Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

tjugofyra7.se

Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

Räddningsverkets tidning Nr 3 April 2006

Svenska beredskapen

20 år efter Tjernobyl

Cellplast brandfarlig isolering? Chefen som red ut stormen

sid 11

sid 20

sid 12


Sirenen

Räddningsverkets tidning

inledaren

Krisberedskapen

kräver helhetssyn

I

över ett år nu har vårt lands krisberedskap

varit i den offentliga debattens centrum.

Under första halvåret 2005 fördes en

stundtals häftig mediediskussion, som följdes

av Katastrofkommissionens kritiska rapport i

december. Försvarsberedningen lämnade sitt

underlag i januari och i slutet av mars kom

krisberedskapspropositionen, Samverkan vid

kris – för ett säkrare samhälle.

I propositionen koncentrerar regeringen

sina förslag till en ökad krishanteringsförmåga

på framförallt den centrala myndighetsnivån.

På lokal och regional nivå fungerar,

enligt regeringen, systemet för ledning och

samordning av insatser i stort sett bra.

Måste anlägga en helhetssyn

Jag delar helt denna bedömning. Det viktiga

är nu att diskussionerna om krisberedskapen

inte enbart fokuseras kring den krisledande

funktionen.

Jag tycker att det måste anläggas en helhetssyn

på de här frågorna där vardagsolyckan

utgör ena ytterligheten på det spektrum där

extraordinära händelser är den andra.

Utgångspunkten måste vara regeringens

strategi för Sveriges säkerhet. Denna

helhetssyn har flera dimensioner. Den ska

dels omfatta alla de olika myndigheter och

andra aktörer som berörs av säkerhetsarbetet,

inklusive krishanteringen. Den ska dels

inbegripa de förebyggande, förhindrande

och skadeavhjälpande åtgärderna likaväl som

återuppbyggnadsinsatser. Och den ska omfatta

både det nationella och internationella

perspektivet.

De senaste årens händelser visar att gränsen

mellan allvarliga olyckor och extraordinära

händelser har blivit allt otydligare. Detta har

lett till att utvecklingen ute i Europa går från

räddningstjänst mot bredare fokus på skydd

och säkerhet.

Ett skäl är naturligtvis att det huvudsakligen

är samma aktörer som handgripligen ska

hantera den uppkomna situationen oavsett

var den hamnar på allvarlighetsskalan.

Behovet av samverkan ökar för att tillgodose

medborgarnas krav på skydd och säkerhet.

Logiskt samordna myndigheter

Det är ett naturligt steg i utvecklingen av

krisberedskapsarbetet att skapa förutsätt-

Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets

ansvarsområden och ska

stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart

Inledaren på sidan 2 är att betrakta som

Räddningsverkets officiella linje.

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén.

Adress: Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad.

E-post: sirenen@srv.se

Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt

genom att skicka in prenumerationstalongen

som finns i slutet av varje nummer.

Upplaga: 34 000 exemplar.

ningar att bättre hantera ett brett spektrum

från olyckor i vardagen till allvarliga kriser i

samhället.

Därför är det logiskt att regeringen, liksom

tidigare Försvarsberedningen, ser flera skäl

till att organisatoriskt samordna Räddningsverket

och Krisberedskapsmyndigheten. I

propositionen står det att en översyn bör

göras av de båda myndigheterna med sikte på

att lägga samman relevanta delar av organisationerna

och föra över övriga delar till andra

verksamheter.

Det är min uppfattning att man kan uppnå

både rationaliseringsvinster och samordningsfördelar

med en sådan åtgärd. Det är

också, som jag ser det, en bra lösning att

funktionen för krisledning på nationell nivå

ska finnas inom den nya myndigheten.

Viktigt att krisproppen förverkligas

Det blir mycket intressant att delta i diskussionen

om krisledningsfunktionens roll och

mandat. Med nuvarande lagstiftning finns det

bara begränsade möjligheter att utöva ledning

i den meningen att andra myndigheter

eller enskilda måste agera på visst sätt.

Därför handlar krisledningen framförallt

om att skapa en gemensam lägesbild, att initiera

samverkan mellan myndigheterna och

att bidra med samordnad information till och

kommunikation med en drabbad allmänhet.

Det är viktigt och nödvändigt att förslagen

i krisberedskapspropositionen förverkligas.

Min förhoppning är att regeringen agerar

snabbt och utformar bra och tydliga direktiv

för en kommande utredare.

Göran Gunnarsson

Generaldirektör, Räddningsverket

Adressändring görs via epost eller genom

talongen som finns i slutet av varje nummer.

Talongen skickas till: Prenumeration, Sirenen,

L 257, 651 80 Karlstad.

Kom ihåg att uppge gamla adressen vid

adressändring.

Tryck: V-TAB, Västerås.

Tryckt på miljövänligt papper.

Tryckdag detta nummer: 26 april.

Nästa nummer trycks 8 juni.

Redaktion

Stig Dahlén

Chefredaktör

och ansvarig utgivare

054–13 51 04

stig.dahlen@srv.se

Gunno Ivansson

Journalist

054–13 51 06

gunno.ivansson@srv.se

INNEHÅLL

Sirenen Nr 3 April 006

nyheter

Var fjärde objektsägare bryter mot nya lagen ……3

Bollsport skadar mest …………………………… 4

Bygg krisledning på den struktur som finns ………5

Flexibel dagstyrka frigör resurser ……………… 6

Skogsbrandsseminarium i Ljungby …………… 8

Oenighet kring cellplast ………………………… 11

Statsråd knöt ihop nya avdelningen …………… 16

Nya brandmän med personligt ansvar ………… 18

Skövde utbildar förstainsatsperson …………… 25

Rakel för test i Revinge …………………………… 25

Rånarjakt på räddningsskolan ………………… 26

TEMA kärnenergiberedskap

20 år efter Tjernobyl ……………………………… 12

Fortsatt satsning på varning kring Barsebäck … 13

Utbildning ett måste för fungerande beredskap 14

Nytt planeringsstöd tas fram …………………… 15

porträttet

Ola Johannesson ………………………………… 20

utbildning

Andreas FallerEj-paket håller äldre på fötter … 24

Sirenens räddningsskola

Så möter du drabbade …………………………… 28

erfarenheter

Pelletsen brinner ………………………………… 30

Två män räddades i sista stund ………………… 31

ordet fritt

Vem styrde ner kärran i diket? ………………… 32

Kvalitetskontrollen måste bli bättre …………… 32

Rena Kalle Anka-kåren ………………………… 33

sistasidan

Världsstjärnor spelar efter Martins pipa ……… 40

Omslagsbilden

Foto: OKG:s BILDARKIV

Oskarshamns kärnkraftverk.

Tjernobylkatastrofen

för 20 år sedan blev en

väckarklocka för de svenska

myndigheterna. Sirenen

berättar om vad som

hänt med beredskapen i

Sverige sedan dess. Räddningsverket

har en

viktig roll.

Per Larsson

Journalist

054–13 51 02

per.larsson@srv.se

Katarina Sellius

Frilansjournalist

054–15 98 79

katarina.sellius@srv.se


Sirenen Nr 3 April 006 nyheter

Var fjärde objektsägare

bryter mot nya lagen

Det är si och så med efterlevnaden

av lagen om skydd mot

olyckor.

Redan årsskiftet 2004/05

skulle 50 000 objektsägare enligt

nya lagen ha lämnat in så

kallade särskilda redogörelser

över brandskyddet. Då hade

bara 17 000 redogörelser

kommit in, ett år senare saknas

fortfarande en fjärdedel.

– Oacceptabelt, säger Räddningsverkets

Björn Johansson.

Lagen om skydd mot olyckor

Räddningsverkets tillsynsavdelning

följer återkommande

upp tillämpningen av lagen om

skydd mot olyckor.

– Vid senaste årsskiftet, ett år

efter att alla skulle ha lämnat

skriftlig redogörelse, har bara

75 procent gjort det. Det är för

dåligt, siffran borde vara 100

procent, säger Björn Johansson.

75 procent är genomsnittet

för hela landet. Länsvis finns

stora skillnader. Sämst vid årsskiftet

var Stockholm med 56

procent, bäst Östergötland med

95 procent tätt följd av Blekinge

och Örebro län (94 procent).

Kan förelägga med vite

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

lämnas till kommunen.

Hur ofta detta ska ske avgör

kommunen. Skyldiga att lämna

skriftliga redogörelser är ägare

till bland annat samlingslokaler,

vårdanläggningar, sjukhus,

skolor, hotell och industrier

med en viss storlek.

Siffran 50 000 objektsägare

är inte exakt, den baseras på en

uppskattning från kommunerna

som Räddningsverket sammanställt.

Vad kan kommunen göra

för att sätta press på objektsägare

som inte lämnar skriftlig

redogörelse?

– Steg ett är att informera

objektsägare i kommunen om

lagen och skyldigheten att

lämna skriftlig redogörelse över

brandskyddet.

– Om det mjuka sättet att informera

och försöka övertyga

objektsägaren inte hjälper har

kommunen möjlighet att förelägga

med vite. Det är något

kommunerna bör överväga, säger

Johansson.

Han berättar att Räddningsverket

har frågan under uppsikt

och kommer att göra uppföljningar

under året.

Hälften så många tillsyner

En annan fråga som intresserar

verkets tillsynsavdelning är

hur kommunens tillsyn enligt

lagen om skydd mot olyckor

fungerar. Den tidigare lagen,

räddningstjänstlagen, reglerade

i detalj var och hur ofta

Foto: PER LARSSON

Räddningstjänsten på besök hos företrädare för en objektsägare. Numera handlar det inte om brandsyn, utan tillsyn. Antalet tillsyner

har halverats jämfört med det gamla systemet med brandsyner. Och objektsägarna ska enligt lagen om skydd mot olyckor lämna skriftliga

redogörelser över brandskyddet, något som många ännu inte gjort. (Personerna på bilden har ingen direkt koppling till artikeln.)

kommunen skulle

genomföra brandsyner.

I nya lagen har

brandsynen ersatts av

tillsyn och de statligt

reglerade fristerna

finns inte längre.

Tidigare fanns det

totalt cirka 85 000

brandsyneobjekt i

landet och kommunerna

genomförde

cirka 30 000 brandsyner per år.

Antalet tillsyner 2005 var endast

14 000, alltså en halvering

jämfört med antalet brandsyner.

– Det behöver inte betyda någon

försämring av brandskyddet.

Tillsynen riktar sig till objekt

med störst risker samtidigt

som den nya lagen tydliggör

den enskildes ansvar för brandskyddet,

säger Björn Johansson.

Björn Johansson

Budgettillsyn?

Räddningsverket har i sin

uppföljning bland annat frågat

kommunerna hur de valt ut

vilka objekt som ska få tillsynsbesök.

80 procent har svarat att de

använt skriftliga redogörelser

för urvalet. Annat som i hög

grad styrt är:

- tidigare brister och anmärkningar

(77 procent),

- tillsynsförrättarnas erfarenhet

(76 procent).

Kommunerna har kunnat ta

betalt av objektsägarna för ut-

förda brandsyner och

samma gäller med

den nya tillsynen.

På sina håll har det

antytts att kommunerna

bedriver ”budgettillsyn”,

alltså att

de skulle genomföra

tillsyn på onödigt

många objekt i syfte

att dra in pengar till

förvaltningen.

– Med reservation för att det

kan finnas enstaka undantag

vågar jag påstå att dessa farhågor

kommit på skam. Vi har

inga indikationer på att så sker.

Halveringen av antalet tillsyner

jämfört med tidigare brandsyner

tyder heller inte på detta,

säger Björn Johansson.

STIG DAHLÉN

Stockholm län 56

Uppsala län 75

Södermanlands län 83

Östergötlands län 95

Jönköpings län 78

Kronobergs län 91

Kalmar län 85

Gotlands län 69

Blekinge län 94

Skåne län 81

Hallands län 74

Kommuner/förbund med

flest rapporterade tillsynsbesök

2005

Storgöteborg 1 203

Malmö 997

Stockholm 890

Södertörn 757

Nerike 485

Attunda 350

Sydöstra Skåne 348

Luleå 266

Umeå 232

Bengtsfors 220

Hässleholm 205

Solna/Sundbyberg 200

Kalmar 199

Östra Blekinge 185

Norrköping 170

Ängelholm 170

Södra Älvsborg 167

Sundsvall/Timrå 166

Mälardalen 155

Västra Blekinge 152

Länsvis sammanställning i procent över antal inlämnade

skriftliga redogörelser vid årsskiftet 2005/06

Västra Götalands län 74

Värmlands län 72

Örebro län 94

Västmanlands län 83

Dalarnas län 79

Gävleborgs län 72

Västernorrlands län 74

Jämtlands län 62

Västerbottens län 75

Norrbottens län 88

Kvinnliga

brandmän

blir fler

– men det

går sakta

3

Antalet kvinnliga brandmän

ökar – men det går sakta.

Under 2005 ökade antalet

kvinnor på heltid med sex och

på deltid med 26.

I Sverige fanns det i slutet av

förra året 30 kvinnliga heltidsbrandmän

och 264 på deltid.

Det är en klar ökning jämfört

med några år sedan, särskilt på

heltidssidan. Men siffrorna ska

ställas i relation till att det finns

cirka 5 100 heltidsbrandmän

och cirka 11 000 deltidare.

Södertörns brandförsvarsförbund

hade vid senaste årsskiftet

flest kvinnliga heltidsbrandmän

i Sverige, 6 stycken.

De enda räddningstjänster i

övrigt med fler än en kvinnlig

heltidsbrandman: Malmö 5,

Västervik 2, Lund 2.

På deltidssidan toppar Karlstadsregionensräddningstjänstförbund

med 11 och därefter

följer: Torsby 9, Åre, Umeå

och Jokkmokk alla 8, Öckerö,

Årjäng och Lycksele, alla 7.


nyheter

Brandmäns arbetsskador

Arbetsskadorna inom räddningstjänsten

har minskat

kraftigt de senaste åren.

Men skador vid bollsporter

är fortfarande ett stort problem.

De är den enskilt största

skadeorsaken.

– Skador under fysträning

uppfattar jag i de allra

flesta fall som onödiga, säger

Tommy Eriksson Wikén på

Arbetsmiljöverket.

Arbetsskador

Det totala antalet arbetsskador

är närmast halverat 2005 jämfört

med tio år tidigare. Antalet

fysskador följer den trenden.

Men det innebär samtidigt

att fysträningen fortfarande är

den absolut vanligaste orsaken

till arbetsskador, andelen är

över 40 procent.

Och 90 procent

av fysskadorna

sker i sporthallen,

på fotbollsplanen

eller hockeyrinken;

alltså

när i huvudsak

bollsporter utövas.

Det innebär

att 38 procent av arbetsskadorna

2005 inträffade i dessa sammanhang.

Det visar statistik

från Arbetsmiljöverket.

Statistiken visar också att

brandmän som yrke tillhör de

mest skadedrabbade.

– Kunde vi komma åt fysskadorna

skulle det se helt annorlunda

ut, säger Tommy Eriksson

Wikén

– Om bollsporter står för 35

procent eller mer av alla skador,

då tycker jag varje räddningstjänst

ska diskutera den

verksamheten, säger Mikael

Wennerbeck, fys- och testansvarig

vid räddningstjänsten

Storgöteborg.

Wennerbeck har ingen färsk

statistik för arbetsskadorna i

Storgöteborg, men han är säker

på att skadorna vid fys ligger

långt under 42 procent, som

var rikssnittet 2005.

– För två år sedan låg vi närmare

20 procent.

Planeras för fys

I Göteborg har skadorna totalt

minskat rejält, precis som i

landet i övrigt.

– Min känsla är att miljön

blivit säkrare både under larm

och i samband med idrotten.

Dessutom planeras fysen i högre

omfattning numera.

Inom Storgöteborg ägnas

mer tid åt cirkelträning, möjligen

avslutas med lite bollsport.

Man har också lagt vikt

på bättre uppvärmning och på

bra skor.

– Alla får ett par inomhusskor

och ett par utomhusskor av bra

kvalité vartannat år. Det gör

mycket för att minska antalet

stukningar.

Mikael Wennerbeck tycker

också att föryngringen av kåren

medfört att annan fysträning

efterfrågas.

– Jag tror de yngre anser att de

håller sin fysiska status bättre

genom allsidig träning. På en

del stationer har man helt lagt

av med innebandyn.

Inget förbud

Det fanns diskussion om

att förbjuda sporten om inte

skadorna minskade. Men det

gjorde de.

– Vi har valt att inte peka med

hela handen, det känns bättre

om förändringen kommer genom

egna initiativ. Dessutom

är inte innebandy enbart förkastligt.

Om vi bortser från skadorna

så stärker aktiviteten fotleder,

knän och rygg. Dessutom

finns det en vits med lagsporter

eftersom vi jobbar

i lag.

– Sen är det en

annan sak att vi säkert

kunde få ner

skadorna ännu

mer om vi bara

hade löpning och

cirkelträning. Men

med 76 000 fystimmar om året,

som vi har, är det ofrånkomligt

med enstaka skador, säger Mikael

Wennerbeck.

Förbud är inte heller något

som Tommy Eriksson Wikén

förespråkar. Det ska vara lustfylld

och allsidig träning, men

kanske att medvetenheten bör

öka.

– Många arbetsplatser har i

dag subventionerad fysträning

för att få friskare personal. Men

vi ser inga tecken på att man

skadar sig i samma omfattning

som inom räddningstjänsten.

Arbetsgivaransvar

Eftersom rök- och kemdyksföreskrifterna

säger att ”rök-

och kemdykare ska få tillfälle

till fysträning i erforderlig

omfattning” så är det en del av

arbetet. Därmed omfattas det

av arbetsmiljölagen och faller

under arbetsgivarens ansvar,

konstaterar Eriksson Wikén.

– Då bör också arbetsgivarna

ta det ansvaret. Vi anser att det

finns anledning för arbetsgivarna

att titta djupare på skador

under fysträning.

Att antalet skador totalt sett

minskat tror han beror mer på

allmän vakenhet än åtgärder

från arbetsgivaren.

– Det är givetvis positivt att

skadorna är färre, ett tag var

det bara slakterier som var i

nivå med räddningstjänst.

Vid sidan av fysen skadas

brandmän oftast i samband

med larm eller under arbete

inne på brandstationen.

PER LARSSON

Sirenen Nr 3 April 006

Bollsport skadar mest

Arbetsgivarna

bör

ta sitt ansvar

Foto: PER WESTERGÅRD

Brandmän har förhållandevis många arbetsskador, och största orsaken är fysen. Värst är bollsporterna

som 2005 orsakade flest arbetsskador.

Plats för fysskador

plats

procent

Sporthall 61

Fotbollsplan 17

Ishockeyrink 13

Annan plats 4

Idrottsplats 2

Motionsspår 1

Simhall 1

Skidspår 1

Anm: Statistiken anger var fysen

genomfördes. Siffrorna gäller

skador under 2005.

Mest drabbade yrken – olyckor per 1 000

yrken >14 dagar totalt

Processoperatörer, stål- och metallverk 20 54

Slaktare, styckare m.fl. 17 42

Maskinoperatörer, trävaruindustri 21 40

Processoperatörer, papper 12 38

Sågverksoperatörer 19 37

Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 12 33

Betongarbetare m.fl. 17 33

Brandmän 15 32

Maskinmekaniker, montör, reparatör m.fl. 13 30

Samtliga yrken 4 9

Anm: Statistiken gäller arbetsskador för män under 2002-2004.

Kolumnerna visar sjukskrivna mer än 14 dagar och totalt antal

arbetsolyckor per 1 000 förvärvsarbetare.

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005

Arbetsolyckor 307 298 294 344 286 258 308 270 263 202 178

Varav i samband med fys 181 160 134 174 137 131 146 103 i.u 95 75

Fysolyckor i procent 60 55 49 52 50 47 47 38 i.u 47 42


Sirenen Nr 3 April 006 nyheter

Henningson

lämnar

räddningstjänsten

I dryga tre år var han räddningschef

i Malmö.

Men nu lämnar Ken Henningson

brandstationen och

nybildade räddningstjänsten

Syd.

– När jag

inte fick

jobbet

som förbundsdirektör

vill

jag lägga

mitt framtidaenga-

Ken Henningson

gemang i

något annat spännande uppdrag,

säger Henningson.

Han erbjöds först tjänsten

som direktör i det nya förbundet,

men parterna kom

inte överens om villkoren.

När man i en ny vända sökte

förbundsdirektör var Henningson

en av de aktuella,

men jobbet gick till Per Widlundh,

skolchef i Revinge.

Henningson fick jobbet

som stabschef/räddningschef

i förbundet.

Ken Henningson har jobbat

vid räddningstjänsten

i Malmö sedan 1987. 1995

blev han stabschef och 2003

räddningschef.

Nationell krisledning

– Vi måste bygga

på den struktur

som finns

Helhetssyn.

Det är det vägledande begreppet när Räddningsverket diskuterar regeringens

proposition.

– Vi vill se en lösning som täcker både olyckor och extraordinära händelser,

säger överdirektör Ivar Rönnbäck.

I propositionen ”Samverkan

vid kris – för ett säkrare samhälle”

som regeringen lade

fram onsdag 22 mars föreslogs

framförallt:

n En nationell krisledning

organiseras. Operativa insatser

vid nationella kriser ska ledas

av en myndighet.

n Räddningsverket och

Krisberedskapsmyndigheten

(KBM) bör slås samman i de delar

verksamheten är likartad.

Räddningsverkets ledning

var 24-25 april samlad för att

diskutera förslagen. Verket anser

att arbetet för ett säkrare

samhälle måste ske utifrån en

helhetssyn.

– Vi måste bygga på den

struktur som finns, där bland

annat kommuner och länsstyrelser

utgör basen. Vi tror på att

hålla samman säkerhetsarbetet

och på ett enat budskap, säger

Ivar Rönnbäck.

Han ser inte att ansvarsförhållandet

för kommuner, länsstyrelser

och sektorsmyndigheter

ändras.

– Det nya är att vi får en nationell

krisledning som ska fungera

vid extraordinära händelser.

Och det måste man finna en

modell för. Vi ser mer till funktion

än till organisation.

Ivar Rönnbäck ser krisledningen

som en funktion i den

sammanslagna myndigheten,

alltså det föreslagna äktenskapet

mellan Räddningsverket

och KBM.

– Det mesta som finns i de

båda myndigheterna bör kunna

läggas samman.

Och det som inte passar in?

– Det bör snarare flyttas till

annan myndighet.

En ledande myndighet

I propositionen anges att en

nationell krisledning bör kunna

vara i drift 2008. Så här skriver

regeringen om att det i vissa

fall krävs att en myndighet har

ansvaret för krisledningen:

”Vid sällan förekommande

men särskilt svåra kriser med

Ivar Rönnbäck

sektorsövergripande konsekvenser

kan den operativa

verksamheten på central myndighetsnivå

kräva tvärsektoriell

ledning. Vid sådana situationer

bör regeringen kunna fatta beslut

om att den operativa verksamheten

på central myndighetsnivå

leds av en myndighet,

en så kallad krisledande myndighet.”

Uppgifter som nämns för

den krisledande myndigheten

är att:

n sammankalla berörda aktörer

n ansvara för prioritering,

ledning och samordning av

operativ krishantering på nationell

nivå

n samordna myndigheternas

information till allmänhet och

media

n verka för ett effektivt resursutnyttjande

av samhällets

samtliga resurser

n verka för ett effektivt resursutnyttjande

av internationella

förstärkningsresurser enligt

etablerade rutiner

n koordinera stöd till den lo-

Lagstiftningar förändras

kala och regionala nivån

n besluta om åtgärder och

prioriteringar i den utsträckning

som det är nödvändigt

med hänsyn till situationens

art och omfattning

Regeringen anser att det vid

den krisledande myndigheten

bör inrättas en funktion med

uppgift att sammanställa en

nationell lägesbild, för att få

en effektiv koordinering av insatser.

Ansvar inom sektorn

Men regeringen gör också bedömningen

att de flesta kriser

är av den karaktären att de kan

ledas och samordnas av myndighet

inom aktuell sektor.

Det påpekas också i propositionen

att huvuddelen av kriserna

kan hanteras lokalt eller

regionalt, i vissa fall med nationellt

stöd.

Krishanteringssystemet bygger

på principen att den som

har ansvar för en verksamhet i

vardagen också har det vid en

kris. Förändringar i organisationen

ska inte göras större än

vad som krävs.

Regeringens proposition ska

utredas. Just nu tas direktiv

fram, någon utredare är inte

utsedd. Både Räddningsverket

och KBM har arbetsgrupper

igång som bland annat ska

stödja utredaren.

PER LARSSON

Det föreslås i propositionen en lag om kommuners och landstings

åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under

höjd beredskap.

Den nya lagen ersätter lagen om extraordinära händelser i fredstid

hos kommuner och landsting, samt att vissa delar av lagen om civilt

försvar upphävs. I den sistnämnde lagen avskaffas regleringen av

verksskydd, hemskydd, mörkläggning och varning.

Bestämmelserna om skyddsrum förs samman i en egen lag.

Begreppet skyddat utrymme avskaffas. Alla utrymmen för skydd av

befolkningen i krig ska ha samma status.

Det föreslås fler lagändringar i olika lagar och att de träder i kraft 1

september 2006.

Regeringens

förslag i

korthet

n n n Särskilt utpekade myndigheter

bör ha en tjänsteman

i beredskap samt vara skyldiga

att så långt som möjligt bistå

ansvariga aktörer med information

och resurser vid kriser.

Krisberedskapsmyndigheten

(KBM) föreslås lämna förslag

på vilka myndigheter som bör

ha tjänstemän i beredskap

samt planer för ledning och information

vid kriser.

n n n För att höja kunskapen

inom kris- och säkerhetsområdet

anges flera åtgärder.

Exempelvis ett nationellt program

för säkerhetsforskning,

kriskunskap i gymnasieskolan,

stöd till frivilliga verksamheter

för att sprida kunskap, krav på

kommunala risk- och sårbarhetsanalyser,

krav på kommunal

utbildning och övning av

anställda och förtroendevalda.

n n n Förmågan att ta emot

bistånd från andra länder behöver

stärkas, det visar erfarenheter

från Gudrun och Katrina

i USA. Räddningsverket har på

uppdrag av regeringen redovisat

hur beredskapen kan utvecklas.

n n n Kommunikationssystemet

Rakel bör få fler användare

för att stärka samhällets arbete

med ordning, säkerhet och krisberedskap.

Med fler användare

blir också Rakel en billigare

investering för alla användare.

Många har protesterat mot att

systemet är för dyrt.

n n n Länsstyrelsernas ledningscentraler

förvaltas i dag

av KBM. Regeringen tänker se

över om ansvaret bör läggas

över på länsstyrelserna för att

få mer rationell hantering av

resurserna.

n n n Rådet för räddningstjänst,

ett centralt samarbetsforum

inom räddningstjänsten,

kan omvandlas till ett nationellt

råd för krisberedskap och

skydd mot olyckor.

n n n Radio, TV och utomhusvarning

bedöms även i framtiden

vara grundläggande för

varning och information till

allmänheten. Ett system för varning

och information genom

mobiltelefoner införs stegvis.

Räddningsverket får uppdraget,

tillsammans med KBM och

Post- och Telestyrelsen, att utreda

hur det ska ske.

n n n Varje myndighet måste

samarbeta med övriga myndigheter

och bidra med information

till den krisledande myndigheten,

som ska samordna

information till allmänhet och

medier. KBM får i uppdrag att

lämna förslag hur samordning

kan ske.

n n n I säkerhetsbyggandet

berörs fler politikområden än

försvar och utrikes. Nu nämns

även bistånds-, kriminal-, miljö-,

social-, arbetsmarknads-,

folkhälso-, transport-, närings-

och hälso- och sjukvårdspolitiken.

Totalt elva politikområden,

det finns 48.


6 nyheter

Sirenen Nr 3 April 006

Flexibel dagstyrka frig

VäSTEråS. Sedan ett år

tillbaka har Mälardalens

brand och räddningsförbund

en dagstyrka. Styrkan frigör

resurser och tar bland annat

beredskap för att skiftlagen

ska kunna öva ostört.

Dessutom sköter den

extern utbildning och andra

uppgifter som tidigare var

svåra att lösa utan övertid.

Dagstyrkan, som fått namnet

Flexstyrkan, är än så länge ett

tvåårigt projekt, men såväl ledningen

som personalen i styrkan

är mycket nöjda.

– Jag är helnöjd. Flexstyrkan

innebär så många fördelar

och jag tror inte vi kommer att

återgå till det gamla, säger Åke

Broman, räddningschef.

Bakgrunden till flexstyrkan

är svårigheterna att få kontinuitet

både i arbetsuppgifter

och övningar. En massa saker

blev inte gjorda utan att kalla

in extrapersonal och övningar

skedde alltid under beredskap.

Ledningens lösning blev inrättandet

av en så kallad flexstyrka

som arbetar dagtid. Den

bemannas genom att den sjätte

brandmannen på skiftet tagits

bort.

Offrade en på skiftet

Rekryteringen byggde på

frivillighet och för att få över

brandmän till flexstyrkan

lockade ledningen bland annat

med 2 000 kronor mer i grundlön.

– Det var öppet för alla och

15-16 sökte, berättar Janne

Björk, gruppchef och ansvarig

för flexstyrkan.

Efter intervjuer plockades sex

man ut till flexstyrkan och 31

januari förra året körde den i

gång.

Styrkan följer ett fast veckoschema

uppdelat efter arbetsuppgifter.

Alla i styrkan har

egna ansvarsområden som insatsritning,

rökskydd, utbildning

eller verkstadsjobb.

Måndag och fredag ägnas

åt ansvarsområdena. Tisdag

och onsdag går flexstyrkan in

och tar beredskapen för att

skiftlagen på huvudstationen

och östra stationen ska få öva

ostört. Torsdagar övar flexstyrkan

själv.

