Sjuksköterskans förhållningssätt - ett verktyg i samtal - Ersta Sköndal ...

ERSTA & SKÖNDAL HÖGSKOLA 

Institutionen för vårdvetenskap 

Kandidatuppsats C-nivå, 10 poäng 

Vårterminen 2007 

SJUKSKÖTERSKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT 

- ett verktyg i samtal 

En litteraturstudie 

The nurse´s attitude 

- a tool in conversation 

A litterature review 

Författare: Handledare: 

Anna Lindström Eva Elmberger 

Taina Thomasson Lektor 

Examinator: 

Birger Hagren 

Lektor

FÖRORD 

Vi vill tacka Patrik Sjösten för all inspiration, hjälp och kloka ord han har gett oss. 

Vi vill tacka Margareta Jakobsson för att hon tog sig tid. 

Vi vill tacka Magnus Englander för hans hjälp. 

Vi vill tacka Eva Drevenhorn och Lennart Fredriksson för all hjälp och visat intresse. 

Tack Kerstin Åkergård för din uppmuntran. 

Tack till Fredrik Derefeldt för Wordsupport, när vi körde fast. 

Jag vill tacka Taina för alla fantastiska och lärorika diskussioner som väckts tack vare vårt 

ämnesval. I diskussionerna har du hjälpt mig att nå en större förståelse av mig själv, livet, och 

hur jag ska förhålla mig till andra både privat, som mamma och i yrkeslivet. Jag har två stora 

minnen skapade tillsammans med dig som jag ska bära med mig resten av livet: ”caritas” och 

”se känslan bakom beteendet”. Tack för alla förlösande skratt och trevliga stunder över en 

paus vaniljte. 

Anna 

Jag vill tacka dig Anna för denna oerhört utvecklande tid. Vi har inte bara skrivit om ett 

oerhört viktigt ämne, utan även levt med det dag som natt. Det har kommit att bli en del av 

oss. Ämnet har blivit vi! Du har med ditt intresse och engagemang visat vad äkta närvaro 

innebär. Jag vill ännu en gång tacka dig!! 

Taina 

Tack!

Dikt 

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål 

måste jag först finna henne där hon är och börja just där. 

Den som inte kan det 

lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. 

För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än hon gör 

men först och främst förstå det hon förstår. 

Om jag inte kan det 

så hjälper det inte att jag kan och vet mera. 

Vill jag ändå visa hur mycket jag kan 

så beror det på att jag är fåfäng och högmodig 

och egentligen vill bli beundrad av den andra istället för att hjälpa henne. 

All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet 

inför den jag vill hjälpa. 

Och därmed måste jag förstå 

att detta med att hjälpa inte är att vilja härska 

utan att vilja tjäna. 

Kan jag inte detta 

så kan jag inte heller hjälpa någon. 

Sören Kierkegaard (1859)

SAMMANFATTNING 

Syftet med C-uppsatsen var att beskriva olika förhållningssätt avseende sjuksköterskans 

samtal med patienten och identifiera hur förhållningssätten påverkar patienten. 

Metoden var en systematisk integrerad litteraturstudie, vilket innebär att befintlig forskning 

inom ett område sammanställs och då kan ny kunskap skapas. 

Resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar och en avhandling. Följande teman 

framkom i analysen: sjuksköterskans egenskaper, sjuksköterskans kunskap och färdigheter, 

sjuksköterskans sätt att förhålla sig till och samtala med patienten och patientens upplevelse 

av sjuksköterskans sätt att förhålla sig. Under temat sjuksköterskans egenskaper framkom 

egenskaper som aktning, autonomi, caritas, moral, värdera att hjälpa och en holistisk 

människosyn. Under temat sjuksköterskans kunskap och färdigheter framkom att 

sjuksköterskan behövde ha kunskap om samtalsfärdigheter, en medvetenhet om relationen 

mellan sjuksköterska och patient och kunskap om fasader. Under temat sjuksköterskans att 

förhålla sig till och samtala med patienten framkom följande kategorier: att förhålla sig 

holistiskt – se känslan bakom beteendet, att förhålla sig atomistiskt, att förhålla sig 

okonsekvent, att förhålla sig rådgivande, att förhålla sig till beteendeförändring, att förhålla 

sig socialt och att förhålla sig lösningsfokuserat. Under temat patientens upplevelse av 

sjuksköterskans sätt att förhålla sig framkom både positiva och negativa känslor och 

upplevelser hos patienten. 

Diskussionen belyser att sjuksköterskans förhållningssätt kan ha positiv och negativ påverkan 

på patienten. Samtal kan ha olika syften och borde anpassas och struktureras därefter eftersom 

kvaliteten av omvårdnaden kan vara av direkt betydelse. Patienten föredrar när sjuksköterskan 

är närvarande och har patienten och patientens berättelse i centrum. För att vara närvarande 

krävs ett aktivt lyssnande. Sjuksköterskan bör ha en holistisk människosyn och använda sig av 

både empati och sympati. Vi har använt Joyce Travelbees teori som bland annat berör 

förhållningssätt och kommunikation för att få en djupare förståelse av våra forskningsfrågor. 

Sökord: kommunikation, samtal, förhållningssätt, sjuksköterska, patient 

The aim of this study was to describe different attitudes that the nurse could use in her 

conversation with the patient and to identify how the attitudes affects the patient.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1. INLEDNING......................................................................................................................... 1 

2. BAKGRUND......................................................................................................................... 2 

2.1 Problematisering............................................................................................................... 4 

3. SYFTE ................................................................................................................................... 5 

4. TEORETISK REFERENSRAM ........................................................................................ 5 

4.1 Travelbees omvårdnadsteori ............................................................................................ 5 

5. METOD................................................................................................................................. 6 

5.1 Litteraturstudie ................................................................................................................. 6 

5.2 Datainsamling och urvalskriterier .................................................................................... 6 

5.3 Analys av data .................................................................................................................. 7 

6. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN................................................................... 8 

7. RESULTAT .......................................................................................................................... 8 

7.1 Sjuksköterskans egenskaper............................................................................................. 8 

7.2 Sjuksköterskans kunskap och färdigheter ........................................................................ 9 

7.3 Sjuksköterskans sätt att förhålla sig till och samtala med patienten .............................. 10 

7.4 Patientens upplevelse av sjuksköterskans sätt att förhålla sig........................................ 13 

8. DISKUSSION ..................................................................................................................... 14 

8.1 Metoddiskussion............................................................................................................. 14 

8.2 Resultatdiskussion.......................................................................................................... 15 

9. SYNTES .............................................................................................................................. 19 

10. AVSLUTANDE REFLEKTIONER ............................................................................... 21 

11. PRAKTISKA IMPLIKATIONER OCH FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER 

.................................................................................................................................................. 21 

12. EPILOG ............................................................................................................................ 22

REFERENSER ....................................................................................................................... 24 

BILAGOR 

Bilaga 1 Bendix samtalsregler 

Bilaga 2 Sökmatris 

Bilaga 3 Matris

1. INLEDNING 

1 

Nu måste vi sluta tjata på honom! Vi har hållit på alldeles för länge nu. Vi måste respektera patientens beslut. 

Från och med nu är det palliativ vård som gäller! 

Läkarens bestämda ord fick tiden att stanna. Är det här verkligen slutet? Ska vi bara ge upp? Finns det verkligen 

inget mer vi kan göra? Ska vi bara acceptera att en 20-åring inte vill leva längre? Man väljer väl inte att dö, 

hellre att än att få en stomi!? Har alla läkare, sjuksköterskor och anhöriga tjatat förgäves? Tankarna snurrade i 

huvudet på sjuksköterskan. Hon kunde inte acceptera läkarens beslut. Det var värt ett försök att förstå trots att 

hon hade dåliga förutsättningar. Hon hade ju inget att förlora. Tjugo minuter senare hörs ett vrål från sal 3! Jag 

vill inte dö! Ta hit kirurgen! 

Berättelsen är dramatiserad av författarna, men händelsen är autentisk och hämtad från en 

föreläsning år 2005 vid Ersta Sköndal Högskola. Den unga mannen, som led av morbus 

crohn, hade under den senare delen av sitt liv sett sitt liv bli mer och mer begränsat av sin 

sjukdom. Han kunde inte längre se några möjligheter med 30-50 diarréer om dagen. Han 

kunde inte ta in några goda råd eller välvilliga förslag över hur hans liv skulle kunna gestalta 

sig med en påse på magen, vilket han vägrar. För honom var hans liv förstört (P. Sjösten, 

personlig kommunikation, 21 januari 2007). 

Den här händelsen har väckt många frågor och funderingar kring samtal. Vad hände i samtalet 

mellan sjuksköterskan och patienten? Vad fick patienten att ändra sig och varför? Vad gjorde 

sjuksköterskan som ingen annan hade lyckats med? 

Vi tänker oss att sjuksköterskans kompetens kan liknas vid en verktygslåda där hon måste 

välja rätt verktyg till rätt arbetsuppgift oavsett om det handlar om att utföra ett tekniskt 

moment eller att samtala. Vårt intresse för samtal har alltid funnits och förstärkts tack vare 

den samtalsträning vi undervisats i på Ersta Sköndal Högskola. Dock har förhållningssättet i 

samtalsträningen upplevts oklart då vi trott att vi har varit styrda av samtalsregler som inte 

gett möjlighet att svara på frågor utifrån vår profession (se bilaga 1). Detta har skapat en 

osäkerhet i om vi har förstått och använder förhållningssättet rätt. Därför har ovannämnda 

föreläsning väckt vår nyfikenhet över förhållningssätt och kommunikation.

2. BAKGRUND 

2 

Omvårdnad är tillämpning av vårdvetenskaplig kunskap (Ersta Sköndal Högskola, 2007) och 

är sjuksköterskans ansvarsområde (SOSFS 1993:17). Utövandet av omvårdnad formas i stor 

utsträckning av sjuksköterskans värderingar och människosyn, vilka kommer till uttryck i 

hennes förhållningssätt och val av handlingar (Jahren Kristoffersen, 1998, Maltén, 1998). 

Kompetensbeskrivningen för sjuksköterska ska tydliggöra sjuksköterskans profession och 

yrkesutövning och därmed bidra till att ge patienten en god och säker vård. Ett etiskt och 

vetenskapligt förhållningssätt ska ligga till grund för sjuksköterskans arbete (Socialstyrelsen, 

2005). 

Förhållningssätt innebär enligt Egidius (1997) en persons sätt att vara, tänka, känna och 

inrikta sig. För att kunna tala om förhållningssätt, krävs det en holistisk grundsyn. Det innebär 

att utgå från människan och hennes livssituation som helhet och förstå enskildheter mot denna 

bakgrund. Bernström och Saxon (1998) menar att förhållningssätt handlar om sättet att 

förhålla sig, uppträda eller bemöta andra i relationer. I detta sammanhang avspeglar 

förhållningssättet även attityder till patienten och förmågan att kunna handskas med egna 

känslor. I sammanhanget är alltid relationen till patienten central. Patienten är också i en 

beroendesituation och kan därför känna sig utsatt. För att uppnå ett bra förhållningssätt måste 

sjuksköterskan kontinuerligt utveckla vissa egenskaper och förmågor hos sig själv. Dessa är 

empati och att kunna ta tillvara på och använda tidigare erfarenheter. Även en vilja till ständig 

beredskap att ompröva tidigare kunskap och att lägga till ny sådan måste finnas. 

