5-2012 - Svenska Narkotikapolisföreningen

SVENSKA 

POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT 

Ungdomsmissbruket 

oroar 

Ifrågasatt polisinsats mot skolungdomar 

Den oreglerade handeln med kosttillskott 

Hur tillförlitlig är Wikipedia för droginformation? 

Polisiära konsekvenser efter HD:s nya praxis 

Nr 5/2012

svenska 

NarkotIkapoLIsförENINgENs 

tidskrift 

aNsVarIg UtgIVarE: 

Mika Jörnelius 

CHEfrEDaktör: 

gunnar Hermansson (gH) 

rEDaktIoNskoMMIttÉ: 

Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör 

Christoffer Bohman (CB) 

lennart karlsson (lk) 

aDrEss: 

snpf:s tidning 

polismyndigheten i västra götaland 

lkp – narkr 

Box 429 

401 26 göteborg 

telefon: 070-751 53 71 

Webb: www.snpf.org 

sVENska NarkotIka- 

poLIsförENINgENs 

aNNoNsaVDELNINg: 

c/o Mediahuset i göteborg aB 

Marieholmsgatan 10 

415 02 göteborg 

telefon: 031-707 59 55 

fax: 031-84 86 82 

annonser@snpf.org 

MEDLEMskap 200 kr pEr År 

ansökan om medlemskap inges till 

styrelsen svenska narkotikapolisföreningen; 

Box 429, 401 26 göteborg 

tel: 010-562 83 53. 

ansökan via hemsidan www.snpf.org 

postgiro snpf 63 73 06-2 

aDrEssÄNDrINg: 

via www.snpf.org eller e-posta till 

snpf@snpf.org 

MaNUsstopp: 

31 december 2012. 

Utgivning v.7, 2013. skicka in bidrag 

och bilder i god tid före manusstopp till 

gunnar.hermansson@snpf.org 

oMsLagEt: 

Ungdomsmissbruket oroar 

proDUktIoN oCH trYCk: 

Åkessons tryckeriaktiebolag 

Box 148, 361 22 emmaboda 

telefon. 0471- 482 50 

www.akessonstryck.se 

issn 1101-6817 

5/12 Årgång 25 

MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI 

LICENSNUMMER 341093 

INNEHÅLL 

ledaren: västbergamodellen hade vi redan på 1970-talet ..................... 2 

info från styrelsen .................................................................................... 3 

redaktörens spalt.................................................................................... 3 

Tema: Ungdomsmissbruket oroar 

ifrågasatt polisinsats mot skolungdomar ..................................... 6 

polis och socialtjänst i samverkan på fältet ............................... 10 

Maria ungdom behövs ............................................................... 12 

Ungdomar och droger – konsekvenser av polisens ingripande . 14 

Ungdomar och droger – betraktelser från en utvärderad polis .. 15 

operation rökelse ..................................................................... 18 

Hormonmissbruk kan börja redan i gymnasiet .......................... 22 

film- och lästips ......................................................................... 26 

Ungdomsnotiser ........................................................................ 27 

Utbildning och internetdroger för detaljhandeln och posten .................. 30 

inköp av aceton kan indikera knarktillverkning ...................................... 31 

Den oreglerade handeln med kosttillskott ............................................. 34 

etylfenidat narkotikaklassas .................................................................. 38 

skapa en särskild narkotikakontrollstyrelse! ........................................ 39 

pågående satsningar mot ungdomskriminalitet och mängdbrottslighet . 42 

Hur tillförlitlig är Wikipedia för droginformation? .................................... 46 

Rättsrutan: Dags för lagstiftaren att träda in på scenen ....................... 50 

Info från SKL: Cannabisodlingar .......................................................... 51 

Notiser: världen runt ........................................................................... 54 

landet runt ............................................................................. 55 

på besök i Molde ................................................................................... 58 

krogar mot knark ................................................................................... 61 

erfarenheter från studieresa till kansas City ......................................... 64 

polisiära konsekvenser efter HD:s nya praxis ....................................... 66 

Hitlers drogade soldater ........................................................................ 69 

snpf utbildade i gävle ......................................................................... 72 

inbjudan till utbildningskonferensen i karlstad i april 2013 .................... 73 

Boktips ................................................................................................... 76 

kryss ...................................................................................................... 78 

stipendierutan ....................................................................................... 80 

Pågående satsningar mot ungdomskriminalitet 

och mängdbrottslighet 

Två regeringsuppdrag till Rikspolisstyrelsen (RPS) under 2011 har resulterat i dels den 

hittills största satsningen mot ungdomsbrottslighet genom initiering av sociala insatsgrupper, 

och dels en nationell operativ satsning mot livsstilskriminellas brottslighet, 

den s.k. vardagsbrottsligheten eller mängdbrottsligheten. 

Satsningarna presenterades under de sammanslagna 

konferenserna Drogfokus och Brå:s Råd för framtiden, 

som pågick 24-26 oktober i Norrköping. Rikspolisstyrelsen 

hade en monter där Thomas Zaring från RPS 

Informationsenhet svarade på frågor tillsammans med 

poliser från Stockholm, Östergötland och Jönköping. 

Förutom RPS eget informationsmaterial om satsningarna 

delade man ut SNPF-tidningar och skrifter 

med droginformation 

som SNPF tillhandahållit. 

Polisen har idag inget 

eget informationsmaterial 

på ANDT-området. 

Det är en brist, enligt 

42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2012 

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2012 43 

Personal från kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) i Kalmar och Kronobergs län fick 

under sommaren 2012 möjligheten att göra en studieresa till Kansas City, USA. Syftet 

med resan var att titta på skillnader i underrättelseverksamhet gällande deras lagstiftning 

och arbetsmetoder. 

sidan 64-65 

Thomas Zaring, som var mycket nöjd med samarbetet 

med SNPF. 

Vid ett välbesökt seminarium under Råd för framtiden 

föreläste Christina Kiernan och Ralf Hedin från 

RPS om sociala insatsgrupper och livsstilskriminellas 

brottslighet. 

Projektet sociala insatsgrupper 

Projektet, som startade i maj 2011, har bedrivits i 12 

pilotområden där man startat sociala insatsgrupper. 

Projektledare har varit Christina Kiernan vid RPS och 

Poliserna Bo Fredén, Norrköping, Johannes Ahlfors, 

Stockholm och Lottie Granqvist, Linköping, är koordinatorer 

för satsningen mot livsstilskriminella på sina hemorter. 

Här informerar de konferensdeltagare som besökte RPS 

monter, där även SNPF:s material delades ut och hade en 

strykande åtgång. 

mellan polisen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och 

flera andra berörda samhällsfunktioner, har sekretesslagstiftningen 

varit det enskilt största hindret. Man har 

försökt kringgå sekretessen genom att både föräldrar 

och ungdomar lämnat sitt samtycke till att information 

får utbytas mellan t.ex. polisen och socialtjänsten. Det 

har ändå inte varit så enkelt i praktiken. Även om föräldrarna 

lämnar samtycke, kanske inte deras 16-åring 

går med på att sekretessbelagd information får lämnas 

ut mellan myndigheter. Enligt Christina Kiernan kan 

sådana integritetshänsyn hindra att en ung person inte 

får det stöd som behövs. Frågan är vad som borde väga 

tyngst. 

Projektet redovisades till Regeringen den 1 november. 

Enligt RPS-rapporten, som kan läsas på www.polisen.se, 

har arbetet med sociala insatsgrupper utökat 

och förstärkt samarbete, resulterat i minskad kriminell 

aktivitet från flera individer och detta är starka skäl att 

fortsätta arbetet på den inslagna vägen. 

Satsning mot livsstilskriminellas brottslighet 

De som pekas ut som livsstilskriminella är ett förhållan- 

Erfarenheter från 

studieresa till Kansas City 

arbetet har bedrivits tillsammans med socialtjänsten, 

som också varit huvudansvarig för arbetet i respektive 

kommun. 

Enligt Christina Kiernan har varje ungdom som TEXT hamOCH 

FOTO: KUT-POLISER FRÅN KALMAR OCH KRONOBERG 

nar i kriminalitet en unik situation. Samverkan mellan 

olika myndigheter är därför helt nödvändig. Ingen kan 

ensam hjälpa en utsatt ungdom in på rätt väg. 

Arbetet med sociala insatsgrupper har syftat till att 

Thomas Zaring ansvarade 

för RPS monter hjälpa och stötta ungdomar mellan 15 och 25 år, som 

under konferensdagarna i riskerar att utveckla en kriminell livsstil, men också 

Christina Kiernan och Ralf Hedin föreläste om RPS sats- 

Norrköping. 

stötta de som vill lämna kriminella nätverk. 

ningar för ca 200 åhörare på Brå:s seminarium Råd för 

Eftersom satsningen bygger på bred samverkan 

framtiden. 

Kansas City är en region med 2,1 miljoner invånare 

fördelade på fl era städer, som tillsammans bildar ett 

storstadsområde i delstaten Missouri. Brottsligheten är 

lik den i södra Sverige med mängdbrott och våldsbrott, 

varav mycket av brottsligheten är narkotikarelaterad. 

Kansas City har sin stadspolis KCPD, vilken har 

befogenhet att arbeta inom stadens gränser. KCPD är 

den största poliskåren i området med 1400 poliser och 

600 civilanställda. I området finns flera mindre städer 

med sina egna polismyndigheter i varierande storlek. 

Delstaten Missouri är uppdelad i olika countys, inom 

dessa countys finns även sheriffverksamhet. Sheriffen 

är politiskt vald och hans anställda har befogenhet att 

arbeta i hela countyt, vilket innefattar Kansas City. 

Utöver stadspolis och sheriff finns även delstatspoliser, 

som verkar över hela delstaten, som till exempel 

highway patrol. Utöver de som nämnts finns även 

federala (landsomfattande) polisiära verksamheter. 

Exempel på dessa är FBI, DEA, ATF (Bureau of 

Alcohol, Tobacco, Firearms and Explosives) med flera. 

Dessa brottsbekämpande myndigheter kan agera oberoende 

av geografiska gränsdragningar. 

Sambandspoliser underlättar samarbetet 

Alla dessa uppdelningar bäddar för en ganska rörig och 

en stundtals svårtolkad situation för utredande myndigheter. 

För att inte arbeta dubbelt och i varandras 

ärenden, har man satsat mycket på liaison offi cers, eller 

sambandspoliser, som lånas ut från respektive myndighet. 

De har till uppgift att verka som en länk mellan 

64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2012 

devis litet antal personer, vilka står för en oproportionerligt 

stor del av alla brott. De begår s.k. mängdbrott 

som t.ex. stölder, inbrott, trafi kbrott och narkotikabrott, 

och de är välkända av polisen. 

Polismästare Ralf Hedin leder Rikspolisstyrelsens 

arbetsgrupp som ansvarar för den nationella satsningen. 

Alla polismyndigheter i landet medverkar 

genom att punktmarkera ett antal personer inom sitt 

område som betraktas som livsstilskriminella. Den 

ökade bevakningen av kända brottslingar leder till fler 

ingripanden, men också till att brott förhindras. 

Ralf Hedin menar att arbetssättet inte är något nytt, 

utan så här har väl polisen alltid arbetat. Skillnaden är 

att man nu satsar på färre individer, mer strukturerat 

och under längre tid. Brotten ska utredas snabbt och 

det är viktigt att sammanföra och samtidigt lagföra alla 

öppna brottsärenden som de livsstilskriminella misstänks 

för. Framförallt syftar satsningen till att erbjuda 

och åstadkomma en förändrad livsstil för personer som 

begår många brott och hjälpa dem att komma ut sitt 

eventuella missbruk. Det kan polisen inte ensam lyckas 

med utan här krävs ett nära samarbete med kommuner, 

landsting, Kriminalvården och andra berörda 

myndigheter och instanser. 

Resultaten av satsningen redan efter åtta månader 

är märkbara. Totalt i landet har i snitt 850 personer 

förekommit varje månad på de listor över livsstilskriminella 

som polismyndigheterna arbetar med. 352 personer 

har tagits bort från listorna av olika anledningar. 

841 domar har meddelats och vårdinsatser har satts in 

mot 178 personer. Överlag har också samverkan mellan 

polisen och andra instanser förbättrats. 

Från polismyndigheterna har också inrapporterats 

olika lösningar för att effektivisera arbetet. När en 

person frihetsberövats i Halland, samlas alla berörda 

myndigheter i ett gemensamt vårdmöte och en enda 

kontaktperson utses för den misstänkte brottslingen/ 

missbrukaren. 

I Kronobergs län får varje livsstilskriminell en utpekad 

förundersökningsledare, en åtgärd som bättre tar 

tillvara all känd kunskap om berörd person. 

Johannes Ahlfors är koordinator för satsningen mot 

livsstilskriminella på Norrmalm i Stockholm City. Man 

punktbevakar 46 personer i området och så gott som 

alla är missbrukare som begår stölder och snatterier 

samt personrån och andra våldsbrott. Enligt Johannes 

Ahlfors har man under året märkt en minskning av 

antalet öppna ärenden mot de aktuella personerna. 

Vägledning utarbetas 

Alla operativa erfarenheter och goda exempel från insatserna 

under 2012 kommer att ligga till grund för en 

vägledning för det fortsatta arbetet. Här kommer också 

all svensk och internationell forskning på området att 

tas tillvara. 

Under 2013 kommer satsningen mot livsstilskriminella 

att följas upp och man kommer också från RPS 

att verka för att arbetet blir långsiktigt. 

de olika myndigheterna. Då kan exempelvis en ATFagent 

lånas ut till KCPD narkotikarotel och där jobba 

tillsammans med dem. Narkotikaroteln på KCPD drar 

två fördelar av detta: 1. Man har en direktlänk till en 

federal myndighet. 2. Man får i de ärenden som ATFagenten 

är involverad en ökad befogenhet att jobba 

med delstatsöverskridande brottslighet. Den federala 

myndigheten får i sin tur direktaccess till detalj och 

lokalkunskap. Man kan säga att den befogenhet eller 

jurisdiktion som tillfaller en federal agent i vissa fall 

smittar av sig på den enhet han/hon är utlånad till. 

För att komma tillrätta med uppkomna fenomen 

eller en viss typ av brottslighet, är det vanligt att man 

bildar så kallade ”taskforces”, som kan jämföras 

med aktionsgrupper. Dessa taskforces lever under en 

begränsad tid, och har deltagande poliser från federala, 

lokala och delstatsmyndigheter. 

Informatörsverksamhet 

En under cover-polis (UC) på en gatulangningsgrupp 

har vanligtvis ett fl ertal covert informants (CI), som 

fi nns i olika gäng. En CI är ofta en person man gripit 

och som mot straffrihet eller straffl indring gjort en 

”deal” med åklagaren. I dealen innefattas ofta att lägga 

information om säljare, lagerhållare i ledet ovanför gatunivå 

och att vara den som introducerar en UC-polis. 

På gatunivå är det provokativa åtgärder som används 

mest. Informatörens roll är avslutad när UC-polisen 

introducerats. Det är inte fråga om några avancerade 

UC-operationer på denna nivå. Man köper helt enkelt 

Gunnar Hermansson 

KCPD Street Crime Unit på väg fram mot en husrannsakan. 

narkotika ett fl ertal tillfällen från en langare. En tid 

får förfl yta, innan man hämtar in personen och delger 

misstanke. Eftersom man ofta väntar en tid, blir det 

näst intill omöjligt för en aktiv narkotikalangare att 

komma ihåg vem som introducerade vem och vilka han 

sålt till, vilket i sin tur gör att UC-polisen eller deras 

CI sällan röjs. UC-polisen kan vittna i rätten under annan 

eller dold identitet om de köp han/hon gjort eller 

medverkat vid. 

Anonyma tips hjälper polisen 

Ett bra hjälpmedel för polisen i Kansas City är ett ickepolisärt 

program för att ta emot anonyma tips från allmänheten, 

Kansas City Crime Stoppers. Tipsen lämnas 

anonymt via telefon eller på nätet och uppgiftslämnaren 

tilldelas då en personlig kod. Om informationen ger 

resultat kan uppgiftslämnaren senare få tipspengar utbetalade. 

Under ärendets gång fi nns det möjlighet att ha 

dialog med den anonyma tipsaren. Resultaten av tipsen 

utvärderas varje månad och beslut fattas om ersättning. 

Sedan man startade upp verksamheten i Kansas City 

har det betalats ut över en miljon dollar i tipspengar. 

sidan 42-43 

Resan gav oss en intressant inblick och kunskap om 

de brottsbekämpande myndigheterna i USA. Allt kan 

inte redovisas här, men efter ett fantastiskt bemötande 

av våra amerikanska kollegor har vi minnen och erfarenheter 

för livet. Vi fick möjlighet att diskutera olikheter 

och likheter i vårt arbete, samt uppleva arbetet 

i praktiken på fältet. Slutligen vill vi tacka SNPF och 

våra polismyndigheter som möjliggjorde resan. ■ 

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2012 65 

svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 

1

LEDarEN 

Västbergamodellen hade vi redan på 1970-talet 

Under 1970-talet kom den stora missbruksutvecklingen 

av narkotika i landet. Det tog ingen längre stund 

för de sociala konsekvenserna att bli påtagligt synliga. 

Tidsandan var präglad av den individuella friheten med 

droger och förhållningssättet var inte sällan starkt influerat 

av de värderingar som gällde under Flower Powerperioden 

ett antal år tidigare. Det var då företeelser 

som etablerandet av Christiania uppstod i Köpenhamn 

och motsvarande haschmiljöer i svenska storstäders 

rivningshotade kvarter. De kommunala organen upplät 

en hel del större äldre villor för missbruksvård av en 

slags självläkande karaktär där en del av missbrukarna 

själva förklarades som f.d. och därför med automatik 

var i besittning av den viktiga erfarenheten som gjorde 

att man kunde leda andra ut ur eländet. Länkrörelsen 

till stöd för alkoholberoende var förebild och modell. 

Insikten att narkotikaproblematiken är något annorlunda 

saknades. Det var ett ödesdigert risktagande med 

unga människors hälsa där de som var utförare kom 

direkt ur självdeklarerat avslut av sitt missbruk, till sin 

funktion utan att genomgå aktiviteter för kompetensutveckling 

eller kvalitetssäkring av förmåga och lämplighet. 

Full frihet ansågs som given förutsättning för 

framgång. Det rådande förhållandet betraktade många 

som helgalet och benämningen blev flum. 

Polisen fick lägga åtskillig energi mot de här arrangemangen 

där samhället genom oförstånd skapat nya 

kriminella mer eller mindre skyddade miljöer för 

narkotikaförsäljning och missbruk. Ofta var det så 

att de som ledde verksamheterna som föreståndare, 

vårdare eller motsvarande på de här anläggningarna 

aldrig hade lämnat sitt missbruk och sin kriminalitet, 

utan nu hade man en skyddad funktion utifrån vilken 

man blev spindeln i nätet avseende distribution av 

narkotika till de boende som placerats under deras 

tänkta kontroll och ansvar. I andra fall valde man att 

bruka det blinda ögat. Så småningom kom insikten 

om att den här formen som samhällsinsats var direkt 

kontraproduktiv och i stället för att unga bröt med sin 

2 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 

livsstil med droger, så underhöll det rekrytering av nya 

ungdomar in i ett narkotikamissbruk. Det var till de 

här anläggningarna man begav sig om man ville köpa 

hasch eller amfetamin och samtidigt kunde man där få 

avsättning för stöldgods. 

Mellan varven rapporteras det om de mest häpnadsväckande 

formerna för social omsorg. Nu har den här 

varianten av insats för missbrukare fått en renässans, 

Bland annat Västbergamodellen med skattefinansierat 

missbruksboende. Återigen finns det, av samhället 

organiserat, anläggningar där man accepterar att 

missbruket får fortgå utan att det finns på plats någon 

insats för att förhindra det eller någon övrig rehabiliterande 

åtgärd. Uppgivenhet, likgiltighet, nonchalans, 

oansvarigt, cynism, flykt från ansvar av ett slag som är 

helt motstridigt mot den policy för omsorg som varit 

rådande under många år. Skammen har blivet dragen 

över missbruksvården och den sociala omsorgen av 

den svenska modellen. 

Det må vara så att det för 40 år sen var rätt förvirrat 

och naivt avseende värderingar och vad som kunde 

leda till framgång med socialt stöd, missbruksvård och 

prevention, när samhället ställdes inför en problematik 

man saknade erfarenhet av. Nu finns historiken, 

omfattande forskning och en lång erfarenhet av strategier 

och modeller i ett land som förefaller ha lyckats 

bäst. Mot den bakgrunden är det svårt att finna annan 

människosyn och inställning hos de som har ansvaret i 

de här fallen än den att missbrukarna ger vi fan i. Man 

kanske rentutav finns med i den kör av vissa cyniker 

med avsaknad av humanitär insikt och empati som 

nu ropar ”Äntligen” eftersom att deras filosofi ”Släpp 

knarket fritt och låt dom knarka ihjäl sig” har börjat 

praktiseras. Politikerna, enligt ett citat, hör och häpna, 

har velat ha ett sådant här ställe! 

