Rapport 2004:4 - Murberget CollectiveAccess System

Rapport 2007:5 

Arkeologisk kursundersökning av Raä 19, kapellplats och 

bebyggelselämningar från historisk tid inom projektet Hemsöns 

historia. 

Fornlämning: Raä 19 

Fastighet: Prästhus 1:1 

Socken: Hemsö 

Kommun: Härnösand 

Landskap: Ångermanland 

Kulturmiljöavdelningen 

Ola George 

I samarbete med Hemsö Skärgårdsförening, Hemsö IF, Härnösands 

Släktforskare och Hemsö församling

Sammanfattning 3 

Inledning 4 

Syfte och metod 4 

Fornlämningen och äldre uppgifter 5 

Fornminnesinventeringens beskrivning av Raä 19 8 

Eventuella begravningar vid kapellet 8 

Redogörelse av arbetet 9 

Ortnamn 10 

Boende i Prästhus under historisk tid 10 

Anläggningar och delytor 11 

Fyndmaterialet 19 

Osteologisk analys 19 

Magnetometerkartering 21 

Geologi 21 

Tolkning och diskussion 22 

Tekniska och administrativa uppgifter 23 

Referenser 24 

Ej refererad men relevant litteratur 25 

Kartreferenser 25 

Bilagor 

1. Kartor 

2. Fyndlista 

3. Fotolista 

4. Dagboksanteckningar och kursdeltagarnas upplevelser 

5. Profiler 

6. Tidningsklipp 

2

Sammanfattning 

Kulturmiljöavdelningen på Länsmuseet Västernorrland genomförde tillsammans med Hemsö 

Skärgårdsförening, Hemsö IF, Härnösands släktforskare och Hemsö församling en 

arkeologisk undersökning vid Prästhus i kursform under sommaren 2007. Fornlämningen 

utgörs av grunder efter torpbebyggelse som utifrån fyndmaterialet är från 1800-talet och en 

kapellplats. Den ungefärliga platsen för kapellet kunde påvisas genom fynden av bland annat 

drygt 30 mynt från perioden 1660-1830. Kapellet finns markerat på lantmäterikartor från 

slutet av 1600-talet fram till 1830-talet. Kapellet är dessutom omnämnt kring år 1600. 

Ortnamnet Prästhus finns belagt redan 1535 och en av frågorna som ställdes innan kursen 

påbörjades var om kapellet fanns redan då. Kursen lyckades med målsättningen att identifiera 

kapellplatsen men när etableringen skedde är ännu inte klarlagt. 

Deltagare från de medverkande föreningarna har på fritiden bedrivit arkivstudier för att spåra 

källor med anknytning till Prästhus och kapellet. Diskussioner om hur materialet skall tolkas 

har sedan förts inom projektet. 

Totalt bidrog föreningarna med drygt 20 deltagare i sammanlagt ca 80 mandagar i fält till 

detta kommer tid för arkivsökning, sammanställning och diskussioner. Länsmuseet har 

bidragit med ca 30 dagar i fält, till detta kommer tid för avrapportering och diskussioner inom 

projektet samt föredragshållande. Länsstyrelsen stödde projektet genom att bevilja 28:26 

medel. 

Projektet har belysts i tre olika tidningsartiklar under 2006. Projektet har omtalats på 

Länsmuseets hemsida. Föredrag hölls innan kursen i församlingsgården på Hemsön. 

Under april 2007 hålls ett föredrag om resultaten från kursen för släkforskare på Landsarkivet 

och under maj kommer ett föredrag om resultaten att hållas för allmänheten på 

församlingsgården på Hemsön. 

Under kursen guidades besökare (både enskilda och grupper) runt fornlämningen av 

kursdeltagarna och Länsmuseets personal. 

3

Inledning 

Vid ett möte på kulturmiljövårdsavdelningen på Länsmuseet Västernorrland under 

senhösten/vintern 2005 diskuterades olika projekt för kommande år. Ett förslag var att hålla 

arkeologiska kursundersökningar. 

En tidningsartikel några år tidigare (se bilaga) refererade till en studiecirkel som hade hållits 

på Hemsön. I tidningsartikeln fanns en bild från studiecirkelns besök vid Prästhus där 

uppgifter fanns om ett äldre kapell. Då det fanns flera intresserade föreningar på Hemsön 

framstod det som ett lämpligt att bedriva kursverksamhet med dem kring Prästhus och 

kapellet 

När projektet förankrats hos museiledningen och de olika lokala föreningarna söktes 28:26 

bidrag från Länsstyrelsen Västernorrland för att genomföra projektet. I Länsmuseets 

projektbeskrivning ingick många av de områden som utpekas som viktiga i 

strategidokumentet ”Utsikt mot framtiden” och Agenda kulturarv. Beröringspunkter finns 

inom strategidokumentet ”Utsikt mot framtiden” i kapitlen 2. Människa, kultur, identitet - en 

kulturarvsvision. kulturarv, kunskap och identitet, möten och mångfald i tid och rum 3. 

Prioriterade områden. sprida kunskap, analysera, bevara och levandegöra. De maritima 

kustmiljöerna - Höga kusten, kuststäderna och fiskelägena (Hemsöns läge vid 

Ångermanälvens utlopp gör att även älvdalarnas kulturlandskap tillgodoses). 4. 

Övergripande mål för länets kulturmiljöarbete. attitydpåverkan, tillgängliggörande, 

resursanvändning och ansvartagande. 

5. Rollfördelning, arbetsformer och samverkan. Engagemang och delaktighet, enskilda 

aktörer, samverkan. 6. Kulturmiljöer och regional utveckling. livskvalitet. 

Projektet förväntades få som resultat att det lokala engagemanget skulle öka och identiteten 

stärkas i och med den nya kunskapen som alla deltagare hjälper till att få fram. 

Vidare förväntades tidningsartiklar, nyhetsinslag på tv, en mindre skärm eller 

monterutställning samt webbpublicering. 

Länsstyrelsen tyckte att upplägget med kursen var bra och biföll därför bidragsansökan. 

Syfte och metod 

Syftet med kursen är att lokalisera kapellplatsen, avgränsa eventuell begravningsplats, datera 

etableringsfasen för lämningarna, om möjligt dokumentera kapellets konstruktion och storlek, 

utreda om det finns flera olika byggnadsfaser samt vilka byggnader och aktiviteter som 

funnits i anslutning till kapellet. Sist men inte minst är syftet att engagera befolkningen och 

föreningsverksamheten på Hemsön och kommuninvånarna i övrigt i projektet. 

I området där kapellet enligt kartmaterialet låg finns idag två registrerade fornlämningar Raä 

19 och 44 (gårdstomt respektive, byggnadslämningar). Under vintern studerades det äldre 

kartmaterialet från Prästhus/Utanö för att dokumentera olika faser i byarna. Kartmaterialet 

rektifieras för att passa in i dagens kartor. 

Efter rekognosering och avsökning med markradar i området bestämdes var schakt skulle 

placeras för att lokalisera platsen för kapellet, den eventuella gravplatsen och andra 

byggnadslämningar. Därefter vidtog sedvanlig arkeologisk undersökning 

4

Fornlämningen och äldre uppgifter 

Den första gången som Hemsö kapell finns markerat är på en översiktskarta från 1678 

(Stenklyft). Även 1705 finns kapellet markerat på en översiktskarta (Spole). 

Kapellet finns därefter mer detaljerat platsangivet på en lantmäterikarta från 1765 i samband 

med storskifte på inägor (Valanger). Kapellet är där avbildat och en bogård är dessutom 

inritad. På storskifteskartan från 1779 är kapellet inte medtaget men en väg som leder bort 

mot Hultom finns med (Laurin & Hägglund). Vid den ungefärliga platsen för kapellet viker 

vägen av 90 grader mot sydväst. Från 1784 finns kapellet markerat i samband med 

”åbodelning på inägor”, däremot är varken bogården eller vägen inritad (Fougt). Marken 

omkring kapellet är angiven som tredje gradens slått. Kapellet är här uppenbarligen inritat 

som om det vore orienterat i nord-syd vilket även är fallet med 1765 års karta. 

På kartan som upprättades för laga skiftet från 1837 finns kapellet avbildat sista gången 

(Fougt). 

Figur 1. Urklipp från 1765 års karta. Kapellet och bogården markerade. 

Den tidigaste skriftliga uppgiften om kapellet härrör från Johannes Bureus (1568-1652) i 

nationalencyklopedin angiven som fornforskare, språkman och mystiker, han var dessutom 

jämte Johan Skytte, Gustaf Adolfs lärare. Bureus författade det av Gustav II Adolf år 1630 

utfärdade ”Memorial för rijkzenz antiquarij och häfdesökiare” I Bureus anteckningar från år 

1600 och som finns samlade i Sumlen står följande: ”På Heems ön vidh Ornässundeth i 

Botilbärjet är een Jättestugu medh benkiar vidh Presthus skoghen ¼ vägh från capalet 

(Sumlen Bl 515-517 sid 220). Detta nämns i en uppräkning av olika stenformationer med 

namn i Ångermanland. Idag skulle det bedömas vara platser med tradition. 

Det är tänkbart att Botilberget är nuvarande Prästhusberget strax norr om Prästhushamn. Där 

finns även en cirka 25 m djup sprickgrotta som kan motsvara Bureus ”Jättestugu”. Avståndet 

¼ vägh kan motsvara ¼ svensk enhetsmil om 4 500 alnar som dock infördes först 1699. 

Dessförinnan var milen av olika längd i olika landskap (Svanberg 1981:6). 

Abraham Hülpers som skriver ”Et capell på denna ön och Prästhus egor, blef i förra saeculo 

upbugt til de här warande åboers, och flere i skären wistande fiskares tjenst, hwaräst 

5

sommartiden 3 gånger wanligt hålles predikan” (Hülpers 1780). Hülpers anger alltså att 

kapellet byggdes under 1600-talet. 

Fastigheten där kapellet ska ha legat heter Prästhus och byn är omnämnd första gången i 

hjälpskattelängden ”Gärder och hjälper” från 1535. Den dåvarande ägaren Jon Persson var 

dock ej präst utan bonde. Han var enligt en saköreslängd även nämndeman vid tinget i 

Gudmundrå 1557. 

Vid en uppräkning av tillgångar till Älvsborgs lösen 1571 framstår Hemsöborna som 

välbärgade. Även senare uppgifter från 1700-talet gör gällande att Hemsöbönderna varit mer 

välbärgade än genomsnittet i länet (Peter Sjölund Härnösands släktforskare muntligen). 

På statens historiska museer finns inga arkeologiska fynd från Hemsön, och inga arkeologiska 

undersökningar har heller utförts på ön. Lösfynd av en stenklubba och en stenyxa har dock 

gjorts på Hemsön. 

De fasta fornlämningar som finns registrerade på Hemsön är båtlänningar, 

kolningsanläggning, tomtningar, fiskeläge och by och gårdstomt. Bland övriga 

kulturhistoriska lämningar finns källor med tradition, härdar, boplatsgropar, husgrunder 

från historisk tid, sjömärken, fiskeläge, vårdkase och boplatsområde (bevakningsobjekt). 

Ett romerskt mynt (M14586) kan möjligen komma från Hemsön. Det påträffades vid 

Sandvikens sågverk dit en mängd grus forslats från ett grustag å Hemsön. I detta fann 

Disponent Lindberg (Gudmundrå) ett kopparmynt, från Caesar Nero Augustus tid 37-68 e. 

Kr. 

I en skrivelse till häradssynerätten i Gudmundrå tingslag år 1771 angående Högsjö kyrkas 

nybyggnad förklarar Hemsöborna (östra delen av Högsjö socken) varför den nya 

sockenkyrkan bör ligga på Weda ödet, dvs närmare Hemsön: Samt att Hemsöborna hafva 

capell, hwarest wiss tid om sommaren predikas, torde man även nämna, det capellet icke är 

byggt för öns åboer, utan för det derstädes fiskande Hernösands borgerskap; samt att der 

allenast predikas 3 söndagar om året uti augusti månad. Hemsöbornas skrivelse bör tydas på 

att detta kapell byggdes av härnösandsbor, dessa torde också stå som ägare av byggnaden vid 

tidpunkten (Svanberg 1981:16-17). 

I Hemsö församlings första kyrkbok finns anteckningar från 1848. De torde vara gjorda av 

kapellpredikanten Måns Oscar Blix. Han efterträdde detta år församlingens förste innehavare 

av predikanttjänsten Joh. Er. Nordenberg. Om kapellet står följande att läsa: ”Hälften (den 

södra) af capellet utgjorde innan flyttningen till nuvarande ställe (på Krången emellan 

Hultom och Utanö) det gamla i Prästhus och är uppbygdt före 1721 af grovt furutimmer. 

Ryssarna hvilka härjade allt, blef det icke varse, emedan det var insvept i skog. Årtalet 1721, 

som står ofanom altarfönstret, utmärker ej kapellets byggnadsår utan dess reparations år. 

Under en krona i capellets griftmålad med röd krita läser året 16.. stått tecknat hvilket anses 

för dess byggnadsår (Svanberg 1981). Även Blixt anser således att kapellet uppförts under 

1600-talet. 

En sägen finns om att det gamla kapellet använts som något slags fabrikshus i Härnösand 

innan det satts upp på Hemsön. Också synes märken i Wäggarna, som antyda något annat 

ändamål med detta hus uppförande än det till ett capell (Svanberg 1981:5). 

