Skäggningsmaskinen går för fullt i smedjan i Virsbo ... - Dagens Arbete

Skäggningsmaskinen går för fullt i smedjan
i Virsbo. Här märks ännu ingen kris. Hettan,
dånet, tempot – allt tyder på fullt drag.
Tommy Persson vet vad det innebär.

I skuggan av
VärldSkriSen
Kris igen? Eller? Vi funderade vad som hände
i världen och åkte därför till Virsbo. Och vidare
till en som borde veta.
Text: HARALD GATU Foto: ULLA-cARin ekbLom
Botten ur. Det är som om botten
går ur världsekonomin då och då.
Nu avlöser skuldkrisen den
finanskris som vi aldrig kom ur.
Runt om i världen: massuppsägningar,
besparingar, kravaller. Ovisshet om
framtiden. Nånstans finns det en komplicerad
förklaring till eländet.
Stockholm för tio år sedan: ett lunchrum
på Riksbanken i Stockholm.
Jag satt mitt emot Villy Bergström, vice
Riksbankschef med ett långt förflutet inom
arbetarrörelsen. Uppväxt i gruvsamhället
Grängesberg. Docent i nationalekonomi.
Och nu alltså ansvarig för att sköta samhällsekonomins
gas- och bromspedal.
Några veckor innan hade terrornätverket
Al Qaidas flygplan brakat in i New Yorks
skyskrapor. Världen befann sig redan innan
i ett börsfall sedan IT-bubblan året innan
spruckit. Skulle det bli ännu värre?
Ingen visste då vad terrorattacken skulle
föra med sig. Men man visste något annat
som i sig var en tickande bomb: tillståndet i
den amerikanska ekonomin.
Den gången sa Villy Bergström: USA le-
ver på lånade pengar. USA måste göra nåt
åt det. Och det kommer att märkas i resten
av världen.
Vad säger han nu? Vi åkte mot Vibberbo
i Bergslagen där pensionären Villy Bergström
i dag bor delar av året. På vägen stan-
»Vad vet vi nu?
Just nu går vi för fullt.
Men vad vet man
om morgondagen?«
nade vi till i Virsbo, bara för att veta hur det
står till på en industriort som tampats med
världsekonomin sedan sextonhundratalet.
Mörkret sänker sig snabbt den här tiden på
året men strax efter Seglingsberg skar strålkastarna
från ett framrusande godståg genom
svärtan. Vad hade tåget i lasten? Stålrör
från Virsbo? Plaströr för golvvärme?
Kuggringshållare från smedjan?
Fullastade godståg. Kanske ett gott tecken,
trots allt. Längre fram skymtar Virsbos
industriområde och mot den svarta himlen
reser sig stålrörsföretaget Ruukkis röda
bokstäver.
Ruukki, Componenta, Uponor. Det är vad
som blev av det gamla Wirsbo Bruk som i
sekler ägdes och förvaltades av adliga släkter
som de la Gardie, Stenbock, von Yxkull,
Boije af Gennäs och Lagercrantz.
I dag sitter ägarna i Finland. När stålkartan
ritades om på 1980-talet styckades Wirsbo
Bruk och såldes till finska ägare. Men verksamheten
lever vidare. Och den hörs.
Tung industri. Det är så här den låter.
Bortifrån Rukki rasslar det och inifrån
Componentas smedja sänds respektinigivande,
kraftiga stötar.
Vi går in i smedjan och ser inga tecken
på annalkande kris. Snarare en come back
från det dramatiska raset för tre år sedan.
Man kan lyssna till återhämtningen i de
fullkomligt brutala smällarna när hejarsmedjans
20 ton plattar till det som ska bli
kronhjul i lastbilar.
Det är hett, tungt, mäktigt och Andreas
Gustafsson som står mitt i smällarna och
värmen, skjuter upp visiret, tar sig för
pannan, ner med visiret, justerar de

Andreas Gustafsson förlorade jobbet för tre år sedan. Sedan kom han tillbaka. Först som inhyrd
med högre lön än de fast anställda. nu som visstidsanställd, med ett par tusen i lägre lön än de
inhyrda. ”Jag vill inget hellre än att ha tillsvidareanställning. Jag vet ju vad bankerna säger.”
