20.09.2013 Views

Länsmannen - Polisen

Länsmannen - Polisen

Länsmannen - Polisen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Polismyndigheten i Västra Götaland<br />

<strong>Länsmannen</strong><br />

Nr 2, juni 2006<br />

Tema: Gängkriminalitet<br />

<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 1


Etiken måste alltid vara i fokus<br />

Den organiserade brottsligheten är ett<br />

växande problem i hela världen. Vi<br />

har under de senaste åren rönt stora<br />

framgångar i kampen mot toppen av de<br />

kriminella gängen, både nationellt och<br />

regionalt. Flera av de styrande personerna<br />

har kunnat gripas och lagföras,<br />

vilket naturligtvis är oerhört betydelsefullt.<br />

Det vi nu inriktar oss på är<br />

bland annat rekryteringen till gängen<br />

– deras förmåga att locka till sig nya,<br />

unga medlemmar som sedan lärs upp i<br />

organisationerna och testas i allt grövre<br />

sammanhang.<br />

Gängkriminaliteten är en så stor fråga<br />

att vi har valt att ägna sommarnumret av<br />

<strong>Länsmannen</strong> åt den. Här kan du läsa mer<br />

om hur organisationerna är uppbyggda,<br />

om hur vi arbetar med skydd för bevispersoner<br />

och om hur den nationella<br />

satsningen ser ut.<br />

En viktig sak att komma ihåg även<br />

på det här området är att vi tänker på<br />

vår egen etik. Vi får aldrig förfalla till<br />

samma metoder och värderingar som<br />

våra motståndare. <strong>Polisen</strong>s kåranda har<br />

debatterats flitigt den senaste månaden<br />

och jag kan till viss del förstå allmänhetens<br />

funderingar kring hur vi arbetar. Jag<br />

har fyra konkreta förslag att fundera på,<br />

förslag som jag tror skulle kunna hjälpa<br />

oss att arbeta mer effektivt, samtidigt<br />

som vi ökar förtroendet för <strong>Polisen</strong>:<br />

Det första förslaget är att vi bör överväga<br />

en modifierad och mer utveck-<br />

2 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />

lingsfrämjande form av Lex Maria för<br />

den svenska <strong>Polisen</strong>. Det ska vara en<br />

form av självsanering – där alla vet att<br />

vi inom <strong>Polisen</strong> uppmärksammar de fel<br />

som trots allt begås – och att vi är villiga<br />

att lära oss av dem. På det sättet kan vi<br />

komma till rätta med felen i systemet.<br />

Det andra förslaget är att göra disciplinstraffen<br />

differentierade. Suspendering,<br />

eller att man låter den felande under en<br />

period bli av med sin legitimation och<br />

istället satt att utföra icke polisiära sysslor<br />

för en tid, kan bli en effekt av det.<br />

För det tredje anser jag att vi bör låta en<br />

från <strong>Polisen</strong> oberoende institution sköta<br />

brottsutredningar där poliser är misstänkta.<br />

Jag tror inte att det blir högre<br />

kvalitet på utredningarna, men vi slipper<br />

i alla fall misstanken om kollegial<br />

behandling.<br />

Mitt fjärde förslag handlar om att införa<br />

medling mellan klaganden och berörd<br />

polis för att komma ifrån missförstånd<br />

och okunskap om polisens rättigheter<br />

och befogenheter, som ju ofta är det som<br />

ligger till grund för konflikter.<br />

Jag tycker att förslagen bör vidareutvecklas<br />

inom ramen för våra etikdiskussioner.<br />

För att genomföra dessa<br />

förändringar krävs en omfattande intern<br />

förankring, men redan signalen – att vi<br />

inom <strong>Polisen</strong> tar frågan på allvar – anser<br />

jag är av yttersta vikt.<br />

Ha en trevlig sommar!<br />

Foto: Nina Lindhe Tell<br />

Krister Jacobsson<br />

Länspolismästare


Så ska vi jobba med mängdbrotten! 4<br />

Färre brott i Skaraborg 6<br />

Med beröm godkända 8<br />

Tre frågor till fyra kursdeltagare 9<br />

Chef med unikt ledarskap 10<br />

Tema/Nationellt samarbete - en framgångsfaktor 11<br />

Tema/Mannen närmast gängen 12<br />

Tema/Den organiserade brottslighetens kännetecken 13<br />

Tema/Hells Angels och Bandidos 14<br />

Tema/Domar mot organiserad brottslighet 16<br />

Tema/Vittnesskydd - här för att stanna 18<br />

När dröm blir mardröm 20<br />

Funktionalitet i Skår 22<br />

Hälsa - en gemensam resurs 23<br />

Tänk att få patrullera i ljusa khakibyxor! 24<br />

Polisminnen efterlyses 25<br />

Profilen Anette - första kvinnliga näpochefen i länet 26<br />

Korsord 28<br />

Notiser 30<br />

Tack 31<br />

Vilket är ditt bästa sommarminne? 32<br />

<strong>Länsmannen</strong> nr 2, Maj 2006, Årgång 12<br />

Utgiven av Polismyndigheten i Västra Götaland<br />

Ansvarig utgivare: Mats Glansberg<br />

Redaktör: Maria Hällqvist, 031-739 25 37<br />

E-post: info@vastragotaland.polisen.se<br />

GroupWise: O INFOENHET<br />

Omslagsfoto: Nina Lindhe Tell<br />

I redaktionen ingår:<br />

Redaktören har ordet<br />

Efter mycket pusslande med semesterlistor<br />

hoppas jag att du snart kan sätta<br />

dig tillrätta i trädgården, på balkongen<br />

eller på planet på väg till någon härlig<br />

plats i solen, och andas ut. Sommaren<br />

och de lediga dagarna är här!<br />

Då passar det med ett nytt nummer av<br />

<strong>Länsmannen</strong> att ögna igenom. Vi skriver<br />

om gängkriminalitet, utvecklingen<br />

av mängdbrottsprojektet och vi har pratat<br />

hälsa med vår egen hälsokoordinator.<br />

Sex av våra medarbetare har funderat<br />

på sina bästa sommarminnen, men en<br />

arbetskamrat som inte ville ställa upp<br />

på bild sa ändå det bästa:<br />

– Mitt bästa sommarminne hoppas jag<br />

att jag har framför mig!<br />

Med dom orden vill jag önska er alla<br />

många fina sommarminnen framöver, så<br />

ses vi igen till hösten.<br />

Maria Hällqvist<br />

Informationsenhetens medarbetare 031-739 22 00<br />

samt:<br />

Tommy Hoff<br />

Lotta Törnqvist<br />

Tage Ödlund<br />

Fredric Rydh<br />

Nästa nummer utkommer i september. Material ska vara redaktionen<br />

tillhanda senast den 2 oktober. Redaktionen ansvarar inte för<br />

obeställt material. Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta<br />

insända artiklar.<br />

<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 3<br />

Foto: Nina Lindhe Tell


Så ska vi jobba med mängdbrotten!<br />

Mängdbrottsprojektet är ett nationellt<br />

projekt som startade vid<br />

polismyndigheten i Västra Götaland<br />

hösten 2005. Målet med projektet<br />

är att lösa fler mängdbrott,<br />

det vill säga misshandel utomhus<br />

mot man eller kvinna där offret är<br />

obekant med gärningsmannen,<br />

tillgreppsbrott exklusive tillgrepp i<br />

butik/varuhus, personrån och skadegörelse.<br />

Mängdbrotten utgör över 65 procent<br />

av alla anmälda brott. De kvantitativa<br />

målen är att minska antalet anmälda<br />

mängdbrott och att öka personuppklaringen<br />

av dessa brott. Från januari till<br />

och med april 2006 har antalet mängdbrott<br />

redovisade till åklagare ökat med<br />

4 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />

4,6 procent i jämförelse med motsvarande<br />

period 2005.<br />

Brott en färskvara<br />

Polismyndighetens uppdrag är tydligt.<br />

Målet ska nås genom att höja <strong>Polisen</strong>s<br />

förmåga att förebygga, utreda och klara<br />

upp brott. Uppdraget kommer från riksdag<br />

och regering. För att nå detta mål<br />

inför <strong>Polisen</strong> en ny arbetsmetodik som<br />

ska gälla i hela landet. Det ska finnas<br />

enhetliga modeller för ledning, styrning<br />

och uppföljning, vilket innebär en<br />

genomgripande förändring av <strong>Polisen</strong>s<br />

sätt att arbeta. För att nå bästa resultat<br />

vill Rikspolisstyrelsen att varje medarbetare<br />

ska ta ett personligt ansvar och<br />

förstå och agera utifrån att ett brott är en<br />

färskvara.<br />

Två delprojekt<br />

Ett första steg i arbetet med att på sikt<br />

lösa fler mängdbrott är att införa <strong>Polisen</strong>s<br />

nationella utredningskoncept<br />

(PNU) och <strong>Polisen</strong>s underrättelsemodell<br />

(PUM). PNU innebär bland annat att<br />

kriminaltekniska undersökningar och<br />

underrättelser används mer konsekvent.<br />

Kvalificerade förundersökningsledare<br />

utbildas och finns tillgängliga dygnet<br />

runt. Fler poliser arbetar på kvällar,<br />

nätter och helger då de flesta brotten<br />

begås och fler brottsutredningar sker i<br />

nära anslutning till brotten. PUM är en<br />

lednings- och styrmodell som hjälper<br />

chefer på olika nivåer att prioritera arbetet<br />

utifrån kriminalunderrättelser. Allt<br />

arbete ska vara planlagt och baserat på<br />

analyser av underrättelser.