Sjuksköterskan behöver också ha kunskap om sig själv och sina reaktioner och att kunna ta 

fram dem. Sjuksköterskan ska kunna koppla ihop teori och praktik. Hon behöver också ha 

kunskap om patientens tillstånd (a.a.). Förhållningssätt ligger således till grund för hur 

sjuksköterskan bemöter eller hur man agerar inför en situation eller uppgift (Socialstyrelsen 

2005). I yrkeskunnandet ingår bland annat kunskaper av kommunikativ art (Socialstyrelsen 

2005) och förhållningssätt är den attityd, inställning och anda i vilken kommunikationen sker 

(Maltén, 1998, Socialstyrelsen, 2005). När människor kommunicerar med varandra finns det 

en sändare och mottagare. Den som sänder ett budskap kodar först budskapet innan det sänds. 

Detta gör hon via sitt förhållningssätt (Maltén, 1998). 

”Att kunna koppla ihop känsla och kunskap är en grundförutsättning för ett bra förhållningssätt.” (Bernström & 

Saxon, 1998, s.40)

Ordet kommunikation kommer från det latinska ordet communicare och betyder ha 

3 

gemensamt med, delaktiggöra någon annan i, ha umgänge med, överförande av meddelanden 

(Lubcke, 2004). Kommunikation är således samspelet mellan människor som i en viss 

situation avsiktligt samtalar med varandra (Maltén). Samtal definieras enligt Svenska 

akademins ordbok (2007) som förhållandet att två eller flera personer talar med varandra. 

Eide och Eide (1997) menar att kommunikation är grundläggande i all omvårdnad. 

Fredriksson (2003) framhåller att kommunikation mellan sjuksköterska och patient är en av 

de viktigaste delarna för att patienten ska känna sig nöjd med vården. Kommunikation sker 

via ett förhållningssätt (Maltén, 1998) och därför har sjuksköterskan ett speciellt moraliskt 

ansvar avseende förhållningssätt och val av handlingar (Jahren Kristoffersen, 1998). Trots 

detta ansvar använder sjuksköterskan endast 42,7 % av sin arbetstid till patientkontakt och 

7,56 % av den tiden går till strukturerade samtal. Medellängden på samtalen är endast 3,4 

minuter och sjuksköterskan använder mestadels av tiden till att förklara procedurer för 

patienten (Whittington & McLaughlin, 2000). Jarret (1995) riktar också kritik på kvantiteten, 

men också på kvaliteten i kommunikationen. Den är knapphändig och ytligt och 

sjuksköterskorna beskrivs som att de kontrollerar och begränsar förloppet och ämnet i 

samtalen. Sjuksköterskorna småpratar hellre med patienterna än att ta sig an svåra samtal. 

Whittington och McLaughlin (2000) framhåller att patienter föredrar personcentrerade samtal, 

trots detta använder sig sjuksköterskan till största del av ämnescentrerade samtal. Fredriksson 

(2003) menar att istället för att ge plats åt patienters känslor och frågor är sjuksköterskor för 

kontrollerande, för strukturerade och fokuserade på att ge information. Sjuksköterskor 

värderar enligt Whittington och McLaughlin (2000) ofta det patienten samtalar om och 

försöker erbjuda lösningar eller ändra på patientens beteende. Whittington och McLaughlin 

(2000) menar att kvaliteten på kommunikationen kan göra skillnad mellan framgång och 

misslyckanden i hälso- och sjukvården. Enligt Jahren Kristoffersen (1998) är sättet att förhålla 

sig och bemöta patienter centralt inom omvårdnad och kunskapsutvecklingen om 

förhållningssätt måste utvecklas. 

Fredriksson (2003) poängterar att sjuksköterskor har dålig beredskap att kommunicera med 

patienter. Detta är något patienterna också upplever. En förklaring enligt Whittington och 

McLaughlin (2000) kan vara att sjuksköterskor inte har någon specifik utbildning i 

kommunikation och en annan att de känner sig osäkra på att samtala med patienter. Jarret 

(1995) belyser att sjuksköterskor upplever att samtal med patienter är svårt och stressande,

och att de har behov av att utveckla sina kommunikationsfärdigheter. Goda 

4 

kommunikationsfärdigheter kan ses som en form av kvalitetssäkring av omvårdnad och bidra 

till att förbättra kontakten med patienten och reducera stress hos sjuksköterskan. Det är lika 

viktigt att kunna kommunicera som att utföra teknisk-instrumentella moment (a.a.). 

Samtal låser sig ofta när samtalsmetodiken är diffus och utan genomtänkt struktur. En 

delkomponent i samtalsstrukturen är just förhållningssätt (Maltén, 1998). Eide och Eide 

(1997) menar att detta är något som kan läras och utvecklas. 

På Ersta Sköndal Högskola undervisas studenterna i samtalsträning. Syftet med 

samtalsträningen är att studenterna ska skaffa sig färdighet att i samtal låta patienten uttrycka 

sina upplevelser som t.ex. känslor, tankar och beteende samt att bemöta dessa utifrån ett 

deskriptivt fenomenologiskt förhållningssätt. Ersta Sköndal Högskola har valt detta 

förhållningssätt som ett exempel på ett humanvetenskapligt förhållningssätt gentemot 

bemötande av en människa. Det grundläggande i det deskriptiva fenomenologiska 

förhållningssättet i samtal blir då att vara närvarande. För att vara detta måste sjuksköterskan 

sätta sina fördomar, antaganden, intressen och teorier åt sidan i relation till det fenomen som 

patienten kommunicerar sin upplevelse av. Detta för att vara mer närvarande till de betydelser 

som patienten förmedlar (Dahlberg, Drew, & Nyström, 2001, Giorgi, 1985, Husserl, 2004, 

Studieguiden 2005). Fenomenologin klargör skillnaden mellan empati, att förstå den andres 

livsvärld, och sympati, att utifrån sina egna tolkningar gå in och lösa problem och ge råd 

(Dahlberg, Drew, & Nyström, 2001, Husserl, 2004, M. Jakobsson, personlig kommunikation, 

19 december, 2006). 

2.1 Problematisering 

I litteraturgenomgången har vi funnit att kvaliteten av omvårdnaden kan vara beroende av 

goda kommunikationsfärdigheter och att kommunikationen sker via ett förhållningssätt. Dock 

upplever sjuksköterskor att samtal med patienter är svårt och stressande och att de känner sig 

osäkra på att samtala med patienter. Att förhållningssätt är av vikt i samtalet med patienten 

har vi förstått genom det deskriptiva fenomenologiska förhållningssättet, men det borde vara 

rimligt att anta att sjuksköterskan möter samtalssituationer där andra förhållningssätt också är 

användbara. Beroende på vilket förhållningssätt sjuksköterskan intar påverkas troligtvis 

samtalen. Alltså borde syftet med samtalet styra det förhållningssätt som sjuksköterskan 

använder sig av, och samtalen borde anpassas och struktureras därefter.

3. SYFTE 

Att beskriva olika förhållningssätt avseende sjuksköterskans samtal med patienten och 

identifiera hur förhållningssätten påverkar patienten. 

4. TEORETISK REFERENSRAM 

Vi har valt att använda Joyce Travelbees teori om omvårdnadens mellanmänskliga aspekter. 

Travelbees teori fokuserar bland annat på interaktion och kommunikation. Travelbees teori 

kan hjälpa oss att få en djupare förståelse av våra forskningsfrågor, eftersom den behandlar 

5 

vikten av kommunikation och hur sjuksköterskan förhåller sig till individen. Travelbees teori 

behandlar även kommunikationsfärdigheter och sjuksköterskans kunskap och användande av 

sig själv (Kirkevold, 2000). 

4.1 Travelbees omvårdnadsteori 

Travelbee (1971) hävdar att man måste förstå vad som sker mellan individ och sjuksköterska 

och vilka konsekvenser interaktion kan ha för patienten och hans tillstånd. Sjuksköterskan ska 

hjälpa individen att förebygga eller bemästra upplevelser av sin sjukdom och sitt lidande och 

om det är möjligt att finna en mening i dessa upplevelser. Ett av teorins viktigaste begrepp är 

kommunikation. För att ta reda på hur individen upplever sin situation måste sjuksköterskan 

ha individen i centrum och samtala med honom. Det är viktigare att sjuksköterskan förhåller 

sig till individens upplevelse än till diagnoser (a.a.). 

Enligt Travelbee (1971) kan sjuksköterskan få en förståelse för individens situation om hon 

besitter förmågan att gå utanför sig själv och se den andra människan för den han är. Det är då 

viktigt att hon inte tolkar individen utifrån tidigare erfarenheter. En förutsättning för en 

mellanmänsklig relation är att sjuksköterskan känner empati, dvs. visar på en förmåga att gå 

in och dela en annan persons upplevelser. På så vis kan hon förstå den andres tankar och 

känslor. Empati leder dessutom till att sjuksköterskan kan förutse individens handlingar. En 

förutsättning för att känna empati är att själv ha likartade erfarenheter och upplevelser. Ur 

empatin föds sympatin, vilket är ett resultat av den empatiska processen (a.a). 

Sympati är att gå ett steg vidare och är en önskan om att lindra lidande. Sympati kännetecknas 

av medkänsla. Sympati är en attityd, ett sätt att tänka och en känsla som kommuniceras till 

den andre (Travelbee, 1971).

När sjuksköterskan delar samma upplevelse som individen blir den innebördsrik och 

väsentlig. Ett av sjuksköterskans viktigaste redskap består enligt Travelbee av 

6 

kommunikation. Kommunikation är en förutsättning att nå omvårdnadsmål. Kommunikation 

är en målinriktad process och själva syftet är att lära känna individen och att kartlägga och 

tillgodose hans behov. Att interagera med individen är lika viktigt som annan typ av 

omvårdnad. Kommunikation kräver bestämda förutsättningar, vilka inkluderar särskilda 

färdigheter. Sjuksköterskan behöver kunskap och förmåga i att använda sig av 

kommunikation. När sjuksköterskan medvetet utnyttjar sin kunskap i detta är det detsamma 

som sjuksköterskans terapeutiska användande av sig själv. Detta kräver självinsikt, förståelse 

av människans handlingar, inlevelse samt förmåga att tolka egna och andras handlingar och 

ingripa på ett produktivt sätt. Detta yrkar på att sjuksköterskan måste använda sig av ett 

professionellt, intellektuellt tillvägagångssätt. Sjuksköterskan gör detta genom att konsekvent 

tillämpa sin kunskap och insikt (Travelbee, 1971). 

5. METOD 

5.1 Litteraturstudie 

Studien är en systematisk integrerad litteraturstudie (Nilsson, 2005). Karaktäristiskt för en 

litteraturstudie är att strukturerat söka, kritiskt granska och sammanställa litteratur. 

Litteraturen utgör informationskällan och redovisade data bygger på vetenskapliga 

tidskriftsartiklar eller andra vetenskapliga rapporter (Forsberg & Wengström, 2003). 

En integrerad litteraturstudie innebär alltså att befintlig forskning inom ett område 

sammanställs. Syftet är att få svar på en specifik forskningsfråga (Nilsson, 2005) och att 

åstadkomma en syntes av data från tidigare genomförda studier (Forsberg & Wengström, 

2003). Då kan ny kunskap skapas (Nilsson, 2005). För tydlighetens skull har vi valt att 

benämna sjuksköterskan som hon och patienten som han konsekvent genom hela uppsatsen, 

men vi avser då både manliga och kvinnliga sjuksköterskor och patienter. 

