You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Polismyndigheten i Västra Götaland<br />
<strong>Länsmannen</strong><br />
Nr 2, juni 2006<br />
Tema: Gängkriminalitet<br />
<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 1
Etiken måste alltid vara i fokus<br />
Den organiserade brottsligheten är ett<br />
växande problem i hela världen. Vi<br />
har under de senaste åren rönt stora<br />
framgångar i kampen mot toppen av de<br />
kriminella gängen, både nationellt och<br />
regionalt. Flera av de styrande personerna<br />
har kunnat gripas och lagföras,<br />
vilket naturligtvis är oerhört betydelsefullt.<br />
Det vi nu inriktar oss på är<br />
bland annat rekryteringen till gängen<br />
– deras förmåga att locka till sig nya,<br />
unga medlemmar som sedan lärs upp i<br />
organisationerna och testas i allt grövre<br />
sammanhang.<br />
Gängkriminaliteten är en så stor fråga<br />
att vi har valt att ägna sommarnumret av<br />
<strong>Länsmannen</strong> åt den. Här kan du läsa mer<br />
om hur organisationerna är uppbyggda,<br />
om hur vi arbetar med skydd för bevispersoner<br />
och om hur den nationella<br />
satsningen ser ut.<br />
En viktig sak att komma ihåg även<br />
på det här området är att vi tänker på<br />
vår egen etik. Vi får aldrig förfalla till<br />
samma metoder och värderingar som<br />
våra motståndare. <strong>Polisen</strong>s kåranda har<br />
debatterats flitigt den senaste månaden<br />
och jag kan till viss del förstå allmänhetens<br />
funderingar kring hur vi arbetar. Jag<br />
har fyra konkreta förslag att fundera på,<br />
förslag som jag tror skulle kunna hjälpa<br />
oss att arbeta mer effektivt, samtidigt<br />
som vi ökar förtroendet för <strong>Polisen</strong>:<br />
Det första förslaget är att vi bör överväga<br />
en modifierad och mer utveck-<br />
2 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />
lingsfrämjande form av Lex Maria för<br />
den svenska <strong>Polisen</strong>. Det ska vara en<br />
form av självsanering – där alla vet att<br />
vi inom <strong>Polisen</strong> uppmärksammar de fel<br />
som trots allt begås – och att vi är villiga<br />
att lära oss av dem. På det sättet kan vi<br />
komma till rätta med felen i systemet.<br />
Det andra förslaget är att göra disciplinstraffen<br />
differentierade. Suspendering,<br />
eller att man låter den felande under en<br />
period bli av med sin legitimation och<br />
istället satt att utföra icke polisiära sysslor<br />
för en tid, kan bli en effekt av det.<br />
För det tredje anser jag att vi bör låta en<br />
från <strong>Polisen</strong> oberoende institution sköta<br />
brottsutredningar där poliser är misstänkta.<br />
Jag tror inte att det blir högre<br />
kvalitet på utredningarna, men vi slipper<br />
i alla fall misstanken om kollegial<br />
behandling.<br />
Mitt fjärde förslag handlar om att införa<br />
medling mellan klaganden och berörd<br />
polis för att komma ifrån missförstånd<br />
och okunskap om polisens rättigheter<br />
och befogenheter, som ju ofta är det som<br />
ligger till grund för konflikter.<br />
Jag tycker att förslagen bör vidareutvecklas<br />
inom ramen för våra etikdiskussioner.<br />
För att genomföra dessa<br />
förändringar krävs en omfattande intern<br />
förankring, men redan signalen – att vi<br />
inom <strong>Polisen</strong> tar frågan på allvar – anser<br />
jag är av yttersta vikt.<br />
Ha en trevlig sommar!<br />
Foto: Nina Lindhe Tell<br />
Krister Jacobsson<br />
Länspolismästare
Så ska vi jobba med mängdbrotten! 4<br />
Färre brott i Skaraborg 6<br />
Med beröm godkända 8<br />
Tre frågor till fyra kursdeltagare 9<br />
Chef med unikt ledarskap 10<br />
Tema/Nationellt samarbete - en framgångsfaktor 11<br />
Tema/Mannen närmast gängen 12<br />
Tema/Den organiserade brottslighetens kännetecken 13<br />
Tema/Hells Angels och Bandidos 14<br />
Tema/Domar mot organiserad brottslighet 16<br />
Tema/Vittnesskydd - här för att stanna 18<br />
När dröm blir mardröm 20<br />
Funktionalitet i Skår 22<br />
Hälsa - en gemensam resurs 23<br />
Tänk att få patrullera i ljusa khakibyxor! 24<br />
Polisminnen efterlyses 25<br />
Profilen Anette - första kvinnliga näpochefen i länet 26<br />
Korsord 28<br />
Notiser 30<br />
Tack 31<br />
Vilket är ditt bästa sommarminne? 32<br />
<strong>Länsmannen</strong> nr 2, Maj 2006, Årgång 12<br />
Utgiven av Polismyndigheten i Västra Götaland<br />
Ansvarig utgivare: Mats Glansberg<br />
Redaktör: Maria Hällqvist, 031-739 25 37<br />
E-post: info@vastragotaland.polisen.se<br />
GroupWise: O INFOENHET<br />
Omslagsfoto: Nina Lindhe Tell<br />
I redaktionen ingår:<br />
Redaktören har ordet<br />
Efter mycket pusslande med semesterlistor<br />
hoppas jag att du snart kan sätta<br />
dig tillrätta i trädgården, på balkongen<br />
eller på planet på väg till någon härlig<br />
plats i solen, och andas ut. Sommaren<br />
och de lediga dagarna är här!<br />
Då passar det med ett nytt nummer av<br />
<strong>Länsmannen</strong> att ögna igenom. Vi skriver<br />
om gängkriminalitet, utvecklingen<br />
av mängdbrottsprojektet och vi har pratat<br />
hälsa med vår egen hälsokoordinator.<br />
Sex av våra medarbetare har funderat<br />
på sina bästa sommarminnen, men en<br />
arbetskamrat som inte ville ställa upp<br />
på bild sa ändå det bästa:<br />
– Mitt bästa sommarminne hoppas jag<br />
att jag har framför mig!<br />
Med dom orden vill jag önska er alla<br />
många fina sommarminnen framöver, så<br />
ses vi igen till hösten.<br />
Maria Hällqvist<br />
Informationsenhetens medarbetare 031-739 22 00<br />
samt:<br />
Tommy Hoff<br />
Lotta Törnqvist<br />
Tage Ödlund<br />
Fredric Rydh<br />
Nästa nummer utkommer i september. Material ska vara redaktionen<br />
tillhanda senast den 2 oktober. Redaktionen ansvarar inte för<br />
obeställt material. Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta<br />
insända artiklar.<br />
<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 3<br />
Foto: Nina Lindhe Tell
Så ska vi jobba med mängdbrotten!<br />
Mängdbrottsprojektet är ett nationellt<br />
projekt som startade vid<br />
polismyndigheten i Västra Götaland<br />
hösten 2005. Målet med projektet<br />
är att lösa fler mängdbrott,<br />
det vill säga misshandel utomhus<br />
mot man eller kvinna där offret är<br />
obekant med gärningsmannen,<br />
tillgreppsbrott exklusive tillgrepp i<br />
butik/varuhus, personrån och skadegörelse.<br />
Mängdbrotten utgör över 65 procent<br />
av alla anmälda brott. De kvantitativa<br />
målen är att minska antalet anmälda<br />
mängdbrott och att öka personuppklaringen<br />
av dessa brott. Från januari till<br />
och med april 2006 har antalet mängdbrott<br />
redovisade till åklagare ökat med<br />
4 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />
4,6 procent i jämförelse med motsvarande<br />
period 2005.<br />
Brott en färskvara<br />
Polismyndighetens uppdrag är tydligt.<br />
Målet ska nås genom att höja <strong>Polisen</strong>s<br />
förmåga att förebygga, utreda och klara<br />
upp brott. Uppdraget kommer från riksdag<br />
och regering. För att nå detta mål<br />
inför <strong>Polisen</strong> en ny arbetsmetodik som<br />
ska gälla i hela landet. Det ska finnas<br />
enhetliga modeller för ledning, styrning<br />
och uppföljning, vilket innebär en<br />
genomgripande förändring av <strong>Polisen</strong>s<br />
sätt att arbeta. För att nå bästa resultat<br />
vill Rikspolisstyrelsen att varje medarbetare<br />
ska ta ett personligt ansvar och<br />
förstå och agera utifrån att ett brott är en<br />
färskvara.<br />
Två delprojekt<br />
Ett första steg i arbetet med att på sikt<br />
lösa fler mängdbrott är att införa <strong>Polisen</strong>s<br />
nationella utredningskoncept<br />
(PNU) och <strong>Polisen</strong>s underrättelsemodell<br />
(PUM). PNU innebär bland annat att<br />
kriminaltekniska undersökningar och<br />
underrättelser används mer konsekvent.<br />
Kvalificerade förundersökningsledare<br />
utbildas och finns tillgängliga dygnet<br />
runt. Fler poliser arbetar på kvällar,<br />
nätter och helger då de flesta brotten<br />
begås och fler brottsutredningar sker i<br />
nära anslutning till brotten. PUM är en<br />
lednings- och styrmodell som hjälper<br />
chefer på olika nivåer att prioritera arbetet<br />
utifrån kriminalunderrättelser. Allt<br />
arbete ska vara planlagt och baserat på<br />
analyser av underrättelser.
