Dackekuriren nummer 2 år 2005 - Tider skola komma

More documents

Recommendations

Info

6 Mot NATO för en kärnvapenfri värld Torsdagen den 17 mars besökte Oscar Schön från Ofog Folkets Akademi på Smålands. Ofog är ett nätverk som kämpar för en kärnvapenfri värld och ägnar sig åt blockader och andra direkta aktioner mot Natos olagliga kärnvapen i Europa. Oscar berättade om kärnvapnens uppkomst vid andra världskriget till hur det ser ut dagsläget. Efter Sovjets kollaps minskade stormakterna sina arsenaler en aning och idag är jordens kärnvapenlager tillräckligt för att utplåna allt jordens liv 30 gånger om, jämfört med tidigare 70 gånger. Bushadministrationens satsningar på missilförsvar och små atombomber är steg åt helt fel håll, steg tillbaka till en kapprustningens värld, enligt Oscar Schön. Nato har ungefär 480 kärnvapen i Holland, Belgien, Tyskland och Turkiet m fl. 2002 anordnade Ofog tillsammans med flera internationella fredsorganisationer en fredlig aktion mot Natos kärnvapenbas i Belgien. 2000 personer deltog i rollen som civila vapeninspektörer och 1117 av dem greps utanför och inuti basen. Eftersom målet med aktionen var att upplysa lokalbefolkningen och belgarna om vapnens existens, var mottot, ju fler gripna, desto större uppståndelse. Den 16 april hålls i återigen aktioner i Belgien denna gång på tre platser samtidigt; vid Natos militära högkvarter, Natos politiska högkvarter i Bryssel och Natos kärnvapenbas i Kleine Brogel. Anledningen till tre aktioner samtidigt på olika håll ligger i att orsaka en mer komplicerad och dyr polisinsats. Därigenom vill Ofog få både befolkning och de styrande att fråga sig om det verkligen är värt att ha kärnvapen. Mål med aktionen i april Att göra den dyr och kännbar och därmed D ackekuriren 02/05 Oscar Schön Skapa ett missnöje hos befolkningen mot Natos kärnvapen Att pressa Belgiens regering så att Nato på sikt får dra sig tillbaka. Det banala med situationen, berättade Oscar Schön, är att då man pressar Belgiens regering om basen i Kleine Brogel, säger de ”Det är ju Natos bas, vi har inget ansvar för vad de gör där” och när man frågar Nato svarar de ”Nej, det är Belgiens bas, det är deras ansvar och den vet vi inget om”. Dagarna innan aktionen kommer icke-våldsträning att hållas och flera workshops om kärnvapen arrangeras av fredsorganisationer i Belgien. I juli i sommar arrangerar Ofog och ”Ungdom mot Atomvåpen” ett internationellt aktionsläger mot rymdkrig i Fauske i Norge. För mer info: http://www.ofog.org Rasifiering i en nyliberal och nykonservativ soppa Den 7 april besökte Anders Neergaard Folkets Akademi och höll en föreläsning på ”Rasifiering, en nykonservativ och nyliberal soppa”. Ett trettiotal personer hade tagit sig till lokalen för att höra på honom denna dag. De som tog sig dit fick höra ett föredrag som krävde en del förkunskap om Malmö kommuns program välfärd för alla. Anders inleder föredraget med en ganska omfattande historik som börjar med hans eget engagemang i Folkpartiet på 70-talet, ett parti som enligt honom hade en kvasimarxististik inriktning under detta decennium. Han tillägger dock att han idag är aktiv i Vänsterpartiet, som enligt honom för en politik som minner ganska mycket om Folkpartiets sjuttiotal. Jag vet inte om det är en aning nostalgisk alternativt glorifierande bild han vill förmedla, men han hävdar i alla fall att den borgerliga regeringen som satt fram till 1982 var den sista vänsterregering som Sverige haft. Att det sedan dess skett en omsvängning av det politiska landskapet med privatiseringar och nyliberalismen sätt att se på människor som varor, en politik som Anders menar har sin rot i de reformer som Socialdemokratin ägnade sig åt under åttiotalet. Han poängterar också att kärnfamiljen också fick ett uppsving politiskt under detta decennium, med en negativ inställning till ensamstående mödrar, homosexuella och feminism som följd. 1985 är ytterligare ett viktigt årtal i denna historik då man då började märka effekterna av en politisk teori som lägger vikt vid att man samlas kring ett nyckelord för att kunna genomföra ett politiskt skifte; detta nyckelord blev ”invandrare” och vips var något som han benämner nyrasism född. Han lägger stor vikt vid att Ny Demokrati tog väljare från Socialdemokraterna 1991 och liknar den händelsen med vad som hände i valrörelsen 2002 då Folkpartiet spelade ut raskortet och tog röster från
framför allt Moderata Samlingspartiet innan han återkommer till ämnet för föreläsningen, dvs. Malmö kommuns ”Välfärd för alla”. Enligt Anders så finns det en hörnsten i detta program som baseras på vad han kallar ”rasifiering”. Utseendemässiga faktorer används men kombineras inte denna gång med ett tal om underlägsenhet, utan med en ”vi mot dom”-tanke. Att det inte bör ske blandning mellan grupperna eftersom ”de är annorlunda”. Malmö kommuns program gör invandrarna till det stora samhällsproblemet, enligt honom; det handlar inte endast om en rädsla för ökad brottslighet utan man ger den diffusa grupp som kallas för invandrare skulden för problemen som uppstår – de producerar helt enkelt själva rasismen. Folkpartiet har nyligen också tagit ett steg längre i rasifieringen i sitt