överetablering av detaljhandelsyta i sverige – verklighet eller myt?
överetablering av detaljhandelsyta i sverige – verklighet eller myt?
överetablering av detaljhandelsyta i sverige – verklighet eller myt?
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1<br />
ÖVERETABLERING AV<br />
DETALJHANDELSYTA<br />
I SVERIGE<br />
<strong>–</strong> VERKLIGHET ELLER<br />
MYT?
2<br />
Innehållsförteckning<br />
Finns det verkligen en <strong>överetablering</strong>? 7<br />
Vi tog reda på sanningen! 8<br />
Avgränsningar i studien samt förklaringar 10<br />
När är en marknad överetablerad? 11<br />
Den svenska detaljhandeln i kvm 12<br />
Utvecklingen på regional nivå 17<br />
Fördelning <strong>av</strong> <strong>detaljhandelsyta</strong> 20<br />
Slutsatser <strong>av</strong> rapporten 22
3<br />
Hur är det egentligen?<br />
När jag läser <strong>eller</strong> hör något, så börjar jag ofta<br />
fundera: Hur förhåller det sig egentligen?<br />
Det kan vara något i tidningen, i en tidskrift, på TV<br />
<strong>eller</strong> i ett samtal, det där lilla fröet som sk<strong>av</strong>er tills<br />
frågan kryper fram om påståendet kan vara sant?<br />
”Sanningar” i den här branschen etableras snabbt,<br />
och bör helst inte ifrågasättas. Auktoriteterna<br />
citerar varandra, och då kan det ju inte vara fel. Eller?<br />
Känner Du igen Dig?<br />
Den här studien är resultatet <strong>av</strong> ett sådant frö.<br />
Frågan om hur de totala detaljhandelsytorna faktiskt<br />
förhåller sig till den ekonomiska utvecklingen.<br />
Se undersökningen som ett försök att bringa<br />
större saklighet till en viktig och relevant fråga.<br />
Viktigt för alla oss som på ett <strong>eller</strong> annat sätt arbetar<br />
i, omkring <strong>eller</strong> med detaljhandel.<br />
Håll till godo!<br />
Wilner Anderson<br />
Steen & Ström Sverige AB
Finns det verkligen en <strong>överetablering</strong>?<br />
Syftet med denna undersökning är att uppskatta<br />
<strong>detaljhandelsyta</strong>ns storlek och utveckling i Sverige<br />
under perioden 1998-2006.<br />
Genom att sätta handelsytans utveckling i<br />
relation till den ekonomiska tillväxten och hushållens<br />
konsumtion i riket och olika regioner<br />
under perioden, blir det möjligt att belysa<br />
huruvida detaljhandeln i Sverige är <strong>eller</strong> är på<br />
väg att bli överetablerad.<br />
Detaljhandeln i Sverige har sedan slutet <strong>av</strong> 1990talet<br />
genomgått en period <strong>av</strong> historiskt mycket stark<br />
tillväxt och omvandling. Sedan 1996 har detaljhandelns<br />
försäljning vuxit med 160 miljarder kronor, men<br />
tillväxten har varit starkt geografiskt koncentrerad.<br />
60 procent <strong>av</strong> detaljhandelns tillväxt har skett i 30<br />
kommuner och cirka 90 procent <strong>av</strong> tillväxten har<br />
skett i 70 kommuner.<br />
Skillnaderna mellan dagligvaru- och sällanköpsvaruhandeln<br />
är relativt små. Tillväxten har framförallt<br />
varit koncentrerad till storstäderna och deras<br />
kranskommuner, länens residensstäder samt ett<br />
begränsat antal kommuner med mycket speciella<br />
förutsättningar. Mot slutet <strong>av</strong> perioden finns dock<br />
tecken på att flera mindre städer och kommuner har<br />
börjat ta för sig <strong>av</strong> tillväxten.<br />
Stark tillväxt<br />
Bakom denna starka utveckling ligger ett flertal mer<br />
<strong>eller</strong> mindre samverkande faktorer. Bland annat kan<br />
lyftas fram en stark ekonomisk tillväxt i samhället<br />
vilken tillsammans med en kontinuerligt ökad sysselsättning,<br />
låga räntor och låg inflation resulterat i att<br />
hushållen fått mer pengar i sina plånböcker och att<br />
konsumtionen har skjutit fart.<br />
Många branscher har genom ett allt bredare och djupare<br />
utbud lyckats ta del <strong>av</strong> denna köpkraftsökning i<br />
stark konkurrens med exempelvis tjänstesektorn.<br />
4<br />
Stora förändringar<br />
Utöver den tilltagande geografiska koncentrationen<br />
i detaljhandeln har handeln genomgått stora förändringar.<br />
Detaljhandelsföretagen har ingått fusioner<br />
och slimmat sina organisationer. Därtill har frivilliga<br />
inköpssamarbeten och allt mer integrerade inköpsfunktioner<br />
hos kedjeföretagen skapat förutsättningar<br />
för mer rationell logistik.<br />
Detaljhandelns internationalisering har tagit fart<br />
genom att utländska aktörer inom både dagligvarusom<br />
sällanköpsvaruhandeln har introducerats, <strong>eller</strong><br />
ökat sin närvaro på den svenska marknaden. Detta<br />
gäller också inte minst på fastighetsmarknaden där<br />
ett stort antal utländska aktörer har gjort intåg de<br />
senaste åren.<br />
Nya handelsplatser<br />
De senaste årens starka tillväxt i detaljhandeln har<br />
lett till stora investeringar i nya handelsplatser och<br />
uppgraderingar <strong>av</strong> redan befintlig handel. På senare<br />
tid har investeringarna i ny <strong>detaljhandelsyta</strong> resulterat<br />
i uttalanden om att detaljhandeln är <strong>eller</strong> är på<br />
god väg att överetableras. Detta är en frågeställning<br />
som återkommer med jämna mellanrum, men som<br />
sällan tidigare har utretts ordentligt. Av den anledningen<br />
har nu Steen & Ström och Handelns Utredningsinstitut<br />
beslutat att studera frågan närmare i<br />
denna rapport.
