Svenska - SPPF | Svenska Pianopedagogförbundet

Recommendations

Info

Forskningsfrön q Pianisten Emanuel Ax om den klassiska musikens framtid. www.sppf.net/60 q Improvisation som undervisning- och konstform på fram- marsch www.sppf.net/61 q DN:s Maciej Zaremba anser att den sociala ingenjörskonsten och synen på människan som sorteringsvara har byggt den svenska skolans kris. www.sppf.net/58 q Varför når Finland bästa skol- resultat i världen enligt OECD? www.sppf.net/59 q Teknologi och vetenskap i interpretation. Chasing the Butterfly, Slåtterbrekk och Harrisons Griegprojekt uppmärksammas internationellt. www.sppf.net/62 q Professor Torkel Klingberg om att träning skapar smarta barn. www.sppf.net/63 q Hjärnforskare om en ny syn på barns inlärning och utveckling. www.sppf.net/64 q Musiker och utbildare i Eng- land i kampanj för mer utrymme för musik i gymnasieskolan. www.sppf.net/65 q Kulturrådets kulturpolitiska seminarium: Når kulturen de barn som bäst behöver den? www.sppf.net/66 q British Association for Performing Arts Medicine - Uppvärmningsövningar för instrumentalister. www.sppf.net/67 6 <strong>Svenska</strong> Pianobulletinen nr 2 2011 is a landmark in the literature about playing the piano. It is an invaluable resource for teachers and for students from the earliest years of study on through the artist level.” Nelita True, Professor and Chair, Piano Faculty, Eastman School of Music, Rochester The Musicians Way: A Guide to Practice, Performance and Wellness. av Gerald Klickstein Oxford University Press (2009) ISBN 9780195343137 Hösten 2004 träffades en grupp bestående av medicinsk personal, musiker, musikpedagoger och representanter från över tjugo musikorganisationer och föreningar till en historisk konferens: hälsofrämjande i musikskolor (HPSOM), i Fort Worth, Texas. De fokuserade på forskning och samverkan och metoder för att integrera friskvårdinformation och hälsoaspekter i universitetens läroplaner för musik. Sedan dess har många av deltagarna fortsatt på dessa mål och som en följd har workshops, kurser och publikationer frodats under de följande åren. Gerald Klickstein, en av HPSOM-deltagarna, delar i denna bok med sig vad han har lärt sig under trettio år som utövande musiker och musikpedagog jämte att sammanställa en omfattande syntes ur forskning och erfarenhet och genom många av hans kolleger. Boken behandlar mer än bara friskvårdsfrågor och den bjuder en systematisk strategi för förberedelse för musicerande. Klickstein täcker hela spektrat av frågor, tips och idéer som skapar den seriöse musikerns värld. Avsnittet om “Artful Practice”, omfattar organisation av färdigheter som schemaläggning, praxis och val av material samt vägledning i utformandet av goda tekniker och vanor, uppvärmning, olika processer för musikin- Pedagogiteter There’s nothing remarkable about it. All one has to do is to hit the right keys at the right time and the instrument plays itself. ~ Johann Sebastian Bach The notes I handle no better than many pianists. But the pauses between the notes - ah, that is where the art resides. ~ Artur Schnabel lärning, memorering och musikaliska samarbeten. “Fearless Performance” handlar om prestationsångest samt vägledning att bli en artist och exempelvis; backstagetekniker, kontakt med publiken, felspel, utformande av konsertprogram, auditions och att arbeta i en inspelningsstudio. “Lifelong Creativity” omfattar förebyggande av personskador, friskvård, kreativitet och tips för att lyckas som student och professionell musiker. Även om det finns ett särskilt avsnitt om friskvårdsfrågor, hälsotips och dylika idéer är dessa skickligt integrerade i hela boken. Klickstein backar upp varje avsnitt med en bra lista över resurser som möjliggör vidare utforskning. Det finns säkerligen annan litteratur som går betydligt djupare in på många av de frågor som behandlas men ingen täcker en så bred matris på ett lika kortfattat och informativt sätt som denna bok lyckas göra. Korresponderande websida på Internet med blogg och nyhetsbrev bl.a: http://www.musiciansway.com Multimedia q Trettio bluespiano-licks via YouTube med Jonathan Wilson: www.sppf.net/68 q Pianisterna Barry Douglas och Leslie Howard samtalar om 200-årsjubilaren Franz Liszt: www.sppf.net/69 q Chopintävlingen, Warszawa 2010. Lyssna till 809 framföranden av Chopins verk. Repertoar och video: www.sppf.net/70 q Robert Schumanns små och stora universa: www.sppf.net/71 q Ny Film: The Art of Chopin: www.sppf.net/72 The trouble with opera is that there is always too much singing. ~ Claude Debussy Too many pieces of music finish too long after the end. ~ Igor Stravinsky Did you know that Mozart had no arms and no legs? I’ve seen statues of him on people’s pianos. ~ Victor Borge