I januari 1846 inköptes mark i grannbyn Hultom för en ny kyrkplats. Därefter flyttades det 

gamla kapellet från Prästhus ner och återuppfördes i Hultom. Kapellet försågs med sakrestia. 

Beskrivningen av det flyttade kapellet och beskrivs den 26 januari 1856 av J Naeslund som 

”ett provisoriskt rum för gudstjenstens hållande, ehuru till utseendet mera likt ett redskapshus 

utan undertak, målning eller prydnader, än en kyrka (Svanberg 1981:23). Vid häradssynen 

den 19 september 1850 redogörs för kapellets utseende: det ursprungliga trädkapellet, erhållit 

vid flyttningen en tillbyggnad åt östra sidan, jemte särskild sakrestia; varande ursprungliga 

6

yggnaden 12 alnar (7,2 m), tillbyggnaden 9 (5,4 m) och sakrestian 5 ½ (3,3 m) i längden och 

med en bredd af 11 ¼ alnar (6,75 m) samt 10 hvarf hög förra afdelningen och den senare, 

såsom liggande på lägre stenfot än den äldre eller hufudbyggnaden, 13 hvarf, det hela täckt 

med trätak och försedd med flere fenster med små rutor; bestående inredningen af enkla 

bänkar, 13 på hvardera sidan, samt väggar och undertak utan all bekladnad, och andra 

prydnader ej befintliga, än lemningar finnas dels af hufvudsakliga delen af en gammal ännu 

begagnad målad predikstol af enkel construktion, med anteckning på främre spegeln af 

densamma, att ´Maria Elisabeth Bohlin den 20 januari 1737 gifvit denna predikstol i samråd 

med mannen coministern Mathias Jonas Ljungberg; dels af en äfven målad fensterpanel eller 

öfverprydnad till ett litet blyfenster ovan altarbordet, uti hvilken panel står inskrivet årtalet 

1721, dels och af en omålad ljuskrona med flera armar af träd. Till kapellet hörde även en 

gammal klocka, enligt Blix ” den gamla capellklockan har förut varit skolklocka i 

Hernösand” (Svanberg 1981:25-26). 

Sommaren 1856 påbörjades kyrkans grundläggning och åtminstone från 1858 kunde 

allmänna gudstjensten hållas i nya kyrkan. 

Det gamla kapellet såldes enligt August Klumms anteckningar ”åter till Hernösand, är för 

närvarande (1886) beläget i Gådeå, der det tjenstgör som –slagteri” (Svanberg 1981:29). Det 

ska ha sålts på auktion 1876. Kapellbyggnaden nämns i tidningen Nya Norrland (1989-09- 

02). I huset har tidigare ett slakteri varit inrymt. Enligt släkten Nordlander som drev slakteriet 

hade byggnaden tidigare varit kapell på Hemsön. 

En ängel (kerub) som enligt uppgift kom från kapellet på Hemsön inköptes av Hemsö 

församling 1994 från en antikhandel. 

En likadan men spegelvänd ängel finns i Länsmuseets basutställning D 185, den är deponerad 

från Anundsjö kyrka. Det är troligen Erik Olofsson Bring (en mycket duktig byggmästare och 

snickare som har arbetat i trakterna fram till 1709 och var bosatt i Bredbyn) som tillverkat 

Anundsjöängeln. På stilmässiga grunder var flera av museets antikvarier väldigt förvånade 

över att ängeln skulle vara så gammal och att den istället borde vara från 1800-talets första 

del. Den är smalare än andra betydligt rundare 1600-talsänglar. 

Det finns inget som tyder på att ängeln har ingått i Hemsö nya kyrkas inredning, det är därför 

sannolikt att den varit placerad i det äldre kapellet. Kyrkliga föremål kan dock bytas eller 

säljas till andra församlingar eller ges till kapell inom församlingen vid moderniseringar. 

Ängeln behöver därför inte ha haft Hemsö kapell som första placering. Säljaren av ängeln till 

antikaffären hade ärvt föremålet, den släkting som först innehaft ängeln skulle ha köpt den av 

Hofrén som var den snickare som utförde snickerierna till Hemsöns nya kyrka. 

Kapellet eller dess inventarier nämns inte, vare sig i Högsjös räkenskaper eller 

inventarieförteckning. Inte heller nämns någon särskild kyrkoräkenskapsbok med anknytning 

till kapellet upptagen i den förteckning över kyrkoböcker som finns i Högsjös inventarie på 

slutet av 1600-talet. Vid biskopsvisitationerna under 1700-talet rapporteras att 

kyrkobyggnader och bogårdar i Gudmundrå och Högsjö är i gott skick samt vilka 

byggnadsåtgärder som genomförts den senaste tiden. Inte någonstans kan man se att 

kapellbyggnaden omnämns i dessa sammanhang. Hemsö kapell var alltså ett mycket anonymt 

kapell i officiella kyrkliga sammanhang - det tycks ha varit en ren angelägenhet för 

Hemsöborna (Peter Sjölund muntligen). 

Kapellplatsen finns omtalad av två äldre Hemsöbor (Arne och Åke Höglund) som på eller 

omedelbart intill åkern. 

Hemsön kan möjligen ha ingått i Säbrå socken under tidig medeltid. Det förefaller nämligen 

naturligt att hemsöborna innan Högsjö fick en egen kyrka sökte sig till Säbrå. När de börjar 

förekomma i skattelängder 1535 har de emellertid förts under Högsjö (Lundqvist 1971:76). Så 

långt tillbaka som det är känt har Hemsön dock tillhört Högsjö socken. 

7

Hemsön utbröts 1845 ur Högsjö som kapellförsamling och blev 1871 annexförsamling. 

Hemsö och Högsjö ingick fram till 1897 i Gudmundrå pastorat som då delades, varvid Hemsö 

blev annex till Högsjö. Från 1962 tillhör Hemsön Säbrå pastorat (Norrländsk uppslagsbok, 

band 2:83). 

Fornminnesinventeringens beskrivning av Raä 19 

Gårdstomt, ca 120 x6 0 m en husgrund är 6 x 4 m (NV-SÖ) med stensatt kant mot SÖ. En 

husgrund 8 x 4 m med spridda grundstenar. 4 m 320 gon om stora husgrundens VSV hörn är 

en liggande trappsten, 1,5 x 1,5 m stor och 0,15 m tjock. Röjda ytor och röjningsrösen, 2-5 m 

diameter och 0,1-0,3 m h. Vid jämförelser med lantmäteriakter sammanfaller området med 

läget för Hemsö kapell. Men då lämningarna mer ser ut som husgrunder än kyrkogrund har 

området tolkats som en gårdstomt. Enl. P Svanberg 1984 skall enl. äldre ortsbor kapellets 

grundstenar borttagits på 1900-talets början 

Eventuella begravningar vid kapellet 

Peter Sjölund och andra kursdeltagare har forskat på Landsarkivet i Härnösand för att se om 

eventuella begravningar nämns i samband med gamla kapellet i Prästhus. 

I domkapitlets protokoll för år 1663 finns uppgiften om Israel 

Danielssons eventuella begravning på Hemsön. Det visade sig dock att uppgiften inte är helt 

entydig. 

Den 17/7 1663 står Pastor Wallenius i Gudmundrå och Komministern Elias Rhezelius i 

Högsjö inför biskopen och hans konsistorium. De tvistar bland annat om begravningsrätten 

och Herr Elias klagar över att han inte får hålla likpredikningen när någon dör i Högsjö. Det 

visar sig att pastorn satt upp regeln att när någon dör i Högsjö, ska pastorn 

först tillfrågas. Om pastorn själv inte vill, så får Elias rätt att begrava personen. Alla barn 

begravdes dock av Elias. 

Dessa regler konfirmerades av konsistoriet, så pastorn fick alltså rätt. Men under 

förhandlingen refererar han även händelsen med Israel Danielssons begravning och så här står 

det ordagrant: 

"Dn. Pastor refererar och ett ärende, skedt i wåras, thet wisande angående när Israel 

Danielsson på Heemsöön död war, kom hans son med begäran att Dn. Pastor honom 

begrafwa will. Och emedan Dn. Pastor dess för uthan hade orsak att dijt reesa, att hålla 

d[en] kyrkioräckning; Ty reste han dijt. Dn. Elias mötte sigh på wägen, och brast strax uthi 

stoor [otål]modigheet och argheet, att han eij fick begrafwa den döde..." 

Tyvärr är det inte helt solklart vad han syftar på. Han pratar om Israel Danielsson på 

*Hemsön* och säger att han hade orsak att resa *dit* för att han skulle hålla *kyrkoräkning*. 

Rent språkligt syftar ordet *dit* på Hemsön, men att han skulle hålla kyrkoräkning pekar 

snarare på att han reste till Högsjö. I och för sig är det ju fullt möjligt att han skulle hålla 

kyrkoräkning i kapellet på Hemsön, men helt entydigt är det inte” (Peter Sjölund muntligen). 

Redogörelse av arbetet 

Innan kursen påbörjades avsöktes åkern söder om udden med magnetometer för att påvisa 

avvikelser. Dessa avvikelser skulle kunna påvisa eventuella begravningar eller platser för 

byggnader. 

8

Kursen inleddes med en kringvandring med kursdeltagarna på fornlämningsområdena Raä 19 

och 44. Därefter började sly att röjas undan från området på Raä 19. Koordinatkäppar sattes ut 

för att på ett lätt sätt kunna dra ut måttband och markera ut provrutor. De olika 

bebyggelselämningarna på fornlämningens mellersta och östra delar mättes in, både den 

ingående stenpackningen och objektens utsträckning. Undersökningen fortsatta med att rutor 

markerades ut och grävningen påbörjades. 

Metalldetektor användes för att lokalisera olika fyndkategorier som skulle kunna knytas till 

kapellplatsen. På åkern utanför ”udden” i söder påträffades en mängd mynt och andra fynd 

som kan knytas till kapellet. Efter denna upptäckt inriktades mer av arbetet till udden. 

Under året har kursdeltagarna genomfört arkivstudier med inriktning på historiska kartstudier 

och kartläggning av vilka personer som bott i byn Prästhus under historisk tid. Diskussioner 

har också förts om hur äldre skriftliga dokument ska tolkas. Kursdeltagarna utförde ca 80 

dagsverken, Länsmuseets personal omkring 30 dagsverken i fält. Sammanlagt undersöktes 

knappt 60 m². 

Undersökning på uddens sydvästra del. Foto från öster. 

9

Besökare blir guidade runt området. 

Ortnamn 

Prästhus finns belagt sedan 1535 skrivet Pressthuss. Skrivningsvarianter är 

1542 Prestehvs, 1543 Prestvs, 1545 Prestehus. 

Namnet betyder antingen 'prästgård' eller 'gård ägd av präst' enl. Torsten 

Bucht i Ortnamnen i Västernorrlands län. 

Från norsk ortnamnsforskning gällande norra Trondheims amt dras slutsatsen att ett Præsthus 

där antingen varit Prästbostad eller att den varit ett Prästgods (Rygh 1903:69). Och från södra 

Tronheims amt, har enten sit navn af, at Soknedalen i den katholske tid har havt egen præst, 

som har boet her eller af, at gaarden har været præstegods (Rygh 1901:253). Dessa båda 

ortnamn har belägg från 1559 att jämföra med 1535 på Hemsön. 

Ett annat namn med anknytning till kapellet är Capelsmyren och finns utpekad på en 

lantmäterikarta från 1799 (Charta öfver Prästhus samt en del af By ägor). Namnet är mest 

troligt uppkommet på grund av närheten till kapellet men det kan också vara så att myren 

legat inom en äldre prästgård. 

Boende i Prästhus under historisk tid 

Per Svanberg som ingår i projektet har genom arkivsökning tagit reda på vilka som bott i 

Prästhus under perioden 1765-1860. Uppgifterna är hämtade ur mantalslängder och 

husförhörsböcker. Svanberg har även försökt lokalisera var de enskilda byborna har haft sina 

torp. 

10

Vid laga skiftet 1841 fanns tre torpare i Prästhus. Dessa var Forsberg, Wedin och Per Nilssons 

änka. Av senare kartor framgår att Per Nilssons änka bodde på Capellsbacken. Wedins 

boställe är inte lokaliserat. Per Nilssons änka har antagligen bott i det torp som vi kallar 

husgrund 2. 

Anläggningar och delytor 

Terrassen 

På södra sidan av husgrund 1 finns en terrass som är ca 6 x 10 m stor. En provruta grävdes i 

terrassen och det visade sig att den huvudsakligen var uppbyggd av mjäla (som troligen 

hämtats från den intilliggande åkern). I provrutan som låg längs terrassens mittaxel var 

tjockleken på mjälan ca 30 cm. Vid undersökningens början framstod terrassen som ett 

tänkbart läge för kapellet. Ytan avsöktes med metalldetektor och inga föremål som kunde 

stödja en sådan teori påträffades. Det förefaller dock troligt att någon form av byggnad stått 

på terrassen. 

