4 - ATL

atl.nu

4 - ATL

Nr 4

2009

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms

Hon provar

nya träslag



LRF:S NYE VD PÅ VÄG

Tog kamp för

äganderätten

Planera bort skatten

Ny chans för lövträ

Häng med

på aborrfiske

Kraftpaket

i skogen


Nya John Deere 1210E är en 13-tonsskotare för både gallring och



lastvikt alltid kan uppnås.







tekniksprång för effektivare skotning.





JohnDeere.se


INNEHÅLL Nummer 4 2009

ingår som en medlemsförmån i

landets fyra skogsägareföreningar

tillsammans med en bilaga från

respektive förening. Vid adressändring

kontakta din skogsägareförening.

Södra Skogsägarna

www.sodra.se

0470-890 00

Mellanskog

www.mellanskog.se

018-17 09 00

Skogsägarna Norrskog

www. norrskog.se

0612-71 87 00

Norra Skogsägarna

www.norra.se

090-15 67 00

REDAKTION

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Pär Fornling

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö

Telefon: 040-92 25 55

Fax: 040-601 64 49

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se

Redigeringsansvarig:

Mikael Sylvander

Box 6044, 200 11 Malmö

Telefon: 040-601 64 87

Fax: 040-601 64 99

E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se

ANNONS

Birgit Emilsson

Box 6044, 200 11 Malmö

Telefon: 040-601 64 55

Fax: 040- 601 64 49

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se

Ronny Gustavsson

113 92 Stockholm

Telefon: 08-588 367 97

Fax: 08-588 369 99

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se

Annonsmaterial:

annons.visk@lrfmedia.lrf.se

PRENUMERATION

Telefon: 040-601 63 65

Fax: 040-601 63 55

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se

Prenumerationspris helår

(6 nummer) 295 kronor inkl moms

Lösnummer 55 kronor inkl moms

REDAKTIONSRÅD

Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla

Kjellsson, Anders Olsson, Ola

Persson, Carin Bengtsson och Karin

Vestlund-Ekerby.

Hemsida: www.atl.nu/skog i

samarbete med tidningen ATL.

För ej beställt material ansvaras ej.

Vi Skogsägare produceras av LRF

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.

TS-upplaga 2008: 96 700

Tryck: Hansaprint, Åbo

Repro:LRF Media AB, Malmö

MARIANNE ERIKSSON

Sidan 38

5 LEDARE:


6 PROFILEN:



10 NÄRINGSPOLITIK:


12 NYHETER:


14 TEKNIK:


20 EKONOMI:


22 ENERGI:


24 SKOGSGÅRDEN:


26 FORSKNING:



28 EKONOMI:

31 NYHETER:

32 MARKNAD:


TRICKSEN


Sidan 44

www.atl.nu/skog








38 SKOGSGÅRDEN:


40 NYHETER:


41 DEBATT:


42 KULTUR:


43 SKOGSSKÖTSEL:


44 FISKE:


53 NAMN & NYTT:



54 KRÖNIKA:



MIA IWARS-

SON



metoder att ta



Sidan 26

LENNART

ERIKSSON




Sidan 28

HÅKAN SVENSSON ser


Sidan 34

Tog kamp för

äganderätten

VI SKOGSÄGARE 4/09 3

Omslagsfoto: Pär Fornling

Nr 4

2009

Hon provar

nya träslag

Planera bort skatten

Ny chans för lövträ


LRF:S NYE VD PÅ VÄG

Häng med

på aborrfiske

Kraftpaket

i skogen


Växla upp

från husbehov till intäkter

Stabil och uppskattad

På kort tid har bandsågverket Lumbermate LM40 blivit en vanlig syn

över hela landet. Den uppskattas för stabil konstruktion, enkel höjdinställning

och ett förstklassigt sågresultat. Geniala E-Twin med dubbla

elmotorer på totalt 8 kW nöjer sig med 3-fas 16 A.

Många tillbehör, beprövad konstruktion.

Finns även med miljögodkänd förbränningsmotor.

Lumbermate LM40, E-Twin, 16 amp

53 700:-

Plus moms och frakt

Timmerfräs för alla bandsågverk

Timmerfräsen Logosol LM410 är samtidigt en

rikt- och planhyvel för balkar i dimensioner upp

till 600 x 600 mm. Den behöver en räls att löpa

på. Spårvidden är justerbar och fräsen passar de

fl esta fabrikat av stockbandsågar. Kuttern är 410

mm bred och fl yttbar i sidled. Du använder både

plan- och profi lstål. Två modeller: Med miljögodkänd

bensinmotor eller 3-fas el.

Logosol LM410, 3-fas 16 amp

27 900:-

Plus moms och frakt

Logosol LM410 bensin, 270 cc

29 900:-

Plus moms och frakt

Industriell kapacitet

Logosol Låks ramsågar är det perfekta komplementet till mindre sågverk,

oavsett typ och fabrikat. Såga block på ditt befi ntliga sågverk, låt ramsågen

göra resten. Finns både med elmotor och bensindrift. Kapacitet upp till

1200 löpmeter per timme (Logosol Låks 500 Industri). Stabil konstruktion

med låga driftskostnader.

Prisexempel Logosol Låks 330

185 000:-

Plus moms och frakt

Industrigatan 13, 871 53 Härnösand

Tel 0611-182 85, www.logosol.se

Sveriges ledande varuhus inom småskalig träförädling – www.logosol.se


Dags att spela förstafiol LEDAREN

Vrid klockan tillbaks några varv och fundera vilka associationer ”skogsfolk” ger.

