Årsredovisning 2009 - ICA Gruppen

ICA-koncernens årsredovisning inklusive hållbarhetsredovisning för 2009 

ICA-koncernens årsredovisning inklusive hållbarhetsredovisning för 2009 

Öppna affärer kräver öppna sinnen

Detta är ICA 

Vd-ord 2 

Så skapar ICA värde 4 

Drivkrafter och strategier 6 

Mål och måluppfyllelse 8 

Kunderna 10 

Butikerna 16 

ICA-koncernen 22 

ICA Sverige 28 

ICA Norge 29 

Rimi Baltic 30 

ICA Banken 31 

ICA Fastigheter 32 

Hållbarhetsredovisning 

Intervju Lisbeth Kohls 34 

ICAs arbete med hållbar utveckling 

och samhällsansvar 35 

Miljö 40 

Samhälle: 

Produktsäkerhet 48 

Hälsa 50 

Medarbetare 52 

ICAs roll i samhället 54 

Mänskliga rättigheter 56 

Ekonomisk utveckling 58 

GRI-index med Global Compact-principer 60 

Bestyrkanderapport 62 

Årsredovisning 

Bolagsstyrningsrapport 64 

Förvaltningsberättelse 70 

Resultaträkning – koncernen 75 

Balansräkning – koncernen 76 

Förändringar i eget kapital – koncernen 78 

Kassafl ödesanalys – koncernen 79 

Tilläggsupplysningar – koncernen 80 

Resultaträkning – moderbolaget 94 

Balansräkning – moderbolaget 95 

Förändringar i eget kapital – moderbolaget 96 

Kassafl ödesanalys – moderbolaget 96 

Tilläggsupplysningar – moderbolaget 97 

Revisionsberättelse 101 

Produktion: ICA AB och Intellecta Corporate 

Foto: Martin Löf, Hans Søndergaard, Jonas Borg, Shutterstock.com 

Tryck: EkotryckRedners AB 

Kontaktperson 

Lisbeth Kohls 

Tel: 08-561 502 12 

E-post: lisbeth.kohls@ica.se 

Ekonomiska rapporter 2010 

Delårsrapport januari – mars 5 maj 

Delårsrapport januari – juni 18 augusti 

Delårsrapport januari – september 10 november 

Finansiell information fi nns även 

tillgänglig på www.ICA.se > Om ICA. 

Kontaktperson 

Madelene Gummesson 

Chef fi nansiell kommunikation 

Tel: 08-561 505 83 

E-post: madelene.gummesson@ica.se

Detta är ICA-koncernen 

ICA-koncernen är ett av norra Europas ledande 

detaljhandelsföretag med cirka 2 220 egna och 

handlarägda butiker i Sverige, Norge och Baltikum. 

I gruppen ingår ICA Sverige, ICA Norge, 

Rimi Baltic och fastighetsbolaget ICA Fastigheter 

samt ICA Banken som erbjuder fi nansiella tjänster 

till kunder i Sverige. ICA AB är ett joint venture 

som ägs till 40 procent av svenska Hakon Invest 

AB och till 60 procent av nederländska Royal 

Ahold N.V. 

Vision 

Vi ska göra varje dag lite enklare. 

Mission 

Vi ska bli det ledande detaljhandelsföretaget 

med fokus på mat och måltider. 

ICAs värderingar 

På ICA går medvetet hållbarhetsarbete och ett 

starkt samhällsengagemang hand i hand med 

långsiktig lönsamhet. ICAs kunder och andra 

parter ska känna trygghet och för troende för 

ICA och den verksamhet ICA bedriver. ICAs 

Goda Affärer beskriver ICAs syn på etik och 

samhällsansvar. Med ICAs Goda Affärer menas 

att ICA ska: 

2009 i korthet 

• ICA-koncernens omsättning uppgick till 94 651 MSEK (90 963), en ökning med 4,1 procent jämfört med 2008. 

• Rörelseresultatet uppgick till 2 713 MSEK (2 117), en ökning med 28,2 procent jämfört med 2008. 

• Resultat efter fi nansiella poster uppgick till 2 309 MSEK (1 794), en ökning med 28,7 procent jämfört med 2008. 

• Rörelsemarginalen var 2,9 procent, en ökning från 2,3 procent 2008. 

Omsättning (MSEK) Rörelseresultat (MSEK) 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

3 000 

2 400 

1 800 

1 200 

600 

0 

0 

07 08 09 

07 08 09 

07 08 09 

• drivas med lönsamhet och god etik 

• lyssna på kunderna och alltid utgå från deras behov 

• värna om mångfald och utveckling bland 

medarbetarna 

• ha en öppen dialog internt och med omvärlden 

• säkerställa kvalitet och trygga produkter 

• främja hälsa och goda matvanor 

• verka för en god miljö med hållbar utveckling 

Resultat efter 

fi nansiella poster (MSEK) Rörelsemarginal (%) 

3 000 

2 400 

1 800 

1 200 

600 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

07 

08 

09

2009 i korthet per segment 

Omsättning MSEK 

ICA Sverige 59 003 

ICA Norge 21 666 

Rimi Baltic 12 329 


ICA Fastigheter 2 095 

ICA Koncerngemensamt 467 

Eliminering –1 543 

Totalt 94 651 

SVERIGE, 1 359 BUTIKER 

ICA Nära 

Marknadsprofi l: Mindre och lättillgängliga 

butiker med god service, anpassat sortiment 

och bra färskvaror. Många ICA Närabutiker 

är ombud för Apoteket, Systembolaget 

och ATG. 

NORGE, 612 BUTIKER 

ICA Nær 

Marknadsprofi l: Små, lättillgängliga butiker 

med hög servicegrad, anpassat sortiment 

och lokala varor. 

BALTIKUM, 246 BUTIKER 

SuperNetto (Lettland, Litauen), 

Säästumarket (Estland) 

Marknadsprofi l: Lågprismarknader med 

vass prisprofi l och gott utbud av vardagsvaror. 

Rörelseresultat MSEK 


ICA Norge –506 

Rimi Baltic –109 


ICA Fastigheter 1 025 

ICA Koncerngemensamt –149 

Totalt 2 713 

1) Medeltal anställda exklusive butiksmedarbetare som är anställda av de enskilda ICA-butikerna i Sverige och anställda butiksmedarbetare i franchisebutiker i Norge. 

ICA Supermarket 

Marknadsprofi l: Brett sortiment för både 

vardag och fest. Hög personlig service och 

brett färskvarusortiment. 

ICA Supermarked 

Marknadsprofi l: Matglädje och mångfald, 

personlig service och brett sortiment. 

Rimi Supermarket 

Marknadsprofi l: Matglädje och brett utbud, 

fokus på fi na färsk varor och bra service för 

var dagens behov. Ligger i områden där kunderna 

bor eller arbetar. 

ICA Kvantum 

Marknadsprofi l: Ska vara ortens ledande 

matbutik, med mat för både vardag och 

fest. Hög andel färskvaror, många allergianpassade, 

hälsoriktiga och ekologiska 

alternativ samt lokalt sortiment. 

Rimi 

Marknadsprofi l: Lågprisbutik med fokus 

på enkelhet och effektivitet i vardagen. 

Modernt och överskådligt för familjen 

med vardagsvaror till låga priser. 

Anställda Antal1 ICA Sverige 6 258 




ICA Fastigheter 67 

ICA Koncerngemensamt 597 

Totalt 20 412 

Maxi ICA Stormarknad 

Marknadsprofi l: Allt på ett ställe till bra priser. 

Brett livsmedelssortiment och urval 

av non food-artiklar som husgeråd, sportartiklar 

och allt för trädgården. Generösa 

öppettider, lättillgängligt för den bilburne. 

ICA Maxi 

Marknadsprofi l: Allt på ett ställe. Det stora 

matvaruutbudet kombinerat med non 

food. Lättillgängligt för bilar och transporter. 

Rimi Hypermarket samt Rimi Compact Hypermarket 

Marknadsprofi l: Allt på ett ställe till bra priser. Det stora utbudet av 

livsmedel till bra priser kombinerat med non food som hus geråd 

och sportartiklar. 

Rimi Compact Hypermarket har fokus på atmosfär, komfort och 

yteffektivitet. Lättillgängliga med bil och generösa öppettider.

Öppna sinnen, öppna affärer 

ICAs affärer börjar alltid på samma sätt – med öppna sinnen gentemot det som händer 

omkring oss. Att alltid förstå kundernas behov, se vad som händer i omvärlden 

och översätta de goda trenderna till matglada, hälsosamma och lönsamma vardagslösningar 

är kanske ICAs viktigaste uppgift. Drivkrafterna i omvärlden brukar växla 

över åren, men ICAs förmåga att anpassa sig är den främsta styrkan. ICA-modellen 

är öppen för stora variationer såväl lokalt, regionalt som nationellt. Det ger stort utrymme 

att svara på omvärldens utmaningar på just det sätt som behövs i varje led. 

Läs mer på sidan 6–7. 

KUNDERNA 

Det börjar alltid med kundens behov. Att hitta svar på det kunderna efterfrågar 

idag och i framtiden är en av ICAs roligaste och svåraste uppgifter. 

I butikerna fi nns bevisföringen – det är här kunderna möter ICAs lösningar 

för att göra varje dag lite enklare. På koncernnivå lägger ICA grunden till fortsatt lönsam 

tillväxt genom att möta omvärldens drivkrafter med sitt eget sinne för affärer. 

ICA-KONCERNEN 

BUTIKERNA 

1 

ICA ÅRSREDOVISNING 2009

ICA ÅRSREDOVISNING 2009 

Vd-ord 

Ett stabilt ICA i en turbulent omvärld 

Jag är nöjd med 2009, som blev ett bra år för ICA-koncernen trots lågkonjunkturen. Vi fi ck ett kvitto på att de 

förändringar vi gjorde 2008 var rätt väg att gå. Nu har vi ännu bättre förutsättningar att hålla både sinnen och 

affärsmöjligheter öppna så att vi kan leva upp till våra kunders förväntningar. 

Öppna sinnen, öppna affärer – det är temat inte bara för den här årsredovisningen, 

utan för hela vår dagliga verksamhet. Förmågan att lyssna 

och snabbt anpassa oss är vår främsta konkurrensfördel. 

ICA är och ska vara ett företag som snabbt svarar upp mot kundenas 

behov, önskemål och preferenser. Samtidigt ska vi driva långsiktiga frågor 

som är viktiga både för våra enskilda kunder men även för våra ägare 

och samhället i stort. ICA tar ett aktivt ansvar för det vi erbjuder idag 

och för det vi erbjuder imorgon. 

Att detta är ett hållbart arbetssätt som fungerar fi ck vi åter bekräftat 

under 2009. ICA-koncernen var fortsatt framgångsrik. Nettoomsättningen 

ökade med 4,1 procent till 94 651 MSEK och rörelseresultatet 

ökade med 28,2 procent till 2 713. Jag är särskilt nöjd med detta 

mot bakgrund av de svåra marknadsförutsättningar som året bjöd 

på, inte minst i de baltiska länderna. 

Skilda effekter av fi nanskrisen 

2009 kommer att gå till historien som ett turbulent år. Finanskrisen och 

den globala lågkonjunkturen har drabbat alla våra marknader i varierande 

grad. De baltiska länderna, och i synnerhet Lettland, drabbades 

hårdast – med drastiskt krympande ekonomier och omfattande utslagning 

i näringslivet och sänkning av levnadsstandarden. Av de marknader 

vi verkar på påverkades Norge minst. I Sverige blev många personer av 

med sina jobb under året men det stora fl ertalet fi ck mer i plånboken 

till följd av skattesänkningar. 

Dagligvaror är ju mindre konjunkturkänsliga än andra, och det har 

blivit mycket tydligt under den här krisen. Faktum är att ICA i Sverige 

bara i begränsad utsträckning känt av nedgången. Detta är förstås ingen 

tillfällighet. Vi reagerade tidigt och med prissänkningar på tusentals produkter 

har det funnits minst lika många goda skäl att handla på ICA under 

2009. 

Organisationsförändring i rätt tid 

Förmågan till snabb respons på ändrade förutsättningar i marknaden 

bottnar i ICA-idén, med sin dynamik mellan samordning och lokal anpassning. 

Under hösten 2008 genomförde vi en omfattande omstrukturering 

i koncernen i syfte att hitta rätt balans mellan just samordning 

och lokala förutsättningar. Den nya struktur vi införde innebär större 

självständighet för de olika bolagen att utveckla sina affärsmodeller 

med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna. Nu jobbar vi med olika 

fokus i olika länder. Vi kan konstatera att den nya strukturen redan 

stärkt koncernens resultat. Det yttersta syftet med förändringen var att 

komma ännu närmare kunderna. Även om vi gjorde strukturförändringarna 

utifrån andra utgångspunkter kan vi idag konstatera att timingen 

blev rätt – för alla våra marknader och verksamheter. Lokalanpassningen 

gör att vi kan agera ännu mer ”utifrån och in” och därmed fånga in 

det väsentliga som händer på varje marknad. 

ICA Sverige – kvalitetssatsning och innovationskraft 

I Sverige, som står för en dominerande del av vårt resultatskapande, är 

ICA en mogen verksamhet. Vårt marknadsledarskap ställer höga krav 

på att förvalta kundernas förtroende, inte minst genom att hela tiden 

2 

förnya och förbättra våra erbjudanden. Mina Varor, personliga erbjudanden 

baserade på köphistorik över våra kundkort, är ett bra exempel 

på vår innovationskraft. Det är en satsning som genererat merförsäljning, 

samtidigt som kundlojaliteten fördjupats. Här ligger vi långt före 

våra konkurrenter, ja vi ligger långt fram även i jämförelse med ledande 

dagligvaruföretag ute i världen. I nästa steg följer vi upp med Personliga 

nyhetserbjudanden som är erbjudanden på produktnyheter som ska 

vara särskilt intressanta för just den kund som får erbjudandet. 

Under 2009 har vi investerat mycket i sänkta priser med bakomliggande 

besparingar och en allmänt stramare kostnadskontroll. Parallellt 

har vi målmedvetet arbetat vidare med att implementera vår kvalitetssatsning 

i de svenska ICA-butikerna, som skapat en ny kvalitetsstandard 

i hela dagligvaruhandeln. Det är tydligt att den nya strukturen gett ett 

högre tempo i vårt kvalitetsarbete. 

I Sverige har vi också drivit ett offensivt etableringsprogram med fokus 

på stora butiker och större tätorter. Detta speglar en långsiktig strategi. 

Vi måste springa snabbare i storstadsregionerna, där vi har lägre 

marknadsandel än i övriga landet. Vi ser många möjligheter framför allt 

i Stockholmsområdet. 

ICA Norge – på rätt väg 

Norge är en långt mer fragmentiserad marknad och där har vi under fl era 

år försökt hitta fram till rätt driftsformer med rätt kundfokus och rätt 

kostnadsmassa. Nu är vi på väg att hitta rätt. Den nya ledningen i Norge 

har under året arbetat med en omfattande turn-around och vi ser redan 

att det arbetet har burit frukt. Under 2010 kommer vi att fortsätta 

på den inslagna vägen, bland annat med ytterligare konverteringar till 

det nya Rimi-konceptet och förberedelser för en franchiseanpassning av 

det nya Rimi. Nu ska vi se till att teamet får sköta detta ur ett norskt perspektiv 

och att den norska verksamheten blir lönsam. 

Rimi Baltic – ökade marknadsandelar 

I de baltiska marknaderna är vi nöjda med att ha övervintrat framgångsrikt 

trots den svåra konjunkturnedgången. Som alla andra har vi förlorat 

omsättning, men vi har samtidigt tagit marknadsandelar i alla tre länderna. 

Jag är övertygad om att vi kommer att skörda när det vänder. 

ICA Banken – vinnare i fi nanskrisens spår 

Att ha en bank i koncernen ger också god service och stärker kundlojaliteten. 

ICA Banken utvecklas helt i linje med hur vi vill driva den med 

god volymökning och god kostnadskontroll. Det är uppenbart att ICA 

Banken hör till vinnarna under 2009. Många känner en trygghet i en liten 

snabbfotad och innovativ bank med ICA som ägare och som sysslar 

med enkla upplägg och begripliga produkter utan stora risker. Banken 

ska hjälpa våra handlare att ha låga transaktionskostnader och stärka 

deras konkurrenskraft samtidigt som kunderna får konkurrenskraftig 

avkastning på sin inlåning. 

ICA Fastigheter – investeringar i strategiska lägen 

Från och med 2009 redovisas ICAs fastighetsrörelse som eget segment. 

ICA Fastigheter, som har till uppgift att tillfredsställa koncernens behov

av rätt lokaler på rätt platser i Sverige och Norge, gick också relativt 

oberört igenom fi nanskrisen. Under året har ICA Fastigheter gjort investeringar 

i olika energibesparande åtgärder som går i linje med vårt övergripande 

miljömål. ICA Fastigheter har under året också köpt fastigheter 

med befi ntliga ICA-butiker i, detta för att säkra utvecklingen av strategiska 

marknadsplatser. Detta är ett trendbrott eftersom ICA Fastigheter 

tidigare utgått från nyetableringar. 

ICAs Goda Affärer – utmaningar för framtiden 

Att bidra till en positiv och hållbar utveckling i samhället är en av ICAkoncernens 

allra viktigaste utgångspunkter. Vårt arbete med etik och 

samhällsansvar fi nns samlat i sju ståndpunkter som vi kallar för ”ICAs 

Goda Affärer”. Ståndpunkterna beskriver hur vi vill arbeta för att bidra 

till en positiv samhällsutveckling och det är viktigt att alla som arbetar 

med ICA känner till dem och agerar i enlighet med dem. Genom ståndpunkterna 

täcker vi även in de tio principer som fi nns i FNs företagsinitiativ 

Global Compact, som ICA är anslutet till. ICA har också undertecknat 

Global Compacts klimatupprop Caring for Climate. 

Vårt hållbarhetsarbete har under 2009 haft stort fokus på att minska 

vår klimatpåverkan, inte minst med aktiviteter och upprop inför klimatmötet 

i Köpenhamn i december. Den övergripande klimatstrategin att 

minska kända utsläpp av växthusgaser med 30 procent till 2020 jämfört 

med 2006 står fast, men kompletterades med ytterligare två delmål. 

Det första delmålet uppnådde vi under året då vi minskade utsläppen 

av växthusgaser med 10 procent. Vi har fortfarande många möjligheter 

att ytterligare få ner vår energianvändning. Dels handlar det om löpande 

arbete som att sätta lock och dörrar på kylar och frysar, dels handlar 

det om att söka nya oväntade vägar. Under 2010 ska det till exempel bli 

spännande att se hur de svenska ICA-handlarna svarat på min utmaning 

att gå över till förnybar el – en åtgärd som ensam skulle innebära att vi 

når vårt utsläppsmål många år tidigare än beräknat. Utmaningen väckte 

även FNs generalsekreterare Ban Ki-moons intresse när vi presenterade 

den för honom i samband med den av bland andra FN anordnade konferensen 

World Business Summit on Climate Change i maj. 

2009 beslutade vi också om ett stort internt projekt, kallat ”I Care”, 

för att säkerställa att vi verkligen lever upp till omvärldens och våra 

egna krav. Under en treårsperiod ska vi på samtliga våra marknader och 

i alla delar av produktfl ödet – från inköp och logistik till butik – gå igenom 

all hantering och försäkra oss om att vi uppfyller alla utvalda och 

relevanta standarder, samt våra egna policyer. 

Nöjd med 2009 

En annan av årets stora satsningar har riktat in sig på att ta fram ett nytt 

specialvarusortiment för våra stormarknader. Det har blivit allt mer uppenbart 

att det inte går att vara ”allt för alla” längre. Kunderna söker sig 

mer och mer till välsorterade specialbutiker. Utgångspunkten för vår 

satsning är att ta fram ett smalare och vassare kunderbjudande. Vi ska 

vara bäst på ett antal viktiga områden, som är nära kopplade till vårt 

dagligvaruerbjudande. Till dessa områden hör tillbehör till köket, hemtextil, 

bok och media. Bok, musik och media är inte nytt för oss. Vi är 

faktiskt en av de största försäljarna av böcker i Sverige. 

Vi har anledning att vara nöjda med 2009, och utsikterna för 2010 

är för vår del fortsatt gynnsamma. Vårt mål är att vara det ledande 

detaljhandelsföretaget i norra Europa och med konsumentförståelse 

och fl exibilitet som utgångspunkt och branschens högsta kundlojalitet 

som mål. Vi ska ha det bästa sortimentet, en varuförsörjning som 

stödjer butikerna och kunna erbjuda bästa valuta för pengarna. Allt 

detta sagt – kärnan i ICA-koncernen är och förblir att sälja mat, och 

göra varje dag lite enklare för våra kunder. 

Intressant år väntar 

Under året hoppas vi kunna öppna mellan 30 och 40 fullskaliga apotek 

som ”butik i butiken” under namnet Cura apotek. Efter att ett samarbete 

med Apoteket stoppats av Apotekets ägare gör vi nu själva en full 

satsning. Det viktiga är att säkerställa god tillgänglighet för våra kunder 

och därför kompletterar vi med försäljning av enbart receptfria läkemedel 

i ett stort antal butiker. 

Under våren kommer vi att gå in i ett nytt affärsområde på den 

svenska marknaden under namnet ICA To Go– butiker i högtrafi kerade 

storstadslägen. Faller konceptet väl ut är planen att göra en mer omfattande 

utrullning under kommande år. 

Vi tror på en fortsatt bra marknadsutveckling 2010 och en återhämtning 

i ekonomin även om den sannolikt kommer att utvecklas ojämnt 

över geografi ska marknader och kundsegment. Vi kommer att följa detta 

noggrant och göra de anpassningar som behövs. 

Under de senaste åren har vi gjort många förändringar. Nu gäller det 

att hålla i, och att hålla kursen. Vårt primära fokus är det vi redan håller 

på med – och att göra det lite bättre och lite enklare dag för dag. 

Kenneth Bengtsson 

Vd och koncernchef 

3 



Så skapar ICA värde 

Nöjda kunder är nyckeln 

till goda affärer 

ICAs värdeskapande börjar och slutar alltid med kunden. Att hela tiden leverera ett högt kundvärde är syftet bakom 

de olika affärsmodellerna. ICA har ett av Sveriges allra starkaste varumärken och en mycket hög kundlojalitet. I 

Norge arbetar ICA med både ICA och Rimi och i Estland, Lettland och Litauen är det Rimi som är varumärket. 

ICA är en koncern med moderbolaget ICA AB och ett antal dotterbolag 

som bedriver olika typer av verksamhet – primärt detaljhandel med butiker 

i olika ägar- och driftsformer, men också bankoch fastighetsverksamhet. 

ICA eftersträvar det bästa i att vara både liten och stor genom 

att kombinera entreprenörskap och stordrift. 

ICA består inte bara av en affärsmodell, utan fl era. Den svenska modellen 

bygger på fria handlare, den norska på en blandning av franchise 

och helägda butiker och den baltiska modellen utgår från helägda butiker. 

Modellerna har en sak gemensamt – de bygger på nära kontakt 

med slutkunderna. Målet är att skapa värden för kunden i alla led. Butikerna 

och deras dagliga möte med kunderna är kärnan i koncernens 

verksamhet. 

ICAs satsning på egna märkesvaror innebär en väsentlig förfl yttning 

mot tidigare led i värdekedjan. Satsningen ger bättre marginaler som i 

sin tur möjliggör att hålla nere priserna till kund. Det gör det också möjligt 

att driva hela kunderbjudandet i en för ICA och kundernas unik och 

önskad riktning. 

ICA adderar allt fl er förädlingsmoment i sin värdekedja. Det handlar 

inte om att köpa in produkter i ena änden och sälja i den andra. På livsmedelssidan 

går utvecklingen mot lösningar istället för ingredienser, till 

exempel med färdigskurna sallader och kyld färdigmat som bidrar till en 

enklare vardag för kunden. Det totala förädlingsvärdet i hela ICA uppgår 

till 10 639 (9 640) MSEK, vilket motsvarar 11,2 procent av intäkterna (10,6). 

4 

ICA tror på fri konkurrens som bästa vägen till kundfokus och resurseffektivitet. 

Därför ska alla led vara konkurrensutsatta och konkurrenstrycket 

hela tiden hållas uppe. Många ICA-handlare har en annan ICAhandlare 

som sin främsta konkurrent. Den enskilde ICA-handlaren i 

Sverige har också full frihet att köpa in sina produkter från andra källor 

än ICA. Inköps-, sortiments- och logistikfunktionerna inom ICA måste 

därför hela tiden vara bäst på marknaden för att vara handlarens naturliga 

första val. 

I genomsnitt har varje enskild handlare i Sverige ett femtiotal olika leverantörer, 

varav många är lokala producenter inom sortimenten bröd, 

grönsaker och färskvaror. Genomsnittligt svarar detta för cirka 30 procent 

av den totala affärsvolymen hos handlarna. 

Kombinationen av ett väl sammansatt sortiment som hela tiden 

möter kundernas behov, unika egna märkesvaror med god ”valuta för 

pengarna” samt en påtaglig närvaro av ett lokalt sortiment har skapat 

ett mycket attraktivt varuerbjudande. Det har under året förstärkts genom 

en kvalitetssatsning, som etablerar en ny standard för hela livsmedelsbranschen. 

Detta har sammantaget lett till att ICAs varumärke förstärkts ytterligare.

ICAs intäkter kommer från fyra huvudsakliga källor 

1. Varu- och 

tjänsteförsörjning 

ICA köper in produkter och säljer dessa 

vidare, med vinstpåslag, till butikerna i 

Sverige och franchisebutikerna i Norge. 

ICA får även intäkter genom försäljning 

av tjänster till dessa butiker, exempelvis 

inom marknadskommunikation, logistik, 

utbildning och butiksteknik. 

Fastigheter, 2,3% Bank, 0,7% 

Intäkter ICA Sverige, 

ICA Norge och Rimi Baltic: 

• Från fastighetsförvaltning. 

• Från fastighetsförsäljning. 

Varu- och 

tjänsteförsörjning, 

55,8% 

Intäkter ICA Sverige: 

• Från leveranser till ICA-butiker. 

• Från försäljning av tjänster till 

ICA- butikerna. 

Intäkter ICA Norge: 

• Från leveranser till franchisebutikerna. 

• Från försäljning av tjänster till 

franchisebutikerna. 

Fyra affärsmodeller 

2. Butiker 

ICA får butiksintäkter på olika sätt: I 

Sverige kommer intäkterna genom royalty 

och/eller vinstdelning med butikerna. 

Intäkter kommer också från slutkunderna 

genom Maxi Special, det bolag 

som säljer hem- och fritidsartiklar i Maxi 

ICA Stormarknads-butikerna. I Norge 

kommer intäkterna dels via helägda butiker, 

dels genom franchiseavgifter från 

franchisebutiker. I slutet av 2009 ägde 

ICA cirka 57 procent av butikerna. I Estland, 

Lettland och Litauen kommer intäkterna 

via helägda butiker. 

Butikerna är ICAs huvudaffär – de är basen för all intjäning. 

Butikerna drivs i enlighet med fyra affärsmodeller: 

”Fria handlare i samverkan”. Detta 

är ICAs kärnmodell och den dominerar 

verksamheten i Sverige. 

Helägda butiker i integrerad 

kedjedrift. Denna modell tillämpas 

i Baltikum, och dominerar än 

så länge verksamheten i Norge. 

3. Fastigheter 

ICA AB äger många butiksfastigheter. 

Detta ger löpande intäkter till ICA i form 

av marknadsmässiga hyror från handlarna. 

Vid en eventuell försäljning har fastigheten 

ofta ökat i värde vilket ger vinster 

för ICA. 

Kombination ”fria handlare”/ 

integrerad kedjedrift. I Maxi ICA 

Stormarknad drivs dagligvarudelen 

av fria handlare medan 

specialsortimentet drivs av ICA 

Sveriges dotterbolag Maxi Special. 

4. Bank 

Genom ICA Banken bedriver ICA försäljning 

av fi nansiella tjänster i Sverige. Räntenetto 

och provisioner från banken 

bidrar till intjäningen. ICA Banken tillhandahåller 

också infrastruktur, exempelvis 

betalterminaler och uttagsautomater, 

för andra aktörer mot en avgift. 

Intäkter ICA Banken: 

• Från försäljning av fi nansiella tjänster. 

• Från andra aktörers nyttjande av 

bankens infrastruktur. 

Butiker, 41,2% 

Intäkter ICA Sverige: 

• Från Maxi Special. 

• Från butiker där ICA Sverige äger mer 

än 50 procent av aktierna. 

• Royalty och vinstdelning från butikerna. 

Intäkter ICA Norge: 

• Från helägda butiker. 

• Från franchiseavgifter. 

Intäkter Rimi Baltic: 

• Från helägda butiker. 

Franchising. Knappt hälften av 

butikerna i Norge drivs via franchising. 

Allt fl er butiker kommer 

att konverteras till denna affärsmodell, 

eftersom den ligger nära 

ICAs kärnmodell. 

5 



Drivkrafter och strategier 

ICA möter de externa 

förutsättningarna i sina vägval 

ICA utvecklar löpande sin verksamhet utifrån yttre krav och förutsättningar för att bli det ledande 

detaljhandelsföretaget med fokus på mat och måltider. ICAs framgång bygger på förmågan att göra 

varje dag lite enklare. 

Läs mer på sidan 11–27 hur de externa drivkrafterna 

påverkar kunderna, butikerna och ICA-koncernen 

6 

Drivkrafter över tid Branschtrender Nationella särdrag 

Konjunktur 

Hur ekonomin utvecklas styr i hög grad 

konsumenternas beteende och prioriteringar. 

Mat och boende är de två områden 

som konsumenterna prioriterar så 

länge som möjligt också i sämre tider. 

Klimat 

Allt fl er har fått probleminsikt när det gäller 

klimatförändringarna och hur dessa 

påverkar vår livskvalitet – och framför allt 

kommande generationers. Många kunder 

gör medvetna val när det gäller hur 

deras livsstil påverkar miljön. 

Trygghet 

Livskvalitet och hälsa är områden som 

fått allt mer fokus i vår del av världen. Allt 

fl er inser att det vi äter påverkar oss. Kunderna 

har tillgång till mycket information, 

vilket kan skapa förvirring då budskap 

från olika källor ibland är motstridiga. För 

många ligger det en trygghet i att välja 

varumärken som man litar på. 

Budget och lyx 

Konjunkturen har gjort kundbeteendet 

mer polariserat. Vissa kunder måste söka 

billiga alternativ medan andra har råd att 

unna sig mer och bättre. I vardagen vill allt 

fl er hitta billiga och bra produkter men 

också det där lilla extra för speciella tillfällen. 

Många kunder betalar gärna mer för 

mervärden som exempelvis ekologiskt. 

Äkta och sunt 

Efterfrågan på ekologiskt, närproducerat 

och hälsosamt är fortsatt stark. Debatten 

om mat och hälsa handlar inte längre bara 

om socker och fett utan mer och mer om 

hur maten är producerad och vad den 

innehåller. Allt fl er söker kvaliteter som 

kommer med småskalighet. 

Enkelhet och service 

Många kunder är beredda att betala för 

service som skapar enkelhet i vardagen. 

Produkter och tjänster som erbjuder tidsbesparing 

är populära. 

Kvalitet och ansvar 

De företag som har högst trovärdighet när 

det gäller moral och etik får lätt ett försprång 

framför konkurrenterna. Kunderna 

förväntar sig att företag tar ansvar för miljö 

och kvalitet och dessutom har ett samhällsengagemang. 

Sverige 

Svenska kunder visar relativt stor 

medvetenhet om miljö och samhälle 

och söker därför gärna Rättvisemärkta, 

ekologiska och hälsosamma 

alternativ. Service och tidsbesparing 

är viktiga aspekter också i sämre tider. 

Norge 

Den genomsnittlige norrmannen 

handlar dagligvaror fl era gånger i 

veckan, gärna i affärer nära hemmet 

för bekvämlighetens skull. Att hitta 

hälsosamma alternativ är viktigt för 

norska konsumenter. 

Estland 

Av de baltiska länderna har Estland 

drabbats i minst utsträckning av 

fi nanskris och lågkonjunktur. Köpvanorna 

har dock förändrats mot 

extrapriser och kampanjerbjudanden 

framför premiumalternativ. 

Lettland 

Lettlands djupa depression påverkar 

alla verksamheter i landet. I matbutikerna 

söker kunderna de billigaste 

alternativen. 

Litauen 

I Litauen har kundernas vardag vänts 

upp och ner av den djupa samhällskrisen. 

Kundernas beteenden styrs 

i första hand av plånboken. 

Vi gör varje dag lite enklare

Vi gör varje dag lite enklare 

ICAs strategier 

Kund 

• Lyssna på kunderna. 

• Erbjuda bra priser och brett 

sortiment. 

• Sätta kvaliteten främst. 

• Skapa ett personligt totalerbjudande. 

(Läs mer om våra kundstrategier 

på sid 11.) 

Butik 

• Ha de mest inspirerande 

butikerna. 

• Skapa gemensamma format med 

lokal anpassning. 

• Jobba aktivt med etablering och 

förnyelse. 

(Läs mer om våra butiksstrategier 

på sid 17.) 

Koncern 

• Arbeta långsiktigt och hållbart. 

• Skapa tillväxt på stabil grund. 

• Alltid vara kostnadseffektiva. 

• Vara en arbetsplats att växa på. 

(Läs mer om våra koncernstrategier 

på sid 23.) 

ICAs styrkor 

Starka fi nanser 

ICA-koncernens goda ekonomi är 

en styrkefaktor. ICA har resurser att 

investera utifrån sin strategi, liksom 

att stå emot dåliga tider och agera 

offensivt då marknaden konsolideras 

eller då affärsmöjligheter av olika 

slag dyker upp. 

ICA-idén 

Den svenska ICA-modellen med 

”fria handlare i samverkan” är en 

grundsten i koncernen. Alla butiker 

har en stark lokal förankring, stort 

engagemang och kunskap om sin 

marknad och sina kunder. 

Snabb anpassningsförmåga 

Den löpande dialogen med kunderna 

omsätts inte bara i rätt produkter 

utan också i sättet att presentera 

produkterna i en inspirerande 

miljö. Matglädje och inspiration förmedlas 

på många sätt, till exempel 

via recept, kundtidning och butiksdemonstrationer. 

God riskspridning 

ICAs verksamheter är i olika faser 

i sin utveckling. Detta ger stabilitet 

och potential i verksamheten och 

gör att riskspridningen mellan länder 

och verksamheter blir god. 

Effektiv varuförsörjning 

ICAs gemensamma inköp ger mycket 

stora volymer, vilket ger bra priser 

och hög kvalitet. ICA har utvecklat 

mycket effektiva system för att 

rätt produkter ska nå butik ”just-intime”. 

Varumärket ICA 

ICA är ett av Sveriges allra starkaste 

varumärken. Det är en väldig tillgång 

i marknadsbearbetningen. 

Kundförtroendet är mycket högt, 

och ICAs kunder är mer lojala än 

konkurrenternas kunder. 

Motiverade medarbetare 

Ett värdebaserat ledarskap och personligt 

engagemang präglar verksamheten 

och skapar tydligt resultatfokus. 

ICA satsar på en hög grad 

av intern rörlighet med omfattande 

kunskaps- och erfarenhetsutbyte 

mellan butik och koncernfunktioner. 

Starkt samhällsengagemang 

ICA har både ett starkt samhällsengagemang 

och ett klimat- och miljöarbete 

som ligger i framkant. Dels 

genom de lokala butikerna som 

stöttar lokala verksamheter, dels 

genom ICA-koncernens samarbete 

med utvalda organisationer. 

ICAs Goda Affärer 

Läs mer om ICAs Goda Affärer på sid 35–36 

7 



Mål och måluppfyllelse 

Viktiga insatser 2009 

ICA ska vara ett långsiktigt, livskraftigt företag med god ekonomi, ett medvetet miljöarbete och ett starkt 

samhällsengagemang. Nedan visas ICAs viktigaste koncernmål och hur företaget jobbar för att uppnå dem. 

Dessa mål kompletteras sedan med mer kundnära mål i respektive bolag för att stärka den lokala förankringen. 

8 

EKONOMI 

MILJÖ 

SAMHÄLLE 

ICAs viktigaste koncernmål Viktiga insatser 2009 

• Öka omsättningen snabbare än 

totalmarknaden på respektive 

delmarknad. 

• Nå en rörelsemarginal på 3,5–4 

procent. 

• Nå en avkastning på eget kapital 

på minst 14–16 procent över en 

konjunkturcykel. 

• Ha en soliditet på 30–35 procent på 

lång sikt. 

Ny organisation: Ny organisation trädde i kraft 

1 januari 2009 i syfte att ge bolagen bättre möjligheter 

att möta respektive marknadssituation. 

Kostnadseffektivitet: Implementering av kostnadsbesparingsprogram 

i samtliga länder. 

Pris: Stora satsningar på prisvärda erbjudanden 

på samtliga marknader. 

Växande sortiment: Fortsatt utveckling av befi 

ntligt och nytt EMV-sortiment. 

Nya butiker: 29 nya butiker öppnade i fem länder. 

Modernisering av cirka 90 av Rimi Baltics 

lågprisbutiker samt konvertering av 76 butiker 

till nytt Rimikoncept i Norge. 


• Minska koncernens kända utsläpp av 

växthusgaser med 10 procent till 2009 

jämfört med 2006. 


växthusgaser med 20 procent till 2012 



växthusgaser med 30 procent till 2020 


Energisnålare butiker: ICA Sverige har inlett ett 

projekt för att effektivisera butikernas energianvändning. 

Målet är att under 2010 minska energianvändningen 

med 10 procent men för många 

butiker är potentialen betydligt större än så. 

Energisnålare lager: För att minska onödigt energiläckage 

bytte exempelvis lagret i Borlänge 

alla vädertätningar där lastbilarna lastar produkter 

och vid lagret i Västerås monterades självstängande 

luckor vid återvinningsstationen. 

Klimatneutrala transporter och fossilfri distribution: 

ICA Sverige är sedan 2009 medlemmar 

i nätverket KNEG (klimatneutrala godstransporter) 

samt deltar i ett projekt som testar 

fossilfri distribution i Stockholms stad. 


• 100 procent av ICAs leverantörer av 

”corporate brands” i riskländer ska 

vara socialt reviderade 2011. 

• 80 procent av leverantörerna 

av ICAs ”corporate brands” 

livsmedelsprodukter ska vara GFSIcertifi 

erade 2010. 

• Alla ICAs produktrelaterade 

verksamheter ska vara 

kvalitetssäkrade i enlighet med 

fastställda standarder och ICAs 

policyer vid utgången av 2011. 

Leverantörskartläggning: Under 2009 fortsatte 

ICA arbetet med sitt så kallade supplier landscape-projekt 

för att öka transparensen i leverantörskedjan. 

Leverantörsrevisioner: Att kombinera egna inspektioner 

med tredjepartsrevisioner har under 

2009 visat sig vara en framgångsrik metod. 

Genom ICA Social Audit-inspektioner kan 

leverantörerna få stöd att snabbare genomföra 

förbättringar. 

Utbildningar: Under 2009 arrangerade ICA 

bland annat en tvådagarsutbildning i Shanghai 

i socialt ansvar för matleverantörer, och i 

både Vietnam och Kina deltog leverantörer i 

ICA Banken: 24 000 fl er bankkort utgivna 

under året samt lansering av hemförsäkring. 

ICA Special: Översikt av sortiment och ytor, 

ny vd tillträdde i april 2009, förbättrat kunderbjudande. 

Leverantörsprojekt: Sedan våren 2009 driver 

ICA Sverige ett projekt med fem utvalda leverantörer 

av ICA I love eco-produkter. Syftet är 

att minska klimatpåverkan från produkterna 

samt att utvärdera möjliga framtida krav på 

leverantörer. 

Uppföljning livscykelanalyser: Kunskaper som 

förvärvades genom ICAs livscykelanalyser av 

100 egna märkesvaror 2007 har gett effekter 

även utanför koncernen. En stor del av de 

svenska tomatodlarna har under 2009 övergått 

till förnybara energikällor för uppvärmning 

av sina växthus. 

BSCI-workshops. Vid två tillfällen har ICA även 

genomfört utbildning i socialt ansvar för leverantörer. 

Matkvalitet i butik: Under 2009 blev den nya 

svenska matkvlitetsstandarden för livsmedelshantering 

i butik godkänd av Swedac. Vid 

årets slut hade 882 ICA-butiker implementerat 

standarden och 100 ICA-butiker certifi erats enligt 

den. 

”I Care”: Nytt projekt för att säkerställa och 

samordna ICAs befi ntliga arbete inom produktsäkerhet 

mellan bolag och med övriga 

hållbarhetsfrågor för en bättre total kontroll 

och uppföljning (Läs mer på sid 48).

Utfall 2009 Fokus 2010 

Rörelsemarginal, % 

4,0 

3,5 

3,0 

2,5 

2,0 

1,5 

1,0 

0,5 

0,0 

Utsläpp 1 av kända 

växthusgaser, 

tusen ton koldioxid 

400 

300 

200 

100 

0 

07 

308 

06 

08 

09 

1) Exklusive utsläpp från 

klimatkompenserade fl ygresor. 

Antal socialt reviderade 

leverantörer 

112 

08 

320 

07 

317 

08 

590 

09 

276 

09 

Avkastning på 

eget kapital, % Soliditet, % 

20,0 

40 

17,5 

15,0 

12,5 

10,5 

7,5 

5,0 

2,5 

0,0 

07 

08 

09 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

07 

08 

09 

Rörelsemarginalen steg till 2,9 procent 

(2,3) som en följd av ett förbättrat rörelseresultat 

för ICA-koncernen. Det 

högre rörelseresultatet beror främst på 

ett bättre rörelseresultat i ICA-Norge 

och ICA-Sverige. 

Avkastningen på eget kapital sjönk till 

11,3 procent (13,5). Det beror på att rörelseresultatet 

efter skatt har minskat 

som en följd av högre skattebetalningar 

samt att det egna kapitalet har ökat. 

Soliditeten har ökat till 34,8 procent 

(32). Det beror på att det egna kapitalet 

har ökat samtidigt som totala tillgångar 

är på samma nivå som tidigare. 


Under 2009 gav de senaste årens arbete 

resultat och koncernens totala 

utsläpp av klimatpåverkande gaser 

minskade med 10 procent jämfört 

med 2006. Detta resultat har uppnåtts 

främst genom att många butiker använder 

förnybar el. 

Arbetet med energieffektiviseringar 

i lager och butik, till exempel att löpande 

sätta lock på frysdiskar och dörrar 

på kylar samt att byta ut äldre belysning 

mot modernare och mer effektiva 

alternativ har fortgått under året. 


800 

600 

400 

200 

0 

I slutet av 2009 hade ICA genomfört 

246 andrapartsrevisioner av leverantörer 

beträffande socialt ansvar.Resultatet 

vid återbesöken pekar på en förbättring 

vad gäller arbetsförhållanden 

och hanteringen av mänskliga rättigheter. 

Läs mer på sid 56. 

Under 2008 etablerade ICA inköpskontor 

i Asien och genom att fi nnas på 

plats hos leverantörerna får ICA bättre 

överblick och värdefulla erfarenheter 

som underlättar samarbetet med leverantörerna. 

Antalet GFSI-certifi erade livsmedelsleverantörer 

av egna märkesvaror 

uppgick till 224 i slutet av 2009. Läs mer 

på sid 48. 

• I Sverige ska ICA öppna apotek i egen regi under 

namnet Cura apotek. Nytt koncept med butiker 

i högtrafi kerade storstadsområden lanseras och 

testas i två pilotbutiker under namnet ICA To Go. 

• Personliga nyhetserbjudanden är en vidareutveckling 

av Mina varor för stamkunder i Sverige. 

• I Norge ska ytterligare 85 butiker konverteras till 

det nya Rimi-konceptet. 

• I Baltikum kommer vi att öka investeringarna i takt 

med att det ekonomiska läget stabiliseras. 

• ICA Bankens mål är att öka antalet bankkortsinnehavare 

samt förbereda installation av betalterminaler 

i alla fem länder. 

• ICA Fastigheter ska fortsätta säkra utvecklingen av 

strategiska marknadsplatser. 

• Fortsatt arbete med att minska ICA-koncernens 

utsläpp av växthusgaser genom såväl 

energieffektivisering och övergång till förnybar 

energi. 

• Fokus under 2010 kommer vara att ytterligare 

minimera energianvändningen i butik. 

• Minska klimatpåverkan i leverantörsledet 

genom att utveckla och ställa ytterligare 

krav. 

• Fortsatt arbete med att kvalitets- och miljösäkra 

all hantering av produkter i inköp, logistik 

och butiker inom hela koncernen. 

• Fortsatt arbete med att revidera leverantörer 

men också höja kompetensen och 

samarbetet med leverantörer genom gemensamma 

utbildningsinsatser, även i riskländer. 

• Certifi era 800 svenska ICA-butiker enligt 

svensk standard för livsmedelshantering i 

butik. 

9 



10 


KUNDERNA 

BUTIKERNA

Kunderna: Nya lösningar för nya livsstilar 

Goda relationer med kunderna är förutsättningen för framgång. ICA arbetar 

hårt med att fördjupa kundernas förtroende och lojalitet genom att: 

Lyssna på kunderna 

Genom att hela tiden vara bäst på att lyssna på kunderna och leverera 

mot behov och önskemål fördjupar ICA kundernas förtroende. ICA ska 

också lyssna på omvärlden och agera utifrån vad som händer inom de 

områden som påverkar våra kunder för att bättre kunna ta till vara deras 

intressen. 

Erbjuda bra priser och brett sortiment 

ICA satsar på att hålla nere priserna samtidigt som sortimentet utvecklas 

för att möta kundernas behov och önskemål. Med bra priser och ett 

brett sortiment, från bas till produkter med olika mervärden, ska ICA 

leva upp till kundernas olika krav. 

Sätta kvaliteten framför allt 

ICA vill vara ansvarsfullt och framåtsträvande i kvalitetsarbetet. Därför 

är det viktigt att ständigt söka ny kunskap och teknik för att steg för 

steg höja kundernas säkerhet och kvalitetsupplevelse. 

Skapa ett personligt totalerbjudande 

Ingen kund är den andra lik. Erbjudandet ska anpassas till den enskilda 

marknaden och i möjligaste mån den enskilda kunden. Genom bra totalerbjudanden 

bygger ICA relationer och får lojala kunder. 

11 

ICA I CA ÅÅRSREDOVISNING RSREDOVISNI NNNNN G 2222 2009 0 009


12 

KUNDERNA 

Rätt pris för alla plånböcker 

Den globala konjunkturnedgången har varit en utmaning 

för ICA. Under 2009 genomfördes en rad aktiviteter med 

fokus på pris. Det är en förutsättning om ICA ska stå sig i 

den allt tuffare konkurrensen om kundernas plånböcker. 

Baltikum är de av ICAs marknader som har drabbats hårdast av den globala 

konjunkturnedgången. Men även Norge och Sverige har märkt av 

den försvagade världsekonomin. På den svenska marknaden slog den 

svaga kronkursen under året hårt mot matpriserna. Samtidigt signalerade 

kunderna att just priset blivit allt viktigare. Undersökningar visade att 

många kunder upplevde ICA som dyrt, trots att ICAs sortiment spänner 

från egna lågprisvaror till delikatesser 

och exklusiva varumärken. 

– Vi har pressat priser på alla 

sätt vi kunnat. Förhandling med 

våra leverantörer var ett sätt men 

vi har också effektiviserat och optimerat 

vår egen verksamhet – 

både i butik och i bakomvarande 

led, säger Ingrid Jonasson Blank, 

vice vd ICA Sverige. 

För att möta den ökade efterfrågan på billigare mat genomförde ICA 

under 2009 en rad uppmärksammade priskampanjer. Satsningen var 

strategiskt viktig för att visa att ICA verkligen erbjuder ett brett sortiment 

för alla plånböcker. 

Satsningen på ”Ett billigare ICA” som inleddes 2009 omfattar i första 

hand prissänkningar på produkter som kunderna handlar ofta. Totalt 

prissänktes 2 000 varor för att matcha kunders specifi ka behov. Varje 

butik erbjuder i snitt mellan 200 och 1 000 prissänkta artiklar. 

På temat ”Spara pengar” lyfte ICA fram alternativ för 

alla inköpstillfällen, i alla prislägen. Ytterligare ett sätt att 

erbjuda kunderna bra priser och samtidigt bygga lojalitet, 

är ”Mina varor” med anpassade rabatterbjudanden utifrån 

kundernas köpmönster. Under 2010 kommer uppföljningen 

”Personliga nyhets erbjudanden”. 

En annan nyhet från året är ICAs prisdifferentiering inom frukt och 

grönt. För kunden innebär satsningen större valmöjligheter. Kunden får 

betala lite mer för en ”perfekt” morot än för en som är krokig. 

– En krokig morot eller en brun prick på ett äpple är naturligt. Det påverkar 

varken smak eller kvalitet. Trots det slängs mycket frukt och grönt 

varje år, helt i onödan. Genom att vi säljer produkter med smärre skönhetsfel 

lite billigare ger vi kunderna större valmöjligheter samtidigt som 

svinnet minskar, säger Lars Åström, chef Frukt & Grönt på ICA Sverige.

Recept för friskare kunder 

Under 2009 skedde två förändringar på apoteks marknaden 

vilket öppnade nya dörrar för ICA. Dels kan alla ICA-butiker 

sedan den 1 november sälja vissa receptfria läkemedel 

dels kan ICA öppna fullskaliga apotek i egen regi sedan 

apoteksmonopolet avreglerats. De första fullskaliga 

apoteken kommer att öppna under våren 2010. 

Sedan den 1 november 2009 har de allra flesta av ICAbutikerna 

valt att sälja vissa receptfria läkemedel. Vid årsskiftet 

var det nästan 1 100 ICA-butiker som hade försäljning 

av receptfria produkter. Den nya apoteksmarknaden 

innebär stora möjligheter men också utmaningar för dagligvaruhandeln. 

Läkemedelsverket har strikta krav på hur 

de receptfria läkemedlen ska exponeras för att undvika 

att de hamnar i orätta händer. ICA har en löpande dialog 

med Läkemedelsverket och ser regelverket som en bra 

utgångspunkt för att butikerna ska kunna garantera kundernas 

säkerhet. 

– I ett längre perspektiv ser vi en lönsamhet i affären 

men på kort sikt är det allra viktigaste att öka tillgängligheten 

för kunderna. Genom att erbjuda receptfria läkemedel 

på ett enkelt och tryggt sätt bidrar vi till en enklare vardag 

för våra kunder. Tillgängligheten var också ett av regeringens 

främsta mål med omregleringen, säger Johan Brehmer, 

ansvarig för receptfritt på ICA. 

Under hösten 2009 tog ICA också beslut om att öppna 

fullskaliga apotek under namnet Cura apotek i ett antal 

större ICA-butiker runt om i landet. Det handlar om en 

så kallad shop-in-shop-lösning. ICA har som mål att öppna 

cirka hundra fullskaliga apotek i de största butikerna med 

Effektivare logistik 

för små producenter 

För att möta den ökade efterfrågan på närproducerat 

satsade ICA under året på effektivare logistik mellan 

lokala producenter och butikerna. 

Efterfrågan på lokalt producerade råvaror fortsätter att öka. Men för en 

liten producent med små volymer äter distributionen ut till ICA-butiken 

många gånger upp hela vinsten. Under sommaren 2009 inledde ICA och 

LRF ett pilotprojekt tillsammans med tolv halländska lokalföretagare i 

syfte att effektivisera logistiken. 

– Genom att utnyttja ett befi ntligt logistikfl öde kan vi korta sträckan 

från producent till butik avsevärt. Dessutom bidrar det till att också den 

lilla butiken kan bredda sitt lokala sortiment, säger Peo Werne, projektledare 

på ICA. 

Projektet är en del av ICA Torget – ICAs handels- och marknadsplats 

på intranätet för lokala entreprenörer och handlare. Något förenklat 

innebär logistiklösningen att en producent används som samlingsplats 

för övriga. Istället för tolv transporter till ICAs lager räcker det med en. 

Därifrån går leveransen ihop med övriga produkter till respektive ICAbutik. 

Effekten blir sänkta kostnader – både för producenterna och miljön 

– och i slutänden också för kunderna. 

start våren 2010. Detta innebär en helt ny organisation och med nya 

medarbetare med farmaceutisk kompetens. 

– Många av våra kunder har efterfrågat just möjligheten att handla 

livsmedel, hälsovårdsprodukter och läkemedel på ett och samma ställe. 

Apotek i egen regi är därför en strategiskt viktig satsning för att förbättra 

tillgängligheten och servicen gentemot våra kunder. På landsbygden 

har ICA sedan länge agerat apoteksombud och alltså redan erbjudit läkemedel, 

säger Mats Munther, chef affärsutveckling ICA Sverige. 

13 



Under 2009 utlyste ICA en recepttävling i svenska 

landskapsrätter. Resultatet blev en kokbok med 101 

läckra rätter från norr till söder där svensk mattradition 

kryddas med utländska infl uenser. 

Som en uppföljning på projekten ”Oktober – den svenska matmånaden” 

och kokbokssuccén ”Hela Sveriges husman” utlyste ICA under året 

en recepttävling på temat svenska landskapsrätter. Av totalt 3 000 bidrag 

tillagades 250 rätter. Efter en tuff granskning av kockarna i Buffés 

provkök utsågs till slut 75 fi nalister; tre recept från varje landskap. Därefter 

tog ICA Köket vid och rätterna tillagades på nytt för att än en gång 

bedömas, den här gången av 25 olika jurygrupper bestående av lands- 

14 

KUNDERNA 

Tävla i landskapsrätter 

hövdingar, ICA-handlare och andra matglada personer. 

– Varje landskap har sitt kulinariska arv men tyvärr håller många av 

våra klassiska maträtter på att falla i glömska. Det tycker vi är synd. 

Syftet med kokboken ”Sveriges nya landskapsrätter”, som kommer ut 

våren 2010, är att inspirera till gamla och nya smakupplevelser genom 

att kombinera svensk kokkonst och lokala råvaror med nya infl uenser, 

säger Magnus Wikner, marknadschef ICA Sverige. 

Förutom de vinnande bidragen i recepttävlingen innehåller kokboken 

ett urval traditionella maträtter och en presentation av alla Sveriges 

landskap i ord och bild. Boken ger även exempel på lokala producenter 

av landskapstypiska specialiteter.

Tillsatser – 

inga hemligheter 

Vad gömmer sig bakom E-numren och behövs s verkligen 

tillsatserna i maten? Under året lanserade ICA en ny 

söktjänst i Sverige som ska hjälpa kunderna att själva räta 

ut frågetecknen. 

Debatten i Sverige kring tillsatser har det senaste året fått allt större örre 

uppmärksamhet. I media har tillsatta ämnen i livsmedel ofta lyfts s fram 

som något hemligt, och i viss mån farligt, vilket bidrar till både osäkerhet 

och oro hos konsumenterna. Många upplever att det är svårt att förstå 

vad E-numren står för och om tillsatserna verkligen är nödvändiga. 

