LOCKAR BYBOR OCH TURISTER - Lantmännen

NÄRODLAT 

HETASTE 

MAT-TRENDEN 

Goda rätter 

med nya korn 

MATEN HEMIFRÅN 

LOCKAR BYBOR OCH TURISTER 

Så kom brödet 

till Sverige 

Danmark planerar för mer fullkorn 

Råg platsar på stjärnkrogen 

SVENSKA NÄRINGSEXPERTER: 

Välj gärna fullkorn

INNEHÅLL 

GAMMALT OCH NYTT 

t I Ransbysätter, en liten by i området vid 

Övre Fryken i Värmland, finns både en gammal 

fungerande kvarn, en bagarstuga och ett 

galleri med servering. Här sker ett spännande 

samarbete om sädesslag och mjöl. Ett 

nytänkande som hämtar inspiration i det 

gamla och som gynnar både det lokala företagandet 

och turismen. sidan 6 

MÅLTIDSTURISMEN VÄXER 

t Måltid + turism är en kombination som 

växer snabbt i hela världen just nu. Lokala 

och regionala specialiteter lockar. Matbröd, 

bullar och småkakor är en än så länge rätt 

outnyttjad turistattraktion i Sverige. Men 

potentialen finns. sidan 8 

JÄRNÅLDERSBAK 

t Liselott Bergström satte fyr på elden och 

provbakade på järnåldersvis för att utforska 

Sveriges första bröd i grunden. De äldsta 

svenska brödresterna är från 200-talet och 

kommer från en offerplats på Helgö i Mälaren. 

sidan 10 

BAKTERIER GER FRISKARE FRÖN 

t Utvalda bakterier, som kan skydda späda 

frön mot sjukdomar testas i sommar i ett 

stort försök med bland annat gröna ärter. 

Metoden används redan på spannmålsfrön, 

och gör att man kan gå ifrån att ”beta” utsädet 

med kemikalier. 

sidan 12 

PASSION FÖR YOGA OCH MAT 

t Therese Fridh har två passioner i livet – 

yoga och mat. Hon bjuder på spännande 

recept med gryn och fröer som får smaklökarna 

att gå i spinn. sidan 14 

LIVSMEDELSVERKET: VÄLJ FULLKORN 

t Livsmedelsverket har sammanställt aktuell 

forskning om fullkorn och hälsa och 

rekommenderar i sina kostråd att man gärna 

ska välja fullkorn när det gäller bröd, flingor, 

ris och pasta. sidan 20 

2 

chefredaktör maud lindblå 

maud.lindbla@lantmannen.com 

telefon 08–657 42 20 

ansvarig utgivare 

ingmar börjesson 

adress 

idétidskriften c 

box 30192 104 25 stockholm 

BRÖDTEXT 

Livsmedel 

är mat 

grafisk form 

pagarango – jan reinerstam 

omslagsillustration 

daniel egneus 

redaktionsråd viola adamsson, 

ingmar börjesson, elisabeth 

forsum 

tryck jms mediasystem 

upplaga 30 000 exemplar 

issn 1100–598x 

maud lindblå 

Chefredaktör 

– ja, gärna, svarade 16-åringarna som fick frågan om de kunde 

tänka sig att jobba med mat i framtiden. När frågan istället gällde 

om de ville jobba med livsmedel var ointresset totalt. 

Intresset för mat bara växer, men livsmedelsbranschen är en av 

Sveriges mer anonyma verksamheter. 

En av dem som funderar över detta är Bo Thunberg, en av författarna 

bakom den nyutkomna boken ”Matsmart, på spaning efter 

nya goda trender”, som presenteras i den här tidningen. Han konstaterar 

att livsmedelsbranschens produkter finns nära oss, ständigt 

närvarande. Svenska livsmedel exporteras med stor framgång. Men 

på hemmaplan försvinner företagen in i något av en gråzon. I boken 

finns basfakta, intressanta att ta fram i ljuset. 

omkring 250 000 människor arbetar i sektorn som innefattar 

jordbruk, fiske, förädling och beredning samt en stor del av dagligvaruhandeln. 

Till branschen räknas också restauranger och storkök. 

livsmedelsindustrin är den fjärde största industribranschen i 

Sverige om man utgår från produktionsvärde och antalet sysselsatta. 

Det finns cirka 3 100 företag som sysselsätter runt 60 000 människor. 

bageriindustrin är störst i branschen med drygt 14 000 personer 

och cirka 1 400 företag 2006. 

Så gott som varje del av vårt samhälle är på något sätt sammankopplad 

med livsmedelssektorn. Den spelar en viktig roll för Sveriges 

ekonomi, för sysselsättning och företagande men också för 

människors hälsa och dagliga välbefinnande och för miljö, klimat 

och den globala utvecklingen. 

Livsmedel är mat och mat har makt. 

Text och bild i C lagras elektroniskt och 

kan publiceras på Internet. Externa medarbetare 

måste meddela eventuella förbehåll 

mot att få sin text lagrad och spridd 

elektroniskt. 

idétidskriften C nr 2 2007

POTATIS 

–EN DOLD SKATT 

t Det här året kommer potatisen 

att lyftas fram som en framtidsgröda 

i världen. 

FN har utsett 2008 till det internationella 

potatisåret. ”En dold 

skatt” är rubriken för olika aktiviteter 

världen över. 

Bland annat har FAO, FN:s 

jordbruks- och livsmedelsorganisation 

utlyst en internationell fotografitävling 

för att belysa potatisens 

roll som källa till mat, 

sysselsättning och inkomst i 

utvecklingsländer. 

Världens största potatisprodu 

LOMPE 

Norsk lompe är ett potatistunnbröd, 

som kan ätas 

som det är med bara lite 

smör eller fyllas med goda 

saker. Prova den norska 

klassikern pölse med 

lompe i sommar: Ta en 

kokt eller grillad korv, 

linda lompen om och ät. 

till 8 bröd 

800 gram kokt skalpotatis 

1 tsk salt 

2–2,5 dl vetemjöl 

Jag vill ha 

Idétidskriften C 

som är gratis 

Ja tack! Jag har inte C men vill 

gärna ha den till adressen här intill 

DU SOM REDAN HAR C SKA INTE SKICKA IN DENNA KUPONG! 

Nej tack! Jag vill inte längre ha 

tidningen till adressen här intill 

Skala potatisen och pressa 

den i en potatispress, 

eller riv fint på rivjärn. 

Arbeta ihop potatispresset 

med saltet och 

arbeta sedan in det mesta 

av mjölet. Hur mycket 

mjöl som krävs varierar 

med vätskemängden i 

potatisen. Degen ska 

påminna om trolldeg i 

konsistensen. 

Forma degen till en 

rulle på väl mjölat bakbord. 

Dela rullen i 8 delar. 

Kavla ut varje del till en 

rund kaka med ungefär 15 

cent är Kina och i Indien har konsumtionen 

av potatis fördubblats 

de senaste två åren. 

På Svenska FN-förbundets 

webbplats www.sfn.se presenteras 

varje månad ett nytt potatisrecept. 

Lomper var februarireceptet. Det 

finns mer att läsa om potatisåret 

på www.potato2008.org. 

FÖRETAG/ORGANISATION: 

BEFATTNING: 

NAMN: 

ADRESS: 

POSTADRESS: 

centimeters diameter. 

Grädda kakorna i medelhet 

torr stekpanna. När 

det bildas bruna fläckar på 

undersidan är det dags att 

vänta lompen. Den puffar 

gärna upp lite under 

gräddningen. Det är bara 

att sticka hål på blåsorna 

med en gaffel. 

Låt lomperna svalna i en 

bakduk. 

(recept: Margit Richert 

och taffel.se) 

MATNYTTIG HEMSIDA 

FÖR BARNFAMILJER 

SMÅFRALLA 

t www.hungrig.nu heter en matnyttig hemsida för 

barnfamiljer. 

Här finns vardagsrecept, mattips, inspiration 

och kunskap att hämta. Sidan uppdateras varje 

vecka. 

Margareta Frost- 

Johansson är en av 

initiativtagarna och 

den som håller i 

hemsidan tillsammans 

med kocken 

Håkan Svensson. 

Margareta är utvecklingsledare 

för området 

mat i Hushållningssällskapens 

förbund. Hon har 

under många år samarbetat 

med Sveriges 

barnavårdscentraler 

för att ge småbarnsföräldrar 

utbildning i livsmedelskunskap och matlagning. 

Ett resultat är Matstart, föräldraträffar 

som sker i samarbete med BVC. Hungrig.nu kan 

ses som en slags fortsättning när barnen blivit större. 

Håkan Svensson står bland annat för recepten 

och gör veckomatsedlar. En av hans tankar är att 

förenkla planeringen genom att laga rätter som 

bygger på varandra. Man behöver alltså inte börja 

från början varje gång man ska laga mat. 

Både Margareta och Håkan bloggar på hemsidan 

och tar upp aktuella och praktiska frågor. 

En inspirationsbok som ska delas ut via alla 

barnavårdscentraler planeras som en del i projektet. 

Den ska påbörjas så snart finansieringen är 

klar. 

Idétidskriften C, Lantmännen, Box 30192, S-104 25 Stockholm. 

E-post: maud.lindbla@lantmannen.com 

idétidskriften C nr 2 2008 3

AV MAUD LINDBLÅ FOTO STEFAN WETTAINEN 

MATEN 

HEMIFRAN 

KLIMATHOTET 

FÅR OSS 

ATT VÄLJA 

Det går en ny grön våg genom Sverige. 

Hetaste mattrenden just nu heter närproducerat och lokalt. 

t Klimathotet, lokalpatriotism och längtan 

efter det goda hantverket hålls fram 

som några av orsakerna till att intresset för 

närproducerad mat växer så starkt just nu. 

Klimatfrågan har fått ett enormt 

genomslag i debatten och satt fokus på 

kortare transporter och resurssnåla förpackningar. 

– Men det handlar också om en motreaktion 

mot stordrift och anonyma matvaror. 

Samma trend finns i hela Europa och 

USA, säger Ingela Hallberg, som är verksamhetsledare 

för Regionalmat.se, ett 

kunskapsnav och nätverk för lokal och 

regional mat vid Institutionen för Livsmedelsvetenskap, 

SLU i Uppsala. 

Etik och patriotism 

I en stor undersökning anger svenska 

konsumenter att de viktigaste orsakerna 

till att köpa lokal eller regional mat är att 

man vill främja kortare transporter, miljön, 

småskalig produktion och en levande 

landsbygd. 

