Grafisk manual för Sveriges riksdag (pdf 7 Mbyte, nytt ... - Riksdagen
Grafisk manual för Sveriges riksdag (pdf 7 Mbyte, nytt ... - Riksdagen
Grafisk manual för Sveriges riksdag (pdf 7 Mbyte, nytt ... - Riksdagen
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
<strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong>
2 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Inledning<br />
Innehåll<br />
Inledning ................................................... 3<br />
En tydlig avsändare ......................................4<br />
Tillgänglighet ....................................................5<br />
Grundelement ......................................... 7<br />
<strong>Riksdagen</strong>s logotyp ......................................8<br />
Färg ...................................................................14<br />
Typsnitt ...........................................................16<br />
<strong>Grafisk</strong>t element ........................................18<br />
Bilder ................................................................20<br />
Kontorsdokument................................23<br />
Trycksaker .............................................25<br />
Format och papper ..................................26<br />
Layout ..............................................................28<br />
Typografi ........................................................36<br />
Lättläst .............................................................38<br />
Övrigt material .....................................39<br />
Annonser .......................................................40<br />
Utställningar och evenemang .............42<br />
Skyltar ..............................................................43<br />
Profilartiklar ..................................................44<br />
Arbetskläder ................................................45<br />
Inre miljö ........................................................46<br />
Digital publicering ................................47
Inledning <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 3<br />
Inledning<br />
<strong>Riksdagen</strong>s grafiska profil ska signalera<br />
trovärdighet, stabilitet och integritet. I<br />
den här grafiska <strong>manual</strong>en presenteras<br />
profilen och hur den ska tillämpas på<br />
trycksaker, webb, presentationer och allt<br />
annat visuellt material. Om den används<br />
konsekvent utstrålar det enhetlighet<br />
och leder till igenkänning – <strong>riksdag</strong>en<br />
blir tydlig som avsändare.<br />
Anders Forsberg<br />
Riksdagsdirektör
4 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Inledning<br />
En tydlig avsändare<br />
Vad är en grafisk profil?<br />
En grafisk profil är de riktlinjer som beskriver<br />
hur all visuell information ska presenteras.<br />
Var<strong>för</strong> har <strong>riksdag</strong>en<br />
en grafisk profil?<br />
Om man är konsekvent i den grafiska kommunikationen<br />
så leder det till igenkännande<br />
hos mottagaren. Syftet med <strong>riksdag</strong>ens grafiska<br />
profil är att göra <strong>riksdag</strong>en tydlig som<br />
avsändare.<br />
Med en tydlig grafisk profil finns också<br />
<strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> ett konsekvent och enhetligt<br />
utseende på allt från brevpapper och<br />
broschyrer till utställningar och webbsidor.<br />
Det <strong>för</strong>medlar stabilitet och trovärdighet.<br />
Hur ska den grafiska <strong>manual</strong>en<br />
användas?<br />
I den grafiska <strong>manual</strong>en sammanfattas den<br />
grafiska profilens delar. Manualen är ett hjälpmedel<br />
vid produktion av grafiskt material<br />
som har <strong>riksdag</strong>en som avsändare. Den visar<br />
hur information från <strong>riksdag</strong>en kan nå fram<br />
till mottagarna på ett effektivt och tillgängligt<br />
sätt.<br />
Manualen ska användas vid all produktion<br />
av material med <strong>riksdag</strong>en som avsändare.<br />
Kontakt<br />
Har du frågor om den grafiska <strong>manual</strong>en och<br />
hur den ska användas, är du välkommen att<br />
vända dig till formgivarna på informationsenheten.<br />
• tfn: 08786 40 00 (vxl)<br />
• epost: formgivning@<strong>riksdag</strong>en.se
Tillgänglighet<br />
Riksdags<strong>för</strong>valtningen har en policy <strong>för</strong><br />
tillgänglighet. Det innebär att <strong>för</strong>valtningen<br />
ska sträva efter att utforma och bedriva sin<br />
verksamhet så att den är tillgänglig <strong>för</strong> alla. Så<br />
långt som möjligt ska Handisams, Myndigheten<br />
<strong>för</strong> handikappolitisk samordning, riktlinjer<br />
<strong>för</strong> tillgänglighet följas.<br />
Policyn innebär också att <strong>för</strong>valtningen<br />
ska arbeta <strong>för</strong> att både den interna och den<br />
externa informationen ska vara tillgänglig <strong>för</strong><br />
alla. Detta gäller även <strong>för</strong> den grafiska profilen,<br />
som har tillgänglighetstestats.<br />
I kapitlet om trycksaker finns särskilda<br />
riktlinjer <strong>för</strong> produkter på lättläst svenska.<br />
Inledning <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 5
6 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Grundelement
Grundelement <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 7<br />
Grundelement<br />
Här presenteras de grundläggande<br />
elementen i <strong>riksdag</strong>ens grafiska profil:<br />
logotyp, typsnitt, färger, grafiskt element<br />
och bilder.<br />
Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890
8 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Grundelement<br />
<strong>Riksdagen</strong>s logotyp<br />
Logotypen visar tydligt att det är <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong><br />
som är avsändare. Där<strong>för</strong> är det mycket<br />
viktigt med en kon sekvent användning av<br />
logotypen.<br />
<strong>Riksdagen</strong>s logotyp togs fram 1995 av<br />
KarlErik Lindgren. Den består av ordbilden<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> samt de tre kronorna som<br />
är <strong>Sveriges</strong> heraldiska nationalsymbol.<br />
Logotypens färger är blått <strong>för</strong> symbolen och<br />
svart <strong>för</strong> ordbilden. Logotypen finns också<br />
som svart eller vit (negativ).<br />
Logotypen ska alltid visas i sin helhet med<br />
både ordbild och kronor. Förhållandet mellan<br />
dem får inte ändras.<br />
Om logotypen placeras ovanpå ett mönster<br />
eller en bild måste kontras ten vara så hög att<br />
logotypen fortfarande tydligt framgår <strong>för</strong> mottagaren.<br />
Ordbilden svart och kronorna blå<br />
CMYK (100 % cyan, 70 % magenta, 40 % gul) • PMS 541U • PMS 534C • RGB (28-81-112)<br />
Ordbilden och kronorna svarta<br />
Ordbilden och kronorna vita mot mörk bakgrund
Logotypens storlek<br />
Storleken på logotypen mäts från kant till<br />
kant. Den minsta storlek logotypen kan ha är<br />
17 mm. Proportionerna mellan kronorna och<br />
ordbilden får aldrig ändras.<br />
Logotypens storlek på<br />
de vanligaste pappersformaten<br />
30 mm A6<br />
35 mm A5, nedskuret A5 och S5<br />
40 mm A4 och nedskuret A4<br />
50 mm A3<br />
Grundelement <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 9
10 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Grundelement<br />
Felaktig användning av logotypen<br />
Använd inte den gamla rikdagslogotypen<br />
med felaktig blå färg<br />
Ändra inte färg på symbolen<br />
eller ordbilden<br />
Ändra inte <strong>för</strong>hållandet/proportionerna<br />
mellan symbol och ordbild<br />
Undantag<br />
Symbolen med de tre kronorna kan i undantagsfall<br />
användas utan ordbilden, oftast i<br />
konst<strong>för</strong>emål och arkitektur där även sigillet<br />
<strong>för</strong>ekommer (kronor på vågmönster).<br />
I vissa fall kan särskild avsändare inom<br />
<strong>riksdag</strong>en markeras med en undertext mellan<br />
två streck. Detta ska dock alltid stämmas av<br />
med <strong>riksdag</strong>ens formgivare.<br />
Samma variant används också i de fall en<br />
engelsk version behövs.<br />
SVERIGES<br />
RIKSDAG<br />
Ändra inte typsnitt på ordbilden<br />
Förvräng inte logotypen<br />
Rotera inte logotypen
Logotypens placering<br />
Logotypen ska placeras i övre högra hörnet<br />
och på flersidiga trycksaker även centrerad<br />
på baksidan av omslaget. (Se vidare under<br />
avsnittet Layout, fasta placeringar.)<br />
Kammarkansliet • Tfn: 08-786 40 00 • Adress: <strong>Sveriges</strong> Riksdag 100 12 Stockholm<br />
www.<strong>riksdag</strong>en.se<br />
Grundelement <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 11<br />
Placeringen av logotypen ska alltid ta hänsyn<br />
till riktlinjerna <strong>för</strong> frizonen (se nästa sida).
