FÖP Mariestad.indd - Mariestads kommun
FÖP Mariestad.indd - Mariestads kommun
FÖP Mariestad.indd - Mariestads kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
D EL 3<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
57
DELPROJEKT<br />
Inledning<br />
Planförslaget för <strong>FÖP</strong>:en redovisas som 14 delprojekt.<br />
Delprojekten är av olika storlek och komplexitet men<br />
de illustrerar situationer i staden där frågeställningar om<br />
den framtida fysiska planeringen samlas. <strong>FÖP</strong>:ens syfte är<br />
att identifi era delprojekt som här redovisas på en övergripande<br />
nivå. Grundläggande för denna redovisning är att<br />
genomförandeprocessen ses som en integrerad del av den<br />
fördjupade översiktsplanen och att fördjupad kunskap<br />
som utvecklas i genomförandeskedet när det berikar eller<br />
utvecklar dokumentet inarbetas i detta.<br />
Vision 2030<br />
Övergripande principer<br />
Teman<br />
Förutsättningar<br />
58 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
Delprojekt<br />
Nyckelprojekt<br />
Delprojekten är identifi erade genom att kartläggningar<br />
sammanställts enligt teman och därefter överlagrats. På<br />
så sätt synliggörs var olika projekt sammanfaller och har<br />
störst potential att samordna resurser och utveckla tätorten<br />
enligt visionen och <strong>FÖP</strong>:ens övergripande principer. De<br />
tematiska kartläggningarna redovisas på sidorna 60-66.<br />
Delprojekt<br />
Delprojekten som redovisas är i de fl esta fall knutna till<br />
specifi ka geografi ska platser. Valet att benämna projekten<br />
som delprojekt och inte delområden är viktigt för att<br />
i det fortsatta arbetet inte arbeta med projekten som<br />
avgränsade geografi ska områden. I genomförandeprocessen<br />
av <strong>FÖP</strong>:en är det viktigt att arbeta med projekten<br />
utifrån hur de relaterar till och påverkar det omgivande<br />
stadslandskapet. Delprojektens identifi erade relationer<br />
och samband redovisas i de tematiska kartläggningarna.<br />
I den tätortövergripande kartillustrationen (se nästa sida)<br />
och i text redovisas kortfattat delprojektens karaktär och<br />
dess huvudsakliga funktioner och betydelse för att genomföra<br />
<strong>FÖP</strong>:ens övergripande målsättningar. Delprojektens<br />
funktioner beskrivs enligt tre kategorier av det vi i<br />
arbetet med <strong>FÖP</strong>:en redovisar som nyckelprojekt.<br />
Kopplingar: avser nya fysiska förbindelser. Dessa kan<br />
gälla för olika trafi kslag. Kopplingarna utgör i huvudsak<br />
förbindelser som i dag saknas mellan befi ntlig infrastruktur<br />
eller mellan stadens olika områden. De fl esta<br />
kopplingar som redovisas gäller för gång och cykel.<br />
Program/funktion: avser nya verksamheter som har stor<br />
betydelse för att förändra rumsliga förutsättningar för<br />
det specifi ka delprojektet eller för stadens utveckling i<br />
stort.<br />
Bebyggelse: Avser de områden där ny bebyggelse är<br />
lämplig och förstärker den fördjupade översiktsplanens<br />
övergripande principer.<br />
Nyckelprojekt<br />
Alla projekt påverkar sin omgivning utanför den geografi<br />
ska plats som projektet placeras i. En ny byggnad<br />
skapar nya rörelsemönster i staden. Ett nytt innehåll i<br />
en byggnad eller i ett stadsrum förändrar vardagliga aktiviteter<br />
och fl öden. En ny väg skapar nya möjligheter<br />
att röra sig på. Erfarenheter och minnen av aktiviteter<br />
och verksamheter i stadens rum skapar nya tolkningar<br />
och nya identiteter för det enskilda stadsrummet och<br />
för staden eller regionen i sin helhet.
Under varje delprojekt redovisas nyckelprojekt eftersom<br />
de bedöms som projekt som har kapacitet att genomföra<br />
de förändringar som behövs för att uppnå <strong>FÖP</strong>:ens<br />
målsättningar. Denna redovisning är också ett sätt att<br />
dela upp övergripande frågeställningar i mindre genomförbara<br />
projekt.<br />
Utvecklingen av <strong>Mariestad</strong>s tätort kan inte förlita sig på<br />
att problem enbart kan byggas bort genom nya fysiska<br />
byggprojekt eller att framtida möjligheter måste ges en<br />
fysisk form innan de blir synliga. Stadens identiteter och<br />
det enskilda rummets identiteter skapas i en kombination<br />
av rummets fysiska aspekter, rummet relationer till<br />
andra rum och berättelser som omger rummet. <strong>FÖP</strong>:en<br />
försöker därför även inarbeta aspekter av rummet som<br />
inte byggs fysiskt. Nyckelprojekt som redovisas kan<br />
därmed även ses som bärare av berättelser, utgöras av<br />
temporära projekt som skapar nya berättelser om staden<br />
och som projekt som samlar <strong>kommun</strong>ens förvaltningar<br />
kring gemensamma projekt.<br />
vasspromenaden<br />
knytteskogen<br />
Västra Ekudden<br />
+<br />
+<br />
utsiktsplats<br />
+<br />
fågeltorn<br />
sockerdrickaträd<br />
fågeltorn<br />
våtmark och fåglar<br />
Lockerud Södravägen<br />
lekmiljö<br />
Vintervägen<br />
gästhamn<br />
+<br />
++<br />
murhus<br />
lekmiljö<br />
Sjöstaden<br />
+<br />
+<br />
Besöksmål<br />
torget<br />
+<br />
+<br />
+<br />
kallbadhus<br />
stadsbadet<br />
Gamla stan<br />
+<br />
+<br />
mathantverk<br />
byggård<br />
Haggården<br />
södra<br />
stadsdelsparken<br />
Katthavet<br />
hamn<br />
+<br />
+<br />
+<br />
brännbollsudden<br />
reningsverket<br />
Högskoleplattform<br />
Förrådsgatan Mariagatan<br />
+<br />
lekmiljö<br />
Tidankanalen<br />
+<br />
Sunds verksamhetsområde<br />
Nolskogen<br />
pondscape<br />
+<br />
+<br />
världsparken<br />
lekmiljö<br />
Ladukärr Grangärdet<br />
+<br />
0<br />
kopplingar gc<br />
kopplingar bil<br />
program/funktion<br />
bebyggelse - övervägande bostäder<br />
bebyggelse - övervägande verksamhet<br />
strandpromenad<br />
huvudstråk<br />
1km<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
N<br />
Karta över planförslagets 14 delprojekt.<br />
59
Besöksmål <strong>Mariestad</strong><br />
Teman: Tvärkoppling, Förtätning Gbg-Sthlm-vägen,<br />
Strandpromenaden, besöksmål <strong>Mariestad</strong>, Lekmiljöer/skola<br />
Besöksmål <strong>Mariestad</strong> bedöms få stor påverkan på staden<br />
både som ett besöksmål för gäster men även för dem som<br />
redan bor i <strong>Mariestad</strong>. Besöksmålet är centralt placerat i<br />
korsningen mellan Göteborgsvägen, Tidan och Vänern.<br />
Genom att koppla samman befi ntliga stråk längs med ån<br />
kombineras olika kvaliteter vilket gör området öppet för<br />
fl er besökare. Besöksmålets utveckling är ett viktigt delprojekt<br />
för att knyta samman strandpromenadens olika delar.<br />
I området runt Tidan mynning har etableringen av utbildningar<br />
inom Högskoleplattform <strong>Mariestad</strong> påbörjats.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Besöksmålet är ett gemensamt projekt där satsningar samordnas<br />
och koordineras. Enskilda projekt genomförs med förståelse<br />
för hur de påverkar helheten och angränsande områden.<br />
- Universitetets anläggningar utgör första stegen för att ge<br />
besöksmålet en gemensam identitet.<br />
- En lekmiljö gör besöksmålet till en mötesplats för fl er.<br />
- Fysiska kopplingar längs vattnet etablerar sammanhållande<br />
promenader som expanderar besöksmålet längs strandpromenaden.<br />
60 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
Katthavet<br />
Teman: Tvärkoppling, <strong>Mariestad</strong> som bo-stad, Förtätning<br />
Gbg-Sthlm-vägen, Strandpromenaden,<br />
Katthavet är ett centralt beläget verksamhetsområde<br />
i tätorten. Samtidigt innehåller området, framförallt<br />
längs med Stockholmsvägen, bostäder, handel och kontorslokaler.<br />
Genom att prioritera etableringar av verksamheter<br />
som kan kombineras med bostäder kan området<br />
på sikt utvecklas som ett blandat område.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Åtgärder som minskar reningsverkets riskavstånd möjliggör<br />
ny bostadsbebyggelse.<br />
- Småbåtshamn och båtförvaring aktiverar strandpromenaden.<br />
Strandpromenaden tillgängliggör strandområdet<br />
på ett nytt sätt och kopplar samman centrum med Snuggen.<br />
- Gångvägar över järnvägsområdet mot Vattnet och mot<br />
Gamla stan tillgängliggör områdets sjönära och centrala<br />
läge.<br />
- Förtätningsprojekt längs Stockholmsvägen minskar upplevelsen<br />
av genomfartsväg och påbörjar förändringen mot<br />
ett blandat stadsområde<br />
Sjöstaden<br />
Teman: <strong>Mariestad</strong> som bo-stad, Strandpromenaden, besöksmål<br />
<strong>Mariestad</strong>, Lekmiljöer/skola<br />
Ny exploatering av den tidigare handelshamnen möjliggör<br />
sjönära boende och verksamheter samtidigt som<br />
området öppnas upp för en större mångfald av användningsområden<br />
som synliggör <strong>Mariestad</strong>s läge vid vattnet.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Strandpromenaden tillgängliggör Hamnpiren som ett publikt<br />
rum för många.<br />
- Temporära projekt i ett tidigt skede etablerar succesivt<br />
strandpromenaden och synliggör området på ett nytt sätt.<br />
- Badmöjligheter vid Kallbadhuset och Stadsbadet är projekt<br />
med stor betydelse för <strong>Mariestad</strong>s identitet som sjöstad.<br />
- Gästhamnens utbyggnad och kringfunktioner aktiverar<br />
strandpromenaden och är en del av besöksmål <strong>Mariestad</strong>.
Tidankanalen<br />
Teman: Tvärkoppling, Förtätning Gbg-Sthlm-vägen,<br />
Strandpromenaden, Lekmiljöer/skola<br />
Tvärförbindelser mellan Tidans östra och västra sida<br />
är prioriterade projekt i <strong>FÖP</strong>:en. Tvärförbindelsen vid<br />
Tidankanalen tillgängliggör både området söder om<br />
Katrinefors och etablerar nya möjligheter att röra sig<br />
i staden.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Bron över Tidan kopplar samman befi ntliga gång- och<br />
cykelstråk. Tvärkopplingen tillgängliggör <strong>Mariestad</strong>s östra<br />
och västra delar på ett nytt sätt. Bron över Tidan kopplar<br />
också samman längsgående stråk längs med Tidan.<br />
- Strandpromenaden ger nya förutsättningar för etablering<br />
av bebyggelse längs med Förrådsgatan och söder om Katrinefors.<br />
- Bebyggelse längs med Göteborgsvägen möjliggör för en<br />
blandad stadsbebyggelse samtidigt som det möjliggör för<br />
fl er att bo nära det huvudsakliga kollektivtrafi kstråket.<br />
- Lekmiljö vid Grangärdet och värdsparken skapar nya<br />
målpunkter för tvärförbindelsen.<br />
Nolskogen<br />
Teman: Tvärkoppling, <strong>Mariestad</strong> som bo-stad, Lekmiljöer/skola<br />
Nolskogen är ett av de områden som i tätortens ytterområden<br />
är planlagda för framtida bostadsbebyggelse.<br />
Områdets västra delar har utsikt över vattnet och utgör<br />
därför de första etapperna av områdets utbyggnad. Förutsättningarna<br />
för området redovisas utförligt i separat <strong>FÖP</strong><br />
(<strong>Mariestad</strong> Norra).<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Placeringen av infartsväg samt gång- och cykelvägar till<br />
Nolskogen har stor betydelse för hur det nya området kan<br />
integreras med befi ntlig bebyggelse. Förbindelser som ansluter<br />
till Bergsgatans västra delar ökar förutsättningar för<br />
handelsetableringar i Katthavet.<br />
- Gemensam lekmiljö för Nolskogen och Högelid utgör en<br />
viktig gemensamma målpunkt och mötesplats.<br />
Förrådsgatan<br />
Teman: Tvärkoppling, Strandpromenaden, besöksmål<br />
<strong>Mariestad</strong><br />
Längs Tidan är marken planlagd för industri med små<br />
möjligheter att idag passera genom området. En koppling<br />
mellan Förrådsgatan och Mariagatan tillgängliggör<br />
områden öster och väster om Tidan på nya sätt.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Tvärkopplingen mellan Mariagatan/Drottninggatan och<br />
Förrådsgatan etablerar en längsgående Strandpromenad<br />
längs med Tidan och skapar förbättringar för tillgängligheten<br />
till områdets industrier och nya möjligheter att röra<br />
sig mellan stadens olika bostadsområden.<br />
- Tvärkopplingen tillgängliggör besöksmålets östra delar.<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
61
Västra Ekudden<br />
Teman: <strong>Mariestad</strong> som bo-stad, Strandpromenaden, Lekmiljöer/skola<br />
I området väster om gamla Ekudden fi nns idag möjlighet<br />
att röra sig längs med vattnet men på grund av<br />
sanka områden och mycket vass är upplevelsen av vattnet<br />
liten. I området fi nns möjligheter att etablera ny<br />
bostadsbebyggelse i närheten av vattnet.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Bostadsbebyggelsens anslutningar till befi ntliga områden<br />
är viktiga för att skapa goda förutsättningar för integration<br />
mellan nytt och befi ntligt.<br />
- Utsiktsmöjligheterna från ”sjukhusbacken” tillgängliggörs<br />
för att utveckla kvaliteter längs med strandpromenaden.<br />
- Gångvägar och bryggor ut i sjön synliggör områdets naturkvaliteter.<br />
Nya sätt att röra sig längs med vattnet utvecklar<br />
strandpromenaden som en sekvens av olika rumsliga<br />
kvaliteter.<br />
62 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
Gamla stan<br />
Teman: Tvärkoppling, Förtätning Gbg-Sthlm-vägen, besöksmål<br />
<strong>Mariestad</strong><br />
Gamla stan är en mycket välbevarad stadsdel som utgör<br />
den äldsta bebyggelsen i <strong>Mariestad</strong>. Området ligger<br />
strategiskt på en ås vid Tidans utlopp och södra delen av<br />
Gamla stan utgör tätortens historiska centrum för handel,<br />
kultur och administration.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Tvärkopplingar till Katthavet ger nya rörelsestråk genom<br />
Gamlastan vilket förbättrar förutsättningar för handel och<br />
en blandad bebyggelse..<br />
- Strandpromenaden, Stadsbadet och bebyggelsen inom<br />
projekt Sjöstaden ger nya rörelsestråk som förbättrar etableringsmöjligheterna<br />
för handel och verksamhet.<br />
Tvärkoppling under järnvägen bakom Coop.<br />
Haggården<br />
Teman: Tvärkoppling, Förtätning Gbg-Sthlm-vägen,<br />
Strandpromenaden<br />
Haggården är placerat längs med Göteborgsvägen vid<br />
E20. Området har genom sin placering potential att<br />
utvecklas som handels och verksamhetsområde. Dels<br />
genom förtätning och dels genom nyetableringar söder<br />
och norr om befi ntligt område.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Gång- och cykelväg med anslutning till Leksbergsvägen<br />
ger bättre förbindelser för gång- och cykeltrafi k från <strong>Mariestad</strong>s<br />
västra stadsdelar till Haggården.<br />
- Vägbro till det framtida verksamhetsområdet öster om<br />
Tidan möjliggör samverkan mellan befi ntligt och nytt område.<br />
- Strandpromenadens utveckling mot söder och södra stadsdelsparkens<br />
etablering tillgängliggör områden längs Tidan.<br />
- Utformningen av på- och avfarter från en motorvägsetablering<br />
är viktiga att studera med ambitionen att utveckla<br />
platsspecifi ka rumsliga kvaliteter i mötet mellan befi ntliga<br />
och nya verksamheter, E20, väg 26 och naturområden<br />
kring Tidan.