Konsumenterna vill uppenbart ta ett 

samhällsansvar med sitt val av produkter. 

Djuretiken är viktig. Djuren ska behandlas 

väl och långa transporter undvikas. 

Det är viktigt att produkterna har en tydlig 

avsändare. Det finns också en stark 

lokalpatriotisk kraft som inte ska underskattas. 

– Att stödja en lokal producent från 

hembygden eller där släkten har sina rötter 

är viktigt för konsumenten, säger 

Ingela Hallberg. 

Även handlarna har ett samhällsansvar 

med i sitt perspektiv. Som skäl till att sälja 

lokal och regional mat anger man i första 

hand konsumentnyttan och därnäst att 

4 

man stöttar bygden och skapar arbetstillfällen. 

Just nu gör alla de tre stora svenska 

butikskedjorna kraftfulla satsningar på 

lokalt producerad mat. LRF tror att 

marknaden är värd en miljard kronor år 

2010. 

Bönder tror på det lokala 

Bönderna är också med på tåget. Två av 

tre bönder vill att mer av deras produktion 

ska säljas lokalt eller regionalt som 

närproducerad. Det visar en färsk Sifoundersökning 

med nära 4 000 bönder. 

Mest intresserade av att sälja närproducerat 

är naturligt nog de som producerar 

trädgårdsprodukter. Därnäst kommer 

nötköttsproducenter och får- och lammproducenter. 

Sex av tio lantbrukare tror 

att lokalproducerad mat får 

stor eller mycket stor betydelse 

i framtiden. 

Regionalmat.se, som funnits 

i tio år, har som uppgift att 

försöka hålla ihop de olika 

aktörerna på den svenska 

marknaden. 

– Vi ska bevaka och lyfta 

fram frågor som är viktiga för 

att utveckla den lokala och regionala 

svenska maten, säger Ingela Hallberg. Vi 

ska också stimulera forskare att ta sig an 

frågor inom ämnesområdet, och se till att 

rådgivare och producenter får information 

om nyheter och forskningsrön som 

de kan ha nytta av. 

Ett exempel på en sektor som behöver 

utvecklas är de små lokala producenternas 

transporter. De går ofta till så att pro- 

ducenten själv kör ut varorna med bil, 

inte det bästa ur klimatsynpunkt. Men nu 

pågår utvecklingsprojekt, som ska leda 

fram till mer klimatvänliga alternativ. 

Ett nytt matlandskap 

I dagarna utkommer boken ”Matsmart – 

på spaning efter nya goda trender” (Gullers 

Förlag), som sammanfattar dagens 

utveckling i matsverige. Det är en reportage- 

och debattbok av författarna och 

miljödebattörerna Stefan Edman och Bo 

Thunberg samt fotografen Jan Töve. 

De beskriver hur ett nytt matlandskap 

växer fram. Nytänkare och finsmakare 

från norr till söder vill producera matvaror 

som inte bara är goda och hälsosamma 

utan också bra för djuren, miljön, 

landskapet och jordens klimat. 

I boken möter vi i ord och 

bild en rad spännande mathantverkare; 

vinproducenter 

vid Öresund, strutsfarmare på 

Västgötaslätten, den värmländske 

ekomjölksfantasten, 

Sveriges största odlare av grönsaksprimörer 

och många fler. 

Samtidigt tar författarna 

pulsen på de stora matjättarna 

både i Sverige och världen. 

– Vi har varit engagerade i livsmedelsdebatten 

under lång tid, ofta med kritik 

av den lågprisfixerade industrimatkultur, 

som alltför länge dominerat Sverige, 

säger Stefan Edman och Bo Thunberg. 

Här kan vi nu visa att något nytt äntligen 

är på väg – och att var och en av oss kan 

göra skillnad genom våra egna matvanor 

och matval. 


Lantbrukaren Bengt Hedelin experimenterar med ovanliga 

och inte sällan gamla sädesslag, som passar markerna i 

Värmland, där han bor. Se reportaget på nästa uppslag. 


Kvarninnehavaren Lennart Svahn tar hand om skörden och utvecklar nya produkter. Skrädmjöl, rostad nakenhavre samt mjöl av vete, råd, svedjeråg och dinkel i fullkornsversion 

och i siktad form finns i sortimentet. På varje förpackning anges var och av vem säden har odlats. 

Djupt inne i Värmland, i trakterna 

kring Sunne, händer det spännande 

saker när det gäller säd och mjöl. 

Där tänker man både nytt och hämtar 

inspiration ur det gamla. 

t Lantbrukaren Bengt Hedelin och kvarninnehavaren 

Lennart Svahn är nyckelpersoner 

i ett samarbete om sädesslag och mjölmetoder 

från förr. Detta sker bland annat i 

Ransbysätter, en liten by i området kring 

Övre Fryken där det både finns en gammal 

fungerande kvarn, en bagarstuga, och ett 

galleri med servering. Ransybysätter är ett 

exempel på hur folk i glesbygd kan gå samman 

för att skapa en miljö gynnsam både 

för turister och för det egna företagandet. 

I detta är sädesodlingen central. Utgångspunkten 

är att arbeta med ovanliga och inte 

sällan gamla sädesslag som sedan förädlas. 

Bengt Hedelin berättar att har funnits en 

utbredd uppfattning om att odling av brödsäd 

inte är lämplig i den trakten. 

– Men jag menar att det måste bero på 

vilka sorter man använder, säger han. Det 

finns varianter som inte ger så hög avkastning, 

men däremot väldigt hög kvalitet. 

Förr har liknande sorter säkert odlats i 

Värmland, men de har varit försvunna i 

decennier. 

6 

AX LIMPA 

I BYN DÄR ALLT FINNS NÄRA 

Från till 

AV JENS LINDER 

Sådana sorter, menar Bengt, passar 

svårframkomliga kuperade marker. Och i 

flera år har han experimentet med olika 

kultursorter som vårspelt, vårvete och 

vårkorn. I år blir det sådd av vårråg, vårvete 

och nakenhavre. 

Vårråg från Finland 

Vårrågen som Bengt använder heter 

Juuso och kommer från Österbotten i 

Finland, där många äldre sädessorter har 

överlevt. Bengt sår den för första gången 

och han berättar att höstsåddar av råg 

kan vara känsliga för varmt eller varierat 

vinterväder. Den risken undviker man vid 

vårsådd. Bengt tror att Juuso ska visa sig 

ha goda egenskaper. 

Liknande fördelar får man av vårvete 

som Bengt också provsår i år. Det ger 

mindre skördar än vanligt vete, men höga 

proteinhalter och goda bakningsegenskaper. 

Nakenhavre sådde Bengt redan förra 

säsongen och det var lyckat. Sorten heter 

Annina (också den finsk) och i år använder 

han redan eget utsäde. Havrekärnorna 

rostas sedan och kan serveras som frukostflingor, 

bland annat har Hotell Frykenstrand 

i Sunne det på frukostbuffén. 

Och nu är det meningen att rostad nakenhavre 

ska ut på hälsokostmarknaden i 

sommar. Havren förpackas och säljs av 

Lennart Svahns företag Stöpafors Kvarn. 

Nävgröt och kakor 

Den rostade nakenhavren påminner i 

smaken om skrädmjöl, som är Stöpafors 

kvarns stora produkt. Det är helt enkelt 

vanlig havre som rostas med skal och allt. 

Rostningen tar cirka 2 1/2 timme i en speciell 

gryta. Sedan skalas havren och kärnan 

mals till ett fint mjöl med en utmärkande 

rostad karaktär. 

Av skrädmjölet lagar man bland annat 

till nävgröt, en gammeldags värmländsk 

specialitet som görs så att man sjuder 

mjölet i vatten så att det klumpar sig. 

Nävgröten serveras med stekt fläsk, flott 

och lingon och är en riktig husmanskostdelikatess. 

Men det rostade havremjölet 

kan också ingå i kakor, matbröd och våfflor 

eller användas vid panering av fisk. 

Bengt odlar även vanlig havre samt lite 

vall till djurfoder. Han planerar också att 

driva upp nakenkorn men vill hinna vara 

noga med varje prov, så det får inte bli för 

många åt gången. 

Energideklarerat 

Intresset för ovanliga sädesslag och nya 

mjölprodukter är stort bland vanligt folk, 

menar Bengt Hedelin. Men många väljer 


foto : stefan wettainen 

ändå konventionella alternativ. 

– Folk säger att de är intresserade, men 

väl i affären är det ofta prislappen som 

avgör trots allt. 

Ändå säljs i princip allt som tillverkas i 

Lennart Svahns två kvarnar Björkaholm 

Qvarn och Stöpafors Kvarn. Och när det 

införs ett system för klimatmärkt, energideklarerad 

mat räknar de båda med att 

deras närproducerade produkter kommer 

att kvalificera sig, eftersom allt de 

sysslar med är närproducerat och miljövänligt. 

Så håller Bengt på att bygga en 

egen torkanläggning som ska drivas med 

flis. Allt för att få ner energibelastning och 

transporter. 

– Svårast är det med bränslet för transporter, 

menar Bengt. Men Björn Gillbergs 

projekt med metanolbaserad diesel kan 

kanske lösa det problemet. 

Tror på framtiden 

Mjölnaren Lennart Svahn är mycket optimistisk 

inför framtiden: 

– Det går framåt med stormsteg. Skrädmjölet 

säljer bättre och bättre, både ute i 

landet och i Värmland. Och i och med att 

allting ligger nära får vi lägre kostnader. 

Under sommaren utökas hans sortiment 

till tio artiklar: skrädmjöl, rostad 

nakenhavre samt mjöl av vete, råg, svedjeråg 

och dinkel i fullkornsversion och i 

siktad form. På varje förpackning anges 

var och av vem säden har odlats. Svedjeråg 

är en sort som växer i tuva på mark 

som man svedjer för att göra den näringsrik, 

vilket ger mjöl av hög klass. 

De små transporterna och den ökade 

försäljningen gör också att Lennart kan 

hålla ett lågt pris till köparna och ändå ge 

producenten hyggligt betalt, berättar 

han. 

En del av mjölet används redan av Konstantin 

Messmer i Bakarstugan i Ransbysätter. 

Och fler följer efter. 

– En annan lokal bagare, Lars Gustafsson 

i Höje, kommer att gå över till våra 

produkter inom kort. Det gör att han sparar 

in tiotusentals kronor som han idag 

betalar varje år för transporter. 