Tillsatser kan vara såväl artifi ciella som naturliga ämnen och används 

bland annat för att förbättra näringsvärdet, möjliggöra längre hållbarhet, 

förhöja smak och utseende eller påverka konsistensen. ICAs inställning 

är att tillsatser ska användas restriktivt och endast om de tillför ett 

mervärde för kunden i form av till exempel ökad matsäkerhet. 

ICA satsar på ett tydligare 

sortiment för specialvaror 

Under 2009 har ICA jobbat med att utveckla specialvarusortiment 

för de svenska stormarknaderna. 

Utgångspunkten har varit att ta fram ett mer attraktivt 

och förbättrat sortiment utifrån kundernas behov. Under 

året fi ck också ICA Special en ny vd när Björn Abild 

tillträdde i april. 

För att skapa ett tydligare kunderbjudande har ICA sett över specialvarusortimentet 

som ska reduceras från 36 000 produkter till cirka hälften 

samtidigt ska volymerna på återstående produkter öka. ICA är i första 

hand mat och därför är det naturligt för ICA Special att satsa på det 

som ligger nära maten. Köket är därför det viktigaste satsningsområdet, 

men allt inom tillbehör och förbrukning är fokusområden. 

Parallellt med sortimentsarbetet ses ytorna i stormarknaderna över 

för att kunna presentera sortimentet på ett bättre sätt. Ytorna ska bli 

mindre för att bli mer effektiva. 

Under 2010 kommer arbetet att bli mer synligt för kunderna i butikerna. 

Det är 2010 som idéerna ska omsättas i praktik, sortiment fasas 

ut och butikerna byggs om. Dessa åtgärder gör att ICA Special kommer 

att kunna erbjuda kunderna ett betydligt bättre utbud och attraktivare 

butiker. 

– Tillsammans med våra leverantörer arbetar vi aktivt för att 

ta bort 

onödiga tillsatser i ICAs produkter. Men vi tycker oc också att det är viktigt 

att göra informationen kring tillsatser mmer 

lättillgänglig för våra kunder. 

Därför har har vi lanserat tjänsten ”E-nummersök”, ”E 

berättar Lena Sparring, 

chef produktkvalitet ICA IC Sverige. 

Genom att 

skicka ett sms kan kunden redan i butiken få svar på vil- 

ket ket äämne 

som gömmer sig bakom ett specifi kt E-nummer och i vilket 

syfte det har tillsatts. Det innebär att ICAs kunder snabbt och enkelt 

själva kan bilda sig en uppfattning om tillsatsernas vara eller icke vara. 

E-numret i sig är en klassifi cering som garanterar att tillsatsen är godkänd 

inom EU men allt fl er konsumenter kräver mer detaljerad information 

än så. Tjänsten ”E-nummersök” – som även går att komma åt på 

ICA.se – är en viktig del i ICAs arbete med att öka kunskapen om tillsatser. 

15 



16 


KUNDERNA 

BUTIKERNA

Butikerna: Att förvandla omvärldens behov till matglädje 

Behov och köpmönster kan variera både från kund till kund och från dag 

till dag. ICA ska erbjuda en bra köpupplevelse för varje behov genom att: 

Ha de mest inspirerande butikerna 

Det ska alltid vara enkelt och inspirerande att handla på ICA. ICA ska 

ligga i framkant när det gäller butiks- och sortimentsutveckling. 

Skapa gemensamma format med lokal anpassning 

ICA-koncernen har en gemensam formatstrategi med fyra format: stormarknader, 

matmarknader, närmarknader och lågprisbutiker. Samtidigt 

anpassar sig varje butik till den lokala marknaden, såväl av den enskilde 

handlaren som genom fl exibla koncept. 

Jobba aktivt med etablering och förnyelse 

ICA ska etablera nya butiker och förnya de befi ntliga för att möta kundernas 

olika och föränderliga behov. Butiksnätet ska vidareutvecklas i 

attraktiva lägen framför allt i storstadsområdena. ICAs fastighetsverksamhet 

möjliggör en bra butiksmiljö. 

17 



Svensk dagligvaruhandel fi ck under året en världsunik 

kvalitetsstandard för butikers livsmedelshantering. ICAs 

kvalitetsarbete i butik har varit en viktig drivkraft. 

Matsäkerhet är en central fråga för ICA. Redan 2008 utvecklade ICA 

Sverige tillsammans med sina handlare en ny, intern standard för hur 

butikerna ska arbeta med trygg mat och kvalitetsfrågor. 

– För att kunna säkerställa en hög kvalitet i ICA-butikerna måste vi 

ha ett regelverk som inte går att misstolka. Idén till en ny standard kom 

efter att många av våra handlare påpekat att befi ntliga regler var otydliga, 

säger Mats Ovegård, kvalitetschef butik ICA Sverige. 

Svensk Dagligvaruhandel anammade ICAs förslag och den nya modellen 

antogs som branschgemensam av medlemmarna. I maj 2009 gav 

Swedac sitt godkännande vilket innebär att alla livsmedelsaktörer på 

den svenska dagligvarumarknaden kan certifi era sig enligt den nya standarden. 

Den nya certifi eringen är därför ett viktigt steg för kvalitetssäkring, 

både för ICAs butiker och för branschen i stort. Den största skillnaden 

jämfört med tidigare interna revisioner är att det nu är möjligt att 

låta en oberoende tredje part granska butikerna. 

18 

BUTIKERNA 

ICAs kvalitetsarbete 

inspirerade hela branschen 

– Det är världens första tredjepartsstandard för livsmedelshantering i 

butik. Tidigare tredjepartsstandarder har bara berört leden före butik, 

förklarar Mats Ovegård. 

Inom ICA sker implementeringen i tre steg under ledning av ICAs 

kvalitetscoacher: Analys av butikens status, butikens egna förberedelser 

och en genomförandefas. En av de ICA-butiker som under året har implementerat 

den nya standarden och certifi erats är ICA Maxi i Häggvik 

norr om Stockholm. 

– Vår butik arbetade aktivt med kvalitetsfrågor också innan den nya 

standarden kom. I praktiken har skillnaderna därför inte blivit så stora – 

även om det förstås är en trygghet för alla att veta exakt vad det är som 

gäller. Däremot ser personalen den nya branschstandarden som ett 

kvitto på att deras kunskap betyder något också i ett större sammanhang, 

säger Rickard Johansson, ICA-handlare i Häggvik. 

Vid 2009 års utgång hade 882 svenska ICA-butiker implementerat 

standarden varav 100 var certifi erade. ICAs mål är att 800 butiker ska 

vara certifi erade 2010. Läs mer om ICAs kvalitetsarbete i hållbarhetsredovisningen 

på sid 48.

Fräscht och modernt när 

Rimi Supermarket nystartar 

Hög kvalitet, bra service och konkurrenskraftiga priser. Det är ledorden i 

Rimi Baltics satsning på förnyelse av Supermarket-butikerna. 

Finanskrisen slog visserligen hårt i de baltiska länderna och därmed Rimi Baltics etableringstakt 

– men det betyder inte att Rimis utveckling stått still. I december 2009 gick startskottet för ett 

efterlängtat förnyelseprogram. Då öppnade den första pilotbutiken för nya Rimi Supermarket, 

en helt ny butik i Adazi i Lettland. En vecka senare öppnade ytterligare en pilotbutik, en ombyggd 

och uppfräschad Rimi Supermarket i Minska Shoppingcenter i Riga. Nystarten innebär 

en modernisering av Supermarket-butikerna, som får starkare prägel av matbutik än tidigare, 

med ledorden hög kvalitet, bra service och konkurrenskraftiga priser. Moderniseringen innebär 

också att butikerna energieffektiviseras, bland annat genom att förse kylar och frysar med 

lock, dörrar eller gardiner. 

Supermarket-profi len lanserades i Baltikum 1997, men många av lokalerna har hängt med 

sedan den ”ryska tiden”. Behovet av ansiktslyftning var därför stort i många butiker. Att nystarten 

var efterlängtad också av kunderna märktes både på deras positiva respons och ökade tillströmning. 

Under 2010 räknar Rimi Baltic med att förnya ytterligare åtta butiker. Totalt kommer 

cirka 30 butiker att förnyas. 

Även SuperNetto och 

Säästumarket har förnyats. 

Den fösta pilotbutiken 

öppnades i juni 2008 och förnyelsen 

avslutades i september 2009. I de omgjorda 

butikerna har färskvarorna fått mer utrymme 

och sortimentet har utökats med cirka 

500 artiklar. Totalt består nu sortimentet av 

1 700 produkter till fortsatt låga priser för att 

bättre kunna tillgodose kundernas behov. 

Efter förnyelsen har kundantalet ökat. 

19 



20 

BUTIKERNA 

Kort och gott 

Inhyrda kockar som lagar mat på ratade råvaror och 

lägre pris på produkter som snart går ut är några goda 

exempel på hur några ICA-handlare omvandlar svinn till 

ren matglädje för kunderna. 

Enligt Svensk Dagligvaruhandel slängs över 100 000 ton mat varje år. 

Och det är inte bara produkter som passerat utgångsdatum som slängs. 

Också grönsaker med knappt synbara defekter eller transportskadade 

produkter kasseras. 

ICA arbetar aktivt för att minska svinnet, både från centralt håll och 

på initiativ av handlarna. Stefan Billing i Lund är en handlare som har anställt 

en kock för att slippa slänga råvaror som ratas på grund av kort datum 

eller skönhetsfl äckar. 

– Genom att ta tillvara på råvarorna istället för att kasta dem när de 

förlorat sin fräschör har våra kockar omvandlat svinnet till vällagade 

luncher och middagar för take away. En affärsidé vi kallar Resurskocken 

som inte bara skapar värde för oss och våra kunder utan också för miljön. 

Vi säljer cirka 450 portioner per dag, säger Stefan Billing. 

Under 2009 lanserade Maxi ICA Stormarknad en ny märkning, ”Ät 

snart”, som innebär att kunderna kan köpa produkter som snart går ut 

till ett lägre pris. Syftet är att minska svinnet och därmed ICAs miljöpåverkan. 

Som en del av ICAs kvalitetsarbete gäller förstås färskvarugarantin 

också på produkter märkta ”Ät snart”. 

På senare år har diskussioner även förts inom handeln om produkter 

med kort datum kan skänkas till hemlösa. Handlare Leif Petterson 

på Gotland har valt att stödja Röda Korsets projekt där butiken i Visby 

skänker mat till hemlösa på Birkagården. Ett annat exempel är ICA Nära 

Sveavägen i Stockholm som har ett kylskåp i butiken där mat ställs in 

som snart går ut. Varje vecka hämtar organisationen Ny Gemenskap 

produkterna och ser till att de når hemlösa. Kylskåpet står även öppet 

för kunder som vill skänka produkter som bidrag.

Franchising nästa steg för Rimi i Norge 

Modernare, fräschare, mer inspirerande men ändå med 

ständigt pressade priser. Det var några av ambitionerna 

när ICA Norge 2008 började omprofi leringen av 

Rimi-butikerna. Under 2009 lades grunden för nästa 

steg i processen – att anpassa konceptet för en 

franchisemodell. 

Bakgrunden till omprofi leringen var behovet av att återupprätta Rimis 

lågprisprofi l, som försvagats under fl era år. Prisprofi len vässades nu, 

samtidigt som butikerna fi ck ett helt nytt utseende. Ledorden för konceptet 

var enklare, billigare och bättre. I slutet av 2009 fanns totalt 76 

Rimi-butiker med den nya profi len på plats i södra delarna av Norge. Resultaten 

pekar redan åt rätt håll med en försäljningsutveckling på i snitt 

10 procent. 

Produktinformation som ger mersmak 

Under hösten 2009 införde ICA Sverige nya 

hyllkantsetiketter. Tydliga symboler och produktnära 

kommunikation ska hjälpa kunderna att hitta rätt i hyllan 

men också inspirera till nya smakupplevelser. 

Syftet med ICAs nya hyllkantsetiketter är att tydliggöra informationen 

om exempelvis varans ursprung, smak eller hur den kan användas vid 

matlagning. Produktnära kommunikation är en viktig del i ICAs arbete 

med att underlätta för kunderna att hitta rätt på hyllan. Undersökningar 

visar att 96 procent av ICAs kunder vill ha mer produktinformation. 

– För några kunder handlar det om att hitta miljömärkta produkter, 

för andra att hitta det som är på kampanj just nu. Men allt fl er ser också 

butiken som en källa till inspiration. Korta texter som beskriver hur produkten 

smakar eller kan användas vid matlagning ökar intresset för vårt 

lite mer exklusiva sortiment, säger Ann Carlsson, ansvarig för affärsområdet 

ICA Sverige AB. 

ICA har medvetet valt att inte skriva texter om alla produkter i sortimentet. 

Kommunikationen är till för att hjälpa kunderna – de ska inte 

drunkna i den. Självklarheter som kunderna redan känner till är därför inte 

relevant att lyfta fram. Däremot fi nns det ofta luckor i kommunikationen 

kring varför en vara i premiumsegmentet är dyrare eller varför en nyhet 

skulle vara bättre än föregångaren. Även färskvaror och exotiska frukter 

kan behöva en smakbeskrivning. När ICA beskriver en smak anlitas ofta 

en specialrekryterad kundpanel eller någon extern smakexpert. Men vem 

tar då ansvar för att texten på hyllkanten verkligen är korrekt? 

– ICA står bakom samtliga texter. Oftast fi nns input från leverantören 

i botten som vi kvalitetsgranskar i fl era steg. Det är en garanti för 

våra kunder att det som står stämmer överens med verkligheten, förklarar 

Karin E Svensson, projektledare inom supply chain development 

ICA Sverige. 

Förutom produktinformation kan de nya etiketterna kompletteras 

med symboler eller hylltalare. Det innebär att butikerna kan guida sina 

kunder rätt bland produkter som är på kampanj just nu, nyheter eller 

närproducerade produkter samt tydliggöra om en produkt är Rättvise-, 

miljö- eller nyckelhålsmärkt. 

– Kunderna har tagit emot det nya 

konceptet med öppna armar. De 

ser att det skett en positiv förändring, 

säger Antonio Soares, vd för 

ICA Norge. 

I Norge är franchisemodellen 

en av de populäraste affärsmodellerna 

och något som ICA Norge 

redan arbetar med. Men nu väntar en genomarbetad franchisesatsning 

på Rimi. 

– Norska företagare trivs med franchisemodellen. Därför börjar vi nu 

arbetet med att förbereda även Rimi- konceptet för detta och ta fram en 

så bra och lockande lösning som möjligt, säger Antonio Soares. 

21 

ICA I CA ÅÅRSREDOVISNING RSREDOVISNINNG 22009


22 


KUNDERNA 

BUTIKERNA

ICA-koncernen: Stabil grund för hållbar affärsutveckling 

Som koncern förenar ICA det bästa med att vara stor med det bästa 

med att vara liten. Å ena sidan är ICA en stark koncern, å andra sidan 

kan bolag och butiker drivas utifrån lokala förutsättningar på varje 

marknad. ICA vidareutvecklas utifrån kriterierna: 

Arbeta långsiktigt och hållbart 

ICA ska fortsätta ligga i framkant när det gäller hållbarhetsarbete och 

samhällsengagemang. God etik ska genomsyra företaget i allt. 

Skapa tillväxt på stabil grund 

ICA ska investera och agera offensivt utifrån en stark ekonomi. Flexibilitet 

och förnyelse ska driva tillväxten. 

Alltid vara kostnadseffektiv 

Ständiga effektiviseringar gör ICA starkt i både goda och dåliga tider. 

ICA ska tillvarata skalfördelar och synergier på nationell och internationell 

nivå, exempelvis inom egna märkesvaror och inköp. Besparingar 

ska i stor utsträckning komma kunderna till godo i form av lägre priser. 

Vara en arbetsplats att växa på 

ICA ska vara ett inspirerande företag med engagerade medarbetare. Genom 

bra ledarskap ska ICAs medarbetare utvecklas och växa i sina yrkesroller. 

Så växer också ICA. 

23 

ICA I CA ÅÅRSREDOVISNING RSRED O V I S N 2009


24 


Åsa Gabriel, HR-direktör ICA AB. 

Hundratals yrken ger hundratals möjligheter 

Med över 150 olika yrkeskategorier och verksamheter i 

fl era länder är förutsättningarna goda för ICA-koncernen 

att attrahera medarbetare – och behålla dem. ICAs 

värdebaserade ledarskap och medarbetarnas möjlighet 

att växa inom koncernen är två viktiga nycklar i arbetet. 

Banktjänsteman, fastighetsutvecklare och farmaceut är kanske inte yrken 

som gemene man spontant associerar med ICA. Men de fi nns: på 

ICA Banken, på ICA Fastigheter samt nu också i ICA Sveriges senaste 

satsning på apoteksverksamhet. Totalt rymmer koncernen mer än 500 

olika befattningar. 

– Vi har verksamheter från Oslo till Hongkong och sysselsätter kompetenta 

och kvalifi cerade medarbetare inom allt från matkvalitet till 

fastighetsekonomi. ICA är verkligen en stor, internationell arbetsgivare 

som har många olika karriärvägar att erbjuda, säger Åsa Gabriel, HR-direktör 

i ICA-koncernen. 

För att nå affärsmålen behöver ICA försäkra sig om medarbetarnas 

kompetens, engagemang och långsiktighet. För att klara det behövs ett 

starkt ledarskap. Under 2009 har därför arbetet med koncerngemensam 

ledarskapsutveckling och återväxten av nya ledare stått i fokus. 

– Vi arbetar med ett tydligt värdebaserat ledarskap som bas. Utgår 

man hela tiden från starka värderingar gynnas företagskulturen. Det i 

sin tur skapar ett starkt engagemang hos ICAs medarbetare på alla nivåer, 

förklarar Åsa Gabriel. 

Ett alldeles nytt verktyg i arbetet med att utveckla ICA som attraktiv 

arbetsgivare är undersökningen ICAs Temperaturmätning. I undersökningen, 

som är ett komplement till de årliga medarbetarsamtalen, fi ck 

närmare 1 400 slumpvis utvalda medarbetare i Sverige och Norge svara 

på frågor om hur de ser på ICA som arbetsgivare. I Temperaturmätningen 

2010 kommer även Baltikum att inkluderas. 

– Resultatet 2009 visade att ICAs chefer bedöms vara bra på att se 

helheter, att verka för ICA-koncernens bästa samt att arbeta mot uppsatta 

mål. Men det gav oss också insyn i vilka områden som kan förbättras, 

till exempel att bygga effektiva team och att coacha medarbetare, 

berättar Åsa Gabriel. 

Ytterligare ett viktigt fokusområde under 2009 var arbetet med att visa 

medarbetarna den stora mängd möjligheter till utveckling och karriär 

som fi nns inom koncernen. 

– Vi vill stimulera till ökad intern rörlighet och säkra kompetensförsörjningen 

genom att utbilda och engagera medarbetarna. Chanserna 

till intern rörlighet inom ICA ger medarbetaren en unik möjlighet att 

”lära på jobbet”. Dessutom har vi också ett antal nätverk där man kan 

bredda sin kompetens, till exempel ICA Koncernnätverk och Ahold retail 

Academy, som vår ena huvudägare Royal Ahold står bakom, säger 

Åsa Gabriel. 

Det är också viktigt att kontinuerligt säkerställa ICAs kärnkompetenser 

och detta sker i huvudsak genom ICA Skolan i respektive land. 

Nätverk för kompetensutveckling 

Engagerade och kompetenta medarbetare är en av ICAs viktigaste styrkor. Grunden 

för det är att personalen trivs och utvecklas. Inom ICA fi nns oerhört mycket 

kunskap och erfarenhet att ta vara på. En stor del av kompetensutvecklingen 

sker i det dagliga arbetet samt genom utbyte av erfarenheter med kollegor. 

– Våra medarbetare står för en både bred och djup kompetens som vi måste 

ta tillvara. Nätverk är ett utmärkt sätt att hjälpa varandra till framgång och därför 

en viktig del i kompetensutvecklingen, säger Åsa Gabriel, HR-direktör på ICA AB. 

Förutom olika externa nätverk erbjuder ICA sina medarbetare ett antal interna 

nätverk. Ett uppskattat exempel är ICAs nätverk för kvinnliga handlare. Det 

är ett internt ledarskapsprogram för kvinnor som vill bli ICA-handlare. Målet är 

att varje deltagare ska utvecklas såväl i yrkesrollen som på det personliga planet. 

Parallellt med stödet från mentorerna, som själva är ICA-handlare, erbjuds 

deltagarna inspirerande seminarier och möjlighet att träffa kollegor i samma situation. 

Ett annat exempel är ICA Koncernnätverk som omfattar alla länder och funktioner 

inom koncernen. Nätverket startade på initiativ av ICAs vd Kenneth 

Bengtsson för att öka erfarenhetsutbytet inom organisationen, bygga kompetens 

mellan såväl länder som funktioner samt för att lyfta fram och vidareutveckla 

duktiga ledare inom koncernen. Deltagarna utses av koncernledningen och träffas 

regelbundet under ett års tid. 2010 får nätverket sin femte kull adepter. 

– Insatser för att öka engagemanget och kompetensen hos våra medarbetare 

är strategiskt viktigt för ICA. Förutom att det bidrar till ökad intern rörlighet 

är det ett sätt att säkra kompetensförsörjningen. I det arbetet spelar både interna 

och externa nätverk en viktig roll, avslutar Åsa Gabriel.

”Med rätt varumärke kan du binda både stek och bolån” 

I spåren av fi nanskris och lågkonjunktur sjönk allmänhetens 

förtroende för många banker. Men inte för ICA 

Banken. En förklaring är att ICAs starka varumärke borgar 

för trygghet och stabilitet oavsett om det gäller butiksverksamhet 

eller fi nansiella tjänster. 

Mitt i brinnande fi nanskris tapetserades plötsligt svenska storstadsområden 

med stortavlor och utomhusreklam där ICA-Stig och hans gäng 

bytt yrke: De hade blivit banktjänstemän på ICA Banken. Bakom kampanjen 

låg ambitionen att för första gången i en större reklamkampanj visa ICA 

Bankens breda erbjudande. Men kampanjen satte också fi ngret 

på styrkan i ICAs varumärke. Att få kunderna att acceptera 

tanken på att låta ICA binda både stek och bolån visade sig 

fungera alldeles utmärkt. 

– Kampanjen öppnade nog ögonen för många som redan 

hade en relation till ICA. När det stormade runt de 

andra bankerna borgade ICAs varumärke för att vi var ett 

tryggt och bra alternativ, säger Bo Lagergren, marknadschef 

på ICA Banken. 

Förklaringen till att varumärket fungerar så väl även 

vad gäller produkter som ligger utanför kärnverksamheten, 

ligger i att ICAs kärnvärden hela tiden är desamma. 

ICA ska uppfattas som personligt, enkelt, inspirerande 

och tryggt oavsett om det gäller butiker, 

egna märkesvaror eller banktjänster. 

– Att vi fi ck cirka 10 000 nya kortkunder 

under och efter kampanjen är absolut 

ett kvitto på att kunderna förknippar 

varumärket ICA med rätt saker, säger 

Jörgen Wennberg, vd för ICA 

Banken. 

Jerry startskottet för ”Vi kan mer” 

En tro på människan och rätten att få bli sedd och hörd. Det var 

utgångspunkten när ICA, Samhall och Sveriges kommuner drog igång 

sin gemensamma rekryteringssatsning ”Vi kan mer” 2009. 

Få tv-tittare lär förra året ha missat praktikanten 

Jerrys intåg i ICA Sveriges mångåriga 

och uppmärksammade reklamsåpa om 

ICA-handlaren Stig och hans medarbetare. 

Jerry har Downs syndrom, och hans entré 

i såpan var ingen slump. Entrén tajmades 

med starten för ICAs, Samhalls, ICA-handlarnas 

Förbunds, SKLs och Glada Hudiks 

gemensamma projekt ”Vi kan mer”, där 

ett stort antal personer med funktionsnedsättning 

ska få möjlighet till sysselsättning 

i ICAs svenska butiker. Mellan 500 

och 1 000 personer ska totalt rekryteras 

under en treårsperiod. 

– På det här sättet vill vi bidra till ett 

samhälle där alla får ta del och utvecklas 

till sin fulla potential, även om förutsätt- 

ningarna för olika individer kan se olika ut. 

I grunden handlar det om att tro på människor 

och ge alla möjlighet att bli sedda, 

hörda och tagna i anspråk. Jag känner 

starkt för den här satsningen eftersom 

den ligger så väl i linje med hela ICAs värderingar, 

säger Kenneth Bengtsson, vd och 

koncernchef för ICA AB. 

Det fi nns en viktig skillnad mellan 

reklam såpans upplägg och verklighetens, 

och det är att ICAs och Samhalls avtal faktiskt 

inte bara gäller praktikplatser. Det 

handlar om olika typer av avtal som ger butikerna 

tillgång till nya medarbetare med 

nya erfarenheter, men där ett ytterligare 

syfte är att Samhalls medarbetare kan få en 

chans att gå vidare till anställningar på ICA. 

25 


i c a å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9 

26 

i c a - k o n c e r n e n 

varans väg till hyllan 

Oavsett pris tummar ICA aldrig på produktsäkerheten. Däremot är 

det högre sensoriska krav på ICAs premiumprodukter jämfört med 

lågprissegmentet. Följ varans väg från fabrik till butik: 

identifiera kundbehovet 

Första steget när ICA ska ta fram en 

egen märkesvara är att identifiera 

kundbehovet. Oftast handlar det om 

att komplettera hyllan med en konkurrent 

jämte de redan etablerade 

märkena. Men det kan också handla 

om att lyfta fram en ny produkt eller 

leverantör. 

Färdig produkt 

När produkten kommit ut i butikshyllan 

kontrollerar ICAs kvalitetslabb 

produkten en extra gång för att säkerställa 

att resultatet blev som planerat. 

Därefter kontrolleras samtliga 

egna märkesvaror regelbundet. För 

alla ICAs egna märkesvaror följs försäljning 

och eventuella kundreklamationer 

upp noga för att säkerställa att 

kunderna är nöjda med produkterna. 

Jämförelse 

Med stöd i ICAs interna regler för olika 

sortiment och varumärken skrivs 

en kravspecifikation. Den baseras på 

en jämförelse med andra likvärdiga 

produkter på marknaden. 

kontroll av märkning 

Förpackningsinformationen granskas 

och godkänns så att den följer alla 

lagar och regler och inte vilseleder 

konsumenten. 

kontroll från fabrik till butik 

Fortsatt förtroende från kunderna är avgörande om ica 

ska stärka sin position på marknaden. För det finns inga 

genvägar. Under 2009 startade ica det koncernövergripande 

projektet ”i care” – ett initiativ för att säker ställa 

att alla leverantörer och produkter lever upp till icas 

högt ställda krav inom kvalitet, miljö och socialt ansvar. 

ICA har erbjudit egna märkesvaror, EMV, sedan 1922. Idag spänner sortimentet 

över de flesta produktkategorier från lågpris- till premiumsegmentet. 

Gemensamt för produkterna är att de har tagits fram utifrån 

val av leverantör 

För att bli godkänd måste leverantören 

uppfylla ICAs högt ställda krav på 

kvalitet och produktsäkerhet. Produktionsplatsen 

måste vara certifierad 

enligt internationell standard avseende 

produktsäkerhet och kvalitet 

och ICA har rätt att följa upp så att 

kraven på socialt och miljömässigt 

ansvarstagande uppfylls genom hela 

produktionsprocessen. 

Produktspecifikation 

När produkten godkänts sensoriskt 

eller funktionellt tas en utförlig produktspecifikation 

fram. Specifikationen 

blir underlag för det viktiga arbetet 

som följer med att ta fram korrekt 

information på förpackningen, exempelvis 

näringsvärde och ingrediensförteckning. 

Produktprover tas fram 

Utifrån ICAs kravspecifikation tar leverantören 

fram produktprov med 

innehållsdeklaration. Stor vikt läggs 

vid att utesluta onödiga tillsatser och 

allergener. Produktprovet ligger även 

till grund för det omfattande sensoriska 

testarbete som ICA gör för att 

utveckla produkten. 

Test av funktion 

På samma omsorgsfulla sätt som livsmedel 

testas sensoriskt, testar ICA 

produkternas funktion. Såväl interna 

som externa testgrupper används. 

Vissa livsmedel kräver ett funktionstest, 

exempelvis bakpulver. Andra 

produkter som köksutrustning eller 

fritidsartiklar testas mer tekniskt. 

kundernas behov. ICAs egna märkesvaror ger kunderna större valmöjligheter 

och prisvärda alternativ till de övriga etablerade märkena på butikshyllan. 

Genom EMV-arbetet får ICA inblick i vad det faktiskt kostar att utveckla 

och producera olika varor. Dessa kunskaper kan ICA använda i leverantörsförhandlingar 

också för andra märkesvaror. I slutänden kommer det 

även kunderna till nytta i form av lägre priser. Men EMV handlar inte bara 

om pris utan även om att erbjuda våra kunder mervärden som till exempel 

hälsosam mat i serien ICA Gott liv eller ekologiska produkter i serien 

ICA I love eco. De innebär också större möjligheter för ICA att faktiskt 

kontrollera produkten – hela vägen från fabrik till hyllan i butik. På ICAs

expertgrupp testar 

Alla ICAs egna märkesvaror genomgår 

sensoriska tester på ICAs 

kvalitetslabb. I ett första skede bedöms 

produktprovernas sensoriska 

egenskaper; utseende, lukt, 

smak och konsistens, av en intern 

expertgrupp. Ofta krävs flera tester 

innan gruppen godkänner produkten 

för nästa teststeg. 

Utökad extern panel 

testar 

För att säkerställa hög sensorisk 

kvalitet testas samtliga produkter 

inom ICA Selection på ett externt 

testinstitut av en konsumentpanel 

bestående av 75 personer. 

intern panel testar 

Merparten av ICAs blivande egna 

märkesvaror genomgår ytterligare 

tester internt. Kravet är att alla produkter 

ska uppnå de sensoriska 

målen för respektive varumärke. 

Testpersonerna är medarbetare på 

ICAs kontor. 

extern panel testar 

För att utvärdera en produkt som 

vänder sig till en särskild kundgrupp 

anlitas en kundpanel vid ett 

externt testinstitut. För varor som 

vänder sig till barn anlitas exempelvis 

en grupp med barn och deras 

föräldrar. 

kvalitetsavdelningar i Sverige, Norge, Baltikum och Asien arbetar ett 

hundratal personer dagligen med att kvalitetssäkra leverantörer och 

ICAs egna märkesvaror. Läs mer i hållbarhetsredovisningen på sid 48. 

Som ett viktigt steg i ICAs kvalitetsarbete startades ”I Care” under 

2009. Det nya projektet innebär att ICA inom en treårsperiod ska gå 

igenom hela produktflödet på samtliga marknader – från inköp till 

logistik och butik. Syftet med initiativet är att säkerställa att alla leverantörer 

och produkter som hanteras av ICA lever upp till ICAs policyer 

för kvalitet, hälsa, miljö och socialt ansvar samt utvalda standarder 

inom dessa områden. Läs mer om ICAs Goda Affärer på sid 36. 

Sedan januari 2008 har ICA egna inköpskontor i Asien där många 

leverantörer har sina fabriker. Att finnas nära leverantörerna och 

arbeta aktivt med dem gör att ICA kan stötta dem både vad gäller 

produktutveckling, miljöhänsyn och sociala aspekter. ICA minskar 

också risken att produkter med kvalitetsbrister skeppas från Asien, 

eftersom ICA kan slutgranska dem på plats. 

Örjan Josefsson, handlare ICA Nära Sergels Torg. 

Minskat svinn med 

vakuumpackat 

Under 2009 började ica packa kött med en ny 

vakuumteknik. Längre hållbarhet och minskat svinn 

gör att också mindre butiker vågar satsa på ett brett 

sortiment av kött. 

ICA har under året börjat använda en ny förpackningsteknik för kött. 

Under hösten har ICA testat ”Skinpack” på kalvkött, ICA Selection nötkött, 

naturbeteskött och lamm med mycket goda resultat. Köttet blir 

mörare samtidigt som hållbarheten förlängs avsevärt jämfört med tidigare 

packmetoder. 

– För nötkött har hållbarhetstiden ökat från 8 till 24 dagar och för 

lammkött från 7 till 18 dagar, säger Rickard Gustafsson, affärsområdeschef 

färskvaror, ICA Sverige. 

Även om ICA styckar och paketerar köttet centralt på Hilton Food 

Group i Västerås är den korta hållbarhetstiden ett problem för många 

handlare. Svinn och dålig lönsamhet har lett till att mindre butiker inte 

vågar satsa på ett brett köttsortiment. 

– Ett viktigt syfte med Skinpack är att öka kvaliteten för kunderna 

och säkerställa att ICA kan erbjuda ett brett sortiment av bra kött. Ett 

annat är att minska svinnet i butik säger Rickard Gustafsson på ICA. 

Det unika med Skinpack är vakuumtekniken och att man använder 

två plastfilmer. Den ena läggs runt köttbiten för att den ska hålla längre. 

Därefter vakuumpackas köttet i ett tråg 

med en toppfilm för att ytterligare öka 

hållbarheten och undvika att köttet missfärgas. 

Det är vakuumet i sig som bidrar 

till att köttet håller sig bättre jämfört med 

en traditionell förpackning. Eftersom köttet 

har ett extra ”skinn” kan förpackningen 

dessutom ställas på högkant utan att 

det påverkar köttet vilket underlättar exponering 

i butik. 

27 

i c a å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9


ICA Sverige 

Starkt butiksnät basen för framgång 

2009 präglades av tillväxt för både ICA och branschen i stort. Genom ökat prisfokus och fortsatt 

utveckling av sortimentet fortsätter ICA att stå starka trots hårdare konkurrens. 

Detta är ICA Sverige 

ICA Sverige driver dagligvaruhandel över hela landet tillsammans med 

fria ICA-handlare. Handlarna äger och driver butikerna själva, men har 

avtal med ICA Sverige som gör gemensamma inköp, stöttar i frågor om 

försäljning och effektivisering samt ansvarar för logistik och samlad 

marknadskommunikation. ICA Sverige tar också fram nya butikslägen 

och hjälper handlarna att utveckla befi ntliga butiker genom till exempel 

modernisering eller utbyggnad. ICA Sverige arbetar med fyra butiksprofi 

ler för att möta kundernas behov för olika situationer: ICA Nära, ICA 

Supermarket, ICA Kvantum och Maxi ICA Stormarknad. Vid 2009 års 

slut fanns det 1 359 ICA-butiker. 

Så ser marknaden ut 

Sverige är en mogen dagligvarumarknad med en relativt långsam tillväxttakt. 

2009 växte marknaden med 4,2 procent, och den totala omsättningen 

var 264,8 miljarder kronor 1) . Marknaden kännetecknas av 

ökande konkurrens mellan ett antal större aktörer, vilket enligt SCB lett 

till att matpriserna i Sverige ökat långsammare än infl ationen de senaste 

20 åren. ICA, Axfood, Coop och Bergendahls uppskattas tillsammans 

svara för runt 70 procent av marknaden. Därutöver har lågpriskedjor 

som tyska Lidl och danska Netto relativt nyligen etablerat verksamhet 

som växer i Sverige. Andra aktörer på marknaden är till exempel färdigmatsförsäljning 

och servicestationer. ICAs marknadsandel på den 

svenska dagligvarumarknaden uppgår till cirka 36,5 procent i butiks ledet 2) . 

De svenska kunderna har under fl era års tid i hög utsträckning prioriterat 

brett utbud, god kvalitet och miljövänliga alternativ. Intresset för 

färdiglagade rätter och enkla, smidiga måltidslösningar har också fortsatt 

att växa. Medvetenheten om klimat- och miljöfrågor är hög hos de 

svenska kunderna, och efterfrågan är fortsatt hög vad gäller ekologiska 

och närproducerade varor. Den lågkonjunktur som Sverige gick in i 

2008 satte priserna i fokus och fl era mätningar speglade kundernas oro 

för den egna ekonomin. 

1) Preliminära siffror februari 2009 

2) Beräknat på total dagligvarukonsumtion oberoende av kanal enligt Nationalräkenskaperna. 

Dagligvaruförsäljningen inkl moms i ICA-butikerna uppgick under 2009 till 96 715 MSEK. 

Affärsidé 

ICA Sverige ska vara det ledande detaljhandelsföretaget 

med fokus på mat och måltider. 

28 

Viktiga händelser 2009 

ICA Sverige hade ett framgångsrikt år 2009 sett till såväl omsättning 

som resultat. Trots en allt hårdare konkurrens på den svenska marknaden 

fortsatte ICA att ta marknadsandelar. Ett starkt kunderbjudande 

med fl era prissatsningar bidrog till ökad försäljning för samtliga butiksprofi 

ler. Det är i första hand livsmedel som drivit tillväxten. Den del som 

har gått starkast framåt är Maxi ICA Stormarknad. 

Utöver satsningen på ”Ett billigare ICA” (se sid 12), med prissänkningar 

på både leverantörsprodukter och egna märkesvaror, fortsatte utvecklingen 

av konceptet ”Mina varor” med personliga erbjudanden. 

I september 2009 tillträdde Anders Svensson som vd för ICA Sverige. 

ICA Sverige har under året sänkt sina logistikkostnader och ökat effektiviseringen 

i logistiken, bland annat på grund av att centrallagret i 

Helsingborg blivit mer effektivt. Under fjärde kvartalet 2009 togs beslut 

att påbörja förhandlingar om att avveckla lagren i Umeå och Årsta. Åtgärderna 

ingår i planen att genom större och modernare lager höja kvaliteten 

för butiker och kunder samtidigt som kostnader och miljöpåverkan 

minskar. 

Under fjärde kvartalet beslutades att ICA i egen regi ska driva Apotek. 

Läs mer på sid 13. 

Prioriterade områden 2010 

Den starka tillväxten 2009 är resultatet av ett friskt och välfungerande 

butiksnät med strategiskt välplacerade och moderna butiker. Konkurrensen 

väntas öka under 2010 med högre etableringstakt hos fl era aktörer. 

ICA Sveriges ambition för kommande år är fortsatt tillväxt genom 

rätt pris, god kvalitet och högre effektivitet. 

Priset kommer att vara en central fråga också 2010. För att stärka relationen 

med kunderna ska ICA utveckla sitt lojalitetsprogram till att bli 

världsledande med erbjudanden som passar alla typer av kundgrupper. I 

det arbetet spelar ”Mina varor” och ”Personliga nyhetserbjudanden” en 

viktig roll. För att kunna säkerställa rätt pris utan att tumma på kvaliteten 

ska ICA intensifi era satsningen på egna märkesvaror. ICA kommer 

också under våren öppna två pilotbutiker inom ett nytt butikskoncept – 

ICA To Go inriktat på storstadsbor. 

2009 2008 

Omsättning, MSEK 59 003 55 969 

Rörelseresultat, MSEK 2 320 1 709 

Medeltal anställda 6 258 5 162 

TOTALT 

Antal butiker 728 444 118 69 1 359 

Butiksförsäljning i Sverige (MSEK) 1 14 155 29 588 21 904 25 025 90 671 

Antal artiklar 5 000–8 000 8 000–10 000 10 000–30 000 30 000–45 000 

1) Exklusive moms.

ICA Norge 

Positiva effekter av nya Rimi-butiker 

De första effekterna av ICA Norges arbete med att vända till vinst började synas under 2009. 

Bland annat lyckades Rimi-butikerna attrahera fl er nya kunder efter omprofi leringen. 

Detta är ICA Norge 

ICA Norges omsättning uppgick 2009 till motsvarande 21 666 MSEK. 

I Norge fi nns totalt 365 ICA-butiker och 247 Rimi-butiker. Hälften av 

butikerna drivs i ICA Norges regi, medan andra hälften drivs som franchise. 

Dessutom fi nns associerade butiker. ICA Norge arbetar med fyra 

butiksprofi ler: ICA Naer, ICA Supermarked, ICA Maxi samt Rimi. 


Grannländerna Sverige och Norge ligger nära varandra också i levnadsstandard, 

men dagligvarumarknaderna skiljer sig markant åt. Den norska 

marknaden är relativt okonsoliderad. Även om alla segment från 

stormarknad till lågpris fi nns i landet, så präglas handeln av det stora antalet 

små livsmedelsbutiker. Landets 4,57 miljoner invånare har dubbelt 

så många butiker per capita som Sverige. Situationen är en effekt av 

skilda kundbeteenden. De norska kunderna skiljer sig från många andra 

européer genom att de handlar i snitt fyra gånger i veckan. Det kan jämföras 

med svenskarna som gärna gör alla stora inköp vid samma tillfälle 

en gång veckan. 

Samtidigt är antalet stora aktörer på den norska marknaden begränsat. 

Störst marknadsandel har Norgesgruppen, som arbetar i alla marknadssegment. 

Därefter följer i turordning Coop, Rema 1000 och ICA 

som branschfyra med en marknadsandel på 15,7 1) procent. 

De norska kunderna påverkades i ganska liten utsträckning av den 

världsomspännande recessionen. Dagligvarumarknaden fortsatte att 

växa i Norge men i något långsammare takt än tidigare. 2009 växte 

marknaden med 6,2 procent jämfört med 8 procent 2008. Omsättningen 

uppgick totalt till 134 232 MNOK 2, 3) , jämfört med 126 420 MNOK 

2008. Lågprissegmentet i branschen, som svarar för ungefär hälften av 

marknadsomsättningen, växte något på bekostnad av kvalitetssegmentet. 

1) Beräknat på butiksförsäljning inklusive associerade butiker samt pant (21 071). 

2) Källa: AC Nielsen. 

3) Exklusive moms. 

Affärsidé 

ICA Norge ska vara det ledande detaljhandelsföretaget 

i Norge med fokus på mat och måltider. 




Rörelseresultat, MSEK –506 –719 


Omsättningen ökade och förlusten minskade under 2009. Bakom förbättringen 

ligger det omfattande arbete med kostnadskontroll och 

strukturåtgärder som ICA Norge inledde 2008 för att vända bolagets utveckling. 

En av de viktigaste insatserna var omprofi leringen av Rimi-butikerna 

som syftade till att bland annat ändra kundernas bild av Rimi som 

ett dyrare alternativ. Vid 2009 års slut hade 76 Rimi-butiker omprofi lerats. 

Positiva effekter syntes löpande under året, bland annat i att Rimi 

attraherat många nya kunder och att butikernas försäljning och resultat 

förbättrats efter omgörningen. 

En annan viktig åtgärd var att införa nya, förbättrade standarder i alla 

butiker, Klar till Drift. Syftet var att förbättra kundernas butiksupplevelse 

och samtidigt få bättre kontroll över butikernas kostnader och svinn. 

Organisationsmässigt slogs fyra bolag ihop och samlades i ett för att 

skapa synergieffekter och minska byråkratin. 

Planer för 2010 

2010 fortsätter arbetet med de åtgärder som inleddes 2008 och 2009. 

Det innebär bland annat att omprofi leringen av Rimikonceptet fortsätter 

med förberedelser för övergång till franchiseform (se sid 21). Arbetet 

med att hitta synergieffekter och fortsätta öka koncernens kostnadskontroll 

fortsätter. Under början av 2010 implementeras ICA Norges gemensamma 

affärssystem också i butiksledet. 

TOTALT 

Antal butiker 340 247 25 612 

Butiksförsäljning (MNOK) 9 475 7 734 3 172 20 381 

Antal artiklar 3 600–6 000 3 500–4 000 14 000–17 000 

29 



Rimi Baltic 

Finanskris slog hårt mot baltisk marknad 

Finanskris och lågkonjunktur slog hårt mot Estland, Lettland och Litauen 2009. Rimi Baltic 

lyckades ändå försvara och ta marknadspositioner på en kraftigt krympande marknad. 

Detta är Rimi Baltic 

Rimi Baltic är ett helägt dotterbolag till ICA AB och bedriver dagligvaruverksamhet 

i Estland, Lettland och Litauen i totalt 246 helägda butiker. 

Den sammanlagda omsättningen för de tre länderna var motsvarande 

12 329 MSEK, en minskning med knappt 3 procent jämfört med föregående 

år. 

Rimi Baltic har tre butiksformat som täcker kundernas behov. I alla 

tre länder fi nns Rimi Hypermarket och Rimi Supermarket, med fokus på 

färskvaror och god servicenivå. I lågprissegmentet fi nns SuperNetto i 

Lettland och Litauen medan Estland har lågpriskedjan Säästumarket. 


De tre baltiska länderna är i normala fall olika marknader, med skilda 

kundbeteenden och olika konkurrenssituationer, men 2009 kom alla 

att präglas starkt av den djupa lågkonjunkturen, med höga arbetslöshetssiffror 

och stora lönesänkningar för många medborgare. Den ekonomiska 

nedgången slog därför dramatiskt mot köpkraften i samtliga 

länder. Hårdast drabbades Lettland, som utgör halva Rimi Baltics verksamhet, 

där BNP sjönk med 17,5 procent 1) . Litauens BNP sjönk med 15 

procent 1) . Lindrigast klarade sig Estland vars BNP minskade med 14,2 procent. 

Sammanlagt minskade den totala marknaden för dagligvaror med 

14,1 procent under 2009 med ett totalt värde av 696,3 miljarder euro. 

Det kan jämföras med en ökning på 13,9 procent och ett värde av 810,1 

miljarder euro under 2008. 

Samtidigt har fl ertalet dagligvaruaktörer på marknaden haft fortsatt 

kundtillströmning. Rimi Baltics totala marknadsandel är 16,6 procent 

(16,1). Under året har kunderna handlat för mindre pengar än förut. 

Extrapriser och kampanjer har mer än fördubblats i volym under året. 

1) Preliminära siffror februari 2009 

Affärsidé 

Rimi Baltics butiker ska vara kundens främsta val 

på marknaderna i Estland, Lettland och Litauen. 

30 

Baltikum präglas fortfarande av stark konkurrens och många aktörer, 

till exempel Maxima, ETK, IKI, Selver, Elvi, Mego och Norfa. Nationellt 

är Rimi Baltic marknadsledare i Lettland och Estland samt marknadsfyra 

i Litauen. 


Rimi Baltic sänkte under året kostnaderna kraftigt för att anpassa sig till 

den mindre marknaden. Att antalet heltidstjänster minskade med cirka 

2 500, illustrerar hur dramatisk nedgången faktiskt var. Även interna arbetssätt 

förändrades för att effektivisera och spara pengar i varje led. 

Krisen har också påverkat de tidigare planerna på snabb nyetableringstakt, 

men samtidigt sker de etableringar som görs till lägre kostnader. 

Positivt är också att Rimi Baltic under hela krisen lyckats behålla ett 

gott kunderbjudande med bra butiker, breddat sortiment och bra priser. 

Enligt Nielsen Ratings har Rimi Baltic under 2009, trots den krympande 

marknaden, tagit marknadsandelar i samtliga tre länder. 


Fokus framöver ligger på att ta ytterligare marknadsandelar med hjälp 

av bra butiksarbete. Stort fokus kommer också att ligga på fortsatt kostnadseffektivitet, 

breddat sortiment och på ökad försäljning av ICAs 

egna märkesvaror. Supermarket-profi lerna kommer successivt att fräschas 

upp (se sid 19) under året. Utbildningsinsatser för att utveckla chefer 

i ledarskap i butiksledet kommer också att göras. Sammantaget ser 

Rimi Baltic ut att kunna gå starka ur krisen och stå väl positionerade när 

konjunkturen vänder. 



Rörelseresultat, MSEK –109 182 


Butiker per profi l TOTALT 

Estland 58 10 10 78 

Lettland 57 31 14 102 

Litauen 24 28 14 66 

TOTALT 139 69 38 246 

Antal artiklar 1 700 3 000–12 000 20 000–50 000 

Butiksförsäljning, MEUR 2009 

Estland 358 

Lettland 558 

Litauen 238 

Totalt 1 154

ICA Banken 

Fortsatt tillströmning av nya kunder 

ICA Banken gick under 2009 relativt oberörd av fi nanskrisen. Istället för att tappa positioner ökade 

banken både affärsvolym och kundunderlag. Bakom utvecklingen ligger bland annat ICA Bankens 

unika position på bankmarknaden. 

Detta är ICA Banken 

ICA Banken är verksam i Sverige och har ombudsavtal med nästan 

samtliga ICA-butiker i landet. Grundtanken är att dels erbjuda banktjänster 

som en lojalitetsskapande del i relationen med ICAs kunder, dels att 

öka andelen butikstransaktioner som görs med ICAs egna kort istället 

för dyrare externa bankkort. 

ICA Banken har sedan 2007 ett komplett erbjudande. Kunderna kan 

välja en rad tjänster, från lönekonto till olika former av bankkort och in 

blanco-lån (lån utan säkerhet). Många tjänster sker i samarbete med externa 

parter. Bostadslån erbjuds till exempel i samarbete med SBAB, försäkringar 

för olycksfall, dödsfall och arbetsoförmögenhet i samarbete 

med Genworth Financial samt sparprodukter som aktier, fonder och 

pensionssparande i samarbete med Nordnet. Centrala begrepp för ICA 

Banken är låga avgifter och tydliga, transparenta villkor. ICA Banken administrerar 

också ICA Kort, som fi rar 20 år under 2010. ICA Banken har 

fyra gånger utsetts till Årets Bank av Privata Affärer. 


Den svenska fi nanssektorn kan delas i två delar. Å ena sidan fi nns storbankerna 

som ständigt vidgar sina portföljer med nya verksamheter 

i både Sverige och andra länder. Å andra sidan fi nns en rad nya nischaktörer, 

både svenska och utländska, varav många dykt upp i samband 

med branschglidningen mellan bankoch försäkringsverksamhet. 

Bankkunder har traditionellt också varit trögrörliga, något som börjat 

ändras i takt med att Internet förenklat kundernas överblick över marknaden 

och kontakt med bankerna. Möjligheterna att utföra banktjänsterna 

på nya sätt har också ökat, till exempel med kontantuttag och 

kreditansökningar direkt i handeln. 

Finanskrisen har också rört om i positionerna på den svenska bankmarknaden. 

ICA Banken har dock en alldeles egen position på marknaden 

eftersom den primärt riktar sig till ICAs befi ntliga och blivande 

Affärsidé 

Att genom fi nansiella tjänster göra varje dag lite 

enklare för ICAs kunder samt öka kundernas lojalitet 

till ICA och minska ICA-butikernas och ICA 

ABs transaktionskostnader för främmande bankoch 

kreditkort. 


Omsättning, MSEK 634 582 

Rörelseresultat, MSEK 132 111 

Medeltal anställda 253 234 

Antal uttagsautomater: 

Antal betalterminaler: 

190 136 

Sverige 6 300 6 300 

Norge 2 400 2 000 

kunder, och inte är en nischspelare som säljer banktjänster i största allmänhet. 

ICA Banken är också speciell genom sitt stora butiksnät, som 

gör att kunderna till exempel kan göra insättningar och uttag i princip i 

samtliga landets ICA-butiker. 


Det blev ett bra år för ICA Banken, trots fi nanskris. Affärsvolymen ökade 

med 7,7 procent under 2009 och antalet utgivna bankkort ökade 

med 24 000 och vid årets slut fanns 327 000 utgivna bankkort. En förklaring 

kan vara att turbulensen på bankmarknaden och osäkerheten runt 

den statliga bankgarantin gjorde att kunderna sökte sig till solida aktörer 

som präglas av en konservativ kreditgivning. 

Produktutvecklingen fortsatte med bland annat en hemförsäkring i 

samarbete med Moderna försäkringar. I Norge påbörjades installationen 

av terminaler för betalning med chipkort. 

Under tredje kvartalet 2009 sjösatte ICA Banken en uppmärksammad 

reklamkampanj med ICA-Stig som huvudfi gur på stortavlor. Kampanjen 

följdes sedan upp under fjärde kvartalet med försäljning av bankens 

tjänster på plats i butik. 

ICA Banken fi ck också uppdraget från riksgälden att tillhandahålla en 

kontantkortslösning för myndigheter, till exempel Försäkringskassan, 

Kriminalvården, Skatteverket och kommuner. Migrationsverket gör idag 

utbetalningar på detta sätt till cirka 30 000 hushåll genom ICA Bankens 

lösning. 


Under 2010 fortsätter arbetet med organisk tillväxt och att attrahera fl er 

kunder att också använda någon av ICA Bankens produkter. Målet är att 

under 2010 fortsätta öka antalet bankkortsinnehavare. ICA Banken förbereder 

också för att betalterminaler ska fi nnas installerade i alla fem 

länder. Under 2010 kommer ICA Kort också att fi ra 20-årsjubileum. 

Affärsvolym (inlåning + 

utlåning inkl bolån) 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

14 728 

07 

16 363 

08 

17 625 

09 

Antal bankkortsinnehavare 

340 000 

320 000 

300 000 

280 000 

260 000 

0 

260 000 

07 

303 000 

08 

327 000 

09 

31 



ICA Fastigheter 

Investerar i morgondagens butikslägen 

ICA Fastigheter gick relativt oberört igenom fi nanskrisens effekter 2009. En förklaring är bolagets särställning 

på marknaden – ICA Fastigheter följer koncernens utveckling snarare än fastighetsmarknaden då merparten av 

hyresintäkterna kommer från ICA-butiker. 

Detta är ICA Fastigheter 

ICA Fastigheters uppgift är att tillfredsställa koncernens behov av rätt 

lokaler på rätt platser i Sverige och Norge. Det sker idag genom en mix 

av att äga, hyra och strategiskt utveckla marknadsplatser. När det gäller 

ägande består innehavet idag av cirka 180 butiksfastigheter. När det gäller 

hyresmarknaden har bolaget i uppdrag att förvalta koncernens hyresavtal 

med externa fastighetsägare. Genom att ha full kontroll över hela 

kedjan, från att anskaffa mark, bygga, förvalta samt sälja och hyra fastigheter 

kan ICA Fastigheter skapa bästa förutsättningar i alla led. 


Eftersom ICA Fastigheters uppgift är att vara en stark partner i koncernens 

affärsutveckling går det inte att rakt av jämföra bolaget med andra 

fastighetsaktörer, där själva ägandet är ett självändamål. Finanskrisen 

påverkade till exempel ICA Fastigheter mindre, eftersom bolaget så tätt 

följer koncernens utveckling snarare än fastighetsmarknadens. Särställningen 

syns också i att ICA Fastigheter inte konkurrerar om förvaltning 

och utveckling av köpcentrum eller kontorslokaler, utan är helt koncentrerad 

på att utveckla ICA-verksamheten. Sett till antal kvadratmeter, totalt 

835 000 kvm, är dock ICA Fastigheter en mycket stor aktör på marknaden 

för detaljhandelsfastigheter, framför allt i Sverige. Där är ICA till 

ytan näst störst i landet. ICA är också största enskilda kund hos många 

svenska fastighetsbolag genom sina många hyreskontrakt för butiker. 