Västra grunden (husgrund 1) 

Stengrunden som ger ett något oregelbundet intryck består av stenblock 0,12-1,5 m stora. Den 

flesta stenarna är kring 0,4 m stora. Stenpackningen är rektangulärt formad och ca 6,5 x 4,5 m 

stor. Långsidorna är orienterade i nordväst-sydöst. I grundens nordöstra del grävdes en 

provruta ner till ca 0,5 m djup utan att steril jord påträffades. Det är troligt att en jordkällare 

med ett hus som överbyggnad funnits på platsen. Fyndmaterialet utgörs av keramik 

(rödgods), keramik (stengods), tegel, brända ben, porslin, spik, järnfragment, fönsterglas, 

flaskglas, bränd lera, bryne och bränd flinta. 

Huslämningen och fynden ger intryck av att vara från 1800-talet. 

Husgrund 1 med kursdeltagarna Per Svanberg och Åke Sundell. Foto från öster. 

11

Husgrunden med källargropen (husgrund 2) 

Huslämningen är 8 x 6 meter och orienterad i nordväst-sydöst. 

Grunden som är den mest tydliga inom fornlämningen är i kanterna delvis uppbyggd av 

ohuggen sten till en höjd av ca 0,5 m. Hela ytan innanför begränsningen är uppfylld av 

sand/sten till samma nivå. I husgrundens östra del finns en källargrop 2,5 x 2 m stor. Ingången 

till källaren var tydlig och låg längs husets södra långsida. Ingången till huset låg i västra 

delen av södra långsidan där stenar som kan ha utgjort trappstenar låg i ett utdraget läge. I 

husgrundens nordvästra hörn påträffades hällar. Vid en hälliknade stenformation längs norra 

långsidan inte långt från det nordvästra hörnet fanns mängder av tegelfragment. Avsaknaden 

av spismursröse gjorde att tolkningen till en början var att huset haft en enkel eldpall i det 

nordvästra hörnet. Fynden av tegel gör det möjligt att en spismur funnits på platsen. Teglet 

kan ha tillvaratagits och använts i något annat hus efter övergivandet. 

Fyndmaterialet utgörs av fönsterglas, bränd lera, tegel, ben, brända ben, flinta, järnfragment, 

blystycke, porslin, keramik (rödgods), kopparfragment, järnhandtag till låda?, spik, kvarts, 

glaspärla, järnplåt och ett mynt (1/2 skilling från 1821). 

Huslämningen och fynden ser ut att vara från 1800-talet och representerar troligen 

boningshuset i ett av de torp som funnits i Prästhus vid den tiden. Den närliggande 

husgrunden 1 är orienterad i samma riktning och utgör troligen en ekonomibyggnad 

tillhörande husgrund 2. 

En bit upp på det bakomliggande berget i norr finns en stenugn. Denna har troligen använts av 

torparna. 

Husgrund 2 foto från söder. 

12

Figur 1. Terrassen, husgrunderna 1 och 2, schakt, provrutor och diken. 

Östra byggnadslämningen (husgrund 3) 

Den diffusa lämningen är omkring 8 x 5,5 m och orienterad i nordväst-sydöst. I östra delen 

finns stenblock som troligen inte ligger i ursprungligt läge utan flyttats dit från den 

väglämning som ligger strax intill. 

I östra delen finns också en grop som möjligen kan ha fungerat som en källargrop. Två 2 x 1 

m²-rutor grävdes i husgrunden. I den norra framkom en stenpackning som kan utgöra resterna 

av en grund. 

Fyndmaterialet utgörs av Bränt ben, tegel, bränd lera, gjutjärnsgrytsfragment, fönsterglas, 

keramik (stengods), porslin samt järnfjäder (till klädnypa av äldre modell). 

Grunden utgör troligen resterna av ett mindre hus med oklar funktion. Fyndmaterialet 

kommer troligen från 1800- tidigt 1900-tal. 

13

Figur 2. Husgrund 3 med schakt. 

Det översandade området 

Längst söderut på udden (se karta) upptäcktes att stora mängder sand påförts. I markprofilerna 

i provgroparna syntes tydligt dubbla markytor. Den gamla markytan hade påförts upp till 0,35 

m sand. Ovanpå detta sandlager hade en ny torv bildats i ytskiktet, i sanden hade ett 

blekjordskikt bildats (blekjord bildas i barrskog genom urlakning). Att blekjord hunnit bildas 

tyder på att pålagringen måste ha en viss ålder särskilt med tanke på att udden var beväxt med 

både gran och lövträd. 

Frågan är varför området påförts ett lager sand? En förklaring kan vara att det är resultatet av 

anläggandet av den fotbollsplan som anlades på området på 1920-talet. Marken måste då ha 

utjämnats på något vis. Enligt uppgift från kursdeltagarna spelade Hemsöborna fotboll på 

platsen vid midsomrarna från 1920-talet fram till 1950-talet. Ett fynd av ett nålmärke där det 

står midsommaren 1924 (fynd 282) påträffades också i området. Det är fortfarande en 

tradition att spela fotboll på Hemsön under midsommaren men nu på annan plats. 

Enligt äldre hemsöbor togs kapellets grundstenar bort på 1900-talets början i samband med att 

en bollplan iordningställdes. Den planen låg cirka 50 m söder om husgrunden (troligen 

husgrunderna 1 och 2)(Svanberg 1984). 

Ett annat alternativ till orsaken till översandningen skulle kunna vara att det gjordes i 

samband med kapellbygget. I fyllningen förekommer keramik (rödgods), flaskglas, 

fönsterglas, tegel, porslin och spikar. Detta tyder snarare på att området påförts massor med 

fynd av sentida karaktär vilket skulle stödja att det kommer från åkern i samband med 

planeringen av området i samband med anläggandet av fotbollsplanen. Ett par fynd av bränd 

flinta finns också, de skulle kunna vara förhistoriska men kan också vara rester av 

eldslagningsflinta. 

14

Täckdiket 

På uddens västra del intill åkern påträffades en färgning i sanden som vid djupgrävning visade 

sig vara ett täckdike. I botten av diket låg trä i dikets längdsträckning, virket var omkring 6-8 

cm i diameter. Diket löpte i nnv-ssö riktning och var minst 4 m långt. I dikets fyllning 

påträffades ett silvermynt med valören 8 öre från 1777. Täckdikningen hör huvudsakligen till 

perioden efter 1870 (Gadd 2000:313). 

Troligen kan enskilda täckdiken ha anlagts tidigare men vi kan utgå ifrån att diket grävts efter 

att kapellet flyttats från platsen. Myntet hamnade i sådana fall i dikesfyllningen i samband 

med igenläggningen av täckdiket och myntets ursprungliga plats var nog i dikets sträckning. 

Ytan vid diket är översandad vilket stöder tanken på att översandningen är av ganska sent 

datum. 

Rest sten med stenskoning 

Nere på udden påträffades en rest sten (vid koordinaterna x 6958 657 y 1618 190). När en ruta 

grävts visade det sig att stenen var uppstadgad med hjälp av stenpackning runt om, sk 

stenskoning. Flera tolkningar framfördes under kursen, dels som syllsten eller för att stadga 

upp någon ås i golvet till kapellet och dels som råsten som haft till uppgift att märka ut en 

ägogräns. Stenen ger inte intryck av att vara särskilt stabil och därför framstår den första 

tolkningen som mindre sannolik. 

Figur 3. Den så kallade udden ut mot åkern med schakt, diken, område med block från åkern, 

rest sten, översandade området samt fynden av fönsterglas angivna med gröna fyrkanter. 

15

Stengrunden väster om gården 

En märklig fyrkantig stengrund är belägen längst västerut på fornlämningen. Grunden är 

stenfylld i hela sin utbredning och byggd i två nivåer. Den högre stenpackningen är också 

byggd i fyrkant men är mindre än bottenplanet. Grundens funktion är ännu så länge oklar. 

Grunden mättes inte in vid undersökningen då den täta skogen förhindrade en etablering med 

mätstationen. 

Vägar 

På en lantmäterikarta från 1779 finns en väg från Hultoms- hållet fram till det ungefärliga 

kapelläget. Vägen viker av vinkelrätt mot sydöst. Några säkra belägg för en väg har inte 

kunnat beläggas med magnetometerundersökningen på åkern (antydningar finns dock). 

Möjligen kan rester efter en väg finnas i nordvästra delen av udden där ett dike orienterat i 

nordväst- sydöst avslutas tvärt. Omkring 2,5 meter väster om detta dike finns idag en igenväxt 

åker. Ytan mellan åkern och diket kan utgöra rester av den gamla vägbanken. Vägens 

användning kan främst sättas i samband med kapellet. I anslutning till husgrund 3 finns en 

väglämning orienterad i nordväst-sydöst. 

Bogården 

En bogård finns utmärkt på 1765 års karta. Området beskrivs då som ”oduger stenbacke”. 

Denna bogård har troligen bestått av ett staket då inga rester finns efter någon stenmur. 

Formen på bogården har varit fem-kantig med en spetsig sida ner mot eller på åkern. Denna 

den av kapellbacken är idag uppodlad. På en karta från 1784 är kapellet men inte bogården 

inritad, detta kan bero på att markområdet tilldelats ägaren av den omgivande marken. På 

kartan från 1831 har dock 1765 års bogård inritats i efterhand (knappt skönjbar) enligt Per 

Svanberg. 

Udden och åkern 

Vid undersökningen och i rapporten benämns den sandiga/blockiga ytan längst i söder som 

udden då den på östra, västra och södra sidan gränsar mot åkermark (i väster mot en igenväxt 

åker). Den norra och östra delen innehåller flest block. Längs den västra begränsningen kan 

möjligen en väglämning finnas (se vägar ovan). På åkern påträffades några pinn eller störhål 

under ploglagret, dessa kan ha ingått i en hägnad. 

Fyndmaterialet utgörs av tegel, fönsterglas, bränd lera, porslin, glas, flaskglas, en läderbit, 

keramik (glaserat rödgods), järnfragment, järnkrok, bränd flinta, spikar, järnplatta, 

hästskosömmar, mynt, bokspänne, piplock och knappar. I området som gränsar mot åkern 

påträffades många patroner från militär verksamhet. Där finns även en hög med stenblock 

som enligt bonden hade tippats dit från åkern. Det kan möjligen vara syllstenar från kapellet 

eller råstenar som finns markerade på lantmäterikartorna från 1700-talet. På åkern hittades ett 

30-tal mynt från 1660-1830-talet. 

16

Udden fotad från öster. 

17

Figur 4. Den ungefärliga kapellplatsen markerad med brun streckad linje, måtten är efter 

beskrivningen av kapellet från 1840-talet. Ett förslag till bogårdens läge är markerad med röd 

streckad linje, storlek och form är efter 1765 års karta. Myntfynd från 1600-talet markerade 

med gula punkter, 1700-talet blåa punkter, 1800-talet med röda punkter, två mynt från 1900talet 

är markerade med mörkgröna punkter 

18

Fyndmaterialet 

Fynden av fönsterglas, tegel, bränd lera, ben, spikar, flaskglas (bland annat från Sandö) och 

porslin från området med bebyggelselämningar kan till övervägande delen tillskrivas 1800talet 

vilket också stärks av fyndet av myntet från 1821. 

Spritt över fornlämningen och åkern söder därom förekommer fragment av selterskrus också 

det från 1800-talet enligt Magnus Holmqvist vid Länsmuseet. 

Fynden nere på åkern består till övervägande delen av mynt daterade mellan 1660 och 1830talet. 

Mynten påträffades inom en 50 x 25 m stort område men den absoluta koncentrationen 

låg på ett område som var 25 x 16 m stort. I övrigt gjordes fynd av ett bokspänne, en 

bronsknapp, en ornerad silverknapp, flaskglas, spikar, hästskosöm, porslin, ett piplock och ett 

tennföremål (troligen från en bägare av något slag). 

Bokspännet. Foto Peter Persson. 

Osteologisk analys (utförd av Ylva Telldahl) 

Inledning 

Benmaterialet från Raä 19, Prästhus 1.1, har analyserats på uppdrag av Ola George vid 

Länsmuseet Västernorrland. Benmaterialet tillvaratogs vid en arkeologisk utgrävning av en 

boplats i Hemsö socken som utfördes under 2006. Materialet redovisas nedan tillsammans 

med bilaga 1 och i en sammanfattande tabell 1. 

Material och metod 

Totalt har 117 benfragment med en vikt av 173,63 g analyserats och utgörs av brända och 

obrända benfragment. 

Analysen utfördes okulärt och med hjälp av komparativa samlingar på Osteoarkeologiska 

Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. 

Bevaringsgrad och tafonomi 

Bevaringsgraden av ett benmaterial är till stor del kopplad till vilken miljö benen bevaras i. 

Hur mycket som sedan grävs upp av arkeologen är ofta en mindre del av det som den samtida 

19

människan gjorts sig av med på olika sätt. Rent tafonomiskt har det ofta visat sig att mindre 

ben som ligger ytligt och blir nedtrampade på en boplats bevaras mer intakt än större ben som 

är nedgrävda. Vidare påverkas bevaringsgraden också av djurens storlek samt hur robusta 

benen är där de s. k. tafonomiska processerna bryter ner ben från vissa arter snabbare än andra 

(Connor 2000, Lyman 1994). 

Av 117 benfragment utgjordes majoriteten av brända ben, 113 stycken, med en vikt av 114,05 

gram. Dessa var vit-vitgrå i färgen sammantaget med benens skörhet tyder på en hög 

förbränningsgrad (över 800 grader) (Bukistra & Ubelaker 1994:95). 