Genomförda åtgärder<br />

På lokal nivå har projektledarna för<br />

Mängbrottsprojektet fokuserat på riktad<br />

information mot personal inom polismyndigheten<br />

i Västra Götaland. De<br />

har även genomfört olika utbildningar<br />

i syfte att konkretisera tankarna och<br />

målen med projektet.<br />

I dagsläget har man bland annat genomfört<br />

följande inom projektet: kvalificerad<br />

förundersökningsledarutbildning, operativ<br />

analysutbildning för KUT-personalen<br />

och utbildning iatt leda polisverksamhet<br />

(den gamla beställarutbildningen) som<br />

riktar sig mot dem som ska sitta i de<br />

operativa ledningsgrupperna.<br />

– Myndigheten ska ta hänsyn till<br />

Mängdbrottsprojektets intentioner i de<br />

framtida utbildningssatsningarna. De<br />

årliga kompetensutbildningarna bör ta<br />

hänsyn till PNU och PUM. Vi ska få in<br />

de nya tankarna i utbildningskonceptet,<br />

säger huvudprojektledaren Morgan<br />

Orvenholt.<br />

Projektledarna har även haft utbildnings-<br />

och informationsdagar för<br />

inre och yttre befäl, länsvakthavande,<br />

stf länsvakthavande, närpolisbefäl,<br />

utredningschefer och -befäl i Uddevalla,<br />

Borås, Skövde och Göteborg.<br />

Utredningsenheten vid trafikpolisen i<br />

Göteborg har även de haft utbildnings-<br />

och informationsdagar. Projektet har<br />

påbörjat en översyn med målsättningen<br />

att få en enhetlig hantering av brottsofferfrågor<br />

inom myndigheten. Samtliga<br />

ledningsgrupper har fått information om<br />

PUM.<br />

Vikten av att föra ut de<br />

nya arbetsmetoderna<br />

Projektet drivs av Morgan Orvenholt<br />

samt projektledarna Thore Jonsson och<br />

Mats Litstrand (bitr.) för PNU och Rolf<br />

Andersson och Peter Torstensson (bitr.)<br />

för PUM. I varje polisområde finns även<br />

införandeansvariga. Införandeansvariga<br />

inom polisområde 1 (PO 1) är Kicki<br />

Lycke-Alhbin (PNU) och Carl-Arne<br />

Johnsson (PUM). Inom PO 2 är det<br />

Henry Thor (PNU) och Agneta Alkner<br />

(PUM), inom PO 3 är det Mats Litstrand<br />

(PNU) och Johan Lundberg (PUM) och<br />

inom PO 4 Hans Frykler (PNU) och<br />

Peter Torstensson (PUM).<br />

– Det stora jobbet kommer att vara att<br />

föra ut de nya arbetsmetoderna i organisationen.<br />

Här är våra införandeansvariga,<br />

tillsammans med cheferna inom<br />

linjeorganisationen, oerhört viktiga,<br />

säger Morgan Orvenholt.<br />

<strong>Polisen</strong>s nationella utredningskoncept<br />

Thore Jonsson berättar att projektet har<br />

tagit fram ett antal konkreta åtgärder<br />

som ska genomföras i polisområdena.<br />

– Vi har kommit långt med detta och<br />

projektet arbetar bland annat vidare med<br />

att se över avrapporteringsrutinerna.<br />

Målet är att dessa åtgärder ska vara införda<br />

och fungera vid utgången av 2006,<br />

säger han.<br />

<strong>Polisen</strong>s underrättelsemodell<br />

Arbetet med delprojektet PUM kom<br />

igång något senare. I dagsläget har de<br />

tagit fram en nulägesbeskrivning och i<br />

juni ska en börlägesbeskrivning presenteras.<br />

– Där beskriver vi hur projektet bör<br />

införas i myndigheten och vilka konsekvenser<br />

detta får, säger Peter Torstensson.<br />

Målet är att de åtgärder som PUM<br />

presenterar ska vara införda och fungera<br />

till utgången av 2007.<br />

Mängdbrottssatsningen innebär<br />

Information på Intrapolis<br />

Vill du läsa mer om Mängdbrottsprojektet<br />

kan du gå in på Intrapolis förstasida<br />

där du hittar länken Läs mer om det<br />

lokala mängdbrottsprojektet. Vill du se<br />

hur ditt eget närpolisområde ligger till<br />

i förhållande till målen går du även här<br />

in på Intrapolis förstasida och klickar<br />

på länken Uppföljning 2006 och sedan<br />

vidare under Mål för personuppklaring.<br />

• ett arbete med att förbättra <strong>Polisen</strong>s grundläggande<br />

förmåga att bekämpa brott<br />

• att <strong>Polisen</strong> ska arbeta enhetligt i hela landet<br />

• att <strong>Polisen</strong> ska vara på rätt plats vid rätt tillfälle<br />

• att <strong>Polisen</strong> ska agera utifrån att brott är färskvara<br />

• att alla måste förstå och agera utifrån sin roll och andras<br />

roll i det brottsbekämpande uppdraget<br />

• att samtliga ledarfunktioner ska kommunicerar<br />

mängdbrottssatsningen.<br />

Sophia Sånglöf<br />

Foto: Anna Andreasson<br />

<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 5


6 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006


Färre brott i Skaraborg<br />

Sedan oktober 2005 har <strong>Polisen</strong><br />

i Skaraborg genomfört tre större<br />

insatser mot missbrukare och vaneförbrytare.<br />

Den senaste, som<br />

genomfördes under april månad,<br />

var dessutom en gemensam<br />

insats med personal från våra två<br />

närpolisområde.<br />

Bakgrunden till dessa insatser är att det<br />

i Skaraborg har skett en ökning av den<br />

anmälda brottsligheten de senaste åren.<br />

Detta gäller främst<br />

inbrottsstölder och<br />

så kallade bilbrott.<br />

Särskilt hög har den<br />

varit i Skara kommun<br />

som en rad av<br />

år legat i topp när det<br />

gäller antal brott per<br />

1 000 invånare.<br />

• 12 häktade<br />

Narkotikabruk<br />

och kriminalitet<br />

För tre år sedan<br />

presenterade Länskriminalpolisen<br />

sin<br />

rapport Narkotikamissbrukareskriminalitet<br />

i Västra Götaland. Rapporten<br />

visade att en tredjedel av all brottslighet<br />

med känd gärningsman i Västra Götaland<br />

kan kopplas till personer som<br />

misstänktes för narkotikabrott. Rapporten<br />

visar på en tydlig koppling mellan<br />

narkotikabruk och annan kriminalitet,<br />

främst olika tillgreppsbrott. Det framgår<br />

också att genom arbete med narkotikabekämpning<br />

får polisen kontakt med en<br />

stor del av länets brottslingar.<br />

Insats mot vaneförbrytare<br />

Med den rapporten som underlag förs en<br />

diskussion om olika arbetsmetoder. Det<br />

blev helt uppenbart att kraftfulla insatser<br />

riktade mot kända missbrukare/vaneförbrytare<br />

skulle kunna var den mest effektiva<br />

metoden att reducera brottsligheten.<br />

Arbetet inleddes genom att polisområdeschefen<br />

vid ett operativt ledningsmöte<br />

i höstas gav direktiv till en insats mot<br />

kriminaliteten i Skara. Skälet var den<br />

höga brottsligheten. I den handlingsplan<br />

som närpolisområdeschefen skrev fanns<br />

målet att minska brottligheten i Skara<br />

med minst 20 procent.<br />

Går hand i hand<br />

Kommissarie Johan Lundberg i Västra<br />

Skaraborg förde därefter en diskussion<br />

med personalen om vad som kunde<br />

göras. Personalen hade många idéer om<br />

olika arbetssätt för att nå målet. Alla<br />

var helt överens<br />

om att jobba<br />

De tre insatserna har<br />

sammantaget resulterat i<br />

• 339 omhändertagna<br />

• 46 anhållna<br />

• 164 husrannsakningar<br />

• 5 efterlysta anträffade.<br />

hårt mot vaneförbrytare<br />

och<br />

narkotikabrottsligheten,eftersom<br />

erfarenhet<br />

säger att dessa<br />

oftast går hand<br />

i hand. Redan i<br />

ett tidigt skede<br />

engagerades vår<br />

KUT-funktion<br />

för att skapa ett<br />

bra underlag för<br />

insatsen.<br />

Speciallista<br />

Vid ett planeringsmöte med poliserna<br />

och vår personalplanerare skapades en<br />

speciallista som löpte under fyra veckor.<br />

Poliser från ingripandeverksamheten<br />

kopplades till insatsen för att de också<br />

skulle få ta del av det offensiva arbetssättet.<br />

Att ha med polisaspiranter under<br />

deras praktiktid för att de tidigt skall<br />

komma in i arbetssättet och föra detta<br />

med sig var självklart. Under arbetet har<br />

såväl hyrbilar som målade polisbilar använts,<br />

detta för att skapa så stor osäkerhet<br />

som möjligt hos våra vaneförbrytare.<br />

Ytterligare två insatser<br />

Efter denna inledande satsning har vi<br />

genomfört ytterligare två insatser. Dessa<br />

genomfördes på liknande sätt varav den<br />

senaste var en gemensam handlingsplan<br />

mellan de två närpolisområdena.<br />

Trafikpolisen i Skara har varit engagerade<br />

i alla insatserna, hundförarpolisen<br />

har varit med under delar av insatserna.<br />

Vid de senaste två insatserna så har även<br />

LKP/KUT samt LKP narkotikaroteln<br />

varit engagerade.<br />

Information om problemen<br />

Efter våra insatser hade vi presskonferenser<br />

där vi berättade om insatserna<br />

och resultaten av dessa. Efter vår första<br />

insats, som främst var inriktad mot<br />

Skara kommun, hade vi också ett möte<br />

med politiker och samtliga enhetschefer.<br />

Vi informerade dem om vilka problem<br />

vi såg att de hade i sin kommun och<br />

vad vi tyckte att de skulle göra för att<br />

komma tillrätta med situationen. Vi har<br />

även haft möten med lärare och med<br />

föräldrar där vi informerade om situationen<br />

i Skara.<br />

Gott samarbete<br />

Vår utvärdering visar tydligt att detta<br />

arbetsätt är en framgångsväg för att<br />

minska den totala brottsligheten och<br />

konceptet utvecklas ständigt för att vi<br />

skall bli bättre inför varje insats.<br />

Idag har vi ett gott samarbete mellan<br />

närpolisen och övriga enheter i Skaraborg.<br />

Beslag av bland annat<br />

• 2,5 kilo amfetamin varav två kilo<br />

hårdpackat (på gatan ca 8 kilo)<br />

• 5 kilo hasch<br />

• 25 liter GBL<br />

• 0,5 liter GHB<br />

• Svampodling (Psilosybin)<br />

• Beslag av vapen, stöldgods.<br />

<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 7


Vi planerar redan för kommande insatser.<br />

Nästa steg är att arbeta ännu tätare<br />

mellan de två närpolisområdena. En diskussion<br />

förs om att skapa en gemensam<br />

tjänstgöringslista i höst för att kunna<br />

skapa en ännu slagkraftigare enhet.<br />

Genom att engagera all personal i satsningarna<br />

så får man hela organisationen<br />

att arbeta mot samma mål och känna sig<br />

delaktiga.<br />

8 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />

Bryta tidigt<br />

Fram till nu har brottsligheten i Skaraborg<br />

minskat kraftigt och vi är övertygade<br />

att det går att minska den ytterligare<br />

med detta arbetssätt. Våra vaneförbrytare,<br />

som ligger bakom mycket av<br />

brottsligheten, får aldrig vara ifred och<br />

vi upptäcker också många missbrukare<br />

som fram till nu varit okända för oss,<br />

vilket är ännu viktigare. Här kan vi bryta<br />

deras missbruk tidigt.<br />

På den stora sluttentadagen var de 24 eleverna peppade.<br />

Med beröm godkända<br />

Kursen i kvalificerad förundersökning<br />

är nu avslutad.<br />

”Myndigheten har satsat på att ta ut<br />

rätt deltagare”. Det var bara en av de<br />

positiva kommentarer som studierektor<br />

Marianne Hilton från PHS nämnde<br />

under sitt besök i Skövde polishus på<br />

avslutningsdagen den 24 maj.<br />

Unikt initiativ<br />

På min fråga till Marianne, hur hon såg<br />

på att man för ut utbildningen i regionen,<br />

svarade hon att det var både nyttigt<br />

och klokt. Hon menade att när man satsar<br />

på så många på en gång får man en<br />

samlad kompetens som säkert ger andra<br />

effekter än om man genomfört utbildningen<br />

centralt. Hon tyckte dessutom<br />

att myndighetens egna initiativ, med<br />

utvecklingsplan och mentorer, var unik.<br />

Började förra året<br />

Efter 20 studieveckor, varvat med<br />

praktik hos åklagare och auskultation på<br />

tingsrätter, gick kursen in på den sista<br />

veckan. Kursens första del började förra<br />

året i Trollhättans polishus och efter årsskiftet<br />

var kursens föreläsningslektioner<br />

förlagda till polishuset i Skövde.<br />

Eleverna har under kursen genomgått<br />

två tentamina med mycket goda resultat.<br />

– Det har varit en aktiv grupp med väl<br />

Vårt uppdrag<br />

<strong>Polisen</strong>s huvuduppdrag är att minska<br />

brottsligheten och öka tryggheten för<br />

landets medborgare. Genom dessa satsningar<br />

jobbar vi helt i linje med detta<br />

uppdrag.<br />

Tommy Hoff<br />

Foto: Agneta Wiberg<br />

Johan Hilding överlämnar en gåva<br />

till Hans-Gunnar Axberger.<br />

Huvudprojektledaren Morgan Orvenholt<br />

och Marianne Hilton.<br />

pålästa elever som har ställt bra frågor.<br />

Ja, den bästa grupp jag hittills har haft,<br />

säger huvudlärare professor Hans-<br />

Gunnar Axberger.<br />

Ingrid Adetun<br />

Foto: Ingrid Adetund


Tre frågor till fyra kursdeltagare<br />

Fråga 1<br />

Motsvarade kursen dina förväntningar?<br />

Fråga 2<br />

Tror du att du kommer att få nytta av dina kunskaper?<br />

Fråga 3<br />

