Ladda ner numret som PDF - Tidskriften MANA

PANTER FORTSÄTTER
KAMPEN
GRUNDAREN AV DE
AMERIKANSKA SVARTA
PANTRARNA, BOBBY SEALE,
OM SITT LIVSLÅNGA
ARBETE MOT RASISM.
38
Utsikter
för kärlek
LEDARE
När man ser sig runt i Sverige ser det ut som om
väldigt många valt partner med hänsyn till klasstillhörighet,
etnicitet och inredningssmak. Samtidigt
som den fritt valda kärleken framhålls som ett västerländskt
signum, är det inte många kärlekspar som förenas över
klass- och etnicitetsgränser. Som vanligt med normer verkar det
som om de allra flestas fria val på något sätt leder mot exakt samma
val som ens föräldrar och vänner gjort och gör. Å ena sidan
baseras kärlekens fria val på en intersektionell mix av heteronorm
och sexism, segregation och rasism, ekonomiska orättvisor och
klassklyftor. Å andra sidan förstärks dessa företeelser av det
bristande gränsöverskridandet på kärlekens fält. Detta är en av
utgångspunkterna för det här numret av Mana, som har temat
”Kärlek”.
Men oavsett vilka maktstrukturer som grumlar det sanna i
”den sanna kärleken”, så fortsätter kärleken att slå sina klor i oss
och lämna dumdristighet och hjärtesorg i sina spår. Oavsett om
kärleken ytterst är en social konstruktion fylld med problematiska
idéer om vem och hur och varför man ska älska, så måste rätten
att drabbas och följa sitt skenande hjärta vara allas. Detta är
den andra utgångspunkten för det här numret: vi vill visa hur
rasism, migrationskontroller och globala ekonomiska orättvisor
– tillsammans med sexualiserad och sexistisk rasism – begränsar
människors rätt och möjlighet att utöva kärlek och bilda relationer.
Föreställningar om och reglering av olika kroppars sexualitet
var centrala mekanismer i den koloniala maktutövningen. Relationerna
mellan kolonisatörer och koloniserade, eller mellan olika
föreställda raser och gemenskaper, omgärdades av såväl gränsdragningar
och isärhållande som överskridanden och övergrepp.
Den (post)koloniala historien griper djupt in i samtiden och
även idag pågår gränsbevakningen, sexualiseringen, avsexualiseringen
och disciplineringen av kroppar utifrån klass och etnisk
04
MANA 1–2 2012
TEXT: MAJA
SAGER
TEMAREDAKTÖR
I YTTRANDEFRIHETENS NAMN
I FEBRUARI FICK SVERIGE SITT EGET
POSTORDERFRUAR,
FRUIMPORT ELLER
ÄKTENSKAPSMIGRATION?
TRYCKFRIHETSSÄLLSKAP, EFTER
DANSK FÖRLAGA. MANA GRANSKAR
ORGANISATIONENS ANTIMUSLIMSKA
BUDSKAP OCH INTERNATIONELLA
KOPPLINGAR.
ABIGAIL SYKES TITTAR
PÅ EN INDUSTRI SOM I STOR
UTSTRÄCKNING BYGGER PÅ
FÖRDOMAR, ANTIFEMINISM
OCH ETT KOLONIALT ARV.
10
28
tillhörighet – och utifrån var man befinner sig socialt, geografiskt
och historiskt på den postkoloniala världskartan.
Temat inleds av Britta Abotsi som intervjuat Anna Bredström
om hennes forskning om hiv- och sexualupplysning i Sverige.
Bredström har kunnat visa hur föreställningar om en svensk god
och jämställd sexualitet eller kärlekspraktik ställs mot ”de andras”
hotande sexuella uttryck och praktiker. Hon berättar att det informationsmaterial
hon studerat nästan inte alls berör praktiker
för säker sex, utan istället lägger allt krut på att förmedla idéer om
svenskhet och det rätta sättet att visa kärlek och ha relationer.
I nästa text utforskar Abigail Sykes begreppet ”fruimport”. Hur
sätter vi ljuset på det systematiska utnyttjandet och ifrågasätter
de rasistiska och sexistiska föreställningarna om kvinnor som ligger
bakom utan att själva börja skapa problematiska bilder av
kvinnor från öst, kärlek och relationer? Och vad säger ”fruimporten”
om bilden av kvinnor i Sverige? Sykes diskuterar saken med
olika forskare och med en ukrainsk kvinnoorganisation.