Att ha en ICA-butik på en handelsplats skapar ofta ytterligare fastighetsvärden, 

som kan komma ICA till godo. ICA-butiken blir en magnet 

som drar till sig besökare, vilket kan gynna andra också. ICA Fastigheter 

utvecklar därför så kallade Retail Parks, handelsplatser med volymhandelsbutiker 

i nära eller direkt anslutning till större ICA-butiker. Konceptet 

kallas ”Goda grannar” och grannbutikerna kan vara såväl rikstäckande 

kedjeföretag som lokala handlare. 

Affärsidé 

Att producera, äga och förvalta fastigheter åt 

koncernens verksamheter i Sverige och Norge på 

ändamålsenliga och strategiska affärslägen. 

32 


Att alltid utgå från nyetablering av marknadsplatser har hittills uteslutande 

varit ICAs metod, men 2009 bröts trenden när ICA för första 

gången köpte fastigheter med befi ntliga ICA-butiker i, detta för att säkra 

utvecklingen av strategiska marknadsplaster. Under 2009 investerade 

ICA Fastigheter totalt 515 MSEK (472) fastigheter. 

Investeringar har också gjorts i olika energibesparande åtgärder. 

Bland annat byggdes en ny ICA Kvantum-butik i Karlstad efter EUs nya 

standard Green Building, där grundtanken är att minska energiuttaget 

och bygga energisnålt från början. Ytterligare en Green Building-Kvantum 

ska byggas i Göteborg. Ett annat projekt som utvärderades under 

2009 var försöket med solceller på taken till ICAs butiker och lager. ICA 

har totalt en miljon kvadratmeter tak som skulle kunna utnyttjas för 

detta och projektets syfte var att lära sig mer. En lärdom är att det gick 

att få ut mer energi än förväntat. 

Under året har ICA Fastigheter i Norge gjort en stor försäljning i Norge: 

Kiellands Hus Eiendom AS, som ägs till 51 procent av ICA Eiendom Norge 

AS, sålde köpcentrat Kiellands Hus. Försäljningssumman uppgick till 

222,5 MNOK. 


Under 2010 fortsätter arbetet att med god och stabil avkastning på bästa 

sätt stötta koncernens utveckling genom att utveckla goda butikslägen 

och förvalta lokalerna på effektivast möjliga sätt. ICA Fastigheter ska 

också fortsätta förvärva befi ntliga fastigheter med ICA-butiker för att 

säkra utvecklingen av strategiska marknadsplatser. Tillsammans med 

övriga koncernen ska ICA Fastigheter utveckla miljöarbetet för att bidra 

till att de koncernövergripande miljömålen kring utsläpp och energianvändning 

nås. 



Rörelseresultat, MSEK 1 025 1 134 

Medeltal anställda 67 72

Hållbarhetsredovisning 

Förmågan att vinna och behålla kundernas förtroende 

är en av ICAs allra viktigaste framgångsfaktorer. Där- 

för utgör strävan efter en långsiktigt hållbar samhälls- 

utveckling en grundbult i hela ICAs affärsfi losofi . Följande 

hållbarhetsredovisning belyser ICAs verksamheter ur ett 

miljö- och samhällsperspektiv. 

Innehåll 

HÅLLBARHETSREDOVISNING 

Intervju Lisbeth Kohls 34 

ICAs arbete med hållbar 

utveckling och samhällsansvar 35 

Miljö 40 

Samhälle: 

Produktsäkerhet 48 

Hälsa 50 

Medarbetare 52 

ICAs roll i samhället 54 

Mänskliga rättigheter 56 

Ekonomisk utveckling 58 

GRI-index med Global Compact 

principer 60 

Bestyrkanderapport 62 

33 



34 


”Vi tål att granskas och jämföras” 

Ny branschstandard för matkvalitet i svenska butiker, start för kvalitetsprojektet ”I Care” och förstås fortsatt 

fokus på klimatarbetet. Det är några hållbarhetsinsatser som Lisbeth Kohls, chef för Corporate Responsibility 

på ICA, lyfter fram när hon summerar året som gått. 

Vilka ansvarsfrågor har varit störst för ICA 2009? 

Sortimentet och klimatet. Vi har mycket aktivt fortsatt att kvalitetssäkra vårt arbete 

med produkterna vi säljer – utifrån olika hållbarhetsparametrar – och vi har 

utvecklat vår klimatstrategi. 

Kan du ge några exempel? 

Den nya branschstandarden för matkvalitet i svenska butiker som vi initierade 

2007 blev klar. Det är den första butiksstandard i världen som är möjlig att certifi 

era av en tredje part och ICA-butikerna är nu i full färd att införa den. Vi lade 

också grunden för vårt nästa stora initiativ, projektet ”I Care” där vi inom en treårsperiod 

ska gå igenom hela produktfl ödet på alla marknader, från inköp till logistik 

och butik. Syftet är att försäkra oss om att det vi säljer och hanterar lever 

upp till både lagkrav och vår egen värdegrund ICAs Goda Affärer med dess åtaganden 

för kvalitet, hälsa, miljö och socialt ansvar. 

Under året har vi också stärkt vårt engagemang för lokal mat på samtliga 

marknader. Vårt arbete med hållbart fi ske är ett annat område där vi gått framåt. 

Tillsammans med WWF och Naturskyddsföreningen höll vi till exempel en utbildning 

i hållbart fi ske för de största direktleverantörerna. 

Du nämnde att klimatstrategin utvecklats – hur då? 

Hela 2009 präglades av klimatfrågan, inte minst genom det enorma mediefokus 

som föregick klimatmötet i Köpenhamn i december. ICA visade sitt stöd för ett 

effektivare klimatavtal bland annat genom att inför mötet underteckna fl era viktiga 

upprop, som FNs Seal the deal. Konkret gjorde vi fl era viktiga insatser. Vårt 

långsiktiga mål att minska ICAs kända utsläpp av växthusgaser med 30 procent 

till år 2020 fi ck nya delmål för 2009 och 2012. Nu ligger vi relativt bra till i arbetet. 

Det kan bli ännu bättre 2010, eftersom vår koncernchef har utmanat alla svenska 

ICA-handlare att gå över till förnybar el. Lyckas vi så når vi våra utsläppsmål 

mycket tidigare än enligt vår ursprungsplan. 

Kan kunderna också göra en insats för klimatet? 

Javisst. Enklast och viktigast är att ta till vara på all mat så att den inte behöver 

slängas. På www.ICA.se/klimat ger vi våra bästa tips för hur man ”äter upp” 

växthus effekten. 

Sedan januari 2008 har ICA egna inköpskontor i Asien, bland annat 

för att underlätta utvecklingen av socialt ansvar och hållbar utveckling 

hos leverantörerna. Hur har det gått? 

Mycket bra. Att fi nnas nära leverantörerna och arbeta aktivt med dem gör att vi 

kan stötta dem både vad gäller produktutveckling, miljöhänsyn och sociala 

aspekter. Vi minskar också risken att produkter med kvalitetsbrister skeppas från 

Asien, eftersom vi nu kan slutgranska dem på plats. 

Vad säger du om tillsatsdebatten som rasat i Sverige det senaste året? 

Den har varit nyttig på många sätt. Den har hjälpt oss i livsmedelsbranschen att 

värdera om vi använt tillsatser i för hög utsträckning för att tillgodose kravet på 

jämn kvalitet i produkter till låga priser. Och den tekniska utvecklingen har gått 

framåt så nästan alla tillverkare har nu kunnat få fram bra produkter med mindre 

användning av till exempel smakförstärkare, vissa sötningsmedel och färgämnen. 

Inom ICA gjorde vi en stor genomgång av våra egna produkter 2008 av just detta. 

Samtidigt är jag oroad över att debatten blivit alltför ensidig och skapat onödig 

rädsla för tillsatser när det istället är hur vi äter och lever i stort som påverkar 

oss. För att hjälpa till med kunskap använder vi tidningen Buffé, vår hemsida och 

en ny SmS-tjänst där kunden kan få information om tillsatser. 

Vår hållning är att tillsatser endast ska användas om de gör konsumentnytta – 

för att garantera säkerhet, förbättra näringsvärden eller konsistens – annars inte. 

I januari 2010 gick du i delpension. När du tittar i backspegeln, hur 

tycker du hållbarhetsfrågorna utvecklats i företaget? 

ICA har en lång tradition av att engagera sig i samhällsfrågor. Arbetet har utvecklats 

sedan 1980-talet och med ICAs Goda Affärer och våra policyer som värdegrund 

har vi ett praktiskt och operativt arbete inom både kvalitet, miljö, hälsa, 

etik och en dialog med samhällsintressenter som tål att granskas och jämföras 

med internationellt välrenommerade företag. Jag är stolt över vad vi åstadkommit 

och ödmjuk inför de områden där vi har mer att göra. Jag önskar min efterträdare 

Kerstin Lindvall och medarbetarna all lycka i arbetet. 

Lisbeth Kohls 

Chef Corporate Responsibility 

Tel: +46 8 561 502 12 

E-post: lisbeth.kohls@ica.se 

Från januari 2010 är Kerstin Lindvall 

chef Corporate Responsibility.

ICAs arbete med hållbar utveckling och samhällsansvar 

Goda Affärer i dubbel bemärkelse 

Risker och möjligheter med hållbarhetsarbetet 

ICAs arbete med hållbar utveckling medför både risker och möjligheter. 

ICA måste hela tiden anpassa sig till bland annat ökad genomlysning 

av bolaget, att lagstiftning kan ändras och växande krav på hänsyn 

till hållbarhetsaspekterna i alla led av varukedjan. Om inte ICA på ett 

tillfredsställande sätt klarar av att möta omvärldens förväntningar och 


God lönsamhet hand i hand med ett stort samhällsengagemang och medvetet hållbarhetsarbete – det är själva grunden 

för ICAs affärer. Med hjälp av starka gemensamma värderingar och inställningen att alla länkar i kedjan är viktiga, från 

leverantör till medarbetare och kund, kan ICA integrera hållbarhetsarbetet i koncernens alla olika verksamheter. 

Så sty 

styr IC ICA hållbarhetsarbetet 

ICAs Goda Affärer – så kallas de sju ståndpunkter 

som utgör själva grunden för ICAs hållbarhetsarbete 

(se separat bild sid 36). Ståndpunkterna bottnar bland 

annat i FNs företagsinitiativ Global Compacts tio principer 

för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och 

kamp mot korruption. I ICAs bolagsstyrningsrapport på sid 64–65 

fi nns närmare beskrivet vilka policyer och riktlinjer som ICA använder 

i det dagliga arbetet samt hur ICA reviderar dessa. 

ICAs hållbarhetsarbete är kopplat till de båda ägarna Royal 

Ahold och Hakon Invest. Ahold och ICA stödjer sig på likartade 

grunder i arbetet med samhällsansvar och hållbar utveckling, 

redovisar enligt samma riktlinjer och håller därmed i hög utsträckning 

en gemensam linje för utvecklingen av hur arbetet utförs. 

Hakon Invest stödjer och följer aktivt upp ICAs arbete med samhällsansvar 

och hållbar utveckling, och främjar kunskapsutbyte 

inom detta område med sina övriga portföljbolag. 

Så redovisar ICA sitt hållbarhetsarbete 

Fakta om redovisningen 

ICAs hållbarhetsredovisning görs enligt 

GRIs, Global Reporting Initiatives, 

riktlinjer (G3). Årets hållbarhetsredovisning 

tillämpar GRIs nivå B och är 

översiktligt granskad av ICAs externa 

revisorer, se bestyrkanderapporten 

på sid 62. Hållbarhetsredovisningen 

för 2009 är delvis integrerad i koncernens 

årsredovisning och beskrivning 

av verksamheten. Till exempel fi nns 

uppgifter runt strategiska hållbarhetsfrågor 

i vd-ordet på sid 2–3 och frågor 

som gäller ansvar och styrning återfi 

nns i bolagsstyrningsavsnittet i årsredovisningen. 

På sid 8–9 i årsredovisningen 

fi nns en översikt som 

beskriver ICAs koncernövergripande 

mål och resultat för ekonomi, miljö 

och samhälle under 2009. Andra inslag 

i hållbarhetsarbetet redovisas un- 

der avsnitten som behandlar kunderna, 

butikerna och koncernen på 

sid 10–27. En innehållsförteckning på 

sid 60 visar var i årsredovisningsdokumentet 

de olika GRI-indikatorerna 

respektive Global Compact-principerna 

återfi nns. 

Detta omfattar redovisningen 

Redovisningen omfattar koncernens 

arbete inom områdena miljö, samhälle 

och ekonomisk utveckling. I kapitlet 

om samhälle berättar ICA om 

sitt arbete med mänskliga rättigheter, 

produktsäkerhet, hälsa, medarbetare 

samt engagemang i närområden. 

Detta är ICAs femtonde hållbarhetsredovisning. 

sina egna målsättningar för hållbarhetsarbetet, så fi nns det en risk att 

varumärket och ICAs position på marknaden skadas. ICA riskerar också 

sämre kostnadseffektivitet om inte tillfredsställande åtgärder inom till 

exempel energibesparing och avfallsminimering vidtas. Bland möjligheterna 

fi nns å andra sidan också att ICAs varumärke kan stärkas av ett 

gott hållbarhetsarbete, att marknadspositionen kan stärkas om ICA kan 

möta till exempel kundernas efterfrågan på miljö- och hälsoanpassade 

produkter bättre än konkurrenterna, och att ICA kan bli mer kostnadseffektivt 

i sina verksamheter genom att minska sin energi- och materialförbrukning. 

(Se även risker och möjligheter med klimatarbetet, sid 45, 

fi nansiella risker sid 91, samt ägarna Aholds hållbarhetsredovisning och 

årsredovisning samt Hakons årsredovisning). 

Olika länder, olika förutsättningar 

ICAs ståndpunkter och policyer för hållbarhetsarbetet är koncerngemensamma. 

Även om arbetet med hållbarhet vilar på samma grund 

oavsett land, så förekommer det lokala variationer i hållbarhetsarbetet. 

Generellt sett kan man säga att den svenska verksamheten kommit 

längst i utvecklingen. Det är i Sverige idéer och metoder för att integrera 

hållbarhetsarbetet i vardagen ofta börjar, för att sedan föras vidare till 

de norska och baltiska verksamheterna. Det fi nns fl era förklaringar till 

de lokala variationerna: 

Olika marknader: ICA Sverige är marknadsledare på en mogen marknad. 

I Norge däremot är ICA en uppstickare som arbetar hårt för att 

vända en historiskt negativ utveckling. I Estland, Lettland och Litauen 

arbetar Rimi Baltic på en potentiellt expansiv men just nu också mycket 

Utgångspunkt för mätningar 

och beräkningar 

Den information och de nyckeltal 

som presenteras i hållbarhetsredovisningen 

är utvalda efter den påverkan 

verksamheten har ur ett hållbarhetsperspektiv 

samt dess strategiska betydelse 

för koncernen som helhet (se 

även bild över hur ICA kan påverka 

i varukedjan på sid 38). ICA Sverige, 

ICA Norge och Rimi Baltic använder 

ett gemensamt IT-system för insamling 

av data inom hållbarhetsfrågor. 

Systemet stödjer kontinuerlig rapportering 

och syftar till att säkerställa 

långsiktig kvalitet för de indikatorer 

som ingår i ICAs hållbarhetsrapportering. 

För mer detaljerad information 

se ICAs redovisningsprinciper på 

www.ICA.se > Om ICA 

Avgränsningar 

Hållbarhetsredovisningen inkluderar 

ICA-koncernens verksamheter i distribution, 

på kontor och i de butiker 

som ICA heläger. Genom avtal i Sverige 

och Norge samarbetar ICA med 

fria handlare och franchisetagare. 

Uppgifter om butiker som drivs av enskilda 

handlare eller franchisetagare 

presenteras i de fall dessa är väsentliga 

för att förmedla en helhetsbild 

av ICAs hållbarhetsarbete. Verksamheter 

som står utanför ICAs kontroll, 

exempelvis leverantörer, är inte inkluderade 

i redovisningen, men uppgifter 

gällande leverantörer 

av ICAs 

egna märkesvaror 

är i förekommande 

fall inkluderade. 

35 



36 


skakig och osäker marknad. Det ger olika förutsättningar för hur hållbarhetsarbetet 

i praktiken kan bedrivas. 

Olika kundbeteenden: Kundernas preferenser kan skilja sig mycket av 

olika skäl. I de baltiska länderna, som drabbats hårt av fi nanskris och 

lågkonjunktur med dramatiskt urholkad köpkraft som följd, är för närvarande 

priset på mat en avgörande fråga. I Sverige har däremot inte 

lågkonjunktur och fi nanskris slagit mot konsumtionsmönstren på det 

sätt många trodde. Det fi nns därför en annan frihet att söka mindre 

prisfokuserade alternativ, som en högre andel ekologiska produkter 

och Rättvisemärkt. De norska kunderna har i än mindre utsträckning 

märkt av konjunkturläget, och har därför inte nämnvärt ändrat sina beteenden. 

De fortsätter göra fl era inköp i veckan och intresserar sig extra 

mycket för sunda, hälsosamma måltidslösningar. 

Olika opinionslägen: Landets lokala opinionsläge har betydelse. Olika 

frågor kan få olika gehör beroende på vad som är mest aktuellt i samhället. 

I Sverige är tillsatser i maten samt utsläpp av växthusgaser stora 

frågor. Ett område där norrmännen engagerar sig är frågor om hälsosamt 

leverne och sund kost. Intresset för att ta tillvara på matrester och 

inte kasta något i onödan har också växt i Norge det senaste året. De 

baltiska länderna har på grund av fi nanskrisen tvingats ha stort fokus 

på ekonomiska frågor den senaste perioden, men det fi nns hållbarhetsfrågor 

som befolkningen ändå fortsätter sitt engagemang i. Ett sådant 

exempel är frågan om nedskräpning, där det fi nns fl era initiativ med allmänna 

städdagar i Estland, Lettland och Litauen. 

Likheter fi nns också: Något som förenar samtliga länder är kundernas 

intresse för lokalproducerad mat, som engagerar oavsett marknad. In- 

ICA är anslutet till FNs företagsinitiativ 

Global Compact och ställer sig bakom 

nedanstående tio internationella principer. 

Företagen ombeds att: 

1. Stödja och respektera skydd för internationella mänskliga 

rättigheter. 

2. Försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktigt 

i brott mot mänskliga rättigheter. 

3. Upprätthålla föreningsfrihet och ett faktiskt erkännande 

av rätten till kollektiva förhandlingar. 

4. Avskaffa alla former av tvångsarbete. 

5. Avskaffa barnarbete. 

6. Avskaffa diskriminering vid anställning och 

yrkesutövning. 

7. Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker. 

8. Ta initiativ för att främja större miljömässigt 

ansvarstagande. 

9. Uppmuntra utveckling och spridning av miljö vänlig 

teknik. 

10. Motverka alla former av korruption inklusive 

utpressning och mutor/bestickning. 

tresset gäller både regionala och nationella alternativ och i samtliga 

länder har ursprungsmärkningar vuxit i popularitet. Sverige har sedan 

tidigare Svenskt Sigill, och i Norge har den nya branschmärkningen 

”Nyt Norge” (Njut Norge) fått stort genomslag under 2009. I Lettland 

fi nns på samma sätt märkningarna ”Green Spoon” och ”Grown in Latvia 

with Pride”. 

Dialogen med ICAs intressenter 

ICA-koncernens viktigaste intressentgrupper är kunder, medarbetare, 

ägare, de fria ICA-handlarna i Sverige, franchisetagarna i Norge, leverantörer, 

myndigheter och ett fl ertal ideella organisationer. Dessa huvudintressenter 

har sinsemellan olika förväntningar och krav på koncernens 

hållbarhetsarbete. Att föra en kontinuerlig dialog med dessa grupper är 

en väsentlig del i hållbarhetsarbetet. Genom samarbete med till exempel 

konsument- och miljöorganisationer, branschorganisationer, idrottsklubbar 

och andra intresseorganisationer får ICA tillfällen att jämföra 

och utveckla arbetssätt. Ambitionen är att med olika metoder fortsätta 

strukturera dialogen. 

Viktiga dialogpartner 

ICAs utgångspunkt för arbetet med etik och hållbarhet 

Global Compacts tio principer 

för gott uthålligt företagande 

ICA samarbetar med en rad olika organisationer samt deltar i fl era nätverk 

med fokus på socialt ansvar, miljö, hälsa och matkvalitet. Några av 

de viktigaste dialogparterna är: 

Global Compact: FNs initiativ för att främja ett socialt och medvetet 

ansvarstagande hos internationellt verksamma företag. ICA har också 

undertecknat Global Compacts klimatupprop Caring for Climate. ICA är 

ICAs Goda Affärer 

ICAs Goda Affärer beskriver koncernens 

syn på etik och samhällsansvar. 

Tillsammans med ICAs kärnvärden är 

de en förutsättning för att nå fram till 

koncernens vision och mission. 

ICA ska: 

Drivas med lönsamhet och god etik. 

Lyssna på kunderna och alltid utgå 

från deras behov. 

Värna om mångfald och utveckling 

hos medarbetarna. 

Ha en öppen dialog internt och 

med omvärlden. 

Säkerställa kvalitet och trygga 

produkter. 

Främja hälsa och goda matvanor. 

Verka för en god miljö med hållbar 

utveckling. 

ICAs policyer inom etik 

och hållbarhet, med 

riktlinjer för de dagliga 

verksamheterna 

Affärsetisk policy. 

(inkl. konkurrensrättsligt kontrollprogram) 

Etableringspolicy. 

Hälsopolicy. 

Informationspolicy. 

(inkl. riktlinjer för fi nansiell information) 

Kundpolicy. 

Personalpolicy. 

Policy för kvalitet, miljö och 

socialt ansvar. 

Sponsringspolicy.

Intressenternas nyckelfrågor och dialoger under 2009 

Intressent Nyckelfrågor Hur ICA hanterat dessa frågor 

Medarbetare • Möjlighet till kompetens- och 

karriärutveckling. 

• Gott ledarskap. 

• Bra arbetsmiljö. 

Butiker • Energieffektiviseringar i butik. 

• Matkvalitet. 

• Miljöanpassat sortiment. 

• ICAs Goda Affärer för butik. 

Ägare • Integrerat och strategiskt 

hållbarhetsarbete. 

• Styrning, till exempel affärsetik och 

ansvarfullt agerande i värdekedjan. 

Kunder • Klimatförändringar. 

• Matkvalitet. 

• Tillsatser. 

• Miljöanpassat sortiment. 

• Hälsosamt sortiment. 

• Närproducerad mat. 

Leverantörer • Ansvarfulla inköp och socialt ansvar. 

• Lokala inköp. 

• Klimatpåverkan i leverantörsledet. 

Myndigheter • Matsäkerhet i butik. 

• Folkhälsa. 

• Miljö och klimat. 

Branschorganisationer 

Intresseorganisationer 

• Miljö och klimat. 

• Matkvalitet i butik. 

• Kemikalier i produkter. 

• Tobak. 

• Hälsofrågor. 

• Lagstiftning. 

• Tillgänglighetsfrågor. 

• Hållbart fi ske. 

• Ansvarsfulla inköp och socialt ansvar. 

• Klimat. 

• Hållbart producerad palmolja. 

• Tillsatser. 

• Djuromsorg. 

• Årlig medarbetarundersökning. 

• Utvecklings- och medarbetarsamtal. 

• ICA Skolan och medarbetarutbildning i 

ICAs Goda Affärer (sid 52). 

• Arbetet med att minska 

energianvändningen i butik (sid 44). 

• Matsäkerhet. 

• Informations- och utbildningsaktiviteter. 

• Kontinuerliga möten och råd med ICAhandlarna. 

• Årliga föredrag om styrning, 

hållbarhetsrisker och -möjligheter. 

• Möten och rapportering om 

gemensamma hållbarhetsfrågor. 

• Svara på investerares enkäter. 

• Årliga kundundersökningar. 

• Kundkontakter i butik och via ICA Call 

center. 

• Information i Buffé och på ICA.se. 

• Leverantörsrevisioner. 

• Utbildningar i socialt ansvar. 

• Pilotprojekt med ICA I love ecoleverantörer 

om klimatpåverkan (sid 41). 

• Möten med myndigheter, forskare och 

politiker till exempel i Almedalen. 

• Svarat på remisser. 

• Tillsynsinspektioner. 

• Deltagande i branschinitiativ och 

-standardiseringar. 

• Regelbundna möten med 

branschorganisationer. 

dessutom med i den svenska regeringens samrådsgrupp som drivs av Utrikesdepartementet 

för att främja svenska företags arbete med mänskliga 

rättigheter, grundläggande arbetsvillkor, bättre miljö och bekämpande av 

korruption i enlighet med principerna i Global Compact. 

Amnesty: Världsomspännande människorättsorganisation. Amnesty 

erbjuder från 2009 en ny form av samverkan genom seminarier och utbildning 

i frågor kring mänskliga rättigheter och företagens arbete. 

Global Social Compliance Program (GSCP): Internationellt samarbete 

för att upprätta gemensamma normer för socialt ansvar hos leverantörer. 

Programmet drivs av The Consumer Goods Forum (tidigare CIES) 

där ICA är medlem. 

• Löpande möten med samarbetspartners 

och andra organisationer. 

• Intresseorganisationer som 

samtalspartners (sid 36). 

• BSCI, deltar bland annat i arbetsgrupper 

(sid 56). 

• Deltagande i klimatupprop (se sid 36). 

• Värdebaserat ledarskap (sid 52). 

• Förebyggande friskvård (sid 52). 


• Daglig kontakt med butikerna via ICA Call center och 

driftsledare. 

• Kvalitetscoacher och branschgemensam standard (sid 18). 

• Miljöansvar i sortimentet (sid 40). 

• Ökat fokus på en hållbar värdekedja. 

• Riskanalys. 

• Utmärkelser (sid 38). 

• Regelbundna avrapporteringar av till exempel nyckeltal. 

• Ny sms-tjänst för tillsatser (sid 15). 

• Torget, ICAs handels- och marknadsplats för lokala 

entreprenörer och handlare (sid 13). 

• Ekologiskt sortiment (sid 40). 

• ICA Gott liv (sid 50). 

• Ökat fokus på ansvarsfulla inköp/socialt ansvar (sid 26). 

• Torget, ICAs handels- och marknadsplats för lokala 

entreprenörer och handlare (se sid 13). 

• Leverantörskontakter via ICA Call center. 

• Deltagande i regeringens samrådsgrupper för att främja 

svenska företags arbete med hållbarhetsfrågor och hälsa 

(se sid 36). 

• Medverkan på seminarier och föredrag. 

• Stötta och bidra i relevanta initiativ, till exempel Caring for 

Climate och andra klimatinitiativ (sid 36). 

• Initiera och bidra i arbetet med en branschgemensam 

matkvalitetstandard (sid 18). 

• ICAs engagemang i Global Compact, Caring for climate, 

Seal the deal etc. 

• Köpa hållbar palmolja (sid 42). 

• Hållbart fi ske (sid 40). 

• Tillsatser (sid 15). 

• Insatser för djurskydd (sid 49). 

Business Social Compliance Initiative (BSCI): Europeisk sammanslutning 

för företag som verkar för granskning och förbättring av sociala förhållanden 

hos leverantörer i riskländer för alla konsumentvaror. ICA är engagerat 

tillsammans med en av sina ägare Ahold, som är medlem. 

Greenpeace: Organisation för miljöaktivism och opinionsbildning. ICA 

har under året haft fl era dialoger med Greenpeace kring hållbart fi ske. 

Initiativ for Etisk Handel: Norsk sammanslutning för företag och organisationer 

som verkar för etisk handel. ICA Norge är medlem. 

WWF: Miljö- och naturvårdsorganisation. ICA har bland annat samarbetat 

med WWF när det gäller utvecklingen av hållbart fi ske, palmolja och 

naturbeteskött. 

37 



Så kan ICA påverka 

38 


World Childhood Foundation, Röda Korset och Rosa Bandet/Cancerfonden: 

ICA Sverige har ett långvarigt samarbete med dessa organisationer och 

bedriver ett aktivt insamlingsarbete. 

LRF: ICA Sverige och Lantbrukarnas Riksförbund har sedan länge varit 

samarbetspartners och arbetar nu tillsammans med olika projekt. Samarbetet 

ska leda till att möta en ökad efterfrågan på mat producerad av 

svenska råvaror. 

Fler viktiga intressentgrupper: EU Animal Welfare Platform, DLF - Dagligvareleverandørenes 

forening, Forest Stewardship Council, Global Compact 

Nordic Network, ICC – Internationella Handelskammaren, Kostforum, 

KRAV, Livsmedelsföretagen, SSLF – Livsmedelshandlarna, Marine 

Stewardship Council, Naturskyddsföreningen, Näringslivets miljöchefer, 

Roundtable for Sustainable Palm Oil (genom ägaren Ahold), Roundtable 

for Sustainable Soy (genom ägaren Ahold), Svensk Dagligvaruhandel, 

Svensk Handel, Handels og Servicenaeringens Hovedorganisasjon, 

Sweden Forest & Trade Network, Ziedot.lv. 

Viktiga dialogtillfällen under 2009 

ICA har bland annat medverkat på den svenska politikerveckan, Almedalsveckan, 

i Visby på Gotland och i konferenser under Sveriges ordförandeskap 

i EU. ICA har även under året haft fl era dialog möten med den 

svenska regeringen, bland annat med jordbruksministern och folkhälsoministern, 

om att förebygga övervikt bland barn. 

En nyhet under året är att ICA Sverige slagit ihop ett antal funktioner 

och öppnat ett nytt callcenter. Tanken är att utveckla ICAs verksamheter 

genom att samma part tar hand om återkoppling från såväl kunder 

som butiker. Callcentret bemannas med ICA-medarbetare vars kompetens 

breddats så att de kan ta emot både kunders, butikers och leverantörers 

synpunkter. Därefter ser medarbetarna till att synpunkterna förmedlas 

till ICAs respektive verksamheter. 

Under 2009 minskade det totala antalet kundkontakter till ICAs Call 

center, främst genom tydligare instruktioner som direkt kopplat kunderna 

till rätt mottagare, i många fall ICA Banken. 

ICAs infl ytande och möjlighet att påverka 

Kundkontakter via ICAs Call center i Sverige och Norge 

2009 2008 2007 

Antal e-post 50 431 51 448 44 668 

Antal telefonsamtal 49 554 65 238 67 000 

Mätningar av kundnöjdhet 

Att kommunicera med kunderna och fråga dem hur de upplever ICA och 

ICAs produkter är grundläggande i arbetet med kundnöjdhet. ICA arbetar 

systematiskt med både interna och externa kundundersökningar. 

Även 2009 hamnade ICA i topp i undersökningen Svenskt Kvalitetsindex, 

SKI, som mäter kundnöjdheten i alla de stora svenska dagligvarukedjorna. 

Liksom för branschen som helhet, sjönk ICAs SKI-index, från 72,3 procent 

2008 till 70,6 procent 2009. 

ICAs största kundundersökning, Nöjd Kundindex, NKI, genomförs en 

gång om året bland svenska och norska kunder. 2009 ökade Maxi ICA 

Stormarknad och ICA Kvantum uppmätt kundnöjdhet och placerade sig 

i topp. Jämfört med 2008 ökade ICA Sverige totalt två procentenheter 

och ICA Norge en procentenhet i NKI. 

Viktiga hållbarhetsutmärkelser 2009 

• I Carbon Disclosure Project blev ICA genom ägaren Hakon Invest bästa 

svenska företag på att redovisa sitt klimatarbete och kom på en andra 

plats totalt i Norden. 

• ICAs hållbarhetsredovisning 2008 nominerades till Globe Awards i 

kategorin Sustainability Reporting och kom bland de tre bästa. ICAs 

hållbarhetsredovisning 2008 kom på en andraplats när revisionsbranschens 

organisation FAR SRS delade ut pris för Sveriges bästa hållbarhetsredovisning 

på Finforum. 

• I undersökningen Sveriges Grönaste Varumärken som gjordes av varumärkeskonsulten 

Differ kom ICA Skona på fjärde plats av totalt 97 varumärken. 

I samma undersökning kom ICA på femte plats som grönt 

varumärke när kunderna fi ck välja från en lista. 

Stor påverkansgrad Begränsad påverkansgrad 

ICAs egna butiker 

• Val av produkt utbud. 

• Val av butikslokaler. 

• Val av energikällor. 

• Avfallshantering. 

• Löpande egen kontroller. 

• Internutbildning och 

medarbetar utveckling. 

ICAs egna lager 

& transporter 

• Val av lager lokaler. 

• Val av energikällor. 

• Avfallshantering. 

• Val av transportvägar. 

• Val av transportsätt. 

• Utbildning i sparsam 

körning. 

ICAs centrala sortiment 

• Sortimentsstrategi t.ex. 

utbud av mervärdesprodukter 

som miljömärkt, 

ekologiskt, Rätt visemärkt, 

Nyckelhålsmärkt. 

• Produktkvalitetsaspekter. 

• Val av sortimentsutbud. 

Inköpta transporter 

• Val av speditör. 

• Krav på transportvägar, 

transportsätt, drivmedel 

och sparsam körning. 

• Löpande kontroller och 

uppföljning. 

Franchisetagare 

• Till stor del, val av 

produktutbud. 

• Avtal och samarbeten. 

• Information och 

opinionsbildning. 

Leverantörer 

• Val av leverantör. 

• Avtal och villkor. 

• Val av produkter. 

• Revisioner av produktkvalitet 

och miljöpåverkan. 

• Revisioner av socialt ansvar. 

• Dialog och samverkan med leverantörer 

och intressentgrupper. 

• Information och opinionsbildning. 

Fristående ICA-handlare 

• Till viss del, val av produktutbud. 

• Avtal och samarbeten. 

• Information och opinionsbildning. 

Kunder 

• Produkter bjudanden. 

• Lojalitets program. 

• Dialog och samverkan 

med intressentgrupper. 

• Information och 

opinionsbildning.

• Universums Karriärbarometer utsåg ICA till mest attraktiva arbetsgivare 

i dagligvarubranschen för unga ekonomer. I Universums Företagsbarometer 

utsågs ICA till årets IT-raket och ICA Banken fi ck ta emot 

priset ”Branschbäst nya banker”. 

• Rimi Baltic i Lettland utsågs av organisationen ”Growing Green in Latvia” 

till ”Friendliest retailer of local food products” i samband med organisationens 

åttaårsjubileum. Juryn bestod av lokala matproducenter. 

• ICAs avdelning IT Support Butik fi ck priset Årets Servicedesk 2009 av 

Support Insitute Awards. Priset fi ck de för det förändringsarbete som 

genomförts. Det har resulterat i snabbare support med högre kvalitet 

för Sveriges ICA-butiker. 

• ICA Norge rankades i en rapport från Amnesty bland de tio främsta 

företagen i Norge för koncernens arbete med mänskliga rättigheter 

(se sid 56). 

• ICA Sverige fi ck Miljöpriset på Dagligvarugalan för sina insatser att byta 

gammal energislukande belysning mot nya energieffektiva lösningar. 

• Rimi Baltic i Lettland hamnade på sjätte plats när tidningen Diena genomförde 

sin årliga undersökning över vilka företag som har bäst rykte 

i landet, en förbättring med fyra placeringar jämfört med året före. 

I samma undersökning rankades Rimi Baltic som tvåa avseende bästa 

offentliga image bland detaljhandlarna. 

• ICA Norges reklamkampanj för lanseringen av ICA I love eco som genomfördes 

2008 vann ett silverlejon vid reklamtävlingen Cannes Lions 

2009 i klassen Viral marknadsföring. 

• ICA nominerades tillsammans med sin researrangör, Carlsson Wagonlit 

Travel, till Grand Travel Awards utmärkelse Årets Miljöinitiativ 2009. 

ICA och Carlsson Wagonlit Travel utsågs för sitt arbete med att klimatkompensera 

tjänsteresor med fl yg. 


Handla hållbart – listan som bit för bit 

bygger ICAs Goda Affärer 

Små handlingar kan vara lika viktiga som stora handlingar, 

men får inte alltid plats när historien ska skrivas. På ICA 

räknas dock alla insatser i arbetet med att leva upp till 

värdegrunden ICAs Goda Affärer. Handla hållbart-listan 

nedan visar ett färskt urval små och stora projekt som 

alla på sitt sätt bidrar till ett hållbarare ICA. Listan fylls 

ständigt på med nya projekt – läs hela på www.ICA.se. 

◗ = Påbörjad aktivitet ● = Genomförd aktivitet 

Aktivitet Status 31 december 2009 

Kvalitetscertifi era alla svenska ICA-butiker 

ICAs kunder ska kunna lita på att mathanteringen i butik håller 

högsta klass. Senast vid utgången av 2010 ska 800 svenska ICAbutiker 

vara kvalitetscertifi erade. Vid utgången av 2009 hade 

100 butiker certifi erats. (Läs mer om kvalitetscertifi ering och 

produktsäkerhet på sid 48–49). 

Bilpool av miljöbilar 

Medarbetarna kan göra skillnad för klimatet inte minst genom 

val av transportmedel. 2008 testade ICA Sverige bilpooler med 

miljöbilar för att bland annat minska behovet av avdelningsbilar. 

Testet föll väl ut och bilpoolen fi nns nu tillgänglig för alla anställda 

inom ICA Sverige. (Läs mer om tjänsteresor på sid 43). 

Främja alternativa bränslen 

Bra koll på logistiken kan spara mycket koldioxid. Alla fordon 

som körs för ICA Sverige ska ha den senaste motortekniken. 

ICA Sverige kräver också att transporterna ska använda sig av 

minst MK1-diesel med 5 procents inblandning av alternativt 

bränsle. (Läs mer om transporter på sid 42). 

Köra sparsamt i Norge 

En bra chaufför kan spara både pengar och miljö. Alla lastbilschaufförer 

som kör ICAs leveranser i Norge ska utbildas i sparsam 

körning. De fl esta chaufförer har nu gått utbildningen. (Läs 

mer om transporter på sid 42). 

Pilotprojekt med ICA I love eco-leverantörer 

Miljöinsatser måste börja redan i leverantörsledet. Därför har 

ICA med utgångspunkt i de klimatanalyser som gjordes 2007 

startat ett projekt med fem ICA I love eco-leverantörer om hur 

de kan minska sin klimatpåverkan redan i produktionsledet. 

(Läs mer om projektet på sid 41). 

Anpassa recept för matöverkänsliga 

Att hjälpa kunderna att må bättre är en självklarhet för ICA. Ett 

steg i det arbetet var att under 2009 allergianpassa samtliga recept 

från ICA Köket. Nu kan matöverkänsliga få vägledning i hur 

alla recept kan till exempel gluten- och laktosanpassas. (Läs mer 

om hälsofrågor på sid 50–51). 

Utbilda medarbetarna i ICAs värdegrund 

Alla som jobbar på ICA ska få de bästa möjligheterna att jobba på 

ett hållbart sätt. ICAs ambition är därför att samtliga av koncernens 

medarbetare ska ha genomgått en e-learningutbildning i 

ICAs Goda Affärer. 2009 hade 14 procent gått utbildningen, visade 

årets medarbetarsamtal. (Läs mer om medarbetare på sid 52–53). 

Läs resten av listan på www.ICA.se 

◗ 

● 

● 

◗ 

◗ 

● 

◗ 

39 



40 


Miljö 

Årets frågor – klimat och hållbart fi ske 

Tempot i arbetet med att minska ICAs påverkan på miljön skruvades upp under 2009. Bland annat utmanades de 

svenska ICA-handlarna att gå över till förnybar el och ICA undertecknade FNs klimatupprop Seal the Deal. Dessutom 

fortsatte frågan om hållbart fi ske att vara ett viktigt fokusområde. 

ICAs klimatstrategi 

Så ser ICA på miljöarbetet 

De senaste åren har frågor om miljö och i synnerhet 

klimatpåverkan blivit allt viktigare för både ICA och 

ICAs kunder. ICAs övergripande mål är att minska sin 

direk direktam direkta kta k 

miljöpåverkan. miljö Den direkta miljöpåverkan sker i butiker, på 

lager samt vid transporter och tjänsteresor. Att minska koncernens 

energianvändning samt att minska andelen avfall är därför stora 

och viktiga delar i miljöarbetet. Genom att ständigt utveckla utbudet 

av ekologiska och miljömärkta produkter bidrar också ICA till 

att minska miljöpåverkan från de produkter som säljs i koncernens 

butiker. Att på olika sätt verka för att bevara den biologiska mångfalden 

är också ett prioriterat område för ICA. Därtill arbetar ICA 

på olika sätt för att uppmuntra kunderna att själva vidta åtgärder 

för att minska sin miljöpåverkan. 

I april 2007 beslutade ICA att införa en klimatstrategi. Målet är att 

minska verksamhetens direkta och kända utsläpp av växthusgaser med 

30 procent till år 2020 jämfört med 2006. Klimatstrategins övergripande 

mål har under året också kompletterats med två delmål: En tredjedel 

av totalmålet skulle vara uppnått till 2009, och två tredjedelar av 

totalmålet till 2012. Delmålet uppnåddes, då ICA i slutet av 2009 hade 

minskat sina utsläpp av koldioxid med tio procent jämfört med 2006. 

Minskningen beror främst på en ökad användning av förnybar el i butik. 

Butikerna är genom sin sammanslagna energianvändning den 

största enskilda direkta klimatpåverkande faktorn inom ICA. Att minska 

energianvändningen inom koncernen är därför ett fortsatt prioriterat 

område. 

För sortiment, internationella transporter och marknadsföring har 

ICA ännu inte helt kartlagt sin klimatpåverkan men arbetet med att 

minska sortimentets klimatpåverkan pågår kontinuerligt. För årets arbete, 

se viktiga insatser 2009 på sid 43. 

Miljöansvar i sortimentet 

Så tar ICA ansvar 

Ambitionen är att erbjuda en stor andel miljömärkta produkter och 

att hela tiden stärka miljötänkandet i sortimentsarbetet. Sortimentet 

utökas kontinuerligt med miljöanpassade produkter samt fl er regionala 

och närproducerade alternativ. ICAs egna ekologiska produkter ska 

vara certifi erade enligt ekologiska regelverk. Vegetabiliska produkter 

godkänns om de uppfyller EUs förordning om ekologisk produktion, EUekologiskt, 

KRAVs regler i Sverige eller Debios i Norge. Animaliska ekologiska 

produkter måste vara godkända enligt KRAV i Sverige eller Debio 

i Norge, eftersom dessa certifi eringar har mer långtgående krav än EUekologiskt 

när det gäller djuromsorg. 

ICA stödjer så kallad integrerad produktion. Det innebär att användningen 

av konstgödsel och bekämpningsmedel dokumenteras och sker 

under kontrollerade former. 

När det gäller icke-ekologiska frukter och grönsaker som köps in krä- 

ver ICA att de ska vara odlade enligt GlobalGAP, den ledande standarden 

för kontroll av trädgårds- och jordbruksprodukter, eller andra liknande 

system. 

Att anpassa inköp efter lokalt utbud är en viktig del i arbetet. ICAs 

generella syn på frukt och grönt är att köpa så nära butikerna som möjligt, 

och att köpa efter säsong. När det till exempel är säsong för svenska 

morötter köper ICA så mycket som det går till de svenska butikerna. 

Men ICA måste också kunna säkerställa att butikerna verkligen får sina 

leveranser. När det svenska morotslagret sinar går alltså ICA vidare till 

nästa möjliga leverantörsområde där det är säsong. 

Hållbart fi ske är en stor och central fråga. ICAs metod för att avgöra 

vilken fi sk som bör säljas är att värdera varje fi skslag för sig. I värderingen 

lyssnar ICA på WWF, som är en långsiktig samarbetspartner, men 

också från många andra viktiga aktörer, som internationella havsforskningsrådet 

ICES, yrkesfi skarnas organisationer och andra miljö- och 

konsumentorganisationer. Grundinställningen är att inte bara sluta sälja 

vissa fi skprodukter utan också söka vägar för att om möjligt förbättra 

situationen. ICA var till exempel första företag i Sverige med att stödja 

MSC (Marine Stewardship Council), ett miljöinitiativ som arbetar för ett 

hållbart fi ske där de marina ekosystemen bevaras. 


Hållbart fi ske: ICA fortsatte arbetet under året med att hjälpa kunderna 

med information om var fi sken i de egna märkesvarorna är fångad. 

Bland annat har ICA information på hemsidan om alla fi sk- och skaldjursprodukter 

under eget varumärke, där kunderna kan se hur produkten 

klassas mot WWFs fi skguide och var den är fångad. Nytt för i år är 

att kunderna kan spåra torsk, kolja och sej som säljs under ICAs varumärke. 

På hemsidan kan kunderna hitta mer information om varifrån 

fi sken kommer och vad som görs för att skydda dess framtid. Det går 

också för kunden att se fi skens resa från de arktiska havsområdena utanför 

Norge till ICA. ICA har under 2009 hållit en utbildning i hållbart 

fi ske för de största leverantörerna som levererar färsk fi sk direkt till butik. 

Med som utbildare var också WWF och Naturskyddsföreningen. Att 

hela tiden stötta de svenska ICA-butikerna är också viktigt för att hindra 

att rödlistad fi sk hamnar i de manuella diskarna. Under året har ICA Sverige 

tagit fram en checklista för butik när de köper in fi sk och skaldjur direkt 

från leverantör samt skickat ut 130 000 exemplar av WWFs fi skguide 

till butikerna (se även artikel sid 41). 

Mer miljöanpassat att välja på: Några exempel på miljöanpassade produkter 

som tillkom i sortimetet 2009 är ICA fi skpinnar gjorda på MSCmärkt 

råvara, ICA I love eco kallrökt lax som är KRAV-certifi erad, ICA 

Stilla havsfl undra som ett komplement och ersättning till rödspätta som 

är rödmärkt av WWF, ICA I love eco-barnsortimentet med bland annat 

pasta, yoghurt, pannkakor, plättar och fruktdryck, ICA I love eco Fiskgratäng 

med tomatsås med kravmärkt fi sk som kan spåras från butik hela 

vägen till fi skebåten samt ICA I love eco Gårdssallad som är den första 

skurna och tvättade ekologiska salladen som är klar att ätas direkt. 

Totalt under året lanserades ett trettiotal nya ICA I love eco-produkter. 

Under 2009 lanserades ICA I love eco-sortimentet även i Baltikum, 

från starten ett femtiotal produkter. Försäljningsökningen av ekologiska

Hållbart fi ske 2009: 

Mer miljömärkt fi sk i sortimentet 

Ut med jätteräkor ur sortimentet, in med mer miljömärkt fi sk och uppstyrt sortiment 

av tonfi sk. Det var några viktiga åtgärder under 2009 när det gäller ICAs arbete med 

hållbart fi ske. 

För den som vill sälja fi sk och skaldjur till kunderna är frågan om hur man bidrar till att 

världens hav inte fi skas ut högst central. Under 2009 arbetade ICA med fl era stora frågor 

som rörde just hållbart fi ske. En av de största nyheterna var att det svenska centrala 

sortimentet nu är helt befriat från arter som ges rött ljus av WWF. Det blev möjligt 

sedan ICA beslutat att sluta köpa in jätteräkor. 

Jätteräkor är upptagna på listan över fi sk- och skaldjursarter som WWF i sin fi skguide 

ger rött ljus (”låt bli”), men ICA har ändå tillhandahållit ett fåtal produkter vildfångade 

och odlade jätteräkor från leverantörer som ICA noga granskat. Under 2009 skedde 

förändringar i sortimentet hos dessa leverantörer. Detta ledde tillsammans med en 

intern diskussion till att ICA tog beslutet att plocka bort jätteräkor helt ur sortimentet, 

och uppmanar de svenska ICA-handlarna att följa exemplet. 

– Det fi nns många som säljer in jätteräkor till butikerna, men vi rekommenderar 

butikerna att avstå så länge det inte fi nns en certifi erbar och trovärdig standard för 

odling av jätteräkor. Ett arbete med en sådan standard pågår i regi av WWF och ICA 

följer detta noga, säger Kerstin Lindvall, miljöchef på ICA Sverige AB. 

Sedan 2004 har all torsk i ICAs centrala sortiment fi skats i Barents hav, som klassas 

som biologiskt säkert, och som nu har grön märkning (”ät gärna”) i WWFs fi skguide. 

2009 ändrade WWF sin rödmärkning till gulmärkning (”tänk efter”) för torsk fångad i 

Östersjöns östra bestånd. 

– I vårt centrala sortimentet fi nns fortfarande ingen Östersjötorsk. 

Vår rekommendation till butiker som gör egna inköp av 

färsk fi sk är att när det gäller Östersjötorsk försäkra sig om att 

fi sken kommer från östra beståndet, och att inte acceptera fi léer 

under 30 centimeter, förklarar Kerstin Lindvall. 

ICAs rödspätta blev under året MSC-märkt och därmed får 

den grönt ljus av WWF. Även all makrill under ICAs varumärke 

klarade kraven från MSC och byts succesivt ut. ICA valde också 

att byta ut den gulfenade tonfi sken i sina ICA-produkter mot 

Skipjack, som har ett mer hållbart bestånd. 

Läs mer om hur ICA hjälper kunderna att spåra varifrån fi sken 

kommer på ICAs nya sökfunktion ”Spåra torsken” på 

www.ICA.se. 

produkter avstannade i Sverige under 2009, främst beroende på att de 

ekologiska mejeriprodukterna minskade i försäljning. ICA Norge hade 

en fortsatt positiv försäljningsökning även under 2009. 

Topp 5 ekologiskt1) 1. Mjölk 

2. Filmjölk/naturell yoghurt 

3. Barnmat 

4. Kaffe 

5. Ägg 

1) Baserat på försäljning i svenska ICA-butiker. 

Ekologiska produkter i ICA- och Rimi-butiker 

2009 2008 2007 

Sverige, antal (försäljningsutv.) 677 (+1%) 660 (+54%) 370 (+28%) 

Norge, antal (försäljningsutv.) 280 (+14%) 500 (+21%) 350 (+20%) 

Baltikum, antal (försäljningsutv.) 461 (i.u.) 232 (i.u.) 190 (i.u.) 

Uppföljning klimatanalyser: Kunskaper som förvärvades genom ICAs klimatanalyser 

av 100 egna märkesvaror 2007 har fortsatt att diskuteras 

även utanför koncernen. Bland annat har ytterligare svenska tomatodlare 

under 2009 övergått till förnybara källor när de värmer upp växthusen. 

Några av dem har använt ICAs analyser som underlag i dessa beslut. 

Leverantörsprojekt: Sedan våren 

2009, som en effekt av de genomförda 

klimatanalyserna, driver ICA 

ett projekt med fem utvalda leverantörer 

av ICA I love eco-produkter. 

Syftet har varit att minska 

klimatpåverkan från produkterna 

samt att utvärdera möjliga framtida 

krav på leverantörer. Dessutom 

har projektet möjliggjort ett 

värdefullt erfarenhetsutbyte mellan 

leverantörerna och med ICA 

respektive KRAV. Från och med 

årsskiftet 2009/2010 har alla leverantörerna 

förnybar el i produktionen 

och samtliga har eller ska 

genomföra en energikartläggning 

och upprätta mål för att minska 

energianvändningen. Miljö och kli- 


ICA I love eco-produkter för barn var 

några av de nya egna märkesvaror som 

lanserades under 2009. Både produkterna 

i sig och omständigheterna de produceras 

under granskades noga av ICA innan 

lanseringen. 

mat fi nns nu med i medvetandet hos företagen och det leder hela tiden 

till nya idéer om förbättring. Grunden till detta projekt är den kunskap 

som vanns genom klimatanalyserna av egna märkesvaror 2007. 

41 



42 


Rätt palmolja i produkten: ICA antog under 2009 ett mål om att senast 

2015 ska all palmolja som används i ICAs egna märkesvaror vara RSPOcertifi 

erad (Round table on Sustainable Palm Oil, www.rspo.org). Att 

palmolja är RSPO-certifi erad innebär bland annat att den är hållbart 

producerad och att palmoljeplantagen tar såväl ekologisk, social som 

ekonomisk hänsyn. Eftersom volymerna av RSPO-certifi erad palmolja 

ännu är begränsade, har ICA beslutat att köpa Green Palm-certifi kat 

för all palmolja som idag används i egna märkesvaror i livsmedel som 

tas fram av ICA Sverige. Intäkterna för försäljning av Green Palm-certifi 

kat går direkt till stöd för små och stora palmoljeplantager som lever 

upp till RSPO-kriterierna. Detta för att stödja en ökad produktion 

av hållbart producerad palmolja. Genom att köpa certifi kat försäkrar 

sig ICA om hållbar produktion av den mängd palmolja som motsvarar 

den mängd ICA använder i sina produkter. För livsmedel under eget 

varumärke förbrukar ICA årligen cirka 2 000 ton palmolja för produkter 

på den svenska marknaden. 

Vattenavtryck: Förbrukning av vatten i tillverkningsprocesser har blivit 

en allt viktigare miljöfråga. Allt fl er börjar nu tala om ”water footprint”, 

på samma sätt som klimatdebatten redan tagit till sig uttrycket ”carbon 

footprint”. ICA har därför internt påbörjat arbetet med att bygga upp sin 

kunskap runt vattenförbrukningens påverkan på miljön. 

Nya KRAV-regler: ICA har under året följt arbetet med de klimatregler 

som successivt infogas i KRAVs regelverk. ICA har också svarat på en remiss 

från KRAV angående klimatkriterier för växthusodling. 

Ekologiskt i Estland: Rimi i Estland deltog för andra året i kampanjen 

”Green Product”, som organiseras av Estonia Green Movement för att öka 

medvetenheten om ekologiska alternativ. Volontärer hjälpte till att med 

skyltar lyfta fram ekologiskt producerade produkter tydligare i butikerna. 

Nya kemikalierutiner: EUs kemikalielagstiftning REACH innebär i korthet 

att den som producerar eller importerar förpackningar eller produkter 

har ansvaret för att säkerställa att de kemiska ämnen som ingår 

är acceptabla för människor och miljö. Under 2009 beslutades om uppdaterade 

riktlinjer till ICAs policy för kvalitet, miljö och socialt ansvar 

för hur ICA ska hantera kemiska ämnen i produkter. Under året har arbetssättet 

förfi nats ytterligare för att säkerställa en god efterlevnad av 

reglerna. 

Försäljning av ekologiska produkter 

ICA- och Rimi-butiker 

i Norge, MNOK 

1 500 

1 000 

500 

0 

93 

07 

113 

08 

128 

09 

ICA-butiker 

i Sverige 1) , MSEK 

1 500 

1 000 

500 

0 

827 

07 

1 277 

08 

1 285 

09 

1) Den totala försäljningen av ekologiska 

produkter är högre då dessa siffror endast 

omfattar produkter levererade från ICAs 

centrallager och ej produkter som 

respektive ICA-butik köpt in direkt från 

exempelvis lokala leverantörer. 