Vi tog reda på sanningen!<br />
Att försöka uppskatta <strong>detaljhandelsyta</strong>ns storlek i<br />
Sverige är en näst intill omöjlig uppgift. Inför denna<br />
studie diskuterades ett antal tänkbara metoder, men<br />
alla förkastades efter noggranna genomgångar <strong>av</strong><br />
för- och nackdelar med respektive metod.<br />
Ett tillvägagångssätt som diskuterades var att<br />
använda lantmäteriets <strong>eller</strong> fastighetsverkets<br />
upp gifter om fastighetsbeståndet i Sverige. Noggrannare<br />
efterforskningar visade em<strong>eller</strong>tid att<br />
denna metod inte var genomförbar då uppgifter<br />
om detaljhandelslokaler i blandad bebyggelse ej<br />
särredovisas. Däremot skulle det efter omfattande<br />
grundarbete gå att få fram uppgifter om renodlade<br />
detaljhandelsfastigheter.<br />
Alternativa tillvägagångssätt<br />
Ett alternativt tillvägagångssätt var att skicka ut<br />
enkäter till stads- <strong>eller</strong> samhällsbyggnadskontor i<br />
landets samtliga kommuner. Men erfarenheter från<br />
enkätundersökningar i andra sammanhang är att<br />
svarsfrekvensen blir mycket låg även då relativt enkla<br />
uppgifter efterfrågas. Insamlandet <strong>av</strong> erforderliga<br />
uppgifter skulle kräva en hel del arbete från kommunerna<br />
varför även detta tillvägagångssätt bedömdes<br />
vara ogenomförbart. Alternativa enkätundersökningar<br />
riktade mot fastighetsägare övervägdes inledningsvis,<br />
men då det aldrig kunde bli tal om en<br />
totalundersökning överg<strong>av</strong>s även detta alternativ.<br />
Nyckeltal för omsättning<br />
Det alternativ som slutligen bedömdes som mest<br />
genomförbart var att approximera stabila, det vill<br />
5<br />
säga empiriskt förankrade, nyckeltal för omsättning<br />
per kvadratmeter. På basis <strong>av</strong> dessa nyckeltal kunde<br />
därefter <strong>detaljhandelsyta</strong>n uppskattas för varje<br />
enskild kommun. För att skatta dessa måste man<br />
förhålla sig till ett antal försvårande förhållanden.<br />
Bland dessa kan följande lyftas fram:<br />
Omsättning per kvadratmeter varierar mellan<br />
olika branscher<br />
Yteffektiviteten är i högre i dagligvaruhandeln än i<br />
sällanköpsvaruhandeln.<br />
Omsättningen per kvadratmeter varierar beroende<br />
på butiksstorlek<br />
Större butiker har i genomsnitt högre omsättning<br />
per kvadratmeter än mindre butiker.<br />
Omsättningen per kvadratmeter varierar beroende<br />
på marknadsplatsens läge<br />
Butiker belägna på centrala marknadsplatser,<br />
A- och B lägen i stadskärnor, har i genomsnitt<br />
högre yteffektivitet än butiker belägna i lokala<br />
bostadsområdescentrum <strong>eller</strong> halvexterna och<br />
externa marknadsplatser. Butiker belägna i moderna<br />
köpcentrum i stadskärnor och/<strong>eller</strong> externhandelsområden<br />
har som regel högre omsättning per<br />
kvadratmeter än butiker <strong>av</strong> volymhandels karaktär i<br />
halvexterna <strong>eller</strong> externa lägen.<br />
Omsättningen per kvadratmeter varierar beroende<br />
på regionens detaljhandelsstruktur<br />
Kommuner och regioner med en modern
detaljhandelsstruktur har i genomsnitt en högre<br />
omsättning per kvadratmeter än kommuner med<br />
en ålderdomlig detaljhandelsstruktur. Av detta<br />
följer att detaljhandeln i storstadskommunerna och<br />
deras förortskommuner samt länens residens städer<br />
i genomsnitt har en högre omsättning per kvadratmeter<br />
än detaljhandeln i andra kommuntyper.<br />
Regionala variationer<br />
För att kunna genomföra undersökningen krävdes<br />
ett nyckeltal för omsättning per kvadratmeter på<br />
nationell nivå som sedan kunde justeras för regionala<br />
variationer och utveckling över tid. Ett stabilt nyckeltal<br />
på riksnivå beräknades genom att använda ett<br />
flertal olika källor. Utifrån dessa källor beräknades<br />
ett vägt medeltal för omsättningen per kvadratmeter<br />
i riket.<br />
Att ta fram nyckeltal för omsättning per kvadratmeter<br />
på regional nivå visade sig vara svårare. Detta<br />
eftersom det inte finns tillförlitliga uppgifter om<br />
regionala variationer att tillgå. Det finns em<strong>eller</strong>tid<br />
empiriska belägg för ett relativt starkt samband<br />
mellan omsättning per sysselsatt och omsättning<br />
per kvadratmeter. Den regionala anpassningen<br />
<strong>av</strong> omsättningen per kvadratmeter antogs därför<br />
speglas i omsättningen per anställd.<br />
Riksgenomsnittet<br />
För att genomföra den regionala anpassningen<br />
konstruerades ett index där den genomsnittliga<br />
omsättningen per anställd i varje kommun sattes<br />
i relation till riksgenomsnittet. En omsättning per<br />
6<br />
anställd som var högre i en enskild kommun än i riket<br />
antogs motsvara en högre yteffektivitet än i riket<br />
och tvärtom. Detta index användes därefter till att<br />
justera värdet för den genomsnittliga omsättningen<br />
per kvadratmeter.<br />
Yteffektivitetens utveckling över tid hanterades<br />
på ett liknande sätt, men i detta sammanhang blev<br />
den procentuella utvecklingen <strong>av</strong> omsättningen per<br />
anställd samt regionala variationer inom densamma<br />
vägledande för hur omsättningen per kvadratmeter<br />
utvecklades över tid.<br />
Vår metod<br />
Ovanstående beräkningsmodell har legat till grund<br />
för att uppskatta <strong>detaljhandelsyta</strong>n per kommun.<br />
Metoden mäter detaljhandelsytornas nettobestånd<br />
vid varje given tidpunkt samt dess utveckling över<br />
tid. Därigenom tas ingen hänsyn till hur mycket<br />
<strong>detaljhandelsyta</strong> som slås ut under perioden<br />
och inte h<strong>eller</strong> hur mycket ny yta som tillkommer.<br />
För att hantera den eventuella osäkerhet som<br />
finns i det underliggande materialet redovisas<br />
detaljhandels ytorna per riksområde. Trots denna<br />
relativt höga geografiska aggregeringsnivå<br />
framträder intressanta mönster ur materialet.