Snitt/huggspår/gnagspår 

Benmaterial från boplatser diskuteras ofta utifrån ett näringsekonomiskt perspektiv. Spår från 

slakten kan också ge information om verktyg och tekniker man använt (Binford 1981). 

Endast ett benfragment, överarmsben från liten gräsätare, uppvisar tecken på snittspår. Ett 

obränt benfragment från nötboskap, underkäke, har tydliga gnagspårsmärken från en liten 

gnagare. 

Resultat 

Av det totalt analyserade benmaterialet har 59 stycken (50,4 %) på 163,88 g identifierats till 

art, nötboskap, svin, får, får/get samt fågel, eller klass (tabell 1). De identifierade klasserna 

däggdjur och gräsätare kan innefatta både vilda som tama djur. De oidentifierade fragmenten 

uppgick till 58 stycken med en vikt av 9,75 g. Benmaterialet har en medelstorlek på omkring 

1,7 cm. 

Utifrån identifiering av benslag får man också en representation av köttrika respektive 

köttfattiga regioner. Majoriteten av de identifierade benfragmenten, 106 stycken, tillhör de 

köttrika regionerna. Inga vidare tolkningar kan göras då materialet dels är mycket 

fragmenterat och dels på grund av materialets ringa storlek. Ett fåtal, underkäke från 

nötboskap och svin samt craniefragment från får/get ger dock en indikation på att man kan ha 

slaktat djuren på eller i närheten av boplatsen. 

För åldersbedömning återfanns tre benfragment, ett lårben från får och två fingerben från 

får/get, med fusionerade ledytor. Den proximala ledytan, caput, hos får fusionerar vid 2½-3 år 

och fingerben hos får/get fusionerar proximalt vid 13-16 månader. 

Tabell. 1. Analyserat benmaterial 

Art Antal Vikt (g) 

Fågel 1 0,42 

Nötboskap 1 45,17 

Svin 2 0,34 

Får 1 6,04 

Får/get 11 8,43 

Stort däggdjur 3 6,86 

Mindre däggdjur 15 3,42 

Stor gräsätare 12 21,8 

Liten gräsätare 12 70,95 

Gräsätare 1 0,45 

Oidentifierat 58 9,75 

Summa 117 173,63 

20

Magnetometerkartering 

Den magnetometerkartering som utfördes av Glenn Envall på Skandinavisk arkeologisk 

Geofysik AB (SAGA) utfördes för att peka ut områden påverkade av mänsklig aktivitet. 

Tyvärr var fornlämningen bevuxen med för mycket skog (mycket sly) för att kunna 

genomföras inom själva bebyggelseområdet. Därför avsöktes åkern söder om 

bebyggelselämningarna och på denna yta visade det sig senare att kapellet legat. Vid 

karteringstillfället fanns ett järnstängsel längs åkerkanten som verkar ha påverkat 

analysresultatet. Enligt Glenn Envall kan det röra sig om upp till 2 meters påverkan vilket får 

tas med i tolkningen. 

Karteringen av åkern utanför udden visar på många avvikelser. En yta som är ca 50 x 30 m 

har ganska få avvikelser och skulle kanske kunna visa var fotbollsplanen en gång har legat. 

Flera större avvikelser finns både väster, söder och öster om detta område. Vad de 

representerar är inte klarlagt. Det behövs nya schakt för att ta reda på vad avvikelserna står 

för. 

Utanför fornlämningen Raä 44 gjordes en mindre omfattade magnetometerundersökning (30 x 

30 m) och även där fanns stora avvikelser. På detta område har dock inga provrutor grävts så 

orsaken till resultaten är inte utredda. 

Glenn Envall söker av området där kapellet senare visade sig ha legat. 

Geologi 

Fornlämningen Raä 19 ligger på ett moränstråk 25-60 m brett med nordväst-sydöstlig 

orientering. Norr om moränstråket vidtar berg och hällmarker, söderut finns Hemsöns största 

åkeryta omkring 600 x 600 m stor. Åkerytan är omgiven av berg. Höjdskillnaden inom 

åkerytan är upp till ca 15 m. I anslutning till undersökningsområdet består jordarten på åkern 

21

av huvudsakligen finsand/mjäla utan inslag av sten. Området är höglänt och exponerat åt 

sydväst. Vattenavrinningen är bitvis stor från de högre belägna bergiga områdena. Jorden är 

inte speciellt bördig enligt bonden som arrenderade jorden vid undersökningstillfället. 

Resultatet av magnetometerundersökningen lagd ovanpå kartan över undersökningsområdet. 

Skillnaderna i färg betecknar avvikelsernas storlek. Den grå bakgrunden utgör normalläget 

och därmed mer eller mindre opåverkade områden och svart utgör mindre avvikelser än blå, 

mesta avvikelsen markeras av röda områden. 

Tolkning och diskussion 

Utifrån fynden av ett 30-tal mynt och ett bokspänne som påträffades nere på åkern söder om 

udden kan kapellplatsen på goda grunder sägas vara identifierad. Det äldre kartmaterialet 

stöder lokaliseringen. Fynden i övrigt motsvarar vad som vanligen brukar hittas i åkrar samt 

sentida bebyggelselämningar. Till skillnad mot fynden från den norrut liggande 

torpbebyggelsen är inga brända ben funna nere på åkern. Benfynden är alltså knutna till 

bebyggelsen. Fönsterglas finns på södra delen av udden och i åkern samt vid 

torpbebyggelsens husgrunder men inte på norra delen av udden. Möjligen kan fönsterglaset på 

åkern komma från kapellets fönster. 

Myntfynden spänner över perioden 1660-1830. Frågan är varför inga äldre mynt påträffades? 

Enligt Bureus uppgifter har ju ett kapell funnits då han besökte Hemsön i början av 1600talet. 

Namnet Prästhus finns belagt från 1535 och möjligen fanns ett kapell redan då. 

1535 bodde en bonde vid namn Jon Persson i Prästhus. Vilken eller vilka som ägde Prästhus 

dessförinnan är okänt. Man kan alltså utgå från att by- /gårdsnamnet funnits redan innan 

”Gärder och hjälper” upprättades 1535, frågan är hur långt innan och om ett kapell funnits på 

platsen redan då. 

Frågan är om Bureus uppgift är felaktig och stämmer istället Hülpers uppgifter om att kapellet 

uppförts under 1600-talet ? (Et capell på denna ön och Prästhus egor, blef i förra saeculo 

22

upbugt til de här warande åboers, och flere i skären wistande fiskares tjenst, hwaräst 

sommartiden 3 gånger wanligt hålles predikan). 

Myntfynden kan vara resultatet av Härnösandsbornas närvaro som det ”fiskande Hernösands 

borgerskap” som finns beskriven i en skrivelse till häradssynerätten i Gudmundrå tingslag år 

1771. Närvaron av stadsborna kan ha inneburit att mer handel bedrivits i samband 

medkyrkobesöken. 

Enligt uppgift genomgick kapellet en renovering år 1721. Vid den tiden var delar av 

bebyggelsen längs kusten (i huvudsak) förstörda av Ryssarnas härjningar. Härnösands 

domkyrka brändes och möjligen ökade behovet av närliggande gudstjänstlokaler. Möjligen 

kan renoveringen av kapellet sättas i samband med dessa händelser. 

Per Svanberg ställer sig frågan varför man anlade ett kapell så pass isolerat från den övriga 

bebyggelsen? Svaret skulle kunna vara en kompromiss med de boende i Hultom, Byn, 

Prästhus och Utanö samt närheten till de två fiskelägena Prästhushamn och det nu försvunna 

intilliggande på Kläffsön. Av fiskekapellen i länet är de äldsta byggda under tidigt 1600-tal, 

äldre kapell kan naturligtvis ha föregått en del av dem. Kapellplatsen vid Prästhus avviker 

från fiskekapellen då det inte ligger vid något fiskeläge. 

Kapellet eller dess inventarier nämns inte, vare sig i Högsjös räkenskaper eller 

inventarieförteckning. Inte heller nämns någon särskild kyrkoräkenskapsbok med anknytning 

till kapellet i den förteckning över kyrkoböcker som finns i Högsjös inventarier på slutet av 

1600-talet. Inte någonstans är kapellbyggnaden omnämnd i dessa sammanhang. Hemsö kapell 

var alltså ett mycket anonymt kapell i officiella kyrkliga sammanhang - det tycks ha varit en 

ren angelägenhet för Hemsöborna. 

Hemsöborna har av skatteuppgifter att döma varit mer välbeställda än Ångermanlänningarna 

överlag (Älvsborgs lösen 1571 samt Peter Sjölunds uppgifter från senare tider). Frågan är om 

öborna bekostat kapellbygget själva eller om det var fiskarna som gjorde det och kostnaderna 

därför inte finns upptagna i kyrkans räkenskaper? Det skulle i sådana fall stödja av Hülpers 

uppgifter. 

Det kan fastställas att bebyggelselämningen (Raä 19) bebotts under åtminstone 1800-talet. De 

torpare som bodde intill kapellplatsen (på capellbacken) under 1800-talet är i flera fall kända 

till namnet genom arkivstudier som genomförts av kursdeltagarna. Torpbebyggelsen är 

åtminstone till vissa delar samtida med det närliggande kapellet. 

Kapellplatsen har efter flytten överodlats. Under första hälften av 1900-talet låg förmodligen 

en fotbollsplan i området. Detta skulle kunna förklara varför uddens södra delar är påförda 

upp till 0,35 m tjocka sandiga lager. 

Tekniska och administrativa uppgifter 

Länsstyrelsens dnr: 431-1218-06, 431-1219-06 

Länsmuseets dnr: 2005/443 

Län: Västernorrland 

Landskap: Ångermanland 

Kommun: Härnösand 

Socken: Hemsö 

Fastighet: Prästhus 1:1 

Fornlämning: Raä 19 

Kartblad: 18 I 1d 

Belägenhet angivet i rikets nät: X 6958 730 Y 1618 160 

23

Höjd över havet: 30 meter 

Undersökningstid: 5-16/6 samt 24/9-2006 

Personal: Grävningsledare Ola George samt Magnus Holmqvist, Maria Lindeberg och Peter 

Persson. 

Kursdeltagare: Monika Bäcklund, Madelen Brander-Frestadius, Marie Falén, Sture Tjärnlund, 

Tord Lindh, Roland Norberg, Anette Nordin, Per Näsström, Ulla Näsström, Peter Sjölund och 

Anna-Lena Sjölund med barn, Åke Sundell, Per Svanberg, Monika Westin, Kjell Videlund, 

Lars-Erik Wiklund, Elisabeth Åberg, Jörgen Ölmerud, Örjan Öberg, Britta Österholm. 

Rapportsammanställning: Ola George 

Dokumentationsmaterial i form av ritningar, konserveringsrapport, fotografier, dagböcker mm 

förvaras på Länsmuseet Västernorrland. 

Referenser 

Binford, L R.1981. Bones. Ancient Men and Modern Myth. New York Academic Press. 

Bukistra, J.E. 1994. Standards. For Data Collection from Human Skeletal Remains. 

Bureus, J, T . 1886. Svenska landsmål. Äldre serien. Bihang 1. Sumlen. Där vthi ähro 

åtskillige collectaneer, som vthi een och annan måtta tiäna till Antiquiteternes excolerande. 

Stockholm. 

Gadd, C, J. 2000. Den agrara revolutionen 1700-1870. Det svenska jordbrukets historia. 

Borås. 

Lundqvist, T. 1971. Boken om Säbrå. Kommunen och socknarnas historia. Härnösand. 

Lyman, R. L.1994. Vertebrate Taphonomy. Cambridge University Press. 

Norrländsk uppslagsbok.1994.Band 2 . 

O´Connor, T.2000. The Arcaeology of Animal Bones. Sutton Publishing, Somerset. 

Rygh, K. 1901. Gaardnavne i søndre Trondhjems amt. Oplysninger samlede til brug ved 

matrikelns revision. Kristiania. 

Rygh, K. 1903. Gaardnavne i nordre Trondhjems amt. Oplysninger samlede til brug ved 

matrikelns revision. Kristiania. 

Silver, I. A. 1969. The Ageing of Domestic Animals. I Science in Archaeology. 

Svanberg, P. 1981. Anteckningar och funderingar kring Hemsö kapell. Opublicerad artikel. 

Ubelaker, D. H. Arkansas Archaeological Survey Research Series no. 44. Arkansas 

24

Ej refererad men relevant litteratur 

Svanberg, P. 1988. Hemsö kapell. Vadan och varthän?. Del 1. s 169-188. Ångermanland 

Medelpads hembygdsförbund 1988-89. 

Svanberg, P. 1991. Hemsö kapell. Vadan och varthän? Del 2.141-158. Ångermanland 

Medelpads hembygdsförbund 1990-91. 

Kartreferenser 

Fougt, A. P. 1784. Åbodelning på inägor. Akt X22-7:4. 

Fougt, J. E. 1837. Laga skifte. Akt X22-7:10. 

Laurin, D. & Hägglund. 1779. Storskifte på utmark/utägor. Akt X22-7:6. 

Spole, N. 1705. Översiktskarta över Hemsön. 

Stenklyft, C. 1678. Översiktskarta över Hemsön. 

Valanger, E. 1765. Storskifte på inägor. Akt X22-7:2. 