Genomförda åtgärder<br />
På lokal nivå har projektledarna för<br />
Mängbrottsprojektet fokuserat på riktad<br />
information mot personal inom polismyndigheten<br />
i Västra Götaland. De<br />
har även genomfört olika utbildningar<br />
i syfte att konkretisera tankarna och<br />
målen med projektet.<br />
I dagsläget har man bland annat genomfört<br />
följande inom projektet: kvalificerad<br />
förundersökningsledarutbildning, operativ<br />
analysutbildning för KUT-personalen<br />
och utbildning iatt leda polisverksamhet<br />
(den gamla beställarutbildningen) som<br />
riktar sig mot dem som ska sitta i de<br />
operativa ledningsgrupperna.<br />
– Myndigheten ska ta hänsyn till<br />
Mängdbrottsprojektets intentioner i de<br />
framtida utbildningssatsningarna. De<br />
årliga kompetensutbildningarna bör ta<br />
hänsyn till PNU och PUM. Vi ska få in<br />
de nya tankarna i utbildningskonceptet,<br />
säger huvudprojektledaren Morgan<br />
Orvenholt.<br />
Projektledarna har även haft utbildnings-<br />
och informationsdagar för<br />
inre och yttre befäl, länsvakthavande,<br />
stf länsvakthavande, närpolisbefäl,<br />
utredningschefer och -befäl i Uddevalla,<br />
Borås, Skövde och Göteborg.<br />
Utredningsenheten vid trafikpolisen i<br />
Göteborg har även de haft utbildnings-<br />
och informationsdagar. Projektet har<br />
påbörjat en översyn med målsättningen<br />
att få en enhetlig hantering av brottsofferfrågor<br />
inom myndigheten. Samtliga<br />
ledningsgrupper har fått information om<br />
PUM.<br />
Vikten av att föra ut de<br />
nya arbetsmetoderna<br />
Projektet drivs av Morgan Orvenholt<br />
samt projektledarna Thore Jonsson och<br />
Mats Litstrand (bitr.) för PNU och Rolf<br />
Andersson och Peter Torstensson (bitr.)<br />
för PUM. I varje polisområde finns även<br />
införandeansvariga. Införandeansvariga<br />
inom polisområde 1 (PO 1) är Kicki<br />
Lycke-Alhbin (PNU) och Carl-Arne<br />
Johnsson (PUM). Inom PO 2 är det<br />
Henry Thor (PNU) och Agneta Alkner<br />
(PUM), inom PO 3 är det Mats Litstrand<br />
(PNU) och Johan Lundberg (PUM) och<br />
inom PO 4 Hans Frykler (PNU) och<br />
Peter Torstensson (PUM).<br />
– Det stora jobbet kommer att vara att<br />
föra ut de nya arbetsmetoderna i organisationen.<br />
Här är våra införandeansvariga,<br />
tillsammans med cheferna inom<br />
linjeorganisationen, oerhört viktiga,<br />
säger Morgan Orvenholt.<br />
<strong>Polisen</strong>s nationella utredningskoncept<br />
Thore Jonsson berättar att projektet har<br />
tagit fram ett antal konkreta åtgärder<br />
som ska genomföras i polisområdena.<br />
– Vi har kommit långt med detta och<br />
projektet arbetar bland annat vidare med<br />
att se över avrapporteringsrutinerna.<br />
Målet är att dessa åtgärder ska vara införda<br />
och fungera vid utgången av 2006,<br />
säger han.<br />
<strong>Polisen</strong>s underrättelsemodell<br />
Arbetet med delprojektet PUM kom<br />
igång något senare. I dagsläget har de<br />
tagit fram en nulägesbeskrivning och i<br />
juni ska en börlägesbeskrivning presenteras.<br />
– Där beskriver vi hur projektet bör<br />
införas i myndigheten och vilka konsekvenser<br />
detta får, säger Peter Torstensson.<br />
Målet är att de åtgärder som PUM<br />
presenterar ska vara införda och fungera<br />
till utgången av 2007.<br />
Mängdbrottssatsningen innebär<br />
Information på Intrapolis<br />
Vill du läsa mer om Mängdbrottsprojektet<br />
kan du gå in på Intrapolis förstasida<br />
där du hittar länken Läs mer om det<br />
lokala mängdbrottsprojektet. Vill du se<br />
hur ditt eget närpolisområde ligger till<br />
i förhållande till målen går du även här<br />
in på Intrapolis förstasida och klickar<br />
på länken Uppföljning 2006 och sedan<br />
vidare under Mål för personuppklaring.<br />
• ett arbete med att förbättra <strong>Polisen</strong>s grundläggande<br />
förmåga att bekämpa brott<br />
• att <strong>Polisen</strong> ska arbeta enhetligt i hela landet<br />
• att <strong>Polisen</strong> ska vara på rätt plats vid rätt tillfälle<br />
• att <strong>Polisen</strong> ska agera utifrån att brott är färskvara<br />
• att alla måste förstå och agera utifrån sin roll och andras<br />
roll i det brottsbekämpande uppdraget<br />
• att samtliga ledarfunktioner ska kommunicerar<br />
mängdbrottssatsningen.<br />
Sophia Sånglöf<br />
Foto: Anna Andreasson<br />
<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 5
6 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006
Färre brott i Skaraborg<br />
Sedan oktober 2005 har <strong>Polisen</strong><br />
i Skaraborg genomfört tre större<br />
insatser mot missbrukare och vaneförbrytare.<br />
Den senaste, som<br />
genomfördes under april månad,<br />
var dessutom en gemensam<br />
insats med personal från våra två<br />
närpolisområde.<br />
Bakgrunden till dessa insatser är att det<br />
i Skaraborg har skett en ökning av den<br />
anmälda brottsligheten de senaste åren.<br />
Detta gäller främst<br />
inbrottsstölder och<br />
så kallade bilbrott.<br />
Särskilt hög har den<br />
varit i Skara kommun<br />
som en rad av<br />
år legat i topp när det<br />
gäller antal brott per<br />
1 000 invånare.<br />
• 12 häktade<br />
Narkotikabruk<br />
och kriminalitet<br />
För tre år sedan<br />
presenterade Länskriminalpolisen<br />
sin<br />
rapport Narkotikamissbrukareskriminalitet<br />
i Västra Götaland. Rapporten<br />
visade att en tredjedel av all brottslighet<br />
med känd gärningsman i Västra Götaland<br />
kan kopplas till personer som<br />
misstänktes för narkotikabrott. Rapporten<br />
visar på en tydlig koppling mellan<br />
narkotikabruk och annan kriminalitet,<br />
främst olika tillgreppsbrott. Det framgår<br />
också att genom arbete med narkotikabekämpning<br />
får polisen kontakt med en<br />
stor del av länets brottslingar.<br />
Insats mot vaneförbrytare<br />
Med den rapporten som underlag förs en<br />
diskussion om olika arbetsmetoder. Det<br />
blev helt uppenbart att kraftfulla insatser<br />
riktade mot kända missbrukare/vaneförbrytare<br />
skulle kunna var den mest effektiva<br />
metoden att reducera brottsligheten.<br />
Arbetet inleddes genom att polisområdeschefen<br />
vid ett operativt ledningsmöte<br />
i höstas gav direktiv till en insats mot<br />
kriminaliteten i Skara. Skälet var den<br />
höga brottsligheten. I den handlingsplan<br />
som närpolisområdeschefen skrev fanns<br />
målet att minska brottligheten i Skara<br />
med minst 20 procent.<br />
Går hand i hand<br />
Kommissarie Johan Lundberg i Västra<br />
Skaraborg förde därefter en diskussion<br />
med personalen om vad som kunde<br />
göras. Personalen hade många idéer om<br />
olika arbetssätt för att nå målet. Alla<br />
var helt överens<br />
om att jobba<br />
De tre insatserna har<br />
sammantaget resulterat i<br />
• 339 omhändertagna<br />
• 46 anhållna<br />
• 164 husrannsakningar<br />
• 5 efterlysta anträffade.<br />
hårt mot vaneförbrytare<br />
och<br />
narkotikabrottsligheten,eftersom<br />
erfarenhet<br />
säger att dessa<br />
oftast går hand<br />
i hand. Redan i<br />
ett tidigt skede<br />
engagerades vår<br />
KUT-funktion<br />
för att skapa ett<br />
bra underlag för<br />
insatsen.<br />
Speciallista<br />
Vid ett planeringsmöte med poliserna<br />
och vår personalplanerare skapades en<br />
speciallista som löpte under fyra veckor.<br />
Poliser från ingripandeverksamheten<br />
kopplades till insatsen för att de också<br />
skulle få ta del av det offensiva arbetssättet.<br />
Att ha med polisaspiranter under<br />
deras praktiktid för att de tidigt skall<br />
komma in i arbetssättet och föra detta<br />
med sig var självklart. Under arbetet har<br />
såväl hyrbilar som målade polisbilar använts,<br />
detta för att skapa så stor osäkerhet<br />
som möjligt hos våra vaneförbrytare.<br />
Ytterligare två insatser<br />
Efter denna inledande satsning har vi<br />
genomfört ytterligare två insatser. Dessa<br />
genomfördes på liknande sätt varav den<br />
senaste var en gemensam handlingsplan<br />
mellan de två närpolisområdena.<br />
Trafikpolisen i Skara har varit engagerade<br />
i alla insatserna, hundförarpolisen<br />
har varit med under delar av insatserna.<br />
Vid de senaste två insatserna så har även<br />
LKP/KUT samt LKP narkotikaroteln<br />
varit engagerade.<br />
Information om problemen<br />
Efter våra insatser hade vi presskonferenser<br />
där vi berättade om insatserna<br />
och resultaten av dessa. Efter vår första<br />
insats, som främst var inriktad mot<br />
Skara kommun, hade vi också ett möte<br />
med politiker och samtliga enhetschefer.<br />
Vi informerade dem om vilka problem<br />
vi såg att de hade i sin kommun och<br />
vad vi tyckte att de skulle göra för att<br />
komma tillrätta med situationen. Vi har<br />
även haft möten med lärare och med<br />
föräldrar där vi informerade om situationen<br />
i Skara.<br />
Gott samarbete<br />
Vår utvärdering visar tydligt att detta<br />
arbetsätt är en framgångsväg för att<br />
minska den totala brottsligheten och<br />
konceptet utvecklas ständigt för att vi<br />
skall bli bättre inför varje insats.<br />
Idag har vi ett gott samarbete mellan<br />
närpolisen och övriga enheter i Skaraborg.<br />
Beslag av bland annat<br />
• 2,5 kilo amfetamin varav två kilo<br />
hårdpackat (på gatan ca 8 kilo)<br />
• 5 kilo hasch<br />
• 25 liter GBL<br />
• 0,5 liter GHB<br />
• Svampodling (Psilosybin)<br />
• Beslag av vapen, stöldgods.<br />
<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 7
Vi planerar redan för kommande insatser.<br />
Nästa steg är att arbeta ännu tätare<br />
mellan de två närpolisområdena. En diskussion<br />
förs om att skapa en gemensam<br />
tjänstgöringslista i höst för att kunna<br />
skapa en ännu slagkraftigare enhet.<br />
Genom att engagera all personal i satsningarna<br />
så får man hela organisationen<br />
att arbeta mot samma mål och känna sig<br />
delaktiga.<br />
8 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />
Bryta tidigt<br />
Fram till nu har brottsligheten i Skaraborg<br />
minskat kraftigt och vi är övertygade<br />
att det går att minska den ytterligare<br />
med detta arbetssätt. Våra vaneförbrytare,<br />
som ligger bakom mycket av<br />
brottsligheten, får aldrig vara ifred och<br />
vi upptäcker också många missbrukare<br />
som fram till nu varit okända för oss,<br />
vilket är ännu viktigare. Här kan vi bryta<br />
deras missbruk tidigt.<br />
På den stora sluttentadagen var de 24 eleverna peppade.<br />
Med beröm godkända<br />
Kursen i kvalificerad förundersökning<br />
är nu avslutad.<br />
”Myndigheten har satsat på att ta ut<br />
rätt deltagare”. Det var bara en av de<br />
positiva kommentarer som studierektor<br />
Marianne Hilton från PHS nämnde<br />
under sitt besök i Skövde polishus på<br />
avslutningsdagen den 24 maj.<br />
Unikt initiativ<br />
På min fråga till Marianne, hur hon såg<br />
på att man för ut utbildningen i regionen,<br />
svarade hon att det var både nyttigt<br />
och klokt. Hon menade att när man satsar<br />
på så många på en gång får man en<br />
samlad kompetens som säkert ger andra<br />
effekter än om man genomfört utbildningen<br />
centralt. Hon tyckte dessutom<br />
att myndighetens egna initiativ, med<br />
utvecklingsplan och mentorer, var unik.<br />
Började förra året<br />
Efter 20 studieveckor, varvat med<br />
praktik hos åklagare och auskultation på<br />
tingsrätter, gick kursen in på den sista<br />
veckan. Kursens första del började förra<br />
året i Trollhättans polishus och efter årsskiftet<br />
var kursens föreläsningslektioner<br />
förlagda till polishuset i Skövde.<br />
Eleverna har under kursen genomgått<br />
två tentamina med mycket goda resultat.<br />
– Det har varit en aktiv grupp med väl<br />
Vårt uppdrag<br />
<strong>Polisen</strong>s huvuduppdrag är att minska<br />
brottsligheten och öka tryggheten för<br />
landets medborgare. Genom dessa satsningar<br />
jobbar vi helt i linje med detta<br />
uppdrag.<br />
Tommy Hoff<br />
Foto: Agneta Wiberg<br />
Johan Hilding överlämnar en gåva<br />
till Hans-Gunnar Axberger.<br />
Huvudprojektledaren Morgan Orvenholt<br />
och Marianne Hilton.<br />
pålästa elever som har ställt bra frågor.<br />
Ja, den bästa grupp jag hittills har haft,<br />
säger huvudlärare professor Hans-<br />
Gunnar Axberger.<br />
Ingrid Adetun<br />
Foto: Ingrid Adetund
Tre frågor till fyra kursdeltagare<br />
Fråga 1<br />
Motsvarade kursen dina förväntningar?<br />
Fråga 2<br />
Tror du att du kommer att få nytta av dina kunskaper?<br />
Fråga 3<br />