5.2 Datainsamling och urvalskriterier 

En datainsamling startar med en litteratursökning (Nilsson, 2005). En sökning gjordes i 

databaserna Achademic Search Elite, AMED (Alternative Medicine), CINAHL with Full 

Text, MEDLINE, SocINDEX with Full Text och CINAHL Select samtidigt och kriterierna 

för artiklarna var ”fulltext” och ”peer-reviewed”. På grund av det stora antalet träffar fanns 

det ingen anledning att gå vidare till fler databaser. Artiklarna som använts är både kvalitativa

och kvantitativa. Förhållningssätt betyder att inta en viss inställning (Socialstyrelsen, 2005) 

och den närmaste översättningen på engelska är attitude. Attitude betyder inställning och 

motsvarar inte syftet. Sjuksköterskan kommunicerar via ett förhållningssätt och därför valde 

vi sökordet communication istället. Vi kombinerade detta sökord med nurse, eftersom 

7 

uppsatsen har ett sjuksköterskeperspektiv. Detta gav 5 199 träffar, och för att begränsa urvalet 

inkluderade vi sökordet conversation, vilket resulterade i 67 träffar. Vi läste och översatte alla 

sammanfattningar. Det var i första hand artikelns relevans och kvalitet som avgjorde om 

studien kunde inkluderas (Nilsson, 2005). Våra exklusionskriterier för artiklarna var studier 

som behandlade barn, dementa, döva och patienter med psykoser uteslöts på grund av det 

specialiserade förhållningssätt som dessa patienter kräver. Artiklar där anhöriga, gruppsamtal 

och mediakommunikation ingick utelämnades för att de inte passade syftet. Slutligen uteslöts 

översiktsartiklar och artiklar som inte visade sig vara vetenskapligt granskade. Kvar blev nio 

artiklar för analys. Författarna har eftersträvat att följa Forsberg och Wengström (2003) 

strävan efter att grundligt beskriva metoden så att andra forskare har möjligheten att repetera 

undersökningen. 

En sökning via databaser ger inte alltid den senaste litteraturen, eftersom den kanske inte har 

hunnit bli införd. Det lönar sig också att söka manuellt (Nilsson, 2005). Därför gjorde vi en 

utökad sökning i Ersta Sköndal Högskolas Bibliotekskatalog efter nyutgivna avhandlingar. 

När vi kombinerade sökorden 2006, avhandling och sjuksköterska fick vi fyra träffar varav en 

passade syftet. 

5.3 Analys av data 

Analys innebär att systematiskt bryta ner något i sina beståndsdelar och att beskriva hur de 

förhåller sig till varandra. En analys innebär att materialet bearbetas och struktureras på ett 

systematiskt och konsekvent sätt (Nilsson, 2005). En litteraturstudie är alltid en 

andrahandstolkning av tidigare forskning och därför var det viktigt att vi förhöll oss kritiskt 

till texten. Syftet styrde vilken information som användes i texten (Backman, 1998). 

När vi avslutade vår litteratursökning delade vi upp materialet i hälften, som sedan lästes och 

översattes till svenska. Sedan bytte vi och läste varandras artiklar. Vi använde oss av fyra 

olika engelska uppslagsverk och slog upp de flesta ord från resultatet för att få en så rättvis 

tolkning av orden som möjligt. Översättningarna diskuterades för att förstås i sitt 

sammanhang. Artiklarna sammanställdes sedan i en matris. Analysen gick till på så vis att vi

tillsammans letade efter nyckelord och återkommande teman. Vi fann fyra återkommande 

teman som hade med förhållningssätt att göra. Dessa var: sjuksköterskans egenskaper, 

8 

sjuksköterskans kunskap, hur sjuksköterskan förhåller sig till och samtalar med patienten och 

patientens upplevelse av sjuksköterskans sätt att förhålla sig. 

6. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 

Vi har valt litteratur som är granskad. Vi har inte haft för avsikt att förvanska den litteratur vi 

har läst. Det är dock lätt att göra oavsiktliga feltolkningar genom att skriva på ett annat språk 

än originaltexten som används i artiklarna. Vi har inte heller kopierat det någon annan skapat 

och framställt det som vårt eget eller uteslutit artiklar som visat på motstridiga resultat 

(Nilsson, 2005). Dock är det svårt att sätta sin egen förförståelse inom parentes, men avsikten 

är att presentera resultatet så objektivt som möjligt. 

7. RESULTAT 

Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva olika förhållningssätt avseende sjuksköterskans 

samtal med patienten och identifiera hur förhållningssätten påverkar patienten. I analysen 

framkom återkommande teman: sjuksköterskans egenskaper och sjuksköterskans kunskap och 

färdigheter. Vissa egenskaper förutsattes i sjuksköterskans sätt att förhålla sig. Sjuksköterskan 

behövde också ha vissa kunskaper och färdigheter för att kunna förhålla sig i sina samtal med 

patienten. Följande teman framkom också i analysen: sjuksköterskans sätt att förhålla sig till 

och samtala med patienten samt patientens upplevelse av sjuksköterskans sätt att förhålla sig. 

7.1 Sjuksköterskans egenskaper 

I analysen framkom utmärkande särdrag och fallenheter hos sjuksköterskan. En av 

egenskaperna var vad Eriksson och Fredriksson (2003) kallade för aktning. Aktning innebar 

att sjuksköterskan värderade sig själv och sina val i sitt arbete. Aktning var en förutsättning 

för att kunna respektera patienten och enligt Dekkers, Leget, Olthuis och Vogelaar (2006) att 

tillåta patienten att vara den han var. För detta förutsattes det Eriksson och Fredriksson (2003) 

kallade för autonomi. Autonomi innebar att sjuksköterskan hade ett ansvar för sina 

handlingar. Egenskaperna aktning och autonomi utvecklades till caritas, dvs. människokärlek, 

vilket var det primära motivet i omvårdnad. Caritas ledde enligt Dekkers et al. (2006) till 

respekt och ansvar för patienten och en ömsesidighet.

Egenskaperna aktning, autonomi och caritas förutsattes för att sjuksköterskan skulle kunna 

9 

engagera sig i ett samtal. Utöver dessa egenskaper borde sjuksköterskan värdera möjligheten 

att hjälpa och ta god hand om patienten (a.a.). 

Andra egenskaper som framkom var att sjuksköterskan skulle ha en holistisk människosyn, 

dvs. hon skulle se patienten som en helhet som befann sig i ett psykosocialt sammanhang 

(Drevenhorn, 2006). Eriksson och Fredriksson (2003) belyste även vikten av att 

sjuksköterskan skulle vara medveten om sina moraliska handlingar. Detta för att hon skulle 

kunna handla etiskt. 

7.2 Sjuksköterskans kunskap och färdigheter 

I analysen framkom att sjuksköterskan behövde ha kunskap i form av medvetenhet och vissa 

färdigheter när hon förhöll sig i sina samtal till sina patienter. Analysen visade även att hon 

behövde vara medveten om relationen mellan sjuksköterska och patient samt ha kunskaper 

om orsaken till olika beteenden. 

Fredriksson och Lindström (2002) betonade att sjuksköterskan kommer att möta lidandet i 

vårdande samtal. Lidandet behövde inte bara vara sjukdom utan det kunde te sig i olika 

uttryck: orsakat av sjukdom och behandling, relaterat till ens egen existens och orsakat av 

vård. Dekkers et al. (2006) framhävde att patienten många gånger kämpade med meningen 

och behövde någon som var villig att lyssna och engagera sig i kampen. Det innebar enligt 

Bowles et al. (2001), Collins (2005), Drevenhorn (2006), England (2005), Fredriksson och 

Lindström (2002) att sjuksköterskan skulle hjälpa patienten att se sin egen livsvärld, vad de 

upplevde och meningen med detta. Det var även av vikt att låta patienten vara i centrum (a.a.). 

Fredriksson och Lindström (2002) fann även i sin studie att det var av vikt att sjuksköterskan 

var medveten om att lidandet kunde dölja sig bakom olika fasader, som uttrycktes i olika 

beteenden. Fasaderna kunde uppfattas som en form av omedveten roll som patienten spelade. 

När sjuksköterskan och patienten samtalade i sina roller berördes inte det egentliga lidandet. 

Samtalen blev snarare vårdsamtal (Fredriksson & Lindström, 2002). Bowles, Mackintosh och 

Torn (2001) menade att sjuksköterskor behövde kunskap i samtalsfärdigheter för att känna sig 

mer kompetenta och för att bättre kunna strukturera interaktionerna med patienterna. Detta 

kunde göras genom att införa en samtalsmodell och använda sig av samtalet som ett verktyg. 

Utan denna samtalsmodell hade sjuksköterskan undvikit mellanmänskliga engagemang och 

hänvisat patienter till andra istället för att jobba med dem själv (a.a.).

10 

Fredriksson och Lindström (2002) betonade vidare värdet av sjuksköterskans kunskap om att 

olika känslor kan dölja sig bakom fasader. Det kunde vara känslor såsom rädsla, 

ondskefullhet, hat, hämnd och vrede. På ett djupare plan kunde känslan av rädsla vara kopplad 

till övergivenhet. Rädsla kunde också visa sig som utstuderad och rättfram ondskefullhet. I 

botten var patienten rädd att bli eller känna sig övergiven eller att inte vara önskvärd. Alla 

känslor härstammade från den primära känslan skam, där fasader tjänade syftet att behålla 

patientens stolthet, vilket var motsatsen till skam. Dessa känslor blev ett uttryck för lidandet 

(a.a.). Sjuksköterskan hade även med stöd av Eriksson och Fredriksson (2003) ett ansvar för 

hennes och patientens relation. I relationen förelåg asymmetri och det berodde på att en part 

var aktiv och en var passiv. Sjuksköterskan var den aktiva med sitt ansvar och patienten den 

passiva i och med sitt lidande. Dekkers et al. (2006) menade på att patienten var passiv på 

grund av sin begränsade kapacitet att agera. Eriksson och Fredriksson (2003) framhöll att en 

asymmetrisk relation var i fara att bli oetisk när den aktiva parten utövade makt över den 

passiva partens vilja. För att skapa symmetri i förhållandet mellan sjuksköterska och patient 

var det viktigt att sjuksköterskan såg patienten bakom lidandet och förmedlade en känsla av 

att inte skada. Här kunde även sjuksköterskan använda sig av sin människokärlek för att 

återställa patientens passivitet och få en symmetrisk relation (a.a.). 

Det Fredriksson och Lindström (2002) slutligen fann var att sjuksköterskan borde vara 

medveten om att patientens yttre och beteende inte alltid var vad det visade sig vara. En 

offerfasad kunde ge sig i uttryck på så vis att patienten ständigt trodde att han var drabbad av 

något och en patient med viljelös fasad gav upp allt som var viktigt i livet. Osäkerheten ledde 

till att han lätt tog till alkohol. En osynlig fasad kunde representera den patient som anpassade 

sig till omgivningen för att inte vara till besvär, hade svårt att säga nej och blev därmed lätt 

offer för våld. Patienten som inte tolererade misslyckanden och som alltid skulle vara bäst 

skulle kunna uttryckas ha en fasad kallad ensam är stark. En patient kunde ha fler fasader 

samtidigt (a.a.). 

7.3 Sjuksköterskans sätt att förhålla sig till och samtala med patienten 

I analysen framkom sju olika förhållningssätt som sjuksköterskan intog avseende hennes 

samtal med patienten. Dessa var att förhålla sig holistiskt – se känslan bakom beteendet, att 

förhålla sig atomistiskt, att förhålla sig okonsekvent, att förhålla sig rådgivande, att förhålla 

sig till beteendeförändring, att förhålla sig socialt och att förhålla sig lösningsfokuserat.