Anders Stolpe 

Vice ordförande i SNPF

Info från styrelsen 

SNPF på Facebook 

SNPF jobbar kontinuerligt med att informera och motivera 

er medlemmar genom tidningen samt de konferenser 

vi anordnar och snart kommer vi även kunna erbjuda 

snabbare uppdateringar på narkotikaområdet då SNPF 

nu tar plats i de sociala medierna. SNPF jobbar just nu 

på att ta fram ett Facebook-konto där medlemmar kan 

gå med och syftet är att snabbare kunna nå ut med korta 

notiser, upplysningar och annat som kan vara intressant. 

Det har hänt väldigt mycket på narkotikaområdet de 

senaste åren och det är viktigt att hålla sig uppdaterad. 

Vi ser det som vår uppgift att tillgodose det behovet och 

lovar att leverera hänvisningar till aktuella domar, artiklar, 

lagändringar eller relevanta tv-program. Mer info kommer. 

Inbjudan och anmälan till konferensen i 

Karlstad 2013 

På sidan 73 i tidningen finner du inbjudan till vårens 

utbildningskonferens i Karlstad med kort info om programmet 

och om anmälan till konferensen. 

I detta nummer medverkar följande externa skribenter: 

Ungdomsroteln i stockholms City sid 6 

pia Bodén 10 

Magnus skoglund 15 

Daniel fernström 18 

tommy Moberg 22 

Marie Clasgård 30 

Maria Wallberg 51 

poliser från kronoberg och kalmar 64 

kim nilvall, sara nylén och fredrik Mattsson 66 

redaktörens 

spalt 

Narkotikamissbruket bland ungdomar 

i Sverige ligger på en betydligt 

lägre nivå än i de flesta andra europeiska 

länder. Så har det alltid varit 

och det beror på den restriktiva narkotikapolitiken 

vi har i Sverige enligt 

politiker och andra som vet. 

Polisens bidrag till att hålla ungdomars 

missbruk på en jämförelsevis 

låg nivå har varit gatulangningsgruppernas 

arbete. Så gott som i varje 

stad har det sedan 20 år funnits en 

grupp poliser vars uppgift har varit 

att bekämpa gatuhandel och missbruk 

av narkotika. 

Sedan några år tillbaka har GLG 

organiserats bort, en efter en, för 

att ingå i myndigheternas allmänna 

brottsspaningsgrupper. Malmö och 

Nyköping är två färska exempel. 

Narkotikabekämpningen på gatunivå 

blir då givetvis lidande, eftersom 

spaningsresurserna i första hand 

används för att klara upp akuta 

våldsbrott och gängbrottslighet, som 

blivit allt vanligare. 

De senaste två-tre årens mätningar 

visar att svenska ungdomars narkotikamissbruk 

ökar av i synnerhet cannabis 

och nya syntetiska internetdroger. 

Kan detta ha något samband med 

att risken för upptäckt har minskat, 

eller är det så att samhällets tillbakaträdande 

ger signaler om att det är 

mer tillåtet att missbruka droger. 

De som propagerar för en legalisering 

blir också allt fler och ges 

stort utrymme i media och kulturella 

forum. Nyligen deltog jag vid ett 

seminarium på Uppsala universitet 

där journalisten och riksdagsledamoten 

Maria Abrahamsson tyckte att 

det nu var dags att avkriminalisera 

bruket av narkotika. 

GOD JUL 



3

Ifrågasatt polisinsats 

mot skolungdomar 

Jo: rättsliga grunder vid narkotikainsatsen 

Ungdomsroteln vid Polismyndigheten i Stockholms län genomförde den 18 april 2012 

en insats som hade bakgrund i misstankar om narkotikahantering vid en grundskola 

på Södermalm i Stockholm. Vid insatsen hämtades ett antal ungdomar till förhör i 

sina hem tidigt på morgonen. Föräldrar till två av ungdomarna anmälde polisen till JO, 

varvid de särskilt ifrågasatte att deras barn hämtats till förhör. 

JO, som granskat handlingarna i ärendet och inhämtat muntliga upplysningar från 

polisen, bedömer att polisens åtgärder vid hämtning av ungdomarna haft rättsliga och 

sakliga grunder. 

Bakgrund 

”Såväl själva insatsen som de bakomliggande omständigheterna 

är väl dokumenterade i ärendet. Av detta 

framgår att det funnits rättsliga och sakliga grunder 

för de åtgärder som anmälarna ifrågasatt. Proportionen 

mellan mål och medel kan alltid diskuteras kring 

insatser av detta slag, men vid en samlad bedömning, 

och då med särskilt beaktande av den utförliga information 

som getts och av att inget tyder på annat än att 

insatsen genomförts på ett så långt möjligt hänsynsfullt 

sätt, anser jag inte att det finns grund för kritik mot 

att ungdomarna hämtades och att deras mobiltelefoner 

togs i beslag. Jag vidtar därför ingen ytterligare åtgärd 

i anledning av anmälningarna.” 

Bakgrund 

Det var den 3 april som en anmälan upprättades angående 

narkotikabrott på Åsö grundskola. Enligt anmälan 

hade både skolans rektor och lärare uppfattningen 

om att det hanterades narkotika på skolan. Personal på 

skolan berättade att de hade iakttagit situationer bland 

eleverna som väckte misstankar om narkotikahantering. 

Även fältassistenter hade fått bekräftat av elever 

på skolan att det röktes på vid fester. Några föräldrar 

som hade misstankar tog sina barn till Maria Ungdom 

där de fick lämna urinprov, som i några fall visade sig 

vara positiva. 

Ett gediget polisarbete med många samarbeten sattes 

igång. Vi prioriterade denna insats, vilket innebar att 

den fick ta mycket resurser i anspråk. Detta gällde ju 

ungdomar som med stor sannolikhet befann sig nära 

narkotika på ett eller annat sätt, och denna närhet var 

på deras grundskola. En skola som man är skyldig att 

befinna sig i många timmar om dagen. 


– Vi hade inte några klara brottsmisstankar mot 

någon specifik person men jag ansåg, utifrån de dokument 

vi hade i ärendet, att de elever som skolan hade 

namngivit för oss kunde anses tillhöra kategorin vittnen, 

berättar Peter Wittboldt som är förundersökningsledare 

på ungdomsroteln. 

– Jag tänkte fler än ett varv över de tvångsmedel 

som jag beslutade om, men ansåg att besluten var 

nödvändiga för att vi skulle få så mycket information 

som möjligt, fortsätter Peter Wittboldt. – Besluten var 

kanske ”vågade” men jag gjorde bedömningen att 

lagstiftningen gav oss utrymme för dessa beslut, vilket 

senare bekräftades av JO. 

tolv ungdomar hämtades i hemmet 

Det var också Wittboldt som fattade beslutet om att 

hämta 12 ungdomar mellan 15 och 17 år gamla till förhör 

samt att ta deras mobiltelefoner i beslag. 

– Om vi hade kallat ungdomarna till förhör istället 

för att hämta dem var risken stor att de skulle vara 

förberedda och ha pratat ihop sig, syftet med förhören 

kunde då gå till spillo. Vi ville komma åt deras vetskap 

om narkotikahanteringen på skolan, vilket inte per 

automatik innebar att ungdomarna själva skulle misstänkas 

för brott. 

Vi använde oss av reglerna om hämtning i Rb 23:7. 

Jag ansåg även att det förelåg skäl av särskild vikt, 

vilket krävs för att hämta vittnen till förhör. Poliserna 

som genomförde hämtningarna hade även med sig 

beslut om personell husrannsakan om det skulle krävas 

för att kunna genomföra hämtningen, vilket också 

krävdes i två fall. 

Eftersom vi sedan tidigare hade erfarenhet av ungdomsutredningar, 

visste vi att det kan vara svårt att

få information vid förhör, ungdomar vill inte ”gola”. 

Många ungdomar inser inte när det är dags ”att börja 

prata” för sin egen skull. Av den anledningen tog jag 

beslut om att ungdomarnas/vittnenas mobiltelefoner 

skulle tas i beslag enligt Rb 27:1 ”äga betydelse för 

utredningen”. Ungdomar kommunicerar ju i stor 

utsträckning via sms. Det var mycket riktigt via telefonerna 

vi fick den mesta informationen. 

Ungdomarna hämtades i respektive bostad 07:00 på 

morgonen den 18 april. Föräldrarna erbjöds följa med 

till polisstationen för att eventuellt närvara vid förhöret 

och de informerades både muntligen och skriftligen 

om anledningen till polisens åtgärder. 

polisens brev till föräldrarna 

”Med anledning av misstankar om omfattande narkotikaförsäljning/ 

missbruk på skolan och bland 

dess elever har vi beslutat om hämtning till förhör av 

några elever, bland annat ditt barn. Vi hoppas kunna 

få information som leder oss fram till vilka som 

hanterar narkotikan på skolan. Då det finns risk att 

flera på skolan har kännedom om problematiken och 

för att förhindra att man ”pratar ihop sig” så hämtar 

vi alla samtidigt. Den tiden på dagen då vi vet att 

de flesta är hemma, inklusive föräldrar, är tidigt på 

morgonen. Därför ringde vi på hos er så tidigt idag. 

För att undvika onödig uppmärksamhet har vi valt att genomföra 

åtgärderna i civila kläder och med civila fordon. 

Jag vill ändå uttrycka min förståelse för att det kan 

kännas obehagligt och att denna start på dagen kanske 

har medfört problem för er familj/jobb/skola etc. 

Vi kommer att informera skolan och socialtjänsten så att 

de kan förbereda eventuella uppföljande frågor/åtgärder. 

Vi är dock oerhört målmedvetna med att försöka 

få en narkotikafri skola för era barn och har därför 

lagt ned resurser både före, under och efter insatsen. 

Jag hoppas på er förståelse. Har ni frågor 

eller synpunkter, alternativt får reda på information 

efteråt som kan vara av värde för vår utredning, 

så är ni varmt välkomna att kontakta oss! 

Patrick Widell” 

Kontaktlista bifogades. 

Mer om insatsen 

Insatsen genomfördes enligt plan. Det krävdes ett stort 

jobb och många förberedelser för att få logistiken att 

fungera med t.ex. fordon, personal som genomförde 

hämtningarna, personal som genomförde förhören, socialtjänsten, 

personal som hanterade massmedia (som 

visade mycket stort intresse 

för insatsen) förhörslokaler, 

personal som informerade anhöriga. 

Vi var ca 40 personer. 

Insatsen resulterade inte i några 

positiva åtalsbeslut. Ett problem 

med en sådan här narkotikainsats 

är att den inte innehåller 

några beslag, vilket är en 

klar nackdel. Det kan kanske 

vara lätt att dra slutsatsen att 

insatsen blev ett misslyckande, 

vilket skulle vara olyckligt. 

Det viktigaste syftet, kanske 

framför allt i ungdomsärenden, 

måste ju vara det förebyggande 

resultatet. Om denna insats har 

resulterat i att någon eller några 

ungdomar har fått sig en tankeställare 

och slutat med att 

hantera narkotika så har insatsen 

rönt en stor framgång. I 

detta fall har det förebyggande 

resultatet varit stort enligt lokal 

polis, skolans personal, kringliggande 

skolor samt givetvis 

ungdomarna själva. n 

Ungdomsroteln, 

Stockholm City 


7

polis och socialtjänst 

i samverkan på fältet 

text: pia bodén, Socialsekreterare 

I mitt arbete som socialsekreterare vid Maria Ungdom har jag sedan 2004 haft möjlighet 

att delta i och följa utvecklingen i Stockholm av fältförlagt samarbete mellan polis 

och socialtjänst i syfte att förbättra omhändertagandet av ungdomar som misstänks 

för narkotikarelaterad brottslighet. 

MUMIN-projektet ser till helheten 

När polisen ingriper mot en ung person med anledning 

av narkotika finns det ofta behov också av sociala och 

medicinska insatser. För att få bästa möjliga effekt av 

de samlade resurserna krävs en samordning och ett helhetsperspektiv 

där ungdomens behov är utgångspunk- 


ten. De organisatoriska och praktiska förutsättningarna 

för ett sådant arbetssätt gavs i MUMIN-projektet 

(start 2004), en samverkan mellan Ungdomssektionen 

vid Länskriminalen i Stockholms län samt socialtjänst 

och landsting vid Maria Ungdom. (MUMIN: Maria 

Ungdom Motiverande Intervention). En polisstation 

inrättades i Maria Ungdoms lokaler, vilket gav ungdomarna 

och deras familjer möjlighet att, direkt efter 

avslutat förhör, få de första kontakterna för vård- och 

behandling, vid behov också akut medicinskt omhändertagande. 

Därmed upprättades en väl fungerande 

vårdkedja. Denna verksamhet är numera permanent. 

För mig personligen har begreppet MUMIN kommit 

att stå för ett sätt att tänka och agera kring ungdomar 

med missbruksproblem. Det innebär en gemensam 

vilja att möjliggöra ett optimalt omhändertagande av 

ungdomen och dennes familj genom hela vårdkedjan. 

Under MUMIN-projektet tydliggjordes behovet av 

ett utvecklat samarbete på fältet mellan polis och 

socialtjänst. Ett framgångsrikt sådant fanns redan 

i Göteborgs Stad. Med detta som förebild utarbetades 

en samarbetsform mellan Länskriminalens 

Ungdomssektion och socialtjänsten vid Maria Ungdom 

i enlighet med de lokala förutsättningarna i Stockholm. 

År 2007 bemannades Ungdomsektionen med socialsekreterare. 

Det gemensamma arbetet på fältet är föränderligt 

och kan snabbt växla från att vara av rent polisiär 

karaktär till att sociala frågor blir dominerande. Detta 

ställer höga krav på situationsanpassning utifrån det 

aktuella läget och förutsätter ett nära samarbete mellan 

de båda yrkeskategorierna. Lyhördhet och förståelse 

för varandras yrkesutövning är nödvändig. Samtidigt 

är det av största vikt att uppdraget och rollen för 

respektive yrkeskategori hålls isär och tydligt kommuniceras 

till den aktuella ungdomen och dennes familj.

Drogfrihet är målet 

På Maria Ungdom finns en lång tradition att arbeta i 

team med företrädare för olika professioner: socialarbetare, 

sjuksköterskor, läkare, psykologer, mentalskötare 

och psykoterapeuter. Dessa representerar dessutom 

två olika myndigheter. Samarbetet med polisen visade 

sig i stor utsträckning innehålla likartade möjligheter 

och svårigheter. De viktigaste förutsättningarna för att 

kunna lösa uppkomna problem på ett bra sätt, var även 

här att det fanns ett gemensamt mål och en vilja att 

förstå villkoren för den andra professionens yrkesutövning. 

Socialarbetare och poliser har här ett gemensamt 

mål: att ungdomar ska få hjälp att avsluta sitt missbruk. 

Detta var den attityd och det förhållningssätt 

jag från första stund möttes av från Länskriminalens 

Ungdomssektion. Sedan dess har verksamheten växt 

och utvecklats. Bland annat har ett samarbete med 

Söderortspolisen upprättats både i samband med deras 

återkommande insats mot narkotika (GÅSEN) och i 

projekt där MUMIN-metoden prövats för nya åldersgrupper. 

Vi som företrätt socialtjänsten på fältet i 

dessa sammanhang har mött ett professionellt arbetssätt 

och ett prestigelöst förhållningssätt från både 

Ungdomssektionen och Söderortspolisen. Det har funnits 

en vilja att samarbeta på alla nivåer. Sammantaget 

har detta gett oss ”gäster” i Polismyndigheten goda 

förutsättningar för det sociala arbetet. 

De uppsökande socialsekreterare som arbetar på 

fältet med polisen är anställda vid Ungdomsjouren, 

som är Stockholms Stads funktion för uppsökande 

arbete med ungdomar. De fungerar som ett komplement 

till stadsdelarnas arbete, i första hand på kvällar 

och helger. Beslutsfattandet ligger på respektive socialjour, 

som har ansvar för myndighetsutövningen. 

Socialsekreterarens funktion i det operativa arbetet 

omfattar hela kedjan, från polisingripande, närvaro 

vid förhör och fortsatt länkning till lokal socialtjänst 

och behandlingsinsatser. Den innefattar också krisstöd, 

motivationsarbete och att, i samarbete med 

aktuell socialjour, bedöma behovet av akuta insatser. 

Ett underlag för kommunens eller stadsdelens fortsatta 

arbete med ungdomen ska skyndsamt överlämnas till 

ansvarig handläggare. Socialsekreteraren på fältet följer 

ärendet tills det är överlämnat till dem som ska 

arbeta på längre sikt. 

En stor fördel med det här arbetssättet är att det 

sociala perspektivet finns med redan från början. Det 

ger också möjlighet att utnyttja kraften i den kris som 

polisingripandet innebär för familjen. Redan i det 

akuta skedet kan denna formulera sitt uppdrag till 

behandlarna på Maria Ungdom eller annan öppenvård. 

De får hjälp att snabbt etablera en kontakt. 

alla vinner på samarbetet 

De ungdomar jag möter i samband med att de är föremål 

för misstanke om narkotikabrott kan ha mycket 

olika behov. Problematiken är mycket varierad. Deras 

nätverk kan se mycket olika ut. Min utgångspunkt är 

att, så långt det är möjligt, få en bild av hela deras situ- 

ation – familj, boende, psykiskt mående, skolgång osv. 

En första bedömning av omfattningen av missbruket 

ingår naturligtvis alltid, liksom graden av akut påverkan. 

Det här är ett exempel på hur arbetsgången kan se ut: 

• En minderårig person påträffas av polis och misstanke 

om ringa narkotikabrott uppkommer. Vårdnadshavarna 

kontaktas och ungdomen medtas för 

förhör och kroppsbesiktning till polisstationen vid 

Maria Ungdom. 

• Jag närvarar vid polisförhöret som representant 

för socialtjänsten. Genom att jag varit med under 

det föregående förloppet har jag oftast hunnit få en 

ganska god uppfattning om den aktuella situationen 

exempelvis vad gäller tidigare kontakter med 

socialtjänsten och/eller Maria Ungdom, föräldrarnas 

inställning eller graden av påverkan. Tankar 

runt den fortsatta handläggningen tar form efter 

hand. 

• Behovet av akut läkarbedömning övervägs. 

• Bedömning görs om det finns behov av akuta insatser 

från Socialjouren. 

• Familjen informeras om vad Maria Ungdom kan 

erbjuda. 

• Information ges om den fortsatta handläggningen 

inom socialtjänsten. 

• Efter samråd med familjen ges konkret hjälp med 

de kontakter som ska tas i närtid, exempelvis med 

Maria Ungdoms akutmottagning eller för inbokning 

av nybesök vid Maria Ungdoms utrednings- 

och behandlingssektion. 

• Krisstöd vid behov till familjen. 

• Skyndsam anmälan muntligt och skriftligt till lokal 

socialtjänst. 

Därmed är ärendet formellt avslutat för min del. Det 

har tagits över av dem som arbetar på längre sikt. 

Min uppfattning är att samhället genom samverkan 

på fältet mellan polis och socialtjänst får ut mer av de 

totala resurserna. Det är också en vinst för familjerna 

och ungdomarna som på detta sätt får omedelbart stöd 

att hantera en påfrestande situation. De får också, i 

direkt anslutning till polisingripandet, hjälp att initiera 

mer långsiktiga stöd- och behandlingskontakter. Inte 

minst ger arbetssättet en tillfredställelse för de poliser 

och socialarbetare som möter unga med missbruksproblematik. 

n 


11

Maria ungdom behövs 

Maria ungdom i Stockholm tar emot stupfulla och nerdrogade ungdomar yngre än 20 

år, som polisen eller ambulanspersonal tagit hand om i Stockholm. 

Sjuksköterskan Helen Nilsson är enhetschef för akut- 

och heldygnsvården på Maria ungdom. Hon berättar 

att avdelningen är indelad i tre zoner; entrén, tillnyktringsavdelningen 

och intagningsavdelningen. 

Under helger, och särskilt storhelger som nyår, valborg 

och halloween, kan många ungdomar och ledsagare 

samlas i entrén samtidigt. De som är i omedelbart 

behov av vård, oftast tillnyktring efter för mycket alkoholintag, 

läggs in i tillnyktringsdelen som består av två 

rum med madrasser på golvet. Pojkar och flickor var 

för sig. 

Efter tillnyktring blir de unga intervjuade av personalen 

som gör en akut bedömning av den unges situation. 

Om inte fortsatt vård krävs bokar man också in 

tid för ett återbesök för att göra en ny bedömning, 

innan patienten lämnar Maria ungdom, oftast tillsammans 

med föräldrarna. 