Kan du ställa krav på myndigheten efter dina<br />
avslutade studier?<br />
Magnus Karlsson<br />
Yttre befäl i Östra Skaraborg<br />
1. – Till vissa delar har den gjort det.<br />
Det har varit en jättebra juridisk utbildning.<br />
Kanske hade jag, som är ovan vid<br />
förundersökningsledarskap, velat träffa<br />
personer som arbetar i den rollen så att<br />
de hade kunnat beskriva hur de löser de<br />
problem som uppkommer.<br />
2. – Även om jag inte direkt kommer att<br />
jobba som fu-ledare har jag alltid nytta<br />
av de juridiska kunskaperna. Man kommer<br />
att ha bättre förståelse för vikten av<br />
att rätt beslut fattas i ingångsskedet.<br />
3. – Ja, men det är väl snarare så att<br />
myndigheten kan ställa krav på mig.<br />
Det är ju bra om man får chans att<br />
prova på att vikariera, för kunskaper är<br />
Ann-Karin Dahlqvist<br />
Inspektör på LKC<br />
1. – Det var en mycket bra utbildning<br />
och den översteg definitivt mina förväntningar.<br />
2. – I dagsläget har jag inte någon tjänst<br />
som fu-ledare men jag kommer ändå få<br />
stor nytta av det jag lärt mig.<br />
3. – Det känns som det borde ligga i<br />
både mitt och myndighetens intresse att<br />
jag får användning för mina nya kunskaper.<br />
Det jag lärt mig är färskvara och om<br />
jag inte får arbeta som fu-ledare inom en<br />
snar framtid så kommer jag att glömma<br />
mycket av det jag lärt mig.<br />
Anders Cronehag<br />
Platsbefäl i Ulricehamn<br />
1. – Det har varit en fantastisk bra<br />
utbildning, jag är helnöjd.<br />
2. – Det är jag övertygad om att jag<br />
kommer att få i min funktion som<br />
platsbefäl.<br />
3. – Myndigheten ska ställa krav på<br />
mig, absolut. Efter att man har fått gå<br />
den här utbildningen ska det vara ordentliga<br />
krav från myndigheten<br />
Anette Björk<br />
Utredningschef i Hallands län<br />
1. – Ja, det tycker jag. Jag har nog lärt<br />
mig mer än vad jag hade förväntat mig.<br />
2. – Ja, Eftersom jag redan har en tjänst<br />
med fu-ledararskap kommer det att göra<br />
mig säkrare och jag kommer dessutom<br />
att ha lättare att hitta beslutsgrunder.<br />
3. – Ja, det kan myndigheten göra och<br />
det kommer även jag att kunna göra på<br />
myndigheten.<br />
på något sätt en färskvara. Ingrid Adetun<br />
Foto: Ingrid Adetun<br />
<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 9
Chef med unikt ledarskap<br />
Varje individ är unik. Att vara en<br />
bra chef på en nivå innebär inte<br />
nödvändigtvis att du är det på<br />
en annan nivå. Ledarskapet är<br />
också unikt vilket gör det viktigt<br />
att morgondagens ledare är individuella.<br />
En arbetsledare ska kunna anpassa sitt<br />
ledarskap till vilken situation denne befinner<br />
sig i och vilken grupp man leder.<br />
För detta krävs utbildning och stöd.<br />
– Det som gällde förr, att stå och peka<br />
med hela handen, gäller inte längre. Det<br />
håller inte idag. Framförallt inte i vardagens<br />
ledarskap, det ledarskap vi utövar<br />
under 90 procent av vår arbetstid, säger<br />
Boel Petersson, kurschef för introduktionsdelen<br />
av den nya ledarskapsutvecklingsutbildningen.<br />
Pilotutbildning<br />
I slutet av våren 2005 kom slutrapporten<br />
för utvecklingsområde befäls- och<br />
chefsprogram, ett av de fem projekt<br />
som man jobbar med inom polismyndigheten.<br />
I slutrapporten föreslogs ett<br />
ledarskapsutvecklingsprogram; organiserat<br />
i tre olika nivåer samt en introduktionsdel.<br />
Pilotutbildningen för introduktionsdelen<br />
skedde mellan den 7 och 10 mars i<br />
10 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />
år. Utbildningen bestod av fyra dagar<br />
grundläggande ledarskap med en kommande<br />
uppföljningsdag. Uppföljningsdagen<br />
sker i september. Boel Petersson<br />
var kurschef och konsulten Katarina<br />
Almgård ansvarade för genomförandet<br />
av utbildningen. Det är redan bestämt<br />
att man ska köra en omgång till hösten.<br />
Det går ut en inbjudan innan sommaren<br />
till nästa omgång. Beslut om de återstående<br />
tre nivåerna är under beredning för<br />
att kunna genomföras under 2007.<br />
Morgondagens chefer<br />
Introduktionen till ledarskapsutvecklingsprogrammet<br />
riktar sig till de inom<br />
myndighet som vill bli morgondagens<br />
chefer och arbetsledare. Synpunkter<br />
som kom fram i rapporten var bland<br />
annat att man fick en arbetsledande<br />
funktion inom myndigheten men ingen<br />
utbildning förrän efteråt. Tanken med<br />
projektet är att man för första gången<br />
får en utbildning och en grund att stå<br />
på innan man söker en position som<br />
arbetsledare.<br />
Riktad till alla<br />
Utbildningen riktar sig till både civilanställda<br />
och poliser. Till utbildningstillfället<br />
i mars sökte hundra personer. 16<br />
personer plockades ut efter kriterierna<br />
personliga förutsättningar för att kunna<br />
Konsulten Katarina Almegård.<br />
fungera som arbetsledare och jämställdhet,<br />
representation från olika verksamheter,<br />
geografisk spridning och poliser/<br />
civilanställda. Ansökan till utbildningen<br />
skulle innehålla både en meritförteckning<br />
och en personlig motivering till<br />
varför man ville gå utbildningen.<br />
Innehållet i utbildningen baserades på<br />
grunderna i ledarskapet.<br />
– Kursdeltagarna ska efter avslutad<br />
utbildning ha kunskaper om rollen som<br />
arbetsledare. De ska ha förståelse för<br />
gruppdynamiska processer och värdegrundsfrågor<br />
och skillnader mellan<br />
chefs- och ledarskap, säger Boel Petersson.<br />
Testa sig<br />
Kursdeltagarna fick arbeta med självinsiktsinstrumentet<br />
SDI , Strength<br />
Deployment Inventory, vilket bl a gav<br />
deltagarna och kursledningen en grov<br />
uppfattning om hur de agerar som arbetsledare.<br />
Introduktionen är tänkt för<br />
dem som vill prova på att bli arbetsledare.<br />
Här kan de testa sig själva och se<br />
om det skulle kunna passa dem.<br />
Det var kanon<br />
Kursdeltagarna lämnade in en skriftlig<br />
utvärdering efter de första fyra dagarna.<br />
Enligt kurschefen är de positiva, entusiastiska<br />
och tycker att det var kanon.<br />
– En av kommentarerna kring kursen<br />
var ”Måtte ni köra detta igen så att fler<br />
få ta del av det här konceptet”, berättar<br />
Boel Petersson.<br />
Glöm inte att anmäla dig!<br />
Sophia Sånglöf<br />
Foto: Nina Lindhe Tell
Tema: Gängkriminalitet<br />
Nationellt samarbete<br />
– en framgångsfaktor<br />
Det nya greppet för att möta<br />
den ökade organiserade brottsligheten<br />
är samverkan med<br />
Tullen, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten.<br />
Att genom<br />
kvarstad och förverkande ge sig<br />
på vinningen. Att genom personskyddsroteln<br />
erbjuda bättre<br />
skydd för den som lämnar uppgifter<br />
men också att samordna och<br />
utöka underrättelsetjänsten i ett<br />
lokalt underrättelsecentrum.<br />
Förutom vår egen chef för länskriminalpolisen<br />
består det operativa rådet även<br />
av länskriminalcheferna i Stockholm<br />
och Skåne, tillsammans med ekobrottsmyndigheten,<br />
tullen, skatteverket och<br />
representation även från samverkansområdena<br />
inom polisen. Operativa rådet<br />
beslutar den strategiska inriktningen av<br />
bekämpningen, samt om insatser eller<br />
aktioner som ska genomföras.<br />
– Vi kan på nationell nivå peka ut vilka<br />
strategiskt viktiga personer vi ska försöka<br />
lagföra, eller hitta egendom som vi<br />
kan förverka, säger Klas Friberg.<br />
Till verksamheten har Rikspolisstyrelsen<br />
avsatt 120 miljoner under de tre<br />
närmaste åren, och till sin hjälp har man<br />
fått en ny biträdande rikskriminalchef,<br />
Peter Tjäder, som ska driva frågan.<br />
Lokala förändringar<br />
– I vår egen myndighet har vi under de<br />
senaste åren fått förändra vår verksamhet<br />
kraftigt i takt med att den organiserade<br />
brottsligheten har ökat och förändrats,<br />
menar Klas Friberg.<br />
Han berättar att de som man idag misstänker<br />
för brott och eventuellt sedan<br />
griper, inte vill medge något brott överhuvud<br />
taget. I deras värld får det aldrig<br />
framgå av förundersöknings-protokoll<br />
eller på annat sätt att de, eller deras<br />
organisation, har erkänt brott.<br />
– De är inte rädda för att sitta i våra<br />
fängelser, utan mer rädda för vad straffet<br />
från den egna organisationen skulle bli<br />
om de skulle erkänna något, säger Klas<br />
Friberg.<br />
En viktig resurs<br />
Den relativt nybildade personsäkerhets-<br />
roteln är en viktig del i bekämpningen<br />
av den organiserade brottsligheten.<br />
Framförallt har man bildat den på grund<br />
av att man i dag har fler hotade vittnen<br />
och målsägande, men den har varit till<br />
stor hjälp på många flera sätt. Under<br />
2005 har bland annat lagföring skett<br />
i fyra utpressningsärenden där elva<br />
medlemmar ur Bandidos och X-Team<br />
fällts till ansvar med en total strafflängd<br />
på arton år.<br />
– Det hade vi aldrig kommit fram till<br />
om vi inte haft personsäkerhetsroteln i<br />
bakgrunden, tror Klas. Han räknar med<br />
att från 1 juli ha fått en ny lagstiftning<br />
att stödja sig mot, och mer pengar för att<br />
bedriva verksamheten.<br />
Först i Sverige<br />
Man har också fått utöka kriminalunderrättelsetjänsten,<br />
något som är på gång på<br />
flera ställen i landet. Västra Götaland är<br />
dock först i Sverige med ett lokalt underrättelsecentrum<br />
som bedrivs tillsammans<br />
med Tullen, Ekobrottsmyndigheten,<br />
Åklagarmyndigheten, Skatteverket<br />
och Kronofogdemyndigheten.<br />
– Detta gör att vi får ett helt annat<br />
material och i större utsträckning kan<br />
komma åt den ekonomiska vinningen<br />
från brottslig verksamhet, säger Klas<br />
Friberg. Han berättar vidare att man<br />
också har bildat en särskild utredningsgrupp<br />
som bara sysslar med den här<br />
typen av utredningar - grov organiserad<br />
brottslighet.<br />
Ser ljust på framtiden<br />
– Den här typen av brottslighet finns<br />
överallt, och det är väl ingen av oss som<br />
tror att vi ska lyckas få bort den helt,<br />
säger Klas Friberg. Han menar att den<br />
nationella inriktningen i kombination<br />
med att man fått nya medel för verksamheten,<br />
lovar gott inför framtiden.<br />
– Vi är jättenöjda, vi som håller på med<br />
det här, att vi har kommit så här långt,<br />
säger Klas. Han tror att det nationella<br />
samarbetet kommer att fortsätta även i<br />
framtiden, eftersom han anser att det är<br />
en förutsättning för framgång.<br />
Maria Hällqvist<br />
Foto: Nina Lindhe Tell<br />
<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 11
Mannen närmast gängen<br />
Han är ingen person som vill<br />
synas i offentlighetens ljus och<br />
därför får de flesta frågor jag<br />
ställer under intervjun passera<br />
obesvarade. Samtidigt är många<br />
väldigt intresserade av det han<br />
jobbar med. Sven Lindgren har<br />
arbetat med gängkriminalitet i<br />
elva års tid och få i vår myndighet<br />
känner till så mycket om mcgängen<br />
som han.<br />
Redan som polis i Malmö på 80-talet<br />
fick han upp ögonen för mc-kriminaliteten<br />
som var på väg över sundet från<br />
Danmark.<br />
– Det var så man fick lite ”bakgrundsmusik”<br />
till vad det här kunde bli, säger<br />
han.<br />
Sven fanns med i projekt Änglavakt<br />
när förra länspolismästaren Ann-Charlotte<br />
Norrås och polismästaren Håkan<br />
Jaldung startade upp det i Göteborg<br />
1996 – en särskild insatsstyrka som<br />
var specialinriktad mot mc-kriminella,<br />
nazism och fascism. I dag sitter han på<br />
kriminalunderrättelseroteln och kartlägger<br />
de kriminella mc-gängen, samtidigt<br />
som han fungerar som ett underrättelsestöd<br />
för olika enheter i Västra Götaland.<br />
Han tillhör även det nationella nätverk<br />
som samarbetar och bistår Rikskriminalpolisen<br />
med underrättelseinformation.<br />
12 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />
Respekt, men ingen rädsla<br />
På frågan hur man bör vara som person<br />
för att ”klara av” hans jobb svarar han<br />
att han tror att det är viktigt att man är<br />
flexibel och ödmjuk, samtidigt som man<br />
bör ha goda kunskaper i ämnet.<br />
– Du ska ha respekt för det du jobbar<br />
med, men samtidigt inte känna någon<br />
rädsla för det. Jag tror att du ska vara en<br />
erfaren polis helt enkelt, säger Sven.<br />
Han betonar att han absolut inte vill få<br />
någon hjältestämpel för att han sysslar<br />
