20.09.2013 Views

överetablering av detaljhandelsyta i sverige – verklighet eller myt?

överetablering av detaljhandelsyta i sverige – verklighet eller myt?

överetablering av detaljhandelsyta i sverige – verklighet eller myt?

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

1<br />

ÖVERETABLERING AV<br />

DETALJHANDELSYTA<br />

I SVERIGE<br />

<strong>–</strong> VERKLIGHET ELLER<br />

MYT?


2<br />

Innehållsförteckning<br />

Finns det verkligen en <strong>överetablering</strong>? 7<br />

Vi tog reda på sanningen! 8<br />

Avgränsningar i studien samt förklaringar 10<br />

När är en marknad överetablerad? 11<br />

Den svenska detaljhandeln i kvm 12<br />

Utvecklingen på regional nivå 17<br />

Fördelning <strong>av</strong> <strong>detaljhandelsyta</strong> 20<br />

Slutsatser <strong>av</strong> rapporten 22


3<br />

Hur är det egentligen?<br />

När jag läser <strong>eller</strong> hör något, så börjar jag ofta<br />

fundera: Hur förhåller det sig egentligen?<br />

Det kan vara något i tidningen, i en tidskrift, på TV<br />

<strong>eller</strong> i ett samtal, det där lilla fröet som sk<strong>av</strong>er tills<br />

frågan kryper fram om påståendet kan vara sant?<br />

”Sanningar” i den här branschen etableras snabbt,<br />

och bör helst inte ifrågasättas. Auktoriteterna<br />

citerar varandra, och då kan det ju inte vara fel. Eller?<br />

Känner Du igen Dig?<br />

Den här studien är resultatet <strong>av</strong> ett sådant frö.<br />

Frågan om hur de totala detaljhandelsytorna faktiskt<br />

förhåller sig till den ekonomiska utvecklingen.<br />

Se undersökningen som ett försök att bringa<br />

större saklighet till en viktig och relevant fråga.<br />

Viktigt för alla oss som på ett <strong>eller</strong> annat sätt arbetar<br />

i, omkring <strong>eller</strong> med detaljhandel.<br />

Håll till godo!<br />

Wilner Anderson<br />

Steen & Ström Sverige AB


Finns det verkligen en <strong>överetablering</strong>?<br />

Syftet med denna undersökning är att uppskatta<br />

<strong>detaljhandelsyta</strong>ns storlek och utveckling i Sverige<br />

under perioden 1998-2006.<br />

Genom att sätta handelsytans utveckling i<br />

relation till den ekonomiska tillväxten och hushållens<br />

konsumtion i riket och olika regioner<br />

under perioden, blir det möjligt att belysa<br />

huruvida detaljhandeln i Sverige är <strong>eller</strong> är på<br />

väg att bli överetablerad.<br />

Detaljhandeln i Sverige har sedan slutet <strong>av</strong> 1990talet<br />

genomgått en period <strong>av</strong> historiskt mycket stark<br />

tillväxt och omvandling. Sedan 1996 har detaljhandelns<br />

försäljning vuxit med 160 miljarder kronor, men<br />

tillväxten har varit starkt geografiskt koncentrerad.<br />

60 procent <strong>av</strong> detaljhandelns tillväxt har skett i 30<br />

kommuner och cirka 90 procent <strong>av</strong> tillväxten har<br />

skett i 70 kommuner.<br />

Skillnaderna mellan dagligvaru- och sällanköpsvaruhandeln<br />

är relativt små. Tillväxten har framförallt<br />

varit koncentrerad till storstäderna och deras<br />

kranskommuner, länens residensstäder samt ett<br />

begränsat antal kommuner med mycket speciella<br />

förutsättningar. Mot slutet <strong>av</strong> perioden finns dock<br />

tecken på att flera mindre städer och kommuner har<br />

börjat ta för sig <strong>av</strong> tillväxten.<br />

Stark tillväxt<br />

Bakom denna starka utveckling ligger ett flertal mer<br />

<strong>eller</strong> mindre samverkande faktorer. Bland annat kan<br />

lyftas fram en stark ekonomisk tillväxt i samhället<br />

vilken tillsammans med en kontinuerligt ökad sysselsättning,<br />

låga räntor och låg inflation resulterat i att<br />

hushållen fått mer pengar i sina plånböcker och att<br />

konsumtionen har skjutit fart.<br />

Många branscher har genom ett allt bredare och djupare<br />

utbud lyckats ta del <strong>av</strong> denna köpkraftsökning i<br />

stark konkurrens med exempelvis tjänstesektorn.<br />

4<br />

Stora förändringar<br />

Utöver den tilltagande geografiska koncentrationen<br />

i detaljhandeln har handeln genomgått stora förändringar.<br />

Detaljhandelsföretagen har ingått fusioner<br />

och slimmat sina organisationer. Därtill har frivilliga<br />

inköpssamarbeten och allt mer integrerade inköpsfunktioner<br />

hos kedjeföretagen skapat förutsättningar<br />

för mer rationell logistik.<br />

Detaljhandelns internationalisering har tagit fart<br />

genom att utländska aktörer inom både dagligvarusom<br />

sällanköpsvaruhandeln har introducerats, <strong>eller</strong><br />

ökat sin närvaro på den svenska marknaden. Detta<br />

gäller också inte minst på fastighetsmarknaden där<br />

ett stort antal utländska aktörer har gjort intåg de<br />

senaste åren.<br />

Nya handelsplatser<br />

De senaste årens starka tillväxt i detaljhandeln har<br />

lett till stora investeringar i nya handelsplatser och<br />

uppgraderingar <strong>av</strong> redan befintlig handel. På senare<br />

tid har investeringarna i ny <strong>detaljhandelsyta</strong> resulterat<br />

i uttalanden om att detaljhandeln är <strong>eller</strong> är på<br />

god väg att överetableras. Detta är en frågeställning<br />

som återkommer med jämna mellanrum, men som<br />

sällan tidigare har utretts ordentligt. Av den anledningen<br />

har nu Steen & Ström och Handelns Utredningsinstitut<br />

beslutat att studera frågan närmare i<br />

denna rapport.


