Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

30 erfarenheter Sirenen Nr 3 April 006 PELLETSEN BRINNER Räddningsverkets brandutredarprogram har vid ett par tillfällen rapporterat om bränder i lager med träpellets. Det har då handlat om höga siloanläggningar där brand med största sannolikhet uppstått genom självantändning. Under vintern 2005/2006 har det inträffat inte mindre än sju mer eller mindre allvarliga bränder i pelletsfabriker. Samliga fabriksbränder har dessutom inträffat inom en relativt begränsad yta i Kalmar och Jönköpings län. Vid tillverkning av träpellets, som ska användas som bränsle, utgår man oftast från sågspån eller bark. Råvaran passerar först en kvarn där den finfördelas. Därefter förflyttas pulvret i rör eller med hjälp av rakor till en press där det under högt tryck pressas till pellets. Då utvecklas värme och de nypressade små cylindrarna måste först passera en kylare eller en avsvalningsyta innan de kan lagras i högar eller förpackas i säckar. Enligt uppgift från personal i branschen är det inte ovanligt med brandtillbud i kvarnen eller i samband med avsvalningsprocessen. På denna sida redovisas kortfattat omständigheterna kring de bränder i pelletsfabriker som vi har kännedom om. Några av de redovisade brandplatserna har blivit noggrant undersökta av polisens tekniker och/eller av brandutredare från räddningstjänsten. 13 november 2005 brand i lagerlokal Virkvarn, Oskarshamn – larm kl 07.06 Brand i lada där det bland annat lagrades pellets i högar om två-tre meter. Polistekniker har undersökt brandplatsen tillsammans med personal från räddningstjänsten. Branden har av allt att döma börjat inne i ladan men spridit sig till att också omfatta några stora säckar med pellets som stod utanför. Utredarna tror inte att branden uppstått i pelletshögarna inne i ladan utan misstänker elfel i en annan del av byggnaden. Men allt är mycket osäkert på grund av brandens stora omfattning som gav en totalskada med långvarig eftersläckning och bevakning av de rykande pelletshögarna. 19 januari 2006 brand i pelletsfabrik Ödhult, Hultsfred – larm kl 05.05 Den relativt nystartade fabriken för tillverkning av pellets var inrymd i en träbyggnad med plåttak. I ena änden av byggnaden fanns en spånhög. I mitten fanns pressverktyget och en yta för avsvalning av de nypressade pelletarna. I andra änden av byggnaden fanns en stor hög med färdiga pellets. Dessutom fanns en cirka tio meter hög silo med förråd av pellets för försäljning. Arbete i byggnaden pågick till cirka klockan 01.00 då sista man lämnade företaget. När branden upptäcktes vid femtiden på morgonen var allt övertänt. Polisens tekniker bedömde det som lönlöst att göra brandplatsundersökning. Allt var nerbrunnet till grunden. Även innehållet i silon brann upp. I ett par fall tror de sig veta varför branden startade, men brandorsaken är inte klart fastslagen vid någon av bränderna. Är det verkligen möjligt att det på bara tre månader inträffar sju av varandra oberoende bränder i pelletsfabriker bara i Småland? Eller finns det någon gemensam nämnare som vi ännu inte hittat? 22 januari brand i pelletsfabrik Mönsterås – larm på morgonen Anläggningen framställer pellets av bark. Den har dygnet runt-drift och är nattetid övervakad av personal med delvis andra arbetsuppgifter. Branden bekämpades av företagets industribrandkår. Kommunens räddningstjänst larmades inte. Enligt uppgift från företaget började branden i en så kallad pelletskylare där varm pellets ska svalna. Branden spred sig bakåt upp i några slangfilter som förbinder kvarnen med pelletspressarna där det också blev brand med öppen låga. Orsaken till såväl denna brand som en annan brand i samma anläggning 15 februari tros bero på att den aktuella pelletspressen är 17 år gammal och att det uppstått mekaniskt slitage i verktyget. 10 februari brand i pelletsfabrik Vaggeryd – larm kl 08.20 När branden uppstod pågick pressning av pellets för fullt. Maskinisten övervakade processen på skärmar och instrument. Plötsligt upptäckte han att temperaturen steg snabbt i pressrummet och en smärre explosion inträffade. Det syntes lågor i dammet i pressrummet och han ringde 112. Först en stund senare utlöste det automatiska brandlarmet. När räddningstjänsten kom fram hade branden ute i pressrummet självslocknat. Men det var fortfarande värme och glödbränder inne i transportörerna och i själva pelletspressen. Någon djupare utredning av vad som hänt utfördes inte, driften kunde återupptas redan samma dag. Försäkringsbolag samt ägare till pelletsfabriker och lager är mycket angelägna att förhindra ytterligare bränder. Har du kunskap eller information att tillföra i ämnet bör du kontakta Räddningsverkets brandutredarprogram. 