Naturbeteskött: Sedan 1990-talet samarbetar ICA i Sverige med Världsnaturfonden 

om att öka produktion och försäljning av naturbeteskött, 

för att bevara den biologiska mångfalden i de svenska naturbetesmarkerna. 

Under 2009 har ICA lanserat en ny produkt och sortimentet består 

nu av totalt 13 artiklar. Sedan samarbetet startade har minst 36 000 

hektar naturbetesmark restaurerats. 

Miljöanpassade shoppingkassar: 

ICA Sverige tog tillsammans med 

design trion Dagmar fram en miljöanpassad 

shoppingkasse i tyg med ekologisk 

och Rättvisemärkt bomull under 

2009. Tio kronor per såld kasse 

går till WWFs arbete för ett bättre klimat. 

I Estland, Lettland och Litauen 

har Rimi-butikerna slutat med plastkassar 

och erbjuder istället kassar 

som till 33 procent kommer från återvunnet 

material samt har också bomulls- 

och papperskassar till försäljning. 

Stammisljus: Även 2009 genomförde ICA en kampanj i Sverige för att 

erbjuda stamkunder förmånliga priser på lågenergilampor. När kunderna 

använder de lågenergilampor som sålts totalt under året istället för vanliga 

glödlampor, uppskattas utsläppen av koldioxid reduceras med cirka 

18 300 ton. 

ICAs bemötande av granskningar 2009 

”Rödlistad” fi sk: Såväl media som miljöorganisationer och kunder har 

visat ett stort intresse för det hållbara fi sket. Exempelvis granskades ICA 

av SVTs Uppdrag granskning avseende försäljning av norsk odlad lax. I 

ICA Sveriges sortiment fanns första halvåret 2009 två produkter upptagna 

som rödmärkta (”ät inte!”) i WWFs fi skguide: rödspätta och jätteräkor. 

Angående jätteräkor beslutade ICA att ta bort produkten ur det 

centrala sortimentet. När det gäller rödspätta, som hittills varit den 

enda rödlistade arten under ICAs eget varumärke, blev den under sommaren 

godkänd av MSC (Marine Stewardship Council) och är därmed 

grönlistad (”ät gärna”). (Läs mer om hållbart fi ske i artikel på sid 41). 

Granskad palmolja: WWF granskade 2009 ett 60-tal europeiska importörer 

och livsmedelskedjor vad gäller inköp av ansvarsfullt producerad 

palmolja. Granskningen visade att majoriteten i låg utsträckning efterfrågade 

den certifi erade palmolja som fi nns på marknaden. Bland de 

granskade livsmedelsföretagen hamnade ICA något över mitten, och 

gavs 14 poäng av 29 möjliga, en klar förbättring från tidigare nivåer och 

långt före svenska konkurrenter. Totalt fi ck ICA två palmer av tre möjliga 

i WWFs graderingsskala. Se även text ovan om ICAs beslut angående 

RSPO-certifi erad palmolja i egna märkesvaror. 

Miljöansvar inom logistik och transport 


För att ytterligare effektivisera transporterna med högre fyllnadsgrad 

och färre tomma lastbilar som kör på vägarna arbetar ICA Sverige för 

att ta över leverantörernas transporter till lagren. Även om detta leder 

till att ICAs direkta klimatpåverkan från transporter de senaste åren 

ökat, så minskar miljöpåverkan i stort. Detta eftersom lastbilar som 

lämnat produkter i en butik kan köra förbi leverantören och hämta upp 

produkter på väg tillbaka till ICAs lager, istället för att köra tomma tillbaka. 

För att minska det totala antalet transportkilometer fortsätter 

ICA kontinuerligt arbetet med att effektivisera infrastruktur och distributionsnät. 

Att se till att lastbilar är välfyllda, gör så få starter och stopp

Klimatarbetet satte prägel på året 

För ICA blev 2009 ett år präglat av insatser för att minska klimatpåverkan. Bland 

annat fi ck koncernchef Kenneth Bengtsson tillfälle att berätta för FNs generalsekreterare 

Ban Ki-moon om ICAs utmaning till handlarna att gå över till förnybar el. 

I december 2009 riktades världens blickar mot Köpenhamn och toppmötet om klimatet, 

där tanken var att underteckna efterföljaren till Kyotoprotokollet. Vägen till toppmötet 

kantades inte bara av stor medial uppmärksamhet, utan också av lokala initiativ 

och aktiviteter även inom näringslivet. ICA engagerade sig i fl era näringslivsupprop, 

bland annat FNs egna Seal the deal. Ett annat stort upprop som ICA undertecknade 

var The Copenhagen Communique on Climate Change, där över 500 globala företag 

visade sitt stöd för ett effektivare klimatavtal. 

ICA har sedan 2007 en klimatstrategi och ett övergripande mål: Att minska sina direkta 

och kända utsläpp av växthusgaser med 30 procent till år 2020. Det målet kompletterades 

under 2009 med två delmål, där det ena var att redan 2009 uppnå en reducering 

av utsläpp med 10 procent jämfört med 2006. ICA uppnådde detta delmål 

främst genom ökad användning av förnybar el i butik. 

I maj 2009 fi ck ICAs koncernchef Kenneth Bengtsson chansen att personligen berätta 

för FNs generalsekreterare Ban Ki-moon om ICAs klimatarbete. Mötet skedde i 

Köpenhamn på World Business Summit on Climate Change. Bland annat lyfte Kenneth 

Bengtsson fram ICAs utmaning till de fria ICA-handlarna att gå över till förnybar el redan 

under 2009. 

Cirka 40 procent av Sveriges ICA-butiker använder förnybar el redan idag och 

många fl er är positiva till initiativet. 

– Om ICA-handlarna lyckas med det så har vi reducerat ICAs koldioxidutsläpp med 

30 procent och uppfyllt klimatmålet tio år tidigare än vi räknat med, säger Kenneth 

Bengtsson. 

som möjligt och har noggrant planerade rutter är sedan länge en självklarhet. 

ICA försöker också att lyfta över ännu fl er transporter från väg 

till järnväg. I Baltikum har antalet godstransporter under året minskat på 

grund av det rådande marknadsläget. 

ICA äger idag inga egna lastbilar, med undantag för Norge där ICA 

både har egna lastbilar och hyr in av samarbetspartners. Miljökrav har 

sedan länge ställts på de samarbetspartners som ICA har. ICA Norge 

strävar efter att minimera antalet transporter på väg och arbetar därför 

med att lägga över så många transporter som möjligt från väg till järnväg, 

att minska andelen bilar som kör tomma i retur efter leveranser 

samt att bättre utnyttja inhyrda bilar. Både egna och inhyrda chaufförer 

tillämpar sparsam körning. 

I Sverige ställer ICA krav på att chauffören tillämpar sparsam körning, 

att alternativt bränsle blandas i dieseln, att lastbilarna har lättrullande däck 

och inget onödigt vindmotstånd på lastbilen – allt för att minska bränsleåtgången 

och därmed minska miljöbelastningen. Genom användande av 

den senaste motortekniken på lastbilarna och nyttjandet av alternativa 

bränslen minskar utsläppen från transporter ytterligare, och därmed också 

klimatpåverkan. Krav ställs på att speditörerna ska kunna redovisa detta. 

ICA Sverige reviderar speditörerna varje år då miljökraven följs upp. Under 

2009 har revisionerna genomförts av extern part. Ett fl ertal avvikelser 

konstaterades hos alla transportörer utom en som följde ICAs krav 

till punkt och pricka. Alla avvikelser har transportörerna fått lov att återkomma 

med åtgärdsförslag på som ICA har studerat och tyckt till om de 

är rimliga och sen godkänt dem. De fl est frekventa avvikelserna var att 

de inte hade egna kontroller på, om de verkligen höll hastigheter, dålig 

egenkontroll och dokumentation på om de kontrollerade däcktrycket 

regelbundet, och att de hade brister i att utbilda i sparsam körning för till 

exempel nyanställda (se tabeller sid 46–47 för detaljerad information). 

Så gör ICA med resor i tjänsten 

ICA har riktlinjer för val av tjänstebil och under 2009 ökade andelen miljöbilar 

i ICA Sveriges bilpark från 31 till 38 procent. ICA Sverige har 2008 


anslutit sig till en miljöbilspool som är ett miljöanpassat alternativ till 

taxi. Även ICAs centrala hyrbilsavtal innebär att resenären i första hand 

får en miljöbil. För Sverige och Norge har antalet videokonferenser ökat 

med sju procent och telefonkonferenser med tre procent medan fl ygresorna 

har minskat med cirka 20 procent under året. (Se tabeller sid 46–47 för 

detaljerad information). Från 2008 har ICA klimatkompenserat för affärsresor 

med fl yg som bokas genom den centrala resebyrån. Pengarna för 

klimatkompensationen möjliggör fi nansiering av vindkraftverk i Kina 

och kompensation sker fortlöpande enligt CDM Gold standard (som i 

korthet innebär att ICA uppfyller en hög nivå av Kyotoprotokollets direktiv 

för Clean Development Mechanism-projekt för växthusgasreducerande 

åtgärder i utvecklingsländer). 


KNEGar tillsammans: ICA Sverige är sedan 2009 medlem i nätverket 

KNEG – klimatneutrala godstransporter – där medlemmarna gemensamt 

arbetar för att möjliggöra klimatneutrala godstransporter. 

Fossilfritt i Stockholms stad: ICA deltar i ett projekt som testar fossilfri 

distribution i Stockholms stad. Under 2009 pågick förberedelser för att 

tre lastbilar ska kunna testköras i början av 2010. 

Miljö- och trafi ksäkerhet: Från 2009 ska alla lastbilar som kör för ICA 

Sverige vara utrustade med alkolås. Under sommaren 2009 genomförde 

ICA en revision och vid revisionstillfället hade nästan hälften av de an litade 

transportörerna bilar som ännu inte hade alkolås installerat, trots 

krav. Transportörerna åtgärdar själva fallen med att boka tid för installation 

av alkolås där det saknats. 

Dricka på räls: Större delen av dryckestransporterna i Sverige går med 

tåg. ICA Sverige har under året haft nära samarbete med statliga Jernhusen 

som bygger en kombiterminal på tomten bredvid ICA i Västerås. 

Tanken är att redan i byggprocessen tänka på att öppna möjligheter för 

ICA att använda sig av tågleveranser. 

43 



44 


Framtidsstrategier: ICA Sverige har 

under året deltagit i projekt Transport 

2030 som leds av IVA (Kungliga 

ingenjörsakademien) för att fånga 

upp strategiska riktlinjer för transportarbetet. 

Miljöansvar i lager och butik 


Snålt är modellen på 

Maxi ICA Stormarknad i Östersund. 

Nyetablerade Maxi ICA Stormarknad i Östersund är ett 

bra exempel på ICAs arbete för att minska utsläppen av 

växthusgaser. Butiken har dörrar på majoriteten av kyldiskarna, 

100 procent naturligt kylmedium samt en värmepump 

för värmeåtervinning. Åtgärderna innebär att 

kylanläggningen drar 35 procent mindre energi än jämförbara 

butiker och att hela butiken sparar 130 ton koldioxid 

per år. Det innebär en miljöbesparing som motsvarar 

70 normalsvenska villors energianvändning på 

ett år. Ekonomiskt innebär detta en besparing med cirka 

35 000–40 000 kr per månad för butiken. 

Driften av lager och butiker står för en 

stor del av ICAs totala miljöpåverkan 

genom den energi som förbrukas. 

Energieffektiviseringsarbetet har gett 

resultat. Klimatpåverkande utsläpp 

från butik och lager har minskat, 

främst beroende på att fl er butiker 

och lager drivs med förnybar el. Alla ICAs lager i Sverige och cirka 40 

procent av de svenska ICA-butikerna använder förnybar el. Under året 

gick samtliga lager i Norge över till förnybar el. (Se sid 46 för detaljerad 

information.) 

Vid val av köldmedia ska ICA aktivt verka för att det köldmedium 

och tillhörande teknisk lösning väljs som totalt sett ger lägsta möjliga 

påverkan på klimatet. Till skillnad från så kallade syntetiska köldmedier 

har naturliga köldmedier liten eller ingen påverkan på ozonskiktet eller 

ökar växthuseffekten. 

I Sverige deltar ICA i nationella energiforskningsprojekt med Energimyndigheten, 

Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Statens Provningsanstalt 

med ambitionen att verifi era kända och nya lösningar för 

energibesparing i butik. Som exempel på projekt kan nämnas ”Effsys”, 

”Fältmätningar av system med naturliga köldmedier” och ”Energieffektiva 

system och lämpligt inneklimat för miljömässigt hållbara butiker”. 

Miljöpåverkan sker också genom att butiker och lager producerar 

avfall. ICA strävar efter att nå en hög återvinningsgrad i både lager och 

butiker. På ICAs lager i Sverige sorteras allt avfall vilket möjliggör att hela 

98 procent återvinns istället för att hamna på deponi. 


Earth Hour: ICA deltog under året i WWFs kampanj Earth Hour för att 

uppmärksamma klimatfrågan och reducerade belysningen på ett antal 

lager, kontor och butiker. ICA uppmanade också sina kunder att delta i 

en släckt timme för klimatets skull. 

Energisnålare butiker: ICA Sverige har under året inlett en energisparsatsning 

för att effektivisera butikernas energianvändning. Ett första 

steg är att installera ett mätsystem som timme för timme mäter förbrukningen 

i butikens olika delar. Mätning och analys är första steget för 

att få kunskap och inspiration för att kunna minska förbrukningen. För 

fl era butiker är det även aktuellt att med hjälp av en energikonsult göra 

en total energikartläggning med åtgärdsplan för energisparande förbättringar. 

Målet är att under 2010 minska butikernas energianvändning 

med 10 procent, jämfört med basåret 2007, men för många butiker är 

potentialen betydligt större än så. Det fi na med energibesparingar är att 

de är gynnsamma både för miljön och butikens ekonomi. 

Utveckla styrsystem: I de norska butikerna använder ICA systemet Cool 

ICA som följer energianvändning och temperaturer. 406 butiker har nu 

installerat systemet. 

I Baltikum används AMS, Automatic Monotoring System, för att 

övervaka temperatur i kylar och frysar. 

Lock och dörrar på kyl och frys: ICA arbetar löpande med att sätta lock 

på frysdiskar och dörrar eller gardiner på kylar och frysar. Satsningen 

har ökat i Sverige under 2009. I Norge har kylar och frysar försetts med 

lock och dörrar i samband med förnyelsen av Rimi-butikerna. Också i 

de baltiska länderna förnyas kylar och frysar i samband med omprofi leringen 

av Supermarket-profi len (se artikel sid 19). 

Övergång till förnybar el: ICA erbjuder alla svenska ICA-handlare att 

köpa förnybar el till sina butiker. I maj utmanade ICAs koncernchef de 

svenska ICA-handlarna att börja med förnybar el för att snabbare nå 

klimatmålet. Sedan utmaningen har en ökning av för nybar el skett. ICA- 

Maxi-profi len har tagit ett inriktningsbeslut på att alla butiker ska ha förnybar 

el. Två tredjedelar av butikerna har det redan och för resterande 

tredjedelen planerar man att gå över till förnybart så snart avtalen tillåter 

det. I vissa fall där butiken ingår i ett stort köpcentra kan det ta lite längre 

tid eftersom man måste lösa det tillsammans med fastighetsägaren. 

Äta snart är smart: ICA Maxis koncept ”Ät Snart” erbjuder kunderna att 

handla produkter som annars hade gått till spillo till extra förmånliga 

priser (se artikel Kort och gott sid 20). ICA Norge har infört ett liknande 

koncept kallat ”50%” där produkter med kort datum rabatteras med 50 

procent. Kunderna får ett bättre pris och ICA Norge minskar svinnet. 

Kasta mindre: Under året har många nya idéer fötts vad gäller att minimera 

svinn och minska mängden fullt ätbara livsmedel som slängs i butik. 

Exempel är ICA-butiker som lagar lunchrätter av produkter som har kort 

datum och säljer frukt och grönt med skönhetsfl äckar till lägre pris. (Se 

även artikel sid 20). 

Byta ut belysning: ICA byter löpande ut äldre belysning i butik mot modernare, 

mer effektiva alternativ med lägre energianvändning. Energibesparingarna 

kan uppgå till upp mot 50 procent för belysningen, vilket för 

hela butiken ger 10–15 procent energibesparing. Projektet pågår i både 

Sverige och Norge och ledde till att ICA fi ck ett miljöpris på Dagligvarugalan 

i september. Detta har ökat uppmärksamheten, vilket märks på 

att fl er anmäler sitt intresse för att genomföra dessa åtgärder i butik. 

Svanenmärkta butiker: I Sverige fi nns beslut om att alla ICA-Maxi- och 

ICA-Kvantum-butiker ska vara Svanenmärkta. Alla butiker i ICA-Supermarketprofi 

len ska successivt certifi eras. Under året ökade antalet Svanenmärkta 

ICA-butiker i Sverige och då främst inom ICA Supermarketprofi 

len som gick från 117 till 168 Svanenmärkta butiker. 

Antal och andel Svanenmärkta ICA-butiker 

2009 2008 2007 

Sverige, antal (andel) 382 (28%) 326 (24%) 269 (20%)

Risker och möjligheter med klimatförändringar 

Förändring Risker Möjligheter 

Ny lagstiftning 

Fysiska 

förändringar 

Övriga 

förändringar 

Samhällets växande medvetenhet runt klimatförändringar 

kommer med största säkerhet att resultera 

i nya lagar och förordningar som i sin tur påverkar 

ICAs verksamheter, både fi nansiellt och fysiskt. ICA 

bevakar kontinuerligt frågorna för att vara redo till 

snabb anpassning. Utsläppsbegränsningar för godstransporter, 

skatter som leder till exempelvis dyrare 

fossila bränslen samt samhällets omställning till förnybara 

energikällor är några av de viktigaste områdena 

just nu. 

De fysiska risker som klimatförändringarna kan medföra 

– temperaturförändringar, torka, översvämningar 

etc. – påverkar alla i samhället. För ICA innebär det 

att tillgång till olika grödor kan förändras i mängd och 

över tid på grund av exempelvis ändrade odlingsmönster. 

Varutransporter kan påverkas om extrema 

väderförhållanden förändrar framkomlighet i vissa 

områden. Även nyetableringar inom ICA-koncernen 

riskerar att påverkas och till exempel risk för översvämningar 

i vissa lägen måste vägas in i besluten. 

Minskad tillgång på fossila bränslen utgör också en 

möjlig risk om ICA inte klarar omställning och anpassning 

av verksamheterna till förnybara bränslen. 

Förändringar i konsumtionsmönster på grund av växande 

medvetenhet om klimatförändringar kan utgöra 

en risk om inte ICA anpassar sig tillräckligt snabbt 

till kundernas nya krav. 

Övergång till naturliga köldmedier: Inom ICA fanns 20-talet butiker med 

100 procent naturliga köldmedier under 2009 och antalet ökar löpande. 

När det gäller övriga butiker med syntetiska köldmedier som kan påverka 

växthuseffekten har ICA länge jobbat med att minimera fyllnadsmängderna 

i kylsystemen. Framför allt i större butiker används andra 

köldbärare, till exempel glykol som cirkuleras i systemet och håller nere 

mängden köldmedia. ICA har starkt minimerat fyllnadsmängderna i kyl- 

och fryssystemen. Glykol används som köldbärare för kylsystem (i alla 

profi ler utom ICA-Nära) respektive koldioxid för frys (ICA-Kvantum och 

ICA-Maxi). Historiskt ligger ICA mycket väl till på detta område i jämförelse 

med konkurrenter. 

Energisnålare lager: ICAs lager i Kallhäll i Sverige bytte under 2009 köldbärare. 

Effektökningen innebär minskad energianvändning. Andra ICAlager 

i Sverige arbetar aktivt för att minska onödigt energiläckage. Vid 

lagret i Borlänge byttes till exempel alla vädertätningar där lastbilarna 


Utmaningar föder idéer. Klimatdebatten kommer sannolikt 

att leda fram till hårdare begränsningar av koldioxidutsläpp 

från transporter. Det i sin tur ökar behovet av miljöanpassade 

lösningar som till exempel fl er transporter 

av produkter på tåg. Ny teknik utvecklas också utifrån de 

nya behoven vilket ger möjligheter till fl er miljöanpassade 

lösningar. En sannolikt kommande skatt på syntetiska 

köldmedier kommer till exempel att styra utvecklingen 

mot mer miljöanpassade alternativ i allt från transporter 

till kylsystem i butik. 

När kundernas efterfrågan på klimat- och miljöanpassade 

produkter ökar kan ICA också hitta nya affärsmöjligheter. 

Det kan vara att till exempel utveckla nya produkter 

eller att hitta nya lägen för butiksetablering närmare bostadsområden 

så kunderna kan cykla eller gå till butiken. 

En möjlighet är också att bättre avfallshantering i stort i 

samhället leder till att butikerna kan få ett mer miljöanpassat 

omhändertagande av sitt avfall. Uppmärksamheten 

kring matavfallets betydelse för klimatet leder till mer 

fokus på att hålla svinnet nere. Genom en tidig omställning 

till förnybara energikällor kan ICA försäkra sig om 

att verksamheten kan fortsätta även om tillgången på 

fossila bränslen skulle minska. Att minska energianvändningen 

är dessutom ett sätt att spara pengar. 

Nöjda kunder är en viktig konkurrensfördel. Genom att 

föra en bra dialog, vara uppfi nningsrik och ambitiös så kan 

ICA förbättra sina kundrelationer, vilket kan ge ett affärsmässigt 

försprång. 

lastar på och av produkter och vid lagret i Västerås monterades självstängande 

luckor vid återvinningsstationen. 

Återvinna mer: Trots arbete med att minska avfallet så mycket det bara 

går, fi nns ändå lagar och föreskrifter som gör att en viss del inte går att 

använda eller sälja till butik. Alla ICAs lager i Sverige sorterar allt avfall 

i olika fraktioner som sedan kan återanvändas eller återvinnas. Under 

2009 återvanns hela 98 procent. Mjukplast kan bli till ny sträckfi lm eller 

nya plastpåsar, metallskrot kan bli till ny metall. En avfallsanalys genomfördes 

under året vid lagret i Borlänge för att se hur man kan ta hand 

om energiinnehållet i avfallet på bästa sätt. 

Koll på påsen: I Estland deltog Rimi i ”Killerkott tapab”, en stor kampanj 

för att öka medvetenheten om miljöfaran med plastpåsar och visa kunderna 

alternativ. Bland annat erbjöd Rimi återvinningsbara påsar samt 

tygkassar till ett billigt pris. 

45 



46 


ICAs energi- och materialbalans 

ICAs övergripande mål är att minska verksamheternas miljöpåverkan på alla nivåer inom koncernen: sortiment, lager, 

kontor, transporter, tjänsteresor och butiker. I ICAs energi- och materialbalans visas koncernens energianvändning 

och nyttjande av transporter samt genererat avfall och utsläpp till luft. Balansen omfattar den egna verksamheten 

vilket innebär att till exempel råvaror för tillverkning av produkter samt avfall som genereras i hushållen inte ingår. 

Energianvändning 

Sverige 1) 07 0,1 

08 0,1 

09 0,3 

Norge1) Köldmediaförbrukning, ton 

07 0,1 

08 0,1 

09 0,2 

Baltikum 07 11 

08 11 

09 

1) Omfattar endast lager. 

10 

”Energisnålare butiker och lager 

Energianvändning är ett 

prioriterat område och de 

många insatser som gjorts 

under 2009 har lett till minskad 

total energianvändning. 

ICA kommer att fortsätta 

sitt arbete med att minska 

energianvändningen då detta 

är positivt för både miljö och 

ekonomi.” 

Transporter 

Dieselförbrukning godstransporter 

mellan lager och butik, tusen liter 

Sverige 07 20 744 

08 22 181 

09 26 069 

Norge 07 5 175 

08 5 773 

09 5 609 

Baltikum 07 3 701 

08 4 645 

09 4 092 

Sverige 07 99 230 

08 90 6081) 09 84 023 

Norge 07 24 775 

08 24 453 

09 24 246 

Baltikum 07 16 5452) 08 16 6332) Energianvändning i lager, MWh 

09 

1) Uppdaterad 2009 med reell energiförbrukning. 

13 418 

2) Inkluderar även elförbrukning för kontor och liknande lokaler. 

Genomsnittlig energianvändning 

i lager, kWh/m 2 

Sverige 07 251 

08 281 1) 

09 270 

Norge 07 234 

08 222 

09 220 

Baltikum 07 251 2) 

08 217 2) 

09 176 

1) Uppdaterad 2009 med reell energiförbrukning. 

2) Inkluderar även elförbrukning för kontor och liknande lokaler. 

”Bättre kontroll på transporterna 

I Sverige tar ICA över godstransporter från sina 

leverantörer för att inte köra med tomma lastbilar 

tillbaks till lager från butik. Detta har inneburit att 

ICAs transporter ökat, men miljöbelastningen totalt 

sett har minskat. ICAs medarbetare i Sverige och 

Norge reser mindre och mindre med fl yg, medan 

resorna med tåg och bil har ökat något.” 

Tjänsteresor med fl yg, tusen kilometer 

Sverige 07 15 994 

08 13 461 

09 10 625 

Norge 07 4 040 

08 3 400 

09 2 535 

Baltikum 07 i.u. 

08 i.u. 

09 i.u. 

Energianvändning i butik, MWh 

Sverige 07 1 018 050 

08 996 712 

09 875 4781) Norge 07 347 556 

08 368 763 

09 333 501 


08 183 524 

09 196 694 

1) Minskningen beror främst på förbättrade mätmetoder. 

Genomsnittlig energianvändning 

i butik, kWh/m2 Sverige 07 494 

08 466 

09 4061) Norge 07 556 

08 587 

09 547 

Baltikum 07 443 

08 441 

09 425 

1) Minskningen beror främst på förbättrade mätmetoder. 

Tjänsteresor med tåg, tusen kilometer 

Sverige 07 1 814 

08 1 898 

09 2 153 

Norge 07 i.u. 

08 i.u. 

09 i.u. 


08 i.u. 

09 i.u. 

Total energianvändning i lager och 

butik, ICA-koncernen, MWh 

07 1 688 871 

08 1 680 693 

09 1 527 359 

Fördelning av ICA-koncernens energikällor 

2009 (elförbrukning i lager och 

butik), % 

Förnybar energi 66 

Fossil energi 18 

Kärnkraft 16 

Tjänsteresor med bil, tusen kilometer 


08 1) 7 176 

09 7 714 

Norge 07 i.u. 

08 i.u. 

09 i.u. 


08 i.u. 

09 i.u. 

1) Uppdaterad 2009 så att alla tjänsteresor med bil omfattas.

Utsläpp 

Utsläpp av koldioxid från energi i butik, 

ton 

Sverige 07 101 805 

08 97 328 

09 48 857 

Norge 07 34 756 

08 36 876 

09 33 350 


08 52 958 

09 54 369 

1) ,2) Avfall 

Utsläpp av koldioxid från energi 

i lager, ton 


08 984 

09 1 106 

Norge 07 2 477 

08 2 445 

09 30 1) 


08 5 243 

09 3 690 

1) Sedan 2009 har samtliga lager i Norge förnybar el. 

Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor 


08 5 049 

09 4 310 

Norge 07 1 134 

08 954 

09 707 


08 i.u. 

09 i.u. 

4) Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med tåg i Sverige uppgår 

till cirka 0,01 ton/år. Dessa utsläpp är ej inkluderade. 

4) 

med fl yg och bil, ton 

Komposterbart, ton 


08 4 078 

09 3 724 

Norge 07 i.u. 

08 7 615 

09 7 002 


08 i.u. 

09 1 846 

Deponerat avfall, ton 

Sverige 07 327 

08 240 

09 197 

Norge 07 i.u. 

08 2 476 

09 1 589 


08 i.u. 

09 18 188 

Sverige 2) 07 141 

08 141 

09 717 

Norge2) Utsläpp av koldioxid från köldmediaförbrukning 

i lager och butik, ton 

07 369 

08 369 

09 654 


08 34 238 

09 

2) Omfattar endast lager. 

38 902 

Utsläpp av koldioxid från godstransporter 

mellan lager och butik, ton 

Sverige 07 53 934 

08 57 671 

09 67 780 

Norge 07 13 454 

08 15 009 

09 14 584 


08 12 542 

09 11 048 

” Minskade 

”Förbättrad avfallshantering 

Under året minskade den totala 

avfallsmängden som ett resultat av 

arbetet med att minska mängden 

avfall i lager och butik. Av det avfall 

som uppkommer eftersträvas en hög 

grad av materialåtervinning och en 

låg grad av avfall som går till deponi.” 


08 2 592 

09 2 305 

Norge 07 i.u. 

08 6 265 

09 6 434 


08 i.u. 

09 818 


Brännbart, ton Total mäng avfall, ton 

Återvunnet/återanvänt, ton Andel återvunnet, % 


08 4 261 

09 4 371 

Norge 07 i.u. 

08 13 219 

09 13 882 


08 i.u. 

09 12 194 

1) Sverige omfattar avfall från logistik, Norge och Baltikum omfattar avfall från logistik och butik. 2) Uppdaterad avfallsdata 2008 för Norge p.g.a. felaktigt underlag 

Totalt utsläpp 

07 320 376 

08 317 145 

09 276 529 

3) av koldioxid, 

ICA-koncernen, ton 

3) Exklusive utsläpp från klimatkompenserade fl ygresor. 

Fördelning av ICA-koncernens utsläpp3) av koldioxid 2009, , 

% 

Köldmedia i butik 13 

Köldmedia i lager 2 

Energi i lager 2 

Energi i butik 49 

Godstransporter 34 

Tjänsteresor 1 

3) Exklusive utsläpp från klimatkompenserade fl ygresor. 

utsläpp av koldioxid 

En ökad användning av 

för nybar el har lett till att 

koncernens koldioxidutsläpp 

från energiförbrukning i butik 

minskat med 22 procent under 

året. Delmålet att under 2009 

minska utsläppen av koldioxid 

med tio procent jämfört 

med 2006 uppnåddes.” 

Sverige 07 10 820 

08 11 171 

09 10 597 

Norge 07 i.u. 

08 29 576 

09 28 906 


08 44 421 

09 33 046 

Sverige 07 97 

08 98 

09 98 

Norge 07 i.u. 

08 92 

09 95 


08 27 

09 45 

47 



48 


Samhälle: Produktsäkerhet 

ICA vässar kvalitetsarbetet 

Säkra och trygga produkter är en grundförutsättning för att ICA ska kunna behålla kundernas förtroende. Under 2009 

gjordes fl era insatser för att vässa produktsäkerheten ytterligare. Bland annat fortsatte ICA att kartlägga förhållanden 

i leverantörernas fabriker samt sjösatte det stora kvalitetsprojektet ”I Care”. 

Kvalitetssäkring i ICAs logistik 

I logistikkedjan säkerställs att varornas goda kvalitet bibehålls fram till 

ICAs butiker. Produkterna kvalitetssäkras genom god egenkontroll och 

ett aktivt produksäkerhetsarbete, som bland annat innefattar en fullt 

genomförd HACCP-plan (Hazard Analysis and Critical Control Points). 

HACCP-planen krävs enligt lag och beskriver hur företaget arbetar med 

att ta reda på, bedöma och kontrollera livsmedelsrisker. 

Kvalitetssäkring i butik 

Så ser ICA på produktsäkerhet 

ICA kontrollerar och följer upp produktsäkerheten 

hela vägen från primärproducenter till kunder. Eftersom 

säkerhet och kvalitet är en grundläggande förut- 

sättni sättning ning 

för fö branschen b som helhet sker ofta arbetet tillsammans 

med branschorgan och andra livsmedelskedjor. ICA deltar i det internationella 

samarbetet Global Food Safety Initiative, GFSI, som 

skapat gemensamma normer för att bedöma matsäkerhet hos leverantörer. 

Att säkerställa att ICA lever upp till sina egna och omvärldens 

krav i varje del av produktfl ödet är också ett viktigt område. Under 

2009 sjösatte därför ICA ett nytt stort projekt, ”I Care”, som 

syftar till att långsiktigt säkerställa att ICAs hantering av produkter 

i inköp, logistik och butik alltid följer ICAs policyer samt gällande 

lagkrav och standarder (läs mer på sid 26 och 34 samt nedan). 

Hela produktfl ödet ska granskas, på samtliga ICAs marknader, 

och samordnas med angränsande hållbarhetsfrågor. 

Alla ICAs leverantörer måste följa lagstiftning, ICAs policyer 

och ha godkända program för egenkontroll. ICA följer upp att kraven 

verkligen följs med hjälp av revisioner och enkätundersökningar. 

Vad gäller lokala, mindre leverantörer som levererar direkt 

till butik i Sverige har den enskilda butiken ansvaret för att godkänna 

leverantören och produkterna, men får stöd från ICAs centrala 

verksamhet med verktyg för bedömning av dessa. 

Under 2009 blev den nya kvalitetsstandarden för butik, Svensk standard 

för livsmedelshantering, där ICA haft en drivande roll, accepterad av 

Swedac. Den är världens första tredjepartsstandard för livsmedelshantering 

i butik (läs mer på sid 18). 

I Norge har ICA under året fortsatt arbetet med att bygga upp 

en egen avdelning med kvalitetscoacher för de norska ICA-butikerna. 

Modellen är inspirerad av den svenska kvalitetsstandarden. Fem 

coacher med olika kompetensbakgrund utgör tillsammans ett team 

som både stöttar och kontrollerar de norska butikernas arbete med 

trygg mat. Under året genomfördes 340 hygieninspektioner i butik. 

Verktyg i arbetet är förutom butiksbesök också mötesforum och en 

gemensam kvalitetshandbok på intranätet. 

Kvalitetssäkring av småskalig livsmedelsproduktion 

Tillsammans med den svenska branschen tog ICA redan under 2008 

fram en tredjepartsstandard för småskalig livsmedelsproduktion. Standarden 

heter IP Livsmedelsförädling och ägs av Svenskt Sigill. ICA har 

även avtal med en revisionspartner för att möjliggöra låga revisionspriser 

för de riktigt små producenterna, som annars inte skulle ha råd att 

certifi era sig. Under 2009 har denna standard stadigt anammats av fl er 

och fl er producenter. Samtliga ICAs centrala leverantörer av livsmedel 

till svenska marknaden ska därmed ha en tredjepartscertifi ering i enlighet 

med en produktsäkerhetsstandard. För de lokala leverantörer som 

levererar direkt till butik, sker en succesiv tredjepartscertifi ering, med 

undantag av de allra minsta leverantörerna där butikerna gör bedömningen 

med hjälp av ICAs självdeklaration. 

Kvalitetssäkring av egna märkesvaror 

ICA kräver att livsmedelsleverantörer av ICAs egna märkesvaror uppfyller 

någon av de standarder som godkänns av GFSI (se ovan). Kraven omfattar 

bland annat ledningssystem, kontrollprogram för kritiska punkter 

och god tillverkningssed. ICA gör även egna besök hos leverantörer av 

särskilt riskfyllda produkter, till exempel köttleverantörer (se artikel sid 

49), och hos leverantörer i riskländer, som till exempel Kina (läs mer i avsnittet 

om mänskliga rättigheter sid 56). 

Leverantörer av egna märkesvaror inom kosmetik- och hygienprodukter 

ska vara certifi erade enligt BRC Global Standard Consumer Products 

(BRC CP) eller annan likvärdig standard. 

Övriga leverantörer av ICAs egna non food-varor ska vara certifi erade 

enligt BRC CP, ISO 9001 eller annan likvärdig standard. ICA arbetar 

också med sin egen interna kvalitetsstandard på marknader där tredjepartscertifi 

ering ännu inte är etablerad, eller där ICA bedömer att det 

fi nns förhöjda risker på produkt eller fabrik. 

Kvalitetskontrollen sker i fl era steg. ICAs produktkvalitetsavdelning 

testar både nya och befi ntliga egna märkesvaror utifrån utseende, lukt, 

smak, konsistens och funktion. Produktens ingredienser, näringsvärden 

och övriga egenskaper specifi ceras i detalj i ICAs interna produktspecifi - 

kation. Produkterna granskas och godkänns av kvalitetsavdelningen för 

att avgöra om de lever upp till ICAs policyer och interna riktlinjer. Även 

förpackningsinformationens utseende och innehåll kontrolleras och 

godkänns. Läs mer på sid 26. 

I Rimi Baltic har antalet egna märkesvaror vuxit kraftigt de senaste 

åren och en särskild kvalitetsorganisation arbetar med övergripande 

kvalitetssäkring av dessa varor. I arbetet ingår också kvalitetsrevisioner 

av leverantörer. 

Under 2009 genomförde ICA Sverige totalt cirka 4 550 tester, varav 

cirka 2 330 sensoriska tester på nya och befi ntliga produkter. 

Rutiner för spårning och återkallelser av produkter 

Enligt lagstiftningen måste varje led i varukedjan till butik kunna spåra 

sina produkter ett steg bakåt och ett steg framåt i kedjan. ICAs rutiner 

för återkallelser är samordnade mellan länderna.

När ICA misstänker att en produkt som kan medföra en hälsorisk nått 

kunderna, tar ICA kontakt med ansvarig tillsynsmyndighet, produkten 

spärras för försäljning i kassan och ett pressmeddelande skickas ut. 

Återkallelser 2009 

Under 2009 ökade totalt antalet återkallelser vilket kan hänföras till en 

ökad kvalitetsmedvetenhet. Återkallelser av egna märkesvaror som kunder 

informerats om via pressmeddelanden omfattade nio produkter under 

2009. Dessa publika återkallelser gällde främst förekomst av salmonella 

och spår av allergener. 

Återkallade produkter 

2009 2008 2007 

Totalt antal återkallade produkter 919 759 683 

Varav corporate brand-produkter 440 971) 1321) Tillsatser 

Frågan om tillsatser i matvaror uppmärksammades stort i den svenska 

samhällsdebatten även under 2009. ICAs generella inställning till tillsatser 

är att de ska användas restriktivt och när de används tydligt tillföra 

mervärde för kunden. Tillsatser ska alltid tydligt deklareras i ingrediensförteckningen 

så att kunden kan göra ett aktivt val. (Läs mer om ICAs 

arbete med tillsatser på sid 15 samt sid 34). 

Viktiga insatser under 2009 

Krav på uppfödare centralt 

i ICAs arbete med djuromsorg 

1) Omfattar endast egna märkesvaror 

”I Care”: Nytt projekt för att säkerställa och samordna ICAs befi ntliga 

arbete inom produktsäkerhet mellan bolag och med övriga hållbarhetsfrågor 

för en bättre total kontroll och uppföljning (Läs mer ovan samt 

på sid 26). 

Fokus på kvalitet i svenska butiker: Den 11 maj 2009 trädde den nya gemensamma 

svenska branschstandarden för kvalitet i butik i kraft (läs 

Både danska och svenska grisuppfödare hamnade i mediefokus under 2009 

efter rapporter om misstänkt vanvård. Vad händelserna visade var också 

hur ICA kan göra skillnad genom att trycka på i frågor om djuromsorg. 

Danska och svenska grisuppfödare hamnade rejält i blåsväder under 2009. 

Först gällde det danska grisar, där svenska medier under sommaren uppgav 

att uppfödare bröt mot djurskyddslagstiftningen genom att bland annat 

praktisera fi xering, i alltför stor utsträckning, det vill säga att ställa suggor i 

små, trånga spiltor. Därefter kom i november uppgifter från organisationen 

Djurrättsalliansen om vanvård och dåliga förhållanden för grisar också hos 

svenska uppfödare. 

ICA har sedan tidigare pågående program för att granska såväl svenska 

som danska grisars förhållanden. När det gäller Sverige har ICA sedan länge 

arbetat för förbättringar i granskningen av uppfödare, bland annat genom 

att utöka antalet kontroller av gårdar. Tillsammans med LRF har ICA utarbetat 

standarder och system med tredjepartsrevisioner hos de svenska leverantörerna, 

för att kontrollera att lagstiftningen följs. ICAs och LRFs arbete 

på området har resulterat i att grisbranschen beslutat att göra samma standard 

obligatorisk för alla svenska grisproducenter. 

Vad gäller de danska rapporterna om missförhållanden så åkte ICA till 

Danmark för att kontrollera grisarnas förhållanden och förhandla om nya, 

striktare krav. Resultatet blev ett nytt avtal om att suggorna ska gå fritt innan 

de föder sina smågrisar, och att de därefter får fi xeras i max fem veckor. 

För ICA var det viktigt att hitta en väg att fortsätta handla med danskt griskött eftersom 

svenskt griskött inte ensamt räcker för att klara efterfrågan. Vid granskning av 

möjliga alternativ är Danmark det land som förutom Sverige, Norge och Finland kom- 


mer på sid 18). Under 2009 implementerade 882 ICA-butiker standarden, 

varav 100 butiker är tredjepartscertifi erade. Certifi ering av ICA-butikerna 

kommer att fortsätta under 2010. Under året genomförde ICAs kvalitetscoacher 

48 000 arbetstimmar i butik. 

Norskt kvalitetsarbete: ICA Norge har förutom att bygga upp IK Mat för 

kvalitetsarbete i butik också arbetat med motsvarande frågor i logistikledet 

under året. En fullt genomförd HACCP-plan fi nns nu på plats. 

Säkrare svensk logistik: ICA Sverige gjorde en omfattande genomlysning 

och vidareutveckling av sitt egenkontrollprogram för att ytterligare 

försäkra sig om god livsmedelssäkerhet och kvalitet. Temperaturuppföljning 

inom transporter av livsmedel har även förstärkts. 

Genomgång av innehållet i EMV: Under året ändrades innehållet i ett 

hundratal av ICAs egna märkesvaror. Bland annat minskades salthalter 

och onödiga tillsatser, delvis härdade fetter och palmolja togs bort ur 

ett antal produkter. (Se även artiklar på sid 15 och sid 34). 

Smartare IT-verktyg: ICA Sverige genomförde en omfattande utveckling 

av IT-verktyget Product Quality Management System för samordnad 

kontroll och uppföljning av produkter och leverantörer. 

Info på hyllan: 2 500 texter i ICAs projekt med produktnära kommunikation 

i Sverige (se artikel sid 21) granskades innan de placerades på butikernas 

hyllkanter. 

Rätt på etikett: Information om 3 000 produkter som vägs och etiketteras i 

butik har uppdaterats och kontrollerats. Nya produkter granskas löpande. 

Striktare krav på dansk djurhållning: Se separat artikel nedan. 

Hygieninspektioner ICA Norge 


Antal hygieninspektioner i butik 340 308 

mit längst i viktiga frågor som god djuromsorg och salmonellabegränsning. Danmark 

har också korta djurtransporter och ligger nära ICA geografi skt. Med det i åtanke har 

ICA valt bort import av fl äskkött från andra länder än Danmark. Men motkravet till de 

danska leverantörerna är ständig förbättring inom djuromsorg och salmonellakontroll. 

49 



50 


Samhälle: Hälsa 

Fortsatt fokus på hälsosamt sortiment 

Nyckelhålsmärkningen fyllde 20 år och fi ck nya gemensamma kriterier efter att ha lanserats i både Norge och 

Danmark, ICA Gott Liv påbörjade en modernisering och ICAs skolbarnssatsning Fem om dan uppmärksammades 

internationellt. Det var några av de viktigare händelserna i ICAs hälsoarbete under året. 

Så ser 

ICA på hälsofrågor 

Att inspirera kunderna att göra hälsosamma matval i 

vardagen är en av ICAs viktigaste uppgifter. Målet är 

att uppfattas som ledande när det gäller att inspirera 

till att äta sunt samt när det gäller utbud riktat till livsmedelsöverkänsliga. 

Tillsammans med de svenska 

handlarna arbetar ICA för att enskilda butiker ska kunna stärka sin 

hälsoprofi l, till exempel genom samarbete med lokala hälsoplanerare, 

dietister och hälsocoacher. ICA för en kontinuerlig dialog med 

politiker, myndigheter, branschkollegor och andra intressenter om 

hur handeln kan bidra till att minska folkhälsoproblemen. 

Hälsosamt sortiment 

ICAs hälsoarbete utgår från de offi ciella kostråd som bygger på de nordiska 

näringsrekommendationerna. Utveckling och marknadsföring av 

produkter som frukt, grönsaker, fi sk och fullkornsprodukter har hög pri- 

Kompis med kroppen väckte internationellt intresse 

ICAs och Cancerfondens gemensamma projekt ”Kompis med kroppen – 5 om dan” 

har väckt internationellt intresse. Under ett år ingår projektet i en större EU-studie 

om hur europeiska skolbarn ska stimuleras att äta mer frukt och grönt. 

Nio år i rad har svenska skolklasser i årskurs 2 och 5 bjudits in till en frukt- och gröntlektion 

i sin lokala ICA-butik. Det är ICA och Cancerfonden som tillsammans drivit 

kampanjen ”Kompis med kroppen – 5 om dan”, där grundtanken är att tidigt i livet 

uppmuntra till sundare matvanor. Det långlivade projektet väckte 2009 EUs intresse, 

och under ett år ingår nu Kompis med kroppen i en större europeisk studie, Pro- 

Greens. EU-studien går ut på att ta reda på hur mycket frukt och grönt europeiska 

skolbarn får i sig. Tanken är att därefter hitta långsiktiga strategier för att öka skolbar- 

oritet och sedan fl era år har ICA även en egen produktserie – ICA Gott 

Liv – som utgår från hälsotänkandet. Genom moderna och inspirerande 

recept hjälper ICA kunderna att äta mer hälsosamt i vardagen. Många 

av recepten bär också nyckelhål. Märkning med nyckelhålet hjälper kunderna 

att hitta de hälsosammare produkterna och recepten. I Norge har 

ICA sedan ett antal år tillbaka med stor framgång lanserat märkningen 

på hyllkanterna och därmed underlättat införandet av en gemensam 

nordisk märkning. Under 2009 minskade antalet nyckelhålsmärkta produkter 

i ICA Norges och ICA Sveriges sortiment på grund av den förändring 

som skedde i reglerna för nyckelhålsmärkta produkter under året 

(se tabell på sid 51). Försäljningen av nyckelhålsmärkta produkter minskade 

därför i svenska ICA-butiker. I norska ICA- och Rimi-butiker ökade 

försäljningen trots detta, vilket bedöms bero på den aktiva marknadsföringen 

av nyckelhålet från norska myndigheter. 

Många kunder upplever ekologiskt som ett hälsosammare alternativ 

och på så vis kan lanseringen av ICA I Love eco 2008 också ses som 

en del av ICAs hälsosatsning. Produkter som till exempel inte innehåller 

syntetiska tillsatser kan också upplevas som mer hälsosamma än andra 

och därför bidra till en helhetsupplevelse av ICA hälsosatsning. 

nens intag av frukter och grönsaker. ICA och Cancerfonden samarbetar med Karolinska 

institutet i projektet. I Sverige handlar det om 27 skolklasser som hösten 2009 och 

våren 2010 fått vardera tre besök där personal från Karolinska Institutet och ICA hållit 

lektioner och haft med små överraskningar med anknytning till frukt och grönt. 

– Att uppmuntra till att äta mer frukt och grönt är något vi verkligen brinner för, 

så det har varit otroligt inspirerande att få möta alla skolbarn under hösten, säger 

Christina Karlsson, dietist och hälsoansvarig på ICA. 

Totalt ingår tio länder i studien. ICAs undervisningsmaterial och inspirationsaffi - 

scher från Kompis med kroppen har också översatts till engelska och erbjudits de 

övriga länderna att använda helt eller delvis. De första resultaten av studien väntas 

under hösten 2010.

Nyckelhålsmärkta produkter i ICA- och Rimi-butiker 

2009 2008 2007 

Sverige, antal (försäljningsutv.) 1 373 (–5%) 1 610 (+6%) 1 050 (+17%) 

Norge, antal (försäljningsutv.) 620 (+5%) 900 (–3%) 700 (i.u.) 

Allergianpassat sortiment 

Antalet personer som är livsmedelsöverkänsliga ökar i Norden. För att 

också livsmedelsöverkänsliga ska kunna ha ett stort utbud att välja på i 

butikerna fi nns ett brett allergianpassat sortiment med till exempel gluten- 

och laktosfria alternativ. Det allergianpassade sortimentet utvecklas 

ständigt och under 2009 ökade antalet produkter med 93 stycken i 

ICA Sveriges sortiment. Försäljningen ökade i såväl Norge som Sverige. 

Detta beror på att ICA satsar på att även dessa produkter ska ingå i priskampanjer 

och i Sverige i personliga erbjudanden. ICA strävar alltid efter 

att ha de senaste nyheterna på butikshyllorna och alla recept som 

ICA tar fram anpassas för att underlätta vardagen för matöverkänsliga. 

Produkter för livsmedelsöverkänsliga i ICA- och Rimi-butiker 

2009 2008 2007 

Sverige, antal (försäljningsutv.) 586 (+44%) 493 (+7%) 420 (+13%) 

Norge, antal (försäljningsutv.) 127 (i.u.) 140 (i.u.) 133 (i.u.) 

Tobak, alkohol och spel 

ICA får inte sälja tobak, alkohol eller speltjänster till minderåriga i Sverige. 

ICA följer upp att handlarna efterlever kraven med provköp. ICA Sveriges 

mål är att butikerna ska klara minst 85 procent av ålderskontrollerna. 

Under 2009 skedde ålderskontrollerna tillfredsställande för spel i 

86 procent av fallen, samt för tobak i snitt med 78 procent och alkohol i 

snitt med 80 procent. Genom fortsatt information och utbildning av butikspersonal 

vill ICA nå en hög nivå på ålderskontrollerna. 

I Norge pågår på grund av lagändring förberedelser för dold försäljning 

av tobak i butik och nu planerar ICA för att Sverige fattar ett liknande 

politiskt beslut på sikt. Frågan diskuterades bland annat vid ett möte 

med intresseorganisationer mot tobak och Folkhälsoinstitutet vid politikerveckan 

i Almedalen i Visby på Gotland 2009. 

Försäljning av nyckelhåls märkta produkter Försäljning av produkter för livsmedelsöverkänsliga 

ICA-butiker i Sverige, MSEK 


i Norge, MNOK 

ICA-butiker i Sverige, MSEK 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

9 340 

07 

9 909 

08 

9 385 

09 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

2 730 

07 

2 655 

08 

2 780 

09 

Viktiga insatser under 2009 


Norskt och danskt nyckelhål: Under 2008 beslutade myndigheterna i 

Norge och Danmark att göra nyckelhålet till offi ciell märkning även där. 

Det offi ciella startskottet var den 17 juni 2009. I Sverige har nyckelhålsmärkningen 

20-årsjubileum och ICA har under alla år engagerat sig i 

märkningen och arbetat aktivt för att sprida kunskap om symbolen. 

Kompis med kroppen – 5 om dan: Årets kampanj har resulterat i att 

cirka 40 000 barn deltagit i aktiviteten och cirka 800 ICA-butiker har 

varit engagerade (se artikel på sid 50). 

Gott Nytt Liv: Under 2009 påbörjades ett arbete för att modernisera 

och förnya ICA Gott Liv-sortimentet. Produkterna ska anpassas efter sin 

tid och därmed bli mer inspirerande för kunderna. 

Åldersgräns på energidryck: Under året har allt fl er svenska butiker infört 

åldersgräns för de omdebatterade energidryckerna. ICA har diskuterat 

frågan både internt och med övrig dagligvaruhandel och drivit på 

om en branschöverenskommelse. Också i Norge har frågan om åldersgränser 

på energidrycker debatterats i branschen. 

Hälsosatsning i öst: Rimi Baltic i Lettland har haft ett fl ertal aktiviteter 

med hälsoprofi l. Bland annat har kunderna kunnat träffa läkare i butik 

och få råd om kost som förebygger till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. 

Rimi har också bjudit barn på lunchlådor med en god och näringsriktig 

måltid inuti. Lunchlådan är tänkt att återanvändas och uppmuntra 

till att barnen får med sig lagad mat till skolan istället för näringsfattiga 

snacks. Också i Estland genomfördes en stor och uppmärksammad hälsokampanj 

för att öka medvetenheten om att röra på sig, äta rätt och 

sova ordentligt. Tävlingar, träningstips, möta hälsoexperter i butikerna 

och möjlighet att föra träningsdagbok på webben var några av inslagen. 

Kampanjen ledde till att Estonian Heart Union pekade ut Rimi Baltic som 

ett lysande exempel på hur man kan främja hälsosammare livsstil. 

1 800 

1 200 

600 

0 

1 048 

07 

1 121 

08 

1 616 

09 

Topp 5 Nyckelhålsmärkt1) 1. Matbröd 

2. Grönsaker, färska förpackade 

3. Mjölk 

4. Smörgåsmat, förpackad 

5. Hårt bröd 



i Norge, MNOK 

1 500 

1 000 

500 

0 

i.u. 

07 

i.u. 

08 

28 

09 

51 



52 


Samhälle: Medarbetare 

Värdebaserat ledarskap som utgångspunkt 

Genom att arbeta med ledarskap som utgår från koncernens gemensamma värderingar skapar ICA förutsättningar 

för att klara ekvationen hållbar samhällsutveckling och ekonomisk lönsamhet. Under 2009 låg stort fokus på 

att starta arbetet med koncerngemensam ledarskapsutveckling och på att visa medarbetarna möjligheterna till 

karriärutveckling inom koncernen. 

ICA använder sig av fyra hörnstenar i arbetet med 

medarbetarna: 

Gott ledarskap: ICAs ledarskap är förankrat i ICAs värdegrund ICAs 

Goda Affärer. Att arbeta med ett värdebaserat ledarskap gynnar företagskulturen, 

vilket leder till ett starkare engagemang hos ICAs medarbetare. 

ICA arbetar för att tydliggöra ledarskapsförmågor, initiera rätt 

utvecklingsinsatser samt säkerställa en framtida chefsförsörjning. Genom 

ledarnas nära samarbete med HR-avdelningen i frågor som processledning, 

coachning och relationsbyggande, garanteras ICAs medarbetare 

rätt behandling, rätt belöning, rätt kompetensutveckling och en 

möjlighet till karriärutveckling. 

Andel anställda 

per åldersgrupp, 

ICA-koncernen, % 

Så ser ICA på arbetsgivarrollen 

För att möta de förväntningar på ansvar som omvärlden 

har på ICA som stor arbetsgivare arbetar ICA 

kontinuerligt utifrån policyer och riktlinjer gällande 

exem exempelvis mpelvis l i mmångfald, 

jämställdhet och utbildning. En viktig nyckel 

i arbetet är att arbeta med ledarskap som hela tiden återkopplar 

till den värdegrund som fi nns samlad i ICAs Goda Affärer. De närmaste 

åren kommer de största utmaningarna att vara att motivera 

och attrahera rätt medarbetare och skapa långsikti ghet. För att 

uppnå detta och för att fortsätta arbetet med att stärka ICAs arbetsgivarvarumärke 

har fl era insatser gjorts under 2009. Ett viktigt 

fokus har varit att i samarbete med ICA Skolorna i respektive land 

säkerställa ICAs kärnkompetenser inom exempelvis försäljning, 

sortiment och logistik. Dessutom har ICA arbetat med att skapa 

en koncerngemensam ledarskapsutveckling, att säkerställa ICAs 

framtida chefsförsörjning samt att synliggöra möjlighet till utveckling 

och karriär inom koncernen. 