Vi tog reda på sanningen!<br />

Att försöka uppskatta <strong>detaljhandelsyta</strong>ns storlek i<br />

Sverige är en näst intill omöjlig uppgift. Inför denna<br />

studie diskuterades ett antal tänkbara metoder, men<br />

alla förkastades efter noggranna genomgångar <strong>av</strong><br />

för- och nackdelar med respektive metod.<br />

Ett tillvägagångssätt som diskuterades var att<br />

använda lantmäteriets <strong>eller</strong> fastighetsverkets<br />

upp gifter om fastighetsbeståndet i Sverige. Noggrannare<br />

efterforskningar visade em<strong>eller</strong>tid att<br />

denna metod inte var genomförbar då uppgifter<br />

om detaljhandelslokaler i blandad bebyggelse ej<br />

särredovisas. Däremot skulle det efter omfattande<br />

grundarbete gå att få fram uppgifter om renodlade<br />

detaljhandelsfastigheter.<br />

Alternativa tillvägagångssätt<br />

Ett alternativt tillvägagångssätt var att skicka ut<br />

enkäter till stads- <strong>eller</strong> samhällsbyggnadskontor i<br />

landets samtliga kommuner. Men erfarenheter från<br />

enkätundersökningar i andra sammanhang är att<br />

svarsfrekvensen blir mycket låg även då relativt enkla<br />

uppgifter efterfrågas. Insamlandet <strong>av</strong> erforderliga<br />

uppgifter skulle kräva en hel del arbete från kommunerna<br />

varför även detta tillvägagångssätt bedömdes<br />

vara ogenomförbart. Alternativa enkätundersökningar<br />

riktade mot fastighetsägare övervägdes inledningsvis,<br />

men då det aldrig kunde bli tal om en<br />

totalundersökning överg<strong>av</strong>s även detta alternativ.<br />

Nyckeltal för omsättning<br />

Det alternativ som slutligen bedömdes som mest<br />

genomförbart var att approximera stabila, det vill<br />

5<br />

säga empiriskt förankrade, nyckeltal för omsättning<br />

per kvadratmeter. På basis <strong>av</strong> dessa nyckeltal kunde<br />

därefter <strong>detaljhandelsyta</strong>n uppskattas för varje<br />

enskild kommun. För att skatta dessa måste man<br />

förhålla sig till ett antal försvårande förhållanden.<br />

Bland dessa kan följande lyftas fram:<br />

Omsättning per kvadratmeter varierar mellan<br />

olika branscher<br />

Yteffektiviteten är i högre i dagligvaruhandeln än i<br />

sällanköpsvaruhandeln.<br />

Omsättningen per kvadratmeter varierar beroende<br />

på butiksstorlek<br />

Större butiker har i genomsnitt högre omsättning<br />

per kvadratmeter än mindre butiker.<br />

Omsättningen per kvadratmeter varierar beroende<br />

på marknadsplatsens läge<br />

Butiker belägna på centrala marknadsplatser,<br />

A- och B lägen i stadskärnor, har i genomsnitt<br />

högre yteffektivitet än butiker belägna i lokala<br />

bostadsområdescentrum <strong>eller</strong> halvexterna och<br />

externa marknadsplatser. Butiker belägna i moderna<br />

köpcentrum i stadskärnor och/<strong>eller</strong> externhandelsområden<br />

har som regel högre omsättning per<br />

kvadratmeter än butiker <strong>av</strong> volymhandels karaktär i<br />

halvexterna <strong>eller</strong> externa lägen.<br />

Omsättningen per kvadratmeter varierar beroende<br />

på regionens detaljhandelsstruktur<br />

Kommuner och regioner med en modern


detaljhandelsstruktur har i genomsnitt en högre<br />

omsättning per kvadratmeter än kommuner med<br />

en ålderdomlig detaljhandelsstruktur. Av detta<br />

följer att detaljhandeln i storstadskommunerna och<br />

deras förortskommuner samt länens residens städer<br />

i genomsnitt har en högre omsättning per kvadratmeter<br />

än detaljhandeln i andra kommuntyper.<br />

Regionala variationer<br />

För att kunna genomföra undersökningen krävdes<br />

ett nyckeltal för omsättning per kvadratmeter på<br />

nationell nivå som sedan kunde justeras för regionala<br />

variationer och utveckling över tid. Ett stabilt nyckeltal<br />

på riksnivå beräknades genom att använda ett<br />

flertal olika källor. Utifrån dessa källor beräknades<br />

ett vägt medeltal för omsättningen per kvadratmeter<br />

i riket.<br />

Att ta fram nyckeltal för omsättning per kvadratmeter<br />

på regional nivå visade sig vara svårare. Detta<br />

eftersom det inte finns tillförlitliga uppgifter om<br />

regionala variationer att tillgå. Det finns em<strong>eller</strong>tid<br />

empiriska belägg för ett relativt starkt samband<br />

mellan omsättning per sysselsatt och omsättning<br />

per kvadratmeter. Den regionala anpassningen<br />

<strong>av</strong> omsättningen per kvadratmeter antogs därför<br />

speglas i omsättningen per anställd.<br />

Riksgenomsnittet<br />

För att genomföra den regionala anpassningen<br />

konstruerades ett index där den genomsnittliga<br />

omsättningen per anställd i varje kommun sattes<br />

i relation till riksgenomsnittet. En omsättning per<br />

6<br />

anställd som var högre i en enskild kommun än i riket<br />

antogs motsvara en högre yteffektivitet än i riket<br />

och tvärtom. Detta index användes därefter till att<br />

justera värdet för den genomsnittliga omsättningen<br />