Avgränsningar i studien samt förklaringar<br />
Föreliggande undersökning studerar detaljhandelsytornas<br />
utveckling inom dagligvaruhandeln och<br />
sällanköpsvaruhandeln under perioden 1998-2006.<br />
Anledningen till att vi valt att studera utvecklingen<br />
under denna period är att den erbjuder ett för<br />
ändamålet jämförbart material. Inom dessa båda<br />
branscher återfinns ett 20-tal underbranscher vilka<br />
tillsammans representerar alla de butiker vi finner<br />
i våra städer och på våra handelsplatser. Fokus för<br />
undersökningen är den egentliga detaljhandeln<br />
vilket innebär att Systembolaget och Apoteket har<br />
exkluderats från undersökningen.<br />
Riksområdesnivå<br />
Som nämnts tidigare har ytorna som redovisas i<br />
studien aggregerats till riksområdesnivå för att<br />
minimera den osäkerhet som finns i materialet.<br />
Riksområden är en för statistiska ändamål skapad<br />
regional indelning <strong>av</strong> Sverige. Syftet är att kunna<br />
RIKSOMRÅDEN I SVERIGE<br />
Riksområde Ingående län<br />
Stockholm Stockholm<br />
7<br />
jämföra olika regioner inom EU. Sverige delas in i<br />
åtta olika riksområden enligt tabellen nedan:<br />
A-regioner (Administrativa Regioner) är ytterligare<br />
en för statistiska ändamål gjord regional indelning<br />
<strong>av</strong> Sverige. A-regioner består <strong>av</strong> näringsgeografiskt<br />
sammanhängande och/<strong>eller</strong> samarbetande kommuner.<br />
Sverige delas in i 70 a-regioner.<br />
Prisförändringar<br />
I studien har HUI utgått från detaljhandelns utveckling<br />
i löpande priser. Dagligvaruhandeln har under<br />
perioden präglats <strong>av</strong> prisökningar, framför allt under<br />
2000-talets inledning. Trots detta är utveck lingen i<br />
yteffektivitet positiv. Inom sällan köpsvaruhandeln<br />
har många branscher präglats <strong>av</strong> relativt kraftiga<br />
prissänkningar under perioden. Detta leder till<br />
att utvecklingen <strong>av</strong> exemp elvis yteffektivitet som<br />
presenteras i denna studie faktiskt har varit ännu<br />
kraftigare än vad som framgår <strong>av</strong> undersökningen.<br />
Östra Mellan<strong>sverige</strong> Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, Västmanland<br />
Småland och öarna Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland<br />
Syd<strong>sverige</strong> Skåne, Blekinge<br />
Väst<strong>sverige</strong> Halland, Västra Götaland<br />
Norra Mellan<strong>sverige</strong> Värmland, Dalarna, Gävleborg<br />
M<strong>eller</strong>sta Norrland Västernorrland, Jämtland<br />
Övre Norrland Västerbotten, Norrbotten<br />
Källa: SCB
När är en marknad överetablerad?<br />
Det senaste årtiondets starka utveckling och<br />
etableringstakt inom detaljhandeln har under<br />
senare tid resulterat i påståenden om att detaljhandeln<br />
är <strong>eller</strong> riskerar att bli överetablerad, det vill<br />
säga att det finns större ytor än vad köpkraften <strong>eller</strong><br />
befolkningsunderlaget kan bära.<br />
Det finns dock anledning att stanna upp och fundera<br />
över vad <strong>överetablering</strong> är och vilka uttryck detta<br />
kan tänkas ta sig. På nationell nivå torde risken för<br />
<strong>överetablering</strong> vara relativt begränsad. Detaljhandelns<br />
ytor kan under vissa perioder visserligen växa<br />
snabbare än efterfrågeutvecklingen och andra<br />
makro ekonomiska indikatorer, men på lång sikt bör<br />
dock jämvikt alltid vara uppnådd då utbudet styrs <strong>av</strong><br />
efterfrågan.<br />
Flera kriterier<br />
Detaljhandelns förkärlek till regioner med en<br />
stor <strong>eller</strong> en snabbt växande efterfrågan borde<br />
dock kunna leda till att risken för <strong>överetablering</strong><br />
är större i vissa regioner än i andra. Överetablering<br />
kan sägas föreligga om något <strong>eller</strong> båda <strong>av</strong><br />
följande kriterier är uppfyllda:<br />
1. Detaljhandelns ytor växer snabbare än rikets <strong>eller</strong><br />
regionens BNP och/<strong>eller</strong> efterfrågeutveckling.<br />
2. Detaljhandelns ytor i en region är större än vad som<br />
motiveras <strong>av</strong> befolkningsunderlaget (efterfråg an).<br />
En region kan em<strong>eller</strong>tid ha stora ytor i centralorten<br />
medan det förekommer nedläggning <strong>av</strong><br />
ytor i kranskommunerna. För regionen som helhet<br />
8<br />
råder dock jämvikt trots att ytorna inom regionen<br />
omfördelas. Man bör dock ha i åtanke att speciella<br />
lokala och regionala förhållanden kan göra att ett<br />
visst överskott <strong>av</strong> ytor kan fungera. Som exempel<br />
kan nämnas gränshandel och turism i olika former.<br />
Annars skulle exempelvis inte detaljhandeln<br />
i många gränskommuner <strong>eller</strong> storstadsregioner<br />
bära sig. Andra variabler kan vara en hög inpendling<br />
samt höga inkomster.<br />
Om en marknad blir överetablerad kan detta förmodligen<br />
yttra sig på en mängd olika sätt. De vanligaste<br />
effekterna bör dock vara att enskilda butiker <strong>eller</strong><br />
handelsplatser krymper <strong>eller</strong> stängs helt, samt att<br />
effektiviteten i handeln stagnerar <strong>eller</strong> faller. Detta<br />
är effekter vi kommer att söka i denna studie.