Beredskap var sjätte vecka

Var sjätte vecka har de som

ingår i flexstyrkan beredskap

i hemmet. I snitt blir de utlarmade

två gånger i veckan.

– De har då med sig bilen,

en Volvo V70 med automatlåda,

och inställelsetiden är

15 minuter. Det har varit lite

diskussion om att den sjätte

killen kommer sent, men det

beror på var olyckan inträffar.

Tre gånger har det hänt att flexstyrkans

man varit först, säger

Janne Björk.

Ibland görs avvikelser från

veckoschemat.

– Vid akut personalbrist går

flexstyrkan in och täcker för att

spara pengar. Vissa veckor, till

exempel våra dyk- och båtveckor

går flexstyrkan in och täcker

måndag till torsdag.

Går in i skiftet sommartid

Däremot behöver man aldrig

täcka in övningar under lovveckor

som sport- och påsklov.

Detta var en av morötterna för

att locka över folk och gör det

möjligt att ta semester tillsammans

med familjen. Under

semesterperioden ”upphör”

styrkan för att gå in i skiftlagen

– förutom den som har beredskapen.

Dagstyrkor startas inom allt

fler räddningstjänster, det

som skiljer den här från andra

är att man har flextid i ordets

rätta bemärkelse med stämpelklocka

och allt. Beredskapen

tisdagar och onsdagar genererar

tre timmar övertid eftersom

man jobbar på lunchen och

den tiden kan tas ut som flex

måndagar eller fredagar.

Styrkan ska kontinuerligt utvärderas

och en delutvärdering

genomförd i januari konstaterar

en mängd fördelar. Samtidigt

döljs inte de svårigheter

som kantat flexstyrkan.

Skapade turbulens

Nedskärningen av skiftet och

lönehöjningen skapade stor

turbulens inledningsvis och

har kanske inte lagt sig helt.

Brandförman Ola Kasimir

jobbar på östra station och han

tycker inte det blivit som det

utmålades före. Han sökte till

flexstyrkan men blev inte antagen.

Trots det är han positiv

till idén, kanske i en lite annorlunda

tappning.

– Det har blivit mer pool än

flexstyrka. Bråket kring lönesättningen

har också lett till att

det blivit lite vi och dom.

Fredrik Hagström började i

flexstyrkan men hoppade av

efter sju månader.

– Jag tycker man tappade

övningstid i flexstyrkan, jag

längtade helt enkelt tillbaka

till skiftet.

Han tycker man skulle gjort

mer för att hålla ihop flexstyrkan

och skiftet.

– I stället för att ha gemensam

morgongenomgång började

flexstyrkan med egen samling.

Sånt leder till splittring.

Däremot är han positiv till

Nöjda flexare. Inge Hassel, Tomas Bergqvist, Benny Hansson, Janne Björk och Peter Thelin är mycket

nöjda med att ingå i den nya flexstyrkan som arbetar dagtid. Var sjätte vecka har man beredskap. – Jag

tycker jag har allt. Jag har beredskapen; jag har förebyggande. Det känns som om man är med mer i

verksamheten, säger Benny Hansson. På bilden saknas Ossian Israelsson.

möjligheten att få öva utan beredskap.

– Det har frigjort övningstid

så att vi bland annat kunde

åka till Kumla och öva halkkörning.

”Äger arbetet”

De som ingår i flexstyrkan är

så gott som odelat positiva. När

Fredrik Hagstöm hoppade av

togs hans plats av Benny Hansson.

– Jag tycker jag har allt. Jag

har beredskapen; jag har förebyggande.

Det är fritt samtidigt

som jag får träffa folk. Jag äger

arbetet, det vill säga jag får jobba

tills jag är färdig. Det känns

som om man är med mer i verksamheten.

Tomas Bergqvist hade börjat

fundera på göra något annat

när flexstyrkan dök upp.

– Jag har jobbat i 24 år och

det började bli enformigt. Och

alla arbeten som man aldrig

får slutföra. Man arbetar två

timmar sedan tar någon annan

över och en tredje avslutar. Jag

är jättenöjd. Till att börja med

var det svårt komma över det

här med skift, det måste hända

så mycket på helgerna.

Janne Björk gick i liknande

funderingar.

– Det här är vad jag väntat på

inom räddningstjänsten. Det

är en förmån att få bli chef för

en grupp dit alla sökt frivilligt.

Killarna sköter sig själva, jag

behöver bara stämma av.

Flexstyrkan skapar individuella

utvecklingsmöjligheter.

– Du har möjlighet att utvecklas

utan att bli befäl. Jag tror det

är lättare att släppa fram människor

i en sån här grupp, säger

Janne Björk.

GUNNO IVANSSON


Sirenen Nr 3 April 006 nyheter

ör resurser

Glatt gäng sköter

övningsområdet

Stark entusiasm. – Ett jättekul jobb, men det krävs styrka, säger

Gustav Engström. Tillsammans med kompisarna Mikael Eklund,

Patrik Ljungersten, Anders Larsson och Tobias Hallqvist (saknas

på bilden) sköter han övningsområdet Fågelbacken i Västerås.

Mälardalens brand och

räddningsförbund kommer

till välpreparerade

övningar. Det tack vare ett

glatt och entusiastiskt gäng

från kommunens dagverksamhet.

I tre år har ett gäng på fem

killar svetsats samman och

utvecklats genom arbetsuppgifterna


räddningstjänsten.

De ordnar brandhärdar

för rökdykningsövningar

och ser till

att det är snyggt och

prydligt på övnings-

områdetFågelbacken. Sedan kommunen

sålde en del av övningsområdet,

bland annat personalutrymmena,

har det inte

funnits någon bemanning

på Fågelbacken. Lite avsides

beläget har övningsområdet

inte varit favoritarbetsplatsen

bland de som tidigare

haft till uppgift att förbereda

övningar. Men det här gänget

stortrivs.

Thomas

Larsson

Kör styrketräning

Jobbet får toppbetyg av alla

i gruppen.

– MVG++ – ett jättekul

jobb. Men det krävs styrka

och jag kör styrketräning tre

gånger i veckan. Känn här,

säger Gustav Engström och

spänner sina imponerande

överarmar.

Mikael Eklund håller med

till hundra procent:

– Jag älskar att jobba. Allt

här är kul, men allra roligast

är det när vi får vara med på

övningarna.

Deras huvuduppgift är

att rigga övningar och hålla

snyggt på övningsplatsen,

men de gör också en

del småjobb på stationen

som att tvätta

bilar. Ganska ofta är

de med vid övningar

som skademarkörer.

Så kallad dagverksamhet

finns inom

fler områden som

fastighetsskötsel och

renhållning men jobbet

på räddningstjänsten är

statusjobbet. Verksamheten

är till ömsesidig nytta.

Tar ansvar

– Det är verkligen bra för

deras självförtroende, de har

växt jättemycket som människor.

Det gäller att ta vara

på deras energi och låta dem

ta ansvar. Jag måste kunna

lita på dem och ju större ansvar

de kan ta ju fler arbetsuppgifter

kan vi göra. Det

fungerar fantastiskt bra, säger

Thomas Larsson, arbetshandledare

och ansvarig för

gruppen.

GUNNO IVANSSON

En av flexstyrkans uppgifter är utbildning och under läsåret har

det pågått en riktad utbildning till årskurs 6. Här besöker Benny

Hansson årskurs 6 på Fredriksbergsskolan. Styrkan deltar också i en

satsning på bostadstillsyner i alla hus med fler än två våningar.


nyheter

Skogsbrandsseminariet

Enkla lösningar

– bättre insatser

LJUNGBY. Det enkla är ofta

det geniala. Räddningstjänsten

i Ljungby har funnit två

lösningar för att bli effektivare

vid skogsbränder:

Gödseltunnor från lantbruk

nyttjas för att lägga brandgator.

Minskad dimension på

brandslangarna för snabbare

insats.

Skogsbränder

Rishögarna i spåren efter stormen

Gudrun har ökat vaksamheten

mot skogsbränder i Småland.

Ljungby var en av de värst

drabbade kommunerna. Och

nöden är som bekant även

uppfinningens moder. Därför

har kreativiteten flödat på sina

håll.

De gödseltunnor som bönderna

använder på åkrarna kan

faktiskt användas även för att

lägga brandgator.

– Vi testade en tunna under

en utbildning, nu har vi kartlagt

hur många gödseltunnor

på 6-15 kubikmeter det finns i

Kronobergs län, säger brandinspektör

Lars Isaksson.

Vattnet kastas åt sidan

Med hjälp av en vinklad, cirkelformad

järnplatta kastas

vattnet från tanken ut åt sidan.

Det gör att en traktor kan köra

på skogsväg och lägga vattnet

Mycket ris ligger

kvar i skogen.

25-30 meter brett vid sidan av

vägen.

– Tidigare har vi försökt att

ha en liter vatten per kvadratmeter

och timme. De här tunnorna

kan sprida 15 000 liter

vatten på två-tre minuter.

Och eftersom tunnorna är

försedda med pump kan de fyllas

lika snabbt. Finns det vattendrag

i skogen har traktorn inga

problem att ta sig fram dit.

I samband med stormen hade

räddningstjänsten intensiv

kontakt med många bönder.

Ett par killar i 25-årsåldern har

blivit rejält intresserade och

kommer med egna lösningar

för att hjälpa räddningstjänsten.

Det är de som konstruerat

den vinklade järnplattan.

– De har även tillverkat kopplingar

så att vi kan sätta slang

direkt till tunnan.

Lättare blir snabbare

Räddningstjänstens egen

lösning för att bli effektivare

vid skogsbränder är minskad

dimension på slangarna.

I stället för 63 millimeters

slang som matning och därefter

38 millimeters, har räddningstjänsten

provat med 38

millimeters slang som matning

och därefter 25 millimeters

slang.

– En slanghäck med 50 meter

63-slang väger 25 kilo. Nu har

vi 38-slangen i galonväskor

och kan gå ut med 50 meter

Mer bränsle i skogen än normalt,

framkomligheten starkt

begränsad.

Förutsättningarna såg mer

hotfulla ut om det skulle bli

skogsbränder.

Men Gudrun hade också fört

gott med sig. Många ville hjälpa

till och samverkade för att undvika

en ny kris.

– Tack vare stormen fick vi upp

allmänhetens intresse. Frågan

är hur vi behåller det? sade Håkan

Helgesson, ställföreträdande

räddningschef i Älmhult, när han

pratade erfarenheter på Skogsbrandsseminariet

i Ljungby.

matning i varje arm och har

dessutom 60 meter 25-slang i

en ryggsäck. Allt väger cirka 30

kilo, säger brandmästare Göran

Olsson.

Halverad tid

Vitsen är att utrustningen ska

vara lättare, det ska gå snabbare

att dra slang i skogen.

– Jag kan inte bedöma tidsvinsten

förrän vi testat på larm.

Men tiden bör åtminstone

halveras, eftersom vi bara behöver

springa en gång i stället

för två för att få ut matning och

förgrening.

Med smalare slang får man

ut mindre vatten. Göran Olsson

räknar med att man förlorar

20-25 liter per minut.

På förstabilen har räddningstjänsten

åtta galonväskor och

två ryggsäckar med slang.

Grenrör och strålrör är egen

konstruktion.

– Vi har använt materiel som

finns att köpa på vilken rörfirma

som helst.

Strålröret är en rörände som

försetts med en täckbricka

längst fram, vilken det borrats

ett hål i. Vattenflödet öppnas

med ett enkelt vred.

– Vi har provat slangsystemet

på vårt övningsområde och det

har fungerat bra, säger Göran

Olsson.

PER LARSSON

Den positiva effekten av Gudrun

Länsstyrelsen i Kronoberg ska

lämna en rapport till regeringen

om Gudruns verkningar, det innefattar

även skogsbränder.

Och det är ingen tvekan om att

påfrestningarna i smålandsskogarna

gett erfarenheter. Helgesson

redovisade lärdomar från

skogsbrandssäsongen 2005:

Samverkan

– LRF och Skogsstyrelsen har

blivit nya samarbetsparter. Hemvärnet

i Älmhult har utbildats i

skogsbrandsbekämpning. Det har

tagits privata initiativ. Gudrun initierade

detta, vi har numera bättre

förståelse för varandras problem

och frågeställningar.

Information till allmänheten

– Media har spelat en stor roll

och definitivt hjälpt till att förebygga

bränder. Ett nära samarbete

med media gör det lättare att få ut

budskapet.

Flyginsatser

– Snabbinsats med vattenbombning

från helikopter är effektivt.

Lättare helikopter är bra för rekognoscering,

polishelikopter

med värmekamera bra för att hitta

brandgränser.

Ledning

– Vi hade lärt av Gudrun och

ökade ledningskapaciteten i ett

tidigt skede. Länsövergripande

räddningschef i beredskap är

Sirenen Nr 3 April 006

Lättare utrustning för snabbare insats kan vara en smal sak. Lars Isaksson

senare är upphov till. Smalare slang, lättare koppling och strålrör ska göra

Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN

En vinklad, cirkelformad järnplatta monteras vid gödseltunnans

mynning. Med hjälp av den kastas vattnet ut åt sidan.

ovärderligt. Vi utnyttjade försvarets

personal, det ökade uthålligheten.

Skogsägaren Lars-Ove Johansson

ansåg att LRF:s stödgrupp kan

nyttjas oftare.

– Den kan hjälpa till att lokalisera

vägar, tala om var snabbaste

framkomligheten är, hjälpa till att

få fram gödseltunnor.

För Johanssons egen del var

räddningstjänsten en stor hjälp

efter Gudruns framfart.

– Det var viktigt med snabba beslut

och det tog räddningstjänsten

hela tiden. Jag kan vara kritisk mot

andra som inte var lika snabba.


Sirenen Nr 3 April 006 nyheter

Foto: PER LARSSON

och Göran Olsson, räddningstjänsten i Ljungby, visar lösningen som den

insatserna vid skogsbränder smidigare.

Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Gödseltunnan kan tömma 15 kubikmeter vatten på några minuter

och man får en brandgata som är 25-30 meter bred.

Fransk skrämseltaktik

Södra Frankrike har en avsevärt

längre skogsbrandssäsong än

Sverige.

Både resurser och erfarenheter

är därför större. Frankrike

har gott om skopande flygplan

och helikoptrar avsedda för

skogsbrandsläckning.

– Det är i stort sett förbjudet

att elda i skog. Under vintertid

kan man få tillstånd. Eldar

någon under sommaren ger det

fängelsestraff, säger svensken

Oscar Nyström som är bosatt i

södra Frankrike och där jobbar

som ställföreträdande räddningschef

på deltid.

En viktig uppgift för att förebygga

skogsbränder är infor-

mation till massmedia och vad

Nyström kallar avskräckande

övervakning.

– Det kan låta hårt. Men det

är för att folk ska fatta att vi

övervakar området, att vi finns

där. Vi bevakar både från luft

och mark.

På vissa punkter i bergen som

är svårtillgängliga har gamla

tågcisterner placerats ut som

vattenreservoarer, de rymmer

30 kubikmeter. Dessutom finns

sex bevakningstorn som är

bemannade dygnet runt under

tre månader.

– Det är därifrån de flesta

bränder upptäcks.

Här finns resurser för

större skogsbränder

Här är några av de resurser som finns tillgängliga

för större skogsbränder:

Skogsbrandsdepåer

Räddningsverket har materiel för totalt 12 000

hektar skogsbränder. Depåerna finns i Sandö,

Ånge, Ludvika och Revinge. Den tidigare depån i

Östad är utlokaliserad på åtta strategiska platser

i södra Sverige.

Det finns 24 containrar dimensionerade för

vardera 500 hektar. Containrarna är självförsörjande

och står på rullflak. Sedan i fjol har en del

utrustning tillkommit på begäran. Det är bland

annat klass 1-pumpar, motorsågar och skottkärrar.

De senare för att enklare köra ut materiel.

Räddningsfordon

Släckfordon vid Räddningsverkets fyra skolor

kommer vid behov att vara tillgängliga under

icke skoltid.

Sambandsutrustning finns också på skolorna.

Personal

Räddningsverket har inventerat antal utbildade

räddningsmän. 2 500 av dem bor i de län som

drabbades av stormen Gudrun. Adresslistor finns

hos respektive länsstyrelse.

Ledningsresurser

Personal som skickas för internationella insatser

kan även kallas in som förstärkningsresurs

om lokala och regionala resurser inte räcker till.

Kartor

Lantmäteriet kan erbjuda kartor över stormfällen,

baserade på satellitbilder.

Information

Vid långvariga insatser kan Räddningsverket

ställa informationspersonal till förfogande.

Flyg

Försvarsmakten

44 helikoptrar stationerade över landet. Helikoptrar

finns gripbara dagtid på vardagar. Vakthavande

befäl på Försvarsmakten har telefonjour

dygnet runt med krav att svara inom 30 sekunder.

Nås på 08-78 88 111.

Regeringen ger även under 2006 pengar till skogsbrandflyg.

Räddningsverket får två miljoner kronor

att fördela till länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar,

Kronobergs, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra

Götalands län under perioden april-oktober.

– Även om det mesta av den stormfällda skogen

efter Gudrun är röjd och omhändertagen finns det

Vädret avgör

Kan det i spåren av Gudrun

bli svåra skogsbränder i år?

Det vet vi inte än, vädret

är den största avgörande

faktorn.

Det mesta är uppröjt i

skogarna, vilket innebär att

framkomligheten är avsevärt

bättre än förra året.

– Men merparten av riset

ligger kvar i skogen. Det är

också mer virke än normalt.

Det kommer även i år att

finnas många maskiner i

skogen, vilket i sig medför en

brandrisk, säger Lars Karlsson,

Skogsstyrelsen.

Räddningsverket erbjuder i

år en ny två dagar lång skogsbrandsutbildning.

Utbildningen ger grundläggande

kunskap i ämnet och

riktar sig främst till personal

som deltar i ledningsarbete.

Ämnen är exempelvis: termer

och begrepp, risker och säkerhet,

personlig skyddsutrustning,

resurser, miljöaspekter, brandförlopp,

taktik, brandriskprognoser

och andra beslutsstöd.

Utbildningen genomförs i

Skövde 15-16 maj, i Revinge och

Rosersberg 22-23 maj.

Räddningsverket planerar också

utbildning i skogsbrandsläckning

för helikopterbesättningar.

Vattenbombare, skopande flygplan, kan det finnas

möjlighet att rekvirera genom EU.

Privata

Ett 20-tal privata helikopterentreprenörer

finns i landet. Räddningsverkets hemsida (www.

raddningsverket.se) har adresslista.

Frivilliga flygkåren

2 300 medlemmar, 1 000 av dem flyger operativt.

Flygkåren har joursystem för insats. Under

Gudrun flög man 533 timmar. Kostnaden per

timme är 1500 kronor. Kontakta ARCC (flygalarmeringscentralen)

vid behov.

Internationellt

Vattenbombare (skopande flygplan) och helikoptrar

för skogsbrandsläckning kan rekvireras

via MIC i Bryssel. MIC kan förmedla begäran om

hjälp till andra länder inom EU. Bland annat

Frankrike och Italien har skopande flygplan,

Spanien, Tyskland och Norge har helikoptrar för

skogsbrandsläckning. Vid behov av hjälp kontaktas

vakthavande tjänsteman på Räddningsverket.

Kostnaden ligger på 2 000-3 000 euro per timme

för flygplan och 3 000-4 000 i timmen för helikoptrar.

Insatstid för flygplan från södra Europa

är i bästa fall tolv timmar.

Kontakt

Vid behov av Räddningsverkets resurser, eller

annan hjälp, kontakta vakthavande tjänsteman

på 054-150 150.

Pengar till skogsbrandflyg

fortfarande stora områden med stormfälld skog

kvar. Bränder i sådan skog innebär ökade faror för

allmänhet, räddningspersonal och egendom. Därför

kommer Räddningsverket även i år att kunna

tilldela medel för skogsbrandflyg, säger försvarsminister

Leni Björklund.

Utbildningar i skogsbrand

Släckteknik, risker, bekämpning

från marken, samverkan med

räddningstjänst, är ämnen som

tas upp. Utbildningen kommer

förmodligen igång nästa år, en

liknande utbildning genomfördes

under 1990-talet.

En utbildning i samverkansledning

är också på gång. Syftet

är att på regional nivå kunna

bygga upp ledningsförmåga genom

tydligt utvecklade former

för samverkan.

– Utbildningen kan tas fram

för passande regional och

kommunal nivå, men kommer

också att läggas in i de ordinarie

utbildningarna, säger Kjell Mo,

lärare i Rosersberg.


10 nyheter

Sirenen Nr 3 April 006

Värsta

sörjan

för Örjan

KALMAr. Den här insatsen

glömmer brandförman Örjan

Johansson i Mönsterås inte i

första taget.

– Det var som att skära ost

med högtrycksstråle. Efteråt

hade jag papperssörja precis

överallt.

Insatsen blev också ett nytt

användningsområde för skärsläckaren.

Det började med en

förfrågan från räddningstjänsten

i Kalmar, som kontaktats av

Stenas Returpapper.

En pappersbal på drygt ett

ton hade fastnat i papperspressen.

Den är hjärtat i Stenas

anläggning för återvinning av

papper och mjukplast. Dagligen

kan det komma in 300 ton

papper och mjukplast som ska

pressas ihop till balar. Maskinen

arbetar med ett tryck på

150 ton.

– Vi drabbades av ett plötsligt

stopp. Pappersbalen var totalt

kompakt och satt fast som ett

berg, säger Michael Gustafsson

på Stena Returpapper.

Olika företag kontaktades

GäVLE. Besvärliga utrymningsvägar,

trånga och dolda

utrymmen och fördröjt utrymningslarm.

Det var tre faktorer som

bidrog till stora skador och

dramatik när nattklubben CH

i Gävle eldhärjades i maj förra

året.

Det är några av slutsatserna av

en brandutredning. Den häftiga

branden startade strax efter

klockan ett natten till den

17 maj i fjol. Nattklubben CH

Salonger var hopbyggd med

Scandic Hotell Grand Central.

Brandförloppet var mycket

snabbt. Röken spred sig på bara

några minuter till hotelldelen

där 146 gäster befann sig. När

det dessutom uppstod problem

med att utlösa hotellets utrymningslarm

blev utrymningen

både dramatisk och farlig. Men

lyckligtvis blev ingen allvarligt

skadad.

Anlagt ett dygn tidigare

Nästan exakt 24 timmar tidigare

hade det varit en annan brand

i samma lokal. Någon hade krossat

en ruta och kastat in en brinnande

bensinflaska, en så kallad

som med skärbrännare, betonghåltagning

och andra redskap

försökte få bort balen utan

att lyckas. Efter att Michael Gustafsson

kontaktat alla tänkbara

företag fick han tipset att ringa

räddningstjänsten i Mönsterås,

som har en skärsläckare monterad

på en av sina släckbilar.

Tuffare än väntat

Örjan Johansson och kollegan

Hans Pettersson ryckte ut

till Kalmar.

– Vi skaffade skärsläckaren

redan år 2000 och var bland de

första i Sverige. Vi är vad jag vet

fortfarande enda kåren i Kalmar

län som har skärsläckare,

säger Örjan Johansson, med

stor erfarenhet av verktyget,

som både kan skära igenom

ståldörrar med enormt vattentryck

och släcka eller kyla ner

på insidan.

”Papper är mjukt, det här tar

nog inte mer än tio minuter”,

tänkte Johansson under färden

till Kalmar.

– Det blev tuffare än så. Insatsen

tog närmare fyra tim-

molotovcocktail, i den tomma

danslokalen Men lågorna fick

inte fäste och branden var snabbt

släckt. Brandpersonalen reagerade

redan vid detta tillfälle på att

rök och brandgaser snabbt spred

sig in i hotelldelen. Den brandtekniska

sektioneringen inom

byggnaden var tydligen inte särskilt

effektiv.

Brandutredare Per Ringqvist

hade undersökt den första

mar och det gick åt fem kubik

vatten. Balen var enormt hård

efter att ha pressats ihop och

fastnat.

Utrymmet att komma åt att

branden tillsammans med

polisens tekniker. När han nu

kom fram som räddningsledare

vid den nya, mera omfattande,

branden förstod han vad

som väntade.

Ringqvist gav genast order om

att hela hotellet skulle utrymmas.

Men när det interna larmet

med ringklockor och sirener

i hotellets olika delar skulle

aktiveras uppstod oklarheter.

Foto: CLAUS KEMPE

spruta med skärsläckaren var

trångt.

– Arbetsställningen var väl

inte den bästa och efteråt var

jag både stel och helt slut. Och

Larmet fördröjdes och under

tiden hann röken sprida sig i

korridorerna. Det fanns flera

utrymningsvägar men några av

dem var ganska besvärliga. Ett

par av reservutgångarna ledde

ut till innergårdar varifrån gästerna

måste ta sig igenom andra

byggnader för att komma ut på

gatan. Den intensiva röken gjorde

det svårt att hitta.

– Om allt hade fungerat som

så hade jag sörja in på bara

kroppen. Jag jobbade i larmställ,

men rejäla regnkläder

hade nog varit att föredra.

Nästan omgående efter att

Örjan Johansson sprutat sönder

pappersbalen kunde produktionen

på Stena starta igen.

Har räddat byggnader

För Örjan Johansson var detta

ett nytt användningsområde

för skärsläckaren.

– Vi har ofta använt den vid

bränder i Mönsterås och jag

törs påstå att fyra-fem byggnader

i kommunen fortfarande

står kvar tack vare skärsläckaren.

Han har vid tre tillfällen varit

i England och förevisat skärsläckaren.

– Nyfikenheten och intresset

för skärsläckaren är stort.

Både för verktyget enskilt och

i kombination med fläktar för

övertrycksventilation.

STIG DAHLÉN

Fördröjt larm bidrog till kaotisk

utrymning vid storbranden i Gävle

För snart ett år sedan totalförstördes nattklubben CH i Gävle. En färsk utredning pekar på flera brister.

Örjan Johansson på väg ut

från det trånga utrymmet

efter sin och kollegan Hans

Petterssons annorlunda och

lyckade insats i Kalmar.

det var tänkt hade hotellet troligen

varit utrymt innan den

stora rökutvecklingen uppstod,

säger Martin Uulas, brandkonsult

vid WSP Brand- och Riskteknik

i den utredning han

gjort på uppdrag av ett amerikanskt

försäkringsbolaget.

Någon skulle aktivera

På hotellet fanns ett så kallat

”tyst larm”. Det innebär att det

i nästan alla utrymmen finns

detektorer som reagerar på rök

eller värme. Men de ger bara

larm till räddningstjänsten

och till hotellets reception. För

att utlösa utrymningslarm och

väcka alla gäster måste någon

aktivera signalerna genom att

trycka in en eller flera knappar.

Den uppgiften skulle räddningstjänsten

sköta.

– Tyvärr fördröjdes utrymningslarmet

vid det här tillfället.

Det gjorde att utrymningen

delvis blev kaotisk, säger Martin

Uulas.

Ulf Erlandsson


Sirenen Nr 3 April 006 nyheter

Brandfarligt eller inte?

Oenighet kring cellplast

Cellplaster som isolering i

byggnader har åter hamnat i

fokus. En notis på Räddningsverkets

webbplats retade upp

branschorganisationen Plast

& kemiföretagen som i vintras

skrev ett irriterat brev till tillförordnade

generaldirektören

Ivar Rönnbäck.

Cellplast (expanderad polystyren)

som isolering är ingen

nyhet utan har förekommit

ända sedan 1980-talet då det

började användas för tilläggsisolering

av fasader. I dag är det

vanligt i takkonstruktioner och

fördelarna jämfört med mineralull

är att materialet är lätt,

billigt och fukttåligt.

Däremot är det inte lika populärt

hos räddningstjänst och

försäkringsbolag. Enligt räddningstjänsten

brinner cellplast

kraftigt och utvecklar en tät,

svart rök. Dessutom har cellplastbränder

en förmåga att

krypa vidare inne i konstruktioner.

Sämre brandtekniskt

Räddningstjänsten i Jönköping

har länge arbetat för att

byggherrarna ska välja andra

isoleringsmaterial.

– Vi vet att det är ett sämre

material brandtekniskt och

försöker förmå aktörer i byggbranschen

att använda andra

material. Det är ett led i kommunens

strategi att verka för

ett bra brandskydd, säger Samuel

Nyström, brandingenjör i

Jönköping.

– Cellplast är en förädlad petroleumprodukt

och om du får

in brand i en cellplastisolerad

byggnad är det stor risk för en

totalskada. Skillnaden mellan

mineralull och cellplast kan

vara skillnaden mellan liten

skada och totalskada.

Räddningstjänsten i Jönköping

har en mycket tät kontakt

med med byggbranschen och

informerar om cellplastens

brandegenskaper. Man har

lyckats få landstinget att enbart

använda cellplast under mark.

Krympande marginaler

Ett problem är krympande

ekonomiska marginaler i byggbranschen

och cellplast är billigare

än alternativen.

– I de allra flesta fall har de

bytt ut efter att vi bett dem

kontakta försäkringsbolagen

och fråga hur det påverkar

premien. Vi tvingar ingen och

ibland väljer de cellplast eftersom

det inte lönar sig att byta

till ett alternativ. Om de väljer

en annan lösning som uppfyller

Boverkets byggregler – fine,

men vi har ändå informerat om

ett bra alternativ.

Cellplast används bland annat för tilläggsisolering av fasader. Räddningsverket, räddningstjänsten och

försäkringsbolag varnar för brandrisker med materialet medan tillverkarna hävdar att det med rätt

konstruktion är lika säkert som mineralull.

Det som initialt ser ut att vara

en besparing kan på sikt bli en

fördyring. Försäkringsbolagen

har negativa erfarenheter av

cellplast som isolering. Enligt

Bo Larsson, riskingenjör på

Länsförsäkringar i Jönköping,

kan premien för till exempel

en verkstadslokal bli tio gånger

högre om man väljer att isolera

med cellplast.

