Förslag på åtgärder för att stärka tryggheten i Kvarteret Citronen ur ...

jamstall.nu

Förslag på åtgärder för att stärka tryggheten i Kvarteret Citronen ur ...

Projektnamn Tryggt och jämnt i Kvarteret Citronen

Dokumentansvarig Mikael Almén

Förslag åtgärder för att stärka

tryggheten i Kvarteret Citronen

ur ett jämställdhetsperspektiv

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats:

www.alingsas.se


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Bakgrund ...................................................................................................3

2 Trygghet ur jämställdhetsperspektiv..........................................................3

3 Polisens trygghetsmätning ........................................................................6

4 Projektet ”Trevligt & Tryggt – Noltorp” .......................................................7

5 Trygghetsvandring.....................................................................................8

6 Inkomna synpunkter från Hyresgästföreningen.........................................9

7 Trygghetsmöte med boende i Kv. Citronen .............................................12

8 Analys......................................................................................................15

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats:

www.alingsas.se


1 Bakgrund

Rapporten är framtagen inom ramarna för projektet Tryggt och Jämnt i Kvarteret

Citronen. Projektet ägs av Alingsås kommun, Alingsåshem, har genomförts

initiativ av föreningen Allt Jämt samt finansieras med hjälp av medel från Boverkets

satsning att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljö ur ett

jämställdhetsperspektiv. Projekttiden varar mellan 7 juni – 31 oktober, 2010.

Projektet ska resultera i en portfolio med verktyg som ska förenkla arbetet med att

integrera trygghetsfrågor ur ett jämställdhetsperspektiv i det vardagliga arbetet med

samhällsplanering. Portfolion kan laddas ner www.alingsas.se/tryggtochjamnt

från och med projektets avslut. Ett annat resultat av projektet är en rapport med

åtgärdsförslag som syftar till att stärka tryggheten ur ett jämställdhetsperspektiv

specifikt i Kvarteret Citronen. Detta dokument utgör den senare delen av

projektresultatet.

Det har tidigare genomförts en rad undersökningar som har berört Kvarteret Citronen

och har haft ett trygghetsperspektiv. Dessa undersökningar har alla saknat

genusperspektiv. Ändå visar forskning att kön spelar stor roll för om en person

upplever trygghet i det offentliga rummet eller inte. Kvinnor upplever exempelvis

generellt platser som mer otrygga än män och undviker därför i större utsträckning än

män att gå ut. Dessa fakta är viktiga att ha med sig när man studerar samhället ur ett

trygghetsperspektiv. Därför analyseras och kompletteras befintliga undersökningar ur

och med ett genusperspektiv inom ramarna för projektet Tryggt och jämnt i Kvarteret

Citronen.

2 Trygghet ur jämställdhetsperspektiv

Innan vi tittar närmare Kvarteret Citronen och vad som kan göras för att stärka

tryggheten ur jämställdhetsperspektiv där kan det vara sin plats att beskriva vad

trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv faktiskt är. Detta görs med hjälp av befintlig

forskning området.

Kvinnor upplever i betydligt högre grad än män otrygghet offentliga platser. 1

Både kvinnor och män är främst rädda 2 för män, men för att kvinnor ska känna sig

otrygga räcker det med att de möter en ensam man om de är ute, i synnerhet om

1 Boverket. 2009. Alla har rätt att känna sig trygga. Dokumentation från seminarieserien 2009.

2 Rädsla är en individuell känsla och var gränsen går mellan att vara rädd eller inte är svårdefinierad.

Många känner heller inte igen sig i beskrivningen av dem som rädda. Begreppet rädd kan därför i

dessa sammanhang vara problematiskt att använda. Istället kan det vara mer fruktbart att tala om att

människor förhåller sig till risk, såväl upplevd som reell. Ett sådant förhållningssätt kan rymma

känslor av rädsla, men också av ilska eller maktlöshet (se exempelvis Andersson, Birgitta. 2001.

Rädslans rum – trygghetens rum – ett forskningsprojekt om kvinnors vistelse i trafikrummet samt

Andersson, Birgitta. 2005. ”Mäns våld blir kvinnors ansvar – riskkalkylering i det offentliga rummet”

Friberg, Tora (red.) 2005 Speglingar av rum. Om Könskodade platser och sammanhang). Eftersom

den forskning som refereras i föreläsningen använder sig av begreppet används det också i denna text

för att inte förvanska den forskning som återges.

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats:

www.alingsas.se


kvinnorna går ensamma i övrigt folktomma platser. Män känner sig däremot oftast

inte otrygga när de möter en ensam man och särskilt inte när de möter en ensam

kvinna. 3 Såväl kvinnor som män upplever oro för att bli rånade eller misshandlade,

men den avgörande skillnaden kvinnor och män emellan är att kvinnor framförallt

beaktar risken att bli utsatta för sexualiserat våld i form av våldtäkt eller sexuella

trakasserier. 4

En effekt av detta är att betydligt fler kvinnor än män begränsar sina liv utanför det

egna bostadsområdet om kvällarna, antingen genom att de stannar hemma eller

genom att de undviker vissa platser. 5 Forskning har dessutom visat att personer som

ofta rör sig ute är mindre rädda, så sannolikt har många kvinnors rädsla ökat eftersom

de grund av just rädsla inte rört sig ensamma i offentliga miljöer i samma

utsträckning som män har gjort det. 6 Det är alltså något av en ond cirkel, ju räddare

man är desto mindre går man ut och ju mindre man går ut, desto räddare blir man.