med det han gör, utan konstaterar<br />
sakligt; ”någon måste ju göra jobbet”.<br />
Varför han själv orkar hålla på med det,<br />
tror han till viss del beror på att han inte<br />
har några problem att koppla bort jobbet<br />
när han kommer hem.<br />
Ett samhällsproblem<br />
Sven ser mc-kriminaliteten som ett samhällsproblem<br />
som inte går att stoppa om<br />
inte samhället är med på tåget. Medias<br />
skriverier tycker han är alltför sensationsbetonade<br />
och ofta ger en glorifierad<br />
bild av mc-gängen, vilket bara skrämmer<br />
allmänheten.<br />
– Jag skulle önska att svensk press<br />
tänkte på att vara lite mer återhållsamma<br />
och skrev mer faktabaserade artiklar,<br />
säger han.<br />
Mycket positivt<br />
De positiva sidorna med jobbet är flera,<br />
enligt Sven. Han ser sig själv som en<br />
del i en process som leder till att skipa<br />
rättvisa och han upplever att hans kunskaper<br />
ofta varit värdefulla för andra.<br />
Många gånger har han kunnat vara<br />
behjälplig i olika utredningar och vid<br />
ett antal tillfällen har han ställt upp som<br />
expertvittne.<br />
En särskild händelse som bitit sig fast<br />
i minnet hos honom är utredningen av<br />
dubbelmordet på Hells Angels-gården,<br />
där två före detta medlemmarna i<br />
Brödraskapet Wolfpack blev mördade.<br />
– Min största minnesbild är vilken fantastisk<br />
insats teknikerna gjorde när de<br />
”dammsög” HA-gården för att få fram<br />
teknisk bevisning i form att DNA-spår,<br />
säger Sven. Det var också första gången<br />
i Sverige man använde likhund.<br />
– Det blev ju också ett bra resultat i<br />
slutändan. Av tre åtalade så blev en fälld<br />
för dråp och grovt övergrepp i rättssak,<br />
säger Sven. Över huvud taget anser han<br />
att man i Västra Götaland har bra koll<br />
på gängen och att man varit framgångsrika<br />
i bekämpningen av dom.<br />
Alltid ett steg längre<br />
Annars är det svårt för honom att berätta<br />
några detaljer om sitt arbete. Det märks<br />
att han är van att alltid tänka ett steg<br />
längre, och i det här fallet vill han inte<br />
att det han säger i intervjun ska hamna i<br />
fel händer och kunna utnyttjas. Men min<br />
sista fråga svara han ändå på: ”Har du<br />
själv någon motorcykel? Han tittar förvånat<br />
på mig och utbrister i ett bullrande<br />
skratt.”<br />
– Näe, det har jag inte. Är inte ett dugg<br />
intresserad faktiskt. Jag missade dessutom<br />
precis att få gratis A-behörighet.<br />
Maria Hällqvist<br />
Foto: Maria Hällqvist
Den organiserade<br />
brottslighetens kännetecken<br />
Den organiserade brottsligheten<br />
ökar i både styrka och komplexitet.<br />
Att tillhöra ett mc-gäng innebär<br />
ett skydd för medlemmarna,<br />
både ute i samhället och inne<br />
i fängelserna. Inom EU försöker<br />
man nu klassificera de kriminella<br />
nätverken.<br />
I dagsläget finns flera olika kriminella<br />
grupperingar etablerade i länet, varav<br />
Hells Angels och Bandidos är de mest<br />
utbredda.<br />
1 procent mc-gäng<br />
De så kallade 1 procent-gängen är klubbar<br />
som tillhör den del av mc-miljön<br />
som har brutit med det etablerade samhället<br />
och lever efter sina egna ”lagar<br />
och regler” Till dessa hör Hells Angels,<br />
Outlaws och Bandidos samt de mindre<br />
klubbarna Hog Riders mc, Desperados<br />
mc, Garage 1 mc och Top Side mc. Totalt<br />
finns det 14 stycken 1 procent-gäng<br />
som har 38 avdelningar på olika orter i<br />
Sverige.<br />
Brottslig verksamhet<br />
De flesta gängen ägnar sig åt liknande<br />
typ av brottslighet.<br />
Några exempel är:<br />
• Grova narkotikabrott<br />
• Grova våldsbrott<br />
• Beskyddarverksamhet<br />
• Rån<br />
• Utpressning<br />
• Vapenbrott<br />
• Illegal spelverksamhet<br />
• Penningtvätt<br />
• Annan ekonomisk brottslighet<br />
100 procent lojalitet<br />
För att accepteras som medlem ställs<br />
hårda lojalitetskrav. Lojaliteten mot<br />
gänget och dess medlemmar ska vara<br />
100 procent. Denna lojalitet och det<br />
faktum att alla former av angiveri, både<br />
inom gänget och gentemot andra gäng,<br />
är en ”dödssynd” gör att rättsliga processer<br />
mot gängen blir mer långdragna.<br />
Internationellt samarbete<br />
Inom EU har man skärpt sitt samarbete<br />
mot gängkriminaliteten. I Projektet<br />
Monitor ingår alla EU-länder som har<br />
problem med mc-gäng, och i projektet<br />
sker viss samordning av det operativa<br />
arbetet samt utbyte av underrättelser.<br />
Även mellan polis och tull i Norden<br />
pågår ett utbyte av underrättelser.<br />
I Kanada har man länge arbetat för<br />
att kunna klassa Hells Angels som en<br />
olaglig organisation. I Danmark har man<br />
också varit framgångsrika i sitt arbete<br />
med att bekämpa mc-kriminalitet de<br />
senaste åren.<br />
Inom den Europeiska unionen<br />
har ett antal kriterier<br />
ställts upp för att brott eller<br />
kriminella grupper ska kunna<br />
klassificeras som organiserade.<br />
Nedanstående fyra punkter är<br />
obligatoriska:<br />
• Samarbete mellan minst tre<br />
personer.<br />
• Misstanke om allvarliga kriminella<br />
handlingar (brott som ger fängelse<br />
i minst två år, seriebrottslighet och<br />
andra brott som kan orsaka stor<br />
samhällsskada).<br />
• Lång eller obegränsad utsträckning<br />
i tiden<br />
• Strävan efter vinning och/eller<br />
makt.<br />
Minst två av följande kriterier ska<br />
vara uppfyllda:<br />
• Egna tilldelade uppgifter åt var<br />
och en.<br />
• Verksamhet på internationell nivå.<br />
• Användande av våld och/eller hot.<br />
• Användande av kommersiella eller<br />
affärsmässiga strukturer.<br />
• Deltagande i penningtvätt.<br />
• Någon form av disciplin och<br />
kontroll.<br />
• Otillbörlig påverkan på politik,<br />
medier, offentlig förvaltning, rättsliga<br />
myndigheter eller ekonomin.<br />
I Sverige uppfyller Hells Angels,<br />
Bandidos och Outlaws dessa<br />
kriterier.<br />
Tomas Cahier<br />
Foto: LKP/KUT<br />
<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 13
Hells Angels<br />
Hells Angels bildades 1948 av<br />
hemvändande soldater från<br />
andra världskriget. I dag har Hells<br />
Angels avdelningar över hela<br />
världen och här i Västra Götaland<br />
har vi en fullvärdig avdelning<br />
i Göteborg.<br />
Det finns i dag sex fullvärdiga avdelningar<br />
i Sverige:<br />
• Hells Angels Stockholm<br />
• Hells Angels East Side (Stockholm)<br />
• Hells Angels Gothenburg<br />
• Hells Angels Helsingborg<br />
• Hells Angels Malmoe<br />
• Hells Angels Karlstad<br />
Dessa avdelningar har cirka 90 medlemmar<br />
i Sverige varav ett 20-tal finns i<br />
Göteborg.<br />
Organisation<br />
Hells Angels har en fristående organisation<br />
i de länder man etablerat sig i.<br />
Organisationen ser likadan ut i varje<br />
land man har etablerat sig i:<br />
• National President<br />
• Chapter President (ledare för avdelning)<br />
14 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />
• Officers (kalla det styrelse)<br />
- Vice President<br />
- Sgt. at arms<br />
- Road captain<br />
- Secretary<br />
- Treasurer<br />
• Members (fullvärdiga medlemmar)<br />
• Prospects<br />
• Hang arounds<br />
Antagningskrav<br />
För att bli antagen i Hells Angels måste<br />
man först introduceras av en fullvärdig<br />
medlem. Det är sedan klubben som<br />
röstar om man ska antas. Det krävs 2/3<br />
majoritet för att få ta första steget och<br />
bli Hang around. Man får sedan under<br />
cirka ett år jobba, ofta med vakthållning,<br />
städning och transport, och under tiden<br />
ska man visa broderskap och lojalitet.<br />
Efter det året sker ytterligare en omröstning<br />
efter vilken man blir Prospect. Efter<br />
året som Prospect krävs 100 procent<br />
majoritet för att man ska bli fullvärdig<br />
medlem.<br />
Verksamhet<br />
Mycket av verksamheten går ut på<br />
att tjäna pengar och verksamhetsgre-<br />
Hells Angels klubblokal på Kroksjövägen/Gunseredsgården 1 i Gunnilse.<br />
narna är: Grova narkotikabrott, grova<br />
våldsbrott, beskyddarverksamhet, rån,<br />
utpressning, vapenbrott, illegal spelverksamhet,<br />
penningtvätt och annan<br />
ekonomisk verksamhet.<br />
Supporter-klubbar<br />
Som underorganisationer till Hells Angels<br />
finns i Sverige Red Devils mc och<br />
Red & White Crew. Dessa styrs av Hells<br />
Angels och fungerar som rekryteringsbas<br />
för moderorganisationen. Utöver<br />
dessa finns det 30-40 andra supporterklubbar<br />
till Hells Angels.<br />
Red Devils finns i dag i USA och<br />
Sverige. De är en officiell supporterorganisation.<br />
I Sverige finns Red Devils<br />
sedan 2001 och nu på tre ställen:<br />
• Trelleborg<br />
• Svenljunga<br />
• Luleå<br />
Sammanlagt har man cirka 50 medlemmar<br />
i Sverige varav mindre än 10 finns i<br />
Svenljunga.<br />
Längst ner i organisationen finns Red &<br />
White Crew som är en officiell supportergren<br />
till Hells Angels. Även denna<br />
sammanslutning styrs av Hells Angels<br />
genom särskilda kontaktmän. Red &<br />
White Crew finns förutom i Göteborg<br />
även i Stockholm och Malmö. I Göteborg<br />
har man cirka 15 medlemmar<br />
varav flertalet är kriminellt belastade.<br />
Kriminell verksamhet<br />
Precis som moderorganisationen och<br />
Red Devils ägnar man sig åt brottslig<br />
verksamhet som narkotikabrott, våldsbrott,<br />
beskyddarverksamhet, rån utpressning,<br />
vapenbrott, illegal spelverksamhet<br />
och penningtvätt.<br />
Tomas Cahier<br />
Foto: LKP/KUT
Foto: Nina Lindhe Tell<br />
Bandidos<br />
Motorcykeln på bilden har ingen anknytning till Hells Angels.<br />
Bandidos är den andra världsomspännande<br />
organisationen med<br />
mc-kriminella.<br />
Bandidos startades på 60-talet i Texas,<br />
USA och kom till Sverige 1995.Bandidos<br />
organisation liknar i stort den i<br />
Hells Angels med fullvärdiga avdelningar<br />
i toppen. Organisationen gäller<br />
både för avdelningar och enskilda<br />
medlemmar:<br />
• President (endast medlem)<br />
• Fullvärdig<br />
• Probationary<br />
• Prospect<br />
• Hang Around<br />
• Supporter<br />
I Sverige finns i dag fullvärdiga avdelningar<br />
i:<br />
• Helsingborg<br />
• Stockholm<br />
• Göteborg<br />
• Helsingborg<br />
• Ludvika<br />
Dessutom finns en prospectklubb i<br />
Halmstad. I Bandidos som i de andra<br />
kriminella gängen ställs mycket höga<br />
lojalitetskrav. Flertalet av medlemmarna<br />
är kriminellt belastade.<br />
Bandidos klubblokal på Marieholmsgatan<br />
134 i Göteborg.<br />
Supporteravdelningar<br />
Diablos mc är Bandidos motsvarighet<br />
till Hells Angels Red Devils och finns i<br />
Malmö. I Göteborg finns Bandidos Xteam<br />
som är motsvarigheten till Red &<br />
White Crew.<br />
Verksamhet<br />
Även för Bandidos handlar det om att<br />
tjäna pengar och det gör man i första<br />
hand genom brottslig verksamhet.<br />
Grova narkotikabrott, grova våldsbrott,<br />
beskyddarverksamhet, rån, utpressning,<br />
vapenbrott, illegal spelverksamhet, penningtvätt<br />
och annan ekonomisk verksamhet<br />
är exempel på vadmedlemmarna<br />
sysslar med.<br />
Tomas Cahier<br />
<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 15<br />
Foto: LKP/KYUT
Domar mot organiserad brottslighet<br />
Länskriminalpolisen i Västra Götaland har under 2005 genomfört ett stort antal brottsutredningar. Under<br />
tiden 1 januari till 31 december har 128 personer dömts till fängelse i sammanlagt 427 år och 11 månader,<br />
fördelade på 53 olika ärenden. Många av dessa personer ingår eller är knutna till kriminella grupperingar<br />
och/eller den grova organiserade brottsligheten.<br />
16 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />
Brott Dömda personer Sammanlagt straff Övrigt<br />
Grov utpressning 050128<br />
mot en restaurangägare i<br />
Göteborg.<br />
Mord alternativt dråpförsök<br />
041128 i Trollhättan. Domen<br />
meddelades 050310.<br />
Grov utpressning 050311 i<br />
Göteborg.<br />
Försök till utpressning och<br />
övergrepp i rättssak 050325.<br />
6 personer.<br />
1 person.<br />
1 person.<br />
2 personer.<br />
11 år och 5 månaders<br />
fängelse.<br />
6 års fängelse.<br />
3 års fängelse.<br />
2 år och 4 månaders fängelse.<br />
Personerna har knytningar<br />
till Bandidos mc i Göteborg.<br />
Knytning till Bandidos X-<br />
Team, Göteborg. Brottet var<br />
riktat mot en polisman.<br />
Personen har knytningar till<br />
Bandidos X-Team i Göteborg.<br />
Personer har anknytningar<br />
till Red & White Crew i<br />
Göteborg.
