Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

utbildning Sirenen Nr 3 April 006 Hans FallerEj-paket håller äldre på fötter SMO-eleven Andreas Karlsson ville göra något för äldresäkerheten i hemkommunen under sin praktik. Hans FallerEj-projekt engagerade Trosa och satte fart på arbetet för att minska fallolyckorna. – Jag rekommenderar alla kommuner att ta in någon utifrån som informerar om fallolyckor, säger Helena Gustafsson, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Trosa. Andreas Karlsson går det avslutande året på Räddningsverkets tvååriga utbildning Skydd mot olyckor (SMO) i Rosersberg. I utbildningen ingår en tioveckors så kallad Lia-praktik (Lärande i arbete) i systematiskt säkerhetsarbete. Andreas gjorde den vid vård- och omsorgsförvaltningen i sin hemkommun Trosa. Syftet var att informera och engagera äldre i hur de själva med enkla medel kan förebygga olyckor i sin vardagsmiljö. – Jag tog kontakt med vård- och omsorgschefen i Trosa och berättade om mina idéer. Hon blev jätteglad och jag fick en projektanställning över sommaren. Skaffade faktaunderlag Helena Gustafsson, medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunen, blev hans handledare. Andreas inledde med att skaffa sig ett faktaunderlag om fallolyckor och inhämtade statistik från NCO i Karlskoga, Räddningsverkets Nationellt centrum för lärande från olyckor. Målgruppen var kommuninvånare över 70 år vilket det finns omkring 1 000 i Trosa. Att nå ut är inte helt lätt, broschyrer hamnar lätt i pappersåtervinningen. – Jag ville ha något att locka med. Eftersom det är vanligt att äldre snubblar i mörker hade jag en idé om lågenergilampor. Till slut blev det en liten nattlampa man sätter direkt i vägguttaget. En idé om att dela ut lite sand mot halka hämtade han från Smedjebacken. – Tanken är att de äldre ska kunna sanda vägen ut till brevlådan eller där det behövs. Dyra halkbroddar Andreas hade även tänkt skicka med broddar men det visade sig bli för dyrt och i stället erbjöds de som ville att köpa dem till kraftigt reducerat pris. När han kommit fram till innehållet i FallerEj-paket återstod finansieringen och han frågade sig vilka som kunde vara intresserade. Rimligtvis kommunen och landstinget som vardera står för ungerfär hälften var för de 250 000 kronor en höftfraktur kostar. Men också pensionärsorganisationerna och Lions. Beväpnad med statistiken, sin projektidé och framåtanda knackade han på hos ansvariga. – Jag sa att så här ligger det till och jag har lösningen – vill ni bidra? Alla ville bidra och Andreas fick ihop 50 000 kronor för att köpa lampor, sand och broddar. Varje paket skulle innehål- Andreas Karlsson går den tvååriga utbildningen skydd mot olyckor i Rosersberg. Under sin Lia-period (Lärande i arbete) drog han igång ett äldreprojekt och fick ett fantastiskt gensvar. Kommunen talar om att arrangera en årlig FallerEj-dag. la två kilo sand, totalt två ton. – Det var svårt att få tag i en lokal som kan ta in två ton grus, till slut blev det deltidsstationen i Trosa. Dagverksamheten Måsen hjälpte till med att paketera sanden. Broderad tygkasse Utöver den lilla nattlampan och sanden innehöll Andreas Karlssons FallerEj-paket Räddningsverkets broschyr Tips och råd på äldre dar samt en enkät. Allt förpackat i en tygkasse med projektnamnet FallerEj broderat i blått. – Kassarna kördes ut till vårdcentralen, Apoteket, bibliotek och ytterligare ett par ställen där de kunde hämtas av pensionärer. Broddarna kunde de köpa till kraftigt reducerat pris när de lämnade in enkäten. Fantastiskt gensvar Information om var kassarna kunde hämtas fick de ut bland annat genom medierna. Gensvaret blev fantastiskt och 950 kassar hämtades ut. – Mest uppskattad blev den lilla lampan. Det kostar bara nio kronor att ha den tänd dygnet runt i ett år. Jag har fått jättemycket respons. Politikerna har tackat mig och pensionärerna är otroligt tacksamma. Man talar om att ha en årlig FallerEj-dag där man bland annat visar produkter, säger Andreas Karlsson. Hans handledare är mycket nöjd med Andreas arbete. – Det fungerade jättebra. Det är bra när det kommer en ung människa utifrån, han skapade uppmärksamhet och många fick upp ögonen för problemet. Han gav mig draghjälp och vi ska nu försöka jobba vidare i samarbete med vårdcentralen, säger Helena Gustafsson. Text och foto: GUNNO IVANSSON