12 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Grundelement<br />
Frizon<br />
Det tomrum som alltid ska finnas mellan<br />
logotypen och bilder eller texter kallas <strong>för</strong><br />
frizon. Frizonen ska säkerställa att ingenting<br />
stör logotypen eller uppfattas som en del av<br />
logotypen.<br />
Logotypens frizon ska vara höjden på bokstaven<br />
R i ordbilden. Frizonen bildas genom<br />
att man ritar en rektangel som exakt rymmer<br />
hela logotypen och sedan lägger till frizonen<br />
utan<strong>för</strong> den rektangeln.
Grundelement <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 13<br />
Logotypen i kombination med andra logotyper<br />
När <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong>s logotyp ska användas<br />
tillsammans med andra logotyper ska frizonen<br />
avgöra hur de placeras i <strong>för</strong>hållande<br />
till varandra. Det är viktigt att säkerställa att<br />
7 mm<br />
logotyperna inte stör varandra eller kan sammanblandas.<br />
I den övre vita modulen får endast <strong>riksdag</strong>ens<br />
logotyp finnas.<br />
Mellanrummet mellan två logotyper<br />
utgörs av <strong>riksdag</strong>slogotypens frizon<br />
plus den andra logotypens frizon, i<br />
Regeringskansliets fall 7 mm.
14 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Grundelement<br />
Färg<br />
En särskild färgpalett har tagits fram <strong>för</strong><br />
<strong>riksdag</strong>en vilket skapar enhetlighet i kommunikationen.<br />
Den <strong>riksdag</strong>sblå färgen är <strong>riksdag</strong>ens<br />
profilfärg (kronornas färg i logotypen).<br />
Namn<br />
RD-<strong>riksdag</strong>sblå<br />
RD-hallon<br />
RD-paprika<br />
RD-mandarin<br />
RD-aprikos<br />
RD-kakao<br />
RD-mossa<br />
RD-lime<br />
RD-himmel<br />
Ytterligare åtta komplementfärger skapar en<br />
harmonisk palett. Färgpaletten är inspirerad<br />
av <strong>riksdag</strong>stryckets klotband, men också av<br />
atmosfären och inredningen i Riksdagshuset.<br />
C M Y K Pantone Pantone<br />
obestruket bestruket<br />
100 70 40 0 541U 534C<br />
10 100 70 0 200U 193C<br />
10 90 100 10 1797U 180C<br />
0 60 100 0 144U 144C<br />
0 30 70 0 142U 142C<br />
50 60 80 30 469U 7505C<br />
70 50 100 10 5747U 5753C<br />
30 10 100 0 3975U 398C<br />
40 20 0 0 2717U 2717C
Färgtoner<br />
Färgerna i färgpaletten kan också användas i<br />
toner. Tänk på att papperskvalitet, trycksätt<br />
och färgskrivare återger färgerna på olika sätt.<br />
RD-<strong>riksdag</strong>sblå<br />
RD-hallon<br />
RD-paprika<br />
RD-mandarin<br />
RD-aprikos<br />
RD-kakao<br />
RD-mossa<br />
RD-lime<br />
RD-himmel<br />
Grundelement <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 15<br />
100 % 80 % 60 % 40 % 20 %
16 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Grundelement<br />
Typsnitt<br />
I <strong>riksdag</strong>ens grafiska profil ingår två typsnitt<br />
<strong>för</strong> trycksaker: Gill Sans Pro for <strong>Riksdagen</strong><br />
(Gill Sans) och Minion Pro (Minion). Bägge<br />
två är Open Typetypsnitt.<br />
Dessa typsnitt har hög läsbarhet i både<br />
tryckt och digital form och ger en tydlig karaktär<br />
åt <strong>riksdag</strong>ens material.<br />
Gill Sans Pro for <strong>Riksdagen</strong><br />
Light Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Light italic Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Medium Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Medium italic Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Bold Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Bold italic Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Minion Pro<br />
• Gill Sans är ett lättläst typsnitt som lämpar<br />
sig väl <strong>för</strong> rubriker, mellan rubriker och<br />
kortare texter.<br />
• Minion är ett lättläst typsnitt som även<br />
fungerar i små punktstorlekar och i digital<br />
användning, t.ex. vid läsning på skärm.<br />
Regular Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Italic Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Bold Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Bold italic Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
kapitäler flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890<br />
Semibold Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890
Förord<br />
Riksdagsåret 2008/09 präglades på många sätt av planering<br />
<strong>för</strong> ord<strong>för</strong>andeskapet i Europeiska unionen, ett ord<strong>för</strong>andeskap<br />
som vi är mitt uppe i när denna årsbok kommer<br />
ut. Både ledamöter och anställda har på olika sätt deltagit i<br />
<strong>för</strong>beredelserna. De <strong>för</strong>sta aktiviteterna har också genom<strong>för</strong>ts<br />
under det gångna <strong>riksdag</strong>såret.<br />
I rollen som ord<strong>för</strong>andeland har <strong>riksdag</strong>en tagit emot<br />
två talmän från Europaparlamentet: den avgående talmannen<br />
Hans-Gert Pöttering och den nytillträdde talmannen<br />
Jerzy Buzek. Båda betonade vid sina besök vikten av utvidgat<br />
samarbete mellan de nationella parlamenten och<br />
Europaparlamentet. Gruppledarna i Europaparlamentet<br />
var också med vid <strong>för</strong>sta besöket.<br />
Ord<strong>för</strong>andeskapet har också bidragit till att <strong>Sveriges</strong><br />
<strong>riksdag</strong> har tagit emot betydligt fler utländska besök än<br />
normalt, med en topp under <strong>för</strong>sta halvåret 2009.<br />
Även i kammarens och utskottens arbete har de EUrelaterade<br />
frågorna fått allt större utrymme. Ett viktigt avgörande<br />
fälldes den 20 november 2008. Efter en lång och<br />
intensiv debatt beslöt kammaren med mer än fem sjättedelars<br />
majoritet – röstsiffrorna 243 mot 39 – att godkänna<br />
Lissabon<strong>för</strong>draget.<br />
<strong>Riksdagen</strong> har också på flera sätt uppmärksammat<br />
att det i år är 200 år sedan Sverige fick en ny regeringsform.<br />
I denna in<strong>för</strong>des två nya instrument <strong>för</strong> kontroll och<br />