15 februari brand i pelletsfabrik Mönsterås – tidpunkt för larm okänd Enligt företagsledningens bedömning har detta brandtillbud samma orsak som den brand som inträffade 22 januari. En bidragande orsak tros vara att barken på senare tid varit ovanligt torr och därmed lättantändlig. Företaget har genom årens lopp haft flera tillbud med förhöjd värme i pelletsanläggningen. Men med hjälp av gnist- och temperaturvakter har problemen upptäckts innan det hunnit utvecklas till brand. Personalen brukar då hinna vidta åtgärder för att minska temperaturen. Vid detta tillfälle hann det emellertid uppstå en mindre brand som snabbt kunde släckas. Företaget har tillsammans med försäkringsbolaget beslutat att vidta säkerhetshöjande åtgärder med bland annat mera känslig övervakningsutrustning. 26 februari brand i pelletsfabrik Hok, Vaggeryd – larm kl 02.00 ULF ERLANDSSON Sju fabriksbränder på drygt tre månader Pelletsfabriken har kontinuerlig drift och kördes för fullt då branden bröt ut. Den person som övervakar driften finns normalt i ett kontrollrum i en annan del av anläggningen men övervakar processen på skärmar och instrument. Råvaran, som är sågspån, finns i en trälada bredvid den egentliga fabriksbyggnaden. Därifrån matas den med en sorts rakor vidare till fabriken där spånen mals sönder ytterligare och torkas innan de via rör blåses fram till pressarna som formar pelletarna. Branden uppstod någonstans innan presstället. För-
Sirenen Nr 3 April 006 erfarenheter Foto: LEIF PETTERSSON Pelletsfabriken i Dalsjö brann ner till grunden för tio år sedan. I slutet av februari brann det igen i fabrikshallen, stor som en fotbollsplan. Foto: LEIF PETTERSSON Rökdykare bekämpar branden i pelletsfabriken i Dalsjö. modligen blev det någon form av dammexplosion. Luckan till ett elskåp hittades lossliten vilket tyder på att kraften kom inifrån skåpet. Utredning pågår. 28 februari brand i pelletsfabrik Dalsjö, Vimmerby – larm kl 05.40 För tio år sedan brann fabriken ner till grunden. Den nya fabrikshallen som uppfördes var stor som en fotbollsplan. I den fanns tre stora högar. Två av dem låg vid var sin gavel och innehöll träflis. Mellan dem fanns en lika stor hög med färdiga briketter, stora som ishockeypuckar, avsedda att säljas till olika värmekraftverk. De tre högarna låg på visst avstånd från varandra. Skruvar och rakor förflyttade flisen i kulvertar under golvet till en avskild byggnadsdel där den finfördelades av kvarnar för att sedan pressas till pellets eller briketter. Produktionsdelen räddades från total förstörelse. Polisens tekniker har gjort en undersökning tillsammans med personal från räddningstjänsten De misstänker att branden kan ha startat i en ingående elkabel för 160 ampere. Två män räddades i sista stund Två personer var nära att omkomma av giftiga brandgaser vid en lägenhetsbrand. När räddningstjänsten fick ut dem var de medvetslösa men kvicknade till igen sedan de behandlats med syrgas. – De har sannolikt sina grannar att tacka för att de lever, säger Ingvar Karlsson, brandmästare vid räddningstjänsten i Östra Blekinge. Det var vid femtiden på morgonen som en boende i flerfamiljshuset vaknade av att det luktade rök. Han steg upp och gick ut i trapphuset. Där var röklukten starkare och orolig ringde han till SOS Alarm. Där klassades ärendet till en början som undersökningslarm och endast ett fåtal brandmän skickades till platsen. Men strax därpå härledde Erfarenheter lägenhetsbrand n När räddningstjänsten anlände hade det börjat brinna med öppna lågor. Men dessförinnan hade det förmodligen varit en pyrande brand under lång tid. Det är under den perioden som det utvecklas mest farliga brandgaser. n Tyvärr fanns ingen brandvarnare i lägenheten. Om det funnits hade männen förmodligen blivit väckta redan innan de hunnit bli påverkade av röken. Då hade det troligen bara blivit ett brandtillbud som de kunnat släcka själva. n Hur kunde röklukten sprida sig så enkelt från en lägenhet till en annan? Det bör undersökas av bygg- och ven- Av flera dödsbränder som rapporteras till Räddningsverketsbrandutredarprogram framgår det att den avlidne påträffats sittande död på en stol, ofta vid köksbordet eller annan liknande plats. Det handlar då inte bara om gamla, sjuka, handikappade eller djupt berusade personer. I några fall har de omkomna i stället varit förhållandevis unga, friska och skapligt nyktra människor. De har uppenbarligen inte heller suttit och sovit då branden först bröt ut. I något fall framgår det tydligt att