Sirenen Nr 3 April 006 utbildning Rakel för test i Revinge Rakel gör intåg på Revinge. I ett demonstrationsrum ska presumtiva användare kunna prova på hur systemet fungerar. Samtidigt ska utbildningar på skolan vara anslutna till Rakelnätet. Utbyggnaden av radiokommunikationsnätet Rakel är på gång. Men många tvekar till att ansluta sig eftersom det är en stor investering. För att ge kommuner, landsting med flera bättre kunskap och beslutsunderlag kommer Räddningsverket att öppna ett demonstrationsrum på skolan i Revinge. Enkelt uttryckt kan man säga att ingen ska behöva känna att de köper grisen i säcken. – Vi ska visa hur Rakel fungerar på riktigt, många har saknat den möjligheten, säger Tommy Nilsson, Räddningsverket. Godkända leverantörer Demonstrationsrummet byggs i skolans ledningscentral. Där ska utrustning finnas från de mobilstationsleverantörer som är godkända och klara. Utrustningen ska motsvara en mobilstation, två handstationer och pc-styrning av mobilstation med positionering. Brandbilar kommer också att utrustas, en för varje leverantör, med utrustning för bemanning med 1+4 och kommunikation för rökdykning. Ett fordon ska utrustas med kommunikationsutrustning för ambulansverksamhet. – Tekniken förändras och därför lär det bli kompletteringar i utrustningen med tiden, säger Tommy Nilsson. Förevisningen av Rakel är tänkt som demonstration med möjlighet att prova utrustningen, inte som någon utbildning. Förhoppningen är att vara igång med demonstrationerna i maj, förutsatt att nätet då är i drift. Fyra scenarier ska kunna användas för att öva radiotrafiken praktiskt. Skolan räknar med att kunna ta emot sju-åtta personer vid varje tillfälle. På fler skolor Från början var tanken att demonstrationsutrustningen skulle flytta med till Räddningsverkets övriga skolor i takt med att nätet byggs ut. Eftersom utbyggnaden blivit fördröjd och många dessutom tvekar om att ansluta sig finns funderingar på att upprätta demonstrationsrum på ytterligare någon skola. Riksinstruktörer Mikael Nyberg och Tord Borgström, lärare på Revinge, är riksinstruktörer i användandet av Rakel. De utbildar länsinstruktörer som i sin tur ska utbilda användare inom kommuner, sjukvård, polismyndigheter med flera. Nyberg och Borgström håller även i satsning på utbyggnaden av radiosystemet på skolan. – Huvudsyftet är att använda det i utbildningen så att eleverna ska känna igen tekniken när de kommer ut i räddningstjänsterna. Det Krisberedskapsmyndigheten säger att Rakel ska klara måste vi kunna visa här. Men om vi har behov av att använda allt i utbildningen är en annan sak, säger Mikael Nyberg. Revinge kommer att vara uppkopplat mot det skarpa nätet men endast ha talgrupper för skolan, alltså inte kunna nå ut till alla användare inom Rakel. Lånas ut vid olycka – Men om en större olycka inträffar i närområdet ska Revinges utrustning kunna lånas ut för att användas skarpt, och då kan vår utrustning tilldelas de talgrupper som behövs. Förhoppningen är att skolan till hösten ska vara utrustad för att använda Rakelsystemet i skolans utbildningar. PER LARSSON Räddningsverket Skövde utbildar förstainsatsperson Räddningstjänsten i Jönköping lanserade begreppet förstainsatsperson. – Egentligen märkligt att ingen kommit på det tidigare, säger Göran Andtbacka lärare i Skövde. Nu har arbetssättet blivit utbildning på Räddningsverkets skola i Skövde. Sirenen berättade förra året om hur deltidsbefäl inom räddningstjänsten i Jönköping har samma anspänningstid som heltidsbrandmän. Under jourveckan har