per kvadratmeter.<br />

Yteffektivitetens utveckling över tid hanterades<br />

på ett liknande sätt, men i detta sammanhang blev<br />

den procentuella utvecklingen <strong>av</strong> omsättningen per<br />

anställd samt regionala variationer inom densamma<br />

vägledande för hur omsättningen per kvadratmeter<br />

utvecklades över tid.<br />

Vår metod<br />

Ovanstående beräkningsmodell har legat till grund<br />

för att uppskatta <strong>detaljhandelsyta</strong>n per kommun.<br />

Metoden mäter detaljhandelsytornas nettobestånd<br />

vid varje given tidpunkt samt dess utveckling över<br />

tid. Därigenom tas ingen hänsyn till hur mycket<br />

<strong>detaljhandelsyta</strong> som slås ut under perioden<br />

och inte h<strong>eller</strong> hur mycket ny yta som tillkommer.<br />

För att hantera den eventuella osäkerhet som<br />

finns i det underliggande materialet redovisas<br />

detaljhandels ytorna per riksområde. Trots denna<br />

relativt höga geografiska aggregeringsnivå<br />

framträder intressanta mönster ur materialet.


Avgränsningar i studien samt förklaringar<br />

Föreliggande undersökning studerar detaljhandelsytornas<br />

utveckling inom dagligvaruhandeln och<br />

sällanköpsvaruhandeln under perioden 1998-2006.<br />

Anledningen till att vi valt att studera utvecklingen<br />

under denna period är att den erbjuder ett för<br />

ändamålet jämförbart material. Inom dessa båda<br />

branscher återfinns ett 20-tal underbranscher vilka<br />

tillsammans representerar alla de butiker vi finner<br />

i våra städer och på våra handelsplatser. Fokus för<br />

undersökningen är den egentliga detaljhandeln<br />

vilket innebär att Systembolaget och Apoteket har<br />

exkluderats från undersökningen.<br />

Riksområdesnivå<br />

Som nämnts tidigare har ytorna som redovisas i<br />

studien aggregerats till riksområdesnivå för att<br />

minimera den osäkerhet som finns i materialet.<br />

Riksområden är en för statistiska ändamål skapad<br />

regional indelning <strong>av</strong> Sverige. Syftet är att kunna<br />

RIKSOMRÅDEN I SVERIGE<br />

Riksområde Ingående län<br />

Stockholm Stockholm<br />

7<br />

jämföra olika regioner inom EU. Sverige delas in i<br />

åtta olika riksområden enligt tabellen nedan:<br />

A-regioner (Administrativa Regioner) är ytterligare<br />

en för statistiska ändamål gjord regional indelning<br />

<strong>av</strong> Sverige. A-regioner består <strong>av</strong> näringsgeografiskt<br />

sammanhängande och/<strong>eller</strong> samarbetande kommuner.<br />

Sverige delas in i 70 a-regioner.<br />

Prisförändringar<br />

I studien har HUI utgått från detaljhandelns utveckling<br />

i löpande priser. Dagligvaruhandeln har under<br />

perioden präglats <strong>av</strong> prisökningar, framför allt under<br />

2000-talets inledning. Trots detta är utveck lingen i<br />

yteffektivitet positiv. Inom sällan köpsvaruhandeln<br />

har många branscher präglats <strong>av</strong> relativt kraftiga<br />

prissänkningar under perioden. Detta leder till<br />

att utvecklingen <strong>av</strong> exemp elvis yteffektivitet som<br />

presenteras i denna studie faktiskt har varit ännu<br />

kraftigare än vad som framgår <strong>av</strong> undersökningen.<br />

Östra Mellan<strong>sverige</strong> Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, Västmanland<br />

Småland och öarna Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland<br />

Syd<strong>sverige</strong> Skåne, Blekinge<br />

Väst<strong>sverige</strong> Halland, Västra Götaland<br />

Norra Mellan<strong>sverige</strong> Värmland, Dalarna, Gävleborg<br />

M<strong>eller</strong>sta Norrland Västernorrland, Jämtland<br />

Övre Norrland Västerbotten, Norrbotten<br />

Källa: SCB


När är en marknad överetablerad?<br />

Det senaste årtiondets starka utveckling och<br />

etableringstakt inom detaljhandeln har under<br />

senare tid resulterat i påståenden om att detaljhandeln<br />

är <strong>eller</strong> riskerar att bli överetablerad, det vill<br />

säga att det finns större ytor än vad köpkraften <strong>eller</strong><br />

befolkningsunderlaget kan bära.<br />

Det finns dock anledning att stanna upp och fundera<br />

över vad <strong>överetablering</strong> är och vilka uttryck detta<br />

kan tänkas ta sig. På nationell nivå torde risken för<br />

<strong>överetablering</strong> vara relativt begränsad. Detaljhandelns<br />

ytor kan under vissa perioder visserligen växa<br />

snabbare än efterfrågeutvecklingen och andra<br />

makro ekonomiska indikatorer, men på lång sikt bör<br />

dock jämvikt alltid vara uppnådd då utbudet styrs <strong>av</strong><br />

efterfrågan.<br />

Flera kriterier<br />

Detaljhandelns förkärlek till regioner med en<br />

stor <strong>eller</strong> en snabbt växande efterfrågan borde<br />

dock kunna leda till att risken för <strong>överetablering</strong><br />

är större i vissa regioner än i andra. Överetablering<br />

kan sägas föreligga om något <strong>eller</strong> båda <strong>av</strong><br />