det blivande brandoffret till och med försökt att släcka branden för att i nästa skede sätta sig flera väckta grannar att röken kom från en speciell lägenhet och att det förmodligen brann där inne. Efter ett nytt samtal med SOS-centralen drogs stort larm till räddningstjänsten. – Vi bröt upp lägenhetsdörren direkt när vi kom, berättar Ingvar Karlsson. Hela lägenheten var fylld av tjock, svart rök. I en fåtölj satt en medvetslös man och i en soffa låg en annan man, också han medvetslös. TV:n stod på och det brann i en matta på golvet. Männen bars ut i det fria av rökdykare. I väntan på ambulans behandlades de med syrgas. – De kom till sans igen efter en stund, men var rejält omtöcknade. Båda fördes till sjukhus för fortsatt vård, men jag tror inte att det var någon tilationsteknisk personal. n Bränder på grund av oförsiktighet vid rökning är den överlägset vanligaste orsaken till dödsbränder med ett trettiotal omkomna per år i Sverige. När ska det bli krav på att alla cigaretter som säljs i landet måste vara självslocknande? n En vanlig lägenhetsdörr kan varje räddningskår forcera på bara några minuter. Men har de utrustning för att få upp en säkerhetsdörr med metallgaller av den typ som nu börjar bli så vanlig? n Vid akut förgiftning av brandgaser bör patienten snarast behandlas med syrgas. Men har alla kårer tillgång till sådan utrustning och utbildning på när och hur den ska användas? Varför dog de vid köksbordet? vid köksbordet och avlida av brandgaserna. Det är allmänt bekant inom räddningstjänsten att koloxid (CO) är en ytterst giftig gas som påverkar medvetandet och smyger sig på sitt offer. Men är den verkligen så lömsk att den utsatte inte förstår vad som håller på att hända utan lugnt sätter sig på en stol, nästan som för att begrunda situationen? Har du någon erfarenhet av liknande händelser? Ta i så fall kontakt med undertecknad. När vi har tillräckligt med konkreta exempel kommer Räddningsverkets brandutredarprogram ta kontakt med rättsläkare och andra Saknades i lägenheten. 31 större fara med dem, avslutar brandmästare Ingvar Karlsson. Branden kunde släckas på ett ögonblick. Polisen misstänker att någon av männen kan ha rivit ner ett askfat på golvet och att det funnits glöd kvar i detta. De har därför skrivit en formell anmälan om allmänfarlig vårdslöshet. Efter tidningsartiklar i lokalpress och samtal med räddningstjänstens personal. n I det redovisade fallet räddade grannarna och räddningspersonalen utan tvivel livet på två personer. Hur ofta händer det? Statistiken är bristfällig. Räddningstjänstens personal bör bli bättre på att beskriva sina åtgärder så att allmänheten förstår hur mycket de faktiskt uträttar. n Den som av oaktsamhet vållar en brand kan bli åtalad och straffad för allmänfarlig vårdslöshet enligt brottsbalken (kapitel 13, paragraf 6). Paragrafen kan tillämpas bland annat när någon av oaktsamhet (sängrökning, glömt ljus, heta arbeten etc) vållar en brand som innebär fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom. experter på området för att förhoppningsvis kunna presentera en förklaring på fenomenet i nästa nummer av Sirenen. ULF ERLANDSSON Ulf Erlandsson är anställd vid Räddningsverket och leder ett stort brandutredarprogram. Erlandsson medverkar i Sirenen med sammanfattningar av rapporter. Han tar med glädje emot synpunkter och tips på tel 054-13 50 39, fax 0470- 20804, epost: ulf.erlandsson@srv.se
Page 1 and 2: Räddningsverkets tidning Nr 3 Apri
Page 3 and 4: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Var
Page 5 and 6: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Henn
Page 7 and 8: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter ör
Page 9 and 10: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Foto
Page 11 and 12: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Bran
Page 13 and 14: Sirenen Nr 3 April 006 kärnenergib
Page 15 and 16: Sirenen Nr 3 April 006 Brister i be
Page 17 and 18: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter avde
Page 19 and 20: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter pers
Page 21 and 22: Sirenen Nr 3 April 006 porträttet
Page 23 and 24: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Semi
Page 25 and 26: Sirenen Nr 3 April 006 utbildning R
Page 27 and 28: Sirenen Nr 3 April 006 utbildning F
Page 29: Sirenen Nr 3 April 006 Sirenens rä
Page 33 and 34: Sirenen Nr 3 April 006 ordet fritt
Page 35 and 36: Sirenen Nr 3 April 006 platsannonse
Page 37 and 38: Sirenen Nr 3 April 006 platsannonse
Page 39 and 40: Sirenen Nr 3 April 006 eftersläckn

Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?