granskning, konstitutionsutskottet och Justitieombudsmannen.<br />
Två viktiga funktioner vars betydelse med tiden<br />
har blivit allt större.<br />
1809 års händelser innebar också att Sverige och Finland<br />
gick skilda vägar efter mer än 600 års riksgemenskap.<br />
Vid märkesårsinvigningen i kammaren deltog såväl<br />
Minion<br />
Huvudsakligen<br />
<strong>för</strong> brödtext.<br />
Gill Sans<br />
Rubriker, bildtexter<br />
och andra kortare<br />
texter.<br />
Grundelement <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 17<br />
kungaparet som Finlands<br />
president Tarja Halonen.<br />
Klimat- och miljöfrågorna<br />
står högt på den politiska<br />
dagordningen, även i <strong>riksdag</strong>ens<br />
inre arbete. I maj blev<br />
<strong>riksdag</strong>s<strong>för</strong>valtningen miljöcertifierad,<br />
beviset på att ett<br />
omsorgsfullt miljöarbete gett<br />
resultat.<br />
<strong>Riksdagen</strong> är <strong>Sveriges</strong> centrala arena <strong>för</strong> politiska<br />
möten och debatt. Under en sommarvecka riktas dock<br />
det politiska intresset mot Visby och Almedalen. I år var<br />
<strong>riksdag</strong>en <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången på plats som arrangör, med ett<br />
samtal om jämställdhet och möjligheten att kombinera en<br />
ledande politisk roll med att vara <strong>för</strong>älder.<br />
Inget <strong>riksdag</strong>sår utan ombyggnader i någon av <strong>riksdag</strong>ens<br />
fastigheter. Riksdagsåret 2008/09 inleddes med<br />
slut<strong>för</strong>ande av ombyggnaden av entrén Riksgatan 1, som<br />
fått höjd säkerhet och handikappanpassning. Året avslutades<br />
med ombyggnad av salen innan<strong>för</strong> entrén, Bankhallen,<br />
som fått bättre akustik och en liten scen, lämplig <strong>för</strong><br />
de många stora och små träffar som hålls där. Det var ytterligare<br />
ett litet steg på vägen mot att stärka <strong>riksdag</strong>ens<br />
centrala roll som mötesplats.<br />
Per Westerberg<br />
<strong>Riksdagen</strong>s talman<br />
Torsdag den 1 oktober kl 8.00<br />
Vill Du ha kaffe/te och ostsmörgås?<br />
Anmäl till Anders Lidman senast 30/9, kl 12 (e-post)<br />
Arrangörer Riksdagsbiblioteket & P AKS<br />
FRUKOSTMÖTE I RIKSDAGSBIBLIOTEKET<br />
PAKS och Riksdags biblioteket inbjuder till<br />
höstens <strong>för</strong>sta frukostmöte<br />
Stefan Einhorn professor, läkare och <strong>för</strong>fattare<br />
berättar om sin senaste bok,Vägar till visdom.<br />
Om hur du själv kan växa i visdom och<br />
ha <strong>nytt</strong>a av det i livets alla aspekter.<br />
F oto : M e l k e r Da h l s t r a n D
18 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Grundelement<br />
<strong>Grafisk</strong>t element<br />
Ett grafiskt element är en form som kan<br />
användas kreativt som ett komplement till<br />
logotypen <strong>för</strong> att bidra till enhetlighet och<br />
igenkänning mellan olika produkter.<br />
<strong>Riksdagen</strong>s grafiska element har kammarens<br />
form och voteringstavlan som <strong>för</strong>ebild.<br />
Felaktig användning av det grafiska elementet.<br />
Elementet ska inte vridas så att den innersta<br />
bågen vänds uppåt.
<strong>Riksdagen</strong><br />
en kort vägledning<br />
Det grafiska elementet<br />
kan användas i olika<br />
storlekar, beskäras,<br />
fyllas med färger<br />
och bilder eller vara<br />
transparent.<br />
Grundelement <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 19<br />
<strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong><br />
<strong>Riksdagen</strong>s interna telefonkatalog<br />
Oktober 2009
20 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Grundelement<br />
Bilder<br />
Fotografier och övriga illustrationer ska, då<br />
så är möjligt, hämtas från utskottens politikområden.<br />
<strong>Riksdagen</strong> är hela <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong>.<br />
Bilderna bör där<strong>för</strong> visa hela landets representation<br />
i <strong>riksdag</strong>en både i fråga om geografi,<br />
etnicitet och kön. Ett mångfaldsperspektiv ska<br />
vara vägledande. Stämningsfyllda profilbilder<br />
kan också användas som komplement till rena<br />
verksamhetsbilder.<br />
Om text placeras på en bild måste hänsyn<br />
tas till läsbarheten. Den aktuella delen av bilden<br />
måste ha en enhetlig färg och kontrasten<br />
mellan text och bild måste vara god.<br />
Bildbehandling<br />
För att öka enhetligheten mellan olika bilder<br />
– i synnerhet på omslag – ska bilderna i <strong>för</strong>sta<br />
hand tryckas som duplex där båda duplexfärgerna<br />
sätts till samma kulör från färgpaletten.<br />
När man använder en färgbild är det viktigt<br />
med mycket god kvalitet, välj annars gråskala i<br />
stället. Bilder bör placeras utfallande i trycksaken<br />
då detta är möjligt.<br />
18 <strong>Sveriges</strong> fyra grundlagar <strong>Sveriges</strong> fyra grundlagar 19<br />
EU och våra grundlagar<br />
<strong>Sveriges</strong> medlemskap i Europeiska<br />
unionen (EU) innebär att <strong>riksdag</strong>en inte<br />
ensam fattar beslut om de lagar som ska<br />
gälla i Sverige. <strong>Sveriges</strong> grundlagar står<br />
över våra vanliga lagar, men EU:s lagar<br />
står över alla medlemsländers lagar.<br />
På flera olika områden har vi bestämt<br />
att vi avstår från vår rätt att ta beslut<br />
<strong>för</strong> att i stället bestämma tillsammans<br />
med EU:s övriga medlemsstater.<br />
När EU:s ministerråd beslutar så är det regeringen<br />
som <strong>för</strong>eträder Sverige. Innan en svensk minister<br />
åker till ett möte i ministerrådet stäms regeringens<br />
politik av med <strong>riksdag</strong>en. Ett beslut i EU kan<br />
nämligen innebära att vi i Sverige behöver ändra<br />
på någon av våra lagar.<br />
Det är viktigt att regeringen att hela tiden hålla<br />
<strong>riksdag</strong>en informerad. Regeringen och <strong>riksdag</strong>en<br />
arbetar med EUfrågor i <strong>riksdag</strong>ens kammare, i<br />
utskotten, i EUnämnden och genom samarbete<br />
FÖRDJUPNING PÅ RIKSDAGEN.SE<br />