” 

DET GÅR FRAMÅT MED 

STORMSTEG. SKRÄDMJÖLET 

SÄLJER BÄTTRE OCH BÄTTRE, 

BÅDE UTE I LANDET OCH I 

VÄRMLAND. OCH I OCH MED 

ATT ALLTING LIGGER NÄRA FÅR 

VI LÄGRE KOSTNADER 

” 

Kvarnväggen är vitpudrad av mjöldamm. 

I sommaridyllen utvecklas en ny affärsverksamhet. 


8 

LOKAL OCH 

UNIK MAT 

LOCKAR 

MÅLTIDSTURISTER 

Svenskt matbröd, bullar och småkakor 

har en framtid som turistattraktion 

och exportvaror. Men vi måste 

lära oss att sälja det lokala och unika 

i vår mat. 

t – Vi måste utveckla lokala och regionala 

specialiteter, och hålla fast vid just det 

som är unikt för varje produkt, säger 

Urban Laurin, som är expert på måltider 

och turism. Alla kan inte följa efter 

varandra och göra likadant, det gäller att 

tänka efter vad som verkligen är speciellt 

för regionen och maträtten eller råvaran. 

Det är så man skapar en ”appellation”, 

ett unikt varumärke. 

Måltid + turism är en kombination som 

växer oerhört snabbt i hela världen just 

nu. 

Människor på resa är inte bara intresserade 

av tips på flotta restauranger. De vill 

ha hela matbilden av ett nytt land eller resmål: 

marknader, frukostmat, utbud i butiker, 

mat att laga själv eller stoppa i utflyktskorgen, 

fikaspecialiteter och drycker. 

Råvaror och ceremonier 

Urban Laurin har intervjuat matjournalister 

från nio länder om deras uppfattning 

om svensk mat. De kommer från de 

nio länder som skickar flest turister till 

Sverige: Danmark, Norge, Finland, Tyskland, 

Holland, Storbritannien, Frankrike, 

Italien och USA. 

Intervjuerna avslöjar att svensk mat är 

mycket mindre känd utomlands än vi själva 

tror. När matjournalisterna besöker 

Sverige har de ofta svårt att hitta fram till 

regionala och lokala specialiteter. Men 

när de väl gör det blir de begeistrade, 

framför allt över råvarornas kvalitet och 

våra exotiska måltidsceremonier. 

Hummer och ostron på Västkusten, 

potatisprovning på Bjärehalvön, vodka 

gjord på råvara från utvalda gårdar, ålagille, 

gåsmiddag, midsommarfest och 

kräftskiva. Det är måltider som lämnar 

bestående minnen av en unik matkultur 

och läckra rätter. 

Kanelbullar en kulturskatt 

– Det svenska brödet, både hårdbröd, 

tunnbröd och mjukt bröd är en matkulturskatt, 

som skulle kunna användas 

mycket mera medvetet, påpekar Urban 

Laurin. För att inte tala om kanelbullar, 

kubb och småkakor. Våra svenska konditorier 

och den kaffebrödstradition de 

representerar är något vi är ensamma om. 

Det nordiska klimatet med svala temperaturer 

och långa ljusa sommardagar 

gör att allt växer långsamt och smaken 

hinner utvecklas mer. En jämförelse har 

till exempel visat att kummin från mellersta 

Finland har tre gånger så hög aromkoncentration 

som kummin från sydeuropa. 

Gammaldags spannmålssorter kan ge 

nya smaksensationer och vara ett alternativ 

för småskalig produktion. 

1000 förädlare på landsbygden 

Det pågår mycket aktivitet och många 

roliga projekt runt om på den svenska 

landsbygden. 

Projektet ”Eldrimner” i Jämtland får 

nu stöd av regeringen för att arbeta på 

nationell nivå som ett resurscentrum för 

småskalig, hantverksmässig livsmedelsförädling. 

Eldrimner har funnits i över 10 år och 

bland annat genom kursverksamhet inspirerat 

och stöttat utvecklingen av hantverksmässig 

livsmedelsproduktion. Ungefär fem 

företag per år har bildats. Idag finns ett 80tal 

företag med allt från enmansföretag 

med caféverksamhet till mejerier med ett 

tiotal anställda. Men den hantverksmässiga 

produktionen vill man lyfta fram de 

unika egenskaperna i produkter som ofta 

vilar på en traditionell grund. 

Det finns ingen som vet exakt hur 

många lokala och regionala företag som 

finns i Sverige, eller hur utvecklingen varit 

de senaste åren. Men enligt den senaste 

utredningen i frågan finns det drygt 1 000 

småskaliga livsmedelsförädlare baserade 

på landsbygden. Flest finns i Västra Götalands 

län med 160 företag, följt av Skåne 

län med 140, Jämtland med 90 och 

Dalarna med 70. 

www.regionalmat.se är en mötesplats 

på nätet som förvaltas av Livsmedels- 

Sverige/ SLU. Webbplatsen stöds av 

Kunskapscentrum för lokal livsmedelsförsörjning 

och regional mat. 


LOKAL, REGIONAL, TRADITIONELL… 

t lokal mat – såväl produktion som konsumtion 

sker inom ett begränsat område 

och avsändaren är tydlig. 

regional mat – mat med en tydlig avsändare 

som har anknytning till det ”regionala 

köket”. 

Innebär oftast att maten kommer från en 

viss region, men inte nödvändigtvis konsumeras 

där. Ofta högförädlade nischprodukter, 

som bär namn från regionen. 

EU stimulerar framtagande av regionala 

foto : stefan wettainen 

livsmedel genom bland annat olika kvalitetsmärken. 

För närvarande finns tre olika 

märken, som används tillsammans med 

produktens eget varumärke: 

skyddad ursprungsbetckning (SUB). 

Finns på bland annat Parmaskinka och 

Parmesanost, men inte på någon svensk 

produkt. 

skyddad geografisk beteckning (SGB). 

Sveciaost och Skånsk Spettekaka bär märket. 

AV MAUD LINDBLÅ 

garanterad traditionell specialitet 

(GTS). De svenska produkter som bär 

märket är Falukorv och Hushållsost. 

Skyddad ursprungsbeteckning har de 

strängaste kraven. Råvaran måste komma 

från samma område där produktionen 

sker. För den geografiska beteckningen 

räcker det med att produktionen sker inom 

ett visst område, råvarorna kan komma 

utifrån. När det gäller särartsskyddet är det 

enbart själva receptet som är skyddat. 

Det svenska brödet är 

en matkulturskatt. 


AV KARL-JOHAN BÖRJESSON 

Liselotte Bergström har undersökt Sveriges tidigaste bröd. 

När började man baka bröd i Sverige? 

Hur såg bröden ut? Vad innehöll 

de? 

Det var några av de frågor, som 

Liselott Bergström ville få svar på, 

när hon började sitt doktorandarbete 

vid Stockolms universitet. Nu, 

nästan fem år senare, har hon hittat 

ett antal svar. 

t I hennes doktorsavhandling ”Gräddat 

– brödkultur under järnålder i östra 

Mälardalen” finns flera nya teorier. En är, 

att det var romerska legosoldater, som tog 

med sig brödet till Sverige. När romarriket 

skulle expandera norrut, behövdes 

förstärkning, och legosoldater från andra 

områden, däribland Norden, lejdes. 

Romarna höll hårt på den egna matkulturen 

och använde till och med portabla 

ugnar på fälttågen för att kunna baka sitt 

dagliga bröd. När de nordiska soldaterna 

sedan avslutade sina tjänster och återvände 

hem, tog de kunskapen att baka bröd 

med sig. 

De äldsta brödfynden i Sverige är samtida 

med romerska importföremål. Från 

den här tiden kommer också de första 

fynden av föremål för bakning och matlagning 

med romersk utformning. 

10 

SÅ KOM 

TILL 

BRÖDET 

SVERIGE 

– Många har tagit för givet att bröd har 

funnits så länge det har odlats säd, men 

det finns inget som tyder på det. Förmodligen 

användes säden först för att brygga 

dricka och sedan till gröt, berättar Liselotte 

Bergström. Det är ett långt steg från 

att odla säd till att baka bröd. Kornen ska 

krossas till fint mjöl, de ska blandas med 

vätska till en deg och sedan gräddas över 

eld. 

– Dessutom är näringsinnehållet detsamma 

oavsett om man gör gröt av 

säden eller bakar bröd av den. 

Bränt bröd 

Det är inte så lätt att som 

arkeolog studera bröd på 

våra breddgrader. Det fuktiga 

klimatet gör att brödet 

inte bevaras för eftervärlden. 

Annat är det i varmare 

länder. I Egypten har man hittat 

torkade brödkakor som är 

flera tusen år gamla. 

Här uppe i Norden har bara förbrända 

bröd bevarats. De äldsta svenska brödresterna 

är från 200-talet och kommer 

från en offerplats på Helgö i Mälaren. 

– De första bröden tillagades förmodligen 

i rituella syften. Det finns tecken på 

att de är skurna, det är troligt att man har 

ätit en del av brödet själv och offrat en del 

foto: karl-johan börjesson 

till guden, säger Liselotte Bergström. 

Majoriteten av de bröd hon studerat 

kommer från gravar från järnåldern. 

Seden var att bränna en del personliga tillhörigheter 

tillsammans med de döda. 

Brödet skulle troligen fungera som färdkost 

på resan till dödsriket. 

Men det är långt ifrån alla gravar som 

innehåller brödrester. Brödgravarna innehåller 

i regel också föremål som tyder på 

rikedom; smycken, vapen och redskap. 

– Från början är brödet antagligen 

en ren statussymbol. Det 

visar att man har råd att 

hålla sig med arbetare 

utöver familjen på gården. 

Med de enkla kvarnar, 

som användes på den här 

tiden, kunde det ta en hel 

dag att mala mjöl till hushållets 

dagsbehov. 

Korn till mjöd 

Liselott Bergström har analyserat 

brödresterna med hjälp av mikroskop. 

Hon har tittat på skaldelarna från 

kornen och hittat sju sädesslag: korn, 

havre, vete, råg, emmervete, speltvete och 

enkorn. De tre sistnämnda är alla äldre 

släktingar till dagens vete. 

Korn har varit det klart vanligaste 

sädesslaget under järnåldern. De äldsta 


öden från Helgö bestod av korn och 

havre. Senare blev också blandningar av 

korn och vete vanliga. 

Liselotte Bergström ser flera förklaringar 

till att korn dominerade under 

järnåldern, trots att skalveten var vanligare 

under bronsåldern. 