25

Bilaga 1. Kartor 

Den gröna punkten markerar den undersökta fornlämningen. 

Den gröna pilen markerar fornlämningsområdet. 

26

Bilaga 2. Fotolista 

Fotografier tagna med digitalkamera 

Foto Motiv Fotograferat 

nr 

från 

1 Arbetsbild kursdeltagarna röjer sly väster 

2 Arbetsbild Peter Persson röjer sly 

3 Arbetsbild kursdeltagare tar bort döda kvistar 

4 Arbetsbild kursdeltagare tar bort döda kvistar 

5 Arbetsbild Tord Lindh sågar bort grenar på fält träd med motorsåg norr 

6 Arbetsbild kursdeltagarna röjer sly 

7 Arbetsbild Tord Lindh tar första spadtaget vid undersökningen 

8 Arbetsbild Tord Lindh tar första spadtaget vid undersökningen sydväst 

9 Provruta på terrassen x 6958 683 y 1618 197 söder 

10 Stenpackning i schakt tillhörande husgrund 1 norr om terrassen ssv 

11 Stenpackning i schakt tillhörande husgrund 1 norr om terrassen ssv 

12 Kursdeltagarna Tord Lindh och Peter Sjölund 

13 Översiktsbild området mellan husgrund 3 och åkern nordöst 

14 Området som kallas udden innan röjning av sly väster 

15 Området som kallas udden innan röjning av sly öster 

16 Området som kallas udden innan röjning av sly samt åkern söder 

därom 

öster 

17 Kursdeltagare diskuterar undersökningen av husgrund 1 nordöst 

18 Kursdeltagare söker med metalldetektor i åkern väster om udden öster 

19 Udden efter röjning norr 

20 Besökarna Maria Olsson och Mona Sundin från Länsstyrelsen 

21 Besökarna Maria Olsson och Mona Sundin från Länsstyrelsen 

betraktar husgrund 1 

söder 

22 Kursdeltagaren Johan Sjölund tar fikarast 

23 Kursdeltagaren Johan Sjölund tar fikarast 

24 Kursdeltagaren Johan Sjölund gräver i provruta nere vid åkern sydöst 

25 Stenpackning i husgrund 1 norr 

26 Exkursion till berg norr om Dalom, klapper 

27 Exkursion till berg norr om Dalom, klapper 

28 Exkursion till berg norr om Dalom, kursdeltagarna 

29 Häll i nordvästra delen av husgrund 2 nordväst 

30 Hällar i nordvästra delen av husgrund 2 norr 

31 Rest sten med stenskoning på udden i ruta x 6958 657 y 1618 190 norr 

32 Häll i norra delen av husgrund 2 och grop efter grävning nordöst 

33 Norra delen av husgrund 2 med grop från föregående foto efter 

grävning 

sydöst 

34 Täckdike vid undersökning nere vid udden. X 6958 660 y 1618 

181-182 

sydväst 

35 Täckdike vid undersökning nere vid udden. X 6958 660 y 1618 

181-182 

söder 

36 Arbetsbild, kursdeltagarna gräver på udden i anslutning till åkern väster 

37 Arbetsbild, kursdeltagarna gräver på udden i anslutning till åkern väster 

38 Profil i ruta x 6958 657 y 1618 199 väster 

39 Markprofil med dubbla markytor i ruta på udden 

27

40 Markprofil med dubbla markytor i ruta på udden 

41 Rest sten med stenskoning på udden i ruta x 6958 657 y 1618 190 öster 

42 Södra delen av husgrund 2 väster 

43 Schakt utanför södra delen av hus 2 söder 

44 Ruta x 6958 684 y 1618 221 söder 

45 Nordvästra hörnet av hus grund 2 nordväst 

46 Häll i nordvästra delen av husgrund 2 sydväst 

47 Provruta x 6958 685 y 1618 221 söder 

48 Kraftigt bränd tegelsten funnen i källaren till husgrund 2 



51 Stenpackning i husgrund 3 norr 

Fotografier tagna vid undersökningen i September 


nr 

från 

1 Arbetsbild, grävning på udden nere vid åkern sydöst 

2 Arbetsbild, Tord Lindh sållar sydväst 

3 Arbetsbild, Peter Persson från Länsmuseet märker ut rutor norr 

4 Markprofil över täckdiket i rutorna X 6958 660 y 1618 181-182 söder 

5 Stenansamling över täckdiket i rutan X 6958 658-59 y 1618 182 väster 

6 Markprofil över rutorna X 6958 658-59 y 1618 183 väster 

7 Översikt med markprofil över rutorna X 6958 658-60 y 1618 183 väster 

8 Arbetsbild, undersökning på åkern utanför udden norr 

9 Översikt på täckdikesområdet X 6958 656-60 y 1618 181-82 sydöst 

Peter Perssons digitala bilder från 5/5-2006 


nr 

från 

1 Husgrund 1 sydväst 

2 Husgrund 1 sydväst 

3 Källargrop i husgrund 2 sydväst 

4 Stengrund längst västerut på Räa 19 söder 

5 Tät skog 

6 Källargrop på Raä 44 nordöst 

7 Källargrop på Raä 44 nordöst 

8 Översikt mot Utanö, västra delen norr 

9 Översikt mot Utanö, öster om föregående norr 



12 Översikt mot Utanö från plats öster om udden, norr om föregående norr 

13 Norra vallen på källargropen på Raä 44 norr 

14 Stängsel söder om husgrunden på Raä 44 söder 

15 Stängsel söder om husgrunden på Raä 44 söder 

16 Översikt mot Utanö nordväst 

17 Översikt mot Utanö nordväst 

18 Stort stenblock i östra delen av husgrund 1 öster 


28


nr 

från 

1 Guidning runt fornlämningarna Raä 19 och 44 första kursdagen 





6 Nyplöjd åker utanför udden väster 

7 Tord Lindh kappar träd med motorsåg 

8 Kursdeltagarna röjer kvistar och sly 

9 Magnus Holmqvist och Ola George framför husgrund 1 efter 

röjning 

Öster 

10 Kursdeltagarna röjer sly i området kring husgrund 3 Väster 

11 Husgrund 2 efter röjning söder 

12 Undersökningen av husgrund 2 påbörjas sydväst 

13 Arbetsbild, kursdeltagarna sållar väster om husgrund 2 öster 

14 Arbetsbild, kursdeltagarna sållar öster om husgrund 1 norr 

15 Arbetsbild, undersökningen av husgrund 1 påbörjas norr 

16 Arbetsbild, undersökningen av husgrund 1, grävning i ruta med 

möjligt fynd 

17 Arbetsbild, undersökningen av terrassen söder om husgrund 1 norr 

18 Arbetsbild, undersökningen av husgrund 1, grävning i ruta nordväst 

19 Arbetsbild, undersökningen av husgrund 1 öster 



nr 

från 

1 Fikapaus 

2 Arbetsbild, sållning och grävning vid husgrund 1 öster 

3 Arbetsbild, sållning vid husgrund 2 väster 

4 Arbetsbild, grävning vid husgrund 2 väster 

5 Stenpackning i husgrund 2 

6 Stenpackning i husgrund 2 

7 Schaktet mellan terrassen och husgrund 2 öster 



10 Provruta från terrassen öster 

11 Pärla från husgrund 2 

12 Pärla från husgrund 2 

13 Arbetsbild, Magnus Holmqvist gräver med kursdeltagare på 

husgrund 2 

väster 

14 Arbetsbild, rutgrävning vid husgrund 1 sydöst 

15 Arbetsbild, vid sållet 

16 Arbetsbild, grävning vid schaktet mellan terrassen och husgrund 1 öster 

17 Provtutor i södra delen av husgrund 2 sydväst 

18 Arbetsbild, grävning i husgrund 1 norr 

19 Arbetsbild, grävning vid schaktet mellan terrassen och husgrund 1 öster 

20 Diskussion vid husgrund 1 söder 

21 Arbetsbild, grävning i husgrund 1 norr 

29

22 Arbetsbild, grävning i husgrund 1 väster 

23 Arbetsbild grävning i rutor i södra delen av husgrund 2 nordväst 

24 Besökare från stiftet guidas vid husgrund 2 söder 

25 Besökare från stiftet och Ola George från Länsmuseet 

26 Besökare från stiftet guidas vid husgrund 2 väster 

27 Provrutan på terrassen, x 6958 683 y 1618 197 väster 

28 Besökare från stiftet guidas vid husgrund 2 sydväst 

29 Stenpackning i västra delen av schaktet mellan terrassen och 

husgrund 1 

söder 

30 Stenpackning i mellersta delen av schaktet mellan terrassen och 

husgrund 1 

söder 

31 Stenpackning i östra delen av schaktet mellan terrassen och 

husgrund 1 

söder 

32 Provrutan på terrassen, x 6958 683 y 1618 197 väster 



nr 

från 

1 Bokspänne (fyndnummer 273) funnet på åkern utanför udden 

2 1-öring från 1700-talet 

3 1-öring från 1700-talet andra sidan av ovanstående 

4 Fikapaus vid husgrund 2 

5 Arbetsbild, grävning i källargropen i husgrund 2 söder 

6 Arbetsbild, utmärkning av rutor vid husgrund 3 väster 

7 Provrutan på terrassen, x 6958 683 y 1618 197 

8 Provrutan på terrassen, x 6958 683 y 1618 197 

9 Översikt området öster om husgrund 1 och söder om husgrund 2 väster 

10 Bokspänne (fyndnummer 273) på åkern utanför udden 


12 Arbetsbild, metalldetektoravsökning av åkern utanför udden öster 

13 Arbetsbild, metalldetektoravsökning av åkern utanför udden väster 

14 Arbetsbild, studerande av fynd från metalldetektoravsökning av 

åkern utanför udden 




nr 

från 

1 Åkern söder om udden söder 

2 Ola George från Länsmuseet samtalar med bonden Olle Bystedt 

3 Arbetsbild, grävning och diskussioner på husgrund 1 öster 

4 Arbetsbild, grävning på husgrund 1 sydöst 

5 Stenpackning i nordöstra delen av husgrund 1 söder 

6 Stenpackning i nordöstra delen av husgrund 1 söder 

7 Stenpackning i mellersta östra delen av husgrund 1 söder 

8 Arbetsbild, Tord Lindh sållar på udden väster 

9 Provrutorna x 6958 660 y 1618 199 i förgrunden och ruta x 6958 

660 y 1618 201 i bakgrunden (på udden) 

söder 

10 Provrutorna x 6958 660 y 1618 199 i förgrunden och ruta x 6958 söder 

30

660 y 1618 201 i bakgrunden (på udden) 