Kan du ställa krav på myndigheten efter dina<br />

avslutade studier?<br />

Magnus Karlsson<br />

Yttre befäl i Östra Skaraborg<br />

1. – Till vissa delar har den gjort det.<br />

Det har varit en jättebra juridisk utbildning.<br />

Kanske hade jag, som är ovan vid<br />

förundersökningsledarskap, velat träffa<br />

personer som arbetar i den rollen så att<br />

de hade kunnat beskriva hur de löser de<br />

problem som uppkommer.<br />

2. – Även om jag inte direkt kommer att<br />

jobba som fu-ledare har jag alltid nytta<br />

av de juridiska kunskaperna. Man kommer<br />

att ha bättre förståelse för vikten av<br />

att rätt beslut fattas i ingångsskedet.<br />

3. – Ja, men det är väl snarare så att<br />

myndigheten kan ställa krav på mig.<br />

Det är ju bra om man får chans att<br />

prova på att vikariera, för kunskaper är<br />

Ann-Karin Dahlqvist<br />

Inspektör på LKC<br />

1. – Det var en mycket bra utbildning<br />

och den översteg definitivt mina förväntningar.<br />

2. – I dagsläget har jag inte någon tjänst<br />

som fu-ledare men jag kommer ändå få<br />

stor nytta av det jag lärt mig.<br />

3. – Det känns som det borde ligga i<br />

både mitt och myndighetens intresse att<br />

jag får användning för mina nya kunskaper.<br />

Det jag lärt mig är färskvara och om<br />

jag inte får arbeta som fu-ledare inom en<br />

snar framtid så kommer jag att glömma<br />

mycket av det jag lärt mig.<br />

Anders Cronehag<br />

Platsbefäl i Ulricehamn<br />

1. – Det har varit en fantastisk bra<br />

utbildning, jag är helnöjd.<br />

2. – Det är jag övertygad om att jag<br />

kommer att få i min funktion som<br />

platsbefäl.<br />

3. – Myndigheten ska ställa krav på<br />

mig, absolut. Efter att man har fått gå<br />

den här utbildningen ska det vara ordentliga<br />

krav från myndigheten<br />

Anette Björk<br />

Utredningschef i Hallands län<br />

1. – Ja, det tycker jag. Jag har nog lärt<br />

mig mer än vad jag hade förväntat mig.<br />

2. – Ja, Eftersom jag redan har en tjänst<br />

med fu-ledararskap kommer det att göra<br />

mig säkrare och jag kommer dessutom<br />

att ha lättare att hitta beslutsgrunder.<br />

3. – Ja, det kan myndigheten göra och<br />

det kommer även jag att kunna göra på<br />

myndigheten.<br />

på något sätt en färskvara. Ingrid Adetun<br />

Foto: Ingrid Adetun<br />

<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 9


Chef med unikt ledarskap<br />

Varje individ är unik. Att vara en<br />

bra chef på en nivå innebär inte<br />

nödvändigtvis att du är det på<br />

en annan nivå. Ledarskapet är<br />

också unikt vilket gör det viktigt<br />

att morgondagens ledare är individuella.<br />

En arbetsledare ska kunna anpassa sitt<br />

ledarskap till vilken situation denne befinner<br />

sig i och vilken grupp man leder.<br />

För detta krävs utbildning och stöd.<br />

– Det som gällde förr, att stå och peka<br />

med hela handen, gäller inte längre. Det<br />

håller inte idag. Framförallt inte i vardagens<br />

ledarskap, det ledarskap vi utövar<br />

under 90 procent av vår arbetstid, säger<br />

Boel Petersson, kurschef för introduktionsdelen<br />

av den nya ledarskapsutvecklingsutbildningen.<br />

Pilotutbildning<br />

I slutet av våren 2005 kom slutrapporten<br />

för utvecklingsområde befäls- och<br />

chefsprogram, ett av de fem projekt<br />

som man jobbar med inom polismyndigheten.<br />

I slutrapporten föreslogs ett<br />

ledarskapsutvecklingsprogram; organiserat<br />

i tre olika nivåer samt en introduktionsdel.<br />

Pilotutbildningen för introduktionsdelen<br />

skedde mellan den 7 och 10 mars i<br />

10 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />

år. Utbildningen bestod av fyra dagar<br />

grundläggande ledarskap med en kommande<br />

uppföljningsdag. Uppföljningsdagen<br />

sker i september. Boel Petersson<br />

var kurschef och konsulten Katarina<br />

Almgård ansvarade för genomförandet<br />

av utbildningen. Det är redan bestämt<br />

att man ska köra en omgång till hösten.<br />

Det går ut en inbjudan innan sommaren<br />

till nästa omgång. Beslut om de återstående<br />

tre nivåerna är under beredning för<br />

att kunna genomföras under 2007.<br />

Morgondagens chefer<br />

Introduktionen till ledarskapsutvecklingsprogrammet<br />

riktar sig till de inom<br />

myndighet som vill bli morgondagens<br />

chefer och arbetsledare. Synpunkter<br />

som kom fram i rapporten var bland<br />

annat att man fick en arbetsledande<br />

funktion inom myndigheten men ingen<br />

utbildning förrän efteråt. Tanken med<br />

projektet är att man för första gången<br />

får en utbildning och en grund att stå<br />

på innan man söker en position som<br />

arbetsledare.<br />

Riktad till alla<br />

Utbildningen riktar sig till både civilanställda<br />

och poliser. Till utbildningstillfället<br />

i mars sökte hundra personer. 16<br />

personer plockades ut efter kriterierna<br />

personliga förutsättningar för att kunna<br />

Konsulten Katarina Almegård.<br />

fungera som arbetsledare och jämställdhet,<br />

representation från olika verksamheter,<br />

geografisk spridning och poliser/<br />

civilanställda. Ansökan till utbildningen<br />

skulle innehålla både en meritförteckning<br />

och en personlig motivering till<br />

varför man ville gå utbildningen.<br />

Innehållet i utbildningen baserades på<br />

grunderna i ledarskapet.<br />

– Kursdeltagarna ska efter avslutad<br />

utbildning ha kunskaper om rollen som<br />

arbetsledare. De ska ha förståelse för<br />

gruppdynamiska processer och värdegrundsfrågor<br />

och skillnader mellan<br />

chefs- och ledarskap, säger Boel Petersson.<br />

Testa sig<br />

Kursdeltagarna fick arbeta med självinsiktsinstrumentet<br />

SDI , Strength<br />

Deployment Inventory, vilket bl a gav<br />

deltagarna och kursledningen en grov<br />

uppfattning om hur de agerar som arbetsledare.<br />

Introduktionen är tänkt för<br />

dem som vill prova på att bli arbetsledare.<br />

Här kan de testa sig själva och se<br />

om det skulle kunna passa dem.<br />

Det var kanon<br />

Kursdeltagarna lämnade in en skriftlig<br />

utvärdering efter de första fyra dagarna.<br />

Enligt kurschefen är de positiva, entusiastiska<br />

och tycker att det var kanon.<br />

– En av kommentarerna kring kursen<br />

var ”Måtte ni köra detta igen så att fler<br />

få ta del av det här konceptet”, berättar<br />

Boel Petersson.<br />

Glöm inte att anmäla dig!<br />

Sophia Sånglöf<br />

Foto: Nina Lindhe Tell


Tema: Gängkriminalitet<br />

Nationellt samarbete<br />

– en framgångsfaktor<br />

Det nya greppet för att möta<br />

den ökade organiserade brottsligheten<br />

är samverkan med<br />

Tullen, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten.<br />

Att genom<br />

kvarstad och förverkande ge sig<br />

på vinningen. Att genom personskyddsroteln<br />

erbjuda bättre<br />

skydd för den som lämnar uppgifter<br />

men också att samordna och<br />

utöka underrättelsetjänsten i ett<br />

lokalt underrättelsecentrum.<br />

Förutom vår egen chef för länskriminalpolisen<br />

består det operativa rådet även<br />

av länskriminalcheferna i Stockholm<br />

och Skåne, tillsammans med ekobrottsmyndigheten,<br />

tullen, skatteverket och<br />

representation även från samverkansområdena<br />

inom polisen. Operativa rådet<br />

beslutar den strategiska inriktningen av<br />

bekämpningen, samt om insatser eller<br />

aktioner som ska genomföras.<br />

– Vi kan på nationell nivå peka ut vilka<br />

strategiskt viktiga personer vi ska försöka<br />

lagföra, eller hitta egendom som vi<br />

kan förverka, säger Klas Friberg.<br />

Till verksamheten har Rikspolisstyrelsen<br />

avsatt 120 miljoner under de tre<br />

närmaste åren, och till sin hjälp har man<br />

fått en ny biträdande rikskriminalchef,<br />

Peter Tjäder, som ska driva frågan.<br />

Lokala förändringar<br />

– I vår egen myndighet har vi under de<br />

senaste åren fått förändra vår verksamhet<br />

kraftigt i takt med att den organiserade<br />

brottsligheten har ökat och förändrats,<br />

menar Klas Friberg.<br />

Han berättar att de som man idag misstänker<br />

för brott och eventuellt sedan<br />

griper, inte vill medge något brott överhuvud<br />

taget. I deras värld får det aldrig<br />

framgå av förundersöknings-protokoll<br />

eller på annat sätt att de, eller deras<br />

organisation, har erkänt brott.<br />

– De är inte rädda för att sitta i våra<br />

fängelser, utan mer rädda för vad straffet<br />

från den egna organisationen skulle bli<br />

om de skulle erkänna något, säger Klas<br />

Friberg.<br />

En viktig resurs<br />

Den relativt nybildade personsäkerhets-<br />

roteln är en viktig del i bekämpningen<br />

av den organiserade brottsligheten.<br />

Framförallt har man bildat den på grund<br />

av att man i dag har fler hotade vittnen<br />

och målsägande, men den har varit till<br />

stor hjälp på många flera sätt. Under<br />

2005 har bland annat lagföring skett<br />

i fyra utpressningsärenden där elva<br />

medlemmar ur Bandidos och X-Team<br />

fällts till ansvar med en total strafflängd<br />

på arton år.<br />

– Det hade vi aldrig kommit fram till<br />

om vi inte haft personsäkerhetsroteln i<br />

bakgrunden, tror Klas. Han räknar med<br />

att från 1 juli ha fått en ny lagstiftning<br />

att stödja sig mot, och mer pengar för att<br />

bedriva verksamheten.<br />

Först i Sverige<br />

Man har också fått utöka kriminalunderrättelsetjänsten,<br />

något som är på gång på<br />

flera ställen i landet. Västra Götaland är<br />

dock först i Sverige med ett lokalt underrättelsecentrum<br />

som bedrivs tillsammans<br />

med Tullen, Ekobrottsmyndigheten,<br />

Åklagarmyndigheten, Skatteverket<br />

och Kronofogdemyndigheten.<br />

– Detta gör att vi får ett helt annat<br />

material och i större utsträckning kan<br />

komma åt den ekonomiska vinningen<br />

från brottslig verksamhet, säger Klas<br />

Friberg. Han berättar vidare att man<br />

också har bildat en särskild utredningsgrupp<br />

som bara sysslar med den här<br />

typen av utredningar - grov organiserad<br />

brottslighet.<br />

Ser ljust på framtiden<br />

– Den här typen av brottslighet finns<br />

överallt, och det är väl ingen av oss som<br />

tror att vi ska lyckas få bort den helt,<br />

säger Klas Friberg. Han menar att den<br />

nationella inriktningen i kombination<br />

med att man fått nya medel för verksamheten,<br />

lovar gott inför framtiden.<br />

– Vi är jättenöjda, vi som håller på med<br />

det här, att vi har kommit så här långt,<br />

säger Klas. Han tror att det nationella<br />

samarbetet kommer att fortsätta även i<br />

framtiden, eftersom han anser att det är<br />

en förutsättning för framgång.<br />

Maria Hällqvist<br />

Foto: Nina Lindhe Tell<br />

<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 11


Mannen närmast gängen<br />

Han är ingen person som vill<br />

synas i offentlighetens ljus och<br />

därför får de flesta frågor jag<br />

ställer under intervjun passera<br />

obesvarade. Samtidigt är många<br />

väldigt intresserade av det han<br />

jobbar med. Sven Lindgren har<br />

arbetat med gängkriminalitet i<br />

elva års tid och få i vår myndighet<br />

känner till så mycket om mcgängen<br />

som han.<br />

Redan som polis i Malmö på 80-talet<br />

fick han upp ögonen för mc-kriminaliteten<br />

som var på väg över sundet från<br />

Danmark.<br />

– Det var så man fick lite ”bakgrundsmusik”<br />

till vad det här kunde bli, säger<br />

han.<br />

Sven fanns med i projekt Änglavakt<br />

när förra länspolismästaren Ann-Charlotte<br />

Norrås och polismästaren Håkan<br />

Jaldung startade upp det i Göteborg<br />

1996 – en särskild insatsstyrka som<br />

var specialinriktad mot mc-kriminella,<br />

nazism och fascism. I dag sitter han på<br />

kriminalunderrättelseroteln och kartlägger<br />

de kriminella mc-gängen, samtidigt<br />

som han fungerar som ett underrättelsestöd<br />

för olika enheter i Västra Götaland.<br />

Han tillhör även det nationella nätverk<br />

som samarbetar och bistår Rikskriminalpolisen<br />

med underrättelseinformation.<br />

12 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />

Respekt, men ingen rädsla<br />

På frågan hur man bör vara som person<br />

för att ”klara av” hans jobb svarar han<br />

att han tror att det är viktigt att man är<br />

flexibel och ödmjuk, samtidigt som man<br />

bör ha goda kunskaper i ämnet.<br />

– Du ska ha respekt för det du jobbar<br />

med, men samtidigt inte känna någon<br />

rädsla för det. Jag tror att du ska vara en<br />

erfaren polis helt enkelt, säger Sven.<br />

Han betonar att han absolut inte vill få<br />

någon hjältestämpel för att han sysslar<br />