– Den huvudsakliga förklaringen är att 

klimatet blev kallare. En annan faktor 

som kan ha spelat in var att korn var det 

bästa sädesslaget för den ökande 

mjödbryggningen, säger hon. 

Även formerna på bröden skiljer 

sig mycket från varandra. De äldsta 

bröden från Helgö är platta, 

runda och ett par centimeter 

tjocka. Olika former av 

tunnbröd och kulbröd förekommer 

i järnåldersgravarna. 

– Det förvånade mig att det 

var de tunna bröden som innehöll 

vete, medan de tjockare 

bröden bestod av korn och havre. 

Det går emot det man tänker sig. Av 

vete, som innehåller gluten, borde det bli 

stora, fluffiga bullar. Havre- och kornmjöl 

brukar ge plattare bröd. 

Baka och smaka 

För att undersöka hur bröden kan ha till- 

” 

DE FLESTA BRÖDEN ÄR FÖRMODLIGEN TILLAGADE PÅ STEKJÄRN ÖVER 

ÖPPEN ELD. MEN DET FINNS OCKSÅ RESTER AV LER- OCH STENUGNAR SOM 

KAN HA ANVÄNTS 

” 

lagats och sett ut har Liselotte Bergström 

provbakat. Hon vet vilka sädesslag bröden 

innehållit, men inget om andra ingredienser. 

Hon har inte hittat spår efter 

några kryddor eller fett i bröden, 

och hon har inte heller säkert 

kunnat avgöra om de har 

innehållit salt. I några fall 

finns indikationer på att 

Mälarens bräckvatten 

kan ha använts som 

degvätska. 

För att kunna jämföra 

med det arkeologiska 

materialet har hon även 

bränt en del av bröden och 

sedan brutit itu dem för att se 

om strukturen överensstämmer. 

– De flesta bröden är förmodligen tilllagade 

på stekjärn över öppen eld. Men 

det finns också rester av ler- och stenugnar 

som kan ha använts, särskilt under 

yngre järnåldern, säger hon. 

Liselotte Bergström har genomfört de 

flesta av försöken på Lejre försökscenter i 

Danmark. Där blev hon mer eller mindre 

frivilligt en del av besöksverksamheten. 

– När jag stod där och bakade kom det 

en massa skolbarn och frågade vad jag 

gjorde och om det var gott. Jag försökte 

förklara att jag inte var så intresserad av 

att brödet blev gott utan hur det såg ut, 

men de vill smaka ändå. Så jag fick göra 

en extrasats som jag bjöd på, säger hon. 

Bröd har tidigare varit ett område som 

har varit förbisett av svenska arkeologer, 

mycket eftersom det är ett begränsat 

material. Men Liselotte Bergström har 

fått blodad tand och skulle gärna fortsätta 

att studera brödets utveckling under 

medeltiden. 

– Det finns teorier om att det fanns särskilda 

bagerier i Birka. Jag skulle gärna 

undersöka om det finns någon sanning i 

det. 

foto: liselotte bergström 

Liselotte har själv provbakat på stekjärn över 

öppen eld. Både runda och platta bröd av järnåldersmodell. 


AV ULRIKA PALMKVIST OCH MAUD LINDBLÅ 

ÄRTER UTAN GIFTER 

TÄMJDA BAKTERIER 

GER FRISKARE FRÖER 

Tämjda och dresserade mikroorganismer 

kan ge friskare fröer till ärter, 

spenat, dill och persilja. 

t Metoden, som redan används på spannmålsfrön, 

bland annat korn, testas i sommar 

i stor skala. 

”Betning” kallas det när man behandlar 

utsäde för att skydda det från angrepp 

av svampar och andra skadegörare. Traditionellt 

har man ”betat” med kemikalier. 

Men svenska forskare har upptäckt att 

naturligt förekommande mikroorganismer 

är ett betydligt miljövänligare sätt att 

minimera sjukdomar i grodd och späda 

plantor. 

De bakterier som används förekommer 

naturligt i marken. I högkoncentrat blir 

de potenta nog att förhindra flera olika 

sjukdomar. I årets storskaliga försök med 

ärter samarbetar Maselaboratorierna, 

Lantmännen Lantbruk och Findus. 

– Det är oerhört spännande med en så 

stor undersökning, i ärter sås 400 hektar 

med bakteriebehandlat utsäde. Vi känner 

stor tillförsikt eftersom vi har gjort många 

tidigare försök, som gett bra resultat, 

säger Margareta Hökeberg, biträdande 

programchef på Maselaboratorierna, som 

bedriver en omfattande utvecklings- och 

försöksverksamhet med olika grödor. 

Mer eko-odlat 

Förutom bättre arbetsmiljö för grönsaksodlarna 

innebär bakteriebehandlingen 

också en stor miljövinst jämfört med traditionell 

kemisk betning. 

– Vi har märkt att grönsaksodlarna 

efterfrågar mer miljövänliga produkter 

eftersom de får ett högre värde på marknaden. 

Vi tror också att konsumenterna 

vill ha mer miljövänliga produkter, säger 

12 

programchef Christopher Welch. 

Även på Findus ser man stora möjligheter 

med bakteriebehandlingen. 

– Detta ligger helt i linje med vårt arbete 

att minska användningen av kemiska 

bekämpningsmedel i vår grönsaksodling, 

säger Åsa Josell, utvecklingschef på Findus. 

– Miljö- och livsmedelssäkerhet är två 

starka trender i Europa. 

Vi i Sverige ligger lite 

efter, säger Margareta 

Hökeberg, som spår att 

svenska livsmedelsaffärer 

snart kommer att 

börja ställa lika hårda 

miljökrav som man gör 

på många andra håll i 

Europa. De stora livsmedelsjättarna 

har idag 

brist på eko-odlade produkter. 

Margareta och Christopher är övertygade 

om att prisskillnaderna mellan ekologiska 

varor och konventionella kommer 

att minska framöver. 

– I framtiden kommer ekologiska 

varor att vara de konventionella. 

Detektivarbete 

Margareta Hökeberg har forskat om 

mikroorganismer sedan 1980-talet. 

– Det är ett verkligt detektivarbete att 

hitta rätt bakterier. De ska fungera med 

växten, de ska vara stabila nog att överleva 

produktion och distribution och dessutom 

ska alla säkerhetsaspekter uppfyllas 

så att inget blir skadligt för omgivningen, 

säger Margareta Hökeberg. 

Det första betningsmedlet som blev färdigt 

för försäljning var Cedomon för korn 

och havre. Idag finns också Cerall för 

vete. 

De bakterier som nu utvärderas stor- 

DET ÄR ETT VERKLIGT 

DETEKTIVARBETE ATT HITTA 

RÄTT BAKTERIER. DE SKA 

FUNGERA MED VÄXTEN, DE 

SKA VARA STABILA NOG ATT 

ÖVERLEVA PRODUKTION OCH 

DISTRIBUTION 

” 

” 

skaligt används för sjukdomsbekämpning, 

men Mase forskar även på andra 

typer av bakterier. En produkt som testas 

är en tillväxtstimulerande bakterie som i 

försök har gett både bättre uppkomst, 

tillväxt och skörd i potatis och många 

grönsaker, bland annat isbergssallad. 

Försöken har gett skördeökningar på 

runt 10–15 procent. 

Mase arbetar också 

tillsammans med Svenska 

Golfförbundet med 

att utveckla en biologisk 

produkt för sjukdomsbekämpning 

på 

golf-greener och andra 

gräsytor. 

– Det är mycket 

roligt att vi inom Lantmännen 

ligger i frontlinjen 

inom grönt växtskydd 

och det är ett stort internationellt 

intresse för uppföljande produkter till 

Cedomon och Cerall. Vi har stora förhoppningar 

att kunna lansera fler produkter 

de kommande åren, säger Peter 

Annas, chef för avdelningen Seed Treatment, 

Lantmännen Lantbruk. 

mase-programmet (Microbial Activity 

for a Sound Environment) bedrivs 

av Mase-laboratorierna AB, som är ett 

helägt dotterbolag till Lantmännen 

Lantbruk och är lokaliserat i Uppsala 

och Bjuv. Mase finansieras av Mistra 

(Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning) 

samt genom investeringar från 

Lantmännen, Findus, Svenska 

Golfförbundet och det tyska företaget 

e-nema GmbH. 


Nya 

En ny tidning på svenska och en 

öppen webb-sida för publicering av 

vetenskapliga artiklar är resultatet 

när SNF, Swedish Nutrition Foundation, 

nu förnyar sin information om 

nutritionsfrågor. 

t – I vår verksamhet har vi under de 

senaste åren upplevt ett behov av att 

informera två delvis olika målgrupper. 

Därför blev beslutet att 

skapa två olika informa- 

tionskanaler, berättar 

Susanne Bryngelsson, som 

är chefredaktör för den nya 

tidningen Nordisk Nutrition. 

I snart 50 år har snf 

informerat om näringsforskning. 

Fram till 1991 

var informationskanalen en 

tidning med namnet 

Näringsforskning, som gavs 

ut på svenska. De senaste 

åren har tidningen förändrats, 

från en informationstidskrift 

till en vetenskaplig 

tidskrift, och hette fram till 

årsskiftet Scandinavian Journal of Food 

and Nutrition. Språket var engelska. 

– Men tidningen var endast indexerad i 

livsmedelsvetenskapliga databaser, inte i 

PubMed, den centrala amerikanska databasen 

inom det medicinska området. 

Detta gjorde att vi inte kunde locka de 

bästa skribenterna, berättar Susanne 

Bryngelsson. Och i och med att inflödet 

av bra artiklar därför avtog, blev möjligheterna 

att få tidningen indexerad allt 

sämre. Vi hamnade i en återvändsgränd. 

Att tidskriften är indexerad i PubMed 

är också viktigt för att få en så kallad 

”impact factor”, som speglar hur väl tidningen 

är citerad. För forskarna har det 

under de senaste åren blivit allt viktigare 

att, vid ansökan om nya forskningspengar, 

visa att man publicerat sin forskning i 

välciterade tidskrifter med hög ”impact 

factor”. 

Tidning och webbplats 

Resultatet blev en lösning i två delar: 

– Med tidningen Nordisk Nutrition vill 

vi erbjuda en kunskapskälla för alla som i 

sin yrkesroll på olika vis informerar om 


INFORMATIONSKANALER 

OM NÄRINGSFORSKNING 

nordisk 

nutrition 

Tema: Benhälsa 

Lågkolhydratkost 

– vad är det? 

Nytt om fullkorn 

och använder sig av ny kunskap inom 

nutritionsområdet, säger Susanne Bryngelsson. 