26–35 år: 26% 

–25 år: 30% 

Karriär och kompetensutveckling: Inom detaljhandeln är snabba förändringar 

vardag. Att arbeta i en händelserik miljö skapar utvecklingsmöjligheter 

för medarbetarna. Idag fi nns ett stort antal utvecklingsmöjligheter 

inom koncernen och arbete pågår för att synliggöra dessa och 

visa medarbetarna vilka möjligheter de har att växa inom ICA. Genom 

att utbilda och engagera sina medarbetare vill ICA stimulera till ökad intern 

rörlighet och säkra kompetensförsörjningen. En viktig del i detta arbete 

har ICA Skolan, ICAs kompetenspartner, men medarbetarnas motivation 

och engagemang är också betydelsefulla faktorer. 

ICAs medarbetare uppmuntras att planera och ta initiativ när det gäller 

den egna utvecklingen. Det främsta verktyget för detta är medarbetarsamtalen 

som medarbetaren har med sin chef. 

Bra arbetsmiljö: Det är viktigt att jobba aktivt med arbetsmiljöfrågor så 

att de genomsyrar hela verksamheten. En god arbetsmiljö skapas genom 

ett bra ledar- och medarbetarbeteende, där alla medarbetare gemensamt 

bidrar till att göra ICAs arbetsmiljö trygg och säker. För att 

kunna positionera ICA som ett hälsofrämjande företag har ICA valt att 

jobba med tidig rehabilitering och framförallt förebyggande av ohälsa 

och olycksfall. Att fokusera på förebyggande friskvård skapar vinster inte 

bara i företagets ekonomiska resultat utan även hos varje enskild medarbetare 

som därmed också får en bättre hälsa. Den ekonomiska vinsten 

görs främst genom att kostnaderna för rehabilitering minskar i och med 

det förebyggande arbetet. Utgångspunkten i arbetet med förebyggande 

friskvård är att ge ICAs ledare verktyg för att kunna jobba effektivt tillsammans 

med sina arbetsgrupper. Det kräver också en dialog med varje 

enskild medarbetare kring hälsoarbetet och om hur medarbetaren själv 

kan bidra till sin egen hälsa och sitt välmående. Exempel på friskvårdande 

insatser är massage, naprapati och företagshälsovård på plats. 

Jämställdhet och mångfald: Genom ett aktivt jämställdhetsarbete tillvaratas 

mångfalden. Det påverkar ICAs attraktionskraft som arbetsgivare 

på ett positivt sätt. Alla, oavsett kön, ålder, sexuell läggning, religion, et- 

Könsfördelning 

ICA-koncernen, % 

35 53 47 65 34 52 48 66 35 48 52 65 

36–45 år: 22% 

46–55 år: 14% 

55– år: 7% 07 08 

09 

Andel kvinnor totalt 

Andel män totalt 

Andel kvinnor i ledande position 

Andel män i ledande position

nisk eller nationell bakgrund eller eventuellt handikapp, ska ha samma 

chans vid rekrytering och till utveckling i jobbet. Sexuella trakasserier och 

kränkande särbehandling fördöms i alla dess former och tolereras inte. 


ICAs Temperaturmätning: I januari 2009 genomfördes ICAs Temperaturmätning 

för första gången. Närmare 1 400 slumpvis utvalda medarbetare 

i Sverige och Norge deltog i undersökningen. Det är den första 

temperaturmätningen som görs på detta sätt på ICA och därför går resultatet 

inte att jämföra internt. Däremot kan ICA jämföras med andra 

företag via ICAs samarbetspartner Askus och resultatet står sig väl i 

jämförelse och ligger antingen lika eller över på de olika indexen. 

Syftet med undersökningen är att få svar på hur medarbetarna ser 

på ICA som arbetsgivare. För att kunna följa upp resultatet använder 

ICA sig av ”EMI-index” (Employee Motivation Index). Värdet baseras på 

framgångsfaktorerna ”Lojalitet”, ”Attraktiv arbetsgivare”, ”Vision och 

kärnvärden” samt ”ICAs Goda Affärer”. I år hamnade ICAs EMI-index på 

63 av 100. 

Fortsatta medarbetarsamtal: ICA arbetar för att öka antalet genomförda 

medarbetarsamtal och även höja kvaliteten på dessa. Målet är att 

alla medarbetare ska genomföra medarbetarsamtal en gång om året. 

Enligt resultatet från ICAs Temperaturmätning 2009 så har 67 procent 

haft ett medarbetarsamtal under de senaste tolv månaderna. För att 

alla ledare inom ICA ska ha samma plattform när det gäller resultatstyrning 

och bedömning har ett separat underlag till medarbetarsamtalen 

för ledare inom ICA tagits fram. Det tas i bruk under 2010. 

Gemensam ledarskapsmodell: Under 2009 låg fokus på att skapa ett gemensamt 

synsätt inom koncernen när det gäller ICAs ledarskapsmodell. 

Ett led i detta är ICAs Ledarskapsprogram som startats under året. 

ICA har även påbörjat planeringen av de informationsinsatser som behövs 

för att skapa förståelse för modellen. Dessa ska belysa ledarskapet 

på ICA och de processer och verktyg som fi nns för att stötta ledarna i 

deras vardag. 

Karriärutveckling: Det fi nns ett stort antal utvecklingsmöjligheter inom 

koncernen. Fokus under året har legat på att synliggöra detta för medarbetarna 

genom Intranätet som är en viktig kanal. Detta är ett kontinuerligt 

arbete och under 2010 kommer ytterligare aktiviteter att genomföras 

för att synliggöra utvecklingsmöjligheterna ännu mer, till exempel 

pilotprojekt för karriärcoachning. 

Ledarförsörjning: ICA vill ytterligare stärka de interna karriärmöjligheterna 

och på sikt bli ännu mer självförsörjande på ledare. För att stödja 

detta och samtidigt säkerställa att ICA alltid har rätt ledare med rätt 

kompetens på rätt plats, och för att kunna planera ledarbehov också på 

längre sikt, har under året ett antal koncerngemensamma system och 

arbetsprocesser tagits fram. En genomgång av de olika chefsbefattningarna 

ansvar och krav har också genomförts och dokumenterats. 

Fall av diskriminering och åtgärder. Inga fall av diskriminering har 

anmälts under 2009. I februari 2009 friades ICA i Arbetsdomstolen 

i Sverige i ett diskrimineringsärende från 2007. 


Antal anställda 


Moderbolaget 550 2 009 

ICA Banken 264 258 

ICA Fastigheter 67 i.u. 

ICA Sverige 7 870 6 581 

ICA Norge 9 490 8 940 

Rimi Baltic 10 3051) 12 173 

ICA-koncernen 28 546 29 961 

Personalomsättning, % 


Moderbolaget 5 8 





Rimi Baltic 241) 52 

ICA-koncernen 20 33 

Sjukfrånvaro, % 


Moderbolaget 2 2 






ICA-koncernen 5 6 

1) Personalomsättningen i Rimi Baltic minskade under 2009 på grund av situationen i landet som präglades av stigande arbetslöshet. Under 

2009 minskade Rimi Baltic antal heltidstjänster genom uppsägningar samt förkortad arbetstid. 

Andel medarbetare som genomgått e-learningutbildning i ICAs Goda 

Affärer, % 


ICA Sverige och ICA Norge 14 9 

(Utöver detta har cirka 1400 butiksmedarbetare i Sverige genomgått utbildningen.) 

ICA Stämman korade svensk mästare i matkvalitet 

Svensk mästare i matkvalitet – så kan Cilla Runberg från ICA Supermarket Mathyttan 

i Långshyttan numera titulera sig. Hon utsågs i samband med 2009 års ICA 

Stämma i Stockholm, där ICA-handlare från hela landet deltog. SM i matkvalitet var 

ett inslag i det övergripande temat om ICA som god samhällsaktör. I den mycket 

jämna fi nalen vann hon 50 000 kronor efter att ha besegrat Ewonne Debruin från 

ICA Kvantum Skövde och Magnus Lindborg från ICA Supermarket Lycksele som 

delade på andraplatsen. 

53 



54 


Samhälle: ICAs roll i samhället 

Lokal närvaro nyckel till positiv utveckling 

Att lära känna sina grannar är en grundläggande strategi för ICAs arbete med att vara en positiv samhällskraft. 

2009 fortsatte ICA sitt arbete att hjälpa svenska småskaliga livsmedelsproducenter och lokala ICA-butiker att hitta 

fungerande former för logistik och varuförsörjning. I Baltikum sökte ICA bland annat samarbeten för att stötta lokala, 

små leverantörer i fi nanskrisen. 

Så ser ICA på sin roll i samhället 

ICA vill vara en positiv kraft i samhället och i det arbetet 

är stark lokal förankring en viktig utgångspunkt. 

ICA deltar därför kontinuerligt i debatter, 

externa initiativ samt sponsrar och stödjer olika projekt 

i närområden. ICAs riktlinjer för hur relationer med leverantörer 

och samhällspartner ska se ut fi nns i policyn för affärsetik. I 

ICAs etableringspolicy fi nns riktlinjer för hur och var etableringar 

av nya butiker sker. 

ICA arbetar systematiskt med att förebygga affärsetiska incidenter 

och korruption. Affärsetik omfattas i ICA-koncernens övergripande 

riskanalys där samtliga delar av verksamheten har analyserats. 

Koncernens affärsetiska policy med riktlinjer utgår från värderingen 

att ICA ska drivas med lönsamhet och god etik. Den omfattar 

framförallt hur chefer och medarbetare ska agera i sitt dagliga 

arbete och i kontakter med leverantörer, konkurrenter och andra 

externa parter. 

Anställda utbildas i ICAs Goda Affärer med tillhörande policyer 

och riktlinjer genom bland annat en webbaserad utbildning. 

ICA och sponsring 

ICAs övergripande inställning är att sponsring ska stödja koncernens 

långsiktiga affärsplan med fokus på mat och hälsa, socialt ansvarstagande, 

miljö och en långsiktigt hållbar utveckling. ICA prioriterar gärna projekt 

riktade mot barn och ungdomar. ICAs sponsringspolicy reglerar hur 

ICA engagerar sig som sponsor i olika sammanhang. Sponsringspolicyn 

med riktlinjer följer de principer som tagits fram av International Code 

of Sponsorship. Under året infördes en skärpt riktlinje till sponsringspolicyn 

vad gäller idrottsklubbars engagemang mot våld. 

ICA och lokalt ansvar 

ICA tar lokalt samhällsansvar på fl era 

sätt. ICA samarbetar med kommuner, 

regioner och myndigheter 

för en god samhällsutveckling i 

samband med butiksetableringar. I 

Sverige stärks förankringen genom 

att svenska ICA-handlare äger sina 

butiker och bor och verkar i närområdet. 

Genom att till exempel 

utöka utbudet av produkter från 

lokala leverantörer kan ICA bidra 

till det lokala näringslivet. (Läs mer 

om initiativet Torget på sid 13). I 

Lettland har Rimi-butikerna efter fi - 

Säkerhet i butik angår alla 

ICAs butiker är miljöer där många människor möts, från kunder och leverantörer till 

ICAs egen personal. Att förebygga olyckor och arbeta för en trygg butiksmiljö är därför 

viktigt. 

Trygga butiker är högt prioriterat för ICA. I Sverige, Norge och i de baltiska länderna 

utbildas till exempel medarbetare i brandkunskap, första hjälpen och hur man kan förebygga 

rån och undvika hotfulla situationer. Varje år genomför ICA Sverige cirka 200 

butiksbesiktningar och undersöker risk för brand, inbrott och andra skador. ICA Norge 

arbetar sedan 2007 med att implementera en gemensam säkerhetsstandard för 

butikerna och genomför fortlöpande säkerhetsrevisioner i alla butiker. Syftet är att 

förebygga intern och extern kriminalitet och skapa en trygg butiksmiljö för både anställda 

och kunder. 

Under 2009 ökade antalet butiksinbrott och butiksrån i ICA i Sverige och Norge, 

dock ej i de baltiska länderna (se tabell nedan). Ökningen beror på att andelen rapporterade 

inbrott och rån de senaste åren ökat generellt i Sverige och Norge. ICA arbetar 

hårt för att kunna bistå med resurser om brott drabbar en ICA-butik. Viktigt är också 

det förebyggande arbetet. ICA samverkar därför med andra som bedriver handel i butikernas 

närområden myndigheter, kommun och skola. 

Antal butiksrån 

2009 2008 2007 

ICA Sverige 41 35 25 

ICA Norge 15 9 1 

Rimi Baltic 0 0 1

nanskrisen stärkt sina samarbeten med lokala, mindre matproducenter 

för att stötta deras verksamhet (se nedan viktiga händelser 2009). 

Servicefrågor i glesbygd är ett viktigt område för ICA. I svensk glesbygd 

har till exempel ICA uppdrag som ombud för Apoteket, Posten och 

Systembolaget. ICA Banken hanterar sedan 2008 tillsammans med Kuponginlösen 

betaltjänsterna på de glesbygdsorter som blev helt utan 

banktjänster när Svensk Kassaservice avvecklades. Via Postens lantbrevbärare 

kan hushållen på 73 lantbrevbärarlinjer betala räkningar och lösa 

in utbetalningskort. Samma tjänst, det så kallade Brevgirot, erbjuds också 

som service till äldre och funktionsnedsatta i glesbygd över hela Sverige. 

ICA Banken och svenska Migrationsverket har också ett avtal om 

tjänster för att betala ut bidrag till asylsökande. De asylsökande får ett 

kontokort från ICA Banken där bidraget sätts in. Sedan kan kortinnehavaren 

ta ut kontanter och göra inköp med kortet i samtliga ICA-butiker. 

ICA är även aktiv partner i Arena för Tillväxt som är ett projekt mellan 

offentliga och privata aktörer. Arena för Tillväxt syftar till att främja 

lokal och regional tillväxt genom i första hand kunskapsförmedling och 

processtöd. I tätort kan ICA bidra med projekt som Jobbsjansen i Oslo, 

ICAs traineer i Göteborgsförorten Bergsjön, handikappade butiksmedarbetare 

i Rimi Baltic samt den nya satsningen i Sverige att i samarbete 

med Samhall ge funktionshindrade arbetstillfällen. (Läs mer på sid 25). 

ICA som trygg plats 

ICAs ambition är att alla medarbetare ska vara trygga i sin arbetsutövning 

och att kunder, egendom och verksamheter ska skyddas mot alla 

typer av hot och våld. 

ICA AB antog 2009 en ny policy för koncernsäkerhet som innefattar att: 

• ICA ska ha kontroll på sin säkerhetsmässiga riskexponering och vara 

ett tryggt val för kunder, medarbetare och samarbetspartners. 

• ICAs säkerhetsmässiga riskhantering ska stödja företagets vision, 

affärsmål och strategier. 

• Alla inom ICA ska arbeta för ICAs säkerhet. 

ICA bedriver ett systematiskt arbete med säkerhetsfrågor, säkerhetsstandarder, 

rutiner, uppföljningar och utbildningar. (Läs mer i separat 

artikel intill). 



Fair play-klausul: Skärpta riktlinjer infördes i sponsringspolicyn vad gäller 

idrottsklubbars engagemang mot våld. ICA kräver att klubbar man 

samarbetar med ska ha ett aktivt arbete med sina supportrar för att 

motverka våld. 

Plats för traktens smaker: ICA fortsatte satsningen på småskaliga, lokala 

leverantörer. (Läs mer om Torget på sid 13). 

Stöd i fi nanskrisen: I Lettland inledde Rimi Baltic ett samarbete på 

många orter med traktens lokala bönder och små matproducenter genom 

att utan kostnad upplåta torghandelsplatser i anslutning intill Rimibutikerna. 

För matproducenterna innebar det bättre försäljningsläge 

och utökat kundunderlag, för Rimi Baltic att kunderna fi ck mer att välja 

på av lokalt producerad mat. (Se även samarbeten med frivilligorganisationer 

på sid 58). 

”Vi kan mer”: Inspirerade av Glada Hudikteatern och deras metod att 

göra funktionshindrade människor synliga och mer delaktiga i samhället, 

har ICA och ICA-handlarnas Förbund tillsammans med Glada 

Hudik teatern, Samhall och Sveriges Kommuner och Landsting inlett ett 

projekt där funktionshindrade får meningsfull sysselsättning i ICA-butikerna. 

(Se separat artikel sid 25). 

Städa i öst: I Estland, Lettland och Litauen genomfördes under året nationellt 

organiserade städdagar. Städdagarna infördes 2008 och blev en 

stor succé. Rimi Baltic deltog 2009 genom att bland annat dela ut gratis 

skyddshandskar och uppsamlingssäckar i Rimi-butikerna. 

Stoppa svarta affärer: Rimi Litauen har anslutit sig till ”Baltoji Banga” 

(”Den vita vågen”), en organisation som arbetar för att öka transparensen 

i det lokala näringslivet och bekämpa ekonomisk brottslighet. De 

anslutna företagen förbinder sig att följa särskilda riktlinjer, och Rimi Baltic 

i Litauen sitter i styrelsen för organisationen. 

55 



56 


Samhälle: Mänskliga rättigheter 

Klara förbättringar efter Asiensatsning 

ICAs satsning på inköpskontor i Asien har efter bara två år resulterat i tydliga förbättringar vad gäller socialt ansvar 

hos leverantörerna. Ett stort antal revisioner och fl era utbildningsinsatser har genomförts. 

ICAs arbete med leverantörerna 

Tredjepartsinspektioner 

Så ser ICA på socialt ansvar hos sina 

leverantörer 

ICA säljer produkter från hela världen och kräver av 

sina leverantörer att de ska möta ICAs förväntningar 

på socialt so 

ocialt ansvar an och arbetsrätt vid produktion av varor. Kraven 

baseras på FNs deklaration om mänskliga rättigheter, barns rättigheter 

och ILOs (International Labour Organisation) kärnkonventioner. 

Förutom engagemanget i FNs företagsinitiativ Global 

Compact stödjer och följer ICA ytterligare externa initiativ för 

mänskliga rättigheter, till exempel OECDs riktlinjer för multinationella 

företag, ICCs näringslivsprogram för hållbar utveckling samt 

ICCs principer mot korruption och mutor. 

För att följa upp och hjälpa leverantörerna i arbetet med att nå 

de krav som ICA ställer, så arbetar ICA sedan länge med revisioner 

för produktkvalitet och socialt ansvar. ICA arbetar dels med revisioner 

som görs av tredje part, det vill säga ett oberoende företag 

reviderar leverantören, dels egna inspektioner, så kallade andrapartsrevisioner. 

Målsättningen är att samtliga ICAs leverantörer av 

egna märkesvaror i riskländer ska vara socialt tredje- eller andrapartsreviderade 

år 2011. 

Under 2008 etablerade ICA inköpskontor i Hongkong, Shanghai 

och Ho Chi Minh City med egna team för produktkvalitet och 

socialt ansvar. Genom att fi nnas på plats hos leverantörerna får 

ICA bättre överblick och värdefulla erfarenheter som underlättar 

samarbetet med leverantörerna. Under 2009 startades också inköpsverksamhet 

i Jakarta i Indonesien. 

ICA är genom sin ena ägare Royal Ahold aktivt i det europeiska samarbetet 

BSCI, Business Social Compliance Initiative. BSCI är ett gemensamt 

revisionssystem för varuleverantörer och verkar för granskning och förbättring 

av sociala förhållanden hos leverantörer i så kallade riskländer. 

Förutom BSCI godkänner ICA en rad andra revisionssystem som granskas 

av en tredjepart. 

Andrapartsinspektioner 

Ambitionen är att samtliga leverantörer i riskländer ska vara reviderade 

enligt BSCI eller annat godkänt system, men eftersom detta är tidskrävande 

och ännu inte välkänt i alla delar av världen kompletterar ICA 

med egna inspektioner. 

ICA har tagit fram en egen metod för social revision av leverantörerna, 

ICA Social Audit. Kraven ligger på samma nivå som i BSCI. Att kombinera 

egna inspektioner med tredjepartsrevisioner har under 2009 visat 

sig vara framgångsrikt. Genom att använda ICA Social Audit-inspektioner 

kan ICA stötta leverantörerna att snabbare genomföra förbättringar. 

När ICA upptäcker brister görs en handlingsplan som följs upp genom 

återrevision. 

Utbildningar 

ICA strävar efter att inte bara inspektera utan också samarbeta och 

stötta leverantörerna i arbetet med att förbättra sig. I det arbetet är utbildning 

i produktsäkerhet och socialt ansvar ett viktigt verktyg. Under 

2009 arrangerade ICA bland annat en tvådagars utbildning i Shanghai i 

socialt ansvar för matleverantörer, och i både Vietnam och Kina deltog 

leverantörer i BSCI-workshops. ICA använder också sin ICA Social Audit 

som ett slags utbildningsverktyg, eftersom leverantörerna för varje upptäckt 

avvikelse får råd av ICA om hur den kan åtgärdas. Vid två tillfällen 

har ICA även genomfört utbildning i socialt ansvar för leverantörer. 

Resultat av revisioner 2009: 

Vid årsskiftet hade 344 leverantörer i Asien och Afrika tredjepartsreviderats 

avseende socialt ansvar och 246 genomgått ICA Social Audit. 

De vanligaste bristerna som ICA upptäckte i sina inspektioner i Asien 

under 2009 var överutnyttjande av övertid, brister i betalning av övertid 

samt frågor kring hälsa och säkerhet. I några fall visade revisionerna på 

så allvarliga brister hos leverantörer att ICA valde att upphöra med sina 

inköp från dessa. Flera leverantörer har samtidigt fått ökade ordrar på 

grund av att de uppvisat ett bra resultat och gediget förbättringsarbete. 

ICA i topp när Amnesty 

granskade norska företag 

ICA är ett av de bästa företagen i Norge på arbete med mänskliga rättigheter. 

Det konstaterade Amnesty International förra året i sin stora kartläggning av 

hur Norges största företag arbetar för att inte kränka mänskliga rättigheter. 

Totalt undersökte Amnesty 83 stycken norska företag i olika branscher angående 

hur de arbetar med frågor om socialt ansvar. De norska företagen visade sig vara 

väl medvetna om vikten av att inte kränka människors grundläggande rättigheter. 

Inte mindre än åtta av tio företag kunde visa upp policyer som reglerade företagets 

syn på området. Men att integrera människorättssynen i de dagliga affärerna 

var inte lika utbrett. Där visade ICA ett försprång med sitt systematiska arbete 

med de grundläggande värderingarna i ICAs Goda Affärer. Dels hade ICA bättre 

överblick över alla sina verksamheter jämfört med många andra, dels kunde ICA 

visa upp många konkreta åtgärder och inte bara policydokument. Totalt räckte 

det till en topp-tio-placering. 

Bengt-Ove Hagen, kvalitetsdirektör för ICA Norge, är mycket stolt över placeringen: 

– Det här visar att ICAs långsiktiga arbete med hållbarhetsfrågor faktiskt ger resultat. 

Genom att låta frågor om etik och mänskliga rättigheter bli en naturlig del i 

vår kärnverksamhet, så införlivas det i hela vår affärskultur.


Leverantörskartläggning: Under 2009 fortsatte ICA arbetet med sitt så 

kallade supplier landscape-projekt för att öka transparensen i leverantörskedjan. 

Genom att ställa frågor till leverantörerna får ICA bättre 

grepp om exakt var produktionen sker och status vad gäller kvalitetssystem 

och miljöarbete. För riskländer kartläggs också arbetsförhållanden. 

I Asien har ICA under året inventerat både leverantörerna och vilka 

fabriker de producerar ICAs produkter i. Leverantörernas vanligaste 

brister har också kartlagts (se ovan). 

Rättvisemärkt: Fem nya Rättvisemärkt-certifi erade produkter under 

ICAs eget varumärke lanserades under året – två sorters saft och tre 

sorters bomullsprodukter (ICA fairtrade cotton, ICA fairtrade pads och 

ICA fairtrade pins). Under året lanserades Rättvisemärkt-certifi erade 

produkter även i Baltikum, från start 34 produkter. ICA Sveriges försäljning 

av Rättvisemärkt ökade kraftigt under året medan försäljningen i 

Norge planade ut. 

Rättvisemärkt produkter i ICA- och Rimi-butiker 


ICA Sverige, antal (försäljningsutveck.) 87 (+35%) 51 (+61%) 

ICA Norge, antal (försäljningsutveck.) 30 (0%) 36 (+26%) 

Topp 5 Rättvisemärkt 1) 

1. Bananer 

2. Kaffe 

3. Socker 

4. Konfektyr (främst chokladkakor & praliner) 

5. Te 


Försäljning av Rättvisemärkt-produkter 


Odlarpremier: En del av kostnaden för Rättvisemärkt- respektive Utz 

certifi ed-produkter utgörs av en premie som går till odlarna för investeringar 

i sociala projekt, såsom i livförsäkringar och förskolor. Under 

2009 genererade försäljningen i Sverige av ICAs Utz certifi ed-kaffe samt 

ICAs Rättvisemärkt kaffe, rosor och bananer cirka 2,5 MSEK i premier till 

odlarna. 

Externa granskningar 2009: 

Leksaksproduktion i Kina: SwedWatch och Fair Trade Center följde 

upp sin tidigare granskning av leksakstillverkning i Kina. En av ICAs 

mjukdjurs leverantörer, granskades. Resultatet av granskningen visade 

på en förbättring hos leverantören. 

Bananer i fokus: Under 2009 uppmärksammades dokumentärfi lmen 

Bananas! stort efter att ha anklagat fruktföretaget Dole för att bland annat 

ha orsakat sterilitet hos arbetare genom att använda det förbjudna 

bekämpningsmedlet DBCP på 70-talet. ICA säljer inte Doles bananer, 

men följde ändå upp med Doles Europaavdelning eftersom frågan var 

så allvarlig. ICA följde också upp med samma frågor om arbetsförhållanden 

i produktionen till sin egen huvudleverantör av bananer, Chiquita. 

Det skedde både via möten och revisioner på plats i Costa Rica. Uppföljningen 

visade att medvetenheten kring hållbarhetsfrågor är stor hos 

leverantören. ICA har klargjort att kraven på hållbarhet kommer att vara 

fortsatt starka från ICAs sida. 

ICA Sverige, MSEK ICA Norge, MNOK 

150 

120 

90 

60 

30 

0 

62 

100 

135 

0 

07 08 09 

07 08 09 

25 

20 

15 

10 

5 

11 

14 

14 

57 



58 


Ekonomisk utveckling 

Samarbeten skapar ekonomiska värden 

Det är viktigt för ICA att hitta goda samarbeten med till exempel frivilligorganisationer. Glada Hudikteatern, World Childhood 

Foundation och Blodomloppet är bra exempel på hur externa intressenter och ICA tillsammans kan skapa värden. 

Långsiktigt arbete med investeringar 

ICAs arbete med samhällsansvar och hållbar utveckling är å ena sidan 

resurskrävande. Det behövs investeringar i till exempel utvecklat och 

kvalitetssäkrat sortiment, nya styrsystem, förbättrad energi- och avfallshantering, 

förbättrad arbetsmiljö och utbildningar av medarbetare. 

Å andra sidan leder många av investeringarna inte bara till bättre miljö 

och ökad samhällsnytta, utan också till lägre kostnader och bättre affärer 

för ICA på sikt. ICA gör till exempel miljöinvesteringar för att minska 

resursförbrukningen och påverkan på miljön. Men en investering i till 

exempel energisnålare kyl- och fryssystem leder samtidigt fram till lägre 

energikostnader för ICA-butiken. På samma sätt krävs det å ena sidan 

investeringar för att ta fram ett ekologiskt sortiment som ICA I love 

eco, men å andra sidan bidrar försäljningen av produkterna sedan till 

intäktsökningar. 

ICAs satsning på inköpskontor och arbete med socialt ansvar på 

plats i Asien är ett annat exempel. För att stötta leverantörerna krävs investeringar, 

men samtidigt betyder direktkontakten att ICA kan arbeta 

med färre mellanhänder och därmed få sänkta kostnader. 

Det går också att betrakta samarbeten med frivilligorganisationer 

som arbetar för exempelvis bättre folkhälsa, klimat och biologisk mångfald 

som ett slags investering. På sikt gynnas även ICA av en friskare 

värld. 

Samarbeten med frivilligorganisationer 

Stabil lönsamhet och tillväxt gynnar fl er än bara ICA och ICAs ägare. Genom 

omfattande och långvariga samarbeten med frivilligorganisationer 

som till exempel Cancerfonden/Rosa Bandet, Röda Korset, World Childhood 

Foundation och Världsnaturfonden WWF, kan ICA bidra till att värde 

skapas också hos externa intressenter (Läs även artikel om den europeiska 

koststudien ICA deltar i, sid 50). 

Kampanjer 2009 

Så ser ICA på ekonomisk utveckling 

God ekonomi och hållbar utveckling går hand i hand. 

Det visar ICA inte minst genom sina samlade grundprinciper 

i ICAs Goda Affärer. ICA strävar efter att 

uppnå långsiktigt lönsam tillväxt, baserad på goda 

etiska värderingar och hållbar utveckling, och att leverera värde till 

sina ägare. Den ekonomiska utvecklingen framgår av förvaltningsberättelsen 

och de ekonomiska rapporterna. ICAs ekonomiska 

ansvar fi nns med som en del i fl era av koncernens policyer. 

I ICAs interna fi nansiella policyer sätts ramarna för koncernens 

fi nansiella risktagande. På sid 8–9 i årsredovisningen fi nns en samlad 

översikt som beskriver ICAs koncernövergripande mål och 

åstadkommanden för ekonomi, miljö och samhälle under 2009. 

”En riktig jul”: Under sju veckor i november och december 2009 genomfördes 

årets julkampanj för att samla in pengar till World Childhood 

Foundations projekt. ICA och Childhood har samarbetat sedan 

2003 och årets julkampanj 

resulterade tillsammans 

med andra aktiviteter 

under året i cirka 10,1 

MSEK till Childhood. ICA 

sålde E.M.Ds julskiva där 

tio kronor per skiva gick 

till Childhood samt olika 

mjukisdjur, som också 

kunde köpas för ICAs 

egna bonuscheckar, där 

fem kronor per djur gick 

till Childhood. 

Rosa Bandet/Cancerfonden: För sjunde året 

i rad var ICA huvudsponsor för Rosa Bandetkampanjen. 

Kampanjen har två stora mål: 

Dels att öka kunskapen om bröstcancer och 

sambanden mellan mat och cancer, dels 

att samla in pengar till svensk cancerforskning. 

2009 bidrog ICA-butikerna med att sälja 

Rosa Bandet och speciella kampanjprodukter 

– rosa blombuketter, ekologiska morötter, 

svensk fl äskytterfi lé, Liljeholmens ljus, fi - 

lofaxkalender och ett anteckningsblock. ICA 

bidrog med drygt 6 MSEK som samlats in via 

försäljning av de rosa produkterna i ICA-butikerna 

och via inbetalningskort i kundtidningen 

Buffé. 

Baltisk krishjälp: I Baltikum har en mängd olika insatser gjorts för att 

hjälpa de människor som drabbats av ekonomiska svårigheter i spåren 

av fi nanskrisen. Många av insatserna görs lokalt, medan andra sker i 

Genererade och fördelade värden, MSEK 

ICA-koncernen 

Genererat förädlingsvärde 

2009 2008 2007 

Intäkter 

Fördelat förädlingsvärde 

94 651 90 963 82 326 

Kostnad för varor och tjänster 

Förädlingsvärde (Intäkter – 

–84 012 –81 323 –73 012 

kostnader för varor och tjänster) 

Löner och andra kontanta 

10 639 9 640 9 314 

ersättningar –6 494 –6 034 –5 374 

Skatt och sociala avgifter –2 154 –1 555 –1 453 

Nettoräntekostnader –404 –323 –321 

Utdelning –888 –1 084 –958 

Behålls i verksamheter 699 644 1 208

samarbete med externa organisationer. I exempelvis Lettland distribuerar 

Rimi Baltic mat till en SOS-Barnby och i Litauen har Rimi Baltic under 

året också som första matvarukedja etablerat ett långsiktigt samarbete 

med välgörenhetsstiftelsen Food Bank. Två framgångsrika kampanjer 

har genomförts under året där kunderna uppmanats donera matvaror 

i 13 Rimi-butiker i samband med sina egna inköp. Maten delades 

senare ut till behövande av Food Banks volontärer. I Estland samarbetar 

Rimi med Röda korset och skänker mat och dagligvaror till Röda korsets 

härbärgen för hemlösa. Samarbete fi nns också med estniska frivilligorganisationen 

Shalom, som distribuerar hushållsprodukter, kläder och 

mat som privatpersoner ger bort till socialt utsatta grupper. Rimi bidrar 

bland annat med matvaror. 

Pantlotteriet: Ett norskt lotteri där fl askpanten från pantautomaterna 

används som insats. För varje krona som går in i lotteriet får norska 

Röda Korset 32,5 öre. Lotteriet är ett samarbete mellan bland annat ICA 

Norge, Röda Korset och Olav Thon Gruppen. 


Välgörenhetsboxar: Sedan 2006 har välgörenhetsboxar installerats i alla 

Rimi Lettlands butiker. De projekt som stöds är noga utvalda tillsammans 

med välgörenhetsorganisationen Ziedot.Lv, alla med fokus på 

stöd till barn. Också i Litauen fanns 2009 välgörenhetsboxar i de största 

butikerna i syfte att samla in pengar till behövande inför julen. 

Blodomloppet 2009: ICA var huvudsponsor för Blodomloppet, ett 

svenskt motionslopp, för sjunde året. Deltagarantalet har gått från 

14 000 personer till över 70 000 personer. Blodomloppet genomfördes 

samtidigt på tolv orter över hela landet. Loppet har ett extra mervärde 

genom att lyfta blodgivning som en viktig samhällsfråga. 

Bidrag till frivilligorganisationer, MSEK 

ICA Sverige 2009 2008 2007 

Bidrag från ICA 

Bidrag från kunder, leverantörer 

12 14 13 

och medarbetare genom ICA 20 13 i.u. 

59 



60 


GRI-index med Global Compact-principer 

GRI-indikator 

Strategi och analys 

1.1 

Redovisas 

2009 

Helt/ 

delvis Sida 

Uttalande från organisationens högsta beslutsfattare (t. ex. vd, 

ordförande eller motsvarande position) om relevansen av hållbar 

utveckling för organisationen och dess strategi. 

Helt 3 

1.2 Beskrivning av huvudsaklig påverkan, risker och möjligheter. Helt 35, 45, 71 

Organisationsprofi l 

2.1 Organisationens namn. Helt inledande 

uppslag 

2.2 De viktigaste varumärkena, produkterna och/eller tjänsterna. Helt 28–32 

2.3 

Organisationsstruktur, enheter, affärsområden, dotterbolag och 

joint ventures. 

Helt inledande 

uppslag 

2.4 Lokalisering av organisationens huvudkontor. Helt omslagets 

baksida 

2.5 

Antal länder som organisationen har verksamhet i, och namnen 

på de länder där viktig verksamhet bedrivs eller som är särskilt relevanta 

för de frågor som berör hållbar utveckling i redovisningen. 

Helt inledande 

uppslag 

2.6 Ägarstruktur och företagsform. Helt 64 

2.7 Marknader som organisationen är verksam på (inklusive geo- Helt inledande 

grafi sk för delning, sektorer man är verksam i och typ av kunder/ 

förmånstagare). 

uppslag 

2.8 Den redovisande organisationens storlek. Helt inledande 

uppslag, 28–32 

2.9 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande 

storlek, struktur eller ägande. 

Helt 70 

2.10 Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden. 

Helt 38–39 

Information om redovisningen 

3.1 Redovisningsperiod för den redovisade informationen. Helt 1) 

3.2 

Datum för publiceringen av den senaste redovisningen (om sådan 

upprättats). 

3.3 Redovisningscykel (ettårig/tvåårig etc.). Helt 1) 

3.4 

Kontaktperson för frågor angående redovisningen och dess 

innehåll. 

Helt 

Helt 34 

3.5 Processer för defi nition av innehållet i redovisningen. Helt 38 1) 

3.6 Redovisningens avgränsning (t. ex. utifrån land, affärsområde, dotterbolag, 

hyrda anläggningar, joint ventures, leverantörer). 

3.7 Beskriv eventuella särskilda begränsningar för redovisningens 

omfattning och avgränsning. 

3.8 Princip för redovisningen av joint ventures, dotterbolag, hyrda 

anläggningar, utlokaliserade verksamheter och andra enheter som 

väsentligt 

kan påverka jämförbarheten mellan olika tidsperioder och/eller 

organisationer. 

3.9 Beskrivning av mätmetoder och beräkningsunderlag, inklusive antaganden 

och vilka tekniker som ligger till grund för uppskattningar 

som använts vid sammanställning av indikatorerna och annan 

information i redovisningen. 

3.10 Förklaring av effekten av förändringar av information som lämnats 

i tidigare redovisningar, och skälen för sådana förändringar (t. ex. 

sammanslagningar/förvärv, förändringar av basår/ period, företagets 

inriktning, mätmetoder etc.). 

3.11 Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod 

vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder som 

använts i redovisningen. 

3.12 Innehållsförteckning som visar var i redovisningen standardupplysningarna 

fi nns. 

3.13 Policy och nuvarande tillämpning med avseende på att låta 

redovisningen externt bestyrkas. Beskrivning av omfattning 

och grund för externt bestyrkande ifall detta inte beskrivs i den 

bestyrkanderapport som åtföljer hållbarhetsredovisningen. Beskriv 

även relationen mellan den redovisande organisationen och den 

som bestyrker. 

1) Redovisningsprinciper, www.ICA.se 

Helt 

Helt 

Helt 

Helt 

Helt 

Helt 

Helt 60–61 

Helt 62 

1) 

1) 

1) 

1) 

1) 

1) 

1) 

GRI-indikator 

Styrning, åtaganden och intressentrelationer 

4.1 

Redovisas 


Helt/ 

delvis Sida 

Redogörelse för organisationens bolagsstyrning, inklusive kommittéer 

som är underställda styrelsen och som är ansvariga för 

specifi ka uppgifter så som att fastställa strategi eller att utöva 

tillsyn över organisationen. 

Helt 64–65 

4.2 Beskriv huruvida styrelseordföranden också är verkställande direktör 

(om så är fallet, dennes funktion inom organisationens ledning 

samt skälet till denna ordning). 

Helt 66 

4.3 För organisationer som endast har en styrelsenivå, ange antalet 

medlemmar inom denna som är oberoende och/eller inte ingår i 

företagsledningen. 

Helt 66 

4.4 Möjligheter för aktieägare och anställda att komma med 

rekommenda tioner eller vägledning till styrelsen eller företagsledningen. 

Helt 64–65 

4.5 Koppling mellan ersättning till styrelseledamöter, ledande befattningshavare 

och chefer (inklusive avgångsavtal) och organisationens 

resultat (inklusive sociala och miljömässiga resultat). 

Helt 64–65 

4.6 Rutiner och processer inom styrelsen för att säkerställa att inga 

intresse konfl ikter uppstår. 

Helt 64–65 

4.7 Rutiner och processer för att bestämma vilka kvalifi kationer och 

vilken expertis som styrelsemedlemmar bör besitta för att styra 

organisationens strategi i ekonomiska, miljömässiga och sociala 

frågor. 

Helt 64–65 

4.8 Internt framtagna affärsidéer eller grundläggande värderingar, 

uppförande kod och principer för ekonomiskt, miljömässigt och 

socialt uppträdande, samt hur väl dessa införts i organisationen. 

Helt 35–36, 64–65 

4.9 Rutiner och processer i organisationens styrelse för att kontrollera 

hur organisationen uppmärksammar och hanterar ekonomiska, 

miljömässiga och sociala frågor (och dit hörande relevanta risker 

och möjligheter), samt vilka internationellt överenskomna standarder, 

uppförandekoder och principer organisationen ansluter sig till 

och hur dessa följs. 

Helt 64–65 

4.10 Processer för att utvärdera styrelsens egna prestationer, i synnerhet 

vad gäller ekonomiska, miljömässiga och sociala sådana. 

Helt 64–65 

4.11 Beskrivning av om och hur organisationen följer Försiktighetsprincipen. 

Helt 35–36 

4.12 Externt utvecklade ekonomiska, miljömässiga och sociala deklarationer, 

principer eller andra initiativ som organisationen anslutit 

sig till eller stödjer. 

Helt 35–38, 43 

4.13 Medlemskap i organisationer (t. ex. branschorganisationer) och/ 

eller nationella/ internationella lobbyorganisationer. 

Helt 35–38 

4.14 Lista de intressentgrupper som organisationen har kontakt med. Helt 36–38 

4.15 Princip för identifi ering och urval av intressenter. Helt 36–38 

4.16 Tillvägagångssätt vid kommunikation med intressenter, inklusive 

hur ofta och vilken typ av kontakter, per typ och per intressentgrupp. 

Helt 37 

4.17 Viktiga områden och frågor som har lyfts via kommunikation med 

intressenter, och hur organisationen har hanterat dessa områden 

och frågor, inklusive hur de påverkat organisationens redovisning. 

Helt 37

GRI-indikator 

Ekonomisk påverkan 

EC1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive 

intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor 

och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt 

betalningar till fi nansiärer och den offentliga sektorn. 

EC2 Finansiell påverkan samt andra risker och möjligheter för 

organisationens aktiviteter, hänförliga till klimatförändringen. 

EC3 Omfattningen av organisationens förmånsbestämda 

åtaganden. 

EC6 Policy och praxis samt andelen utgifter som betalas till 

lokala leverantörer på väsentliga verksamhetsplatser. 

EC8 Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur 

och tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens 

nytta, på kommersiell basis eller utan full ersättning. 

EC9 Förståelse om och beskrivning av betydande indirekta 

ekonomiska effekter, inklusive effekternas omfattning. 

Global 

Compactprinciper 

Redovisas 


Helt/ 

delvis Sida 

Helt 58–59 

7 Helt 45 

Helt 85, 

90–91 

Delvis 13, 

54–55 

Delvis 58–59 


Miljöpåverkan 

EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla. 8 Helt 46–47 

EN4 Indirekt energianvändning per primär energikälla. 8 Helt 46–47 

8, 9 Helt 44–45 

EN5 Minskad energianvändning genom sparande och effektivitetsförbättringar. 

EN6 Initiativ för att tillhandahålla produkter och tjänster som 

är energieffektiva eller baserade på förnyelsebar energi, 

samt minskningar av energibehovet som ett resultat av 

dessa initiativ. 

EN7 Initiativ för att minska indirekt energianvändning samt 

uppnådd reducering. 

EN12 Beskrivning av väsentlig påverkan från aktiviteter, produkter 

och tjänster på den biologiska mångfalden i skyddade 

områden, samt områden med hög biodiversitet utanför 

skyddade områden. 

8, 9 Helt 42, 

44–45 

8, 9 Helt 44–45 

8 Helt 40–42 

EN13 Skyddade eller restaurerade habitat (livsmiljöer). 8 Helt 42 

EN14 Strategier, pågående åtgärder och planer för att framgent 

hantera påverkan på den biologiska mångfalden. 

8 Helt 40–42 

EN15 Antal IUCN-rödlistade arter och nationellt skyddade arter 

med habitat i områden som påverkas av verksamheten. 

8 Helt 40–41 

EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. 8 Helt 8–9, 

46–47 

EN17 Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. 8 Delvis 46–47 

EN18 Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt 7, 8, 9 Helt 8–9, 

uppnådd minskning. 

40–47 

EN22 Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod. 8 Helt 46–47 

EN29 Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter 8 Delvis 42–43, 

och andra varor och material som används i organisationens 

verksamhet, inklusive medarbetarnas arbetsresor/ 

tjänsteresor. 

46 

Social påverkan: Anställningsförhållanden och arbetsvillkor 

LA1 Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform, 

anställningsvillkor och region. 

LA2 Antal anställda som slutat och personalomsättning, per 

åldersgrupp, kön och region. 

LA12 Andel anställda (i procent) som får regelbunden 

utvärdering och uppföljning av sin prestation och karriärutveckling. 

LA13 Sammansättning av styrelse och ledning samt 

uppdelning av andra anställda efter kön, åldersgrupp, 

minoritetsgrupptill hörighet och andra mångfaldsindikatorer. 

Delvis 53, 85, 

97 

6 Delvis 53 


1, 6 Helt 52, 85, 

97 

GRI-indikator 

Social påverkan: Mänskliga rättigheter 

HR2 Procent av betydande leverantörer och underleverantörer 

som har granskats avseende efterlevnad av mänskliga 

rättigheter, samt vidtagna åtgärder. 

HR3 Totalt antal personalutbildningstimmar som ägnats åt 

utbildning i policyer och rutiner för mänskliga rättigheter, 

som är relevanta för verksamheten, samt andelen av de 

anställda som genomgått sådan utbildning. 


Global 

Compactprinciper 

Redovisas 


Helt/ 

delvis Sida 

1–6 Delvis 8–9, 

56–57 

1–6 Delvis 53 

HR4 Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder. 1, 2, 6 Helt 53 

Social påverkan: Organisationens roll i samhället 

SO1 Typ, omfattning och ändamålsenlighet av de program och 

rutiner som utvärderar och styr verksamhetens påverkan 

på samhällen, inklusive inträde, verksamhet och utträde. 

SO2 Procentandel och totala antalet affärsenheter som analyserats 

avseende risk för korruption. 

SO3 Procentandel av de anställda som genomgått utbildning 

i organisationens policyer och rutiner avseende motverkan 

mot korruption. 

SO5 Politiska ställningsgraden och delaktighet i politiska 

beslutsprocesser och lobbying. 

Social påverkan: Produktansvar 

PR1 

De faser i livscykeln då produkters och tjänsters påverkan 

på hälsa och säkerhet ska utvärderas i förbättringssyfte, 

och andelen av väsentliga produkt- och tjänstekategorier 

som genomgått sådana utvärderingsprocesser. 

PR2 Totalt antal fall där regler och frivilliga koder gällande 

hälso- och säkerhetspåverkan från produkter och tjänster 

under deras livscykel inte efterlevts. Informationen ska 

ges uppdelat efter effekten av bristen på efterlevnad. 

PR3 Typ av produkt- och tjänsteinformation som krävs enligt 

rutinerna, samt andel i procent av produkter och tjänster 

som berörs av dessa krav. 

PR4 Totalt antal fall där bestämmelser och frivilliga koder för 

information om och märkning av produkter och tjänster 

inte följts. Informationen ska ges uppdelat efter effekten 

av bristen på efterlevnad. 

PR5 Rutiner för kundnöjdhet, inklusive resultat från kundundersökningar. 

PR6 Program för efterlevnad av lagar, standarder och frivilliga 

koder för marknadskommunikation, inklusive marknadsföring, 

PR och sponsring. 


10 Delvis 54 

10 Helt 53 

1–10 Delvis 36–38, 

43 

1 Helt 15, 

26–27, 

48–51 

1 Helt 49 

8 Delvis 48–51 

8 Delvis 49 

Helt 38 

Delvis 51, 54 

61 



62 


Revisors rapport över översiktlig 

granskning av hållbarhetsredovisning 

Till läsarna av ICA AB:s hållbarhetsredovisning 

Inledning 

Vi har fått i uppdrag av företagsledningen i ICA AB att översiktligt granska 

innehållet i ICA AB:s hållbarhetsredovisning för år 2009. Vår översiktliga 

granskning omfattar information avseende verksamhetsåret 2009. Vår 

granskning omfattar hållbarhetsredovisningen på sidorna 33–62 i detta 

dokument, samt redovisningsprinciper som återfi nns på ICA AB:s hemsida 

(www.ICA.se). Det är företagsledningen som har ansvaret för det 

löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, kvalitet, socialt ansvar och hållbar 

utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhets redovisningen 

i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala 

en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga 

granskning. 

Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning 

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande 

av hållbarhetsredovisningar utgiven av FAR SRS. En översiktlig 

granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer 

som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra 

analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. 

En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt 

mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som 

en revision enligt Revisionsstandard i Sverige RS och god revisionssed i 

övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning 

gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi 

blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit 

identifi erade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad 

på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad 

slutsats grundad på en revision har. 

De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av ”Sustainability 

Reporting Guidelines, G3, utgiven av The Global Reporting Initiative 

Stockholm den 4 mars 2010 

Deloitte AB 

Jan Berntsson 

Auktoriserad revisor 

Torbjörn Westman 

Specialistmedlem i FAR SRS 

(GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- 

och beräkningsprinciper som ICA AB särskilt tagit fram och angivit 

på sin hemsida (www.ICA.se). Vi anser att dessa kriterier är lämpliga 

för upprättande av hållbarhetsredovisningen. 

Vår översiktliga granskning har, utifrån en bedömning av väsentlighet 

och risk, bl. a omfattat följande: 

a. uppdatering av vår kunskap och förståelse av ICA AB:s organisation 

och verksamhet 

b. bedömning av kriteriernas lämplighet och tillämpning avseende intressenternas 

informationsbehov 

c. bedömning av resultatet av företagets intressentdialog 

d. intervjuer med ansvariga chefer, på koncernnivå, dotterbolagsnivå 

och på utvalda enheter i syfte att bedöma om den kvalitativa och 

kvantitativa informationen i hållbarhetsredovisningen är fullständig, 

riktig och tillräcklig 

e. tagit del av interna och externa dokument för att bedöma om den 

rapporterade informationen är fullständig, riktig och tillräcklig 

f. analytisk granskning av rapporterad information 

g. bedömning av företagets uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s 

riktlinjer 

h. övervägande av helhetsintrycket av hållbarhetsredovisningen, samt 

dess format, därvid övervägande av informationens inbördes överensstämmelse 

med tillämpade kriterier 

i. avstämning av den granskade informationen mot hållbarhetsinformationen 

i företagets årsredovisning för 2009 

Slutsats 

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några 

omständigheter som ger oss anledningen att anse att hållbarhetsredovisningen 

inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna 

kriterierna.

Bolagsstyrningsrapport 

och årsredovisning 

ICA ska vara ett långsiktigt, livskraftigt företag med 

god ekonomi, ett medvetet miljöarbete och ett starkt 

samhällsengagemang. På följande sidor fi nns ICAs 

bolagsstyrningsrapport, förvaltningsberättelse och 

samtliga siffror för 2009. 

Bolagsstyrningsrapport 64 

Förvaltningsberättelse 70 

Resultaträkning – koncernen 75 

Balansräkning – koncernen 76 

Förändringar i eget kapital – koncernen 78 

Kassafl ödesanalys – koncernen 79 

Tilläggsupplysningar – koncernen 80 

Resultaträkning – moderbolaget 94 

Balansräkning – moderbolaget 95 

Förändringar i eget kapital – moderbolaget 96 

Kassafl ödesanalys – moderbolaget 96 

Tilläggsupplysningar – moderbolaget 97 

Revisionsberättelse 101 

63 



BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 

Bolagsstyrningsrapport 

Så styrs ICA 

ICA s ledning och styrelse ska tillse att ägarnas och andra intressenters 

krav på en effektiv verksamhetsstyrning är uppfyllda. 

Ägarstruktur 

ICA AB är ett joint venture som ägs till 40 procent av svenska Hakon Invest 

AB och till 60 procent av nederländska Royal Ahold N.V. Enligt aktieägaravtal 

har Royal Ahold och Hakon Invest gemensamt bestämmande 

infl ytande i ICA AB. 

Bolagsstämma 

Reglerna om bolagsstämman fi nns i Aktiebolagslagen och i bolagsordningen. 

Vid bolagsstämman utses styrelse och revisorer samt fastställs 

resultat- och balansräkningen jämte resultatdisposition. Utöver årsstämman 

har fem extra bolagsstämmor hållits under 2009. Vid årsstämman 

den 20 april 2009 beslutades bland annat att fastställa 2008 års resultat 

och balansräkning samt om en utdelning på sammanlagt 868 MSEK till 

aktieägarna. De extra bolagsstämmorna har behandlat de under året 

genomförda förändringarna i styrelsen. 

Styrelsen och dess arbete 

Arbetet i styrelsen följer en särskild arbetsordning, fastställd vid styrelsesammanträdet 

den 2 juni 2009. Förutom de punkter som ska behandlas 

enligt aktiebolagslagen, ingår i arbetsordningen bland annat 

kommittédirektiv och regler för beslutsförhet. ICA AB:s styrelse bestod 

under huvuddelen av 2009 av sju ledamöter med två suppleanter, valda 

vid bolagsstämman, samt två ledamöter med två suppleanter, utsedda 

av de fackliga organisationerna. 

Vid extra bolagsstämma den 26 januari valdes Fredrik Hägglund till 

styrelseledamot. 

Vid extra bolagsstämma den 3 mars utsågs Stein Petter Ski till ny 

suppleant, ersättande Stig Lundström. 

Vid extra bolagsstämma den 11 maj avgick Dirk Anbeek och Per Anders 

Olofsson som styrelseledamöter. Antalet styrelseledamöter valda 

vid bolagsstämma uppgick därmed till sex (6). 

Vid den extra bolagsstämman den 20 augusti valdes Göran Blomberg 

och Anders Fredriksson till ledamöter. Till suppleant valdes Fredrik 

Hägglund, som därmed lämnade platsen som ordinarie ledamot i styrelsen. 

Antalet styrelseledamöter valda vid bolagsstämma uppgick därmed 

till sju (7). 

Vid styrelsemötet den 24 november aviserade Peter Wakkie att han 

lämnar styrelsen vid årsskiftet 2009/2010. Lodewijk Hijmans van den 

Bergh har därefter inträtt som hans ersättare i styrelsen. Vd, Vice vd/fi - 

nansdirektör och chefsjurist (styrelsens sekreterare) är inte medlemmar 

i styrelsen, men deltar i styrelsearbetet. Inga arvoden har betalats till de 

vid bolagsstämman valda styrelseledamöternaTill arbetstagarrepresentanterna 

har utgått ett arvode om 4 000 kronor per sammanträde. Detta 

är ett inläsningsarvode och baseras i dagsläget inte på koncernens 

resultat inom hållbarhetsområdet. Under verksamhetsåret 2009 har 

styrelsen haft 13 sammanträden. 

Styrelsen har bland annat behandlat affärsstrategiska planer, kostnadsbesparingsprogram, 

effektiviseringar inom logistik, tagit principbeslut 

om inledande av apoteksverksamhet i Sverige samt behandlat 

sedvanliga investeringsärenden rörande butiksnätet. Särskilt fokus har 

liksom tidigare år legat på den norska verksamheten och på non foodverksamheten. 

Under 2009 har styrelsen diskuterat hållbarhetsrelate- 

64 

rade frågor såsom hållbart fi ske, hälsosamt sortiment och socialt ansvar 

vid inköp. Sedan 2009/2010 fi nns ingen styrelsemedlem med specialistkompetens 

inom hållbarhetsområdet. Några särskilda rekommendationer 

för vilka kvalifi kationer som styrelsemedlemmar bör besitta i miljömässiga 

och sociala frågor har inte tagits fram. 