I sämsta klassen

Vid premiesättningen är valet

av material i konstruktionen

en tungt vägande faktor. För

varje byggnadsdel finns fem

klasser. Fem är den sämsta och

där hamnar oftast cellplastkonstruktioner

automatiskt

hos Länsförsäkringar.

– Boverkets byggregler tittar

vi inte på i det här sammanhanget.

Vårt utgångsläge är att

cellplast är det sämsta alternativet.

Beroende på konstruktion

kan en cellplastlösning i

tak som bäst komma upp till

klass tre, säger Hans-Eric Zetterström,

teknisk samordnare

för Länsförsäkringsbolagens

riskingenjörer.

Byggnader döms ut

Cellplast är heller inte särskilt

brandtåligt.

– Det krävs relativt lätt värmepåkänning

för att hela byggnaden

ska dömas ut och vi ska stå

där med en fullskada. Men det

har inte bara med cellplasten

att göra. Byggnationer uppfyller

byggkraven, men det finns

inga marginaler. Man bygger

allt smäckrare och i dag döms

byggnader ut mycket snabbare

efter en brand.

Efter ett inslag i Ekot i radion,

där Samuel Nyström medverkade,

började massmedier ringa

Räddningsverket om cellplast.

För att möta informationsbehovet

publicerades då en notis på

Räddningsverkets webbplats i

december. I notisen framhålls

att användningen av cellplast

i byggnader inte är helt oproblematiskt

ur brandskyddssynpunkt

och att cellplast har

sämre brandegenskaper än de

flesta andra isoleringsmaterial.

Onyanserat och vinklat

Branschorganisationen Plast

& kemiföretagen (P&K) reagerade

på notisen och VDn Owe

Fredholm skrev i februari ett

brev till tillförordnade generaldirektören

Ivar Rönnbäck. P&K

anser att notisen är onyanserad

och vinklad vilket kan innebära

att cellplast som byggmate-

11

rial diskrimineras på osakliga

grunder. Enligt Owe Fredholm

har konsekvenserna av notisen

varit mycket besvärande för såväl

enskilda företag som branschen

i helhet.

Felkonstruktion

Pontus Alm, handläggare på

Plast & kemiföretagen, håller

inte med om att cellplast är ett

problem.

– Det finns inget som säger

att det brinner oftare eller mer

i cellplastisolerade byggnader.

De gånger det hänt att brand

spridit sig till cellplast har man

inte byggt på riktigt sätt. Det

handlar om information och

utbildning. Vi anser att så länge

man uppfyller Boverkets regler

och använder riktiga konstruktioner

måste det vara okej.

I webbnotisen står att brandutredare

i flera länder upplevt

problem med cellplaster. Och i

svaret till Plast & kemiföretagen

skriver Räddningsverket att ett

antal utredningar i det svenska

brandutredarprogrammet beskriver

problem med användningen

av cellplaster.

– Vi vill gärna ta del av dessa

utredningar för att se problemen

och lära, säger Pontus

Alm.

GUNNO IVANSSON

Fakta cellplast

(expanderad polystyren)

Efter att cellplast började

användas som isolering ledde

den ökade brandrisken till att

Boverket tog fram nya regler

för användning av materialet.

Reglerna anger att väggkonstruktionen

ska uppfylla sin

brandavskiljande funktion.

Brandspridning i väggen och

längs fasaden ska begränsas

med hänsyn till byggnadens

ändamål samt möjligheterna

till brandsläckning.

Ett alternativ är att konstruktionen

är typgodkänd.

Godkännande kan fås för

byggnader med högst åtta

våningsplan om de är åtkomliga

för brandsläckning utifrån

med räddningstjänstens

utrustning. Brandspridning i

ytskiktet och inne i väggen ska

begränsas till underkant av

fönster två våningar ovanför

brandrummet.

Ytterväggar kan beklädas

under vissa förutsättningar.

Exempel på detta är att byggnaden

förses med sprinkler.


1 kärnenergiberedskap

Sirenen Nr 3 April 006

20 år efter

Tjernobyl

Klockan 01.23 den 26 april 1986 slet en ångexplosion

sönder en reaktor på kärnkraftverket i

Tjernobyl i Ukraina.

Det största haveriet hittills i ett kärnkraftverk

var ett faktum. Det fick omfattade effekter

även i Sverige, hundra mil bort.

20 år har gått – Sirenen berättar om vad som

hänt med beredskapen i Sverige. Räddningsverket

har en viktig roll.

Haveriet inträffade i gamla Sovjet och som så ofta

vid katastrofer där hemlighölls den till en början

av myndigheterna.

Det var faktiskt ett befarat utsläpp vid det

svenska kärnkraftverket Forsmark på morgonen

den 28 april som blev första indikationen i väst

på Tjernobyl-katastrofen. Med det var inget fel på

Forsmark, det var rutinmätningar av radioaktiviteten

som visade onormala värden.

Samma dag rapporterade även andra kärntekniska

anläggningar i Sverige förhöjda värden.

På eftermiddagen 28 april stod det klart att det

rörde sig om ett utsläpp från Sovjet, men först på

kvällen, nästan tre dygn efter explosionen kom

det ett officiellt erkännande från de sovjetiska

myndigheterna.

Räddningsverket fick samordningsansvar

Räddningsverket bildades två månader efter

Tjernobyl-katastrofen och fick omgående uppgifter

inom samordning av kärnkraftsberedska-

pen. Sedan dess har ansvaret utvecklats. I dag har

Räddningsverket samordningsansvar för:

• beredskapsplanering mot kärntekniska olyckor.

Denna omfattar frågor om organisation, alarmering,

ledning, samband, information, utrymning,

utbildning och övning samt utveckling av

beredskapen.

• planeringen på regional nivå för sanering efter

utsläpp av radioaktiva ämnen.

Räddningsverket utövar även tillsyn över länsstyrelsernas

beredskapsplanering.

En rad andra myndigheter har viktiga roller i

kärnenergiberedskapen, särskilt länsstyrelserna

på regional nivå och Kärnkraftinspektionen

(SKI), och Strålskyddsinstitutet (SSI) på central

nivå.

Sveriges beredskap för 20 år sedan var enbart

inriktad på olyckor vid svenska kärnkraftverk.

Tjernobyl-katastrofen satte fart på beredskapsplaneringen

i Sverige och på Räddningsverkets

område har det bland annat handlat om anskaffning

av mätinstrument, jodtabletter, varning

runt de svenska kärnkraftverken, sanering och

utbildning.

Sirenen uppmärksammar 20-årsdagen av Tjernobyl-katastrofen

på detta och nästa uppslag.

Fokus ligger på Räddningsverkets roll i beredskapen.

STIG DAHLÉN

Reaktorer i drift per land

vid årsskiftet 2005/2006:

USA ............................................................... 104

Frankrike ................................................. 59

Japan ........................................................... 56

Ryssland .................................................. 31

Storbritannien ................................. 23

Sydkorea.................................................. 20

Kanada ...................................................... 18

Tyskland ................................................... 17

Indien ......................................................... 15

Ukraina ..................................................... 15

Sverige ...................................................... 10

Kina .............................................................. 9

Spanien .................................................... 9

Belgien ..................................................... 7

Tjeckien ................................................... 6

Slovakien ............................................... 6

Taiwan ...................................................... 6

Schweiz ................................................... 5

Bulgarien ............................................... 4

Finland ..................................................... 4

Ungern ..................................................... 4

Argentina ............................................... 2

Brasilien ................................................... 2

Mexiko ...................................................... 2

Pakistan ................................................... 2

Sydafrika ................................................. 2

Källa: IAEA

KARTAN:

Röda prickar på kartan visar europeiska

kärnkraftverk som är i drift, som är

under konstruktion eller som tagits ur

drift. Varje verk kan ha flera reaktorer.

Källa: International Nuclear Safety Center


Sirenen Nr 3 April 006 kärnenergiberedskap

Foto: PRESSENS BILD

Reaktor 4 i Tjernobyl för 20 år sedan. Så här såg det ut efter

explosionen och haveriet. Den hittills värsta olyckan i världen med

kärnkraft.

Några fakta:

n Katastrofen i Tjernobyl

orsakades när personalen inför

ett servicestopp skulle utföra

ett experiment. Syftet var att

undersöka om turbinen kunde

fortsätta leverera el vid ett

strömavbrott.

Experimentet ledde till en

ökad reaktoreffekt, som fick

reaktorns kylvatten att förångas.

Detta framkallade en ångexplosion

som förstörde reaktorn.

Grafiten i reaktorn började

brinna och branden förde upp

radioaktivt material på hög

höjd, innan det spreds med vindarna.

Cirka fem procent av det

cesium som spreds hamnade i

Sverige. De län som fick ta emot

största nedfallet var Gävleborg,

Uppland, Västerbotten, Västernorrland

och Västmanland.

n Sedan även den andra reaktorn

i Barsebäck stängdes har

Sverige tre kärnkraftverk i drift:

Ringhals: Tre tryckvattenreaktorer,

en kokvattenreaktor.

Forsmark: Tre kokvattenreaktorer.

Oskarshamn: Tre kokvattenreaktorer.

n Beredskap: På länsstyrelserna

i kärnkraftlänen ställs

extra krav på beredskap, bland

annat vakthavande beslutsfattare

i beredskap och på extra

utbildningsinsatser. Nästa stora

övning genomförs i Halland i

början av oktober.

n I världen finns cirka 450 reaktorer

i drift. 27 nya reaktorer är

under konstruktion, åtta av dem

i Indien, fyra i Ryssland och tre i

Kina. 110 reaktorer har stängts,

därav 23 i USA, 22 i Storbritannien

och 19 i Tyskland.

Läs mer:

På nätet finns mycket information

att hämta om kärnenergiberedskapen,

bland annat på

www.raddningsverket.se samt

www.ssi.se och www.ski.se

Räddningsverket har gett ut

böcker som kan beställas från

verkets publikationsservice:

• Kärnenergiberedskap (best

nr R79-218/00).

• Räddningstjänst vid olycka

med radioaktiva ämnen (best nr

U30-641/05).

Fortsatta investeringar

i varning runt Barsebäck

Alla som bor inom den inre

beredskapszonen runt ett

kärnkraftverk ska kunna nås

av inomhusvarning.

Räddningsverket fick 2004

regeringens uppdrag att köpa

in 30 000 varningsmottagare

för att ersätta omoderna mottagare,

drygt hälften gäller

området kring avstängda

Barsebäck.

Trots att Barsebäck stängdes för

gott den 31 maj förra året delas

det forfarande ut så kallade RDSapparater,

radiomottagare med

en särskild funktion för att sända

varningsmeddelanden. (RDS

står för Radio Data System.)

Det är en ny och modern mottagare

som ersätter larm via

telefon alternativt tidigare utdelade

varningsmottagare. De

saknade vanlig radiofunktion

och vissa hade tekniska brister.

Varje radioapparat kostar

cirka 1 000 kronor, till detta

kommer distributionskostnaden.

Enligt beslutet från 2004

var ersättningsbehovet för den

inre beredskapszonen runt

Barsebäck 16 500 apparater.

Huvuddelen var utdelad 2005,

men fortfarande återstår att nå

Mätinstrument finns

i alla kommuner

Dålig tillgång på mätinstrument

var en av de första

bristerna i den svenska beredskapen

som avslöjades efter

Tjernobyl.

– Nu har alla kommuner

instrument för att mäta strålning

och vi har satsat mycket

på utbildning, säger Claes-

Håkan Carlsson på Räddningsverket.

I mitten av 1980-talet fanns

möjlighet att mäta strålning i

och kring kärnkraftverken. I övrigt

var det svenska samhället i

huvudsak hänvisat till militära

försvarets äldre instrument

för mätning av strålning efter

kärnvapenexplosioner.

Strålskyddsinstitutet upprättade

snart en organisation för

mätning. På 37 platser i Sverige

finns mätstationer för att få

tidigt larm om förhöjda strålningsnivåer.

Räddningsverket fick i uppdrag

att ta fram mätinstrument

för användning i kommunerna,

både i fred och krig.

Utvecklingen tog närmare tio

år och resulterade i mätinstrumentet

Intensimeter SRV-2000

(se bilden!). Varje kommun fick

vardera två instrument, ett till

miljö- och hälsoförvaltningen,

ett till räddningstjänsten.

– En första utbildningsomgång

i användning av

SRV-2000 startade 1998. Nu

Den nya RDS-apparaten

en del sommarstugeägare och

andra.

– Skälet till att apparater delas

ut efter Barsebäcks stängning

är att kärnbränsle fortfarande

finns kvar i anläggningen. Förmodligen

blir det så året ut och

så länge bränslet finns kvar gäller

den tidigare beredskapsorganisationen,

säger Räddningsverkets

Claes-Håkan Carlsson,

och tillägger:

– Det finns folk kring Barsebäck

som inte vill ta emot apparaterna

eftersom de uppfattar

att kärnkraftverket inte längre

innebär någon risk. Även om

myndigheterna är skyldiga att

tillhandahålla varning kan vi ju

inte tvinga någon att ta emot.

Snart full täckning

Behoven av nya RDS-apparater

för att täcka bristerna runt

är vi mitt upp i en

femårig period med

repetitions- och påbyggnadsutbildningar.

Även andra hotbilder

än strålning från

kärnkraftverk ingår,

säger Claes-Håkan

Carlsson.

Nästa utbildningstillfälle

är i

Uppsala 23 maj.

Kommunerna tar

dessa endagsutbildningar

på allvar och

brukar alltid skicka

personal.

Ogillar fast montering

Tanken är att kommunerna

ska göra mätningar var sjunde

månad på mätpunkter som de

själva bestämt. Syftet är att bestämma

bakgrundsstrålningen

olika tider på året, för att säkrare

kunna avslöja förhöjda

värden efter ett utsläpp.

I många kommuner har instrument

monterats i anslutning

till ledningscentraler med

möjlighet till fjärravläsning.

– Det gillar vi inte, vi vill att

instrumenten ska kunna användas

rörligt, exempelvis för

mätning efter transportolyckor

där radioaktiva ämnen ingår

eller i extremfall då så kallade

dirty bombs använts. Har man

inte instrumentet med sig i

räddningsfordonet får man

13

de kärnkraftverk som fortfarande

är i drift angavs 2004 till:

Ringhals 10 200

Forsmark 3 500

Oskarshamn 0

Runt Ringhals återstår att

dela ut cirka 1 000 apparater,

Oskarshamn har full täckning

sedan tidigare. Runt Forsmark

återstår enbart några hundra

apparater att dela ut.

Inomhusvarningen är ett

komplement till tidigare befintlig

utomhusalarmering.

Vid fara kan signalen Viktigt

meddelande sändas över detta

system. Signalen uppmanar

allmänheten att gå inomhus,

stänga dörrar och fönster samt

lyssna på radio för information.

– Utomhuslarmet kombinerat

med inomhusvarningen

gör att allmänheten kommer

att kunna varnas effektivt i de

inre beredskapszonerna. Situationen

är en helt annan i dag än

för 20 år sedan, säger Claes-Håkan

Carlsson.

STIG DAHLÉN

ingen indikation

på faran,

säger Claes-Håkan

Carlsson.

Instrumentet

SRV-2000 har

tio år på nacken

och börjar så

smått bli omodernt.

– En brist är att

det tar lång tid att

få ett säkert mätvärde,

man måste

stå på samma

plats i flera minuter.

Instrumentet

är i grunden framtaget för att

mäta strålning efter utsläpp

från kärnkraftsolyckor och som

sådant fungerar det bra, men

vid operativa räddningsinsatser

skulle det vara önskvärt att

kunna läsa av värderna snabbare.

Tullen har skaffat utrustning

som ger snabbare avläsning än

SRV-2000.

– Om räddningstjänsterna vill

skaffa snabbare instrument får

de göra det själva, det är inget

Räddningsverket i nuläget har

möjlighet att sponsra med, säger

Carlsson.

STIG DAHLÉN


1 Sirenen Nr 3 April 006

Utbildning ett måste för

en fungerande beredskap

De senaste åren har länsstyrelserna

skickat allt färre

kursdeltagare till Räddningsverkets

utbildningar inom

kärnenergiberedskap.

– En oroande utveckling.

När kompetensen försvinner

blir också beredskapen sämre,

säger Staffan Harbom, lärare

vid Räddningsverket och med

tjugo års erfarenhet från kärnenergiberedskap.

Utbildning

kärnenergiberedskap

Staffan Harbom

vet exakt

vad han

gjorde på

förmiddagen

den 28 april

1986. Som

jourhavande

brandmästare

i Uppsala Staffan Harbom

var han en av

de allra första att larmas i Sverige

efter ett befarat utsläpp vid

Forsmark. En rutinmätning av

radioaktiviteten vid kärnkraftverket

visade onormala värden

och larmorganisationen gick

igång.

– Det hela var ganska kaotiskt,

vi fick information om

att en olycka hänt på Forsmark

men inget om omfattningen.

Jag samlade tjugotalet brandmän

och frågade om det fanns

några frivilliga som var beredda

att åka ut till indikeringszonen

och ta mark- och luftprover, berättar

han.

– Samtliga räckte upp handen.

Senare på eftermiddagen

stod det klart att utsläppet

hade kommit med vindarna

från Sovjet.

Startade utbildningar

Tjernobyl-katastrofen blev en

viktig erfarenhet för den svenska

beredskapsplaneringen.

Året därpå började Räddningsverket

utbilda räddningsledare

och andra nyckelpersoner

i länsstyrelsernas

beredskapsorganisationer.

– Hittills har vi utbildat 72

räddningsledare inom kärnenergiberedskapen,

konstaterar

Staffan Harbom.

Det blev naturligt att han tog

med sig de egna erfarenheterna

in i Räddningsverket när han

några år senare började jobba

som lärare i Rosersberg.

– Ett problem då var alla så

Foto: GÖRAN HANSSON

Länsstyrelsens ledningscentral – härifrån styrs arbetet. Vid en kärnteknisk olycka kommer ett trettiotal myndigheter och organisationer

vara involverade. Civil samverkan är ett måste och för att klara detta krävs ständigt återkommande utbildning och övning.

kallade experter som uttalade

sig. Något som bara skapade

oro och förvirring. Länsstyrelserna

blev nerringda av oroliga

människor.

Informationsolycka

– Av det och av andra stora

kriser genom åren har vi lärt

oss att underifrånperspektivet

är oerhört viktigt, säger han.

– En kärnkraftsolycka skulle

förmodligen vara den största

krisen som drabbat vårt land.

Det är vad vi kallar en informationsolycka.Informationsberedskapen

kan inte nog betonas,

därför har vi genom åren

utbildat många informatörer,

informationschefer och journalister.

– Det är ju för att skydda allmänheten

vi har en beredskap,

då är det viktigt att vi är tydliga

med information och tar hänsyn

till hur människor reagerar.

– Innan beslut fattas, måste

man fundera över och försöka

förstå vilka reaktioner beslutet

leder till hos allmänheten.

Fatta aldrig ett beslut innan du

pratat med informationschefen,

är hans paroll.

Han anser att de fyra kärnkraftslänen

med åren har byggt

upp en bra beredskap.

– De har tagit uppgiften och

ansvaret på allvar och har kon-

En kärnkraftsolycka stannar

inte vid länsgränsen – därför

bör alla län satsa på utbildning

och beredskap

tinuerligt utbildat nyckelpersoner.

Vikande intresse

Däremot ser han allvarligt på

det sviktande intresset för utbildning

bland övriga län.

Utbildningarna inom kärnenergiberedskap

är inte obligatoriska,

länsstyrelserna

ansvarar själva för att hålla

kompetensen vid liv. Kärnkraftslänen

har den favören

att staten står för utbildningskostnaderna,

medan övriga län

själva betalar utbildningen.

Färre kursdeltagare

– Problemet är att när det

inte finns pengar, prioriteras

utbildning bort. Följden är att

vi under senare år haft få elever

från icke-kärnkraftslänen, vilket

är oroande. Det är olyckligt

och märks också på att kunskapsnivån

sjunker. Beredskapen

blir försämrad i dessa län,

något som också visat sig i de

övningar vi haft.

– En kärnkraftolycka stannar

inte vid länsgränsen, därför bör

alla län satsa på utbildning och

beredskap.

Övningarna avslöjar

Övningarna inom kärnenergiberedskapen

är viktiga för

att sätta fingret på det som inte

fungerar tillfredsställande. Just

nu är Staffan Harbom involverad

i planeringen av den omfattande

övning som ska genomföras

under hösten i Halland.

– Vi kommer att öva mätning

och sanering med skarpa radioaktiva

preparat. Hus och mark

ska spolas och saneras, allt för

att beredskapsorganisationen

ska få erfarenhet av hur det

fungerar i verkligheten.

Ett unikt tillfälle för forskare

inom området att ta prover och

analysera metoder och effekter

vid sanering efter en kärnteknisk

olycka.

Också terrorhot är en viktig

del i såväl utbildningen som

övningarna.

– En terroraktion inne i ett

kärnkraftverk vore givetvis det

värsta som kan hända. Men det

finns en väl trimmad organisation

mellan polisens nationella

insatsstyrka och länsstyrelserna

i kärnkraftslänen.

Svårt få med regeringen

Samverkan mellan myndigheter

har varit a och o i kärnenergiberedskapen,

men svårast

har varit att få med regeringskansliet

i övningarna.

– Kontakten mellan den regionala

nivån och regeringskansliet

kommer att vara oerhört

viktig, vilka beslut ska fattas av

regeringen och hur ska informationsansvaret

fördelas? Hur

ska lägesbild och analys av konsekvenser

tolkas?

– Ledning kommer behövas

i flera dimensioner. Det ser vi

inte minst efter tsunamin, stormen

Gudrun, Backabranden

eller Kemira-olyckan i Helsingborg,

konstaterar han.

KATARINA SELLIUS


Sirenen Nr 3 April 006

Brister i beredskapen för sanering

Nytt planeringsstöd tas fram

Beredskapen för sanering vid

ett radioaktivt utsläpp är inte

tillräcklig.

Ansvaret är länsstyrelsernas

– men de anser sig varken ha

kompetens eller resurser att

ensamma planera för denna

beredskap.

Ett nytt planeringsstöd och

ett allmänt råd tas nu fram.

Sanering

Ett utsläpp från en kärnteknisk

anläggning kan medföra att

stora områden behöver saneras

för att reducera stråldoser.

I Sverige är länsstyrelserna

ansvariga för planeringen och

genomförandet av en sanering.

Enligt lagen om Skydd mot

olyckor ska länsstyrelserna

upprätta ett regionalt program

för sanering.

Brister i planeringen

– Räddningsverkets tillsyn

har länge visat att länsstyrelserna

brister i beredskapen när

det gäller planläggningen av

sanering. Det kan göras stora

förbättringar på det här området,

säger Charlotta Källerfelt

på Räddningsverket.

Hon ansvarar för framtagandet

av det nya planeringsstödet

– eller handboken – som tillsammans

med ett nytt allmänt

råd planeras vara färdigt runt

årsskiftet.

Önskemål från länen

På en utbildning för saneringsplanläggare

för ett år

sedan, framförde landets länsstyrelser

önskemål om att

Räddningsverket skulle ta fram

ett ”verktyg” för att underlätta

planeringen ute i länen. Länsstyrelserna

anser sig varken

Nya jodtabletter delas ut i sommar

I sommar får närmare 18 000

hushåll runt tre av landets

kärnkraftverk nya jodtabletter

i brevlådan.

Barsebäcksverkens grannar

får dock inga den här gången.

Jodtabletter

Vid en kärnkraftsolycka kan

radioaktiv jod komma ut. Om

man andas in radioaktiv jod

koncentreras den i sköldkörteln

och kan orsaka cancer. Om

man däremot mättar sköldkörteln

med icke radioaktiv jod –

genom att ta jodtabletter – kan

sköldkörteln inte ta upp den

skadliga, radioaktiva joden.

Av den anledningen ingår jod-

ha tid eller

kunskap att

ensamma

arbeta fram

ett program

för sanering,

utan föreslog

att de delar

som är gemensamma

för alla län

ska beskrivas centralt.

Sagt och gjort.

Charlotta

Källerfelt

– Planeringsstödet tas fram i

samarbete med Strålskyddsinstitutet

och Jordbruksverket.

Här beskrivs bland annat den

nationella beredskapen för sanering,

egenskaper hos nedfall,

hotbilder, exempel på scenarier

och olika saneringsmetoder,

berättar Charlotta Källerfelt.

Förslag på organisation

Men framför allt ger den råd

om vad länsstyrelserna bör

tänka på vid den regionala

planeringen, förslag på organisation

för sanering, förslag på

uppgifter och kompetenser för

olika befattningar. Varje länsstyrelse

ska utse en tjänsteman

till saneringsledare, ofta är

det en person som till vardags

jobbar med miljö- eller beredskapsfrågor.

Söka expertstöd

– Saneringsledaren är länsstyrelsens

nyckelperson, men

inte nödvändigtvis expert

inom området. Däremot ska

han eller hon ha god kunskap

om regionala förhållanden och

länsstyrelsens beredskapsorganisation

samt ha kännedom

om olika metoders för- och

nackdelar.

– Man ska känna till var länsstyrelsen

kan få råd och stöd,

tabletter i beredskapen mot

kärnkraftsolyckor.

Alla hushåll i den inre beredskapszonen,

det vill säga det

område som sträcker sig 15

kilometer ut från kärnkraftverket,

får i sommar nya jodtabletter

tillsammans med informationsbroschyrer

i brevlådan.

Hållbara i fem år

– Anledningen till att vi byter

ut de i år är att jodtabletter är

klassade som läkemedel och

därför lyder under Läkemedelslagen.

Det innebär att preparatet

ska förnyas vart femte

år. Senaste utskicket var 2001,

förklarar Ingela Grundel på

Räddningsverket som, tillsam-

exempelvis kontaktvägarna till

den nationella expertgruppen

för sanering, Nesa.

Nesa består av experter från

åtta myndigheter och organisationer

och kan ge råd om saneringsmetoder,

strategier för

sanering av olika miljöer samt

kostnads- och effektivitetsbedömningar.

Dyr sanering

– Att sanera är dyrt. Länsstyrelserna

bör redan nu, i planeringsskedet,

se över vilka områden

som är prioriterade i det

egna länet. Det kan exempelvis

vara sjukhus, vattentäkter,

vissa vägar, viktiga industrier

och skolor, säger Charlotta Källerfelt,

som betonar att ett radioaktivt

utsläpp dessutom är

ett stort psykologiskt problem

som man bör ha en beredskap

för.

– Det skapar självklart stor

oro bland allmänheten. Det

är viktigt att berörda myndigheter

snabbt kan gå ut med så

konkret och samordnad information

som möjligt.

Lagom till mät- och saneringsövningen

Demoex i Halmstad

i oktober, dit länens saneringsledare

är inbjudna, ska

det finnas ett färdigt utkast av

planeringsstödet.

KATARINA SELLIUS

Tjernobyl 1986. Bortforsling av

kontaminerad jord 15 mil från

Tjernobyl. Cesium-137 bands

kraftigt till leran i jorden. Andra

sanerinsgmetoder var vatten-

och sandblästring av husväggar

och spolning av vägar.

Foto: H. PRIP

mans med Strålskyddsinstitutet

håller i administrationen av

utskicket.

Runt Oskarshamns kärnkraftverk

delas jodtabletter ut

till 2 500 hushåll, runt Ringhals

får 12 000 hushåll och kring

Forsmark 3 000 hushåll askar i

brevlådan.

Delas inte ut i Skåne

Barsebäck, vars kvarvarande

reaktor stängdes i maj förra

året, undantas dock. När ett

kärnkraftverk har stängt sina

reaktorer minskar innehållet

av radioaktivt jod snabbt

på grund av det radioaktiva

sönderfallet. Redan efter sex

månader har det minskat i så

kärnenergiberedskap

1

Foto: LARS DAHLSTRÖM

Länsstyrelserna ansvarar för planering av saneringen. Syftet med

sanering är att reducera stråldoser och att återställa mark och

byggnader som blivit kontaminerade, så att det kan användas igen.

stor utsträckning att det inte

längre anses strålskyddsmässigt

motiverat att dela ut jodtabletter

till befolkningen. Det är

anledningen till att de 20 000

hushållen runt Barsebäck inte

får några jodtabletter.

– Däremot kommer den särskilda

beredskapen och varningen

att bibehållas till dess

att allt bränsle transporterats

bort. Sen räcker det med den

allmänna beredskapen mot

kärnenergiolyckor som ska finnas

vid varje länsstyrelse i landet,

säger Ingela Grundel.

Kärnkraftspotten

Utskicket finansieras inom

ramen för ekonomin i ”kärn-

kraftspotten”. För att upprätthålla

en särskild kärnenergiberedskap

får de fyra

kärnkraftslänen, Kalmar, Uppsala,

Halland och Skåne, årligen

närmare två miljoner kronor

vardera. Pengarna kommer

från de avgifter som betalas av

kärnkraftverken och fördelas

av Räddningsverket till berörda

län.

Pengarna ska täcka merkostnader

för planering av beredskapen,

två årsarbetskrafter vid

länsstyrelsen i Skåne och en och

en halv vid de övriga tre länen,

samt kostnader för utbildning

och övning.

KATARINA SELLIUS


16 nyheter

Sirenen Nr 3 April 006

Statsråd knöt ihop nya

Med musik, dubbel statsrådsnärvaro

och en gammal

hederlig ”käringknut” invigdes

Räddningsverkets internationella

avdelning i Kristinehamn

i mitten av april.

I dag har avdelningen

knappt 60 anställda men målet

är att de ska vara 130 2009.

Bakgrunden till avdelningens

flytt från Karlstad till Kristinehamn

är regeringens kompensation

för jobben som försvann

när regementet A9 lades ner.

En ödets ironi är att mannen

bakom nedläggningen, regeringens

dåvarande utredare Göran

Gunnarsson, i dag är Räddningsverkets

generaldirektör.