Den svenska detaljhandeln i kvm<br />
Innan vi studerar regionala variationer finns det<br />
anledning att relativt övergripande beröra detaljhandelns<br />
storlek och utveckling i riket under<br />
perioden 1998-2006. År 2006 omsatte den egentliga<br />
detaljhandeln knappt 460 miljarder kronor.<br />
Dagligvaruhandeln omsatte 215 miljarder kronor,<br />
motsvarande 47 procent, <strong>av</strong> den totala omsättningen<br />
och sällanköpsvaruhandeln 244 miljarder<br />
kronor.<br />
41 000 butiker<br />
Det totala antalet butiker uppgick under 2006<br />
till knappt 41 000 stycken var<strong>av</strong> en tredjedel utgjordes<br />
<strong>av</strong> dagligvarubutiker. Av dagligvarubutikerna<br />
utgjordes knappt hälften <strong>av</strong> renodlade livsmedelsbutiker<br />
och resterande <strong>av</strong> mer småskalig<br />
dagligvaruhandel såsom blomster-, tobak- och<br />
tidningsbutiker. Dagligvaruhandeln var mer storskalig,<br />
omsättningen per butik var nästan dubbelt<br />
så hög som i sällanköpsvaruhandeln, och hade mer<br />
än dubbelt så hög yteffektivitet än den genomsnittliga<br />
butiken inom sällanköpsvaruhandeln.<br />
DEN SVENSKA DETALJHANDELN I KR OCH KVM<br />
9<br />
17,5 miljoner kvadratmeter<br />
Detaljhandelsytan i Sverige uppskattas till omkring 17,5<br />
miljoner kvadratmeter. Sett till antalet invånare finns<br />
det ungefär 1 900 kvadratmeter <strong>detaljhandelsyta</strong> per<br />
1 000 invånare. Inom dagligvaruhandeln uppgick ytan<br />
till 4,6 miljoner kvadratmeter vilket motsvarar 26 procent<br />
<strong>av</strong> den totala ytan i Sverige. Inom sällanköpsvaruhandeln<br />
uppgick ytan till 12,9 miljoner kvadratmeter.<br />
BNP upp 43 procent<br />
Under perioden 1998-2006 har detaljhandeln genomgått<br />
en mycket kraftig utveckling och omvandling. I diagram<br />
1 redovisas hur detaljhandelns ytor har utvecklats<br />
i relation till BNP-tillväxten och tillväxt en <strong>av</strong> hushållens<br />
konsumtion respektive branschernas försäljningsutveckling<br />
under perioden.<br />
Inom dagligvaruhandeln har ytan ökat med 18<br />
procent under perioden 1998-2006. Under samma<br />
period har BNP ökat med 43 procent medan hushållens<br />
konsumtion <strong>av</strong> dagligvaror ökat med 35 procent.<br />
Dagligvaruhandelns omsättning har ökat i linje med<br />
hushållens konsumtion vilket pekar på att den relativt<br />
väl följer efterfrågeutvecklingen.<br />
Enhet Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt<br />
Omsättning Mkr, inkl moms 215 244 459<br />
Antal butiker Antal 13 500 27 400 40 900<br />
Omsättning per butik Mkr, inkl moms 16 9 13,5<br />
Omsättning per kvm Kr, inkl moms 58 600 23 700<br />
Handelsyta (BTA) 1 000 kvm 4 600 12 900 17 500<br />
Handelsyta (BTA) per 1 000 inv Kvm 500 1 400 1 900<br />
Källa: HUI
Diagram 1 Utveckling <strong>av</strong> BNP, hushållens konsumtion,<br />
detaljhandelns omsättning samt detaljhandelns yta i riket<br />
under perioden 1998<strong>–</strong>2006.<br />
%<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Källa: HUI och SCB<br />
10<br />
43%<br />
35%<br />
34%<br />
Dagligvaror<br />
18%<br />
BNP<br />
Hushållens konsumtion<br />
Detaljhandelns omsäning<br />
BTA (bruototalyta)<br />
43%<br />
60%<br />
61%<br />
44%<br />
Sällanköpsvaror<br />
Inom sällanköpsvaruhandeln har ytan ökat med 44<br />
procent under perioden vilket är i linje med BNPutvecklingen<br />
under perioden. Hushållens konsumtion<br />
<strong>av</strong> sällanköpsvaror har, liksom sällanköpsvaruhandelns<br />
försäljning, ökat med totalt 60 procent.<br />
Då detaljhandelns ytor har utvecklats svagare<br />
än BNP-utvecklingen och hushållens konsumtion<br />
är en rimlig slutsats att detaljhandeln inte är överetablerad<br />
på nationell nivå. Detta får också indirekt<br />
stöd genom att ytorna har ökat svagare än respektive<br />
branschs omsättning. Omsättningen per<br />