med det han gör, utan konstaterar<br />

sakligt; ”någon måste ju göra jobbet”.<br />

Varför han själv orkar hålla på med det,<br />

tror han till viss del beror på att han inte<br />

har några problem att koppla bort jobbet<br />

när han kommer hem.<br />

Ett samhällsproblem<br />

Sven ser mc-kriminaliteten som ett samhällsproblem<br />

som inte går att stoppa om<br />

inte samhället är med på tåget. Medias<br />

skriverier tycker han är alltför sensationsbetonade<br />

och ofta ger en glorifierad<br />

bild av mc-gängen, vilket bara skrämmer<br />

allmänheten.<br />

– Jag skulle önska att svensk press<br />

tänkte på att vara lite mer återhållsamma<br />

och skrev mer faktabaserade artiklar,<br />

säger han.<br />

Mycket positivt<br />

De positiva sidorna med jobbet är flera,<br />

enligt Sven. Han ser sig själv som en<br />

del i en process som leder till att skipa<br />

rättvisa och han upplever att hans kunskaper<br />

ofta varit värdefulla för andra.<br />

Många gånger har han kunnat vara<br />

behjälplig i olika utredningar och vid<br />

ett antal tillfällen har han ställt upp som<br />

expertvittne.<br />

En särskild händelse som bitit sig fast<br />

i minnet hos honom är utredningen av<br />

dubbelmordet på Hells Angels-gården,<br />

där två före detta medlemmarna i<br />

Brödraskapet Wolfpack blev mördade.<br />

– Min största minnesbild är vilken fantastisk<br />

insats teknikerna gjorde när de<br />

”dammsög” HA-gården för att få fram<br />

teknisk bevisning i form att DNA-spår,<br />

säger Sven. Det var också första gången<br />

i Sverige man använde likhund.<br />

– Det blev ju också ett bra resultat i<br />

slutändan. Av tre åtalade så blev en fälld<br />

för dråp och grovt övergrepp i rättssak,<br />

säger Sven. Över huvud taget anser han<br />

att man i Västra Götaland har bra koll<br />

på gängen och att man varit framgångsrika<br />

i bekämpningen av dom.<br />

Alltid ett steg längre<br />

Annars är det svårt för honom att berätta<br />

några detaljer om sitt arbete. Det märks<br />

att han är van att alltid tänka ett steg<br />

längre, och i det här fallet vill han inte<br />

att det han säger i intervjun ska hamna i<br />

fel händer och kunna utnyttjas. Men min<br />

sista fråga svara han ändå på: ”Har du<br />

själv någon motorcykel? Han tittar förvånat<br />

på mig och utbrister i ett bullrande<br />

skratt.”<br />

– Näe, det har jag inte. Är inte ett dugg<br />

intresserad faktiskt. Jag missade dessutom<br />

precis att få gratis A-behörighet.<br />

Maria Hällqvist<br />

Foto: Maria Hällqvist


Den organiserade<br />

brottslighetens kännetecken<br />

Den organiserade brottsligheten<br />

ökar i både styrka och komplexitet.<br />

Att tillhöra ett mc-gäng innebär<br />

ett skydd för medlemmarna,<br />

både ute i samhället och inne<br />

i fängelserna. Inom EU försöker<br />

man nu klassificera de kriminella<br />

nätverken.<br />

I dagsläget finns flera olika kriminella<br />

grupperingar etablerade i länet, varav<br />

Hells Angels och Bandidos är de mest<br />

utbredda.<br />

1 procent mc-gäng<br />

De så kallade 1 procent-gängen är klubbar<br />

som tillhör den del av mc-miljön<br />

som har brutit med det etablerade samhället<br />

och lever efter sina egna ”lagar<br />

och regler” Till dessa hör Hells Angels,<br />

Outlaws och Bandidos samt de mindre<br />

klubbarna Hog Riders mc, Desperados<br />

mc, Garage 1 mc och Top Side mc. Totalt<br />

finns det 14 stycken 1 procent-gäng<br />

som har 38 avdelningar på olika orter i<br />

Sverige.<br />

Brottslig verksamhet<br />

De flesta gängen ägnar sig åt liknande<br />

typ av brottslighet.<br />

Några exempel är:<br />

• Grova narkotikabrott<br />

• Grova våldsbrott<br />

• Beskyddarverksamhet<br />

• Rån<br />

• Utpressning<br />

• Vapenbrott<br />

• Illegal spelverksamhet<br />

• Penningtvätt<br />

• Annan ekonomisk brottslighet<br />

100 procent lojalitet<br />

För att accepteras som medlem ställs<br />

hårda lojalitetskrav. Lojaliteten mot<br />

gänget och dess medlemmar ska vara<br />

100 procent. Denna lojalitet och det<br />

faktum att alla former av angiveri, både<br />

inom gänget och gentemot andra gäng,<br />

är en ”dödssynd” gör att rättsliga processer<br />

mot gängen blir mer långdragna.<br />

Internationellt samarbete<br />

Inom EU har man skärpt sitt samarbete<br />

mot gängkriminaliteten. I Projektet<br />

Monitor ingår alla EU-länder som har<br />

problem med mc-gäng, och i projektet<br />

sker viss samordning av det operativa<br />

arbetet samt utbyte av underrättelser.<br />

Även mellan polis och tull i Norden<br />

pågår ett utbyte av underrättelser.<br />

I Kanada har man länge arbetat för<br />

att kunna klassa Hells Angels som en<br />

olaglig organisation. I Danmark har man<br />

också varit framgångsrika i sitt arbete<br />

med att bekämpa mc-kriminalitet de<br />

senaste åren.<br />

Inom den Europeiska unionen<br />

har ett antal kriterier<br />

ställts upp för att brott eller<br />

kriminella grupper ska kunna<br />

klassificeras som organiserade.<br />

Nedanstående fyra punkter är<br />

obligatoriska:<br />

• Samarbete mellan minst tre<br />

personer.<br />

• Misstanke om allvarliga kriminella<br />

handlingar (brott som ger fängelse<br />

i minst två år, seriebrottslighet och<br />

andra brott som kan orsaka stor<br />

samhällsskada).<br />

• Lång eller obegränsad utsträckning<br />

i tiden<br />

• Strävan efter vinning och/eller<br />

makt.<br />

Minst två av följande kriterier ska<br />

vara uppfyllda:<br />

• Egna tilldelade uppgifter åt var<br />

och en.<br />

• Verksamhet på internationell nivå.<br />

• Användande av våld och/eller hot.<br />

• Användande av kommersiella eller<br />

affärsmässiga strukturer.<br />

• Deltagande i penningtvätt.<br />

• Någon form av disciplin och<br />

kontroll.<br />

• Otillbörlig påverkan på politik,<br />

medier, offentlig förvaltning, rättsliga<br />

myndigheter eller ekonomin.<br />

I Sverige uppfyller Hells Angels,<br />

Bandidos och Outlaws dessa<br />

kriterier.<br />

Tomas Cahier<br />

Foto: LKP/KUT<br />

<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 13


Hells Angels<br />

Hells Angels bildades 1948 av<br />

hemvändande soldater från<br />

andra världskriget. I dag har Hells<br />

Angels avdelningar över hela<br />

världen och här i Västra Götaland<br />

har vi en fullvärdig avdelning<br />

i Göteborg.<br />

Det finns i dag sex fullvärdiga avdelningar<br />

i Sverige:<br />

• Hells Angels Stockholm<br />

• Hells Angels East Side (Stockholm)<br />

• Hells Angels Gothenburg<br />

• Hells Angels Helsingborg<br />

• Hells Angels Malmoe<br />

• Hells Angels Karlstad<br />

Dessa avdelningar har cirka 90 medlemmar<br />

i Sverige varav ett 20-tal finns i<br />

Göteborg.<br />

Organisation<br />

Hells Angels har en fristående organisation<br />

i de länder man etablerat sig i.<br />

Organisationen ser likadan ut i varje<br />

land man har etablerat sig i:<br />

• National President<br />

• Chapter President (ledare för avdelning)<br />

14 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />

• Officers (kalla det styrelse)<br />

- Vice President<br />

- Sgt. at arms<br />

- Road captain<br />

- Secretary<br />

- Treasurer<br />

• Members (fullvärdiga medlemmar)<br />

• Prospects<br />

• Hang arounds<br />

Antagningskrav<br />

För att bli antagen i Hells Angels måste<br />

man först introduceras av en fullvärdig<br />

medlem. Det är sedan klubben som<br />

röstar om man ska antas. Det krävs 2/3<br />

majoritet för att få ta första steget och<br />

bli Hang around. Man får sedan under<br />

cirka ett år jobba, ofta med vakthållning,<br />

städning och transport, och under tiden<br />

ska man visa broderskap och lojalitet.<br />

Efter det året sker ytterligare en omröstning<br />

efter vilken man blir Prospect. Efter<br />

året som Prospect krävs 100 procent<br />

majoritet för att man ska bli fullvärdig<br />

medlem.<br />

Verksamhet<br />

Mycket av verksamheten går ut på<br />

att tjäna pengar och verksamhetsgre-<br />

Hells Angels klubblokal på Kroksjövägen/Gunseredsgården 1 i Gunnilse.<br />

narna är: Grova narkotikabrott, grova<br />

våldsbrott, beskyddarverksamhet, rån,<br />

utpressning, vapenbrott, illegal spelverksamhet,<br />

penningtvätt och annan<br />

ekonomisk verksamhet.<br />

Supporter-klubbar<br />

Som underorganisationer till Hells Angels<br />

finns i Sverige Red Devils mc och<br />

Red & White Crew. Dessa styrs av Hells<br />

Angels och fungerar som rekryteringsbas<br />

för moderorganisationen. Utöver<br />

dessa finns det 30-40 andra supporterklubbar<br />

till Hells Angels.<br />

Red Devils finns i dag i USA och<br />

Sverige. De är en officiell supporterorganisation.<br />

I Sverige finns Red Devils<br />

sedan 2001 och nu på tre ställen:<br />

• Trelleborg<br />

• Svenljunga<br />

• Luleå<br />

Sammanlagt har man cirka 50 medlemmar<br />

i Sverige varav mindre än 10 finns i<br />

Svenljunga.<br />

Längst ner i organisationen finns Red &<br />

White Crew som är en officiell supportergren<br />

till Hells Angels. Även denna<br />

sammanslutning styrs av Hells Angels<br />

genom särskilda kontaktmän. Red &<br />

White Crew finns förutom i Göteborg<br />

även i Stockholm och Malmö. I Göteborg<br />

har man cirka 15 medlemmar<br />

varav flertalet är kriminellt belastade.<br />

Kriminell verksamhet<br />

Precis som moderorganisationen och<br />

Red Devils ägnar man sig åt brottslig<br />

verksamhet som narkotikabrott, våldsbrott,<br />

beskyddarverksamhet, rån utpressning,<br />

vapenbrott, illegal spelverksamhet<br />

och penningtvätt.<br />

Tomas Cahier<br />

Foto: LKP/KUT


Foto: Nina Lindhe Tell<br />

Bandidos<br />

Motorcykeln på bilden har ingen anknytning till Hells Angels.<br />

Bandidos är den andra världsomspännande<br />

organisationen med<br />

mc-kriminella.<br />

Bandidos startades på 60-talet i Texas,<br />

USA och kom till Sverige 1995.Bandidos<br />

organisation liknar i stort den i<br />

Hells Angels med fullvärdiga avdelningar<br />

i toppen. Organisationen gäller<br />

både för avdelningar och enskilda<br />

medlemmar:<br />

• President (endast medlem)<br />

• Fullvärdig<br />

• Probationary<br />

• Prospect<br />

• Hang Around<br />

• Supporter<br />

I Sverige finns i dag fullvärdiga avdelningar<br />

i:<br />

• Helsingborg<br />

• Stockholm<br />

• Göteborg<br />

• Helsingborg<br />

• Ludvika<br />

Dessutom finns en prospectklubb i<br />

Halmstad. I Bandidos som i de andra<br />

kriminella gängen ställs mycket höga<br />

lojalitetskrav. Flertalet av medlemmarna<br />

är kriminellt belastade.<br />

Bandidos klubblokal på Marieholmsgatan<br />

134 i Göteborg.<br />

Supporteravdelningar<br />

Diablos mc är Bandidos motsvarighet<br />

till Hells Angels Red Devils och finns i<br />

Malmö. I Göteborg finns Bandidos Xteam<br />

som är motsvarigheten till Red &<br />

White Crew.<br />

Verksamhet<br />

Även för Bandidos handlar det om att<br />

tjäna pengar och det gör man i första<br />

hand genom brottslig verksamhet.<br />

Grova narkotikabrott, grova våldsbrott,<br />

beskyddarverksamhet, rån, utpressning,<br />

vapenbrott, illegal spelverksamhet, penningtvätt<br />

och annan ekonomisk verksamhet<br />

är exempel på vadmedlemmarna<br />

sysslar med.<br />

Tomas Cahier<br />

<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 15<br />

Foto: LKP/KYUT


Domar mot organiserad brottslighet<br />

Länskriminalpolisen i Västra Götaland har under 2005 genomfört ett stort antal brottsutredningar. Under<br />

tiden 1 januari till 31 december har 128 personer dömts till fängelse i sammanlagt 427 år och 11 månader,<br />

fördelade på 53 olika ärenden. Många av dessa personer ingår eller är knutna till kriminella grupperingar<br />

och/eller den grova organiserade brottsligheten.<br />

16 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />

Brott Dömda personer Sammanlagt straff Övrigt<br />

Grov utpressning 050128<br />

mot en restaurangägare i<br />

Göteborg.<br />

Mord alternativt dråpförsök<br />

041128 i Trollhättan. Domen<br />

meddelades 050310.<br />

Grov utpressning 050311 i<br />

Göteborg.<br />

Försök till utpressning och<br />

övergrepp i rättssak 050325.<br />

6 personer.<br />

1 person.<br />

1 person.<br />

2 personer.<br />

11 år och 5 månaders<br />

fängelse.<br />

6 års fängelse.<br />

3 års fängelse.<br />

2 år och 4 månaders fängelse.<br />

Personerna har knytningar<br />

till Bandidos mc i Göteborg.<br />

Knytning till Bandidos X-<br />

Team, Göteborg. Brottet var<br />

riktat mot en polisman.<br />

Personen har knytningar till<br />

Bandidos X-Team i Göteborg.<br />

Personer har anknytningar<br />

till Red & White Crew i<br />

Göteborg.