– Därför känns det bra att

vara med och etablera en ny

verksamhet i Kristinehamn,

sade Göran Gunnarsson vid invigningen.

Vid invigningsceremonin

deltog statsråden Leni Björklund

och Carin Jämtin, landshövding

Eva Eriksson och Kristinehamns

kommunalråd Åke

Thörnesjö.

Bra på improvisation

I sitt invigningstal gjorde Leni

Björklund en liten historisk

återblick till 1988 när försvarsminister

Roine Carlsson såg till

att den unga myndigheten fick

i uppdrag att skicka en sök- och

räddningsstyrka till jordbävningsdrabbade

Armenien.

– En av de erfarenheter som

gjordes då var att det blir inte

som man tror. Oavsett vad som

händer vid en katastrof måste

man kunna möta det och förmågan

att improvisera kännetecknar

Räddningsverket.

Hon berömde Räddningsverket

som utvecklats till en

professionell och mångsidig

organisation.

– Det var tack vare Räddningsverket

som fredsarbetet mellan

Gam och den Indonesiska regeringen

kom igång så snabbt.

Under tsunamikatastrofen gavs

ovärderligt stöd till drabbade

och anhöriga.

– Samtidigt får vi inte glömma

att insatserna sker i samarbete

med andra myndigheter som

Sida och Socialstyrelsen. Ytterst

är det räddningstjänsten som

genom lärdomar man drar vid

insatserna stärker vår förmåga

att hantera kriser.

Hyllade Räddningsverket

Även biståndsminister Carin

Jämtin hyllade Räddningsverkets

arbete på katastrofplatser.

– Jag var i Aceh och det är

minst sagt imponerande att se

räddningsverkare i aktion i fält.

Lika imponerande är det att

träffa andra hjälparbetare som

säger att utan Räddningsverket

hade vi inte kunnat starta vårt

arbete.

– Tack för det fina ansikte ni

ger Sverige och den fantastiska

insats ni gör ute i världen. Efter

etableringen i Kristinehamn

kommer Räddningsverket att

bli en ännu starkare aktör.

Etableringen innebär en kraftig

utökning av den internationella

avdelningen som var

24 personer för två år sedan.

Under 2006 kommer personalstyrkan

att var uppe i omkring

60, nästa år 90 och slutligen

130 2009.

Ett område den utökade avdelningen

ska satsa på är utvecklingsbistånd.

Bakom det

döljer sig vad Räddningsverket

självt konstaterat vid jordbävningkatastrofer,

att även om

man har en trimmad och effektiv

organisation är det ändå

alltid ”grannarna” som är först

på plats. Därför ska Räddningsverket

satsa på att utbilda och

utrusta personal i länder i jordbävningszoner.

Valt ut fyra länder

– Som biståndsminister Carin

Jämtin sa är det de fattigaste

som drabbas hårdast vid en

katastrof, och har man inga

resurser från början är behovet

av snabb insats ännu större. Vi

håller på att ta fram produkter

och tjänster och har valt ut

fyra länder vi riktar oss till, Pakistan,

Tadzjikistan, Armenien

och Jordanien, säger Kjell Larsson,

chef för Räddningsverkets

internationella avdelning.

Han är mycket nöjd efter invigningen.

– Det är fantastiskt att det

kommer två statsråd. Det visar

att de betraktar det vi gör som

värdefullt och viktigt.

GUNNO IVANSSON

När Räddningsverkets internationella avdelning i Kristinehamn invigdes valde man att symboliskt knyta

samman i stället för att klippa isär. – Ska jag göra en käringknut? undrade försvarsminister Leni Björklund.

– I mitt nästa liv ska jag bli hundförare, sa Carin Jämtin när hon träffade Kåre Lögdlund, Skövde, och

hans 7-åriga Golden Retriever Ix. – Jag gillar att vara ute och gillar hundar och att vara hundförare

verkar meningsfullt.


Sirenen Nr 3 April 006 nyheter

avdelningen

Och en väl åtdragen käringknut gjorde hon tillsammans med biståndsminister Carin Jämtin.

Räddningsverkets Per-Anders Berthlin demonstrerade för försvarsminister Leni Björklund hur man

går tillväga när man lyssnar efter fastklämda människor efter en jordbävning.

Kustkommuner får

oljeskyddspärm

1

I början av året fick Räddningsverket kritik av Riksrevisionen

för brister i kommunernas oljeskyddsberedskap.

En av de punkter som Riksrevisionen skjuter in sig på är

informationen till kommunerna. För att åtgärda den bristen

har Räddningsverket skickat ut oljeskyddspärmar till räddningstjänst

och miljökontor i samtliga kustkommuner samt

kommuner som gränsar till Vänern, Mälaren och Vättern. Även

länsstyrelser och Kustbevakningen har fått dessa.

Pärmen innehåller bland annat information om checklista

vid stor oljeolycka, sanerings- och uppföljningsmanual, aktuell

lagstiftning, oljejour, socioekonomiska effekter med mera.

Räddningsverket stöder

sjukvårdsinsats i Sudan

Räddningsverket har fått regeringens uppdrag att inom ramen

för en EU-insats stödja Afrikanska unionen med hälso- och

sjukvård i Darfur, Sudan. Afrikanska unionen har bland annat till

uppgift att övervaka den vapenvila som slöts i april 2004 mellan

rebeller och den sudanesiska regeringen.

Sverige finns redan på plats i Sudan och nu handlar det om

ett utökat stöd med sjukvård för personalen i den afrikanska

unionen.

Räddningsverket gjorde i februari i år en rekognosceringsresa

till Darfur och beräknar att sjukvårdsinsatsen kostar 15 miljoner

kronor. Insatsen omfattar åtta personer och ska pågå fram till 31

december i år.

Fordonsinstruktör och

flyglogistiker till Darfur

Räddningsverket skickar en fordonsinstruktör till Darfur i

Sudan. Dessutom förlängs insatsen med flyglogistiker vid flygplatserna

i Rumbek och Juba i Sudan. Båda insatserna är stöd till

FNs World Food Programme (WFP).

Fordonsinstruktören ska bidra till att höja effektiviteten i WFPs

matleveranser. Flyglogistikerna ska stärka WFPs flygkapacitet

som på grund av bristande infrastruktur och stora avstånd är

viktig.

Uppdragen är på tre månader och finansieras genom Sida.

Räddningsverket skickar 30

elgeneratorer till Rumänien

Räddningsverket har skickat 30 elgeneratorer till översvämningsdrabbade

områden i södra Rumänien. De är främst avsedda

för att driva dränkbara pumpar.

Begäran om hjälp från Rumänien kom till EU:s monitoring

information centre (MIC) fredag 21 april. Tre dagar senare skickades

generatorerna med lastbil från Sverige.

Tyskland hade också begärt hjälp via MIC med transport av

sandsäckar till Rumänien. Lastbilen med generatorer plockade

därför upp 17 ton säckar i Tyskland och ytterligare ett fordon

fylldes med 22 ton sandsäckar.

Två personer från Räddningsverket följde med till Rumänien

för att bistå med information om generatorerna.

Lund satsar på trygghets-

och säkerhetsfrågor

När Räddningstjänsten Syd bildades vid årsskiftet passade

Lunds kommun samtidigt på att satsa på trygghets- och säkerhetsfrågor.

Enheten för hälsa, trygghet och säkerhet bildades dit fem

personer från räddningstjänsten nu klivit över. Mats Paulsson,

som tidigare var tillförordnad räddningschef, har blivit säkerhetschef.

Eva Dervall, Åsa Mikkelsen, Tommy Andersson (även

han tidigare räddningschef) och Hans C Pettersson jobbar som

säkerhetssamordnare.

Enheten ansvarar för frågor som sorterar under lagen om civilt

försvar och lagen om extraordinära händelser, vilka tidigare

låg under räddningstjänsten.

– Vi sköter även kommunens försäkringar och riskbearbetning.

Det finns också planer på att enheten ska samordna folkhälsoarbetet

i kommunen, säger Mats Paulsson.


1 nyheter

Sirenen Nr 3 April 006

Nya brandmän med

Foto: KATARINA SELLIUS

Tre av sju. Alingsås har anställt sju brandmän direkt från avslutad SMO–utbildning. Men att samla brandmän från fem olika arbetslag till gemensam fotografering är ett omöjligt

företag. Patrik Jonasson, 28, längst fram, i bakgrunden Per Mood, 25, samt Jonas Ottosson, 29. På bilden saknas Håkan Lövgren, 27, Erik Hennig, 29, Niklas Martinsson, 25,

samt Julia Helgeson, 26.

ALINGSåS. Ung och grön?

Inte i Alingås.

Sedan i somras har sju brandmän

anställts – nykläckta från Räddningsverkets

tvååriga utbildning Skydd mot

olyckor (SMO).

I dag har de ansvar och fria tyglar.

Vi ses en onsdag eftermiddag. Per Mood

och Jonas Ottosson har precis kommit

tillbaka med sitt arbetslag från skogen

utanför Sollebrunn. De har ägnat dagpasset

åt att köra motorsåg och öva

trädfällning.

Den typen av övningar och heldagsaktiviteter

var inte möjliga innan räddningstjänsten

i Alingsås lade om arbetstiderna.

– Nu kan vi dra iväg och öva terrängkörning

eller köra med räddningsbåten

en hel dag. Alla gillar det, konstaterar

Per Mood, en av de sju nyanställda

brandmännen.

Frigöra tid och lust

För ett år sedan skrev Sirenen om

Alingsås framtidsplaner. Ett femte skift

med dagtjänstgöring skulle införas och

sju nya brandmän skulle anställas. Syftet

var att frigöra tid – och inte minst lust

– att arbeta effektivt med förebyggande

insatser för att bättre leva upp till lagen

om skydd mot olyckor.

En förhoppning var att skapa kreativitet

bland brandmännen och synas mer

ute i samhället.

Hur gick det?

Räddningschef, Per Anderson:

– Över förväntan. Att ha folk på dagtid

innebär en helt annan flexibilitet. Det

har fört med sig en stor arbetsglädje och

flera projekt har startats i samverkan

med framför allt socialförvaltningen.

Ett skolprojekt, en ungdomsbrandkår

och satsning på mentorer är några exempel.

Fria händer

Var sjätte brandman i Alingsås har genomgått

SMO–utbildningen.

– Vi har gett dem stort ansvar och de

har fria händer att utveckla och driva

projekt. De saknar visserligen rutin och

erfarenhet, men i gengäld tillför de en

ny teoretisk bakgrund och en drivkraft

som vi behöver. Det blir en bra mix på

skiften, vi lär av varandra, säger Per Anderson.

Samtliga brandmän gör dagtjänst en

gång i veckan enligt ett roterande schema.

Det är en medveten satsning att all

personal ingår i dagstyrkan och jobbar

med förebyggande insatser. Alltså inte

enbart SMO:arna.

Brandmännen Patrik Jonasson, Per

Mood och Jonas Ottosson ingick i den

allra första kullen elever på Räddningsverkets

SMO–utbildning.

Tillsammans med Erik Hennig, Håkan

Lövgren och Niklas Martinsson hade de

sina jobb klara på examensdagen. Men

att de skulle komma direkt från utbildningen,

få ansvar och driva egna projekt,

hade de inte räknat med.

Bara brickor i ett spel

Patrik Jonasson:

– Det är givetvis en stor fördel att vi är

flera med SMO–bakgrund. Vi har samma

tankesätt om hur vi kan jobba förebyggande.

Då är det också lättare att få genomslag

för idéer.

Per Mood:

– Vi har sporrat varandra. Men framför

allt har vi ledningens fulla stöd. Man har

under flera års tid haft ett utvecklingsarbete

med sikte på samverkan med andra

förvaltningar. Vi är egentligen bara

brickorna i spelet.

– Men det är självklart stimulerande

att gå till jobbet när man får vara med

och påverka.

Ni är färska med stort ansvar, hur

upplevs det av kollegorna?

– Jag tror att de flesta tycker det är

skönt att vi tagit initiativ. Vi är vana från

utbildningen att jobba i projektform, så

det blev egentligen ganska naturligt.

Under första månaden på jobbet blev

de hårt drillade i operativa standardrutiner.

Jonas Ottosson:

– Visst har vi blivit synade, det fanns

förmodligen farhågor om att vi enbart

skulle vara ”teoretiker”. Så det var ju upp

till bevis. Och vi klarade oss bra, konstaterar

han.

Själv hade han erfarenhet från jobb

som flygplatsbrandman och deltidare

innan han sökte utbildningen.

Räddningstjänstens roll i Alingsås?

Per Mood:

– Delaktighet, att vara med och påverka

samhällsutvecklingen. Vi ska synas

ute i samhället i olika sammanhang.

Senaste SMO–tillskottet i Alingsås

är Julia Helegeson, 26, som började i

april.

– Det ska bli jättespännande att jobba

här, jag tror absolut på ett nyskapande

arbetssätt där vi inom räddningstjänsten

har mycket kontakt med medborgarna.

Det är en viktig del i uppdraget

som brandman, säger hon.

KATARINA SELLIUS


Sirenen Nr 3 April 006 nyheter

personligt ansvar

Mentorskapet

ska förebygga

kriminalitet

Patrik Jonasson träffar 17–årige

Jocke regelbundet. Första gången

de träffades på brandstationen

blev det kanske inte så mycket sagt. De

tränade lite styrketräning och tog en

fika efteråt.

I vintras dömdes Jocke till vård inom

socialtjänsten efter en misshandel.

I ungdoms-

kåren växer

självförtroendet

Varje onsdag kväll träffas Team

Backdraft på brandstationen i

Alingsås. Det är en nystartad ungdomsbrandkår,

bestående av tio ungdomar

mellan 13 och 17 år – ett samarbete

mellan räddningstjänsten och socialtjänstens

”mobila team”.

Ungdomsbrandkåren har flera syften.

Backdraft ska förstås föra tankarna till

en övertändning – eller rent av till en energismäll

– efter syretillförsel. Och dels

är tanken att tillföra ungdomarna ”syre”

i form av självförtroende, ge dem en

upplevelse och social gemenskap.

– Men självklart också ett säkerhets–

och ansvarstänkande. Det är också ett

sätt för oss brandmän att lära oss arbeta

med ungdomar, förklarar Jonas Ottosson.

Inga hockeyspelare

Tonåringarna är handplockade på fritidsgården.

Tomas Klug är fältassistent:

– Lite krasst kan man säga att det är

ungdomar som inte spelar hockey eller

har en massa andra fritidsaktiviteter. Vi

frågade de ungdomar som har tid och

motivation att satsa på det här och som

vi litar på. Här har de chansen att göra

något som både är kul och meningsfullt.

Det blev tre tjejer och sju killar. På

schemat står vattenvett och livräddning,

brandkunskap och brandsläckning,

akutsjukvård, etik, lag och moral.

Tonåringarna ska även testa rökdykning

Brandkunskap

röd tråd genom

Alingsåsbarnens

uppväxt

”Straffet” blev med andra ord att träffa

brandmannen Patrik Jonasson en gång

i veckan.

Sedan dess har de träffats åtta gånger.

– Vi har fått bra kontakt. Tanken är

att jag ska vara hasn mentor. Det är

egentligen inget tvång eller straff i den

meningen. Jag fungerar som en vuxen

förebild och visar att det finns annat än

gängtillhörighet att luta sig emot.

– Jag tar mig tid och lyssnar och pratar,

berättar om mitt jobb där exempelvis

samarbete och förtroende är viktigt,

berättar Patrik Jonasson.

Hur har du förberett dig?

– Inte på något särskilt sätt. Det hand-

och vara markörer vid losstagning på

trafikolycka.

Rekord i samverkan

Om några veckor åker hela gänget

till Göteborg för att besöka SOS Alarm

och Backabrandens minneslokal där de

bland annat träffar en förälder till en av

de omkomna ungdomarna.

Projekt Team Backdraft är samverkan

Under våren har ett nytt skolprojekt

startats.

– Vi har tagit fram ett färdigt

kit som vi har med oss till klassrummet.

En väska som vi laddat med dator, projektor,

power–point-föredrag och Räddningsverkets

skolmateriel om brandkunskap,

säger Per Mood.

I vår besöker de eleverna i 5:an. Men

tanken är att brandkunskap ska bli en

lar om att vara sig själv, att ha en bra moraluppfattning

och vanligt hyfs.

Mentor–projektet är ett samarbete

mellan räddningstjänsten och socialtjänstens

”mobila team”. Fyra fältassistenter

i Alingsås som rör sig ute på stan

och jobbar med ungdomar som hamnat

i destruktiva gäng. Drogproblem och

främlingsfientlighet är ett växande problem

på orten.

Syftet är att förebygga kriminalitet hos

ungdomar och få dem att inse vilka konsekvenser

oansvarigt handlande kan få.

– Det är inte så att sociala kräver resultat,

meningen är att bygga en relation

med den här personen, att få ett ömse-

på bred front. Fem förvaltningar är inblandade

i projektet, räddningstjänsten,

socialförvaltningen, kultur– och

fritid, barn– och ungdom och utbildningsförvaltningen.

Folkhälsorådet har

skjutit till 25 000 kronor.

– Det här är nya samarbetsformer mellan

räddningstjänsten och socialtjänten

och det har blivit oerhört positivt. Ungdomarna

vill inte missa ett enda tillfälle,

röd tråd genom Alingsåsbarnens uppväxt.

I höst ska årskurs 8 besökas och

därefter gymnasiet och förskolan.

Idétorka kan man inte beskylla de nyanställda

brandmännen för. Fler projekt

är på gång. Första veckan på skollovet

ordnar räddningstjänsten tillsammans

med Svenska Livräddningssällskapet

vattenlivräddarskola för ungdomar.

– En annan idé är att starta samarbete

1

sidigt förtroende.

Patrik Jonasson är först ut som mentor,

men tanken är att en handfull

brandmän ska vara mentorer för ett

tiotal tonåringar per år. Kontakten dem

emellan etableras av socialsekreteraren.

Kollegan och klasskamraten från SMO–

utbildningen, Erik Hennig, har tagit

fram konceptet med mentorskap.

Alingsås har även börjat med dygnsupplevelse,

ett projekt där unga brandstiftare

får följa med ett skiftlag under

en dag eller ett dygn.

FOTNOT: Jocke heter något annat i verkligheten.

Foto: KATARINA SELLIUS

Här behövs syre. Ungdomsbrandkåren övar hjärt- och lungräddning på brandstationen. Team Backdraft är ett nystartat samarbete

mellan socialtjänsten och räddningstjänsten i Alingsås.

konstaterar Tomas Klug.

Jonas Ottosson ser andra positiva effekter:

Häromdagen hejade några av ungdomarna

på stan.

– Det var nog ganska coolt när en hel

brandbil hejade tillbaka. Särskilt i kompisarnas

ögon.

med trafikskolorna. Vad innebär egentligen

en trafikolycka, vilka följder kan

det få att köra ovarsamt? Att berätta om

våra upplevelser från trafikolyckor, kan

förhoppningsvis höja säkerhetsmedvetandet

hos unga bilförare, tror Per

Mood.


0 porträttet

Sirenen Nr 3 April 006

Han mötte Gudrun

LJUNGBY. Räddningschefen blev årets kronobergare 2005.

Det hade han inte blivit utan driftighet och en god portion

sunt förnuft.

Han hade heller inte blivit det utan stormen Gudrun eller

översvämningar.

Men i ungdomen var det en politisk karriär som stakades

ut för Ola Johannesson.

För mindre än tio år sedan vikarierade

Ola Johannesson som

brandman och var entusiast i

Bolmsös frivilligkår. För två år sedan

blev han räddningschef, kanske den

förste brandförmannen som lyckats

med det. Den nya lagen, som gav

kommunerna större självbestämmande,

hade öppnat den möjligheten.

Det fanns de som hade högre

utbildning, men politikerna ansåg

uppenbarligen att Ola Johannesson

hade något annat.

Han hann knappt mer än tillträda

innan Lagan svämmade över. Drygt

ett halvår senare blåste Gudrun bort

skogen.

Förutom att folk i gemen högaktar

hur räddningstjänsten skött

arbetet har Ola Johannesson blivit

årets kronobergare och på 60-talet

föreläsningar landet runt berättat om

hur hela Ljungby kommun hanterat

kriserna.

– Jag har synts mest, så jag förstår

varför jag fick utmärkelsen. Men det

är alla andra som gjort att jag fått

den. Kreativiteten är personalens

förtjänst, inte min. Jag hjälper till

genom att vara dörröppnare, säger

Ola Johannesson.

Moderat påläggskalv

Att Ola Johannesson är driftig och

har ledartalanger upptäcktes i tonåren.

Då var han ett framtidsnamn för

moderaterna, måhända ett blivande

kommunalråd. Men för tio år sedan

hoppade han av från politiken.

Svärfar gick bort, andra barnet kom

och Olas pappa som var stor fastighetsägare

i kommunen hamnade

i ekonomiskt trubbel. Det blev för

mycket.

– Ser jag tillbaka så gjorde jag rätt val.

Familjen är viktigast och som politiker

är man oerhört påpassad.

Hur blir man räddningschef utan

att vara utbildad som räddningsledare

B (tidigare brandmästare) ?

– Jag blev uppmanad att söka

tjänsten och har fått förtroendet från

ledning och personal. Formellt har

den nya lagen hjälpt mig, Ljungbys

handlingsplan anger att chefen ska ha

utbildning som räddningsledare A

(tidigare brandförman). Men visst är

det ganska snabbt marscherat.

Ser du någon annan framtid för dig

än som räddningschef?

– Jag har ingen plan. Det är farligt

att låsa sig, livet är föränderligt. Även

om man ska se framåt kan man också

se i backspegeln att saker ändrar sig.

Du verkar ha förmågan att få folk

med dig. Vad är nyckeln till det?

– Det är viktigt att vara prestigelös.

Om någon fått en idé, då ska man

lyssna om det är ekonomiskt genomförbart.

Alla måste känna sig delaktiga.

Vi har ett öppet förhållande på

jobbet och den största resursen är

personalen. Om vi har jättefina bilar

är de ändå värdelösa om vi inte har

folk som kan köra dem.

Vi tvättar bilarna men glömmer

kanske att vårda varandra?

– Man måste ha förståelse för om

någon är sliten ibland, vi kan vara i

olika skeden. Om jag är i en speciell

situation, hur vill jag då bli bemött?

Det är bra att tänka så ibland, för att

bemöta andra likadant. Vi är människor

allihop. Det handlar om respekt

för varann.

Kommer denna syn med uppfostran

eller med erfarenheter?

– Det är nog det man upplevt. Men

farmor sa en gång: Ola, det är livets

hårda skola. Och jag har nog gått

några klasser i den.

Hur skulle du beskriva din ledarstil?

– Det är bättre att göra tio fel än att

inte göra någonting alls. Om vi inte

gör fel utvecklas vi inte.

Hårda nypor behövs inte?

– Inte om man får det klimat vi

pratat om.

I dag pratas mycket om att sätta

människan i centrum. Gör räddningstjänsten

det, eller tror man

bara det?

– Det är farligt om man pratar om

människan, inte med människan. Då

finns en risk att man bara tror sig se

behoven. Vi har kommit närmare folk

efter Gudrun och översvämningar. I

dag ringer folk oftare till oss, de vågar

och det är jättepositivt. Här mådde

folk i byarna dåligt. De kom till oss för

hjälp. Försvaret, krisgrupper, bilkåris-

Det är bättre

att göra tio fel

än att inte göra

något alls

ter, LRF, skolan, var alla involverade i

krisarbetet. Hela det arbetet präglades

av att sätta människan i centrum,

vem som gjorde vad var inte det

viktigaste. Vi har en enorm erfarenhet

med oss resten av livet.

Fungerar även samverkan med

andra organisationer och myndigheter

bättre?

– Om ett nätverk ska fungera beror

på dig själv, om du vill ha dialog.

Men det fungerar inte om man bara

träffas vid kriser, man måste träffas i

vardagen också.

Hur ska samhället stå emot naturkatastrofer

bättre, kan vi bygga in

säkerhet mot en ny Gudrun?

– Gräva ner elkablar är ett sätt, att

teleoperatörerna ser till att ha reservkraft

ett annat. Byggnadstekniskt

kan säkerheten förbättras. Men det

handlar också om den mentala biten,

att enskilda tar ansvar. Att folk ser till

att ha vatten hemma, batterier till radion.

Lokalradion hade full täckning

under Gudrun, ändå kunde inte alla

lyssna på radio Kronoberg.

Behövs det mer resurser?

– Det finns resurser, de behöver

samordnas. När vi exempelvis har en

svårt skadad vid trafikolycka, hur ska

vi klara den gyllene timmen utan flygresurser?

Landets helikopterresurser

måste kunna samordnas bättre, det

finns helikoptrar stående någonstans.

I ett sådant fall är nyckeln ett samarbete

mellan sjukvård och försvar.


Sirenen Nr 3 April 006 porträttet

Foto: PER LARSSON

Gudrun splittrade skogen, men förde samman människorna. Ola Johannesson tycker att avståndet mellan landsbygd och stad har minskat.

Oavsett om man var brandman, lantbrukare, bilkårist, pensionär eller tillhörde hemvärnet så hjälpte man till. Hela Ljungby kommun bär med

sig stora erfarenheter efter stormen.

Det måste finnas lagrum att hantera

detta. Kalle i Muggebo skiter i vilken

helikopter som kommer, eller vilken

färg den har, han vill bara ha adekvat

vård. Såna här saker brinner jag för.

Det märks.

– Sverige är ett land med långa

avstånd och den som behöver vård

vill ha det snabbt. Försvarsmakten

har resurser, vilja och kunnande. Det

borde gå att knyta ihop. Men det här

ska givetvis professionen bestämma,

det vet inte en sketen räddningschef

i Ljungby.

Finns det risk att det teoretiseras för

mycket?

– Teori är en sak, praktik kan vara

en annan. Det går inte bara att ha

en massa planer. Snabba beslut är

viktigt. Vi måste ha kraft att våga testa

saker i praktiken. Räddningstjänsterna

i Jönköpings län har många bra

idéer. Ta det där hur de samverkar

med polis och sjukvård kring självmordsförsök,

det är stimulerande. Vi

har inte samma personella resurser, vi

har mer brandslangar. Men vi sneglar

på vad de gör.

Du pratar ofta om hur viktigt det

är att ta hjälp av media, annars

hör man oftare om problemet med

media.

– Media är en möjlighet. Vi har behov

att tala om vad som händer, vad

vi gör. Det är viktigt att ge media bra

möjligheter. Vi körde ut fotografer i

skogen med hjälp av motorcykel. Det

var säkrare. Vi visste var de var, de fick

bra bilder. Det handlar om förståelse

för varandras roller. Ofta hänvisar

man till presskonferenser och det är

säkert bra. Men tidningar, radio och

TV har olika publiceringstider, då får

vi göra oss tillgängliga. Öppenhet och

att ta sig tid är viktigt. Ju rakare vi är

mot varandra, desto lättare är det att

ha förståelse för varandra.

Du hade privata problem under

Gudrun, med skog som förstördes

och egna djur i fara. De problemen

fick du lämna för att hjälpa andra.

Hur hanterar man det?

– Jag lämnade ett jättestort ansvar

åt Mia, vilket jag hade dåligt samvete

Fakta

Namn: Ola Johannesson.

Ålder:

39.

Familj:

hustrun

Mia,

döttrarna

Anna,

Louise

och

Karin.

Yrke: räddningschef i

Ljungby.

Bor: På ön Bolmsö,

Ljungby kommun.

1

Karriär: Tidigare arbetat

som fastighetsskötare

och fastighetsförvaltare.

Började vikariera som

brandman, heltidsanställd

från 1997, brandförman

2003, räddningschef

2004. Ordförande i

Brandskyddsföreningens

länsförbund sedan1993.

Medlem i: Svenska jägareförbundet,

Bolmsö/

Tannåker räddningsvärn.

Ser fram mot: Sommaren

som innebär mer tid

att umgås med familjen,

bad, vara på sjön, hökörning.

Stolt över: Familjen,

personalen på jobbet.

för. Men hon var förstående, visste att

jag måste jobba. Vi hade det trots allt

drägligt hos oss, och ingen gjorde sig

illa. Andra hade det mycket värre. Att

40-45 hektar skog var borta kunde

jag inte göra något åt, den låg där den

låg.

Du började som frivillig brandman

i Bolmsö/Tannåker frivilligkår. Är

du fortfarande aktiv där?

– Ja, jag åker om det är något larm,

men det är inte ofta.

Har bidragen till frivilligkårerna

ökat sen du blev chef?

– Nej, det är jag noga med. Det är

lika eländigt som tidigare.

PER LARSSON


nyheter

MJÖLBY. Branden på Swedex

blev en liten notis i Östgöta

Correspondenten. Den hade

också kunnat sluta med svarta

rubriker om att Mjölby-företagets

verksamhet ödelagts.

Skillnaden stavas systematiskt

brandskyddsarbete

(SBA), eller sunt förnuft.

Systematiskt brandskydd

– Det totala driftavbrottet efter

branden blev försumbart. Vi

kunde köra produktionen för

fullt igen redan samma dag, säger

Markus Strand, vd för Swedex,

som tillverkar sågklingor.

Ett annat företag i samma

bransch drabbades betydligt

värre vid ett annat brandtillfälle.

Verksamheten där stod still

i tre månader med oöverskådliga

problem som följd.

Det som hände Swedex kan

i stället klassas som en ”happy

fire”, en brand med lycklig utgång

tack vare väl förberedda

medarbetare och ett rådigt och

säkert ingripande.

– De gjorde allting rätt. Utan

att på något vis riskera sina

egna liv höll de branden i

schack till vi kom fram, säger

Mikael Adolfsson, brandmästare

på räddningstjänsten i

Mjölby.

– Trodde vi skulle klara det

På morgonen den 30 mars

hände det: En rökfilteranläggning

började brinna, ingen

flammande låga utan snarare

pyrande. Orsaken är inte känd

– en teori är att det varit en

dammexplosion.