följande kriterier är uppfyllda:<br />

1. Detaljhandelns ytor växer snabbare än rikets <strong>eller</strong><br />

regionens BNP och/<strong>eller</strong> efterfrågeutveckling.<br />

2. Detaljhandelns ytor i en region är större än vad som<br />

motiveras <strong>av</strong> befolkningsunderlaget (efterfråg an).<br />

En region kan em<strong>eller</strong>tid ha stora ytor i centralorten<br />

medan det förekommer nedläggning <strong>av</strong><br />

ytor i kranskommunerna. För regionen som helhet<br />

8<br />

råder dock jämvikt trots att ytorna inom regionen<br />

omfördelas. Man bör dock ha i åtanke att speciella<br />

lokala och regionala förhållanden kan göra att ett<br />

visst överskott <strong>av</strong> ytor kan fungera. Som exempel<br />

kan nämnas gränshandel och turism i olika former.<br />

Annars skulle exempelvis inte detaljhandeln<br />

i många gränskommuner <strong>eller</strong> storstadsregioner<br />

bära sig. Andra variabler kan vara en hög inpendling<br />

samt höga inkomster.<br />

Om en marknad blir överetablerad kan detta förmodligen<br />

yttra sig på en mängd olika sätt. De vanligaste<br />

effekterna bör dock vara att enskilda butiker <strong>eller</strong><br />

handelsplatser krymper <strong>eller</strong> stängs helt, samt att<br />

effektiviteten i handeln stagnerar <strong>eller</strong> faller. Detta<br />

är effekter vi kommer att söka i denna studie.


Den svenska detaljhandeln i kvm<br />

Innan vi studerar regionala variationer finns det<br />

anledning att relativt övergripande beröra detaljhandelns<br />

storlek och utveckling i riket under<br />

perioden 1998-2006. År 2006 omsatte den egentliga<br />

detaljhandeln knappt 460 miljarder kronor.<br />

Dagligvaruhandeln omsatte 215 miljarder kronor,<br />

motsvarande 47 procent, <strong>av</strong> den totala omsättningen<br />

och sällanköpsvaruhandeln 244 miljarder<br />

kronor.<br />

41 000 butiker<br />

Det totala antalet butiker uppgick under 2006<br />

till knappt 41 000 stycken var<strong>av</strong> en tredjedel utgjordes<br />

<strong>av</strong> dagligvarubutiker. Av dagligvarubutikerna<br />

utgjordes knappt hälften <strong>av</strong> renodlade livsmedelsbutiker<br />

och resterande <strong>av</strong> mer småskalig<br />

dagligvaruhandel såsom blomster-, tobak- och<br />

tidningsbutiker. Dagligvaruhandeln var mer storskalig,<br />

omsättningen per butik var nästan dubbelt<br />

så hög som i sällanköpsvaruhandeln, och hade mer<br />

än dubbelt så hög yteffektivitet än den genomsnittliga<br />

butiken inom sällanköpsvaruhandeln.<br />

DEN SVENSKA DETALJHANDELN I KR OCH KVM<br />

9<br />

17,5 miljoner kvadratmeter<br />

Detaljhandelsytan i Sverige uppskattas till omkring 17,5<br />

miljoner kvadratmeter. Sett till antalet invånare finns<br />

det ungefär 1 900 kvadratmeter <strong>detaljhandelsyta</strong> per<br />

1 000 invånare. Inom dagligvaruhandeln uppgick ytan<br />

till 4,6 miljoner kvadratmeter vilket motsvarar 26 procent<br />

<strong>av</strong> den totala ytan i Sverige. Inom sällanköpsvaruhandeln<br />

uppgick ytan till 12,9 miljoner kvadratmeter.<br />

BNP upp 43 procent<br />

Under perioden 1998-2006 har detaljhandeln genomgått<br />

en mycket kraftig utveckling och omvandling. I diagram<br />

1 redovisas hur detaljhandelns ytor har utvecklats<br />

i relation till BNP-tillväxten och tillväxt en <strong>av</strong> hushållens<br />