Fördrag, direktiv och<br />
<strong>för</strong>ordningar<br />
I EU:s <strong>för</strong>drag finns regler <strong>för</strong> hur EU<br />
ska fungera och vad EU får besluta om.<br />
Fördragen har <strong>för</strong>handlats fram av medlemsstaterna<br />
och kan jäm<strong>för</strong>as med våra<br />
grundlagar. Direktiv och <strong>för</strong>ordningar<br />
liknar mer våra vanliga lagar. Direk tiv är<br />
uppdrag till medlemsländerna att själva<br />
stifta lagar som uppfyller vissa mål.<br />
Förordningar börjar gälla direkt.<br />
med parlamenten i andra medlemsländer.<br />
Samtidigt som EU:s institutioner arbetar med att<br />
<strong>för</strong>bereda beslut, arbetar varje medlemsland med<br />
samma frågor hemma hos sig. När beslut sedan ska<br />
tas är representanter <strong>för</strong> alla regeringar på plats.<br />
Både ministerrådet och det folkvalda Europaparlamentet<br />
är med och beslutar om lagarna i EU.<br />
EU bygger på <strong>för</strong>drag som är överenskommelser<br />
mellan medlemsstaterna. Man kan kalla det en<br />
sorts grundlagar. Fördragen är det bara medlemsstaterna<br />
själva som kan ändra.<br />
Lissabon<strong>för</strong>draget <strong>för</strong>ändrar<br />
Den 1 december 2009 trädde Lissabon<strong>för</strong>draget<br />
i kraft. Kravet <strong>för</strong> att ett <strong>nytt</strong> <strong>för</strong>drag ska kunna<br />
börja gälla är att det godkännas i alla EUländer.<br />
När Lissabon<strong>för</strong>draget in<strong>för</strong>des krävdes inga nya<br />
ändringar av den svenska grundlagen. De justeringar<br />
som gjordes av regeringsformen, dels in<strong>för</strong><br />
att Sverige gick med i EU 1995, dels 2002, gäller<br />
fortfarande. Lissabon<strong>för</strong>draget innebär att fler frågor<br />
blir överstatliga. Det betyder att alla länder inte<br />
behöver vara överens <strong>för</strong> att ett beslut ska kunna<br />
fattas. Det vanligaste sättet att fatta beslut innebär<br />
att Europaparlamentet och minsterrådet gemensamt<br />
fattar beslut om nya lagar.<br />
EU har dessutom fått en fast ord<strong>för</strong>ande och en<br />
utrikesminister. Parlamenten i de olika medlemsländerna<br />
får samtidigt mer att säga till om eftersom<br />
de ska kontrollera så att besluten tas så nära<br />
medborgarna som möjligt.<br />
Vi bevakar våra intressen<br />
Arbetet med att hävda våra svenska intressen pågår<br />
ständigt. En viktig <strong>för</strong>ändring <strong>för</strong> oss i Sverige<br />
är att EU får en egen bestämmelse kring fri och<br />
rättigheter. EU har också in<strong>för</strong>t <strong>för</strong>ordningen om<br />
handlingars off entlighet i EU:s institutioner. Här<br />
har Sverige varit med och drivit på <strong>för</strong> att öka öppenheten<br />
inom EU. Samtidigt har det varit viktigt<br />
att se till att EUreglerna inte påverkar den svenska<br />
offentlighetsprincipen.<br />
Att EUregler står över svensk grundlag gör<br />
att Sverige hela tiden måste bevaka sina intressen<br />
och <strong>för</strong>handla så att det inte uppstår konflikter<br />
med grundlagen. Vi kan inte gå med på ett <strong>för</strong><br />
handlingsresultat som inte stämmer med svensk<br />
grundlag. Däremot kan man tänka sig ett resultat<br />
som <strong>för</strong>utsätter att den svenska grundlagen ändras.<br />
Men då måste vi ändra grundlagen innan vi kan<br />
godkänna ett <strong>för</strong>drag eller genom<strong>för</strong>a ett direktiv<br />
på rätt sätt.<br />
<strong>Riksdagen</strong>s roll i EU-arbetet<br />
När EU beslutar om ge mensamma<br />
lagar och regler är det regeringen som<br />
<strong>för</strong>eträ der Sverige. För att <strong>riksdag</strong>en<br />
ändå ska kunna ha ett inflytande finns<br />
bestämmelser om att regeringen är<br />
skyldig att informera och samråda med<br />
<strong>riksdag</strong>en i EU-frågor. Sedan 2003 är<br />
denna skyldighet inskriven i regeringsformen.
LunChSeminarium<br />
Separation och lagring av koldioxid<br />
– risker och möjligheter med CCS<br />
För att klara klimatmålen hävdar allt fler att<br />
separation och lagring av koldioxid i berggrunden<br />
är en nödvändig åtgärd <strong>för</strong> att vinna<br />
tid. Men vad säger forskarna?<br />
Hur långt har man kommit i själva separationstekniken och hur ser<br />
det ut med riskanalysen kring lagringsmöjligheterna? Hur realistiska<br />
är olika alternativ vad gäller lagring i Sverige och vilka tidsskalor<br />
handlar det om?<br />
Medverkande:<br />
Inledning av Carl B Hamilton, ord<strong>för</strong>ande i näringsutskottet<br />
Lennart Bergström, professor i materialkemi<br />
Gia Destouni, professor i hydrologi<br />
Anders Hansson, forskare i teknik och social <strong>för</strong>ändring<br />
Moderator: Eva Krutmeijer<br />
Onsdagen den 24 mars kl. 11.30–13.00<br />
Lokal: Partimatsalen. Lunchsmörgås och kaffe serveras från 11.20.<br />
Anmälan senast 23 mars till rojda.sahin@<strong>riksdag</strong>en.se<br />
Arrangör: Samverkansgruppen forskare och folkvalda<br />
Grundelement <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 21<br />
Summary of follow-up report 2009/10:RFR1<br />
Committee on Environment and Agriculture<br />
Follow-up of central government<br />
measures for small-scale food production<br />
För omslag och affischer används<br />
i <strong>för</strong>sta hand gråskalebilder i<br />
färgtoner (dvs. att det svarta i<br />
gråskalebilden ersätts av en färg).<br />
Färger från <strong>riksdag</strong>ens färgpalett<br />
används. 1
22 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Kontorsdokument
Kontorsdokument <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 23<br />
Kontorsdokument<br />
<strong>Riksdagen</strong>s brevpapper, pm, visitkort,<br />
korrespondenskort och kuvert<br />
kallas <strong>för</strong> kontorsdokument. Dessa<br />
ingår i dellansering 2 av den grafiska<br />
profilen. Mallar <strong>för</strong> kontorsdokument,<br />
presentationer (Power Point) och<br />
enklare broschyrer som program och<br />
inbjudningar kommer att tas fram.