kvadratmeter torde därigenom ha ökat varför detaljhandeln<br />
således har blivit mer effektiv under<br />
perioden. Trots en relativt kraftig expansion har<br />
detaljhandelns strukturomvandling fortsatt under<br />
perioden.<br />
Större enheter<br />
Diagram 2 visar att det i slutet <strong>av</strong> 1990-talet fanns<br />
drygt 15 000 dagligvarubutiker i Sverige. Sedan år<br />
2000 har antalet dagligvarubutiker minskat med<br />
cirka 1 500 enheter. Framförallt är det småskaliga<br />
butiker hos de större kedjorna och mindre<br />
fristående aktörer som har försvunnit och ersatts<br />
med stormarknader och lågprisbutiker såsom Maxi<br />
ICA Stormarknader, Willys, Citygross samt Lidl och<br />
Netto. Den specialiserade livsmedelshandeln, det<br />
vill säga kött-, bröd- och fiskbutiker med flera,<br />
har klarat sig bättre även om antalet butiker har<br />
minskat något över tid. Tobak och tidningskiosker<br />
har, i konkurrensen med andra försäljningsställen,<br />
minskat kraftigt under perioden. Trots nedläggningen<br />
<strong>av</strong> butiker har branschens ytor ökat från<br />
3,9 miljoner kvadratmeter till 4,6 miljoner kvadratmeter<br />
år 2006. Effekten <strong>av</strong> denna omvandling har<br />
blivit att dagligvaruhandeln idag kännetecknas <strong>av</strong><br />
större butiker såväl till ytan som till omsättningen<br />
per butik.
Diagram 2 Utveckling <strong>av</strong> antalet butiker och bruttototalytan<br />
inom dagligvaruhandeln 1998-2006.<br />
15 000<br />
14 500<br />
14 000<br />
13 500<br />
13 000<br />
12 500<br />
Källa: HUI Källa: HUI<br />
11<br />
Antal butiker<br />
1998<br />
1999<br />
2000<br />
2001<br />
2002<br />
2003<br />
2004<br />
Antal butiker<br />
BTA (bruttototalyta), 1 000 kvm<br />
2005<br />
BTA, 1 000 kvm<br />
2006<br />
4 600<br />
4 400<br />
4 200<br />
4 000<br />
3 800<br />
3 600<br />
0,0<br />
Färre småskaliga butiker<br />
Inom sällanköpsvaruhandeln är bilden något annorlunda<br />
då både ytan och antalet butiker har<br />
ökat över tid. Antalet butiker minskade under<br />
perioden 1998-2002, vilket kan förklaras <strong>av</strong> att<br />
antalet småskaliga butiker blev färre och att<br />
denna nedgång inte fullt ut kompenserades <strong>av</strong><br />
nyetableringar <strong>av</strong> större enheter.<br />
Sedan år 2002 har dock antalet butiker, <strong>av</strong> alla<br />
storlekar, ökat till över 27 400 enheter. Parallellt<br />
med denna utveckling har sällanköpsvaruhandelns<br />
yta ökat kontinuerligt. Under perioden 1998-2002<br />
Diagram 3 Utveckling <strong>av</strong> antalet butiker och omsättning per<br />
butik inom dagligvaruhandeln 1998-2006.<br />
15 500<br />
15 000<br />
14 500<br />
14 000<br />
13 500<br />
13 000<br />
12 500<br />
Antal butiker<br />
1998<br />
1999<br />
2000<br />
2001<br />
2002<br />
Antal butiker<br />
Omsättning / butik (Mkr)<br />
2003<br />
2004<br />
2005<br />
2006<br />
Omsättning / butik (Mkr)<br />
16,0<br />
12,0<br />
ökade ytan från 8,9 till drygt 10,9 miljoner kvadratmeter.<br />
En rimlig tolkning <strong>av</strong> varför bruttototalytan<br />
ökade, trots ett minskat butiksantal, är att de mindre<br />
butikerna ersattes <strong>av</strong> butiker som var större till ytan.<br />
Sedan 2002 har sällanköpsvaruhandelns yta ökat<br />
med ytterligare 2,0 miljoner kvadratmeter varför den<br />
totala ytan uppgick till 12,9 miljarder kvadratmeter<br />
år 2006. Även sällanköpsvaruhandeln kännetecknas<br />
således <strong>av</strong> butiker som är större både till ytan och till<br />
omsättningen än i slutet <strong>av</strong> 1990-talet.<br />
8,0<br />
4,0<br />
0,0
Diagram 4 Utveckling <strong>av</strong> antalet butiker och bruttototalytan<br />
inom sällanköpsvaruhandeln 1998-2006.<br />
27 500<br />
27 000<br />
26 500<br />
26 000<br />
25 500<br />
25 000<br />
24 500<br />
24 000<br />