Börsmäklarna i new York ringer för att få ytterligare
marginal till 01.00 på morgonen den
25 oktober 1929. Foto: SCANPIX
18 DAGENS ARBETE OKTOBER 2011
Världen – från kris till kris
• Börskraschen 1929: Under 20-talet stiger
produktiviteten i USA:s industri med 43 procent,
medan arbetarlönerna står stilla. Höga vinster
gör de rika rikare. En del av pengarna hamnar på
börsen. Många köper aktier, många lånar till aktier.
Efter två års kraftigt stigande aktiekurser
kraschar börsen 1929. Depressionen är här.
• President Roosevelt (bilden) inför
regleringar för att minska risken för nya
finansiella katastrofer. Den viktigaste
är The Glass-Steagall Act från 1933
som tvingar fram vattentäta skott mellan
vanliga banker och risktagande investment-banker.
Syftet är att skydda
vanliga banker från onödigt risktagande.
glödgade hjulen med en lång tång, sprutar
olja på verktygen och då smäller det ännu
mer brutalt i en ”oljesmäll” då lågorna slår
upp från de oljade verktygen.
Han tittar bort mot klockan för att se om
den kvart är inne som gör att han byter arbetsuppgift
med någon annan. Han sätter
sig en stund.
– Kris igen? Nej det ser inte ut så. Vi kör för
fullt.
Om det tvärnitar igen, som hösten 2008?
Han skakar på huvudet. Det får inte ske.
»Då tror jag det är
bättre för den enskilde
att vara anställd i ett
bemanningsföretag.«
Då miste han jobbet tillsammans med tjugofyra
andra. De som blev kvar kom att få
krisavtal med kortare arbetstid och kapad
inkomst.
Men Andreas kom tillbaka, visserligen på
osäkrare villkor än tidigare. Först som inhyrd
med högre lön än de fast anställda. Nu som
visstidsanställd, med ett par tusen i lägre lön
än de inhyrda.
– Jag vill inget än att ha tillsvidareanställning.
Jag vet ju vad bankerna säger när man
inte har fast jobb.
Han gillar den tuffa smedjan och även
skiftarbetet som ger honom fritid med de två
små barnen. Från hemmet i Hallstahammar
pendlar han med Göran Johansson nere vid
etappugnen. Göran var en av dem som fick
behålla jobbet. Han funderar på den närmaste
framtiden.
– Vad vet vi nu? Just nu går vi för fullt. Men
vad vet man om morgondagen.
Morgonen därpå sitter vi inne hos vd:n för
detta Componenta Wirsbo, Göran Jansson.
Nej, han kan inte heller se någon kris. Kanske
en inbromsning. Inte en tvärnit som förra
gången då man ena dagen låg på rekordnivå
för att sedan sjunka till en femtedel av vad
man gjorde när det gått som bäst.
– I princip var det bara jag och försäljnings-
• För att skapa ekonomisk stabilitet efter andra
världskriget inrättas ett system med dollarn
knuten till guldet och dollarn som internationell
reservvaluta. Länderna som ingår i Bretton
Woods-systemet får i princip inte ändra värdet på
sin valuta. Därför innehöll svenska skolböcker
länge uppgiften att en dollar är värd 5:25 kronor.
• USA krigar i Vietnam på 1960-talet.
Det finns två sätt att bekosta kriget: Antingen
genom att höja skatterna eller
trycka mer pengar. Skattehöjningar
är politiskt omöjliga. Det blir sedelpressen
i stället. Med mera pengar i
omlopp ökar inflationen, priserna stiger.
Dollarn börjar gunga, inflationen
biter sig fast i hela världsekonomin.

avdelningen som hade jobb. Vi slogs för att
överhuvudtaget överleva.
Och nu? Svårt att säga, men det ser rätt bra
ut, säger han. När USA och Europa hackar
drar i stället Sydamerika och Asien.
Vi sitter i ett litet samhälle med femtonhundra
invånare, mellan Västerås och Fagersta,
och pratar om världen. Vad kan man göra
om man vill hänga med?
– Satsa på produktiviteten, svarar han. Att
ständigt utveckla produktiviteten så att man
är bland de bästa. Och då kan man också betala
bra löner.
Förra krisen – som en stor del av världen
ännu inte tagit sig ut ur – förändrade en sak
i Virsbo: anställningsformerna. Här har ord
som varsel och uppsägning länge varit okända.
Nu ökar bemanningen med i första hand
inhyrda.