nr 

från 

1 Profil på täckdiket nere på udden x 6958 660 y 1618 182 söder 

2 Provruta ute på åkern söder om udden 

3 Arbetsbild, sållning ute på åkern norr 

4 Fikapaus på blockansamligen ute på udden söder 

5 Markprofil i schakt x 6958 657 y 1618 182 väster 

6 Arbetsbild, grävning efter avsökning med metalldetektor på åkern öster 

7 Arbetsbild, grävning i provruta på åkern 

8 Pinnhål i provruta på åkern 

9 Plogspår i provruta på åkern 



12 Peter Sjölund och Tord Lindh gräver nere vid täckdiket på udden söder 

13 Peter Sjölund fotograferar fynden 

31

Bilaga 2. Fyndlista 

Fyndnr Fynd Pnr X Y Z Mått Antal Vikt Skikt Kommentar Kasserad 

1 Keramik 6958689,5 1618206,5 58x22x6 1 11,5 1 Stengods 

2 Tegel 6958689,5 1618206,5 2 34,9 1 Rödbrunt, välbränt x 

3 Bränt ben 6958661,5 1618239,5 1 1,9 1 

4 Tegel 6958661,5 1618239,5 52 51,9 1 Rödbrunt, välbränt x 

5 Bränd lera 6958661,5 1618239,5 9 5,1 1 x 

6 Keramik 6958686,5 1618206,5 1 21,4 1 Stengods 

7 Fönsterglas 6958686,5 1618206,5 8 5,6 1 

8 Bränt ben 6958686,5 1618206,5 2 0,7 1 

9 Porslin 6958686,5 1618206,5 1 1,5 1 

10 Spik 6958686,5 1618206,5 40x5x4,5 1 2,9 1 x 

11 Järnfragment 6958686,5 1618206,5 39x10x9 1 10,9 1 x 

12 Hästskosöm? 6958686,5 1618206,5 39x8x7 1 2,5 1 x 

13 Järnplatta 6958686,5 1618206,5 25x20x3 1 7 1 x 

14 Tegel 6958660,5 1618182,5 4 2 1 x 

15 Fönsterglas 6958660,5 1618182,5 3 2,4 1 

16 Porslin 6958660,5 1618182,5 1 0,2 1 

17 Flaskglas 6958660,5 1618182,5 4 11,5 1 Ofärgat x 

18 Fönsterglas 6958685,5 1618205,5 3 4,5 1 

19 Bränt ben 6958685,5 1618205,5 1 2,8 1 

20 Keramik 6958685,5 1618205,5 3 7,7 1 Rödgods. En bit glaserad 

21 Flaskglas 6958685,5 1618205,5 1 7,4 1 Grönt 

Ofärgat, plant med en vinkel ca 45 

x 

22 Glas 6958685,5 1618205,5 1 1,8 1 grader x 

23 Porslin 6958688,5 1618205,5 3 6,4 1 

24 Bränt ben 6958688,5 1618205,5 1 0,2 1 

25 Porslin 6958687,5 1618206,5 1 14,6 5 

26 Bränd lera 6958653,5 1618190,5 6 11,4 1 

Med avtryck, möjligen av 

konstrukdetaljer 

27 Fönsterglas 6958687,5 1618206,5 1 2,2 1 

28 Bränd lera 6958687,5 1618206,5 2 1,2 1 x 

33

29 Tegel 6958687,5 1618206,5 1 0,3 1 Rödbrunt x 

30 Fönsterglas 6958685,5 1618221,5 4 8,8 1 

31 Bränd lera 6958685,5 1618221,5 90 139 1 x 

32 Fönsterglas 6958659,5 1618183,5 5 1,3 1 

33 Glas 6958659,5 1618183,5 2 0,5 1 Ofärgat x 

34 Porslin 6958659,5 1618183,5 1 0,2 1 

35 Keramik 6958688,5 1618204,5 1 15 1 Stengods 


37 Bränd lera 6958688,5 1618204,5 15 24,5 1 x 

38 Flaskglas 6958688,5 1618204,5 5 4,7 1 Grönt x 

39 Porslin 6958688,5 1618204,5 5 4,4 1 x 

40 Bränt ben 6958688,5 1618204,5 7 3,4 1 

41 Fönsterglas 6958688,5 1618204,5 2 0,3 1 

42 Bryne 6958687,43 1618206,5 1 48 3 

43 Tegel 6958687,5 1618206,5 1 7,2 4 Rödbrunt 

44 Läder 6958656,5 1618183,5 1 3,2 3 

45 Keramik 6958656,5 1618183,5 2 3,6 3 

46 Glas 6958656,5 1618183,5 6 17,4 3 Blått 

47 Spik? 6958656,5 1618183,5 60x12,5x10 1 11,2 3 Utan skalle x 

48 Spik? 6958656,5 1618183,5 41,5x11x10 1 8,6 3 Skalle 15x13,5 x 

49 Spik? 6958656,5 1618183,5 60x10x9 1 8,1 3 Utan skalle, böjd x 

50 Bränt ben 6958685,5 1618208,5 1 0,9 2 

51 Bränd lera 6958685,5 1618208,5 1 2,9 2 x 

52 Glas 6958685,5 1618208,5 1 0,1 2 x 


54 Bränd lera 6958684,5 1618207,5 1 6,1 1 x 

55 Fönsterglas 6958684,5 1618207,5 1 0,4 1 

56 Tegel 6958684,5 1618207,5 1 0,7 1 x 

57 Spik 6958684,5 1618207,5 32,5x5,5x5 1 4,4 1 Skalle 10x7,5 x 

58 Järnfragment 6958660,5 1618182,5 1 1,4 2 x 

59 Fönsterglas 6958660,5 1618182,5 1 0,2 2 

60 Glas 6958658,5 1618193,5 1 0,1 1 Rundade kanter, har slitits 

61 Tegel 6958684,5 1618225,5 1 16 1 Rödbrunt x 

62 Fönsterglas 6958684,5 1618225,5 1 0,8 1 

34

63 Ben 6958684,5 1618225,5 1 7,8 1 

64 Flinta 6958684,5 1618225,5 1 0,6 1 

65 Bränt ben 6958684,5 1618225,5 2 0,6 1 

66 Järnfragment 6958684,5 1618225,5 25x6x5 1 1,3 1 Böjd x 

67 Spik? 6958684,5 1618225,5 28x6,6x6 1 1,5 1 Skalle saknas x 

68 Blystycke 6958684,2 1618225,95 52x30x28 1 187,2 1 Med spår av yxhugg för klyvning 

69 Fönsterglas 6958685,5 1618207,5 7 2,8 1 

70 Bränd lera 6958685,5 1618207,5 5 9,9 1 x 

71 Bränt ben 6958685,5 1618207,5 3 1,2 1 

72 Keramik 6958685,5 1618207,5 6 38 1 Rödgods 

73 Fönsterglas 6958686,5 1618205,5 1 0,8 1 

Norra sidan, ngt felaktiga 

74 Bränd lera 6958683,5 1618227,5 34 143,6 1 koordinater. Fr rens av "eldpall" 

Norra sidan, ngt felaktiga 

75 Porslin 6958683,5 1618227,5 2 0,4 1 koordinater. Fr rens av "eldpall" x 

76 Tegel 6958688,5 1618205,5 16 22 1 Rödbrunt x 

77 Bränd lera 6958688,5 1618205,5 134 86,8 1 

Grönt, några bitar bla en med 

x 

78 Flaskglas 6958688,5 1618205,5 47 104,4 1 märket SAND sparade x 

79 Porslin 6958688,5 1618205,5 5 4,4 1 x 

80 Bränt ben 6958688,5 1618205,5 3 1,7 1 

81 Fönsterglas 6958688,5 1618205,5 1 0,2 1 

82 Keramik 6958688,5 1618205,5 1 1 1 

83 Tegel 6958688,5 1618205,5 175 711 1 Både rödbrunt och brunt x 

84 Bränd lera 6958688,5 1618203,5 2 1,1 2 x 

85 Bränt ben 6958688,5 1618203,5 4 0,3 2 

Brunt till övervägande delen en 

86 Tegel 6958688,5 1618203,5 20 16,1 2 rödbrun bit x 

87 Porslin 6958688,5 1618203,5 1 0,2 2 x 

88 Fönsterglas 6958688,5 1618203,5 1 0,2 2 

89 Fönsterglas 

Gjutjärnsgryts- 

6958686,5 1618200,5 4 3,8 2 

90 fragment 6958659,5 1618236,5 180x135x5,5 1 652 1 x 

91 Ben? 6958659,5 1618236,5 1 0,1 1 

35

92 Tegel 6958687,5 1618206,5 15 461,1 2 

Rödbrun. Under stenpackning. En 

bit sparad. x 

93 Porslin 6958687,5 1618206,5 2 4,3 2 Under stenpackning. x 

94 Bränd lera 6958687,5 1618206,5 2 16,6 2 Under stenpackning. 

Under stenpackning. Del av 

95 Järnfragment 6958687,5 1618206,5 1 26,6 2 klackjärn? 

96 Bränt ben 6958687,5 1618206,5 14 7,1 2 Under stenpackning. 

97 Tegel 6958688,5 1618206,5 33 274,5 1 Både rödbrunt och brunt x 

98 Keramik 6958685,5 1618218,5 8 22,2 1 Rödgods, glaserat 

99 Järnfragment 6958685,5 1618218,5 5 17,8 1 Plåt, troligen konservburksrester x 

100 Kopparfragment 6958685,5 1618218,5 1 2,2 1 Hylsa 



103 Bränd lera 6958689,5 1618204,5 2 0,6 1 x 

104 Ben 6958689,5 1618204,5 1 2,5 1 

105 Tegel 6958686,5 1618208,5 8 5,4 1 x 

106 Porslin 6958686,5 1618208,5 15 10 1 x 

107 Bränd lera 6958686,5 1618208,5 2 2 1 x 

108 Porslin 1298 6958658,55 1618183,33 32,007 3 0,6 

109 Bränd lera 6958685,5 1618221,5 95 345,1 1 x 

110 Ben 6958685,5 1618221,5 1 49,3 1 

111 Järnhandtag 6958685,5 1618221,5 50x40x7 1 19,5 1 

112 Järnfragment 6958685,5 1618221,5 1 2,6 1 x 

113 Spik 6958685,5 1618221,5 34x10x8 1 4,8 1 Skalle 13x12 mm x 

114 Fönsterglas 6958685,5 1618221,5 2 6,1 1 

115 Bränt ben 6958685,5 1618221,5 2 0,3 1 

116 Tegel 6958662,5 1618239,5 58 95,9 1 x 

117 Fönsterglas 6958662,5 1618239,5 1 0,1 1 x 


119 Tegel 6958685,5 1618206,5 1 1,3 2 x 


121 Bränt ben 6958685,5 1618206,5 4 4,2 2 

122 Fönsterglas 6958685,5 1618206,5 1 0,1 2 x 

123 Tegel 6958652,5 1618188,5 29 41,7 1,-2 x 

36

124 Keramik 6958652,5 1618188,5 5 3,4 1,-2 Rödgods, glaserat 

125 Glas 6958652,5 1618188,5 1 1,1 1,-2 Blått 

126 Fönsterglas 6958652,5 1618188,5 1 0,4 1,-2 

127 Porslin 6958659,75 1618182,25 2 1,2 

128 Flaskglas 6958659,75 1618182,25 3 1,2 Brunt x 

129 Fönsterglas 6958659,75 1618182,25 2 1,5 

130 Gjutjärns-fragment 6958563,5 1618194,5 18x16x5 1 8 1 Troligen från gryta, något svängd x 


132 Bränd lera 6958689,5 1618204,5 2 3 2 x 

133 Tegel 6958689,5 1618204,5 1 0,6 2 Rödbrun x 


135 Porslin 6958689,5 1618204,5 1 0,4 2 x 

136 Bränt ben 6958689,5 1618204,5 4 1,7 2 

137 Järnfragment 6958659,5 1618183,5 1 36,2 2 Möjligen beslag läs eller liknande 


139 Tegel 6958685,5 1618206,5 1 0,9 1 x 

140 Spik 6958685,5 1618206,5 50x7x4 1 6,1 1 Skalle 12x8,5 mm x 

141 Porslin 6958659,5 1618181,5 8 2 1 x 

142 Flaskglas 6958688,5 1618206,5 4 12,9 1 x 

143 Fönsterglas 6958688,5 1618206,5 2 0,9 1 

144 Tegel 6958686,5 1618206,5 1 17,1 Rödbrunt hårt bränt x 

145 Bränd lera 6958686,5 1618206,5 2 5,7 x 

146 Ben 6958686,5 1618206,5 2 7,1 

147 Bränt ben 6958686,5 1618206,5 2 1,3 

148 Fönsterglas 6958686,5 1618206,5 1 0,1 

149 Porslin 6958684,5 1618223,5 6 18,8 2, -3 

150 Järnfragment 6958684,5 1618223,5 1 11,3 2, -3 

151 Bränd lera 6958684,5 1618223,5 71 491 2, -3 x 

152 Flinta 6958684,5 1618220,5 3 3,5 1 Eldslagningsflinta? 

153 Kvarts 6958684,5 1618220,5 1 0,8 1 Till eldslagning? 

154 Bränd lera 6958684,5 1618220,5 1 0,2 1 x 

155 Fönsterglas 6958684,5 1618220,5 1 0,3 1 

156 Tegel 6958684,5 1618220,5 2 0,3 1 x 

37

157 Glaspärla 6958684,5 1618220,5 1 0,2 1 

158 Spik 6958684,5 1618220,5 70x4,5x4,5 1 6,3 1 Böjd och utan skalle x 

159 Spik 6958684,5 1618220,5 42x4,5x4 1 5,4 1 Skalle 13x12 mm x 

160 Spik 6958684,5 1618220,5 52x5x4 1 6 1 Skalle 13,5x12 mm x 

161 Spikfragment? 6958684,5 1618220,5 39x7x7 1 4,2 1 Utan skalle x 

162 Knivbladsfragment? 6958684,5 1618220,5 40x13x2 1 3,1 1 

163 Flaskglas 6958656,5 1618183,5 1 0,5 1 x 

164 Porslin 6958656,5 1618183,5 1 0,1 1 x 

165 Tegel 6958686,5 1618223,5 77 658,1 2 Brunt x 

166 Bränt ben 6958686,5 1618223,5 1 0,7 2 

167 Glas 6958656,5 1618183,5 3 7 2 Blått 

168 Järnfragment 6958688,5 1618203,5 34x5x3,5 1 1,3 2 Böjd till nästan 90 grader x 

169 Bränd lera 6958657,5 1618191,1 1 0,8 x 

170 Järnkrok 6958652,5 1618188,5 45x10x9 1 19 2 

171 Tegel 6958684,5 1618223,5 142 291,7 1 Ljusbrunt x 

172 Bränt ben 6958684,5 1618223,5 2 2,9 1 

173 Porslin 6958658,5 1618182,6 37 18,3 2,-4 x 

174 Glas 6958658,5 1618182,6 1 1,5 2,-4 Blått 

175 Bränd flinta 6958658,5 1618182,6 2 0,8 2,-4 