Tidningen kommer att belysa ett brett 

spektrum av nutritionsrelaterade frågor 

på vetenskaplig grund. Även frågor relaterade 

till märkning och marknadsföring 

av livsmedel med hälsopåståenden kommer 

att tas upp, liksom frågor relaterade 

till fysisk aktivitet. 

2008 planerar man för fyra nummer, 

därefter troligen sex nummer per år. 

Exempel på teman som 

kommer att tas upp under 

 

 

första året är benhälsa, 

mjölkfett, antioxidanter 

och tarmhälsa. 

Dessutom öppnas en 

nättidning; Food and 

Nutrition Research. Det 

är en så kallad ”open 

access-tidning”. Det innebär 

att vem som vill kan 

gå in och läsa och ladda 

ner artiklarna från nätet. 

Läsarna behöver inte prenumerera 

på tidningen 

eller ens betala för artiklarna. 

Istället får skribenterna 

betala en mindre 

publiceringsavgift. I nättidningen finns 

också tidigare artiklar inlagda. 

– Food and Nutrition Research är en av 

de första ”open access-tidningarna” 

inom nutritionsområdet, säger chefredaktören 

professor Nils-Georg Asp, vd 

för snf, Swedish Nutrition Foundation, 

och tillägger att utsikterna nu är goda att 

snabbt få den nya tidskriften indexerad i 

PubMed. 

snf, swedish nutrition foundation, 

(tidigare Stiftelsen Svensk 

Näringsforskning) bildades 1961. 

Ändamålen med SNF:s verksamhet 

är att främja vetenskaplig forskning 

inom näringsläran och närliggande 

områden samt att främja det praktiska 

utnyttjandet av framstegen inom 

denna forskning. SNF har ett 40-tal 

företag och organisationer som medlemmar. 

FRISK 

SMAL OCH 

ENERGISK 

I vår del av världen nöjer man sig 

numera inte med att bara äta. 

Maten ska helst ge mer än vanlig 

näring. 

t Mer än varannan vuxen i USA 

bekymrar sig om vad han eller hon äter. 

Vanligast är att man vill gå ner i vikt, 

eller åtminstone inte gå upp. Men man 

är också orolig för kolesterolet, blodsockernivån, 

högt blodtryck och diabetes. 

Vuxna med barn har hälsosam 

barnmat som trea på listan över saker 

som bekymrar dem. 

Allt detta vill man att mat och dryck 

ska kunna hjälpa till med och utbudet 

av så kallde ”functional foods” växer. 

Tidningen Food Technology har listat 

de populäraste trenderna i USA just 

nu, en önskelista över allt man vill att 

maten ska kunna hjälpa till med: 

naturligt nyttigt Livsmedel som på 

naturlig väg anses ge positiva hälsoeffekter 

är populära och betecknas som 

”superfood”. Som exempel kan nämnas 

blodapelsiner, havtorn, hallon, blåbär, 

nypon, spenat och valnötter. 

mätt och smal Att gå ner i vikt är fortfarande 

centralt, men viktminskningsprogrammen 

minskar i betydelse. Istället 

blir det vanligare att kontrollera 

vikten genom att äta mindre portioner 

och hoppa över viss mat. Det gör att 

efterfrågan ökar på produkter som ger 

en stark mättnadskänsla. 

bättre värden Efterfrågan på mat som 

kan påverka eller förebygga exempelvis 

högt blodtryck eller diabetes förväntas 

öka kraftigt i takt med att allt 

fler blir äldre. Exempel på vad som 

efterfrågas är omega-3 och antioxidanter, 

vitaminer, kalcium och järn. 

närmare och grönare Fler och fler 

vill ha nyskördade livsmedel. Kort resväg 

är ett plus. Eterfrågan på ekologiska 

livsmedel förväntas fortsätta att 

öka. 

nyttigt godis Godis och snacks med 

mer näring och färre kalorier önskas. 

mer energi Många vill bli mer uthålliga, 

mer energiska och känna sig mer 

alerta och söker produkter att äta och 

dricka som kan hjälpa till med detta. 


AV VIKTORIA MYRÉN FOTO MELKER DAHLSTRAND 

SMAKLÖKARNA GÅR I SPINN 

Therese Fridh har två stora passioner 

i livet; mat och yoga – och de 

hänger ihop. 

t Många matintresserade yogautövare 

har grym koll på gryn och fröer. Bovete, 

quinoa, sesamfrön, pumpakärnor, hirs 

hör till Thereses favoriter, liksom korn 

och dinkel. 

– Yogan gör kroppen känsligare, 

genom yogan kan vi känna vad vi mår bra 

av att äta, säger hon. Smaka på det här! 

Therese Fridh sträcker fram en sked 

sesam- och cocossås, som bara smälter i 

munnen och får smaklökarna att skrika 

av lycka. 

I flera år har Therese Fridh drivit cateringfirman 

Sojabönan och ännu längre 

har hon hållit på med yoga. För ett år 

sedan öppnade hon så sin egen yogashala 

i Hökarängen. 

– Yoga betyder att sammanföra kropp 

och huvud. Det handlar om att medvetandegöra 

relationen mellan våra kroppar 

och sinnen och vad vi stoppar i oss. 

Therese Fridh, liksom många andra 

yogisar, är vegetarian. Det är ett politiskt 

ställningstagande, men målet är också att 

ha en ”lätt” känsla i kroppen. Mycket 

baljväxter och bönor hjälper till att hålla 

magen i trim och frön och gryn ger inte 

bara proteiner, spårämnen och mineraler, 

utan också bra fett. 

När Therese använder mjöl, till bak 

eller matlagning, så väljer hon dinkel. På 

samma sätt som hon alltid väljer fullkornspasta, 

gärna pumpa- eller quinoapasta. 

Det handlar om enkelhet 

För henne handlar både maten och yogan 

om enkelhet. Bra, lokalproducerade råvaror 

plus fina kryddor. Hon tror exempel- 

14 

Yoga 

MATEN 

vis på en renässans för korn, en mycket 

användbar, svensk stapelvara, som kan 

användas istället för ris eller pasta och är 

”en superbra bas i vegetariska biffar”. 

Till recepten här intill har hon mätt upp 

alla ingredienser men vanligtvis lagar hon 

maten på ren känsla – och smak. Är måltiden 

för skarp eller syrlig? Runda av med 

aningen honung. Känns måltiden oinspirerande? 

Ta några droppar lime och en 

näve solrosfrön! 

Mellan tankarna 

Enkelheten i yogan handlar om att fokusera 

på sina övningar, asanas, och sin andning 

och därmed inte tänka så mycket på 

allt annat som snurrar i våra liv. Målet är 

att vara mellan tankarna, i ett slags meditativt 

tillstånd. Det viktiga är inte hur vig 

man är, eller hur avancerat man utför en 

rörelse, det viktiga är att vi faktiskt gör. 

Själv brukar Therese säga att det tog 

henne sju år att känna sig bra utan att 

jämföra sig med tjejen eller killen på mattan 

bredvid. 

Den andning, som är så central i yogan, 

ser Therese Fridh som mat för våra liv. 

Precis som att det vi äter med ögat, äter vi 

också med våra sinnen. 

Hon berättar att det var hennes italienska 

pappa som väckte intresset för matlagning. 

Som ung rymde han från ett traditionellt 

fåraherdejobb till att arbeta ombord 

på privata lyxbåtar vid franska rivieran. 

På båtarna lärde han sig laga mat och i 

Stockholm öppnade han en pizzeria 

redan på 70-talet. 

– När jag var fem år gammal fick jag gå 

och hälsa på pappa på restaurangen och 

jag fick pizzadeg som jag tog med till kulturhuset 

och lekte med och var cool med 

mina kompisar, säger Therese Fridh med 

ett skratt. 

Thereses 

Tips 

blir maten för …salt – tillsätt honung, 

…söt – tillsätt citron, chili, salt, …fadd – tillsätt 

citron och peppar, …torr – gör en yoghurtsås, 

hacka rödlök, droppa citron, 

…smaklös – tillsätt mer av allt 

lägg mandlar i blöt ett dygn – häll 

bort vattnet och ät, otroligt gott! 

förutom bra fett så innehåller frön och 

nötter bland annat mineraler, spårämnen 

och proteiner. 

solrosfrön passar till allt och ger 

maten lite knaprighet! Men köp inte rostade 

solrosfrön, smakar ofta härsket 

pumpafrön innehåller mycket järn 

släng ner pistagenötter i kokande 

vatten några sekunder, eller torrosta i het 

stekpanna, så får du fram den fina, gröna färgen! 

Vackert att dekorera med. 

alla nötter och frön är utbytbara mot 

varandra, exempelvis kan solrosfröna bytas 

ut mot pistagenötter så blir det en pistagesås. 

Mycket av sin inspiration har hon hämtat 

från Indien och Thailand. Det ena landet 

reser hon ofta till, i det andra bodde 

hon i fyra år. I Thailand har man en otrolig 

vördnad inför maten. Där tar man 

hand om allt, både blast och kycklingben. 

– Indierna är de som trollar mest med 

kryddor i världen, de är de riktiga trollkarlarna. 

– I Sverige är vi ofta fega. Ett tips är att 

ta dubbelt så mycket kryddor i som du 

hade tänkt dig! En måltid ska innehålla 

sött, salt, surt, hetta… och kanske lite 

beska. 

Det gäller att våga, det är då man kan 

laga såser som får smaklökarna att gå i 

spinn! 


BOVETEGRÖT 

Koka upp bovete (se mått och proportioner 

på paketet). Byt vatten och koka sedan i cirka 

tio minuter. 

Hacka samtidigt ner aprikoser, russin, 

linfrön, katrinplommon, solrosfrön (”Ju mer 

nötter och frön desto godare”). 

Hacka eventuellt ner även cocos och koka 

med en kanelstång, eller varför inte saffran! 

(till jul och fest). 

QUINOASALLAD 

Blanda 1 dl röd och 1 dl vit quinoa. 

Skölj först i varmt vatten och koka sedan i 4 dl 

vatten. Koka i tio minuter (det står alltid alldeles 

för lång koktid på påsarna!) och skölj inte 

av efteråt för då blir quinoan klibbig. 

Stek under tiden upp en grönsaks- och 

fröblandning:1 hackad zucchini, 1 hackad rödlök, 

1 grovriven morot (eller sockerärtor, majs, 

körsbärstomater), 1 dl solrosfrön, 1 dl cashewnötter 

eller pistagenötter samt koriander/persilja/basilika 

och en halv hackad chili 

(eller hel beroende på styrka och hur mycket 

hetta man vill ha). 