Brott Dömda personer Sammanlagt straff Övrigt<br />
Grov misshandel 050402,<br />
Stigbergstorget i Göteborg.<br />
Rån och utpressning 050405 i<br />
Göteborg.<br />
Grov stöld och grovt häleri<br />
050618 med knytningar till<br />
Varberg.<br />
Grovt narkotikabrott. Ärendet<br />
påbörjades under 2004. Domarna<br />
i ärendet meddelades<br />
050620.<br />
Grov utpressning 050823 i<br />
Uddevalla.<br />
Grovt skattebrott, bokföringsbrott,<br />
försvårande av skattekontroll<br />
och överträdelse av<br />
näringsförbud under 2004-<br />
2005 i Göteborg.<br />
Grovt narkotikabrott.<br />
Grov misshandel 050427 i<br />
Göteborg.<br />
Grovt narkotikabrott.<br />
11 personer.<br />
2 personer.<br />
5 personer, 2 personer återstår,<br />
en av dem är häktad i<br />
sin utevaro.<br />
9 personer.<br />
3 personer.<br />
1 person.<br />
2 personer.<br />
2 personer.<br />
1 person.<br />
25 år och 10 månaders<br />
fängelse.<br />
5 års fängelse.<br />
8 års fängelse.<br />
42 år och 4 månaders fängelse.<br />
4 år och 10 månaders fängelse.<br />
2 år och 6 månaders fängelse.<br />
20 års fängelse.<br />
1 år och 6 månaders fängelse.<br />
9 års fängelse.<br />
Personerna har knytningar<br />
till högerextremism. Personerna<br />
dömdes för att gemensamt<br />
och i samförstånd<br />
varit delaktiga i brottet.<br />
Personerna har knytningar<br />
till Brödraskapet Wolfpack<br />
och dömdes i Uddevalla<br />
Tingsrätt.<br />
Stölden omfattade jeans<br />
till ett värde av 25 miljoner<br />
kronor. Personerna<br />
har knytningar till Red &<br />
White Crew i Göteborg.<br />
En del av de dömda personerna<br />
har knytningar till<br />
Bandidos X-Team och har<br />
dessutom samarbetat med<br />
litauer.<br />
Personer har knytningar<br />
till Red & White Crew i<br />
Göteborg.<br />
Personen har knytningar till<br />
Hells Angels i Göteborg.<br />
Ett stort parti cannabis<br />
beslagtogs. Ärendet hade<br />
förgreningar med Sverige,<br />
Danmark och Spanien och<br />
var kopplat till Bandidos<br />
mc.<br />
De dömda personerna har<br />
knytningar till mc-gänget<br />
Red & White Crew i Göteborg.<br />
Personen är knuten till<br />
Bandidos X-Team.<br />
Lotta Törnqvist<br />
Foto: Jan Strannegård<br />
<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 17
18 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006
Vittnesskydd – här för att stanna<br />
Personsäkerhetsroteln är viktig<br />
– eller snarare nödvändig – för att<br />
komma åt den grova brottsligheten.<br />
Att erbjuda vittnen skydd<br />
är i många fall enda sättet att<br />
få dem att våga berätta vad de<br />
har sett.<br />
– Vi kan aldrig garantera någons<br />
säkerhet, men vi kan göra ett så<br />
gott jobb som bara är möjligt,<br />
säger chefen för personsäkerhetsroteln.<br />
Personsäkerhetsroteln startades som<br />
en särskild insats inom LKP i februari<br />
2002. Anledningen var ett hedersrelaterat<br />
ärende där det fanns behov av att<br />
skydda bevispersoner. Därefter har fallen<br />
avlöst varandra.<br />
– Vittnesskydd har kommit för att stanna.<br />
Det har visat sig att det är näst in till<br />
omöjligt att bedriva förundersökningar<br />
mot grov organiserad kriminalitet utan<br />
det, konstaterar chefen för personsäkerhetsroteln<br />
som, liksom sina kollegor,<br />
måste skydda sitt namn.<br />
Ett verktyg<br />
Han anser att man ska se personsäkerhetsrotelns<br />
arbete som ett verktyg i<br />
verktygslådan för bekämpningen av den<br />
grova brottsligheten. Det är ett nödvändigt<br />
verktyg som ska användas tillsammans<br />
med spaningsroteln, kriminalunderrättelseroteln<br />
och utredningsroteln.<br />
Man arbetar både med defensiv och med<br />
offensiv personsäkerhet. Den defensiva<br />
handlar framför allt om att göra det<br />
omöjligt för de kriminella att hitta en<br />
bevisperson. Den offensiva används som<br />
skydd för anställda inom rättsväsendet,<br />
där det handlar om att få dem tillbaka<br />
i arbetet så snart som möjligt igen. Då<br />
arbetar man bland annat med att konfrontera<br />
de misstänkta med vad man vet.<br />
Slitsamt men stimulerande<br />
arbete<br />
– Det är ett slitsamt, energislukande men<br />
samtidigt stimulerande och intressant<br />
arbete, säger rotelchefen.<br />
– Våra handläggare blir mor, far, syskon,<br />
spottkopp och allt möjligt för de<br />
personer de skyddar. Bevispersonerna<br />
lever ju under en fruktansvärd press.<br />
De får ofta bryta helt och hållet med<br />
sitt gamla liv och det ställer naturligtvis<br />
stora krav på dem.<br />
Att välja<br />
Rotelchefen har varit med om att skicka<br />
bevispersoner till andra länder för att<br />
börja ett nytt liv. Det är givetvis skrämmande<br />
att tänka sig att lämna allt man<br />
har här hemma, men i de fallen har det<br />
inte funnits mycket val.<br />
Ibland kan det vara svårt att få folk att<br />
våga vittna, trots att man erbjuder dem<br />
skydd. Men alternativet är ofta inte så<br />
mycket bättre:<br />
– Antingen går man till polisen och<br />
ställer upp och vittnar, med allt vad det<br />
innebär. Eller också lever man ett liv<br />
i total ofrihet, säger rotelchefen som<br />
menar att de kriminella gängen utnyttjar<br />
folks rädsla för egen vinning.<br />
– Rädsla är en av människans absolut<br />
starkaste känslor. Rädslan kan slå ut allt,<br />
såväl fysiken som psyket. Vårt jobb blir<br />
att ta bort rädslan och försöka bygga<br />
upp personerna igen. Och insatserna<br />
handlar inte bara om akutskedet utan<br />
också om att ge dem en möjlighet till en<br />
framtid.<br />
Speciella egenskaper<br />
För att kunna arbeta inom personsäkerhetsroteln<br />
krävs det alltså att man själv<br />
blir hemlig. Detta i sin tur kräver ett<br />
starkt psyke och man måste också ha<br />
hög social kompetens för att klara av<br />
jobbet. Stresstålighet, högt säkerhetstänkande<br />
och flexibilitet är andra viktiga<br />
egenskaper för den som kan tänka sig att<br />
arbeta med att skydda bevispersoner.<br />
Nationella särskilda personsäkerhetsarbetet<br />
Från den 1 juli kommer personsäkerhetsarbetet<br />
att likriktas i hela landet.<br />
Ännu är det inte helt klart hur det kommer<br />
att se ut, men den kommer sannolikt<br />
att bli tre-fyra myndigheter som ansvarar<br />
för hela Sverige. Det kommer hädanefter<br />
att heta det Nationella särskilda<br />
personsäkerhetsarbetet.<br />
Malin Sahlström<br />
Foto: Sophia Sånglöf<br />
<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 19
När dröm blir mardröm<br />
Det engelska låneordet trafficking<br />
är ett ord som Thomas Ekman,<br />
kriminalkommissarie vid polismyndigheten<br />
i Västra Götaland,<br />
tycker är vilseledande. Han vill<br />
hellre prata om människohandel<br />
eller sexslavhandel. Det talar om<br />
precis vad det handlar om. Mer<br />
konkret. Mer laddat.<br />
Thomas Ekman anser att det är nödvändigt<br />
att konkretisera människohandeln<br />
för att vi inte ska kunna fjärma oss från<br />
vad det egentligen handlar om; unga<br />
kvinnor som luras till andra länder för<br />
att under vidriga förhållanden säljas som<br />
sexslavar. Traffickinggruppen startade<br />
som ett projekt i februari 2001. Sedan<br />
2005 är gruppen en del av den ordinarie<br />
verksamheten inom polismyndigheten i<br />
Västra Götaland. Ekman, som är ansvarig<br />
för informations-, utbildnings- och<br />
20 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />
metodfrågor samt nätverkandet i traffickinggruppen,<br />
säger att arbetet gick<br />
tungt i början.<br />
– Vi skulle spana på ett helt nytt sätt.<br />
Bevisen som vi letade efter var av ett<br />
annat slag än inom annan spaningsverksamhet<br />
och den här typen av brottslighet<br />
var helt ny.<br />
Nätverk<br />
År 2005 startade utvecklingspartnerskapet<br />
Samverkan mot trafficking. Det är<br />
ett samarbete där myndigheter, enskilda<br />
organisationer, kyrkliga samfund, museer<br />
och universitet ingår. Samarbetet<br />
kommer att pågå under tre år. EU-projektet<br />
har målet att skapa bättre och effektivare<br />
rutiner för att skydda människohandelns<br />
offer och få hallickarna och<br />
sexköparna åtalade och dömda. Ekman<br />
säger att detta är en väldigt viktig del i<br />
arbetet mot människohandeln.<br />
– Ett nätverk behövs för att flickorna ska<br />
lita på oss. Vi måste ha ett enat budskap<br />
och framstå som en enad front. De<br />
försöker ofta hitta anledningar att inte<br />
tro på oss eftersom de tappat tilltron till<br />
människor överlag.<br />
Fel fokus<br />
Han delar med sig av sina tankar kring<br />
att det fokuseras för mycket på offren,<br />
det vill säga de unga kvinnor som kommer<br />
från andra länder till Sverige för att<br />
sedan säljas. Med detta menar han inte<br />
att dessa unga kvinnor ska lämnas vind<br />
för våg. Mycket arbete läggs ned på att<br />
hjälpa dem här på plats för att de sedan<br />
ska kunna återvända hem under värdiga<br />
förhållanden. Det han vill lyfta fram är<br />
att detta arbetet tyvärr inte innebär att<br />
problemet försvinner.<br />
– För att få till stånd en riktig skillnad<br />
i samhället behöver vi ta de som säljer
och de som köper dessa kvinnor. Vi<br />
måste fokusera på förövarna; hallickarna<br />
och sexköparna. Det är sexköparna som<br />
gör människohandeln möjlig.<br />
Snabba pengar<br />
Det är pengar det handlar om. Snabba<br />
pengar. Hallickarna är kopplade till en<br />
grov organiserad brottslighet som rör<br />
sig även utom Sveriges gränser. Det är<br />
narkotika- och vapenhandel samt annan<br />