Otrygghet är den faktor som mest begränsar kvinnors möjlighet att röra sig i

stadsmiljön. 7 Denna rumsliga begränsning beskär kvinnors valmöjligheter i fråga om

arbete, nöjen, bostäder och transportmedel. 8 Konsekvensen av otryggheten blir att

delar av staden faktiskt blir onåbara för många kvinnor, särskilt under dygnets

mörkare timmar. 9 När vi sätter kvinnors otrygghet i relation till vad de uttrycker

rädsla för, alltså män som potentiella förövare så blir det tydligt att detta är en

jämställdhetsfråga. 10

Kön samverkar med andra grupptillhörigheter i skapandet av en persons otrygghet.

Till exempel har etnicitet, sexualitet, ålder och funktionsnedsättning betydelse för

hur trygga kvinnor (och män, min anm.) känner sig. 11 En kvinna kan till exempel

uppleva otrygghet i egenskap av att vara just kvinna och denna otrygghet kan

förstärkas av att man har en funktionsnedsättning, till exempel en synskada eller är

rullstolsburen, vilket kan försvåra en persons möjligheter att försvara sig eller att

snabbt ta sig ifrån en plats om man skulle riskera att utsättas för våld eller hot om

våld. 12

3

Andersson, Birgitta. 2005. ”Mäns våld blir kvinnors ansvar – riskkalkylering i det offentliga

rummet” Friberg, Tora (red.) 2005. Speglingar av rum. Om Könskodade platser och sammanhang.

4

Andersson, Birgitta. 2008. Fördjupning av bakomliggande problematik.

5

Andersson, Birgitta. 2005. ”Mäns våld blir kvinnors ansvar – riskkalkylering i det offentliga

rummet” Friberg, Tora (red.) 2005. Speglingar av rum. Om Könskodade platser och sammanhang.;

Andersson, Birgitta. 2008. Fördjupning av bakomliggande problematik.

6

Listerborn, Carina. 2000. Tryggare stad. – Kan man förändra rädslans platser?

7

Andersson, Birgitta. 2005. RISK. Om kvinnors erfarenhet och fysisk planering.

8

Andersson, Birgitta. 2005. ”Mäns våld blir kvinnors ansvar – riskkalkylering i det offentliga

rummet” Friberg, Tora (red.) 2005. Speglingar av rum. Om Könskodade platser och sammanhang..

9

Andersson, Birgitta. 2001. Rädslans rum. – trygghetens rum – ett forskningsprojekt om kvinnors

vistelse i trafikrummet.

10

Listerborn, Carina. 2000. Tryggare stad. – Kan man förändra rädslans platser?

11

Boverket. 2009. Alla har rätt att känna sig trygga. Dokumentation från seminarieserien 2009;

Friberg, Tora ”Inledning” 2005. Friberg, Tora (red.) 2005. Speglingar av rum. Om Könskodade

platser och sammanhang

12

Andersson, Birgitta. 2005. ”Mäns våld blir kvinnors ansvar – riskkalkylering i det offentliga

rummet” Friberg, Tora (red.) 2005. Speglingar av rum. Om Könskodade platser och sammanhang.

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats:

www.alingsas.se


Minst otrygga i det offentliga rummet är män i åldersgruppen 16-24 år, trots att det är

just denna grupp som i högst utsträckning utsätts för våld och hot om våld. Mest

otrygga känner sig kvinnor i åldersgruppen 75-84 år, samtidigt som just denna grupp

drabbas av minst våld och hot om våld. Unga män vistas mycket i det offentliga

rummet och riskerar därigenom att bli utsatta för misshandel eller rån. 13 Äldre

kvinnor, å andra sidan vistas mer sällan i det offentliga rummet, särskilt om kvällar

och nätter, vilket minskar risken för dem att utsättas. Det finns också en skillnad

mellan yngre och äldre kvinnor, nämligen att yngre kvinnor är mest rädda för att bli

utsatta för sexualiserat våld, medan äldre kvinnor är oroade för att utsättas för våld i

allmänhet. 14

För att undvika att utsättas för våld och hot om våld använder sig många kvinnor av

olika strategier, såväl medvetna som omedvetna. Vilken tid det är dygnet är nära

kopplat till vilket val av strategi man gör. När kvinnor förflyttar sig avgör nämligen

var, hur och med vad. Strategier kan vara att ta bilen eller bussen, be om skjuts eller

ta en taxi istället för att gå eller cykla. En annan strategi är att se till att inte vara

ensam. Man kanske inväntar någon annan och går tillsammans, delar taxi med en

kompis och liknande. Det kan också handla om att man försöker förändra sitt

kroppsspråk och undviker ögonkontakt med förbipasserande eller att man klär sig

som en man för att slippa utsattheten man upplever klädd som kvinna. Ytterligare

strategier som kvinnor använder sig av är att ta med sig överfallslarm, att ha koll

vilka bilar som är utrustade med billarm för att i händelse av överfall springa emot

bilarna för att sätta igång deras billarm så att de tjuter eller att utrusta sig med

föremål att använda som vapen för självförsvar så som hårspray, nyckelknippa,

pepparburk, spraydeodorant eller till och med kniv att använda ifall man skulle bli

angripen. 15

Kvinnors strategier får ofta konkreta konsekvenser för deras rörelsemönster. Det kan

handla om att man går en omväg förbi parken istället för den snabbaste men otrygga

vägen igenom den, att man cyklar mitt i körbanan istället för längs vägens kanter

eller att man tar cykeln över den trafikosäkra vägen istället för att cykla genom den

mer trafiksäkra, men otrygga cykeltunneln. En annan strategi är att låta cykellyset

vara släckt för att minska sin egen synlighet så att en eventuell våldtäktsman inte

hinner planera överfall av cyklisten. 16

Den mest drastiska konsekvensen för kvinnors rörelsemönster är sannolikt att vissa

kvinnor helt enkelt väljer att inte gå ut alls. 17 Andra väljer att gå ut, men undviker

13

Boverket. 2009. Alla har rätt att känna sig trygga. Dokumentation från seminarieserien 2009.