Valberedning 

ICA har ingen valberedning eftersom det i aktieägaravtalet mellan bolagets 

ägare har avtalats att vardera ägaren har rätt att nominera sina respektive 

representanter till styrelsen. 

Styrelsens kommittéer 

Styrelsen har möjlighet att inrätta kommittéer och utskott för att komplettera 

styrelsens arbete. Kommittéerna är underordnade styrelsen 

och rapporterar löpande till denna. 

Revisionskommitté 

Styrelsen har utsett en revisionskommitté som övervakar redovisning 

och rapportering av fi nansiell information. Revisionskommittén ansvarar 

även för att utvärdera koncernens system för intern styrning och 

kontroll. Till övriga uppgifter hör bland annat att övervaka revisionsfrågor 

från såväl den externa som den interna revisionen. Revisionskommitténs 

arbete regleras i ett direktiv, som är fastställt av styrelsen. 

Revisionskommittén består av två styrelseledamöter, John Rishton (ordförande) 

och Göran Blomberg som i augusti ersatte Claes-Göran Sylvén. 

Förutom dessa ledamöter är vanligtvis biträden till ledamöterna, 

externrevisor, internrevisor samt ICA AB:s vd, Vice vd/fi nansdirektör 

och chefsjurist närvarande vid sammanträdena eller delar av dem. Revisionskommittén 

har under 2009 haft fyra sammanträden. 

Executive Committee 

Styrelsen har utsett Claes-Göran Sylvén, John Rishton och Kenneth 

Bengtsson att utgöra den så kallade Executive Committee, med ansvar 

för löpande uppföljning av koncernens utveckling. Kommittén ska även 

förbereda frågor som ska diskuteras i styrelsen samt stödja dotterbolagens 

verkställande direktörer och dess övriga ledande befattningshavare 

i att implementera och utföra beslut fattade av styrelsen. Kommittén 

har också mandat att besluta om investeringar som ej kräver styrelsebehandling. 

Ersättningskommitté 

Styrelsen har givit Executive Committee mandat att agera ersättningskommitté 

i syfte att besluta om ersättningsprinciper för ledande befattningshavare 

i koncernledningen. Vd:s lön beslutas dock av styrelsen. 

Intern kontroll över fi nansiell rapportering 

ICA arbetar med en struktur för att följa upp och säkerställa den interna 

kontrollen i den fi nansiella rapporteringen.Riskerna i den fi nansiella rapporteringen 

är defi nierade och kontrollpunkter har defi nierats och testats.. 

Resultatet av tester rapporteras till koncernledningen.

Godkännande av fi nansiella rapporter 

De fi nansiella rapporter som ingår i denna årsredovisning godkändes av 

revisionskommittén den 11 februari 2010 och av styrelsen den 15 februari 

2010. 

Revisorer 

Revisionsfi rman Deloitte har varit ICAs revisorer sedan september 2000 

och omvaldes senast på ordinarie årsstämma den 28 april 2008 för en 

period om tre år. Bolagets huvudrevisor Jan Berntsson har deltagit vid 

ett (1) styrelsemöte under året. 

Verkställande direktör och övriga ledande 

befattningshavare 

Styrelsen utser verkställande direktör (vd), som tillika är koncernchef. 

Enligt aktiebolagslagen, styrelsens arbetsordning och vd-instruktion 

ansvarar vd för den löpande förvaltningen av bolaget. Vd håller styrelsen 

kontinuerligt informerad om bolagets och koncernens verksamhet 

och utveckling. Tillsammans med vice vd/fi nansdirektör, COO samt HRdirektör 

i ICA AB, dotterbolagens vd:ar samt vice vd i ICA Sverige ingår 

vd i koncernledningen som träffas regelbundet och diskuterar bolagets 

utveckling samt fattar beslut rörande verksamheten. Koncernledningen 

presenteras närmare på sidorna 68–69. Ersättning till ledande befattningshavare 

består generellt sett av en viss andel rörlig ersättning som 

är kopplad till respektive enhets resultat och nyckeltal, såväl fi nansiellt 

som socialt och miljömässigt. 

ICA s policyer och kommittén för 

etik- och policyarbete 

ICAs koncernledning har beslutat om sju ståndpunkter som reglerar 

verksamheten. Dessa kallas ICAs Goda Affärer. Kopplat till varje ståndpunkt 

fi nns policyer med riktlinjer för hur arbetet i praktiken ska gå till. 


Anders Svensson 

Ingrid Jonasson 

Blank (vice) 

Revisionsutskott 


Antonio Soares 

Vvd och CFO 

Sonat Burman-Olsson 

Rimi Baltic 

Edgar Sesemann 

Ägare 

Royal Ahold N.V. 

Hakon Invest AB 

Styrelse 

ICA AB 

Kenneth Bengtsson 


Jörgen Wennberg 

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 

I den affärsetiska policyn beskrivs bland annat ICAs riktlinjer för bemötande 

av leverantörer och samarbetspartners, gåvor och mutor, konkurrensrätt 

och aktieinnehav. I ICAs policy för kvalitet, miljö- och socialt 

ansvar beskriver ICA den övergripande inställningen till exempelvis kvalitets- 

och miljöstandarder hos leverantörer, socialt ansvar vid produktion, 

producentansvar, lokal produktion, spårbarhet av varorna, djuromsorg, 

biologisk mångfald, miljömärkta produkter, bekämpningsmedel, 

förpackningar och tillsatser. ICAs riktlinjer för hälsoarbetet fi nns samlade 

i hälsopolicyn. Personalpolicyn beskriver ICAs syn på medarbetarna. 

Särskilda policyer reglerar etablering, kundnära marknadsfrågor, sponsring 

samt ICAs informationsgivning. Härutöver fi nns ett antal fi nansiellt 

relaterade policyer som reglerar koncernens fi nansiella exponering. 

ICA utvärderar och reviderar löpande sina policyer för att de ska behålla 

effektivitet och förankring i de dagliga verksamheterna. Koncernledningen 

beslutar om policyer och riktlinjer som förbereds av ICAs 

kommitté för etik och policyarbete. Kommittén för etik och policyarbete 

är ett utskott till koncernledningen och har ansvaret för uppföljningen 

av mål och strategier inom hållbarhetsarbetet samt ansvar för 

att kommunicera policyerna i verksamheten. Kommiteéns uppdrag är 

dessutom att föreslå prioriterade områden samt följa upp etiska dilemman, 

risker och omvärldens syn på ICA. Gruppen är tvärorganisatorisk 

och leds av chefen för avdelningen Corporate Responsibility. 

Läs mer om ICAs styrning av arbetet med samhällsansvar och hållbarhetsfrågor 

på sid 33–62 samt på www.ICA.se. 

COO 

Mats Holgerson 

ICA 

Fastigheter 

Bo Liffner 



Kommitté för etik 

och policyarbete 

ICA Special 

Björn Abild 

HR & ICA 

Skolan 

Åsa Gabriel 

65 



STYRELSE 

Styrelse 

Claes-Göran Sylvén 

Ordförande 

Vd, Hakon Invest 

Vd, ICA-handlarnas Förbund 

Född: 1959 

Invald: 1999 

Andra uppdrag: Ordförande i Forma 

Publishing Group och Svensk Handels 

Försäkringar, styrelseledamot i Svensk 

Handel och UGAL. 

John Rishton 

Ledamot, vice ordförande 

Vd, Royal Ahold 

Född: 1958 

Invald: 2006 

Andra uppdrag: Styrelseledamot 

i Rolls Royce Group Plc. 

Peter Berlin 

Ledamot 

ICA-handlare 

Född: 1960 

Invald: 2005 

Andra uppdrag: Ordförande i ICA Sverigeråd, 

vice ordförande i ICA-handlarnas 

Förbund och ICA Distriktstyrelse Malmö. 

66 

Göran Blomberg 

Ledamot 

CFO, Hakon Invest 

Född: 1962 

Invald: 2009 

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Rindi 

Energi. 

Dick Boer 

Ledamot 

Vice vd och COO Europa, Royal Ahold 

Född: 1957 

Invald: 2006 

Övriga uppdrag: Delat ordförandeskap i 

ECR Europe. Ordförande i CBL. Styrelseledamot 

i Dutch Retail Trade Commission 

and Netherlands Retail Trade Platform, Red 

Cross Hospital Beverwijk, European Retail 

Round Table och Board of Commissioners 

för AMS Sourcing BV. 

Anders Fredriksson 

Ledamot 

Vice ordförande i Hakon Invest 

Född: 1954 

Invald: 2009 

Lodewijk Hijmans van den Bergh1) 

Ledamot 

Vice vd, chefsjurist och tillförordnad medlem 

i koncernledningen, Royal Ahold 

Född: 1963 

Invald: 2010 

Övriga uppdrag: Vice styrelseordförande i 

Royal Concertgebouw Orchestra. 

Per Jansson 

Ledamot 

Arbetstagarrepresentant, Handelsanställdas 

förbund 

Logistikmedarbetare, ICA Sverige 

Född: 1950 

Invald: 2002 

Magnus Rehn 

Ledamot 

Arbetstagarrepresentant, Unionen 

Teamledare administration ICA Special 

Född: 1966 

Invald: 2007 (tidigare suppleant) 

Suppleanter 

valda av stämman 

Fredrik Hägglund 

Stein Petter Ski 

Guy Thomson 

Arbetstagarrepresentanter 

Fatima Andersson 

Ann Lindh 

1) Lodewijk Hijmans van den Bergh ersatte Peter Wakkie 

vid årsskiftet 2009/2010

STYRELSE 

67 



KONCERNLEDNING 

Koncernledning 

Kenneth Bengtsson 

Vd och koncernchef, ICA AB 

Född: 1961 

Anställd: 1999 

Andra uppdrag: Ordförande i Svensk 

Handel, styrelse ledamot i Svenskt Näringsliv, 

CIES och World Childhood Foundation 

Sonat Burman-Olsson 

Vice vd och CFO, ICA AB 

Född: 1958 


Andra uppdrag: Styrelseledamot i Tredje 

AP-fonden 

Björn Abild 

Vd, ICA Special 

Född: 1955 

Anställd: 2009 

Andra uppdrag: Styrelseledamot i INTO.I 

och FTS Showbusiness AB 

Åsa Gabriel 

Direktör HR och ICA Skolan, ICA AB 

Född: 1959 


Mats Holgerson 

COO, ICA AB 

Född: 1953 


Andra uppdrag: Styrelseledamot i Hemtex, 

Bilia och Dialect 

68 

Ingrid Jonasson Blank 

Vice vd, ICA Sverige 

Född: 1962 


Andra uppdrag: Styrelseledamot i Forma 

Publishing Group, Annonsörföreningen, 

Bilia och The CIES Summit and Marketing 

Committee 

Bo Liffner 

Vd, ICA Fastigheter 

Född: 1948 


Björn Olsson 

Kommunikationsdirektör ICA AB 

Född: 1971 


Edgar Sesemann 

Vd, Rimi Baltic 

Född: 1961 


Antonio Soares 

Vd, ICA Norge 

Född: 1949 


Anders Svensson 

Vd, ICA Sverige 

Född: 1964 

Anställd: 2009 

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Svensk 

Dagligvaruhandel 

Jörgen Wennberg 

Vd, ICA Banken 

Född: 1952 


Andra uppdrag: Styrelseledamot 

i Svenska Bankföreningen, ledamot i 

Svensk Handels Betaltekniska grupp och 

styrelseordförande i Nordic Yacht AB

KONCERNLEDNING 

69 



FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Förvaltningsberättelse 


Org. nr 556582-1559 

Styrelsen och verkställande direktören för ICA AB får härmed avlämna årsredovisning för 

räkenskapsåret 2009-01-01 – 2009-12-31. Samtliga belopp är i MSEK om annat ej anges. 

Information om verksamheten 

ICA AB är moderbolag i ICA-koncernen som bedriver detaljhandelsverksamhet genom 

cirka 2 220 egna och handlarägda butiker i Sverige, Norge och Baltikum. ICA AB 

har sitt säte i Stockholm med adress Svetsarvägen 16, 171 93 Solna. Dotterbolagen ICA 

Sverige AB, ICA Norge AS och Rimi Baltic AB är detaljhandelsföretag inom olika geografi 

ska områden. ICA Banken AB erbjuder fi nansiella tjänster till de svenska kunderna 

och ICA Fastigheter AB tillfredsställer koncernens behov av rätt lokaler i Sverige och 

Norge. 

Ekonomisk översikt 

januari – december 

Nyckeltal, MSEK 2009 2008 

Nettoomsättning 94 651 90 963 

Rörelseresultat 2 713 2 117 

Rörelseresultat exklusive reavinst och nedskrivningar 1) 2 583 1 905 

Rörelsemarginal, % 2,9 2,3 

Rörelsemarginal exklusive reavinst och nedskrivningar, % 2,7 2,1 

Resultat efter fi nansiella poster 2 309 1 794 

Årets resultat 1 587 1 728 

Balansomslutning 40 160 39 969 

Kassafl öde från den löpande verksamheten 3 768 2 982 

Soliditet, % 34,8 32,0 

Avkastning på eget kapital, % 2) 11,3 13,5 

Avkastning på sysselsatt kapital, % 3) 13,5 11,4 

1) Rörelseresultat exklusive reavinst från fastighetsförsäljningar samt nedskrivningar av anläggningstillgångar. 

2) Avkastning på eget kapital = Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital. ICA Bankens verksamhet 

är exkluderad ur både resultat- och balansräkning vid beräkningen. 

3) Avkastning på sysselsatt kapital = Resultat efter fi nansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. 

ICA Bankens verksamhet är exkluderad ur både resultat- och balansräkning vid beräkningen. 

Viktiga händelser under året 

• De organisationsförändringar som påbörjades inom ICA-koncernen i slutet av 2008 

trädde i kraft den 1 januari 2009. 

• I januari 2009 beslutade Skatteverket att inte ge ICA anstånd med betalningen av 742 

MSEK hänförlig till Länsrättens beslut i december att inte godkänna ränteavdrag i ICA 

Finans AB om 1 795 MSEK för perioden 2001–2003. ICA har överklagat beslutet men betalade 

beloppet i februari 2009. Beloppet har bokförts som en fordran på Skatteverket. 

• Anders Svensson utsågs i mars till vd i ICA Sverige och tillträdde i september. 

• I april startade ICA en av sina största prissatsningar hittills på den svenska marknaden. 

• ICA Eiendom Norge AS sålde i maj köpcentrat Kiellands Hus vilket gav en reavinst för 

ICA-koncernen om 40 MNOK under andra kvartalet. 

• I oktober offentliggjorde ICA planer på att öppna fullskaliga apotek i ett antal större 

ICA-butiker runt om i Sverige. Apoteken kommer att vara en så kallad shop-in-shoplösning 

och de första egna apoteken kommer att öppna innan sommaren. 

70 

• I november fattade styrelsen i ICA AB ett beslut om att påbörja förhandlingar om en 

avveckling av lagren i Umeå och Årsta vilket är en del i arbetet med ICAs långsiktiga 

infrastrukturplan som syftar till färre men större lager. Detta medförde kostnader i 

ICA Sverige om 88 MSEK i fjärde kvartalet. 

• I december beslutade Skatteverket att vägra ICA avdrag för räntekostnader om 906 

MSEK hänförliga till 2008 på samma grund som för år 2004–2007. ICA har överklagat 

beslutet. 

Verksamhetsåret 2009 

ICA-koncernen levererade ett starkt rörelseresultat 2009 trots påverkan från den globala 

lågkonjunkturen. Det starka resultatet berodde främst på den positiva utvecklingen 

i ICA Sverige. Den minskade förlusten i ICA Norge bidrog också till koncernens förbättrade 

resultat. Både ICA Banken och ICA Fastigheter är stabila verksamheter som 

utvecklades väl under året. Däremot sjönk Rimi Baltics rörelseresultat som en konsekvens 

av den kraftiga försämringen i ekonomin i Baltikum, men bolaget lyckades ändå 

öka marknadsandelarna och stärka sin position på marknaden under året. 

För ICA Sverige blev 2009 ett fortsatt framgångsrikt år. Ett starkt kunderbjudande 

med fl era prissatsningar under året bidrog till ökad försäljning och en stärkt position 

på marknaden. Den ökade försäljningen, stabila marginaler, en bra försäljningsutveckling 

av egna märkesvaror, lägre kostnader samt på förbättrade marginaler på specialvaror 

var de främsta anledningarna till det förbättrade resultatet. 

ICA Norges rörelseresultat förbättrades under året tack vare förbättrad bruttomarginal 

och lägre administrationskostnader. Detta visar att genomförda åtgärder i förändringsarbetet 

i bolaget gett effekt och gått enligt plan. Konverteringen av butiker till 

det nya Rimi-konceptet har också gett resultat - de nu 76 konverterade butikerna visade 

på en genomsnittlig försäljningsökning på cirka 10 procent under 2009. Fortfarande 

kvarstår mycket hårt arbete för att öka försäljningen och uppnå en långsiktig stabil 

resultatutveckling i ICA Norge, men ICA är på rätt väg. 

Det svåra ekonomiska läget i Baltikum med bland annat ökande arbetslöshet och 

en kraftigt minskad köpkraft var en stor utmaning för Rimi Baltic under 2009. Marknaden 

kännetecknades av hög priskonkurrens vilket i sin tur satte press på marginalerna. 

I Rimi Baltic sjönk både omsättning och rörelseresultat under året till följd av situationen. 

Bolaget har dock framgångsrikt anpassat sin kostnadsnivå till marknadsläget vilket 

har lett till att Rimi Baltic trots allt har klarat sig relativt väl. Under året moderniserades 

cirka 90 lågprisbutiker och ICA kunde se en ökad kundtillströmning i butikerna. 

Bolagets marknadsandelar ökade i samtliga länder. 

Ett starkt 2009 ger oss nu möjlighet att ytterligare investera i olika typer av satsningar 

som kommer våra kunder till del. ICA kommer bland annat att gå in i två nya affärsområden 

på den svenska marknaden - butiker i högtrafi kerade storstadslägen 

(”convenience”) samt apotek. Den första av två pilotbutiker i högtrafi kerade storstadslägen 

kommer att öppna i mars i Stockholm. Före sommaren kommer ICA öppna de 

första apoteken, med målet att ha etablerat cirka 30–40 apotek vid årets slut. I Norge 

ska ytterligare 85 butiker konverteras till det nya Rimi-konceptet samtidigt som övriga 

aktiviteter fortskrider för att vända bolaget. I Baltikum kommer ICA successivt att börja 

investera igen samtidigt som vi fortsatt anpassar oss till det rådande marknadsläget. 

ICA kommer även under 2010 att ha stort fokus på prissatsningar och på att sänka 

våra kostnader ytterligare inom koncernen. 

Resultatsammanfattning 

Koncernen 

Nettoomsättningen uppgick till 94 651 MSEK (90 963), en ökning med 4,1 procent. Nettoomsättningen 

i fasta växelkurser ökade med 1,8 procent. Rörelseresultatet uppgick 

till 2 713 MSEK (2 117). I rörelseresultatet ingår realisationsvinster från fastighetsförsäljningar 

om 121 MSEK (332) och netto av återförda och gjorda nedskrivningar av anläggningstillgångar 

om 9 MSEK (–120). Rörelseresultatet exklusive reavinster och nedskrivningar 

uppgick till 2 583 MSEK (1 905). Resultat efter fi nansiella poster uppgick till 2 309 

MSEK (1 794). Periodens resultat uppgick till 1 587 MSEK (1 728). Det lägre resultatet beror 

främst på högre skattekostnader.


Nettoomsättningen uppgick till 59 003 MSEK (55 969), en ökning 5,4 procent. Rörelseresultatet 

uppgick till 2 320 MSEK (1 709). Resultatförbättringen kommer från ökad försäljning, 

lägre kostnader främst inom administration och logistik, samt en bättre marginal 

inom ICA Special. Effektiviteten i logistiken har ökat framförallt genom ökad 

effektivitet i transporterna samt vid distributionsenheterna. Året har belastats med 88 

MSEK avseende beräknade kostnader för beslutade stängningar av distributionsenheterna 

i Umeå och Årsta, som kommer att ske under 2011. 


Nettoomsättningen uppgick till 21 666 MSEK (20 164), en ökning med 7,4 procent, i lokal 

valuta ökade den med 3,2 procent. Omsättningsökningen beror på att försäljningen 

i jämförbara butiker steg men också på grund av att fl er franchisebutiker konverterades 

till egenägda i ICA Norge. Rörelseresultatet uppgick till –506 MSEK (–719). Helåret 

har belastats med nedskrivningar av anläggningstillgångar om 0 MSEK (40). Rörelseresultatet 

exklusive nedskrivningar uppgick till –506 MSEK (–679). Resultatförbättringen 

beror främst på förbättrad bruttomarginal och lägre kostnader för administration. 

Årets resultat har belastats med kostnader för stängning av ett stort antal butiker, varav 

bland annat två Maxi-butiker. 

Rimi Baltic 

Nettoomsättningen uppgick till 12 329 MSEK (12 661), en minskning med 2,6 procent, i 

lokal valuta minskade den med 11,8 procent. Rörelseresultatet uppgick till –109 MSEK 

(182). Helåret har belastats med nedskrivningar av anläggningstillgångar om 24 MSEK 

(80). Rörelseresultatet exklusive nedskrivningar uppgick till –85 MSEK (262). Resultatförsämringen 

beror huvudsakligen på lägre försäljning som är en följd av den minskade 

konsumtionen i Baltikum samt högre kostnader beroende på fl er antal butiker jämfört 

med förra året. Resultatförsämringen beror även på en pressad marginal till följd 

av ökad priskonkurrens. Resultatet påverkades dock positivt av kostnadsbesparingar 

främst inom administration men även i butik. 


Intäkterna uppgick till 634 MSEK (582), en ökning med 8,9 procent. Affärsvolymen har 

ökat med 7,7 procent (11,1) jämfört med förra året. Rörelseresultatet ökade till 132 

MSEK (111) vilket främst beror på ett bättre räntenetto. 

ICA Fastigheter 

Intäkterna uppgick till 2 095 MSEK (1 969), en ökning med 6,4 procent. Rörelseresultatet 

uppgick till 1 025 MSEK (1 134). I rörelseresultatet ingår realisationsvinster från fastighetsförsäljningar 

om 111 MSEK (332) och netto av återförda nedskrivningar och nedskrivningar 

av anläggningstillgångar om 33 (0). Rörelseresultatet exklusive reavinster 

uppgick till 881 MSEK (802). Resultatförbättringen beror till största delen på ökade hyresintäkter 

och lägre personalkostnader. 

ICA Koncerngemensamt 

Rörelseresultatet uppgick till –149 MSEK (–300). I rörelseresultatet ingår realisationsvinster 

från fastighetsförsäljningar om 10 MSEK (0). Rörelseresultatet exklusive dessa poster 

uppgick till –159 MSEK (–300). Det fi nns inga fastigheter kvar inom ICA koncerngemensamt 

efter försäljningen under året. Förändringen jämfört med förra året 

förklaras i huvudsak av minskade pensionskostnader, genomförda kostnadsbesparingar 

samt en engångsbonus som betalades ut till de anställda i Sverige 2008. 

Finansnetto och skatt 

ICA koncernens fi nansnetto uppgick till –404 (–323). Försämringen beror främst på ökade 

räntekostnader, lägre ränteintäkter och valutakursförändringar. Skattekostnaden 

uppgick till –722 (–66). Den ändrade skattelagstiftningen i Sverige för koncerninterna 

lån från 2009 har ökat skatterna med 300 MSEK. Den högre skatten beror även på ett 

högre resultat i ICA Sverige samt lägre skattefria reavinster från fastighetsförsäljningar. 

Finansiell ställning 

Koncernens balansomslutning uppgick till 40 160 MSEK (39 969). Balansomslutningen 

har ökat främst på grund av valutaeffekter, större affärsvolym i ICA Banken och ökade 

skattefordringar. Sysselsatt kapital ökade med 495 MSEK till 28 452 MSEK. Soliditeten 

uppgick till 34,8 procent (32,0). Koncernens nettoskuld exklusive ICA Banken per den 

31 december 2009 var 1 628 MSEK (2 132). 

Kassafl ödesanalys 

Kassafl ödet från den löpande verksamheten under året ökade till 3 768 MSEK (2 982). 

Ändringar i ICA Bankens inlåning, utlåning och investeringar har påverkat kassafl ödet 

med 1 571 MSEK jämfört med föregående år. Skattebetalningarna har ökat med 1 063 

MSEK delvis beroende på att 747 MSEK betalats in avseende skattetvist för perioden 

2001–2003. Kassafl ödet från investeringsverksamheten uppgick till –1 610 MSEK (–1 916). 

Kassafl ödet från fi nansieringsverksamheten uppgick till –1 770 MSEK (–1 461). Koncernens 

likvida medel per den 31 december 2009 var 3 422 MSEK (3 023). 


Skattetvister 

Skatteverket beslutade 2007 att inte godkänna ränteavdrag i ICA Finans AB om 1 795 

MSEK för perioden 2001–2003. ICA överklagade beslutet till Länsrätten, som i december 

2008 fastslog Skatteverkets beslut. Skatteverkets krav uppgår till 747 MSEK inklusive 

skattetillägg och ränta. ICA gör bedömningen att de av ICA Finans AB gjorda avdragen 

har skett i enlighet med gällande skattelagstiftning och har överklagat 

Länsrättens beslut till Kammarrätten. Förhandlingarna inför Kammarrätten är utsatta 

till april 2010. Kravet redovisas som en eventualförpliktelse. I januari 2009 beslutade 

Skatteverket att inte ge ICA anstånd med betalningen. ICA har betalat krav om 747 

MSEK i februari 2009 och bokfört det som en fordran på Skatteverket. 

I ett annat ärende beslutade Skatteverket vidare att inte godkänna ränteavdrag om 

4 064 MSEK gjorda under 2004–2008 till ett holländskt koncernbolag. I december beslutade 

Skatteverket att vägra ICA avdrag för räntekostnader hänförliga till 2008 på 

samma grund som för år 2004–2007. ICA kommer att överklaga beslutet. Skatteverkets 

krav uppgår till 1 333 MSEK (inklusive skattetillägg och ränta). ICA gör bedömningen 

att gjorda avdrag har skett i enlighet med gällande skattelagstiftning. ICA har överklagat 

Skatteverkets beslut för år 2004–2008 till Länsrätten. Kravet redovisas som en 

eventualförpliktelse. 

Investeringar 

Investeringarna under året uppgick till 1 984 MSEK (2 631) och fördelas enligt tabellen 

nedan. Investeringarna i Maxi Östersund och Maxi Hudiksvall, samt i nya IT-system i 

ICA Norge, överstiger 50 MSEK. Investeringarna i Baltikum sker med större försiktighet 

med anledning av det rådande ekonomiska läget. 

Investeringar 2009 2008 

Butiker 1 541 2 187 

Distribution 130 159 

Förvaltningsfastigheter 54 100 

Immateriella anläggningstillgångar 200 120 

Övrigt 59 65 

TOTAL 1 984 2 631 

Operativa risker 

Operativa risker omfattar risker kopplade till ICAs verksamhet som till exempel förluster 

på grund av interna eller externa händelser som förorsakar avbrott i verksamheten. 

Konkurrens 

Konkurrensen i dagligvaruhandeln är stark. ICA konkurrerar med såväl nationella som 

internationella aktörer av varierande storlek på samtliga marknader. Oförmåga att konkurrera 

med dessa aktörer på pris, sortiment, kvalitet och service skulle ha en negativ inverkan 

på koncernens resultat. ICA strävar att ligga i framkant på dessa områden och vi 

lyssnar kontinuerligt på våra kunder för att öka våra möjligheter att möta deras behov. 

ICAs etableringar föregås av noggranna marknadsanalyser avseende konkurrenssituation 

och demografi . Ett kontinuerligt analysarbete kan också leda till geografi ska 

omfördelningar av ICAs etableringar. 

Makroekonomiska risker 

De makroekonomiska risker som ICA kan drabbas av är nedgång i konjunkturen där 

konsumenterna spenderar mindre och vid hög infl ation. ICA-koncernen är speciellt 

exponerad mot makroekonomiska risker via sin verksamhet i Rimi Baltic som fi nns i 

Estland, Lettland och Litauen. Dessa ekonomier har rasat sedan hösten 2008 och 

prognoserna kring återhämtning är svårbedömd. 

Risker inom hållbarhet och produktsäkerhet 

ICA måste hela tiden anpassa sig till bland annat växande krav på hållbarhet i alla led 

av varukedjan, att lagstiftning kan ändras och ökad genomlysning av bolaget. Detta 

tillsammans med fl er egna märkesvaror och myndigheters samt kunders allt större fokus 

på matkvalitet samt säkra produkter innebär att ICA förväntas ta ett allt större socialt, 

samt kvalitets- och miljömässigt ansvar i hela värdekedjan. Om inte ICA på ett tillfredsställande 

sätt klarar av att möta sina egna målsättningar och omvärldens 

förväntningar inom dessa områden, så kan det påverka bolagets rykte och därmed 

också bolagets fi nansiella ställning. 

ICA utvecklar ständigt sitt hållbarhetsarbete genom att bland annat driva frågor såsom 

klimat, energieffektivisering, socialt ansvar i leverantörskedjan, hälsa och välmående 

samt samhällsengagemang. Bland annat har ett koncerngemensamt initiativ 

startats under 2009, ”I Care” där ICA har ambitionen att inom en treårsperiod gå igenom 

hela produktfl ödet på alla marknader, från inköp till logistik och butik. Syftet är 

att försäkra oss om att det vi säljer och hanterar lever upp till både lagkrav och vår 

egen värdegrund ICA s Goda Affärer med dess krav på kvalitet, hälsa, miljö och socialt 

ansvar. Under 2009 blev även den nya branschstandarden för matkvalitet i svenska 

butiker klar som vi initierade 2007. Det är den första butiksstandard i världen som är 

möjlig att certifi era av en tredje part och våra butiker är nu i full färd att införa den. 

71 




Varumärkesrisk 

Förväntningarna på ICA och våra olika varumärken är höga. ICA måste skydda sitt rykte 

och sitt varumärke, annars kan detta leda till brister i förtroendet för bolaget. Detta 

skulle i sin tur kunna leda till minskat antal kunder och påverka möjligheten att rekrytera 

och behålla rätt kompetens i bolaget. Vi arbetar inom fl era områden på att stärka 

lojaliteten till ICAs varumärken såsom till exempel bankverksamhet, ICA kortet, personliga 

erbjudanden, digitala tjänster etc. Våra ståndpunkter ”ICAs goda affärer” är integrerade 

i vårt sätt att bedriva verksamhet på alla nivåer och dessa tillsammans med 

våra policies och riktlinjer ger vägledning kring hur vi skall agera mot kunder, anställda 

och leverantörer. 

Kontinuitetsrisk 

ICA-koncernen är beroende av sin operativa infrastruktur, som till exempel fungerande 

IT-system, för att verksamheten skall kunna bedrivas effektivt och planenligt. En allvarlig 

störning i den operativa infrastrukturen skulle därför kunna påverka verksamheten 

allvarligt med t ex avbrott i leveranser, i butiksdriften, i betalningstransaktioner 

eller inom den administrativa verksamheten. Stor vikt läggs därför vid förebyggande 

arbete och organisation kring kontinuitetshantering och planering för oförutsedda 

händelser. ICA är även beroende av att ha en dynamisk avtalsrelation med de svenska 

ICA-handlarna som utvecklas över tiden. 

Finansiell riskhantering 

Den fi nansiella strategin i ICA-koncernen är konservativ och fokuserar på att defi niera 

och hantera de fi nansiella riskerna. Då ICA-koncernens verksamhet innefattar bankverksamhet 

har koncernen en annan riskprofi l än vad som är normalt för ett detaljhandelsföretag. 

72 

Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens fi nanspolicy som styr koncernens fi - 

nansiella riskhantering. Inom ICA-koncernen hanteras de fi nansiella riskerna centralt 

genom koncernens fi nansfunktion. 

För mer information om ICAs riskhantering, se Noter till koncernens bokslut – Not 

21 för principer för fi nansiell riskhantering och Not 22 för fi nansiella instrument. 

Femårssammandrag 

Defi nitioner av nyckeltal: 

Sysselsatt kapital = Balansomslutning med avdrag för ej räntebärande skulder och avsättningar. 

Rörelsemarginal = Rörelseresultat i procent av nettoförsäljning 

Avkastning på sysselsatt kapital = Resultat efter fi nansiella intäkter i procent av genomsnittligt 

sysselsatt kapital. ICA Bankens verksamhet är helt exkluderat ur både resultat 

och balansräkning vid beräkning av räntabilitet på sysselsatt kapital. 

Avkastning på eget kapital = Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital. 

ICA Bankens verksamhet är helt exkluderat ur både resultat och balansräkning vid 

beräkning av räntabilitet på eget kapital. 

Soliditet = Eget kapital i procent av balansomslutningen 

Femårssammandrag för ICA koncernen 

Resultaträkning i sammandrag 

2005 2006 2007 2008 2009 

Nettoomsättning 71 663 67 395 82 326 90 963 94 651 

Rörelseresultat före avskrivningar 3 248 3 545 4 080 3 753 4 272 

Av- och nedskrivningar –1 275 –1 248 –1 478 –1 636 –1 559 

Rörelseresultat före nedskrivningar på goodwill 1 973 2 297 2 602 2 117 2 713 

Nedskrivningar på goodwill –15 – – – – 

Rörelseresultat 1 958 2 297 2 602 2 117 2 713 

Finansiella poster –287 –251 –320 –323 –404 

Resultat efter fi nansiella poster 1 671 2 046 2 282 1 794 2 309 

Skatt –148 –12 –116 –66 –722 

Periodens resultat från avvecklad verksamhet – 367 – – – 

Periodens resultat 1 523 2 401 2 166 1 728 1 587 

Balansräkning i sammandrag 2005 2006 2007 2008 2009 

Immateriella anläggningstillgångar 1 914 3 447 3 599 3 742 3 940 

Materiella anläggningstillgångar 12 441 13 232 14 959 15 544 15 755 

Finansiella anläggningstillgångar 4 914 3 959 3 368 3 772 3 701 

Övriga anläggningstillgångar 49 181 276 424 515 

Övriga omsättningstillgångar 10 493 10 938 11 637 13 464 12 827 

Likvida medel 2 920 3 749 3 480 3 023 3 422 

Summa tillgångar 32 731 35 506 37 319 39 969 40 160 

Eget kapital 8 386 10 216 12 073 12 796 13 962 

Räntebärande skulder och avsättningar 15 774 15 563 14 475 15 161 14 490 

Ej räntebärande skulder och avsättningar 8 571 9 727 10 771 12 012 11 708 

Summa eget kapital och skulder 32 731 35 506 37 319 39 969 40 160 

Nyckeltal 

Rörelsemarginal, % 2,7 3,4 3,2 2,3 2,9 

Avkastning på sysselsatt kapital, % 12,2 12,9 13,8 11,4 13,5 

Avkastning på eget kapital, % 20,4 25,7 19,1 13,5 11,3 

Soliditet, % 25,6 28,8 32,4 32,0 34,8 

Medarbetare 

Koncernen hade i medeltal 20 412 anställda (22 023) under året. Förändringen jämfört 

med föregående år avser till största delen Baltikum och är en effekt av anpassningen 

till den lägre försäljningsvolymen. 

Genom att arbeta med ledarskap som utgår från koncernens gemensamma värderingar 

skapar ICA förutsättningar för att klara ekvationen hållbar samhällsutveckling 

och ekonomisk lönsamhet. Under 2009 låg stort fokus på att starta arbetet med koncerngemensam 

ledarskapsutveckling och på att visa medarbetarna möjligheterna till 

karriärutveckling inom koncernen. ICA använder fyra hörnstenar i arbetet med medarbetarna; 

gott ledarskap, karriär- och kompetensutveckling, bra arbetsmiljö samt 

jämställdhet och mångfald. 

ICAs ledarskap är förankrat i ICAs värdegrund ICAs Goda Affärer. Att arbeta med

ett värdebaserat ledarskap gynnar företagskulturen, vilket leder till ett starkare engagemang 

hos ICAs medarbetare. ICA arbetar för att tydliggöra ledarskapsförmågor, initiera 

rätt utvecklingsinsatser samt säkerställa en framtida chefsförsörjning. 

Inom detaljhandeln är snabba förändringar vardag. Att arbeta i en händelserik miljö 

skapar utvecklingsmöjligheter för medarbetarna. Idag finns ett stort antal utvecklingsmöjligheter 

inom koncernen och arbete pågår för att synliggöra dessa och visa medarbetarna 

vilka möjligheter de har att växa inom ICA. ICAs medarbetare uppmuntras 

att planera och ta initiativ när det gäller den egna utvecklingen. Det främsta verktyget 

för detta är medarbetarsamtalen som medarbetaren har med sin chef. 

Det är viktigt att jobba aktivt med arbetsmiljöfrågor så att de genomsyrar hela verksamheten. 

En god arbetsmiljö skapas genom ett bra ledar- och medarbetarbeteende, 

där alla medarbetare gemensamt bidrar till att göra ICAs arbetsmiljö trygg och säker. 

Genom ett aktivt jämställdhetsarbete tillvaratas mångfalden. Det påverkar ICAs 

attraktionskraft som arbetsgivare på ett positivt sätt. Alla, oavsett kön, ålder, sexuell 

läggning, religion, etnisk eller nationell bakgrund eller eventuellt handikapp, ska ha 

samma chans vid rekrytering och till utveckling i jobbet. Sexuella trakasserier och 

kränkande särbehandling fördöms i alla dess former och tolereras inte. 

ICAs hållbarhetsarbete 

ICA har beslutat om sju ståndpunkter som reglerar verksamheten. Dessa kallas ICAs 

Goda Affärer. Kopplat till varje ståndpunkt finns policyer med riktlinjer för hur arbetet 

i praktiken ska gå till. I ICAs policy för kvalitet, miljö- och socialt ansvar beskrivs den 

övergripande inställningen till exempelvis egenkontroller hos leverantörer, socialt ansvar 

vid produktion, producentansvar, lokal produktion, spårbarhet av varorna, djuromsorg, 

biologisk mångfald, miljömärkta produkter, bekämpningsmedel, förpackningar 

och tillsatser. I den affärsetiska policyn beskrivs bland annat ICAs riktlinjer för 

bemötande av leverantörer och samarbetspartners, gåvor och mutor, konkurrensrätt 

och aktieinnehav. Personalpolicyn beskriver ICAs syn på medarbetarna. ICAs riktlinjer 

för hälsoarbetet finns samlade i hälsopolicyn. Särskilda policyer reglerar etablering, 

sponsring samt ICAs informationsgivning. Härutöver finns ett antal finansiellt relaterade 

policyer som reglerar koncernens finansiella exponering. 

ICAs Goda Affärer beskriver koncernens syn på etik och samhällsansvar samt innebär 

att verksamheten tillsammans med ICAs kärnvärden en förutsättning för att nå 

fram till koncernens vision och mission: 

• ICA ska drivas med lönsamhet och god etik. 

• ICA ska lyssna på kunderna och alltid utgå från deras behov. 

• ICA ska värna om mångfald och utveckling hos medarbetarna. 

• ICA ska ha en öppen dialog internt och med omvärlden. 

• ICA ska säkerställa kvalitet och trygga produkter. 

• ICA ska främja hälsa och goda matvanor. 

• ICA ska verka för en god miljö med hållbar utveckling. 

ICA-butikernas försäljning under året 

Redovisningen nedan avser butikernas försäljning. I Sverige är de svenska handlarägda 

ICA-butikernas försäljning inkluderad. I Norge är franchisebutikernas försäljning inkluderad. 

Försäljningen i handlar- respektive franchiseägda butiker konsolideras inte i 

koncernen. 

ICA-butikernas försäljning i Sverige 

januari – december 2009 

Utveckling Utveckling 

Butiksförsäljning exkl moms MSEK samtliga jämförbara 

Maxi ICA Stormarknad 25 025 9,4% 6,2% 

ICA Kvantum 21 904 3,4% 3,0% 

ICA Supermarket 29 588 3,5% 3,7% 

ICA Nära 14 155 2,7% 3,3% 

TOTAL 90 671 4,9% 4,1% 

Under 2009 ökade försäljningsandelen av egna märkesvaror från 16,4 procent till 16,9 

procent i Sverige. 

ICA-butikernas försäljning i Norge 



Butiksförsäljning exkl moms MNOK samtliga jämförbara 

ICA Maxi 3 172 5,7% 2,8% 

ICA Supermarked/ ICA Nær 9 475 1,9% 0,6% 

Rimi 7 734 0,5% 3,1% 

TOTAL 20 381 1,9% 1,8% 

F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e 

Under 2009 minskade försäljningsandelen av egna märkesvaror från 9,5 procent till 

9,3 procent i Norge. 

ICA-butikernas försäljning i Baltikum 



Butiksförsäljning exkl moms MEUR samtliga jämförbara 

Estland 358 –8,4% –14,6% 

Lettland 558 –13,2% –15,4% 

Litauen 238 –13,5% –19,3% 

TOTAL 1 154 –11,9% –16,0% 

Under 2009 ökade försäljningsandelen av egna märkesvaror från 6,7 procent till 9,3 

procent i Baltikum. 

Antal butiker 

Antal ICA-butiker i Sverige, inklusive handlarägda butiker 

December 

Konver- 

December 

Butiksprofil 

2008 Nya terade Stängda 2009 

Maxi ICA Stormarknad 66 2 1 69 

ICA Kvantum 117 3 –1 –1 118 

ICA Supermarket 454 3 –7 –6 444 

ICA Nära 732 2 7 –13 728 

TOTAL 1 369 10 0 –20 1 359 

Antal ICA- och Rimi-butiker i Norge, inklusive franchiseägda butiker 

December 

Konver- 

December 

Butiksprofil 


ICA Maxi 26 1 –2 25 

ICA Supermarked 357 1 –2 –16 340 

Rimi 253 2 2 –10 247 

TOTAL 

Antal butiker i Baltikum 

636 4 0 –28 612 

December 

Konver- 

December 

Land 


Estland 74 4 78 

Lettland 97 5 102 

Litauen 62 6 –2 66 

TOTAL 233 15 –2 246 


I ICA AB fanns tidigare övergripande koncernfunktioner för Ekonomi, Marknad samt 

Sortiment & Inköp. Från och med januari 2009 har funktionerna Marknad och Sortiment 

& Inköp flyttats till dotterbolagen. Moderbolagets nettoomsättning uppgår till 

39 MSEK (888) och resultatet efter finansiella poster till 143 MSEK (610). 

Styrelse och ledning/styrelses arbetsordning 

Arbetet i styrelsen följer en särskild arbetsordning, fastställd vid det konstituerande styrelsesammanträdet 

den 2 juni 2009. Förutom de punkter som ska behandlas enligt aktiebolagslagen, 

ingår i arbetsordningen bland annat kommittédirektiv och regler för beslutsförhet. 

ICA AB:s styrelse bestod under huvuddelen av 2009 av sju ledamöter med 

två suppleanter, valda vid bolagsstämman, samt två ledamöter med två suppleanter, 

utsedda av de fackliga organisationerna. Vid extra bolagsstämma den 26 januari valdes 

Fredrik Hägglund till styrelseledamot. Vid extra bolagsstämma den 3 mars utsågs Stein 

Petter Ski till ny suppleant, ersättande Stig Lundström. Vid extra bolagsstämma den 11 

maj avgick Dirk Anbeek och Per Anders Olofsson som styrelseledamöter. Vid extra bolagsstämma 

den 20 augusti valdes Göran Blomberg och Anders Fredriksson till ledamöter, 

Fredrik Hägglund valdes till suppleant och lämnade därmed platsen som ordinarie 

ledamot i styrelsen. Vid extra bolagsstämma den 30 december utsågs Lodewijk Hijmans 

van den Bergh till ny ledamot. Samtliga styrelseledamöter som valts vid bolagsstämman 

har anknytning till ägarna i ICA AB. Vd, vice vd/finansdirektör och chefsjurist 

(styrelsens sekreterare) är inte medlemmar i styrelsen, men deltar i styrelsearbetet. Under 

verksamhetsåret 2009 hade styrelsen tretton sammanträden. Styrelsen har bland 

annat behandlat affärsstrategiska planer, kostnadsbesparings program, effektiviseringar 

inom logistik, tagit principbeslut om inledande av apoteksverksamhet i Sverige samt 

behandlat sedvanliga investeringsärenden rörande butiksnätet. Särskilt fokus har liksom 

tidigare år legat på den norska verksamheten och på non food-verksamheten. 

73 

i c a å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9



Styrelsens kommittéer 

Styrelsen har möjlighet att inrätta kommittéer för att komplettera styrelsens arbete. 

Kommittéerna är underordnade styrelsen och rapporterar löpande till denna. 

Revisionskommitté 

Styrelsen har utsett en revisionskommitté som övervakar redovisning och rapportering 

av fi nansiell information. Revisionskommittén ansvarar även för att utvärdera 

koncernens system för intern styrning och kontroll. Till övriga uppgifter hör bland annat 

att övervaka revisionsfrågor från såväl den externa som den interna revisionen. 

Revisionskommitténs arbete regleras i ett direktiv, som är fastställt av styrelsen. 

Revisionskommittén består av två styrelseledamöter, John Rishton (ordförande) 

och Göran Blomberg som i augusti ersatte Claes-Göran Sylvén. Förutom dessa ledamöter 

är vanligtvis biträden till ledamöterna, externrevisor, internrevisor samt ICA 

AB:s vd, vice vd/fi nansdirektör och chefsjurist (revisionskommitténs sekreterare) närvarande 

vid sammanträdena eller delar av dem. Revisionskommittén har under 2009 

haft fyra sammanträden. 


Styrelsen har utsett Claes-Göran Sylvén, John Rishton samt Kenneth Bengtsson att utgöra 

den så kallade Executive Committee med ansvar för löpande uppföljning av koncernens 

utveckling. Kommittén skall även förbereda frågor som ska diskuteras i styrelsen 

samt stödja dotterbolagens verkställande direktörer och dess övriga ledande 

befattningshavare i att implementera och utföra beslut fattade av styrelsen. Kommittén 

har även mandat att besluta om investeringar som ej kräver styrelsebehandling. 


Styrelsen har givit Executive Committee mandat att agera ersättningskommitté i syfte 

att besluta om ersättningsprinciper för ledande befattningshavare i koncernledningen. 

Vd:s lön beslutas dock av styrelsen. 

74 

Intern kontroll över fi nansiell rapportering 

ICA arbetar med en struktur för att följa upp och säkerställa den interna kontrollen i 

den fi nansiella rapporteringen. Riskerna i den fi nansiella rapporteringen är defi nierade 

och kontrollpunkter har defi nierats och testats. Resultat av test rapporteras till bolagsledningen. 

Godkännande av fi nansiella rapporter 

De fi nansiella rapporterna som ingår i denna årsredovisning godkändes av revisionsutskottet 

den 11 februari och av styrelsen den 15 februari 2010. 

Förslag till vinstdisposition 

Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel (kr): 

Balanserade vinstmedel 9 952 733 522 

Årets resultat 120 818 791 

Totalt 10 073 552 313 

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen 

disponeras enligt följande: 

till aktieägarna utdelas 1 566 000 000 

i ny räkning överföres 8 507 552 313 

Totalt 10 073 552 313 

Den föreslagna utdelningen är i enlighet med det avtal som fi nns mellan aktieägarna, 

som anger att årlig utdelning skall ske med minst 40 procent av årets resultat. Koncernens 

soliditet efter utdelning uppgår till 30,9 procent.

Resultaträkning – koncernen 

(MSEK) Not 2009 2008 

■ Nettoomsättning 2 94 651 90 963 

■ Kostnad för sålda varor 3 –81 494 –78 825 

Bruttoresultat 13 157 12 138 

■ Försäljningskostnader 3 –8 125 –7 676 

■ Administrationskostnader 3, 5 –2 571 –2 798 

■ Övriga rörelseintäkter 6 252 461 

■ Andelar i intresseföretags resultat 13 0 –8 

Rörelseresultat 2, 4, 7, 8 2 713 2 117 

■ Finansiella intäkter 49 95 

■ Finansiella kostnader –453 –418 

Finansnetto 9 –404 –323 

Resultat efter fi nansiella poster 2 309 1 794 

■ Skatt 10 –722 –66 

ÅRETS RESULTAT 1 587 1 728 

Hänförligt till: 

Moderbolagets aktieägare 1 566 1 735 

Minoritetsintresse 21 –7 

Totalresultat – koncernen 


Årets resultat 1 587 1 728 

Övrigt totalresultat efter skatt 10 

Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter 521 34 

Finansiella tillgångar som kan säljas –23 40 

Kassafl ödessäkringar –31 5 

Övrigt totalresultat 467 79 

ÅRETS TOTALRESULTAT 2 054 1 807 

Hänförligt till: 

Moderbolagets aktieägare 2 033 1 814 

Minoritetsintresse 21 –7 

RESULTATRÄKNING & TOTALRESULTAT – KONCERNEN 

Resultaträkning 2009, MSEK 

Kostnad för sålda varor 

81 494 

Försäljningskostnader 

8 125 

Administrationskostnader 

2 571 

Finansiella kostnader 

453 

Skatt 

722 

KOSTNADER INTÄKTER 

Totala intäkter +94 952 

Totala kostnader –93 365 

Årets resultat +1 587 

Resultaträkning 2008, MSEK 

Kostnad för sålda varor 

78 825 

Försäljningskostnader 

7 676 

Administrationskostnader 

2 798 


418 

Skatt 

66 

Intressebolag 

8 

KOSTNADER INTÄKTER 

Nettoomsättning 

94 651 

Övriga rörelseintäkter 

252 

Finansiella intäkter 

49 


90 963 

Övriga rörelseintäkter 

461 


95 

Totala intäkter +91 519 

Totala kostnader (inkl. intressebolag) –89 791 

Årets resultat +1 728 

Grafi k Bonanza 

75 



BALANSRÄKNING – KONCERNEN 

Balansräkning – koncernen 

76 

(MSEK) Not 2009-12-31 2008-12-31 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 11 

Goodwill 2 851 2 723 

Varumärken 761 812 

IT-system 73 104 

Övrigt 255 103 

3 940 3 742 

Materiella anläggningstillgångar 12 

Byggnader och mark 9 700 9 519 

Förvaltningsfastigheter 1 207 1 113 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 823 801 

Inventarier 3 275 3 193 

Pågående nyanläggningar 750 918 

15 755 15 544 

Finansiella anläggningstillgångar 22 

Andelar i intresseföretag och joint venture 13 11 37 

Fordringar hos närstående 20 0 10 

ICA Bankens placeringar 15 595 609 

ICA Bankens utlåning 15 2 949 2 697 

Övriga fi nansiella anläggningstillgångar 55 56 

Övriga fordringar 91 363 

3 701 3 772 

Uppskjuten skattefordran 10 515 424 

Summa anläggningstillgångar 23 911 23 482 

Omsättningstillgångar 22 

Varulager 14 4 446 4 461 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 2 600 2 965 

Skattefordran 544 9 

ICA Bankens placeringar 15 1 317 2 079 

ICA Bankens utlåning 15 2 139 2 138 

Fordringar hos närstående 20 32 32 


Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 735 1 674 

Likvida medel 24 3 422 3 023 

Tillgångar till försäljning 16 14 3 

Summa omsättningstillgångar 16 249 16 487 

SUMMA TILLGÅNGAR 40 160 39 969

BALANSRÄKNING – KONCERNEN 


EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 17 

■ Aktiekapital 500 500 

■ Övrigt tillskjutet kapital 12 557 12 557 

■ Reserver 1 535 1 068 

■ Balanserad vinst –637 –1 335 

■ Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 13 955 12 790 

■ Minoritetsintresse 7 6 

Summa eget kapital 13 962 12 796 

Långfristiga skulder 22 

■ Avsättningar till pensioner 18 1 008 937 

■ Uppskjuten skatteskuld 10 622 597 

■ Skulder till kreditinstitut 1 014 1 143 

■ Övriga avsättningar 121 59 

■ Övriga skulder 23 2 042 2 296 

Summa långfristiga skulder 4 807 5 032 

Kortfristiga skulder 22 

■ Skulder till kreditinstitut 341 977 

■ Leverantörsskulder 7 295 7 541 

■ Inlåning i ICA Banken 15 8 934 8 683 

■ Skuld till närstående 20 5 21 

■ Skatteskuld 5 27 

■ Övriga skulder 23 2 080 2 283 

■ Avsättningar 158 59 

■ Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 573 2 550 

Summa kortfristiga skulder 21 391 22 141 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 40 160 39 969 

Balansräkning 2009-12-31, MSEK Balansräkning 2008-12-31, MSEK 

Immateriella AT 

3 940 

Materiella AT 

15 755 

Finansiella AT 

4 216 

Lager 

4 446 

Fordringar 

8 367 

Tillgångar till försäljning 

14 

Likvida medel 

3 422 

TILLGÅNGAR EGET KAPITAL + SKULDER 

Summa Summa 

40 160 40 160 

Eget kapital 

13 962 

Långa skulder 

4 807 

Korta skulder 

21 391 

Immateriella AT 

3 742 

Materiella AT 

15 544 

Finansiella AT 

4 196 

Lager 

4 461 

Fordringar 

9 000 

Tillgångar till försäljning 

3 

Likvida medel 

3 023 

TILLGÅNGAR EGET KAPITAL + SKULDER 

Summa Summa 

39 969 39 969 


Eget kapital 

12 796 

Långa skulder 

5 032 

Korta skulder 

22 141 

77 



FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL – KONCERNEN 

Förändringar i eget kapital – koncernen 

78 

(MSEK) Aktiekapital 

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 

Övrigt tillskjutet 

kapital Reserver 

Balanserade 

vinstmedel Summa 

Minoritetsintresse 

Totalt eget 

kapital 

Ingående eget kapital 2008-01-01 500 12 557 1 160 –2 157 12 060 13 12 073 

Justering av ingående balans (not 17) –171 171 0 0 

Ingående balans efter justering 500 12 557 989 –1 986 12 060 13 12 073 

Utdelning –1 084 –1 084 –1 084 

Årets totalresultat 79 1 735 1 814 –7 1 807 

Utgående eget kapital 2008-12-31 500 12 557 1 068 –1 335 12 790 6 12 796 

Ingående eget kapital 2009-01-01 500 12 557 1 068 –1 335 12 790 6 12 796 

Utdelning –868 –868 –20 –888 

Årets totalresultat 467 1 566 2 033 21 2 054 

Utgående eget kapital 2009-12-31 500 12 557 1 535 –637 13 955 7 13 962

Kassafl ödesanalys – koncernen 

KASSAFLÖDESANALYS – KONCERNEN 


Den löpande verksamheten 

Rörelseresultat 2 713 2 117 

Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet 24 1 426 1 181 

Utdelningar från intresseföretag 3 11 

Betald inkomstskatt –1 308 –245 

Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 2 834 3 064 

Förändring av rörelsekapital 

Varulager (ökning -/minskning +) 123 –506 

Kortfristiga fordringar (ökning -/minskning +) 508 191 

Kortfristiga skulder (ökning +/minskning -) –471 1 030 

ICA Bankens netto av in-, utlåning samt placeringar 24 774 –797 


Investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella och immateriella anläggningstillgångar –2 086 –2 533 

Försäljning av materiella och immateriella anläggningstillgångar 236 526 

Utgivande av lån –62 –73 

Återbetalning av utgivna lån 129 19 

Övriga fi nansiella anläggningstillgångar (ökning -/minskning +) –1 99 

Erhållna räntor 31 75 

Förvärv av verksamheter 25 –12 –4 

Försäljning av verksamheter 127 4 

Investering i intresseföretag 0 –30 

Försäljning av intresseföretag 28 1 

Kassafl öde från investeringsverksamheten –1 610 –1 916 

Finansieringsverksamheten 

Upptagande av lån 3 425 507 

Återbetalning av upptagna lån –4 050 –643 

Erlagda räntor –277 –241 

Utbetalad utdelning –868 –1 084 

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten –1 770 –1 461 

Årets kassafl öde 388 –395 

Likvida medel vid årets början 3 023 3 480 

Kursdifferenser i likvida medel 11 –62 

Likvida medel vid årets slut 3 422 3 023 

Kassafl ödesanalys – koncernen, MSEK 


– + – + 

Från resultaträkningen +2 834 +3 064 

Varulager +123 –506 

Kortfristiga fordringar +508 +191 

Kortfristiga skulder –471 +1 030 

Bankens in- och utlåning samt korta placeringar +774 –797 

Kassafl öde från den löpande verksamheten +3 768 +2 982 

Försäljning av anläggningstillgångar +550 +724 

Investeringar i anläggningstillgångar –2 160 –2 640 

Långa skulder –902 –377 

Utbetald utdelning –868 –1 084 

Årets kassafl öde +388 –395 


79 



NOTER – KONCERNEN 

Tilläggsupplysningar – koncernen 

Not 1 Redovisningsprinciper 

Koncernredovisningen är upprättad enligt, av EU kommissionen antagna, International 

Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av International Financial Reporting 

Interpretations Committee (IFRIC). Dessutom tillämpas RFR 1.1 Kompletterande 

redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för fi nansiell rapportering. 

