Slut (pdf) - 2000-Talets Vetenskap
Slut (pdf) - 2000-Talets Vetenskap
Slut (pdf) - 2000-Talets Vetenskap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Medicinfilosofisk essä<br />
”<br />
Människan<br />
är ingen<br />
ångmaskin!<br />
Biologiska varelser är inga ångmaskiner,<br />
även om energi in och ut<br />
har visst fog för sig och också ofta<br />
används för att försöka förstå människans<br />
komplicerade metabolism. Har ni<br />
sett ångmaskiner ”som går in i väggen”?<br />
Och har ni sett ångmaskiner som höjer<br />
sin verkningsgrad högst avsevärt genom<br />
tillslag av placeboeffekten. Vi är ju lika<br />
olika på insidan av vår kropp, som på<br />
Det är Newtonskt att tro att molekyler<br />
simmar omkring för att vid rätt tidpunkt<br />
träffa på sin receptor.<br />
utsidan (titta på din nästa!).<br />
Vår fysiologi och biokemiska metabolism<br />
är väldigt varierande människor<br />
emellan. Det är också därför som vi reagerar<br />
så olika på läkemedel. På en del har<br />
medlet ingen effekt, på några fungerar<br />
det ganska bra och en del blir sjuka och<br />
spyr, om dom inte är allergiska och får<br />
väldigt kraftiga, ibland livshotande<br />
biverkningar.<br />
Läkemedel tredje största<br />
dödsorsaken<br />
I USA (som ofta är min referensram) är<br />
läkemedel och kombinationer av läkemedel<br />
den tredje största dödsorsaken efter<br />
hjärtsjukdomar och cancer.<br />
Vi tänker ofta efter det gamla paradigm<br />
från 1687 som Newton lämnade<br />
Homo Vitruvianus. Leonardo da Vincis berömda studie, ca 1490.<br />
efter sig – men så tänker de flesta medicinska<br />
forskare också (åtminstone på<br />
Karolinska). När jag skrev studentfysiken<br />
gällde enbart Newton (lutande plan,<br />
acceleration och fritt fall för att nämna<br />
några). Albert Einstein hade då funnits i<br />
50 år och lagt grunden till satellitnavigering,<br />
krökta rum, atombomber etc.<br />
Så länge det rör sig om normala hastigheter<br />
som vi kan se med blotta ögat<br />
fungerar Newton bra. Blanda-<br />
ren hade tidigt greppat det<br />
hela: Om du färdas fortare än<br />
ljuset svartnar det för ögonen.<br />
Det kunde man ju förstå – ja,<br />
det verkade ju rätt klart.<br />
Idag vet kvantfysiken att<br />
med scalarvågor (gravitationsvågor som<br />
postulerades redan av Einstein) kan man<br />
förflytta frekvenser (tankar?) i universum<br />
mycket snabbare än ljuset.<br />
Heisensbergs osäkerhetskonstant<br />
Det är Newtonskt att tro att molekyler<br />
simmar omkring för att vid rätt tidpunkt<br />
träffa på sin receptor. I kvantfysiken kan<br />
man inte samtidigt se en partikel och<br />
dess förlopp – och om det blir partiklar<br />
eller frekvenser (vågrörelser) avgörs bland<br />
annat av Heisenbergs osäkerhetskonstant.<br />
Inom kvantfysiken kan man inte<br />
göra några experiment utan att påverka<br />
experimentet. Översätt gärna detta till<br />
vår dubbelblinda forskarvärld!<br />
Kvantfysiken lär oss om elementarpartiklar<br />
som svänger och kommer i reso-<br />
nans och styr och aktiverar själva livet.<br />
Man kan idag mäta energifält, som<br />
medicinarna aldrig har hört talas om.<br />
Visste ni att man till exempel kan<br />
aktivera en akupunkturpunkt i foten i<br />
syfte att behandla en synförändring och<br />
samtidigt visuellt registrera aktiveringen<br />
i hjärnans syncentrum med hjälp av<br />
funktionell MRI (Magnetic Resonans<br />
Imaging). MRI fick Nobelpriset 2004 i<br />
Fysiologi eller Medicin.<br />
Förbered er för det kommande<br />
paradigmskiftet inom medicinen<br />
Flera Nobelpristagare i kvantfysik har<br />
uttryckt en stark önskan att biologer och<br />
medicinare borde ta med frekvenser i<br />
tänkandet: vi ser med frekvenser, färger<br />
är frekvenser, vi hör med frekvenser, vi<br />
minns med frekvenser och vi skapar<br />
hologram i minnet. Vi kan ju precis se<br />
matsalsbordet och gå runt det även om<br />
vi inte är där.<br />
Medicinarna har inte med frekvenser<br />
eller ens energi i förhållningssättet till<br />
människan i forskningtänket.<br />
Allt detta kan man utveckla vidare,<br />
men vi tar det en annan gång. Jag förbereder<br />
nämligen några föredrag om det<br />
kommande paradigmskiftet i vår medicinska<br />
vetenskap.<br />
Karl E. Arfors<br />
professor, Uppsala<br />
karl.arfors@ccmi.salk.edu<br />
22 <strong>2000</strong>-<strong>Talets</strong> <strong>Vetenskap</strong> 1/2006