Källa: HUI Källa: HUI<br />
12<br />
Antal butiker<br />
1998<br />
1999<br />
2000<br />
2001<br />
2002<br />
2003<br />
2004<br />
Antal butiker<br />
BTA (bruttototalyta), 1 000 kvm<br />
2005<br />
BTA, 1 000 kvm<br />
2006<br />
12 000<br />
10 000<br />
8 000<br />
6 000<br />
4 000<br />
2 000<br />
Genomsnittsbutiken större<br />
Strukturomvandlingen skiljer sig således åt något<br />
mellan de två branscherna genom att antalet butiker<br />
har minskat inom dagligvaruhandeln medan de ökat<br />
inom sällanköpsvaruhandeln. Gemensamt för båda<br />
branscherna är em<strong>eller</strong>tid att det idag finns mer yta<br />
och att genomsnittsbutiken är större både till ytan<br />
och omsättningen. Butikerna torde därigenom ha<br />
blivit mer effektiva. Ett sätt att illustrera detta är att<br />
studera hur omsättningen per kvadratmeter har utvecklats<br />
inom detaljhandeln totalt och i respektive<br />
bransch.<br />
0,0<br />
Diagram 5 Utveckling <strong>av</strong> antalet butiker och omsättning per<br />
butik inom sällanköpsvaruhandeln 1998-2006.<br />
27 500<br />
27 000<br />
26 500<br />
26 000<br />
25 500<br />
25 000<br />
24 500<br />
24 000<br />
Antal butiker<br />
1998<br />
1999<br />
2000<br />
2001<br />
2002<br />
Antal butiker<br />
Omsättning / butik (Mkr)<br />
2003<br />
2004<br />
2005<br />
2006<br />
Omsättning / butik (Mkr)<br />
8,0<br />
6,0<br />
4,0<br />
2,0<br />
0,0
Diagram 6 Omsättning per kvm inom dagligvaruhandeln,<br />
sällanköpsvaruhandeln och egentlig detaljhandel 1998-2006.<br />
60 000<br />
50 000<br />
40 000<br />
30 000<br />
20 000<br />
10 000<br />
Källa: HUI<br />
13<br />
0<br />
Omsäning per kvm (kr)<br />
1998<br />
1999<br />
2000<br />
2001<br />
Dagligvaror<br />
Egentlig detaljhandel<br />
Sällanköpsvaror<br />
2002<br />
2003<br />
2004<br />
2005<br />
2006<br />
Omsättning per kvadratmeter<br />
Totalt uppgick den genomsnittliga omsättningen per<br />
kvadratmeter i den svenska detaljhandeln till 48 600<br />
kronor år 2006. Inom dagligvaruhandeln motsvarade<br />
detta 58 600 kronor och i sällanköpsvaruhandeln 23<br />
700 kronor. Detta innebär inom dagligvaruhandeln<br />
en ökad yteffektivitet med 6 800 kronor, <strong>eller</strong> 13,2<br />
procent, per kvadratmeter och inom sällanköpsvaruhandeln<br />
en ökning med 2 500 kronor <strong>eller</strong> 11,6 procent<br />
per kvadratmeter under perioden.<br />
Ökad yteffektivitet<br />
Strukturomvandlingen har således fört med sig att<br />
detaljhandeln har blivit betydligt mer effektiv under<br />
perioden. Utvecklingen kan till stora delar förklaras<br />
<strong>av</strong> den starka omvandlingen inom dagligvaruhandeln<br />
som har haft en mer gynnsam utveckling och som<br />
uppvisar en yteffektivitet som är mer än dubbelt så<br />
hög som inom sällanköpsvaruhandeln.<br />
Den främsta förklaringen till dagligvaruhandelns<br />
starkt ökade effektivitet ligger i ökade stordriftsfördelar<br />
och kraftigt förbättrad logistik. En annan<br />
förklaring är att dagligvaruhandeln har blivit bättre<br />
på att tillmötesgå konsumenternas efterfrågan under<br />
perioden. De senaste årens goda ekonomiska<br />
utveckling har lett till en efterfrågeboom som för<br />
dag ligvaruhandeln har inneburit att fler konsumenter<br />
har efterfrågat premiumprodukter. Den svenska<br />
konsumenten har de senaste åren konsumerat både<br />
mer och dyrare mat än tidigare.<br />
Konsumtionen har stigit kraftigt<br />
Att både daglig- och sällanköpsvaruhandeln har<br />
en stigande yteffektivitet kan, som beskrevs inled-<br />
nings vis, tolkas som ett tecken på att marknaden<br />
på riks nivå de facto inte är överetablerad. En över-<br />
etablerad marknad borde uppvisa fallande och/<br />
<strong>eller</strong> stagnerande effektivitet då fler aktörer slåss<br />
om samma kaka. Så har alltså inte varit fallet,<br />
åtminstone inte på riksnivå.