kriminell verksamhet som sprids som<br />
ringar på vattnet kring människohandeln.<br />
Sexköparen är en del av detta. Han<br />
finansierar det hela och gör det möjligt.<br />
Han poängterar ett flertal gånger hur<br />
viktigt det är att vara konkret när det<br />
talas om människohandel.<br />
– Man pratar ofta om det på för hög<br />
nivå. Jag pratar om lukter, smaker<br />
och smärta. Flickorna får svårt att till<br />
exempel äta på grund av det de utsätts<br />
för. Ärenden i Göteborg visar att de kan<br />
bli sålda upp emot 15 gånger per dygn.<br />
Förstå vad detta gör med en människa.<br />
Det är viktigt att vi talar klarspråk.<br />
Hon som säljs<br />
Det är oftast unga kvinnor strax över 18<br />
år som kidnappas eller luras till Sverige.<br />
<strong>Polisen</strong> har hittills inte träffat på någon<br />
ung man som sålts, men migrationsverket<br />
har vid något tillfälle givit uttryck<br />
för en misstanke om detta. Det är svårt<br />
att hitta bevis.<br />
Många av de unga kvinnorna har försvunnit<br />
under spaningstiden, vilket kan<br />
betyda att hallicken har sålt dem igen.<br />
– Kvinnan är som en vara som kommer<br />
på lördag… En ny hallick annonserar<br />
ut henne på internet igen. Han vill ha<br />
in henne i verksamheten så fort som<br />
möjligt för att få tillbaka de pengar han<br />
betalat för henne, säger Ekman.<br />
Hallicken är ofta en man från kvinnans<br />
hemland, men även kvinnor agerar hallickar.<br />
Kvinnor som en gång själva har<br />
blivit sålda men som nu gör detta för att<br />
slippa.<br />
Sexköparen å sin sida rättfärdigar det<br />
han gör genom att säga att kvinnorna<br />
vill detta. Men sanningen är den att<br />
de måste se villiga ut. De tvingas göra<br />
”ett bra jobb”. Detta innebär att det ska<br />
verka som att det de gör är deras högsta<br />
önskan. Då deras högsta önskan var att<br />
få ett bättre liv.<br />
Tyskland och fotbolls-VM<br />
Det går inte att jämföra Göteborgs EM i<br />
friidrott med Tysklands fotbolls-VM om<br />
vi pratar om människohandel. Tyskland<br />
har inte vår sexköpslag – de har statliga<br />
bordeller. Problemet är så mycket större<br />
där. Rikspolischefen har kritiserat Tyskland<br />
i den här frågan under ett internationellt<br />
möte. Med bakgrund av bland<br />
annat detta vill den svenska polisen<br />
jobba hårt mot människohandeln under<br />
friidrotts-EM i Göteborg. Sverige ska<br />
föregå med gott exempel.<br />
Ekman säger att det är tur att vi i<br />
Sverige har både sexköpslagen och<br />
lagen om människohandel, men konstaterar<br />
att det ändå är svårt att komma<br />
åt den här typen av kriminalitet. Det är<br />
svårare för en hallick att verka här än<br />
i till exempel Norge och Danmark där<br />
lagstiftningen ser annorlunda ut. Men<br />
det faktum att sexslavhandeln sker i det<br />
fördolda gör att den är svår att komma<br />
åt.<br />
Sverige vill vara en förebild i jobbet<br />
med detta och ligger trots allt i framkant<br />
vad gäller lagstiftningen kring människohandeln.<br />
Därför är det också extra<br />
viktigt att <strong>Polisen</strong> under friidrotts-EM<br />
visar att det är ett prioriterat arbete.<br />
– Det krävs en internationell vakenhet<br />
kring detta för att det på sikt ska ge de<br />
resultat man inom traffickinggruppen<br />
eftersträvar.<br />
<strong>Polisen</strong>s arbete under<br />
friidrotts-EM<br />
Det som gör arbetet under EM extra<br />
svårt är att det är under en begränsad tid.<br />
Hur ska <strong>Polisen</strong> hinna få fast hallickarna<br />
och sexköparna? Hur ska de hinna<br />
skaffa bevis under en period av en till<br />
två veckor? Ekman berättar att de har<br />
fått extra resurser i form av en åklagare<br />
från Internationella åklagarkammaren<br />
som kommer att vara i beredskap under<br />
hela tvåveckorsperioden. Dessutom<br />
försöker <strong>Polisen</strong> störa verksamheten<br />
genom att sätta fokus på sexköpare och<br />
hallickar. Exakt hur <strong>Polisen</strong> går till väga<br />
kan Ekman inte berätta, men en viktig<br />
bit är att identifiera de olika sätten som<br />
hallicken marknadsför sina så kallade<br />
varor på. Merparten marknadsförs på<br />
internet, men det kan även ske utanför<br />
porrklubbarna i stan. Taxibilar, pubar,<br />
barer, hotell är andra arenor.<br />
Under EM får traffickinggruppen hjälp<br />
av Rikskriminalpolisen i övervakandet<br />
av annonserna på internet. Dessutom<br />
arbetar <strong>Polisen</strong> mycket med tips. <strong>Polisen</strong><br />
har haft, och kommer att ha fler, informationsträffar<br />
för hotellpersonal inför<br />
EM. De är nyckelpersoner och det är<br />
viktigt att öka deras medvetenhet så att<br />
de vet vilka saker de ska uppmärksamma<br />
på hotellen. De måste våga tro på det<br />
de ser.<br />
Tre mål<br />
<strong>Polisen</strong> har tre konkreta mål. De ska<br />
informera om sexslavhandeln. Vilka är<br />
offren, vilka är hallickarna och sexköparna?<br />
Detta för att få omgivningen att<br />
förstå vad det handlar om. <strong>Polisen</strong> är<br />
beroende av tips och för att kunna lämna<br />
tips måste till exempel en hotellreceptionist<br />
veta vad han eller hon ska uppmärksamma.<br />
Det andra målet är att stödja och skydda<br />
offret. Att hjälpa den unga kvinnan så<br />
fort som möjligt. Först här i Sverige<br />
och sedan med att få ett skyddat boende<br />
i sitt hemland. Det tredje målet är att<br />
fånga och lagföra hallickarna och även<br />
sexköparna.<br />
En dröm i kras<br />
För varje kvinna som luras till andra<br />
länder under förespeglingen om ett<br />
bättre liv är detta en personlig tragedi.<br />
De kommer från fattiga hemförhållanden,<br />
ofta från länder i Östeuropa. Det är<br />
inte svårt att förstå att de hyser en längtan<br />
efter ett liv med fler möjligheter än<br />
vad de kunnat finna på hemmaplan. När<br />
utredningen är slutförd och förövarna<br />
förhoppningsvis dömda vill flickorna<br />
ändå oftast hem.<br />
– Hemma är ändå hemma för de allra<br />
flesta, säger Ekman.<br />
Sophia Sånglöf<br />
Foto: Anna Andreasson<br />
<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 21
Funktionalitet i Skår<br />
I Skår i östra Göteborg har gränspolisen,<br />
hundpolisen, piketpolisen<br />
och trafikpolisen flyttat in i nya<br />
lokaler. Byggnaden som myndigheten<br />
har övertagit efter Ericsson,<br />
är väl genomtänkt och polisen<br />
har bara behövt göra smärre<br />
förändringar för att anpassa den<br />
efter den egna verksamheten.<br />
Ett parkeringshus har tagits bort<br />
och ersatts av en byggnad som<br />
innehåller garage, förråd och<br />
hundkennel.<br />
Fri passage<br />
Principen för planeringen av utrymmena<br />
i huset kommer även att gälla för det<br />
ombyggda Rättscentret vid Ernst Fontells<br />
plats. Receptionen är placerad i den<br />
centrala delen av byggnaden. Härifrån<br />
hänvisas ”vänliga” besök till den vänstra<br />
delen av huset medan ”fientliga” besök<br />
tas emot i husets högra del.<br />
Allmänheten ska egentligen bara besöka<br />
Skår när de har invändningar gällande<br />
parkeringsböter. Trots detta hittar emellanåt<br />
en och annan anmälan från allmänheten<br />
hit.<br />
22 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />
Synergier och gemenskap<br />
Husets hjärta utgörs av en stor, trevligt<br />
inredd ljusgård. Ljusgården fungerar<br />
som gemensamt kök, fikarum och<br />
matsal för alla fyra enheterna. Här<br />
finns möjlighet att skapa synergier och<br />
gemenskap samtidigt som utformningen<br />
i etager gör att både större och mindre<br />
grupper kan sitta relativ avskildhet. Under<br />
den personalfest man hade i början<br />
av året var man 120 sittande och ändå<br />
upplevdes det inte som trångt.<br />
Det är ännu inte helt klart hur alla rum<br />
ska användas. Man skyndar långsamt<br />
hellre än inreder allt med en gång. Just<br />
nu pågår till exempel inredning av<br />
lokaler för PKCs personal och för passkontroll.<br />
Det finns dessutom möjlighet<br />
att växa i huset i framtiden då det finns<br />
bygglov för ytterligare två våningar.<br />
Avdelningen med de 14 förhörsrummen<br />
ligger separat i huset. Främst är det trafikpolisen<br />
som använder rummen men<br />
här finns även rum för förhör i utlänningsärenden.<br />
De rummen har gott om<br />
plats för tolkar och stora grupper, t ex<br />
familjer som är förvarstagna.<br />
Modern kennel<br />
Kenneln är tillsammans med garaget och<br />
vissa förrådsutrymmen inrymda i den<br />
tillbyggda delen av huset och uppfyller<br />
jordbruksverkets krav. Här finns rum där<br />
hundarna kan vistas en och en och varifrån<br />
de själva kan bestämma om de ska<br />
vara ute eller inne. I kenneln finns även<br />
en ”burkbana” där hundarna kan träna<br />
sitt luktsinne på olika substanser.<br />
Även i garaget är planeringen funktionell<br />
och hundförarnas bilar är placerade<br />
i direkt anslutning till kenneln. Piketens<br />
fordon står parkerade närmast piketens<br />
förvaringsutrymmen och här finns<br />
möjlighet till avspolning och tork av<br />
utrustning.<br />
Invigningsfestligheter<br />
När man tog huset i besittning beslöts<br />
det om tre olika invigningskalas en invigning<br />
som hölls i februari, en fest för<br />
de anställda i huset samt ett öppet hus<br />
för de boende i närmiljön. De två första<br />
är avklarade men den tredje återstår. När<br />
den blir av avgör personalen själv.<br />
Marie Åhman<br />
Foto: Sophia Sånglöf<br />
Trevlig sommar<br />
önskar redaktionen!
