Freud i den radikala samhällsdebatten

Recommendations

Info

6 Dessa aktiviteter kräver en hög grad av sublimering, det vill säga förmåga att omforma drifterna. Men att bli framgångsrik i dessa högt värderade aktiviteter är en väg till tillfredsställelse som endast är tillgänglig för ett fåtal människor. 15 Livet i civilisationen kräver alltså att människan danar sin karaktär och att hon sublimerar sina drifter, något som gör människan ”kulturellt frustrerad”. 16 Freud menar att den enskilde människan liksom hela mänskligheten alltid måste hantera konflikten mellan Eros och Ananke, kärlek och nödvändighet, mellan lustprincipen och realitetsprincipen. 17 Freuds teorier om mänsklighetens utveckling lånar mycket av sina utgångspunkter från Charles Darwins spekulationer om de första människorna och James Frazers antropologiska verk Den gyllene grenen. 18 Dessutom är Freuds tänkande generellt sett präglat av ett genetiskt synsätt, föreställningen att allt levande och alla psykiska fenomen har utvecklats ur enklare livsformer. 19 Från den tyske biologen Ernst Haeckel övertog Freud föreställningen om en ”biogenetisk grundlag”, som innebär att det finns en parallellitet mellan individens och släktets utveckling. För Freud innebar detta ett antagande om att den enskilda människans driftsutveckling följer mänsklighetens utveckling i stort. 20 Enligt Freud styrdes de första mänskliga civilisationerna av en fadersgestalt med oin- skränkt makt. Det andra steget i civilisationernas utveckling innebar ett fadersmord, att sönerna gick ihop och dödade sin fader då de upptäckte att kollektivet var starkare än den mäktige individen. 21 En fokusering på gemensamt arbete innebär att större samhällen kan bildas, vilket också innebär att samhället måste regleras, att den enskilde måste stå tillbaka för kollektivet i högre grad än tidigare. Dessutom gav mordet på fadersgestalten upphov till känslor av skuld och ånger vilket bidrog till utvecklandet av ett mänskligt överjag, det vill säga människans samvete, som ett slags internaliserad fadersauktoritet. 22 Den repressive fadern dödades för att sedan återuppstå som totem. Den aggressiva uppgörelsen med fadern krävde också bestraffning eller botgöring, vilket bidrog till införandet av tabun mot exempelvis incest, och överlag till ett undertryckande inte minst av sexualdriften till förmån för en kärlek som riktar sig mot hela mänskligheten, vilket inte minst är tydligt i den idealistiska samhällsmoral som uppkommit i flera kulturer och sammanfattas i Jesus kärleksbudskap ”Du skall älska din nästa som dig själv”. Freud konsta- 15 Ibid., s 29 16 Ibid, s 50 17 Ibid., s 53 18 Gunnar Eriksson, Västerlandets idéhistoria 1800-1950 (Stockholm, 1983), s 316 19 Luttenberger, s 25 20 Ibid., s 25, 37 21 Freud, Vi vantrivs i kulturen, s 52f 22 Ibid., s 89ff
7 terar att den civiliserade människans sexuella liv är ytterligt inskränkt av de samhälleliga kraven, som påbjuder monogami och heterosexualitet. 23 Men undertryckandet av de mänskliga drifterna är även nödvändigt av ett annat skäl. Enligt Freud är människan till naturen aggressiv och aggressiviteten hör till de starkaste drifterna. Den kommer främst till uttryck när någon annan drift inte får fritt utlopp. Det är aggressiviteten som skapar friktion i relationen till vår nästa och som därför måste kontrolleras av samhäl- let. När en aggressiv impuls inte ges fritt utlopp vänds den istället mot det egna jaget. Detta ger upphov till människans skuldmedvetande, till ett behov av bestraffning som riktas mot jaget. ”Överjaget” är den internaliserade kontrollinstans som ”ser allt” och som även bestraffar den undanträngda intentionen att leva ut drifter. 24 Rädslan för olycka i form av bestraffning påkallad av en yttre auktoritet har enligt Freud bytts mot en permanent, inre bedrövelse förknippad med skuldkänslor. 25 Freud förutsätter en slags lagbundenhet i utvecklingen av överjaget, en lagbundenhet som förklarar den lydige medborgarens förtvivlade samvetskval - varje förnekande av en drift för- stärker överjagets aggressivitet mot jaget, vilket medför en ytterligare förstärkning av skuldmedvetandet. Det här förklarar varför den fromme människan paradoxalt nog ofta är ovanligt skuldmedveten, medan människor som inte lyssnar till överjagets krav inte heller plågas av skuldkänslor i motsvarande utsträckning. Problemet är alltså enligt Freud att civilisationen helt enkelt kräver för mycket av människan. De etiska kraven på människan tar inte hänsyn till människans konstitution - den idealistiska samhällsmoralen bryr sig inte om huruvida individen kan leva upp till kraven. Den som i dagens samhälle försöker leva efter devisen ”Älska din nästa som dig själv” vinner knappast några fördelar, utan finner sig snarare i ett underläge gentemot de som struntar i att följa den påbjudna moralen. 26 Freud presenterar inga lösningar på problematiken. Läsaren av Vi vantrivs i kulturen läm- nas i sticket med en känsla av desillusion och hopplöshet, med en känsla av att Freuds skrift förebådar den aggressivitet och destruktionskraft som skulle drabba mänskligheten under kommande decennier. I den mänskliga civilisationen tycks människans inre behov ignoreras, det tycks finnas en olöslig konflikt mellan individens och samhällets behov. Möjligen kan man tolka några passager i Vi vantrivs i kulturen som att Freud fäster en viss förhoppning vid att en fortsatt evolution av den mänskliga kulturen och det mänskliga sam- 23 Ibid., s 57f 24 Ibid., s 96 25 Ibid., s 85 26 Ibid, s 103f
Page 1 and 2: Freud i den radikala samhällsdebat
Page 3 and 4: Innehåll Inledning 2 Freuds kultur
Page 5 and 6: 3 marxister som verkade från 1920-
Page 7: 5 omedvetna har oacceptabla önskni
Page 11 and 12: 9 righeten att övervinna torde var
Page 13 and 14: 11 spalter från och med slutet av
Page 15 and 16: 13 man som en förklaring till häm
Page 17 and 18: der kriget. Som exempel kan nämnas
Page 19 and 20: 17 saker; till sist är man framme
Page 21 and 22: 19 Även läkaren Pehr Henrik Törn
Page 23 and 24: 21 rie kritiserar dessutom Törngre
Page 25 and 26: Eros och civilisation 23 I Eros och
Page 27 and 28: 25 har människan som arbetskraft e
Page 29 and 30: 27 talt automatiserade samhället e
Page 31 and 32: Käll- och litteraturförteckning 2

Freud i den radikala samhällsdebatten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?