14

Andersson, Birgitta. 2005. ”Mäns våld blir kvinnors ansvar – riskkalkylering i det offentliga

rummet” Friberg, Tora (red.) 2005. Speglingar av rum. Om Könskodade platser och sammanhang

15

Andersson, Birgitta. 2001. Rädslans rum. – trygghetens rum – ett forskningsprojekt om kvinnors

vistelse i trafikrummet.

16

Andersson, Birgitta. 2001. Rädslans rum. – trygghetens rum – ett forskningsprojekt om kvinnors

vistelse i trafikrummet; jfr Andersson, Birgitta. 2005. ”Mäns våld blir kvinnors ansvar –

riskkalkylering i det offentliga rummet” Friberg, Tora (red.) 2005 Speglingar av rum. Om

Könskodade platser och sammanhang.

17

Boverket. 2009. Alla har rätt att känna sig trygga. Dokumentation från seminarieserien 2009

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats:

www.alingsas.se


särskilda platser, till exempel insynsskyddade platser som saknar flyktväg, är

obefolkade eller upplevs som trånga. 18 En ytterligare strategi är att vägra begränsa

sitt uteliv grund av sin otrygghet genom att bestämma sig för att gå ut var man vill

och när man vill, trots de risker som finns 19 och den otrygghet man upplever.

Rädslan för att utsättas för våld finns i alla samhällsklasser, men vilken tillgång till

ekonomiska och sociala resurser kvinnor har verkar deras val av strategier för att

hantera rädslan. 20 Ekonomiska resurser kan till exempel vara avgörande för om man

väljer att ta en taxi eller cykla hem om kvällen. Finns det flera bilar i ett hushåll med

flera vuxna individer ökar valmöjligheterna för de enskilda individerna i jämförelse

med hushåll som enbart har en eller ingen bil alls. 21

Den fysiska miljön är i sig inte orsak till att många kvinnor upplever otrygghet. 22 Det

är exempelvis inte dålig belysning man är rädd för, utan den man som kan gömma

sig i mörkret. Inte heller är det yvig växtlighet, gångtunnlar eller folktomma rum i sig

som är problemet. Det stora problemet är att många kvinnor upplever att de måste

förhålla sig till risken att bli utsatta för sexualiserat våld av män. Grundproblemet,

mäns våld mot kvinnor, går sannolikt inte att förändra med hjälp av fysisk planering,

men det går att lindra symptomen, det vill säga den otrygghet som många kvinnor

upplever genom att utforma fysiska miljöer så de upplevs som mer trygga. 23

Alla förslag åtgärder som föreslås för att stärka trygghet som lyfts fram i detta

dokument bör betraktas i ljuset av de kunskaper som förmedlas i detta kapitel.

3 Polisens trygghetsmätning

Polisens trygghetsmätning som genomfördes 2008 visade att ett av de områden som

upplevs som mest otrygga i Alingsås Kommun är Noltorp/Kvarnbacken, där

kvarteret Citronen ligger.

Den generella bilden trygghetsmätningen ger av Alingsås är att 18% av invånarna

känner oro för överfall eller misshandel, medan 71% av kommuninvånarna i

Alingsås känner sig trygga, även efter mörkrets inbrott. Undersökningen visar att

vidare att 16% av medborgarna i kommunen upplever otrygghet när de är ute

ensamma efter mörkrets inbrott och 8% av de svarande i undersökningen angav att

18 Andersson, Birgitta. 2005. ”Mäns våld blir kvinnors ansvar – riskkalkylering i det offentliga

rummet” Friberg, Tora (red.) 2005. Speglingar av rum. Om Könskodade platser och sammanhang.

19 Andersson, Birgitta. 2001. Rädslans rum. – trygghetens rum – ett forskningsprojekt om kvinnors

vistelse i trafikrummet

20 Andersson, Birgitta. 2001. Rädslans rum. – trygghetens rum – ett forskningsprojekt om kvinnors

vistelse i trafikrummet

21 Andersson, Birgitta. 2005. ”Mäns våld blir kvinnors ansvar – riskkalkylering i det offentliga

rummet” Friberg, Tora (red.) 2005. Speglingar av rum. Om Könskodade platser och sammanhang.

22 Andersson, Birgitta. 2008. Fördjupning av bakomliggande problematik; Andersson, Birgitta. 2005.

”Mäns våld blir kvinnors ansvar – riskkalkylering i det offentliga rummet” Friberg, Tora (red.) 2005

Speglingar av rum. Om Könskodade platser och sammanhang.

23 Andersson, Birgitta. 2005. ”Mäns våld blir kvinnors ansvar – riskkalkylering i det offentliga

rummet” Friberg, Tora (red.) 2005. Speglingar av rum. Om Könskodade platser och sammanhang.

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats:

www.alingsas.se


de har avstått från någon aktivitet grund av rädsla. Slutligen kan konstateras att

män i åldersgruppen 15-30 är av särskilt intresse vad gäller brottslighet. Det är denna

åldersgrupp som utför majoriteten av de brott som anmäls.