Högskoleplattformen<br />
Teman: Förtätning Gbg-Sthlm-vägen, besöksmål <strong>Mariestad</strong><br />
Högskoleplattformen är ett projekt som konkretiserats sen<br />
<strong>kommun</strong>ens vision skrevs. Högskoleplattformen syftar till<br />
att samla och etablera fl er utbildningar på universitets- och<br />
högskolenivå. Området från Trädgårdens skola via Drottninggatan<br />
till Mariaskolan ses som högskoleplattformens campusområde<br />
där nya utbildningar över tid kan etablera sig.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Genomförandeprocess som hanterar att fl ytta befi ntliga verksamheter<br />
och föra in nya.<br />
- Utveckling av befi ntliga utbildningsmiljöer.<br />
- Kopplingar till boende och kollektivtrafi k.<br />
Ridväg och dagvattendammar<br />
vid Sund.<br />
Lockerud - Södravägen<br />
Teman: Tvärkoppling, Lekmiljöer/skola<br />
Södravägens anslutning till Marieforsleden är ett exempel<br />
på en trafi ksituation där biltrafi ken prioriteras före<br />
övriga trafi kanter. Idag korsas Marieforsleden av många<br />
trots att det inte fi nns en markerad övergång.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Gång- och cykelväg kopplar samman områden som idag<br />
är separerade av Marieforsleden.<br />
- Lekmiljö vid Lockerudskolan etablerar en ny målpunkt<br />
och mötesplats för <strong>Mariestad</strong>s olika bostadsområden.<br />
Sund<br />
Teman: Tvärkoppling, Strandpromenaden<br />
Sund har utpekats som ett nytt område för etablering av<br />
verksamheter och industri i anslutning till det befi ntliga<br />
industriområdet Västeräng.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Tvärförbindelse till Haggården är viktig för att nya och<br />
befi ntliga verksamheter ska få möjligheten att samverka.<br />
- Södra stadsdelsparken synliggör Strandområdet som en<br />
del av verksamhets- och handelsområdet.<br />
Vintervägen<br />
Teman: Tvärkoppling<br />
Möjligheten att röra sig mellan Marieholm och Bråten/<br />
Radbyn är idag begränsad till ett fåtal markerade övergångar<br />
över Marieforsleden.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Gång- och cykelväg tillgängliggör befi ntliga bostadsområden<br />
på ett nytt sätt.<br />
- Världsparkens etablering skapar en gemensam målpunkt<br />
och mötesplats.<br />
Ladukärr-Grangärdet<br />
Teman: Tvärkoppling<br />
Mellan Ladukärr och Grangärdet fi nns<br />
idag en gång- och cykelväg som genom<br />
etableringen av Världsparken<br />
förtydligas som tvärkoppling.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Världsparken etablerar<br />
gång- och cykelvägen<br />
som en gemensam<br />
mötesplats.<br />
Tvärkopplingar över Marieforsleden.<br />
Illustration av<br />
Mellanösterlunden,<br />
del av Världsparken mellan<br />
Ladukärr och Grangärdet.<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
63
Tematiska sammanställningar<br />
av delprojekt<br />
De följande tematiska sammanställningarna av delprojekten<br />
utgår från frågeställningar som identifi erats av<br />
<strong>FÖP</strong>:ens övergripande principer. Sammanställningarna<br />
redovisar nätverk, samband och relationer som kopplar<br />
samman olika delprojekt och knyter dem till <strong>FÖP</strong>:ens<br />
tolkning av Vision 2030.<br />
Kartläggningsarbeten av olika rumsskapande processer,<br />
nätverk och relationer har varit viktiga för att identifi era<br />
delprojekten. De tematiska sammanställningarna redovisar,<br />
förutom de tematiska sambanden och de delprojekt<br />
som ingår, även relaterande projekt. De relaterade<br />
projekten består av projekt och situationer som påverkar<br />
och påverkas av delprojekten.<br />
64 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
Genomförandestrategier<br />
En viktig funktion för <strong>FÖP</strong>:en är att identifi era genomförandestrategier<br />
för <strong>kommun</strong>en. Som nämndes i de<br />
inledande kapitlen om hållbarhet är utvecklingsprojekt<br />
som förädlar befi ntliga kvaliteter och genom smarta lösningar<br />
etablerar nya kvaliteter avgörande för <strong>Mariestad</strong>s<br />
framtida utveckling.<br />
Genom delprojekten som illustreras i <strong>FÖP</strong>:en kan genomförandestrategier<br />
etableras. Delprojekten kan<br />
genomföras enskilt eller parallellt. Det är viktigt att<br />
kartläggningar av delprojektens förutsättningar fortsätter<br />
genom hela genomförandefasen. Både i form av en<br />
övergripande kartläggning som påbörjats genom det<br />
här dokumentet och i form av detaljerad kartläggning<br />
av de specifi ka situationerna.<br />
Prioriteringsordning<br />
Som kartorna illustrerar är delprojekten i många fall gemensamma<br />
för fl era tematiska kartläggningar. Därmed<br />
kan, beroende på utgångspunkt från Visionens byggstenar<br />
eller målsättningar, prioritering ges till delprojekt<br />
som är en del av teman som relaterar till vissa byggstenar.<br />
Samtidigt är vissa delprojekt gemensamma för<br />
fl ertalet av de teman som redovisas och kan därför ses<br />
som viktigare än andra.
TEMA Tvärkopplingar<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
Lockerud Södravägen<br />
+<br />
+<br />
Vintervägen<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+ + + +<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+ + +<br />
+<br />
+ + +<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Gamla stan<br />
+<br />
+<br />
Besöksmål<br />
+<br />
+ + +<br />
Haggården<br />
+<br />
+<br />
Tidankanalen<br />
+<br />
Katthavet<br />
Förrådsgatan Mariagatan<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
Sunds verksamhetsområde<br />
Nolskogen<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Ladukärr-<br />
Grangärdet<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
0<br />
nytt relaterande projekt<br />
bef. relaterande projekt<br />
världsparken<br />
kopplingar gc<br />
kopplingar bil<br />
verksamhetsområde<br />
bostäder<br />
bef. gångstråk<br />
nytt gc-stråk<br />
1km<br />
N<br />
För att möjliggöra nya sätt att röra sig mellan <strong>Mariestad</strong>s<br />
olika delar och stödja bebyggelseutveckling och<br />
nya program har ett antal nya tvärkopplingar identifi erats.<br />
Tvärkopplingarna kopplar samman befi ntliga bebyggelseområden<br />
där det idag fi nns svaga fysiska kopplingar.<br />
Tidan med omkringliggande industriområden<br />
har länge varit en gräns genom <strong>Mariestad</strong>. På samma<br />
sätt utgör infrastruktur som järnvägen och större vägar<br />
barriärer i staden. Tvärkopplingarna är framförallt fysiska<br />
kopplingar i form av gång- och cykelbanor och<br />
broar. Samtidigt är förhoppningen att nya möjligheter<br />
att röra sig i staden också skapar nya relationer mellan<br />
olika områden.<br />
Ett viktigt pågående projekt är Världsparken som skapar<br />
ett sammanhängande stråk runt tätorten. Samtidigt<br />
som Världsparken etablerar nya relationer kompletterar<br />
parken den befi ntliga staden men nya miljöer och<br />
rumsliga kvaliteter.<br />
<strong>Mariestad</strong> – en naturlig mötesplats, <strong>Mariestad</strong> – den stolta<br />
Sjöstaden samt i viss utsträckning <strong>Mariestad</strong> - Internationellt<br />
modellområde är de visionsbyggstenar som temat<br />
Tvärkopplingar främst relaterar till.<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
65
TEMA <strong>Mariestad</strong> som bo-stad<br />
Västraskogen 2<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
66 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
Sjöstaden<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
Katthavet<br />
+<br />
Nolskogen<br />
+<br />
+<br />
+ nytt relaterande projekt<br />
+ bef. relaterande projekt<br />
0<br />
gc-bana<br />
kopplingsstråk<br />
förtätning bostäder<br />
bostäder, nya områden<br />
bostäder, senare skede<br />
1km<br />
N<br />
I <strong>Mariestad</strong> fi nns möjligheten att bygga ut nya bostadsområden<br />
och stadsområden i sjönära lägen. Större pågående<br />
projekt är Västra skogen, Nolskogen och Sjöstaden<br />
som tillsammans med det pågående projektet Ekudden<br />
möjliggör ett brett spektrum av olika boendeformer i<br />
lägen nära Vänern.<br />
Ett nytt område som <strong>FÖP</strong>:en pekar ut är Västra Ekudden,<br />
här fi nns utrymme för naturlig utveckling av befi<br />
ntligt bostadsområde.<br />
Det här temat är främst knutet till visionsbyggstenen<br />
<strong>Mariestad</strong> – den stolta Sjöstaden.
TEMA Förtätning Gbg-Sthlmsvägen<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
++ +<br />
+ + +<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+ Högskoleplattform<br />
+<br />
+ + +<br />
+ +<br />
+<br />
+ + +<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
Besöksmål<br />
Tidankanalen<br />
Haggården<br />
+<br />
Gamla stan<br />
Katthavet<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ nytt relaterande projekt<br />
+ bef. relaterande projekt<br />
0<br />
förtätning bostäder<br />
förtätning verksamheter<br />
ny etablering verksamheter<br />
bef. gångstråk<br />
nytt gångstråk<br />
1km<br />
N<br />
Som nämnts tidigare är Stockholmsvägen och Göteborgsvägen<br />
<strong>Mariestad</strong>s huvudstråk med viktiga kopplingar<br />
ut i landet och samlande funktion genom staden.<br />
En av de övergripande principerna handlar dessutom<br />
om att koncentrera det som redan är koncentrerat. Det<br />
handlar om att samlade aktiviteter bildar noder som<br />
kan ge underlag för fl er aktiviteter. Exempelvis ger två<br />
restauranger bredvid varandra större underlag än två<br />
som ligger långt ifrån varandra. Huvudstråket har potential<br />
att förtätas då det i dag är relativt glest. Genom<br />
att samla aktiviteter och förtäta längs stråket ger det mer<br />
eff ekter och på sikt kan det spridas. På så sätt utvecklas<br />
på sikt bebyggelsen med ett mer blandat verksamhetsinnehåll.<br />
Det här temat knyter an till visionens <strong>Mariestad</strong> – en<br />
naturlig mötesplats och <strong>Mariestad</strong> – internationellt modellområde.<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
67
TEMA Strandpromenaden<br />
vasspromenaden<br />
knytteskogen<br />
mot<br />
Sandviken<br />
ekudden<br />
Västra Ekudden<br />
+<br />
båthantering<br />
förvaring<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+ +<br />
+<br />
fågeltorn<br />
sockerdrickaträd<br />
+<br />
turtrafik<br />
fågeltorn<br />
+<br />
våtmark och fåglar<br />
68 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
Besöksmål<br />
marieholm<br />
universitetsparken<br />
Sjöstaden<br />
kallbadhus<br />
+ stadsbadet + + båthantering<br />
+ +<br />
förvaring<br />
+<br />
Katthavet<br />
+<br />
gästhamn<br />
+ ++ +<br />
+<br />
vildmarken<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ + +<br />
+ +<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
tvärkoppling<br />
Södra stadsdelsparken<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Tidankanalen<br />
Haggården<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
biblioteket<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Ridvägar<br />
mot Snapen<br />
brännbollsudden<br />
+<br />
Förrådsgatan Mariagatan<br />
+<br />
+<br />
sjöhagaparken<br />
Sunds verksamhetsområde<br />
+<br />
+<br />
+<br />
0<br />
nya relaterande projekt<br />
bef. relaterande projekt<br />
bef. gångstråk<br />
nytt gångstråk<br />
strandpromenad<br />
båtverksamhet<br />
badplatser<br />
park<br />
dagvatten<br />
1km<br />
N<br />
Strandområdet längs Vänern och Tidan är viktiga områden<br />
för invånarnas fritid och rekreation och en viktig<br />
resurs för utvecklingen av tätortens turism och näringsliv.<br />
Samtidigt som det inte minst är viktiga områden ur<br />
naturvårdssynpunkt. Med Besöksmålets nav Marieholm<br />
får också Strandpromenaden en utgångspunkt varifrån<br />
aktiviteter kan stråla ut. I dag är kontakten med Vänern<br />
och möjligheterna att röra sig längs vattnet relativt bra<br />
medan möjligheterna att röra sig längs med Tidan är<br />
starkt begränsade. Genom att aktivera och synliggöra<br />
bägge strandlinjerna på ett tydligare sätt och längs vattnet<br />
koppla samman de sträckor som är tillgängliga skapas<br />
ökade förutsättningar för invånarna och besökare<br />
att uppleva dessa miljöer. Detta sker genom att koppla<br />
samman befi ntliga stråk och skapa nya aktiviteter och<br />
program.<br />
Visionsbyggstenarna <strong>Mariestad</strong> – den stolta Sjöstaden<br />
och <strong>Mariestad</strong> – den naturliga mötesplatsen är knutna till<br />
det här temat.