Brott Dömda personer Sammanlagt straff Övrigt<br />

Grov misshandel 050402,<br />

Stigbergstorget i Göteborg.<br />

Rån och utpressning 050405 i<br />

Göteborg.<br />

Grov stöld och grovt häleri<br />

050618 med knytningar till<br />

Varberg.<br />

Grovt narkotikabrott. Ärendet<br />

påbörjades under 2004. Domarna<br />

i ärendet meddelades<br />

050620.<br />

Grov utpressning 050823 i<br />

Uddevalla.<br />

Grovt skattebrott, bokföringsbrott,<br />

försvårande av skattekontroll<br />

och överträdelse av<br />

näringsförbud under 2004-<br />

2005 i Göteborg.<br />

Grovt narkotikabrott.<br />

Grov misshandel 050427 i<br />

Göteborg.<br />

Grovt narkotikabrott.<br />

11 personer.<br />

2 personer.<br />

5 personer, 2 personer återstår,<br />

en av dem är häktad i<br />

sin utevaro.<br />

9 personer.<br />

3 personer.<br />

1 person.<br />

2 personer.<br />

2 personer.<br />

1 person.<br />

25 år och 10 månaders<br />

fängelse.<br />

5 års fängelse.<br />

8 års fängelse.<br />

42 år och 4 månaders fängelse.<br />

4 år och 10 månaders fängelse.<br />

2 år och 6 månaders fängelse.<br />

20 års fängelse.<br />

1 år och 6 månaders fängelse.<br />

9 års fängelse.<br />

Personerna har knytningar<br />

till högerextremism. Personerna<br />

dömdes för att gemensamt<br />

och i samförstånd<br />

varit delaktiga i brottet.<br />

Personerna har knytningar<br />

till Brödraskapet Wolfpack<br />

och dömdes i Uddevalla<br />

Tingsrätt.<br />

Stölden omfattade jeans<br />

till ett värde av 25 miljoner<br />

kronor. Personerna<br />

har knytningar till Red &<br />

White Crew i Göteborg.<br />

En del av de dömda personerna<br />

har knytningar till<br />

Bandidos X-Team och har<br />

dessutom samarbetat med<br />

litauer.<br />

Personer har knytningar<br />

till Red & White Crew i<br />

Göteborg.<br />

Personen har knytningar till<br />

Hells Angels i Göteborg.<br />

Ett stort parti cannabis<br />

beslagtogs. Ärendet hade<br />

förgreningar med Sverige,<br />

Danmark och Spanien och<br />

var kopplat till Bandidos<br />

mc.<br />

De dömda personerna har<br />

knytningar till mc-gänget<br />

Red & White Crew i Göteborg.<br />

Personen är knuten till<br />

Bandidos X-Team.<br />

Lotta Törnqvist<br />

Foto: Jan Strannegård<br />

<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 17


18 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006


Vittnesskydd – här för att stanna<br />

Personsäkerhetsroteln är viktig<br />

– eller snarare nödvändig – för att<br />

komma åt den grova brottsligheten.<br />

Att erbjuda vittnen skydd<br />

är i många fall enda sättet att<br />

få dem att våga berätta vad de<br />

har sett.<br />

– Vi kan aldrig garantera någons<br />

säkerhet, men vi kan göra ett så<br />

gott jobb som bara är möjligt,<br />

säger chefen för personsäkerhetsroteln.<br />

Personsäkerhetsroteln startades som<br />

en särskild insats inom LKP i februari<br />

2002. Anledningen var ett hedersrelaterat<br />

ärende där det fanns behov av att<br />

skydda bevispersoner. Därefter har fallen<br />

avlöst varandra.<br />

– Vittnesskydd har kommit för att stanna.<br />

Det har visat sig att det är näst in till<br />

omöjligt att bedriva förundersökningar<br />

mot grov organiserad kriminalitet utan<br />

det, konstaterar chefen för personsäkerhetsroteln<br />

som, liksom sina kollegor,<br />

måste skydda sitt namn.<br />

Ett verktyg<br />

Han anser att man ska se personsäkerhetsrotelns<br />

arbete som ett verktyg i<br />

verktygslådan för bekämpningen av den<br />

grova brottsligheten. Det är ett nödvändigt<br />

verktyg som ska användas tillsammans<br />

med spaningsroteln, kriminalunderrättelseroteln<br />

och utredningsroteln.<br />

Man arbetar både med defensiv och med<br />

offensiv personsäkerhet. Den defensiva<br />

handlar framför allt om att göra det<br />

omöjligt för de kriminella att hitta en<br />

bevisperson. Den offensiva används som<br />

skydd för anställda inom rättsväsendet,<br />

där det handlar om att få dem tillbaka<br />

i arbetet så snart som möjligt igen. Då<br />

arbetar man bland annat med att konfrontera<br />

de misstänkta med vad man vet.<br />

Slitsamt men stimulerande<br />

arbete<br />

– Det är ett slitsamt, energislukande men<br />

samtidigt stimulerande och intressant<br />

arbete, säger rotelchefen.<br />

– Våra handläggare blir mor, far, syskon,<br />

spottkopp och allt möjligt för de<br />

personer de skyddar. Bevispersonerna<br />

lever ju under en fruktansvärd press.<br />

De får ofta bryta helt och hållet med<br />

sitt gamla liv och det ställer naturligtvis<br />

stora krav på dem.<br />

Att välja<br />

Rotelchefen har varit med om att skicka<br />

bevispersoner till andra länder för att<br />

börja ett nytt liv. Det är givetvis skrämmande<br />

att tänka sig att lämna allt man<br />

har här hemma, men i de fallen har det<br />

inte funnits mycket val.<br />

Ibland kan det vara svårt att få folk att<br />

våga vittna, trots att man erbjuder dem<br />

skydd. Men alternativet är ofta inte så<br />

mycket bättre:<br />

– Antingen går man till polisen och<br />

ställer upp och vittnar, med allt vad det<br />

innebär. Eller också lever man ett liv<br />

i total ofrihet, säger rotelchefen som<br />

menar att de kriminella gängen utnyttjar<br />

folks rädsla för egen vinning.<br />

– Rädsla är en av människans absolut<br />

starkaste känslor. Rädslan kan slå ut allt,<br />

såväl fysiken som psyket. Vårt jobb blir<br />

att ta bort rädslan och försöka bygga<br />

upp personerna igen. Och insatserna<br />

handlar inte bara om akutskedet utan<br />

också om att ge dem en möjlighet till en<br />

framtid.<br />

Speciella egenskaper<br />

För att kunna arbeta inom personsäkerhetsroteln<br />

krävs det alltså att man själv<br />

blir hemlig. Detta i sin tur kräver ett<br />

starkt psyke och man måste också ha<br />

hög social kompetens för att klara av<br />

jobbet. Stresstålighet, högt säkerhetstänkande<br />

och flexibilitet är andra viktiga<br />

egenskaper för den som kan tänka sig att<br />

arbeta med att skydda bevispersoner.<br />

Nationella särskilda personsäkerhetsarbetet<br />

Från den 1 juli kommer personsäkerhetsarbetet<br />

att likriktas i hela landet.<br />

Ännu är det inte helt klart hur det kommer<br />

att se ut, men den kommer sannolikt<br />

att bli tre-fyra myndigheter som ansvarar<br />

för hela Sverige. Det kommer hädanefter<br />

att heta det Nationella särskilda<br />

personsäkerhetsarbetet.<br />

Malin Sahlström<br />

Foto: Sophia Sånglöf<br />

<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 19


När dröm blir mardröm<br />

Det engelska låneordet trafficking<br />

är ett ord som Thomas Ekman,<br />

kriminalkommissarie vid polismyndigheten<br />

i Västra Götaland,<br />

tycker är vilseledande. Han vill<br />

hellre prata om människohandel<br />

eller sexslavhandel. Det talar om<br />

precis vad det handlar om. Mer<br />

konkret. Mer laddat.<br />

Thomas Ekman anser att det är nödvändigt<br />

att konkretisera människohandeln<br />

för att vi inte ska kunna fjärma oss från<br />

vad det egentligen handlar om; unga<br />

kvinnor som luras till andra länder för<br />

att under vidriga förhållanden säljas som<br />

sexslavar. Traffickinggruppen startade<br />

som ett projekt i februari 2001. Sedan<br />

2005 är gruppen en del av den ordinarie<br />

verksamheten inom polismyndigheten i<br />

Västra Götaland. Ekman, som är ansvarig<br />

för informations-, utbildnings- och<br />

20 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />

metodfrågor samt nätverkandet i traffickinggruppen,<br />

säger att arbetet gick<br />

tungt i början.<br />

– Vi skulle spana på ett helt nytt sätt.<br />

Bevisen som vi letade efter var av ett<br />

annat slag än inom annan spaningsverksamhet<br />

och den här typen av brottslighet<br />

var helt ny.<br />

Nätverk<br />

År 2005 startade utvecklingspartnerskapet<br />

Samverkan mot trafficking. Det är<br />

ett samarbete där myndigheter, enskilda<br />

organisationer, kyrkliga samfund, museer<br />

och universitet ingår. Samarbetet<br />

kommer att pågå under tre år. EU-projektet<br />

har målet att skapa bättre och effektivare<br />

rutiner för att skydda människohandelns<br />

offer och få hallickarna och<br />

sexköparna åtalade och dömda. Ekman<br />

säger att detta är en väldigt viktig del i<br />

arbetet mot människohandeln.<br />

– Ett nätverk behövs för att flickorna ska<br />

lita på oss. Vi måste ha ett enat budskap<br />

och framstå som en enad front. De<br />

försöker ofta hitta anledningar att inte<br />

tro på oss eftersom de tappat tilltron till<br />

människor överlag.<br />

Fel fokus<br />

Han delar med sig av sina tankar kring<br />

att det fokuseras för mycket på offren,<br />

det vill säga de unga kvinnor som kommer<br />

från andra länder till Sverige för att<br />

sedan säljas. Med detta menar han inte<br />

att dessa unga kvinnor ska lämnas vind<br />

för våg. Mycket arbete läggs ned på att<br />

hjälpa dem här på plats för att de sedan<br />

ska kunna återvända hem under värdiga<br />

förhållanden. Det han vill lyfta fram är<br />

att detta arbetet tyvärr inte innebär att<br />

problemet försvinner.<br />

– För att få till stånd en riktig skillnad<br />

i samhället behöver vi ta de som säljer


och de som köper dessa kvinnor. Vi<br />

måste fokusera på förövarna; hallickarna<br />

och sexköparna. Det är sexköparna som<br />

gör människohandeln möjlig.<br />

Snabba pengar<br />

Det är pengar det handlar om. Snabba<br />

pengar. Hallickarna är kopplade till en<br />

grov organiserad brottslighet som rör<br />

sig även utom Sveriges gränser. Det är<br />

narkotika- och vapenhandel samt annan<br />