Utvecklingen på regional nivå<br />
Diagram 7 Utveckling <strong>av</strong> hushållens konsumtion och brutto-<br />
totalyta inom dagligvaruhandeln per riksområde 1998- 2006.<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Källa: HUI Källa: HUI<br />
När den regionala utvecklingen <strong>av</strong> hushållens konsumtion<br />
och ytorna inom detaljhandeln studeras<br />
för perioden 1998-2006 framgår att konsumtionen<br />
har stigit kraftigare än ytorna i landets<br />
samtliga regioner. Då efterfrågan ökat snabbare<br />
än detaljhandelsytorna är en rimligt slutsats att<br />
det inte förekommer <strong>överetablering</strong> i någon <strong>av</strong> de<br />
studerade regionerna.<br />
14<br />
%<br />
Stockholm<br />
Väst<strong>sverige</strong><br />
Norra Mellan<strong>sverige</strong><br />
Syd<strong>sverige</strong><br />
Småland med öarna<br />
Hushållens konsumtion<br />
BTA (bruototalyta) dagligvaror<br />
M<strong>eller</strong>sta Norrland<br />
Övre Norrland<br />
Östra Mellan<strong>sverige</strong><br />
Diagram 8 Utveckling <strong>av</strong> hushållens konsumtion och brutto-<br />
totalyta inom sällanköpsvaruhandeln per riksområde 1998- 2006.<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
%<br />
Stockholm<br />
Väst<strong>sverige</strong><br />
Norra Mellan<strong>sverige</strong><br />
Syd<strong>sverige</strong><br />
Småland med öarna<br />
M<strong>eller</strong>sta Norrland<br />
Hushållens konsumtion<br />
BTA (bruototalyta) sällanköpsvaror<br />
Övre Norrland<br />
Östra Mellan<strong>sverige</strong>
Diagram 9 Regionala variationer <strong>av</strong> strukturomvandlingen inom dagligvaruhandeln.<br />
Källa: HUI<br />
15<br />
%<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
-10<br />
-20<br />
Stockholm<br />
Väst<strong>sverige</strong><br />
BTA (bruototalyta)<br />
Antal butiker<br />
Omsäning / kvm<br />
Norra Mellan<strong>sverige</strong><br />
Syd<strong>sverige</strong><br />
Fler antal kvadratmeter<br />
I diagram 9 och 10 redovisas den procentuella utvecklingen<br />
<strong>av</strong> daglig- och sällanköpsvaruhandelns<br />
ytor, antalet butiker samt effektiviteten. Inom dagligvaruhandeln<br />
har ytorna ökat mest i Stockholm och<br />
Väst<strong>sverige</strong>, 26 procent, och mindre i rikets övriga<br />
regioner. Samtidigt har antalet butiker sjunkit i alla<br />
landets regioner i kombination med ökad effektivitet.<br />
Slutsatsen man kan dra <strong>av</strong> detta är att trots att<br />
antalet butiker har minskat så har dagligvaruhandeln<br />
fortsatt att utvecklats positivt med större ytor<br />
Småland med öarna<br />
M<strong>eller</strong>sta Norrland<br />
Övre Norrland<br />
Östra Mellan<strong>sverige</strong><br />
och en högre effektivitet än tidigare. Den stigande<br />
effektiviteten i samtliga regioner talar emot att dagligvaruhandeln<br />
skulle vara överetablerad.<br />
Inom sällanköpsvaruhandeln har ytorna ökat<br />
mycket kraftigt i samtliga delar <strong>av</strong> landet. I Stockholm<br />
och Väst<strong>sverige</strong> har ökningen varit allra starkast, 55<br />
procent, men även i Övre Norrland har ytorna ökat<br />
med motsvarande 27 procent under perioden. Den<br />
enda tydliga regionala <strong>av</strong>vikelse som går att skönja<br />
återfinns i Stockholm. Här har antalet butiker ökat<br />
kraftigare än effektiviteten, något som inte har varit
Diagram 10 Regionala variationer <strong>av</strong> strukturomvandlingen inom sällanköpsvaruhandeln.<br />
Källa: HUI<br />
16<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
%<br />
Stockholm<br />
Väst<strong>sverige</strong><br />
BTA (bruototalyta)<br />
Antal butiker<br />
Omsäning / kvm<br />
Norra Mellan<strong>sverige</strong><br />
Syd<strong>sverige</strong><br />
fallet i övriga delar <strong>av</strong> landet. Stockholm har dock en<br />
särställning på den svenska detaljhandelsmarknaden<br />
och förklaringen är sannolikt att Stockholm hyser en<br />
betydligt högre andel mindre butiker än övriga stora<br />
städer och regioner i landet. Stockholms cityhandel,<br />
som främst består <strong>av</strong> mindre butiksenheter, är helt enkelt<br />
större och starkare. Även inom sällanköpsvaruhandeln<br />
är slutsatsen att handeln, trots ett högre<br />
antal butiker och större ytor, har en ökande effektivtet.<br />
Därigenom går det inte h<strong>eller</strong> att tala om att<br />
sällanköpsvaruhandeln är överetablerad.<br />
Småland med öarna<br />
M<strong>eller</strong>sta Norrland<br />
Övre Norrland<br />
Östra Mellan<strong>sverige</strong>
Karta 1 Dagligvaruhandelns ytor. Index. Riket=100.<br />
17<br />
0-90<br />
90-110<br />
110-<br />
Fördelning <strong>av</strong> <strong>detaljhandelsyta</strong><br />
Hur ser då fördelningen <strong>av</strong> detaljhandelns ytor ut<br />
i landets olika regioner? Kartorna visar relationen<br />
mellan befintlig yta och den yta som borde finnas<br />
i en region givet befolkningsunderlaget. Ytorna<br />
redovisas för a-regioner år 2006 (se förklaring i<br />
inledningen). De turkosa regionerna har extremt stor<br />
yta givet det regionala befolkningsunderlaget. De<br />
mörkgrå regionerna har en yta något över den som<br />
kan förväntas och de ljusgrå har en yta som är något<br />
lägre än befolkningsunderlaget. Vitmarkerade a-<br />
regioner är sådana där ytan är mycket begränsad<br />
givet underlaget.<br />
Dagligvaruhandeln<br />
Inom dagligvaruhandeln är ytorna, som väntat,<br />
relativt jämnt fördelade givet det underlag som<br />
finns. Regioner med gränshandel, fjällturism och<br />
turism har med få undantag <strong>av</strong>sevärt mycket<br />
större ytor än vad som kan motiveras <strong>av</strong> befolkningsunderlaget.<br />
Endast ett fåtal regioner<br />
har ytor som kraftigt understiger vad som kan<br />
motiveras <strong>av</strong> befolkningsunderlaget.