TEMA Besöksmål <strong>Mariestad</strong><br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Gamla stan<br />
inre hamnen<br />
gamla stan<br />
+<br />
murgården<br />
trädgårdsmästeriet<br />
Sjöstaden<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Besöksmål<br />
+<br />
hantverkslaboratoriet<br />
biblioteket<br />
byggården<br />
kalkugn<br />
+ + Högskoleplattform<br />
vildmarken<br />
+<br />
+<br />
Förrådsgatan Mariagatan<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Johannesberg<br />
+<br />
+ nytt relaterande projekt<br />
+ bef. relaterande projekt<br />
0<br />
bef. gångstråk<br />
nytt gångstråk<br />
Landskapsvårdsytor<br />
nya Landskapsvårdsytor<br />
1km<br />
N<br />
Besöksmål <strong>Mariestad</strong> har sin utgångspunkt i Marieholm<br />
med Residenset och Vadsbomuseum och sträcker<br />
sig i norr mot Inre hamnen/Gamla stan och i söder<br />
genom Universitetsparken mot det som i <strong>FÖP</strong>:en kalllas<br />
Vildmarken (naturområdet öster om badhusbron).<br />
Kopplingar mot väster och norr ger kontakt till Ekuddens<br />
naturreservat, Ekuddens badplats och projekt Sjöstaden.<br />
Centralt för besöksmålet är även etableringen av<br />
Dacapo och verksamheten kring Göteborgs universitet.<br />
Universitetsparken samlar fl era akademiska miljöer av<br />
publikt intresse. Inom det område som här defi nieras<br />
som besöksmål <strong>Mariestad</strong> fi nns en stor del av stadens<br />
kultur- och naturupplevelser, restauranger och shopping<br />
samlat.<br />
Det här temat knyter an till visionens byggsten <strong>Mariestad</strong><br />
– centrum för trädgårdens hantverk, <strong>Mariestad</strong> –<br />
ledande inom hantverkets akademi och <strong>Mariestad</strong> – en<br />
naturlig mötesplats.<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
69
TEMA Lekmiljöer/skola<br />
Västra Ekudden<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Lockerud Södravägen<br />
+<br />
+ + +<br />
+<br />
70 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
Sjöstaden<br />
Besöksmål<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Tidankanalen<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
Nolskogen<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ nytt relaterande projekt<br />
+ bef. relaterande projekt<br />
0<br />
lekmiljö - förskolor, skolor<br />
lekmiljö - bef. lekplatser<br />
tematisk lekmiljö - ny<br />
1km<br />
N<br />
Lekmiljöer och skolor är viktiga mötesplatser i staden.<br />
Främst för barn, unga, skolpersonal och föräldrar men<br />
även viktigt för övriga invånare då dessa platser ofta är<br />
väl besökta över dagen, veckan och året vilket ger liv till<br />
staden.<br />
Tanken är att hela <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong>s allmänna<br />
områden fungerar som integrerade lekmiljöer. Dyra<br />
lekplatser är undantag och i stället erbjuder alla off entliga<br />
platser lekmöjligheter för våra barn. De enstaka,<br />
konventionellt anlagda lekplatserna ingår i Nätverket<br />
Temalekplatser och fi nns på strategiska platser, här kan<br />
också motions- och balansredskap fi nnas för både barn<br />
och äldre. Tanken är att våra off entliga plaster ska komplettera<br />
lekplatserna och erbjuda lekmöjligheter med ex<br />
klätterskulpturer, stenar, trädstammar, tillfälliga installationer<br />
eller konstnärliga tillställningar. Daghems- och<br />
skolmiljöer ska utgöra en integrerad del av lekmiljöerna<br />
och temalekplatserna i <strong>kommun</strong>en, så att de under dagtid<br />
utgör pedagogiska och folkhälsofrämjande miljöer<br />
samt att de under eftermiddagar, kvällar och helger utgör<br />
attraktiva off entliga miljöer i <strong>kommun</strong>ens grönstruktur.<br />
Det här temat knyter an till visionens byggsten <strong>Mariestad</strong><br />
– en naturlig mötesplats.
SCENARIER<br />
Scenarier, genomförandeordning<br />
<strong>FÖP</strong>:ens delprojekt har redovisats i tur och ordning efter<br />
hur många tematiska sammanställningar de ingår<br />
i. På så sätt beskriver de även en genomförandeordning<br />
då de först prioriterade projekten är en del av att<br />
etablera fl ertalet av de teman som identifi erats utifrån<br />
<strong>kommun</strong>ens visionsskrivning. Samtidigt beror val av<br />
genomförandeordning på ingående frågeställningar och<br />
målsättning. Eftersom arbetet med <strong>FÖP</strong>:en utgår från<br />
en mängd olika frågeställningar är det svårt att redovisa<br />
en viss prioriteringsordning. Däremot redovisas på<br />
nästa sida exempel på ett antal möjliga scenarier som<br />
visar hur vägval ger olika konsekvenser för genomförandeprocessen.<br />
Är till exempel målsättningen att skapa<br />
fl er utbildningsplatser blir prioriteringsordningen troligtvis<br />
en annan än om målet är att bygga bostäder nära<br />
vattnet. Samtidigt måste genomförandeprocesser ständigt<br />
anpassa sig till samhällets övriga utveckling och<br />
fl era målsättningar utförs parallellt. Därför är det troligt<br />
att påbörjade genomförandeprocesser kommer att växla<br />
spår, övergå i vägval som beror på att frågeställningar<br />
förändras osv. Detta är återigen ett skäl till att <strong>FÖP</strong>:en<br />
fokuserat på att identifi era delprojekt. Dessa är alla en<br />
del av <strong>kommun</strong>ens visionsskrivning och visionens konsekvenser<br />
för den fysiska planeringen.<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
71
Målsättning (exempel)<br />
Nationellt besöksmål<br />
Flerbostadshus<br />
2400 nya invånare<br />
Villor / Radhus<br />
1000 studenter<br />
72 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
steg 1<br />
Besöksmål<br />
Katthavet<br />
Sjöstaden<br />
Tidankanalen<br />
Nolskogen<br />
Förrådsgatan<br />
Västra Ekudden<br />
Gamla stan<br />
Haggården<br />
Högskoleplattform<br />
Lockerud - Södravägen<br />
Sunds verksamhetsområde<br />
Ladukärr - Grangärdet<br />
Vintervägen<br />
steg 2<br />
Besöksmål<br />
Katthavet<br />
Sjöstaden<br />
Tidankanalen<br />
Nolskogen<br />
Förrådsgatan<br />
Västra Ekudden<br />
Gamla stan<br />
Haggården<br />
Högskoleplattform<br />
Lockerud - Södravägen<br />
Sunds verksamhetsområde<br />
Ladukärr - Grangärdet<br />
Vintervägen<br />
steg 3<br />
Besöksmål<br />
Katthavet<br />
Sjöstaden<br />
Tidankanalen<br />
Nolskogen<br />
Förrådsgatan<br />
Västra Ekudden<br />
Gamla stan<br />
Haggården<br />
Högskoleplattform<br />
Lockerud - Södravägen<br />
Sunds verksamhetsområde<br />
Ladukärr - Grangärdet<br />
Vintervägen<br />
steg 4<br />
Besöksmål<br />
Katthavet<br />
Sjöstaden<br />
Tidankanalen<br />
Nolskogen<br />
Förrådsgatan<br />
Västra Ekudden<br />
Gamla stan<br />
Haggården<br />
Högskoleplattform<br />
Lockerud - Södravägen<br />
Sunds verksamhetsområde<br />
Ladukärr - Grangärdet<br />
Vintervägen
STRATEGI FÖR FORTSATT ARBETE<br />
Kartläggning<br />
För att identifi era relevanta förutsättningar för arbetet<br />
med <strong>FÖP</strong>:en är kartläggningsarbetet viktigt. De processer<br />
som etablerar rumslig identitet och förutsättningar<br />
för den fysiska planeringen är föränderliga och därför är<br />
en pågående kartläggningsprocess viktig.<br />
Kartläggningsprocessen inom <strong>FÖP</strong>:en täcker kartläggning<br />
av en mängd olika rumsliga aspekter. Stadens fysiska<br />
gestaltning, stadens karaktär och administrativa<br />
bestämmelser. Samtidigt är de <strong>kommun</strong>ala förvaltningarnas<br />
och de sociala och kulturella aktiviteter som pågår<br />
inom den byggda miljön avgörande för att se vilka<br />
förutsättningar som är av betydelse för den framtida<br />
planeringen.<br />
De rumsliga processer som kartläggningsarbetet försöker<br />
synliggöra pågår under olika lång tid. Från att<br />
närmast gå att betraktas som permanenta till att vara<br />
väldigt fl yktiga. Kartläggningsarbetets fokus måste därför<br />
förstås utifrån genomförandetid och skala. Det som<br />
<strong>FÖP</strong>:en vill lyfta fram är att kartläggningsarbetet ses<br />
som en integrerad del av planeringsarbetet. Kartläggningen<br />
är inte något som föregår planeringen utan är en<br />
parallell process och en aktiv del av gestaltningsarbetet.<br />
I de tematiska sammanställningarna av delprojekten<br />
redovisas pågående verksamheter och aktiviteter som<br />
påverkas eller påverkar genomförandet av delprojekten.<br />
Kartläggningsarbetet som genomförts i <strong>FÖP</strong>:en<br />
har framförallt varit en arbetsmetod för att identifi era<br />
delprojekt. I Genomförandeprocessen måste kartläggningsarbetet<br />
utvecklas till att på en mer detaljerad nivå<br />
kartlägga de specifi ka situationer som omger delprojekten<br />
samtidigt som förståelsen för övergripande relationer<br />
fi nns kvar.<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
73
MARKANVÄNDNINGSKARTA<br />
74 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
0<br />
1km<br />
N<br />
BEF NY<br />
kultur&sport<br />
handel<br />
verksamheter<br />
vård&skola<br />
blandad användning<br />
bostadsbebyggelse<br />
industri<br />
park<br />
natur/öppen mark<br />
vägreservat<br />
dagvatten<br />
Markanvändning<br />
Kartan intill redovisar huvuddragen vad gäller dagens<br />
användning av staden samt framtida insatser.<br />
I <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong> fi nns Vision 2030 som är styrande<br />
för <strong>kommun</strong>ens utveckling. Syftet med den fördjupade<br />
översiktsplanen <strong>Mariestad</strong>s tätort är att förbättra livskvaliteten,<br />
öka antalet invånare samt att den verkar för<br />
en mer hållbar utveckling. Grundtanken handlar om att<br />
utgå från det befi ntliga och att vidare utveckling, t ex<br />
infl yttning, kan katalyseras genom smarta utvecklingsprojekt<br />
av det befi ntliga. Planförslaget utgår från visionen<br />
och sammanfattas i tre övergripande principer för<br />
tätorten Aktivera - synliggöra strandlinjen, Koncentrera<br />
det koncentrerade och Tillgängliggöra på nytt sätt samt en<br />
princip som handlar om Regional samverkan.<br />
Sist i dokumentet fi nns en utvikbar karta i större skala,<br />
den fi nns även på www.mariestad.se.
MILJÖBEDÖMNING<br />
Sammanfattning<br />
Fördjupningen av översiktsplanen för <strong>Mariestad</strong>s tätort<br />
innefattar fl era utvecklingsmöjligheter för staden.<br />
I miljöbedömningen betraktas både ett nollalternativ<br />
och planförslaget. Syftet med den här fördjupningen<br />
av översiktsplanen för <strong>Mariestad</strong>s tätort är att förbättra<br />
livskvaliteten, öka antalet invånare samt att den verkar<br />
för en mer hållbar utveckling. Grundtanken handlar om<br />
att utgå från det befi ntliga och att vidare utveckling, t ex<br />
infl yttning, kan katalyseras genom smarta utvecklingsprojekt<br />
av det befi ntliga. Planförslaget sammanfattas i<br />
tre övergripande principer för tätorten Aktivera - synliggöra<br />
strandlinjen, Koncentrera det koncentrerade och Tillgängliggöra<br />
på nytt sätt samt en princip som handlar om<br />
Regional samverkan.<br />
Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar de aspekter<br />
som ansetts beröras av miljöpåverkan eller medföra betydande<br />
miljöpåverkan. Kommunen gör bedömningen<br />
att miljökonsekvensbeskrivningen bör hållas på en generell<br />
nivå då detta är en översiktlig plan. I samband<br />
med fortsatt planering på detaljplanenivå ska grundligare<br />
miljökonsekvensbeskrivningar tas fram för de planer<br />
som <strong>kommun</strong>en bedömer kan innebära betydande<br />
miljöpåverkan.<br />
Denna fördjupade översiktsplan för <strong>Mariestad</strong>s tätort är<br />
ett inledande arbete till den nya översiktsplanen för hela<br />
<strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong>.<br />
Planförslaget utgår från den förtätning, de nya gång-<br />
och cykelstråken och den förbättrade tillgängligheten<br />
till Vänern och Tidan som föreslås i den fördjupade<br />
översiktsplanen. Den här fördjupade översiktsplanen<br />
rekommenderar förändringar för att förbättra staden<br />
och även öka befolkningsmängden. Planförslaget borde<br />
leda till en bättre utveckling av staden än nollalternativet<br />
eftersom insatserna styrs och fokuseras.<br />
Nollalternativet innebär en trolig utveckling om det aktuella<br />
planförslaget inte antas. För <strong>Mariestad</strong>s del kan<br />
ett nollalternativ leda till att staden på lång sikt avfolkas.<br />
Utvecklingen i staden styrs då av initiativ som kommer<br />
från olika håll och saknar en sammanhållen tanke. En<br />
fri spridning av stadens utbyggnad utan en helhetstanke<br />
gynnar varken staden, invånarna eller miljön. Nollalternativet<br />
borde leda till en svagare utveckling av staden<br />
eftersom insatserna inte styrs av en helhetstanke på<br />
samma sätt som planförslaget.<br />
Kommunens ambition redovisas för varje del i miljökonsekvensbeskrivningen.<br />
Flera av dessa går även att<br />
återfi nna igenom hela den fördjupade översiktsplanen.<br />
Slutsatsen är att planförslaget utifrån eff ekter på miljön<br />
sammantaget verkar för hållbar utveckling i högre grad<br />
än nollalternativet.<br />
Inledning<br />
Bakgrund<br />
Den nu gällande översiktsplanen för <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong><br />
antogs 2003 med mål år 2015. I ÖP 2003 är de<br />
främsta målen att få fl er människor att bo och verka i<br />
<strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong>. Syftet med den här fördjupningen<br />
av översiktsplanen för <strong>Mariestad</strong>s tätort är att förbättra<br />
livskvaliteten, öka antalet invånare samt att den fungerar<br />
som en inledning till den nya översiktsplanen för<br />
hela <strong>kommun</strong>en som påbörjas efter <strong>FÖP</strong>:ens antagande.<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
75
Miljöbedömning<br />
”Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter<br />
i planen så att en hållbar utveckling främjas.”<br />
6 kap. 11 § MB. Kravet på att göra en miljöbedömning<br />
gäller enbart för de planer vars genomförande kan antas<br />
leda till en betydande miljöpåverkan. Detta gäller alltid<br />
för översiktsplaner och dess fördjupningar.<br />
Inom ramen för miljöbedömningen ska det upprättas<br />
en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Där identifi eras,<br />
beskrivs och bedöms den betydande miljöpåverkan som<br />
planens eller programmets genomförande kan antas<br />
medföra. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller<br />
programmets syfte och geografi ska räckvidd ska också<br />
identifi eras, beskrivas och bedömas. Kommunen gör<br />
bedömningen att miljökonsekvensbeskrivningen bör<br />
hållas på en generell nivå då detta är en översiktlig plan.<br />
Det första steget i en miljöbedömning är att avgränsa<br />
innehållet i MKB. Det är en bedömning av vilka intressen<br />
i den aktuella planen som kan komma att medföra<br />
en betydande miljöpåverkan. Samråd om avgränsning<br />
och innehåll har skett med Länsstyrelsen 2012-03-30.<br />
76 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
Miljökonsekvensbeskrivning,<br />
MKB<br />
Avgränsning<br />
Saklig avgränsning<br />
Med utgångspunkt från <strong>kommun</strong>ens förutsättningar<br />
och planförslaget bedöms planen i huvudsak medföra<br />
miljöpåverkan på följande aspekter:<br />
• Biologisk mångfald och Biosfär<br />
• Befolkning och Hälsa<br />
• Mark, Vatten och Luft<br />
• Energihushållning och Klimatanpassning<br />
• Staden och Landskapet<br />
• Riksintressen för natur och kultur<br />
Samt avvägningar gentemot miljömål, folkhälsomål<br />
och miljökvalitetsnormer.<br />
Geografi sk avgränsning<br />
Den geografi ska avgränsningen utgörs av plangränsen<br />
som omfattar tätorten och dess direkta närhet. Konsekvenserna<br />
beskrivs dock på en översiktlig nivå varför<br />
noggrannare utredningar och bedömningar kan behövas<br />
vid framtagande av detaljplaner.<br />
Avgränsning i tid<br />
Miljökonsekvensbeskrivningen följer den fördjupade<br />
översiktsplanen med genomförandeperiod till år 2025.<br />
Metod för bedömning<br />
I arbetet med bedömningen används bland annat befi<br />
ntligt material om miljön, olika policydokument samt<br />
lagar och regler. MKB:n ska urskilja, beskriva och bedöma<br />
den betydande miljöpåverkan som genomförandet<br />
av den fördjupade översiktsplanen kan ge upphov till.<br />
Såväl positiv som negativ miljöpåverkan bedöms och<br />
redovisas nedan.<br />
Den här miljökonsekvensbeskrivningen behandlar<br />
främst ekologiska/miljömässiga samt sociala aspekter.<br />
En <strong>FÖP</strong> är ett strategiskt och övergripande dokument<br />
och detta innebär osäkerheter i bedömningarna och underlaget.<br />
Utgångspunkten till detta är att utvecklingen<br />
bör vara långsiktigt hållbar och att planen och bedömningen<br />
därför ska ses som vägledande för framtida beslut.<br />
Att redan nu förutse exakt vad som kommer att<br />
hända är inte realistiskt. Konsekvenser för enskilda områden<br />
granskas mer ingående i kommande planeringsarbete,<br />
här redovisas dessa översiktligt.