kriminell verksamhet som sprids som<br />

ringar på vattnet kring människohandeln.<br />

Sexköparen är en del av detta. Han<br />

finansierar det hela och gör det möjligt.<br />

Han poängterar ett flertal gånger hur<br />

viktigt det är att vara konkret när det<br />

talas om människohandel.<br />

– Man pratar ofta om det på för hög<br />

nivå. Jag pratar om lukter, smaker<br />

och smärta. Flickorna får svårt att till<br />

exempel äta på grund av det de utsätts<br />

för. Ärenden i Göteborg visar att de kan<br />

bli sålda upp emot 15 gånger per dygn.<br />

Förstå vad detta gör med en människa.<br />

Det är viktigt att vi talar klarspråk.<br />

Hon som säljs<br />

Det är oftast unga kvinnor strax över 18<br />

år som kidnappas eller luras till Sverige.<br />

<strong>Polisen</strong> har hittills inte träffat på någon<br />

ung man som sålts, men migrationsverket<br />

har vid något tillfälle givit uttryck<br />

för en misstanke om detta. Det är svårt<br />

att hitta bevis.<br />

Många av de unga kvinnorna har försvunnit<br />

under spaningstiden, vilket kan<br />

betyda att hallicken har sålt dem igen.<br />

– Kvinnan är som en vara som kommer<br />

på lördag… En ny hallick annonserar<br />

ut henne på internet igen. Han vill ha<br />

in henne i verksamheten så fort som<br />

möjligt för att få tillbaka de pengar han<br />

betalat för henne, säger Ekman.<br />

Hallicken är ofta en man från kvinnans<br />

hemland, men även kvinnor agerar hallickar.<br />

Kvinnor som en gång själva har<br />

blivit sålda men som nu gör detta för att<br />

slippa.<br />

Sexköparen å sin sida rättfärdigar det<br />

han gör genom att säga att kvinnorna<br />

vill detta. Men sanningen är den att<br />

de måste se villiga ut. De tvingas göra<br />

”ett bra jobb”. Detta innebär att det ska<br />

verka som att det de gör är deras högsta<br />

önskan. Då deras högsta önskan var att<br />

få ett bättre liv.<br />

Tyskland och fotbolls-VM<br />

Det går inte att jämföra Göteborgs EM i<br />

friidrott med Tysklands fotbolls-VM om<br />

vi pratar om människohandel. Tyskland<br />

har inte vår sexköpslag – de har statliga<br />

bordeller. Problemet är så mycket större<br />

där. Rikspolischefen har kritiserat Tyskland<br />

i den här frågan under ett internationellt<br />

möte. Med bakgrund av bland<br />

annat detta vill den svenska polisen<br />

jobba hårt mot människohandeln under<br />

friidrotts-EM i Göteborg. Sverige ska<br />

föregå med gott exempel.<br />

Ekman säger att det är tur att vi i<br />

Sverige har både sexköpslagen och<br />

lagen om människohandel, men konstaterar<br />

att det ändå är svårt att komma<br />

åt den här typen av kriminalitet. Det är<br />

svårare för en hallick att verka här än<br />

i till exempel Norge och Danmark där<br />

lagstiftningen ser annorlunda ut. Men<br />

det faktum att sexslavhandeln sker i det<br />

fördolda gör att den är svår att komma<br />

åt.<br />

Sverige vill vara en förebild i jobbet<br />

med detta och ligger trots allt i framkant<br />

vad gäller lagstiftningen kring människohandeln.<br />

Därför är det också extra<br />

viktigt att <strong>Polisen</strong> under friidrotts-EM<br />

visar att det är ett prioriterat arbete.<br />

– Det krävs en internationell vakenhet<br />

kring detta för att det på sikt ska ge de<br />

resultat man inom traffickinggruppen<br />

eftersträvar.<br />

<strong>Polisen</strong>s arbete under<br />

friidrotts-EM<br />

Det som gör arbetet under EM extra<br />

svårt är att det är under en begränsad tid.<br />

Hur ska <strong>Polisen</strong> hinna få fast hallickarna<br />

och sexköparna? Hur ska de hinna<br />

skaffa bevis under en period av en till<br />

två veckor? Ekman berättar att de har<br />

fått extra resurser i form av en åklagare<br />

från Internationella åklagarkammaren<br />

som kommer att vara i beredskap under<br />

hela tvåveckorsperioden. Dessutom<br />

försöker <strong>Polisen</strong> störa verksamheten<br />

genom att sätta fokus på sexköpare och<br />

hallickar. Exakt hur <strong>Polisen</strong> går till väga<br />

kan Ekman inte berätta, men en viktig<br />

bit är att identifiera de olika sätten som<br />

hallicken marknadsför sina så kallade<br />

varor på. Merparten marknadsförs på<br />

internet, men det kan även ske utanför<br />

porrklubbarna i stan. Taxibilar, pubar,<br />

barer, hotell är andra arenor.<br />

Under EM får traffickinggruppen hjälp<br />

av Rikskriminalpolisen i övervakandet<br />

av annonserna på internet. Dessutom<br />

arbetar <strong>Polisen</strong> mycket med tips. <strong>Polisen</strong><br />

har haft, och kommer att ha fler, informationsträffar<br />

för hotellpersonal inför<br />

EM. De är nyckelpersoner och det är<br />

viktigt att öka deras medvetenhet så att<br />

de vet vilka saker de ska uppmärksamma<br />

på hotellen. De måste våga tro på det<br />

de ser.<br />

Tre mål<br />

<strong>Polisen</strong> har tre konkreta mål. De ska<br />

informera om sexslavhandeln. Vilka är<br />

offren, vilka är hallickarna och sexköparna?<br />

Detta för att få omgivningen att<br />

förstå vad det handlar om. <strong>Polisen</strong> är<br />

beroende av tips och för att kunna lämna<br />

tips måste till exempel en hotellreceptionist<br />

veta vad han eller hon ska uppmärksamma.<br />

Det andra målet är att stödja och skydda<br />

offret. Att hjälpa den unga kvinnan så<br />

fort som möjligt. Först här i Sverige<br />

och sedan med att få ett skyddat boende<br />

i sitt hemland. Det tredje målet är att<br />

fånga och lagföra hallickarna och även<br />

sexköparna.<br />

En dröm i kras<br />

För varje kvinna som luras till andra<br />

länder under förespeglingen om ett<br />

bättre liv är detta en personlig tragedi.<br />

De kommer från fattiga hemförhållanden,<br />

ofta från länder i Östeuropa. Det är<br />

inte svårt att förstå att de hyser en längtan<br />

efter ett liv med fler möjligheter än<br />

vad de kunnat finna på hemmaplan. När<br />

utredningen är slutförd och förövarna<br />

förhoppningsvis dömda vill flickorna<br />

ändå oftast hem.<br />

– Hemma är ändå hemma för de allra<br />

flesta, säger Ekman.<br />

Sophia Sånglöf<br />

Foto: Anna Andreasson<br />

<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 21


Funktionalitet i Skår<br />

I Skår i östra Göteborg har gränspolisen,<br />

hundpolisen, piketpolisen<br />

och trafikpolisen flyttat in i nya<br />

lokaler. Byggnaden som myndigheten<br />

har övertagit efter Ericsson,<br />

är väl genomtänkt och polisen<br />

har bara behövt göra smärre<br />

förändringar för att anpassa den<br />

efter den egna verksamheten.<br />

Ett parkeringshus har tagits bort<br />

och ersatts av en byggnad som<br />

innehåller garage, förråd och<br />

hundkennel.<br />

Fri passage<br />

Principen för planeringen av utrymmena<br />

i huset kommer även att gälla för det<br />

ombyggda Rättscentret vid Ernst Fontells<br />

plats. Receptionen är placerad i den<br />

centrala delen av byggnaden. Härifrån<br />

hänvisas ”vänliga” besök till den vänstra<br />

delen av huset medan ”fientliga” besök<br />

tas emot i husets högra del.<br />

Allmänheten ska egentligen bara besöka<br />

Skår när de har invändningar gällande<br />

parkeringsböter. Trots detta hittar emellanåt<br />

en och annan anmälan från allmänheten<br />

hit.<br />

22 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />

Synergier och gemenskap<br />

Husets hjärta utgörs av en stor, trevligt<br />

inredd ljusgård. Ljusgården fungerar<br />

som gemensamt kök, fikarum och<br />

matsal för alla fyra enheterna. Här<br />

finns möjlighet att skapa synergier och<br />

gemenskap samtidigt som utformningen<br />

i etager gör att både större och mindre<br />

grupper kan sitta relativ avskildhet. Under<br />

den personalfest man hade i början<br />

av året var man 120 sittande och ändå<br />

upplevdes det inte som trångt.<br />

Det är ännu inte helt klart hur alla rum<br />

ska användas. Man skyndar långsamt<br />

hellre än inreder allt med en gång. Just<br />

nu pågår till exempel inredning av<br />

lokaler för PKCs personal och för passkontroll.<br />

Det finns dessutom möjlighet<br />

att växa i huset i framtiden då det finns<br />

bygglov för ytterligare två våningar.<br />

Avdelningen med de 14 förhörsrummen<br />

ligger separat i huset. Främst är det trafikpolisen<br />

som använder rummen men<br />

här finns även rum för förhör i utlänningsärenden.<br />

De rummen har gott om<br />

plats för tolkar och stora grupper, t ex<br />

familjer som är förvarstagna.<br />

Modern kennel<br />

Kenneln är tillsammans med garaget och<br />

vissa förrådsutrymmen inrymda i den<br />

tillbyggda delen av huset och uppfyller<br />

jordbruksverkets krav. Här finns rum där<br />

hundarna kan vistas en och en och varifrån<br />

de själva kan bestämma om de ska<br />

vara ute eller inne. I kenneln finns även<br />

en ”burkbana” där hundarna kan träna<br />

sitt luktsinne på olika substanser.<br />

Även i garaget är planeringen funktionell<br />

och hundförarnas bilar är placerade<br />

i direkt anslutning till kenneln. Piketens<br />

fordon står parkerade närmast piketens<br />

förvaringsutrymmen och här finns<br />

möjlighet till avspolning och tork av<br />

utrustning.<br />

Invigningsfestligheter<br />

När man tog huset i besittning beslöts<br />

det om tre olika invigningskalas en invigning<br />

som hölls i februari, en fest för<br />

de anställda i huset samt ett öppet hus<br />

för de boende i närmiljön. De två första<br />

är avklarade men den tredje återstår. När<br />

den blir av avgör personalen själv.<br />

Marie Åhman<br />

Foto: Sophia Sånglöf<br />

Trevlig sommar<br />

önskar redaktionen!