Karta 2 Sällanköpsvaruhandelns ytor. Index. Riket=100.<br />
18<br />
0-75<br />
75-100<br />
100-125<br />
125-<br />
Sällanköpsvaruhandeln<br />
Inom sällanköpsvaruhandeln är bilden annorlunda.<br />
Endast ett begränsat antal regioner, exempelvis<br />
Falkenberg/Varberg, Arvika, Uddevalla och<br />
Jönköping, har extremt stora ytor givet underlaget.<br />
Storstadsregionerna och ett antal regioner kring<br />
länens residensstäder har något större ytor än vad<br />
som kan motiveras <strong>av</strong> befolkningsunderlaget. Bland<br />
de senare kan Kalmar/Nybro, Växjö, Karlskrona,<br />
Sundsvall och Linköping lyftas fram.
Slutsatser <strong>av</strong> rapporten<br />
De senaste årens mycket kraftiga tillväxt i detaljhandeln<br />
(2006 och 2007 var de starkaste tillväxtåren<br />
som uppmäts) har lett till att handelns ytor har vuxit<br />
relativt kraftigt de senaste åren.<br />
I takt med denna bygg- och investeringsboom har<br />
också frågan om den svenska detaljhandelns <strong>överetablering</strong><br />
åter aktualiserats. Detta är dock på inga<br />
sätt en ny frågeställning, utan något som återkommer<br />
med jämna mellanrum, framförallt när ekonomin<br />
står inför en <strong>av</strong>mattning och marknaden präglas <strong>av</strong><br />
osäkerhet. Steen & Ström och HUI har <strong>av</strong> den anledningen<br />
genomfört denna studie för att utröna om<br />
<strong>myt</strong>en om <strong>överetablering</strong>en i detaljhandeln en gång<br />
för alla kan <strong>av</strong>livas.<br />
Ingen <strong>överetablering</strong><br />
Studien visar att marknaden på nationell nivå inte<br />
kan ses som överetablerad. Utbudet på marknaden<br />
styrs <strong>av</strong> den efterfrågan som råder och även om<br />
utbudet anpassas med en viss fördröjning kan man<br />
inte på riksnivå tala om att det råder en <strong>överetablering</strong><br />
<strong>av</strong> <strong>detaljhandelsyta</strong> i Sverige, inte ens givet den<br />
senaste tioårsperiodens kraftiga tillväxt.<br />
Studien visar att det i vissa <strong>av</strong> landets regioner<br />
finns ett överskott <strong>av</strong> handelsytor inom både daglig-<br />
och sällanköpsvaruhandeln. Dessa regionala<br />
variationer har dock i samtliga fall förklaringar. Inom<br />
dagligvaruhandeln handlar det främst om orter och<br />
regioner med gränshandel, främst mot Norge, och en<br />
i övrigt framgångsrik besöksnäring. I vissa fall handlar<br />
det också om det man kallar regionala dragare, det<br />
vill säga handelsorter som har ett stort utbud och en<br />
stark regional dragningskraft. Inom sällanköpsvaruhandeln<br />
handlar det nästan uteslutande om orter<br />
och regioner som har stora och väl etablerade han-<br />
19<br />
delsplatser som lockar kunder från ett stort omland.<br />
Här återfinns samtliga storstäder och ett antal <strong>av</strong><br />
landets residensstäder samt någon enstaka gränshandelsort.<br />
Inte h<strong>eller</strong> regionalt kan man alltså säga<br />
att det råder en direkt <strong>överetablering</strong>.<br />
Effektiviteten har ökat<br />
Det är dock viktigt att poängtera att detaljhandeln<br />
på regional nivå löper större risk att överetableras<br />
på kort sikt, framför allt inom sällanköpsvaru-<br />
handeln. Studien visar att effektiviteten har ökat<br />
inom detalj handelns båda branscher, men främst<br />
inom dagligvaruhandeln.<br />
Inom sällanköpsvaruhandeln har både ytorna och<br />
antalet butiker ökat under perioden. Effektiviteten<br />
har visserligen också ökat, men inte lika mycket<br />
vilket kan tolkas som att konkurrensen inom denna<br />
bransch har blivit hårdare. Ett <strong>av</strong> de kriterier som i<br />
inledningen <strong>av</strong> studien sattes upp som ett mått på<br />
om en marknad är överetablerad <strong>eller</strong> inte, var just<br />
sjunkande effektivitet.<br />
Det bör kanske också tilläggas att om en marknad<br />
blir överetablerad så kommer detta att innebära att<br />
vissa butiker <strong>eller</strong> koncept kommer att tvingas bort<br />
till förmån för andra, starkare aktörer.<br />
Myten <strong>av</strong>livad<br />
Slutligen kan sägas att diskussionen om marknadens<br />
<strong>överetablering</strong> sannolikt kommer att fortgå i alla tider<br />
i någon form när en period <strong>av</strong> stark ekonomisk tillväxt<br />
mattas <strong>av</strong>, men genom denna studie kan vi, i alla<br />
fall för tillfället, slå hål på <strong>myt</strong>en om detaljhandelns<br />
<strong>överetablering</strong>.
21<br />
Steen & Ström Sverige AB<br />
Västra Trädgårdsgatan 2<br />
Box 16335<br />
103 26 Stockholm<br />
T: 08-508 99 900<br />
F: 08- 508 99 901<br />
E: info.<strong>sverige</strong>@steenstrom.com<br />
W: www.steenstrom.com<br />
Kontaktpersoner:<br />
Wilner Anderson, VD<br />
Charles Larsson, Marknadsdirektör<br />
Handelns Utredningsinstitut (HUI)<br />
Regeringsgatan 60<br />
103 29 Stockholm<br />
T: 08-762 72 80<br />
W: www.hui.se<br />
Kontaktpersoner:<br />
Ulf Rämme, Analytiker<br />
Fredrik Kolterjahn, Analytiker