Sjuksköterskan Helen Nilsson är chef för akuten och heldygnsvården 

på Maria ungdom i Stockholm. 

problem med cannabis ökar 

Medelåldern på de intagna är 17 år, men Helen Nilsson 

säger att man ibland får ta hand om 13-åringar som tagit 

sin första fylla eller mår dåligt av cannabisrökning. 

Hon ser att alkoholfallen minskar och problemen med 

cannabis ökar. 

De som missbrukar cannabis eller annan narkotika 

blir i regel inlagda i zon 3, som är intagningsavdelningen 

med 6 vårdplatser. Här kan man få vistas från ett 

par timmar till 1-2 veckor. Helen Nilsson och hennes 

engagerade personal, som utgörs av sjuksköterskor och 

erfarna mentalvårdare, gör då en noggrann utredning 

om den unges förhållanden i hemmet och i skolan. Det 


är viktigt att klarlägga om dessa ungdomar är utsatta 

för mobbning eller andra övergrepp som kan vara en 

bakomliggande orsak till missbruk. 

De flesta underåriga söker sig till Maria ungdom 

tillsammans med föräldrarna som misstänker att deras 

barn börjat missbruka narkotika. Barnen kan ha förändrats 

och blivit håglösa, vänder på dygnet, hjälper 

inte till hemma längre etc. Cannabisrökning är ofta 

orsaken, men dessa ungdomar inser inte själva att de 

har något problem med cannabis. 

Ibland söker ungdomar själva vård när de rökt 

länge, blivit psykotiska, inte ätit och sovit på ett tag 

sedan de blivit utslängda hemifrån eller där de bott. 

Urinprov missar nya droger 

När ungdomar kommer akut eller på återbesök tas urinprov 

för att fastställa vilken eller vilka droger den unge 

missbrukat, eller om de är drogfria vid återbesök. Man 

tar däremot aldrig blodprov för droganalys. Ett problem 

med detta är att Spicedroger och många andra nya s.k. 

internetdroger inte kan upptäckas i urin. Även i blodprov 

har det varit svårt att upptäcka Spice-substanser 

om inte rökning skett strax innan provtagningen. 

aDHD-diagnoser allt vanligare 

Allt fler unga som kommer in har en ADHD-diagnos. 

Under vistelsen på Maria ungdom kommer det ibland 

fram att när de blev utredda och fick sin ADHD-diagnos, 

rökte de också cannabis. Det bekymrar Helen Nilson 

att de fått en diagnos under sådana förhållanden 

när hjärnan varit drogpåverkad. Helen Nilsson påpekar 

också, apropå de allt fler ADHD-diagnoserna, att 

man inte får glömma att posttraumatiskt stressyndrom 

(PTSD), alltså traumatiska händelser från tidigare i livet, 

kan ge samma symtom som ADHD. 

Inom Maria ungdom finns ett neuropsykiatriskt 

team som också utreder och diagnosticerar ADHD. 

Men här har man dock stor erfarenhet och kunskap 

om ungdomars missbruk och andra underliggande problem, 

vilket förmodligen ger säkra diagnoser. 

Trots allt är personalen på Maria ungdom mycket 

motiverade och känner att de gör goda insatser genom 

att ge hjälp och stöd till ungdomar och föräldrar när 

de som bäst behöver det. Man vet också att många 

ungdomar fortsätter att missbruka i vuxen ålder av 

olika anledningar och det är därför svårt att mäta ett 

långsiktigt resultat. n 

Gunnar Hermansson

Ungdomar och droger 

– konsekvenser av polisens ingripande 

Margareta Ross Bergsten har utvärderat i vilken mån ingripanden av polisen, och i förlängningen 

andra myndigheters insatser, har fått unga droganvändare att bli drogfria 

efter att deras missbruk upptäckts. 

Studien omfattar 101 unga män och kvinnor mellan 15 

och 25 år, som någon gång under 2001 varit anmälda 

en eller flera gånger för ringa narkotikabrott i Linköpings 

kommun. 

Under åren 2003-2006 gjordes en uppföljning av 

ungdomarnas situation genom att samla in uppgifter 

om deras bakgrund, grad av missbruk och kriminell 

belastning samt vilka insatser och stöd de fick ta del 

av. Syftet var att identifiera vilka effekter polisens 

ingripande några år tidigare hade haft. Hade det lett 

till drogfrihet och minskad brottslighet? Detta var en 

central fråga liksom hur samarbetet hade fungerat mellan 

polisen, socialtjänsten och andra berörda. För att 

göra registeruppgifterna mer levande, gjordes ingående 

intervjuer med nio av ungdomarna. 

Med rapporten Ungdomar och droger vill Margareta 

Ross Bergsten visa att även om det kan se mycket problematiskt 

ut ibland, så är ”loppet inte kört” för unga 

som tidigt hamnar i ett missbruk. Det viktiga är att upptäcka 

och agera för att komma tillrätta med missbruket 

och bakomliggande orsaker. Lösningen är inte att vänta 

och se, tro att det går över av sig själv, eller att tro att 

någon annan löser det. Insatserna kommer då ofta för 

sent. Polisens arbete att tidigt upptäcka och ingripa mot 

ungdomars drogmissbruk är en viktig del i det preventiva 

arbetet och en förutsättning för övriga insatser. 

Många riskfaktorer – sämre prognos 

Efter tre år, dvs. 2004, bedömdes 44 av ungdomarna 

tillhöra gruppen ”troligt positivt utfall”. Åtta ungdomar 

hade avlidit av olika orsaker under åren 2001- 

2004. De övriga 49 var fortfarande aktuella med nya 

polisanmälningar och hade i många fall aktuella journaler 

hos socialtjänsten. 

Inte överraskande visade studien att unga med få 

riskfaktorer, få polisanmälningar och genomförd skolgång 

klarat sig bättre än de som tidigt kommit till socialtjänstens 

kännedom och som haft en problematisk 

eller tidigt avslutad skolgång eller som har rapporterats 

för flera brott. 

Ur gruppen ”troligt positivt utfall” valdes nio 

ungdomar ut för intervju. De fick beskriva sin familjebakgrund 

och erfarenhet av droger och brott. 

Familjebakgrund varierade från till synes helt normala 

familjeförhållanden till missbrukande och kriminella 

föräldrar. De droger som ungdomarna använde mest 

var cannabis, amfetamin och bensodiazepiner (sömn- 


medel och lugnande medel). Även ecstasy och hallucinogena 

svampar förekom. 

Myndighetspersoners attityd viktig 

Ett annat syfte med intervjuerna var att ta reda på hur 

ungdomarna upplevde kontakten med polisen och andra 

instanser. Det är svårt att dra några slutsatser av endast 

nio intervjuer, men ett gott bemötande kan vara en 

hjälp på traven mot ett bättre liv, på samma sätt som ett 

dåligt bemötande av myndighetspersoner kan leda till 

motsatsen. Flera av de intervjuade hade mött både poliser 

och personal inom socialtjänsten som hade en dålig 

attityd och heller inte verkade vara kunniga om droger 

och drogmissbruk. Gatulangningsgruppens poliser 

är mer kunniga på området och är vana vid kontakter 

med unga missbrukare, vilket märktes i intervjuerna. 

Några exempel: 

Hanna: 

”…var mera för att få oss att berätta vem vi köpt av, så 

därför var de väldigt trevliga mot oss. Kan inte säga nå´t 

dåligt om polisen.” 

Sara: 

”…Och hon verkade inte så informerad om droger, det 

kändes inte så, det kändes som att hon, som jag uttryckte 

det då, att hon var en ganska puckad polis, hon kan 

inte ha haft hand om droger egentligen. Det kändes som 

att hon var så okunnig på sättet hon pratade och som 

hon förklarade saker och sättet hon frågade saker”. 

Pontus: 

Vanliga uniformerade poliser och trafikpoliser, särskilt 

tjejer, har varit stöddiga och otrevliga… Relationen 

med GLG var OK, de gånger jag satt i arresten hälsade 

de på och kollade att jag mådde bra.” n 

Studien kan laddas ner i sin helhet på www.carnegieinst.se 

Margareta Ross Bergsten. 

Gunnar Hermansson

Ungdomar och droger 

– betraktelse från en ”utvärderad” polis 

Nej, jag är personligen egentligen inte en av de ”utvärderade” 

kollegorna i Margareta Ross Bergstens analys 

kring konsekvenserna av polisens ingripanden mot 

ungdomsmissbruk. 

Jag har dock, i en liten del, varit Margareta behjälplig 

med hennes arbete att få fram anmälningar och statistik 

gällande 2001, och har därtill mött de ungdomar 

som återfinns i analysen efter 2001 då dessvärre flera 

av dem fortsatte med sitt missbruk. 

En aktivt närvarande och kunnig polis 

bygger framgång 

Jag påstår, efter att ha jobbat 14 år specifikt med dessa 

frågor på fältet och fortsätter göra det, att om polisen, 

bland andra aktörer, framgångsrikt ska kunna bidra till 

att få en ungdom motiverad till att bryta ett destruktivt 

beteende, så handlar det om kontinuitet. 

Kontinuitet i narkotikaarbetet – att vi har poliser 

som under lång tid får arbeta med narkotika på fältet 

och som bygger upp sin kunskap kring arbetssätt, 

kring drogerna och dess följder (på alla plan) och kring 

vilka forum (mötesplatser på Internet och IRL – ”in 

real life”) som gäller just för stunden och på den ort 

man arbetar. 

Vi kan inte på polismyndigheterna runt om i landet 

endast ha tillfälliga narkotikaprojekt och satsningar på 

kort sikt där ungdomarna möter kollegor som endast 

tillfälligt jobbar mot narkotika. 

kontinuitet i narkotikautbildningen – att polismyndigheterna 

ser till att hålla nivån på kunskapen 

kring narkotikaarbetet levande. Att nya poliser involveras 

i arbetet mot narkotika, om det så är i ett mängdbrottsperspektiv, 

livsstilskriminellt beteendemönster 

eller i satsningar mot trafikbrottslighet. Tyvärr har det 

under flera år sett ut som så att den enda utbildningen 

en polis i yttre tjänst har när det kommer till narkotika, 

är den som man hade på Polishögskolorna. Därefter 

följer ingen introduktion eller utbildning i hur man 

på fältet arbetar mot narkotika trots att man dagligen 

möter missbrukare (även om man inte ser dem). 

kontinuitet i den repressiva delen – att ungdomarna 

möter en aktiv polis som visar att narkotikabrottslighet 

är straffbart, inte bara en gång utan varje 

gång. 

Här menar jag inte att ungdomen ”oftare ska kissa 

på polisstationen än hemma” utan att polisen, efter att 

ett ingripande/rapporterande har skett, ska anstränga 

sig för att inom rimlig tid återigen sätta fokus på 

ungdomen ifråga och se om där finns underlag för 

att nå upp till skälig misstanke om nytt brott. Med 

en kontinuitet i den repressiva delen visar vi att 

polisens ingripanden är en av flera återkommande 

negativa konsekvenser av narkotikabruk/missbruk 

och/eller annan narkotikabrottslighet. Det handlar 

om att ungdomen ska komma till insikt över att de 

negativa konsekvenserna överväger de romantiserade 

”fördelarna” med narkotikan. Först då är de 

förhoppningsvis mottagliga till ett förändrat liv. 

Har det då hänt något sedan 2001? 

Ja och nej, är väl svaret. Några har lyckligtvis slutat 

med narkotika, några har fortsatt missbruka tyvärr och 

några är dessvärre inte längre i livet. 

Nya droger etablerar sig och ger ett ”uppsving” för 

alla droger på marknaden. Glorifieringen av cannabis 

har ökat, speciellt ogenerat i mediakulturen. 

Högsta domstolens narkotikapolitiskt omvälvande 

syn på narkotikastraffen och därtill farlighetsgraden 

av olika droger bidrar, vilket vi direkt ser och möter 

i attityden hos de vi ingriper mot, tyvärr till att vi får 

mer ”orädda” aktörer på banan. De som tidigare bar 

på en viss mängd kan nu bära dubbelt så mycket men 

ändå bara riskera knappt halva straffet mot tidigare. 

Lyckligtvis, oberoende av rättsväsendets tillämpning 

av straffsatser och tolkning av lagar, så är fortfarande 

en mycket stor majoritet i samhället mot narkotika. 

Och det ska vi bygga på och värna om. Det gör vi 

med KONTINUITET – i närvaron, i kunskapen, i den 

repressiva delen! 

Kriminalinspektör 

Magnus Skoglund, 

GLG Linköping 


15

operation rökelse 

- Insats mot unga narkotikabrukare i forshaga, karlstad och kil 

Polisens ungdomsgrupp i Värmland börjar under sommaren 2012 misstänka att det 

är något som inte står rätt till i Forshaga. En del inkomna underrättelser pekar på problem 

med droganvändning hos ungdomar i samhället. 

I början på september besökte ungdomsgruppen en föräldrafri 

fest i Forshaga där många ungdomar befann 

sig. De iakttagelser man kunde göra där, stärkte polisens 

misstankar om att det fanns ett drogproblem. 

Ett par dagar senare såg spanare hur tre killar stod 

och rökte hasch i centrala Forshaga. De tre ungdomarna 

togs med till polisstationen för att lämna urinprov 

och ungdomsgruppen påbörjade sitt arbete med att 

söka information gällande misstänkta narkotikabrott. 

Man samlade information från olika källor som är 

brukligt i denna typ av utredningar och 

sammantaget gav detta en bild av ett utbrett missbruk 

bland ungdomar i Forshaga, Karlstad och Kil. 

Polisens kartläggning hade avslöjat ett löst sammansatt 

nätverk av ungdomar som knöts tillsammans genom 

sitt narkotikabruk. Chefen för ungdomsgruppen fattade 

då ett beslut att starta Operation Rökelse 

Misstankarna stärktes 

Efter ytterligare några dagar fick en av polisens ordningspatruller 

ett jobb i Forshaga som gällde en stökig 

fest med mycket ungdomar. Efter att ha fått läget under 

kontroll beslöt patrullen att ta med tre ungdomar som 

man misstänkte för narkotikabrott av olika grad. 

Två av ungdomarna fanns med i det kartläggningsmaterial 

som ungdomsgruppen hade samlat i 

Operation Rökelse och båda lämnade urinprov som 

visade påverkan av narkotika. 

Ungdomsgruppens misstankar stärktes om ett 

utbrett missbruk bland ungdomar i Forshaga och man 

fortsatte arbetet med att identifiera ungdomarna i ärendet. 

För varje involverad person upprättades akter där 

man samlade all information. 

operativ insats 

Fem dagar efter det första ingripandet i Forshaga inledde 

polisens ungdomsgrupp en operativ fas som pågick 

i en vecka. Med hjälp av poliser från ordningsavdelningen 

hämtade man in alla de 28 ungdomar som 

identifierats under kartläggningen. Samtliga förhördes 

och fick lämna urinprov. 

Under den operativa insatsen tog ungdomsgruppen 

stort ansvar när det gäller motiverande samtal med de 

ungdomar som varit föremål för insatsen. Man lade 

särskild tyngd vid samtal med föräldrar och andra samverkansparter, 

som t.ex. socialtjänsten samt skolor. 

Information om insatsen släpptes också till media i 


avsikt att skapa optimala förutsättningar att nå operationens 

målsättning. 

Bra resultat på kort tid 

Utfallet av operationen blev att 28 ungdomar, samtliga 

under 21 år, ansågs skäligen misstänkta för narkotikabrott 

genom eget bruk. Fyra av dem misstänktes också 

för överlåtelse av narkotika. 

Deras föräldrar och sociala myndigheter har fått vetskap 

om ett ofta dolt bruk av narkotika. Flera föräldrar 

har efteråt berättat att deras barn nu brutit med narkotikan. 

Operationen har till synes haft en mycket stor 

preventiv verkan i de berörda orterna. 

En annan framgång med den kortvariga insatsen, 

som pågick mellan den 6 och 18 september 2012, är att 

samhället i stort har uppmärksammat problematiken 

med droger bland unga. 

Ungdomsgruppens kompetens efterfrågas numera 

från allt fler aktörer och polisens arbete har framställts 

som mycket positivt i media. 

Olika enheter inom polisen har samarbetat under 

operationen, något som bidragit till det goda resultatet. 

En annan viktig erfarenhet är att polisiära insatser av 

detta slag mot narkotikabrottslighet blir mindre resurskrävande 

om de föregås av ett gediget underrättelse- 

och utredningsarbete. Resultatet kan bli långt effektivare 

än att lägga resurser på tidskrävande traditionell 

spaning för att samla bevis om narkotikabrott. n 

Daniel Fernström, 

chef för polisens ungdomsgrupp i Samverkansområde syd 

- med säte i Karlstad (Karlstad, Kil, Forshaga, Grums och 

Säffle kommuner ingår).

Hormonmissbruk kan börja redan i gymnasiet 

Tommy Moberg är socionom och doktorand på Göteborgs universitet – institutionen 

för socialt arbete. Han är expert i frågor kring ungdom, dopning och missbruk och 

har en gedigen erfarenhet av utbildning och prevention riktad till såväl ungdomar som 

vuxna. Tommy återger här några reflektioner från möten med gymnasieelever i samband 

med föreläsningar om vad det kan innebära att missbruka anabola steroider. 

- Jag har, trots motstånd från röststarka tjänstemän som 

arbetar mot riktad prevention i skolan, valt att genomföra 

utbildningsinsatser på framförallt gymnasiskolor 

runt om i Sverige. Jag får också ett enormt gensvar från 

ungdomar och skolpersonal. ”Har man lyssnat på dig 

och tar steroider är man ju dum i huvet” som en av 

killarna på en skola i mellansverige uttryckte det. Till 

varje utbildningstillfälle får också skolorna ett enkelt 

material som jag satt ihop för att arbetet skall fortgå 

även efter utbildningsinsatsen. Detta material består av 

reflektionsövningar, värderingsfrågor och en enkel kunskapstest. 

Jag berättar också för skolans rektor och/eller 

elevvårdspersonalen att grundförutsättningen för att 

jag skall komma till skolan är att efterarbetet skall genomföras 

i smågrupper med klasslärare eller mentorer, 

eftersom oreflekterad kunskap inte har önskad effekt. 

Efter genomförd utbildning stannar jag också kvar 

på skolan den tid som behövs för att ungdomarna skall 

kunna få ställa privata frågor och uttrycka sina reflektioner 

och funderingar lite mera avskilt. Det kan vara 

svårt att ställa frågor i en aula med många kompisar 

närvarande som kommeterar. 

Ibland kommer det fram unga tjejer och uttrycker 

oro över sina pojkvänner men ibland också oro för 

bröder eller kompisar. Inte så sällan har dessa flickor 

med sig bilder av pojkvännen i sin mobiltelefon och 

de undrar: ”Kan man se ut så här om man är 17 år?” 

Dessvärre tvingas jag ofta berätta för dem att det inte 

är fysiskt möjligt att utveckla så mycket grov muskulatur 

på den korta tid 17-åringen haft till förfogande 

om han tränar ”rent”. Jag får också en möjlighet att 

prata med dessa unga flickor om hur de kan agera och 

vilka varningssignaler de bör ta på största allvar, hur 

de kan söka stöd och skydd vid olika hotbilder via 

bl.a. föräldrar, elevhälsan, ungdomsmottagningar och 

tjejjourer. Denna kunskap får de dessvärre oftast inte 

på annat sätt. 

snacket kring träningstillskott 

Många frågor handlar om riskerna med kontaminerade 

kosttillskott. Vid några tillfällen har ungdomar kommit 

fram och berättat att min föreläsning har ”sabbat” 

deras upplägg till specialarbete. ”Jag har köpt in olika 

proteinpulver och bestämt mig för att träna med dessa 

under några veckor, för att sedan byta tillskott och sedan 

kunna jämföra resultaten när det gäller bänkpress 

mm. Jag kan ju inte göra det nu!!” 


Vid ett tillfälle på en skola i södra Sverige kom en 

16-årig elev som gick på ett hockeyprogram fram och 

berättade om det grupptryck som fanns i hans förening 

från olika ledare och bland kompisar att använda 

kosttillskott. Han berättade att han inte ville ta dessa 

produkter, men att tjatet var jobbigt. Han hade löst det 

genom att tillverka egna drycker hemma innan träningen. 

Han blandade mjölkprodukter med frukt och fibrer 

och på så sätt kunde han också ”skaka” ihop sin dryck 

efter träningen. Han visste vad han fick i sig och han 

slapp tjatet och att hamna utanför. Det var fantastiskt 

att få träffa en så klok 16-åring och alla milen hem i 

bilen gick faktiskt betydligt lättare. Dessa möten ger 

mig också ett stort hopp inför framtiden – merparten 

av våra ungdomar gör kloka val och min övertygelse är 

att när ungdomar får vettig information kommer de att 

fatta kloka beslut i det som rör deras liv. 