4 Projektet ”Trevligt & Tryggt – Noltorp”

Projektet ”Trevligt & tryggt – Noltorp” genomfördes under år 2008 som ett

samarbete mellan Alingsåshem och Hyresgästföreningen. Inom ramarna för projektet

genomfördes en enkätundersökning 24 som riktade sig till boende i Kvarteret Bananen

och Kvarteret Citronen. Enkäten delades ut till samtliga hushåll och 51 % av

hushållen svarade den. Av de svarande var 66 % kvinnor och 34 % män.

Enkätsvaren visar att 53 % av kvinnorna och 25 % av männen känner sig otrygga när

de vistas en eller flera av 12 platser som angivits som alternativ i enkäten. Bland

alternativen finns bostaden, trapphuset, gården, gångvägen, källaren, tvättstuga,

parkeringen, hållplats, väg till hållplats, skola, väg till skola,

affär/vårdcentral, väg till vårdcentral och skola. I enkätsvaren sticker källare och

tvättstuga ut mest som platser som flest tycker är otrygga. Därefter upplevs

gården/gångvägen, parkeringen, hållplatsen, vägen till affären, vårdcentralen, affären

och trapphuset som otrygga. På frågan om vilka platser som anses extra otrygga

återkommer källaren väldigt ofta. Även trapphuset, gångvägar, parkering och porten

är ganska vanligt förekommande. De åtgärder som vanligtvis föreslås är nya lås för

portuppgångar och källare och bättre belysning utomhus och i källare.

När de otrygga platserna redovisas könsuppdelade blir det mycket tydligt att

betydligt fler kvinnor upplever otrygghet alla de platser som både kvinnor och

män upplever som otrygga. Det skiljer till exempel 20 procentenheter mellan andelen

kvinnor och män som angett att källaren är otrygg. Kvinnor anser i högre grad än

män att ungdomsgäng, berusade/drogverkade människor, droghandel och hundar

är källor till otrygghet.

Generella problem som inverkar negativt upplevelser av trygghet är rasism mellan

svenska och andra etniska grupper, personer med missbruksproblem, avsaknaden av

belysning längs grusstigen, generellt dålig belysning, det lyser bara runt stolparna

inte där belysning behövs och så vidare.

När de boende frågades i vilken utsträckning de går ut ensamma när det är mörkt

visade det sig att män i betydligt högre utsträckning än kvinnor kände sig trygga, att

kvinnor i högre utsträckning än män kände sig otrygga och att kvinnor i betydligt

högre utsträckning än män inte gick ut när det var mörkt. Av dem som angav att de

inte gick ut angav 4 av 10 att mörker, brist belysning eller dålig syn var orsak till

att de inte ville gå ut. 2 av 10 av dem som valde att inte gå ut angav att de stannade

hemma grund av orsaker kopplade till otrygghet. 93 % av de svarande angav att

24 All information från enkäten har sammanställts i power-pointpresentationen ”Trevligt & tryggt –

Noltorp. I samarbete mellan Alingsåshem och Hyresgästföreningen” och det är därifrån underlaget till

detta avsnitt är hämtad.

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats:

www.alingsas.se


de kände sig trygga när de gick ut då det var ljust dagen. Upplevelsen av trygghet

ändrades alltså för många när det var mörkt.

Mest otrygga var personer i ålderskategorin 18-24, därefter 25-44, var

ålderskategorin 45-64 följer och efter den 65-79 och slutligen minst otrygga var 80 år

och upt. I minst utsträckning går de som är 80 och upt ut när det är mörkt,

därefter är det ålderskategorin 65-70 som minst går ut. Informationen om upplevelser

av otrygghet fördelat efter ålder finns tyvärr inte uppdelad kön. Nationell

forskning visar dock att ju äldre kvinnor och män blir, desto mindre tenderar de att

gå ut. Detta ger sannolikt utslag i upplevelser av otrygghet, eftersom man ofta inte

upplever otrygghet hemma (se föregående avsnitt).

Enligt enkäten har kvinnor i kvarteret något bättre kontakt med grannar än männen,

och en högre andel av männen än kvinnorna har inte alls någon kontakt med sina

grannar. Kvinnorna har dessutom generellt mer kontakt med sina grannar än vad

männen har. När det kommer till att säga till vid störning finns det dock inte någon

skillnad mellan kvinnor och män.

5 Trygghetsvandring

Efter den enkätundersökning som genomfördes inom ramarna för projektet ”Trevligt

och Tryggt – Noltorp” följde en trygghetsvandring som genomfördes i Kvarteret

Citronen den 7 april 2008. I trygghetsvandringen deltog kommunens

folkhälsoplanerare, representanter från det mobila teamet, Alingsåshem,

Hyresgästföreningen, projektledaren från ”Trevligt och Tryggt – Noltorp”, samt

tjänstemän från tekniska kontoret samt ett tjugotal boende från området. De mest

förekommande observationerna från trygghetsvandringen kategoriserades under fyra

rubriker:

1) Skötsel och underhåll

De mest förekommande observationerna handlade om områdets något

eftersatta skötsel vad gällde exempelvis beläggningen cykel/gångvägar,

lösa kantstenar, slitna och sneda skyltar, slitna bänkar, bristen

papperskorgar, mossbeläggningar fasader och tråkiga planteringar så som

betongkrukor.

2) Bebyggelsen och anläggningars utformning

Mest förekommande observationer avsåg mörka och otydliga

parkeringsplatser, dålig eller oestetisk belysning, dåligt underhåll av

cykelställ och lekplatser.