konsumtion respektive branschernas försäljningsutveckling<br />

under perioden.<br />

Inom dagligvaruhandeln har ytan ökat med 18<br />

procent under perioden 1998-2006. Under samma<br />

period har BNP ökat med 43 procent medan hushållens<br />

konsumtion <strong>av</strong> dagligvaror ökat med 35 procent.<br />

Dagligvaruhandelns omsättning har ökat i linje med<br />

hushållens konsumtion vilket pekar på att den relativt<br />

väl följer efterfrågeutvecklingen.<br />

Enhet Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt<br />

Omsättning Mkr, inkl moms 215 244 459<br />

Antal butiker Antal 13 500 27 400 40 900<br />

Omsättning per butik Mkr, inkl moms 16 9 13,5<br />

Omsättning per kvm Kr, inkl moms 58 600 23 700<br />

Handelsyta (BTA) 1 000 kvm 4 600 12 900 17 500<br />

Handelsyta (BTA) per 1 000 inv Kvm 500 1 400 1 900<br />

Källa: HUI


Diagram 1 Utveckling <strong>av</strong> BNP, hushållens konsumtion,<br />

detaljhandelns omsättning samt detaljhandelns yta i riket<br />

under perioden 1998<strong>–</strong>2006.<br />

%<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

Källa: HUI och SCB<br />

10<br />

43%<br />

35%<br />

34%<br />

Dagligvaror<br />

18%<br />

BNP<br />

Hushållens konsumtion<br />

Detaljhandelns omsäning<br />

BTA (bruototalyta)<br />

43%<br />

60%<br />

61%<br />

44%<br />

Sällanköpsvaror<br />

Inom sällanköpsvaruhandeln har ytan ökat med 44<br />

procent under perioden vilket är i linje med BNPutvecklingen<br />

under perioden. Hushållens konsumtion<br />

<strong>av</strong> sällanköpsvaror har, liksom sällanköpsvaruhandelns<br />

försäljning, ökat med totalt 60 procent.<br />

Då detaljhandelns ytor har utvecklats svagare<br />

än BNP-utvecklingen och hushållens konsumtion<br />

är en rimlig slutsats att detaljhandeln inte är överetablerad<br />

på nationell nivå. Detta får också indirekt<br />

stöd genom att ytorna har ökat svagare än respektive<br />

branschs omsättning. Omsättningen per<br />

kvadratmeter torde därigenom ha ökat varför detaljhandeln<br />

således har blivit mer effektiv under<br />

perioden. Trots en relativt kraftig expansion har<br />

detaljhandelns strukturomvandling fortsatt under<br />

perioden.<br />

Större enheter<br />

Diagram 2 visar att det i slutet <strong>av</strong> 1990-talet fanns<br />

drygt 15 000 dagligvarubutiker i Sverige. Sedan år<br />

2000 har antalet dagligvarubutiker minskat med<br />

cirka 1 500 enheter. Framförallt är det småskaliga<br />

butiker hos de större kedjorna och mindre<br />

fristående aktörer som har försvunnit och ersatts<br />

med stormarknader och lågprisbutiker såsom Maxi<br />

ICA Stormarknader, Willys, Citygross samt Lidl och<br />

Netto. Den specialiserade livsmedelshandeln, det<br />

vill säga kött-, bröd- och fiskbutiker med flera,<br />

har klarat sig bättre även om antalet butiker har<br />

minskat något över tid. Tobak och tidningskiosker<br />

har, i konkurrensen med andra försäljningsställen,<br />

minskat kraftigt under perioden. Trots nedläggningen<br />

<strong>av</strong> butiker har branschens ytor ökat från<br />

3,9 miljoner kvadratmeter till 4,6 miljoner kvadratmeter<br />

år 2006. Effekten <strong>av</strong> denna omvandling har<br />

blivit att dagligvaruhandeln idag kännetecknas <strong>av</strong><br />

större butiker såväl till ytan som till omsättningen<br />

per butik.


Diagram 2 Utveckling <strong>av</strong> antalet butiker och bruttototalytan<br />

inom dagligvaruhandeln 1998-2006.<br />

15 000<br />

14 500<br />

14 000<br />

13 500<br />

13 000<br />

12 500<br />

Källa: HUI Källa: HUI<br />

11<br />

Antal butiker<br />

1998<br />

1999<br />

2000<br />

2001<br />

2002<br />

2003<br />

2004<br />

Antal butiker<br />

BTA (bruttototalyta), 1 000 kvm<br />

2005<br />

BTA, 1 000 kvm<br />

2006<br />

4 600<br />

4 400<br />

4 200<br />

4 000<br />

3 800<br />

3 600<br />

0,0<br />

Färre småskaliga butiker<br />

Inom sällanköpsvaruhandeln är bilden något annorlunda<br />

då både ytan och antalet butiker har<br />

ökat över tid. Antalet butiker minskade under<br />

perioden 1998-2002, vilket kan förklaras <strong>av</strong> att<br />

antalet småskaliga butiker blev färre och att<br />

denna nedgång inte fullt ut kompenserades <strong>av</strong><br />

nyetableringar <strong>av</strong> större enheter.<br />

Sedan år 2002 har dock antalet butiker, <strong>av</strong> alla<br />

storlekar, ökat till över 27 400 enheter. Parallellt<br />

med denna utveckling har sällanköpsvaruhandelns<br />

yta ökat kontinuerligt. Under perioden 1998-2002<br />

Diagram 3 Utveckling <strong>av</strong> antalet butiker och omsättning per<br />

butik inom dagligvaruhandeln 1998-2006.<br />

15 500<br />

15 000<br />

14 500<br />

14 000<br />

13 500<br />

13 000<br />

12 500<br />

Antal butiker<br />

1998<br />

1999<br />

2000<br />

2001<br />

2002<br />

Antal butiker<br />

Omsättning / butik (Mkr)<br />

2003<br />

2004<br />

2005<br />

2006<br />

Omsättning / butik (Mkr)<br />

16,0<br />

12,0<br />

ökade ytan från 8,9 till drygt 10,9 miljoner kvadratmeter.<br />

En rimlig tolkning <strong>av</strong> varför bruttototalytan<br />

ökade, trots ett minskat butiksantal, är att de mindre<br />

butikerna ersattes <strong>av</strong> butiker som var större till ytan.<br />

Sedan 2002 har sällanköpsvaruhandelns yta ökat<br />

med ytterligare 2,0 miljoner kvadratmeter varför den<br />

totala ytan uppgick till 12,9 miljarder kvadratmeter<br />

år 2006. Även sällanköpsvaruhandeln kännetecknas<br />

således <strong>av</strong> butiker som är större både till ytan och till<br />

omsättningen än i slutet <strong>av</strong> 1990-talet.<br />

8,0<br />

4,0<br />

0,0


Diagram 4 Utveckling <strong>av</strong> antalet butiker och bruttototalytan<br />