– Eftersom det var en liten

brand tänkte jag först att vi klarar

det själva. Men brandsläckaren

”bet inte” som den borde.

Efter en halvminut ringde vi

räddningstjänsten, som kom

fem minuter senare. Det kändes

som långa minuter. Tankarna

växlade från den första

– att det var pinsamt att larma

för en så liten brand – till att jag

fruktade att förlora verksamheten.

Det var väldigt stressande,

säger Markus Strand.

Rökutvecklingen tog fart och

fyllde på rejält i fabrikslokaler-

na som utrymdes, förutom att

några anställda hjälpte till att

hålla branden i schack så länge

det gick att vistas där utan fara

för liv och hälsa.

En av de första åtgärderna var

att stänga ventilationen, för att

inte tillföra branden mer syre.

Man var också rädd att röken

skulle spridas via ventilationsanläggningen

och ge sotskador

på lasermaskiner med känslig

elektronik.

Eftersom fabriken är indelad

i brandceller stängdes branden

inne på en begränsad yta.

Med kolsyresläckare sprutade

medarbetarna på filteranläggningen,

för att kyla ned den

och därmed fördröja brandförloppet

och minska rökutvecklingen.

När röken till slut

blev alltför kraftig gick de ut,

stängde dörren och inväntade

räddningstjänsten.

Rökdykare gick sedan in och

släckte och rev ut filtermassan.

I tidigt skede kontaktade företaget

sitt försäkringsbolag,

Östgöta Brandstodsbolag. Anders

Carlsson, riskingenjör på

Mjölbykontoret, var snabbt på

plats:

– Vi diskuterade skadan och

tog beslut om att ta dit en saneringsfirma.

Dels för att mäta

om det till följd av kabelbrand

fanns klorid, vilket skulle leda

till att maskinerna rostar. Mätningarna

visade dock inte några

kloridvärden.

Kostnad under 100 000

Mindre än tio timmar efter

brandens start var hela produktionen

åter i full gång. Kostnaden

stannade under 100 000

kronor. En totalskada av byggnad,

maskiner och lager hade

uppskattningsvis kostat cirka

170 miljoner kronor.

– Det som hänt är en erfarenhet

som vi alltid kommer

att bära med oss, säger Markus

Strand.

Företagets brandskydd inventeras

och uppdateras kontinuerligt.

Samtliga 37 anställda

har gått brandutbildning i samarbete

med räddningstjänsten.

De har fått prova på att släcka

bränder under övning, för att

Sirenen Nr 3 April 006

Slut på mögel och råttor – nu

är Torslanda i europatoppen

GÖTEBOrG. I januari flyttade

brandstyrkan in i Torslanda

nya brandstation – en av Europas

modernaste stationer.

På Torslanda nya brandstation

är det inte lätt att försöka

smyga sig undan. Glaspartier

och öppna ytor kopplar ihop

stationens olika delar.

– Du kan träna i styrkehallen

och samtidigt ha uppsikt

över vagnhallen och stora delar

av lokalerna, konstaterar stationschef

Thomas Forslid, som

är mycket nöjd med flytten till

den 2 500 kvadratmeter stora

byggnaden.

Allt samlat i en byggnad

Den gamla stationen, som

räddningstjänsten fick ta över

när Torslanda flygplats lades

ner i slutet av 1970-talet, var

uttjänt och hade fått anmärkningar

för brister i arbetsmiljön.

– På slutet var det en hemsk

tillvaro, vi hade både mögel

och råttor. Nu har vi äntligen

fått en riktig brandstation, allt

är bättre.

– Dessutom var verksamheten

utspridd på många små lokaler.

Nu har vi fått allt samlat

i en byggnad, det underlättar

mycket.

I oktober 2004 togs första

spadtaget och i januari i år

flyttade man in. Betong, ljusa

Nya brandstationen i Torslanda på Hisingen i Göteborg är en av Europas modernaste. Solfångarna

över varje port alstrar energi. Även insidan går i betongstil i den moderna, öppna planlösningen med

glaspartier som kopplar ihop byggnadens olika delar.

En plats i solen. Stationen är placerad med tanke på att solen ska

skina så många timmar som möjligt på vagnhallens solfångare,

säger stationschef Thomas Forslid.

träslag och starka färger dominerar

interiören samtidigt

som avsaknaden av innertak på

sina ställen ger ett fabriks-lik-

nande intryck. Brandstationen

kostade 45 miljoner kronor att

bygga.

Brandstyrkan, 28 man förde-

Systematiskt brandskyddsarbete lönade sig

lat på fyra skiftlag, svarar för

beredskapen inom västra delen

av Hisingen. På stationen finns

enda ambulansen som är kvar

på ”röda” sidan, det vill säga

inom Räddningstjänsten Storgöteborg.

Av den anledningen

är åtta i brandpersonalen också

sjuksköterskor.

Värms upp av sol och gas

Konstnären Mikael Göransson

står för den annorlunda

utsmyckningen av stationen

– fotogravyr på betongväggarna

som ger intryck av skog och hav.

– Det speciella är också att

stationen värms upp med hjälp

av naturgas och solenergi.

Över samtliga 14 portar sitter

solfångare och byggnaden är

placerad så att vagnhallen ska

få sol så gott som hela dagen,

berättar Thomas Forslid.

Nytt är också separata omklädningsrum

för kvinnor och

män, även om det fortfarande

saknas kvinnor bland den utryckande

personalen.

Specialutrustning

Inom Torslanda-stationens

utryckningsområde finns stora

delar av Göteborgs tunga industri

som Älvsborgshamnen,

Oljehamnen Skarvik, Torshamnspiren,

Arendals stora

industriområde, Preems raffinaderi

och Volvos personbilsfabrik.

– Av den anledningen är vi

specialiserade på att hantera

containerbaserad utrustning.

Den används vid storskalig

brandsläckning vid exempelvis

bränder i oljedepåeer.

Dessutom sköts hela Räddningstjänstförbundetsskumvätskehantering

från Torslanda

brandstation.

Text och foto:

KATARINA SELLIUS

Branden blev en ”happy fire”

inte stå handfallna när det inträffar

på riktigt. Personalen

har också fått sig inpräntat

att man inte ska dra sig för att

ringa 112.

Bra gensvar från företagen

På räddningstjänsten i Mjölby

är man imponerad av Swedex

förebyggande åtgärder:

– Swedex har fattat detta med

brandskydd. De har utbildat all

personal minst en halvdag och

nyckelpersoner har fått ytterligare

utbildning i SBA, säger

Mikael Adolsson.

Gensvaret hos andra företag

i kommunen har också varit

gott:

– Vi började med informationsträffar,

vi skickade ut brev

och bjöd in till frukostmöten

när det här var nytt och få kände

till ansvaret enligt nya lagen.

– Vi har även gjort personliga

besök hos objektsägare och vi

har ordnat endagskurser i SBA

på brandstationen.

– När det gäller särskilda redogörelser

är vi i det närmaste

ifatt.


Sirenen Nr 3 April 006 nyheter

Seminarium om dödsbränder

– Det behövs ökade

befogenheter

NOrrKÖPING. Förra året omkom

två människor i en brand

i Norrköping, trots att ingen

av dem vistades i lägenheten

där branden startade.

– Det räcker inte med

brandvarnare, systematisk

brandskyddskontroll och

information till allmänheten.

Dödsbränder har sin egen

problematik och kräver sina

egna lösningar, konstaterade

brandingenjör Ulf Lago på ett

seminarium i Norrköping.

Branden i december har väckt

stor uppmärksamhet. Sirenen

beskrev händelsen i ”Erfarenheter”

i nummer 1/2006. I mars

arrangerades i Norrköping ett

seminarium om dödsbränder i

bostäder, där såväl fastighetsägare,

hyresgäster och myndigheter

fick komma till tals.

Är lagstiftningen för vek och

vilka visioner finns inför framtiden?

Är det acceptabelt att det dör

fler än 100 människor varje år i

bostadsbränder i Sverige?

Det var några av de frågor

som ställdes vid seminariet.

Problem för samhället?

En av de föredragshållare

som stack ut hakan var brand-

ingenjör Ulf Lago, chef för den

förebyggande avdelningen vid

räddningstjänsten i Norrköping:

– Vi vet att de flesta som omkommer

vid bränder är socialt

utsatta människor. Lösningarna

på deras problem finns

inte i den verktygslåda som

kommunerna givits i lagen

om skydd mot olyckor. Problemets

lösning ligger nu på riksdag

och regeringens bord. De

måste utvidga kommunernas

befogenheter, myndigheternas

bemyndigande och uppdrag,

sade han och la till:

– Jag är osäker om dödsbränderna

uppfattas som ett problem

för samhället. Det kanske

bara är vi i branschen som anser

det.

Ulf Lagos farhågor besanna-

Foto: KATARINA SELLIUS

Uppfattas dödsbränderna som ett problem i samhället, frågade sig

Ulf Lago. – Det kanske bara är vi i branschen som anser det, sa han.

des delvis av Anders Johansson,

ansvarig för brandfrågor vid

Boverket i Karlskrona.

– Boverket är huvudmyndighet

för den statliga bostadspolitiken.

Naturligtvis finns det

en vision. Den handlar om hög

kvalitet i boendet, om ekologiska,

ekonomiska och sociala

aspekter. Däremot inte ett ord

om säkerhet. Allt Boverket har

på det området är vissa minimikrav

vid nybyggnad. Av Boverkets

180 anställda är vi bara

två specialister inom brandskydd.

Det visar något om var

prioriteringarna ligger.

Får inte vara retroaktiva

Kan inte Boverket skärpa

reglerna frågade någon av åhörarna.

– Jo, men föreskrifterna får

inte vara retroaktiva och inte

höja kostnaderna. Det begränsar

naturligtvis vår handlingsfrihet.

Men en del saker är

faktiskt på gång. Bland annat

jobbar vi med skärpta regler för

äldreboenden. Och eftersom

Boverkets regler bara är minimikrav

finns det alltid utrymme

för att skärpa dem lokalt.

Erfarenheter från inträffade

bränder och andra olyckor

visar gång på gång att det är

människornas beteende som

brister. Dels uppstår de flesta

bränder på grund av att någon

gjort ett misstag eller varit slarvig.

Dels skulle många bränder

kunna begränsas till bara ett

tillbud om alla kunde ingripa

på rätt sätt.

– Utbildning och information

är en nyckelfråga. Både Brandskyddsföreningen

och Räddningsverket

bedriver ett stort

arbete, men det kan bli ännu

bättre, ansåg Ulf Erlandsson,

brandutredare på Räddningsverket.

Satsa på TV!

– Utnyttja TV:ns genomslagskraft.

Framför allt Räddningsverket

borde väl ha möjlighet

att få plats i ”Anslagstavlan” i

Sveriges Television? Eller varför

inte köpa utrymme i någon av

reklamkanalerna, frågade en

åhörare.

– Förslaget är bra. Det borde

väl inte vara omöjligt att lära

folk att de ska stänga dörren till

sin brinnande lägenhet när de

lämnar den. Men framför allt

gäller det att de kommunala

och regionala aktörerna tar

till vara de tillfällen till massmediekontakter

som uppstår

i anslutning till verkliga händelser.

Alltså ungefär som man

gjort vid den aktuella branden i

Norrköping, sa Ulf Erlandsson.

Färre dödsbränder i servicehus

De senaste två åren har antalet

dödsbränder i servicehus

och andra särskilda boenden

minskat kraftigt.

2004 omkom en person, 2005

två personer. Genomsnittet

för de sju senaste åren är åtta

döda.

– Under en följd av år var dödsbränder

i dessa boenden klart

överrepresenterade i statistiken.

Nu ser det mycket bättre ut, säger

Ulf Erlandsson, brandutredare

vid Räddningsverket.

Siffrorna för åren 1999-2005

ser ut så här: 15-6-14-9-9-1-2.

Sirenen har tidigare berättat

att totalt 104 människor dog i

bränder förra året, snittet för

de senaste sju åren är 113.

34 brandoffer hittills i år

Från årsskiftet och fram till

25 april har 33 dödsbränder

med 34 omkomna människor

rapporterats.

Det senaste brandoffret var

en 66-årig man som ensam höll

på att elda torrt fjolårsgräs. Av

någon anledning fick han så

svåra brännskador att han var

död då han hittades.

Brandspridning i samband

med planerade gräsbränningar

är tyvärr mycket vanliga. Dödsfall

inträffar nästan varje år.

De drabbade är nästan alltid

äldre män. År 2003 omkom

fyra män vid skilda gräsbränder

som startat när de skulle

elda gräs. De var mellan 81 och

102 år.

3

Många vill läsa till

brandingenjör i Luleå

488 personer har sökt till den nya utbildningen för brandingenjörer

i Luleå som startar till hösten. Av dem har 150 sökt utbildningen

som förstahandsval. Detta enligt de första preliminära

siffrorna. Till brandingenjörsutbildningen vid Lunds tekniska

högskola, som länge varit den enda i Sverige, har 675 sökt. 295

av dem i första hand.

I Luleå är man entusiastiska inför det stora intresset för nya

utbildningen:

– Det har länge varit svårt, nästan omöjligt, att rekrytera brand-

ingenjörer i norra Sverige. Men nu kan vi förhoppningsvis råda

bot på det, säger Anders Carolin koordinator för utbildningen

vid Luleå universitet.

– Vi kommer att kunna erbjuda en modern brandingenjörsutbildning

med humanistisk inriktning och med inslag av en hel

del ekonomi och juridik.

Tydligare tillståndsblankett

vid stora arrangemang

Snart börjar festivalsäsongen och från och med i år kommer det

att vara både enklare och tydligare att söka tillstånd för stora

arrangemang.

Räddningsverket har i samarbete med Rikspolisstyrelsen och

branschen reviderat den ansökningsblankett som ska användas

vid större arrangemang enligt ordningslagen och som sedan ligger

till grund för polismyndighetens beslut om tillstånd.

Den nya tillståndsblanketten är en del av det uppdrag Räddningsverket

fick av regeringen där en ny guide kring säkerhet

vid stora arrangemang, en så kallad Pop-code, ska arbetas fram

under 2006. Guiden kommer att finnas i en tryckt version, men

även en webbplats där digitala uppdateringar och forum kring

ämnet stora arrangemang ska finnas.

Ett första utkast av säkerhetsguiden, som är ett samarbete mellan

Räddningsverket, Socialstyrelsen och branschen, väntas till

årsskiftet 2006/07. Under 2007 kommer även förslag till ett utbildningskoncept

av arrangemangspersonal att vara framtaget.

Brandutbildning sällsynt

på småföretag

Tre av fyra småföretag är dåligt förberedda om det börjar brinna.

Det visar en undersökning som Anticimex gjort. I Sverige finns

217 000 småföretag, enligt Anticimex saknar hälften av dem

skyltar vid nödutgång, brandlarm och utrymningsplan. Nästan

varannat företag genomför sällan eller aldrig kontroller av brandredskapen.

Den allvarligaste bristen är dock att 75 procent av alla

företag aldrig genomför brandutbildningar med sin personal.

Ny broschyr om brandskydd

i flerbostadshus

Varje år omkommer cirka 120 personer i

Sverige i bränder, de flesta av dem i samband

med bränder i bostäder.

Vilket ansvar har jag som fastighetsägaren?

Hur kan jag förbättra brandskyddet i

mitt flerbostadshus?

– Dessa frågor får vi väldigt ofta. Vi har

märkt ett snabbt växande intresse kring

brandskyddsfrågor från fastighetsägare

och bostadsrättsföreningar, säger Josefin

Gullstrand, brandingenjör vid Räddningsverkets olycksförebyggande

avdelning.

Josefin Gullstrand

Det är också bakgrunden till att Räddningsverket nu tagit fram

en 15-sidig informationsbroschyr som handlar om brandskydd i

flerbostadshus. Den riktar sig till hyresvärdar, bostadsrättsföreningar

och andra som äger, förvaltar eller hyr ut boende.

– Broschyren beskriver vilket ansvar olika parter har för

brandskyddet och de vanligaste brandskyddsinstallationerna i

flerbostadshus. Den är också tänkt som ett stöd i det systematiska

brandskyddsarbetet som ska bedrivas i fastigheten och ger

förslag på hur fastighetsägare kan arbeta med brandskyddet.

Många enkla åtgärder kan vidtas för att förhindra brand och för

att minska dess konsekvenser.

– Exempelvis hade många av dem som omkommer i bostadsbränder

överlevt om det funnits brandvarnare i bostaden.

I broschyren finns också ett lösblad med information om

brandskydd till de boende i huset.

– Tanken är att bladet ska kunna kopieras och delas ut till

hyresgästerna.

Broschyren kan beställas kostnadsfritt på nätet: www.raddningsverket.se/flerbostadshus

eller per post: Publikationsservice,

Räddningsverket, 651 80 Karlstad.


utbildning

Sirenen Nr 3 April 006

Hans FallerEj-paket

håller äldre på fötter

SMO-eleven Andreas Karlsson ville

göra något för äldresäkerheten i hemkommunen

under sin praktik. Hans

FallerEj-projekt engagerade Trosa och

satte fart på arbetet för att minska

fallolyckorna.

– Jag rekommenderar alla kommuner

att ta in någon utifrån som

informerar om fallolyckor, säger Helena

Gustafsson, medicinskt ansvarig

sjuksköterska i Trosa.

Andreas Karlsson går det avslutande året

på Räddningsverkets tvååriga utbildning

Skydd mot olyckor (SMO) i Rosersberg.

I utbildningen ingår en tioveckors

så kallad Lia-praktik (Lärande i arbete)

i systematiskt säkerhetsarbete. Andreas

gjorde den vid vård- och omsorgsförvaltningen

i sin hemkommun Trosa. Syftet

var att informera och engagera äldre

i hur de själva med enkla medel kan förebygga

olyckor i sin vardagsmiljö.

– Jag tog kontakt med vård- och omsorgschefen

i Trosa och berättade om

mina idéer. Hon blev jätteglad och jag

fick en projektanställning över sommaren.

Skaffade faktaunderlag

Helena Gustafsson, medicinskt ansvarig

sjuksköterska i kommunen, blev

hans handledare. Andreas inledde med

att skaffa sig ett faktaunderlag om fallolyckor

och inhämtade statistik från

NCO i Karlskoga, Räddningsverkets

Nationellt centrum för lärande från

olyckor.

Målgruppen var kommuninvånare

över 70 år vilket det finns omkring 1 000

i Trosa. Att nå ut är inte helt lätt, broschyrer

hamnar lätt i pappersåtervinningen.

– Jag ville ha något att locka med. Eftersom

det är vanligt att äldre snubblar

i mörker hade jag en idé om lågenergilampor.

Till slut blev det en liten nattlampa

man sätter direkt i vägguttaget.

En idé om att dela ut lite sand mot halka

hämtade han från Smedjebacken.

– Tanken är att de äldre ska kunna

sanda vägen ut till brevlådan eller där

det behövs.

Dyra halkbroddar

Andreas hade även tänkt skicka med

broddar men det visade sig bli för dyrt

och i stället erbjöds de som ville att köpa

dem till kraftigt reducerat pris.

När han kommit fram till innehållet

i FallerEj-paket återstod finansieringen

och han frågade sig vilka som kunde

vara intresserade. Rimligtvis kommunen

och landstinget som vardera står

för ungerfär hälften var för de 250 000

kronor en höftfraktur kostar. Men också

pensionärsorganisationerna och Lions.

Beväpnad med statistiken, sin projektidé

och framåtanda knackade han på

hos ansvariga.

– Jag sa att så här ligger det till och jag

har lösningen – vill ni bidra?

Alla ville bidra och Andreas fick ihop

50 000 kronor för att köpa lampor, sand

och broddar. Varje paket skulle innehål-

Andreas Karlsson går den tvååriga utbildningen skydd mot olyckor i Rosersberg. Under sin Lia-period (Lärande i arbete) drog han

igång ett äldreprojekt och fick ett fantastiskt gensvar. Kommunen talar om att arrangera en årlig FallerEj-dag.

la två kilo sand, totalt två ton.

– Det var svårt att få tag i en lokal som

kan ta in två ton grus, till slut blev det

deltidsstationen i Trosa. Dagverksamheten

Måsen hjälpte till med att paketera

sanden.

Broderad tygkasse

Utöver den lilla nattlampan och sanden

innehöll Andreas Karlssons FallerEj-paket

Räddningsverkets broschyr

Tips och råd på äldre dar samt en enkät.

Allt förpackat i en tygkasse med projektnamnet

FallerEj broderat i blått.

– Kassarna kördes ut till vårdcentralen,

Apoteket, bibliotek och ytterligare

ett par ställen där de kunde hämtas av

pensionärer. Broddarna kunde de köpa

till kraftigt reducerat pris när de lämnade

in enkäten.

Fantastiskt gensvar

Information om var kassarna kunde

hämtas fick de ut bland annat genom

medierna. Gensvaret blev fantastiskt

och 950 kassar hämtades ut.

– Mest uppskattad blev den lilla lampan.

Det kostar bara nio kronor att ha

den tänd dygnet runt i ett år. Jag har

fått jättemycket respons. Politikerna har

tackat mig och pensionärerna är otroligt

tacksamma. Man talar om att ha en årlig

FallerEj-dag där man bland annat visar

produkter, säger Andreas Karlsson.

Hans handledare är mycket nöjd med

Andreas arbete.

– Det fungerade jättebra. Det är bra

när det kommer en ung människa utifrån,

han skapade uppmärksamhet och

många fick upp ögonen för problemet.

Han gav mig draghjälp och vi ska nu försöka

jobba vidare i samarbete med vårdcentralen,

säger Helena Gustafsson.

Text och foto:

GUNNO IVANSSON


Sirenen Nr 3 April 006 utbildning

Rakel för test i Revinge

Rakel gör intåg på Revinge.

I ett demonstrationsrum

ska presumtiva användare

kunna prova på hur systemet

fungerar.

Samtidigt ska utbildningar

på skolan vara anslutna till

Rakelnätet.

Utbyggnaden av radiokommunikationsnätet

Rakel är på

gång. Men många tvekar till att

ansluta sig eftersom det är en

stor investering.

För att ge kommuner, landsting

med flera bättre kunskap

och beslutsunderlag kommer

Räddningsverket att öppna ett

demonstrationsrum på skolan

i Revinge. Enkelt uttryckt kan

man säga att ingen ska behöva

känna att de köper grisen i

säcken.

– Vi ska visa hur Rakel funge-

rar på riktigt, många har saknat

den möjligheten, säger Tommy

Nilsson, Räddningsverket.

Godkända leverantörer

Demonstrationsrummet

byggs i skolans ledningscentral.

Där ska utrustning finnas

från de mobilstationsleverantörer

som är godkända och klara.

Utrustningen ska motsvara

en mobilstation, två handstationer

och pc-styrning av mobilstation

med positionering.

Brandbilar kommer också att

utrustas, en för varje leverantör,

med utrustning för bemanning

med 1+4 och kommunikation

för rökdykning. Ett fordon ska

utrustas med kommunikationsutrustning

för ambulansverksamhet.

– Tekniken förändras och därför

lär det bli kompletteringar i

utrustningen med tiden, säger

Tommy Nilsson.

Förevisningen av Rakel är

tänkt som demonstration med

möjlighet att prova utrustningen,

inte som någon utbildning.

Förhoppningen är att vara

igång med demonstrationerna

i maj, förutsatt att nätet då är i

drift. Fyra scenarier ska kunna

användas för att öva radiotrafiken

praktiskt. Skolan räknar

med att kunna ta emot sju-åtta

personer vid varje tillfälle.

På fler skolor

Från början var tanken att

demonstrationsutrustningen

skulle flytta med till Räddningsverkets

övriga skolor i

takt med att nätet byggs ut.

Eftersom utbyggnaden blivit

fördröjd och många dessutom

tvekar om att ansluta sig finns

funderingar på att upprätta

demonstrationsrum på ytterligare

någon skola.

Riksinstruktörer

Mikael Nyberg och Tord Borgström,

lärare på Revinge, är riksinstruktörer

i användandet av

Rakel. De utbildar länsinstruktörer

som i sin tur ska utbilda

användare inom kommuner,

sjukvård, polismyndigheter

med flera. Nyberg och Borgström

håller även i satsning på

utbyggnaden av radiosystemet

på skolan.

– Huvudsyftet är att använda

det i utbildningen så att eleverna

ska känna igen tekniken

när de kommer ut i räddningstjänsterna.

Det Krisberedskapsmyndigheten

säger att Rakel

ska klara måste vi kunna visa

här. Men om vi har behov av

att använda allt i utbildningen

är en annan sak, säger Mikael

Nyberg.

Revinge kommer att vara

uppkopplat mot det skarpa nätet

men endast ha talgrupper

för skolan, alltså inte kunna

nå ut till alla användare inom

Rakel.

Lånas ut vid olycka

– Men om en större olycka

inträffar i närområdet ska Revinges

utrustning kunna lånas

ut för att användas skarpt, och

då kan vår utrustning tilldelas

de talgrupper som behövs.

Förhoppningen är att skolan

till hösten ska vara utrustad

för att använda Rakelsystemet

i skolans utbildningar.

PER LARSSON

Räddningsverket Skövde

utbildar förstainsatsperson

Räddningstjänsten i Jönköping

lanserade begreppet

förstainsatsperson.

– Egentligen märkligt att

ingen kommit på det tidigare,

säger Göran Andtbacka lärare

i Skövde.

Nu har arbetssättet blivit

utbildning på Räddningsverkets

skola i Skövde.

Sirenen berättade förra året om

hur deltidsbefäl inom räddningstjänsten

i Jönköping har

samma anspänningstid som

heltidsbrandmän. Under jourveckan

har de en egen bil och

åker direkt till olycksplatsen.

Vid larm är förstainsatspersonen

i genomsnitt tre minuter

snabbare än övriga styrkan.

Denne har ibland hunnit släcka

mindre bränder, andra gånger

avbryta onödiga larm. Förstainsatspersonen

kan också förbereda

insatsen innan övriga

styrkan kommer.

– Där tror jag vi har den stora

vinsten. Befälet har hunnit

orientera sig, och därför kan

insatsen komma igång tidigare

och startas med bättre

ingångsvärden, säger Göran

Andtbacka.

Heldagsutbildning

Nu har Räddningsverket

Skövde tillsammans med räddningstjänsten

i Jönköping tagit

fram en utbildning för förstainsatsperson.

Fem heldagsutbildningar

har genomförts.

– Vi har haft 62 deltidsförmän

från Jönköpings län hos oss. En

del jobbar redan som förstain-

Foto: THOMAS JOHANSSON

Räddningsverket Skövde har tillsammans med räddningstjänsten i Jönköping tagit fram en utbildning

för förstainsatsperson. Fem heldagsutbildningar har genomförts och nästa kurs hålls i september.

satsperson, men de flesta gör

det inte.

Arbetssättet kommer att sprida

sig tror Göran Andtbacka.

– Vi tycker det är jättebra.

Det finns olika lösningar runt

om i landet som kan liknas vid

förstainsatsperson. Men Jönkö-

ping var först med en organiserad

form.

Nästa kurs i september

Skolan i Skövde erbjuder

utbildningen för alla som är

intresserade, nästa gång är 11

och 12 september. Blir intres-

set stort räknar Andtbacka med

att skolan kan klara av fem-sex

utbildningsdagar under en

termin, max antal deltagare är

tolv per dag.

– På längre sikt tror jag detta

kan vara en utbildning även för

personal inom ambulans, polis

och hemtjänst. Med möjlighet

att larma den person som finns

närmast olycksplatsen, vilket

inte behöver vara en brandman,

kan arbetssättet utvecklas

ytterligare. Men i dagsläget

vänder vi oss till räddningstjänsten

med utbildningen.

Heldagsutbildningen innehåller

lika delar teori och

praktik. Teoretiskt diskuteras

förutsättningar för en förstainsatsperson,

vad det innebär att

komma tidigare och vad denne

kan göra, hur man rapporterar

och förbereder för styrkorna

som är larmade på insatsen.

Riskbedömning diskuteras

också, det finns en risk med att

vara ensam först på plats.

– Vi har fört diskussioner med

Arbetsmiljöverket om det.

Fyra olika insatser

Under praktikpasset får alla

göra fyra olika insatser på egen

hand, två bränder och två trafikolyckor.

Dessutom gör alla

på kursen två större insatser

där gruppen tillsammans diskuterar

och genomför möjliga

åtgärder för en förstainsatsperson.

Förutom att snabbare insats

kan minska lidandet är det

också av samhällsekonomiskt

värde. I Jönköping har det räknats

fram att vinsten är 7 500-

8 000 kronor per insats, eller

10-14 gånger större än merkostnaden

för insatsen.

PER LARSSON


6 utbildning

Sirenen Nr 3 April 006

Rånarjakt på räddningsskolan

– Övningsfältet är perfekt

SANDÖ. Poliser på rånarjakt

är numera en vanlig syn på

övningsfältet.

Sedan i höstas taktikutbildar

Västernorrlands län sina

poliser vid räddningsskolan i

Sandö.

Efter polismorden i Malexander

uppdagades det att poliser

runt om i landet inte jobbar på

samma sätt. Det är en av anledningarna

till att den nya utbildningen

”Nationell bastaktik”

för polisen tagits fram.

– Det handlar om att samtliga

poliser i landet ska ha samma

benämningar och samma metoder

och arbetssätt för olika

moment. En vägspärr ska exempelvis

se likadan ut oavsett var

i landet man jobbar, förklarar

Mårten Olsson, polis i Sundsvall

och handledare på kursen.

Säkrare arbetsmiljö

Syftet är att säkerställa arbetsmiljön,

det ska helt enkelt

bli säkrare att jobba som polis

enligt den nya taktiken.

I Västernorrland har man

valt att förlägga utbildningen

av sina 220 poliser i yttre tjänst

till Räddningsverket Sandö.

Förutom taktiska kunskaper

är kommunikation en viktig

del i utbildningen.