3) Områdets utformning

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats:

www.alingsas.se


De boende uttryckte stor uppskattning för området, trots det nedsatta

underhållet. Lägenheter och området ansågs vara bra planerat enligt många

boende, men flera menade samtidigt att det fanns mycket tomma ytor som

kunde användas bättre. Entréerna till området upplevdes vidare inte som

inbjudande och det kunde vara lite svårt att orientera sig i området.

4) Det mänskliga livet

Bortsett från vissa så kallade ”tillhåll” i somliga källarutrymmen och i

angränsande skogsområden samt synpunkter kring bil- och mopedåkning

fanns det inte några ytterligare observationer av problem.

6 Inkomna synpunkter från Hyresgästföreningen

Den 30 juni 2010 hade undertecknad ett möte med Hyresgästföreningens ordförande

i Kvarteret Citronen. Ordföranden presenterade under en rundvandring i kvarteret en

heltäckande bild av de synpunkter som är kopplade till otrygghet som vanligen

kommer in till Hyresgästföreningen från de boende i kvarteret. En sammanställning

av dessa synpunkter följer nedan:

1) Allmänt

Delar av området är skräpiga och ger ett eftersatt intryck. Kvarteret är inne i

en negativ spiral: desto mer eftersatt området blir, ju mindre bryr de boende

sig om att vårda det.

2) Parkeringen

Belysningen parkeringen är för dålig. I mitten av parkeringen och i mitten

av garagelängan saknas belysning och vinter/kvällstid är det helt mörkt där.

3) Trapphusen

Det ska vara svag belysning i trapphusen dygnet runt. I nr. 22 fungerar inte

belysningen i någon av uppgångarna, trots att där ska finnas en lampa tänd

alla dygnets timmar. Istället måste man tända belysningen när man kommer

in i trapphuset.

4) Felanmälningar

Ett problem med utebelysningen har varit att den personal som lagar

belysning inte ser om den fungerar efter åtgärdsförsök eftersom den vanligen

lagas dagtid när belysningen är släkt. En och samma lyktstolpe har varit

trasig sedan i vintras (nära ingång 22 C). När personalen kommer om dagarna

är belysningen inte tänd och om kvällarna arbetar de inte. Det har inneburit

att man bytt glödlampa eller gjort andra åtgärder i lyktstolpar där felet varit

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats:

www.alingsas.se


något annat. Eftersom personalen inte ser om lyktstolpen fungerar eller inte är

det åter igen hyresgästerna som måste felanmäla lamporna. Risken med att

man tvingas felanmäla samma sak flera gånger är att man som hyresgäst

tycker att det är obekvämt att behöva tjata eller att man förlorar förtroendet

för hyresvärden och inte alls hör av sig när fel uppstår. En lösning detta

skulle kunna vara att den som tagit emot felanmälan ringer upp den som gjort

den efter att problemet ska ha varit åtgärdat och frågar om hyresgästen är

nöjd med resultatet. Det är nästan uteslutande kvinnor som kontaktar

hyresgästföreningen om problem med belysningen.

Flera boende som felanmält saker har meddelat till Hyresgästföreningen att

upplever att de blivit tråkigt bemötta av personal som tar emot felanmälningar

Alingsåshem. Dessutom har hyresvärden otillgängliga telefontider, och

övrig tid hänvisas man till Securitas som enbart tar emot samtal ”om det är

risk för liv och egendom”, vilket sannolikt minskar benägenheten att

felanmäla.

Boende i området är trötta att svara enkäter och att komma

möten/trygghetsvandringar om trygghet som inte leder till några åtgärder

eller ens någon ordentlig uppföljning. Detta skadar förtroendet för dem som

ansvarar för undersökningarna.

5) Belysning i området

Ytterkanterna av området har dålig belysning. Grusvägen mot skogen saknar

helt belysning. Det är den vägen som hundägare brukar ta för att rasta sina

hundar när det är ljust. Efter mörkrets inslag rastar därför folk hunden (

gården grund av att den oupplysta vägen känns otrygg) vilket i sig inte

bidrar till ökad trivsel.

6) Flera av lekplatserna saknar helt belysning.

I änden av området som ligger mot Noltorp Centrum, genar boende och andra

passerande och använder inte avsedd väg. Genvägen saknar belysning, vilket

lätt skulle kunna åtgärdas genom att sätta upp en lampa den gula friggebod

som står där, vilket pekats vid tidigare trygghetsvandring utan att åtgärdas.

7) Växtlighet behöver beskäras

Växtligheten når upp över fönsternivå flera ställen, vilket innebär att

boende inte alls ser ut genom sina köksfönster och att man kan gömma sig i

buskagen. Många av buskagen sträcker sig vidare långt ut i gångvägen, vilket

minskar tillgängligheten och ger ett ovårdat intryck.

8) Källare

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats:

www.alingsas.se


En del hus har källardörrar i båda kortändor av huset, vilket skapar

ljusinsläpp så att man kan se in i korridoren. Andra hus har bara källardörr i

ena änden av huset vilket är ett problem eftersom det blir väldigt mörkt i

källaren.

Alla hus gården (4 st.) har tillgång till källaren i ett hus där grovtvätten är

gemensam. Det gör att många har nyckel dit och det är mycket spring där.

Eftersom dörrarna som går upp till trapphusen och lägenheterna kan öppnas

utan nyckel från källaren innebär det att alla som kommer in i källaren också

kan komma upp i trapphusen.