Hälsokoordinator Christina Lind Domstad.<br />

Hälsa – en gemensam resurs<br />

”Hälsa är att må bra – och att ha<br />

tillräckliga resurser för att klara av<br />

vardagens krav och för att kunna<br />

förverkliga sina personliga mål.”<br />

Denna definition på hälsa tycker Christina<br />

Lind Domstad ger hälobegreppet en<br />

positiv framtoning. I den definitionen<br />

ses hälsan som en resurs och ett egenvärde<br />

och inte ett mål i sig. Hälsa ska<br />

ses som ett verktyg för att vi ska kunna<br />

jobba bra. Som länets nya hälsokoordinator<br />

är hennes uppdrag att bygga<br />

infrastrukturen för hälsa och friskvård i<br />

vår organisation.<br />

Mer än kost och motion<br />

En del kanske förknippar hälsa med<br />

pausgympa och bananer, men det är så<br />

mycket mer än bara kost och motion.<br />

– Den har fler dimensioner än så och är<br />

en förutsättning för att vi ska kunna göra<br />

ett bra arbete, säger Christina Lind.<br />

Christina är polis i botten, men har vidareutbildat<br />

sig till hälsovetare i Vänersborg,<br />

på programmet i Hälsopromotion.<br />

Christina ser hälsa som en strategisk<br />

fråga som spelar en central roll i vår<br />

verksamhet där friskvården är en del i<br />

det strategiska hälsoarbetet.<br />

– Jag kände att jag ville jobba med friska<br />

människor. Jag vill skapa möjligheter<br />

och förutsättningar för folk att kunna<br />

göra hälsosamma val, säger Christina.<br />

Jag vill att hälsoarbetet blir en naturlig<br />

del och inte uppfattas som något extraarbete<br />

eller ”måste”, säger hon.<br />

Hälsobefrämjande arbete<br />

Arbetsplatsen har en central roll i de<br />

flesta människors liv. Man tillbringar<br />

en stor del av dygnets vakna timmar<br />

där, och därför faller det sig naturligt att<br />

arbetsplatsen får en avgörande roll i skapandet<br />

av normer, attityder och livsstil.<br />

Därmed tror Christina att ett hälsobefrämjande<br />

arbete på jobbet är viktigt<br />

både för individen, gruppen och organisationen<br />

i stort. Arbetsgivaren kan skapa<br />

jordmån för en bra och effektiv verksamhet<br />

genom att skapa förutsättningar<br />

för medarbetarna så att de uppmuntras<br />

till fysisk aktivitet och en positiv livsstil,<br />

både på arbetet och i privatlivet. Hälsa<br />

är var och ens ensak, men på arbetsplatsen<br />

är hälsan en gemensam resurs<br />

som är avgörande för organisationens<br />

prestation.<br />

Hälsopolicy<br />

– Hälsa är viktigt för alla, men kanske<br />

extra viktigt i såna yrken som polis, där<br />

du har mycket närkontakt med andra<br />

människor, menar Christina.<br />

Hennes roll under 2006 blir att bygga<br />

infrastrukturen för hälsa och friskvård,<br />

något som är nödvändigt för ett fortsatt<br />

kontinuerligt strategiskt hälso- och<br />

friskvårdsarbete. En viktig del i arbetet<br />

blir att ta fram en hälsopolicy som sedan<br />

är tänkt att fungera som ett ramverk för<br />

ett kontinuerligt framtida hälsoarbete i<br />

myndigheten.<br />

Friskfaktorer<br />

Det traditionella arbetsmiljöarbetet<br />

syftar till att förebygga och förhindra<br />

ohälsa, men det ökar inte hälsan,<br />

menar Christina. För att öka hälsan på<br />

arbetsplatsen måste man identifiera de<br />

friskfaktorer som kan spela en viktigt<br />

roll i ett promotivt hälsoarbete. Några<br />

faktorer kan vara; ett öppet arbetsklimat,<br />

balans mellan arbete och fritid, tydlig<br />

målsättning, förtroende för ledningen<br />

och varierande arbetsuppgifter, möjligheter<br />

att påverka, framtidstro.<br />

PO1, PO2 och PO3 har alla startat upp<br />

friskvårdsarbete i olika omfattning, och<br />

det arbetet fortsätter i länet. Christina<br />

vill att fler hälsoinspiratörer ska utbildas,<br />

och att även cheferna ska genomgå<br />

en liknande utbildning.<br />

– Chefernas roll är väldigt viktig. Annars<br />

funkar det inte i längden, menar<br />

Christina.<br />

Maria Hällqvist<br />

Foto: Maria Hällqvist<br />

<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 23


Foto: Jan Strannegård<br />

Tänk att få patrullera<br />

i ljusa khakibyxor!<br />

Vissångaren Bengt Sändh sjöng<br />

en gång ”Nu är den f-rbannade<br />

sommar´n här - en obeskrivlig<br />

plåga. Svettig och dammig och<br />

arg och tvär, torteras jag av<br />

mygg.” Nog är det så ibland men<br />

för det allra mesta är sommaren<br />

underbar. Även om man tvingas<br />

vara i tjänst som polis.<br />

Ofta är det mer att göra under sommarahalvåret,<br />

men det blir också många trevliga<br />

tillfällen och folkliga arrangemang<br />

där polisen medverkar.<br />

Semestertid och fritidsaktiviteter radas<br />

upp i långa banor. Det gäller att hinna<br />

med mellan passen. Det är en stressig<br />

men rolig tid. En stilla grillafton med<br />

familjen på altanen eller en regning<br />

tältsemester på en camping. Vraka och<br />

välj. Kanske en stor konsert med någon<br />

känd artist på en idrottsplats. Eller, som<br />

här i Strömstad, en fantastisk konsert<br />

med Janne Schaffer i kyrkan. Sommarmusiken<br />

i kyrkan med 4 – 5 konserter<br />

24 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />

i veckan är en god början på kvällen<br />

innan man tar en uteservering i besittning.<br />

Semesterproblem<br />

EM i Friidrott ställer till det för årets<br />

semesterfirare. Men kanske ännu mer<br />

för planerarna. Den övriga tiden på sommaren<br />

ska vi ha möjlighet att ta ut den<br />

lagstadgade rätten. Det betyder cirka<br />

50 procent frånvaro per sommarmånad.<br />

Huvaligen. Måtte inte himlen ramla ned.<br />

Men vi ska klara av det. Bara inte värmen<br />

blir allt för besvärlig. Våra nuvarande<br />

uniformering ser varm och svettig<br />

ut. Mörka kläder som kräver en reflexväst<br />

för att vi ska synas. Min personliga<br />

uppfattning är att ”kravalluniformen”<br />

är ful och provocerande. Hur mycket<br />

stiligare och mer tillmötesgående är det<br />

inte att uppträda i våra ljusblå skjortor<br />

och vanliga byxor?<br />

I juni 2005 invigdes den nya Svinesundsbron<br />

mellan Sverige och Norge.<br />

Som vanlig besökare kunde jag konsta-<br />

Foto: Tage Ödlund<br />

Svensk och norsk polis vid invigningen<br />

av Svinesundsbron.<br />

tera skillnaden på uniformering mellan<br />

svensk och norsk polis. Norrmännen<br />

hade ljus skjorta och byxor medan<br />

svenskarna gick i den svarta insatsmunderingen.<br />

Detta var en folkfest och inga<br />

tillstymmelser till oroligheter mitt på<br />

dagen. Både svenska och norska kungafamiljen<br />

var på plats och folk var glada<br />

över att en trafikpropp var upplöst.<br />

Svartklädda stenansikten<br />

Visserligen kanske insatsmunderingen<br />

är praktisk med alla sina fickor att stoppa<br />

saker i. Men behöver man ha med sig<br />

så mycket? Vad man behöver kan finnas<br />

i bilen. Ibland ser man på TV ”gamla”<br />

filmer från olika evenemang, firanden<br />

av olika slag. Man ser prydliga poliser i<br />

ljusblå skjortor, kanske vit skärmmössa<br />

och glada leenden. Nu för tiden ser<br />

man mest svartklädda stenansikten med<br />

svarta handskar på sig. Kanske är de<br />

rädda för att ta någon vanlig människa i<br />

hand utan handskar?<br />

Tänk dig vilken skön känsla det skulle<br />

vara att under den varmaste sommardag<br />

få patrullera i ljusa khakibyxor, kortärmad<br />

skjorta och en skärmmössa mot<br />

solen. Bara tanken svalkar. Leendet från<br />

den du möter når ända fram, och alla du<br />

möter är inte busar som bara väntar på<br />

att gripas. Säkerligen kommer ett sådant<br />

framträdande/uppträdande att stärka polisens<br />

aktier hos den breda allmänheten.<br />

Tage Ödlund


Polisminnen<br />

efterlyses!<br />

I början av 1950-talet genomfördes en landsomfattande insamling<br />

av polisminnen där poliser uppmanades att skriftligt berätta om sitt<br />

liv och arbete. I början av 1990-talet genomfördes ännu en minnesinsamling.<br />

Vid båda tillfällena gavs en bok med ett urval av berättelserna<br />

ut.<br />

Nu är det dags för en ny minnesinsamling. Vi vänder oss till dig som har arbetat<br />

eller som nu arbetar som polis eller civilanställd inom polisen och efterlyser dina<br />

minnen av det vardagliga arbetet.<br />

Välj ett eller flera av följande teman<br />

• Förstatligandet av <strong>Polisen</strong> 1965.<br />

Vad innebar det att polisen gick från kommunal till statlig regi? Hur påverkades<br />

ditt arbete?<br />

• Organisationsförändringar inom <strong>Polisen</strong>.<br />

Vilka erfarenheter har du av organisationsförändringar, t.ex. närpolisreformen.<br />

Vad har de inneburit för ditt arbete?<br />

• Kvinnliga poliser.<br />

Antalet kvinnliga poliser ökar. De första kvinnliga ordningspoliserna anställdes i<br />

slutet av 1950-talet. Hur var och är inställningen till kvinnliga poliser från allmänheten<br />

och från kriminella? Hur var och är relationen mellan kvinnliga och manliga<br />

kollegor, poliser såväl som civilanställda?<br />

• Ett väl utfört polisarbete.<br />

Vad anser du vara ett gott polisarbete? Vilka förutsättningar eller hinder finns för att<br />

utföra ett bra arbete? Hur har detta förändrats? Hur påverkas arbetet av krav inifrån<br />

och utifrån, från polisledning, massmedier och allmänhet?<br />

• Poliser i utlandstjänst.<br />

Den svenska polisen har i olika tider och sammanhang arbetat utomlands, bland<br />

annat med att bygga upp andra länders polisverksamhet. Beskriv erfarenheterna av<br />

sådant arbete, till exempel genom att beskriva förutsättningar och uppdrag, skillnader<br />

och likheter.<br />

Presentation av dig själv<br />

I minnesinsamlingen är vi intresserade av en kort presentation av dig själv. Skriv<br />

ditt namn, födelseår och födelseort, bakgrund, uppväxt och utbildning, bostadsort,<br />

civilstånd, eventuell nuvarande befattning och arbetsplats samt varför du ville<br />

arbeta inom <strong>Polisen</strong>.<br />

De skrivna minnena kommer att bevaras för forskning och som underlag för utställningar<br />

i det nya Polismuseet på Gärdet i Stockholm. Eventuellt kommer en del<br />

berättelser att publiceras, naturligtvis med författarnas tillstånd.<br />

Vi vill gärna ha ditt bidrag så fort som möjligt, dock senast den 15 augusti 2006.<br />

Bidraget skickas till:<br />

TAM-arkiv, Grindstuvägen 48-50, 167 33 Stockholm<br />

Frågor?<br />

Carl-Johan Cronlund<br />

intendent, Polismuseet<br />

carl-johan.cronlund@rps.police.se<br />

Tel: 08 - 401 90 63, 070 - 651 90 63<br />

Mats Greiff<br />

professor, Malmö högskola/Arbetslivsinstitutet<br />

mats.greiff@lut.mah.se<br />

Tel: 040 - 665 80 26, 040 - 60 95 30<br />

Ann Kristin Carlström<br />

forskningschef, Arbetets museum<br />

annkristin.carlstrom@arbetetsmuseum.<br />

se Tel: 011 - 23 17 22<br />

Arbetets museum, Polismuseet, Polisförbundet,<br />

Arbetslivsinstitutet/Malmö<br />

högskola, Tam-Arkiv<br />

<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 25<br />

Foto: Nina Lindhe Tell


26 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006


Profilen<br />

Anette – första kvinnliga näpochefen i länet<br />

<strong>Polisen</strong> i Vänersborg har fått en<br />

ny chef och Västra Götaland har<br />

fått sin första kvinnliga näpochef.<br />

För Anette Frykler är det däremot<br />

inget nytt att vara första kvinnan<br />

på jobbet - det var hon redan<br />

när hon började som hundförare<br />

i Älvsborgs län.<br />

Det är en glatt leende Anette Frykler<br />

som tar emot mig på sitt nya kontor i<br />

Vänersborg. Bokhyllorna gapar tomma,<br />

men det känns som att det inte ska bli<br />

några problem för Anette att fylla sin<br />

nya vardag med både arbete och nya<br />

böcker i bokhyllan. Hon utstrålar glädje<br />

och entusiasm.<br />

Bred bakgrund<br />

Efter att ha gått ut Polisskolan 1983<br />

spenderade Anette fem år i Uddevalla,<br />

för att sedan flytta till Trollhättan på<br />

grund av kärleken. Hennes man är<br />

också polis och numera utredningschef<br />

i Uddevalla. 1990 gick hon hundförarutbildningen<br />

för att sedan arbeta som<br />

hundförare i tio år. Därefter blev det fem<br />

år på Krimjouren, och nu senast har hon<br />

arbetat som adjutant på länspolismästarens<br />

sekretariat i ett års tid.<br />

– Det är ett år som har gett mig väldigt<br />

mycket. Framför allt har jag fått ett<br />

vidare perspektiv och en bredare syn på<br />

verksamheten i stort, som jag känner att<br />

jag kan ha stor fördel av i mitt nya jobb,<br />

säger Anette.<br />

Nya utmaningar<br />

En av fördelarna med att jobba på en<br />

mindre ort tycker hon är att man är färre<br />

som jobbar närmare varandra, och att<br />

det då är lättare att skapa sig egna rutiner.<br />

De två första veckorna på den nya<br />

arbetsplatsen har varit en störtdykning<br />

in i verksamheten, och nya utmaningar<br />

väntar redan runt hörnet. Mängdbrottsmålen<br />

som RPS har satt upp är ett<br />

exempel.<br />

Konkreta mål<br />

– Det handlar om att vi ska snäppa upp<br />

oss litegrann och bli lite effektivare på<br />

att utreda vardagsbrott, säger hon. Hon<br />

är övertygad om<br />

att polisen har<br />

kapacitet att klara<br />

av såväl mängdbrotten<br />

som de<br />

nationella målen,<br />

men att det gäller<br />

att fokusera på<br />

rätt saker.<br />

– En polis behöver<br />

konkreta mål<br />

att sträva mot, att<br />

få veta ”vad är det<br />

egentligen mitt<br />

uppdrag gäller?”<br />

tror Anette, som<br />

menar att man får<br />

ett bättre resultat<br />

när medarbetaren<br />

vet vad som förväntas<br />

av honom/<br />

henne.<br />

Framgångsfaktor<br />

Som näpochef finns det flera saker hon<br />

vill åstadkomma. Framför allt ser hon<br />

möjligheten att kunna påverka och<br />

engagera personalen som något positivt.<br />

I sitt chefskap strävar hon efter att<br />

vara delaktig och intresserad - ta del av<br />

verksamhetsresultatet och analysera.<br />

Försöka hitta former för lösningar.<br />

– Jag tycker vi är så dåliga på att kom-<br />

Namn: Anette Frykler<br />

Ålder: 44<br />

Yrke: näpochef Vänersborg<br />

Bor: Trollhättan<br />

Familj: man och två barn<br />

Äter gärna: pasta<br />

Dricker: vatten<br />

Läser just nu: arbetsrätt<br />

På fritiden sysslar hon med:<br />

power-yoga<br />

Tre ord som beskriver Anette:<br />

problemlösare, självständig,<br />

lättsam<br />

municera vad vi vill göra. Bra kommunikation<br />

är en framgångfaktor, säger<br />

hon. Hon tycker att en bra chef måste<br />

vara tydlig och kunna delegera.<br />

Lyckligt lottad<br />

När jag frågar henne om hon tror att det<br />

är tuffare för en kvinna att vara näpochef<br />

än för en man, svarar hon:<br />

– Jag tror inte att arbetsuppgifterna i<br />

sig är tuffare för en<br />

kvinna än dom är<br />

för en man, utan att<br />

en kvinna, förutom<br />

ansvaret för sitt<br />

jobb, även tar på sig<br />

för mycket arbete i<br />

hemmet, och att den<br />

totala arbetsbördan<br />

då kan bli tyngre för<br />

en kvinna.<br />

Skönt att<br />

bara vara<br />

S ommaren kommer<br />

Anette att tillbringa<br />

i husvagnen vid<br />

kusten. Familjen<br />

kommer också att<br />

vara en hel del tid<br />

i Norrköping, där<br />

barnen är på läger i<br />

sommar. Hon längtar inte efter att resa<br />

utomlands, eftersom hon tycker att det<br />

är så vackert här hemma i Sverige.<br />

– Jag tycker det är så skönt att bara<br />

vara! säger hon med ett leende.<br />

Maria Hällqvist<br />

Foto: Maria Hällqvist<br />

<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 27


Korsord Äntligen<br />

28 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />

sommar!<br />

Vad passar bättre än ett korsord när man ligger under en<br />

parasoll på stranden, tar en fika på sin balkong, eller sitter<br />

på tåget på väg till släkt och vänner på semestern.<br />

Varsågoda - här är sommarens ”kryss”.