24 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Trycksaker
Trycksaker <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 25<br />
Trycksaker<br />
<strong>Riksdagen</strong> producerar externt och<br />
internt tryckt material. Några exempel<br />
är årsboken, skolbroschyrer och<br />
presentationsfoldern <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong>.
26 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Trycksaker<br />
Format och papper<br />
Format<br />
<strong>Riksdagen</strong> använder standardformat som<br />
A4, A5 och statsformat, samt två kvadratiska<br />
format (se nedan). Trycksaker av samma serie<br />
eller typ bör alltid ha samma format.<br />
Skuren A4 210x210 mm<br />
Skuren A5 148x148 mm<br />
Papper<br />
För omslag och inlaga i böcker och broschyrer<br />
används miljömärkt obestruket papper med<br />
hög opacitet.
A4 210x297 mm<br />
S5 165x242 mm<br />
A5 148x210 mm<br />
A6 148x105 mm<br />
Trycksaker <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 27
28 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Trycksaker<br />
Layout<br />
För att allt material ska få ett enhetligt utseende<br />
delas sidan in i fem lika stora moduler.<br />
En modul är alltid en femtedel av sidans höjd.<br />
I inlagor får endast pagina, kolumntitel och<br />
enradiga rubriker placeras i den övre modulen.<br />
På till exempel omslag och affischer kan rubriken<br />
ligga i den övre modulen. De marginaler<br />
som anges på följande sidor gäller <strong>för</strong> inlagor.<br />
A4-sida indelad i fem moduler utifrån sidans höjd<br />
• En modul = 1/5 av sidans höjd<br />
• Neder, inner och yttermarginaler<br />
= halva modulhöjden<br />
• Övermarginalen = modulhöjden<br />
• Kolumntitel/pagina placeras alltid<br />
1/3 modulhöjd från överkanten<br />
Kolumntitel och pagina<br />
Kolumntitelns färg kan variera (se <strong>riksdag</strong>ens<br />
färger) medan paginan alltid är svart<br />
4 Kolumntitel Kolumntitel 5
Spalter<br />
Vid layout av <strong>riksdag</strong>ens trycksaker används<br />
2 spalter respektive bredspalt/smalspalt. I<br />
listor och tabeller kan även 3 spalter användas.<br />
Innehållets art styr vilken layout som är<br />
lämpligast.<br />
4 Kolumntitel Kolumntitel 5<br />
2-spalt<br />
4 Kolumntitel Kolumntitel 5<br />
4 Kolumntitel Kolumntitel 5<br />
Varianter<br />
på<br />
smalspalt<br />
Trycksaker <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 29<br />
4 Kolumntitel Kolumntitel 5<br />
4 Kolumntitel Kolumntitel 5
30 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Trycksaker<br />
A4 210x297 mm<br />
30 mm<br />
20 mm<br />
4 Kolumntitel Kolumntitel 5<br />
59,5 mm<br />
30 mm 30 mm<br />
110 mm<br />
Spaltmellanrum<br />
6 mm<br />
30 mm<br />
Spaltmellanrum<br />
6 mm<br />
34 mm<br />
Kolumntitel och pagina<br />
Gill Sans medium 10 p<br />
2-spalt<br />
1-spalt<br />
med<br />
smalspalt
Skuren A4 210x210 mm<br />
21 mm<br />
14 mm<br />
Trycksaker <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 31<br />
4 Kolumntitel Kolumntitel 5<br />
42 mm<br />
21 mm 21 mm<br />
Spaltmellanrum<br />
6 mm<br />
21 mm<br />
Kolumntitel och pagina<br />
Gill Sans medium 10 p<br />
4 Kolumntitel Kolumntitel 5<br />
116 mm<br />
Spaltmellanrum<br />
6 mm<br />
46 mm<br />
2-spalt<br />
1-spalt<br />
med<br />
smalspalt
32 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Trycksaker<br />
S5 – statsformat 165x242 mm<br />
24 mm<br />
18 mm<br />
4 Kolumntitel Kolumntitel 5<br />
48,5 mm<br />
24 mm 24 mm<br />
82 mm<br />
Spaltmellanrum<br />
6 mm<br />
24 mm<br />
Spaltmellanrum<br />
6 mm<br />
29 mm<br />
Kolumntitel och pagina<br />
Gill Sans medium 10 p<br />
2-spalt<br />
1-spalt<br />
med<br />
smalspalt
A5 148x210 mm<br />
21 mm<br />
14 mm<br />
Trycksaker <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 33<br />
4 Kolumntitel Kolumntitel 5<br />
42 mm<br />
21 mm 21 mm<br />
78 mm<br />
Spaltmellanrum<br />
4 mm<br />
21 mm<br />
Spaltmellanrum<br />
4 mm<br />
23 mm<br />
Kolumntitel och pagina<br />
Gill Sans medium 9 p<br />
2-spalt<br />
1-spalt<br />
med<br />
smalspalt
34 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Trycksaker<br />
Fasta placeringar<br />
Logotypen placeras alltid i den översta modulen<br />
på framsidan samt, på flersidiga trycksaker,<br />
i den nedersta modulen på baksidan. På<br />
baksidan placeras logotypen med baslinjen på<br />
halv modul.<br />
<strong>Riksdagen</strong><br />
en kort vägledning<br />
Omslag får en vit bård högst upp<br />
i den översta modulen där även<br />
titeln kan placeras. Bården fortsätter<br />
runt trycksakens baksida.<br />
Text <strong>för</strong> upplysning om tryckår, tryckeri,<br />
fotograf etc. placeras på omslagets bakre<br />
insida eller på baksidan.<br />
Logotypen placeras alltid i den<br />
övre modulen på framsidan.<br />
Kontaktuppgifter placeras<br />
centrerade under logotypen<br />
på omslagets baksida, placerad<br />
med hänsyn till logotypens<br />
frizon.