11 

I Fredriksson och Lindström (2002) gick det att urskilja ett holistiskt förhållningssätt. Genom 

att sjuksköterskan lät patienten i samtal sätta ord på sina känslor kunde de bli medvetna om 

eventuella fasader de hade satt upp i och med ett lidande. Att verbalisera känslorna kunde leda 

till att fasaderna brast och patientens hela person blev synlig. I Abma och Widdershoven 

(2006) gick det att urskilja vad som skulle kunna ses som ett motsatt förhållningssätt, dvs. ett 

atomistiskt. Det innebar att sjuksköterskan enbart såg till delar av patienten såsom medicinska 

diagnoser och hon intresserade sig inte för patientens erfarenheter. Sjuksköterskans ovilja att 

lyssna på det patienten hade att säga medförde ett dåligt samtalsklimat. Enligt Fredriksson och 

Lindström (2002) var lyssnandet själva kärnan och förutsättningen för att få patienten att 

berätta till skillnad från det atomistiska (Abma & Widdershoven, 2006) där sjuksköterskan 

ansåg att det var viktigare att ha kontroll och att sköta det administrativa arbetet än att samtala 

med patienter. Dekkers et al. (2006) och Eriksson och Fredriksson (2003) fastställde hur 

sjuksköterskan kunde engagera sig i samtalet och därmed få patienten att berätta. 

Sjuksköterskan skulle ha en kärlek för människan, lyssna, vara närvarande, ge 

uppmärksamhet, kunna hantera tystnad och visa att hon brydde sig om patienten. Det var av 

vikt att patienten var den som skulle ha bjudit in till att dela med sig av sin berättelse och det 

var sjuksköterskans uppgift att förhålla sig till det ämne som patienten ville prata om. Detta 

var enligt Abma och Widdershoven (2006) inte möjligt om inte sjuksköterskan insåg 

betydelsen av att samtala, inte tyckte de att det ingick i hennes profession eller endast tog sig 

an inbokade samtal. Likväl som att ett atomistiskt förhållningssätt ledde till ett negativt 

samtalsklimat för patienten kunde även ett okonsekvent förhållningssätt göra det. Denna 

utgång blev det om sjuksköterskan enligt England (2005) ställde flera öppna frågor efter 

varandra, ifrågasatte det patienten sa eller tyckte att patientens beslut var opassande. När 

sjuksköterskan inte bekräftade patienten så blev det en omedelbar, obehaglig tystnad, 

uppmärksamheten försvann och detta ledde till att sjuksköterskan försökte rädda situationen 

genom att byta ämne. När sjuksköterskan tog upp för patienten känsliga ämnen reagerade 

patienten genom att byta ämne, vilket sjuksköterskan inte anpassade sig efter. Samtalen var 

även oeffektiva då sjuksköterskan inte hade struktur på samtalet, eller då hon gav information 

som patienten inte förstod eller då patienten blev felaktigt bedömd. Sjuksköterskan kunde 

vidare inte hantera när samtalet blev för privat och hade svårt att veta hur hon skulle förhålla 

sig till det. Hon kände sig både hotad och generad och var rädd att patienten skulle skvallra 

om henne (a.a.).

Drevenhorn (2006) framhävde att sjuksköterskan i ett rådgivande förhållningssätt kunde få 

12 

patienten trygg och välja en annan riktning än den nuvarande och Collins (2005) hade en åsikt 

om att rådgivande samtal fick patienten att ta ansvar för sitt beteende och aktivt delta i sin 

vård. Burnard (2003) kallade detta förhållningssätt för en mer formell konversationsstil där 

meningen var att en skulle prata mer än den andra. Rådgivaren kom aktivt att försöka prata 

mindre än sin patient. Detta kunde ses som en motsats till ett så kallat socialt förhållningssätt. 

Innehållet i ett socialt samtal var inte viktigt utan meningen var bara att etablera sociala 

relationer. Sjuksköterskan och patienten turades om att prata och ingen av dem tog över i 

konversationen. Målet i ett rådgivande förhållningssätt var enligt Drevenhorn (2006) att 

uppmuntra patienter att uttrycka det som tyngde dem, hjälpa dem att bli aktiva i rådgivningen 

och låta dem uttrycka vilken information de ville ha samt ge de mer kontroll i sitt 

beslutsfattande till skillnad från Burnard (2003) som belyste att ett socialt förhållningssätt inte 

hade ett formellt mål. Ett rådgivande samtal började enligt Collins (2005) med att 

sjuksköterskan bjöd in till samtal. Hon öppnade upp genom att fråga hur patienten hade 

upplevt sin situation varefter patienten hade möjlighet att delge sina tankar och funderingar. 

För att detta skulle vara möjligt avsåg Drevenhorn (2006) att sjuksköterskan skulle använda 

sig av öppna frågor, vara aktivt lyssnande, uppmuntrande, klargörande, summerande och 

reflekterande. Sjuksköterskan skulle fokusera på patientens beteende och försöka utreda vad 

patienten höll sig själv ansvarig för (Collins, 2005). Detta föranledde till att sjuksköterskan 

började ge förklaringar. Allt eftersom samtalet fortskred fick patienten chans att ställa frågor, 

som sjuksköterskan svarade på. Sjuksköterskan och patienten kartlade på så vis problem 

tillsammans (a.a.). Drevenhorn (2006) drog argumentationen ett steg vidare genom att mena 

att en kartläggning mellan sjuksköterska och patient kunde leda till en beteendeförändring hos 

patienten. De kunde förhandla om mål och hur patienten skulle göra för att uppnå detta. Att 

förhålla sig till beteendeförändring innebar att gå igenom för- och nackdelar med det aktuella 

beteendet och patientens sårbarhet och hinder. Bowles et al. (2001) ansåg däremot att ett 

lösningsfokuserat förhållningssätt var den modell för kommunikation som visade på hur man 

bäst motiverade individer till förändring, anpassning och mognad. I detta förhållningssätt 

fokuserade sjuksköterskan på lösningar istället för problem. Sjuksköterskan bjöd in till samtal 

med särskilda frågeställningar i beaktande. Dessa frågeställningar öppnade upp till samtal om: 

vad patienten ville ska hända i framtiden trots sina nuvarande omständigheter, vad patienten 

redan gjorde för att detta skulle ske och vilka tecken som pekade på att en förändring var 

möjlig (a.a.).

13 

Ett verktyg för sjuksköterskan att använda sig av för att se vilket motivationsstadie patienterna 

befann sig i inför en förändring var enligt Drevenhorn (2006) Stages of Changemodellen 

(SOC). Enligt denna modell kunde patienten befinna sig på fem olika stadier. I det första 

stadiet borde patienten ha blivit medveten om problemet, men hade inga intentioner att 

förändra sitt beteende. I det andra stadiet skulle patienten ha utvecklat intentioner att vilja 

göra en förändring. De var medvetna om riskerna och för- och nackdelarna som en förändring 

kunde innebära. De hade antingen planer på att förändra sig, eller så fastnade de här länge och 

balanserade för- och nackdelar mot varandra. I det tredje stadiet torde patienten ha börjat göra 

planer för sin förändring. I det fjärde stadiet skulle patienten ha integrerat nya beteenden i 

dagliga aktiviteter och i det femte jobbade patienten för att förhindra återfall när de 

exponerades inför frestelser i det dagliga livet. Efter detta steg följde antingen beslutsamhet 

eller så fick patienten återfall (a.a.). 

Att sjuksköterskan under ett samtal kunde anta flera olika typer av förhållningssätt framkom i 

Englands (2005) studie. Sjuksköterskan kunde både vara ledare, resursperson och teknisk 

expert. Trots detta okonsekventa förhållningssätt kunde sjuksköterskan fokusera på målet med 

samtalet om hon var uppmärksam och närvarande och fokuserade konsekvent på patientens 

intentioner och motivation. Information skulle då ges efter en observation av patientens behov 

och informationen samlades in genom öppna frågor. När sjuksköterskan gick in för att planera 

åtgärder för patienten använde hon sig av ett kritiskt förhållningssätt (a.a.). Burnard (2003) 

belyste dock vikten av vardaglig kommunikation, dvs. att förhålla sig socialt i samtalet. 

7.4 Patientens upplevelse av sjuksköterskans sätt att förhålla sig 

I analysen framkom att sjuksköterskans sätt att förhålla sig till patienten frambringade både 

positiva och negativa känslor och upplevelser hos patienten. 

När sjuksköterskan förhöll sig holistiskt och patienten fick berätta om sina erfarenheter och 

lidande menade Fredriksson och Lindström (2002) att en trygg grund möjliggjordes som 

ledde till att såren som lidande och skam hade skapat kan läkas. Patienten kunde då återuppta 

den mellanmänskliga bron med sig själv och andra. När patienten förstod varför han led 

bildades en länk mellan hans livshistoria och vad han ville framöver. Patienten blev medveten 

om meningen med sitt lidande och kunde lära sig något av det. Eriksson och Fredriksson 

(2003) uttryckte detta som att delad glädje är dubbel glädje, men delat lidande blev till lindrat 

lidande. England (2005) kom i sin studie fram till att patienten reagerade positivt när

sjuksköterskan förstod och tog hänsyn till hans egna åsikter, tankar, värderingar och 

14 

handlingar. Detta mynnade ut i att patienten öppnade sig och fick reflektera över sina problem 

samt gavs plats att tala. Patienten kände en meningsfull kontakt med sjuksköterskan då hon 

bekräftade det patienten sade och visade optimism i sjuksköterskans närvaro. Enligt Collins 

(2005) tenderade patienten även att få en djupare förståelse och förklaring på sina svårigheter 

då sjuksköterskan gav råd. Motsatta upplevelser fann Abma och Widdershoven (2006) hos 

patienter som bemöttes atomistiskt. Patienterna blev frustrerade, irriterade, arga och 

utåtagerande. De kände att ingen brydde sig om att lyssna till vad de hade att säga och de fick 

ingen bekräftelse. De saknade kommunikation (a.a.). 

Drevenhorn (2006) menade att en patient måste vara motiverad för att kunna göra 

förändringar, eftersom det innebar att hitta en ny identitet. Ett sätt att motivera patienten var 

enligt Bowles et al. (2001) att fokusera på lösningar istället för problem. Detta gav patienten 

hopp och förstärkning till sina krafter och förmågor. Att inte ta hänsyn till patientens 

motivation och intentioner medförde enligt England (2005) att patienten svarade med att 

stundvis vara passiv och beroende. Patienten undvek då även ämnen som kunde göra honom 

mer ångestfull (a.a.). Burnard (2003) fastslog att vardagliga samtal kan vara lika viktigt för 

patienten som terapeutiska samtal. När sjuksköterskan förhöll sig socialt reducerades 

patienters oro och ängslan. 

8. DISKUSSION 

8.1 Metoddiskussion 

Fördelen med en litteraturstudie är att flera empiriska studier kan ingå och därmed får 

författarna mer data att använda sig av i sin analys. Genom en litteraturstudie lyfts resultatet 

till en högre abstraktionsnivå än vad som är möjligt i en enskild studie (Nilsson, 2005). Andra 

fördelar med en litteraturstudie är att den kan ge en överblick över den senaste forskningen 

inom ett speciellt område (Backman, 1998) och ge författarna en bredare syn på vad 

förhållningssätt som verktyg innebär för sjuksköterskan (Forsberg & Wengström, 2003). Alla 

artiklar har varit på engelska, vilket har föranlett mycket diskussioner kring hur författarna 

inte ska misstolka det som är skrivet. Detta har medfört en djupdykning inom området, en 

bred kunskap inom ämnet och lett till ett kritiskt tänkande.

15 

En nackdel med en litteraturstudie kan vara att författarna granskar redan publicerat material 

och att all data har varit på engelska varpå resultat kan ha misstolkats oavsiktligt. En annan 

nackdel kan vara att viktig information kan ha förbigåtts av misstag (Forsberg & Wengström 

2003) och att vissa artiklar användbara för syftet, har missats genom de begränsade sökorden. 