Lamporna i källaren slocknar alldeles för snabbt. När man går in i tvättstugan

för att tvätta, sätter igång maskinerna och sedan kommer från tvättstugan är

alltid mörkt i korridoren, vilket kan vara ett problem som bidrar till att

genomförd trygghetsundersökning visat att graden av otrygghet är hög i

tvättstugorna. Lösning detta skulle kunna vara att man förlänger tiden

innan lamporna slocknar, att man ersätter lysknappar med rörelsedetektorer

eller att man kan erbjuder möjligheten att tända korridoren inifrån tvättstugan.

Glaset i dörrarna till tvättstugan har en mycket grov struktur och går inte att

se igenom. Därför vet man inte om det befinner sig någon inne i tvättstugan

om man är i korridoren, och vice versa. Skulle man istället sätta klart glas i

fönstret skulle man kunna se ut – eller kanske istället ett galler, så skulle man

dessutom höra om det kom någon där ute.

Cykelrummet är fullt med skräp, och kan inte användas. Därför ställer folk

sina cyklar i barnvagnsrummet istället. Ingen använder matkällaren, där är

också fullt med skräp.

Källarnedgångarna från utsidan är mörka, särskilt grund av att de är

mycket överväxta med buskage.

9) Ytterdörrar

Flera ytterdörrar i kvarteret är det problem med. Det handlar vanligen om att

någonting tar emot när dörren går igen och att de förblir öppna, eller att

dörrstängningsmekanismen är satt ur funktion och att alla inte kommer ihåg

eller bryr sig om att stänga dörren. Dörrar som inte stängs finns det även

mellan källare och trapphus. Exempel dörr som inte går att stänga är

Noltorpsgatan 14 C.

10) Tvättstuga

Det vore antagligen bättre att förlägga tvättstugan i ett separat hus gården

som man valt att göra i bostadsrätterna andra sidan gatan där man förlagt

både tvättstuga och kvarterslokal gården istället för i boendehusen

källarplanet.

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats:

www.alingsas.se


11) Snöplogning

Vissa vägar i kvarteret plogas inte alls vid snö, vilket leder till ett begränsat

urval av alternativa vägar (man kanske inte längre kan ta den närmaste eller

tryggaste vägen). Detta gäller grusvägen längs hus 16/22.

12) Kollektivtrafiken

På söndagar går det mycket dåligt med kollektivtrafik i området, det är enbart

långdistansbussarna som går. Kollektivtrafiken borde vara anpassad till några

av tågturerna från Göteborg. Den låga turtätheten gör att man om man har

möjlighet tvingas transportera sig annat sätt, eller får stanna hemma om

man exempelvis inte vågar gå eller cykla.

13) Soprum

Soprummet ligger i ett separat hus gården. Tidigare gick man in i huset,

men numera sorterar man sina sopor utifrån, genom att slänga dem i luckor

avsedda för hushållssopor, tidningar och så vidare. Att man slipper gå in i ett

stökigt och kanske mörkt soprum bidrar sannolikt till minskad trygghet.

Däremot innebar förändringen att man inte längre kan slänga sina grovsopor i

soprummet, utan måste gå långt iväg med dessa, vilket också är problem

eftersom många boende i området inte har bil.

7 Trygghetsmöte med boende i Kv. Citronen

Inom ramarna för projektet Tryggt och jämnt i Kvarteret Citronen genomfördes ett

boendemöte den 16 september 2010 i Citronen, där fokus var trygghetsfrågor. De

boende fick då beskriva vilka problem de upplevde ur ett trygghetsperspektiv i sitt

kvarter och dessutom komma med förslag åtgärder för att komma till rätta med

upplevelser av otrygghet i kvarteret. De boende som medverkade i mötet fick i

uppdrag att kategorisera de inkomna förslagen tematiskt, var: Källare, Tvättstuga,

Belysning, Buskar och Övrigt blev de kategorier man bestämde sig för. De boende

delades därefter upp i grupper som fick arbeta med var sitt temaområde och

gemensamt i grupp prioritera de tre av alla förslagen respektive temaområde som

de tyckte var viktigast. Nedan följer en sammanställning av alla de inkomna

synpunkterna. Till mötet kom en majoritet kvinnor, äldre och etniska svenskar.

Synpunkterna kan därför antagligen inte ses som helt representativa för personer med

andra erfarenheter som bor i Kvarteret Citronen.

Källare

Prioriterade insatser

• Källardörrar slår igen för hårt och för fort.

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats:

www.alingsas.se


• Snöskottning av källartrappor fungerar dåligt i de fall där trapporna saknar

tak.

• Rörelsedetektorer behöver kopplas till belysning i källare och trapphus.

• Det är ofta inbrott i källarförråden och inbrotten underlättas av trasiga

ytterdörrar.

Övriga insatser

• Källardörren och dörren till cykelförrådet Noltorpsgatan 14 är så förstörd

att det är lätt för objudna att ta sig in i källaren.

• Det är alltför lätt att sparka in källarfönster grund av de klena gångjärnen i

källarfönstrens infästningar.

• Glödlamporna i nr 22:s källare behöver bytas till starkare lampor. För svag

belysning är ett generellt problem i kvarterets olika källare.

• Det står ofta mopeder parkerade i cykelrummen. Det är otryggt och strider

mot brandskyddsföreskrifter.

Tvättstugor

Prioriterade insatser

• Det bör vara rörelsesensor kopplad till ljuset i alla tvättstugor.

• Städningen bör bli bättre i tvättstugorna. Tomma tvättmedelspaket behöver

slängas.