På alla trycksaker placeras logotypen i övre<br />
högra hörnet enligt följande:<br />
A4<br />
A5<br />
Skuren A4<br />
6,5 mm<br />
9 mm<br />
12 mm<br />
Trycksaker <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 35<br />
15 mm<br />
S5<br />
8,4 mm<br />
10,5 mm<br />
9,7 mm<br />
12 mm
36 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Trycksaker<br />
Typografi<br />
<strong>Riksdagen</strong>s typsnitt Gill Sans och Minion används<br />
i allt material. Gill Sans används i <strong>för</strong>sta<br />
hand till rubriker, ingresser, mellanrubriker<br />
och faktarutor medan Minion främst används<br />
till brödtext.<br />
Brödtext<br />
Brödtextstorleken <strong>för</strong> trycksaker kan variera<br />
mellan 10 och 12 punkter beroende på målgrupp,<br />
syfte och format.<br />
Radavståndet ska vara 120 % av brödtextstorleken,<br />
dvs 10/12, 11/13,2 osv.<br />
Var sparsam med att använda kursiv och<br />
fet stil samt versaler och understrykningar då<br />
dessa påverkar läsbarheten.<br />
Mellanrubriker<br />
Storleken på mellanrubriker följer brödtextstorleken.<br />
Det ska alltid finnas 1/5 radavstånd luft<br />
mellan mellanrubrik och nästa stycke. Luften<br />
ovan<strong>för</strong> mellanrubriken ska anpassas till<br />
brödtextens baslinje.<br />
Rubrik och ingress<br />
Rubrik och ingress anpassas efter längd och<br />
sammanhang. Användningen av olika storlekar<br />
måste vara konsekvent i en trycksak eller<br />
en sammanhängande serie av trycksaker.<br />
...mo tem fugit, aut ut fugit velest voluptat<br />
pligendis nem repudi tem aspelit aut illa con<br />
repudae exce omnisit aut velest, quidis est.<br />
Mellanrubrik<br />
Ignienimolut assendition pa eos magniatur?<br />
Leseribus ut omnimet liquunti sendae is ea<br />
quas voloruptatia sam...<br />
Exempel på luft vid mellanrubriken vid<br />
brödtext 10/12 och mellanrubrik 11/12<br />
Styckeindelning<br />
Där det är möjligt är styckemellanrum att<br />
<strong>för</strong>edra fram<strong>för</strong> indrag. Mellanrummet motsvarar<br />
då en blankrad. Detta gäller främst vid<br />
kortare texter där trycksakens sidantal inte<br />
påverkas nämnvärt.<br />
Brödtext: Minion 10/12<br />
Mellanrubrik 1: Gill Sans bold 11,5/12<br />
Mellanrubrik 2: Gill Sans bold Italic 10/11<br />
Mellanrubrik 3: Gill Sans medium 10/11<br />
Brödtext: Minion 11/13,2<br />
Mellanrubrik 1: Gill Sans bold 13/13,2<br />
Mellanrubrik 2: Gill Sans bold Italic 11/12<br />
Mellanrubrik 3: Gill Sans medium 11/12<br />
Brödtext: Minion 12/14,4<br />
Mellanrubrik 1: Gill Sans bold 14/14,4<br />
Mellanrubrik 2: Gill Sans bold Italic 12/13<br />
Mellanrubrik 3: Gill Sans medium 12/13<br />
Luft ovan<strong>för</strong> mellanrubrik<br />
= radavstånd (12 p)<br />
minus 1/5 radavstånd (2,4 p)<br />
12+12 p<br />
Luft under mellanrubrik<br />
1/5 radavstånd, dvs 2,4 p
Dårrad/rubriknivå 2<br />
Gill Sans light<br />
Rubriknivå 1<br />
Gill Sans medium<br />
Ingress<br />
Gill Sans light<br />
1-spalt 13/16<br />
2-spalt 14/19<br />
Brödtext<br />
Minion 10–12 p<br />
Radavstånd 120 %<br />
vid 2-spalt<br />
Mellanrubrik 1<br />
Gill Sans bold 11,5–14 p<br />
Mellanrubrik 2<br />
Gill Sans bold italic 10–12 p<br />
Mellanrubrik 3<br />
Gill Sans medium 10–12 p<br />
Indrag<br />
Helfyrkant (4 mm)<br />
vid 2-spalt<br />
Hel-+halvfyrkant<br />
(6 mm) vid bredspalt<br />
12 Kolumntitel<br />
Trycksaker <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 37<br />
Dårrad/rubriknivå två<br />
Rubrik med rubriknivå ett<br />
Voluptat millaborit, sit acearum recte volut porem aliquia quodio. Nem ut<br />
fugiant la dolore poribusam que lab inci ut acime corero es estis doluptaquam<br />
fugit essunt res as minvento omni occus aut enimper epelent quam, to tem<br />
hitio. Sumquid ulpa sequibus moluptae conserrum aut veliquat ute planduntur?<br />
O c te dolo volorrori dolores rem latquibus<br />
quo ent parum asinctur, que expel et voluptium<br />
ut dios nos aut volor asim et ero dolesto<br />
expelliquis sere quo quia ipsamen imporro<br />
voluptae. Nemperum imus dolest, cus dolupta<br />
tiumet quamusandi inctatusa destisit, ipsant<br />
andiciist, opta cum que sandio dio blaboris<br />
aborrumqui qui andis rerciliquid que eicid<br />
Mellanrubrik 1<br />
Lessit omnis adi nim eatum fugiasit quibus<br />
audam fugia qui omnient quiatis exces erunt<br />
mod mo tem fugit, aut ut fugit velest voluptat<br />
pligendis nem repudi tem aspelit aut illa con<br />
repudae exceperro quat.<br />
Ignienimolut assendition pa eos magniatur?<br />
Leseribus ut omnimet liquunti sendae is<br />
ea quas voloruptatia sam et omnisit aut velest,<br />
quidis est, il ipsam quiae et rest voluptati<br />
dundis aliquam, sinctin ihillis re maios sum<br />
aut inullis alitatur?<br />
Gendit pliquo expliam, simi, adit, temAs et<br />
pratendit posa nonsernatur?<br />
Uda consequatet evelest ut dolorecaepe re<br />
imi, unt vel ipsamet aut aliquia at experchil<br />
esentum dolorerferro idiati non nam a eos et<br />
is earum aut vellam repre veriatis magniendi<br />
invenetur ati ipsam quidunt otaspic itemquae<br />
cor abor magnat. Sit fuga. Itas excesciunt.<br />
Rum restis et mint es nullore ssitio. Et hit<br />
o cae dolor aut ea dolupta velit unt, si int<br />
Kolumntitel och pagina<br />
Gill Sans medium 10 p<br />
ut et et pra et debitae. Et quidere ssunt, aut<br />
ut venienis eaquis aut molorest, od eum qui<br />
omnimporum qui odi inimod molupta doloribus.<br />
Lorera vid qui berfero dolorioriam re eos<br />
nos eribeat uriorem porehent aut haruntem<br />
iliquae eostibus aut eos idesse dolorpora cum<br />
vita volupit ute nihil inusapid quam recus.<br />
Mellanrubrik 2<br />
Videm voluptaque es mos recum, core voluptis<br />
venis sequos andelest as sam fugiti nonsedi<br />
aniatis pera nim ullam qui tem ea vent amus.<br />
Denim autam diostrum quia nus, simus<br />
quam il et rem eatur, occupta quatus atatis<br />
quam fugit el in consequia solori rentibeatur,<br />
sini reseque nobis enis esequam quiducia sit,<br />
sed evendestrum, et aspe nobis aditem quis<br />
essitio nseque sus et aciisquam, excerum<br />
voloreiunt laborecte porem landand antempo<br />
rioreprectur solupta voluptur, idunda audit<br />
que eneculpa vello ex earibus.<br />
Mellanrubrik 3<br />
Andebis ad et pror maionsequam quat aut<br />
volorep ersperf erfero volento voleculla des<br />