Jag brukar försöka avsluta varje föreläsning med att 

säga till ungdomarna att de befinner sig i en alldeles 

unik sitaution just nu med möjlighet att faktiskt forma 

sin egen framtid och ge sig själva chans till en bra start 

av vuxenlivet. ”Ni har väldigt mycket liv kvar att forma 

och att styra över…..” n 

Tommy Moberg, socionom 

och doktorand vid 

Göteborgs universitet, 

som har stor erfarenhet 

av frågor kring ungdom, 

dopning och missbruk. 

Tommy Moberg

Ungas frågor om 

alkohol och droger 

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 

(CAN) har under hösten 2012 gett ut skriften 

Ungas frågor om alkohol och droger. 

CAN genomför undersökningar av skolelevers drogvanor 

som man presenterar i årliga rapporter. CAN 

driver också webbplatsen Drugsmart.com där man 

besvarar bland annat frågor från unga. Drugsmart. 

com riktar sig också till dem som i sin yrkesroll möter 

ungdomar. 

I den nya skriften har CAN sammanställt fakta om 

de senaste årens utveckling av alkohol- och drogkonsumtionen 

bland unga och vilken riskuppfattning de 

har. Vidare presenteras en färsk undersökning som 

tagit reda på vilka olika typer av källor unga använder, 

vilka frågor de upplever som känsliga och hur de skulle 

söka information och hjälp när det gäller känsliga 

frågor. 

En stor del av skriften ägnas åt frågor och svar om 

alkohol och droger som under åren 2009-2011 förekommit 

på Drugsmart.com. Varje år har i genomsnitt 

640 frågor besvarats och i skriften redovisas ett urval 

av dessa. 

CAN-skriften är utan tvekan en god hjälp för alla 

som arbetar med ungdomar och den kan beställas på 

www.can.se. 


GH 

Ny film om cannabis 

Cannabis 

– risker och konsekvenser 

Många ungdomar uppger att de hellre röker cannabis 

än dricker alkohol. Ungdomarna idag 

har ofta dålig kunskap om både de medicinska och juridiska 

följderna av att använda cannabis. 

I filmen intervjuas narkotikapoliser och socialtjänst 

som berättar om vilka åtgärder de kan vidta och vad 

det innebär att åka fast för t.ex. innehav eller langning 

av cannabis. Vidare intervjuas en f.d. cannabisanvändare 

och hans pappa samt en överläkare på Maria 

Beroendecentrum om de medicinska konsekvenserna. 

Dessutom för vi höra en mamma vars 17-åriga dotter 

som påverkad av cannabis tog livet av sig. 

Syftet är att informera ungdomar om att cannabis 

inte är så ofarligt som de kanske tror, och vilka lagliga 

och medicinska konsekvenser som finns kring cannabisanvändning. 

Filmen har även visats för lärare, skolsköterskor, 

fältassistenter och poliser och reaktionerna 

har varit överväldigande positiva 

För mer info besök www.Kunskapsmedia.se 

GH

strategiska brott bland unga på 00-talet 

Vissa typer av brott bland unga indikerar starkare än andra brott en 

fortsatt lång brottskarriär. De brotten kallas strategiska brott och har 

tidigare studerats av Brå när det gäller personer födda på 1960- och 

1970-talen. Bilstöld var då den brottstyp i gärningspersonernas första 

lagföring som visade på högst risk för många återfall i brott. 

I denna rapport uppdateras kunskapen och de brottstyper som tydligast 

indikerar en fortsatt lång och intensiv brottskarriär under 00-talet 

är rån, tillgrepp av motorfordon samt 

brott som ingår under rubriken brott 

mot allmän verksamhet, främst våld 

och hot mot tjänsteman och övergrepp 

i rättssak. 

Rapporten fördjupar också kunskapen 

om de strategiska brotten genom 

att beskriva de unga som begår dem. 

Vilka levnadsomständigheter kännetecknar 

dessa unga? Skiljer de sig från 

andra unga lagöverträdare? Hur kan 

man med hjälp av den nya kunskapen 

förebygga att unga hamnar i kriminalitet? 

Källa: 

Brottsförebyggande rådet, Brå. 

Rapport 2011:21 

Allt fler missbrukar nätdrogen spice 

Säffletidningen 

Ny drog oroar 

Östhammarspolisen 

UNT 

Allt fler unga drogar sig 

Svt.se/Jämtlandsnytt 

Rubrikerna ovan är hämtade från nyhetsflödet den 8 

november. Liknande rubriker om drogmissbruk förekommer 

dagligen och de gäller oftast oron för ungdomars 

ökade missbruk av cannabis och i synnerhet 

de syntetiska cannabisdrogerna av spicetyp. 

Spice örtblandningar säljs på nätet och är mycket 

mer potenta än hasch och marijuana. Myndigheterna 

har narkotikaklassat ett 20-tal olika syntetiska cannabissubstanser, 

men nya och likvärdiga varianter 

tillkommer i en aldrig sinande ström. Det är dessa 

”lagliga” men också lika farliga varianter av spice 

som köps och används av ungdomar. 

Notiser 

polisbevakning av skola 

efter rån gav narkotikatips 

Omkring månadsskiftet september-oktober 

i år rånades tre 

elever och en annan ung person 

som besökt gymnasieskolan Vipan 

i Lund. Rånen skedde strax 

utanför skolan när ungdomarna 

ensamma var på väg därifrån. 

Det senaste överfallet skedde 

mitt på dagen då en 16-årig 

elev misshandlades och rånades 

av tre pojkar i hans egen ålder 

som inte går på skolan. 

Skolchefen vände sig till 

polisen och begärde bevakning. 

Både uniformerad och 

civilklädd polis började bevaka 

skolan och rånen upphörde. 

Men bevakningen ledde till att 

polisen fick flera tips om narkotikaförsäljning 

av elever på 

skolan och en narkotikapåverkad 

elev greps. 

GH 

Problemet är likartat i de flesta länder i vår 

omvärld. För att få stopp på den lukrativa näthandeln 

med spice måste något nytt hända från myndighetshåll. 

I Norge har Läkemedelsverket nyligen föreslagit 

en klassning av hela substansgrupper, något 

som diskuterats i Sverige men inte ansetts möjligt 

att genomföra. Det är kanske dags att ta sig en ny 

funderare och inte låta byråkratin stoppa oss från att 

skydda en uppväxande generation. 



27

Utbildning om internetdroger 

för detaljhandeln och posten 

Personal inom detaljhandeln och postens personal är primära målgrupper som vi vill 

utbilda och ge ökad kunskap om distributionen av nätdroger anser vi som arbetar i 

Sportfront. Tanken är att samordna och utveckla nätverk tillsammans med polisen 

och socialtjänsten i stadsdelen eller kommunen och på så sätt höja kunskapen och 

beredskapen och begränsa tillgängligheten av droger. 

Sportfront är en stiftelse med säte i Göteborg. Vi arbetar 

förebyggande och stödjande och tar avstånd från 

droger, våld och rasism. Det gör vi genom att anordna 

föreläsningar och utbildningar och genom konsultation 

och handledning för företag, skolor, idrotten och andra 

föreningar, kommuner, stadsdelar, sjukvård, polis, socialtjänst, 

fritidsverksamhet och på föräldramöten. 

samtal med ungdomar ger kunskap 

Efter samtal med ungdomar om vad de tycker vi vuxna 

ska göra i det förebyggande och främjande arbetet mot 

droger, så tyckte de att Sportfront skulle satsa på att 

minska tillgången på droger genom att utbilda posten, 

livsmedelsbutikerna och tobaksaffärerna där man lämnar 

ut postpaket. De berättar öppet om hur lätt det är 

att beställa och hämta ut drogerna, och att vuxenvärlden 

”inte fattar”. Ungdomarna berättar också att det 

mesta finns att köpa på Internet som t.ex. steroider, 

RC-droger ( Research Chemicals, vilket betyder kemiska 

droger som ännu inte narkotikaklassats och därmed 

inte är olagliga att sälja eller inneha), röka, narkotikaklassade 

läkemedel och även olika ingredienser för att 

själv framställa olika substanser. 

Sportfront har engagerat sig i denna fråga och 

utvecklar den med att samordna handlarna i t.ex. en 

stadsdel tillsammans med närpolisen och socialtjänsten 

för att samverka om tidig upptäckt och begränsa 

tillgängligheten av droger. Om fler samverkar ger man 

polisen bättre möjligheter att minska tillgången på 

nya och även ännu inte förbjudna internetdroger. När 

ett postombud misstänker att försändelser innehåller 

nätdroger, ska det vara naturligt att kontakta polisen. 

Förstörandelagen, som infördes 1 april 2011, ger 

polisen och tullen i Sverige rätt att omhänderta syntetiska 

droger som ännu inte är narkotikaklassade 

om de bedömer att syftet med innehavet är kopplat 

till drogmissbruk. Efter beslut av en åklagare får de 

omhändertagna drogerna förstöras. 


posten och postombuden positiva till 

utbildning 

– Det är viktigt med utbildning kring nätdroger eftersom 

vi är postombud och delar ut paket till alla boende 

i vårt närområde. Det är bra om vi kan få kunskap 

kring hur dessa paket ser ut och vad vi skall vara uppmärksamma 

på, säger Karin Lundström som är VD och 

butikschef för ICA-MAXI i Torslanda. 

Butiker som också 

är postombud vill 

hålla sig informerade 

om nätdroger 

och andra droger 

som ofta skickas 

med posten. 

– Samhällsnyttan är att vi genom kunskap kan ge 

polisen uppgifter som kan göra deras arbete enklare. Vi 

inom handeln har alltid nytta av kunskap kring frågor 

som rör droger så att vi kan hålla mer uppmärksamhet. 

Så detta samarbete med polisen och Sportfront gör 

att vi blir duktigare och att vi tillsammans kan göra en 

viktig samhällsinsats, tillägger Karin Lundström. 

– Ju mer vi vet hur de som handlar med dessa 

nätdroger agerar, desto lättare kan vi medverka till 

att minska det. Det är bra att vi får denna utbildning 

och samarbetet med polisen och Sportfront, säger Jan 

Staffas som är butikschef på Hemköp i Torslanda.

– I dag har vi inte så stor kunskap om vilka som 

levererar dessa droger och i vilka förpackningar som de 

skickas i. Ju mer vi kan sprida det och prata om det på 

andra möten som vi har med kollegor runt om i landet 

desto större nytta kan vi göra. 

Enligt Jan Staffas är Hemköp en stor organisation 

med mycket utbildningar om säkerhet, lagar och avtal 

som är obligatorisk för dem som arbetar inom Hemköp 

– Inom Posten har vi pratat en del om nätdroger och 

vår kunskap är inte bra, så vi är mycket positiva till 

denna utbildning och hjälp med nätverk och kontakter, 

säger postmästaren Christer Haglund. 

Energidryckerna är en fara i samhället 

En annan viktig fråga att ta på allvar är den stora användningen 

av energidrycker. Det finns i dagsläget enligt 

Sportfronts mening anledning att vara restriktiv 

med energidrycker och vi anser att det ska vara en 18 

årsgräns, eftersom svensk lag har denna åldersgräns på 

berusningsmedel. 

Flera barn och unga medicineras i onödan med 

tabletter för att de har svårt att koncentrera sig, sömnbesvär, 

ångest, blir speedade och visar symtom med 

bröstsmärtor på grund av intag av energidrycker. 

Sportfront utbildade alla skolsköterskor och skolläkare, 

ca 200 stycken, i Göteborg hösten 2011. En ide 

är att lägga till en fråga i hälsosamtalen som görs i åk 

4 och 8 om bruk av energidrycker. 

Marie Clasgård, grundare av stiftelsen Sportfront och samordnande 

projektledare. 

Sportfronts styrelse består av en tvärsektoriell expertkunskap 

inom våld- och drogförebyggande arbete. Den 

som vill veta mer om vårt uppdrag och vår verksamhet 

kan besöka hemsidan www.sportfront.se. n 

Marie Clasgård 

Inköp av aceton kan indikera knarktillverkning 

Om försäljningen av aceton ökar märkbart i en butik 

på landsbygden, kan det vara en indikation på att ”Spice”, 

dvs. rökmix som innehåller syntetiska cannabinoider, 

tillverkas på orten. Spicemissbruk har blivit mycket 

vanligt bland ungdomar, särskilt på mindre orter där 

tillgången på hasch och marijuana inte är så god som 

på större orter. Dessutom innehåller Spice ofta cannabinoider 

som ännu inte är förbjudna. 

Rökmixar kan köpas färdiga på internet, men de 

är också enkla att tillverka hemma. Den aktiva substansen, 

en syntetisk cannabinoid i pulverform, kan 

beställas direkt från laboratorier i Kina eller köpas från 

mellanhänder. Pulvret löses upp i vanlig aceton utan 

olja. Torkade växtdelar, som kan vara t.ex. örtte eller 

andra blandningar som kan köpas på nätet, doppas i 

lösningen. Efter torkning är växtdelarna impregnerade 

med en syntetisk cannabinoid och kallas nu Spice, som 

vid rökning ger ett cannabisliknande rus. 

Polisen i Norrbotten har märkt av en markant 

ökning av Spice bland ungdomar och man har flera 

gånger träffat på Spicepulver och aceton vid husrannsakningar. 

Under hösten dömdes en 23-åring från 

Boden till tre års fängelse för tillverkning och försäljning 

av Spice. Han hade fyra liter aceton i bostaden. Gunnar Hermansson 


31

Den oreglerade handeln 

med kosttillskott 

När det skrivs eller talas om kosttillskott i medierna och på internet kan det gälla allt 

från oskyldiga vitaminer och mineraler till preparat som befinner sig i gränslandet mellan 

läkemedel och illegala droger. Men vad är kosttillskott egentligen och vilka lagar 

och regler gäller för tillverkarna och handeln? 

Kosttillskott definieras i Livsmedelsverkets föreskrifter 

(LIVSFS 2003:9) som livsmedel avsedda att komplettera 

en normal kost. De utgör koncentrerade källor för 

näringsämnen (vitaminer och mineraler), eller andra 

ämnen med näringsmässig verkan (essentiella fettsyror 

eller aminosyror) eller fysiologisk verkan (fibrer eller 

örter). Kosttillskott får endast tillhandahållas i avdelade 

doser i form av tabletter, kapslar, ampuller med 

vätska och liknande, avsedda att intas i uppmätta små 

mängder. 

För att få kallas kosttillskott måste dessutom produkten 

vara märkt med svensk text med uppgift om 

näringsinnehållet, rekommenderad dagsdos m.m. Den 

ska också märkas med ”kosttillskott” och sådan 

beteckning får endast användas på produkter som uppfyller 

kraven i föreskrifterna. 

Behövs kosttillskott? 

Enligt definitionen innehåller kosttillskott sådana näringsämnen 

som finns i livsmedel och som man tillgodogör 

sig genom att äta en väl balanserad och näringsrik 

kost. Man behöver därför inte komplettera med 

kosttillskott enligt Livsmedelsverket, men en ny undersökning 

som Livsmedelsverket publicerade i september 

2012, Riksmaten-vuxna 2010-2011, visar att svenskarnas 

dåliga matvanor har skapat ett folkhälsoproblem. 

Våra matvanor har visserligen blivit bättre än förr, men 

är fortfarande inte tillräckligt bra. De flesta behöver äta 

mer grönt, fisk, fibrer och fullkorn och mindre socker, 

mättat fett och salt. Sämst matvanor har unga som inte 

får i sig tillräckligt med näring, i synnerhet B-vitamin, 

D-vitamin och järn. 

prestationshöjande livsstilspreparat 

säljs som kosttillskott 

Benämningen kosttillskott används vanligtvis också på 

ett felaktigt sätt för den oöverskådliga marknaden av 

preparat som påstås bidra till bland annat viktminskning, 

förbättrad potens, snabbare muskelbyggnad, 

skärpt koncentration och ökad prestation. Denna typ 

av kroppsförbättrande och prestationshöjande livsstils- 


preparat är tillskott som huvudsakligen inte innehåller 

livsnödvändiga näringsämnen och de ska därför inte 

förväxlas med kosttillskott. De flesta preparaten innehåller 

ämnen som kan vara direkt olämpliga som födoämnen 

eller i vissa fall olagliga. 

Merparten av denna typ av preparat säljs på internet, 

på gym och i de flesta hälsokostbutiker. 

På några få år har handeln med tillskott skapat en 

miljardindustri som i huvudsak omfattas av samma 

regler och tillsyn som livsmedelshantering. 

kontroll av handeln 

Det krävs inget godkännande från Livsmedelsverket 

eller kommunen för att sälja kosttillskott eller andra 

tillskott i Sverige. Kommunerna ansvarar för tillsynen 

med stöd av Livsmedelsverket. Merparten av kommunernas 

resurser går till kontroll av livsmedel med avseende 

på hygien och hållbarhet. Eftersom kosttillskott 

och andra tillskott ofta är väl förpackade och har lång 

hållbarhet, görs kontroller huvudsakligen av att märkningen 

är på svenska och att företagens rutiner är godkända. 

Innehållet i produkterna kontrolleras inte alls 

vid tillsynen. Allt ansvar för att innehållet är korrekt 

och inte innehåller några förbjudna substanser ligger 

på tillverkaren. Icke godkända tillskott kan beläggas 

med saluförbud. 

Kosttillskott och andra typer av tillskott är heller 

inte till för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar 

och får därför inte marknadsföras med påståenden om 

medicinska verkningar. 

granskning av kosttillskott på nätet 

Läkemedelsverket gjorde 2011 en studie av hur kraven 

i lagstiftningen uppfylls i handeln med kosttillskott via 

internet. Man valde att granska åtta webbsidor med ett 

brett utbud av produkter inom kategorierna bantning 

och prestation eller örtbaserade kosttillskott. 

De tre dominerande webbföretagen var Gymgrossisten, 

Svensktkosttillskott och Topformula. Man 

granskade 43 produkter avseende märkning, hälsopåståenden, 

ingredienser som kan vara farliga och innehållet 

i produkterna analyserades.

Resultatet av undersökningen blev att endast 2 av 

de 43 förpackningarna uppfyllde märkningskraven 

för kosttillskott. Av 19 produkter som inhandlades på 

Gymgrossisten saknade 14 märkning på svenska, vilket 

är ett av kraven för att få säljas i Sverige. 

I 30 av produkterna ingick växter eller växtextrakt 

som kan innehålla hälsofarliga substanser. 

Substanser som kan ge biverkningar vid överdosering 

påvisades i 28 produkter. 

8 av produkterna innehöll substanser som vid en 

prövning skulle kunna klassificeras som läkemedel. En 

sådan substans är synefrin, ett ämne som liknar efedrin 

och som ingår i flera bantningsprodukter. 

– Av det vi sett i vår undersökning verkar det som att 

internetförsäljning av kosttillskott i stor utsträckning 

är oseriös, säger Livsmedelsverkets generaldirektör 

Inger Andersson i ett pressmeddelande efter studien. 

– Antingen struntar försäljarna i att ta sitt ansvar eller 

så saknar de kompetens att göra det. Som konsument 

är det nästan omöjligt att veta vad det är man köper 

och risken att bli lurad och till och med skadad är stor 

fortsätter Inger Andersson. 

Vad har då hänt sedan undersökningen publicerades? 

Frågan ställdes till Zofia Kurowska, statsinspektör på 

Livsmedelsverket, som förklarade att Läkemedelsverket 

har kontaktats beträffande de substanser som kan bli 

klassade som läkemedel och kommunerna där de aktuella 

företagen ligger har kontaktats. I Stockholm har 

vissa produkter belagts med saluförbud. Några ytterligare 

sanktioner finns inte. 

riksidrotten varnar för prestationshöjande 

tillskott 

Flera idrottsmän har under senare år lämnat positiva 

dopingprover sedan de ätit prestationshöjande tillskott 

som innehållit en dopingklassad substans. Riksidrottsförbundet 

(RF) avråder därför för användning av kosttillskott 

i allmänhet och prestationshöjande tillskott 

som utlovar ökad vikt eller styrka i synnerhet. 

Under 2009 misstänktes en idrottsutövare ha dopat 

sig med en anabol steroid. Han påstod att han bara 

tagit ett kosttillskott som heter Jungle Warfare, inköpt 

i Sverige. Dopinglaboratoriet fann vid analys av pro- 

Jack3d innehöll den numera förbjudna substansen 

DMAA. Novedex innehåller dianestrozol, 

en oreglerad substans som påstås 

öka kroppens produktion av testosteron, på 

samma sätt som den förbjudna substansen 

tamoxifen med varunamnet Nolvadex. 

dukten att den innehöll metyltestosteron. 

I början av 2011 varnade RF för tillskotten Crack, 

Jack3d, Black Burn, Hyperdrive 3.0+ och Novedex 

XT. Ett antal idrottsutövare hade lämnat positiva 

dopingprov som innehöll metylhexanamin, oxilofrin 

eller androstatriendion, alla är dopingklassade substanser 

som finns i dessa produkter. 

