Ladda ner numret som PDF - Tidskriften MANA
Ladda ner numret som PDF - Tidskriften MANA
Ladda ner numret som PDF - Tidskriften MANA
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
PANTER FORTSÄTTER<br />
KAMPEN<br />
GRUNDAREN AV DE<br />
AMERIKANSKA SVARTA<br />
PANTRARNA, BOBBY SEALE,<br />
OM SITT LIVSLÅNGA<br />
ARBETE MOT RASISM.<br />
38<br />
Utsikter<br />
för kärlek<br />
LEDARE<br />
När man ser sig runt i Sverige ser det ut <strong>som</strong> om<br />
väldigt många valt part<strong>ner</strong> med hänsyn till klasstillhörighet,<br />
etnicitet och inredningssmak. Samtidigt<br />
<strong>som</strong> den fritt valda kärleken framhålls <strong>som</strong> ett västerländskt<br />
signum, är det inte många kärlekspar <strong>som</strong> förenas över<br />
klass- och etnicitetsgränser. Som vanligt med normer verkar det<br />
<strong>som</strong> om de allra flestas fria val på något sätt leder mot exakt samma<br />
val <strong>som</strong> ens föräldrar och vän<strong>ner</strong> gjort och gör. Å ena sidan<br />
baseras kärlekens fria val på en intersektionell mix av heteronorm<br />
och sexism, segregation och rasism, ekonomiska orättvisor och<br />
klassklyftor. Å andra sidan förstärks dessa företeelser av det<br />
bristande gränsöverskridandet på kärlekens fält. Detta är en av<br />
utgångspunkterna för det här <strong>numret</strong> av Mana, <strong>som</strong> har temat<br />
”Kärlek”.<br />
Men oavsett vilka maktstrukturer <strong>som</strong> grumlar det sanna i<br />
”den sanna kärleken”, så fortsätter kärleken att slå sina klor i oss<br />
och lämna dumdristighet och hjärtesorg i sina spår. Oavsett om<br />
kärleken ytterst är en social konstruktion fylld med problematiska<br />
idéer om vem och hur och varför man ska älska, så måste rätten<br />
att drabbas och följa sitt skenande hjärta vara allas. Detta är<br />
den andra utgångspunkten för det här <strong>numret</strong>: vi vill visa hur<br />
rasism, migrationskontroller och globala ekonomiska orättvisor<br />
– tillsammans med sexualiserad och sexistisk rasism – begränsar<br />
människors rätt och möjlighet att utöva kärlek och bilda relatio<strong>ner</strong>.<br />
Föreställningar om och reglering av olika kroppars sexualitet<br />
var centrala mekanismer i den koloniala maktutövningen. Relatio<strong>ner</strong>na<br />
mellan kolonisatörer och koloniserade, eller mellan olika<br />
föreställda raser och gemenskaper, omgärdades av såväl gränsdragningar<br />
och isärhållande <strong>som</strong> överskridanden och övergrepp.<br />
Den (post)koloniala historien griper djupt in i samtiden och<br />
även idag pågår gränsbevakningen, sexualiseringen, avsexualiseringen<br />
och discipli<strong>ner</strong>ingen av kroppar utifrån klass och etnisk<br />
04<br />
<strong>MANA</strong> 1–2 2012<br />
TEXT: MAJA<br />
SAGER<br />
TEMAREDAKTÖR<br />
I YTTRANDEFRIHETENS NAMN<br />
I FEBRUARI FICK SVERIGE SITT EGET<br />
POSTORDERFRUAR,<br />
FRUIMPORT ELLER<br />
ÄKTENSKAPSMIGRATION?<br />
TRYCKFRIHETSSÄLLSKAP, EFTER<br />
DANSK FÖRLAGA. <strong>MANA</strong> GRANSKAR<br />
ORGANISATIONENS ANTIMUSLIMSKA<br />
BUDSKAP OCH INTERNATIONELLA<br />
KOPPLINGAR.<br />
ABIGAIL SYKES TITTAR<br />
PÅ EN INDUSTRI SOM I STOR<br />
UTSTRÄCKNING BYGGER PÅ<br />
FÖRDOMAR, ANTIFEMINISM<br />
OCH ETT KOLONIALT ARV.<br />
10<br />
28<br />
tillhörighet – och utifrån var man befin<strong>ner</strong> sig socialt, geografiskt<br />
och historiskt på den postkoloniala världskartan.<br />
Temat inleds av Britta Abotsi <strong>som</strong> intervjuat Anna Bredström<br />
om hennes forskning om hiv- och sexualupplysning i Sverige.<br />
Bredström har kunnat visa hur föreställningar om en svensk god<br />
och jämställd sexualitet eller kärlekspraktik ställs mot ”de andras”<br />
hotande sexuella uttryck och praktiker. Hon berättar att det informationsmaterial<br />
hon studerat nästan inte alls berör praktiker<br />
för säker sex, utan istället lägger allt krut på att förmedla idéer om<br />
svenskhet och det rätta sättet att visa kärlek och ha relatio<strong>ner</strong>.<br />
I nästa text utforskar Abigail Sykes begreppet ”fruimport”. Hur<br />
sätter vi ljuset på det systematiska utnyttjandet och ifrågasätter<br />
de rasistiska och sexistiska föreställningarna om kvinnor <strong>som</strong> ligger<br />
bakom utan att själva börja skapa problematiska bilder av<br />
kvinnor från öst, kärlek och relatio<strong>ner</strong>? Och vad säger ”fruimporten”<br />
om bilden av kvinnor i Sverige? Sykes diskuterar saken med<br />
olika forskare och med en ukrainsk kvinnoorganisation.<br />
Två texter sätter fokus på hur den restriktiva migrationspolitiken<br />
påverkar människors kärleksliv. I ett reportage berättar<br />