• Bokningssystemet i tvättstugorna fungerar dåligt. Boende tvättar utan att ha

bokat tid eller att märka ut att det är just de som tvättar. Därför vet man inte

vem som tvättar och kan därför inte heller säga till om någon går över tiden.

Detta leder till konflikter och otrygghet i tvättstugan. Ett förslag ändring är

bokningssystem med magnetbrickor så att man inte kan ta tvättider från

andra.

Övriga insatser

• Fräscha upp och se över belysningen i sidogångarna i källargångarna.

• Det är akut problem med bokningssystemet i 2:an.

Belysning

Prioriterade insatser

• Belysningen är för svag gårdar, parkeringarna och i nedgångar till källare.

• Det behövs en lampa Citrongatan 4, gaveln som vetter mot Citrongatan 2.

• Det är för korta intervaller ljuset i källaren. Det slocknar alltför tidigt.

Övriga insatser

• Det behövs bättre belysning vid garagen.

• Lyktstolpe mellan 20-22-20-18 är felanmäld flera gånger. Inget händer.

Stolpen har blivit körd med traktor.

• Belysningen lagas inte trots upprepade felanmälningar.

• Belysning grusvägen längs skogen behövs.

• Belysning vid cykelhusen med rörelsesensor behövs.

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats:

www.alingsas.se


• Veckovis kontroll av Alingsåshem i allmänna utrymmen – kolla av belysning

med mera.

• Belysning vid lekplatser behöver förbättras.

• Belysning huset vid ICA, det vill säga vid sophuset, behövs. Det saknas

idag.

• Alla lampor måste kontrolleras eftersom många är trasiga. Utelampan till

källaren 20C fungerar till exempel aldrig.

Buskar

Prioriterade insatser

• Buskarna i hela kvarteret är för stora och ovårdade. De behöver klippas

omedelbart. Vissa buskage täcker hela köksfönstren för boende. Ett exempel

är 20 C.

Övriga åtgärder

• Lägre buskage vid ingångar. Barn syns inte vid dörrarna.

• Ta bort täta buskage vägen till ICA.

• Buskarna vid Noltorpsgatan 12-14, Citrongatan 12-14 skall bort – de är en

säkerhetsrisk.

• Ta ner tallarna gaveln 14 och sätt upp en lampa.

• Buskarna vid hus 2, 4, 6 är för höga.

Övrigt

Prioriterade insatser

• Det bör byggas ett nytt bollplank mot grusstigen vid hus 12-16.

Asfalt/lekplan behöver fräschas upp mellan hus 4-8. Sand behöver bytas

alla lekplatser. Gräset behöver klippas vid gång- och cykelvägen mot ICA/

vid skogen/ berget. Mer leksaker behövs lekplatsen.

• Lampor i källarkorridor och förråd behöver bytas till starkare glödlampor.

• Gatlampan utanför hus 20C är trasig och behöver åtgärdas.

Övriga insatser

• Städningen av trapporna behöver bli bättre.

• Städning av gatorna behöver bli bättre.

• Alla dörrarna låses inte ordentligt vid klockan 22 som de ska.

• Entrédörrarna står öppna dygnet runt och inbjuder till inbrott. En del dörrar

går inte att stänga (exempelvis Noltorpsgatan 12, 14, Citrongatan 2B och C).

• Ändra tiderna för låsen till ytterdörrarna nätterna. Det bör vara låst under

längre tid!

• Belysning som tänds automatiskt i trapphusen behövs.

• Vart går gränsen för antal hundar man får ha i lägenheten? Det finns

hyresgäst som har obehagligt många hundar.

• Låskläpparna i stora dörrarna i 14 C fattas.

• Det skulle behövas patrullerande vakter varje kväll eller i alla fall om

fredagar - lördagar. Securitas måste synas mer!

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats:

www.alingsas.se


• Nedsmutsning av husdjur i bland annat sandlådor. Råttor gården vid nr.

10.

• Asfaltera om gångbanan utanför Noltorpsgatan 12-14 samt utanför

Noltorpsgatan 12-14 samt Citrongatan 2. Sprickor gör att man riskerar att

snava.

• Bredda cykel- och gångbana grund av stora buskar.

• Handtaget dörren till 14D har lossnat.

• Folk gör inbrott genom att gå in genom badrumsfönstren vid tak över

källartrapporna. De som har badrumsfönster vid taken borde få extra hasp

sina fönster.

8 Analys

Den sammantagna bilden av trygghetssituationen i Kvarteret Citronen är allvarlig.

De undersökningar av området som genomförts ger en i stort enhetlig bild. Det är

vanligtvis samma problem som identifieras och samma typ av insatser som

efterfrågas. Graden av otrygghet är relativt hög i kvarteret och en betydande högre

andel kvinnor än män upplever otrygghet.

Kvinnor i kvarteret undviker i betydligt högre utsträckning än män att gå ut ensamma

när det är mörkt. Av dem som väljer att inte gå ut anger 4 av 10 mörker, brist

belysning eller dålig syn som orsak. Forskning visar att äldre eller personer med

synnedsättning lider mest av dålig belysning. Exempelvis bländas man lättare av

stark belysning. Det finns alltså starka grunder för att prioritera insatser för förbättrad

belysning i Citronen.

Forskning visar att en ond cirkel lätt uppstår när människor upplever otrygghet. Ju

räddare man är, desto mindre går man ut och ju mindre man går ut, desto räddare blir

man. En sådan ond cirkel har sannolikt drabbat vissa boende i kvarteret Citronen.

Mötesdeltagare vid trygghetsmötet vittnade till exempel om att de alls inte går ut

själva kvällstid.