Metylhexanamin, även känd som 1.3-dimetylamylamin 

(DMAA), är en substans som i september 2012 

klassades enlig lagen om förbud mot vissa hälsofarliga 

varor. DMAA ingår i tillskottet Jack3d och är en centralstimulerande 

substans som har en missbrukspotential. 

Innan DMAA blev förbjuden att sälja och inneha 

enligt lag, belades Jack3d under försommaren med 

saluförbud i bl.a. Gymgrossistens butiker över hela 

landet. 

tillskott i gråzonen 

Innehåll i vanliga kosttillskott, dvs. vitaminer och mineraler 

som folk i allmänhet också kallar hälsokost, är 

reglerat av EU-kommissionen och Livsmedelsverket föreskriver 

hur förpackningar ska märkas. Tillverkaren 

av preparaten ansvarar för innehållet, men kontrollen 

av hur det förhåller sig är i det närmaste obefintlig. 

Än mer anmärkningsvärd är den gigantiska marknad 

av diverse preparat som påstås vara prestationshöjande, 

viktminskande m.m. och som flyter 

omkring i gråzonen mellan kosttillskott, läkemedel, 

dopningsmedel och illegala droger. De marknadsförs 

ofta som kosttillskott, men kan innehålla läkemedelssubstanser 

eller olagliga substanser som innebär risk 

för skador. Kontrollen av denna miljardindustri är 

om möjligt ännu sämre än tillsynen av kosttillskott. 

Livsmedelsverket och kommunerna saknar helt enkelt 

resurser. n 

Förslag: 

• Ge dessa gråzonspreparat en egen benämning så att 

de inte kan försvinna i det som kallas kosttillskottsdjungeln. 

• Förbättra regelverk och tillsyn över de hälsovådliga 

och ibland olagliga gråzonspreparaten. 



35

Etylfenidat narkotikaklassas 

Etylfenidat är en syntetisk drog, som bjudits ut på den 

internationella drogmarknaden sedan slutet av 2010. 

Under första halvåret 2012 rapporterade svenska myndigheter 

en markant ökad förekomst av medlet. 

Som kemikalie är etylfenidat ett vitt pulver eller vita 

kristaller. Det säljs mer eller mindre fritt via internet. 

Företag i Storbritannien erbjuder ett gram med en 

nominell halt av 98,5 procent för ca 170 kronor och 

100 gram för ca 7 000 kronor. Medlet kallas även 

”Ecaine”, ”E-Date”, ”EP”, ”nopaine” eller ”fake 

cocaine” (då det har kokainliknande effekter och kan 

användas för att förfalska kokain). 

Centralstimulantia 

Etylfenidat är kemiskt nära besläktat med metylfenidat 

(Ritalina m.fl.), som är narkotikaklassat sedan årtionden. 

Metylfenidat används bl.a. för att behandla koncentrationsproblem 

hos barn (ADHD m.m.). 

Etylfenidat har ingen accepterad medicinsk användning. 

För missbruksändamål intas det genom snusning 

(snortande), nedsväljning, injektion (intramuskulär 

eller intravenös) eller inhalation (genom upphettning 

på folie). Vid tillförsel via näsan kan det ge en skarp 

och brännande retning. Det kan sannolikt även intas 

rektalt. 

Missbruksdoser kan variera från 10 mg och uppåt. 

På internetsidor rekommenderas doser från 20 mg vid 

snusning eller nedväljning. Doserna kan bli betydande, 

från 100 mg vid ett tillfälle upp till 150 mg under 

en förlängd russession. Etylfenidat kan även bildas i 

levern vid samtidigt intag av metylfenidat och alkohol 

(etanol). 

Etylfenidat framkallar ett centralstimulerande rus 

med effekter som pratsamhet, eufori, ökad energi, 

sexuell stimulering och intensivare upplevelser av t.ex. 

musik. Vid kraftig påverkan eller upprepat missbruk 

kan etylfenidat framkalla ångest, hallucinationer och 

paranoia. 

Yttre tecken på etylfenidatberusning är stora pupiller, 

stegrad puls, ökad kroppstemperatur, myrkrypningar, 

rastlöshet samt kramper. Vid en första inspektion 

torde det vara svårt att skilja etylfenidratpåverkan 

från sådan med exempelvis amfetamin. 

En indikation på att etylfenidat kan vara starkt 

beroendeframkallande är att intag lätt framkallar 

Etylfenidat är under klassning 

som narkotika i Sverige 


behov av snabbt förnyad dosering efter att en dos 

avklingat samt att toleransutvecklingen kan vara betydande. 

Missbrukare har rapporterat att de oplanerat 

konsumerat hela sitt tillgängliga parti. 

Liknar kokain och metylfenidat 

Dokumentationen om etylfenidat är sparsam. FHI:s 

klassningsdokument innehåller endast omkring två sidor 

med korta sammanfattningar av verkningsmekanismer, 

effekter och kända risker eller störningar. Wikipedia 

har knappt en halv sida med allmänna beskrivningar 

av verkningsmekanismer och noteringar att medlet ej 

står under narkotikakontroll i vissa, namngivna länder. 

På internet kan man finna tripprapporter och uppskattningar 

av missbruksdoser. Enstaka vetenskapliga översikter 

finns, främst om syntes resp. metabolism. 

Likheten med metylfenidat i fråga om struktur, 

verkningsmekanismer m.m. gör dock att man redan 

nu kan ange vissa risker vid användning av etylfenidat, 

även om den samlade kliniska, sociala och polisiära 

erfarenheten är begränsad. Det gäller främst risken för 

hallucinationer och snabb beroendeutveckling. 

EMCDDA och FHI jämför etylfenidat närmast med 

kokain och metylfenidat. 

omfattas redan nu av förstörandelagen 

Folkhälsoinstitutet skrev den 11 september till Regeringen 

med förslag om narkotikaklassning av etylfenidat. 

Klassningen väntas träda ikraft före årsskiftet. Medlet 

kommer troligen att föras till narkotikaförteckning I, 

eftersom det saknar medicinsk användning i Sverige. I 

och med framställningen till Regeringen omfattas etylfenidat 

redan nu av förstörandelagen (2011:111). n 

JH 

Etylfenidat säljs fortfarande öppet på internet. Här en engelsk 

hemsida med detaljerade uppgifter om medlet.

skapa en särskild 

Narkotikakontrollstyrelse! 

Administrativ narkotikakontroll har funnits i Sverige 

sedan den första narkotikaförordningen 1923. Till en 

början låg den hos Kungl. Medicinalstyrelsen. När denna 

uppgick i Socialstyrelsen 1968 följde narkotikakontrollen 

med. År 1990 bildades Läkemedelsverket (LV) 

och tog över frågan. LV har till uppgift bl.a. att utfärda 

narkotikaförteckningar, att utreda medicinska preparat 

för klassning som narkotika m.m. 

En parallell uppgift ligger på Statens folkhälsoinstitut 

(FHI, bildat 1992, omorganiserat 2001), då det 

gäller att bevaka och lämna förslag om narkotikaklassning 

för övriga substanser (sådana som ej är 

läkemedel). FHI har också en speciell funktion då det 

gäller nya substanser som kan bli föremål för förslag 

till Regeringen om klassning som narkotika eller hälsofarlig 

vara. Det gäller preparat som tagits i beslag 

av polisen eller tullen och där 

åklagare begärt utlåtande enligt 

”förstörandelagen” (2011:111). I 

skrivande stund har FHI yttrat 

sig över omkring 50 substanser 

och lämnat förslag om formell 

narkotikaklassning i fråga om ett 

(etylfenidat, 11 september). 

Nu skall myndigheterna inom 

hälsoområdet organiseras om. 

FHI skall slås ihop med Smittskyddsinstitutet (SMI) och 

bilda Institutet för folkhälsa från den 1 januari 2014. 

Ett förslag (Ds 2012:49) är ute på remiss. Där sägs 

inte mycket om narkotikakontrollen. Men i förbifarten 

noteras att ”Det finns exempelvis skäl att överväga om 

[…] de lagstadgade uppgifter enligt narkotikalagstiftningen, 

som Statens folkhälsoinstitut i dag ansvarar för, 

lämpligen borde hanteras av någon annan myndighet.” 

Inget förslag lämnas dock i den riktningen. 

Uppgifter för en Narkotikakontrollstyrelse 

Narkotikakontrollen är hårt reglerad av internationella 

konventioner (FN), har både administrativa och polisära-tullnära 

sidor och kräver djup kompetens inom 

många fackområden (från drogkemi till epidemiologi). 

Idag har svenska myndigheter svårt att lösa vissa 

frågor inom narkotikakontrollen. Mest markant är 

bristen på försörjning av sakkunniga i narkotikamål 

som avser farlighetsbedömning av nya narkotika. 

Frågan har varit aktuell under snart 30 år. Dock finns 

ingen intern försörjning inom detta område, som för 

exempelvis rättskemiska frågor. 

Många andra länder, som USA, har en central narkotikakontrollmyndighet 

med brett mandat. Drug 

Enforcement Administration (DEA) hanterar ett stort 

”omorganisationen av fHI 

m.fl. skapar ett unikt tillfälle 

att bilda en svensk 

Narkotikakontrollstyrelse 

(Nks).” 

spektrum av uppgifter, från bevakning och forensiska 

analyser av nya droger, till närmast polisiära utredningar 

kring avdrift från medicinsk hantering m.m. 

Omorganisationen av FHI m.fl. skapar ett unikt 

tillfälle att bilda en svensk Narkotikakontrollstyrelse 

(NKS). Stora samordningsfördelar skulle kunna vinnas 

om en enda myndighet skulle få ett totalansvar för all 

administrativ narkotikakontroll. NKS skulle i så fall få 

bl.a. följande uppgifter: 

1. Bevakning av nya substanser som kan bli föremål 

för kontroll som narkotika eller hälsofarliga varor. 

Uppgiften skulle tas över från FHI och LV. 

2. Utfärdande av förteckningar över narkotika resp. 

hälsofarliga varor. Uppgiften skulle tas över från FHI 

och LV. 

3. Internationella kontakter avseende drogkontroll 

inom EU och FN. Uppgiften skul- 

le tas över främst från FHI. 

4. Insamling av statistik m.m. 

om utvecklingen av narkotikamissbruk. 

Uppgiften skulle tas 

över från bl.a. Centralförbundet 

för alkohol- och narkotikaupplysning. 

5. Utredningar om brott mot 

överträdelser av administrativa 

regler om narkotika m.m. Uppgiften skulle tas över 

från i första hand Socialstyrelsen. 

6. Sammanställande av forensisk information om 

narkotika m.m., särskilt nya substanser. Det skulle ske 

i form av exempelvis sakkunnigutlåtanden. Uppgiften 

har idag inget naturligt hemvist utan skulle här kunna 

få en första systematisk reglering. 

7. Kunskapsinhämtning och kompetensutveckling 

inom området administrativ narkotikakontroll. Denna 

funktion är f.n. svagt definierad. 

Listan kan göras mycket längre. Den torde 

dock visa att det finns mycket att göra för en 

Narkotikakontrollstyrelse. 

Den operativa narkotikakontrollen med underrättelseverksamhet 

och ingripanden mot narkotikabrott 

m.m. skulle ligga kvar på polis och tull. Men det skulle 

troligen bli lättare för poliser och tullnärer att bara 

behöva ha en motpart då det gäller administrativ narkotikakontroll. 

n 

Jonas Hartelius 

Referens 

En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet, 

Ds 2012:49. 


39

pågående satsningar mot ungdomskriminalitet 

och mängdbrottslighet 

Två regeringsuppdrag till Rikspolisstyrelsen (RPS) under 2011 har resulterat i dels den 

hittills största satsningen mot ungdomsbrottslighet genom initiering av sociala insatsgrupper, 

och dels en nationell operativ satsning mot livsstilskriminellas brottslighet, 

den s.k. vardagsbrottsligheten eller mängdbrottsligheten. 

Satsningarna presenterades under de sammanslagna 

konferenserna Drogfokus och Brå:s Råd för framtiden, 

som pågick 24-26 oktober i Norrköping. Rikspolisstyrelsen 

hade en monter där Thomas Zaring från RPS 

Informationsenhet svarade på frågor tillsammans med 

poliser från Stockholm, Östergötland och Jönköping. 

Förutom RPS eget informationsmaterial om satsningarna 

delade man ut SNPF-tidningar och skrifter 

med droginformation 

som SNPF tillhandahållit. 

Polisen har idag inget 

eget informationsmaterial 

på ANDT-området. 

Det är en brist, enligt 

Thomas Zaring ansvarade 

för RPS monter 

under konferensdagarna i 

Norrköping. 


Thomas Zaring, som var mycket nöjd med samarbetet 

med SNPF. 

Vid ett välbesökt seminarium under Råd för framtiden 

föreläste Christina Kiernan och Ralf Hedin från 

RPS om sociala insatsgrupper och livsstilskriminellas 

brottslighet. 

projektet sociala insatsgrupper 

Projektet, som startade i maj 2011, har bedrivits i 12 

pilotområden där man startat sociala insatsgrupper. 

Projektledare har varit Christina Kiernan vid RPS och 

arbetet har bedrivits tillsammans med socialtjänsten, 

som också varit huvudansvarig för arbetet i respektive 

kommun. 

Enligt Christina Kiernan har varje ungdom som hamnar 

i kriminalitet en unik situation. Samverkan mellan 

olika myndigheter är därför helt nödvändig. Ingen kan 

ensam hjälpa en utsatt ungdom in på rätt väg. 

Arbetet med sociala insatsgrupper har syftat till att 

hjälpa och stötta ungdomar mellan 15 och 25 år, som 

riskerar att utveckla en kriminell livsstil, men också 

stötta de som vill lämna kriminella nätverk. 

Eftersom satsningen bygger på bred samverkan

Poliserna Bo Fredén, Norrköping, Johannes Ahlfors, 

Stockholm och Lottie Granqvist, Linköping, är koordinatorer 

för satsningen mot livsstilskriminella på sina hemorter. 

Här informerar de konferensdeltagare som besökte RPS 

monter, där även SNPF:s material delades ut och hade en 

strykande åtgång. 

mellan polisen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och 

flera andra berörda samhällsfunktioner, har sekretesslagstiftningen 

varit det enskilt största hindret. Man har 

försökt kringgå sekretessen genom att både föräldrar 

och ungdomar lämnat sitt samtycke till att information 

får utbytas mellan t.ex. polisen och socialtjänsten. Det 

har ändå inte varit så enkelt i praktiken. Även om föräldrarna 

lämnar samtycke, kanske inte deras 16-åring 

går med på att sekretessbelagd information får lämnas 

ut mellan myndigheter. Enligt Christina Kiernan kan 

sådana integritetshänsyn hindra att en ung person inte 

får det stöd som behövs. Frågan är vad som borde väga 

tyngst. 

Projektet redovisades till Regeringen den 1 november. 

Enligt RPS-rapporten, som kan läsas på www.polisen.se, 

har arbetet med sociala insatsgrupper utökat 

och förstärkt samarbete, resulterat i minskad kriminell 

aktivitet från flera individer och detta är starka skäl att 

fortsätta arbetet på den inslagna vägen. 

satsning mot livsstilskriminellas brottslighet 

De som pekas ut som livsstilskriminella är ett förhållan- 

Christina Kiernan och Ralf Hedin föreläste om RPS satsningar 

för ca 200 åhörare på Brå:s seminarium Råd för 

framtiden. 

devis litet antal personer, vilka står för en oproportionerligt 

stor del av alla brott. De begår s.k. mängdbrott 

som t.ex. stölder, inbrott, trafikbrott och narkotikabrott, 

och de är välkända av polisen. 

Polismästare Ralf Hedin leder Rikspolisstyrelsens 

arbetsgrupp som ansvarar för den nationella satsningen. 

Alla polismyndigheter i landet medverkar 

genom att punktmarkera ett antal personer inom sitt 

område som betraktas som livsstilskriminella. Den 

ökade bevakningen av kända brottslingar leder till fler 

ingripanden, men också till att brott förhindras. 

Ralf Hedin menar att arbetssättet inte är något nytt, 

utan så här har väl polisen alltid arbetat. Skillnaden är 

att man nu satsar på färre individer, mer strukturerat 

och under längre tid. Brotten ska utredas snabbt och 

det är viktigt att sammanföra och samtidigt lagföra alla 

öppna brottsärenden som de livsstilskriminella misstänks 

för. Framförallt syftar satsningen till att erbjuda 

och åstadkomma en förändrad livsstil för personer som 

begår många brott och hjälpa dem att komma ut sitt 

eventuella missbruk. Det kan polisen inte ensam lyckas 

med utan här krävs ett nära samarbete med kommuner, 

landsting, Kriminalvården och andra berörda 

myndigheter och instanser. 

Resultaten av satsningen redan efter åtta månader 

är märkbara. Totalt i landet har i snitt 850 personer 

förekommit varje månad på de listor över livsstilskriminella 

som polismyndigheterna arbetar med. 352 personer 

har tagits bort från listorna av olika anledningar. 

841 domar har meddelats och vårdinsatser har satts in 

mot 178 personer. Överlag har också samverkan mellan 

polisen och andra instanser förbättrats. 

Från polismyndigheterna har också inrapporterats 

olika lösningar för att effektivisera arbetet. När en 

person frihetsberövats i Halland, samlas alla berörda 

myndigheter i ett gemensamt vårdmöte och en enda 

kontaktperson utses för den misstänkte brottslingen/ 

missbrukaren. 

I Kronobergs län får varje livsstilskriminell en utpekad 

förundersökningsledare, en åtgärd som bättre tar 

tillvara all känd kunskap om berörd person. 

Johannes Ahlfors är koordinator för satsningen mot 

livsstilskriminella på Norrmalm i Stockholm City. Man 

punktbevakar 46 personer i området och så gott som 

alla är missbrukare som begår stölder och snatterier 

samt personrån och andra våldsbrott. Enligt Johannes 

Ahlfors har man under året märkt en minskning av 

antalet öppna ärenden mot de aktuella personerna. 

Vägledning utarbetas 

Alla operativa erfarenheter och goda exempel från insatserna 

under 2012 kommer att ligga till grund för en 

vägledning för det fortsatta arbetet. Här kommer också 

all svensk och internationell forskning på området att 

tas tillvara. 

Under 2013 kommer satsningen mot livsstilskriminella 

att följas upp och man kommer också från RPS 

att verka för att arbetet blir långsiktigt. 



43

Hur tillförlitlig är 

wikipedia för 

droginformation? 

Wikipedia har på ett årtionde utvecklats till en global informationssajt med miljontals 

artiklar. Materialhanteringen är formellt demokratisk – eller enligt vissa närmast anarkistisk. 

Vem som helst kan lägga till, stryka eller förändra material. Ofta finns spårbara 

länkar och referenser. Redigeringssystemet tillåter i de flesta fall att man återskapar 

tidigare versioner. 

Wikipedias lämplighet som källa för olika slag av uppgifter 

har varit omstridd. Många lärare tillåter inte wikipedia 

som underlag för uppsatser. I en del narkotikamål 

har wikipedia ifrågasatts som källa till information 

om nya droger. 

Kvaliteten i wikipedias innehåll i fackartiklar undersöktes 

2005 av den internationella vetenskapliga tidskriften 

Nature. Wikipedias material visade sig hålla 

samma kvalitet som uppslagsverket Encyclopaedia 

Britannica. 

Wikipedia om droger 

Wikipedia har ofta material om nya droger, särskilt s.k. 

internetdroger. Informationen kan sägas ha tre nivåer 

eller omfång: 

1. Enkel kemisk information om sammansättning, 

utseende, CAS-nummer (ett slags id-nummer för kemikalier) 

m.m. Sådan information brukar vara ostridig 

sedan ämnet väl identifierats av kemister. Exempel (på 

engelska wikipedia) är RCS-4, som bara beskrivs med 

sammansättning och svensk (!) drogkontroll. 

2. Korta beskrivningar av ruseffekter, biverkningar, 

kända intagningssätt, enstaka fall med förgiftningar 

m.m. Uppgifterna baseras inledningsvis ofta 

på massmedieuppgifter, då det kan ta lång tid innan 

motsvarande information publiceras i fackpressen. 

Beskrivningen kan ge en översikt om medlets huvudsakliga 

inverkan på människokroppen. Exempel (på 

svenska wikipedia) är mefedron, som har ett kort 

avsnitt om dödsfall. 

3. Fylliga referat av vetenskapliga rapporter om 

verkan på vissa receptorer (förklarar ruseffekter och 

risker), fall ur sjukvården (exempelvis förgiftningar och 


deras medicinska omhändertagande), polisingripanden 

o.s.v. Exempel är metamfetamin, vars effekter beskrivs 

ingående med bl.a. psykosrisker. På denna nivå kan 

wikipedia fungera som portal med spårbara referenser. 