inom sällanköpsvaruhandeln 1998-2006.<br />

27 500<br />

27 000<br />

26 500<br />

26 000<br />

25 500<br />

25 000<br />

24 500<br />

24 000<br />

Källa: HUI Källa: HUI<br />

12<br />

Antal butiker<br />

1998<br />

1999<br />

2000<br />

2001<br />

2002<br />

2003<br />

2004<br />

Antal butiker<br />

BTA (bruttototalyta), 1 000 kvm<br />

2005<br />

BTA, 1 000 kvm<br />

2006<br />

12 000<br />

10 000<br />

8 000<br />

6 000<br />

4 000<br />

2 000<br />

Genomsnittsbutiken större<br />

Strukturomvandlingen skiljer sig således åt något<br />

mellan de två branscherna genom att antalet butiker<br />

har minskat inom dagligvaruhandeln medan de ökat<br />

inom sällanköpsvaruhandeln. Gemensamt för båda<br />

branscherna är em<strong>eller</strong>tid att det idag finns mer yta<br />

och att genomsnittsbutiken är större både till ytan<br />

och omsättningen. Butikerna torde därigenom ha<br />

blivit mer effektiva. Ett sätt att illustrera detta är att<br />

studera hur omsättningen per kvadratmeter har utvecklats<br />

inom detaljhandeln totalt och i respektive<br />

bransch.<br />

0,0<br />

Diagram 5 Utveckling <strong>av</strong> antalet butiker och omsättning per<br />

butik inom sällanköpsvaruhandeln 1998-2006.<br />

27 500<br />

27 000<br />

26 500<br />

26 000<br />

25 500<br />

25 000<br />

24 500<br />

24 000<br />

Antal butiker<br />

1998<br />

1999<br />

2000<br />

2001<br />

2002<br />

Antal butiker<br />

Omsättning / butik (Mkr)<br />

2003<br />

2004<br />

2005<br />

2006<br />

Omsättning / butik (Mkr)<br />

8,0<br />

6,0<br />

4,0<br />

2,0<br />

0,0


Diagram 6 Omsättning per kvm inom dagligvaruhandeln,<br />

sällanköpsvaruhandeln och egentlig detaljhandel 1998-2006.<br />

60 000<br />

50 000<br />

40 000<br />

30 000<br />

20 000<br />

10 000<br />

Källa: HUI<br />

13<br />

0<br />

Omsäning per kvm (kr)<br />

1998<br />

1999<br />

2000<br />

2001<br />

Dagligvaror<br />

Egentlig detaljhandel<br />

Sällanköpsvaror<br />

2002<br />

2003<br />

2004<br />

2005<br />

2006<br />

Omsättning per kvadratmeter<br />

Totalt uppgick den genomsnittliga omsättningen per<br />

kvadratmeter i den svenska detaljhandeln till 48 600<br />

kronor år 2006. Inom dagligvaruhandeln motsvarade<br />

detta 58 600 kronor och i sällanköpsvaruhandeln 23<br />

700 kronor. Detta innebär inom dagligvaruhandeln<br />

en ökad yteffektivitet med 6 800 kronor, <strong>eller</strong> 13,2<br />

procent, per kvadratmeter och inom sällanköpsvaruhandeln<br />

en ökning med 2 500 kronor <strong>eller</strong> 11,6 procent<br />

per kvadratmeter under perioden.<br />

Ökad yteffektivitet<br />

Strukturomvandlingen har således fört med sig att<br />

detaljhandeln har blivit betydligt mer effektiv under<br />

perioden. Utvecklingen kan till stora delar förklaras<br />

<strong>av</strong> den starka omvandlingen inom dagligvaruhandeln<br />

som har haft en mer gynnsam utveckling och som<br />

uppvisar en yteffektivitet som är mer än dubbelt så<br />

hög som inom sällanköpsvaruhandeln.<br />

Den främsta förklaringen till dagligvaruhandelns<br />

starkt ökade effektivitet ligger i ökade stordriftsfördelar<br />

och kraftigt förbättrad logistik. En annan<br />

förklaring är att dagligvaruhandeln har blivit bättre<br />

på att tillmötesgå konsumenternas efterfrågan under<br />

perioden. De senaste årens goda ekonomiska<br />

utveckling har lett till en efterfrågeboom som för<br />

dag ligvaruhandeln har inneburit att fler konsumenter<br />

har efterfrågat premiumprodukter. Den svenska<br />

konsumenten har de senaste åren konsumerat både<br />

mer och dyrare mat än tidigare.<br />

Konsumtionen har stigit kraftigt<br />

Att både daglig- och sällanköpsvaruhandeln har<br />

en stigande yteffektivitet kan, som beskrevs inled-<br />

nings vis, tolkas som ett tecken på att marknaden<br />

på riks nivå de facto inte är överetablerad. En över-<br />

etablerad marknad borde uppvisa fallande och/<br />

<strong>eller</strong> stagnerande effektivitet då fler aktörer slåss<br />

om samma kaka. Så har alltså inte varit fallet,<br />

åtminstone inte på riksnivå.


Utvecklingen på regional nivå<br />

Diagram 7 Utveckling <strong>av</strong> hushållens konsumtion och brutto-<br />

totalyta inom dagligvaruhandeln per riksområde 1998- 2006.<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

Källa: HUI Källa: HUI<br />

När den regionala utvecklingen <strong>av</strong> hushållens konsumtion<br />

och ytorna inom detaljhandeln studeras<br />

för perioden 1998-2006 framgår att konsumtionen<br />

har stigit kraftigare än ytorna i landets<br />

samtliga regioner. Då efterfrågan ökat snabbare<br />

än detaljhandelsytorna är en rimligt slutsats att<br />

det inte förekommer <strong>överetablering</strong> i någon <strong>av</strong> de<br />

studerade regionerna.<br />

14<br />

%<br />

Stockholm<br />

Väst<strong>sverige</strong><br />

Norra Mellan<strong>sverige</strong><br />

Syd<strong>sverige</strong><br />

Småland med öarna<br />

Hushållens konsumtion<br />

BTA (bruototalyta) dagligvaror<br />

M<strong>eller</strong>sta Norrland<br />

Övre Norrland<br />

Östra Mellan<strong>sverige</strong><br />

Diagram 8 Utveckling <strong>av</strong> hushållens konsumtion och brutto-<br />

totalyta inom sällanköpsvaruhandeln per riksområde 1998- 2006.<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