Blanda quinoan med grönsaks- och 

fröblandningen, garnera med nötter och örter.

DADEL- OCH FRÖBOLLAR 

3 dl urkärnade dadlar 

2 dl osvavlade aprikoser (mörka i färgen, ej gula) 

2 dl solrosfrön 

1 dl pumpakärnor 

1 dl krossat linfrö 

0,5 dl sesamfrö 

0,5 dl cocos 

2 tsk kakao (kan uteslutas) 

en nypa salt 

Rosta hälften av fröna och pumpakärnorna – för 

den goda smakens skull. Behåll resten orostade – 

för det fina fettets skull. Klipp dadlar och aprikoser 

smått. Mixa sedan ihop med övriga ingredienser. 

Gör bollar och rulla i cocos eller sesamfrö. Är 

mixen för lös? Tillsätt mer frön eller cocos. Är 

mixen för hård? Tillsätt mer dadlar/aprikoser. 

SÖTPOTATISRÖRA 

Pricka skalet på en stor sötpotatis och baka den i 

en form i ugnen i 225 grader i cirka en timme (lägg 

även med hela vitlökar, de blir söta och smakar 

gudomligt!). 

Ta ut potatisen och låt den svalna, gröp sedan ur 

innehållet. 

Mixa med: saften av en lime, en deciliter sesamfrön, 

en rödlök, en nypa färsk chili 

Smaka av med färsk basilika eller koriander. 

SOLIG COCOSSÅS 

Gör först en fröblandning av 2 dl solrosfrön och 1 

dl pumpakärnor som du rostar lätt i en torr stekpanna. 

Mixa sedan med en stavmixer – blir nästan 

som en redning! 

• Koka sedan upp cirka 4 dl vatten, 2 dl frystorkat 

cocospulver (blir mycket godare än med färsk 

cocos!) och 2–3 krm gurkmeja. Låt sjuda i cirka 5 

minuter. 

• Tillsätt fröblandning, saften av 2 lime, (eventuellt 

en knippe persilja eller annan färsk ört), en nypa 

chili. Smaka av med salt och peppar! 

SESAM- OCH PERSILJESÅS 

Finhacka en stor knippe persilja, använd både 

stammar och blad! Tillsätt saften av 1–2 citroner, 

1 dl sesamfrö, 1 dl kallpressad rapsolja,1 dl vatten. 

Mixa allting med en stavmixer eller i en matberedare. 

Tillsätt salt och peppar och njut! 

16 


GODA KORN 

t Matkorn, mathavre och matvete är 

nya produkter i butikshyllan, som alla 

består till 100 procent av fullkorn. Det 

gör dem till viktiga källor för kostfiber, 

vitaminer, mineralämnen och antioxidanter. 

I korn och havre finns den lösliga kostfibern 

betaglukan. En näringsrik kost rik 

på betaglukaner kan bidra till sänkta 

kolesterolnivåer i blodet och därmed till 

minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. En 

portion (35 gram) matkorn innehåller 

1,4 gram betaglukan. 

För att sänka ett något förhöjt kolesterolvärde 

behövs 3 g betaglukan per dag 

eller 0,75 g betaglukan per portion. 

Matkornen är smakrika och passar 

utmärkt i mat där man annars använder 

till exempel ris eller bulgur. Här kommer 

några recept att prova. 

SUFFLERADE MATKORNSPLÄTTAR 

MED BJÖRNBÄR 

1/2 dl matkorn 

1 1/4 dl mellanmjölk 

1 msk strösocker 

1/2 krm salt 

1 syrligt äpple 

1 ägg 

1/2 dl kesella, lätt 

1/2 dl vetemjöl 

Koka en gröt av matkorn, mjölk, socker och salt. 

Rör om då och då. Låt gröten svalna. Skala och 

skär äpplet i tärningar. Knäck ägget och separera 

äggulan från vitan. Blanda ner äppeltärningar, 

kesella, mjöl och äggula i gröten. Vispa äggvitan 

med socker och vaniljsocker till hårt skum och 

vänd ner i gröten. 

Stek till gyllenbruna plättar i smör eller margarin. 

Pudra över florsocker och servera med vaniljglass, 

björnbärssylt och björnbär. 

Läcker dessert av hälsosamma korn. 

2 msk strösocker 

1 msk vaniljsocker 

smör eller margarin till 

stekning 

till servering: 

florsocker, vaniljglass, 

björnbärssylt, björnbär. 

Matkornsrolls är små goda biffar med matkorn som bas. 

MATKORNSROLLS 

MED HET MANGOSALSA 

4 portioner 

matkornsrolls 

1 dl matkorn 

50 g rotselleri 

60 g rökt skinka 

2 msk pumpakärnor 

1-2 schalottenlökar 

1 vitlöksklyfta 

smör eller margarin 

1 ägg 

1 msk vetemjöl 

salt och svartpeppar 

färska örtkryddor: persilja, 

gräslök, mejram 

rapsolja 

salsa 

1 mogen mango 

1 röd eller grön paprika 

2 msk färsk koriander 

1/2 dl sötsur sås 

salsa: Skala mangon och skär loss fruktköttet 

från kärnan. Skär mango och paprika i små fina 

tärningar. Grovhacka koriandern. Blanda alla 

ingredienserna till salsan och ställ i kyl fram till 

serveringen. 

matkornsrolls: Koka matkorn enligt anvisningen 

på förpackningen. Tärna rotselleri och 

skinka. Grovhacka pumpakärnorna. Skala och 

hacka lök och vitlök. Fräs lök och rotselleri i smör 

eller margarin. Blanda kokta matkorn, rotselleri, 

skinktärningar, pumpakärnor, fräst lök, ägg , mjöl, 

salt och kryddor. 

Forma små biffar och stek dem gyllenbruna i. Ät 

med salsan och en sallad till. 

FRITTATA MED MATKORN 

4–8 portioner 

1 pkt (150) g bacon 

2 dl matkorn 

2-3 salladslökar 

3 dl vatten 

äggstanning: 

6 ägg 

1 dl mjölk 

peppar 

skivad ost 

Hetta upp en stekpanna och stek baconet. Tillsätt 

matkorn, lök och vatten. Låt småkoka cirka 10 

minuter. Vispa ihop äggstanningen och häll den 

över kornblandningen. Täck med ostskivorna. 

Sjud på svag värme under lock på spisen (eller 

grädda utan lock i ugn, 225 grader) 10-15 minuter. 

Låt frittatan svalna och skär upp i ”tårtbitar”. Servera 

gärna med salami, oliver, kapris och bröd. 

KÖTTFÄRSRÖRA 

MED MATKORN I WRAP 

4 portioner 

400-500 gram köttfärs, 

nöt eller lamm 

rapsolja till stekning 

1 stor morot 

100 g vitkål 

2 dl matkorn 

3 dl vatten 

1 tärning köttbuljong 

1 dl stark söt senap 

1 msk soja 

1/2 tsk salt 

till servering: 

tortillabröd 

sallad, t ex ruccola eller 

annan plocksallad 

tomater 

rödlök 

Bryn köttfärsen i lite olja tills den får färg. Skala 

och grovriv moroten samt strimla vitkålen. Rör 

ner morot och vitkål i färsen och fräs ytterligare 

någon minut. Tillsätt matkorn, vatten, buljongtärning, 

senap, soja och salt. Låt småkoka under lock 

i cirka 15 minuter. Servera köttfärsröran i tortillabröd 

tillsammans med grönsaker. 



Mer 

FULLKORN 

ÅT DANSKARNA 

Ett nytt initiativ förbereds just nu för 

att få danskarna att äta mer fullkorn. 

Bland annat kommer man att arbeta 

för att göra fullkorn lättillgängligt. 

t Samarbete över samhällsgränserna är 

metoden som ska få initiativet att lyckas. 

Genom samarbete mellan så kallade 

hälsopartners, det vill säga myndigheter, 

forskare och hälsoorganisationer och 

kommersiella partners som är producenter, 

handel, restauranger och storkök vill 

man öka tillgängligheten av fullkornsprodukter 

och göra danskarna medvetna om 

hälsofördelarna med fullkorn. 

Bakgrunden är fetmaproblematiken 

som beskrivs som den största näringsoch 

hälsomässiga utmaningen just nu. 

Det är helt nödvändigt att energiintaget 

minskar, att intaget av vitaminer och 

mineralämnen bibehålls och att näringstätheten 

i maten ökar. Här är fullkorn det 

självklara valet. Fiberinnehållet i fullkorn 

hjälper också till att öka mättnadskänslan, 

skriver man i projektbeskrivningen 

som finns att läsa på www.fuldkorn.dk 

Nya bröd behövs 

En förebild är 6 om dagen-kampanjen i 

slutet på 1990-talet, som ökade konsumtionen 

av frukt och grönsaker i Danmark 

med 45 procent. Där använde man sig 

bland annat framgångsrikt av så kallad 

”firmafrukt”, ett projekt där både arbetsgivare, 

anställda och frukt- och grönsaksindustrin 

involverades. 

I Danmark är läget idag sådant när det 

gäller fullkorn, att även om de flesta konsumenter 

vet att man ska äta ”grovt”, så minskar 

konsumtionen av rågbröd. Rågbrödet i 

”matpakker” och skolrestauranger ersätts 

av ljusa bröd med lite fullkorn. 

I projektet ser man en stor utvecklingspotential 

i att ta fram attraktiva vetebröd 

med ett högt fullkornsinnehåll. Liksom 

att utveckla rågbröd med 100 procent 

fullkorn med ett modernt och läckert 

utseende. 

En vision är att producera toastbröd så 

att de är näringsmässigt bra och kan 

locka även de konsumenter som annars 

inte vill ha grovt bröd. 

18 

Men innan man kommer fram till att 

utveckla nya bröd är det mycket som ska 

ske i projektet. 

Själva initiativet beräknas starta i 

januari 2009. Innan dess ska bland annat 

en rekommendation om lämpligt fullkornsintag 

tas fram och fullkorns gynsamma 

effekt på hjärt- kärlsjukdom, cancer 

och diabetes med flera sjukdomar ska 

kartläggas. 

Matkulturen analyseras 

En analys av den matkultur där bröd 

ingår är en annan viktig del av föreberedelserna. 

Resultatet ska visa på i vilka 

situationer danskarna är öppna för produkter 

med fullkorn och i vilka de med 

stor sannolikhet inte kommer att välja 

fullkornsprodukter. 