Dessutom förekommer ofta uppgifter om narkotikaklassning 

eller liknande, främst avseende den rättsliga 

situationen i anglosaxiska länder. 

Drugwiki är en svensk sajt med allmän information 

om droger utan formell koppling till wikipedia. 

Metoxetamin som exempel 

För många nya droger kan wikipedia många gånger 

vara en av de få sajter som har något material alls, 

om än magert. Som exempel skall här sammanfattas 

engelska wikipedias artikel om metoxetamin. Medlet 

klassades som narkotika i Sverige den 1 maj 2012 (SFS 

2012:152). FHI:s klassningsdokument utfärdades den 

14 februari 2012 och omfattar netto omkring två sidor 

fakta om substansen, bl.a. kemiska egenskaper, tillförselsätt, 

verkningsmekanism, hälsorisker, dokumenterad 

förekomst, referenser m.m. 

Engelska wikipedias sida hade i februari 2012 en 

artikel på ca en sida med information om bl.a. allmänna 

egenskaper. I augusti 2012 tillhandahöll sidan följande 

information om metoxetamin (JH strukturering): 

Kemi. Här anges namn, strukturformel, molekylvikt, 

CAS-nummer, utseende (vitt pulver), löslighet 

och klass (arylcyclohexylaminer). Detta är ostridiga 

uppgifter med referens till bl.a. EMCDDA. Det noteras 

att metoxetamin medvetet designats för den grå drogmarknaden 

(ej som läkemedel) genom att en N-etylgrupp 

tillsatts för att öka verkan. 

Farmakologi m.m. Metoxetamin beskrivs som en

Metoxetamin är ett nytt rusmedel med ketaminlika effekter. 

Wikipedias engelskspråkiga artikel om medlet blev på bara 

ett halvår (februari – augusti 2012) mycket fylligare i fråga 

om både fakta och referenser. 

designer-drog som utvecklats ur ketamin och antas ha 

antagonistisk verkan på NMDA-receptorn. Önskade 

och oönskade effekter anges vara likartade ketaminets. 

Metoxetaminets giftighet beskrivs som ofullständigt 

känd, men tre fall refereras med svår förgiftning 

av hjärnans funktioner som påkallat sjukhusvård. 

Beskrivningarna baseras på medicinska artiklar. 

Kontrolldiskussion. Här refereras arbetet i Storbritannien 

under 2012 att ställa drogen under tillfällig 

administrativ kontroll (med import- och exportförbud) 

samt utreda ev. narkotikaklassning. Det noteras att 

metoxetamin är narkotika (motsvarande) i Japan, 

Ryssland och Schweiz. Översikten är ett vanligt journalistiskt 

referat. 

Mediebevakning och internetinformation. Artikeln 

noterar bl.a. att mediebevakningen givit spridning åt 

namnet ”ROFLCOPTR” (”rolling on the floor, crapping 

our pants, totally ruined” = ”rullar av skratt på 

golvet, skiter i byxorna, som är helt förstörda”) för 

metoxetamin utan att namnet tidigare använts inom 

drogkulturen. Artikeln citerar en vetenskaplig litteraturöversikt 

från mars 2012, som påpekar att internetinformationen 

om metoxetamin kan utgöra (eng. 

”constitute”) en allvarlig utmaning mot folkhälsan 

och att nya insatser behövs för att tackla detta snabbt 

ökande problem. 

Hos FHI men ej hos wikipedia finns uppgifter 

om svenska fall eller förfrågningar hos Giftinformationscentralen 

m.a.a. förgiftningar. Ett dödsfall är rapporterat 

i Sverige. 

Wikipedias februariversion är magrare än FHI:s 

sammanfattning, men dess augustiversion fylligare. 

Det speglar den snabba ökningen av information på 

kort tid. FHI anger tillförselsätt, är något fylligare när 

det gäller biverkningar och risker, samt nämner bl.a. 

förvirring och katatoni (kroppsstelhet) vid överdoser. 

Wikipedia (augustiversionen) anger ej tillförselsätt men 

är något utförligare när det gäller läget i drogkulturen 

och har dessutom fylligare referenser, varierande från 

vetenskapliga fackartiklar till chatt-trådar på Bluelight. 

Ingen anger kända missbruksdoser. Ingen har någon 

uppenbar felaktighet. Båda kan användas som referenser 

i sig och för länkar till primärkällor. 

tre skäl att studera wikipedia 

I allmänhet finns tre skäl att studera wikipedias material: 

1. ”Alla andra” studerar wikipedia. Därför måste 

man ta del av dess material som orienteringspunkter 

för den dagsaktuella diskursen. 

2. Wikipedia-artiklar fungerar ofta som en introduktion 

till ett område. De kan ge en första orientering 

i grova drag, t.ex. vilken grupp av droger som en ny 

substans tillhör, dess kemiska och fysikaliska egenskaper 

och varifrån den kommer. 

3. Wikipedia kan många gånger fungera som en 

portal till ytterligare material. Ofta finns anvisningar 

på primärkällor, t.ex. vetenskapliga artiklar, nyhetsnotiser 

och pågående debatt. Underarbetet kan dock 

variera. Här kan man jämföra omfånget för underlaget 

mellan den nya substansen metoxetamin och det sedan 

årtionden kända metamfetaminet. För metoxetamin 

innehöll materialet i augusti totalt 26 referenser, 

huvudsakligen nyhetsmaterial om klassning m.m. För 

metamfetamin angavs 160 referenser, av dem många 

vetenskapliga studier om verkansmekanismer, effekter 

och risker. Skillnaden i dokumentation beror på att 

medlen varit kända i missbrukssammanhang olika 

länge. Genom att leta upp originalreferenserna, särskilt 

myndighetsrapporter, fackartiklar m.m., kan man få 

fram underlag av bättre kvalitet. 

I vissa kontroversiella frågor, som t.ex. cannabis 

som läkemedel, kan wikipedias material bli ensidigt. 

Man bör då vara uppmärksam på vad som inte redovisas 

men även på omotiverade kommentarer. 

Wikipedia skapar, genom att möjliggöra snabb 

publicering, unika möjligheter att direkt få ut fakta om 

nya företeelser. Snabbheten gör dock att källkritiken 

kan vara svag. Samtidigt har wikipedia fått ställning 

som allmän informationskälla även inom drogområdet. 

Ett bevis för detta är att bl.a. EMCDDA anger den 

som källa i en rapport om syntetiska katinoner. 

Det går att plocka ut användbara uppgifter ur en 

wikipedia-artikel. Men då bör man utöva klassisk 

källkritik, såsom att granska relevans, kontrollera sakmaterial 

och analysera formuleringar. n 

Jonas Hartelius 

(september 2012) 


47

§ rättsrutan § § rättsrutan § 

Dags för lagstiftaren att träda in på scenen 

Det senaste året har Högsta domstolens ställningstaganden 

till straffvärden för narkotikabrott getts stort 

utrymme i Rättsrutan. Rättsläget har stabiliserats. 

Riksåklagaren har viftat med vit flagg och accepterat 

nyordningen. Så är det. Straffen för narkotikabrott 

har halverats eller mer än halverats och det finns inte 

längre något för oss praktiker att göra åt saken. Den 

ende som kan ändra det nu rådande tillståndet är 

lagstiftaren. Det har hänt tidigare. Senaste gällde det 

mord. Under många år gällde fängelse i tio år eller på 

livstid för mord. Fr.o.m. den 1 juli 2009 är straffskalan 

för mord fängelse på viss tid, lägst tio och högst 

arton år, eller på livstid. 

Rättstillämpningen hade utvecklats så att normalstraffet 

för mord var fängelse i tio år. Bara om det 

hade förekommit försvårande omständigheter skulle 

livstidsstraffet tillämpas. Det fick i mitt tycke helt 

oacceptabla följder. Ta t.ex. rättsfallet NJA 2007 s 

194. Den åtalade hade gett sig på en sovande, närstående 

ung kvinna, mor till hans yngsta två små 

barn, i nära anslutning till de rum där fyra små barn 

vid tillfället låg och sov. Hovrätten konstaterade att 

den åtalade, sedan han legat sömnlös, hade bestämt 

sig för att diskutera kvinnans otrohet och att han 

hade hämtat en kniv innan han väckte henne. Hon 

hade inte velat tala med honom. Den åtalade hade 

då klivit upp i sängen och stuckit kniven i ryggen 

på henne med ett kraftigt och dödande hugg. 

Hovrätten konstaterade vidare att gärningen hade 

varit oprovocerad och att den åtalade hade haft tid 

att besinna sig och att kvinnan hade varit närstående 

och helt skyddslös. Valet mellan tidsbestämt straff 

och livstids fängelse måste grundas på en samlad 

bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet 

(känns resonemanget igen?). Eftersom händelseförloppet 

varit relativt snabbt och kvinnan sannolikt 

(!) inte hunnit uppfatta vad som skulle inträffa och 

den åtalade hade handlat i förtvivlan kunde straffet 

stanna vid fängelse i tio år. Högsta domstolen, som 

fastställde hovrättens dom, konstaterade bl.a. att 

vid straffmätning för mord ska livstidsstraffet förbehållas 

de allvarligaste fallen (känns resonemanget 

igen?). Under en period har det alltså varit möjligt att 

lugnt och sansat avrätta intet ont anande människor 

utan att riskera mer än fängelse tio år med villkorlig 

frigivning efter två tredjedelar av den tiden! Under 

sådana förhållanden har det tett sig märkligt att 

§ rättsrutan § § rättsrutan § 


olaglig hantering av en viss mängd narkotika genom 

slaviskt utnyttjande av tabeller kunde leda till samma 

straff. Fängelse tio år är emellertid inte längre självklar 

standard för avrättningsliknande mord, även om 

hovrätten i rättsfallet RH 2010:64 funnit att straffet 

för mord genom flertal hugg och stick, flertal slag i 

huvudet med hårt föremål och upprepade stryptag 

under ett oprovocerat och utdraget förlopp som 

inneburit svårt lidande och stor dödsångest kunde 

stanna vid fängelse arton år. Domstolen förbehöll 

alltså livstidsstraffet de allvarligaste fallen… 

Varje år redovisas bortåt 400 dödsfall som narkotikarelaterade 

med illegala droger i blodet. 1 Rimligen 

finns det ett samband mellan mängden olagligt 

hanterad narkotika, tillgängligheten och antalet narkotikarelaterade 

dödsfall. Detta motiverar att olaglig 

hantering av narkotika avsedd för spridning i 

samhället ska kunna leda till fängelse upp till tio år 

enligt en genom praxis fastställd tabell som bygger 

på mängden narkotika, oavsett vilken egentlig roll 

gärningsmannen har haft i hanteringen. Det krävs att 

lagstiftaren ändrar förutsättningarna för straffmätning 

i narkotikamål så att mängden narkotika ensamt 

ska kunna ligga till grund för brottsrubricering och 

straffmätning och kunna leda till fängelse på tio år 

när en viss övre mängd narkotika hanterats. Att det 

strängaste straffet för ett visst brott måste sparas för 

gärningar som är värre än alla tidigare är ett resonemang 

som behöver ifrågasättas. Snart kan ingen narkotikabrottsling, 

oavsett vilken 

roll gärningsmannen har haft, 

dömas till det strängaste straffet, 

eftersom detta måste sparas för 

en fiktiv närmast otänkbar värre 

gärning. 

1 Akuta narkotikarelaterade dödsfall, 

Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 

Joakim Zander 

Internationella 

åklagarkammaren 

Malmö

Info från SKL, Droganalysenheten 

Cannabisodlingar 

Det verkar vara högsäsong för cannabisodlingar och ”växtgruppen” på SKL 

tänkte därför passa på informera om hur odlingsberäkningar går till och vad man 

bör tänka på i samband med dessa. 

odlingsberäkningar av cannabis 

En odlingsberäkning kan utföras om man har 

minst en beslagspunkt med ett känt antal ungefär 

lika stora plantor. Om det finns flera beslagspunkter 

med plantor av olika storlek, görs det vid en 

odlingsberäkning en uppräkning för att beräkna de 

små/mindre plantornas förväntade mängd om de 

hade fått växa till de största plantornas storlek i 

ärendet. 

SKL kan numera även uppskatta avkastningen 

utifrån en statistisk medelplanta. Denna plantas 

medelvikt har räknats fram från flera års statistik 

från cannabisodlingar och grundar sig på plantor 

som nått blomningsstadiet (men som därmed inte 

nödvändigtvis är helt skördemogna). Uppräkning 

mot denna statistiska medelvikt sker numera i alla 

odlingsberäkningar, både där man har andra snittvikter 

och inte. 

Om det inte finns några fysiska plantor i odlingen 

vid tillslaget kan den statistiska medelvikten för 

plantan användas vid beräkning av avkastning om 

det är känt vilken tillgänglig odlingsyta som funnits 

på platsen, t.ex. via odlingsbäddar, odlingstält 

o.d. 

Uppskattningar av tidigare skördat material kan 

göras utifrån t.ex. antalet kvarlämnade rotklumpar 

med stubbar. Framtida avkastning kan uppskattas 

genom tillgången på oanvänt odlingssubstrat som 

t.ex. antalet tillgängliga odlingsblock av mineralull. 

SKL saknar statistik för hur mycket av en 

genomsnittlig planta som består av blomställningar, 

blad och stjälkar och kan därför inte göra några 

beräkningar baserat på detta. 

Information 

För att SKL ska kunna räkna ut snittvikterna i ett 

ärende är det viktigt att antalet plantor per beslagspunkt 

anges och att materialet från varje beslagspunkt 

skickas in separerat från varandra. 

Information som är av stor vikt för att odlingsberäkningen 

ska bli så bra som möjligt är beslagsprotokoll, 

skalenliga skisser och fotografier av 

odlingslokalerna. Tänk på att viktig odlingsinformation 

kan finnas i form av anteckningar med 

odlingsscheman, kvitton på inköpt odlingsutrustning, 

fröer m.m. samt i odlarnas datorer och 

kameror. 

Ring gärna växtgruppen för råd och tänk på att 

vi gärna deltar vid brottsplatsundersökningen. 

Halt 

Tetrahydrocannabinol, THC, bildas efterhand som 

plantan växer. En haltbestämning av omogna plantor 

(plantor utan eller med små blomställningar) 

ger därför en naturligt låg halt och är inte representativ 

för det mogna cannabismaterialet. Tänk 

därför på att endast begära halt där det är relevant 

för utredningen. 

Haltbestämning behöver inte begäras för att 

utreda om materialet är industrihampa eller ej 

eftersom den utredningen sker rutinmässigt på 

SKL. 

THC-halten utförs som en medelhalt. Hela 

plantor delas inte upp för haltbestämning av separata 

växtdelar. 

Maria Wallberg 

Växtgruppen SKL 

Odlingstält med inredning i form av belysningsarmaturer, 

filter m.m. 


51

Världen runt 

Legalisering av marijuana i två 

delstater förändrar inte Usa:s 

federala narkotikalag 

Vid sidan av presidentvalet i USA röstade också 

några delstater för liberalare cannabislagar. I Colorado 

och Washington röstade majoriteten för 

legalisering av marijuana, och detta har fått flera 

artister och kändisar, bland andra Snoop Dogg och 

Lady Gaga, att brista ut i glädje. 

Röstresultatet innebär att innehav, bruk och 

licensierad försäljning av marijuana blir tillåtet i 

de båda delstaterna. 

USA:s regering står fast vid att den federala 

narkotikalagen ska upprätthållas och marijuana 

förblir en kontrollerad substans enligt lista 1. 


GH 

Mormödrar odlar marijuana i 

swaziland 

Khathazile, en 70-årig mormor, började odla Swazi 

Gold, en högpotent variant av marijuana, för att 

försörja sina barnbarn. Tre av hennes döttrar hade 

dött i HIV och lämnat efter sig totalt elva barn 

som Khathazile tagit hand om. 

I det lilla landet med världens högsta andel 

HIV-infekterade, finns många mormödrar i 

samma situation. Cannabisodling är då en räddning 

eftersom Swazi Gold ger goda förtjänster och 

efterfrågan är stor i grannlandet Sydafrika. 

Khathazile bor i staden Piggs Peak i ett torrt 

och bergigt område i Swaziland. Där är det svårt 

att odla vanliga grödor, men cannabis växer. 

Odlingarna måste ske djupt in i skogen för att inte 

upptäckas av polisen, som söker efter odlingar 

under mars-april då det är skördetid. 

Källa: The New York Times 

En del av skörden från Khathaziles cannabisodling. 

rekordbeslag av 8 ton kokain i 

Belgien 

När fraktfartyget från Ecuador anlände till Antwerpen 

med en last av bananer, var polisen förberedd 

på att det kunde finnas kokain i lasten. 

Misstankarna hade uppkommit vid en husrannsakan 

hos en före detta tulltjänsteman som tidigare 

dömts för narkotikabrott, skriver tidningen De 

Standard. 

Polisen i Antwerpen fann 7000 kokainpaket 

gömda i bananlådorna, totalt drygt åtta ton kokain. 

Man beslagtog en del och lät fartyget fortsätta 

till sin slutdestination Rotterdam i Nederländerna. 

I Rotterdam greps en lastbilschaufför och fyra 

holländska män som misstänktes vara inblandade 

i smugglingen. Bananerna skänktes till ett zoo i 

staden. 

Beslaget var det enskilt största kokainbeslaget i 

Europa. Det tidigare rekordet låg på runt tre ton. 

GH 

Under bananerna var lådorna lastade med kokainpaket. 

Läkemedelsverket i Norge vill klassa 

hela substansgrupper 

Enligt Kripos och Tollvesenets statistik har beslagen 

av syntetiska cannabinoider ökat kraftigt i år. 

Flera tiotals olika varianter av syntetisk cannabis 

säljs på internet, ofta som lagliga droger. 

– Tidigare kunde vi se 10-12 nya substanser 

komma in på marknaden under en tioårsperiod, 

men nu kan det röra sig om ett tjugotal på ett år, 

säger Kari Frey Solvik, sektionsledare på Kripos, 

till Dagbladet. 

Den senaste åtgärden i kampen för att stoppa 

införseln av dessa nya substanser kom i början av 

november från Läkemedelsverket i Norge. Man 

sände då ut ett lagförslag om att implementera 

hela substansgrupper på narkotikalistan. Tanken 

är att göra införseln av hittills okända substanser 

olaglig, om man kan slå fast att de tillhör en mer 

känd substansgrupp. 

Källa: Dagbladet.no

Är fängelserna nästan narkotikafria? 

Enligt Kriminalvården är svenska anstalter idag 

näst intill drogfria. Genom de nya drogtester som 

görs sedan 2010 väljs 15 procent av de intagna 

slumpvis ut för drogscreening och får lämna urinprov. 

För två år sedan var 2,24 procent av proverna 

positiva, förra hösten 1,1 procent och nu i 

höst endast 0,77 procent som visade på narkotika. 

Traditionella droger som amfetamin och cannabis 

anses vara helt utrotade och flera andra 

narkotikaklassade preparat minskar, enligt 

Kriminalvårdens säkerhetschef Christer Isaksson 

i ett pressmeddelande. 

Men det finns ett mörkertal eftersom nya 

syntetiska droger som t.ex. spice inte upptäcks i 

urinproverna. 

– Samtidigt har underhållsbehandling ökat med 

knarkklassade läkemedel som håller kvar folk i 

beroende och det är jag kritisk till, säger Christer 

Karlsson, ordförande i Kriminellas revansch i 

samhället (KRIS) till Drugnews. 

Källa: Drugnews/SL 

Missbruk av spiceblandningar 

blir allt 

vanligare i samhället 

och det går inte att 

upptäcka i urin. 

svenska Carnegie Institutets 

jubileumspris till Jonas Hartelius 

När Svenska Carnegie Institutet (SCI) firade 30 år 

i september 2012, tilldelades Jonas Hartelius institutets 

jubileumspris på 25 000 kronor. I SCI:s motivering 

noteras bl.a. att: 

”Jonas Hartelius har under de senaste 20 åren 

verkningsfullt bidragit till utvecklandet av vårt 

lands narkotikakontroll. Han har studerat och preciserat 

dess folkrättsliga och vetenskapliga grunder, 

påtalat brister och påvisat lösningar. 

Han har på eget initiativ kontinuerligt bevakat 

missbruksutvecklingen, tillförseln av nya preparat, 

lagstiftning och praxis, både i Sverige och utomlands. 

Därigenom har han kunnat hålla en hög 

beredskap inför nya narkotikahot och ständigt 

legat i framkant med förslag till åtgärder när nya 

preparat dykt upp på marknaden.” 

SNPF:s styrelse gratulerar medarbetaren Jonas 

Hartelius till SCI:s jubileumspris. 