Nollalternativet<br />
Nollalternativet innebär en trolig utveckling om det<br />
aktuella planförslaget inte antas. Det övergripande antagandet<br />
redovisas nedan plus att det under varje aspekt<br />
redovisas en närmare förmodan för just den frågan.<br />
I ett nollalternativ antas staden på kort sikt fortsätta<br />
öka med infl yttning från landsbygden men i en sakta<br />
nedåtgående takt. Detta på grund av att landsbygden<br />
innehåller en begränsad mängd människor. På lång<br />
sikt minskar troligtvis staden och <strong>kommun</strong>en då fl er<br />
funktioner fl yttar till Skövde/Göteborg samtidigt som<br />
kollektivtrafi ken inte förbättras. Ekonomin har försämrats<br />
globalt, nationellt och lokalt. Med en minskande<br />
befolkning sänks även skatteintäkterna vilket ger ytterligare<br />
problem till en <strong>kommun</strong> som redan står inför<br />
sparbeting.<br />
Etablering av nya bostäder bedöms ske i anslutning till<br />
befi ntliga områden i form av viss komplettering samt<br />
i Sjöstaden och Nolskogen då dessa redan är utpekad.<br />
Risken fi nns att planberedskapen och den långsiktiga<br />
styrningen minskar om inte fördjupningen antas. Helhetsbilden<br />
kan lätt förbises om vägledningen brister,<br />
detta kan motverka långsiktigt hållbar användning av<br />
mark och vatten. Resultatet kan bli att fl er beslut fattas<br />
utifrån det enskilda fallet istället för inom en helhet. I<br />
nollalternativet saknas en strävan efter förtätning och<br />
natur- och kulturmiljöer värnas inte konsekvent.<br />
Planförslaget<br />
Planförslaget ska spegla en trolig utveckling om det<br />
aktuella planförslaget genomförs. Med en bra grundtanke<br />
om stadens utveckling kan arbete fokuseras och<br />
genomföras på ett tydligare sätt. Ett närliggande exempel<br />
är <strong>kommun</strong>ens framtagna strategier för landsbygdsutveckling<br />
och för vindbruk. Exploatörer som vill göra<br />
något inom dessa områden har en grund att stå på då<br />
de förstår vad <strong>kommun</strong>en vill och var. För <strong>kommun</strong>ens<br />
del fi nns en helhetstanke och ett förarbete gjort som<br />
förbättrar exploateringen samt arbetssituationen för<br />
handläggare och politiker. I Sverige har <strong>kommun</strong>erna<br />
ett stort ansvar för viktiga samhällsfrågor och därför behövs<br />
långsiktiga helhetstankar för att utvecklas på bästa<br />
sätt. En fri spridning av utbyggnad av staden utan en<br />
helhetstanke gynnar varken staden, invånarna eller miljön.<br />
Översiktsplaner samt fördjupningar sammanfattar<br />
frågor och intressen som ligger hos olika förvaltningar<br />
och myndigheter och ger möjlighet att väga samman<br />
dessa för att undvika senare konfl ikter. Översiktliga pla-<br />
ner fungerar även som ett samlat kunskaps- och beslutsunderlag.<br />
Med utgångspunkt i detta är det av stor vikt<br />
att det fi nns en aktuell översiktsplan samt en fördjupning<br />
för tätorten.<br />
Planförslaget utgår från den förtätning samt utbyggnad<br />
av nya bostadsområden och verksamhetsområden som<br />
föreslås. Förtätning ses främst ur ett hållbarhetsperspektiv,<br />
en sammanhållen och resurseff ektiv bebyggelsestruktur<br />
skapar stöd för kollektivtrafi k, nyttjar befi ntlig<br />
infrastruktur samtidigt som det möjliggör socialt och<br />
miljömässigt hållbara boendemiljöer. Den här fördjupade<br />
översiktsplanen rekommenderar förändringar för<br />
att förbättra staden och även öka befolkningsmängden.<br />
Förslaget syftar till att styra mot en hållbar utveckling<br />
med inriktning mot blandstad, förtätning, ökad integration<br />
och ökad gång- och cykeltrafi k. Tanken är att<br />
staden ska vara bekväm och enkel att använda även utan<br />
bil. En högre grad av förtätning ger underlag för en mer<br />
blandad stad som gynnar integration. Samtidigt kräver<br />
en tätare stad högre krav på estetik, tydligare gränsdragningar,<br />
miljömässig kvalitet och funktionalitet samt<br />
tillgången till bostadsnära natur och parker. Förtätningen<br />
föreslås främst ske längs huvudstråket Göteborgsvägen –<br />
Stockholmsvägen som är väl kollektivtrafi kförsörjt och på<br />
lucktomter, tidigare industrimark och parkeringsytor.<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
77
Kommunens ambition<br />
Kommunens ambition redovisas för varje del i miljökonsekvensbeskrivningen.<br />
För tydligare läsning går<br />
dessa även att återfi nna igenom hela den fördjupade<br />
översiktsplanen i anknytning till varje aktuellt ämne.<br />
Miljöpåverkan<br />
Biologisk mångfald och Biosfär<br />
Biologisk mångfald beskrivs förenklat som ett mått på<br />
mängden olika levande organismer det fi nns.<br />
Biosfärområden är landskap där utveckling av nya metoder<br />
och ny kunskap för hållbar samhällsutveckling<br />
främjas. Biosfärområdets utvecklingsstrategi består av<br />
att området utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och<br />
ekologiskt hållbart sätt och att det bidrar till att bevara<br />
biologisk mångfald. Biosfärsområdet Vänerskärgården<br />
med Kinnekulle är ett samarbete mellan de tre <strong>kommun</strong>erna<br />
<strong>Mariestad</strong>, Lidköping och Götene. Förutom att<br />
främja hållbar samhällsutveckling ökar samverkan mellan<br />
de inblandade <strong>kommun</strong>erna på ett positivt sätt.<br />
78 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
Nuläge<br />
<strong>Mariestad</strong> ligger invid Vänern och omges av både skog<br />
och åkermark. Det typiska kuperade skaraborgska landskapet<br />
med bördiga slätter och skogsmark omger staden.<br />
Inne i <strong>Mariestad</strong> fi nns ett grönt nät bestående av<br />
parker, gatuplanteringar, villaträdgårdar och naturmark<br />
där ett rikt växt- och djurliv existerar. Tidans och Vänerns<br />
stränder och vatten bidrar ytterligare till biologisk<br />
mångfald. På Ekudden fi nns ett naturreservat/Natura<br />
2000 där planer på utvidgning fi nns. Detta för att även<br />
innefatta ett viktigt fågelområde. Tidan nedströms sjön<br />
Östen är utpekad som nationellt särskilt värdefullt vattendrag<br />
och bör därför skyddas som naturreservat enligt<br />
Länsstyrelsen. Detta pga tillgången på forssträckor samt<br />
inslag av värdefull sväm-lövskog. Ån hyser en rik fi skfauna<br />
med över 20 stationära arter. Vandrande fi sk, bl.a.<br />
asp och öring, har lekplatser i Tidan. Den södra delen<br />
av Tidan är skyddad som fi skvårdsområde men även utloppsområdet<br />
är utpekat som värdefullt.<br />
Inom tätorten fi nns våtmarker inom och i anslutning<br />
till Ekuddens naturreservat samt öster om Bångahagen<br />
längs E20. Ett mindre område fi nns även öster om Nolskogen.<br />
Planer på utvidgning av Ekuddens naturreservat<br />
fi nns. Detta för att även innefatta det våtmarksområde<br />
som är ett viktigt fågelområde.<br />
<strong>Mariestad</strong>s grönprogram redovisar både befi ntliga grönområden<br />
och tänkta. Som det ser ut i dag har <strong>Mariestad</strong><br />
ett relativt väl sammanhängande nät som främst skärs<br />
sönder av de större industrierna. Men eftersom Tidan<br />
går rakt igenom detta område bevaras en viktig grön/blå<br />
korridor. En ny grön koppling håller på att utvecklas<br />
inom staden i och med Världsparken.<br />
Samarbetet med Landskapsvårdsutbildningen vid Göteborgs<br />
universitet har pågått i fl era år. På olika platser<br />
har pedagogisk utbildning direkt på plats genomförts.<br />
Hur de tre <strong>kommun</strong>erna ska vara ett bra Biosfärområde<br />
och vad inriktningen ska bli är ännu inte helt klart.<br />
I fl era år kämpade de tre <strong>kommun</strong>erna för att bli ett<br />
Biosfärområde och nu när man är det har arbetet med<br />
att ta reda på hur man ska vara det påbörjats.<br />
Nollalternativ<br />
I nollalternativet kommer utvecklingen att styras av<br />
initiativ utifrån. Detta kan medföra ett ökat tryck på<br />
att ta i anspråk grönområden bit för bit utan att helheten<br />
beaktas. Strandnära miljöer kan antas vara de<br />
som påverkas mest eftersom attraktionskraften där är<br />
störst. Möjligheterna att skapa ett sammanhållen och<br />
fungerande grönstruktur minskar. Staden antas inte öka<br />
nämnvärt vilket i sin tur leder till fortsatt låg ekonomi
och då saknas resurser för att sköta och utveckla miljöer<br />
för djur och natur. Inte heller fi nns tillräckliga resurser<br />
för att tillgängliggöra områden i utbildande syfte för<br />
universitetet och för allmänheten. En fri spridning av<br />
utbyggnad av staden utan en helhetstanke bidrar lätt till<br />
att områden fragmenteras och att det uppstår en förlust<br />
av viktiga biologiska samband.<br />
Planförslag<br />
I planförslaget föreslås förbättrade möjligheter att obehindrat<br />
ta sig fram längs större delar av Tidan samt att<br />
kunna korsa ån på fl er ställen. I och med detta kan speciella<br />
förhållanden för fi skar och växtlighet synliggöras<br />
och den viktiga grön/blå korridoren kan säkerställas.<br />
Detta förutsätter dock att Tidan, inklusive den omedelbara<br />
strandzonen, sköts på ett hållbart sätt ur naturvårdssynpunkt.<br />
Ett sätt att säkerställa detta är att peka<br />
ut området som naturreservat. Huruvida detta kommer<br />
göras av <strong>kommun</strong>en är ännu ej klart. Vidare utveckling<br />
av <strong>kommun</strong>ens grönprogram bidrar till en grönare stad<br />
vilket är bra både för den biologiska mångfalden och<br />
för människors hälsa. En kartering av viktiga biologiska<br />
samband och skyddsvärda träd föreslås även kopplas till<br />
programmet. En genomtänkt och planerad grönstruktur<br />
ökar dess värde och därmed möjligheten att bevara<br />
den. Genom förtätning snarare än ianspråktagande av<br />
ny mark sparas oexploaterade områden. Det är dock<br />
viktigt att behålla gröna stråk även vid förtätning samt<br />
att förbättra dessa. I <strong>Mariestad</strong> fi nns många gröna ytor<br />
som enbart består av klippt gräs, dessa innehåller mindre<br />
liv än områden med större variation. Även inom<br />
planförslaget fi nns dock en risk för fragmentering och<br />
förlust av biologiska samband. Därför är det viktigt att<br />
vid förändring av befi ntliga grönytor och anläggning av<br />
nya ta reda på vilka viktiga arter och spridningssamband<br />
som kan gynnas. En ökad befolkning ställer större<br />
krav på tillgång till väl fungerande rekreationsområden.<br />
Slitage på befi ntliga områden kan öka om inte arealen<br />
grönyta kan ökas. En plan för faunadepåer bör tas fram<br />
då dessa ger bra förutsättningar för många småkryp och<br />
insekter, fl addermöss och igelkottar.<br />
Biosfärs huvudtanke är att fungera som ett modellområde<br />
för hållbar utveckling. Det som främst hör samman<br />
med det i planförslaget är dagvattenhanteringen,<br />
ökad gc-trafi k, minskning av resurserna i och med förtätning<br />
samt det sätt på vilket dokumentet tagits fram.<br />
Med ett ökat perspektiv på barn och unga samt försök<br />
att hitta små projekt som får stor påverkan samt en ny<br />
typ av genomförandestrategi kan dokumentet ses som<br />
en modell för ett nytt sätt att arbeta med planering.<br />
I planförslaget har några områden pekats ut som utbildningsytor<br />
samt att arbete har påbörjats för att ta fram en<br />
större plan och avtal mellan <strong>kommun</strong>en och Göteborgs<br />
universitet. Fortsatt samarbete och utveckling av detta<br />
kan hjälpa <strong>kommun</strong>en att upptäcka svagheter i den biologiska<br />
mångfalden och utveckla den samtidigt som det<br />
stärker utbildningen.<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
biologisk mångfald och biosfär<br />
• Befi ntligt grönprogram bör kompletteras med<br />
skötselplaner för övriga naturområden inklusive Tidan<br />
i syfte att bevara och utveckla natur- och rekreationsvärden.<br />
En plan för faunadepåer bör tas fram.<br />
• Ekuddens naturreservat ska utökas med Tegelängens<br />
våtmark samt de betade strandängarna fram till<br />
båthamnen på Tidans västra strand.<br />
• Kommunen verkar för att öka medvetenheten om<br />
Biosfär och hållbar utveckling.<br />
• Kommunen verkar för att tillsammans med Länsstyrelsen<br />
skydda Tidan.<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
79
Befolkning och hälsa<br />
Nuläge<br />
Befolkningssammansättning skiljer sig något mot riket<br />
i helhet. I <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong> är det fl er än normalt i<br />
åldersgrupperna 45-64 och 65-84. Det är färre i åldersgrupperna<br />
0-6 och 20-44. Största delen av befolkningen<br />
bor i småhus och det är fl er som pendlar ut än som<br />
pendlar in i <strong>kommun</strong>en.<br />
Landsbygden krymper till förmån för tätorten. Detta har<br />
pågått under lång tid men hastigheten börjar öka. En ny<br />
undersökning visar dock att <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong> som<br />
helhet har minskat under de senaste 30 åren med 2,1 %.<br />
<strong>Mariestad</strong>s reningsverk ligger i ett väldigt centralt och<br />
attraktivt läge vid Vänern. Skyddsavståndet i dag uppgår<br />
till 250 m och avser i första hand risken för lukt och<br />
bakteriespridning men också viss handlingsfrihet för<br />
eventuell utbyggnad av verket. Genom att dagvatten<br />
läcker in i spillvattennätet och att det fortfarande inom<br />
delområden fi nns sammankopplade ledningssystem,<br />
ökar belastningen på verket vid riklig nederbörd. Tekniska<br />
förvaltningen bedriver f n ett kontinuerligt arbete<br />
med att successivt förbättra och bygga bort dagvattnet<br />
från spillvattennätet. En rimlig bedömning är att dessa<br />
80 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
förbättringar frigör kapacitet i minst samma takt som<br />
nya användare behöver kopplas till reningsverket som i<br />
dag har en kapacitet på 22 000 personekvivalent.<br />
Boverket har gett ut rekommendationer om riktvärden<br />
för skyddsavstånd för störande verksamheter i skriften<br />
Bättre plats för arbete. I och med våra centralt placerade<br />
stora industrier ligger fl ertalet bostäder i tätorten fortsatt<br />
inom skyddszoner för miljöfarlig verksamhet.<br />
Det främsta bullret åstadkoms av vägtrafi k samt från<br />
Kinnekullebanan. En trafi kbullerberäkning genomfördes<br />
1998. Beräkningen visade på att det i stadskärnan<br />
samt längs de större trafi kstråken Göteborgsvägen,<br />
Stockholmsvägen och Sandbäcksvägen fi nns en hel del<br />
fastigheter där bullernivån inomhus översteg 30 dB. Arbetet<br />
med en bullersaneringsplan inleddes, stannade sen<br />
upp men har nu återupptagits. Vissa bullerskyddande<br />
åtgärder har dock genomförts under 2000-talet. För<br />
närmare beskrivning om buller, se miljökvalitetsnormer<br />
Buller sida 92.<br />
Den enda punkt i staden där det vid vissa tider är problem<br />
med köbildning är där Stockholmsvägen korsar<br />
Kinnekullebanan. Ett gestaltningsprogram för Stockholmsvägen<br />
har tagits fram och är under bearbetning.<br />
Farligt gods transporteras främst på E20, Marieforsleden,<br />
Stockholmsvägen och Göteborgsvägen till verksamhetsområdena<br />
som i dag är placerade i Horn/Haggården,<br />
Västeräng, Katrinefors och Katthavet.<br />
Endast ett mindre område i Leksberg är klassat som<br />
radonriskområde inom tätorten. Att utsättas för radon<br />
under lång tid ökar risken för lungcancer, men i jämförelse<br />
med rökning och dålig kost är radonstrålningen<br />
ingen stor risk. Radon är lätt att mäta och man kan söka<br />
bidrag hos Boverket för att sänka radonhalten i utsatta<br />
hus. För annan förorenad mark läs mer under avsnittet<br />
Mark, vatten och luft sid 79.<br />
Stadens gc-nät är relativt sammanhängande, vissa stråk<br />
saknas dock. Främst ut till verksamhetsområdet Haggården/Horn<br />
och över Tidan. Det är även svårt att ta sig<br />
genom centrum enbart på cykelbanor, på många ställen<br />
måste cyklisterna samsas med bilar eller gående. Ett bra<br />
nät ger förutsättningar för ökat användande av cykel till<br />
förmån för bil vid kortare resor. Även parkering för cyklar<br />
saknas på många ställen i staden.<br />
I staden fi nns bra möjligheter till rekreation. Områdena<br />
Ekudden, Leksberg, Johannesberg, Högelid och Nolskogen<br />
har alla mer eller mindre utvecklade stigsystem.