sit vellaccum rerroris et, ut quiant a quat<br />
magnisciisti senteca borest, si quis et fugiatest<br />
vendit, occus, si cum net que nihil il ius ut<br />
aut ped quiasimus se maximpe rentiis conseque<br />
solupta vel idit vendion secatur accupid<br />
Justering<br />
Vänsterjusterad text<br />
(ojämn höger)
38 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Trycksaker<br />
Lättläst<br />
För de trycksaker som produceras på lättläst<br />
svenska gäller särskilda grafiska regler.<br />
Typografi<br />
Brödtext och bildtext ska sättas i Minion 12<br />
punkter. Gill Sans får endast användas i korta<br />
rubriker.<br />
Texten ska vänsterjusteras, högerkanten ska<br />
vara ojämn. Radlängden ska vara max 50–55<br />
tecken, radbrytningarna bestäms av textinnehållet.<br />
Författaren bestämmer radbrytningarna<br />
och formgivaren ska följa dem.<br />
Formgivningen ska vara luftig, inget ska<br />
störa texten. Använd mellanrubriker, ordentliga<br />
radavstånd och dela in texten i korta<br />
stycken. Som styckeindelning används alltid<br />
styckemellanrum som motsvarar en blankrad.<br />
Texten bör sättas i 1spalt.<br />
Parenteser, tankstreck, citattecken och liknande<br />
kan inte användas <strong>för</strong> att kommunicera<br />
budskap men kan dock användas av estetiska<br />
skäl.<br />
Bilder<br />
Bilder ska ha en tunn ram (linje). De får inte<br />
vara utfallande.<br />
Bilderna ska ha ett tydligt och konkret<br />
motiv som är kopplat till textinnehållet. Stämningsbilder<br />
ska undvikas. Det ska alltid finnas<br />
en bildtext som beskriver motivet.<br />
Färg<br />
Följande färger får användas till text på vit<br />
bakgrund:<br />
• Svart<br />
• RD<strong>riksdag</strong>sblå<br />
• RDhallon<br />
• RDpaprika<br />
• RDkakao<br />
• RDmossa<br />
Färgade texter bör endast användas i korta<br />
rubriker och liknande.<br />
Färg kan inte användas <strong>för</strong> att kommunicera<br />
budskap men kan dock användas av<br />
estetiska skäl.
Övrigt material <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 39<br />
Övrigt material<br />
Den grafiska profilen styr också<br />
utformningen av annonser,<br />
utställningsmaterial, profilartiklar och<br />
övrigt visuellt material i <strong>riksdag</strong>en.
40 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Övrigt material<br />
Annonser<br />
Det finns tre fasta annonstyper:<br />
• Ärendeannonser<br />
• Visningsannonser<br />
• Produktannonser<br />
Typsnitt<br />
Gill Sans i hela<br />
annonsen<br />
Utmaningar och möjligheter<br />
i Östersjöregionen<br />
Utrikesutskottet och EU-nämnden<br />
anordnar öppet seminarium<br />
onsdag 10 juni kl. 10–12<br />
i Andra kammar salen.<br />
Välkommen att följa seminariet från åhörarläktaren,<br />
ingång från Riksplan. Sändning<br />
sker via <strong>riksdag</strong>ens webbtv och på<br />
storbildstv i riks dagens infocentrum,<br />
Storkyrkobrinken 7A.<br />
Se svt.se/svtforum <strong>för</strong> ev. tvsändning.<br />
www.<strong>riksdag</strong>en.se • 020-349 000<br />
Dessutom <strong>för</strong>ekommer evenemangsannonser<br />
som formmässigt är kopplade till respektive<br />
evenemang.<br />
Logotyp i den<br />
övre modulen<br />
Webbadress<br />
och telefon<br />
till <strong>riksdag</strong>sinformation<br />
ska<br />
alltid<br />
finnas med
Utmaningar och möjligheter<br />
i Östersjöregionen<br />
Utrikesutskottet och EU-nämnden<br />
anordnar öppet seminarium<br />
onsdag 10 juni kl. 10–12<br />
i Andra kammar salen.<br />
Välkommen att följa seminariet från åhörarläktaren,<br />
ingång från Riksplan. Sändning sker via<br />
<strong>riksdag</strong>ens webbtv och på storbildstv i <strong>riksdag</strong>ens<br />
infocentrum, Storkyrkobrinken 7A.<br />
Se svt.se/svtforum <strong>för</strong> ev. tvsändning.<br />
www.<strong>riksdag</strong>en.se • 020-349 000<br />
Se Riksdagshuset<br />
i sommar<br />
Guidade visningar alla vardagar<br />
22 juni–28 augusti<br />
På svenska:<br />
11.30 14.30<br />
12.30 15.30<br />
13.30<br />
På engelska:<br />
12.00 14.00<br />
13.00 15.00<br />
Ingång Riksgatan 3. Fri entré.<br />
28 platser, ingen <strong>för</strong>bokning. Kom 10 minuter<br />
<strong>för</strong>e visningen <strong>för</strong> säkerhetskontroll.<br />
www.<strong>riksdag</strong>en.se • 020-349 000<br />
Övrigt material <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 41<br />
Ärendeannonser är<br />
alltid vita men det<br />
grafiska elementets<br />
färg kan variera.<br />
<strong>Riksdagen</strong>s årsbok<br />
Läs om alla <strong>riksdag</strong>s beslut under<br />
2008/09.<br />
Beställ årsboken<br />
kostnads fritt via<br />
www.<strong>riksdag</strong>en.se<br />
<strong>Riksdagen</strong>s åRsbok 2008/09<br />
Här presenteras i korthet de beslut som<br />
<strong>riksdag</strong>s ledamöterna har fattat under 2008/09.<br />
dessutom ges en överblick över debatter och<br />
öppna utfråg ningar som hållits. Talmannen<br />
berättar om några av sina engagemang under<br />
riksmötet.<br />
Partierna i <strong>riksdag</strong>en ser tillbaka på året som<br />
gått. Vilka var de viktigaste frågorna? Vad är de<br />
mest nöjda med? i en artikel ger fyra forskare sin<br />
syn på debatten i medierna om ledamöter som<br />
röstar efter partilinjen. i en annan artikel lyfts<br />
politikerröster i kammarens debatter fram.<br />
en inblick ges också i det dagliga arbetet med<br />
eU-frågor i <strong>riksdag</strong>en. i år har det präglats av<br />
finanskrisen. årsboken ger en överblick över de<br />
många turerna.<br />
Läs också om hur Märkesåret 1809 firades i<br />
<strong>riksdag</strong>en. det skedde till minne av att det var<br />
200 år sedan sverige <strong>för</strong>lorade Finland och fick<br />
en ny regeringsform.<br />
Välkommen att ta del av de folkvaldas arbete!<br />
Finns även som tal kassett<br />
och Daisy- talbok samt i<br />
<strong>för</strong>kortade versioner på<br />
lättläst svenska och<br />
teckenspråk.<br />
<strong>Riksdagen</strong>s åRsbok 2008/09<br />
<strong>Riksdagen</strong>s åRsbok 2008/09<br />
www.<strong>riksdag</strong>en.se • 020-349 000<br />
Produktannonser använder modulsystemet<br />
och <strong>riksdag</strong>sfärgerna men produktbilden<br />
ersätter det grafiska elementet.<br />
Visningsannonser använder<br />
modulsystemet med det<br />
grafiska elementet och<br />
<strong>riksdag</strong>sfärgerna.