%<br />

Stockholm<br />

Väst<strong>sverige</strong><br />

Norra Mellan<strong>sverige</strong><br />

Syd<strong>sverige</strong><br />

Småland med öarna<br />

M<strong>eller</strong>sta Norrland<br />

Hushållens konsumtion<br />

BTA (bruototalyta) sällanköpsvaror<br />

Övre Norrland<br />

Östra Mellan<strong>sverige</strong>


Diagram 9 Regionala variationer <strong>av</strong> strukturomvandlingen inom dagligvaruhandeln.<br />

Källa: HUI<br />

15<br />

%<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

-10<br />

-20<br />

Stockholm<br />

Väst<strong>sverige</strong><br />

BTA (bruototalyta)<br />

Antal butiker<br />

Omsäning / kvm<br />

Norra Mellan<strong>sverige</strong><br />

Syd<strong>sverige</strong><br />

Fler antal kvadratmeter<br />

I diagram 9 och 10 redovisas den procentuella utvecklingen<br />

<strong>av</strong> daglig- och sällanköpsvaruhandelns<br />

ytor, antalet butiker samt effektiviteten. Inom dagligvaruhandeln<br />

har ytorna ökat mest i Stockholm och<br />

Väst<strong>sverige</strong>, 26 procent, och mindre i rikets övriga<br />

regioner. Samtidigt har antalet butiker sjunkit i alla<br />

landets regioner i kombination med ökad effektivitet.<br />

Slutsatsen man kan dra <strong>av</strong> detta är att trots att<br />

antalet butiker har minskat så har dagligvaruhandeln<br />

fortsatt att utvecklats positivt med större ytor<br />

Småland med öarna<br />

M<strong>eller</strong>sta Norrland<br />

Övre Norrland<br />

Östra Mellan<strong>sverige</strong><br />

och en högre effektivitet än tidigare. Den stigande<br />

effektiviteten i samtliga regioner talar emot att dagligvaruhandeln<br />

skulle vara överetablerad.<br />

Inom sällanköpsvaruhandeln har ytorna ökat<br />

mycket kraftigt i samtliga delar <strong>av</strong> landet. I Stockholm<br />

och Väst<strong>sverige</strong> har ökningen varit allra starkast, 55<br />

procent, men även i Övre Norrland har ytorna ökat<br />

med motsvarande 27 procent under perioden. Den<br />

enda tydliga regionala <strong>av</strong>vikelse som går att skönja<br />

återfinns i Stockholm. Här har antalet butiker ökat<br />

kraftigare än effektiviteten, något som inte har varit


Diagram 10 Regionala variationer <strong>av</strong> strukturomvandlingen inom sällanköpsvaruhandeln.<br />

Källa: HUI<br />

16<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

%<br />

Stockholm<br />

Väst<strong>sverige</strong><br />

BTA (bruototalyta)<br />

Antal butiker<br />

Omsäning / kvm<br />

Norra Mellan<strong>sverige</strong><br />

Syd<strong>sverige</strong><br />

fallet i övriga delar <strong>av</strong> landet. Stockholm har dock en<br />

särställning på den svenska detaljhandelsmarknaden<br />

och förklaringen är sannolikt att Stockholm hyser en<br />

betydligt högre andel mindre butiker än övriga stora<br />

städer och regioner i landet. Stockholms cityhandel,<br />

som främst består <strong>av</strong> mindre butiksenheter, är helt enkelt<br />

större och starkare. Även inom sällanköpsvaruhandeln<br />

är slutsatsen att handeln, trots ett högre<br />

antal butiker och större ytor, har en ökande effektivtet.<br />

Därigenom går det inte h<strong>eller</strong> att tala om att<br />

sällanköpsvaruhandeln är överetablerad.<br />

Småland med öarna<br />

M<strong>eller</strong>sta Norrland<br />

Övre Norrland<br />

Östra Mellan<strong>sverige</strong>


Karta 1 Dagligvaruhandelns ytor. Index. Riket=100.<br />

17<br />

0-90<br />

90-110<br />

110-<br />

Fördelning <strong>av</strong> <strong>detaljhandelsyta</strong><br />

Hur ser då fördelningen <strong>av</strong> detaljhandelns ytor ut<br />

i landets olika regioner? Kartorna visar relationen<br />

mellan befintlig yta och den yta som borde finnas<br />

i en region givet befolkningsunderlaget. Ytorna<br />

redovisas för a-regioner år 2006 (se förklaring i<br />

inledningen). De turkosa regionerna har extremt stor<br />

yta givet det regionala befolkningsunderlaget. De<br />

mörkgrå regionerna har en yta något över den som<br />

kan förväntas och de ljusgrå har en yta som är något<br />

lägre än befolkningsunderlaget. Vitmarkerade a-<br />

regioner är sådana där ytan är mycket begränsad<br />

givet underlaget.<br />

Dagligvaruhandeln<br />

Inom dagligvaruhandeln är ytorna, som väntat,<br />

relativt jämnt fördelade givet det underlag som<br />

finns. Regioner med gränshandel, fjällturism och<br />

turism har med få undantag <strong>av</strong>sevärt mycket<br />

större ytor än vad som kan motiveras <strong>av</strong> befolkningsunderlaget.<br />

Endast ett fåtal regioner<br />

har ytor som kraftigt understiger vad som kan<br />

motiveras <strong>av</strong> befolkningsunderlaget.