Längs Vänern går stråk både i söder och i norr. Det<br />
fi nns en mängd båtplatser inom tätorten och sommartid<br />
sjuder det av båtliv. En tät stad som är grön har stor<br />
betydelse för en utveckling som är långsiktigt hållbar<br />
samtidigt som staden upplevs som mer tilltalande. En<br />
grönskande stad skapar förutsättningar för folkhälsa,<br />
välfärd och miljön. Gröna stadsrum stimulerar till möten<br />
och aktiviteter för alla åldrar och grupper i samhället.<br />
<strong>Mariestad</strong> är typiskt utbyggd i många separata enheter<br />
enligt tidigare tankar om zonering och trafi kseparering.<br />
I dag är stadsplanetankarna annorlunda i och med en<br />
strävan efter mer blandade områden och valmöjligheter.<br />
Små, uppdelade enheter kan på sikt skapa mindre förståelse<br />
för varandra och en starkare vi- och domkänsla.<br />
För att förhindra detta talas det i dag snarare om att<br />
öppna upp och blanda områden i staden då detta både<br />
kan ge ett bättre underlag för verksamheter och etableringar<br />
samtidigt som det ökar möjligheten till möten<br />
mellan olika människor.<br />
Nollalternativ<br />
En levande stad behöver en blandad befolkningssammansättning<br />
med tillskott av barn, dör det fl er än det<br />
föds utarmas på sikt staden. För <strong>Mariestad</strong> behövs även<br />
en ökning av unga vuxna, eftersom många av ungdo-<br />
marna fl yttar för att utbilda sig eller skaff a jobb. Utan<br />
infl yttning eller återfl yttning av dessa förfl yttas tyngdpunkten<br />
högre upp i åldrarna och slutligen minskar befolkningen<br />
då de äldre går bort.<br />
Katthavet kan inte bebyggas med bostäder om inte reningsverkets<br />
säkerhetsavstånd åtgärdas. Utbyggnaden<br />
av bostäder i Katthavet kan troligen ske trots nollalternativ<br />
men underlaget är troligtvis inte lika stort. Landsbygden<br />
fortsätter krympa till förmån för tätorten vilket<br />
ger bättre underlag för ett klimatsmart rörelsemönster<br />
men då <strong>kommun</strong>en i helhet minskar saknas ekonomiska<br />
medel att bygga ut gc-nät, parker och liknande. Utan<br />
ett bättre gc-nät kan man inte förväntas öka antalet cyklister<br />
och bullersituationen kan då tänkas bibehållas<br />
vid dagens värden eller öka. Utan en helhetsplan för stadens<br />
utveckling är det svårt att skydda det gröna nätet<br />
trots grönprogrammet.<br />
Inom tätorten ligger fl ertalet bostäder fortsatt inom<br />
skyddszoner för miljöfarlig verksamhet enligt Bättre<br />
plats för arbete.<br />
Bullersituationen förändras inte i någon större omfattning.<br />
Ökad trafi kvolym kan komma att uppstå på vissa<br />
gator/trafi kleder efter utbyggnad av nya områden. Bul-<br />
lersanering sker i samband med ombyggnader eller då<br />
ärenden initieras på annat sätt.<br />
Planförslag<br />
Samhällsutvecklingen visar fl er som pendlar till arbete<br />
i annan ort. I <strong>Mariestad</strong> ökar pendlandet till främst<br />
Skövde. Därför är det viktigt att erbjuda bra boende<br />
med närhet till kollektivtrafi k åt det hållet samt arbeta<br />
för en bättre kollektivtrafi k. Det är även viktigt att <strong>Mariestad</strong><br />
kan erbjuda möjlighet till arbete hemifrån med<br />
hjälv av ett bra stadsnät för snabb internetuppkoppling.<br />
För att öka befolkningen inom grupperna 0-6 och 20-44<br />
jobbar <strong>kommun</strong>en med att öka barn och ungas medverkan<br />
i samhället. Att få en bra uppväxt och en ökad<br />
förståelse för sin stad torde ökar chansen att fl er fl yttar<br />
tillbaka efter studier på annan ort. Kommunen planerar<br />
samtidigt för fl er typer av bostäder som kan locka<br />
nya barnfamiljer samtidigt som det byggs lägenheter för<br />
äldre. På detta sätt frigörs fl er villor till fördelaktigt pris.<br />
Fler nyinfl yttade från andra <strong>kommun</strong>er/länder ger ett<br />
större ekonomiskt underlag. Fler gc-vägar ger förbättrad<br />
hälsa, ökad möjlighet att ta sig ut i närnaturen förbättrar<br />
även det hälsan. Troligtvis kommer landsbygden<br />
fortsätta krympa. Genom nya tvärkopplingar genom<br />
staden kan ett nytt rörelsemönster skapas samtidigt som<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
81
det underlättar för gc-trafi kanterna och förändrar <strong>Mariestad</strong>s<br />
typiska trafi kseparerade struktur.<br />
Inom tätorten ligger fl ertalet befi ntliga bostäder inom<br />
skyddszoner för miljöfarlig verksamhet. Planen innebär<br />
dock en långsiktig omvandling av Katthavet och Haggården<br />
mot verksamheter där skyddsavstånd inte är aktuellt<br />
på samma sätt. För Horn/Haggården föreslås en<br />
omvandling från industri/verksamheter till mer av ett<br />
handelsområde, Katthavet till mer blandat utnyttjande<br />
av både verksamheter och bostäder. Rena industrier föreslås<br />
att på sikt fl yttas till Västeräng för att möjliggöra<br />
förändringen inom de andra områdena. Reningsverket<br />
kvarstår och behovet av skyddsavstånd är avhängigt utvecklingen<br />
av dess verksamhet och eventuella teknikinvesteringar.<br />
För att möjliggöra bostäder här krävs utredning<br />
om möjligheten att genom tekniska lösningar<br />
minska ner på skyddsavståndet.<br />
Den totala bullersituationen från vägtrafi ken kommer<br />
att öka i och med att nya områden måste trafi kförsörjas,<br />
men denna ökning bedöms inte påverka befi ntliga<br />
bostadsområden nämnvärt och nivåerna antas hamna<br />
på det som kan sägas vara normalt för bostadsområden.<br />
Buller från järnvägen bedöms heller inte att öka nämnvärt<br />
inom överskådlig tid, men att Kinnekullebanan kan<br />
82 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
komma att trafi keras hårdare i framtiden måste beaktas<br />
i den fortsatta planeringen. Järnvägen kan även utgöra<br />
en hälso- och säkerhetsrisk för närboende på grund av<br />
vibrationer, urspårningsrisk samt påkörningsrisk. Dessa<br />
faktorer, tillsammans med bullerproblematiken, måste<br />
utredas ytterligare i kommande detaljplaner, och tillsammans<br />
med Trafi kverket.<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
befolkning och hälsa<br />
• Utkastet till bullersaneringsplanen ska genomarbetas<br />
för att sen antas.<br />
• Verksamheter som hanterar farligt gods bör förläggas<br />
i anslutning till rekommenderade vägar.<br />
• Ny etablering av farlig verksamhet bör placeras där<br />
konsekvensen av eventuell olycka blir så liten som<br />
möjligt.<br />
• Ett sammanhängande nätverk av säkra gc-vägar<br />
prioriteras i framtida infrastruktursatsningar.<br />
• Möjligheterna med boende i Katthavet måste undersökas<br />
då minskning av skyddsavståndet till reningsverket<br />
krävs för att möjliggöra utökningen av<br />
detta.<br />
• Barn och unga har rätt till delaktighet och infl ytande,<br />
något som <strong>kommun</strong>en ska jobba aktivt med.<br />
• Folkhälsoperspektivet ska genomsyra <strong>kommun</strong>ens<br />
utvecklingsarbete för att skapa förutsättningar för<br />
hållbar utveckling.<br />
• I första hand prioriteras lekmiljöer som är placerade<br />
mellan bostadsområden samt dem vid förskolor/<br />
skolor. Kommunen ska även sträva efter att skapa integrerade<br />
lekmiljöer på alla viktiga off entliga platser.<br />
• Världsparken genomförs enligt tidigare planeringsdokument.<br />
• Kommunen ska ta fram en handlingsplan för omhändertagandet<br />
av dagvatten utifrån <strong>FÖP</strong>:ens förslag<br />
till placering.