Hälsokoordinator Christina Lind Domstad.<br />
Hälsa – en gemensam resurs<br />
”Hälsa är att må bra – och att ha<br />
tillräckliga resurser för att klara av<br />
vardagens krav och för att kunna<br />
förverkliga sina personliga mål.”<br />
Denna definition på hälsa tycker Christina<br />
Lind Domstad ger hälobegreppet en<br />
positiv framtoning. I den definitionen<br />
ses hälsan som en resurs och ett egenvärde<br />
och inte ett mål i sig. Hälsa ska<br />
ses som ett verktyg för att vi ska kunna<br />
jobba bra. Som länets nya hälsokoordinator<br />
är hennes uppdrag att bygga<br />
infrastrukturen för hälsa och friskvård i<br />
vår organisation.<br />
Mer än kost och motion<br />
En del kanske förknippar hälsa med<br />
pausgympa och bananer, men det är så<br />
mycket mer än bara kost och motion.<br />
– Den har fler dimensioner än så och är<br />
en förutsättning för att vi ska kunna göra<br />
ett bra arbete, säger Christina Lind.<br />
Christina är polis i botten, men har vidareutbildat<br />
sig till hälsovetare i Vänersborg,<br />
på programmet i Hälsopromotion.<br />
Christina ser hälsa som en strategisk<br />
fråga som spelar en central roll i vår<br />
verksamhet där friskvården är en del i<br />
det strategiska hälsoarbetet.<br />
– Jag kände att jag ville jobba med friska<br />
människor. Jag vill skapa möjligheter<br />
och förutsättningar för folk att kunna<br />
göra hälsosamma val, säger Christina.<br />
Jag vill att hälsoarbetet blir en naturlig<br />
del och inte uppfattas som något extraarbete<br />
eller ”måste”, säger hon.<br />
Hälsobefrämjande arbete<br />
Arbetsplatsen har en central roll i de<br />
flesta människors liv. Man tillbringar<br />
en stor del av dygnets vakna timmar<br />
där, och därför faller det sig naturligt att<br />
arbetsplatsen får en avgörande roll i skapandet<br />
av normer, attityder och livsstil.<br />
Därmed tror Christina att ett hälsobefrämjande<br />
arbete på jobbet är viktigt<br />
både för individen, gruppen och organisationen<br />
i stort. Arbetsgivaren kan skapa<br />
jordmån för en bra och effektiv verksamhet<br />
genom att skapa förutsättningar<br />
för medarbetarna så att de uppmuntras<br />
till fysisk aktivitet och en positiv livsstil,<br />
både på arbetet och i privatlivet. Hälsa<br />
är var och ens ensak, men på arbetsplatsen<br />
är hälsan en gemensam resurs<br />
som är avgörande för organisationens<br />
prestation.<br />
Hälsopolicy<br />
– Hälsa är viktigt för alla, men kanske<br />
extra viktigt i såna yrken som polis, där<br />
du har mycket närkontakt med andra<br />
människor, menar Christina.<br />
Hennes roll under 2006 blir att bygga<br />
infrastrukturen för hälsa och friskvård,<br />
något som är nödvändigt för ett fortsatt<br />
kontinuerligt strategiskt hälso- och<br />
friskvårdsarbete. En viktig del i arbetet<br />
blir att ta fram en hälsopolicy som sedan<br />
är tänkt att fungera som ett ramverk för<br />
ett kontinuerligt framtida hälsoarbete i<br />
myndigheten.<br />
Friskfaktorer<br />
Det traditionella arbetsmiljöarbetet<br />
syftar till att förebygga och förhindra<br />
ohälsa, men det ökar inte hälsan,<br />
menar Christina. För att öka hälsan på<br />
arbetsplatsen måste man identifiera de<br />
friskfaktorer som kan spela en viktigt<br />
roll i ett promotivt hälsoarbete. Några<br />
faktorer kan vara; ett öppet arbetsklimat,<br />
balans mellan arbete och fritid, tydlig<br />
målsättning, förtroende för ledningen<br />
och varierande arbetsuppgifter, möjligheter<br />
att påverka, framtidstro.<br />
PO1, PO2 och PO3 har alla startat upp<br />
friskvårdsarbete i olika omfattning, och<br />
det arbetet fortsätter i länet. Christina<br />
vill att fler hälsoinspiratörer ska utbildas,<br />
och att även cheferna ska genomgå<br />
en liknande utbildning.<br />
– Chefernas roll är väldigt viktig. Annars<br />
funkar det inte i längden, menar<br />
Christina.<br />
Maria Hällqvist<br />
Foto: Maria Hällqvist<br />
<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 23
Foto: Jan Strannegård<br />
Tänk att få patrullera<br />
i ljusa khakibyxor!<br />
Vissångaren Bengt Sändh sjöng<br />
en gång ”Nu är den f-rbannade<br />
sommar´n här - en obeskrivlig<br />
plåga. Svettig och dammig och<br />
arg och tvär, torteras jag av<br />
mygg.” Nog är det så ibland men<br />
för det allra mesta är sommaren<br />
underbar. Även om man tvingas<br />
vara i tjänst som polis.<br />
Ofta är det mer att göra under sommarahalvåret,<br />
men det blir också många trevliga<br />
tillfällen och folkliga arrangemang<br />
där polisen medverkar.<br />
Semestertid och fritidsaktiviteter radas<br />
upp i långa banor. Det gäller att hinna<br />
med mellan passen. Det är en stressig<br />
men rolig tid. En stilla grillafton med<br />
familjen på altanen eller en regning<br />
tältsemester på en camping. Vraka och<br />
välj. Kanske en stor konsert med någon<br />
känd artist på en idrottsplats. Eller, som<br />
här i Strömstad, en fantastisk konsert<br />
med Janne Schaffer i kyrkan. Sommarmusiken<br />
i kyrkan med 4 – 5 konserter<br />
24 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />
i veckan är en god början på kvällen<br />
innan man tar en uteservering i besittning.<br />
Semesterproblem<br />
EM i Friidrott ställer till det för årets<br />
semesterfirare. Men kanske ännu mer<br />
för planerarna. Den övriga tiden på sommaren<br />
ska vi ha möjlighet att ta ut den<br />
lagstadgade rätten. Det betyder cirka<br />
50 procent frånvaro per sommarmånad.<br />
Huvaligen. Måtte inte himlen ramla ned.<br />
Men vi ska klara av det. Bara inte värmen<br />
blir allt för besvärlig. Våra nuvarande<br />
uniformering ser varm och svettig<br />
ut. Mörka kläder som kräver en reflexväst<br />
för att vi ska synas. Min personliga<br />
uppfattning är att ”kravalluniformen”<br />
är ful och provocerande. Hur mycket<br />
stiligare och mer tillmötesgående är det<br />
inte att uppträda i våra ljusblå skjortor<br />
och vanliga byxor?<br />
I juni 2005 invigdes den nya Svinesundsbron<br />
mellan Sverige och Norge.<br />
Som vanlig besökare kunde jag konsta-<br />
Foto: Tage Ödlund<br />
Svensk och norsk polis vid invigningen<br />
av Svinesundsbron.<br />
tera skillnaden på uniformering mellan<br />
svensk och norsk polis. Norrmännen<br />
hade ljus skjorta och byxor medan<br />
svenskarna gick i den svarta insatsmunderingen.<br />
Detta var en folkfest och inga<br />
tillstymmelser till oroligheter mitt på<br />
dagen. Både svenska och norska kungafamiljen<br />
var på plats och folk var glada<br />
över att en trafikpropp var upplöst.<br />
Svartklädda stenansikten<br />
Visserligen kanske insatsmunderingen<br />
är praktisk med alla sina fickor att stoppa<br />
saker i. Men behöver man ha med sig<br />
så mycket? Vad man behöver kan finnas<br />
i bilen. Ibland ser man på TV ”gamla”<br />
filmer från olika evenemang, firanden<br />
av olika slag. Man ser prydliga poliser i<br />
ljusblå skjortor, kanske vit skärmmössa<br />
och glada leenden. Nu för tiden ser<br />
man mest svartklädda stenansikten med<br />
svarta handskar på sig. Kanske är de<br />
rädda för att ta någon vanlig människa i<br />
hand utan handskar?<br />
Tänk dig vilken skön känsla det skulle<br />
vara att under den varmaste sommardag<br />
få patrullera i ljusa khakibyxor, kortärmad<br />
skjorta och en skärmmössa mot<br />
solen. Bara tanken svalkar. Leendet från<br />
den du möter når ända fram, och alla du<br />
möter är inte busar som bara väntar på<br />
att gripas. Säkerligen kommer ett sådant<br />
framträdande/uppträdande att stärka polisens<br />
aktier hos den breda allmänheten.<br />
Tage Ödlund
Polisminnen<br />
efterlyses!<br />
I början av 1950-talet genomfördes en landsomfattande insamling<br />
av polisminnen där poliser uppmanades att skriftligt berätta om sitt<br />
liv och arbete. I början av 1990-talet genomfördes ännu en minnesinsamling.<br />
Vid båda tillfällena gavs en bok med ett urval av berättelserna<br />
ut.<br />
Nu är det dags för en ny minnesinsamling. Vi vänder oss till dig som har arbetat<br />
eller som nu arbetar som polis eller civilanställd inom polisen och efterlyser dina<br />
minnen av det vardagliga arbetet.<br />
Välj ett eller flera av följande teman<br />
• Förstatligandet av <strong>Polisen</strong> 1965.<br />
Vad innebar det att polisen gick från kommunal till statlig regi? Hur påverkades<br />
ditt arbete?<br />
• Organisationsförändringar inom <strong>Polisen</strong>.<br />
Vilka erfarenheter har du av organisationsförändringar, t.ex. närpolisreformen.<br />
Vad har de inneburit för ditt arbete?<br />
• Kvinnliga poliser.<br />
Antalet kvinnliga poliser ökar. De första kvinnliga ordningspoliserna anställdes i<br />
slutet av 1950-talet. Hur var och är inställningen till kvinnliga poliser från allmänheten<br />
och från kriminella? Hur var och är relationen mellan kvinnliga och manliga<br />
kollegor, poliser såväl som civilanställda?<br />
• Ett väl utfört polisarbete.<br />
Vad anser du vara ett gott polisarbete? Vilka förutsättningar eller hinder finns för att<br />
utföra ett bra arbete? Hur har detta förändrats? Hur påverkas arbetet av krav inifrån<br />
och utifrån, från polisledning, massmedier och allmänhet?<br />
• Poliser i utlandstjänst.<br />
Den svenska polisen har i olika tider och sammanhang arbetat utomlands, bland<br />
annat med att bygga upp andra länders polisverksamhet. Beskriv erfarenheterna av<br />
sådant arbete, till exempel genom att beskriva förutsättningar och uppdrag, skillnader<br />
och likheter.<br />
Presentation av dig själv<br />
I minnesinsamlingen är vi intresserade av en kort presentation av dig själv. Skriv<br />
ditt namn, födelseår och födelseort, bakgrund, uppväxt och utbildning, bostadsort,<br />
civilstånd, eventuell nuvarande befattning och arbetsplats samt varför du ville<br />
arbeta inom <strong>Polisen</strong>.<br />
De skrivna minnena kommer att bevaras för forskning och som underlag för utställningar<br />
i det nya Polismuseet på Gärdet i Stockholm. Eventuellt kommer en del<br />
berättelser att publiceras, naturligtvis med författarnas tillstånd.<br />
Vi vill gärna ha ditt bidrag så fort som möjligt, dock senast den 15 augusti 2006.<br />
Bidraget skickas till:<br />
TAM-arkiv, Grindstuvägen 48-50, 167 33 Stockholm<br />
Frågor?<br />
Carl-Johan Cronlund<br />
intendent, Polismuseet<br />
carl-johan.cronlund@rps.police.se<br />
Tel: 08 - 401 90 63, 070 - 651 90 63<br />
Mats Greiff<br />
professor, Malmö högskola/Arbetslivsinstitutet<br />
mats.greiff@lut.mah.se<br />
Tel: 040 - 665 80 26, 040 - 60 95 30<br />
Ann Kristin Carlström<br />
forskningschef, Arbetets museum<br />
annkristin.carlstrom@arbetetsmuseum.<br />
se Tel: 011 - 23 17 22<br />
Arbetets museum, Polismuseet, Polisförbundet,<br />
Arbetslivsinstitutet/Malmö<br />
högskola, Tam-Arkiv<br />
<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 25<br />
Foto: Nina Lindhe Tell
26 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006
Profilen<br />
Anette – första kvinnliga näpochefen i länet<br />
<strong>Polisen</strong> i Vänersborg har fått en<br />
ny chef och Västra Götaland har<br />
fått sin första kvinnliga näpochef.<br />
För Anette Frykler är det däremot<br />
inget nytt att vara första kvinnan<br />
på jobbet - det var hon redan<br />
när hon började som hundförare<br />
i Älvsborgs län.<br />
Det är en glatt leende Anette Frykler<br />
som tar emot mig på sitt nya kontor i<br />
Vänersborg. Bokhyllorna gapar tomma,<br />
men det känns som att det inte ska bli<br />
några problem för Anette att fylla sin<br />
nya vardag med både arbete och nya<br />
böcker i bokhyllan. Hon utstrålar glädje<br />
och entusiasm.<br />
Bred bakgrund<br />
Efter att ha gått ut Polisskolan 1983<br />
spenderade Anette fem år i Uddevalla,<br />
för att sedan flytta till Trollhättan på<br />
grund av kärleken. Hennes man är<br />
också polis och numera utredningschef<br />
i Uddevalla. 1990 gick hon hundförarutbildningen<br />
för att sedan arbeta som<br />
hundförare i tio år. Därefter blev det fem<br />
år på Krimjouren, och nu senast har hon<br />
arbetat som adjutant på länspolismästarens<br />
sekretariat i ett års tid.<br />
– Det är ett år som har gett mig väldigt<br />
mycket. Framför allt har jag fått ett<br />
vidare perspektiv och en bredare syn på<br />
verksamheten i stort, som jag känner att<br />
jag kan ha stor fördel av i mitt nya jobb,<br />
säger Anette.<br />
Nya utmaningar<br />
En av fördelarna med att jobba på en<br />
mindre ort tycker hon är att man är färre<br />
som jobbar närmare varandra, och att<br />
det då är lättare att skapa sig egna rutiner.<br />
De två första veckorna på den nya<br />
arbetsplatsen har varit en störtdykning<br />
in i verksamheten, och nya utmaningar<br />
väntar redan runt hörnet. Mängdbrottsmålen<br />
som RPS har satt upp är ett<br />
exempel.<br />
Konkreta mål<br />
– Det handlar om att vi ska snäppa upp<br />
oss litegrann och bli lite effektivare på<br />
att utreda vardagsbrott, säger hon. Hon<br />
är övertygad om<br />
att polisen har<br />
kapacitet att klara<br />
av såväl mängdbrotten<br />
som de<br />
nationella målen,<br />
men att det gäller<br />
att fokusera på<br />
rätt saker.<br />
– En polis behöver<br />
konkreta mål<br />
att sträva mot, att<br />
få veta ”vad är det<br />
egentligen mitt<br />
uppdrag gäller?”<br />
tror Anette, som<br />
menar att man får<br />
ett bättre resultat<br />
när medarbetaren<br />
vet vad som förväntas<br />
av honom/<br />
henne.<br />
Framgångsfaktor<br />
Som näpochef finns det flera saker hon<br />
vill åstadkomma. Framför allt ser hon<br />
möjligheten att kunna påverka och<br />
engagera personalen som något positivt.<br />
I sitt chefskap strävar hon efter att<br />
vara delaktig och intresserad - ta del av<br />
verksamhetsresultatet och analysera.<br />
Försöka hitta former för lösningar.<br />
– Jag tycker vi är så dåliga på att kom-<br />
Namn: Anette Frykler<br />
Ålder: 44<br />
Yrke: näpochef Vänersborg<br />
Bor: Trollhättan<br />
Familj: man och två barn<br />
Äter gärna: pasta<br />
Dricker: vatten<br />
Läser just nu: arbetsrätt<br />
På fritiden sysslar hon med:<br />
power-yoga<br />
Tre ord som beskriver Anette:<br />
problemlösare, självständig,<br />
lättsam<br />
municera vad vi vill göra. Bra kommunikation<br />
är en framgångfaktor, säger<br />
hon. Hon tycker att en bra chef måste<br />
vara tydlig och kunna delegera.<br />
Lyckligt lottad<br />
När jag frågar henne om hon tror att det<br />
är tuffare för en kvinna att vara näpochef<br />
än för en man, svarar hon:<br />
– Jag tror inte att arbetsuppgifterna i<br />
sig är tuffare för en<br />
kvinna än dom är<br />
för en man, utan att<br />
en kvinna, förutom<br />
ansvaret för sitt<br />
jobb, även tar på sig<br />
för mycket arbete i<br />
hemmet, och att den<br />
totala arbetsbördan<br />
då kan bli tyngre för<br />
en kvinna.<br />
Skönt att<br />
bara vara<br />
S ommaren kommer<br />
Anette att tillbringa<br />
i husvagnen vid<br />
kusten. Familjen<br />
kommer också att<br />
vara en hel del tid<br />
i Norrköping, där<br />
barnen är på läger i<br />
sommar. Hon längtar inte efter att resa<br />
utomlands, eftersom hon tycker att det<br />
är så vackert här hemma i Sverige.<br />
– Jag tycker det är så skönt att bara<br />
vara! säger hon med ett leende.<br />
Maria Hällqvist<br />
Foto: Maria Hällqvist<br />
<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 27
Korsord Äntligen<br />
28 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />
sommar!<br />
Vad passar bättre än ett korsord när man ligger under en<br />
parasoll på stranden, tar en fika på sin balkong, eller sitter<br />
på tåget på väg till släkt och vänner på semestern.<br />
Varsågoda - här är sommarens ”kryss”.