Kulturanalysen ska svara på frågor som: 

vilka kulturella och sociala normer är 

styrande när det gäller brödets placering i 

DET FINNS EN STOR 

UTVECKLINGSPOTENTIAL 

I ATT TA FRAM RÅGBRÖD 

MED 100 PROCENT 

FULLKORN MED ETT 

MODERNT OCH LÄCKERT 

UTSEENDE 

” 

” 

vår matkultur och i förhållande till andra 

måltidskomponenter? 

när är man sugen på bröd och var skulle 

man aldrig komma på att äta bröd? 

Den nya mängdrekommendationen, 

kulturanalysen, kunskap om konsumtion 

och marknadsdata kommer sedan att 

ligga till grund för en gemensam kampanjstrategi. 

Bakom initiativet står Foreningen af 

kliniske diætister, Diabetesföreningen, 

Kræftens Bekæmpelse och Fødevarestyrelsen 

samt DI Fødevarer, Kohberg Brød, 

Lantmännen Cerealia, Schulstad, Valsemøllen 

och Wasabröd. 

Initiativet ska pågå till 2012. Då ska 

man förhoppningsvis kunna se mätbara 

förbättringar av danskarnas hälsa och ett 

ökat utbud av fullkornsprodukter. 

Se mer på www.fuldkorn.dk. Kontakt: 

Regitze Siggard. E-mail: rsi@fuldkorn.dk 


I Danmark hittar man rågbröd både 

på tvåstjärniga restaurang noma 

och på dessertbordet. 

t Trendiga restaurang noma med nordiskt 

koncept ligger vid hamnen mitt i 

Köpenhamn och har två stjärnor i Michelinguiden. 

Här bjuder man på spännande 

råvaror och smaker från hela Norden, 

bland annat myskoxe från Grönland och 

vinäger på finska granskott! 

Även brödet är en upplevelse. Den traditionella 

brödkorgen är en tovad ”yllekudde” 

i vars innanmäte de nybakade 

små kuvertbröden hålls varma. 

Rågbrödet har också fått en särskild 

plats i maten på ett lite annorlunda sätt. 

Rågbröd är ju en viktig del av matkulturen 

i både Danmark och Skåne och därmed 

en självklar nordisk ingrediens, som 

passar till noma:s matidéer. 

Den mörka surbrödssmaken i rågbrödet 

används både som konsistens- och 

smakgivare. 

Torrt rivet rågbröd strös till exempel på 

helstekt grisfilé, som serveras med en sås 

på maltsirap. Brödet ger en krispig konsistens 

när man tar en tugga av köttet och 

maltsirapen understryker brödets surbrödssmak. 

I Danmark är det inte ovanligt att man 

använder rågbröd på många fler sätt än 

bara till smörrebröd. Torkat rivet rågbröd 

blandas med farinsocker och används i 

rugbrødsdrys som man strör på filmjölken 

AV EJA NILSSON 

Rågbröd 

PÅ FINKROGEN 

Rågbröd i exklusiv tappning på Noma i Köpenhamn. 

på morgonen. Man ser recept på 

rågbrödsparfait med rostat, rivet rågbröd 

i parfaitsmeten i stället för mandel och i 

Sønderjylland bakar man saftiga, mörka 

tårtbottnar av rivet torrt rågbröd, vilka 

läggs ihop med vispgrädde och björnbärssylt. 

Den klassiska äppelkakan med äppelmos 

och vispgrädde har också rostat 

rågbröd med farinsocker mellan lagren. 

En klassiskt favoritefterrätt i Danmark 

är øllebrød, som nu också upphöjts till 

gastronomi på finkrogarna. Det är en 

mörk, mustig och söt gröt, som kokas av 

torrt gammalt rågbröd och en slags julmust. 

idétidskriften C nr 2 2008 19 

foto: ditte isager


LIVSMEDELSVERKET: 

Välj gärna 

t Det svenska Livsmedelsverkets experter 

rekommenderar i sina kostråd att vi 

gärna ska välja fullkorn när det gäller 

bröd, flingor, ris och pasta. Exempel på 

lagom mängd att äta per dag är 1–2 portioner 

ris eller pasta, en portion flingor 

och 6–8 små brödbitar. Man kan naturligtvis 

välja att ta mer av ris, pasta eller 

flingor och mindre av bröd. 

– Bra matvanor kan avsevärt minska 

risken att drabbas av vissa sjukdomar, 

betonar Livsmedelverket, och sammanfattar 

de mekanismer som kan bidra till 

hälsoeffekterna av fullkorn så här: 

Fullkornsprodukter är rika på kalium, 

magnesium, vitamin E och folat. De innehåller 

också en rad andra biologiskt aktiva 

ämnen, till exempel fenoliska ämnen, 

lignaner och växtsteroler. Flera av dessa 

20 

FULLKORN 

Aktuell forskning, framför allt baserad på epidemiologiska 

fynd, pekar på att regelbundet intag av fullkornsprodukter 

är gynnsamt. 

ämnen kan fungera som antioxidanter i 

kroppen. En del fibertyper som finns i 

bland annat korn och havre påverkar 

också blodfetterna gynnsamt. 

Ett högt intag av kostfiber kan vidare 

ge en viss sänkning av blodtrycket som i 

sin tur påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. 

Betydelsen av fullkorn för viktutveckling 

och diabetes kan vara kopplad till 

faktorer som kostfiberinnehåll, att fullkornsprodukter 

har lägre energitäthet 

och effekter på glukos- och insulinomsättning. 

Även glykemiskt index (GI) har diskuteras 

men GI för fullkornsprodukter 

påverkas mer av andelen hela, intakta 

korn än av fullkornsinnehållet i sig. 

Ett problem med de epidemiologiska 

Kostfiber kan minska viktökning. 


Fullkornsprodukter kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. 

” 

DET HANDLAR OM ATT GÄRNA VÄLJA FULLKORN NÄR DET GÄLLER 

BRÖD, FLINGOR, RIS OCH PASTA. EXEMPEL PÅ LAGOM MÄNGD ATT ÄTA 

PER DAG ÄR 1–2 PORTIONER RIS ELLER PASTA, EN PORTION FLINGOR 

OCH 6–8 SMÅ BRÖDBITAR. MAN KAN NATURLIGTVIS VÄLJA ATT TA MER 

AV RIS, PASTA ELLER FLINGOR OCH MINDRE AV BRÖD 

” 

studierna är att definitionen på fullkorn 

och vilka produkter som ingår varierar 

mellan studierna. Ett högt intag av fullkornsprodukter 

är också ofta kopplat till 

andra gynnsamma kostvanor och en del i 

en hälsosam livsstil. 

Nedanstående exempel är hämtade ur 

en sammanställning av vetenskapen om 

fullkorn och hälsa som finns på Livsmedelsverkets 

hemsida. 

Hjärt- och kärlsjukdomar 

En sammanställning av 7 studier visar att 

personer som åt 2,5 portioner fullkornsprodukter 

per dag hade 20 procent lägre 

risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar 

jämfört med dem som åt 0,2 portioner 

per dag. Uppföljningstiden varierade 

mellan 6 och 15 år. Sambandet för stroke 

(slaganfall) var däremot svagare. I de flesta 

studier klassades mörkt bröd, gryn, 

frukostflingor mm som fullkorn. För 

”raffinerade” spannmålsprodukter som 

vitt bröd mm påvisades inget samband. 

Ökat intag av fullkorn i form av mörkt, 

bröd, gryn, frukostflingor var i en studie 

relaterat till en långsammare utveckling 

av åderförkalkning. Liknande fynd fann 

man i en studie av kvinnor med etablerad 

hjärtsjukdom. 

Bland kvinnor som åt fullkornsprodukter 

4–7 gånger i veckan fann man en 

minskad risk för död i inflammationsrelaterade 

sjukdomar. Risken för död var 20- 

30 procent lägre jämfört med kvinnor 

som vid studiens början åt fullkornspro- 

dukter mer sällan än 4 gånger per vecka. 

Även risken för död i hjärt-kärlsjukdomar 

var lägre. 

Cancer 

Betydelsen av intaget av fullkorn för risken 

att insjukna i cancer är mer oklar. En 

del studier talar för att ett högt fiberintag 

främst från spannmålsprodukter möjligen 

kan minska risken för tjocktarmscancer, 

medan andra studier inte påvisat 

något klart samband. I en av dessa studier 

som omfattade 292 000 män och 198 

000 kvinnor fann man att ökat intag av 

fullkorn var kopplat till en lägre risk för 

tarmcancer. Även för intaget av kostfiber 

från spannmål sågs ett samband, däremot 

inte för det totala intaget av kostfiber. 

Diabetes, glukosomsättning 

Flera epidemiologiska studier pekar på 

att frekvent intag av fullkornsprodukter 

kan bidra till minskad risk för insulinresistens 

och diabetes typ 2. En sammanvägning 

av resultat från sex studier pekar på 

att en ökning av intaget av fullkornsprodukter 

med 2 portioner per dag är kopplad 

till en 21-procentig minskad risk för 

diabetes. 

Bröd eller cerealier med högt fiberinnehåll 

eller baserade på fullkorn har i några 

interventionsstudier visar sig vara gynnsamt 

för glukos- och insulinomsättningen 

medan andra inte påvisat några tydliga 

effekter. I en svensk studie såg man inte 

skillnader i insulinkänslighet och markö- 

Kostfiber kan minska viktökning. 

rer för inflammation eller fettoxidation 

hos 30 friska försökspersoner som fick en 

kost med spannmålsprodukter baserade 

på antingen fullkorn eller siktat mjöl 

under två 6-veckorspersioder. 

Viktuppgång 

Frekvent konsumtion av fullkornsprodukter 

har i en del epidemiologiska studier 

varit kopplad till förekomst av övervikt 

och minskad viktuppgång. En studie 

omfattade 27 000 män 45–75 år som följdes 

i 8 år. Man fann att en ökning av intaget 

av fullkornsprodukter med 40 g per 

dag var kopplat till en 0,5 kilo mindre 

viktuppgång. Inget samband sågs för 

”raffinerade” spannmålsprodukter. 

En studie omfattande 74 000 sjuksköterskor 

38–63 år som följdes i 12 år. För 

de kvinnor som ökade sitt intag av fullkornsprodukter 

mest var den genomsnittliga 

viktökningen något mindre jämfört 

med dem som minskade sitt intag. 

Fullkornsprodukter omfattade då 

mörkt bröd, frukostflingor med fullkorn, 

popcorn, havregryn, råris, kli mm. 