Rekommendationen anger kompletterande normgivning utifrån bestämmelser i årsredovisningslagen. 

Följande utgivna och av EU godkända standards med relevans för ICA kommer att 

börja tillämpas 2010: 

IFRS 3 Rörelseförvärv (omarbetad 2008). 

IAS 27 Koncernredovisning och separata fi nansiella rapporter (ändrad). 

Ändringarna av IFRS 3 och IAS 27 innebär bland annat att goodwill endast uppstår 

vid den tidpunkt då kontroll uppnås, att minoritetsandel redovisas som en proportionell 

andel av de förvärvade tillgångarna eller till verkligt värde, att förvärvsutgifter redovisas 

som en kostnad och ej ingår i förvärvspriset och att tilläggsköpeskilling redovisas 

till bedömt verkligt värde med senare förändringar redovisade i resultaträkningen. I nuläget 

fi nns inget förvärv som de förändrade reglerna bedöms ha någon påverkan på. 

Ingen av övriga ändrade eller utgivna standards eller tolkningar med tillämpning 

från 2010 har någon påverkan på de fi nansiella rapporterna. 

Tillämpade redovisningsprinciper 

Ändrade redovisningsprinciper 

IFRS 8 Rörelsesegment tillämpas från och med 2009. Segmentsindelningen enligt IFRS 

8 utgår från hur ledningen i ICA följer och styr verksamheten. Det innebär att fastighetsverksamheten 

i Sverige och Norge, som tidigare ingått i segmenten ICA Sverige 

och ICA Norge, redovisas som ett eget segment 2009. 

IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter har ändrats. Alla förändringar som påverkar 

eget kapital, förutom transaktioner med ägarna, redovisas i övrigt totalresultat. 

Övrigt totalresultat redovisas som en separat rapport i anslutning till resultaträkningen. 

Årets totalresultat utgörs av övrigt totalresultat och årets resultat. 

IFRS 7 Finansiella instrument: upplysningar, innehåller nya upplysningskrav för fi - 

nansiella instrument värderade till verkligt värde. Upplysning ska lämnas om till vilken 

nivå värdering skett. Nivå 1 innebär värdering enligt direkt avläsbara marknadsdata, 

nivå 2 en värdering baserad på marknadsdata och nivå 3 att värdering skett utifrån 

egna modeller och värderingsmetoder när marknadsdata inte fi nns. 

IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram tillämpas från 2009. I Sverige och Baltikum fi nns bonusprogram 

som omfattas av IFRIC 13. Vid försäljning till kund redovisas en intäkt motsvarande 

den del av betalningen som avser betalning för varorna, medan den del som 

avser bonus redovisas som en förutbetald intäkt. När kunden löser in sin bonus redovisas 

intäkten avseende bonusen. Tillämpningen av IFRIC 13 har endast haft en marginell 

påverkan på de fi nansiella rapporterna. 

Grund för redovisningen 

Koncernredovisningen baseras på historiska anskaffningsvärden, med undantag för fi - 

nansiella derivat och fi nansiella tillgångar som kan säljas, vilka värderas till verkligt värde. 

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan 

för moderbolaget och koncernen. Samtliga belopp i de fi nansiella 

rapporterna anges i miljoner svenska kronor om ej annat anges. 

Att upprätta de fi nansiella rapporterna enligt IFRS kräver att företagsledningen gör 

bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen 

av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och balansräkningen. 

Uppskattningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och ett antal 

faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa 

uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena 

på tillgångar och skulder som inte annars tydligt framgår av andra källor. Det verkliga 

utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. 

Koncernredovisningen 

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget ICA AB och dess dotterföretag. Ett 

dotterföretag tas med i koncernredovisningen från det datum då moderföretaget får 

ett bestämmande infl ytande över företaget och tas inte längre med från det datum då 

moderföretagets bestämmande infl ytande över företaget upphör. 

Minoritetsintressen utgörs initialt av minoritetens andel av nettotillgångarnas verkliga 

värden. Minoritetsintressen redovisas i koncernredovisningen under eget kapital, 

skilt från moderföretagets egna kapital. Minoritetsintressen ingår i koncernens resultat 

och totalresultat och redovisas separat från moderföretagets resultat och totalresultat 

som en fördelning av periodens resultat. 

80 

Förvärvsmetoden används vid redovisning av förvärv av dotterföretag. Anskaffningsvärdet 

för ett förvärv utgörs av verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tillgångar som 

lämnats som ersättning samt uppkomna eller övertagna skulder, plus kostnader direkt 

hänförliga till förvärvet. Förvärvade identifi erbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser 

värderas till verkliga värden. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det 

verkliga värdet på förvärvade identifi erbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser 

redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde av förvärvade 

identifi erbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas skillnaden 

direkt i resultaträkningen. 

Vid stegvisa förvärv behandlas varje transaktion för sig. Goodwill fastställs för varje 

förvärv utifrån verkligt värde vid tidpunkten för transaktionen och erlagd ersättning 

för förvärvet. Förändringar av verkligt värde avseende redan tidigare ägd andel redovisas 

som en omvärdering i övrigt totalresultat. 

För samtliga enheter som omfattas av koncernredovisningen gäller att enhetliga 

redovisningsprinciper tillämpas. Detta gäller även företag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden. 

Alla koncernmellanhavanden är eliminerade. 

Investeringar i intresseföretag 

Innehav i intresseföretag redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden. Ett intresseföretag 

är en enhet i vilken koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande 

infl ytande. Tillämpning av kapitalandelsmetoden innebär att investeringar i intresseföretag 

redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde med tillägg för förändringar 

av koncernens andel av intresseföretagets nettotillgångar och med avdrag för eventuell 

nedskrivning och utdelning. Resultaträkningen avspeglar koncernens andel av intresseföretagens 

resultat efter skatt. 

Om koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade 

värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Fortsatta 

förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster 

uppkomna i intresseföretaget. 

En positiv skillnad mellan anskaffningsvärdet för de förvärvade andelarna och koncernens 

andel av verkliga värden på förvärvade identifi erbara tillgångar och skulder i 

intresseföretaget utgör goodwill, och en negativ skillnad utgör negativ goodwill. Koncernens 

investeringar i intresseföretag innefattar goodwill, medan en negativ goodwill 

redovisas i resultaträkningen direkt då den uppkommer. Nedskrivningsbehov på redovisade 

andelar i intresseföretag prövas om det fi nns indikationer på värdenedgång. 

Vid transaktioner mellan koncernföretag och intresseföretag elimineras den del av 

orealiserade vinster som motsvarar koncernens andel av intresseföretaget. Orealiserade 

förluster elimineras på motsvarande sätt såvida inte detta är en indikation på ett 

nedskrivningsbehov. 

Investeringar i joint ventures 

Ett joint venture är en ekonomisk verksamhet som drivs av två eller fl era parter vars 

samarbete är avtalsreglerat och där avtalet innebär att dessa parter har ett gemensamt 

bestämmande infl ytande över verksamheten. ICA redovisar joint ventures enligt 

kapitalandelsmetoden. 

Vid transaktioner mellan koncernföretag och joint venture-företag elimineras den 

del av orealiserade vinster som motsvarar koncernens andel av det gemensamt kontrollerade 

företaget. Orealiserade förluster elimineras på motsvarande sätt såvida inte 

detta är en indikation på ett nedskrivningsbehov. 

Transaktioner i utländsk valuta 

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs 

som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder som är uttryckta 

i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som 

gäller per balansdagen. Sådana valutakursdifferenser redovisas i resultaträkningen. 

Icke monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden 

omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. 

Samtliga koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan 

omräknas på följande sätt: 

• Tillgångar och skulder inklusive goodwill och koncernmässiga över- och undervärden 

räknas om från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, 

svenska kronor, till balansdagskurs. 

• Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet räknas om till svenska kronor enligt 

periodens genomsnittliga valutakurs. 

• Samtliga valutakursdifferenser som uppkommer genom omräkningen redovisas i 

övrigt totalresultat. 

Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas de ackumulerade kursdifferenserna i 

resultaträkningen tillsammans med vinsten eller förlusten vid avyttringen.

Intäkter 

Intäkter redovisas när de väsentliga riskerna och förmånerna som är förknippade med 

varornas ägande har övergått till köparen och när det är sannolikt att de ekonomiska 

fördelarna kommer att tillgodogöras koncernen. Vid partihandelsförsäljning uppfylls 

dessa krav när varorna levereras, och vid detaljhandelsförsäljning när varorna betalas i 

butiken. Försäljning av alkoholhaltiga drycker redovisas exklusive punktskatter. Intäkter 

från franchiseförsäljning redovisas vid leveranstillfället avseende både varor och övriga 

franchiseintäkter. Hyresintäkter redovisas i den period till vilken de är hänförliga. 

I de fall en försäljning sker med ett åtagande att kunden ska erhålla en bonus, redovisas 

intäkten för bonusdelen av betalningen först då bonusen utnyttjas. Till dess redovisas 

den som en skuld. 

Intäkter från tjänster består av exempelvis royalty, franchiseavgifter och intäkter 

för olika former av konsulttjänster. Intäkterna redovisas i resultaträkningen i takt med 

att de tjänas in. 

Resultatet från fastighetsförsäljningar redovisas när de huvudsakliga riskerna och 

förmånerna förknippade med fastigheten överförts till köparen. Oftast övergår dessa 

risker och förmåner till köparen på tillträdesdagen förutom vid sale och leasebacktransaktioner, 

se nedan. 

I de fall ICA bygger en fastighet för försäljning är det ICA som i normalfallet bestämmer 

fastighetens utformning och konstruktion. Intäkt från försäljningen redovisas i sin 

helhet vid den tidpunkt då köparen övertagit risken för fastigheten och ICA erhållit betalning. 

Utdelningsintäkter redovisas i resultaträkningen när rätten att erhålla utbetalningen 

fastställs. 

Sale och leaseback 

I de fall en fastighet säljs för att sedan hyras tillbaka görs en sammantagen bedömning 

av vem som bär de väsentligaste riskerna och förmånerna i fastigheten inklusive en 

bedömning av om koncernen har kvar ett betydande engagemang i den sålda fastigheten. 

Ett betydande engagemang föreligger exempelvis i de fall då den återförhyrda 

fastigheten hyrs ut till en fristående ICA-handlare. Om bedömningen är att de väsentliga 

riskerna och förmånerna kvarligger i koncernen redovisas ingen försäljning. Fastigheten 

kvarligger då i balansräkningen med fortsatta avskrivningar. Den erhållna köpeskillingen 

redovisas som en skuld. Därefter redovisas erlagda leasingavgifter som en 

räntekostnad och amortering av skulden. Först när engagemanget upphört redovisas 

en intäkt från försäljningen, och fastigheten och skulden bokas bort från balansräkningen. 

Detta kan till exempel ske när rörelsen för en fristående ICA-handlare förvärvas 

av ICA, eller om butiken stänger. I de fall då ICA har ett fortsatt engagemang genom 

att endast en del av en fastighet hyrs ut till en fristående ICA handlare, är det 

endast denna del som fortsatt redovisas i balansräkningen. Den del av fastigheten 

som inte omfattas av vidareförhyrningen betraktas som avyttrad. 

Leasing 

Leasingavtal klassifi ceras i koncernen som antingen operationella eller fi nansiella avtal. 

Finansiella leasingavtal är sådana avtal där i allt väsentligt alla ekonomiska risker 

och fördelar som förknippas med ägandet överförts från leasegivaren till leasetagaren. 

Alla andra leasingavtal är operationella avtal. 

ICA som leasetagare 

Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal redovisas som en kostnad i resultaträkningen 

och fördelas linjärt över avtalets löptid. 

Finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång respektive skuld i balansräkningen, 

och i resultaträkningen redovisas avskrivningen som en rörelsekostnad. 

Avskrivning sker över det kortaste av leasingperioden och nyttjandeperioden. 

Leasingavgifterna fördelas mellan ränta och amortering. 

ICA som leasegivare 

Tillgångar enligt ett fi nansiellt leasingavtal redovisas som en fordran i balansräkningen 

till ett belopp motsvarande nettoinvesteringen enligt leasingavtalet. Erhållna leasingbetalningar 

redovisas som amortering av fordran respektive som fi nansiell intäkt. Den 

fi nansiella intäkten periodiseras så att en jämn förräntning erhålls över leasingperioden. 

Tillgångar enligt ett operationellt leasingavtal fördelas på respektive slag av tillgång. 

Leasingintäkterna periodiseras och redovisas linjärt över leasingperioden. Direkta utgifter 

som uppstår vid ingåendet av ett operationellt leasingavtal redovisas som en 

kostnad linjärt över leasingperioden. 

Inkomstskatt 

Inkomstskatter utgörs av aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen 

utom då den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat 

varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. 

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör 

även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. 

Uppskjuten skatt redovisas i enlighet med balansräkningsmetoden som utgår från 

temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och 


skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporär skillnad som uppkommer 

vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder 

som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare 

sig redovisat eller skattepliktigt resultat, samt temporära skillnader hänförliga till andelar 

i dotter- och intresseföretag och joint ventures som inte förväntas bli återförda 

inom överskådlig framtid. Värdering av uppskjuten skatt baseras på hur redovisade 

värden på tillgångar och skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten 

skatt beräknas med tillämpning av de skatteregler och skattesatser som är beslutade 

eller i praktiken beslutade per balansdagen. 

Uppskjutna skattefordringar redovisas för alla avdragsgilla temporära skillnader 

och outnyttjade underskottsavdrag, i den utsträckning det är sannolikt att framtida 

skattepliktiga vinster kommer att fi nnas tillgängliga. De uppskjutna skattefordringarnas 

redovisade värden prövas vid varje balansdag och minskas i den utsträckning som 

det inte längre är sannolikt att de kan utnyttjas. 

Goodwill och varumärken 

Goodwill representerar den del av förvärvskostnaden som överstiger verkligt värde av 

förvärvad andel av dotterföretagets nettotillgångar på förvärvsdagen. Med nettotillgångar 

avses skillnaden mellan identifi erbara tillgångar och skulder samt eventualförpliktelser 

i ett förvärvat dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures. Immateriella 

tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod såsom varumärken, och goodwill är 

inte föremål för avskrivningar. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag 

för ackumulerade nedskrivningar. 

Det goodwillbelopp som uppkommer vid företagsförvärv hänförs i anslutning till 

förvärvet till de kassagenererande enheter som drar nytta av förvärvet. 

Andra immateriella tillgångar 

Andra immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde med 

avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. 

Materiella anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade 

avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förvärvspriset 

samt direkta förvärvskostnader. 

Förvaltningsfastigheter 

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som hyrs ut till tredje part till skillnad mot rörelsefastigheter 

som är sådana fastigheter som används i koncernen eller hyrs ut till ICAhandlare. 

Förvaltningsfastigheter redovisas enligt samma principer som andra materiella 

anläggningstillgångar. 

Anläggningstillgångar till försäljning 

Anläggningstillgångar klassifi ceras som anläggningstillgångar till försäljning om de är 

tillgängliga för omedelbar försäljning, det fi nns beslut om att de skall säljas och det är 

sannolikt att en försäljning är genomförd inom tolv månader. Anläggningstillgångar till 

försäljning värderas till det lägsta av bokfört värde och bedömt försäljningsvärde med 

avdrag för försäljningskostnader. 

En avvecklad verksamhet är en del av ett företag som antingen har avyttrats eller 

klassifi cerats som att den innehas för försäljning och i normalfallet utgör minst ett 

segment. Klassifi cering som avvecklad verksamhet sker vid avyttringen eller vid en tidigare 

tidpunkt då verksamheten uppfyller kriterierna för att klassifi ceras som innehav 

för försäljning. Så länge som en anläggningstillgång är klassifi cerad som att den 

innehas för försäljning sker ingen avskrivning. 

Avskrivningar 

Avskrivningar beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärden. Avskrivningen baseras 

på en bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod och bedömt restvärde. Bedömningen 

av restvärde och nyttjandeperiod omprövas årligen. 

Byggnader 20–40 år 

Förvaltningsfastigheter 20–40 år 

Förbättringsutgift på annans fastighet 6–20 år 

Butiksinventarier och lastbilar 7–10 år 

IT-system 3–6 år 

Övriga inventarier 3–10 år 

Nedskrivningar 

Redovisat värde för anläggningstillgångar prövas för nedskrivning när händelser eller 

ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet inte kommer att kunna 

återvinnas. Prövningen innebär att det redovisade värdet jämförs med det högsta av tillgångens 

verkliga värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. 

Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av det framtida nettokassafl öde som tillgången genererar. 

Om en enskild tillgång inte genererar ett kassafl öde som är oberoende av andra 

tillgångar beräknas kassafl ödet för en grupp av tillgångar, en kassagenererade enhet. 

81 




Fortsättning not 1 

Vid nuvärdesberäkningen av framtida nettokassafl öden används en diskonteringsfaktor 

före skatt som avspeglar marknadens aktuella uppskattning av pengars tidsvärde, 

samt de risker som förknippas med tillgången. Om det redovisade värdet överstiger 

det högsta av tillgångens nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde skrivs tillgången 

ned till det högsta av dessa värden. 

Goodwill, tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod samt immateriella tillgångar 

som inte tagits i bruk är föremål för årliga nedskrivningsprövningar. Prövning 

av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det fi nns indikationer på att en värdeminskning 

kan ha inträffat under året. 

Nedskrivningar återförs om förändringar skett i de antaganden som ledde fram till 

den ursprungliga nedskrivningen. Återföring sker högst till det värde som skulle ha redovisats 

efter avskrivningar om ingen nedskrivning hade skett. Återförda nedskrivningar 

redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning av goodwill återförs aldrig. 

Varulager 

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. 

Vid bestämmande av anskaffningsvärdet är först-in-först-ut-principen tillämpad. Anskaffningsvärdet 

består av samtliga inköpskostnader med avdrag för erhållen leverantörsbonus 

som är hänförlig till artiklar i varulagret. 

Nettoförsäljningsvärdet motsvarar det uppskattade försäljningspriset vid normala 

förhållanden, med avdrag för uppskattade kostnader för att färdigställa produkten 

och kostnader som krävs för att genomföra försäljningen. 

Finansiella instrument 

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde. I anskaffningsvärdet ingår 

transaktionskostnader förutom för fi nansiella instrument i kategorin fi nansiella 

tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Den efterföljande redovisningen 

är beroende av till vilken kategori de fi nansiella instrumenten tillhör. 

En fi nansiell tillgång eller fi nansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir 

part till instrumentets avtalsmässiga villkor. En fi nansiell tillgång tas bort från balansräkningen 

när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen 

över dem. I de fall en fi nansiell tillgång avyttras men att ICA behåller riskerna avseende 

tillgången redovisas tillgången fortsatt i balansräkningen. En fi nansiell skuld tas 

bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. 

Förvärv och avyttring av fi nansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör 

den dag då ICA förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. I de fall ICA förvärvar 

eller avyttrar noterade värdepapper tillämpas däremot likviddagsredovisning. 

Vid fastställande av verkligt värde för noterade fi nansiella tillgångar används offi ciella 

marknadsnoteringar på balansdagen. Onoterade fi nansiella tillgångar värderas genom 

allmänt vedertagna metoder såsom diskontering av framtida kassafl öden till noterad 

marknadsränta för respektive löptid. Omräkning till svenska kronor görs till 

noterad kurs på balansdagen. 

Vid varje rapporttillfälle utvärderar ICA om det fi nns objektiva indikationer på att 

en fi nansiell tillgång är i behov av nedskrivning. Kundfordringar redovisas till det belopp 

som förväntas infl yta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. 

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde i resultaträkningen 

Kategorin består av två undergrupper: fi nansiella tillgångar som innehas för handel 

och andra fi nansiella tillgångar som företaget valt att placera i denna kategori. En fi - 

nansiell tillgång klassifi ceras som innehav för handel om syftet är att sälja tillgången på 

kort sikt. Derivat tillhör denna kategori förutom när derivatet används för säkringsredovisning. 

Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar 

redovisade i resultaträkningen. 

Investeringar som hålls till förfall 

Kategorin innefattar fi nansiella tillgångar som har betalningar som är fasta eller som 

kan fastställas på förhand och med en fast löptid, samt att ICA har en avsikt och förmåga 

att inneha tillgången till förfall. Värdering sker till upplupet anskaffningsvärde utifrån 

den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Över- och undervärden 

liksom transaktionskostnader periodiseras över instrumentets löptid. 

Lånefordringar och kundfordringar 

Kategorin innefattar tillgångar med fasta betalningar eller med fastställbara betalningar 

och som inte är noterade på en aktiv marknad och inte är derivat. Tillgångar i denna 

kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde som bestäms utifrån den effektivränta 

som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kortfristiga fordringar med kort 

löptid, som exempelvis kundfordringar, värderas till nominellt belopp. 

82 

Finansiella tillgångar som kan säljas 

Kategorin innefattar sådana tillgångar som inte klassifi cerats i någon annan kategori 

eller sådana tillgångar som ICA valt att klassifi cera i denna kategori. Värdering sker till 

verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat. När tillgången 

bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisat resultat från övrigt totalresultat 

till resultaträkningen. 

Finansiella skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen 

Kategorin består av två undergrupper: fi nansiella skulder som innehas för handel och 

andra fi nansiella skulder som företaget valt att placera i denna kategori. Derivat tillhör 

denna kategori förutom när derivatet används för säkringsredovisning. Tillgångar i 

denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade 

i resultaträkningen. 

Andra fi nansiella skulder 

Kategorin innefattar alla övriga fi nansiella skulder inklusive checkräkningskredit. Värdering 

sker till upplupet anskaffningsvärde utifrån den effektivränta som beräknades 

när skulden togs upp. Skulder med kort löptid, som exempelvis leverantörsskulder, 

värderas till nominellt belopp. Över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader 

periodiseras över skuldens löptid. 

Derivat 

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. För derivatinstrument 

som ej används i säkringsredovisning och derivatinstrument som ingår i en verkligt 

värde säkring redovisas värdeförändringarna i resultaträkningen. För derivatinstrument 

som uppfyller kraven för kassafl ödessäkring redovisas effektiv del av värdeförändringarna 

i övrigt totalresultat i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen 

eller som ett första anskaffningsvärde i balansräkningen. Den 

ineffektiva delen av värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen. 

ICA Bankens fordringar och skulder 

ICA Bankens utlåning i form av blanco- och kortkrediter till konsumenter ingår i kategorin 

lån och kundfordringar. De redovisas till upplupet anskaffningsvärde på likviddagen 

och därefter med hänsyn till konstaterade och sannolika kreditförluster. 

ICA Bankens inlåning ingår i kategorin andra fi nansiella skulder. Placeringar avseende 

ICA Bankens överlikviditet ingår i kategorin fi nansiella tillgångar som kan säljas. 

Kvittning av fi nansiella tillgångar och skulder 

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen 

när det fi nns legal rätt att kvitta och när avsikt fi nns att reglera posterna 

med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. 

Ränta 

Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Ränteintäkten beräknas på basis av 

den underliggande tillgångens avkastning enligt effektiv ränta. Lånekostnader och 

räntor redovisas i resultaträkningen i den period till vilken de är hänförliga. Räntekostnaden 

för tillgångar som tar minst ett år att färdigställa aktiveras som en del av anskaffningsvärdet 

för tillgången. 

Likvida medel 

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar, 

Kortfristiga placeringar har en löptid på högst tre månader. 

Klassifi cering 

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder är sådana som förväntas återvinnas eller 

betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar 

och kortfristiga skulder är sådana som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv 

månader räknat från balansdagen. 

Avsättningar 

Avsättningar redovisas i balansräkningen när koncernen har en legal eller informell 

förpliktelse på grund av en inträffad händelse och det är sannolikt att ICA kommer att 

behöva betala för förpliktelsen. Om effekten av tidsvärdet för den framtida betalningen 

är väsentlig nuvärdesberäknas avsättningen. Avsättningar omprövas kontinuerligt. 

Avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig 

och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen antingen har påbörjats eller 

blivit offentligt tillkännagiven. 

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen 

bedöms erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna enligt 

kontraktet. 

Avsättningar avseende tvister sker om den samlade bedömningen är att det är mer 

än 50 procent sannolikt att ICA kommer att förlora tvisten. Avsättning sker med det 

belopp som bedöms som det mest troliga utfallet.

Eventualförpliktelser 

En eventualförpliktelse redovisas när det fi nns ett möjligt åtagande från en inträffad 

händelse, eller när det fi nns ett åtagande men där det inte är sannolikt att betalning 

kommer att krävas. 

Pensioner och övriga utfästelser om förmåner efter avslutad anställning 

I koncernen fi nns både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner. I en 

förmånsbestämd pensionsplan är det företaget som bär risken för att tillhandahålla 

den överenskomna ersättningen. I en avgiftsbestämd plan har företaget åtagit sig att 

betala avgifter till planen medan den anställde bär risken för att uppnå en viss framtida 

pension. 

Avgifter avseende avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen 

i takt med att rättigheten intjänas. 

Koncernens förpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner beräknas separat 

för varje plan årligen enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Beräkningen 

grundar sig på ett stort antal antaganden och utgör en beräkning av nuvärdet 

för de framtida ersättningar som de anställda tjänat in genom sin anställning. Från nuvärdet 

av pensionsförpliktelsen dras verkligt värde på eventuella förvaltningstillgångar 

av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på statsobligationer med en löptid 

som motsvarar löptiden för förpliktelsen. 

Försäkringstekniska vinster och förluster uppstår antingen som en effekt av en 

skillnad mellan ett antagande och det verkliga utfallet, eller av att ett antagande ändras. 

ICA tillämpar den så kallade korridorregeln. Det betyder att försäkringstekniska 

vinster och förluster ej redovisas i balansräkningen så länge som de befi nner sig inom 

ett gränsvärde som är 10 procent av det största av nuvärdet på förpliktelsen och verkligt 

värde på förvaltningstillgångarna. Om den ackumulerade försäkringstekniska vinsten 

eller förlusten överstiger gränsvärdet resultatförs det överstigande beloppet fördelat 

över de anställdas förväntade återstående anställningstid. 

När det fi nns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person 

och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat 

på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej. 

Väsentliga antaganden och bedömningar 

Koncernredovisningen baseras på olika antaganden och bedömningar som gjorts av 

styrelsen. Dessa antaganden påverkar de redovisade värdena för tillgångar och skulder, 

för intäkter och kostnader samt för ställda panter och ansvarsförbindelser. Gjorda 

bedömningar kan komma att avvika från framtida resultat. De antaganden och bedömningar 

som styrelsen anser som mest väsentliga och där det fi nns störst risk för 

ändrade värderingar av tillgångar och skulder i framtiden är följande: 

Sale och leaseback 

När ICA säljer en fastighet som därefter hyrs tillbaka av ICA för att i sin tur hyras ut till 

en fristående ICA-handlare, sker en bedömning av vilken part som bär de väsentligaste 

riskerna och förmånerna och om ICA har kvar ett betydande engagemang i fastigheten. 

Bedömningen har varit att ICA anses ha kvar ett sådant betydande engagemang 

genom återförhyrningen och uthyrningen till ICA-handlaren, att en försäljning av fastigheten 

ej anses ha ägt rum. Fastigheten har därför fortsatt redovisats i balansräkningen 

och erhållen köpeskilling har redovisats som men skuld. Först när exempelvis rörelsen 

i den aktuella fastigheten övertas av ICA, eller att butiken stänger, bokas 

fastigheten och skulden bort från balansräkningen och en intäkt redovisas. 

Nedskrivning av anläggningstillgångar 

Fastställande av om en anläggningstillgång skall skrivas ned eller ej kräver en bedömning 

av återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högsta av tillgångens nyttjandevärde 

eller verkliga värde med avdrag för försäljningskostnader. Beräkningen av nyttjandevärdet 

kräver bedömningar av framtida kassafl öden och diskonteringsränta. 

Sådana bedömningar innefattar av naturliga skäl alltid en viss osäkerhet. Marknadssituationen 

under de senaste åren har präglats av stora och snabba förändringar av värdet 

på räntor, valutor och råvaror. Detta har gjort att bedömningen om framtiden haft 

en ännu större osäkerhet än under mer normala förhållanden. I de fall risken därför 

bedöms som högre än normalt för en prövad anläggningstillgång eller grupp av anläggningstillgångar 

har en extra riskkomponent lagts in vid nedskrivningsprövningen. 

Skulle verkligt utfall under det närmaste året avvika från det vid prövningen förväntade 

utfallet för samma period kan förväntade framtida kassafl öden behöva omprövas 

vilket kan leda till en nedskrivning. 

Pensioner 

Beräkningen av förmånsbaserade pensioner kräver antaganden avseende framtida löneutveckling 

och ränteutveckling. Den långa löptiden för pensionsplanerna medför 

att osäkerheten i dessa antaganden är hög och att det kan bli aktuellt med korrigeringar 

i framtiden som påverkar framtida skulder och kostnader. 


Skadestånd och avsättningar 

Om ICA AB eller dess dotterföretag är involverade i en tvist sker en bedömning av det 

mest troliga utfallet av tvisten. Bedömningen baseras på kända fakta och uttalanden 

från både interna och externa bedömare. Bedömningen av utfallet av tvisten kan förändras 

från en tid till en annan med en effekt på de fi nansiella rapporterna. 

83 




Not 2 Segmentrapportering 

Segmentsindelningen baseras på hur ledningen i ICA följer och styr verksamheten. 

ICA bedriver parti- och detaljhandelsverksamhet på de geografi ska marknaderna Sverige, 

Norge och de baltiska staterna. Var och en av dessa marknader utgör ett segment. 

Fastigheter belägna i Sverige och Norge följs upp särskiljt från annan verksamhet 

och ingår i segmentet ICA Fastigheter. Fastigheter belägna i de baltiska staterna 

följs upp tillsammans med detaljhandelsverksamheten i de baltiska staterna och ingår 

84 

därför i segmentet Rimi Baltic. Därutöver bedriver ICA bankverksamhet som redovisas 

i segmentet ICA Banken. 

Ledningen följer upp segmentens resultat före fi nansiella poster. I tillgångar och 

skulder ingår däremot även fi nansiella poster. Samtliga interna transaktioner sker till 

marknadspris. Samma redovisningsprinciper gäller för segmenten som för koncernen. 

ICA Sverige ICA Norge Rimi Baltic ICA Banken ICA Fastigheter 

2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 

Extern nettoomsättning 58 889 55 830 21 666 20 164 12 329 12 661 634 582 1 094 1 005 

Intern nettoomsättning 114 139 – – – – – – 1 001 964 

Avskrivningar 250 282 580 524 355 301 20 18 290 287 

Intresseföretags nettoresultat 0 0 –4 –1 – – – – 4 –7 

Rörelseresultat 2 320 1 709 –506 –719 –109 182 132 111 1 025 1 134 

Tillgångar 11 246 10 735 6 585 5 603 6 906 7 749 10 013 9 727 9 508 9 283 

Skulder 9 798 9 299 4 044 3 058 5 942 6 345 9 288 9 022 8 661 8 583 

Andra ej kassafl ödespåverkande poster 3 8 9 41 24 78 – – –249 –432 

Investeringar i materiella och 

immateriella anläggningstillgångar 408 509 738 633 419 823 41 24 533 493 

Summa redovisade segment Övrigt samt elimineringar Total 

2009 2008 2009 2008 2009 2008 

Extern nettoomsättning 94 612 90 242 39 721 94 651 90 963 

Intern nettoomsättning 1 115 1 103 –1 115 –1 103 0 0 

Avskrivningar 1 495 1 412 63 104 1 558 1 516 

Intresseföretags nettoresultat 0 –8 0 0 0 –8 

Rörelseresultat 2 862 2 417 –149 –300 2 713 2 117 

Tillgångar 44 258 43 097 –4 098 –3 128 40 160 39 969 

Skulder 37 733 36 307 –11 535 –9 134 26 198 27 173 

Andra ej kassafl ödespåverkande poster 

Investeringar i materiella och immateriella 

–213 –305 –5 0 –218 –305 

anläggningstillgångar 2 139 2 482 –53 51 2 086 2 533 

Det fi nns inga nya investeringar under året i intresseföretag eller joint ventures. 

Omsättning 2009 2008 

Total omsättning från rapporterade segment 95 727 91 345 

Övrigt 39 721 

Eliminering av intern omsättning –1 115 –1 103 

Omsättning enligt resultaträkningen 94 651 90 963 

Rörelseresultat 2009 2008 

Rörelseresultat från rapporterade segment 2 862 2 417 

Övrigt –149 –300 

Eliminering av internt resultat 0 0 

Rörelseresultat enligt resultaträkningen 2 713 2 117 

Tillgångar 2009 2008 

Tillgångar från rapporterade segment 44 258 43 097 

Övrigt 22 736 21 344 

Eliminering av aktier och interna poster –26 834 –24 472 

Tillgångar enligt balansräkningen 40 160 39 969 

Skulder 2009 2008 

Skulder från rapporterade segment 37 733 36 307 

Övrigt 9 408 9 368 

Eliminering av interna poster –20 943 –18 502 

Skulder enligt balansräkningen 26 198 27 173 

Övrigt utgörs av poster som ej ingår i identifi erade segment vilket bland annat innefattar 

koncerninterna fordringar och skulder samt koncernintern försäljning. 

Extern nettoomsättning fördelat per intäktsslag 2009 2008 

Partihandelsförsäljning 49 468 46 701 

Detaljhandelsförsäljning 39 037 38 127 

Hyresintäkter 2 148 1 973 

Räntenetto samt provisioner ICA Banken 634 582 

Övriga tjänster till ICA-handlare och franchisetagare 3 364 3 580 

Nettoomsättning 94 651 90 963

Fortsättning Not 2 

Geografi sk information 


Materiella och 

immateriella 

anläggningstillgångar 

Land 2009 2008 2009 2008 

Sverige 60 514 58 009 7 075 7 024 

Norge 21 808 20 293 7 269 6 600 

Baltiska staterna 12 329 12 661 5 351 5 658 

Totalt 94 651 90 963 19 695 19 282 

Nettoomsättning fördelas per land utifrån var kunderna är lokaliserade. ICA har ett 

stort antal kunder och ingen kund utgör därför mer än tio procent av ICAs intäkter 

Not 3 Kostnader per kostnadsslag 


Varukostnader 72 409 69 712 

Personalkostnader 8 423 8 099 

Administrativa kostnader 1 645 2 077 

Lokalkostnader 3 237 3 261 

Av- och nedskrivningar 1 559 1 636 

Övriga kostnader 4 917 4 514 

Totala kostnader 92 190 89 299 

För 2008 har resultaträkningen ändrats så att försäljningskostnader ökats med 470 

MSEK och administrationskostnader minskats med motsvarande belopp till följd av en 

förändrad redovisning och funktionsindelning av kostnader under 2009. 

Not 4 Personalkostnader, pensioner och övrigt 

Medelantal anställda 

Antal anställda är beräknat med utgångspunkt från koncernens mått på normalarbetstid 

som utgör 1 800 timmar. 


Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 

Sverige 2 912 4 189 7 101 2 836 4 093 6 929 

Norge 2 971 2 408 5 379 2 829 2 351 5 180 

Baltiska staterna 6 871 1 009 7 880 8 406 1 464 9 870 

Hong Kong 26 26 52 25 19 44 

Totalt 12 780 7 632 20 412 14 096 7 927 22 023 

Löner och andra ersättningar till styrelse, VD 

och andra ledande befattningshavare 2009 2008 

Lön och motsvarande ersättningar 55 53 

Kostnad för pensioner och motsvarande ersättningar 21 20 

Av löner och ersättningar avser 15 (5) rörlig ersättning. Gruppen består av 21 (18) personer. 

I löner och ersättningar ingår avgångsvederlag med 0 (27) och i pensioner och 

motsvarande ersättningar ingår avgångsvederlag med 0 (6). Avgångsvederlaget avser 

0 (3) personer. Totalt har denna grupp beviljade lån och krediter från ICA Banken på 1 (0). 

Könsfördelning i styrelse och företagsledning 

Styrelse 


Män 9 10 

Kvinnor – – 

Totalt 9 10 

Företagsledning 

Män 9 6 

Kvinnor 3 3 

Totalt 12 9 


Förmåner till personer i ledande ställning 

Inga arvoden har betalats till de av bolagsstämman valda styrelseledamöterna. Till arbetstagarrepresentanterna 

har utbetalats ett arvode om 4 000 kronor per sammanträde, 

till vilket material har utsänts före mötet och det är beslutspunkter på agendan. 

Lön till bolagets verkställande direktör har under året uppgått till 14 (9). I beloppet 

ingår bonuslön med 7 (3). Med verkställande direktören i moderbolaget har avtal träffats 

om tolv månaders uppsägningstid samt avgångsvederlag uppgående till två årslöner 

vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från verkställande direktören 

gäller uppsägningstid om sex månader. Verkställande direktören har rätt till pension 

från 60 år. Bolaget täcker sina pensionsåtaganden genom att varje år betala pensionspremier 

motsvarande 35 procent av lönen till försäkringsbolag. Koncernen har inga 

andra förpliktelser avseende pension till verkställande direktören. 

Not 5 Revisionskostnader 


Revisionsarvoden: 

Deloitte 17 17 

Andra revisionsbyråer 6 4 

Totalt 23 21 

Konsultarvoden: 

Deloitte 0 1 

Andra revisionsbyråer 8 7 

Totalt 8 8 

Not 6 Övriga rörelseintäkter 


Vinstdelning och aktieutdelning 134 136 

Realisationsvinster 118 325 

Totalt 252 461 

Not 7 Leasingavtal 

Finansiella leasingavtal 


Fordran avseende fi nansiella 

leasingavtal med ICA 

som leasegivare. 

Minimileaseavgifter 

Nuvärde av 

minimileaseavgifter 

2009 2008 2009 2008 

Förfallotidpunkt inom 1 år 

Förfallotidpunkt senare än 1 år 

47 71 44 68 

men inom 5 år 59 107 54 98 

Förfallotidpunkt senare än 5 år – – – – 

Summa 106 178 98 166 

Avgår: Ej intjänad ränta –8 –12 

Nuvärde av minimileaseavgifter 98 166 

Fordran redovisas i följande 

poster: 

Långfristiga fordringar 54 98 

Övriga kortfristiga fordringar 44 68 

ICA har tidigare ingått fi nansiella leasingavtal avseende butiksinventarier. Från år 2007 

tecknas inga nya leasingavtal. Den genomsnittliga kvarvarande hyresperioden är 2 år 

(2). Räntan är rörlig och den genomsnittliga räntenivån uppgår till 3,5% (3,8). Variabla 

avgifter som ingår i periodens resultat uppgår till 0 (0). 

Ej garanterade restvärden avseende tillgångar under fi nansiella leasingavtal per den 

31 december 2009 uppgår till 0 (0). 

Det verkliga värdet av fordringar avseende fi nansiella leasingavtal per den 31 december 

2009 beräknas till 98 (166), baserat på beräknat nuvärde av framtida kassafl öden. 

85 




Operationella leasingavtal 

ICA som leasetagare 

Koncernen hyr byggnader och inventarier. Leasingavgifter avtalas över en genomsnittlig 

leasingperiod på 10 år. Hyrorna förändras i enlighet med de indexklausuler som 

fi nns i avtalen. Möjlighet till förlängning av avtalen utöver den innevarande hyresperioden 

förekommer. 

Avtalade leasingkostnader avseende befi ntliga kontrakt förfaller till betalning enligt 

nedan: 


Årets leasingkostnad 3 470 2 934 

Varav minimileasingavgifter 2 774 2 748 

Varav variabla utgifter 696 185 

86 

Årets leasingintäkt avseende objekt som vidareuthyrts –1 885 –1 371 

Framtida avtalade minimileasingavgifter: 

Förfallotidpunkt inom 1 år 2 874 3 272 

Förfallotidpunkt senare än 1 år men inom 5 år 6 928 10 119 

Förfallotidpunkt senare än 5 år 7 836 7 864 

Totalt 17 638 21 255 

Framtida minimileasingavgifter avseende avtal 

vilkas leasingobjekt vidareuthyrts 3 476 4 732 


Koncernen hyr ut byggnader och inventarier. Hyrorna är fasta men även rörliga hyror 

baserade på omsättningen förekommer. Leasingavgifter avtalas över en genomsnittlig 

leasingperiod på 10 år. Hyrorna förändras i enlighet med de indexklausuler som fi nns i 

avtalen. Avtalade leasingavgifter avseende befi ntliga kontrakt förfaller till betalning enligt 

nedan: 

Framtida avtalade minimileasingavgifter: 2009 2008 

Förfallotidpunkt inom 1 år 485 526 

Förfallotidpunkt senare än 1 år men inom 5 år 1 803 1 877 

Förfallotidpunkt senare än 5 år 959 1 009 

Totalt 3 247 3 412 

Variabla avgifter som ingår i resultatet 242 447 

Not 8 Valutakursdifferenser i rörelseresultatet 

Inköp av varor och tjänster i utländska valutor har medfört valutakursdifferenser på 

följande nivåer i rörelseresultatet. 


Nettoomsättning 1 –2 

Kostnad för sålda varor 15 5 

Administrationskostnader 7 –2 

Totalt 23 1 

Not 9 Finansnetto 



Ränteintäkter 37 79 

Kursdifferenser 12 16 

Finansiella intäkter 49 95 


Räntekostnader –405 –402 

Marknadsvärdering av fi nansiella instrument –48 –16 

Finansiella kostnader –453 –418 

ICA Bankens ränteintäkter och räntekostnader redovisas i koncernens rörelseresultat. 

Not 10 Skatter 

Aktuell skatt 2009 2008 

Aktuell skatt på årets resultat –743 –310 

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 21 244 

Redovisad skattekostnad –722 –66 

Skattesatsen för bolag i Sverige har sänkts från 28% till 26,3% gällande från 2009. 

Avstämning mellan gällande skattesats 

och effektiv skatt (%) 2009 2008 

Gällande skattesats 26,3 28,0 

Ej avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga intäkter 2,5 –22,8 

Effekt av annan skattesats i utländska dotterbolag 2,6 –1,0 

Resultat från intresseföretags nettoresultat 

Effekt av förändrad skattesats på redovisad uppskjuten 

0,0 0,1 

skatt – –1,7 

Övrigt –0,1 1,1 

Effektiv skattesats 31,3 3,7 

Redovisade uppskjutna skattefordringar och skatteskulder 2009 2008 

Anläggningstillgångar –133 –133 

Varulager 18 16 

Avsättningar 79 –10 

Underskottsavdrag 489 341 

Obeskattade reserver –576 –381 

Finansiella derivat 

Summa uppskjuten skattefordran (+) 

16 –6 

uppskjuten skatteskuld (–), netto –107 –173 

I balansräkningen redovisas följande: 

Uppskjuten skattefordran 515 424 

Uppskjuten skatteskuld –622 –597 

Koncernen har inga oredovisade uppskjutna skatteskulder eller skattefordringar på 

temporära skillnader. Aktiverade skattefordringar avser huvudsakligen den norska 

verksamheten och bedöms kunna utnyttjas mot framtida vinster. Bedömningen grundar 

sig på gällande affärsplan och de aktiviteter som vidtagits och kommer att vidtas 

för att återställa lönsamheten i den norska verksamheten. 

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag 

Balans per 

1 jan 2009 

Redovisat 

i resultaträkningen 

Redovisat 

i övrigt 

totalresultat 

Förvärv/ 

avyttring 

av rörelse 

Balans 

per 31 dec 


Anläggningstillgångar –133 15 –15 –133 

Varulager 16 2 18 

Avsättningar –10 81 8 79 

Underskottsavdrag 341 104 44 489 

Obeskattade reserver –381 –192 –3 –576 

Finansiella derivat –6 11 11 16 

Summa –173 21 48 –3 –107 

Balans per 

1 jan 2008 

Redovisat 

i resultaträkningen 

Redovisat 

i övrigt 

totalresultat 

Förvärv/ 

avyttring 

av rörelse 

Balans 

per 31 dec 

2008 

Anläggningstillgångar –97 10 –46 –133 

Varulager 7 9 16 

Avsättningar –2 –8 –10 

Underskottsavdrag 161 198 –18 341 

Obeskattade reserver –411 32 –2 –381 

Finansiella derivat –8 3 –1 –6 

Summa –350 244 –65 –2 –173 

Skattefordringar redovisas med (+) och skatteskulder med (–) i tabellen ovan.

Skatt i övrigt totalresultat 


Före skatt skatt Efter skatt 

Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter 

Finansiella tillgångar som kan säljas: 

492 29 521 

– årets värdeförändring 

Kassafl ödessäkringar: 

–31 8 –23 

– årets värdeförändring –50 

– avslutad säkringsredovisning 8 

Netto –42 11 –31 

Övrigt totalresultat 419 48 467 

Not 11 Immateriella anläggningstillgångar 

Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar ingår i resultaträkningens delposter 

enligt följande. 


Försäljningskostnader –26 –65 

Administrationskostnader –44 –48 

Totalt –70 –113 

Nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar ingår i raden försäljningskostnader 

i resultaträkningen. 

Nyttjandeperiod för immateriella tillgångar 

Varumärken avser huvudsakligen sådana som förvärvats i samband med förvärvet av 

Rimi Baltic AB. För dessa fi nns det inte någon förutsebar period under vilken dessa varumärken 

förväntas ge fördelar för koncernen. Detta innebär att nyttjandeperioden 

är obestämbar. 

IT-system avser aktiverade utvecklingskostnader för IT-system. Nyttjandeperioden 

fastställs per system och uppgår till mellan tre och fem år. Avskrivning sker linjärt över 

nyttjandeperioden. Återstående avskrivningstid för IT-system är cirka två år. 

Övriga immateriella tillgångar består av hyresrättigheter, andra immateriella övervärden 

i samband med förvärv av butiksrörelser samt pågående projekt. Avskrivning 

sker över bedömd nyttjandeperiod. 


2008 

Skatt i övrigt totalresultat 

Före skatt skatt Efter skatt 

Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter 

Finansiella tillgångar som kan säljas: 

83 –49 34 

– årets värdeförändring 

Kassafl ödessäkringar: 

55 –15 40 

– årets värdeförändring 6 –1 5 

Övrigt totalresultat 144 –65 79 

Goodwill Varumärken IT-system Övrigt 

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill 

Goodwill fördelas på följande segment: 

Summa immateriella 


2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 

Ackumulerade anskaffningsvärden 2 866 2 738 768 812 677 672 444 321 4 755 4 543 

Ackumulerade avskrivningar –1 – –604 –568 –189 –218 –794 –786 

Ackumulerade nedskrivningar –15 –15 –6 – 0 0 0 0 –21 –15 

Bokfört värde 2 851 2 723 761 812 73 104 255 103 3 940 3 742 

Vid årets början 2 723 2 673 812 702 104 114 103 110 3 742 3 599 

Investeringar 0 5 1 2 14 34 166 47 181 88 

Företagsförvärv 0 0 0 0 0 0 19 15 19 15 

Avyttringar och utrangeringar 0 0 0 0 0 0 –20 –2 –20 –2 

Årets avskrivningar – – –3 – –44 –48 –23 –65 –70 –113 

Årets nedskrivningar 0 0 –6 0 0 0 0 0 –6 0 

Årets omräkningsdifferens 128 45 –43 108 –1 4 10 –2 94 155 

Bokfört värde 2 851 2 723 761 812 73 104 255 103 3 940 3 742 


ICA Norge 1 709 1 517 

Rimi Baltic 1 142 1 206 

Totalt 2 851 2 723 

Goodwill fördelas till de kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av förvärvet. 

Goodwill fördelas till den lägsta nivå som den övervakas i den interna styrningen 

i koncernen men aldrig högre än segmentsnivå. Prövning av nedskrivningsbehov 

för goodwill sker årligen eller oftare om indikation fi nns på värdenedgång. Återvinningsvärdet 

för en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. 

Beräkningarna baseras på det uppskattade framtida kassafl ödet i budgetar 

och prognoser för de närmaste två till fem åren. Kassafl ödena bortom denna 

tidsperiod extrapoleras med en procentsats som baseras på förväntad infl ation. Den 

reala tillväxten i Norge är inte i något fall överstigande 3% medan den reala tillväxten i 

Rimi Baltic är i genomsnitt 7%. Behovet av rörelsekapital har bedömts kvarstå på samma 

relativa nivå som uppnås vid slutet av prognosperioden. Diskonteringsräntan uppgår 

till 8,6% före skatt för ICA Norge och 10,5% före skatt för Rimi Baltic. 

Prövning av nedskrivningsbehov för varumärken 

Varumärken hänförliga till förvärvet av Rimi Baltic fördelas per land och butiksformat. 

Prövning av nedskrivningsbehov för varumärken sker årligen eller oftare om indikation 

fi nns på värdenedgång. Återvinningsvärdet för varje varumärke fastställs baserat 

på beräkningar av nyttjandevärden. Beräkningarna baseras på det uppskattade framtida 

kassafl ödet i budgetar och prognoser för de närmaste tre åren. Kassafl ödena bortom 

denna tidsperiod extrapoleras baserat på förväntad infl ation. Den reala tillväxten 

är i genomsnitt 7%. Behovet av rörelsekapital har bedömts kvarstå på samma relativa 

nivå som uppnås år 3. Diskonteringsräntan uppgår till 7,8%–11,0% före skatt beroende 

på till vilket land varumärket hänför sig till. 

Prövning av nedskrivningsbehov av andra immateriella tillgångar 

För andra immateriella tillgångar än goodwill och varumärken beräknas ett återvinningsvärde 

när det fi nns en indikation på att tillgången har minskat i värde. Under året 

har inga händelser inträffat som indikerar en värdenedgång. 

87 




Not 12 Materiella anläggningstillgångar 

88 

Byggnader och mark Förvaltnings fastigheter 

Förbättringsutgifter på 

annans fastighet Inventarier 

Pågående 

nyanläggningar 

Summa materiella 


2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 

Ackumulerade 

anskaffningsvärden 12 568 12 126 1 604 1 495 1 803 1 544 9 145 8 300 750 922 25 870 24 387 

Ackumulerade avskrivningar 

Ackumulerade 

–2 728 –2 492 –321 –285 –967 –730 –5 783 –5 038 – – –9 799 –8 545 

nedskrivningar –140 –115 –76 –97 –13 –13 –87 –69 0 –4 –316 –298 

Bokfört värde 9 700 9 519 1 207 1 113 823 801 3 275 3 193 750 918 15 755 15 544 

Vid årets början 9 519 9 321 1 113 1 188 801 679 3 193 3 191 918 580 15 544 14 959 

Investeringar 197 728 63 88 263 292 984 1 086 227 299 1 734 2 493 

Rörelseförvärv 

Avyttringar och utrange- 

8 0 25 0 3 0 14 35 – – 50 35 

ringar –130 –513 –152 –77 –24 –16 –217 –130 –2 –1 –525 –737 

Omklassifi ceringar 354 191 36 25 0 34 0 –34 –390 –4 0 212 

Årets avskrivningar –352 –332 –37 –34 –282 –164 –817 –873 – – –1 488 –1 403 

Årets nedskrivningar 

Årets återförda 

–1 –62 0 0 –2 –2 –25 –52 0 –4 –28 –120 

nedskrivningar 8 – 29 – – – – – – – 37 – 

Årets omräkningsdifferens 97 186 130 –77 64 –22 143 –30 –3 48 431 105 

Bokfört värde 9 700 9 519 1 207 1 113 823 801 3 275 3 193 750 918 15 755 15 544 

I byggnader och mark ingår bokfört värde avseende sale och leaseback fastigheter 

med 931 (1 031) 

Taxeringsvärden 

Byggnader och mark Förvaltningsfastigheter 

svenska fastigheter: 

2009 2008 2009 2008 

Mark 679 640 12 8 

Byggnad 3 470 3 210 35 16 

Totalt 4 149 3 850 47 24 

Nedskrivningar avser i huvudsak inventarier i butiksrörelser i Norge, Lettland och Litauen. 

Nedskrivningarna redovisas i försäljningskostnader i resultaträkningen. 

Återförda nedskrivningar avser fastigheter i Norge för vilka vakansgraden har förbättrats 

sedan nedskrivningen gjordes. Återförda nedskrivningar redovisas i försäljningskostnader. 

Förvaltningsfastigheter 

En intern värdering har gjorts av samtliga förvaltningsfastigheters verkliga värde. Värderingen 

baseras på de befi ntliga hyrorna och de reala avkastningskrav som gäller för 

de olika marknaderna. Den visar att det verkliga värdet överstiger det bokförda värdet 

med 258 (448). 