Landet runt 

pangea V 

– insats mot olagliga läkemedel 

Mellan den 25 september och 2 oktober deltog 

Sverige genom Tullverket och Läkemedelsverket i 

den internationella insatsen Pangea V. Syftet var att 

förhindra införsel och försäljning av olagliga läkemedel 

i landet, dvs. narkotikaklassade eller andra 

läkemedel som inte har tillstånd att säljas i Sverige. 

Under operationen förhindrade Tullverket att 

ca 20 000 tabletter fördes in i Sverige. De vanligaste 

avsändarländerna var Thailand, Indien och 

Turkiet. Förutom ett stort antal narkotikaklassade 

tramadoltabletter, tog man hand om mängder 

av potenshöjande medel och bantningstabletter. 

Många av preparaten är förfalskningar, helt verkningslösa 

eller innehåller otillåtna och hälsofarliga 

substanser. 

Håkan Hansson, operativ samordnare på 

Tullverket, säger att det var tredje gången man 

deltog i den internationella insatsen, som i år samlade 

100 deltagande länder. 

GH 

U-foLD har firat 1 år 

För ett år sedan bildades U-FOLD som är en 

enad kraftsamling mot läkemedels- och drogberoende. 

Nätverket har sin hemvist i Uppsala där 

samarbetet mellan forskning, utbildning och praktik 

är väl integrerat. En av U-FOLD:s uppgifter är 

att förmedla nya och intressanta forskningsresultat 

inom missbruk- och beroendeområdet på ett 

mer begripligt sätt till allmänheten, och det sker 

genom regelbundna seminarier i Uppsala. 

Initiativtagare och koordinator för U-FOLD är 

professor Fred Nyberg. I samband med ettårsfirandet 

hölls ett Höstseminarium i Uppsala universitet. 

Fred Nyberg inledde med att sammanfatta 

det första året som resulterat i nya mötesformer, 

samarbeten, utbildningar och inte minst ett ökat 

medialt intresse för beroendefrågor. 

– I framtiden ska vi öka fokus på att vidga 

plattformen för vår tvärvetenskapliga forskning, 

säger Fred Nyberg. 

GH 

Professor Fred Nyberg, 

initiativtagare och koordinator 

i U-FOLD. 


55

på besök i Molde 

-rapport från norska 

narkotikapolisföreningens 

utbildningskonferens 2012 

Mellan den 26:e och den 28:e oktober genomförde den norska narkotikapolisföreningen 

sin utbildningskonferens i natursköna Molde. Platsen man valt var hotell Seglet, 

ett av Moldes mest kända landmärken. Konferensen besöktes av över 500 deltagare 

och som vanligt även av styrelsen i SNPF. Konferensen är värdefull tid för den svenska 

styrelsen som under ett styrelsemöte passar på att lägga riktlinjer och planeringen för 

nästkommande års svenska konferens. 

Inget dåligt väder bara dåliga kläder 

Styrelsen anlände redan på torsdagen och fick en ankomst 

med flyg som var att jämföra med en värre upplevelse 

på Liseberg eller Gröna Lund. Väl framme möttes 

man av en vägg av snö, regn och friska atlantvindar. 

Snöandet övergick till ännu mer blöt snö och regn under 

fredagskvällen. Den korta promenaden från hotellet till 

fredagens mingel och middag måste ha varit en lustig 

syn. Festdeltagare med lågskor som plaskade omkring 

i decimeterhög snöslask iförda lågskor och finskjorta. 

Vädrets makter lyckades dock inte lägga något hinder i 

vägen för vad som senare blev en mycket trevlig kväll. 


framtidshopp utom på polishögskolan? 

Invigningen på konferensen blev försenad en timme då 

det lynniga vädret gjorde att flera deltagares flyg inte 

hunnit landa. När invigningen så småningom kom 

igång så var den som vanligt mycket proffsigt regisserad. 

Ett lokalt dansteam genomförde en väl koreograferad 

föreställning. Dansnumret avslutades effektfullt 

med att alla dansare vände ryggen mot publiken. På 

sina tröjor hade varje dansare en bokstav som tillsammans 

bildade orden ” Bry dig. Säg nej till narkotika!” 

Invigningsanförandet av ordföranden Mette Roth 

var som vanligt fyllt av energi, positivism och kampvilja. 

Mette framhöll bland annat att Norge ligger väldigt

a till, i en europeisk jämförelse, då det gäller ungdomars 

drogvanor. Vidare gladdes Mette av det faktum 

att så stor del av norska narkotikapolisföreningens 

åsikter tillvaratagits av norska politiker. Därmed har 

föreningen aktivt kunnat påverka utformningen av den 

narkotikapolitiska strategin. En central punkt i denna 

strategi är att narkotikabruk och innehav skall vara 

kriminaliserat även fortsättningsvis. Mette påpekade 

också att 95 procent av norrmännen stödjer ett förbud 

mot narkotika. 

Mot bakgrund av detta så ter det sig särskilt märkligt 

att norska polishögskolan har vissa lärare som 

förmedlar åsikter som går i en mer narkotikaliberal 

riktning. Mette tog obekymrat upp det faktum att det 

finns problem med att vissa studerande på polishögskolan 

tillåts studera där fast man har haft koppling till 

organiserad kriminalitet. I vissa fall har även studenter 

varit dömda för narkotikabrott. Vad beträffar vissa 

lärares förmedlande av att narkotikalagstiftningen 

borde luckras upp så adresserade Mette detta faktum 

med en direkt fråga till den närvarande riksåklagaren; 

”Tycker du att det här är ok?” 

svenska favoriter bland föredragshållarna 

Under konferensen hölls sexton olika föredrag. Det var 

personliga berättelser, genomgång av särskilt intressanta 

ärenden/utredningar och metodbeskrivningar. 

På fredagen respektive söndagen hölls två olika 

föredrag med svenskt deltagande. Båda var välbesökta 

och till synes mycket populära. På fredagen berättade 

den nyktre missbrukaren Peter Jacobsson sin gripande 

livshistoria. Peter berättade med inlevelse om hur han 

redan som nioåring berusade sig genom att sniffa. Han 

berättade också om kampen att hålla sitt missbruk 

dolt. Allt för att han skulle kunna upprätthålla fasaden 

med familj, arbete, villa och bil. 

På söndagen var det sedan dags för ”den blonde/ 

El Choco” Jonas Andersson. Alla som har läst boken 

eller hört Jonas föredrag vet att det är en höjdare. De 

som känner Jonas vet att han troligen måste vara en 

av de mest sympatiska drogkurirerna någonsin. Det 

är nästan ofattbart att föreställa sig honom i ett bolivianskt 

fängelse där han bokstavligen fick slåss för sin 

överlevnad. Jonas person i kombination med en spän- 

nande berättelse gör denna föreläsning till ett måste. 

Något som även de norska konferensdeltagarna tycks 

ha insett. 

fokus på förebyggande åtgärder 

och tidiga ingripanden 

Flera av föreläsningarna på årets norska konferens fokuserade 

på förebyggande åtgärder och tidiga ingripanden. 

Bland annat genomförde Rune Solberg Swahn en 

intressant föreläsning ”de viktiga faktorerna” Solberg 

är polis och tjänstgör vid enheten för speciella operationer 

i Oslo. Förutom detta är han också polisforskare. 

Runes föreläsning var en intressant beskrivning om hur 

faktorer som genetik, biologi, kultur och miljö bidrar 

till risk vid exponering av droger. 

Förvisso kan man konstatera att det inte var några 

nya revolutionerande metoder som avslöjades. Det 

mesta är sådant som är känt och beprövat även i 

Sverige. Det som dock märks tydligt är med vilken 

energi och ihärdighet Norge tycks bedriva förebyggande 

arbete. Sett mot det som kom fram i dessa 

föreläsningar så är det nog ingen tillfällighet att Norge 

ligger bra till beträffande ungdomars drogvanor. 

Idylliskt avslut med vissa inslag 

av huliganism 

Lagom till hemfärd på söndagen upphörde det envisa 

och ihärdiga snöregnet. Molde fick chansen att visa 

upp sig från sin bästa sida. Den fantastiska omgivningen 

med Sunnmörsalperna som speglar sig i fjorden är 

bland de vackraste utsikter man kan uppleva. Mitt i 

den fantastiska söndagsidyllen rullar dock bussar med 

fotbollssupportrar tillhörande Rosenborg in i Molde. 

Supportrarna iförda ”Hata Molde” T-shirts gjorde sitt 

bästa för att väcka Moldeborna bland annat med hjälp 

av knallskott. Fotbollsarenan ligger bara 200 meter 

ifrån konferensanläggningen. Men inte ens Rosenborgs 

mest ivriga anhängare lyckades rubba ordningen en sådan 

här fantastisk dag. Något som även återspeglades 

i fotbollsmatchens resultat. Molde vann matchen med 

2-0 och återtog därmed ledningen i Tippeligan. n 

Lennart Karlsson 


59

krogar Mot knark 

höll sin årliga utbildningskonferens i skövde 

Nätverket Krogar Mot Knark (KMK), som bildades för drygt 10 år sedan, är numera ett 

välkänt varumärke. Nätverket består av poliser, krögare, dörrvakter och ett 40-tal kommuners 

drogsamordnare och alkoholhandläggare. 132 av nätverkets medlemmar deltog 

i KMK:s årliga utbildningskonferens på Billingehus i Skövde den 1-2 oktober 2012. 

Länspolismästaren i Västra Götaland, Ingemar Johansson, 

kom till Billingehus för att invigningstala, vilket 

uppskattades av deltagarna och arrangörerna. 

Programmet för de två dagarna innehöll i övrigt 

utbildning, information från KMK:s styrgrupp, grupparbete 

om nätverkets framtida utveckling samt en 

inblick i den utvärdering av Krogar Mot Knark som 

pågår på Göteborgs universitet. Av utvärderingen att 

döma gav deltagarna konferensen ett högt betyg. 

Utbildning 

”Varför hör inte folk vad vi säger?” var rubriken på 

kommunikationskonsulten Sigge Birkenfalks mycket 

uppskattade föreläsning. Han underhöll deltagarna i 

två timmar med att pedagogiskt förklara varför det är 

så svårt att nå fram med sitt budskap. Vi åhörare fick 

många råd och ankar om varför det kan vara så svårt 

att kommunicera och olika anledningar till att folk i 

vissa situationer inte är mottagliga för vad vi vill nå ut 

med. För medlemmarna i Krogar Mot Knark är detta 

synnerligen viktig kunskap. 

Nästa föreläsning om läkemedelsmissbruk ingick 

också i utbildningsblocket. Kriminalkommissarie 

Lennart Karlsson, nytillträdd chef för polisens krogsektion 

i Stockholm, berättade om den överförskrivning 

av narkotiska läkemedel som är påtagligt märkbar 

i Stockholm City. Missbruket av läkemedelsdroger 

har de senaste åren brett ut sig alltmer och förekommer 

också i krogmiljön. Kommersen av läkemedel på 

Pirjo Svegréus, drogsamordnare i Skövde kommun, tillsammans 

med projektledaren Lennart Johansson, tv, och Daniel 

Knudtzen, styrgruppsmedlem och polis i Stockholm. 

Föreläsaren Lennart 

Karlsson och den 

avgående styrgruppsmedlemmen 

Tess 

Mattisson, som representerar 

en krog i 

Stockholm. 

Plattan är omfattande och många av preparaten kommer 

från några få läkares överförskrivning. 

Lennart Karlsson informerade om två notoriska 

överförskrivare i Stockholm som under det senaste året 

dömts till kännbara fängelsestraff. 

styrgruppen 

Lennart Johansson, som är projektledare för Krogar 

Mot Knark, känner en viss oro för nätverkets framtid. 

För att styrgruppen ska kunna fortsätta att hålla samman 

nätverket, krävs fortsatta bidrag som hittills erhållits 

från Folkhälsoinstitutet. Bidrag är utlovade till och 

med 2013, men därefter är situationen i nuläget oviss. 

Styrgruppen informerade också om att KMK 

introducerar en ny logga från kommande årsskifte. 

Layouten förändras och den gröna färgen byts mot 

rött, som bättre indikerar att man arbetar mot något 

som är förbjudet. 

framtiden 

Den verksamhet som KMK bedriver är i hög grad beroende 

av att engagerade människor deltar från berörda 

polismyndigheter, kommuner och krogar. Löpande 

kostnader för att driva projektet belastar de deltagande 

verksamheterna, men utan eldsjälarnas engagemang 

händer ingenting. Därför är det också viktigt att nätverket 

fortsättningsvis får statliga bidrag för att kunna 

driva kampanjer och anordna årliga konferenser som 

inspirerar och utvecklar det fortsatta arbetet mot drogmissbruk 

på krogen. n 



61

Erfarenheter från 

studieresa till kansas City 

text och foto: kut-poliser från kalmar och kronoberg 

Personal från kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) i Kalmar och Kronobergs län fick 

under sommaren 2012 möjligheten att göra en studieresa till Kansas City, USA. Syftet 

med resan var att titta på skillnader i underrättelseverksamhet gällande deras lagstiftning 

och arbetsmetoder. 

Kansas City är en region med 2,1 miljoner invånare 

fördelade på flera städer, som tillsammans bildar ett 

storstadsområde i delstaten Missouri. Brottsligheten är 

lik den i södra Sverige med mängdbrott och våldsbrott, 

varav mycket av brottsligheten är narkotikarelaterad. 

Kansas City har sin stadspolis KCPD, vilken har 

befogenhet att arbeta inom stadens gränser. KCPD är 

den största poliskåren i området med 1400 poliser och 

600 civilanställda. I området finns flera mindre städer 

med sina egna polismyndigheter i varierande storlek. 

Delstaten Missouri är uppdelad i olika countys, inom 

dessa countys finns även sheriffverksamhet. Sheriffen 

är politiskt vald och hans anställda har befogenhet att 

arbeta i hela countyt, vilket innefattar Kansas City. 

Utöver stadspolis och sheriff finns även delstatspoliser, 

som verkar över hela delstaten, som till exempel 

highway patrol. Utöver de som nämnts finns även 

federala (landsomfattande) polisiära verksamheter. 

Exempel på dessa är FBI, DEA, ATF (Bureau of 

Alcohol, Tobacco, Firearms and Explosives) med flera. 

Dessa brottsbekämpande myndigheter kan agera oberoende 

av geografiska gränsdragningar. 

sambandspoliser underlättar samarbetet 

Alla dessa uppdelningar bäddar för en ganska rörig och 

en stundtals svårtolkad situation för utredande myndigheter. 

För att inte arbeta dubbelt och i varandras 

ärenden, har man satsat mycket på liaison officers, eller 

sambandspoliser, som lånas ut från respektive myndighet. 

De har till uppgift att verka som en länk mellan 


de olika myndigheterna. Då kan exempelvis en ATFagent 

lånas ut till KCPD narkotikarotel och där jobba 

tillsammans med dem. Narkotikaroteln på KCPD drar 

två fördelar av detta: 1. Man har en direktlänk till en 

federal myndighet. 2. Man får i de ärenden som ATFagenten 

är involverad en ökad befogenhet att jobba 

med delstatsöverskridande brottslighet. Den federala 

myndigheten får i sin tur direktaccess till detalj och 

lokalkunskap. Man kan säga att den befogenhet eller 

jurisdiktion som tillfaller en federal agent i vissa fall 

smittar av sig på den enhet han/hon är utlånad till. 

För att komma tillrätta med uppkomna fenomen 

eller en viss typ av brottslighet, är det vanligt att man 

bildar så kallade ”taskforces”, som kan jämföras 

med aktionsgrupper. Dessa taskforces lever under en 

begränsad tid, och har deltagande poliser från federala, 

lokala och delstatsmyndigheter. 

Informatörsverksamhet 

En under cover-polis (UC) på en gatulangningsgrupp 

har vanligtvis ett flertal covert informants (CI), som 

finns i olika gäng. En CI är ofta en person man gripit 

och som mot straffrihet eller strafflindring gjort en 

”deal” med åklagaren. I dealen innefattas ofta att lägga 

information om säljare, lagerhållare i ledet ovanför gatunivå 

och att vara den som introducerar en UC-polis. 

På gatunivå är det provokativa åtgärder som används 

mest. Informatörens roll är avslutad när UC-polisen 

introducerats. Det är inte fråga om några avancerade 

UC-operationer på denna nivå. Man köper helt enkelt

KCPD Street Crime Unit på väg fram mot en husrannsakan. 

narkotika ett flertal tillfällen från en langare. En tid 

får förflyta, innan man hämtar in personen och delger 

misstanke. Eftersom man ofta väntar en tid, blir det 

näst intill omöjligt för en aktiv narkotikalangare att 

komma ihåg vem som introducerade vem och vilka han 

sålt till, vilket i sin tur gör att UC-polisen eller deras 

CI sällan röjs. UC-polisen kan vittna i rätten under annan 

eller dold identitet om de köp han/hon gjort eller 

medverkat vid. 

anonyma tips hjälper polisen 

Ett bra hjälpmedel för polisen i Kansas City är ett ickepolisärt 

program för att ta emot anonyma tips från allmänheten, 

Kansas City Crime Stoppers. Tipsen lämnas 

anonymt via telefon eller på nätet och uppgiftslämnaren 

tilldelas då en personlig kod. Om informationen ger 

resultat kan uppgiftslämnaren senare få tipspengar utbetalade. 

Under ärendets gång finns det möjlighet att ha 

dialog med den anonyma tipsaren. Resultaten av tipsen 

utvärderas varje månad och beslut fattas om ersättning. 

Sedan man startade upp verksamheten i Kansas City 

har det betalats ut över en miljon dollar i tipspengar. 

Resan gav oss en intressant inblick och kunskap om 

de brottsbekämpande myndigheterna i USA. Allt kan 

inte redovisas här, men efter ett fantastiskt bemötande 

av våra amerikanska kollegor har vi minnen och erfarenheter 

för livet. Vi fick möjlighet att diskutera olikheter 

och likheter i vårt arbete, samt uppleva arbetet 

i praktiken på fältet. Slutligen vill vi tacka SNPF och 

våra polismyndigheter som möjliggjorde resan. n 


65

polisiära konsekvenser efter HD:s 

nya praxis i narkotikabrott 

Högsta domstolens nya praxis vid bedömning av 

narkotikabrott innebär en ökad bevisbörda då andra 

faktorer än preparat och mängd i högre grad ska vägas 

in. Påföljderna sänks i de fall den tilltalade bedöms ha 

haft en underordnad roll i narkotikahanteringen, trots 

stora preparatmängder i beslag. Den nya praxisen har 

lett till en förskjutning av gränserna till den tilltalades 

fördel för vad som är att anse som ringa brott, brott av 

normalgraden eller grovt narkotikabrott. 

Narkotikabrott är ett spanings- och ingripandebrott 

vilket innebär att det till största delen är de rättsvårdande 

myndigheternas insatser och prioriteringar som 

avgör hur många brott som upptäcks, anmäls och 

som senare leder till lagföring. Uppdagande av brott 

är direkt beroende av källuppgifter och överskottsinformation 

kombinerat med spaning och hemliga 

tvångsmedel. 

I handeln med narkotika kan det övergripande 

tillvägagångssättet delas in i fyra olika led: produktions-, 

smugglings-, mottagar- och distributionsled. 

Den övergripande strategin för polisens arbete har varit 

att indela bekämpningen mot de olika leden i narkotikahandelskedjan 

mellan den lokala-, regionala- och 

nationella nivån. En framgångsfaktor i arbetet har varit 

samverkan mellan specialistenheter på alla nivåer inom 

polisen. Dessvärre har många av dessa enheter tagits 

bort på grund av andra prioriteringar. 

HD:s nya praxis kommer med största sannolikhet 

att påverka narkotikabekämpningen i tre avseenden: 

polisens utredningskapacitet, förmåga att initiera narkotikaärenden 

och exponering av narkotika i samhället. 

polisens utredningskapacitet 

De skärpta beviskraven som HD:s nya praxis innebär 

gällande narkotikabrott av normal och grov karaktär 

kommer sannolikt att kräva mer utredningsresurser 

på regional- och lokal nivå. Med en oförändrad resurs 

kommer detta i sin tur att leda till en minskad förmåga 

att ta sig an narkotikautredningar. 

På nationell nivå förutses inga direkta negativa 

konsekvenser i den operativa verksamheten till följd av 

HD:s nya praxis, eftersom det nationella arbetet främst 

riktar sig mot aktörer i smugglings- och mottagarledet, 

där de mängder narkotika som hanteras är av sådan 

omfattande volym att det kan antas vara ett led i organiserad 

narkotikahandel. Det gör att dessa brott även i 

fortsättningen kommer att klassas som grova brott och 

generera påföljder i den övre delen av påföljdsskalan. 


polisens förmåga att initiera narkotikaärenden 

Polisens förmåga begränsas att starta narkotikautredningar 

avseende grovt brott, framförallt på lokal nivå. 