176 Spik 6958658,5 1618182,6 51x9x7 1 8,7 4 Skalle eller klump 14x12 mm x 

177 Spik 6958658,5 1618182,6 34x10x8,5 1 6,4 4 Skalle eller klump 15x13 mm x 

178 Spik 6958658,5 1618182,6 22,5x9x7 1 5,7 4 Skalle eller klump 18x14,5 mm x 

179 Fönsterglas 6958658,5 1618182,6 1 0,1 2,-4 

180 Porslin 6958660,5 1618236,5 2 1,3 1 x 

181 Tegel 6958660,5 1618236,5 1 1 1 x 

182 Fjäder 6958660,5 1618236,5 1 2,5 1 Troligen till äldre klänypa x 

183 Tegel 6958685,5 1618208,5 19 23,9 1 Både rödbrunt och ljusbrunt x 

184 Fönsterglas 6958685,5 1618208,5 1 0,2 1 

185 Järnfragment 6958685,5 1618208,5 28x5,5x3 1 4,7 1 x 

186 Järnfragment 6958685,5 1618208,5 21x14x3,5 1 2,1 1 x 


188 Flaskglas 6958688,5 1618204,5 1 1,4 2 x 

189 Tegel 6958688,5 1618204,5 12 20 2 Både rödbrunt och ljusbrunt x 

38

190 Porslin 6958688,5 1618204,5 6 6,8 2 x 

191 Brända ben 6958688,5 1618204,5 27 5,4 2 


193 Flaskglas 1297 6958659,44 1618182,53 32,01 2 3,9 Grönt x 

194 Fönsterglas 1297 6958659,44 1618182,53 32,01 4 2,2 

195 Porslin 1297 6958659,44 1618182,53 32,01 33 22,1 

Något oklara uppgifter om 

196 Flaskglas 6958659,5 1618182,5 1 0,3 läget/rutan 


x 

197 Tegel 6958659,5 1618182,5 3 1 läget/rutan 


x 

198 Porslin 6958659,5 1618182,5 1 0,2 

läget/rutan 

199 Fönsterglas 6958659,5 1618182,5 1 0,2 


läget/rutan 


200 Spik 6958659,5 1618182,5 48x8x7 1 7,5 läget/rutan. Skalle 15x14,5 x 

201 Tegel 1305 6958653,512 1618181,547 31,831 1 2,5 Orange x 

202 Flaskglas 1305 6958653,512 1618181,547 31,831 1 8,7 Botten, ofärgat x 

203 Flaskglas 1305 6958653,512 1618181,547 31,831 1 6,1 Grönt x 

204 Fönsterglas 1305 6958653,512 1618181,547 31,831 9 9,2 

205 Spik 1305 6958653,512 1618181,547 31,831 84,5x8,5x4,5 1 16 Skalle 17x12 mm 

206 Hästskosöm? 1305 6958653,512 1618181,547 31,831 46x6-10x3-7 1 10,1 x 

207 Tegel 6958686,5 1618223,5 90 286,6 1 Dåligt tegel 

208 Bränt ben 6958686,5 1618223,5 6 3,5 1 

209 Tegel 6958649,5 1618191,5 3 6 2 x 

210 Fönsterglas 6958649,5 1618191,5 1 1,2 2 

211 Porslin 6958649,5 1618191,5 5 6,6 2 

Med två rektangulära hål överst 

x 

212 Järnplatta 6958649,5 1618191,5 93x63x13 1 163,5 2 där bredden är störst 

213 Spik? 6958649,5 1618191,5 65x12x8,5 1 14,9 2 Skalle 13x12 mm x 

214 Fönsterglas 6958684,5 1618206,5 67 36,2 1 

215 Tegel 6958684,5 1618206,5 1 1,4 1 Orange x 

216 Keramik 6958684,5 1618206,5 2 5,5 1 

217 Tegel 6958684,5 1618202,5 1 5,4 1 Rödbrun x 

218 Fönsterglas 6958684,5 1618202,5 1 1 1 

39

219 Järnfragment 6958685,5 1618200,5 61x11x8 

1 29,3 1 Fyrkantigt tvärsnitt. x 

220 Spik 6958684,5 1618197,5 125x7,5x7 1 29 1 

221 Bränt ben 6958684,5 1618197,5 12 10,8 1 

222 Bränd flinta 6958660,5 1618181,5 1 1,7 Något oklara uppgifter om ruta 

223 Fönsterglas 6958648,5 1618182,5 31,84 6 2,7 

224 Smält glas 6958648,5 1618182,5 31,84 2 1,5 

225 Porslin 6958648,5 1618182,5 31,84 1 0,1 

Matjordslagret. Gängad, skallen 

226 Vagnsbult 6958649,5 1618182,5 84x8,5 i diam 1 41,8 27x26 mm 

Matjordslagret. Skallen 14 mm i 

x 

227 Spik 6958649,5 1618182,5 61x6,5x5,5 1 7,3 diam 

228 Fönsterglas 6958649,5 1618182,5 15 10,7 Matjordslagret 

229 Tegel 6958649,5 1618182,5 2 3 Matjordslagret x 

230 Hästskosöm? 6958649,5 1618182,5 48,5x11x9 1 10,8 Matjordslagret 

231 Porslin 6958686,5 1618208,5 1 8,1 2 Matjordslagret 

232 Tegel 6958686,5 1618208,5 9 51,2 2 En del hårt bränt x 

233 Fönsterglas 6958686,5 1618208,5 8 8 2 

234 Bränt ben 6958686,5 1618208,5 28 11,8 2 

235 Bränd flinta 6958686,5 1618208,5 1 1,5 2 

236 Tegel 6958684,5 1618223,5 1 1467 

237 Låsbeslag 6958680,5 1618170,5 104x46x7,5 1 85,7 Ungefärliga koordinater. 

238 Mässingföremål 6958681,5 1618173,5 365x40x9 2 325,7 Möjligen tillhörande säng 

Ungefärliga koord 6958 688-89. 

Från grop i N del av "eldpallen" 

0,4x0,2 m stor. Både ljusbrun och 

239 Tegel 6958688,5 1618224,5 20 219,3 orange 




x 

240 Järnplåt 6958688,5 1618224,5 50x47x5,5 1 52,8 orange 




241 Fönsterglas 6958688,5 1618224,5 4 30,2 orange 

242 Spik 6958684,5 1618219,5 14x4x3,5 1 0,7 1 Skalle 7x7 mm x 

243 Mynt 6958684,5 1618219,5 30,5 i diam, 1,8 tj 1 8,5 1 1/2 Skilling 1821 

40

244 Mynt 6958642,693 1618185,656 32,076 26 i diam, 2 tj 1 6,2 1/6 öre 1677? Mätjobb 060608b 

1 öre kopparmynt 1719-1768. 

Ulrika- Adolf Fredrik. Mätjobb 

245 Mynt 6958657,443 1618173,291 32,032 25 i diam, 1,5 tj 1 4 060608b 

246 Mynt 200 6958655,455 1618163,494 31,651 25,6 i diam 1,9 tj 1 5,1 1/6 öre 1666-86 Mätjobb 060609 

247 Mynt 6958627,397 1618217,469 31,983 15 i diam, 1,1 tj 1 1,1 10 öre 1900 Mätjobb 060612b 

1/4 skilling 1799-1800. Mätjobb 

248 Mynt 210 6958656,895 1618178,095 32,199 21,8 i diam, 1,8 tj 1 2,2 060609 

1/4 skilling 1819-1830. Mätjobb 

249 Mynt 6958655,081 1618171,747 32,009 26, diam, 1,6 tj 1 3,7 060608b 

1/6 öre 1676? Bränd? Mätjobb 

250 Mynt 206 6958647,52 1618181,85 32,108 25,6 i diam, 2 tj 1 6,1 060609 

251 Mynt 6958657,304 1618170,456 31,965 30,5 i diam, 1,6 tj 1 7,3 1/2 skilling 1821. Mätjobb 060608b 

1 öre kopparmynt 1724. Mätjobb 

252 Mynt 1285 6958661,169 1618169,126 32,057 24,9 i diam, 1,5 tj 1 4,1 240906 

253 Mynt 4 6958659,061 1618165,313 31,842 25,4 i diam, 2 tj 1 5,6 1/6 öre 1666 Mätjobb 060612 

254 Mynt 219 6958662,725 1618173,968 32,216 26,4 i diam, 1,7 tj 1 6,1 1/4 skilling 1806 Mätjobb 060609 

1 öre silvermynt 1697 Mätjobb 

255 Mynt 6958646,889 1618179,863 32,062 17,9 i diam 0,7 tj 1 1 060608b 

256 Mynt 207 6958649,94 1618180,85 32 26,6 i diam 1,7 tj 1 6,2 1/4 skilling 1808 Mätjobb 060609 

1/4 skilling 1819-1830 Mätjobb 

257 Mynt 6958658,512 1618175,048 32,194 25,8 i diam, 1,5 tj 1 2,6 060608b 

258 Mynt 213 6958667,363 1618167,449 32,21 26 i diam, 2 tj 1 5,7 1/6 öre 1667 Mätjobb 060609 

259 Mynt 216 6958646,751 1618163,047 31,573 16 i diam, tj 1,4 1 2 1 öre 1927 Mätjobb 060609 

260 Mynt 1304 6958656,487 1618177,179 32,208 25,9 i diam 1,9 tj 1 5,9 1/6 öre 1677 

1/6 öre 1666, 76 eller 86 Mätjob 

261 Mynt 211 6958656,784 1618175,846 32,149 25,5 i diam 2,4 tj 1 6,3 060609 

262 Mynt 212 6958656,243 1618173,36 32,07 20,4 i diam 1,2 tj 1 2 1/skilling 1805 Mätjobb 060609 

263 Mynt 6958661,164 1618170,717 32,084 26 i diam 2,2 tj 1 6,3 1/6 öre 1670 Mätjobb 060608b 

264 Mynt 1305 6958655,4 1618177,741 32,168 26,4 i diam 1,8 tj 1 6,1 1/4 skilling 1803 

1 dansk skilling 1771 Mätjobb 

265 Mynt 6958665,902 1618154,645 31,721 30,1 i diam 2,1 tj 1 10,9 060608b 

1/12 riksdaler (8 öre silvermynt) 

266 Mynt 6958659,891 1618182,223 32,051 23,3 i diam 1,2 tj 1 3,4 1777 

267 Mynt 6958644,724 1618176,024 31,914 26,4 i diam 1,2 tj 1 3,8 1/4 skilling 1825 Mätjobb 060612 

268 Mynt 6958649,478 1618182,983 32,207 20,7 i diam 1,2 tj 1 2 1/6 skilling 1830 Mätjobb 060608b 

41

269 Mynt 205 6958648,651 1618183,54 32,19 26,4 i diam 1,2 tj 1 3,7 1/4 skilling 1825 Mätjobb 060609 

270 Mynt 209 6958653,46 1618177,04 32,15 23,7 i diam 1,8 tj 1 3,3 1 öre 1724 Mätjobb 060609 

271 Mynt 208 6958654,09 1618179,39 32,12 25,4 i diam 2,1 tj 1 6,3 1/6 öre 1669? Mätjobb 060609 

1 öre kopparmynt 172?. Ulrika- 

272 Mynt 200 6958652,172 1618167,014 31,749 23,6 i diam 1,4 tj 1 4,1 Adolf Fredrik. Mätjobb 060609 

Med mäniskoansikte Mätjobb 

273 Bokspänne 6958646,166 1618179,961 32,035 25x8,5x4,9 

1 1,7 060608b 

1 öre kopparmynt 1724. Mätjobb 

274 Mynt 6958655,054 1618182,589 32,23 33,5 i diam 1,7 tj 1 4,2 240906 

275 Knapp 6958632,972 1618194,955 32,15 14 i diam 1,7 tj 1 1,5 Ornerad 

276 Mynt 6958651,736 1618185,2 32,18 25,5 i diam 2,2 tj 1 6,8 1/6 öre 1676 Mätjobb 060609 

277 Mynt 6958635,581 1618192,845 32,125 26 i diam 1,1 tj 1 4,2 1/4 skilling 1819 

Ornerad på båda sidorna med 

278 Knapp 6958670,044 1618179,33 32,294 20,6 i diam 6,5 tj 1 4 blommotiv, silver 

279 Metallsmälta 214 6958670,996 1618144,281 31,621 22,5x16,5x4,7 1 8,8 Silver? 

21,4 i diam 8,5 

Runt med hål i runt nederkanten 

280 Piplock 217 6958644,778 1618164,815 31,545 höjd 1 2,5 Mätjobb 060909 

Knapp eller möjligen utsmyckning 

281 Knapp 215 6958655,39 1618155,273 31,544 28,6 i diam 1 tj 1 4,8 till hästutr Mätj 060609 

Knapp eller föreningsnål. 

282 Knapp 6958661,067 1618197,044 32,565 22,5x15x0,9 1 1,7 Midsommarafton 1924 

283 Kopparbleck 218 6958671,848 1618146,351 31,697 65x14x2,2 1 8,9 Böjd Mätjobb 060609 

Fragment av tennarbete, möjl 

bägare som sågats sönder Mätjobb 

284 Tennföremål 202 6958660,302 1618154,19 31,558 30x25x4 1 16,2 060609 

42

Bilaga 4. Dagboksanteckningar och kursdeltagarnas upplevelser 

5/6-2006 

Efter fältvandring över de två fornlämningarna och åkern röjdes området kring 

bebyggelselämningen Raä 19. Grävningen kom igång på terrassen, husgrund 1 och 2 med 

källargropen. Fynd av glas, tegel, järn och mynt gjordes. 

7/6-2006 

Nya rutor började grävas och avslutas. Fynd av pärla, tegel, porslin mm. Vi fick ett hastigt 

besök av folk från stiftet (ca 25 personer) som fick en guidning. 

8/6-2006 

Nya rutor grävdes i den östligaste husgrunden, i de övriga redan påbörjade husgrunderna 

fortsatte undersökningarna. Inmätning av diken gjordes, delvis för att göra en inpassning mot 

1700-talskartorna. Vid avsökning med metalldetektor påträffades nio mynt från 1600-talets 

slut till 1830 (alla inom den period kapellet fanns) Ett av mynten var av silver de övriga var 

kopparmynt. Ett mynt var danskt från 1771. Ett ornerat bokspänne påträffades även, liknande 

fynd har tidigare påträffats vid St:Olovs hamn i Selånger. Dessa metallfynd ger indikerar att 

kapellet legat på platsen. 