Karta 2 Sällanköpsvaruhandelns ytor. Index. Riket=100.<br />

18<br />

0-75<br />

75-100<br />

100-125<br />

125-<br />

Sällanköpsvaruhandeln<br />

Inom sällanköpsvaruhandeln är bilden annorlunda.<br />

Endast ett begränsat antal regioner, exempelvis<br />

Falkenberg/Varberg, Arvika, Uddevalla och<br />

Jönköping, har extremt stora ytor givet underlaget.<br />

Storstadsregionerna och ett antal regioner kring<br />

länens residensstäder har något större ytor än vad<br />

som kan motiveras <strong>av</strong> befolkningsunderlaget. Bland<br />

de senare kan Kalmar/Nybro, Växjö, Karlskrona,<br />

Sundsvall och Linköping lyftas fram.


Slutsatser <strong>av</strong> rapporten<br />

De senaste årens mycket kraftiga tillväxt i detaljhandeln<br />

(2006 och 2007 var de starkaste tillväxtåren<br />

som uppmäts) har lett till att handelns ytor har vuxit<br />

relativt kraftigt de senaste åren.<br />

I takt med denna bygg- och investeringsboom har<br />

också frågan om den svenska detaljhandelns <strong>överetablering</strong><br />

åter aktualiserats. Detta är dock på inga<br />

sätt en ny frågeställning, utan något som återkommer<br />

med jämna mellanrum, framförallt när ekonomin<br />

står inför en <strong>av</strong>mattning och marknaden präglas <strong>av</strong><br />

osäkerhet. Steen & Ström och HUI har <strong>av</strong> den anledningen<br />

genomfört denna studie för att utröna om<br />

<strong>myt</strong>en om <strong>överetablering</strong>en i detaljhandeln en gång<br />

för alla kan <strong>av</strong>livas.<br />

Ingen <strong>överetablering</strong><br />

Studien visar att marknaden på nationell nivå inte<br />

kan ses som överetablerad. Utbudet på marknaden<br />

styrs <strong>av</strong> den efterfrågan som råder och även om<br />

utbudet anpassas med en viss fördröjning kan man<br />

inte på riksnivå tala om att det råder en <strong>överetablering</strong><br />

<strong>av</strong> <strong>detaljhandelsyta</strong> i Sverige, inte ens givet den<br />

senaste tioårsperiodens kraftiga tillväxt.<br />

Studien visar att det i vissa <strong>av</strong> landets regioner<br />

finns ett överskott <strong>av</strong> handelsytor inom både daglig-<br />

och sällanköpsvaruhandeln. Dessa regionala<br />

variationer har dock i samtliga fall förklaringar. Inom<br />

dagligvaruhandeln handlar det främst om orter och<br />

regioner med gränshandel, främst mot Norge, och en<br />

i övrigt framgångsrik besöksnäring. I vissa fall handlar<br />

det också om det man kallar regionala dragare, det<br />

vill säga handelsorter som har ett stort utbud och en<br />

stark regional dragningskraft. Inom sällanköpsvaruhandeln<br />

handlar det nästan uteslutande om orter<br />

och regioner som har stora och väl etablerade han-<br />

19<br />

delsplatser som lockar kunder från ett stort omland.<br />

Här återfinns samtliga storstäder och ett antal <strong>av</strong><br />

landets residensstäder samt någon enstaka gränshandelsort.<br />

Inte h<strong>eller</strong> regionalt kan man alltså säga<br />

att det råder en direkt <strong>överetablering</strong>.<br />

Effektiviteten har ökat<br />

Det är dock viktigt att poängtera att detaljhandeln<br />

på regional nivå löper större risk att överetableras<br />

på kort sikt, framför allt inom sällanköpsvaru-<br />

handeln. Studien visar att effektiviteten har ökat<br />

inom detalj handelns båda branscher, men främst<br />

inom dagligvaruhandeln.<br />

Inom sällanköpsvaruhandeln har både ytorna och<br />

antalet butiker ökat under perioden. Effektiviteten<br />

har visserligen också ökat, men inte lika mycket<br />

vilket kan tolkas som att konkurrensen inom denna<br />

bransch har blivit hårdare. Ett <strong>av</strong> de kriterier som i<br />

inledningen <strong>av</strong> studien sattes upp som ett mått på<br />

om en marknad är överetablerad <strong>eller</strong> inte, var just<br />

sjunkande effektivitet.<br />

Det bör kanske också tilläggas att om en marknad<br />

blir överetablerad så kommer detta att innebära att<br />

vissa butiker <strong>eller</strong> koncept kommer att tvingas bort<br />

till förmån för andra, starkare aktörer.<br />

Myten <strong>av</strong>livad<br />

Slutligen kan sägas att diskussionen om marknadens<br />

<strong>överetablering</strong> sannolikt kommer att fortgå i alla tider<br />

i någon form när en period <strong>av</strong> stark ekonomisk tillväxt<br />

mattas <strong>av</strong>, men genom denna studie kan vi, i alla<br />

fall för tillfället, slå hål på <strong>myt</strong>en om detaljhandelns<br />

<strong>överetablering</strong>.


21<br />

Steen & Ström Sverige AB<br />

Västra Trädgårdsgatan 2<br />

Box 16335<br />

103 26 Stockholm<br />

T: 08-508 99 900<br />

F: 08- 508 99 901<br />

E: info.<strong>sverige</strong>@steenstrom.com<br />

W: www.steenstrom.com<br />

Kontaktpersoner:<br />

Wilner Anderson, VD<br />

Charles Larsson, Marknadsdirektör<br />

Handelns Utredningsinstitut (HUI)<br />

Regeringsgatan 60<br />

103 29 Stockholm<br />

T: 08-762 72 80<br />

W: www.hui.se<br />

Kontaktpersoner:<br />

Ulf Rämme, Analytiker<br />

Fredrik Kolterjahn, Analytiker

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!