Det starkaste sambandet sågs för kostfiber, 

där viktökningen för dem som 

under perioden ökade sitt fiberintag med 

8,9 gram per dag var 1,5 kilo mindre jämfört 

med dem som minskade sitt intag 

med 3,4 g per dag. 

Kvinnor som ökade sitt intag av ”raffinerade” 

spannmålsprodukter hade i allmänhet 

en något större vitkökning än 

dem som minskade sitt intag. 


AV JEANETTE BERGENSTAV | FOTO P A T R I K B E R G E N S T A V / Reportageteamet 

HÄRLIGT HUNDLIV 

22 

med hembakat 

Att hembakt smakar bäst är väl de flesta överens om. Det gäller också människans 

bästa vän, hunden. Tua och Åsa Lagerstam, mor och dotter som delar 

två stora intressen här i livet – hundar och bakning 

– bjuder på kakrecept till Fido! 

Tua och Åsa Lagerstam på kennel Proud 

Pony har två stora intressen – hundar 

och bakning. Vad kan då vara mer naturligt 

än att baka hundkakor? Här hjälps 

Sanna Lagerstam, 3, och mamma Åsa åt 

med baket. Mormor Tua och Ior övervakar 

arbetet. 

t Det är storbak på gång hemma i Tua 

Lagerstams kök i halländska Kungsäter. 

Hon, dottern Åsa och dotterdottern 

Sanna har plockat fram kavlar, formar, 

bunkar och flera olika sorters mjöl. På 

bänken ligger också levern, korven, kycklingbuljongen 

och morötterna. För idag 

är det varken vaniljdrömmar eller sockerkaka 

som ska gräddas i ugnen, utan 

kakor till familjens fyrbenta medlemmar. 

– Vi älskar att baka till oss själva så det 

föll sig naturligt att göra egna kakor till 

hundarna också. Man vill ju gärna veta 

vad de stoppar i sig. Vi har varken färgämnen, 

konserveringsmedel eller andra 

konstigheter i vårt hundgodis, säger Åsa. 

Hon skaffade sin första hund för fjorton 

år sedan. Eftersom hon har astma och 

allergi ville hon se om hon tålde en kinesisk 

nakenhund. Det gjorde hon och idag 

har hon och hennes mor en kennel och nio 

hundar tillsammans! 

Lättbakat 

– Vi började baka till våra vovvar när jag 

hittade amerikanska recept på nätet. Vi 

provbakade och hundarna älskade dem 

direkt, berättar Åsa som modifierat vissa 

recept och också provat sig fram till egna 

varianter. 

– Våra hundar har olika favoritsorter 

men de med lever i brukar vara allra 

populärast. Om en hund har väldigt känslig 

mage kan det vara bättre med de vegetariska 

ostkexen, säger Åsa och rycker in 

när hennes dotter behöver hjälp med att 

kavla ut degen. 

När kakor i form av stjärnor, blommor 

och hundar ligger klara beundrar lilla 

Sanna stolt sitt verk. 

Sedan låter hon fnittrande 

sin älsklingsvovve T- 

Molly (jodå, Sanna har 

valt namnet alldeles 

själv) slicka i sig degen 

som fastnat på hennes 

fingrar. Ior och Lars tassar 

förhoppningsfullt 

runt på köksgolvet ifall 

någon smula skulle trilla 

ner från bakbordet. 

– Det är roligt att skämma bort sina 

hundar ibland samtidigt som man vill 

undvika vanliga kakor och sötsaker. Då 

är hembakta hundkakor perfekt, tycker 

Åsa. 


Tuas och 

Asas bästa 

baktips 

baka stora satser och frys in i små portioner 

att ta fram efterhand. Tänk på att 

hållbarheten inte är så lång. Förvara det 

du har framme i kylen. 

hembakade hundkex brukar vara en 

mycket uppskattad present till andra hundägare. 

Lägg i en burk, knyt en rosett – 

klart! 

det är roligt att ta ut kakor med fina 

formar. Men snabbast är att bara kavla ut 

och skära i rutor. Eller att rulla långa 

”ormar” och klippa i små bitar. 

en mandelkvarn fungerar bra att mala 

levern i. Kycklinglever är enklast att hantera. 

torrmjölk är praktisk att ha hemma 

eftersom den har lång hållbarhet och är 

smidig att använda. 

viktigt 

lök, choklad och grönmögelost kan 

vara giftigt för hundar. 

hundar tycker ofta om vitlökssmak 

men även vitlök i stora mängder kan vara 

farligt för hunden. 

var sparsam med salt, kryddor och sötsaker! 

Dessa och fler recept hittar du på Kennel 

Proud Ponys hemsida: 

http://www.proudpony.se/recept.htm 

Fr.v Lars, T-Molly och Ior tittar längtansfullt på de sju sorters hundkakorna som dukats fram. 

Att sitta så här väluppfostrat med så mycket godsaker inom räckhåll kräver sin hund! 

HUNDKEX MED 

KYCKLINGBULJONG 

(stjärnor på silverfat) 

4,7 dl vetemjöl 

1,5 dl majsmjöl 

1,2 dl solroskärnor 

2 msk majsolja 

1,2 dl kycklingbuljong 

2 ägg 

0,5 dl mjölk 

1 vispat ägg 

Sätt ugnen på 175 grader. Blanda 

vetemjöl, majsmjöl och hackade 

solroskärnor i en stor skål. Vispa 

ihop 2 ägg med mjölken. Tillsätt 

olja, buljong och äggblandning i 

mjölblandningen. Degen ska vara 

klibbfri. Låt stå 15 - 20 minuter. 

Kavla sedan ut degen på mjölat 

bakbord. Skär i rutor och pensla 

med det vispade ägget. Grädda i 

25–35 minuter, tills kexen är gyllenbruna. 

LEVERKEX 

(stjärnor, hundben och kringlor 

på vitt fat med guldkant) 

6 dl grahamsmjöl 

1,2 dl mjölkpulver 

VEGETARISKA 

HUNDKEX MED 

OSTSMAK 

(hus i mopsskål) 

4 dl vetemjöl – gärna grovmalet 

1,5 dl riven ost 

1,5 dl kokta ärtor eller morötter 

220 gr margarin 

2 vitlöksklyftor 

mjölk 

Blanda det rumstempererade 

margarinet med den rivna osten. 

Tillsätt ärtor eller morötter, den 

pressade vitlöken och mjölet. Ta 

så pass mycket mjölk att det går 

att forma massan till en rund 

boll. Ställ kallt i ca 1 timme. 

Forma bollen till längder på mjölat 

underlag och skär till lagom 

stora bitar. Grädda i 225 grader i 

ca 15 min. 

1 tsk salt 

1 tsk socker 

90 gr mjukt margarin 

1 ägg 

4 msk smulad kokt lever 

1,2 dl vatten 

FAVORITKEX 

(i burken med rosett) 

4 dl grovt rågmjöl 

1 dl vetemjöl 

1 dl rågkross 

1 ägg 

1,2 dl mjölkpulver 

100 gr mjukt margarin eller smör 

1–1, 5 dl kokt mald lever (kan 

rivas på rivjärn eller köras i 

mixer) 

1–1, 5 dl rivna morötter 

1/2 tsk salt 

1 tsk socker 

1–2 klyftor pressad vitlök (kan 

uteslutas) 

Blanda samman alla ingredienser. 

Knåda till en slät deg. Kavla 

ut på en bakplåt. Skär rutor av 

önskad storlek och sära dem 

något från varandra. Grädda i 

45–60 minuter i 150 grader. 

Låt svalna på galler. 

Blanda samman ingredienserna 

och tillsätt vattnet. Knåda en liten 

stund. Kavla eller platta ut till ca 1 

cm tjocklek och skär i tärningar. 

Grädda i ugnen i 175° i ca 30 min. 


POSTTIDNING B 

Tagliatelle 

AV LENA SÖDERSTRÖM 

FOTO ULRIKA POUSETTE 

t Sedan våren 2007 är Anna 

Person medlem i det kvinnliga 

kocklaget Team Milko. Just 

nu förbereder sig laget för 

Culinary Olympics som går av 

stapeln i Erfurt i Tyskland i 

höst. 

– Vi satsar på OS-guld! Det 

känns jätteroligt och spännande 

att vara en del av Milkos 

kocklag. 

Till vardags är Anna ansvarig 

för det kalla köket på 

restaurang Gastro i Helsingborg. 

– Jag äter säkert pasta fyra, 

fem gånger i veckan, den är ju 

så lätt att svänga ihop och det 

blir så gott. 

– Om pastan ska värmas 

med någon god sås eller röra 

så häll av pastavattnet någon 

minut innan pastan är klar, så 

att den inte blir överkokt, tipsar 

Anna. 

– På sommaren brukar jag 

botanisera i grönsaksdisken 

efter härliga primörer. Det gäller 

att passa på och njuta när 

det gröna smakar som bäst; 

knapriga morötter, spröda 

sockerärter och mjälla potatisar. 

Snackpaprikan, avlång 

och spetsig, röd eller gul, är en 

favorit. 

– Den ger en fin kick åt 

smaken. 

4 portioner 

4 portioner tagliatelle 

50 g sockerärter 

1 förpackning bacon, ca 140 g 

100 g skogschampinjoner 

1 snackpaprika 

2 msk smör 

salt, peppar 

3 dl grädde 

1 bit ädelost, t ex Cambozola, 50 g 

1 förpackning babyspenat, ca 40 g 

1/2 dl rostade pinjenötter 

Avsändare: lantmännen | Idétidskriften C | Box 301 92 | S–104 25 Stockholm 

med ädelost och svamp 

gör så här: 

1. Koka pastan enligt anvisning på 

förpackningen, men minska koktiden 

med 1-2 minuter. Låt sockerärterna 

koka med den sista minuten. 

Låt pastan och sockerärterna 

rinna av i ett durkslag. 

2. Strimla baconet. Skiva svampen. 

Dela, kärna ur och skär paprikan i 

bitar. 

3. Stek baconet knaprigt. Stek 

svampen och paprikan i smör. 

Salta och peppra. 

Team 

Milko lagar 

god och 

vacker pasta 

i C 

4. Sjud upp grädden och osten 

i en kastrull så att osten smälter. 

5. Blanda i pastan med sockerärterna. 

Vänd ner baconet, svampen, 

paprikan, spenaten och nötterna 

och låt allt bli genomvarmt. 

Smaka av.

LOCKAR BYBOR OCH TURISTER - Lantmännen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?