42 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Övrigt material<br />
Utställningar och evenemang<br />
<strong>Riksdagen</strong> deltar med bland annat utställningsskärmar,<br />
vepor och rollups på mässor<br />
och vid evenemang. Den grafiska profilens<br />
riktlinjer <strong>för</strong> layout och färgsättning gäller<br />
även <strong>för</strong> dessa produktioner.<br />
EU:s medlemsländer<br />
IRLAND<br />
PORTUGAL<br />
SPANIEN<br />
Landet blev medlem i EU år ...<br />
DANMARK<br />
STORBRITANNIEN<br />
NEDERLÄNDERNA<br />
BELGIEN TYSKLAND<br />
SVERIGE<br />
ITALIEN<br />
MALTA<br />
POLEN<br />
FINLAND<br />
ESTLAND<br />
LETTLAND<br />
LITAUEN<br />
LUXEMBURG TJECKIEN<br />
FRANKRIKE<br />
ÖSTERRIKE<br />
SLOVAKIEN<br />
UNGERN<br />
SLOVENIEN<br />
RUMÄNIEN<br />
1952 1973 1981 1986 1995 2004 2007<br />
Sverige ord<strong>för</strong>ande i EU<br />
1 juli–31 december 2009<br />
GREKLAND<br />
BULGARIEN<br />
1952<br />
Belgien Frankrike Italien<br />
Luxemburg<br />
1973<br />
Danmark<br />
1981<br />
Grekland<br />
1995<br />
Finland<br />
2004<br />
Cypern<br />
Litauen<br />
1986<br />
Slovakien<br />
2007<br />
CYPERN<br />
Swedish EU Presidency<br />
1 July–31 December 2009<br />
Swedish<br />
EU Presidency<br />
2009<br />
Nederländerna Tyskland<br />
Irland Storbritannien<br />
The Riksdag will<br />
host a number of<br />
interparliamentary<br />
conferences<br />
Portugal Spanien<br />
Sverige Österrike<br />
Estland Lettland<br />
Malta Polen<br />
Tjeckien<br />
Slovenien<br />
Ungern<br />
Bulgarien Rumänien<br />
www.<strong>riksdag</strong>en.se
Skyltar<br />
Permanenta skyltar<br />
Permanenta skyltar tas fram av <strong>riksdag</strong>ens internservice.<br />
Det finns en särskild skylt<strong>manual</strong><br />
<strong>för</strong> denna produktion. Skyltar i <strong>riksdag</strong>en ska<br />
enligt skylt<strong>manual</strong>en skrivas på både svenska<br />
och engelska med den svenska texten överst.<br />
Texterna centreras. För fler radiga skyltar ska<br />
radavståndet vara 125 % av textens storlek.<br />
Typsnittet Gill Sans används på skyltar.<br />
• svensk text – Gill Sans regular<br />
• engelsk text – Gill Sans light<br />
Färger på permanenta skyltar<br />
Bakgrund Pantone – Coolgrey 10,<br />
CMYK – 00 02 00 60,<br />
RGB – 67 64 63<br />
Text CMYK – 00 00 00 00,<br />
RGB – 255 255 255<br />
Övrigt material <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 43<br />
Tillfälliga skyltar<br />
Tillfälliga skyltar eller anslag ska också vara<br />
tydliga och följa den grafiska profilen när<br />
det gäller användningen av logotyp, grafiskt<br />
element, bilder, färger och typsnitt.<br />
För tillfälliga mindre skyltar och anslag<br />
finns det två mallar att använda så att utformningen<br />
av dessa blir enhetlig. De går att ladda<br />
ned från <strong>riksdag</strong>ens intranät Helgonät under<br />
Regler & anvisningar – <strong>Grafisk</strong> profil – mallar.<br />
Rekommenderade storlekar<br />
För att läsbarheten ska vara god på olika<br />
avstånd rekommenderas följande punktstorlekar:<br />
300 pkt – läsbarhetsavstånd 18–36 m.<br />
200 pkt – läsbarhetsavstånd 12–24 m.<br />
150 pkt – läsbarhetsavstånd 9–18 m.<br />
100 pkt – läsbarhetsavstånd 6–12 m.
44 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Övrigt material<br />
Profilartiklar<br />
Profilartiklar som pennor, muggar och kläder<br />
bör på samma sätt följa den grafiska profilens<br />
normala regler och riktlinjer. Undantaget är<br />
gåvor och presentartiklar som säljs till besökare.<br />
På dessa kan sigillet med tre kronor på<br />
vågmönster användas.<br />
I de fall då sigillet används ska detta alltid<br />
stämmas av med <strong>riksdag</strong>ens formgivare.
Arbetskläder<br />
Det finns särskilda riktlinjer <strong>för</strong> <strong>riksdag</strong>ens<br />
tjänstedräkter och skyddskläder. Där står det<br />
att färgval, logotyp och övrig märkning fastställs<br />
av <strong>riksdag</strong>s<strong>för</strong>valtningen.<br />
Logotypen finns i tre storlekar <strong>för</strong> användning<br />
på arbetskläder:<br />
• 15x40 mm<br />
• 65x30 mm<br />
• 100x45 mm<br />
Den finns i en vit, i en svart samt i en diskret,<br />
grå variant.<br />
Övrigt material <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 45<br />
På bevakningspersonalens kläder finns<br />
även riksvapnet väl synligt i storleken106x70<br />
mm.
46 <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> Övrigt material<br />
Inre miljö<br />
Färgpaletten i den grafiska profilen har bland<br />
annat hämtat inspiration från den inre miljön<br />
i <strong>riksdag</strong>ens hus. Denna inre miljö är skapad<br />
med stor omsorg <strong>för</strong> att bevara husens<br />
ursprungliga karaktär. Alla detaljer ska<br />
fungera så att den inre miljön upplevs som<br />
harmonisk. När tillägg i denna inre miljö görs<br />
med logotyper eller grafiska element ska den<br />
grafiska profilens rekommendationer följas.
Digital publicering <strong>Grafisk</strong> <strong>manual</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 47<br />
Digital publicering<br />
<strong>Riksdagen</strong>s webbplats och intranät<br />
kommer att harmoniseras med den<br />
grafiska profilen i övrigt. Den grafiska<br />
profilen ska även appliceras på alla andra<br />
digitala medier som det interna tv-nätet,<br />
digitala skyltar och mobila applikationer<br />
med mera. Digital publicering ingår i<br />
dellansering 3 av den grafiska profilen.
Informationsenheten • <strong>Sveriges</strong> <strong>riksdag</strong> 100 12 Stockholm • Tfn 08-786 40 00<br />
Producerad av <strong>riksdag</strong>ens informationsenhet. Senast uppdaterad 12 april 2010. Foto: Melker Dahlstrand, Lubbe Garell, <strong>riksdag</strong>ens informationsenhet.
Change language