Om författarna hade valt andra sökord hade förmodligen resultatet sett annorlunda ut eller om 

studien hade gjorts om med samma syfte och sökord flera år senare, eftersom forskningen 

hela tiden går framåt. Med andra inklusions- och exklusionskriterier hade säkerligen resultatet 

gett ett bredare resultat, vilket troligtvis hade lett till fler beskrivningar av andra 

förhållningssätt. Om andra författare hade gjort en litteraturstudie med samma syfte hade 

förmodligen resultatet också sett annorlunda ut. Detta på grund av att det är svårt att sätta sina 

egna intressen, tolkningar och sin egen förförståelse åt sidan. 

Författarna har inte valt metoden själv, utan var styrda till en litteraturstudie. Val av metod 

påverkar vilken information som utvinns och rätt metod ligger till grund för att få god kvalitet 

av datan. Därmed kunde författarna ha fått ett annat resultat med en annan metod. 

Forsberg och Wengström (2003) framhåller att det finns en fördel med att använda sig av en 

empirisk studie istället, vilket leder fram till mer aktuell data än användandet av tidigare 

empiriska studier. Författarna hade då fått svar på sitt syfte utan att behöva dra ur datan ur ett 

sammanhang. Nackdelen med en empirisk studie är att den är tidskrävande. Datainsamlingen 

blir inte lika omfattande eller bred. 

8.2 Resultatdiskussion 

En diskussion kan utformas på olika sätt och präglas av författarens personliga sätt att skriva 

och erfarenhet att diskutera resultat (Forsberg & Wengström, 2003). Syftet med vår C-uppsats 

var att beskriva olika förhållningssätt avseende sjuksköterskans samtal med patienten och 

identifiera hur förhållningssätten påverkar patienten. I de artiklar vi granskat fann vi att 

sjuksköterskan kan inta olika förhållningssätt och att dessa påverkar patienten. 

Förhållningssätten kan både ha positiv och negativ utgång för patienten, särskilt då 

sjuksköterskan använder sig medvetet av ett förhållningssätt. 

Vi fann även oväntade resultat som vi inte visste från början ingick i sjuksköterskans 

förhållningssätt. Resultatet visade att sjuksköterskan behöver ha vissa egenskaper och 

kunskap när hon förhåller sig till patienten i sina samtal. Egenskaper som att sjuksköterskan 

ska se och låta patienten vara den är. Det svåra är ju här inte att förstå innebörden av detta,

16 

utan hur det går till i praktiken. Hur bekräftas en människa för den hon är och inte för vad hon 

gör? Sjuksköterskan behöver också ha kunskap om känslan bakom det beteende som hon ser. 

Att inte döma patienten utifrån handlingar och yta, utan se till vad orsaken är och bemöta 

patienten utifrån dessa förutsättningar. Resultatet styrkte att sjuksköterskan behöver ha 

kunskap om samtalsfärdigheter. Sjuksköterskan behöver också ha kunskap om relationen 

mellan sjuksköterska och patient. Eide och Eide (1997) beskriver att asymmetrin i en sådan 

relation föreligger på grund av att sjuksköterskan är vårdgivare och har en kompetens som 

patienten inte definitionsmässigt har. Detta överensstämmer med vårt resultat. Däremot visar 

vårt resultat på att sjuksköterskan kan få en asymmetrisk relation att bli symmetrisk genom 

sin caritas, medan Eide och Eide (1997) menar på att sjuksköterskans och patientens relation 

är asymmetriskt och komplementärt, dvs. att båda parterna kompletterar varandra. Patienten 

måste lyssna på sjuksköterskan och tillgodogöra sig hennes kompetens och sjuksköterskan är 

beroende av patientens kompetens om sig och sin sjukdom för att kunna utöva omvårdnad 

(a.a.). 

I de artiklar vi granskat är närvaron återkommande. Patienten reagerade positivt de gånger 

som sjuksköterskan visade närvaro och tog hänsyn till patienten egna åsikter, tankar, 

värderingar. För att möjliggöra en äkta närvaro krävs att sjuksköterskan har så kallat caritas. 

En del av caritas innebär att sjuksköterskan känner kärlek till sina medmänniskor, vilket är en 

grund för en god omvårdnad. Jahren Kristoffersen (1998) beskriver caritastänkandet inom 

omvårdnaden som en uppgörelse med reduktionistiskt präglat omvårdnadstänkande inom ett 

naturvetenskapligt paradigm. Caritasbegreppet kommer som omvårdnadens grundmotiv att 

förena den helhetliga människosynen samt synen på omvårdnad som ett uttryck för kärlek till 

människan. Det är förvånande hur små saker, som att bry sig om patienten och se honom för 

den han är, kan förändra patientens vardag och sinnestillstånd. Fredriksson (1998) framhåller 

vikten av att vara närvarande och att dessutom lyssna på vad som sägs. Du kan inte vara 

närvarande utan att lyssna och du kan inte lyssna utan att vara närvarande. 

Att vara äkta närvarande innebär också att sjuksköterskan måste låta patienten vara i centrum, 

att ha ett så kallat patientcentrerat förhållningssätt. Fredriksson (1998) betonar att det är den 

professionella vetskapen och förmågor som sjuksköterskan har hjälper patienten att berätta. 

Whittington och McLaughlin (2000) framhåller att patienterna föredrar när sjuksköterskan har 

patienten i centrum. Travelbee (1971) menar på att sjuksköterskan måste ha individen i 

centrum under samtalet. Det innebär att sjuksköterskan ska hjälpa patienten att se sin egen

17 

livsvärld, vad de upplever och meningen med detta. Patientens berättelse och upplevelser är 

följaktligen i fokus. Problem kan inte uppenbaras och förstås djupare om inte patienten får 

möjlighet att tala och reflektera över dem. Genom att sätta ord på sina upplevelser kan 

patienten bli medveten om sin situation och lära sig något av den, vilket kan leda till att 

sjuksköterskan och patienten kan kartlägga eventuella problem tillsammans. Att sätta ord på 

sina upplevelser kan till och med leda till en avgörande vändpunkt i patientens liv genom att 

få eventuella fasader att brista. Detta innebär att negativa erfarenheter och känslor kommer 

fram som tidigare varit dolda, vilket sjuksköterskan bör vara medveten om. Därför är det 

viktigt att sjuksköterskan ställer sig frågan vad det är som ögat inte ser och vad örat inte hör 

för att få en helhetssyn på patienten. 

Fredriksson (1998) menar på att lyssna är annat än att höra. Du är någon annanstans om du 

bara hör, men du är där om du lyssnar. Det är också en skillnad på att lyssna på det man hör, 

och på att lyssna mellan raderna. Att lyssna mellan raderna innebär att försöka hitta 

förklaringar på det man hör. Vi tänker oss att om sjuksköterskan bara ser till beteendet, ser 

hon bara fasaden och inte till de känslor som döljs bakom beteendet. Att se till den sjuka 

individen och inte bara till sjukdomen, och att se till känslan bakom beteendet och inte bara 

beteendet, innebär i vad vi skulle kunna kalla en holistisk människosyn. Omvårdnaden utövas 

från en person till en annan och därför måste sjuksköterskan ha patienten i centrum och en 

holistisk människosyn. 

I våra analyserade studier går det att urskilja ett användande av både empati och sympati. Det 

är en naturlig del att sjuksköterskan sympatiserar genom att ge råd och föreslår lösningar. Att 

vara empatisk behöver alltså inte utesluta att visa sympati. Sympati visar sjuksköterskan då 

hon uppmuntrar och klargör genom sina råd. I kompetensbeskrivningen för legitimerad 

sjuksköterska (Socialstyrelsen 2005) beskrivs vikten av empati, men att sjuksköterskan ska 

visa sympati uttrycks inte lika klart. Dock framgår det att sjuksköterskan ska kunna ge råd. 

Engquist (1996) menar på att det vore okänsligt och okunnigt att helt utdöma råd och skulle 

inte tycka om den samtalsledare som besvarar frågor med ”vad tycker du själv”? Att förhålla 

sig till patienten på detta sätt liknar de samtalsregler som Bendix (1980) förespråkar och som 

lett till mycket frustration bland oss studenter. Dessa regler används fortfarande i 

samtalsträningen trots att de inte överensstämmer med ett deskriptivt fenomenologiskt 

förhållningssätt. Begreppen empati och sympati lyfter likaså Travelbee (1971) fram. Med sin 

empati kan sjuksköterskan förstå patientens tankar och känslor. Fredriksson (1998) framhåller

att förstå är en process. Travelbee (1971) menar på att sympati är något som växer fram ur 

empati och är ett resultat av den empatiska processen. Sympati är att gå ett steg vidare och 

detta leder till ett lindrat lidande för patienten. 

18 

Att inta olika förhållningssätt skapar oanade möjligheter i alla typer av samtal. Så som vi är 

och förhåller oss till patienten formar de svar vi får och de berättelser som skapas. Vi kan 

välja att låta ett samtalsämne dö ut eller välja att gå in i en människas berättelse för att 

utforska hennes värld. Det valda förhållningssättet får det gensvar som det förtjänar (Berman 

& Blomqvist, 2004). Travelbee påstår dessutom att sjuksköterskan måste förstå att det kan bli 

konsekvenser för patientens tillstånd beroende på hur sjuksköterskan kommunicerar med 

patienten (Travelbee, 1971). Konsekvenser kan både vara avgörande och livsavgörande. 

Whittington och McLaughlin (2000) beskriver att kvaliteten i kommunikationen kan avgöra 

utgången för patienten och i de analyserade artiklarna framkom att kvaliteten av omvårdnaden 

kan vara av direkt betydelse. Det är viktigt att sjuksköterskan reflekterar över samtal och 

förstår att det är en så stor del av omvårdnaden. Fredriksson (1998) betonar att all omvårdnad 

kan ses möjligt i samtal. Sjuksköterskan kan forma alla samtal, ändra riktning, innehåll och 

mål genom sitt förhållningssätt. Använder inte sjuksköterskan denna kunskap på rätt sätt, 

finns det risk att hon gör mer skada än nytta. Sjuksköterskan formar svaren med det 

förhållningssätt och frågor som hon ställer. Detta är vad som skulle kunna tolkas som ett vad 

Travelbee (1971) kallar terapeutiskt användande av sig själv. 

I inledningen tänkte vi oss att sjuksköterskans kompetens kunde liknas vid en verktygslåda 

där hon måste välja rätt verktyg till rätt arbetsuppgift. Vårt resultat har visat på alternativa 

förhållningssätt till deskriptivt fenomenologiska. Detta har bidragit till en djupare förståelse 

för förhållningssätt och att sjuksköterskan både är och kan använda sig av ett verktyg i sina 

samtal med patienten. Att inte reflektera över detta avseende förhållningssätt vore lika oetiskt 

som att inte reflektera över vilken storlek på venflonen som patienten behöver. Människan är 

unik och kräver därför ett unikt förhållningssätt. Varje situation är unik och kräver ett unikt 

förhållningssätt. Varje mål är unikt och kräver ett unikt förhållningssätt. Att inta ett socialt 

förhållningssätt där syftet är att motivera till livsstilsförändring känns inte relevant. Det är inte 

heller relevant att leta efter fasader hos patienten när sjuksköterskans syfte är att småprata lite 

medan hon drar upp persiennerna. All omvårdnad som sjuksköterskan utför ska ha ett syfte 

och ett mål, och däri räknas kommunikationen.

9. SYNTES 

19 

Syftet med litteraturstudien var att beskriva olika förhållningssätt avseende sjuksköterskans 

samtal med patienten och identifiera hur förhållningssätten påverkar patienten. 