Ett stort grattis till förra numrets kryssvinnare!<br />

1:a pris, två biocheckar:<br />

Therry Blomén, Hunnebostrand<br />

2:a pris, två biocheckar:<br />

Sture Myrman, Skövde<br />

3:e pris, en biocheck:<br />

Maja Rådemar<br />

Namn: ..................................................................<br />

Adress: ..................................................................<br />

Postnr: ...................................................................<br />

Ort: ...................................................................<br />

Redaktionen tillhanda senast<br />

den 15 september 2006.<br />

<strong>Länsmannen</strong> / Korsord<br />

Box 429<br />

401 26 Göteborg<br />

<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 29


Jennie Mellbin/Chefsjurist.<br />

Uppskattat projekt<br />

I skärgården bedriver sjöpolisen<br />

och närpolisen ett projekt som<br />

syftar till att ändra trafikbeteendet<br />

på Donsö och Styrsö. Nu syns<br />

resultatet av arbetet och boende<br />

på öarna har hört av sig till polisen<br />

och utryckt sin uppskattning.<br />

Dan Gerefalk vid närpolisen i Frölunda<br />

har tillsammans med sjöpolisen tagit<br />

fram en handlingsplan där man slår fast<br />

riktlinjerna för hur projektet ska bedrivas.<br />

– Frölundapolisen har inte själva möjlighet<br />

att ha så regelbundna kontroller ute<br />

på öarna, så det har varit ett mycket<br />

lyckat samarbete för båda parter, menar<br />

Dan.<br />

Projektet har nu rullat på i två år och<br />

främst varit inriktat på trafikbeteendet<br />

på Donsö och Styrsö. På dessa öar får<br />

man endast köra mopeder och arbetsfordon<br />

med dispens.<br />

– Respekten för trafikreglerna var inte<br />

så bra och det inträffade en del otrevliga<br />

olyckor.<br />

Trafikkontroller<br />

Tillsammans med bl a vägföreningar har<br />

polisen hanterat problemen med trafikbeteendet.<br />

30 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />

Jennie Mellbin<br />

– ny chefsjurist<br />

Den 1 mars i år fick myndigheten sin första chefsjurist. Hon heter<br />

Jennie Mellbin och är utbildad domare.<br />

Jennie kommer närmast från Uddevalla Tingsrätt där hon suttit som rådman i två<br />

år. Tidigare arbetade hon som utredningssekreterare för justitiedepartementet.<br />

Jennie kommer framför allt att fungera som ett stöd för ledningen i olika juridiska<br />

frågor som kan uppstå på ledningsnivå. I dagarna håller hon på med arbetet kring<br />

bildandet av vår nya rättsenhet.<br />

Bengt-Lennart Albinsson/Sjöpolisbefäl.<br />

– Sjöpolisens har gjort trafikkontroller<br />

i samband med fotpatrullering på öarna.<br />

Det vi främst har tittat på är att fordonen<br />

är rätt utrustade med ljus och att förare<br />

och passagerare använder hjälm. Man<br />

har även gjort regelbundna LAU – prov<br />

vilket har lett till en avsevärd förbättring.<br />

<strong>Polisen</strong> har även haft information<br />

i skolorna för att informera eleverna om<br />

vilka regler som gäller, berättar Bengt-<br />

Lennart Albinsson, sjöpolisbefäl.<br />

Förbättrat beteende<br />

Information, samverkan och rapportering<br />

har gett resultat. Nu märks en<br />

avsevärd förbättring av trafikbeteendet<br />

på öarna vilket förhoppningsvis även<br />

ska avspegla sig i olycksstatistiken.<br />

Jan Strannegård<br />

Foto: Jan Strannegård<br />

Maria Hällqvist<br />

Foto: Maria Hällqvist<br />

Piketen utbildas<br />

Under trafiksäkerhetsåret har<br />

piketen startat en grundutbildning<br />

i bilkörning. Utifrån ett säkerhetsperspektiv<br />

har vi konstaterat att<br />

det finns brister i körtekniken och<br />

säkerhetskontrollen av våra fordon.<br />

Endagsutbildningen innehöll bland<br />

annat bromsövningar, slalomkörning,<br />

manövergårdsträning och<br />

säkerhetskontroll före körning.<br />

Piketen försöker alltid vara säkerhetsmedvetna.<br />

Dessutom är det<br />

viktigt att vi är föredömliga i trafiken<br />

vilket ger oss ett stort förtroende<br />

hos allmänheten. Det gäller att vara<br />

proffsig i alla lägen!<br />

Under hösten 2005 genomförde vi<br />

tillsammans med piketgrupperna<br />

i Stockholm, Malmö och LKP en<br />

pilotutbildning i fordonsstopp.Vi<br />

fortsätter med denna typ av utbildning<br />

senare i år.<br />

Fredric Rydh<br />

Utbildningsansvarig,<br />

piketen


Tack<br />

Ett stort tack till alla ni arbetskamrater som<br />

jag haft förmånen att jobba med under mina<br />

40 år vid <strong>Polisen</strong>. Tack för all uppvaktning vid<br />

min pensionsavgång den 30 april 2006.<br />

/ Bo Carlsson<br />

pkomLOP/TUA<br />

Tack för all omtanke, vackra ord och kramar<br />

i samband med min make och våran pappas<br />

bortgång.<br />

Ingbritt, Marie och Mikael Frödell<br />

Jag vill framföra ett stort TACK till all personal<br />

hos <strong>Polisen</strong> i Lidköping för den mycket<br />

trevliga och välarrangerade avskedsfesten i<br />

samband med min pensionering.<br />

Vill även tacka personalen på FVA för att<br />

jag fått besked i gor tid och kunnat ”landa”<br />

efter 40 år, 1 månad och 14 dagar.<br />

Sänder även en hälsning till alla medarbetare<br />

som jag lärt känna och haft samarbete<br />

med under mina år hos <strong>Polisen</strong>.<br />

5362 Gunnar Borg<br />

Före detta närpolis, numera ”tidsdisponent”<br />

Nu är jag äntligen färdig med min fil. kand!<br />

Vill härigenom tacka alla mina arbetskamrater<br />

och andra som stöttat mig med glada<br />

tillrop och intresserade frågor, under mina<br />

tre år på Högskolan i Borås. Det har betytt<br />

mycket för mig att känna ert stöd, då det varit<br />

jobbigt ibland.<br />

Hälsningar Monica Wallenius LKC<br />

Delta 331!<br />

När vi varit nere i Göteborg har det ju mest<br />

varit stök/bråk men.. ibland kommer det små<br />

bevis som visar att vi har ett bra signalvärde<br />

till allmänheten inom gruppen.<br />

Idag kom det ett brev från Göteborg där<br />

vi fick ett tack för vårt arbete på kortegen.<br />

Tacket innehöll även en teckning. De önskade<br />

oss också en Glad Sommar.<br />

För de som inte var med på detta uppdrag<br />

så var det så att vi visade vår buss för 2 barn<br />

som hette Linn och Daniel när vi väntade i<br />

korsningen på att kortegen skulle komma.<br />

Att de sedan åt upp Johannas godispåse må<br />

ju vara hänt!!<br />

Solhälsningar från Thomas, GC 331<br />

Tack för all uppvaktning i samband med min<br />

pensionering.<br />

Per-Åke Svensson<br />

Kommissarie, PO1 KrimJ<br />

Angående min bemärkelsedag 23-24 mars<br />

Allt gick så fort, trögt men annars som<br />

smort.<br />

Hoppas att man ändå mest nytta inom<br />

verket gjort.<br />

30 + 30 är rätt så många år!?<br />

Med glädje och tacksamhet jag nu med<br />

dessa rader,<br />

Alla inom vår Polismyndighet härmed Tacka<br />

får!<br />

Se bara upp ändå, när för mig inom växeln<br />

arbetstid mm återstår!<br />

Många hjärtliga kramar<br />

Mona A A Frank<br />

Lop Pkc växeln Gbg<br />

Ett stort tack<br />

till alla på LKP_STAB för dom vackra blommorna<br />

som jag fick i samband med<br />

min sjukskrivning.<br />

Yvonne Nilsson<br />

LKP_ARKIV<br />

Ett stort tack till Leif Gustavsson för allt stöd<br />

och hjälp under min sjukskrivning.<br />

Insp Leif Plånborg<br />

Varmt tack<br />

En malör söndagen den 7 maj på Landvetter,<br />

har givit mig chansen att få visa min uppskattning<br />

för den hjälp jag fick av er kollega<br />

Stig Jönsson. Jag skulle iväg på ett brådskande<br />

uppdrag för FN på Sri Lanka. När jag<br />

öppnade passet vid incheckningen lossnade<br />

fotosidan och ramlade ur. På flygplatsens<br />

nya poliskontor fick jag hjälp med ett nytt<br />

pass, vilket fick till följd att jag kunde checka<br />

in i tid för att hinna med mitt plan.<br />

Passhanteringen är uppenbarligen välorganiserad<br />

av polismyndigheten och fungerar<br />

snabbt och effektivt även på helgdagar.<br />

Bemötandet från Stig Jönsson var trevligt<br />

och kompetent. Både han och myndigheten<br />

är värda en eloge!<br />

Varmt tack,<br />

Lennart Königson<br />

<strong>Länsmannen</strong> 2/2006 31


Posttidning B<br />

Returadress: <strong>Polisen</strong>/<strong>Länsmannen</strong><br />

Box 429, 401 26 Göteborg<br />

– När man bor i Strömstad, som jag gör, då<br />

är mitt bästa sommarminne när man tar med<br />

sig en back superfärska räkor, goda vänner<br />

och åker båt ut till en berghäll. Njuter av<br />

räkorna, det vita kylda vinet och en fantastisk<br />

solnedgång. Det här är sommar på västkusten.<br />

Britta Carlsson, assistent i Strömstad<br />

– Det bästa sättet att spendera sommaren<br />

på är till sjöss i Bohuslän. Havet, klipporna,<br />

stämningen…Det är Sveriges vackraste<br />

område. Och så är man ju ledig!<br />

Stefan Gustafsson,<br />

presstalesman i Göteborg<br />

32 <strong>Länsmannen</strong> 2/2006<br />

Vilket är ditt bästa sommarminne?<br />

– Det är när familjen och jag kommer fram till<br />

en campingplats med vår husvagn och känner<br />

”att det är här vi hör hemma”. Vi har roligt<br />

ihop och man riktigt känner att semestern är<br />

påbörjad.<br />

Hans Andrén, inre befäl i Borås<br />

– Min familj tycker mycket om Italien. En<br />

sommar fick vi chans att låna ett hus i Toscana<br />

vid en vingård. Vi bodde där i 14 dagar<br />

och njöt av den underbara miljön. Solen sken<br />

varenda dag, det är ett fint sommarminne!<br />

Yvonne Zachrisson, LOP växel i Göteborg<br />

– Jag minns somrarna när jag var yngre<br />

och åkte med mina föräldrar till vårt hus i<br />

Spanien. Det var en sån problemfri tid! Och<br />

sen fanns det en viss surfande fransman där<br />

också…fast det var förstås långt innan jag<br />

träffade min sambo och fick barn, säger hon<br />

med glimten i ögat.<br />

Carolina Petersson, receptionen GBG City<br />

i Majorna<br />

– Vi gjorde en resa med familjen då vi reste<br />

runt i Kalifornien i två veckor. Det blev besök<br />

på bland annat Disnyland, Universal Studios,<br />

Sea World och mycket mer. Det var en fantastisk<br />

upplevelse.<br />

Mats Litstrand, kommissarie i Skövde

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!