Mark, vatten och luft<br />
Nuläge<br />
Större delen av tätorten består av morän med visst inslag<br />
av berg samt områden med lera och sand. Mark<br />
som är förorenad förekommer främst i befi ntliga samt<br />
tidigare industriområden. Miljögifter och tungmetaller<br />
tenderar att ansamlas i ekosystem och de kan lagras i<br />
sediment under lång tid. I höga halter kan de medföra<br />
hälskoskador på såväl djur som människor. Klassiska<br />
exempel är kvicksilver, PCB och DDT. Nya ämnen som<br />
diskuteras är bromerade fl amskyddsmedel, organiska<br />
fosforföreningar och olika läkemedelrester. Vi saknar<br />
fortfarande mycket kunskap om vad det är för egenskaper<br />
hos kemikalier och föroreningar som påverkar människors<br />
hälsa och miljön. Därför är riskerna svåra att<br />
begränsa. Undersökningarna visar att miljögifter fortfarande<br />
förekommer i fi sk och i sediment. För Vänerfi sk<br />
har Livsmedelverket utfärdat särskilda kostrestriktioner.<br />
Fosforhalterna visar ingen minskande trend då halterna<br />
är låga i Vänern men mycket höga i Tidan. Inte heller<br />
kvävet visar någon nedåtgående trend. Kvävehalterna är<br />
höga i Vänern och mycket höga i Tidan.<br />
Skötselplaner fi nns för grönytorna inom tätorten som<br />
är benämnda som Park i detaljplan. För övrig tätortsnä-<br />
ra natur fi nns i dag ingen helhetstanke när det gäller<br />
skötseln.<br />
Vänern är norra Europas största sjö och 15 % av dess<br />
yta ligger inom <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong>. Avrinningsområdet<br />
upptar nästan 10 % av Sveriges yta. Vänern utgör<br />
dricksvattentäckt för 0,8 miljoner människor samtidigt<br />
som den är mottagare av dagvatten, renat spillvatten<br />
och processvatten från ett fl ertal <strong>kommun</strong>er och industrier.<br />
Kring Vänern råder enligt dagens regler ett utökat<br />
strandskydd på 300 meter. Trots att försurningen<br />
i Sverige har minskat bedöms mer än en femtedel av<br />
skogarna, fj ällen och sjöarna vara försurade på grund av<br />
människans olika verksamheter. Vänern har god motståndskraft<br />
mot försurning pga omgivande jordarter.<br />
Inte heller Tidan är nämnvärt påverkad av försurning.<br />
Nedfallet av svavel och kväve i <strong>kommun</strong>erna ligger troligtvis<br />
under den kritiska belastningsgränsen. Markvattnet<br />
har dock lågt pH och dålig buff ringsförmåga. För<br />
mer vattenfrågor läs nästa avsnitt om klimatanpassning.<br />
Luften i <strong>Mariestad</strong> är relativt bra. Såväl miljökvalitetsnormer<br />
som miljömål för kvävedioxid och svaveldioxid<br />
klaras redan idag. För närmare beskrivning om luft, se<br />
miljökvalitetsnormer Luft sida 91.<br />
För närmare redogörelse för miljöläget se den sammanställning<br />
som tas fram varje år av MTG och som fi nns<br />
på hemsidan, Miljön för <strong>Mariestad</strong>, Töreboda, Gullspång.<br />
Nollalternativ<br />
I ett nollalternativ kommer troligtvis fl er av de utpekade<br />
boendeområdena att bebyggas då dessa planerats<br />
långt innan <strong>FÖP</strong>:en. Risken fi nns dock att de viktiga<br />
kopplingar för gc-trafi k som pekats ut i planförslaget<br />
missas och att ingen förtätning sker. Utan helhetstanken<br />
i planförslaget kommer staden antagligen sprida ut<br />
sig över en större yta då en mindre andel förtätning sker<br />
samt att det kommer ske på ett mer okontrollerat sätt.<br />
Planförslag<br />
Planförslaget tar i anspråk ca 200 ha mark totalt. Av<br />
det är ca 15 % i dag nyttjat som parkmark eller rekreationsområde.<br />
Nya trafi ksträckningar tar mark i anspråk.<br />
Planförslaget innebär därmed att arealen hårdgjord yta<br />
ökar.<br />
Om förtätningen enligt planförslaget genomförs innebär<br />
det att marken saneras i områdena Sjöstaden, Katthavet<br />
och Haggården.<br />
Områden inom strandskydd som i fördjupningen föreslås<br />
få förändrad användning är främst bakom sjukhu-<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
83
set, kallat Västra Ekudden, och Katthavet. Området vid<br />
Katthavet kan anses vara ianspråktaget i dag.<br />
I planförslaget har ett översiktligt förslag till placering<br />
av dagvattendammar tagits fram som ett första steg till<br />
en dagvattenplan.<br />
Fler invånare ger fl er trafi krörelser vilket påverkar luften.<br />
Men med utökad möjlighet att tanka gas, en modernare<br />
bilpark med lägre bränsleförbrukning samt fl er<br />
cyklister bör inte ökningen bli alltför drastisk. I en tätare<br />
stad minskar behovet av korta transporter. Planförslaget<br />
borde innebära att miljökvalitetsnormer för luft<br />
kan hållas.<br />
Energihushållning och klimatanpassning<br />
Energihushållning handlar både om utformningen av<br />
byggnader och om transporter samt om förändring av<br />
beteenden. Att sopsortera och välja energisnåla fordon,<br />
att köpa lokalproducerad mat och släcka lampor är beteenden<br />
som den fysiska planeringen inte råder på men<br />
som är viktiga för en bättre energihushållning. Kommunen<br />
kan dock arbeta med att informera och t ex göra<br />
det lättare att sopsortera. Det ska var enkelt att vara miljövänlig!<br />
84 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
mark, vatten och luft<br />
• Nya områden behöver byggas ut på ett sätt så att de<br />
passar in i grönstrukturen.<br />
• Befi ntligt grönprogram bör kompletteras med<br />
skötselplaner för övriga naturområden inklusive Tidan<br />
i syfte att bevara och utveckla natur- och rekreationsvärden.<br />
• Skyddszoner längs med Tidan i form av växtlighet<br />
bör anläggas för att minska risken för övergödning.<br />
• För att trygga framtida generationers vattenresurser<br />
får vattenkvaliteten inte försämras ekologiskt eller<br />
kemiskt. Alternativ till hårdgjorda ytor ska eftersträvas<br />
där så är möjligt.<br />
• Kommunen verkar för en ökad användning av förnyelsebar<br />
energi genom att främja utbyggnaden av<br />
när- och fj ärrvärme från förnyelsebara energikällor.<br />
• Ett sammanhängande nätverk av säkra gc-vägar<br />
prioriteras i framtida infrastruktursatsningar.<br />
Klimatförändringarna handlar bland annat om temperatur,<br />
nederbörd och en ökad vattennivå i hav och<br />
sjöar. Medeltemperaturen i världen beräknas öka med<br />
mellan ca 1,5 och uppemot 7 grader fram till år 2100.<br />
I Sverige väntas en något högre uppvärmning än den<br />
globala. Nederbörden över Sverige förväntas under det<br />
närmaste seklet öka med 10 - 20 %. Ökningen är störst<br />
under vintern. Snösäsongen blir trots detta kortare och<br />
det maximala snötäcket minskar i tjocklek på grund av<br />
högre temperatur. Varmare världshav leder till en högre<br />
havsnivå genom vattnets utvidgning vid uppvärmning<br />
och avsmältning av glaciärer. Tidigare har det talats<br />
om en höjning på ca 60 cm, men nya resultat pekar på<br />
snabbare avsmältning än man tidigare trott, en rimlig<br />
bedömning är i dag en meter. Vid ökad temperatur behövs<br />
mer skugga i staden, detta kan lätt förbättras genom<br />
fl er träd. Med ökad vind behövs byggnation som<br />
slår sönder vinden och låter den passera över staden<br />
hellre än genom den. Vid ökad nederbörd behövs fl er<br />
genomsläppliga ytor samt magasin för fördröjning av<br />
dagvattnet.<br />
Nuläge<br />
I MTG <strong>kommun</strong>erna har det nyligen tagits fram Ett<br />
grön och skönt MTG som är en strategi för energieff ek-
tivisering inom <strong>kommun</strong>erna samt <strong>kommun</strong>ala bolag.<br />
Målen är satta till år 2020 och innefattar egna byggnader<br />
och persontransporter. Målen för byggnader grundas<br />
på EU:s och riksdagens mål där Sverige ska ha en<br />
20 % eff ektivare energianvändning. För transporter ska<br />
energieff ektiviseringen uppnå 32 %.<br />
För <strong>Mariestad</strong>s del är det främst Vänerns höjning som<br />
kan orsaka problem men även Tidans fl öden samt hastigt<br />
nedfall och stormar. Genom att Vänern är reglerad<br />
kan dock vattenståndet kontrolleras tämligen väl<br />
och översvämningar hör till undantagen. Kommunens<br />
översiktsplan har som riktvärde att konventionell<br />
grundläggning inte bör ske på lägre nivå än + 46,7 i<br />
RH2000. Grundläggning på lägre nivå kan dock ske<br />
med vattentät betong, pumpanordningar, backventiler<br />
i dränering eller med annan anordning som minskar<br />
risken för översvämning. 2006 lämnade Klimat- och<br />
sårbarhetsutredningen ett delbetänkande angående<br />
översvämningsrisken i Vänern. I utredningen bedöms<br />
att höga vattennivåer i Vänern kommer att bli mer frekventa<br />
pga ökad nederbörd. Vänern kan inte tappas i tillräcklig<br />
omfattning pga risker för skred och översvämningar<br />
i Göta älvdalen. Utredningen föreslår lösningar<br />
som dels medger tappning vid lägre nivåer än i dag (i<br />
förebyggande syfte) och dels ökad tappningskapacitet<br />
vid höga vattenfl öden i tillrinningsområdet. Alla studerade<br />
alternativ för höjning av tappningskapaciteten<br />
är samhällsekonomiskt lönsamma enligt utredningen.<br />
Utredningen har fört fram förslag att vattennivåer upp<br />
till + 47,6 i RH2000 skall kunna stängas ute från bebyggelse.<br />
En överenskommelse mellan kraftbolagen och<br />
Länsstyrelsen 2008 innebär att Vänern tappas tidigare<br />
än förut och att den rekommenderade nivån därför<br />
kan sänkas något. <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong> anser dock att<br />
den övre dämningsgränsen enligt gällande vattendomar<br />
fortsatt bör gälla samtidigt som man är medveten om<br />
framtida risker. Länsstyrelsen har tagit fram handboken<br />
Stigande vatten för att drabbade <strong>kommun</strong>er ska få hjälp<br />
att planera i vattennära lägen och <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong><br />
kommer fortsatt att ta hjälp av denna handbok i planeringen.<br />
Riskerna för missförstånd i vattenfrågorna är<br />
stora då fl era <strong>kommun</strong>er har olika höjdsystem, varför<br />
det är viktigt att vara uppmärksam då man jobbar med<br />
detta. <strong>Mariestad</strong> har nyligen gått över till det nationella<br />
RH2000. Kommunerna runt Vänern samarbetar sen<br />
2010 med projektet Väner<strong>kommun</strong>erna i samverkan om<br />
Vänerns reglering och mer strategiska åtgärder förväntas<br />
genomföras i detta samarbete.<br />
Dagvatten är ett stort problem inom tätorten eftersom<br />
<strong>kommun</strong>ens dagvattenledningar är hårt belastade. Det<br />
är främst dagvattnet som orsakar översvämmade källare<br />
och gator eftersom få fördröjningsmagasin fi nns.<br />
I dag har <strong>Mariestad</strong> en policy för dagvattenhantering<br />
men få egentliga åtgärder har utförts. Enligt policyn ska<br />
dagvattnet från byggnader och hårdgjorda ytor i första<br />
hand omhändertas genom infi ltration lokalt inom fastigheten<br />
eller i andra hand fördröjas med infi ltrationsmagasin<br />
innan det leds vidare.<br />
Nollalternativ<br />
Oavsett om planförslaget antas eller inte kommer det<br />
fi nnas mycket hårdare regler för ny- och ombyggnation<br />
i Sverige. Om 7 år måste <strong>kommun</strong>er och liknande följa<br />
de nya reglerna och två år senare kommer de även gälla<br />
privatpersoner. Dessa regler kommer från Boverket och<br />
ska medverka till en bättre energihushållning.<br />
Utan ett förslag på hanteringen av dagvatten kommer<br />
<strong>kommun</strong>en även i fortsättningen behöva ta hand om<br />
stora översvämningsproblem i fastigheter och på gator.<br />
Planförslag<br />
Tanken med planförslaget är att fl er fl yttar hit, men<br />
då <strong>kommun</strong>en förespråkar lågenergihus och liknande<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
85
alternativ borde inte energiåtgången öka drastiskt. Utbyggnad<br />
av fj ärrvärmenätet är också viktigt. Förtätning<br />
snarare än utbredning av staden ger bättre underlag<br />
för gång och cykel samt kollektivtrafi k. I en tätare stad<br />
minskar behovet av korta transporter.<br />
Klimatförändringarna kräver åtgärder i den fysiska<br />
miljön, för <strong>Mariestad</strong>s del är det främst ökade nivåer<br />
i Vänern/Tidan. Områdena Sjöstaden, Katthavet och<br />
Västra Ekudden kräver åtgärder i form av exempelvis:<br />
• evakueringsvägar som klarar framtida nivåer. Dessa är<br />
något bredare än vanlig gc-väg och behövs främst i<br />
anslutning till aktuella områden<br />
• höjd marknivå<br />
• anpassning av byggnader och verksamheter så att de<br />
klarar översvämning<br />
• säkrad el, vatten, avlopp, tele och IT<br />
En särskild utredning för varje föreslaget område krävs<br />
dock för att visa på vilka åtgärder som är samhällsekonomiskt<br />
motiverade att genomföra. Fortsatt arbete med<br />
övriga Väner<strong>kommun</strong>er är av stor vikt.<br />
I planförslaget har ett översiktligt förslag till placering<br />
av dagvattendammar tagits fram som ett första steg till<br />
en dagvattenplan.<br />
86 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
energihushållning och klimatanpassning<br />
• Kommunen verkar för en ökad användning av förnyelsebar<br />
energi genom att främja utbyggnaden av<br />
när- och fj ärrvärme från förnyelsebara energikällor.<br />
• Genom att ta hjälp av handboken Stigande vatten<br />
kan <strong>kommun</strong>en planera framtida bostads- och verksamhetsområden<br />
nära Vänern och Tidan på ett hållbart<br />
sätt. Kommunen ska ta fram ett dokument som<br />
visar kartor med högvattenzoner samt rinnvägarna<br />
för 200-årsregn med tillhörande åtgärdsplan. Samverkan<br />
med övriga Väner<strong>kommun</strong>er ska fortsätta.<br />
• Kommunen ska ta fram en handlingsplan för omhändertagandet<br />
av dagvatten utifrån <strong>FÖP</strong>:ens förslag<br />
till placering.<br />
Staden och landskapet<br />
Nuläge<br />
Regional samverkan är viktigt för <strong>Mariestad</strong> med sitt<br />
läge i norra Skaraborg och norra delen av Västra Götaland.<br />
Skaraborg har, i jämförelse med många andra<br />
svenska likvärdiga regioner, en utspridd ortsstruktur.<br />
Detta innebär svårigheter för en bra kollektivtrafi k och<br />
detta refl ekteras i regionens stora bilberoende. Orterna<br />
är inte bara utspridda utan är även relativt små. Därför<br />
kan inte varje samhälle innehålla alla typer av service<br />
och utbud. En regional samverkan är därför av stor vikt,<br />
genom att samarbeta kan <strong>kommun</strong>erna tillsammans<br />
lyfta istället för att konkurrera ut varandra.<br />
<strong>Mariestad</strong> omges av Vänern, skogslandskap och åkerlandskap.<br />
Aktiviteter knutna till vattnet har alltid varit<br />
ett signum för <strong>Mariestad</strong>. Vattnets värde för transporter<br />
och industriproduktion har dock minskat medan värdet<br />
för boende och friluftsliv med därtill hörande aktiviteter<br />
ökat.<br />
Stadens centrum kan i dag defi nieras som området Nya<br />
torget och Gamla torget, gågatan, Esplanaden, Kungsgatan<br />
och Nygatan samt på en del av Stockholmsvägens<br />
norra sida. En ordentlig översyn av detta område behövs<br />
för att förtydliga centrum och på så sätt förbättra<br />
möjligheter till handel.<br />
Tidan går tvärs genom <strong>Mariestad</strong> och korsas enbart av<br />
tre broar för både bil, cykel och gångtrafi kanter samt<br />
ytterligare en enbart för gång och cykel och en för biltrafi<br />
k. Som bilförare kan det vara tillräckligt men för
gc-trafi kanterna medför detta att man ibland måste ta<br />
långa omvägar. Överlag kan man se att <strong>Mariestad</strong> är<br />
planerad med fokus på bilen med breda gator och få<br />
cykelvägar.<br />
Nollalternativ<br />
Stadsbilden kommer upplevas som i dag men troligtvis<br />
kommer det fi nnas fl er tomma lokaler både i centrum<br />
och i verksamhetsområdena. Resurserna för skötsel av<br />
gator, allmänna platser och grönytor kan komma att<br />
minska ytterligare.<br />
Planförslag<br />
Då planförslaget främst inriktar sig mot förtätning av<br />
staden kommer detta ge en annan stadsbild. Huvudstråket<br />
Göteborgsvägen - Stockholmsvägen kommer bli<br />
mer bebyggt. Bebyggda hamnområden kommer också<br />
påverka stadens siluett. En ökad befolkning med enkla<br />
möjligheter att röra sig genom staden kommer bidra till<br />
ett mer levande centrum med underlag för fl er aff ärslokaler.<br />
Möjligheten att röra sig i staden kommer på ett<br />
positivt sätt att ändras med nya viktiga tvärförbindelser<br />
över Tidan, Marieforsleden, Kinnekullebanan och<br />
Stockholmvägen. Då dessa främst handlar om gång-<br />
och cykeltrafi k borde en viss minskning av biltrafi ken<br />
för lokala resor att ske.<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