Litteraturstudien visar att det går att urskilja ett gynnande och ett missgynnande 

förhållningssätt med tanke på vad utgången blir för patienten. I det gynnande 

förhållningssättet går det att urskilja tre delar. Första den innefattar vilka egenskaper som bör 

ligga till grund i sjuksköterskans förhållningssätt. Hon måste ha en holistisk människosyn och 

känna människokärlek, så kallat caritas. Hon måste ha självförtroende, respektera sig själv för 

att kunna respektera andra och ha ett moraliskt handlande. Hon måste förstå att hon har ett 

ansvar för sina handlingar. Den andra delen handlar om hur sjuksköterskan ska förhålla sig i 

samtalet. Patienten och hans livsvärld ska vara i centrum och patienten ska både fritt få berätta 

och bestämma det han vill prata om, dvs. sjuksköterskan ska uppmuntra patienten att vara den 

han är. Hon ska vara aktivt lyssnande, vilket innebär att hon ska vara uppmärksam och 

närvarande. Hon ska vidare kunna hantera tystnad och bjuda in till samtal via öppna frågor, 

men även kunna reflektera och summera samtalet. I den tredje delen kan sjuksköterskan 

utifrån förhållningssättet gå ett steg vidare i samtalet och hjälpa patienten att hitta lösningar, 

ändra sitt beteende, motivera till förändring, svara på frågor och förklara. Detta utesluter inte 

att sjuksköterskan reflekterar över om det hon gör överensstämmer med patientens 

önskningar. När sjuksköterskan intar ett gynnande förhållningssätt leder detta till att patienten 

känner sig optimistisk och positiv, mer uppmuntrad och mindre orolig och ängslig. Detta leder 

för patienten till en meningsfull situation och en djupare förståelse av den, vilket inger hopp. 

Ett gynnande förhållningssätt kan leda till att patienten blir aktivt deltagande, reflekterar över 

sin situation och vågar öppna upp sig och ställa frågor. Detta kan mynna ut i trygghet och i 

vissa fall till en ny identitet för patienten, ett lindrat lidande och förstärkning till sina krafter 

och förmågor. 

I det missgynnande förhållningssättet går det att urskilja två delar. Dels på vilket sätt 

sjuksköterskan ser på patienten och hennes förhållningssätt. Hennes syn baseras på ett 

medicinskt förhållningssätt där hon ser till diagnoser istället för människan som helhet. Hon 

har inställningen att samtal inte ingår i hennes profession och känner sig hotad när hon tappar 

kontrollen. Sjuksköterskan lyssnar inte aktivt och intresserar sig inte för patientens 

erfarenheter. Hon är inte närvarande i samtalet och ifrågasätter det patienten säger. Hon 

bekräftar inte patienten och vill ha kontroll över situationen och därför byter hon ämne när 

samtalen blir svåra att kontrollera. Hon har ingen struktur på sina samtal och ställer flera

20 

öppna frågor på varandra. Detta leder till att patienten blir passiv och beroende. När han inte 

får bekräftelse och inte får prata om känsliga ämnen blir han frustrerad, irriterad, arg och 

utåtagerande samt saknar kommunikation. 

Genom att sammanfoga och integrera delarna i syntesen i en figur kan vi nå en högre 

abstraktionsnivå (Nilsson, 2005). Författarna har valt att återge syntesens gynnande 

förhållningssätt i en blom-figur. 

Figur 1. Anna Lindström och Taina Thomasson 2007 

Sjuksköterskans egenskaper, hennes sätt att vara, handla och se på människan symboliseras av 

blommans rötter. Dessa egenskaper är en förutsättning för sjuksköterskans äkta möte i 

samtalet med patienten, här krukan. Detta utgör således grunden för samtalet. Patienten 

påverkas känslomässigt av det gynnande förhållningssättet, blomstrets mitt, och patientens

21 

positiva känslor är en förutsättning för hur patienten vågar agera i samtalet, här representerat 

av blomsterbladen. I vissa gynnsamma fall kan patienten växa, det nya blomstret, och detta 

kan leda till nytt hopp för honom, det nya blombladet. Med sjuksköterskans hjälp, här solen, 

kan patienten se saker ur andra synvinklar. När sjuksköterskan ser bakom patientens fasad, de 

streckade linjerna, kan patientens äkta känslor komma fram. 

10. AVSLUTANDE REFLEKTIONER 

I litteraturstudiens resultat framkommer det att sjuksköterskans förhållningssätt kan ha positiv 

och negativ påverkan på patienten och att sjuksköterskans egenskaper och kunskap också är 

av betydelse för hur hon förhåller sig till patienten. Kvaliteten av samtalen kan vara 

avgörande och livsavgörande för patienten och därför kan sjuksköterskan använda sig 

medvetet av ett förhållningssätt. Samtal kan ha olika syften och kan anpassas och struktureras 

därefter. Kvaliteten av omvårdnaden kan vara av direkt betydelse. Samtal påverkas av 

sjuksköterskans förhållningssätt. Det finns risk att sjuksköterskan gör mer skada än nytta om 

hon inte använder denna vetskap. Patienten föredrar när sjuksköterskan är närvarande och har 

patienten och patientens berättelse i centrum. För att vara närvarande krävs ett aktivt 

lyssnande. Att lyssna är annat än att höra. Sjuksköterskan kan i en holistisk människosyn 

tänka ett steg längre än till vad hon ser och hör. Sjuksköterskan kan använda sig av både 

empati och sympati, och ha kunskap om vad skillnaden är och när hon ska använda sig av 

vilket. Sjuksköterskor upplever att samtal med patienter är svårt och stressande och har behov 

att utveckla dessa samtalsfärdigheter. De småpratar hellre med patienter än att ta sig an svåra 

samtal. Det är sjuksköterskans professionella ansvar att samtal blir så bra som möjligt och bör 

vara en del av hennes yrkesmässiga bedömning. Sjuksköterskan kan få en ökad kompetens 

genom att se förhållningssätt som ett verktyg och det är hon själv som är verktyget. 

11. PRAKTISKA IMPLIKATIONER OCH FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER 

Under litteratursökningen för den här studien lade vi märke till vi att det finns en uppsjö av 

litteratur som handlar om kommunikation och samtal, men begreppen är så vida och det finns 

så många olika synonymer till fenomenen att det blir svårt att greppa helheten. I Eide och 

Eide (1997) går det att utläsa att en amerikansk forskare har identifierat 40 olika sätt att se på 

bara kommunikation och inom vart och ett av dessa återfinns en rad olika infallsvinklar. Det 

styrker vårt resonemang att det är svårt att finna ett enhetligt förhållningssätt inom 

kommunikation. Vad kommer först och vad ingår i vad? Kommunikation, förhållningssätt, 

samtal, modell, teori, teknik, metod, metodik? Listan kan göras lång? Vad är hönan och vad är

ägget? Trots att det finns mycket litteratur inom området finns det däremot lite forskning i 

22 

ämnet som rör omvårdnadens domän, vilket har gjort det svårt att hitta vetenskaplig litteratur. 

Med tanke på den bristfälliga kunskapen som finns idag behövs forskning som 

begreppsdefinierar området inom omvårdnadsvetenskap. 

Vidare behövs forskning som rör kommunikation, samtal och förhållningssätt beträffande 

sjuksköterska och patient, ur både ett sjuksköterske- och patientperspektiv. Vi hoppas att vår 

C-uppsats kan väcka och har väckt intresse för att sjuksköterskan både är ett verktyg och kan 

använda sig av det. 

12. EPILOG 

Sjösten (personlig kommunikation, 21 januari 2007) förklarar vad som hände i samtalet 

mellan sjuksköterskan och mannen som vägrade stomi. Han upplever att vårdpersonal ofta 

tror att de är bra på att bemöta och föra samtal med patienter som behöver deras insatser. Vad 

vårdpersonal ofta gör är att hålla långa monologer där de ger goda råd och talar om hur 

personen ska tänka, känna och handla. När patienten inte följer deras råd så har de svårt för att 

förstå varför. Vet de inte sitt eget bästa? Ett annat vanligt misstag är att de samtalar om det 

som är ett problem som ett problem. Om de envisas med problemet som fokus för personens 

behov av en förändrad livsstil så kommer de motiverande samtalen förmodligen att 

misslyckas. Sjösten är övertygad om att vårdpersonalen antagligen behöver förskjuta sitt 

fokus i samtalen från problem mot möjligheter. Det som hjälpte sjuksköterskan i situationen 

med den 20-åriga mannen var att hon hade en teori och ett förhållningssätt, som hon trodde på 

och som gav henne verktyg i omvårdnadssituationen. Förhållningssättet var det 

existentialistiskt fenomenologiska och teorin Human Becoming. Sjuksköterskan använde sig 

av två begreppsenheter i teorin som utgångspunkt i samtalet. Det var enheterna ”uppenbara - 

dölja” och ”möjliggöra - begränsa”. Den förra handlar om att få personen att uppenbara så 

mycket av sina värderingar som möjligt så att personen får hjälp med att se sig själv bakom 

symtom och problem. Den senare handlar om att stödja personen till att värdeprioritera utifrån 

det uppenbarade så att nya möjligheter uppenbarar sig. Den unga mannens blick kunde vända 

sig från sjukdomens begränsningar mot livets möjligheter. Detta förhållningssätt och begrepp 

skildras likaså av Bunting, Johnson Lutjens och Marchione (1995) Charles (1996) Parse 

(1999) och Rooke (1995).

23 

Det som räddade den unga mannen var att sjuksköterskan fick honom att prata om sådant som 

han tyckte om, det som var roligt, det som var viktigt för honom, det som han tidigare hade 

känt att han levde för, de värden som han kunnat förverkliga i sitt friska liv. Det var detta som 

väckte honom, som fick hans liv att återvända in i hans kropp, in i hans själ, hans känslor, 

hans tankar, hans drömmar. Det var ingen magi, det var livskraften som återvände genom det 

fiktiva återupplevda livet. 

Plötsligt kunde han se det goda, det som var gott i honom och i hans liv. Möjligheterna var 

öppningen. Problemet var låsningen. Den unge mannen kunde nu se längre än till sitt utseende 

och påsen som slutgiltigt skulle symbolisera hans misslyckande och skam. Han lyfte upp 

andra värden. Värden som han kunde se var möjliga att erövra, även med en påse på magen 

(P. Sjösten, personlig kommunikation, 21 januari 2007). 

Sjösten (personlig kommunikation, 21 januari 2007) belyser att det sanna mötet troligtvis är 

förutsättningen för ett samtal som detta. Det sanna mötet känns enligt Sjösten igen av värden 

som närvaro, öppenhet, ärlighet, nyfikenhet och kärlek. För att vårdpersonal ska våga, vilja 

och orka förändring så krävs energi. Det är den energin som vårdpersonal kan bli delaktiga i 

att förlösa i sina samtal. Hans övertygelse är att det framgångsrika samtalet är 

vårdpersonalens främsta verktyg i sin strävan efter att stödja människor i deras lidande, det 

som Sjösten kallar sjukvård.

REFERENSER 

* Resultatartiklar 

24 

*Abma, T. & Widdershoven, G. (2006). Moral deliberation in psychiatric nursing practice. 

(Nursing Etichs 13 (5) pp. 546-557). Nederländerna. 

Alsterlund, S. & Jakobsson, M. (1999). Kontinuerlig samtalsträning i 

sjuksköterskeutbildningen – en pedagogisk modell. Stockholm: Lärarhögskolan. 

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. 

Bendix, T. (1980). Din nervösa patient – det terapeutiska samtalet. Lund: Studentlitteratur. 