– En hel del konflikthantering,

förstås. Det handlar om att lyssna

aktivt och vara tydlig, och via

kommunikation skapa handlingsutrymme.

Stor tonvikt

läggs också på stresshantering,

SANDÖ. – Det blir ett antal

timmar film om den svenska

skolmodellen, konstaterar

trion från Norges brannskole

som besökte Räddningsverket

Sandö en vecka i mars.

Nordiskt samarbete

– Särskilt nyfikna är vi på utvecklingen

av taktiken kring

skärsläckaren och tung räddning

vid stora bussolyckor. Här

ligger Sverige långt framme, säger

läraren Trond Willard.

Norges brannskole i Fjelldal

har nyligen införskaffat en

skärsläckare, men har ännu

inte haft någon intern utbildning

i användningen av den.

Något som Räddningsverket

Sandö har lovat att bidra med.

Anledningen till besöket är

ett EU-projekt genom Nordiska

ministerrådet som gjort

det möjligt för statliga brand-

och räddningsskolor att utbyta

erfarenheter inom området

skydd mot olyckor. Sverige,

Gripande av misstänkt bilförare var scenariot för dagens övning på övningsfältet i Sandö. Handledare Mårten Olsson, polis från Sundsvall,

leder utvärderingen av övningen

hur vi kan förbereda oss och arbeta

i en pressad situation.

Metoder för taktiktänkande

Teori och praktik blandas,

övningarna är upplevelsebaserade.

Norges brandskola på besök

Norge och Island ingår i projektet.

– Det innebär att vi reser till

varandra och utväxlar erfarenheter.

Det bästa är att vi får

ansikte på varandra och knyter

kontakter, byter visitkort.

Syftet är att lära av varandra,

– Räddningsskolans övningsfält

varit perfekt. I ”kuliss-byn”

har vi kunnat öva metoder för

taktiskt tänkande när man letar

efter misstänkta personer i

en byggnad.

Under Sirenens besök övas

få nya idéer om hur undervisning

och övningar kan läggas

upp, tips på förbättringar och

hur man kan hitta annorlunda

lösningar. Erfarenheterna dokumenteras

med filmkamera.

– Vi tittar även en del på

upplägget av den tvååriga ut-

bilstopp vid förhöjd risk, det

vill säga hur man på ett så säkert

sätt som möjligt griper

misstänkta personer som trycker

i en bil.

Räddningsverket har stått

för föreläsningar i exempelvis

Stort intresse för skärsläckaren

Hålen i reglarna efter skärsläckarens vattenstråle studeras nyfiket av den norska trion från Norges

brannskole. Terje Storslett, serviceman, samt lärarna Ole Jonny Wang och Trond Willard.

bildningen Skydd mot olyckor.

Någon sådan utbildning finns

inte i Norge, men Direktoratet

for samfunnssikkerhet og beredskap

har planer på att titta

på möjligheten, säger Willard.

– Väldigt avundsjuka är vi på

det nya övningshuset, byggt

minröjning och hjälparbetet

efter tsunamin. Kurserna är två

veckor långa och hittills har

man kört nio kurser.

Text och foto:

KATARINA SELLIUS

av ett tjugotal containrar, där

man kan simulera allt från villabrand

till diskoteksbrand på

ett naturtroget sätt.

Vill ta efter miljötänkande

Terje Storslett ansvarar för

service och underhåll:

– Att öva miljövänligt, som

man gör i Sverige, är också

nytt för oss. Det är något som

vi skulle vilja ta till oss i Norge,

säger han.

I slutet av maj kommer lärare

från Räddningsverket på omvänt

besök till Norges brannskole.

– Ja, det är kanske risk för prestationsångest

nu. Vi är ju en

ganska liten skola med mycket

mindre resurser, totalt är vi 43

anställda och finns bara på ett

ställe i Norge. Men vi ser ändå

fram mot att svenskarna kommer

över till oss.

Text och foto:

KATARINA SELLIUS


Sirenen Nr 3 April 006 utbildning

Färre söker tvååriga utbildningen

918 personer vill börja på

Räddningsverkets tvååriga utbildning

i skydd mot olyckor

(SMO) till hösten.

Det är lägsta antalet ansökningar

sedan utbildningen

startade för tre år sedan.

Samtidigt minskar man

antalet utbildningsplatser.

Utbildning skydd mot

olyckor

Däremot är det 105 tjejer som

sökt – 11,4 procent – vilket är

den högsta andelen kvinnliga

sökanden hittills.

Utbildningen har både höst-

och vårintag. Vid förra höstintaget,

för ett år sedan, sökte

1 610 personer till utbildningen,

varav 150 tjejer (9,3 procent).

Slutligen antogs 131 män och

29 kvinnor till de 160 platserna.

Vid senaste antagningen, till

vårterminen, sökte 960 personer.

Det tyder alltså på en fortsatt

nedgång.

Varför detta vikande intresse

för SMO-utbildningen?

– Det kan bero på att vi har

förändrat vår marknadsföring

Dockan

Simon

lär SMOelever

rädda liv

rEVINGE. Simon tappade puls,

han reagerade på läkemedel.

För SMO-elever i Revinge en

nyttig erfarenhet.

Det var så verklighetsnära

det kunde bli, trots att Simon

är en docka.

– Det vi tidigare bara läst om

blev verklighet, säger Richard

Thörn, elev på utbildningen i

skydd mot olyckor (SMO).

Simulatordockan Simon på

Malmö allmänna sjukhus är det

samma som avancerad teknik.

Dockan kan tala, pupiller och

puls förändras. Han reagerar

på läkemedel och kan styras så

att bara en lunga fungerar.

Svårt beskriva på lektion

Agneta Mattsson, sjukvårdslärare

på Räddningsverket Revinge,

lät eleverna testa simulatordockan.

– Huvudsyftet var att eleverna

skulle få känna och klämma på

alla typer av avvikelse från det

normala. Vi var intresserade av

att eleverna skulle få känna på

en puls som är oregelbunden,

eller svår att känna på grund

av lågt blodtryck. Det är väldigt

väsentligt och svårt att beskriva

918 sökande till 144 platser. Intresset för att gå Räddningsverkets tvåvåriga utbildning skydd mot

olyckor är fortsatt stort, men har minskat. Vårens ansökningar visar lägsta siffran hittills.

av utbildningen. Våra kampanjer

har bytt skepnad och varit

smalare och mer riktade, säger

Jonas Lindblad vid Räddningsverkets

Centrum för risk- och

säkerhetsutbildningar.

– Men vi är inte oroliga utan

hoppas i stället att vi träffat rätt

och i större utsträckning nått

de sökande och de motiverade

elever vi vill ha. De fortsatt höga

betygspoängen och den större

Foto: AGNETA MATTSSON

Så verklighetsnära det kan bli. Det tycker eleverna i Revinges

utbildning skydd mot olyckor om utbildningen med dockan Simon.

på lektion, säger hon.

Nu fick eleverna arbeta med

en patient, låt vara att det var

en docka, där det går att mäta

puls på handleden, halsen,

ljumsken och vristen.

– Vi fick direkt respons på de

åtgärder vi gjorde. Det kunde

vara att puls, andning eller pupillstorlek

ändrades. Dessutom

hade vi hela tiden tillgång till

kunnig personal från sjukhuset.

Övningen var mycket bra,

säger Richard Thörn.

Eleverna fick två scenarier att

jobba med, en hjärtinfarkt och

en person skadad i cykelolycka.

Den förstnämnde drabbades av

hjärtstopp men kunde räddas

med hjälpa av HLR och defibrillator.

Personen som var skadad

efter cykelolycka hade inre

blödning och pulsen försvann

efter en stund.

Ingen billig docka

Simulatordockan är en avancerad

skapelse som kostar runt

1,5 miljoner kronor. Dockan

kan symbolisera alla tänkbara

symtom på sjukdom eller skada.

Dess reaktioner styrs av en

person i ett kontrollrum.

– Mig veterligt finns det bara

två exemplar i Sverige, en i Malmö

och en i Huddinge, säger

Agneta Mattsson.

SMO-klassen på 40 elever

fick jobba med dockan under

två dagar. De tränade även fria

luftvägar, hur man sätter en

tub i halsen. Man fick testa den

utrustning som används på

olycksplatser.

– Bara att veta hur utrustningen

ser ut är nyttigt, det kan

göra att eleverna i sina framtida

jobb kan hjälpa till att snabbt

plocka fram rätt utrustning

vid en olycka. Det är också bra

för eleverna att få kontakt med

personal inom sjukvården.

De två dagarna på sjukhuset

kostade 20 000 kronor.

– Förhoppningsvis fortsätter

vi med de här utbildningsdagarna

för kommande klasser.

Det optimala vore om eleverna

fick använda dockan även under

sista terminen, men det har

vi nog inte pengar till.

PER LARSSON

andelen tjejer tyder på det.

I den nya marknadsföringen

har brandmannen profilerats

som en person som räddar liv

varje dag, inte bara när olyckan

är framme. Det förebyggande

I dag finns det sju miljörestvärdesledare

i landet. Redo

att rycka ut när det hänt en

miljöolycka i kommunen.

– I vissa fall kan man faktiskt

spara hundratusentals kronor

på att kalla in oss, säger Peter

Andersson, en av de sju.

Miljörestvärdesledare

Att det finns restvärdesledare,

omkring 80 i landet just nu, är

säkert känt för de flesta. Däremot

är det inte alla som vet att sju av

dessa är specialutbildade för att

hantera just miljöolyckor.

– Försäkringsbranschen reagerade

över att kostnaderna

för samma typ av miljöolyckor

kunde variera stort i landet. I en

kommun kunde en skada hamna

på 30 000 kronor, medan

en liknande skada kunde ligga

på 300 000 kronor i en annan,

berättar Peter Andersson, miljörestvärdesledare

vid Brandskyddsföreningen.

Orsaken till de varierande

skadekostnaderna visade sig

ofta bottna i bristande kunskap

vid miljöförvaltningarna ute i

kommunerna.

– Vanligaste olyckan är lastbilen

som gått av vägen och läckt

ut några hundra liter diesel.

Men även hydraulolje-utsläpp

och utsläpp i båthamnar är

vanliga.

– Och det är inte självklart

att man som miljöinspektör

har helt klart för sig hur man

arbetet har fått en mer framträdande

roll.

Som mest har 1 819 sökt till

utbildningen. Det var när utbildningen

startade, höstterminen

2003.

Färre platser

Från nästa terminsstart minskar

antalet platser på SMO-utbildningen

från 160 till 144 per

termin, (eller 288 per år).

Lena Brunzell, Räddningsverket:

– En utvärdering visar att vi

legat för högt i elevantalet. Vi

har tagit hänsyn till framtida

behov av nyanställning och

kommande pensionsavgångar

och kommit fram till en mer

lagom siffra.

– Tidigare räknade vi dessutom

med ett överintag, men

det har visat sig att väldigt få

hoppar av.

I början av juli är antagningen

klar och fjärde september

börjar utbildningen. Den sjunde

kullen SMO-elever.

KATARINA SELLIUS

Miljörestvärdesledaren

sparar

pengar och miljö

bäst löser miljöolyckan. Ofta

har man ingen vana från dessa

olyckor och kanske inte ens

känner till var expertstöd finns

att få. Då är risken stor att beslut

och åtgärder blir felaktiga.

Hålla kostnaderna nere

Syftet med att kalla in miljörestvärdesledaren

är att spara

både pengar och miljö.

– Genom att göra rätt saker,

håller man kostnaderna nere.

Enligt miljöbalken ska åtgärderna

dels vara tekniskt möjliga,

miljömässigt motiverade

samt ekonomisk rimliga.

– Många gånger kan det räcka

med att gräva några pumpgropar

och samla upp utsläppet

för att senare suga upp det.

Men i stället har det hänt att

man forslat bort stora mängder

jord, helt i onödan och till stora

kostnader.

De sju miljörestvärdesledarna

finns i Malmö, Göteborg,

Karlstad, Skövde, Gävle samt

två i Stockholm. De organiseras

och larmas via SOS Alarm.

– I och med att vi är så få, kan

vi naturligtvis inte nå alla platser

inom en timme. Däremot är

vi nåbara på telefon inom fem

minuter. Och i vissa fall kan en

vanlig restvärdesledare kallas

in och lösa uppgiften genom

att ha telefonkontakt med någon

av miljörestvärdesledarna.

KATARINA SELLIUS


Sirenens räddningsskola

Så möter du

drabbade

Mitt hem är min borg.

Borta bra men hemma

bäst.

Hemmet är vår trygghet och

mycket av vår identitet finns i

hemmet. Det är hem vi vill när

vi känner oss hotade eller mår

dåligt.

Vid en olycka eller brand i bostaden

är denna grundtrygghet

hotad.

När räddningspersonalen

brakar in i någons hem, bör

den vara medveten om att det

kan innebära ett trauma för

den drabbade. Att se hemmet

i lågor eller sin livskamrat fastklämd

i bilvraket, ger minnesbilder

för resten av livet.

Men också mindre allvarliga

händelser och olyckor kan

upplevas som omvälvande. Det

kan räcka med en soteld, torrkokning

eller en bostadsbrand

som släcks i ett tidigt skede.

För räddningstjänsten är det

en lyckad och enkel insats.

Räddningspersonalen kanske

är glada att få komma ut

och jobba, särskilt om det varit

händelselöst ett tag.

Men även om det har gått

”bra” så känner sig den drabbade

hotad i sin grundtrygghet

och är kanske chockad och omskakad.

Första bemötandet viktigt

I en professionell insats ingår

Hur ska räddningspersonal bete sig? Vad är

ett bra bemötande? Här följer ett antal råd.

n Avdela en person som ägnar sig åt den

drabbade personen. Ge emotionell första

hjälp. (se faktaruta)

n Ta personen åt sidan, tala om att du erbjuder

hjälp och stöd.

n Var tydlig när du pratar, förklara med

enkla ord vad som händer och vad som kommer

hända. Personen ”tänker långsammare”

och är inte sig själv, hjärnan är påverkad.

n Acceptera känslor, låt den drabbade

gråta, visa sorg, vrede, skuld. För den drabbade

är varje sekund en evighet eftersom

tidsuppfttningen är förändrad. Acceptera att

personen blir arg eller aggressiv för att insat-

Räddningstjänstens personal är en av få yrkesgrupper

som har andra människors bostad eller bil som arbetsplats.

En dag på jobbet för dig, men kanske det värsta ögonblicket

i den drabbades liv.

Genom att ”lyssna rätt” och agera professionellt kan

du hjälpa den drabbade.

att man bemöter den drabbade

på ett så bra sätt som möjligt.

Räddningspersonalen har ett

stort ansvar och ett bra första

bemötande kan betyda oerhört

mycket för den drabbades fortsatta

bearbetning av händelsen.

n Ett okänsligt och kränkande

bemötande kan leda till

sekundär traumatisering, det

vill säga att personen fastnar i

bitterhet och ältande. Inte nog

med att bostaden brunnit, man

blev också kränkt i situationen.

n Ett bra bemötande kan göra

händelsen till en positiv vändpunkt

i deras liv. Skapa trygghet

och ett ”bra klimat” så att

den drabbade kan ta itu med

sin situation efter att räddningspersonalen

åkt hem.

Normala och förväntade

akuta stressreaktioner

Det finns inget facit på hur en

människa reagerar vid en plötslig

kris. Vi är alla olika, vi befinner

oss i olika skeden i livet och

och vi har olika saker med oss

i bagaget. För att kunna hjälpa

är det viktigt att förstå vad som

pågår inom den drabbade.

Räddningspersonal bör därför

känna till de normala akuta

stressreaktioner som kan uppstå:

n Fysiska

Personen kan drabbas av

tunnelseende och har svårt att

analysera situationen på ett

normalt sätt.

Hjärnan påverkas och personen

får svårt att ta in information.

Svettas och fryser om vartannat.

Skakningar och hjärtklappning.

n Tankemässiga

Personen minns dåligt, får

svårt att tänka logiskt.

Händelsen väcker fantasier

som ältas, vad kunde ha hänt

mig och mina barn? Skuldkänslor

är inte ovanliga, gjorde

jag rätt, vad skulle jag gjort annorlunda?

n Känslomässiga

Vissa personer blir uppgivna

och apatiska, medan andra reagerar

med ilska. Ångest, rädsla,

skuld är andra reaktioner.

n Beteendemässiga

Får svårt att prata och skriva.

Vissa drabbas av gråtattacker

medan andra får vredesutbrott.

En del drar sig undan och isolerar

sig.

KRISTINA MARDEN

i samarbete med

KATARINA SELLIUS

Några råd om hur du kan agera

sen uppfattas som långsam.

n Uppmuntra och lyft fram det positiva i

agerandet, ”efter dessa förhållanden gjorde

du rätt”. Det kan betyda mycket för den drabbade

i efterhand, bland annat för att komma

till rätta med skuldkänslor.

n Prata inte över huvudet på folk. Undvik fikonspråk,

som ”jag har kallat på RVR-ledare”

eller dylikt. Berätta vad som sker på ett begripligt

sätt, till exempel varför man hugger

hål i taket när det inte är där det brinner.

n Skämta inte, det kan missförstås.

n Om personen är ensam – erbjud hjälp att

ringa efter familj, vänner eller granne.

n Var medmänniska och närvarande, visa

respekt och förmedla lugn och trygghet med

ditt kroppsspråk.

n Lyssna mer än du pratar själv. Lyssna färdigt

på personen – avbryt inte. Du ska inte

döma, tolka eller släta över. Tystnad är också

okej.

n Låt det få ta tid, låt personen ventilera

sina tankar men hjälp honom/henne att se

realistiskt på det som hänt. Var ärlig, förneka

eller bagatellisera inte utan beskriv verkligheten.

n Hur gick det sen? Följ upp händelsen

efter några dagar, ring och fråga. Det kan

betyda mycket både för den drabbade och

brandmännen som deltog i insatsen.

n Beslutsstöd är du själv. Det är dina personliga

erfarenheter, egenskaper och kunskaper

i krishantering som utgör verktyget.

Sirenen Nr 3 April 006

Fakta

Detta är emotionell

första hjälp

n Ta initiativ och presentera

dig

n Lyssna mer än du

pratar, ge tid, ställ

frågor

n Prata om det som

hänt, här och nu

n Hjälp att se realistiskt

på situationen

n Fixa något att dricka,

en kopp te och en filt

n Var medmänniska

n Lämna aldrig den

drabbade ensam


Sirenen Nr 3 April 006 Sirenens räddningsskola

Foto: JEPPE GUSTAFSSON

Att stödja den olycksdrabbade. Trafikolyckan liksom branden i hemmet sker alltid lika oväntat. Räddningstjänstens personal är oftast

först på plats. Det är viktigt att kunna ta sig an de drabbade på ett professionellt sätt.

Kunskaper och utbildning

Den tvååriga utbildningen Skydd mot olyckor har en

hel del krishantering på schemat, såväl i att bemöta

andra som att ta hand om sig själv.

Räddningsverket har dessutom ett flertal kurser i

ämnet:

Krishantering

Innehåll: Traumatiska kriser, beteenden och reaktioner,

emotionell första hjälp, samhällets beredskap,

stress- och krishantering, samtalsmetodik. Riktar sig

till dem som i sitt jobb möter människor i kris.

Avlastande samtal

Innehåll: Som ovan samt efterreaktioner, kamratstöd,

avlastande samtal, debriefing, ledarskap och

grupprocessen, tillämpad övning.

Kamratstödsamtal

Innehåll: Räddningspersonal utsätts i sitt jobb för

svåra händelser och upplevelser som kan påverka

personen på olika sätt. För att minska risken för

långvariga efterreaktioner bör den drabbade få

möjlighet att bearbeta sina intryck i bland annat

kamratstödsamtal. Normala och förväntade reaktioner,

samtalsmetodik, kommunikation, bemötande.

Kursdeltagarna får träna på samtal och lämpligt

förhållningssätt vid bemötande av den drabbade.

POSOM

– psykiskt och socialt omhändertagande vid stora

olyckor och katastrofer

Innehåll: Samhällets beredskap och organisation

vid akuta kriser, olyckor och katastrofer. POSOMgruppens

organisation, roll och ansvar. Riskinventering,

lednings- och stabsmetodik, massmedia och

information.

Läs mer

Krishantering en handbok för vanligt folk av Gerry

Larsson och Lars Österdahl, Räddningsverket, SRV

2001, beställningsnummer: U29-497/02.

Tips

Öva emotionella

första hjälpen och

rollspel i form av

avlastande samtal

samtidigt som ni kör

brand- och losstagningsinsatsövningar.

Ta för vana att alltid

öva före-under-efter

insats.

Genom självkännedom

och att ta

hand om sig själv

och bearbeta särskilt

svåra insatser, blir

man också bättre

på att möta andra i

svåra situationer.

Läraren

Namn: Kristina

Marden

Ålder: 45 år

Bostadsort: Nordingrå,

Höga kusten,

Kramfors kommun

Yrkesbakgrund:

Psykolog. Har jobbat inom landstinget

med vuxna, barn och ungdomar.

Har drivit företag under

tio år inom grupputveckling, upplevelsebaserad

inlärning. Sedan

två år lärare vid Räddningsverket

i Sandö. Utbildar i gruppdynamik,

krishantering, avlastande samtal,

etik och moral, konflikthantering.

Fritid: Barnen Jeremiah och

Emma, 13 och 11 år. Uteliv. Rider,

dyker, cyklar, klättrar, simmar, åker

skidor.


30 erfarenheter

Sirenen Nr 3 April 006

PELLETSEN

BRINNER

Räddningsverkets brandutredarprogram

har vid ett par tillfällen rapporterat

om bränder i lager med träpellets.

Det har då handlat om höga siloanläggningar

där brand med största sannolikhet

uppstått genom självantändning.

Under vintern 2005/2006 har det inträffat inte mindre

än sju mer eller mindre allvarliga bränder i pelletsfabriker.

Samliga fabriksbränder har dessutom

inträffat inom en relativt begränsad yta i Kalmar och

Jönköpings län.

Vid tillverkning av träpellets, som ska användas som

bränsle, utgår man oftast från sågspån eller bark.

Råvaran passerar först en kvarn där den finfördelas.

Därefter förflyttas pulvret i rör eller med hjälp av rakor

till en press där det under högt tryck pressas till pellets.

Då utvecklas värme och de nypressade små cylindrarna

måste först passera en kylare eller en avsvalningsyta

innan de kan lagras i högar eller förpackas i säckar. Enligt

uppgift från personal i branschen är det inte ovanligt

med brandtillbud i kvarnen eller i samband med

avsvalningsprocessen.

På denna sida redovisas kortfattat omständigheterna

kring de bränder i pelletsfabriker som vi har kännedom

om.

Några av de redovisade brandplatserna har blivit

noggrant undersökta av polisens tekniker och/eller av

brandutredare från räddningstjänsten.

13 november 2005

brand i lagerlokal Virkvarn, Oskarshamn

– larm kl 07.06

Brand i lada där det bland annat lagrades pellets i

högar om två-tre meter. Polistekniker har undersökt

brandplatsen tillsammans med personal från räddningstjänsten.

Branden har av allt att döma börjat inne i ladan men

spridit sig till att också omfatta några stora säckar med

pellets som stod utanför.

Utredarna tror inte att branden uppstått i pelletshögarna

inne i ladan utan misstänker elfel i en annan del

av byggnaden. Men allt är mycket osäkert på grund av

brandens stora omfattning som gav en totalskada med

långvarig eftersläckning och bevakning av de rykande

pelletshögarna.

19 januari 2006

brand i pelletsfabrik Ödhult, Hultsfred

– larm kl 05.05

Den relativt nystartade fabriken för tillverkning av

pellets var inrymd i en träbyggnad med plåttak. I ena

änden av byggnaden fanns en spånhög. I mitten fanns

pressverktyget och en yta för avsvalning av de nypressade

pelletarna.

I andra änden av byggnaden fanns en stor hög med

färdiga pellets. Dessutom fanns en cirka tio meter hög

silo med förråd av pellets för försäljning.

Arbete i byggnaden pågick till cirka klockan 01.00 då

sista man lämnade företaget. När branden upptäcktes

vid femtiden på morgonen var allt övertänt.

Polisens tekniker bedömde det som lönlöst att göra

brandplatsundersökning. Allt var nerbrunnet till grunden.

Även innehållet i silon brann upp.

I ett par fall tror de sig veta varför branden startade,

men brandorsaken är inte klart fastslagen vid någon av

bränderna.

Är det verkligen möjligt att det på bara tre månader

inträffar sju av varandra oberoende bränder i pelletsfabriker

bara i Småland? Eller finns det någon gemensam

nämnare som vi ännu inte hittat?

22 januari

brand i pelletsfabrik Mönsterås

– larm på morgonen

Anläggningen framställer pellets av bark.

Den har dygnet runt-drift och är nattetid övervakad

av personal med delvis andra arbetsuppgifter.

Branden bekämpades av företagets industribrandkår.

Kommunens räddningstjänst larmades inte.

Enligt uppgift från företaget började branden i en så

kallad pelletskylare där varm pellets ska svalna. Branden

spred sig bakåt upp i några slangfilter som förbinder

kvarnen med pelletspressarna där det också blev

brand med öppen låga.

Orsaken till såväl denna brand som en annan brand

i samma anläggning 15 februari tros bero på att den

aktuella pelletspressen är 17 år gammal och att det

uppstått mekaniskt slitage i verktyget.

10 februari

brand i pelletsfabrik Vaggeryd

– larm kl 08.20

När branden uppstod pågick pressning av pellets för

fullt. Maskinisten övervakade processen på skärmar

och instrument. Plötsligt upptäckte han att temperaturen

steg snabbt i pressrummet och en smärre explosion

inträffade. Det syntes lågor i dammet i pressrummet

och han ringde 112. Först en stund senare utlöste det

automatiska brandlarmet.

När räddningstjänsten kom fram hade branden ute

i pressrummet självslocknat. Men det var fortfarande

värme och glödbränder inne i transportörerna och i

själva pelletspressen.

Någon djupare utredning av vad som hänt utfördes

inte, driften kunde återupptas redan samma dag.

Försäkringsbolag samt ägare till pelletsfabriker och

lager är mycket angelägna att förhindra ytterligare

bränder. Har du kunskap eller information att tillföra

i ämnet bör du kontakta Räddningsverkets brandutredarprogram.

15 februari

brand i pelletsfabrik Mönsterås

– tidpunkt för larm okänd

Enligt företagsledningens bedömning har detta

brandtillbud samma orsak som den brand som inträffade

22 januari.

En bidragande orsak tros vara att barken på senare

tid varit ovanligt torr och därmed lättantändlig.

Företaget har genom årens lopp haft flera tillbud

med förhöjd värme i pelletsanläggningen. Men med

hjälp av gnist- och temperaturvakter har problemen

upptäckts innan det hunnit utvecklas till brand.

Personalen brukar då hinna vidta åtgärder för att

minska temperaturen. Vid detta tillfälle hann det

emellertid uppstå en mindre brand som snabbt kunde

släckas.

Företaget har tillsammans med försäkringsbolaget

beslutat att vidta säkerhetshöjande åtgärder med

bland annat mera känslig övervakningsutrustning.

26 februari

brand i pelletsfabrik Hok, Vaggeryd

– larm kl 02.00

ULF ERLANDSSON

Sju fabriksbränder på drygt tre månader

Pelletsfabriken har kontinuerlig drift och kördes för

fullt då branden bröt ut.

Den person som övervakar driften finns normalt i ett

kontrollrum i en annan del av anläggningen men övervakar

processen på skärmar och instrument.

Råvaran, som är sågspån, finns i en trälada bredvid

den egentliga fabriksbyggnaden. Därifrån matas den

med en sorts rakor vidare till fabriken där spånen mals

sönder ytterligare och torkas innan de via rör blåses

fram till pressarna som formar pelletarna.

Branden uppstod någonstans innan presstället. För-


Sirenen Nr 3 April 006 erfarenheter

Foto: LEIF PETTERSSON

Pelletsfabriken i Dalsjö brann ner till grunden för tio år sedan.

I slutet av februari brann det igen i fabrikshallen, stor som en

fotbollsplan.

Foto: LEIF PETTERSSON

Rökdykare bekämpar branden i pelletsfabriken i Dalsjö.

modligen blev det någon form av dammexplosion. Luckan till ett

elskåp hittades lossliten vilket tyder på att kraften kom inifrån skåpet.

Utredning pågår.

28 februari

brand i pelletsfabrik Dalsjö, Vimmerby

– larm kl 05.40

För tio år sedan brann fabriken ner till grunden. Den nya fabrikshallen

som uppfördes var stor som en fotbollsplan. I den fanns tre

stora högar. Två av dem låg vid var sin gavel och innehöll träflis.

Mellan dem fanns en lika stor hög med färdiga briketter, stora som

ishockeypuckar, avsedda att säljas till olika värmekraftverk.

De tre högarna låg på visst avstånd från varandra. Skruvar och

rakor förflyttade flisen i kulvertar under golvet till en avskild byggnadsdel

där den finfördelades av kvarnar för att sedan pressas till

pellets eller briketter.

Produktionsdelen räddades från total förstörelse.

Polisens tekniker har gjort en undersökning tillsammans med

personal från räddningstjänsten De misstänker att branden kan

ha startat i en ingående elkabel för 160 ampere.

Två män räddades

i sista stund

Två personer var nära att omkomma

av giftiga brandgaser

vid en lägenhetsbrand.

När räddningstjänsten fick

ut dem var de medvetslösa

men kvicknade till igen sedan

de behandlats med syrgas.

– De har sannolikt sina grannar

att tacka för att de lever,

säger Ingvar Karlsson, brandmästare

vid räddningstjänsten

i Östra Blekinge.

Det var vid femtiden på morgonen

som en boende i flerfamiljshuset

vaknade av att det

luktade rök. Han steg upp och

gick ut i trapphuset. Där var

röklukten starkare och orolig

ringde han till SOS Alarm.