Den förändrade synen på vad som bedöms som grovt 

narkotikabrott kommer sannolikt att leda till att polisens 

möjlighet att använda hemliga tvångsmedel minskar 

och därmed minskar förmågan att utvidga pågående 

ärenden och bevisa hela kedjan av aktörer i ett 

narkotikabrott. 

Exponering av narkotika i samhället 

Påföljderna kommer i de flesta fall att reduceras jämfört 

med tidigare. Personer dömda för narkotikabrott har 

en mycket hög återfallsrisk i brott. Reducerad strafftid 

i relation till risken för återfall hos dessa aktörer kommer 

sannolikt att leda till en förhöjd exponering av narkotika 

i samhället med en ökad narkotikatillgång som i 

sin tur ger en ökad mängdbrottslighet. 

Vi rekommenderar följande nationella och 

regionala åtgärder: 

Nationellt 

• Utarbeta en ny nationell polisiär narkotikastrategi 

i samverkan med Riksåklagaren. 

• Inrätta en nationell samordningsfunktion gällande 

narkotika vid RPS. 

• Återinrätta en nationell underrättelsefunktion specialiserad 

på narkotika. 

• RKP bör ansvara för operativa och utredande insatser 

mot smugglings- och mottagarledet. 

• Återinrätta UC-verksamheten för inhämtnings- 

och utredningsaktiviteter. 

• Upprätta årliga taktiska rapporter gällande narkotikabrott 

utifrån KAP-metoden. 

• Inför ett återkommande årligt nationellt operativt 

möte ang. narkotikabekämpning. 

Regionalt 

• Inrätta länsnarkotikaarbetsgrupper parallellt med 

aktionsgruppsverksamhet. 

• Polisen bör regionalt ansvara för operativa och utredande 

insatser mot mottagar- och distributionsledet. 

• Inrätta en narkotikasamordnare i varje polismyndighet. 

Kim Nilvall, Sara Nylén och Fredrik Mattsson, 

Underrättelsesektionen, RKP

Hitlers drogade soldater 

– nazisternas dödsmaskin 

Många av soldaterna i Hitlers försvarsmakt Wermacht var drogade med Pervitin inför 

olika fältslag. De tyska militära styrkorna försågs med miljontals av dessa metamfetamintabletter, 

särskilt under första halvåret 1940. 

I artikeln Hitlers Drugged Soldiers, publicerad i Der 

Spiegel 2005, berättar skribenten Andreas Ulrich om 

hur nazisterna försökte öka soldaternas stridsduglighet 

och ge dem övermänskliga krafter med hjälp av olika 

droger som metamfetamin, men också opiater, alkohol 

och en särskilt designad drog som innehöll en blandning 

av kokain, en opiatsubstans och en växtdrog. 

Artikeln bygger bland annat på uppgifter från en 

studie som varit publicerad i Klinische Wochenschrift 

(Clinical Weekly). 

Pervitin, ett läkemedel som innehåller metamfetamin, 

introducerades 1938 på marknaden av det Berlinbaserade 

läkemedelsföretaget Temmler. Preparatet 

blev snabbt en bästsäljare bland den tyska civilbefolkningen. 

En militärläkare, Otto Ranke, som också var ansvarig 

för ett militärt forskningsinstitut, insåg att Pervitin 

kunde hjälpa Wermacht att vinna kriget. Amfetamin 

ökade självförtroendet, koncentrationen och villigheten 

att ta risker, samtidigt som det minskade känsligheten 

för smärta och törst och minskade också behovet 

av sömn. Otto Ranke hade testat Pervitin på 90 studenter 

innan han insåg preparatets möjligheter. 

35 miljoner amfetamintabletter 

Under månaderna april – juli 1940 försågs den tyska armén 

och flygvapnet med mer än 35 miljoner Pervitintabletter 

och Isophan, ett annat varunamn på ett liknande 

preparat. En del av tabletterna, som var och en innehöll 

3 mg aktiv substans, levererades till Wermachts medi- 

cinska division under kodbeteckningen OBM. De uppgavs 

vara stimulantia och soldaterna uppmanades att ta 

en eller två tabletter för att motverka trötthet. 

Redan i ett tidigt skede var läkare bekymrade över 

de negativa effekterna av drogerna. Man såg att de 

skapade beroende och andra hälsofarliga tillstånd och 

även orsakade några dödsfall. Försöken att införa 

restriktioner i användandet av pillerna lyckades inget 

vidare, åtminstone inte i Wermacht. Trots att Pervitin 

blev klassad som en förbjuden substans den 1 juli 

1941, levererades tio miljoner tabletter till trupperna 

det året. 

Från fronten kom rapporter till militärens medicinska 

kommando om hur Pervitin hjälpt soldaterna att 

få nya krafter och kunnat utstå strapatserna, särskilt 

under vintertid. I de nya instruktioner för Pervitin som 

utfärdades 1942 angavs fortfarande att två tabletter 

tar bort sömnbehovet under tre till åtta timmar. Fyra 

tabletter som tas samtidigt är effektiva i 24 timmar. 

potent mirakelpiller togs fram 

Mot slutet av kriget försökte nazisterna ta fram ett 

ännu effektivare mirakelpiller till trupperna. Under 

1944 presenterades ett piller med kodnamnet D-IX. 

Det innehöll 5 mg kokain, 3 mg Pervitin (metamfetamin) 

och 5 mg Eukodal (morfinläkemedel). I dagens 

läge skulle innehav av en sådan potent tablett kunna 

innebära fängelsestraff. Men då testades drogen på besättningen 

på flottans minsta u-båtar Sälen och Bävern. 

Folkdrogen alkohol var också populär i Wehrmacht. 

Soldaterna belönades till en början med alkohol när de 

kom tillbaka från fältet, men efterhand började baksidorna 

av drickandet märkas genom bland annat våld 

och dålig disciplin. Många alkoholrelaterade dödsfall 

inträffade, men efterfrågan var så stor bland soldaterna 

att langare kunde sälja giftig metylalkohol, träsprit, 

som ökade på dödsfallen ytterligare. 

Men för att fly krigets fasor tog soldaterna till de 

droger som fanns till hands. Trots de kända riskerna 

med morfin blev många sårade beroende av drogen. 

Missbruket bland sjukvårdspersonalen ökade också 

och vid krigets slut var fyra gånger fler militärläkare 

beroende av morfin än vid krigets början. n 



69

sNpf utbildade i gävle 

Torsdagen den 18 oktober genomförde SNPF en halvdagkonferens i Gävle. Tre intressanta 

föreläsare hade vi förmånen att lyssna till under den förmiddag som konferensen 

genomfördes. Det blev till slut 55 personer från främst polisen som dök upp, men även 

andra yrkeskategorier var representerade i församlingen. 

krogar mot knark 

Först ut var Lennart Johansson som till vardags jobbar 

i Göteborg som nationell samordnare på Krogar mot 

Knark. Lennart redogjorde för förutsättningarna för 

att starta upp verksamhet inom projektet ” krogar mot 

knark, där han beskrev lite om hur projektet blev till 

och hur det utvecklats sig i Sverige. Samma eftermiddag 

hade Lennart möte med folk ifrån Gävle kommun, 

krogägare från både Gävle och Sandviken, vilka var intresserade 

att starta upp verksamhet inom Krogar mot 

knark. 

storskalig tillverkning av 

anabola steroider i hälsingeskogarna 

Som andra föreläsare kom kriminalinspektör Björn 

Jonsson från Länskriminalpolisen i Gävleborgs län där 

han tjänstgör på Grova brottsroteln. Björn Jonsson berättade 

om en omfattande utredning om dopningsbrott 

från 2012. 

Utredning handlar till stor del om hur två yngre män 

tillverkar och säljer dopningsmedel i form av anabola 

steroider. De två männen är mycket försiktiga med hur 

man rör sig. Åker man från Gävle, så stänger man av 

sina mobiltelefoner, och i övrigt säger man inget på 

telefon som kan vara till nytta för polisen. Var tillverkning 

sker har man till en början svårt att lokalisera, 

men efter mycket spaning och telefonavlyssning lyckas 

man till slut stoppa männen då man anländer till Gävle 

med ett större parti egentillverkade anabola steroider. 

Partiet är på 12000 tabletter och de är präglade med 

X2 på varje tablett. Det visar sig att den ene mannen 

har en mor som bor ensligt i Hälsingeskogarna och i 

hennes garage återfinns vid en senare husrannsakan 

en tablettmaskin med det aktuella märket X 2 på stansarna. 

Försäljningspriset för dessa 12000 tabletterna är 

Polisen beslagtog 12 000 tabletter anabola steroider som de 

misstänkta just tillverkat. 


Björn Jonsson berättade om det stora dopningsärendet som 

han och kollegorna nyligen avslutat. 

60 000 kr, en bra förtjänst, då tillverkningstiden var ca 

2 timmar. 

Den fortsatta utredningen gav vid handen att de två 

männen sålt anabola steroider under en längre period 

och vid husrannsakan hemma hos en av männen hittades 

en skokartong innehållande 200 000 kr i kontanter. 

De kunder de haft betalade kontant och för att tvätta 

dessa pengar hade man köpt bostadsrättslägenheter 

på olika ställen i mellan-Sverige samt skog och bilar. 

Inte en krona hade man satt in på något bankkonto då 

detta kunde spåras tillbaka till huvudmännen. Köparna 

av anabola steroider var i stor utsträckning ”vanligt 

folk” och fem av dem dömdes för dopningsbrott . 

Huvudmännen dömdes till 3 ½ resp. 3 års fängelse. En 

lärorik och underhållande föreläsning av Björn Jonsson. 

Internetdrogen MDpV 

Den tredje föreläsare var Per-Erik Lundberg, som är 

chef för narkotikaroteln i Västerås. Där har man haft 

mycket stora problem med den farliga internetdrogen 

MDPV. Hans föreläsning handlade om polisens erfarenheter 

av MDPV-missbrukare samt om olika farlighetsbedömningar 

av MDPV som tillämpas i domstolar. 

Per-Erik Lundbergs föreläsning kan alla som väljer 

kommer till Karlstad på utbildningskonferensen i april 

2013 lyssna på, varför den inte närmare kommenteras 

här. n 

Björn Landsten

Inbjudan 

till svenska Narkotikapolisföreningens 27:e 

utbildningskonferens och årsmöte 

den 26-28 april 2013 i karlstad 

Nu är det dags att boka in helgen 26-28 april 2013 för SNPF:s utbildningskonferens och årsmöte på 

Carlstad Conference Center. 

De senaste åren har våra utbildningskonferenser varit fullbokade, 

så vänta inte med din anmälan och inbetalning av avgiften. Först till kvarn gäller som alltid. 

Du kan från mitten av januari 2013 anmäla dig på www.snpf.org 

Logga in på Medlemsinfo och fyll i formuläret. 

Inbjudan med anmälningstalong skickas också ut per e-mail 

eller brev till SNPF:s medlemmar i början av året. 

Ur programmet: 

Invigningen fredag eftermiddag 

Förutom sedvanliga inledningsanföranden och stipendieutdelningar, kommer vi även att fylla 

eftermiddagen med en spännande och intressant föreläsning. Vi återkommer på hemsidan med mer info 

om detta så snart allt är spikat. 

Omfattande tillverkning och 

nätförsäljning av steroider i Sverige 

Påföljder i praktiken 

Basic info om narkotika 

Operativ juridik 

Informatörshantering 

Kokain i bilar 

Nätdroger från sjukvårdens perspektiv 

MDPV och farlighetsbedömning 

preliminära föreläsningar lördag – söndag 

Europol 

Sociala medier i narkotikautredningar 

Husrannsakan i digital miljö 

Ett ton kokain i lasten 

Västafrikaner och narkotikalangning 

Nya preparat, nya klassningar 

Anabola steroider – skador och våld 

Texas Narcos 

Håll dig uppdaterad om ev. programändringar på hemsidan

Bok- och filmtips 

ögonblick som förändrar 

livet 

Annika Östberg avtjänade 28 

år i ett Amerikanskt fängelse 

dömd för medhjälp till mord. 

Boken handlar i stora drag 

om upplevelsen under fängelsetiden, 

det är ingen snyfthistoria 

utan en klar och reflekterad 

redogörelse för ett liv som 

tidigt gick snett. Den är djupt 

personlig och en mycket välskriven skildring av en 

människa som kämpar för att överleva utan att deformeras, 

den ger en skakande inblick i vilka undermåliga 

villkor som dömda fångar i USA lever i. 

Hon söker inte offrets roll utan medger utan 

omsvep sin moraliska del i de gärningar som kom att 

bestämma hennes livsöde. 

Annikas mamma arbetade på SAS resebyrå på 

Grand Hotell och hon skulle inte ha arbetat den dagen 

då mannen som blev förtjust i henne kom in. Annika 

säger själv att hon inte kan låta bli att tänka tanken på 

vad som hänt om mamman stannat hemma just den 

dagen. 

Annika Östberg var tolv år när familjen flyttade till 

USA. Hennes mor gifte sig med den rike amerikan som 

hon träffade på arbetet just den dagen. Det hon mötte 

var inget paradis utan hon vantrivdes i sitt nya hem 

och med den man som hennes mor valt. Annika rymde 

som 13 åring och hur det sen gick är lätt att gissa sig 

till. Det blev en kriminell tillvaro i jakten på pengar 

och knark. 

Männen i hennes liv blev många och växlande, 

men de var av samma typ, knarkare eller kriminella. 

För Annikas del var det mordet på en polisman som 

begicks av hennes dåvarande pojkvän, som ledde till 

den långa fängelsedomen. 

Fängelsestraff ger varken förlåtelse eller försoning 

utan det leder oftast till det motsatta. Annikas största 

svårighet är att förlåta sig själv. 

Annika förde dagboksanteckningar under större 

delen av fängelsevistelsen och dessa får läsaren ta del 

av i boken. Hon ger en bra beskrivning av allt från 

heroinabstinensens helvete till de mänskliga relationerna. 

Boken är skriven av henne själv utan professionell 

hjälp, den är välformulerad, rättfram och utan tillrättalägganden 

och den ger en enorm insikt om det amerikanska 

fängelsesystemets avhumaniserade brutalitet. 

Nu förbereds även långfilmen om hennes liv och 

kommer förmodligen i gång under våren 2013. 

Sedan i maj 2011 är Annika Östberg officiellt fri 

från kriminalvården, Hon bor och lever på Bastakollektivet 

utanför Nykvarn. 

Författare: Annika Östberg 

Förlag: Ekerlids Förlag 

Recension: Åsa Dahlberg 


snabba Cash II 

Med filmatiseringen av Jens 

Lapidus bästsäljare ”Snabba 

Cash” slog Daniel Espinosa 

igenom med dunder 

och brak. 600 000 svenska 

biobesökare såg filmen. Espinosa 

öppnade handlingsmässigt 

för en fortsättning 

i slutet av den första filmen 

och i Lapidus romaner fanns 

mer att hämta. 

Jens Lapidus ”Snabba Cash II” kräver att du känner 

till rollfigurerna från första filmen. 

Snabba Cash II är en svidande, intensiv, verkningsfullt 

och stundtals nageltuggarspännande. Den levererar 

ett antal mycket trovärdiga rollporträtt av så kalllade 

livstidskriminella av varierande etniskt ursprung. 

Filmen återknyter tre år senare till rollfiguren Johan 

som har tillbringat några år i fängelse och nu är det 

dags för den första obevakade permissionen. Det är 

affärer på gång och han skall medverka i försäljningen 

av en programvara för aktiemarknaden som han tagit 

fram under åren i fängelset. Han vill komma ut på 

banan och göra rätt. 

När han kommer fram upptäcker han att hans 

affärspartner blåst honom och allt går fel. 

Kokainkungen Jorge förbereder en stor och snabb 

narkotikaaffär. Den blir inte snabb utan blodig. 

Samvetslöst tvingar han med nära vänner till en farlig 

uppgörelse. 

Mahmoud, som arbetar åt jugoslaviska maffian som 

horvakt, hamnar i knipa när två prostituerade rymmer 

och sätter honom i skuld hos bossen Radovan. Han 

måste betala 300 000 kronor eller dö. 

Efter en trevande start går det snabbt utför för alla 

tre och i Babak Najafis säkra händer glider de snabbt 

ner i en spiral av våld, kaos och desperation. 

De få ljusglimtar som fanns i första filmen är tyvärr 

helt bortblåsta, men filmen innehåller snygga foton, 

bra skådespel och en trovärdig ton. På det stora hela 

får filmen fullt godkänt som en emotionell rysare långt 

ifrån de löpande band produktioner som visas. En 

annorlunda actionfilm men lite för känslosvulstig 

Regissörens ambition var att skapa avsmak för 

gangsterlivet och det har han onekligen lyckats med. 

Action/ Drama 

Av Babak Najafi 

Recension: Åsa Dahlberg

or ger en 

ramat. För 

band med 

k. Fylliga 

ska termer. 

arat, missiljöer. 

m härmed 

utbildning, 

a grupper 

ar utgivits 

ges ut av 

tikapolis 

ng: 

npf.org 

pf.org 

diahuset.se 

8-91-87514-36-4 

Böcker som kan beställas från sNpf:s hemsida www.snpf.org 

11.1 

Ny upplaga 

narkotika 

dopningsmedel och 

hälsofarliga varor 

Narkotika, dopningsmedel 

och 

hälsofarliga varor 

Upplaga 11.1 

Narkotika, dopningsmedel 

och hälsofarliga varor 

ger en detaljerad bild av 

det aktuella svenska missbrukspanoramat. 

För ett 

hundratal aktuella droger 

beskrivs deras samman- 

sättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar 

och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs 

skador i samband med missbruk samt metoder för att 

upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen 

i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. 

Fylliga ordförklaringar ger upplysningar 

om viktiga juridiska och medicinska termer. 

Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel 

och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar. 

Skriften har fått omfattande användning i utbildning, 

upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora 

grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. 

Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska 

och ryska. 

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut 

av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. 

Den idiotiska 

klubben 

En bok av Göran Bohlin 

Den idiotiska klubben kom ut 

första gången våren 1995 och 

är nu uppdaterad och utökad 

med 80 sidor. Boken kan ses 

som en resa från mitten av 

1950-talet och fram till 2006 

och där ges under resans gång 

exempel på rockmusikens efterhand 

allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken 

skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, 

dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen 

på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde 

m.m. 

Anabola Androgena Steroider 2.1 

ANABOLA 

ANDROGENA 

STEROIDER 

Gunnar Hermansson och Tommy Moberg 

anabola 

androgena 

steroider 

Upplaga 2.1 

tar rättsväsendet och sjukvården alltmer. 

Boktips 

Den globala marknaden 

för anabola androgena 

steroider, AAS, är mycket 

omfattande och lukrativ. 

Missbruket av AAS-preparat 

är etablerat och den 

illegala hanteringen belas- 

I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering 

om bakgrunden till problemet fram till den aktuella 

situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, 

påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, 

illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, 

AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder. 

Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena 

Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. 

Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande 

beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl 

för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande 

kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem. 

Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg 

Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF 

Mandom, mod 

och morske män 

En bok av Tommy Moberg & 


Behovet av hjälp och behandling 

för fysiska och psykiska 

besvär relaterade till missbruk 

av anabola steroider ökar. 

Sambandet mellan AAS-missbruk 

och våld är ett vedertaget 

faktum men mörkertalet 

är stort. Under flera år har en växande illegal marknad 

av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder 

behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken 

ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, 

rättsligt och socialt. 


77

Julkryss 2012 Lösningen 


God Jul och Gott Nytt År 

publiceras i tidning nr 1-2013

SVENSKA 

POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT 

stIpENDIErUtaN 

SNPF:s resestipendium till PNOA:s 

årliga utbildningskonferens i 

Harrisburg, Pennsylvania. 

Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att 

medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. 

se www.pnoa.org. 

Mediahusets resestipendium till CNOA:s 

årliga utbildningskonferens I Kalifornien 

Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att 

medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. 

se www.cnoa.org 

SNPF:s stipendium för Årets Observation 

Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken 

iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande 

mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. 

SNPF:s PTN-stipendium 

Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem 

att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk 

PTN-sambandsman i Europa. 


Nr 5/2012 

I nästa nummer 

som kommer ut i februari 

temaartiklar om drogtester och nya testmetoder. 

Dessutom belyses ritalin, Concerta m.fl. läkemedelsdroger på den 

illegala marknaden, och som vanligt en hel del annat. 

Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips senast den 31 december 2012. 

Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar 

och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. 

Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. 

Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s 

utbildningskonferens 

Tullverkets stipendium 

Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman 

för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. 

Svenska Carnegie Institutets polisstipendium 

Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman 

för att bereda honom eller henne möjligheter till studier 

och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s 

styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi 

tar gärna emot era förslag till kandidat. 

Resebidrag 

Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst 

efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag 

för studieresa. 

Se villkor på hemsidan www.snpf.org

5-2012 - Svenska Narkotikapolisföreningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?