Christina Hansen om några kärlekspar <strong>som</strong> velat bo i Danmark<br />
men <strong>som</strong> tvingats bosätta sig i Sverige för att få vara tillsammans.<br />
I en krönika reflekterar Lina Myritz över de normer och den ofta<br />
motsägelsefulla syn på kärlek, relatio<strong>ner</strong> och familjeband <strong>som</strong><br />
råder på svenska Migrationsverket.<br />
Sist intervjuar Fatme Megahid en aktivist i hbt-organisationen<br />
Arabiskt Initiativ, <strong>som</strong> organiserar muslimska hbt-perso<strong>ner</strong>, och<br />
en ung muslimsk tjej <strong>som</strong> delar med sig av sin berättelse om hur<br />
hon tvingas hantera både islamofobi och homofobi i de olika<br />
sammanhang hon vill se <strong>som</strong> sina.<br />
Tillsammans hoppas vi att artiklarna ska bidra till att belysa<br />
kärlekens villkor i ett rasistiskt och sexistiskt samhälle. Vi hoppas<br />
också att artiklarna kan visa att kärleken fortsätter spira därute<br />
trots allt – i form av antirasistisk kamp och solidariskt motstånd.<br />
RIO DE JANEIRO<br />
Nyligen avslutades FN:s toppmöte<br />
om hållbar utveckling i Rio de Jan-<br />
eiro. Där deltog statschefer och<br />
representanter för 193 länder.<br />
Konferensen var en uppföljare till<br />
miljökonferensen i Rio 1992. Men<br />
trots att miljöproblemen idag är<br />
större än för 20 år sedan, lyckades<br />
inte regeringarnas representanter<br />
enas om kraftfulla åtgärder för att lösa<br />
klimatkrisen och de svåra miljö-<br />
problem vi står inför. Tanken är<br />
att Rio+20- deklarationen så<br />
småningom skall ersätta millen-<br />
niemålen, men det talades aldrig om<br />
pengar för att omsätta deklarationens<br />
ambitio<strong>ner</strong> i praktiken. Trots att det<br />
tongivande budskapet i första under-<br />
lagsdokumentet om ”grön ekonomi”<br />
delvis tonades <strong>ner</strong> under förhand-<br />
lingarna, fick marknadskrafterna<br />
ännu friare tyglar än de haft tidigare.<br />
Särskilt drivande för linjen <strong>som</strong> går<br />
ut på att lösa miljöproblemen genom<br />
marknadslösningar var EU:s för-<br />
handlare.<br />
Grön ekonomi innebär bland<br />
annat prissättning av naturens<br />
tjänster, till exempel skogarnas<br />
upptagning av koldioxid, samt<br />
utsläppsrätter, det vill säga betalning<br />
för att fortsätta förorena luften.<br />
Företagens inflytande vid detta<br />
FN-toppmöte var ovanligt stort<br />
vilket ger känslan av att transnatio-<br />
nella företag tagit FN-systemet <strong>som</strong><br />
gisslan. Detta åskådliggjordes väl av<br />
Sverigepaviljongen <strong>som</strong> domi<strong>ner</strong>ades<br />
av Ericsson, Saab, Scania och andra<br />
exportföretag <strong>som</strong> fick representera<br />
landet.<br />
Som motvikt till den officiella<br />
marknadsdomi<strong>ner</strong>ade konferensen<br />
anordnades Folkens toppmöte för<br />
social och miljörättvisa. Den samlade<br />
cirka 40 000 representanter för<br />
civilsamhället, bland annat folk-<br />
rörelser, människorättsorgan-<br />
isatio<strong>ner</strong> och miljöorganisatio<strong>ner</strong><br />
<strong>som</strong> höjde sina röster för dem <strong>som</strong><br />
drabbas av ekologiska och sociala<br />
orättvisor. Rörelserna konstaterade<br />
att FN-konferensen inte inser att<br />
miljöproblem är starkt knutna till<br />
sociala problem och inte är vare sig<br />
klass-, köns- eller geopolitiskt<br />
neutrala. De rika utsätter miljön för<br />
mer påverkan än de fattiga, män mer<br />
än kvinnor och människor <strong>som</strong> bor i<br />
det globala nord lämnar ett mycket<br />
större ekologiskt fotavtryck än de<br />
<strong>som</strong> bor i det globala syd.<br />
Folkrörelser <strong>som</strong> till exempel<br />
DET GREKISKA<br />
TRAUMAT<br />
INTERVJU MED SOCIOLOGEN<br />
ALEXANDRA HALKIAS<br />
OM ETT GREKLAND DÄR<br />
RASISMEN BLIVIT GRÖVRE<br />
– PÅ GATAN, I MEDIERNA<br />
OCH I POLITIKEN.<br />
46<br />
ursprungsfolk och småbrukar-<br />
nätverket Via Campesina oroas<br />
särskilt över att såväl detta miljömöte<br />
<strong>som</strong> de olika klimatmötena envisas<br />
med att försöka finna lösningar på<br />
miljöproblemen inom ramarna för<br />
den kapitalistiska logiken – det vill<br />
säga utan att avstå från obegränsad<br />
produktion och konsumtion av varor<br />
och ständig ökande ekonomisk<br />
tillväxt. Avgörande under de när-<br />
maste åren blir därför om världens<br />
sociala rörelser, bland dem global-<br />
rättviserörelserna och miljörörelsen,<br />
lyckas ändra styrkeförhållandet så att<br />
vi kan rädda livet på planeten innan<br />
det är för sent.<br />
Carmen Blanco Valer,<br />
Latinamerikagrupperna<br />
05<br />
<strong>MANA</strong> 1–2 2012<br />
FOTO: CARMEN BLANCO VALER