Två texter sätter fokus på hur den restriktiva migrationspolitiken
påverkar människors kärleksliv. I ett reportage berättar
Christina Hansen om några kärlekspar som velat bo i Danmark
men som tvingats bosätta sig i Sverige för att få vara tillsammans.
I en krönika reflekterar Lina Myritz över de normer och den ofta
motsägelsefulla syn på kärlek, relationer och familjeband som
råder på svenska Migrationsverket.
Sist intervjuar Fatme Megahid en aktivist i hbt-organisationen
Arabiskt Initiativ, som organiserar muslimska hbt-personer, och
en ung muslimsk tjej som delar med sig av sin berättelse om hur
hon tvingas hantera både islamofobi och homofobi i de olika
sammanhang hon vill se som sina.
Tillsammans hoppas vi att artiklarna ska bidra till att belysa
kärlekens villkor i ett rasistiskt och sexistiskt samhälle. Vi hoppas
också att artiklarna kan visa att kärleken fortsätter spira därute
trots allt – i form av antirasistisk kamp och solidariskt motstånd.
RIO DE JANEIRO
Nyligen avslutades FN:s toppmöte
om hållbar utveckling i Rio de Jan-
eiro. Där deltog statschefer och
representanter för 193 länder.
Konferensen var en uppföljare till
miljökonferensen i Rio 1992. Men
trots att miljöproblemen idag är
större än för 20 år sedan, lyckades
inte regeringarnas representanter
enas om kraftfulla åtgärder för att lösa
klimatkrisen och de svåra miljö-
problem vi står inför. Tanken är
att Rio+20- deklarationen så
småningom skall ersätta millen-
niemålen, men det talades aldrig om
pengar för att omsätta deklarationens
ambitioner i praktiken. Trots att det
tongivande budskapet i första under-
lagsdokumentet om ”grön ekonomi”
delvis tonades ner under förhand-
lingarna, fick marknadskrafterna
ännu friare tyglar än de haft tidigare.
Särskilt drivande för linjen som går
ut på att lösa miljöproblemen genom
marknadslösningar var EU:s för-
handlare.
Grön ekonomi innebär bland
annat prissättning av naturens
tjänster, till exempel skogarnas
upptagning av koldioxid, samt
utsläppsrätter, det vill säga betalning
för att fortsätta förorena luften.
Företagens inflytande vid detta
FN-toppmöte var ovanligt stort
vilket ger känslan av att transnatio-
nella företag tagit FN-systemet som
gisslan. Detta åskådliggjordes väl av
Sverigepaviljongen som dominerades
av Ericsson, Saab, Scania och andra
exportföretag som fick representera
landet.
Som motvikt till den officiella
marknadsdominerade konferensen
anordnades Folkens toppmöte för
social och miljörättvisa. Den samlade
cirka 40 000 representanter för
civilsamhället, bland annat folk-
rörelser, människorättsorgan-
isationer och miljöorganisationer
som höjde sina röster för dem som
drabbas av ekologiska och sociala
orättvisor. Rörelserna konstaterade
att FN-konferensen inte inser att
miljöproblem är starkt knutna till
sociala problem och inte är vare sig
klass-, köns- eller geopolitiskt
neutrala. De rika utsätter miljön för
mer påverkan än de fattiga, män mer
än kvinnor och människor som bor i
det globala nord lämnar ett mycket
större ekologiskt fotavtryck än de
som bor i det globala syd.
Folkrörelser som till exempel
DET GREKISKA
TRAUMAT
INTERVJU MED SOCIOLOGEN
ALEXANDRA HALKIAS
OM ETT GREKLAND DÄR
RASISMEN BLIVIT GRÖVRE
– PÅ GATAN, I MEDIERNA
OCH I POLITIKEN.
46
ursprungsfolk och småbrukar-
nätverket Via Campesina oroas
särskilt över att såväl detta miljömöte
som de olika klimatmötena envisas
med att försöka finna lösningar på
miljöproblemen inom ramarna för
den kapitalistiska logiken – det vill
säga utan att avstå från obegränsad
produktion och konsumtion av varor
och ständig ökande ekonomisk
tillväxt. Avgörande under de när-
maste åren blir därför om världens
sociala rörelser, bland dem global-
rättviserörelserna och miljörörelsen,
lyckas ändra styrkeförhållandet så att
vi kan rädda livet på planeten innan
det är för sent.
Carmen Blanco Valer,
Latinamerikagrupperna
05
MANA 1–2 2012
FOTO: CARMEN BLANCO VALER