staden och landskapet<br />
• Utredning om centrumutvecklingen behöver tas<br />
fram. För att öka en stads utveckling behövs mer än<br />
nya bostäder i gynnsamma lägen. En levande stadskärna<br />
behöver ett varierat utbud av både handel, restauranger,<br />
kultur och nöje.<br />
• I första hand prioriteras lekmiljöer som är placerade<br />
mellan bostadsområden samt dem vid förskolor/<br />
skolor. Kommunen ska även sträva efter att skapa integrerade<br />
lekmiljöer på alla viktiga off entliga platser.<br />
• Stadens mötesplatser ska alltid beaktas i kommande<br />
planering.<br />
• Kommunen ska sträva efter att tillgodose efterfrågan<br />
på bostäder med vattenkontakt.<br />
• Ett sammanhängande nätverk av säkra gc-vägar<br />
prioriteras i framtida infrastruktursatsningar.<br />
• Tung trafi k och farligt gods bör i första hand gå<br />
längs rekommenderade vägar.<br />
• Båtförvaring i Katthavet i kombination med boende.<br />
Livsstilsboende, Sjöstad mm.<br />
• Kommunen bör tillsammans med Skövde arbeta<br />
för att korta restiderna med kollektivtrafi ken mellan<br />
städerna, främst för pendlare.<br />
• Kommunens ska verka för att standarden på väg<br />
E20 och väg 26 höjs samt för en modernisering av<br />
Kinnekullebanan.<br />
Riksintressen för natur- och kulturmiljö<br />
Nuläge<br />
De riksintressen som berör tätorten inom natur och<br />
kultur är Vänern och Gamla stan.<br />
Friluftslivet på Vänern är i första hand förknippat med<br />
båttrafi k, fi ske och bad. Bad sker i närheten av tätorten<br />
främst på Ekudden, Snapen och Sandviken. Båtliv och<br />
fi ske utgår från någon av fl ertalet småbåtshamnar. Vin-<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
87
tertid sker även mycket aktivitet på Vänern i och med<br />
skridskoåkning och pimpling men även biltävlingar. Är<br />
det en kall vinter kan man ta sig ut på isen direkt från<br />
strandkanten och behöver inte någon båt eller bil för att<br />
ta sig ut. På vintern är Vänern tillgänglig för alla!<br />
Gamla stan är en viktig kulturmiljö med välbevarad trästadsbebyggelse.<br />
Riksintresset uttrycks genom domkyrkan<br />
och de oregelbundna kvarteren norr om denna från<br />
1500-talsstaden. Den i övrigt rätvinkliga rutnätsplanen<br />
som tillkom vid regleringen 1693. Småskalig träbebyggelse<br />
med välbevarade bakgårdar från främst 1700- och<br />
1800-talen. Stadspartier som uttrycker det sena 1800-talets<br />
esplanadstadsideal, med sluten stenhusbebyggelse<br />
uppförd kring sekelskiftet 1900. Residensstadens institutionsbyggnader<br />
med bl a residenset - dvs kungsgården<br />
Marieholm som utgör stadens ursprung - samt fängelset.<br />
Det fi nns ett bevarandeprogram från 1983, det är<br />
dock i behov av en uppdatering.<br />
För att skapa ett nationellt besöksmål med residenset som<br />
utgångspunkt krävs det att hela riksintresset Gamla stan<br />
bevaras och knyts till besöksmålet på ett bra sätt, detsamma<br />
gäller även värdena vid Vänern och på Ekudden.<br />
88 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
Nollalternativ<br />
Ett nollalternativ borde inte ge någon direkt förändring<br />
från i dag då riksintressen fortsatt beaktats enligt tidigare<br />
antagna planeringsdokument.<br />
Besöksmålet kommer troligen skapas på något sätt men<br />
antagligen inte i den utsträckning som föreslås i planförslaget.<br />
För att besöksmålet ska fungera nationellt är<br />
viktigt att lyfta in de tillägg som föreslås i planförslaget.<br />
Planförslag<br />
Planförslagets strandpromenad förbättrar rekreation<br />
och tillgänglighet längs Vänerns och Tidans strandkanter.<br />
I förslaget fi nns även fl er småbåtshamnar och badplatser<br />
vilket även det förbättrar det rörliga friluftslivet.<br />
I och med utvecklingen av Besöksmålet ökar folklivet<br />
vilket i sin tur stärker centrum och Gamla stan på ett<br />
positivt sätt. Ett besöksmål av hög klass har stor betydelse<br />
för regional utveckling och turism.<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
riksintressen för natur- och kulturmiljö<br />
• Områden med höga naturvärden och/eller hotade<br />
arter ska användas på ett sådant sätt att värdena består<br />
och arternas livsbetingelser förbättras.<br />
• Befi ntliga våtmarker ska bevaras. Mindre sådana<br />
som behöver tas bort kompenseras genom nyanläggning.<br />
• Områden med höga rekreationsvärden ska användas<br />
på ett sådant sätt att värdena består.<br />
• Allmänhetens tillgänglighet till Vänern/Tidan ska<br />
förbättras med en sammankopplad strandpromenad.<br />
Bostäder i tätorten ska ha max 1 km till närmsta natur/rekreationsområde.<br />
• Skogsbruk i tätortsnära skogar skall bedrivas med<br />
hänsyn till det rörliga friluftslivet.<br />
• Områden med kulturvärden ska användas på ett<br />
sådant sätt att värdena består.<br />
• Bevarandeprogrammet för Gamla stan bör uppdateras.<br />
• Den kulturhistoriska inventeringen av hela <strong>Mariestad</strong>s<br />
tätort bör färdigställas.
Miljömål<br />
Det fi nns 16 nationella miljömål i Sverige varav 15 är<br />
aktuella för Västra Götaland. Dessa har sikte på år 2020<br />
och är till för att leda miljöarbetet till ett hållbart samhälle.<br />
Västra Götalands regionala miljömål antogs för första<br />
gången 2003. Under 2007/2008 reviderades dessa. Samtliga<br />
utgår från riksdagens beslutade nationella miljömål.<br />
De fi nns en sammanställning av lokala och regionala<br />
miljömål i <strong>Mariestad</strong>, Töreboda och Gullspång (MTG) .<br />
Dessa fi nns i sammanställningen Miljömålsammanställning<br />
2011 på <strong>kommun</strong>ens hemsida.<br />
Nedan beskrivs de nationella miljömål som berör tätorten<br />
<strong>Mariestad</strong> och den fysiska planeringen samt hur<br />
planförslaget förhåller sig till dessa och <strong>kommun</strong>ens<br />
ambition.<br />
1. Begränsad klimatpåverkan<br />
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med<br />
FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras<br />
på en nivå som innebär att människans påverkan på<br />
klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett<br />
sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden<br />
bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och<br />
andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.<br />
Den fördjupade översiktsplanen främjar detta mål<br />
främst genom förbättring av gång- och cykelnätet och<br />
en tätare stad där transportbehovet minskar.<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
begränsad klimatpåverkan<br />
• Tillverkning av gas, etanol eller annat förnybart<br />
bränsle från organiska restprodukter ska etableras i<br />
någon av de tre MTG <strong>kommun</strong>erna.<br />
• Resandet med kollektivtrafi k ska öka.<br />
• Ett sammanhängande nätverk av säkra gc-vägar<br />
prioriteras i framtida infrastruktursatsningar.<br />
• <strong>Mariestad</strong>s tätort ska utformas så att transportbehovet<br />
och därmed energiförbrukningen och störningar<br />
av detta minskas.<br />
2. Frisk luft<br />
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur,<br />
växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att<br />
miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.<br />
Planförslaget ökar antalet gc-vägar och pekar även ut en<br />
plats för anläggning av biogasstation.<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
89
3. Bara naturlig försurning<br />
De försurande eff ekterna av nedfall och markanvändning<br />
ska underskrida gränsen för vad mark och vatten<br />
tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka<br />
korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material,<br />
vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar<br />
Med dagens strängare utsläppsregler kan vattenkvaliteten<br />
förbättras även om ingen direkt åtgärd i <strong>Mariestad</strong><br />
görs. I planförslaget pekas områden för fl er dagvattendammar<br />
ut.<br />
4. Giftfri miljö<br />
Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller<br />
utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller<br />
den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande<br />
ämnen är nära noll och dess påverkan på människors hälsa<br />
och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande<br />
ämnen är nära bakgrundsnivåerna.<br />
Planförslaget pekar ut före detta industrimark där ny användning<br />
medför att sanering sker. Båtförvaringen i Katthavet<br />
kan genomföras på sådant sätt att det sker miljövänligt.<br />
90 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
5. Skyddande ozonskikt<br />
Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger<br />
skydd mot skadlig UV-strålning.<br />
Varken tidigare, nuvarande eller planerade verksamheter<br />
i <strong>Mariestad</strong> orsakar direkt utsläpp av ämnen som<br />
påverkar ozonskiktet. Det är dock osäkert om det sker<br />
några utsläpp eftersom dessa kan komma från bl a<br />
gamla kylskåp och vissa isolermaterial. De ämnen som<br />
bryter ner ozonskiktet är fl yktiga och stabila klor- och<br />
bromföreningar som lätt kan nå de nivåer i atmosfären<br />
där ozonskiktet fi nns (10–50 km höjd).<br />
6. Säker strålmiljö<br />
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska<br />
skyddas mot skadliga eff ekter av strålning.<br />
Människan har alltid utsatts för strålning, till exempel<br />
UV-strålning och naturligt förekommande radon i<br />
mark och vatten. I dagens samhälle exponeras vi också<br />
för strålning från olika verksamheter och produkter, exempelvis<br />
kärnkraft, solarier, mobiltelefoni, radiosändare<br />
och elledningar. Sammantaget fi nns det många olika<br />
typer av strålkällor i den svenska miljön. I <strong>Mariestad</strong>s<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
frisk luft<br />
• Kommunen verkar för en ökad användning av förnyelsebar<br />
energi genom att främja utbyggnaden av<br />
när- och fj ärrvärme från förnyelsebara energikällor.<br />
• Tillverkning av gas, etanol eller annat förnybart<br />
bränsle från organiska restprodukter ska etableras i<br />
någon av de tre MTG <strong>kommun</strong>erna.<br />
• Ett sammanhängande nätverk av säkra gc-vägar<br />
prioriteras i framtida infrastruktursatsningar.<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
bara naturlig försurning<br />
• Kommunen ska ta fram en handlingsplan för omhändertagandet<br />
av dagvatten utifrån <strong>FÖP</strong>:ens förslag<br />
till placering.<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
giftfri miljö<br />
• Miljövänlig båtförvaring i Katthavet i kombination<br />
med boende. Livsstilsboende, Sjöstad mm.
tätort fi nns inga verksamheter som associerar med strålande<br />
ämnen utan det är snarare arbetet att förändra<br />
människors attityd kring solning och UV-strålning som<br />
kan förbättras. Utförda mätningar visar inte på någon<br />
förhöjd bakgrundsstrålning<br />
7. Ingen övergödning<br />
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte<br />
ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna<br />
för biologisk mångfald eller möjligheterna<br />
till allsidig användning av mark och vatten.<br />
Tillförseln av kväve och fosfor till Vänern och Tidan<br />
måste minska för att klara miljömålen. En större befolkning<br />
ger ökad belastning via renverket men samtidigt<br />
kan en större befolkning ge bättre förutsättningar<br />
för investeringar i reningsteknik. När det gäller åkerbruk<br />
inom tätorten är detta aktuellt endast vid Tidans<br />
södra del där åkerbruk bedrivs i dag. I planförslaget är<br />
området utpekat som framtida verksamhetsområde.<br />
8. Levande sjöar och vattendrag<br />
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras<br />
variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig pro-<br />
duktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden<br />
samt landskapets ekologiska och vattenhushållande<br />
funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för<br />
friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet<br />
ska nås inom en generation.<br />
Åkerbruket längs Tidan ligger främst utanför plangränsen,<br />
varför detta inte tas upp vidare i detta dokument.<br />
Planförslaget har dock med förslag till placering av dagvattendammar<br />
och framförallt en damm invid E20 som<br />
ska hantera ev läckage från olyckor på vägen innan dessa<br />
hamnar i Tidan. Kommunen verkar även för ett långsiktigt<br />
skydd av Tidan från E20 till utloppet i Vänern.<br />
9. Grundvatten av god kvalitet<br />
Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning<br />
samt bidra till en god livsmiljö för växter<br />
och djur i sjöar och vattendrag.<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
ingen övergödning<br />
• Skyddszoner utmed Tidan bör anläggas för att<br />
minska läckaget av växtnäringsämnen.<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
levande sjöar och vattendrag<br />
• Kommunens vattenplanering ska successivt anpassas<br />
till EU:s ramdirektiv för vatten.<br />
• Skyddszoner utmed Tidan bör anläggas för att<br />
minska läckaget av växtnäringsämnen.<br />
• Eff ektivisering av arbetet med Tidans vattenkvalitet<br />
ska ske.<br />
• Kvarvarande forsar och strömsträckor inom Tidans<br />
avrinningsområde får inte exploateras för vattenkraft.<br />
• Kommunen ska ta fram en handlingsplan för omhändertagandet<br />
av dagvatten utifrån <strong>FÖP</strong>:ens förslag<br />
till placering.<br />
• Kommunen verkar för att tillsammans med Länsstyrelsen<br />
skydda Tidan.<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
grundvatten av god kvalitet<br />
• För att trygga framtida generationers vattenresurser<br />
får vattenkvaliteten inte försämras ekologiskt eller<br />
kemiskt.<br />
• Kommunen ska ta fram en handlingsplan för omhändertagandet<br />
av dagvatten utifrån <strong>FÖP</strong>:ens förslag<br />
till placering.<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
91
10. Hav i balans samt levande kust och<br />
skärgård<br />
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar<br />
produktionsförmåga och den biologiska mångfalden<br />
ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av<br />
biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och<br />
kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande<br />
av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en<br />
hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden<br />
ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen<br />
är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.<br />
Det nationella miljömålet avser Östersjön och<br />
Västerhavet, men förhållandena i Vänerns skärgårdar är<br />
i många stycken likartade. Miljömålet är därför relevant<br />
även för Vänern.<br />
En förbättrad strandpromenad i enlighet med planförslaget<br />
ökar friluftslivet längs Vänern och Tidan.<br />
11. Myllrande våtmarker<br />
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion<br />
i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker<br />
bevaras för framtiden.<br />
92 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
Tegelängens våtmark pekas i planförslaget ut som nytt<br />
naturreservat.<br />
12. Levande skogar<br />
Skogars och skogsmarkens värde för biologisk produktion<br />
skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden<br />
bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden<br />
värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska<br />
nås inom en generation.<br />
Inom gränsen för den fördjupade översiktsplanen sker<br />
skogsbruk endast i liten utsträckning och då främst som<br />
tätortsnära skog.<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
hav i balans samt levande kust och skärgård<br />
• Allmänhetens tillgänglighet till Vänern/Tidan ska<br />
förbättras med en sammankopplad strandpromenad.<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
myllrande våtmarker<br />
• Befi ntliga våtmarker ska bevaras. Mindre sådana<br />
som behöver tas bort kompenseras genom nyanläggning.<br />
• Områden med höga naturvärden och/eller hotade<br />
arter ska användas på ett sådant sätt att värdena består<br />
och arternas livsbetingelser förbättras.<br />
• Ekuddens naturreservat ska utökas med Tegelängens<br />
våtmark samt de betade strandängarna fram till<br />
båthamnen på Tidans västra strand.<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
levande skogar<br />
• Skogsbruk i tätortsnära skogar skall bedrivas med<br />
hänsyn till det rörliga friluftslivet.<br />
• Områden med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden<br />
och/eller hotade arter ska användas på<br />
ett sådant sätt att värdena består och arternas livsbetingelser<br />
förbättras.