Ett stort grattis till förra numrets kryssvinnare!<br />
1:a pris, två biocheckar:<br />
Therry Blomén, Hunnebostrand<br />
2:a pris, två biocheckar:<br />
Sture Myrman, Skövde<br />
3:e pris, en biocheck:<br />
Maja Rådemar<br />
Namn: ..................................................................<br />
Adress: ..................................................................<br />
Postnr: ...................................................................<br />
Ort: ...................................................................<br />
Redaktionen tillhanda senast<br />
den 15 september 2006.<br />
<strong>Länsmannen</strong> / Korsord<br />
Box 429<br />
401 26 Göteborg<br />
<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 29
Jennie Mellbin/Chefsjurist.<br />
Uppskattat projekt<br />
I skärgården bedriver sjöpolisen<br />
och närpolisen ett projekt som<br />
syftar till att ändra trafikbeteendet<br />
på Donsö och Styrsö. Nu syns<br />
resultatet av arbetet och boende<br />
på öarna har hört av sig till polisen<br />
och utryckt sin uppskattning.<br />
Dan Gerefalk vid närpolisen i Frölunda<br />
har tillsammans med sjöpolisen tagit<br />
fram en handlingsplan där man slår fast<br />
riktlinjerna för hur projektet ska bedrivas.<br />
– Frölundapolisen har inte själva möjlighet<br />
att ha så regelbundna kontroller ute<br />
på öarna, så det har varit ett mycket<br />
lyckat samarbete för båda parter, menar<br />
Dan.<br />
Projektet har nu rullat på i två år och<br />
främst varit inriktat på trafikbeteendet<br />
på Donsö och Styrsö. På dessa öar får<br />
man endast köra mopeder och arbetsfordon<br />
med dispens.<br />
– Respekten för trafikreglerna var inte<br />
så bra och det inträffade en del otrevliga<br />
olyckor.<br />
Trafikkontroller<br />
Tillsammans med bl a vägföreningar har<br />
polisen hanterat problemen med trafikbeteendet.<br />
30 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />
Jennie Mellbin<br />
– ny chefsjurist<br />
Den 1 mars i år fick myndigheten sin första chefsjurist. Hon heter<br />
Jennie Mellbin och är utbildad domare.<br />
Jennie kommer närmast från Uddevalla Tingsrätt där hon suttit som rådman i två<br />
år. Tidigare arbetade hon som utredningssekreterare för justitiedepartementet.<br />
Jennie kommer framför allt att fungera som ett stöd för ledningen i olika juridiska<br />
frågor som kan uppstå på ledningsnivå. I dagarna håller hon på med arbetet kring<br />
bildandet av vår nya rättsenhet.<br />
Bengt-Lennart Albinsson/Sjöpolisbefäl.<br />
– Sjöpolisens har gjort trafikkontroller<br />
i samband med fotpatrullering på öarna.<br />
Det vi främst har tittat på är att fordonen<br />
är rätt utrustade med ljus och att förare<br />
och passagerare använder hjälm. Man<br />
har även gjort regelbundna LAU – prov<br />
vilket har lett till en avsevärd förbättring.<br />
<strong>Polisen</strong> har även haft information<br />
i skolorna för att informera eleverna om<br />
vilka regler som gäller, berättar Bengt-<br />
Lennart Albinsson, sjöpolisbefäl.<br />
Förbättrat beteende<br />
Information, samverkan och rapportering<br />
har gett resultat. Nu märks en<br />
avsevärd förbättring av trafikbeteendet<br />
på öarna vilket förhoppningsvis även<br />
ska avspegla sig i olycksstatistiken.<br />
Jan Strannegård<br />
Foto: Jan Strannegård<br />
Maria Hällqvist<br />
Foto: Maria Hällqvist<br />
Piketen utbildas<br />
Under trafiksäkerhetsåret har<br />
piketen startat en grundutbildning<br />
i bilkörning. Utifrån ett säkerhetsperspektiv<br />
har vi konstaterat att<br />
det finns brister i körtekniken och<br />
säkerhetskontrollen av våra fordon.<br />
Endagsutbildningen innehöll bland<br />
annat bromsövningar, slalomkörning,<br />
manövergårdsträning och<br />
säkerhetskontroll före körning.<br />
Piketen försöker alltid vara säkerhetsmedvetna.<br />
Dessutom är det<br />
viktigt att vi är föredömliga i trafiken<br />
vilket ger oss ett stort förtroende<br />
hos allmänheten. Det gäller att vara<br />
proffsig i alla lägen!<br />
Under hösten 2005 genomförde vi<br />
tillsammans med piketgrupperna<br />
i Stockholm, Malmö och LKP en<br />
pilotutbildning i fordonsstopp.Vi<br />
fortsätter med denna typ av utbildning<br />
senare i år.<br />
Fredric Rydh<br />
Utbildningsansvarig,<br />
piketen
Tack<br />
Ett stort tack till alla ni arbetskamrater som<br />
jag haft förmånen att jobba med under mina<br />
40 år vid <strong>Polisen</strong>. Tack för all uppvaktning vid<br />
min pensionsavgång den 30 april 2006.<br />
/ Bo Carlsson<br />
pkomLOP/TUA<br />
Tack för all omtanke, vackra ord och kramar<br />
i samband med min make och våran pappas<br />
bortgång.<br />
Ingbritt, Marie och Mikael Frödell<br />
Jag vill framföra ett stort TACK till all personal<br />
hos <strong>Polisen</strong> i Lidköping för den mycket<br />
trevliga och välarrangerade avskedsfesten i<br />
samband med min pensionering.<br />
Vill även tacka personalen på FVA för att<br />
jag fått besked i gor tid och kunnat ”landa”<br />
efter 40 år, 1 månad och 14 dagar.<br />
Sänder även en hälsning till alla medarbetare<br />
som jag lärt känna och haft samarbete<br />
med under mina år hos <strong>Polisen</strong>.<br />
5362 Gunnar Borg<br />
Före detta närpolis, numera ”tidsdisponent”<br />
Nu är jag äntligen färdig med min fil. kand!<br />
Vill härigenom tacka alla mina arbetskamrater<br />
och andra som stöttat mig med glada<br />
tillrop och intresserade frågor, under mina<br />
tre år på Högskolan i Borås. Det har betytt<br />
mycket för mig att känna ert stöd, då det varit<br />
jobbigt ibland.<br />
Hälsningar Monica Wallenius LKC<br />
Delta 331!<br />
När vi varit nere i Göteborg har det ju mest<br />
varit stök/bråk men.. ibland kommer det små<br />
bevis som visar att vi har ett bra signalvärde<br />
till allmänheten inom gruppen.<br />
Idag kom det ett brev från Göteborg där<br />
vi fick ett tack för vårt arbete på kortegen.<br />
Tacket innehöll även en teckning. De önskade<br />
oss också en Glad Sommar.<br />
För de som inte var med på detta uppdrag<br />
så var det så att vi visade vår buss för 2 barn<br />
som hette Linn och Daniel när vi väntade i<br />
korsningen på att kortegen skulle komma.<br />
Att de sedan åt upp Johannas godispåse må<br />
ju vara hänt!!<br />
Solhälsningar från Thomas, GC 331<br />
Tack för all uppvaktning i samband med min<br />
pensionering.<br />
Per-Åke Svensson<br />
Kommissarie, PO1 KrimJ<br />
Angående min bemärkelsedag 23-24 mars<br />
Allt gick så fort, trögt men annars som<br />
smort.<br />
Hoppas att man ändå mest nytta inom<br />
verket gjort.<br />
30 + 30 är rätt så många år!?<br />
Med glädje och tacksamhet jag nu med<br />
dessa rader,<br />
Alla inom vår Polismyndighet härmed Tacka<br />
får!<br />
Se bara upp ändå, när för mig inom växeln<br />
arbetstid mm återstår!<br />
Många hjärtliga kramar<br />
Mona A A Frank<br />
Lop Pkc växeln Gbg<br />
Ett stort tack<br />
till alla på LKP_STAB för dom vackra blommorna<br />
som jag fick i samband med<br />
min sjukskrivning.<br />
Yvonne Nilsson<br />
LKP_ARKIV<br />
Ett stort tack till Leif Gustavsson för allt stöd<br />
och hjälp under min sjukskrivning.<br />
Insp Leif Plånborg<br />
Varmt tack<br />
En malör söndagen den 7 maj på Landvetter,<br />
har givit mig chansen att få visa min uppskattning<br />
för den hjälp jag fick av er kollega<br />
Stig Jönsson. Jag skulle iväg på ett brådskande<br />
uppdrag för FN på Sri Lanka. När jag<br />
öppnade passet vid incheckningen lossnade<br />
fotosidan och ramlade ur. På flygplatsens<br />
nya poliskontor fick jag hjälp med ett nytt<br />
pass, vilket fick till följd att jag kunde checka<br />
in i tid för att hinna med mitt plan.<br />
Passhanteringen är uppenbarligen välorganiserad<br />
av polismyndigheten och fungerar<br />
snabbt och effektivt även på helgdagar.<br />
Bemötandet från Stig Jönsson var trevligt<br />
och kompetent. Både han och myndigheten<br />
är värda en eloge!<br />
Varmt tack,<br />
Lennart Königson<br />
<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 31
Posttidning B<br />
Returadress: <strong>Polisen</strong>/<strong>Länsmannen</strong><br />
Box 429, 401 26 Göteborg<br />
– När man bor i Strömstad, som jag gör, då<br />
är mitt bästa sommarminne när man tar med<br />
sig en back superfärska räkor, goda vänner<br />
och åker båt ut till en berghäll. Njuter av<br />
räkorna, det vita kylda vinet och en fantastisk<br />
solnedgång. Det här är sommar på västkusten.<br />
Britta Carlsson, assistent i Strömstad<br />
– Det bästa sättet att spendera sommaren<br />
på är till sjöss i Bohuslän. Havet, klipporna,<br />
stämningen…Det är Sveriges vackraste<br />
område. Och så är man ju ledig!<br />
Stefan Gustafsson,<br />
presstalesman i Göteborg<br />
32 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />
Vilket är ditt bästa sommarminne?<br />
– Det är när familjen och jag kommer fram till<br />
en campingplats med vår husvagn och känner<br />
”att det är här vi hör hemma”. Vi har roligt<br />
ihop och man riktigt känner att semestern är<br />
påbörjad.<br />
Hans Andrén, inre befäl i Borås<br />
– Min familj tycker mycket om Italien. En<br />
sommar fick vi chans att låna ett hus i Toscana<br />
vid en vingård. Vi bodde där i 14 dagar<br />
och njöt av den underbara miljön. Solen sken<br />
varenda dag, det är ett fint sommarminne!<br />
Yvonne Zachrisson, LOP växel i Göteborg<br />
– Jag minns somrarna när jag var yngre<br />
och åkte med mina föräldrar till vårt hus i<br />
Spanien. Det var en sån problemfri tid! Och<br />
sen fanns det en viss surfande fransman där<br />
också…fast det var förstås långt innan jag<br />
träffade min sambo och fick barn, säger hon<br />
med glimten i ögat.<br />
Carolina Petersson, receptionen GBG City<br />
i Majorna<br />
– Vi gjorde en resa med familjen då vi reste<br />
runt i Kalifornien i två veckor. Det blev besök<br />
på bland annat Disnyland, Universal Studios,<br />
Sea World och mycket mer. Det var en fantastisk<br />
upplevelse.<br />
Mats Litstrand, kommissarie i Skövde