nr 2 2010.pdf - Svensk förening för Orofacial Medicin

som.nu

nr 2 2010.pdf - Svensk förening för Orofacial Medicin

som måste skrivas för hand (skrivmaskinerna är

utsorterade) och postas via internpost. Eftersom vi

funnit frågeställningarna i det ökade antalet remisser

adekvata och väl motiverade kan det således,

av rent praktiska skäl, tidigare ha förelegat en viss

underrapportering till tandvården av odontologiska

vårdbehov. Det kan inte uteslutas att detta fenomen

gäller också på andra sjukhus.

Liknande bild i Västra Götaland

En kartläggning av remissflödet till sjukhustandvården

i Västra Götaland visar en liknande fördelning

som i Östergötland. Av inremitterade fall kom

c:a hälften av remisserna från allmäntandvården

och hälften från sjukvården. Av alla patienter som

behandlades under ett år i sjukhustandvården

utgjordes 2/3 av patienterna av remissfall. De

återstående 1/3 var revisionspatienter, dvs. patienter

som kontinuerligt har ett behandlingsbehov som

inte kan omhändertas inom allmäntandvården.

Vid Kliniken för Sjukhustandvård och Oral

Medicin, Odontologen Göteborg inkom under

2009 i medeltal 1-2 remisser i månaden från

pedodontin gällande 20-åringar med olika typer

av funktionshinder där patienten inte bedömdes

kunna gå i allmäntandvården. En likartad situation

föreligger i Östergötland, det vill säga att ett par

remisser i månaden av psykiskt eller medicinskt

funktionshindrade patienter i åldersintervallet

18-20 år överförs till sjukhustandvården, sålunda

i flera fall innan de lämnat den organiserad barn-

ungdomstandvården, av logistiska skäl. Av remisser

på inneliggande patienter från Sahlgrenska Universitetssjukhuset

utgjorde de med hematologiska

maligniteter den största gruppen följt av dentala

utredningar på patienter som planeras för organtransplantationer.

För patienter som remitterades

från allmäntandvården var tandvårdsrädsla en av

de vanligaste remissorsakerna. Patienter med oral

lichen planus (OLP) och andra tillstånd med oralt

34

slemhinneengagemang utgjorde en stor grupp

liksom patienter med olika psykiska eller mentala

funktionshinder, geriatriska patienter och ett antal

medicinska riskpatienter.

Adekvata frågeställningar på komplexa

problem

Variationen i frågeställningarna är stor och ofta

av komplicerad natur vid en sjukhustandklinik. På

senare tid har en ökning skett i landet av antalet

fall med intravenös bisfosfonatbehandling där man

riskerar, eller har fått, en bennekros i käkbenet.

Ställningstaganden vid infektioner och tandutdragningar

blir i dessa fall mycket komplicerade.

Dentala infektionsutredningar för att söka orsaken

till förhöjda inflammationsmarkörer, utredningar

på grund av sepsis (blodförgiftning) och endocarditutredningar

hör till vardagen. Antalet äldre-äldre

med medicinska risker som är i behov av omfattande

tandvård och där allmäntandvården behöver

stöd från sjukhustandvården ökar med antalet

betandade äldre. Vissa patienter med psykiatriska

diagnoser och smärtproblematik utgör en särskild

utmaning. Det har förekommit att patienter, som

behandlats av tandläkare utan särskild kompetens

på området, fått tänder extraherade utan odontologisk

diagnos, pga. diffus smärta, där problemet

egentligen kan kopplas till den psykiatriska diagnosen.

Denna typ av patienter kan behöva sakkunnig

vård inom sjukhustandvården.

Det här är några exempel som visar komplexiteten

i sjukhustandvårdens vardag. Det visar också att

lång erfarenhet och stor insikt i medicinska och

psykiatriska ämnesområden, samt nära och goda

relationer till sjukvården lokalt behövs för att på

ett säkert sätt tillfredställa behandlingsbehoven

hos dessa patienter.

Mer ingående beskrivning av olika patientfall

presenteras på följande sidor.

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35

More magazines by this user
Similar magazines