13. Ett rikt odlingslandskap<br />
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för<br />
biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall<br />
skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och<br />
kulturmiljövärdena bevaras och stärks.<br />
Inom gränsen för den fördjupade översiktsplanen sker<br />
åkerbruk endast i liten utsträckning längs med Tidans<br />
södra del. Området är utpekat som eventuellt framtida<br />
utvecklingsområde för verksamheter. Innan markanvändningen<br />
förändras bör jordburksmarkens klassning<br />
ses över, har den en hög klassning kan det vara läge att<br />
se över andra alternativ för verksamheter. I övrigt ligger<br />
odlingsmarker främst utanför tätorten varför inga åtgärder<br />
tas upp i planförslaget. Viss mark inom tätorten<br />
betas men <strong>kommun</strong>en önskar om möjligt utöka detta.<br />
14. Storslagen fjällmiljö<br />
Ej relevant.<br />
15. God bebyggd miljö<br />
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra<br />
en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en<br />
god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden<br />
skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar<br />
skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat<br />
sätt och så att en långsiktigt god hushållning med<br />
mark, vatten och andra resurser främjas. Allmänhetens<br />
tillgänglighet till friluftsområdena skall främjas.<br />
Planförslaget syftar till att förbättra den byggda miljön<br />
utifrån målet. Planförslaget handlar till stor del om förtätning<br />
och förbättrade gc-vägar, utökad strandpromenad<br />
mm.<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
en god bebyggd miljö<br />
• Externa områden med handel ska ha anslutning<br />
med kollektivtrafi k samt säker gång- och cykeltrafi k.<br />
• Ett sammanhängande nätverk av säkra gc-vägar<br />
prioriteras i framtida infrastruktursatsningar.<br />
• Kommunen verkar för en ökad användning av förnyelsebar<br />
energi genom att främja utbyggnaden av<br />
när- och fj ärrvärme från förnyelsebara energikällor.<br />
• Utkastet till bullersaneringsplanen ska genomarbetas<br />
för att sen antas.<br />
• Områden med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden<br />
och/eller hotade arter ska användas på<br />
ett sådant sätt att värdena består och arternas livsbetingelser<br />
förbättras.<br />
• Allmänhetens tillgänglighet till Vänern/Tidan ska<br />
förbättras med en sammankopplad strandpromenad.<br />
Bostäder i tätorten ska ha max 1 km till närmsta natur/rekreationsområde.<br />
• Bevarandeprogrammet for Gamla stan bör uppdateras.<br />
• Den kulturhistoriska inventeringen av hela <strong>Mariestad</strong>s<br />
tätort bör färdigställas.<br />
• Ambitionen är att skapa en mer varierad och blandad<br />
stad, både vad gäller hustyper och upplåtelseformer.<br />
• Stadens mötesplatser ska alltid beaktas i kommande<br />
planering.<br />
• Utredning om centrumutvecklingen behöver tas<br />
fram.<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
93
16. Ett rikt växt- och djurliv<br />
Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på<br />
ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer.<br />
Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras<br />
funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna<br />
fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig<br />
genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en<br />
god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald,<br />
som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.<br />
Planförslaget förbättrar många gröna och blå miljöer<br />
och strävar efter att utöka stadens grön- och blåstruktur<br />
genom ex Tegelängens våtmark för fågellivet.<br />
KOMMUNENS AMBITION<br />
ett rikt växt- och djur liv<br />
• Områden med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden<br />
och/eller hotade arter ska användas på<br />
ett sådant sätt att värdena består och arternas livsbetingelser<br />
förbättras.<br />
• Ekuddens naturreservat ska utökas med Tegelängens<br />
våtmark samt de betade strandängarna fram till<br />
båthamnen på Tidans västra strand.<br />
94 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
Folkhälsomål<br />
I Sverige fi nns det en nationell folkhälsopolitik med<br />
elva målområden. Det övergripande målet är förutsättningar<br />
i samhället för en god hälsa på lika villkor för<br />
hela befolkningen.<br />
Folkhälsoarbetet leds nationellt, regionalt och lokalt av<br />
olika styrdokument. På den regionala nivån fi nns Folkhälsopolitisk<br />
policy för Västra Götaland samt Strategisk<br />
plan för folkhälsoarbete i Skaraborg. I den säger man<br />
att ”Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige<br />
år 2020” Lokalt fi nns en Folkhälsoplan för <strong>Mariestad</strong>s<br />
<strong>kommun</strong>.<br />
Av de elva nationella folkhälsomålen kan nummer ett,<br />
fem och nio anses vara relevanta i den här miljökonsekvensbeskrivningen.<br />
Delaktighet och inflytande i samhället<br />
Delaktighet och infl ytande i samhället är en av de mest<br />
grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist<br />
på infl ytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen<br />
har ett starkt samband med hälsa.<br />
Detta folkhälsomål kommer främst brukas inom samrådet<br />
då dialogen med medborgare samt utvalda ålders-<br />
grupper inom skolan får komma till tals. Arbetet inom<br />
<strong>FÖP</strong> med barns delaktighet kan ses som ett startskott<br />
för framtida samarbete mellan <strong>kommun</strong>en och barn<br />
och unga. Rätten till delaktighet och infl ytande för den<br />
här gruppen är något som <strong>kommun</strong>en kommer jobba<br />
aktivt med i fortsättningen.
Miljöer och produkter<br />
Målområdet Miljöer och produkter är relativt brett och<br />
omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer.<br />
Det handlar om hela vår fysiska omgivning<br />
– luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Inom<br />
folkhälsomål nummer fem kan främst delmålet som<br />
behandlar sund utomhusmiljö vara väsentligt. Kopplingen<br />
till miljömålet God bebyggd miljö är nära.<br />
I planförslaget tillgängliggörs mer närnatur samt att fl er<br />
lekmiljöer skapas i tätorten. Läs mer under miljömålet<br />
God bebyggd miljö på sida 89.<br />
Fysisk aktivitet<br />
Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefi nnande<br />
samt har en sjukdomsförebyggande eff ekt. Målet<br />
för de samlade insatserna inom detta område är:<br />
• ökad fysisk rörelse<br />
• mer fysisk rörelse i skolan och i anslutning till arbetet<br />
• mer fysisk rörelse under fritiden<br />
Planförslaget främjar användandet av gång och cykel<br />
i och med utökade gc-banor och smidigare sätt att ta<br />
sig genom staden. Utökade säkra gc-banor ger också<br />
en tryggare miljö för oskyddade trafi kanter som slipper<br />
använda bilgator. Genom att blanda boende, verksamheter<br />
och handel uppnås en ökad trygghet i staden då<br />
områden befolkas under stora delar av dygnet. Ökad<br />
möjlighet till rekreation genom förbättrad tillgänglighet<br />
till Vänern och Tidans stränder kan bidra till en ökad<br />
fysisk aktivitet.<br />
Miljökvalitetsnormer<br />
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande<br />
styrmedel i miljöbalken för att komma till rätta med<br />
miljöpåverkan från diff usa utsläppskällor som till exempel<br />
trafi k och jordbruk. En miljökvalitetsnorm kan<br />
anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av<br />
ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas<br />
i ord. Miljökvalitetsnormer fi nns för följande:<br />
• olika föroreningar i utomhusluften<br />
• olika kemiska föreningar i fi sk- och musselvatten<br />
• olika parametrar i vattenförekomster<br />
• omgivningsbuller<br />
I rapporten Miljön i <strong>Mariestad</strong>, Töreboda och Gullspång<br />
från 2009 fi nns utförliga mätningar och värden för utomhusluft,<br />
vattenförekomster och buller. Nedan redovisas<br />
detta översiktligt.<br />
Utomhusluft<br />
För närvarande fi nns miljökvalitetsnormer för utomhusluft<br />
för kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,<br />
bensen, partiklar (PM 10 och 2,5), bly, arsenik,<br />
kadmium, nickel, bens(a)pyren och ozon.<br />
I <strong>Mariestad</strong> utförs mätningar av alla värden utom arsenik<br />
och nickel. Naturvårdsverket, som ansvarar för<br />
mätningar av ozon, har inte utfört några mätningar i<br />
<strong>Mariestad</strong>. De mätningar för utomhusluft som är utförda<br />
i <strong>Mariestad</strong> visar att luften i vår stad har värden<br />
under det som anges som maxvärden för MKN.<br />
Kommunens ambition angående luft, se miljömålet<br />
Frisk luft sida 85.<br />
Vatten<br />
Det fi nns två uppsättningar av miljökvalitetsnormer för<br />
vatten. Dels miljökvalitetsnormer för fi sk- och mussel-<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
95
vatten, dels miljökvalitetsnormer beslutade av Vattenmyndigheten<br />
i enlighet med EU:s vattendirektiv.<br />
Fiskvatten<br />
Vänern är utpekat som laxfi skvatten av Länsstyrelsen<br />
Västra Götaland. Detta innebär att miljökvalitetsnormer<br />
för laxvatten är tillämpliga. Tidan hyser en öringstam<br />
vilket gör att vattendraget också bör omfattas av<br />
miljökvalitetsnormerna.<br />
Planförslaget kan innebära en ökad belastning av organiska<br />
material och metallutsläpp via reningsverk och<br />
dagvatten till följd av utbyggnad av bostäder och verksamheter.<br />
Storleken på denna ökning har inte beräknats<br />
men bedöms som marginell. Utökad bostadsbebyggelse<br />
medför en ökad belastning via reningsverket motsvarande<br />
ca 2000 pe vilket utgör 12,5% av dagens belastning<br />
på 16 000 pe (max 22 000 pe). Föreslagna åtgärder<br />
för att ta hand om och rena dagvatten bör kunna bidra<br />
till att uppfylla miljökvalitetsnormen.<br />
Miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet<br />
Tidan har idag måttlig ekologisk status. Anledningen<br />
är dels förekomst av vandringshinder, dels för höga fosforhalter.<br />
Vattenförekomsten har idag god kemisk ytvattenstatus.<br />
Enligt 2009-12-15 beslutad miljökvalitets-<br />
96 SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
norm ska god ekologisk status uppnås till 2021. För att<br />
uppnå god ekologisk status fi nns ett av Vattenmyndigheten<br />
beslutat åtgärdsprogram. Enligt punkt 36 i detta<br />
program ska <strong>kommun</strong>erna utveckla sin planläggning<br />
och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten<br />
uppnås och inte överträds.<br />
Inom planförslagets område fi nns vandringshinder vid<br />
<strong>Mariestad</strong>s kvarndamm och Mariefors vilka idag är passerbara<br />
för öring men inte för svagsimmande arter såsom<br />
asp.<br />
Kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus avseende<br />
kvicksilver och kvicksilverföreningar uppnår inte god<br />
kemisk ytvattenstatus för <strong>Mariestad</strong>ssjön. Den ekologiska<br />
och kemiska ytvattenstatusen är i övrigt god. Vattenmyndigheten<br />
bedömer inte att det fi nns risk för att<br />
god ekologisk status inte klaras. Planförslaget innebär<br />
en ökad belastning på <strong>Mariestad</strong>sfj ärden via reningsverket<br />
med 12,5 % på grund av ökad bostadsbebyggelse.<br />
Detta bedöms dock inte medföra att god ekologisk status<br />
ej kan uppnås.<br />
Åtgärder i planen bedöms innebära att vattenkvaliteten<br />
i <strong>Mariestad</strong>ssjön och Tidan förbättras på sikt.<br />
Kommunens ambition angående vatten, se miljömålet<br />
Levande sjöar och vattendrag sida 87.<br />
Buller<br />
Ett av våra viktigaste miljöproblem är enligt EU omgivningsbullret.<br />
Direktivet om bedömning och hantering<br />
av omgivningsbullret syftar till att samordna arbetet<br />
inom EU genom gemensamma mått, metoder för kartläggning<br />
och bedömning, information samt handlingsplaner.<br />
Buller fi nns också med inom miljömålet God<br />
bebyggd miljö.<br />
1998 tog <strong>kommun</strong>en fram en översiktlig kartläggning av<br />
bullersituationen i <strong>Mariestad</strong>s tätort. Utredningen pekade<br />
ut ett förslag till tre etapper. År 2000 gavs ett uppdrag<br />
att ta fram en bullersaneringsplan med förslag till<br />
åtgärder för de första två etapperna. Denna saneringsplan<br />
antogs aldrig men en del åtgärder utifrån denna utfördes.<br />
sedan pausades arbetet för att återupptas 2012.<br />
Kommunens ambition angående buller, se miljömålet<br />
God bebyggd miljö sida 89.
Sammanfattande<br />
bedömning<br />
Planförslaget är ett led i stadens utveckling med syfte<br />
att uppfylla Vision 2030 och översiktsplanens politiska<br />
målsättningar. För att locka nya invånare till <strong>Mariestad</strong><br />
och Skaraborg bör föreslagen placering av bostäder, kulturutbud,<br />
gc-nät och verksamhetsområden kunna bidra<br />
till detta.<br />
Genom förtätning i kombination av nya områden fylls<br />
staden utan att ta allt för mycket orörd mark i besittning.<br />
Förtätning ger ett optimalt utnyttjande av den<br />
<strong>kommun</strong>ala infrastrukturen utan ekonomiskt tunga<br />
investeringar.<br />
En sammanställning av Kommunens ambitioner visar<br />
att människan och det sociala står i fokus. Detta överensstämmer<br />
även med de övergripande principer som<br />
kan ses som en sammanfattning av hela planförslaget.<br />
Många av ambitionerna handlar om rekreation, möten<br />
och kultur vilket stämmer väl överens med tillgängligheten<br />
längs Vänern/Tidan, koncentrera det koncentrade<br />
och nya tvärkopplingar.<br />
Avslutning<br />
Den här planen är ute på samråd mellan 31/5 2012 och<br />
14/9 2012. Efter det sammanställs inkomna yttranden i<br />
en samrådsredogörelse. Planen omarbetas där det anses<br />
nödvändigt och ställs sedan ut ytterligare en gång. Utställningen<br />
blir troligen i slutet av året och yttranden<br />
från denna sammanställs därefter i ett utställningsutlåtande.<br />
Planen antas sedan i Kommunfullmäktige, detta<br />
planeras ske under våren 2013.<br />
Denna fördjupade översiktsplan for <strong>Mariestad</strong>s tätort är<br />
ett inledande arbete till den nya översiktsplanen för hela<br />
<strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong>.<br />
Målåret för den här fördjupaden överisktsplanen är år<br />
2025. Fram till dess kommer dock många förändringar<br />
ske varför planförslaget kan komma att förändras och<br />
<strong>FÖP</strong>:en bör därför aktualiseras varje mandatperiod. I<br />
god tid innan målåret bör en ny plan för stadens utveckling<br />
tagits fram.<br />
SAMRÅDSHANDLING <strong>FÖP</strong> 2012<br />
97
Change language