Berman, S. & Blomqvist, C. (2004). Uppskattande samtalskonst – om att skapa möjligheter i 

samtalets värld. Falun: Mareld. 

Bernström, I-B. & Saxon, G. (1998). En bärande relation – praktisk psykiatri inom 

kommunens verksamheter för stöd, service och sysselsättning. Smedjebacken: Natur och 

Kultur. 

*Bowles, N., Mackintosh, C. & Torn, A. (2001). Nurses´ communication skills: an evaluation 

of the impact of solution-focused communication training. (Journal of Advanced Nursing 36 

(3) pp 347-354). United Kingdom. 

Bunting, S., Johnson Lutjens, L.R, & Marchione, J. (1995). Omvårdnadsteorier 1. Lund: 

Studentlitteratur. 

*Burnard, P. (2003). Ordinary chat and therapeutic conversation: phatic communication and 

mental health nursing. ( Journal of Psyciatric and Mental Health Nursing 10, pp 678-682). 

United Kingdom. 

Charles, A. (1996). Coalescing the theories of two nurse visionaries: Parse and Watson. 

(Journal of Advanced Nursing 24 pp 988-996). USA: Texas. *Collins, S. (2005).

Explanations in consultations: the comined effectiveness of doctors´ and nurses´ 

communication with patients. (Medical Education 39 pp 785-796). USA. 

Dahlberg, K., Drew, N. och Nyström, M. (2001). Reflective lifeword research. Lund: 


Dahlberg, K., Fagerberg, I., Nyström, M., Segesten, K & Suserud, B-O. (2003) Att förstå 

vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur. 

*Dekkers, W., Leget, C., Olthuis, G. & Vogelaar, P. (2006). The caring relationship in 

25 

hospice care: an analysis based on the ethics of the caring conversation. (Nursing Ethics Vol. 

13 (1), pp. 29-40). Nederländerna: Edward Arnold Ltd. 

*Drevenhorn, E. (2006). Counselling Patients with Hypertension at Health Centres – Nursing 

Perspective (akademisk avhandling, Göteborg: Sahlgrenska Akademin). 

Eide, H. & Eide, T. (1997). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Relationsetik, samarbete 

och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur. 

Egidius, H. (1997). Psykologilexikon. Stockholm: Natur och Kultur. 

*England, M. (2005). Analysis of nurse conversation: methodology of the process recording. 

(Pshciatrick Mental Health Nursing Vol. 12 (6), pp. 661-71). England. 

Engquist, A. (1996). Om konsten att samtala. Smedjebacken: Rabén Prisma. 

Eriksson. K., & Fredriksson, L. (2003). The ethics of the caring converstaion. (Nursing Ethics 

10 (2) 138-148). Sverige. 

Ersta Sköndal Högskola. (2007). Institutionen för vårdvetenskap – ämnet vårdvetenskap 

[WWW document]. URL http://www.esh.se/index.php?id=53 

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: 

Natur och Kultur.

Fredriksson, L. (2003). Det vårdande samtalet (akademisk avhandling. Åbo akademi 

universitet). 

26 

*Fredriksson, L. (1998). The Caring Conversation – Talking About Suffering. A Hermeneutic 

Phenomenological Study in Psychiatric Nursing. (Journal for Human Caring pp. 24-32). 

Sverige. 

*Fredriksson, L. & Lindström, U. (2002) Caring conversations – psychiatric patients’ 

narratives about suffering. (Journal of Advanced Nursing 40(4): 396-404). Sverige. 

Husserl, E. (2004). Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi. Stockholm: 

Thales. 

Jarrett; N. (1995). A selective review of the literature on nurse-patient communication: has 

the patient´s contribution been neglected? (Journal of Advanced Nursing 22 (1): 72-8). 

England. 

Jahren Kristoffersen, N. (Red.). (1998) Allmän omvårdnad 1. Stockholm: Liber AB. 

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. 

Lindh, G. & Lisper, H-O. (1990). Samtal för förändring. Lund: Studentlitteratur. 

Lubcke, P. (red.) (2004). Filosofilexikonet. Uppsala: Almqvist & Wiksell AB. 

Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering: en introduktion. Lund: 


Nilsson, M. (2005). Den systematiska litteraturstudien som vetenskapligt fördjupningsarbete i 

omvårdnad. Unpublished manuscript, Ersta Sköndal Högskola, Stockholm. 

Parse, R. (1999). Nursing science: the transformation of practice. (Journal of Advanced 

Nursing 30 (6) pp 1383-1387).

27 

Rooke, L. (1995). Omvårdnad – teoretiska ansatser i praktisk verksamhet. Stockholm: Liber 

AB 

SAOB (2007). Svenska Akademins Ordbok [WWW document]. URL 

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ 

Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor [WWW 

document]. URL http://www.sos.se/ 

SOSFS 1993:17 Socialstyrelsens allmänna råd. Omvårdnad inom hälso- och sjukvården. 

Studieguide (1998). Samtalsträning. Unpublilished manuscript, Ersta Sköndal Högskola, 

Stockholm. 

Studieguide (2005). Samtalsträning. Unpublilished manuscript, Ersta Sköndal Högskola, 

Stockholm. 

Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. 2ND ed. Philadelphia: F.A. Davys. 

Whittington, D. & McLaughlin, C. (2000). Finding time for patients: an exploration of 

nurses´time allocation in an acute psychiatric setting. (Psychiatric & Mental Health Nursing 

Vol. 7 Issue 3, p 259, 9 p). Irland. 

Zimsen, K. (1993). Hur får jag det sagt? Om samtalsmetodik. Köpenhamn: Rabén Prisma.

Bilaga 1 Bendix samtalsregler 

1) Första regeln: ”Situationer, - inte symtom. Patienten ska ges möjlighet att prata om sin 

situation, och då ska sjuksköterskan ställa öppna frågor. 

2) Andra regeln: ”Upprepa det (de) sista ord som patienten just har sagt, (eventuellt några 

andra ord i hans senaste mening). På detta sätt förs inget nytt in i samtalet, vilket kan 

leda patienten från hans tankegångar. 

3) Tredje regeln: ”Om du inte vet vad du ska säga så var tyst.” Patienten måste få tillfälle 

att tänka. 

4) Fjärde regeln: ”Det finns bara ett sätt att bryta en paus på.” Detta kan sjuksköterskan 

göra med hjälp av frågan: ”Vad tänker du på?” 

5) Femte regeln: ”Besvara aldrig frågor.” Patientens frågor ska vändas mot honom själv. 

Om sjuksköterskan svarar på frågor förhindrar det patienten att komma på svaren 

själv. 

6) Sjätte regeln: ”Ge aldrig råd.” Patienten ska själv se sina möjligheter och lösa sina 

problem. 

7) Sjunde regeln: ”Ni ska upprepa och sammanfatta.” Detta ger patienten och 

sjuksköterskan möjlighet att höra vad samtalet handlat om och då kan patienten 

korrigera eventuella missförstånd (Bendix, 1980). 

Till dessa regler lade lärarna på Ersta Sköndal Högskola till en åttonde regel: 

8) Åttonde regeln: ”Uttryck den affektiva kommunikationen.” Att bara höra orden 

innefattar bara hälften av kommunikationen. Den andra hälften innefattar hur den 

andra säger det han säger ((M. Jakobsson, personlig kommunikation, 19 december, 

2006).


Sid. 1 av 2 

Databas Sökord Antal 

träffar 

Valda artiklar/avhandlingar 

Achademic Serch Communication 5 199 0 

Elite 

and Nurse 

AMED (Alternative 

Medicine) 

CINAHL with Full 

Text 

MEDLINE 

SocINDEX with Full 

Text 

CINAHL Select 

Achademic Serch 

Elite 

AMED (Alternative 

Medicine) 

CINAHL with Full 

Text 

MEDLINE 

SocINDEX with Full 

Text 

CINAHL Select 

Ersta Sköndal 

Högskolas 

Bibliotekskatalog 

Communication 

and 

Conversation 

and Nurse 

2006 and 

Avhandling and 

Sjuksköterska 

and 

Kommunikation 

67 Abma, T. & Widdershoven, G. 

(2006). 

0 

Bowles, N.et. al (2001). 

Burnard, P. (2003). 

Collins, S. (2005). 

Dekkers, W.et. al (2006). 

Drevenhorn, E. (2006). 

England, M. (2005). 

Eriksson. K., & Fredriksson, L. 

(2003). 

Fredriksson, L. (1998). 

Fredriksson, L. & Lindström, U. 

(2002)


Sid. 2 av 2 

Databas Sökord Antal 

träffar 

Ersta Sköndal 2006 and 0 

Högskolas 


Bibliotekskatalog Sjuksköterska 

and Samtal 


Högskolas 



Högskolas 


2006 and 



and 

Förhållningssätt 

2006 and 



0 

Valda artiklar/avhandlingar 

4 Drevenhorn, E. (2006)

Bilaga 3 Matris 

Sid. 1 av 8 

Författare, år, titel, 

tidskrift, land. 

Abma & Widdershoven 

(2006). Moral deliberation 

in psychiatric nursing 

practice. ( Nursing Etichs 

13 (5) pp. 546-557). 

Nederländerna. 

Bowles, Mackintosh & Torn 

(2001). Nurses´ 

communication skills: an 

evaluation of the impact of 

solution-focused 

communication training. 

(Journal of Advanced 

Nursing 36 (3) pp 347-354). 

United Kingdom. 

Syfte Metod Urval Resultat 

Syftet med artikeln var att 

utforska om den så kallade 

CARE-modellen kan utgöra 

grundstomme för moraliskt 

betänkande för 

psykiatrisjuksköterskor i sitt 

arbete. 

Syftet var att utvärdera 

färdigheter i 

lösningsfokuserad terapi 

(solutionfocused brief 

therapy; SFBT) efter en 

kort kurs i 

färdighetsträning. 

Utvärderingen undersökte 

relevansen av SFBTfärdigheter 

i omvårdnad och 

i vilken grad en kort 

färdighetskurs inverkar på 

sjuksköterskors 

kommunikationsfärdigheter. 

CARE-modellen 

användes i kombination 

med berättelser och 

dialogiska närmanden 

för att främja samtal 

mellan olika enheter 

inom slutenvården 

beträffande tvång. 

Kvantitativ och 

kvalitativ data samlades 

in. Till den kvantitativa 

datan användes skalor 

för att utvärdera ”före 

och efter” 

färdighetskursen Till den 

kvalitativa datan 

användes en ledd 

fokusgrupp sex månader 

efter färdighetskursen. 

Datan analyserades med 

Wilcoxon signed 

rangordnings test och 

innehållsanalys. 

12 psykiatriska sjukhus 

fick implementera 

kvalitetskriterier för 

etik i arbetet bland 

personalen. 

16 legitimerade 

sjuksköterskor, från 

hälso- och sjukvården. 

Alla var kvinnor och 

frivilligt deltagande. 

CARE-modellen är ett 

användbart instrument för 

att se över moralen bland 

psykiatriska sjuksköterskor. 

Berättelser och samtal 

hjälper till att överbrygga 

småsaker i konversationer, 

för att engagera enheter och 

patienter samt för att få 

förbättra kliniken. 

Det finns indikatorer för att 

SFBT-tekniker kan vara 

relevanta i omvårdnad och 

ett användbart 

kostnads-effektivt försök 

till undervisning i 

kommunikationsfärdigheter. 

Lösningsfokuserad terapi 

(SFBT) tillför en ram och 

ett lättförståeligt verktyg 

som är samstämmigt med 

omvårdnadens värden.