– Bemanningsföretagen är en fördel för
alla. De ger företaget ökad flexibilitet och
förmåga att snabbt ställa om ifall efterfrågan
hastigt skulle vika.
Vid nedgångar slipper man varsla.
– Då tror jag det är bättre för den enskilde
att vara anställd i ett bemanningsföretag.
Vi går åter ut i Virsbo, sätter oss i bilen,
åker förbi herrgården och brukshotellet i
sundet där Wirsbosjön möter Åmänningen.
Detta nät av sjöfarleder som en gång för
sekler sedan gav Virsbo en chans, placerat
mellan Bergslagens järnmalmsgruvor och
exporthamnarna i Mälaren. Nu kan man ana
omvärlden i skenet från ett fullastat godståg
om natten. Men man vet aldrig. Omvärlden
kan släcka lyset när som helst. Det vet man
i Virsbo.
Vi åker vidare till Villy Bergström.
Som pensionär har Villy Bergström bytt
uppdraget som vice Riksbankschef mot att
vara styrelseordförande i den lilla självständiga
Norrbärke sparbank med säte i Smedjebacken.
Även det ett känselspröt mot världsekonomin.
Ännu har inga krissymptom nått bygden.
– Men det är klart, skulle det bli en inbromsning
på exportmarknaderna så kommer det
att märkas även hos oss, säger Villy Berg-
USA:s ambassad i Saigon. Foto: SCANPIX
• 1971 slutar det som kallats ”det gyllene
kvartsseklet”. President Nixon meddelar 1971 att
dollarn lämnar Bretton Woods-systemet som nu
rasar samman. En orolig tid tar vid. Köpare och
ström. Det här är ju en klassisk industribygd.
Och då är man beroende av vad som händer
i omvärlden.
– Visserligen har Sverige en välskött ekonomi
och är bra rustat. Men säg att några
länder i Sydeuropa ställer in sina betalningar.
Då drabbas europeiska banker som lånat
ut pengar till krisländerna. Och då kan tvärniten
vara tillbaka, precis som hösten 2008.
– Ja, i ett övergångsläge kan det bli totalstopp
i kreditgivningen. De svenska affärsbankerna
är beroende av utlandslån från
andra banker för att kunna låna ut i sin tur.
Grips bankerna av rädsla och slutar att låna
mellan varandra, då kan det bli som 2008 efter
Lehman Brothers fall i USA.
Det är den ena risken. Den andra risken är
vad som händer när krisländerna minskar
sina utgifter för att få budgeten att gå ihop.
– När de stramar åt då faller massor av
efterfrågan bort. Det kommer att slå mot
svensk export. Och mot tillväxt och sysselsättning
även i Sverige.
Krisländerna – dit vi skickar en stor del av
vår export – tvingar hanka sig fram i tio, femton
år med besparingar och låg tillväxt.
– Men får man med befolkningen på hårda
»Jag har svårt att se
hur man ska klara upp
det här. Verkligen.«
besparingar i många år? Det är bara att se vad
som händer på gatorna i Grekland och Spanien
redan i dag.
Ser han någon annan utväg? Kanske de
starka euroländerna bryter sig ur till en egen
valutaunion. Men det blir mycket komplicerat.
Och svårt att överblicka följderna för de
länder som hamnar utanför.
– Jag har svårt att se hur man ska klara upp
det här. Verkligen.
Världsekonomin har hamnat i en riktig
soppa. Euron var en omöjlig konstruktion,
menar han.
– Vi som var emot EMU sa att det går inte
att ha en gemensam valuta för turism och
vinodling i söder, verkstadsindustri mitt i
säljare på valutamarknaden sätter nu priset på
länders valuta. Att handla med valuta blir en allt
viktigare finansiell verksamhet.
• Politikerna börjar avveckla regler som sattes
upp efter 30-talets depression. I USA tar
avregleringarna fart med Reagan som president
1981. Storbritannien går samma väg under Thatcher.
Den svällande finanssektorn ses som en
motor i samhällsekonomin. Affärsbanker tillåts
till exempel åter fungera som investmentbanker
och ta stora risker.
• 1987 föll världens börser dramatiskt för första
gången sedan depressionen. Men det hindrar
inte finansekonomins framfart. Från 1980 till
2005 stiger vinsterna i den amerikanska finanssektorn
med 800 procent, mot 250 i resten av
Virsbo omnämns först som Hwirtzboda på
1500-talet. Snart kom stålhanteringen till
bygden. i dag är smedjan en stor leverantör
av kugghjul till lastbilsindustrin.