integrationsförslag – släng ut dem som inte sköter sig – menar dem. Om rötäggen försvinner så minskar rasismen är resonemanget, och man tar sitt stöd i mediala brott som hedersmord och könsstympning – problemet är bara att dessa brott inte sker särskilt ofta i landet. En annan tes är att bidragstagarna skall befrias från sitt bidragsberoende – genom att socialbidraget skall bli ett slag minimilön för att mer väl besuttna skall kunna utnyttja socialbidragstagarna för hushållsnära tjänster, med en följd att hemhjälp för de rika blir skattefinansierad till en stor del (femtio procent). För att mildra intrycket man får av detta så skriver man också att jobb som nattvandrare, skolmamma och skolpappa kan vara aktuella. Programmet stannar inte ens här, enligt Neergard. Man hävdar att vissa kulturella gruppers värderingar och normer är förbjudna – Anders undrar om inte detta strider mot svensk lag. Texten avslutas med att man måste värna om kultur och modersmål. En formulering som enligt han bekräftar att det är invandrarna man vill peka ut, även om detta inte skrivs i klara och tydliga ordalag. Formuleringen de ”nyanlända” förekommer också i dokumentet, men Anders tror inte att det är hans vuxna barn som nyligen flyttat till Malmö man menar… Alla partier i Malmö kommunfullmäktige, utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet, tog ställning för programmet. Särskilt beröm fick det av Folkpartiet, Moderaterna och kanske mindre förvånande Sverigedemokraterna. Av de övriga punkter som Anders kritiserar programmet på märks att man talar om en gemensam värdegrund. Delar man inte denna skall man straffas. Han tycker att detta är bisarrt efter normer och värderingar inte skall styra lagstiftning. Att man talar om ”inga brott” utan att gå till roten med problemet är en annan; man skall inte lösa de brister i fördelningen som resulterar i brott – nej, man skall patrullera bort brotten. En vision som liknar en polisstat som får det gamla östblocket att blekna. Det talas om starkare åtgärder mot föräldrar som inte ”håller ordning” på sina barn. Om åtgärder mot ungdomsgäng… På det hela så stinker dokumentet av repression enligt Anders, och då framförallt av repression mot människor som är annorlunda. Som avslutning så säger Anders att till skillnad mot Folkpartiets populism så representerar ”Välfärd för alla” en politik som faktiskt genomförs i dagens Sverige. Folkpartiets utspel får stort utrymme i media, men Malmö kommuns program talas det inte om, och det är en farlig tystnad. Särskilt eftersom denna nya politik får stora konsekvenser; skulle detta dokument ha beslutats om i ett västeuropeiskt lands parlament – t.o.m. de med invandrarfientliga partier i regeringsställning som Danmark, Österrike och Italien – skulle det ha orsakat ett ramaskri utan like i omvärlden. Dokumentet är ett angrepp på friheten och stora delar av den välfärd som finns idag; först tar man invandrarna som syndabock, därefter de ensamstående mödrarna osv. säger han och anspelar på ett välkänt citat från Tysklands trettiotal. De som har skapat dokumentet strävar efter en förändring i samma riktning som i England under Thatcher, eller USA under Reagan. Det som syns mycket lite i media, drivs som politik idag… Jordreform i Skottland Text: David Gustafsson Den skotska ön Lewis ägs av en storgodsägare, och de många bönderna på ön arrenderar marken av denne. När det kom på tal om att 300 jättelika vindkraftverk skulle placeras på ön, då krävde befolkningen demokrati över sin vardag. I februari hölls ett lokalval där 85 procent av öns befolkning röstade för en ny lag. Lagen innebär att storgodsägaren kan tvingas att sälja marken till bönderna som hyr den. ”Det vore bra om vi kunde äga marken själva och få något att säga till om”, säger arrendator Andrea McDonald. ”Vi vet att vi ägde marken från början”, säger ordföranden för arrendatorernas stiftelse. ”Men under årens lopp har marken tagits ifrån oss.” En oberoende värderingsman ska nu bedöma markens värde. Enligt lagen behöver bönderna bara betala 6 procent av köpesumman, den största delen ska komma från en lotterifond och 19 procent från skattepengar. Om ett halvår ska de skotska myndigheterna bestämma om köpet godkänns och marken åter tillfaller dess ursprungliga ägare, allmänheten. En annan värld är möjlig! Även i denna del av moder jord finns en latent önskan, en fullkomligt förnuftigt och logisk önskan, om större inflytande i sin vardag och om steg mot ekonomisk demokrati. Källa: http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=2 9434&a=357214 Dackekuriren 02/05 7
Page 1 and 2: Dackekuriren 2/2005 Årgång 43 Gat
Page 3 and 4: Deadline för nästa nummer är: 18
Page 5: Det förutsägbara fiaskot i Irak o
Page 9 and 10: Miljöutskottet lär känna Lund Te
Page 11 and 12: Smålandsgården på 50-talet Smål
Page 13 and 14: som man läst så mycket om. Många
Page 15 and 16: EU kommer att öka vår frihet, int
Page 17 and 18: att han har en mullvad i Lund som u
Page 19 and 20: Polisrapporten där pratar Gatas Pa
Page 21 and 22: Dackekuriren 02/05 21
Page 23 and 24: Känner du dig nostalgisk? Hämta e

Dackekuriren nummer 2 år 2005 - Tider skola komma

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?