Hans Leygraf in Memoriam Med anledning av Hans Leygrafs bortgång har vi bett ett antal personer som stod i nära kontakt med honom att beskriva hur han påverkat deras förhållande till musik, pianospel och undervisning. Den 12 februari 2011 avled pianisten och pedagogen Hans Leygraf vid 90-års ålder. Hans Leygraf studerade piano hos Gottfrid Boon i Stockholm, vid Musikhögskolan i München samt vid sommarkurser för Anna Hirzel-Langenhan i Schweiz. Hirzel-Langenhans bok om anslagskultur heter Greifen und begreifen och titeln är som en beskrivning av de pianistiska och musikaliska ideal Hans Leygraf var en lysande representant för. Leygraf studerade också dirigering och komposition. Han tillhörde på 1940-talet Måndagsgruppen i Stockholm och de stränga och modernistiska ideal gruppen hade, i opposition mot vad man ansåg vara en folklig och diverterande ton i vår svenska musik, tilltalade den intellektuelle och analytiske unge pianisten och tonsättaren. Vid firandet av Leygrafs 80-årsdag i Stockholm fick jag spela några pianoverk av min tidigare lärare. Över dessa tvåstämmiga inventioner svävade Paul Hindemiths ande. Leygraf berättade för mig att han övergav komponerandet på grund av sitt för musikaliska detaljer extremt känsliga sinne. Han ägnade i ungdomen flera års studi- er åt enstämmighet. Tvåstämmigheten tog ännu fler år i anspråk, och han insåg att den symfoniska flerstämmighet han eftersträvade skulle ta ett sekel att uppnå. Hans Leygraf var en unik pedagog och verkade genom åren på Edsbergs musikinstitut samt i Darmstadt, Hannover, Salzburg, Berlin och vid mästarklasser runt om i världen. 1961 blev Hans Leygraf ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien. Jag hörde Hans Leygraf som pianist och även som dirigent i min ungdom i Helsingborg. 1965 fick jag för första gången möta honom och spela upp. Jag studerade vid den tiden för Robert Riefling i Köpenhamn och Oslo och denne nordiske pianogigant intresserade Leygraf i Hans metod var snarare att ställa frågor. Hur vill du frasera? Vill du ha ett ritardando här? så hög grad att mötet till stor del blev en intervju från Leygrafs sida men också spel av wienklassiska sonater. Livet igenom har denna repertoar förenat Leygraf och mig. Det blev avgörande för den unge pianistens musikaliska framtid att lära känna denne pedagog, som inte bara delade Rieflings djupläsning av den musikaliska texten och förmedlade respekt för de stora tonsättarnas musikaliska anvisningar, utan också hade en konkret instruktion då det gäller att använda den mänskliga kroppens rörelser på ett medvetet sätt, i syfte att gestalta verkens hemligheter klangligt. Leygrafs kristallklara undervisning fortsatte för min del vid sommarkurser i Salzburg och under fyra studieår i Hannover. Hans Leygrafs peda- gogik följde inte den än idag gängse modellen att eleven skall instrueras och imitera läraren. Hans metod var snarare att ställa frågor. Hur vill du frasera? Vill du ha ett ritardando här? Eleven fick utveckla ett amatörpsykologiskt öra för nyanserna i hans reaktion på svaret. Ett utdraget ”jaha?” fick mig många gånger att tänka om och tänka vidare. Tanke, medvetenhet, konkret kunskap, vare sig det gällde stilkänsla, text eller om vilken del av fingertoppen som skulle användas för att nå ett önskat resultat är avgörande för interpretationen och den klangliga gestaltningen. Han krävde en fullständig närvaro med örat, tangentkontakt och koncentration kring varje enskild ton, även i underordnade Hans Leygraf (Foto: Per B. Adolphson, 1990) stämmor. Repertoaren under mina studieår bestod till större delen av klassiska pianoverk av högsta karat. Han sade en gång till mig att jag fick spela precis vilka tonsättare jag ville, med undantag av följande 30. Listan han räknade upp innefattade månget ungt pianohjärtas favoriter; men inte mina. Vår enighet i repertoarfrågor bäddade för en 45 år lång vänskap. När jag ibland envisades med att spela en del för läraren obekanta nyskrivna verk blev han en fantasifull och ofta humoristisk upptäcktsresande i verkets djungel. Som pianist var Leygraf genomlyst av medvetenhet, klarhet och renhet, såväl fingrets som hjärtats. Den observante lyssnaren kunde med öronen göra kontroller av hur perfekt varje stämma i den pianistiska väven balanserades mot andra stämmor. En åhörare med intresse enbart för den musikaliska skogen kunde ibland irriteras av Leygrafs observanta öra mot de enskilda träden. Bakom en ibland sträv yta kände såväl lyssnare som elever ett varmt och för musik och människor livfullt pulserande hjärta. För den som efter studietiden förblev hans vän värmde också en i ord och ibland i omtumlande upptåg manifester- nr 2 2011 <strong>Svenska</strong> Pianobulletinen 7
Page 1 and 2: E P T A Sweden European Piano Teach
Page 3 and 4: Innehåll Svenska Pianobulletinen n
Page 5: vår skola blev medlemar i SPPF. Oc
Page 9 and 10: subtila pianokonst studerade Leygra
Page 11 and 12: se Spering-Söderqvist är upphovsm
Page 13 and 14: nr 2 2011 Svenska Pianobulletinen 1
Page 16 and 17: Pianometodik i fokus Pianobulletine
Page 18 and 19: spela upp i konsertsammanhang, jag
Page 20: undervisar du i piano? Spela i tyst

Svenska - SPPF | Svenska Pianopedagogförbundet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?