Där klassades ärendet till

en början som undersökningslarm

och endast ett fåtal

brandmän skickades till platsen.

Men strax därpå härledde

Erfarenheter

lägenhetsbrand

n När räddningstjänsten

anlände hade det börjat

brinna med öppna lågor.

Men dessförinnan hade det

förmodligen varit en pyrande

brand under lång tid. Det

är under den perioden som

det utvecklas mest farliga

brandgaser.

n Tyvärr fanns ingen brandvarnare

i lägenheten. Om det

funnits hade männen förmodligen

blivit väckta redan innan

de hunnit bli påverkade av röken.

Då hade det troligen bara

blivit ett brandtillbud som de

kunnat släcka själva.

n Hur kunde röklukten

sprida sig så enkelt från en lägenhet

till en annan? Det bör

undersökas av bygg- och ven-

Av flera dödsbränder som

rapporteras till Räddningsverketsbrandutredarprogram

framgår det att den

avlidne påträffats sittande död

på en stol, ofta vid köksbordet

eller annan liknande plats.

Det handlar då inte bara om

gamla, sjuka, handikappade

eller djupt berusade personer.

I några fall har de omkomna

i stället varit förhållandevis

unga, friska och skapligt nyktra

människor.

De har uppenbarligen inte

heller suttit och sovit då branden

först bröt ut. I något fall

framgår det tydligt att det blivande

brandoffret till och med

försökt att släcka branden

för att i nästa skede sätta sig

flera väckta grannar att röken

kom från en speciell lägenhet

och att det förmodligen brann

där inne. Efter ett nytt samtal

med SOS-centralen drogs stort

larm till räddningstjänsten.

– Vi bröt upp lägenhetsdörren

direkt när vi kom, berättar

Ingvar Karlsson. Hela lägenheten

var fylld av tjock, svart rök.

I en fåtölj satt en medvetslös

man och i en soffa låg en annan

man, också han medvetslös.

TV:n stod på och det brann

i en matta på golvet.

Männen bars ut i det fria av

rökdykare. I väntan på ambulans

behandlades de med syrgas.

– De kom till sans igen efter

en stund, men var rejält

omtöcknade. Båda fördes till

sjukhus för fortsatt vård, men

jag tror inte att det var någon

tilationsteknisk personal.

n Bränder på grund av oförsiktighet

vid rökning är den

överlägset vanligaste orsaken

till dödsbränder med ett trettiotal

omkomna per år i Sverige.

När ska det bli krav på

att alla cigaretter som säljs i

landet måste vara självslocknande?

n En vanlig lägenhetsdörr

kan varje räddningskår forcera

på bara några minuter.

Men har de utrustning för att

få upp en säkerhetsdörr med

metallgaller av den typ som

nu börjar bli så vanlig?

n Vid akut förgiftning av

brandgaser bör patienten snarast

behandlas med syrgas.

Men har alla kårer tillgång till

sådan utrustning och utbildning

på när och hur den ska

användas?

Varför dog de

vid köksbordet?

vid köksbordet och avlida av

brandgaserna.

Det är allmänt bekant inom

räddningstjänsten att koloxid

(CO) är en ytterst giftig gas

som påverkar medvetandet

och smyger sig på sitt offer.

Men är den verkligen så

lömsk att den utsatte inte

förstår vad som håller på att

hända utan lugnt sätter sig på

en stol, nästan som för att begrunda

situationen?

Har du någon erfarenhet av

liknande händelser?

Ta i så fall kontakt med undertecknad.

När vi har tillräckligt

med konkreta exempel

kommer Räddningsverkets

brandutredarprogram ta kontakt

med rättsläkare och andra

Saknades i lägenheten.

31

större fara med dem, avslutar

brandmästare Ingvar Karlsson.

Branden kunde släckas på

ett ögonblick. Polisen misstänker

att någon av männen kan

ha rivit ner ett askfat på golvet

och att det funnits glöd kvar i

detta. De har därför skrivit en

formell anmälan om allmänfarlig

vårdslöshet.

Efter tidningsartiklar i lokalpress

och samtal med räddningstjänstens

personal.

n I det redovisade fallet räddade

grannarna och räddningspersonalen

utan tvivel

livet på två personer. Hur ofta

händer det? Statistiken är

bristfällig. Räddningstjänstens

personal bör bli bättre

på att beskriva sina åtgärder

så att allmänheten förstår hur

mycket de faktiskt uträttar.

n Den som av oaktsamhet

vållar en brand kan bli åtalad

och straffad för allmänfarlig

vårdslöshet enligt brottsbalken

(kapitel 13, paragraf

6). Paragrafen kan tillämpas

bland annat när någon av

oaktsamhet (sängrökning,

glömt ljus, heta arbeten etc)

vållar en brand som innebär

fara för annans liv eller hälsa

eller för omfattande förstörelse

av annans egendom.

experter på området för att förhoppningsvis

kunna presentera

en förklaring på fenomenet i

nästa nummer av Sirenen.

ULF ERLANDSSON

Ulf Erlandsson

är anställd vid

Räddningsverket

och leder ett

stort brandutredarprogram.

Erlandsson medverkar i Sirenen

med sammanfattningar

av rapporter. Han tar med

glädje emot synpunkter och

tips på tel 054-13 50 39, fax

0470- 20804, epost:

ulf.erlandsson@srv.se


3 ordet fritt

Sirenen Nr 3 April 006

Brandsäkerheten och byggreglerna

Kvalitetskontrollen måste b

Byggnaden fick evakueras

på grund av rökspridning

till intilliggande

lokaler. Känns kommentaren

igen? Denna beskrivning

kan man mycket ofta läsa i

tidningar i samband med att

det har varit en brand i någon

fastighet. Detta oavsett typ av

lokal som eldhärjas och trots

att det finns en uppdelning av

brandceller vilka ska hindra

”brand- och rökgasspridning”.

Johan Lundin intervjuades

i Sirenen nr 1/2006 om problemen

med de funktionsbaserade

byggreglerna och den

godtycklighet som råder inom

konsultbranschen. När det

gäller det totala brandskyddet

i byggnader så ska man

ha framför ögonen att denna

del, projekteringen, endast är

en, men ack så viktig, del av

byggprocessen och förvaltningsprocessen.

Måste bli mer kraftfullt

Det står också att läsa i

artikeln att ”marknaden hittar

Att vi skulle kunna vara

samhällets skyddsombud

är en roll som

tidigare har används för att

beskriva framtiden. Mycket

av det finns med i Lagen om

skydd mot olyckor (LSO) som

trygg och säker och systematiskt

brandskyddsarbete ska

läggas till som ett liknande

arbete till det systematiska

arbetsmiljöarbetet.

Men vad hände under resans

gång egentligen? Det frågar

sig många. Hur hamnade vi

här och vem styrde ner denna

kärra i diket? I dag handlar det

inte om att vi ska bli bättre i

alla våra färdigheter utan om

en enda stor nedrustning/besparing

och ändrade prioriteringar.

Vad är det som har blivit så

annorlunda i dag mot i går?

Jag har ännu inte sett ett svar,

Också du kan tycka till

på de här sidorna

Alla är lika välkomna att delta

i debatten (skriv max 40 rader

eller 3 500 tecken på datorn,

inklusive mellanslag).

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen,

L 257, 651 80 Karlstad

Skicka gärna på e-post:

stig.dahlen@srv.se

Manusstopp för nr 4/06 är

29 maj. Välkommen!

Foto: BO NYSTRAND

Projekteringen är viktig men många gånger godtycklig, skriver Lars-Gunnar Strandberg och håller med Johan Lundin om brister i brandskyddet

vid dagens byggande, bland annat gallerior och andra moderna byggnader.

andra lösningar”, vilka ofta är

dåligt verifierade. Alltså pågår

det ett ständigt utvecklingsar-

trots upprepade frågor.

Det känns som om verksamheten

har blivit smygkontoriserad

med nya roller som inte

har funnits inom räddningstjänsten

tidigare och det har

skapats nya titlar utan dess

like. Finns behovet av denna

utveckling?

Ta de nymyntade och

lika märkliga namnen som

styrkeledare och insatsledare.

Vad nytt under solen som inte

kan heta brandförman eller

brandmästare?

Vilka scheman som helst

Man går med på vilka arbetsscheman

som helst bara det

sker under namnet ledare.

Arbetstider på upp till 58 timmar

i veckan, men blir det mer

gjort?

Det finns heller ingen uppfattning

om vad som ligger i

rollernas uppgifter utan det

handlar mycket om att ”plocka

russinen” ur kakan så att man

bygger det som blir bäst för

en själv. Vad skapar en sådan

utveckling egentligen? Eller

brandchefer som åker diverse

jourer i stället för att jobba

med verksamhetsfrågorna?

Vid sidan om de förändringar

som kommer står Räddningsverket

och påskiner att

det finns en marknad för deras

utbildningar och som syftar

till att alla ska ta ansvar för sin

egen kompetensutveckling

bete inom byggbranschen.

Detta utvecklingsarbete

måste på ett mer kraftfullt sätt

med att läsa enstaka kurser på

verkets skolor. Hur ska den/de

som läst enstaka kurser med

egentillträde kunna verka med

sina kunskaper i den egna

organisationen? Vem ska ta

ansvar för hur organisationen

förändras så att detta blir möjligt

om det nu kan bli det och

vem tar kostnaderna för detta?

Repetitionsutbildningar

Om alla ska kunna hänga

med i det nya måste man ta

större hänsyn till verkligheten

och de medarbetare som

finns där och som redan är

utbildade efter ”dåtidens”

utbildningskrav. Tänk om man

hade lyssnat och vågat införa

repetitionsutbildningar efter

mottot ”en vecka vart femte år”

så hade man varit ett attraktivt

utbildningsverk.

Brandmästare och insatsledare

har sex veckors scheman

med utökad arbetstid för 3 500

kronor (ob enligt avtal 2 650)

en skillnad på 850 kronor för

att jobba 17 dagpass och sju

nattpass, med alla sorters arbetstider.

Hur kan man acceptera

en tillbakagång i arbetstidens

längd med en antydan om

utveckling av verksamheten?

Hur ska man tolka utvecklingen

av de prisade småbilarna,

typ Södertörn med flera

om det handlar om att gå 60

år tillbaka i tiden? Varför

frångick man den sortens bilar

underkastas någon form av

kvalitetskontroll. Jag förmodar

att Johan syftar till någon

Hur hamnade vi här och vem

styrde ner kärran i diket?

egentligen? Fundera på det i

stället!

Förslag som att brandmän

ska hyra säng hos arbetsgivaren

för att kunna uppfylla arbetstidsmåttet

beredskap med

en inriktning av jourverksamhet

– vad är det för märkligt

sätt att betrakta arbete på av

arbetsgivarna? Skulle brandchefen

hyra skrivbord och sitt

arbetsrum av kommunen och

ska organisationen betala hyra

för brandbilarna vid larm?

Vart är vi på väg? Vilka ”galna”

idéer ska styra framtiden?

Var går lågvattenmärket?

Räddningsverkets skolor

utbildar nu SMO-elever

(SMO=utbildning skydd mot

olyckor) med en bred kompetens

och chefer fortsätter att

rekrytera RIB (deltidsbrandmän)

till heltiden. Var går

lågvattenmärket för de chefer

som samtidigt har skrikit sig

blåa över kostnaden för 15

veckors utbildning? Det var en

förmån att få betald utbildning.

Jag tycker det är för j….t att

man jobbar på det här sättet,

samtidigt som Räddningsverket

utbildar stora kullar av

den framtid som chefer har

påtvingat verket som idé, så

använder man inte själva SMOelever

till rekrytering av heltid.

I Sirenen nr 8/2005 (sidan

30) läser jag en bra artikel om

form av ”typgodkännande”,

vilket naturligtvis är bra, men

fungerar tyvärr inte fullt ut ef-

hur eleverna är skeptiska till

den nya utbildningen. Rikta i

stället frågan till Sveriges kommuner

och Landsting och de

brandchefer som kämpat för

att utbildningen skulle bli som

den blev. Vi i Kommunal hade

en annan uppfattning, att

skolan skulle vara på samma

sätt som polisutbildningen,

där man kopplar ihop anställningskrav

och en anställning

i slutändan på utbildningen.

Hur blev det egentligen? Jo

”jag-kan-själv- syndromet” har

segrat.

Garanten för kvalitet

I Sirenen nr 1/2006 (sidan

32) finns frågan med om

skolan igen. Vad handlar det

då om? Jo, stora förändringar

i stället för mindre justeringar

som över tiden leder till

utveckling. Det sades något

klokt för flera år sedan på en

konferens, ”det är bättre att

förändra 10 procent varje år

än 100 procent var tionde år”.

Denna devis gäller ännu mer i

dag än när den uttalades.

Stå på er Arbetsmiljöverket

– ni är garanten för kvalitén i

verksamheten!

Matts Jangerstad

brandman och facklig

företrädare Kommunal


Sirenen Nr 3 April 006 ordet fritt

li bättre

tersom det är produkten, med

den föreskrivna monteringen,

som är typgodkänd. Först när

produkten sitter på plats kan

den kvalitetssäkras fullt ut.

Tillverkningskontrollen

på fabriken fungerar, men

”tillverkningskontrollen” på

arbetsplatsen fungerar mindre

bra.

Johan säger också att

räddningstjänsterna ska ”våga

sätta ned foten”. Att ”sätta ned

foten” inom dagens byggförfarande

är inte det lättaste när

man från olika myndigheter

har trummat ut att det är

”egenkontroll”, allt enligt fastställd

kontrollplan, som gäller.

Kommunerna har slutat

Kommunerna har också,

allt i spåren av egenkontrollen,

i det närmaste slutat att

genomföra kontroller på

byggplatserna.

Johan Lundin har med sitt

arbete på ett förtjänstfullt

sätt visat att projekteringen

är viktig men många gånger

Trots att jag inte har någon

anknytning till räddningstjänst

eller kunskap inom

området utan bara är allmänt

intresserad brukar jag läsa

Sirenen på nätet och tycker

den är mycket läsvärd.

På TV (Discovery Channel)

har dokumentärserien ”Firehouse

USA” handlat om livet

på en brandstation i Boston.

Brandkåren framstår i mina

ögon som rena rama Kalle-

Anka-kåren. Brandmännen

verkar grabbiga och kaxiga,

men utan nödvändig kunskap

och utrustningen ser antik och

undermålig ut.

Exempelvis förekommer

inga värmekameror utan hela

byggnader hackas sönder

med yxa för att hitta dolda

brandhärdar. När det sedan

ska släckas så släcks det med

enorma mängder vatten, inte

med dimstrålrör. Efter en mindre

insats med en brinnande

madrass ser man vatten forsa

nerför trapporna.

Hävare verkar inte förekomma,

utan maskinstegar är

det enda som gäller. Skinande

blanka men väldigt opraktiska.

Vidare säger en kille i

samband med en bilbrand att:

”Vi aktar oss för den giftiga

röken och är försiktiga”, men

sedan ser man hur de står i den

tjocka svarta röken och släcker

bilbranden utan rökskydd.

Som någon skrev på ett nät-

godtycklig. Nu är det dags att

ett liknade arbete utförs för att

kartlägga de brister som råder

i resten av byggprocessen och

förvaltningsprocessen.

Det är också dags att Boverket

utvärderar det system

med ”egenkontroll” som i dag

gäller inom byggsektorn såväl

under byggnationen som i

förvaltningsskedet.

Det är ytterst tveksamt om

ett så viktigt område som

brandskydd ska vara en fråga

som handhas av den som utför

själva arbetet och i de flesta fall

har ett ekonomiskt intresse i

projekten.

Jämför detta med allas vår

egendom, bilen, vilken ingen

av oss får utföra egenkontroll

på. Varför? (Min tolkning är att

det är självklart att bilen ska

vara i sådant skick att den inte

orsakar olyckor och att detta är

ett samhällsansvar).

Lars-Gunnar Strandberg

Karlstad

Rena Kalle

Anka-kåren

forum när serien diskuterades

så har de väldigt välputsade

och fina brandbilar i USA men

utrustningen står sig slätt mot

en vanlig svensk BAS-bil.

Christian i Borås



















Skriv en insändare och få Sirenens T-shirt!

Ordet fritt-sidorna är bland de

mest lästa i Sirenen. En öppen

debatt för utvecklingen framåt.

Också du har säkert åsikter

om räddningstjänsten, skydd

mot olyckor och annat inom

Räddningsverkets verksamhetsområden.

Tyck till så trycker vi!

För att stimulera fler att tycka

till erbjuder vi alla som skriver

och får sin insändare publicerad

Tillsynsavdelningen arbetar med vägledning i tillsynsfrågor

till kommuner och länsstyrelser men bedriver också egen

tillsyn. Arbetsuppgifterna består bland annat av att analysera

omfattning och inriktning av tillsynsverksamhet.

Vi följer upp, utvärderar och drar erfarenhet av tillsynsmyndigheternas

arbete.

Vi söker medarbetare till områdena lagen om brandfarliga

och explosiva varor och Sevesolagen.

Du har högskoleutbildning med naturvetenskaplig eller teknisk

inriktning och erfarenhet från tillsynsverksamhet eller

uppgifter som har anknytning till de aktuella lagstiftningsområdena.

Arbetsuppgifterna är omväxlande, utvecklande och ger ett

stort kontaktnät.


Räddningstjänsten Karlstadsregionen är en gemensam räddningstjänstorganisation

för Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och

Kils kommuner.

Vi har nu fullgjort vårt ansvar gentemot våra vikarier i det ”gamla” rekryteringssystemet.

Samtliga ingår nu i vår gemenskap och har erhållit tillsvidareanställning.

Nu går vi in i den nya tiden och söker två medarbetare som ska bidra till att teamet blir fulltaligt.

Vi söker

i nästa nummer Sirenens eftertraktade

T-shirt.

Vill du ha en T-shirt, kom ihåg

att meddela oss önskad storlek.

Manusstopp för nästa nummer

är 29 maj. Adress med

mera finns i den blåfärgade

rutan längst ner till vänster på

förra sidan.

Välkommen att delta i debatten,

du också!

Två Brandmän

Vi söker dig som vill bli brandman hos oss med placering på huvudstationen i Karlstad.

Du kommer att jobba i ett schema som innebär skiftgång, alternativt sex månaders dagtid i

vår flexstyrka.

Krav för anställning är att du genomgått SRV:s SMO-utbildning eller SRV:s 15-veckors

brandmannautbildning. Körkort BCE är meriterande.

Vi erbjuder dig ett trevligt arbetsklimat med arbetskamrater, teknik och fastighet på topp.

Din ansökan vill vi ha senast den 26 maj och vi ser gärna att du kan börja din anställning den

1 september.

Information får Du av

Stf räddningschef Nils Weslien 054-29 70 56, 0706-29 70 56

SKAF, Johan Feldt 054-29 70 00

Ledarna Alf Gäwerth 054-29 70 00

www.raddningstjansten.karlstadsregionen.se

33


3 platsannonser

Sirenen Nr 3 April 006

Nyutgivet från

Räddningsverket

Broschyr

Brandsäkerhet

i flerbostadshus

Information om vilket ansvar

olika parter har. Broschyren

vänder sig till hyresvärdar,

bostadsrättsföreningar och

andra som äger, förvaltar eller

hyr ut bostäder. De viktigaste

brandskyddsinstallationerna

beskrivs också.

Kan laddas hem från:

www.raddningsverket.se.

Best nr: I99-127/06.

Ledning av räddningsinsatser

i det komplexa

samhället

Ledningsfrågor diskuteras

ur olika perspektiv. Bokens

artiklar bygger på teoretisk

kunskap från forskning och

praktisk erfarenhet. Syftet är

att stimulera till reflektion

och dialog kring ledningsarbete

och organisatorisk samordning

vid olika kristillstånd.

Författare: Lars Fredholm

Sirenen

är Räddningsverkets tidning. I den kan du följa utvecklingen inom

räddningstjänsten och skydd mot olyckor. Är du inte redan prenumerant

– bli det! Du får åtta nummer om året, Gratis!

Skicka kupongen till: ”Prenumeration”, Sirenen, L 257,

651 80 Karlstad

Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen

Adressändring

Avsluta prenumerationen Texta tydligt!

Namn ………………………………………………………………………

Gatuadress …………………………………………………………………

Postadress …………………………………………………………………

Vid adressändring/avslut

Abonnemangsnr (står direkt före namnet) ………………………

Vid adressändring

och Anna-Lena Göransson.

Pris: 250 kr, exkl moms.

Best nr: U30-644/06.

Kostnadsnyttoanalys för

nybörjare

En hjälp för andra än specialutbildade

att förstå och göra

kostnadsnyttoanalyser.

Metoder och ofta använda

värden redovisas.

Författare: Bengt Mattsson.

Pris: 250 kr exkl moms.

Best nr: U30-633/06.

Handböcker Rapporter

Säkerhetsarbete för

äldre personer

Kartläggning av kommuners,

landstings säkerhetsarbete

riktat till äldre under

2004. Med idébank, goda

exempel och vägledning.

Best nr: I99-126/06.

Årsredovisning 2005

Räddningsverkets verksamhet

under 2005 i ord och

siffror.

Best nr: I99-128/06.

Så här beställer du

Ange beställningsnummer samt din adress.

Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes.

Fax: 054-13 56 05.

E-post: publikationsservice@srv.se

Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124,

651 80 Karlstad.

Annan utgivning

Sjukvårdsledning vid

olycka och katastrof

Boken beskriver innehållet

i Socialstyrelsens föreskrifter

och allmänna råd, hur dessa

bör tillämpas praktiskt vid

sjukvårdsledning både i ska-

OBS – kan inte beställas

från Räddningsverket

deområde och på sjukhus.

Författare: Anders Rüter,

Helene Nilsson och Tore

Vikström.

Pris 161 kr inkl moms. Best:

tel 046-31 20 00 eller

www.studentlitteratur.se

Gamla gatuadressen ……………………………………………………

Gamla postadressen ……………………………………………………

Rättelse

Missar i insatsstatistiken

Det blev fel i några tabeller över

räddningstjänsternas insatsstatistik

som Sirenen presenterade

i förra numret.

Det var i tabellen för ”bränder

ej i byggnad” som fel insmugit

sig.

Orsaken var att en räddningstjänst

i sin insatsrapportering

kodat bränder i skog och mark

som bränder i buss, lastbil och

husvagn.

Statistiken för 2005 är fortfarande

preliminär, men rätt siffror

ska vara:

Buss: 130 bränder

Lastbil: 270

Husvagn/husbil: 140

Produktiv skogsmark inkl

hygge: 600

Annan trädbevuxen mark:

1 500

Ej trädbevuxen mark: 2 000

Stenungsund, en expanderande kustkommun med ca 23 000 invånare, har en ung och välutbildad be -

folkning, fina boendemiljöer nära havet och goda möjligheter till friluftsliv och rekreation. Stenungsunds

räddningstjänst har omfattande samarbetsavtal med den Petrokemiska industrin i Stenungsund, med

Räddningstjänsten i Lilla Edets kommun och medverkar i arbetet för en gränslös räddningstjänst inom

Göteborgsregionen, där de olika räddningstjänsternas förutsättningar ska ses som en tillgång och samarbetet

ska präglas av stor respekt för varandras särarter.

Chef

Räddning

Vi söker Dig som är Brandingenjör/Brandmästare eller motsvarande för att som chef för räddningsenheten

ingå i Räddningstjänstens ledningsgrupp och chefsberedskap. Dina personliga egenskaper

är viktiga och erfarenhet från ledande befattning med personalansvar är meriterande. Vi förutsätter

att du har goda ledaregenskaper, är positiv, framåtsträvande och har en öppen attityd i ett ständigt

pågående förbättringsarbete.

Räddningstjänstens hemsida: www.stenungsund.se/kommun/raddning/

Hör av dig, så får du veta mer: Räddningschef Bo Klette, 0303-681 01, 0706-395641,

bo.klette@stenungsund.se. Stf räddningschef Lars Strandh, 0303-681 02,

lars.strandh@stenungsund.se

Kontaktperson CF Brandingenjör Erik Leveau, 0303-681 07 erik.leveau@stenungsund.se

Kontaktperson SKTF Britta Johansson, 0303-681 05, britta.m.johansson@stenungsund.se

Välkommen med din ansökan/intresseanmälan senast 2006-05-12. Skicka denna antingen via

e-post till raddning@stenungsund.se eller via vanlig post till Räddningstjänsten, Gesällgatan 6,

444 32 Stenungsund.

Stenungsunds Kommun

Oskarshamns kommun ligger vid Smålandskusten.

Kommunen kan med sina 26 000 innevånare erbjuda

god service trevliga bostadsområden och ett

varierat näringsliv.

Här finns vacker skärgårdsnatur, fina strövområden

och ett livligt kultur och friluftsliv.

2 st Brandtekniker med

förebyggande arbetsuppgifter

Oskarshamns räddningstjänst består av två heltidsstationer, flygplatsbrandkår,

samt en deltidstation och två brandvärn. Vi är 63

heltidsanställda och 37 deltidsanställda. Räddningstjänsten har en

ledande och samordnande roll för kommunens säkerhetsarbete.

Dessutom ansvarar vi enligt avtal för räddningstjänst och förebyggande

arbetsuppgifter på Kärnkraftverket i Simpevarp. Vi söker nu

dagtidspersonal som är tänkta att jobba med förebyggande arbetsuppgifter

gentemot kärnkraftverket.

Mer information om tjänsterna hittar du på kommunens hemsida

http://www.oskarshamn.se

Du är också välkommen att kontakta oss på telefon

Räddningschef Hans Bohlin 0491-76 40 51

Chef räddningsavdelning Johnny Maurits 0491-76 40 63

Kommunal Nils-Inge Hagman 0491-72 005

Stenungsunds Kommun, 444 82 Stenungsund. Tel 0303-680 00 www.stenungsund.se


Sirenen Nr 3 April 006 platsannonser

Länsförsäkringar Kalmar län är ett självständigt av försäkringstagarna ägt företag.

Vi är ca 140 anställda och har ca 100.000 försäkringstagare samt ca 7000 bankkunder.

Huvudkontoret är beläget i Kalmar och övriga kontor finns i Nybro, Oskarshamn, Vimmerby, Västervik,

Borgholm och Emmaboda. Bankkontor finns i Kalmar, Vimmerbyoch Västervik.

Vi söker en Riskingenjör

med placering på vårt kontor i Västervik

Dina arbetsuppgifter kommer att bli:

• Riskbedömning av olika typer av verksamheter, främst inom företag

• Skadeförebyggande rådgivning till våra kunder

• Bedömning av EML och skadegrad, d v s uppskattad maximal skadekostnad på våra försäkrade

objekt

• Dokumentation av riskbedömningar och besiktningar

• Stödja säljkåren med riskbedömningar vid försäkring av bl a företagsrisker

• Svara för underwriting och kontakter med Mäklardisken och offentlig upphandling

(kommunförsäkringarna)

Din profil:

• Du bör ha civil- eller brandingenjörsutbildning

• God kommunikationsförmåga både muntligt och skriftligt

• Stark egen drivkraft

• Behärska MS Office

Som person vill vi att du har lätt för att bemöta människor på ett positivt och kundvänligt sätt.

Dessutom har du förmågan att arbeta aktivt och självständigt och är öppen för förändringar.

Tjänsten är en heltidstjänst som kommer att innebära mycket resor både inom och utanför länet.

Du kommer att utbildas till auktoriserad riskingenjör i LFABs regi.

Vill du veta mer om tjänsten är du välkommen att kontakta marknadschef Anders Karlsson,

tfn 0480-691 41, mobiltfn 070-556 91 41.

Facklig representant är Matz Lindqvist, tfn 0490-692 49, mobiltfn 070-568 19 37.

Välkommen att skicka din ansökan ”Riskingenjör 2006:07” till Karin Englund senast den 8 maj 2006.

E-posta till personal@kalmar.lansforsakringar.se eller skicka den till:

Karin Englund, Länsförsäkringar Kalmar län, Box 187, 593 23 Västervik.

Falkenberg har en speciell charm med kust och sandstränder, en gemytlig stadskärna vid Ätrans mynning och den omgivande

landsbygden som erbjuder goda möjligheter till utflykt i skog och mark.

Kommunen har närmare 40.000 invånare och är den till ytan största kommunen i Halland.

Vid Falkenbergs Brandförsvar finns en heltidsstyrka och en deltidsstyrka i centralorten samt deltidsstyrkor i Ullared, Fegen och

Vessigebro. Sammanlagt är antalet anställda 35 heltid- och 80 deltidsanställda

FALKENBERG söker

Räddningschef

• UPPGIFTER

Som räddningschef ska Du leda, utveckla och ansvara för verksamheten vid räddningstjänsten

och utveckla samverkan med kommunerna i regionen. Du är anställd av kommunstyrelsen.

• KVALIFIKATIONER

Brandingenjörsexamen eller annan lämplig utbildning på högskolenivå och erfarenhet av ledarskap

från verksamhetsområdet.

• FRÅGOR/UPPLYSNINGAR

Vill du veta mer ring kommunchef Rolf Landholm 0346 - 88 61 36, 070 - 63 86 136 ,

kommunstyrelsens ordförande Mari-Louise Wernersson 0346 - 88 61 31,

eller trafik- och räddningsutskottets ordförande Lars Glimvik 0346 - 178 23.

Det går också bra att kontakta Falkenbergs Brandförsvar 0346 - 88 63 00.

Kommunens växel, 0346 - 88 60 00, kan ge information om fackliga företrädare.

Vi ser gärna kvinnliga sökande.

• ANSÖKAN SKICKAS TILL

Din ansökan sänder Du senast 16 maj 2006 till:

Personalchefen, Falkenbergs kommun, 311 80 Falkenberg, eller peter.axelsson@falkenberg.se

Vill du veta mer om Falkenberg, se www.falkenberg.se

Välkommen med din ansökan !