Undersökningar som genomförts nationell nivå visar (liksom den

enkätundersökning som utförts under 2008 i Citronen) att betydligt fler kvinnor än

män begränsar sina liv utanför det egna bostadsområdet om kvällarna, antingen

genom att de stannar hemma eller genom att de undviker vissa platser. I Citronen har

det visat sig att många boende är otrygga utomhus, i det egna kvarteret, men även

inne i det egna bostadshuset och då främst i källare och tvättstuga. Upplevelser av

otrygghet begränsar alltså de boende och främst de boende som är kvinnor att röra

sig fritt i sin egen hemmiljö.

Forskning har visat att kvinnors begränsade rörelsefrihet som blir en följd av

otrygghet beskär kvinnors valmöjligheter i fråga om arbete, nöjen, bostäder och

transportmedel. Det finns anledning att se mycket allvarligt detta, inte minst då

det leder till försämrade möjligheter att aktivt ta del av samhällsliv inskränker

demokratiska rättigheter samt försämrar förutsättningarna att bidra till att Sveriges

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats:

www.alingsas.se


övergripande jämställdhetspolitiska mål nås, alltså att kvinnor och män ska ha

samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Rädslan för att utsättas för våld finns i alla samhällsklasser, men vilken tillgång till

ekonomiska och sociala resurser kvinnor har verkar deras val av strategier för att

hantera otrygghet. Många boende i Kvarteret Citronen har begränsade resurser vilket

sannolikt verkar val av strategier, vilket i viss utsträckning kan förklara varför

många väljer att inte gå ut. Man har till exempel kanske inte ekonomiska

förutsättningar för att ta taxi eller har inte tillgång till egen bil.

Kvarteret Citronen är nu inne i en negativ spiral: desto mer eftersatt området blir, ju

mindre bryr de boende sig om att vårda det. Detta får direkt negativa konsekvenser

för upplevelser av trygghet i området. Det finns vidare en frustration bland vissa av

de boende. Vid trygghetsmötet, genom hyresgästförening och i telefonsamtal har

boende uttryckt att de redan talat om för Alingsåshem och kommunen vad som är

problem i Kvarteret, sett till otrygghet. Många boende upplever att de lämnar

synpunkter gång gång samt felanmäler samma sak flera gånger utan att problemen

rättas till och åtgärder genomförs.

Detta är sannolikt endast en del av verkligheten. Det är även så att vissa befintliga

problem åtgärdas och uppstår nytt, till exempel bryts källardörrar sönder, var

dörrarna ersätts och bryts sönder igen. Att samma problem detta sätt uppstår gång

efter annan leder till att de boende uppfattar att dörrarna är sönderbrutna, men inte att

de åtgärdats. Det är vidare lättare att se de fel som finns än de saker som faktiskt

fungerar. De boende i kvarteret trycker dock att Alingsåshem kan förbättra

återkopplingen till de boende. Man vill veta vad som åtgärdats och när det skett.

Alla inkomna synpunkter från de boende, exempelvis från trygghetsmötet i Citronen,

har inte ett vid första anblicken ett tydligt trygghetsperspektiv. Insatser som att sätta

upp bollplank, byta sand lekplatser med mera, verkar kanske inte uppenbart ha

med trygghet att göra, men faktum är att forskning visar att mindre omhändertagna

platser upplevs som otrygga. Skulle ovan beskrivna insatser leda till att kvarteret

känns omhändertaget och leder till ökad trivsel och därigenom ökat nyttjande av

gemensamma ytor kan också tryggheten öka genom den. Mötesplatser för barn

tenderar även att bli mötesplatser för föräldrar och ju fler möten som kommer till

stånd i ett grannskap, desto starkare blir gruppkänslan i boendemiljön. Känner man

sin granne minskar förhoppningsvis risken att man är rädd för denne.

Vissa av de boendes förslag är svårare att koppla till trygghet än andra, men de är

ändå viktiga att vara medveten om eftersom upplevelser av otrygghet är något

subjektivt och vad som är tryggt av någon är otryggt för någon annan.

Grundproblemet, mäns våld mot kvinnor, går som tidigare nämnt sannolikt inte att

förändra med hjälp av fysisk planering, men det går att lindra symptomen, det vill

säga den otrygghet som många kvinnor upplever genom att utforma fysiska miljöer

så de upplevs som mer otrygga. Kvinnor och män tycks uppleva otrygghet samma

ställen och grund av samma saker i Kvarteret Citronen, men kvinnor upplever en

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats:

www.alingsas.se


högre grad av otrygghet än vad män gör. Detta innebär att generella

trygghetsfrämjande insatser därmed får en jämställd effekt – eftersom kvinnor idag

upplever högst grad av otrygghet gynnas just kvinnor mest av insatserna för stärkt

trygghet.

De åtgärder som boende föreslog trygghetsmötet bör prioriteras framför de som

framkommit i tidigare undersökningar då de tidigare undersökningarna utfördes för

två år sedan, under 2008. Delar av problemen har åtgärdats och sedan dess och vid

trygghetsmötet framkom vad de boende nu tycker är problem och vilka åtgärder det

nu är som önskas för att man komma till rätta med dessa problem.

Det finns nu en heltäckande bild av vad problemen ur trygghets- och

jämställdhetsperspektiv är i området. Saken behöver därmed inte utredas ytterligare.

Vad som nu återstår är att problemen åtgärdas.

Mikael Almén

Projektledare Tryggt och Jämnt i Kvarteret Citronen

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats:

www.alingsas.se

More magazines by this user
Similar magazines