9/6-2006 

Besökare från Skogsstyrelsen och öbor. Fortsatta undersökningar i de västligaste och 

östligaste husgrunderna. Den sk udden röjdes på sly och gamla träd, delar av stängslet nere 

vid åkern togs bort. Nya rutor sattes ut på udden. Efter justeringar av metalldetektorn 

påträffades ett 10-tal nya mynt på åkern utanför udden. 

12/6-2006 

Besök av journalist från tidningen Lokal aktuellt. Två besökare från Länsmuseet och några 

Härnösandsbor. Vi avslutade undersökningen av hus 3. Fortsatt undersökning av hus 1 och 2. 

Flera kursdeltagare började jobba på udden där en anläggning kom fram i en ruta. Mätte in 

stenar på udden. Avsökte åkern en sista gång innan bonden sådde, hittade tre mynt. På den 

igenvuxna åkern väster om udden hittades en ornerad knapp av silver. 

13/6-2006 

Inmätning av stenpackning i hus 1. Fortsatt undersökning av hus 1 där avslutning även 

påbörjas under dagen trots att byggnadens funktion inte är bestämd (största delen av 

lämningen är redan undersökt). Undersökning i källaren på hus 2 avslutad. Nya rutor nere vid 

åkern upptagna. Avsökning av den igenväxta åkern väster om udden med metalldetektor. 

Länsstyrelsen ute på besök/tillsyn. De var positivt inställda till projektet. 

14/6-2006 

Stenpackningen på hus 1 blev färdiginmätt och undersökningen av huslämningen avslutades 

(någon mindre kontroll och beskrivning kvarstår dock). Vid hus 2 rensades ytan i det 

nordvästra hörnet där en häll täckt med bränd lera framkom. Leran var bitvis rödbränd. 

Troligen har stenpackningen med hällen utgjort en eldpall i husets nordvästra hörn. Detta 

verkar ålderdomligt om huset är från 1800-talet, kanske är huset mycket äldre. Angående den 

ängel/kerub som inköpts på en antikvitetsaffär i Trosa (och som anses komma från Hemsö 

kapell) så är den närmast identisk med en från Anundsjö kyrka men spegelvänd. Anundsjö 

ängeln anses vara tillverkad av Erik Olofsson Bring. Det handlades med kyrkliga föremål 

mellan församlingarna så figuren kan ha hamnat på Hemsön sent men den kan naturligtvis 

43

också ha funnits i det äldre kapellet. Nästan alla kursdeltagare grävde nere på udden där det 

konstaterades att ytan närmast åkern hade dubbla markytor med ett påförd sandlager mellan. 

En rest sten med stenskoning hittades i anslutning till åkern (några meter från). Troligen har 

den burit upp någon golvås i kapellet. Ett röjningsröse med större block ligger strax intill. 

Dessa block har enligt den nuvarande arrendatorn körts upp från åkern (obestämt varifrån) 

som i övrigt är helt stenfri. Möjligen har de ingått i konstruktionen på kapellet (som 

syllstenar). Flera besök under dagen. Avdelningschefen Lennart Kristiansen besökte 

undersökningen. 

15/6-2006 

Fler a rutor tas upp på udden, alla gräver där nu. I samtliga rutor syns dubbla markytor. Rutor 

tas upp vid nedgrävningen i västra delen för att avgränsa ett eventuellt dike. Fynd kommer 

djupt ner där. På cirka 40 cm djup påträffas ett silvermynt från 1777. Rutorna kollas med 

metalldetektor när de grävts lite djupare eftersom det ’är påförda massor överst. I hus 2 

hittades i ”eldpallen” på norra sidan tegel, glas och en järnplatta ca 5 cm stor i 

stenpackningen. Besök av Magnus Holmqvist och Pensionärsuniversitetet. Myntet och 

diket/nergrävningen inmättes. 

16/6-2006 

Fortsatt undersökning på udden närmast åkern. Maria och jag dokumenterade och avslutade ej 

färdiggrävda rutor. Sedan utfördes återställningsarbeten. Magnus Holmqvist grävde djupare i 

hus 1 där det dök upp tegel och porslin under anläggningen. 

24/9-2006 

En extra kursdag i fint soligt väder istället för den som gick bort på nationaldagen. 

Kursdeltagarna grävde rutor ute på åkern. Dokumentation genom inmätning och profilritning. 

Flera mynt påträffades på åkern vid metalldetektoravsökning. Grävutrustningen plockades 

ihop och forslades hem till Länsmuseet. En del besökare på platsen. 

Kursdeltagarnas upplevelser 

Hej! 

Jag ska försöka att redovisa intrycken av mina två veckor som amatörarkeolog. 

Inför den första dagen var frågetecknen många och förväntningarna stora. Vad skulle vi hitta? 

Jag var även intresserad av att få veta hur området mättes upp innan grävningarna började. 

När vi burit all utrustning till platsen för grävningarna visades vi först runt på området. Jag 

hade ju varit här för två år sedan, så jag kände igen platsen. Vi fick till att börja med en kort 

genomgång av hur själva arbetet skulle gå till, därefter blev vi tilldelade kvadratmeterstora 

”rutor” att börja arbeta med. 

Det var nu det spännande började. När ytskiktet tagits bort och det första fyllfatet var fullt 

med jord som skulle sållas var spänningen olidlig. Tyvärr blev det inget fynd men efter ett par 

tre fyllfat hittade vi några brända benbitar. Ja, så fortsatte det fyllfat efter fyllfat, men inga 

fynd. När så vår handledare tyckte att vi grävt klart i denna ruta, c:a 20 cm djupt, blev vi 

tilldelade en annan ruta. Här gjordes några andra fynd, en smidd spik, några glasbitar och 

tegelrester. Här var det mycket lera i jorden så det var ganska jobbigt att sålla eftersom leran 

klumpade hop sig till kulor som måste sönderdelas. Detta var ganska tidsödande. 

På detta vis fortsatte arbetet ruta efter ruta. På en del ställen var det ganska mycket rötter att ta 

bort vilket också det var tidsödande. 

44

En ruta som jag blev tilldelad ville handledarna att jag skulle gräva ganska djupt eftersom de 

såg att den nuvarande marknivån låg högre än den ursprungliga. Det hade alltså gjorts en 

uppfyllnad från den ursprungliga nivån. Här fick jag gräva c:a 50 cm djupt. Det var 

visserligen till största delen sand så det gick förhållandevis lätt att gräva och snabbt att sålla. 

Men att stå på knä över en djup grop och gräva för att sedan resa sig upp och gå till sållet var 

fysiskt jobbigt och jag blev rejält trött och mina dåliga knän gav sig till känna. 

Jag gjorde själv inga större fynd under dessa två veckor men för gruppen som helhet blev väl 

resultatet ganska bra, tack vare alla dessa fynd av gamla mynt. Med teknikens hjälp hade ju 

Peter Sjölund gjort ett ”överlägg” av den gamla kartan och ett flygfoto över området och 

konstaterat att vi var på rätt plats och att kapellet alltså legat på den platå vid åkerkanten där 

vi tillbringade största tiden. 

Jag har haft två intressanta och roliga veckor tillsammans med trevliga kamrater. Under 

arbetet har många olika tankar farit genom mitt huvud. En av dessa tankar är att min gamle 

historielärare, om han levat idag, nog skulle ha fått fnatt om han hade fått veta att jag är med 

på en arkeologisk utgrävning. Jag var nog en av hans minst historieintresserade elever. Men 

så går det när man som vuxen får ett intresse som växer sig starkt. För min del är det 

släktforskning och till det ämnet finns det ju många sidospår. 

Härnösand 2006.06.25 

Reflektioner utgrävning av Hemsö Kapell 

Första dagen: Vad som kändes som ett stort virrvarr fick snart sin struktur. 

Förmiddagen gick åt till att röja sly och kullfallna träd. 

Områden mättes upp, provrutor fördelades och instruktioner gavs som vi fick försöka att följa. 

Nåja, jag erkänner att efter fyra-fem timmar så drog jag faktiskt upp en rot utan att klippa den. 

Mea culpa, mea maxima culpa! 

Även om vi inte fick några direkta snabba resultat så var stämningen ändå mycket god, du 

som anser att arkeologer är dammiga och trista typer har fel! Mycket skämt och skoj, vilket 

gör att även om den ovana arbetsställningen ger ont i knän, axlar, rygg och handleder så känns 

det ändå kul! 

Nu gör vi uppehåll en dag för nationaldagsfirande! 

Andra dagen: Nu börjar vi hitta en del, benbitar, bränd lera och en pärla! Monika fick äntligen 

börja gräva ut sin grop! En jordkällare förmodlingen. 

Jag kom på den geniala idéen att ta med knäskydd, dom hjälpte! 

På eftermiddagen fick vi ett snabb-besök av Säbrå pastorat. 

Jag hade nog trott att kyrkan skulle visa ett större intresse än detta. 

Tredje dagen: Peter hittar ett hjul, trots att det inte är midsommar ännu. 

Ute på åkern hittar vi ett veritabelt myntkabinett! Mynt från 1600, 1700 och 1800 talet och 

däribland även ett danskt mynt från 1771. Hur har det landat på en åker på Hemsön? 

Även ett vackert litet bok-spänne dök upp. 

Som vanligt skämt och skoj både under fikaraster och arbete. 

Fjärde dagen: Goda kanelbullar till fika pga alla myntfynd! 

Fler mynt ute på åkern! Ola gör fynd: tomhylsor från militärövningar och ett pins från ett 

midsommarfirande på 1920-talet. 

45

Vi förflyttar oss närmare åkern och röjer mera sly och tar upp nya provgropar som är lika 

tomma som dom tidigare! 

Däremot dyker det upp en skärva av en liten kopp som jag omedelbart klassificerar som en 

supkopp! Ola testar mig på ett litet föremål och jag bestämmer det direkt, det är ett lock till en 

pipa. Naturligtvis testar han sedan Magnus och blir mycket besviken när även Magnus ger 

samma svar! 

Magnus har under tiden tagit fram vad som kan vara plansten för ingången till ett hus. 

Själv är han säker, vi övriga, hmmm! 

Innan vi slutar på fredag kväll kommer Åke med dagens kommentar: 

Egentligen är vi inte kloka, man får ont i knän och armar och rygg, blir svettig och myggbiten, 

men ändå är det är ju så jäkla roligt! 

Femte dagen: Jättestress för att hinna avsöka åkern med metalldetektor pga att åkern skulle 

sås. Vi hann precis komma in till kanten med traktorn i hälarna. 

Ytterligare myntfynd! 

Journalistbesök får vi också, som tydligen kom med värmen. Norlins dök upp med fikabröd 

vilket tacksamt togs emot. 

Sjätte dagen: Varmt och mycket mygg! En del metallföremål som enbart Magnus är 

bombsäker på vad det är, liksom massor av tomhylsor. 

Ola och Maria har problem att mäta in nya rutor inget stämmer, förrän Ola upptäcker att 

måttbandet är skarvat! 

I gruppen har vi verkligen roligt, skämten kommer som på beställning hela tiden vilket gör att 

dagarna går alltför fort! 

Sjunde dagen: Exkursion till röse i Dalom, men troligen är det inte någon grav. 

Per Svanberg överraskade oss till fika med sina talanger som bagare! 

Fler och fler provgropar i skogsbrynet, Örjans grop innehåller en intressant sten som tydligt är 

stöttad av flera småstenar. Är det månne en råmärkes-sten? 

Åttonde dagen: Det märks att spurten nalkas, rasterna blir förskjutna och kortare, eller beror 

det på att Ola är borta? (Fniss!) 

Peter lägger på ett kol i sin egen slutspurt och får betalt för mödan, ett fint 1770-tals 

silvermynt på 40-50 cm djup, även min grop ger fynd på 50 cm nivån men ack, det är smidda 

spikar och porslin. 

Vi hade i alla fall tur med vädret. 

Många gropar blir det i åkerkanten! 

Monika avslutade även sin grävning för denna gång och bjöd på kanelbullar! 

Roland blev till slut tvungen att hjälpa Britta med sållning, vi övriga hade inte tid! 

Magnus dök till sist upp med sin studiegrupp som var väldigt intresserade. 

I morgon är det final! Hoppas det blir det för fotbolls-landslaget också. 

Nionde och sista dagen: 

Det känns att stressen ökar och klockan går fortare och fortare! 

Vi gräver djupare och djupare! 

Innan vi avslutar för den här gången kommer Magnus med ett intressant fynd från sin 

skogshåla: Profiltegel! Det känns inte som om det hör hemma i ett gammalt skogstorp. 

Vad finns månne under detta torp! 

46

Slutligen så har dessa två veckor gått oerhört fort och har varit spännande, intressanta, 

lärorika och inte minst har vi haft väldigt kul! 

Tänk om det kunde bli en fortsättning! 

Stort tack till er alla från Länsmuseet! 

47

Bilaga 5. Profiler 

48

Bilaga 6. Tidningsklipp 

50

Artikel i tidningen Ångermanland 6 maj 2006 

52

Rapport 2004:4 - Murberget CollectiveAccess System

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?