Följande belopp har redovisats i resultaträkningen från förvaltningsfastigheter: 


Hyresintäkter 

Direkta kostnader för fastigheter som 

139 120 

genererat hyresintäkter 

Direkta kostnader för fastigheter som ej 

33 10 

genererat hyresintäkter – – 

Pågående nyanläggningar 

I årets nedlagda kostnader ingår aktiverade räntekostnader med 2 (6) beräknade med 

en räntesats på 1,2% (4,8%). 

Not 13 Andelar i intresseföretag och dotterföretag 

Intresseföretag 

Redovisat värde intresseföretag 2009 2008 

Ingående anskaffningsvärde 37 29 

Förvärv 0 30 

Resultatandel 0 –8 

Utdelningar –3 –11 

Försäljningar –28 –1 

Kursdifferens 5 –2 

Utgående planenligt restvärde 11 37 

Andelar i intresseföretag 

Sammanställningen nedan visar de väsentligaste innehaven av andelar i intresseföretag: 

Andel % Resultatandel 

2009-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2008-12-31 

Borgenveien 50 AS, 

(981 025 008), Oslo, Norge 

TakeCargo AS, (983 543 707), 

50 50 0 –7 

Oslo, Norge 32 32 –4 –1 

Övriga intresseföretag 4 0 

Total 0 –8 

Andelen ovan anger röstandelen som i samtliga fall överensstämmer med kapitalandelen.

Andelar i dotterföretag 

Innehav i dotterföretag, både av ICA AB direkt ägda och indirekt ägda. Förteckningen 

omfattar endast rörelsedrivande dotterföretag 

Andel % 

Org-nr Säte 2009-12-31 2008-12-31 

Direkta innehav 

ICA AS 988 351 032 Oslo, Norge – 100 

ICA Baltic AB 556042-7410 Stockholm 100 100 

ICA Banken AB 516401-0190 Stockholm 100 100 

ICA Detalj AB 556604-5448 Stockholm 100 100 

ICA Fastigheter AB 556604-5471 Stockholm 100 100 

ICA International Services BV 34177382 Nederländerna 100 100 

ICA Reinsurance S.A 915/93 Luxemburg – 99 

Indirekta innehav 

ICA Eiendom Norge AS 968 930 451 Oslo, Norge 100 100 

ICA Fastigheter Sverige AB 556033-8518 Västerås 100 100 

ICA Global Sourcing Ltd 1 150 322 Hong Kong 100 100 

ICA Norge AS 931 186 744 Oslo,Norge 100 100 

ICA Sourcing and Services BV 35 025 260 Nederländerna 100 100 

ICA Sverige AB 556021-0261 Stockholm 100 100 

Rimi Baltic AB 556609-6268 Stockholm 100 100 

Utöver de bolag som upptagits i förteckningen ovan fi nns 210 stycken rörelsedrivande 

och vilande bolag inom ICA-koncernen. En komplett förteckning över alla i koncernen 

ingående bolag kan erhållas från ICAs informationsavdelning. 

Not 14 Varulager 


Varulager av handelsvaror 4 569 4 556 

Avdrag för inkurans i varulager –123 –95 

Varulager 4 446 4 461 

Not 15 ICA Banken 

ICA Banken bedriver bankrörelse, omfattande kortverksamhet samt in- och utlåning. 

Utlåningen består av konto- och kortkrediter, blancolån (utlåning utan säkerhet) samt 

topplån till fastigheter. Därutöver erbjuder banken bolån som förmedlas till SBAB. Inlåningen 

är uteslutande avistainlåning. Sparandeprodukter tillhandahålls i samarbete 

med Nordnet. Konsumentförsäkringar erbjuds i samarbete med Moderna Försäkringar. 

Eftersom ICA Bankens utlåning sker till ett stort antal privatpersoner föreligger ej 

någon koncentration av kreditrisk. Både in- och utlåningen sker till rörlig ränta med 

undantag för en liten del av utlåningen där räntebindningstiden är 3 månader. Detta 

innebär att den totala ränterisken är liten. Den överlikviditet som uppstår i ICA Banken 

genom att inlåningen överstiger utlåningen, placeras främst kortfristigt i instrument 

med låg risk. Banken har mycket små belopp i utländsk valuta vilket gör att valutarisken 

är liten. Verkligt värde för fi nansiella tillgångar och skulder motsvarar redovisat 

värde. 

ICA Bankens utlåning till privatpersoner har följande återstående löptider: 


Om högst tre månader 1 642 1 686 

Längre än tre månader men högst ett år 497 452 

Längre än ett år men högst fem år 1 995 1 815 

Längre än fem år 954 882 

Summa utlåning 5 088 4 835 

Osäkra fordringar 


Osäkra fordringar 50 63 

Avgår: reserv för befarade kreditförluster –32 –39 

Osäkra fordringar netto 18 24 


ICA Banken har som princip att klassifi cera en fordran som osäker när ränta eller 

amortering varit förfallen i mer än 60 dagar. Osäkra fordringar uppgick netto till 0,3% 

(0,5%) av utlåningen. Reserveringsgraden är reserven för befarade kreditförluster i förhållande 

till de totala osäkra fordringarna. Reserveringsgraden för osäkra fordringar 

uppgick till 64,9% (62,0%). Kreditförlusterna netto uppgick till 47 (45) vilket motsvarar 

0,9% (1,0%) av genomsnittlig utlåning till allmänheten. 

Lånefordringar med förfallna belopp, som inte är osäkra 


Förfallna mellan 5 och 30 dagar 31 37 

Förfallna mellan 31 och 60 dagar 13 24 

Förfallna mer än 61 dagar 0 2 

Total 

Övervägande del av utlåningen sker utan säkerhet. 

44 63 

Not 16 Anläggningstillgångar som 

innehas för försäljning 

Tillgångar som innehas till försäljning: 2009 2008 

Materiella anläggningstillgångar 14 3 

Posten består av fastigheter som kommer att avyttras. Avyttringarna är en följd av 

den kontinuerliga översyn som görs av vilka fastigheter som koncernen ska äga för att 

uppnå en effektiv kapitalstruktur och drift. 

Under året har nedskrivningar skett till ett värde av 5 (0) i samband med att tillgångar 

klassifi cerats som att de innehas för försäljning. 

Not 17 Eget kapital 

För en sammanställning av eget kapital hänvisas till rapporten Förändringar i eget kapital. 

Specifi kation av eget kapitalposten reserver per 

Omräkningsreserv 

2009-12-31 2008-12-31 

Ingående omräkningsreserv 510 476 

Årets omräkningsdifferenser 521 34 

Utgående omräkningsreserv 1 031 510 

Verkligt värde reserv 

Ingående verkligt värde reserv 40 0 

Omvärderingar under året –23 40 

Utgående verkligt värde reserv 17 40 

Säkringsreserv 

Ingående säkringsreserv 20 15 

Tillkommande 35 20 

Avgående –66 –15 

Utgående säkringsreserv –11 20 

Omvärderingsreserv 

Ingående omvärderingsreserv 498 498 

Förändring av omvärderingsreserv – – 

Utgående omvärderingsreserv 498 498 

Summa reserver per 2009-12-31 2008-12-31 

Ingående reserver 

Årets förändring av reserver: 

1 068 989 

Omräkningsreserv 521 34 

Verkligt värde reserv –23 40 

Säkringsreserv –31 5 

Omvärderingsreserv – – 

Utgående reserver 1 535 1 068 

89 




Justering har skett av tidigare år då 171 MSEK av omräkningsreserven ingått i balanserade 

vinstmedel. Justering har skett av ingående omräkningsreserv 2008-01-01 med –171 

MSEK. 

Per den 31 december 2009 består aktiekapitalet av 5 000 000 aktier (5 000 000) 

med ett kvotvärde om SEK 100. 

Övrigt tillskjutet kapital 

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Huvudsakligen skedde ett tillskott från 

ägarna i samband med bildandet av ICAs struktur år 2000. 

Reserver 

Omräkningsreserv 

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning 

av fi nansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina fi nansiella 

rapporter i en annan valuta än den valuta i vilken koncernens fi nansiella rapporter 

presenteras. Moderbolaget och koncernens rapporter presenteras i svenska kronor. 

Verkligt värde reserv 

Verkligt värde reserven innefattar den ackumulerade nettoförändringen efter skatt av 

verkligt värde på fi nansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas 

bort från balansräkningen. 

Säkringsreserv 

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen 

av verkligt värde på ett kassafl ödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner 

som ännu inte har inträffat. 

Omvärderingsreserv 

Vid stegvisa rörelseförvärv redovisas omvärderingen av redan tidigare ägd andel av 

tillgångarna i omvärderingsreserven. 

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 

I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget 

och dess dotterföretag och intresseföretag. Tidigare avsättningar till reservfond 

exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna egetkapitalpost. 

Utdelning 

Utdelning till aktieägare har skett med 868 (1 084) MSEK. Detta motsvarar en utdelning 

per aktie på 173,60 kronor (216,80 kronor). 

Styrelsen har föreslagit en utdelning uppgående till totalt 1 566 MSEK vilket motsvarar 

313,20 kronor per aktie. Utdelningen blir föremål för fastställande på årsstämman i 

april 2010. 

Förvaltning av kapital 

Kapital avser eget kapital samt lånat kapital. Koncernens mål för förvaltning av kapitalet 

är att trygga koncernens fortlevnad och handlingsfrihet och att tillse att ägarna 

även fortsättningsvis erhåller avkastning på sina placerade medel. Fördelningen mellan 

eget och lånat kapital ska vara sådan att en god balans erhålls mellan risk och avkastning. 

Kapitalstrukturen anpassas om så är nödvändigt till förändrade ekonomiska 

förutsättningar och andra omvärldsfaktorer. För att bibehålla och anpassa kapitalstrukturen 

kan koncernen dela ut medel, öka det egna kapitalet genom utgivande av 

nya aktier eller kapitaltillskott eller minska eller öka skulderna. Av balansräkningen 

framgår koncernens skulder och eget kapital. Av rapporten Förändringar i eget kapital 

och i denna not fi nns en specifi kation av de olika komponenterna som ingår i reserver. 

Se även not 22 Finansiella instrument. 

Det långsiktiga målet för koncernens soliditet är 30–35%. Målet för avkastning på 

eget kapital är en avkastning på minst 14–16% i genomsnitt över en konjunkturcykel. 

ICA Banken, som är en del av ICA-koncernen, har fi nansiella kapitalkrav enligt de 

regler som gäller för banker. Kapitalkraven är en garanti för att ICA Banken ska kunna 

infria sina åtaganden gentemot sina kunder. Kapitalkraven innebär att ICA Banken 

måste ha en viss storlek på eget kapital ställt i relation till utlåningen och intäkterna. 

Att kapitalkraven uppfylls övervakas av Finansinspektionen. Kapitalkraven har till fullo 

infriats under året. 

Not 18 Pensioner 

Anställda i Sverige omfattas av pensionsförmåner enligt ingångna kollektivavtal. Det 

innebär att tjänstemän erhåller förmånsbaserade pensioner enligt ITP-planen. Pensionsförpliktelserna 

säkerställs genom avsättningar i balansräkningen och genom försäkringspremier. 

Kollektivanställda erhåller avgiftsbaserade pensioner enligt STP-planen 

via AMF Pension. 

Samtliga anställda i Norge omfattas av tjänstepensionsavtal. Det fi nns förmånsbaserade 

pensioner men merparten av de anställda i Norge omfattas av avgiftsbaserade 

90 

pensioner. De förmånsbaserade planerna säkerställs både genom inbetalning av avgifter 

till försäkringsbolag och genom avsättning i balansräkningen. Utöver tjänstepensionen 

har fackligt anslutna anställda en möjlighet att gå i pension vid 62 års ålder. 

Detta säkerställs dels genom inbetalning av avgifter och dels genom avsättning i balansräkningen. 

I de baltiska staterna förekommer avtalspensioner endast i undantagsfall och dessa 

är då avgiftsbestämda. 

Det fi nns inga sjukvårdskostnader i koncernens planer som väsentligen påverkar 

den redovisade förpliktelsen för förmånsbestämda planer. 

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige säkerställs 

genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för fi nansiell rapportering, 

UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbetsgivare. För 

räkenskapsåret har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt 

att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som 

tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. 

Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 18 (12). 

Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 30 

september 2009 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån 

till 136 procent (112% per 31 december 2008). Den kollektiva konsolideringsnivån 

utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena 

beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer 

med IAS 19. Alectas konsolideringsnivå ska normalt tillåtas variera mellan 

125–155 procent. De åtgärder som Alecta beslutade inför 2009 för att säkerställa att 

konsolideringsnivån skulle återgå till det tillåtna intervallet var att inga premiereduktioner 

lämnas för 2009, att höjningen av pensionstillägget fi nansieras genom särskilda 

värdesäkringsmedel samt att ingen höjning sker av intjänade pensionsrätter. 

Kostnad förmånsbestämda pensioner 2009 2008 

Kostnad intjänade förmåner under perioden 94 80 

Räntekostnad 58 54 

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar –6 –5 

Redovisade aktuariella vinster (-) förluster (+) 25 13 

Regleringar –59 – 

Pensionskostnad för förmånsbestämda pensioner 112 142 

Pensionskostnad för avgiftsbestämda pensioner 258 277 

Totala pensionskostnader 370 419 

Av pensionskostnaden ingår 294 (291) i kostnad för sålda varor och 76 (128) i administrationskostnader. 

Upplysningarna nedan avser de förmånsbestämda planerna. 

Redovisat belopp i balansräkningen 2009 2008 

Nuvärdet av fonderade förpliktelser 146 143 

Verkligt värde på förvaltningstillgångar –109 –85 

Netto fonderade förpliktelser 37 58 

Nuvärdet av ofonderade förpliktelser 1 315 1 284 

Oredovisade aktuariella förluster (-) vinster (+) –344 –405 

Redovisat belopp 1 008 937 

Beloppet redovisas i sin helhet i raden avsättningar för pensioner i balansräkningen. 

Förändring av pensionsförpliktelse 2009 2008 

Ingående balans nuvärde pensionsförpliktelse 1 427 1 225 

Kostnad intjänade förmåner under perioden 94 80 


Aktuariella vinster (-) förluster (+) –37 117 

Pensionsutbetalningar –37 –34 


Valutakursförändringar 24 –11 

Effekter av avyttringar och rörelseförvärv – –4 

Utgående balans nuvärde pensionsförpliktelse 1 462 1 427

Förändring av förvaltningstillgångar 2009 2008 

Ingående balans, förvaltningstillgångar 85 84 

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 6 5 

Aktuariella vinster (+) förluster (-) 4 –8 

Pensionsutbetalningar från förvaltningstillgångarna –37 –34 

Inbetalningar 45 47 


Valutakursförändringar 11 –6 

Effekter av avyttringar och rörelseförvärv – –3 

Utgående balans, förvaltningstillgångar 109 85 

Verklig avkastning på förvaltningstillgångar 10 –3 

Förvaltningstillgångarnas fördelning på tillgångsslag 2009 2008 

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 60 43 

Aktier 8 4 

Fastigheter 17 14 

Andra tillgångar 24 24 

Summa förvaltningstillgångar 109 85 

Den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar fastställs utifrån en långsiktigt 

antagen förväntan om avkastning för varje slag av tillgång. Denna avkastning utgår 

från ett antagande om en viss infl ation samt på historiska data om avkastning för olika 

slag av tillgångar. Den förväntade avkastning per tillgångsslag tillsammans med den 

mix av tillgångar som långsiktigt förväntas hållas, ger en total förväntad avkastning för 

förvaltningstillgångarna. 

Viktiga aktuariella antaganden (%) 2009 2008 

Diskonteringsränta 4,0 4,0 

Infl ation 2,0 2,0 

Löneökningstakt 3,6 3,6 

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 6,0 6,0 

Belopp för innevarande år 

och jämförelseår 

Nuvärde förmånsbestämda 

2009 2008 2007 2006 2005 

förpliktelser –1 462 –1 427 –1 225 –1 089 –1 108 

Förvaltningstillgångar 109 85 84 68 72 

Underskott (-) överskott (+) 

Erfarenhetsbaserade 

–1 353 –1 342 –1 141 –1 021 –1 036 

justeringar för förpliktelsen 

Erfarenhetsbaserade 

justeringar för 

5 –29 –8 –68 

förvaltningstillgångarna 4 –8 4 13 

Avgifter som förväntas betalas till de förmånsbestämda planerna under 2010 uppgår 

till 48 MSEK. 

Not 19 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 

Ställda säkerheter 2009 2008 

Fastighetsinteckningar 8 206 

Spärrade medel avseende ICA Banken 335 360 

Spärrade medel ICA AB 5 5 


Eventualförpliktelser 2009 2008 

Borgen och ansvarsförbindelser 253 230 

Skattetvister 2 080 1 819 

Totalt 2 333 2 049 

Skatteverket beslutade 2007 att inte godkänna ränteavdrag i ICA Finans AB, ett bolag 

inom ICA-koncernen, för ränta på skuld till det irländska dotterbolaget ICA Ahold Export 

Unltd, på 1 795 MSEK för perioden 2001–2003. ICA överklagade beslutet till Länsrätten, 

som i december 2008 fastslog Skatteverkets beslut. Skatteverkets krav uppgår 

till 747 MSEK (742) inklusive skattetillägg och ränta. ICA gör bedömningen att gjorda 


avdrag har skett i enlighet med gällande skattelagstiftning. Externa parter som bedömt 

rättsläget och analyserat Skatteverkets argument samt Länsrättens domskäl delar 

ICAs bedömning. ICA har överklagat Länsrättens beslut till Kammarrätten. Förhandlingarna 

inför Kammarrätten är utsatta till april 2010. Skatteverket har inte beviljat 

ICA anstånd med betalningen varför 747 MSEK betalades under februari 2009. Beloppet 

är bokfört som en fordran på Skatteverket. 

Skatteverket har vidare beslutat att inte godkänna ränteavdrag om 4 064 MSEK 

gjorda under 2004–2008 till ett holländskt koncernbolag. Skatteverkets krav uppgår 

till 1 333 MSEK (inklusive skattetillägg och ränta). ICA anser att gjorda avdrag har skett i 

enlighet med skattelagstiftningen. Externa parter som bedömt rättsläget och analyserat 

Skatteverkets argument delar ICAs bedömning. ICA har överklagat Skatteverkets 

beslut till Länsrätten avseende åren 2004–2008. 

Not 20 Närstående transaktioner 

Transaktioner mellan ICA AB och dess dotterföretag, vilka är närstående till bolaget, 

har eliminerats i koncernredovisningen och anges inte i denna not. Transaktioner mellan 

koncernen och andra närstående parter anges nedan. 

ICA har ingått ett antal avtal med ägare och intresseföretag. Avtalen är på marknadsmässiga 

villkor både vad gäller pris och betalningsvillkor. Omfattningen av dessa 

transaktioner framgår av tabellerna nedan: 


Försäljning till 

närstående 

Inköp från 

närstående 

Fordran på 

närstående 

Skuld till 

närstående 

Ägare: 

Royal Ahold 57 100 14 3 

Hakon Invest AB (publ) 1 69 0 0 

Intresseföretag 0 10 18 2 

Totalt 58 179 32 5 

2008 

Försäljning till 

närstående 

Inköp från 

närstående 

Fordran på 

närstående 

Skuld till 

närstående 

Ägare: 

Royal Ahold 62 72 29 8 

Hakon Invest AB (publ) 5 93 0 9 

Intresseföretag 0 18 13 4 

Totalt 67 183 42 21 

ICA-koncernen har haft dagliga transaktioner med de styrelseledamöter som är ICAhandlare. 

Transaktionerna är en naturlig del i deras roll som ICA-handlare. Samtliga 

transaktioner sker på marknadsmässiga villkor och avser försäljning av varor, konsulttjänster 

samt hyra av lokaler. 

Not 21 Principer för fi nansiell riskhantering 

Koncernen har en central funktion för fi nansförvaltning vars huvudsakliga uppgift är 

att säkerställa att koncernen har en tryggad fi nansiering genom lån och kreditlöften, 

att hantera cash management och att aktivt hantera och kontrollera att den fi nansiella 

exponeringen är i enlighet med koncernens fi nanspolicy. 

De fi nansiella instrument som hanteras av fi nansavdelningen består av bankkrediter, 

kort- och långfristiga lån, korta placeringar samt derivat. Koncernen har även 

andra fi nansiella instrument, som kundfordringar och leverantörsskulder vilka är direkt 

kopplade till ICA koncernens verksamhet. 

ICAs huvudsakliga riskexponering avser ränta, likviditet, valuta och kredit. 

Ränterisk 

Ränterisk är risken att förändringar i marknadsräntor påverkar kassafl ödet eller det 

verkliga värdet på fi nansiella tillgångar och skulder. Finanspolicyn anger att koncernens 

räntebindning skall vara 12 månader, med ett mandat om avvikelse från denna 

norm med +/- 6 månader. För att anpassa ränteexponeringen används ränteswappar. 

Likviditetsrisk 

Likviditetsrisken är risken för att koncernen inte kan möta de kortfristiga betalningsåtagandena. 

ICAs fi nanspolicy föreskriver att likviditetsreserven skall uppgå till en sådan 

nivå att reserven kan hantera de fl uktuationer som förväntas uppstå i den dagliga 

likviditeten inom en tolvmånaders tidsperiod. För att tillgodose detta har koncernen 

checkräkningskrediter och bekräftade kreditfaciliteter. Koncernens starka kassafl öde 

samt bekräftade lånefaciliteter har under år 2009 inneburit att koncernens likviditetsbehov 

har kunnat tillgodoses utan svårigheter. Vid utgången av år 2009 uppgick upplå- 

91 




ningen till 2 255 (3 040) och likviditetsreserven, utöver likvida medel, uppgick till 5 158 

(8 165). ICA Bankens överlikviditet är ej tillgänglig för koncernen på grund av banklagstiftning. 

Valutarisk 

Valutarisken är risken att förändringar i valutakurser påverkar kassafl ödet. Valutarisken 

i ICA-koncernen är främst den transaktionsexponering som uppstår på grund av 

import av varor som betalas i utländsk valuta. Normen i fi nanspolicyn är att 100% av 

den utestående transaktionsexponeringen skall säkras. Denna exponering säkras genom 

kurssäkringar för de kommande 3–6 månaderna. Valutasäkringen sker vid ordertillfället. 

För non-food produkter baseras valutasäkringen på prognostiserade volymer. 

Enligt fi nanspolicyn ska upplåning i utländsk valuta kurssäkras. Den valutarisk som 

uppstår till följd av att koncernen har investerat i utländska dotterbolag säkras inte aktivt 

på fi nansmarknaden. Devalveringar och andra valutakursförändringar påverkar 

övrigt totalresultat och omräkningsreserven i eget kapital. 

Kreditrisk 

Kreditrisken är risken för att motparten i en transaktion inte fullgör sina förpliktelser 

enligt avtalet och att eventuella säkerheter inte täcker bolagets fordran. De banker 

och kreditinstitut som koncernen samarbetar med skall ha en kreditvärdighet som 

minst motsvarar ett ”A” från Standard & Poors eller ”A2” från Moody’s Investor Service. 

För sådana kommersiella motparter som koncernen har en större exponering mot 

sker en individuell kreditbedömning. Maximal kreditriskexponering motsvaras av det 

bokförda värdet på fi nansiella tillgångar. Kreditrisken som uppstår genom ICA Bankens 

utlåning till allmänheten hanteras genom att det för varje kreditsökande sker en 

kreditprövning innan lån beviljas. 

Not 22 Finansiella instrument 

Ränterisker 

Om räntan ökar eller minskar med 1 procentenhet påverkas årets resultat med 28 

MSEK (43) och eget kapital med 28 MSEK (43). Förändringen är beräknad utifrån ett antagande 

om en parallellförskjutning av avkastningskurvan med 1 procentenhet och utifrån 

den fi nansiella ställningen per balansdagen. 

Likviditetsrisk 

Löptid till förfall för betalningar av fi nansiella skulder (räknat från balansdagen). 


Förfallotidpunkt inom 1 år 21 124 21 936 

Förfallotidpunkt senare än 1 år men inom 3 år 985 1 029 

Förfallotidpunkt senare än 3 år men inom 5 år 16 200 

Förfallotidpunkt senare än 5 år 60 26 

Totalt 22 185 23 191 

Sammanställningen exkluderar de skulder som uppkommer när ICA säljer fastigheter 

som därefter hyrs tillbaka helt eller delvis för att sedan hyras ut till ICA-handlare. För 

dessa fastigheter har ICA erhållit betalning som redovisas som en skuld till dess att engagemanget 

genom uthyrningen till ICA-handlaren upphör. Vid engagemangets slut 

uppstår ingen likvideffekt. 

Valutarisker 

Koncernen säkrar alla större valutaexponeringar avseende rörelserelaterade transaktioner 

med terminskontrakt. De valutaexponeringar som ej säkras uppgår till mindre 

än 5% av de totala valutaexponeringarna. Detta har medfört att det per den 31 december 

2009 inte fi nns några väsentliga exponeringar i valutor utöver koncernens funktionella 

valutor. En förändring av valutakursen för någon av transaktionsvalutorna har 

därför en marginell effekt på ICAs resultat och eget kapital. 

Kreditrisk 

Analys av förfallna fordringar som inte är nedskrivna. (För analys av förfallna fordringar 

i ICA Banken, se not 15 ICA Banken) 


Förfallet upp till 30 dagar 192 124 

Förfallet i mer än 30 dagar 83 27 

Total 275 151 

De förfallna fordringarna avser huvudsakligen övertrasseringar på kontokrediter till fristående 

ICA-handlare. En individuell prövning sker av varje fordran utifrån sannolikheten 

för att fordran kommer att betalas. Om bedömningen är att fordran helt eller delvis 

inte kommer att betalas sker en nedskrivning till det belopp som förväntas betalas. 

92 

Fordringar har under året skrivits ned med 46 (89). Säkerhet för krediterna utgörs huvudsakligen 

av företagsinteckningar. 

ICAs maximala kreditrisk motsvaras av de fi nansiella instrumentens bokförda värde 

med tillägg för lämnade fi nansiella garantier. Maximal kreditrisk avseende fi nansiella 

garantier uppgår till 253 (224). 

Klassifi cering av fi nansiella tillgångar och skulder 2009 2008 

Värderat till verkligt värde i resultaträkningen för handel 0 28 

Derivat som är säkringsinstrument 0 76 

Lån och kundfordringar 11 536 12 244 

Finansiella tillgångar som kan säljas 3 399 3 401 

Icke fi nansiella tillgångar 25 225 24 220 

Summa tillgångar 40 160 39 969 

Värderat till verkligt värde i resultaträkningen för handel 47 35 

Derivat som är säkringsinstrument 15 48 

Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde 24 222 25 411 

Icke fi nansiella skulder 1 914 1 679 

Summa skulder 26 198 27 173 

Nettoresultat per kategori 

Nettovinst/nettoförlust: 

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt 


värde i RR1) Redovisat i övrigt totalresultat: 

–48 –16 

Finansiella tillgångar som kan säljas –23 40 

Kassafl ödessäkringar 

Räntor från fi nansiella skulder och tillgångar som ej 

värderats till verkligt värde i resultaträkningen: 

–31 5 

Ränteintäkter från fi nansiella tillgångar 335 533 

Räntekostnader från fi nansiella skulder 

Nedskrivning av lån och kundfordringar har skett med 93 (134). 

1) Avser innehav för handel 

–453 –651 

Säkringsredovisning 

ICA tillämpar säkringsredovisning för den valutarisk som uppkommer vid import av 

varor. Säkringen är en kassafl ödessäkring. De fi nansiella instrument som utgör säkringsinstrument 

är valutaterminer. Verkligt värde för dessa anges i separat tabell. 

ICA tillämpar även säkringsredovisning för risken av förändrade marknadsräntor. 

Säkringen är en kassafl ödessäkring. De fi nansiella instrument som utgör säkringsinstrument 

är ränteswappar. Verkligt värde för dessa anges i separat tabell. 

Kassafl ödena från kassafl ödessäkringarna uppkommer löpande över året. 

Ineffektiviteten i kassafl ödessäkringarna är ej materiell. 

Finansiella tillgångar och skulder 

värderade till verkligt värde och 


dess värderingsnivå 

Tillgångar: 

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt 

Finansiella tillgångar som kan säljas 316 3 083 – 3 399 

Summa tillgångar 316 3 083 – 3 399 

Skulder: 

Derivat ingående i en 

säkringsredovisning: 

Valutaterminskontrakt – 15 – 15 

Derivat redovisade i resultaträkningen 

för handel – 47 – 47 

Summa skulder – 62 – 62 

Värderingsnivå 1 avser fi nansiella tillgångar och skulder för vilka noterade priser för 

identiska instrument är avläsbara på en aktiv marknad. 

Värderingsnivå 2 avser fi nansiella tillgångar och skulder för vilka värderingen utförts 

med en modell baserad på observerbara marknadsdata. 

Värderingsnivå 3 avser fi nansiella tillgångar och skulder för vilka värderingen utförts 

med en modell baserad på egna antaganden.

Not 23 Skulder hänförliga till sale and leaseback 

När ICA har sålt en fastighet som därefter hyrs tillbaka för att i sin tur hyras ut till en fristående 

ICA-handlare, redovisas erhållen köpeskilling som en skuld. Den totala skulden 

för dessa transaktioner uppgår till 2 099 (2 303), varav redovisat som övrig långfristig 

skuld uppgår till 1 995 (2 184) och redovisat som övrig kortfristig skuld uppgår till 104 

(119). För ytterligare beskrivning se redovisningsprinciperna under rubriken sale och 

leaseback. 

Not 24 Kassafl ödesanalys och likvida medel 

Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet 2009 2008 

Avskrivningar 1 558 1 516 

Nedskrivningar 38 120 

Återförda nedskrivningar –37 – 

Resultatandelar från intresseföretag 0 8 

Realisationsresultat –118 –325 

Avsättningar 225 130 

Sale and leaseback transaktioner –239 –268 

Summa poster som inte ingår i kassafl ödet 1 426 1 181 

ICA Banken: kassafl öde netto in-, utlåning och placeringar 2009 2008 

Inlåning i ICA Banken (ökning +/minskning -) 251 1 174 

Kortfristig utlåning (ökning -/minskning +) –1 –376 

Långfristig utlåning (ökning -/minskning +) –252 –8 

Kortfristiga placeringar (ökning -/minskning +) 762 –1 199 

Långfristiga placeringar (ökning -/minskning +) 14 –388 

Summa 774 –797 

Sammansättning av likvida medel 2009 2008 

Kassa samt bankkonto1) 1 928 2 332 

Kortfristiga placeringar1) 1 494 691 

Summa likvida medel 

1) varav ICA Banken 

3 422 3 023 

Kassa samt bankkonto 1 302 1 427 

Kortfristiga placeringar 1 493 687 

Summa likvida medel ICA Banken 2 795 2 114 

Totala likvida medel exklusive ICA Banken 627 909 

ICA Bankens likvida medel är genom banklagstiftning ej disponibla för koncernen. 

Not 25 Rörelseförvärv 

Förvärv 2009 

Koncernen har under 2009 förvärvat sju butiksrörelser i Sverige och tre i Norge. Butiksrörelserna 

i Sverige har förvärvats från ICA-handlare som drivit rörelsen under ICAavtalet. 

ICA-avtalet stipulerar hur värdering skall ske vid överlåtelse av rörelserna. De 

förvärvade rörelserna kommer att säljas vidare till ICA-handlare. Koncernen kommer 

endast att äga och driva rörelsen under en kort period. Butiksrörelserna i Norge har 

förvärvats från franchisetagare. Förvärven har skett till marknadsvärdet av tillgångarna 

och skulderna i rörelserna. Den totala köpeskillingen för butiksrörelserna var 34 

MSEK. Påverkan på koncernens resultat efter skatt för år 2009 uppgick till –30 MSEK. 

Om samtliga rörelseförvärv hade skett per den 1 januari 2009 hade koncernens 

nettoomsättning ökat med 369 MSEK och resultatet efter skatt hade förändrats med 

–29 MSEK. 

De förvärvade företagens nettotillgångar vid förvärvstidpunkten: 


Butiksrörelser 

Värde enligt 

förvärvskalkyl 



Varulager 19 

Kundfordringar och övriga fordringar 20 

Likvida medel 22 


Leverantörsskulder och andra korta skulder –96 

Netto identifi erbara tillgångar och skulder 34 

Erlagd köpeskilling1) –34 

Kassa (förvärvad) 22 

Netto kassaförändring 

1) I beloppet ingår arvoden för juridiska tjänster med 0 MSEK. 

–12 

Värdet enligt förvärvskalkylen visar bokförda värden, vilket i allt väsentligt överensstämmer 

med verkliga värden. 

Förvärv 2008 

Koncernen har under 2008 förvärvat sju butiksrörelser i Sverige och elva i Norge. Butiksrörelserna 

i Sverige har förvärvats från ICA-handlare som drivit rörelsen under ICAavtalet. 

ICA-avtalet stipulerar hur värdering skall ske vid överlåtelse av rörelserna. De 

förvärvade rörelserna kommer att säljas vidare till ICA-handlare. Koncernen kommer 

endast att äga och driva rörelsen under en kort period. Butiksrörelserna i Norge har 

förvärvats från franchisetagare. Förvärven har skett till marknadsvärdet av tillgångarna 

och skulderna i rörelserna. Den totala köpeskillingen för butiksrörelserna var 48 

MSEK. Påverkan på koncernens resultat efter skatt för år 2008 uppgick till –19 MSEK. 

Om samtliga rörelseförvärv hade skett per den 1 januari 2008 hade koncernens 

nettoomsättning ökat med 764 MSEK och resultatet efter skatt hade förändrats med 

–28 MSEK. 

De förvärvade företagens nettotillgångar vid förvärvstidpunkten: 

Butiksrörelser 

Värde enligt 

förvärvskalkyl 



Varulager 34 

Kundfordringar och övriga fordringar 12 

Likvida medel 44 


Leverantörsskulder och andra korta skulder –92 

Netto identifi erbara tillgångar och skulder 48 

Erlagd köpeskilling1) –48 

Kassa (förvärvad) 44 

Netto kassaförändring 

1) I beloppet ingår arvoden för juridiska tjänster med 0 MSEK. 

–4 

Värdet enligt förvärvskalkylen visar bokförda värden, vilket i allt väsentligt överensstämmer 

med verkliga värden. 

Not 26 Investeringsåtaganden 

Under 2009 har koncernen slutit avtal om att förvärva materiella anläggningstillgångar 

för 229 MSEK (340). 

93 



RESULTATRÄKNING & TOTALRESULTAT – MODERBOLAGET 

Resultaträkning – moderbolaget 

94 


Nettoomsättning 2 39 888 

Kostnad för sålda varor 0 –465 

Bruttoresultat 39 423 

Administrationskostnader 3, 4, 5, 6 –241 –661 

Rörelseresultat –202 –238 

Resultat från fi nansiella investeringar: 7 

Resultat från andelar i koncernföretag 721 1 166 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 6 55 

Räntekostnader och liknande resultatposter –382 –373 

345 848 

Resultat efter fi nansiella poster 143 610 

Bokslutsdispositioner 18 –218 3 

Resultat före skatt –75 613 

Skatt på årets resultat 8 196 144 

ÅRETS RESULTAT 121 757 

Totalresultat – moderbolaget 

(MSEK) 2009 2008 

Årets resultat 121 757 

Övrigt totalresultat 

Erhållna koncernbidrag 2 255 1 365 

Skatt på koncernbidrag –593 –382 

Övrigt totalresultat 1 662 983 

ÅRETS TOTALRESULTAT 1 783 1 740

Balansräkning – moderbolaget 


TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 21 

Immateriella anläggningstillgångar 9 0 7 

Materiella anläggningstillgångar 10 70 153 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andelar i dotterföretag 11, 12 33 888 33 851 

Andelar i intresseföretag 11, 13 2 2 

Övriga fi nansiella anläggningstillgångar 14 7 7 

Uppskjuten skattefordran 8 1 7 

Summa anläggningstillgångar 33 968 34 027 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

21 

Kundfordringar 2 18 

Fordringar hos koncernföretag 4 784 3 807 

Fordringar hos intresseföretag 8 28 


Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16 119 200 

Kassa och bank 5 5 

Summa omsättningstillgångar 4 922 4 152 

SUMMA TILLGÅNGAR 38 890 38 179 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 

Bundet eget kapital 

17 

Aktiekapital (5 000 000 aktier) 500 500 

Reservfond 8 788 8 788 

Uppskrivningsfond 

Fritt eget kapital 

8 532 8 532 

Balanserad vinst 9 952 8 401 

Årets resultat 121 757 

Summa eget kapital 27 893 26 978 

Obeskattade reserver 18 1 507 1 289 

Avsättningar 21 

Avsättningar för pensioner 19 231 221 

Avsättningar för strukturkostnader 1 20 

Summa avsättningar 232 241 


Skulder till koncernföretag 15 8 000 8 000 

Summa långfristiga skulder 8 000 8 000 

Kortfristiga skulder 21 

Leverantörsskulder 68 152 

Skulder till koncernföretag 859 1 226 

Skulder till intresseföretag 3 13 

Aktuell skatteskuld 165 34 

Övriga skulder 27 36 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 16 136 210 

Summa kortfristiga skulder 1 258 1 671 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 38 890 38 179 

Ställda säkerheter 20 5 5 

Eventualförpliktelser 20 7 352 8 716 

BALANSRÄKNING – MODERBOLAGET 

95 



FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL & KASSAFLÖDESANALYS – MODERBOLAGET 

Förändringar i eget kapital – moderbolaget 

96 

Bundet eget kapital Fritt eget kapital 

Uppskriv- Balanserad 

Summa eget 

(MSEK) Aktiekapital Reservfond ningsfond 

vinst Årets resultat kapital 

Ingående eget kapital 2008-01-01 500 8 788 8 532 7 555 947 26 322 

Utdelning –137 –947 –1 084 

Årets totalresultat 983 757 1 740 

Utgående eget kapital 2008-12-31 500 8 788 8 532 8 401 757 26 978 

Ingående eget kapital 2009-01-01 500 8 788 8 532 8 401 757 26 978 

Utdelning –111 –757 –868 

Årets totalresultat 1 662 121 1 783 

Utgående eget kapital 2009-12-31 500 8 788 8 532 9 952 121 27 893 

Kassafl ödesanalys – moderbolaget 


Den löpande verksamheten 

Rörelseresultat –202 –238 

Erhållen utdelning 705 1 166 

Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet 22 50 –1 

Betald inkomstskatt –260 –206 

Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 293 721 

Förändring av rörelsekapital 

Kortfristiga fordringar (ökning –/minskning +) 1 106 1 445 

Kortfristiga skulder (ökning +/minskning –) –184 –747 


Investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella och immateriella anläggningstillgångar –28 –48 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 65 – 

Investering i fi nansiella anläggningstillgångar –50 –20 

Försäljning av fi nansiella anläggningstillgångar 29 46 

Erhållen ränta 6 55 

Kassafl öde från investeringsverksamheten 22 33 

Finansieringsverksamheten 

Utbetalad utdelning –868 –1 084 

Betald ränta –369 –373 

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten –1 237 –1 457 

Årets kassafl öde 0 –5 

Likvida medel vid årets början 5 10 

Likvida medel vid årets slut 5 5

Tilläggsupplysningar – moderbolaget 

Not 1 Redovisningsprinciper 

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) 

och rekommendation RFR 2.1, Redovisning för juridiska personer, utgiven av Rådet för 

fi nansiell rapportering. RFR 2.1 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska 

personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS/IAS inklusive tolkningar så 

långt som möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet 

mellan redovisning och beskattning. RFR 2.1 anger vilka undantag och tillägg som 

skall göras från standarderna enligt IFRS. Sammantaget innebär detta skillnader mellan 

koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper inom de områden som 

anges nedan. 

Samtliga värden är i miljoner svenska kronor (MSEK) om inte annat anges. 

Ändrade redovisningsprinciper 

I anslutning till resultaträkningen ingår en rapport över totalresultat som består av 

årets resultat samt övrigt totalresultat. I övrigt totalresultat redovisas alla poster, förutom 

ägartransaktioner, vilka tidigare redovisats direkt mot eget kapital. 

Dotterföretag, intresseföretag och joint ventures 

Andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget 

enligt anskaffningsvärdemetoden. 

Skatter 

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I 

koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld 

och eget kapital. 

Leasingavtal 

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing. 

Förmånsbestämda pensionsplaner 

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda pensionsplaner 

än de som anges i IAS 19. Beräkningarna i moderbolaget följer tryggandelagen 

och Finansinspektionens föreskrifter då detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. 

De främsta skillnaderna jämfört med IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, 

att beräkning sker utifrån nuvarande lönenivå utan hänsyn till framtida löneökningar 

samt att alla aktuariella vinster och förluster redovisas genast då de uppstår. 

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer 

Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalande, 

UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott, från Rådet för fi nansiell rapportering. 

Aktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier 

och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas 

enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte 

att minimera koncernens skatt redovisas hos ICA AB i övrigt totalresultat. 

Not 2 Inköp och försäljning mellan koncernföretag 

Av årets totala nettoomsättning avser 27% (19%) försäljning till dotterföretag. 

Not 3 Personalkostnader, pensioner och övrigt 

Medelantal anställda 

Antal anställda är beräknat med utgångspunkt från koncernens mått på normalarbetstid 

som utgör 1 800 timmar. 


Kvinnor 193 794 

Män 340 679 

Totalt 533 1 473 

NOTER – MODERBOLAGET 

Löner och andra ersättningar 2009 2008 

Styrelse, VD och andra ledande befattningshavare 27 29 

Övriga anställda 267 648 


I löner och ersättningar till gruppen styrelse, VD och andra ledande befattningshavare 

ingår avgångsvederlag med 0 (6). 

Sociala kostnader 2009 2008 

Sociala kostnader 174 351 

Varav pensioner 1) 79 111 

1) Av pensionskostnaderna avser 9 (9) gruppen styrelse, VD och andra ledande befattningshavare. 

Gruppen styrelse, VD och andra ledande befattningshavare vars löner och ersättningar 

betalats av ICA AB består av 14 (13) personer. 

Sjukfrånvaro, moderbolaget 

Anges i % av ordinarie arbetstid 

Sjukfrånvaro 


varav långtidssjukfrånvaro 

Sjukfrånvaro 

varav långtidssjukfrånvaro 

Yngre än 29 år 2,2% 0,8% 1,9% 0,3% 

30–49 år 1,6% 0,4% 2,3% 1,0% 

50 år och äldre 2,6% 1,8% 2,5% 1,2% 

Totalt 1,8% 0,7% 2,3% 0,9% 

Män 1,4% 0,4% 1,5% 0,6% 

Kvinnor 2,5% 1,0% 3,0% 1,3% 

Könsfördelning i styrelse och företagsledning 

Styrelse 


Män 9 10 

Kvinnor – – 

Totalt 9 10 

Företagsledning 

Män 3 2 

Kvinnor 2 3 

Totalt 5 5 

Not 4 Revisionskostnader 

Revisionsarvoden: 2009 2008 

Deloitte 3 3 

Övriga 2 – 

Totalt 5 3 

Not 5 Avskrivningar 

Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår i resultaträkningen 

i raden administrationskostnader. 

97 




Not 6 Operationella leasingavtal 

Bolaget hyr byggnader och inventarier. Avtalade leasingkostnader avseende befi ntliga 

kontrakt förfaller till betalning enligt nedan: 

98 


Årets leasingkostnad 27 88 

Framtida avtalade leasingavgifter: 

Förfallotidpunkt år 1 19 41 




Förfallotidpunkt år 5 eller senare 7 93 

Totalt 38 230 

Not 7 Resultat från fi nansiella investeringar 


Resultat från andelar i koncernföretag 

Utdelning 705 1 166 

Nedskrivning 0 0 

Resultat försäljning av värdepapper 16 – 

Totalt 721 1 166 

Övriga ränteintäkter och liknande poster 

Ränteintäkter koncernföretag 6 55 

Övriga ränteintäkter och liknande poster 0 0 

Totalt 6 55 

Övriga räntekostnader och liknande poster 

Räntekostnader dotterföretag –373 –360 

Övriga räntekostnader och liknande poster –9 –13 

Totalt –382 –373 

Summa resultat från fi nansiella investeringar 345 848 

Not 8 Skatter 


Aktuell skatt 

Aktuell skatt på årets resultat 202 143 

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader –6 1 

Redovisad skatteintäkt 196 144 

Avstämning mellan gällande skattesats och effektiv skatt (%) 

Gällande skattesats 26,3 28,0 

Ej skattepliktiga intäkter –306,2 –54,2 

Övriga ej avdragsgilla kostnader 18,6 2,7 

Effektiv skattesats –261,3 –23,5 

Skattesatsen för bolag i Sverige har sänkts från 28% till 26,3% från 2009. 

I balansräkningen redovisas följande: 2009 2008 

Uppskjuten skattefordran 1 7 

Moderbolaget har inga oredovisade uppskjutna skatteskulder eller skattefordringar på 

temporära skillnader. 

Förändring av uppskjuten skatt i temporära 

skillnader och underskottsavdrag 

Balans per 

1 jan 2008 

Redovisat 

över 

resultaträkningen 

Balans per 

31 dec 2008 

Anläggningstillgångar 3 –1 2 

Avsättningar 3 2 5 

Totalt 6 1 7 

Balans per 

1 jan 2009 

Redovisat 

över 

resultaträkningen 

Balans per 

31 dec 2009 

Anläggningstillgångar 2 –1 1 

Avsättningar 5 –5 0 

Totalt 7 –6 1 

(Skattefordringar redovisas med (+) och skatteskulder med (-) i tabellen ovan.) 

Not 9 Immateriella anläggningstillgångar 

IT-system 


Ackumulerade anskaffningsvärden 109 109 

Ackumulerade avskrivningar –109 –102 

Bokfört värde 0 7 

Vid årets början 7 21 

Investeringar 0 0 

Årets avskrivningar –7 –14 


Not 10 Materiella anläggningstillgångar 

Inventarier 


Ackumulerade anskaffningsvärden 389 490 

Ackumulerade avskrivningar –319 –337 


Vid årets början 153 187 

Investeringar 35 45 

Avyttringar och utrangeringar –65 –1 

Årets avskrivningar –53 –78 


Ingående avskrivningar över plan 23 10 

Årets förändring 3 13 

Utgående avskrivningar över plan 26 23 

Utgående skattemässigt bokfört värde 96 176

Not 11 Finansiella anläggningstillgångar 

Andelar i dotterföretag 2009 2008 

Ingående anskaffningsvärde 34 366 34 347 

Aktieägartillskott 50 20 

Likvidation –12 – 

Försäljningar –516 –1 

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 33 888 34 366 

Ingående nedskrivningar –515 –515 

Avgående nedskrivningar 515 – 

Årets nedskrivning 0 0 

Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 –515 

Utgående planenligt restvärde 33 888 33 851 

Not 12 Andelar i dotterföretag 

Specifi kation av ICA ABs direkta innehav av andelar i dotterföretag 


Andelar i intresseföretag 

Ingående anskaffningsvärde 2 2 

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 2 2 

Utgående planenligt restvärde 2 2 

Kapital och 

Bokfört värde 

Org-nr. Säte Antal röster % Kvotvärde 2009-12-31 2008-12-31 

ICA AS 988 351 032 Norge – – NOK 1000 – 1 

ICA Baltic AB 556042-7410 Stockholm 30 000 100 SEK 500 184 184 

ICA Banken AB 516401-0190 Stockholm 1 000 000 100 SEK 100 698 648 

ICA Detalj AB 556604-5448 Stockholm 1 000 100 SEK 100 16 717 16 717 

ICA Fastigheter AB 556604-5471 Stockholm 1 000 100 SEK 100 2 425 2 425 

ICA International Services BV 34177382 Nederländerna 1 000 100 EUR 10 13 864 13 864 

ICA Reinsurance SA 915/93 Luxemburg – – SEK 100 000 – 12 

Totalt 33 888 33 851 

Komplett förteckning över dotter- och dotterföretag kan kostnadsfritt erhållas från bolagets informationsavdelning. 

Not 13 Andelar i intresseföretag 

Specifi kation av ICA ABs direkta innehav i intresseföretag 

Bokfört värde 

Intresseföretag Organisationsnummer Antal Andel % 2009-12-31 2008-12-31 

HB Luntmakaren, Stockholm 969658-3419 – 50 0 0 

F-train AB, Östersund 556677-2231 30 000 30 2 2 

Totalt 2 2 

Röstandelen och kapitalandelen är lika stora. 

Not 14 Övriga fi nansiella anläggningstillgångar 


Andelar i bostadsrättsföreningar 2 2 

Andra långfristiga värdepappersinnehav 5 5 

Andra långfristiga fordringar 0 0 

Totalt 7 7 

Not 15 Långfristiga skulder till koncernföretag 


ICA Finans AB 1) 8 000 8 000 

1) Varav 0 (0) förfaller till betalning senare än 5 år efter balansdagen. 

Not 16 Periodiseringsposter 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 


Övriga förutbetalda kostnader 56 61 

Leverantörsbonus 63 117 

Övriga upplupna intäkter 0 22 


Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

Upplupna löner, semesterlöner och sociala avgifter 72 154 

Upplupna räntekostnader 6 6 

Övriga upplupna kostnader 53 50 

Förutbetalda intäkter 5 – 


99 




Not 17 Eget kapital 

För sammanställning över eget kapital se rapporten Förändringar i eget kapital. 

Bundet eget kapital 

Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning. 

Aktiekapital 

Per den 31 december 2009 består aktiekapitalet av 5 000 000 aktier (5 000 000) med 

ett kvotvärde om SEK 100. 

Reservfond 

Innefattar överkursfonder som uppkommit före den 1 januari 2006. 

Uppskrivningsfond 

Vid en uppskrivning av en materiell eller fi nansiell anläggningstillgång avsätts det uppskrivna 

beloppet till en uppskrivningsfond. 

Fritt eget kapital 

Balanserade vinstmedel 

Utgörs av tidigare års vinstmedel med avdrag för lämnad utdelning. Utgör tillsammans 

med årets resultat det kapital som är tillgängligt för utdelning till aktieägarna. 

Utdelning till aktieägare har skett med 868 (1 084). 

Not 18 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver 


Bokslutsdispositioner 

Förändring av periodiseringsfond –221 –10 

Förändring av avskrivningar utöver plan 3 13 

Totalt –218 3 

Obeskattade reserver 

Avskrivningar utöver plan –26 –23 

Periodiseringsfond, 2004 års taxering 0 275 





Periodiseringsfond, 2009 års taxering 286 286 

Periodiseringsfond, 2010 års taxering 496 – 

Totalt 1 507 1 289 

Not 19 Avsättning för pensioner 

Samtliga anställda omfattas av pensionsförmåner enligt ingångna kollektivavtal. Det 

innebär att tjänstemän erhåller förmånsbaserade pensioner enligt ITP-planen. Pensionsförpliktelserna 

säkerställs genom avsättningar i balansräkningen och genom försäkringspremier. 

Avstämning av redovisat belopp avseende pensioner i 

egen regi 2009 2008 

Ingående balans kapitalvärde pensionsförpliktelser 221 323 

Kostnad som belastat resultatet 17 20 


Utbetalning av pensioner –8 –8 

Överförda pensioner koncern –8 –126 

Utgående balans kapitalvärde pensionsförpliktelser 231 221 

Av den totala pensionsförpliktelsen ingår FPG/PRI pensioner med 193 (181). Hela beloppet 

omfattas av tryggandelagen. 

100 

Specifi kation över de redovisade kostnaderna 

avseende pensioner 

Pensioner i egen regi: 


Kostnad exklusive räntekostnad 17 20 


Summa kostnad pensioner i egen regi 

Pensioner genom försäkring: 

26 32 

Försäkringspremier 46 67 

Avkastningsskatt på pensionsmedel 1 1 

Särskild löneskatt på pensionsmedel 14 21 

Kostnad för kreditförsäkring 1 2 

Redovisad kostnad avseende pensioner 88 123 

De viktigaste aktuariella antagandena 2009 2008 

Diskonteringsränta 

Beräkningarna av pensioner baseras på lönenivån per balansdagen. 

3,9% 5,7% 

Not 20 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 

Ställda säkerheter 2009 2008 

Spärrade bankmedel 5 5 

Totalt 5 5 

Eventualförpliktelser 2009 2008 

Borgen till förmån för dotterföretag 7 352 8 716 

Totalt 7 352 8 716 

Not 21 Finansiella instrument 

Klassifi cering av fi nansiella tillgångar och skulder 2009 2008 

Lån och kundfordringar 4 922 4 152 

Finansiella tillgångar som kan säljas 7 7 

Icke fi nansiella tillgångar 33 961 34 020 

Summa tillgångar 38 890 38 179 

Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde 9 093 9 637 

Icke fi nansiella skulder 397 275 

Summa skulder 9 490 9 912 

Not 22 Kassafl ödesanalys 

Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet 2009 2008 

Avskrivningar 59 92 

Avsättningar till pensioner 10 –102 

Andra avsättningar –19 9 

Totalt 50 –1 

Stockholm 2010-02-15 

Claes-Göran Sylvén 

Ordförande 

John Rishton Peter Berlin 

Göran Blomberg Dick Boer Anders Fredriksson 

Lodewijk Hijmans van den Bergh Per Jansson 

Magnus Rehn Kenneth Bengtsson 

Verkställande direktör 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 15 februari 2010 

Deloitte AB 

Jan Berntsson 

Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse 

Till årsstämman i ICA AB 

Organisationsnummer 556582-1559 

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen 

samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i ICA AB 

för räkenskapsåret 2009. Det är styrelsen och verkställande direktören 

som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för 

att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen 

samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits 

av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. 

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, 

koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det 

innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men 

inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen 

inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision 

innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information 

i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva 

redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens 

tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar 

som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen 

och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade 

informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag 

för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, 

åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon 

styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig 

REVISIONSBERÄTTELSE 

mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande 

direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, 

årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår 

revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen 

och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet 

med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats 

i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana 

de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild 

av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig 

med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. 

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen 

för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i 

moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens 

ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Stockholm den 15 februari 2010 

Deloitte AB 

Jan Berntsson 

Auktoriserad revisor


171 93 Solna, Sverige 

Besöksadress: 

Svetsarvägen 16 

Tel: +46 8 561 500 00 

www.ICA.se 

ICA Sverige AB 




Tel: +46 8 561 500 00 

www.ICA.se 

ICA Norge AS 

Postboks 6500 Rodeløkka 

0501 Oslo, Norge 


Sinsenveien 45 

Tel: +47 23 05 50 00 

www.ICA.no 

Rimi Baltic AB 

A. Deglava Str 161 

Lv 1021 Riga, Lettland 

Tel: +371 704 55 50 

www.rimibaltic.com 

ICA Banken AB 




Tel: +46 8 561 500 00 

www.ICAbanken.se 

ICA Fastigheter AB 

721 84 Västerås, Sverige 


Ingenjör Bååths gata 11, T2 

Tel: +46 21 19 30 00 

www.ICAfastigheter.se

Årsredovisning 2009 - ICA Gruppen

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?