de en egen bil och åker direkt till olycksplatsen. Vid larm är förstainsatspersonen i genomsnitt tre minuter snabbare än övriga styrkan. Denne har ibland hunnit släcka mindre bränder, andra gånger avbryta onödiga larm. Förstainsatspersonen kan också förbereda insatsen innan övriga styrkan kommer. – Där tror jag vi har den stora vinsten. Befälet har hunnit orientera sig, och därför kan insatsen komma igång tidigare och startas med bättre ingångsvärden, säger Göran Andtbacka. Heldagsutbildning Nu har Räddningsverket Skövde tillsammans med räddningstjänsten i Jönköping tagit fram en utbildning för förstainsatsperson. Fem heldagsutbildningar har genomförts. – Vi har haft 62 deltidsförmän från Jönköpings län hos oss. En del jobbar redan som förstain- Foto: THOMAS JOHANSSON Räddningsverket Skövde har tillsammans med räddningstjänsten i Jönköping tagit fram en utbildning för förstainsatsperson. Fem heldagsutbildningar har genomförts och nästa kurs hålls i september. satsperson, men de flesta gör det inte. Arbetssättet kommer att sprida sig tror Göran Andtbacka. – Vi tycker det är jättebra. Det finns olika lösningar runt om i landet som kan liknas vid förstainsatsperson. Men Jönkö- ping var först med en organiserad form. Nästa kurs i september Skolan i Skövde erbjuder utbildningen för alla som är intresserade, nästa gång är 11 och 12 september. Blir intres- set stort räknar Andtbacka med att skolan kan klara av fem-sex utbildningsdagar under en termin, max antal deltagare är tolv per dag. – På längre sikt tror jag detta kan vara en utbildning även för personal inom ambulans, polis och hemtjänst. Med möjlighet att larma den person som finns närmast olycksplatsen, vilket inte behöver vara en brandman, kan arbetssättet utvecklas ytterligare. Men i dagsläget vänder vi oss till räddningstjänsten med utbildningen. Heldagsutbildningen innehåller lika delar teori och praktik. Teoretiskt diskuteras förutsättningar för en förstainsatsperson, vad det innebär att komma tidigare och vad denne kan göra, hur man rapporterar och förbereder för styrkorna som är larmade på insatsen. Riskbedömning diskuteras också, det finns en risk med att vara ensam först på plats. – Vi har fört diskussioner med Arbetsmiljöverket om det. Fyra olika insatser Under praktikpasset får alla göra fyra olika insatser på egen hand, två bränder och två trafikolyckor. Dessutom gör alla på kursen två större insatser där gruppen tillsammans diskuterar och genomför möjliga åtgärder för en förstainsatsperson. Förutom att snabbare insats kan minska lidandet är det också av samhällsekonomiskt värde. I Jönköping har det räknats fram att vinsten är 7 500- 8 000 kronor per insats, eller 10-14 gånger större än merkostnaden för insatsen. PER LARSSON
Page 1 and 2: Räddningsverkets tidning Nr 3 Apri
Page 3 and 4: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Var
Page 5 and 6: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Henn
Page 7 and 8: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter ör
Page 9 and 10: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Foto
Page 11 and 12: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Bran
Page 13 and 14: Sirenen Nr 3 April 006 kärnenergib
Page 15 and 16: Sirenen Nr 3 April 006 Brister i be
Page 17 and 18: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter avde
Page 19 and 20: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter pers
Page 21 and 22: Sirenen Nr 3 April 006 porträttet
Page 23: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Semi
Page 27 and 28: Sirenen Nr 3 April 006 utbildning F
Page 29 and 30: Sirenen Nr 3 April 006 Sirenens rä
Page 31 and 32: Sirenen Nr 3 April 006 erfarenheter
Page 33 and 34: Sirenen Nr 3 April 006 ordet fritt
Page 35 and 36: Sirenen Nr 3 April 006 platsannonse
Page 37 and 38: Sirenen Nr 3 April 006 platsannonse
Page 39 and 40: Sirenen Nr 3 April 006 eftersläckn

Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?