3








Räddningstjänsten Storgöteborg är Sveriges största

räddningstjänst med ca 1 000 anställda. Räddningstjänsten

svarar för räddningstjänst och förebyggande

skydd i Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda och

Partille. På uppdrag ansvarar vi även för ambulanssjukvård

i Göteborg.

Organisationen är indelad i tre team samt stödjande

avdelningar, som verkar för skydd mot olyckor i samhället

i enlighet med lagstiftningen.

Räddningstjänsten Storgöteborg

söker

Brandingenjör/Riskhanteringsingenjör

med placering på Team Öst

Arbetsuppgifter

Som brandingenjör inom förbundet kommer du att i första hand

arbeta med olycksförebyggande arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna

kommer att variera stort beroende på dina kvalifikationer

och intresseområden då de olycksförebyggande frågorna

spänner över ett mycket brett arbetsområde. Vi arbetar bland

annat med plan- och byggprocessfrågor, skydd mot olyckor,

tillsyn- och besiktningsverksamhet.

Ett intensivt arbete pågår för att utveckla nya arbetsformer för

det olycksförebyggande arbetet inom förbundet.

Då tjänsten kan utgöra rekryteringsbas för räddningsledare i

förbundets operativa verksamhet bör du också ha intresse och

personliga kvalifikationer för detta arbetsområde.

Kompetenskrav

Du skall ha brandingenjörsexamen från Lunds Tekniska Högskola.

Civilingenjörsexamen i riskhantering och Räddningsverkets

påbyggnadsutbildning för brandingenjörer är meriterande.

Vi ser det också positivt om du har arbetslivserfarenhet från privata

eller kommunala sektorn. Du skall ha goda ledaregenskaper

samt mycket god förmåga att samarbeta och kommunicera

med medarbetare, externa samarbetspartners och uppdragsgivare.

Lönevillkor

Individuell lönesättning. Ange löneanspråk.

Övrig information

För mer information om vår organisation, se hemsida:

www.rsgbg.se

Vi eftersträvar en blandad personalsammansättning och ser

därför gärna kvinnliga sökande liksom sökande med invandrarbakgrund.

Tillträde snarast.

Upplysningar

Kontakta oss gärna så berättar vi mer om organisationen och

befattningen.

Teamchef Erik Isaksson på tel 070-528 26 72 och enhetschef

Charlotte Hagstrand på tel 031-335 28 22.

Fackliga organisationerna representeras av Martin Andersson

(SACO) tel 031-335 29 36, Fredrik Rosqvist (Kommunal) tel

070-253 26 71, Bert Paulusson (SKTF) tel 031-335 28 09 och

Jarl Persson (Ledarna) tel 031-335 28 85.

Ansökan

Din ansökan skickar du till oss senast 2006-05-31.

Vår adress är: Räddningstjänsten Storgöteborg, Box 5204,

402 24 Göteborg.


36 platsannonser

Sirenen Nr 3 April 006

Annonsera i Sirenen

– boka senast 22 maj

Sirenen är perfekt för dig som

ska rekrytera personal inom

räddningstjänst och skydd mot

olyckor.

Ingen tidning i branschen har

sådan täckning som Sirenen.

Nästa nummer trycks 8 juni.

För att vi ska hinna få med din

annons vill vi att du förhandsbokar

utrymme senast 22 maj

samt lämnar färdig annons

senast 29 maj.

Spaltbredder

Våra spaltbredder är:

1 spalt 41,4 millimeter

2 spalter 87,8 mm

3 spalter 134,2 mm

4 spalter 180,6 mm

5 spalter 227 mm

Priser

Priset är 16 kronor per spaltmillimeter

för svartvita annonser,

18 kronor per spaltmillimeter

för färgannonser (priserna

är exklusive moms).

Brand-securitycontroller

till Säkerhetsavdelningen

Vi ansvarar bl a för brandskydd och security på

sjukhuset. Vi är mitt i en process för införandet av

systematiskt brandskydds- och securityarbete

och söker nu en ny medarbetare.

Sista ansökningsdag 2006-05-21

Räkna ut priset

Vad annonsen kostar räknar du

ut enligt följande: antal spalter

x höjden x millimeterpris.

Den artikel du just nu läser

är 2 spalter bred och 113 mm

hög. Priset för en annons i den

här storleken är 3 616 kronor

(2 x 113 x 16 kr) för svartvit

och färg 4 068 kronor (2 x 113

x 18 kr).

Kontakt

Ring eller e-posta till redaktionen

om du vill förhandsboka

eller har några frågor.

Kontaktperson för annonser

är i första hand Per Larsson, tel

054-13 51 02.

Du kan även tala med Gunno

Ivansson eller Stig Dahlén.

Telefonnummer och e-postadresser

finns på sidan 2.

P&B Brandkonsult i Malmö expanderar!

Eftersom efterfrågan är stor och företaget fortsätter att växa behöver

vi förstärka med en brandingenjör eller en brandingenjör/civilingenjör

i riskhantering.

Tillträde och lön enligt överenskommelse.

Läs mera på www.pob.se eller ring Tobias Jansson (0706-11 71 80).

Vi behöver din ansökan senast den 1 juni år 2006.

Ansök och läs mer på www.karolinska.se/jobb.

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Nordens största universitetssjukhus,

där vård, forskning och utbildning är viktiga delar i arbetet

för att förlänga och förbättra människors liv. Verksamheten finns

på ett flertal platser i Stockholmsregionen, främst i Huddinge och i

Solna.Sjukhuset är miljöcertifierat och rökfritt.

n n n I augusti förra året brann

Akzo Nobel i Burlöv. Räddningsinsatsen

kostade kommunen

över 550 000 kronor.

Burlövs kommun får nu närmare

128 000 kronor i statlig

ersättning av Räddningsverket.

Maj, v 18


www.umea.se/ledigajobb

Vi vinner i Umeå!

Umeå är framgångsrikt inom många områden – en riktig vinnare! Vi vill att alla

som arbetar inom Umeå kommun också ska känna sig som vinnare! Hos oss finns

över 400 yrken på arbetsplatser som ska vara öppna och tillgängliga för alla. Vårt

mål är att alla ska känna arbetsglädje och kunna utveckla sin kompetens.

Umeå Kommun, Samhällsbyggnadskontoret

samarbetar med Proffice

Umeå i denna rekrytering.

För mer information om tjänsten se

Proffice hemsida www.proffice.se

...Räddningsverket var effektivt

i allt det gjorde...

Ur Katastrofkommissionens rapport

Antar du utmaningen? Bli verkets nya

Samhällsbyggnadskontoret söker

Brandchef

INFORMATIONSCHEF

Läs mer på www.raddningsverket.se/jobb


Räddningschef

Trelleborg

Sveriges sydligaste kommun söker

räddningschef.

Mer information om tjänsten finns på

www.trelleborg.se

Kontakta Göran Bruhn tel 070-303 08 43

eller 090-700 700.

Gör din ansökan nu på www.proffice.se

där får du också mer information om tjänsten

Senast den 21 maj 2006

FAKTA UMEÅ KOMMUN

Antal invånare: 110 758

Medelålder: 37 år

Antal anställda: 11 500

Läs mer på

www.umea.se


Sirenen Nr 3 April 006 platsannonser

wallin svensson andersson

Brandskyddskonsulterna AB arbetar med brandteknisk rådgivning inom

områdena Byggnadstekniskt brandskydd, Systematiskt brandskyddsarbete

och Riskanalyser. Vi är för närvarande fyra medarbetare och våra

kontorslokaler är (snart) belägna i Gårda i centrala Göteborg.

Det går görbra för oss!

Därför söker vi nya medarbetare.

Konsulterande brandingenjörer

Vi har nya fräscha lokaler på gång, vi har massor av spännande

uppdrag på gång och vi har nya ansikten på kontoret

på gång.

Det är inte hela världen om du inte är brandingenjör men

du ska gilla utmaningar och ha ett jäkla gôtt sätt som gör

att dina arbetskamrater och kunder kommer att trivas

tillsammans med dig.

Du är mycket välkommen in i ett härligt gäng.

Ring mig så skall jag berätta allt du behöver veta.

Sven Andersson 031-18 99 49 eller 070-553 75 79

Miljö och teknik söker till räddningstjänsten

Brandingenjör/Brandmästare

Räddningstjänsten Svedala söker en person med kompetens

motsvarande Brandingenjör alt. Brandmästare examen med förebyggande

B, eller motsvarande. Huvudsakliga arbetsuppgifter

är administrativa med inriktning på fordon och material. Genomföra

information och utbildning såväl externt som internt,

medverka i det nystartade räddningsgymnasiet. Tillsynsarbete

i enlighet med LSO.

Du ska kunna vara aktiv i operativ tjänst, beredskapstjänstgöring

var fjärde vecka, varför bostadsort är Svedala.

Personlig lämplighet är av stor betydelse och intresse för

egenutveckling inom tjänsten. Vi ser gärna kvinnlig sökande

då räddningstjänsten arbetar aktivt med jämställdhet. Då de

personliga egenskaperna värdesätts kan det bli aktuellt att bekosta

utbildning av person till formell behörighet. Om sökande

ej har formell behörighet önskas beskrivning av hur och när

detta kan uppnås.

Löneanspråk anges vid ansökan. Kommunen tillämpar individuell

lönesättning.

Körkort

B körkort fordras. C- körkort är en merit.

Arbetstid/Varaktighet

Tillsvidareanställning. Heltid.

Lön

Individuell lönesättning tillämpas.

Kontaktperson

Räddningschef Örjan Thorné, 040-40 82 35, 0709-478 235

Fackliga kontaktpersoner

SKTF, Karl-Erik Evgård 040 - 40 71 32

CF, Tord Larsson 040 - 40 82 38

BRF, Mats Larsson 0709 - 409 553

Ledarna, Pia Askman 040 - 40 81 72

Ansökan

Välkommen med din ansökan till:

Svedala kommun, personalenheten, 233 80 Svedala.

Sista ansökningsdag 060519

Ange referensnummer: 1-06003

Vi tar emot ansökan via epost: personalenheten@svedala.se

OKG är ett av de

största företagen i

Kalmar län. På OKG

arbetar drygt 850

medarbetare. Vi driverOskarshamnsverken

1, 2 och 3 samt

Clab, centralt mellanlager

för använt kärnbränsle.

OKG svarar

för mer än 10 procent

av landets elproduktion.

Vår ambition är

att vara ett kärnkraftverk

i världsklass.

Vår framtidstro är

stark och vi planerar

att driva våra anläggningar

i 60 år.

OKG är ett företag i

E.ON Sverige som

ingår i den tyska

E.ON-gruppen och

är Europas största

privatägda energiföretag.

Mer information

om oss och vår

koncern finner du

på www.okg.se och

www.eon.se.

www.okg.se

OKG söker

Tjörns kommun är en ö-kommun med havet i blickpunkten. Kommunen har ca 15 000 invånare på vintern och

medräknat fritidsboende ca 40 000 under sommarhalvåret. Ön erbjuder unika bo- och rekreationsmöjligheter.

Gå gärna in på vår hemsida www.tjorn.se

söker

Materialförvaltare

Brandingenjör/

Civilingenjör

i riskhantering

Vi söker dig som vill vara med och utveckla brandskyddsarbetet

inom OKG samt samverka med vår avtalspartner, Oskarshamns

räddningstjänst, vilka utgör vår operativa resurs. Du kommer

bland annat att:

• Arbeta med systematiskt brandskyddsarbete och genomförandet

av intern brandskyddskontroll.

• Arbeta med riskbedömningar och riskanalyser avseende brand.

• Representera OKG i olika interna och externa grupper och

projekt när det gäller brandtekniska frågor.

Vi söker dig som är brandingenjör/civilingenjör i riskhantering

eller har gedigna brandtekniska kunskaper. Det krävs att du gillar

att kommunicera muntligt och skriftligt för att kunna tydliggöra

budskap inom en stor organisation för brandskydd. Vi eftersträvar

jämn könsfördelning och etnisk/kulturell mångfald.

Du finner mer information om tjänsten under rubriken Lediga

Jobb på www.eon.se. Kontakta gärna t f resurschef Johan Lejon,

brandingenjör Joachim Bergström eller personalman Niclas

Lundström om du har några frågor. Alla nås via OKGs växel

0491-78 60 00.

Du är välkommen med din ansökan senast 2006-05-21 via

rekrytering@okg.eon.se . Märk ansökan ”Ref 06-18”.

Räddningstjänsten Tjörn

Dina huvudsakliga uppgifter är att underhålla, skydda, reparera, kontrollera och vårda räddningstjänstens

fordon och material.

Du skall även kunna ingå i någon räddningskårs beredskapsstyrka, vilket förutsätter att Du har ett sådant

boende och innehar lägst deltidsbrandmannautbildning. Du skall även ha förutsättning att införskaffa kompetens

till ”Räddningsledare A”.

Du skall även ha körkort lägst BC.

Meriterande är att Du skaffat ytterligare kompetenser för hantering med Spiro-matic, handbrandsläckare och

andra brandskyddsutbildningar. Även fordonsutbildning är meriterande.

Räddningstjänsten Tjörn består av totalt 97 personer. 5 st av dessa är heltidsanställda.

Huvudbrandstationen är belägen i Skärhamn och där finns ledning, administration och en deltidsstyrka.

I Kållekärr finns ytterligare en deltidsstyrka.

Brandvärn finns på öarna Klädesholmen, Åstol, Dyrön och Härön.

Tjänsten är heltid och tillsvidare. Tillträde sker enligt överenskommelse. Ref.nr 2006/23.

Kontakt

Vid frågor kring tjänsten

Rch Håkan Bergstam 0304-60 12 00

Facklig företrädare nås via kommunens växel 0304-60 10 10

Välkommen med Din ansökan senast den 12 maj 2006 till:

Räddningstjänsten, Tjörns kommun, 471 80 Skärhamn.

e-post: raddning@tjorn.se fax 0304 – 67 41 76

Ange referensnummer.

3


3 eftersläckning

Sirenen Nr 3 April 006

Brandmästarens längsta insats gav guld

22 januari hängde brandmästare Per-Erik Johnsson i Karlstad undan

larmstället. Tjänstledigt med uppdrag att rädda Färjestads hockeylag.

Knappt tre månader senare hade han och kollegorna gjort mer än

så. Per-Erik kunde lyfta SM-bucklan.

Hans ansikte sågs i TV var och varannan dag och nu jagar hockeyklubbar

brandmästarens namnteckning.

Hur är det att vara Sveriges mest kände

brandmästare?

– För det mesta känns det bra. Men

det är en ovan situation. Människorna

i gruppen fungerar på samma sätt, men

allt omkring är så mycket större.

22 januari larmades du av Håkan Loob

i Färjestad. Insatsen avblåstes inte förrän

18 april? Den blev utdragen.

– Onekligen. Jag har inte ens varit på

så långvarig skogsbrand. Vi bytte folk

någon gång och det behövs nytt blod

ibland, moralen och effektiviteten höjs.

Framförhållningen i staben var god.

Vad var svårast?

– Från början att veta hur man skulle

tackla egna styrkan. Men det visade sig

inte vara så svårt. Vi drog inte på med för

mycket information, nöjde oss med små

doser. En sak i taget fick sätta sig. Frågor

ifrån media var också en påfrestning,

kanske för att jag var ovan.

Men slutresultatet blev gott.

– Jo, det blev hyggligt. Man har ju

Lös Sirenens korsord, vinn fina

priser. Skicka lösningen senast

22 maj till:

”Krysset”, Sirenen,

Räddningsverket, L 257,

651 80 Karlstad.

aldrig tidigare varit på torget inför

10 000-15 000 människor efter en insats.

Men det går inte jämföra känslor på det

viset. Och det kan vara nog så uppjagade

känslor efter en vanlig brand också. Likheten

är väl att inte allt som sägs är eftertänksamt

på något av ställena.

Du har fått mycket beröm för att vara

naturlig och ärlig inför pressen.

– Jag har försökt vara mig själv. Om det

uppskattas är det bra, för då kan man

vara som man är.

Hur skötte ni eftersläckningen?

– Den startade redan på plats, direkt

efter att sista droppen var instänkt. Det

var inte skum, men väl bubblor i vätskan.

Det intog vi ganska snabbt. Sen kan

jag inte räkna upp allt som användes.

Vi hörde att det var många frivilliga

som gärna hjälpte till med eftersläckningen.

– I det läget var det lätt att utnyttja

tjänsteplikt från allmänheten. Och det

var trevligt.

-krysset

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Postadress:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Foto: PER LARSSON

Tillbaka på brandstationen. 25 april gjorde brandmästare Per-Erik Johnsson första

skiftet på drygt två månader, här i samspråk med Niklas Öqvist.

Vilka erfarenheter tar du med dig från

insatsen?

– Definitivt arbetet med media, har

kanske lärt mig lite i det umgänget. Arbete

inför stor publik och under hård

press är också lärdomar.

Det har inte direkt varit någon längre

Brandsläckaren till Örnsköldsvik

Först öppnade rätta lösningen i förra

krysset kom från Örnsköldsvik. Vi på

Sirenen säger grattis till Urban Karlsson

och övriga vinnare.

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för

hemmet, kontoret etc): Urban Karlsson,

Örnsköldsvik.

skiftledighet?

– Det här lever man med dygnet runt.

Ibland var det svårt att hålla isär dagarna.

Men det har varit roligt att få vara

med om.

PER LARSSON

2–4:e pris (cykelhjälm): Åsa Hagelberg,

Olofström, Siw Hult, Jönköping,

Bengt Erik Persson, Grästorp.

5–8:e pris (brandvarnare): Leif Josefsson,

Lysekil, Kristina Jönsson, Gunnarn,

Elisabet Philipson, Örebro, Anders

Sund, Skillinge.


Sirenen Nr 3 April 006 eftersläckning

Kristinehamn

– var är det?

Var ligger Kristinehamn egentligen?

Det är inte allom förunnat att

veta.

Räddningsverkets internationella

avdelnings flytt till

stan föranledde invigning med

närvaro av ministrar.

Inför invigningen skickade

försvarsdepartementet e-post

till Räddningsverkets presschef

Mats Oscarsson:

”Vi lämnar Stockholm med tåg

07.00 och anländer till Karlstad

med 09.26. Vi vill att ni hämtar

upp oss där för vidare transport

till Kristinehamn.”

Oscarsson svarade:

”Vi kan mycket väl hämta er i

Karlstad. Men annars skulle jag

föreslå att ni kliver av i Kristinehamn

09.05 så hämtar vi er där.”

Bettina Rother och Hanna Glans,

Lunds universitet, har skrivit en

kombinerad C- och D-uppsats om

projektet att rekrytera kvinnliga

brandmän i Malmö.

För sitt arbete har de nu, tillsammans

med fyra andra, belönats av

Jämo med pris för bästa uppsats

om jämställdhet.

Rother och Glans fick förfrågan

att utvärdera projektet vid rädd-

ROFFE

Brandsprutan är från 1923. Men nu är den försvunnen. Räddningstjänsten

i Leksand efterlyster fordonet.

Det här fordonet saknar Leksand

Räddningstjänsten i Leksand har

tappat bort ett fordon. En brandspruta

från 1923.

– Vår finaste klenod. Den användes

under barnens dag 1977, sen

vet vi inte vart den tagit vägen,

säger räddningschef Krister Ejeros.

Om någon känner till brandsprutans

vidare öden är Ejeros

intresserad. Skälet är att räddningstjänsten

nästa år fyller 100

år och till jubileet försöker få fram

gamla brandsprutor och annan

kuriosa.

Brandsprutan är en Luth &

Rosen, på 500 liter per minut och

dragen med tvåspann. Den köptes

1923 till dåvarande Leksand

municipalsamhälle. Sex år senare

övertogs sprutan av Leksands

församling.

Men var finns den nu?

Foto: CHRISTER HOLMSTRÖM

Här är utrymningsvägen

inte bara blockerad med

hjälmar, utan för säkerhets

skull även riktigt låst med

hänglås och gallerdörr.

Christer Holmström,

räddningstjänsten i Ljungby

upptäckte det vid tillsynsbesök.

ningstjänsten i Malmö, vilket de

också gjorde.

Materialet använde de sedan till

uppsatsen som blev så bra att den

belönats med 5 000 kronor.

Bettina Rother och Hanna

Glans är under året anställda av

Räddningsverket för att skriva en

handbok för ökad jämställdhet

inom räddningstjänsten

nytt om namn

Prisade för utvärdering av brandmannaprojekt

Av Ulf Lundkvist

Nisse Larsson

Hans Reschke, 50, slutar som räddningschef

i Falkenberg och blir platschef

för SOS Alarm i Göteborg. Reschke var tidigare

chef för SOS Alarm i Malmö innan

han blev räddningschef i oktober 2004.

Anders Sporrong har anställts som

risksamordnare/brandingenjör vid räddningstjänsten

Öland från 1 maj. Sporrong

kommer närmast från en tjänst som

risksamordnare/stf räddningschef i Nybro

och var tidigare räddningschef i Kalmar.

Två lärare och brandingenjörer har slutat

på Räddningsverkets skola i Skövde.

Kjell Lydänge har flyttat till Gotland för

att bli operativ chef vid Räddningstjänsten

Gotland. Roger Bergqvist har börjat

arbeta som operativ chef vid Östra Skaraborgs

räddningstjänst i Skövde.

Pär Liljeqvist, 41, blir ny ställföreträdande

räddningschef i Värnamo från augusti.

Han har i dag motsvarande uppgift

i Gislaved-Gnosjö.

Brandingenjör Anders Björk, 35, har

också anställts i Värnamo. Han har närmast

varit projektanställd hos räddningstjänsten

i Jönköping.

Ängelholms räddningschef Anders

Nählstedt blir förvaltningschef för räddning

och säkerhet i kommunen. Tjänsten

som räddningschef ska utannonseras.

Lommas och Staffanstorps räddningstjänster

slås samman 1 juni. Ingvar

Ahlström, i dag chef i Staffanstorp, blir

räddningschef. Lommas räddningschef

Bengt Widén går i pension.

n n n HÖr AV DIG

när personer på ledande poster i din organisation

byter jobb eller någon nyanställs.

Ring 054-13 51 02, 13 51 04, 13 5106 eller

skicka e-post: sirenen@srv.se (givetvis

kostar det inget att ”annonserna” denna

information).

Bettina Rother och Hanna Glans.

3

En brandmästare, en brandförman och en

brandman fanns alla i hetluften när Färjestad

vann sin sjunde SM-titel i ishockey.

Klubbens sportchef Håkan Loob ringde 112 när

laget hamnade i kris. Brandmästare Per-Erik

”Perra” Johnsson (räddningstjänsten Karlstad)

ryckte ut och blev guldtränare. Fredrik Mikko

är brandförman i Vällingby och specialtränare

för Färjestads viktigaste spelare, målvakten

Daniel ”Hento”

Henriksson. Brand-

mannen då? Jo, han

fanns på isen i finalen,

iklädd randig

tröja, Thomas ”Kuben”

Andersson

från Gävle. Inte för

att det var hans förtjänst

att Färjestad

vann, men domare

kan avgöra genom

tokiga beslut. ”Kuben” gjorde det inte.

Alla tre är ledargestalter – det har de både

från räddningstjänsten och hockeyn. Som goda

ledare har de förmågan att sätta upp tydliga,

mätbara, mål – något som ofta saknats inom

räddningstjänsten och Räddningsverket.

Jag lunchade med några arbetskamrater till

Färjestads ”nödlösning” Per-Erik Johnsson.

De sa: ”Perra har förmågan att peka ut ett mål

därframme och sedan få gruppen att jobba

stenhårt tillsammans för att nå dit.”

Det var precis vad som hände med ett Färjestad

i kris. Brandmästaren förvandlade förvirrade

spelare till vinnare och blev själv hockeymästare.

Räddningstjänsten är navet

Jag började denna spalt med fokus på brandmän

och befäl. Det leder mig in på en kontakt

jag nyligen hade med en läsare. Han frågade

varför Sirenen skriver mer om kommunal

räddningstjänst än om fallolyckor. Fler än 1 000

svenskar dör ju i fallolyckor varje år, att jämföra

med drygt 100 i bränder.

Svaret blev – och är – detta: Räddningstjänsten

är Räddningsverkets viktigaste ingång i kommunen.

Det är där centralt initierade projekt, lagar

och annat omsätts i praktik.

Räddningstjänsten är i de flesta kommuner

navet kring vilket alla frågor om säkerhet

snurrar. Det kan till och med handla om att

räddningstjänsten inrättar en ”Fixar-Malte” för

äldres säkerhet.

Det är räddningstjänsten som driver frågor

om säkerhet i ett bredare perspektiv, som leder

det olycksförebyggande arbetet och som har en

beredskap när bränder, trafikolyckor och annat

elände inträffar.

Därför blir räddningstjänsten

även i fortsättningen Sirenens

viktigaste enskilda målgrupp.

1+1 = 1 eller 1+1 = 3?

Regeringen har föreslagit en sammanslagning

av Räddningsverket

(SRV) och Krisberedskapsmyndigheten

(KBM). Ökad effektivitet

vid stora kriser och

rationalisering är syftet. Så

här är det tänkt:

1+1= 1 (SRV+KBM =

Säkerhetsverket).

Det skulle inte förvåna

mig det minsta om

ekvationen i slutändan

blir denna:

1+1= 3. En ny, liten,

krisledningsmyndig-

het i Stockholm bildas

samtidigt som största

delarna av SRV och

KBM blir kvar som

egna myndigheter.

Sirenens

viktigaste

målgrupp

Sista ordet

från Stig Dahlén

Sirenens chefredaktör

Välkommen med synpunkter!

e-post: stig.dahlen@srv.se

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter

som framförs i denna kolumn är hans personliga

och har inget med Räddningsverkets ståndpunkter

att göra.


Posttidning B

Returadress:

L 257

651 80 Karlstad

Champions Leauge på Stadio Delle Alpi

i Turin, Juventus-Rapid Wien.

Uppradade inför avspark Cannavaro,

Nedved, Ibrahimovic, Del Piero – och

Hansson.

– Det var häftigt att stå där före

matchen, säger Martin Hansson, 35.

Han gjorde inget av de tre målen

i matchen, däremot gav han dem

klartecken.

För tio år sedan och lite till kuskade

brandman Hansson från Holmsjö runt

i Blekinge och Småland kvällar och

helger, var en av dem som såg till att

fotbollsrörelsen kunde genomföra alla

matcher. Det gjorde han tydligen bra.

Nu spelar stjärnor i allsvenskan,

Champions League och VM-kval efter

hans pipa.

Martin Hansson är FIFA-domare, vilket

innebär att han ingår i internationella

fotbollsförbundets organisation.

– Jag får döma internationellt fram till

jag är 45 år i allsvenskan till 47. Men jag

får rökdyka tills jag är 67…

Räddningsverkets tidning

Nr 3 April 2006

Foto: BILDBYRÅN

Från Sillhövda AIK i div VI till Stadio Delle Alpi i Turin. Brandman Martin Hansson gjorde karriär genom att sluta spela och dra på sig domartröjan. I sommar väntar EMslutspel

för U21-landslag.

Världsstjärnor spelar

efter Martins pipa

Han ler snett och tycker det rimmar

lite illa. Och visst kan man reflektera

över vilken regel som är mest relevant.

För domare Hansson är koncentration

ett nyckelord. Det kan vara snart gjort

att hamna i karantän, eller bli struken

ur rullorna. En tränare ser mer förmildrande

på en snedsparkande högerback

än fotbollsvärlden på några misstag

från en domare.

Tio matcher på elva dagar

Det var skillnad i början på 90-talet.

Då handlade det om att matcher skulle

kunna genomföras. Rekordet är tio

matcher på elva dagar. Förra året dömde

han 30 matcher på hela året.

– En match i veckan är vad man mentalt

klarar, rent fysiskt skulle jag nog

klara två.

Martin räknar med att han springer

10-15 kilometer under en match. Löpningen

handlar om att finna rätt vinklar,

inte hamna med ryggen mot spelet. Har

bägge lagen taktiken att slå långa bollar

på Bengt, då blir det mer löpning än tan-

keverksamhet för domaren. Inte så kul.

Har man formtoppar som domare?

– Ja, det har man. Det handlar om det

mentala. Man kan ha koll på matchen i

89 minuter för att plötsligt missa något

i straffområdet. Då faller man i den psykologiska

hissen, och det kan sitta i ett

tag.

Den stora utmaningen behöver inte

vara toppmatchen med härlig inramning

och höga förväntningar. Det kan

vara tuffare att hålla koncentration i 90

minuter i en match som inte gäller så

mycket och där läktarna är lika välfyllda

som plånboken veckan före löning.

– Då måste man ladda mer.

Bra stämning i allsvenskan

Vad publiken skriker till domaren, det

vet vi. Men hur är stämningen på planen?

– I allsvenskan är den mycket bra, vi

har bra dialog med spelarna. Det finns

spelare som är föredömen, till dem kan

jag säga ”er högerback måste lugna ner

sig, annars får han snart gult kort”. Det

fungerar. Samtidigt vet jag att om de

som är föredömen reagerar på något

domslut, då är jag snett ute.

Att vara fotbollsdomare är för Martin

numera ett välorganiserat och välavlönat

extraknäck. I början av karriären var

det pengar i näven direkt efter matchen,

och en kassör som undrade om det

verkligen var fyra mil från Holmsjö till

arenan. I dag får han 6 900 kronor för

varje allsvensk match, en resebyrå bokar

resorna när inte egen bil används.

– Det är bra betalt numera, faktiskt

bättre ersättning i allsvenskan än Champions

League, där ses det mer som ett

hedersuppdrag.

Att få två skiftarbeten att fungera innebär

pusslande och välvilliga kollegor.

– Både arbetsgivare och arbetskamrater

vid brandstationen i Kalmar ställer

upp på ett fantastiskt sätt för mig. Det

blir många skiftbyten och utan dem

skulle det inte fungera.

PER LARSSON

More magazines by this user
Similar magazines