Sid. 2 av 8 



Burnard (2003). Ordinary 

chat and therapeutic 

conversation: phatic 

communication and mental 

health nursing. (Journal of 

Psyciatric and Mental 

Health Nursing 10, pp 678- 

682). United Kingdom. 

Collins (2005). xplanations 

in consultations: the 

comined effectiveness of 

doctors´ and nurses´ 

communication with 

patients. (Medical 

Education 39 pp 785-796). 

USA. 


Syftet var att utforska 

begreppet “Faktisk 

Kommunikation” (som 

uttrycker sällskaplighet 

snarare än förmedlar ett 

budskap) och identifiera sätt 

hur sjuksköterskan kan 

identifiera den faktiska 

kommunikationen. Detta 

kan då kan hjälpa 

sjuksköterskan i hennes 

interaktion med patienten. 

Syftet var att presentera 

resultat från en studie där 

läkare och sjuksköterskors 

kommunikation med 

patienter jämfördes. 

Analys av begreppet 

”Faktisk 

Kommunikation” (phatic 

communication). 

Begreppet är definierat, 

beskrivet och sedan 

relaterat till psykiatrisk 

omvårdnad. 

Konsultationer spelades 

in på video och 

bandspelare för en 

samtalsanalys. Utifrån 

diskussionsgrupper med 

patienter och 

vårdpersonal 

respresenterade gjordes 

en kvalitativ analys. 

Litteraturstudie. Resultat visar att det finns 

åtskilliga skrifter om 

rådgivning och psykoterapi 

där sjuksköterskan kan få 

beskrivningar över hur hon 

skall strukturera 

terapeutiska samtal. 

Vardagliga samtal mellan 

människor är lika viktiga 

och är utforskade i för liten 

grad. 

38 diabeteskonsulta- 

tioner spelades in med 

sammanlagt 23 

patienter med typ 2 

diabetes. 6 läkare (1 

kvinnlig och 5 manliga) 

och 5 sjuksköterskor 

(kvinnliga) och 7 

allmänkirurger ingick. 

Fokus är diabetesvård i 

primärvården. 

Det är skillnader i hur 

läkare och sjuksköterskor 

ger förklaringar till sina 

patienter. Sjuksköterskor 

kommunicerar medlande 

med hjälp av patienterna 

och läkarna övergripande. 

Sjuksköterskors 

förklaringar utgår från 

patienternas ansvar och 

beteende, medan läkarnas 

från det biomedicin- 

ska. En kombination 

erbjuder patienten maximal 

konsultation.


Sid. 3 av 8 



Dekkers, Leget, Olthuis & 

Vogelaar (2006). The caring 

relationship in hospice care: 

an analysis based on the 

ethics of the caring 

conversation. (Nursing 

Ethics Vol. 13 (1), pp. 29- 

40). Nederländerna. 


Syftet med artikeln var att 

besvara två frågor. Vilken 

typ av person bör 

sjuksköterskan vara som 

jobbar på hospice? Hur ska 

sjuksköterskan använda sig 

av det vårdande samtalet? 

Artikeln är en del av en 

mer omfattande studie, 

vilken baseras på fem 

intervjuer. Den fokuserar 

på en sammanfattning av 

”Susans berättelse”, 

vilket ger en profil av en 

hospicesjuksköterska. 

Analysen grundar sig på 

Ricoerus normativa 

struktur. 

En sammanfattning av 

en mer omfattande 

studie, vilken baseras 

på fem intervjuer med 

sjuksköterskor. 

Sjuksköterskan ska ha 

självaktning, respektera 

andra, respektera patientens 

autonomi och passa för 

arbetet. Sjuksköterskan ska 

vara medveten om det är 

asymmetri i ett 

sjuksköterskepatientförhållande. 

Det 

finns risk att sjuksköterskan 

är dominant. För att man i 

samtal ska kunna hålla 

varandra i självaktning, 

måste sjuksköterskan hålla 

sig själv i självaktning. 

Samtalet är en interaktion.


Sid. 4 av 8 



Drevenhorn (2006). 

Counselling Patients with 

Hypertension at Health 

Centres – Nursing 

Perspective. Sverige. 

Göteborg: Sahlgrenska 

Akademin. 


Syftet med avhandlingen 

var att studera 

kommunikationen mellan 

patienter och sjuksköterskor 

om livsstilsförändring i 

hypertonivård och att 

utvärdera effekter av dels 

införandet av vårdprogram 

för omvårdnad av patienter 

med hypertoni och dels 

samtalsträning för 

sjuksköterskor. 

Ett observationsformulär 

användes vid de 63 

observationerna. Ett 

vårdprogram för 

omvårdnad vid 

hypertoni utvecklades 

och följdes av en 

distriktssköterska under 

15 månader. I 

utbildningen av 

samtalsmetodik ingick 

att träna användning av 

stegmodellen med 

simulerade patienter. 

Träningen videofilmades 

och analyserades i 

smågrupper. 

Utbildningen 

utvärderades med hjälp 

av ljudbandinspelningar 

av samtal på 

sjuksköterskornas 

mottagningar. Samtalen 

analyserades enligt 

metoden 

innehållsanalys. 

Avhandlingen 

innefattar tre studier. I 

studie A observerades 

21 slumpvis utvalda 

distriktssköterskor för 

att se om vad och hur 

de samtalade med 

patienter som kom för 

blodtrycksmätning på 

öppen mottagning på 

vårdcentraler. I studie 

B samlades data in från 

100 patienter för att 

undersöka effekten av 

införandet av en 

sjuksköterskeledd 

hypertonimottagning på 

en vårdcentral. I studie 

C fick 19 slumpvis 

utvalda 

distriktssköterskor och 

sjuksköterskor 

verksamma på 

hypertonimottagningar 

på vårdcentraler 

utbildning i 

samtalsmetodik. 

Sammanfattningsvis kan 

sägas att distriktssköterskor 

inte samtalade om 

livsstilsförändringar in 

någon större utsträckning 

när patienter kom för 

blodtrycksmätning på 

öppen mottagning. 

Införandet av en 

sjuksköterskeledd 

hypertonimottagning där ett 

vårdprogram för omvårdnad 

följdes resulterade i positiva 

förändringar i patienternas 

blodtryck, blodfetter och 

motionsaktivitet. Efter 

utbildning i samtalsmetodik 

fick sjuksköterskor en bättre 

struktur i sina samtal.


Sid. 5 av 8 



England (2005). Analysis of 

nurse conversation: 

methodology of the process 

recording. (Pshciatrick 

Mental Health Nursing Vol. 

12 (6), pp. 661-71). 

England. 


Syftet med studien var att 

utforska beståndsdelar av 

den effektiva sjuksköterskepatientinterkationen 

mellan 

en sjuksköterska på ett 

sjukhem tre dagar efter en 

patients operation. 

Samtalen spelades in för 

att kunna analysera 

konversationen i små 

segment. Två oberoende 

sjuksköterskor använde 

sig av sju typologier för 

att klassificera 

segmenten i 

konversationen. 

Sjuksköterskan och 

patienten medgav 

samtycke till 

undersökningen. 

Sjuksköterskan var en 

34-årig sjuksköterska 

med fem års erfarenhet, 

studerande andra 

terminen 

vidareutbildningen till 

psykiatrisjuksköterska. 

Patienten var en 78 årig 

kvinna från ett 

sjukhem. Hon hade tre 

dagar tidigare opererat 

bort gallan. En månad 

innan operationen hade 

patienten varit fullt 

orienterad till tid, 

person och plats och 

hade skriftligt gått med 

på att låta 

sjuksköterskan spela in 

deras samtal. 

Två tredjedelar av 

sjuksköterskans 

konversationen var effektiv 

och var orienterat till 

sjuksköterska-patient 

relationen. Sjuksköterskan 

kommunicerade genom 

ledarskap, resurser och 

hjälp och teknisk expertis. 

Hon växlade mellan att 

ställa frågor, ge information 

och bekräfta patientens 

erfarenheter. En tredjedel 

av samtalet koncentrerades 

på bedömning och 

diagnostik. Patienten var i 

beroendeställning, 

disorienterad i tid, hade 

obearbetad sorg, 

separationsångest och var i 

behov av utvärdering. 

Patienten reagerade positivt 

när sjuksköterskan 

fokuserade på konkreta 

fakta och brydde sig om 

patientens åsikter, tankar, 

värderingar och handlingar.


Sid. 6 av 8 



forts. England (2005). 

Analysis of nurse 

conversation: methodology 

of the process recording. 

(Pshciatrick Mental Health 

Nursing Vol. 12 (6), pp. 

661-71). England. 


. . forts. Samtalen blev 

ineffektiva när 

sjuksköterskan inte tog tag i 

det patienten ville prata om, 

ändrade ämne, då patienten 

missförstod informationen, 

när sjuksköterskan blev 

rädd att bli för privat. Det är 

viktigt att sjuksköterskan 

har ett kritiskt tänkande. 

Sjuksköterskan måste 

kunna planera, strukturera 

och utvärdera 

kommunikationen samt ha 

en förmåga att förutse 

förändringar i patientens 

hälsosituation.


Sid. 7 av 8 



Eriksson & Fredriksson 

(2003). The ethics of the 

caring converstaion. 

(Nursing Ethics 10 (2) 138- 

148). Sverige. 

Fredriksson & Lindström 

(2002). Caring 

conversations – psychiatric 

patients’ narratives about 

suffering. (Journal of 

Advanced Nursing 40(4): 

396-404). Sverige. 


Syftet var att utforska de 

etiska grunderna för ett 

vårdande samtal. 

Vad för slags person skall 

sjuksköterskan vara och hur 

skall hon åta sig ett 

vårdande samtal med 

lidande? 

Syftet var att öka och 

fördjupa förståelsen över 

hur patienter inom 

psykiatrin i konversation 

med sjuksköterskor berättar 

om upplevelsen över deras 

lidande. 

Analys utifån Ricoeurs 

syn på etik. 

Data bandinspelades 

från 20 individuella 

vårdande samtal år 

2001-2002. Metoden är 

inspirerad av Paul 

Ricoeurs hermeneutik. 

Data lästes igenom naivt 

för att sedan genomgå en 

strukturerad analys. 

Sedan tolkades texten. 

Ricoeurs tidigare 

arbeten. 

Åtta patienter och tre 

psykiatrisjuksköterskor 

inom en öppen 

psykiatrisk enhet i 

Sverige deltog. 

Den etiska förhållandet i ett 

vårdande samtal visade sig 

vara asymmetriskt, pga. 

passiviteten påtvingad av 

lidandet. Asymmetrin 

visade sig vara potentiellt 

oetisk om den inte 

balanseras med 

ömsesidighet. I den etiska 

kontexten är det vårdande 

samtalet ett samtal där 

sjuksköterskan genom 

caritas etiska grundsyn ger 

plats för den lidande så att 

han återfår sin självkänsla 

och får ett så bra liv som 

möjligt. 

Om patienter får berätta fritt 

kan lidandet avslöjas. De 

patienter som kunde svara 

på ”varför” de lider kunde 

tolka sitt eget lidande vilket 

ledde till mognad och 

försoning. De tvungna att 

överge sina skyddande 

fasader och konfrontera 

lidande och skam.


Sid. 8 av 8 



forts. Fredriksson & 

Lindström (2002). The 

ethics of the caring 

converstaion. (Nursing 

Ethics 10 (2) 138-148). 

Sverige. 


forts. Denna vändpunkt 

öppnade upp dem för ett 

livsuppehållande 

förhållande till dem själva 

och likaså med abstrakta 

och konkreta andra.

Sjuksköterskans förhållningssätt - ett verktyg i samtal - Ersta Sköndal ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?