Gamla Wirsbo bruk är i dag tre företag, alla
med finska ägare. Smedjan blev Componenta
Wirsbo. Genom dörren från 20MH går man ut
till stålgården.
Terrordåd i USA.
Panik på börsen i new York
ekonomin. Nya ty-
1987. Foto: SCANPIX
per av värdepapper
med allt större risker tillåts.
• Efter att IT-bubblan sprack år 2000 och terrorattacken
året därpå stimuleras USA:s ekonomi
med låga räntor. Det blir ännu billigare att låna.
DAGENS ARBETE OKTOBER 2011 19

Europa och sedan verkstadsindustri och
skogsbaserad industri i norra Europa. Man
kan inte trycka in så olika ekonomier i ett
enda valutaområde.
– Men de ekonomiska argumenten fick ge
vika för politikernas stormaktdrömmar.
Och de obalanser som USA hade för tio
år sedan blev bara värre med än större hål i
statskassan.
– USA är låsta i sin syn på skatter. De kan
inte tänka sig att höja bensinpriserna mot
europeisk nivå. Eller införa en federal moms.
Med George W Bush kom de kostsamma krigen
i Irak och Afghanistan och skattesänkningar
för de rika. Hade man i stället börjat
sanera redan då, försökt få fart på exporten
och samtidigt stramat åt konsumtionen och
det överdrivna bostadsbyggande – då hade
läget varit annorlunda i dag.
– Men de bara vräkte ju ut lån utan att kontrollera
effekterna.
– Jag tror att det har att göra med den fattigdom
som har brett ut sig i medelklassen.
Lönerna har ju stått still i 20–30 år. Lösningen
från politikernas sida har varit att hjälpa
folk att köpa bostäder och låna till husvagnar
och allt vad det var.
I bilradion hem sänds ett inslag om Las Vegas.
Det berättas om hur femton procent går
arbetslösa, alltså dubbelt mot i Sverige. Var
tionde hus står övergivet. I åtta av tio hus bor
människor som tjänar mindre än vad de kan
betala i räntor och amorteringar. I glassiga
Las Vegas.
Försöker komma ihåg vad Villy Bergström
sa om att det trots allt finns ljus i den mörka
världsekonomin. Ljuset finns i Asien, Afrika
och i länder som Argentina och Brasilien. Där
växer ekonomin.
Kanske var dit som det framrusande godståget
strax utanför Virsbo var på väg, en höstkväll
när mörkret just lagt sig. •
Läs hela intervjun
med Villy
Bergström på
Kina, Japan och oljeländerna lånar ut pengar till
USA som sänker skatterna och startar två dyrbara
krig. Utgifterna ökar, inkomsterna minskar och
USA fortsätter att låna.
• Bostadsbubblan i USA blir hela världens
20 DAGENS ARBETE OKTOBER 2011
. se
Huspriserna rasade. Foto: SCANPIX
en pinjong till en bakaxel på en lastbil tar form i hejarsmedjan.
finanskris. Först steg huspriserna med 15 procent
per år och många trodde sig kunna göra en
bra affär med ett husköp tack vare riskfyllda lån
med rörlig ränta. 2007 stiger räntorna, många
kan inte betala sin lån. Huspriserna rasar. Husägarnas
skulder hade av banker sålts vidare som
värdepapper till andra banker världen över.
• I september 2008 går proppen ur världsekonomin.
Amerikanska banken Lehman Brothers
går omkull. USA:s regering vägrar rädda. Tvärstopp
i hela världsekonomin. Ingen vet vem som
sitter med värdelösa värdepapper. Banker vågar
inte låna ut till varandra. I Sverige försvinner
70 000 industrijobb på grund av finanskrisen.
• För att rädda bankväsendet går regeringar in
och tar över skulderna. Annars hade världen kas-
Protester i Aten, 19 juli 2011. Foto: SCANPIX
tats in i en djup depression. Staten fick ta över
notan från finanskrisen. Många länders ekonomi
var redan i dåligt skick med höga skulder. Nu
väntar hårda besparingar, låg tillväxt, stigande
arbetslöshet och social oro, som i Grekland.