Kanske går tankarna till de ljusskygga individer som sades befolka de mörka kolmårdenskogarna

för något århundrade sedan. Kanske till Robin Hoods rebeller i Sherwoodskogen.

Kanske till det enkla och världsfrånvända livet som Henry David Thoreau berättade om i succéboken

”Skogsliv vid Walden” från mitten av 1800-talet.

DET FINNS många andra bilder. Gemensamt är att de oftast har något resignerat över sig.

Eller kommer skogen i andra hand. Den blir ett komplement till jordbruket och får spela andrafiol.

Det där andrahandsintresset kommer igen hela tiden.

Fråga mannen eller kvinnan på gatan vem hon är blir svaret kanske lärare, pensionär eller kamrer.

Även om hon också är skogsägare kommer den identiteten i andra hand.

Det är kanske dags att ta ett kliv ut från skuggan mellan granarna och skärpa profilen. Kliva fram

och ta en roll i debatten just i egenskap av att vara skogsägare.

”Jag är skogsägare och är utless på denna stenöken i stan. Plantera fler träd”.

”Jag är skogsägare och tycker skogens möjligheter ska nyttjas i lågkonjunkturen. Stimulera skogsvården.”

Eller vad det nu kan vara. Poängen är inte budskapet utan identiteten som skogsägare.

ATT SKOGEN är något av ryggraden för svensk ekonomi är ingen nyhet, det var den redan när trätjära

var landets viktigaste exportprodukt. Och på den bogen har det fortsatt.

Ändå kan vi tala om en sorts historiskt paradigmskifte. Dels är det en relativ förändring genom att

kopplingarna mellan jordbruk och skog under lång tid blivit allt svagare. Man kan säga att skogsbruket

står mer på egna ben.

Dels finns skogen på planhalvan för en rad framtidsfrågor. Man kan säga att den växer på bredden.

Det handlar om energi, miljö och inte minst klimatfrågan, där skogen är en del av lösningen.

Och mer är på gång. Forskningen står på tröskeln till helt nya material från lignin och träfibrer. Från

samma källa kommer allt från kemikalier till medicin.

Och apropå hälsa så borde det inte vara en nyhet, men likväl har det blivit ett forskningsområde

kring skog och hälsa.

DESSUTOM HAR frågorna blivit internationella. Länge var det ett något

introvert intresse för Sverige, Finland och andra länder i det tungsinta

granskogsbältet.

Typiskt nog finns skogen i centrum för höstens stora FN-möte i Köpenhamn.

Och nyligen kom FAO med en rapport om att skogen kan bidra med 10

miljoner nya jobb över världen, till glädje både för klimatet och fattigdomsbekämpningen.

VI HAR MED ANDRA ord kommit långt från den där isolerade

skogskojan, om vi inte väljer att själva gå dit. (Då blir resultatet att

någon annan tar över frågorna).

Gruppen skogsägare är väldigt stor och kan göra mycket

tillsammans. Även om åsikterna går vitt isär i mycket finns det ändå

någon sorts röd (eller snarare grönfärgad) gemensam tråd.

Om man visar det med en nål på kavajslaget och engagemang i olika

samhällsfrågor handlar mer om olika uttryckssätt. Poängen är att tiden

verkar mogen för skogsägandet att bli en tydligare roll av identiteten.

När skogsägarföreningarna

nu är mitt inne i en diskussion

om framtidsfrågorna kan

det vara något att

fundera över. Pär Fornling, Chefredaktör

VI SKOGSÄGARE 4/09


PROFILEN

Anders är fjärde generationen på gården. När farfars

far köpte den 1911 var all skog nedhuggen. Domsjö

massafabrik, som ligger runt hörnet, hade börjat med

att ta råvaran som fanns närmast.

LRF:s nye vd fick

kämpa för gården

LRF:s nye vd har personliga skäl att avsky

slyskog på åkermark. Ur samma källa kommer

också ett hängivet engagemang för äganderätten.

Text & foto: Pär Fornling

På sätt och vis är det som om

alla pusselbitar faller på plats

när Anders Källström blir vd

för LRF.

– Allt det jag gjort i livet passar

in i uppdraget, konstaterar

han, när vi träffas i köket hemma

på släktgården i utkanten av

Örnsköldsvik.

Och det är en hel del den

50-årige Anders Källström

hunnit göra.

I bagaget har han folkrörelsen,

politiken, media, näringslivet

och inte minst handfast

erfarenhet av jordbruk och

skogsbruk.

Utanför fönstret i vardagsrummet

skymtar Domsjös massabruk.

Och en bit bort, på

vägen in mot centrum, passerar

vi ”Swedbank arena” som i

mångt och mycket är Anders

Källströms verk, i egenskap av

ordförande för Modo hockey.

Men att ha gården nära stan

kan ha en baksida.

En dag knackade kommunens

representanter på dörren

med ett bistert besked.

– Budskapet till min pappa

6

och hans bror var att kommunen

skulle köpa åkermarken för

att bygga bostäder. Om vi inte

ville sälja klargjordes att kommunen

skulle ta över marken i

alla fall.

Hur gick det med åkrarna?

– Det blev en lång process

och en mardröm som började

på 60-talet. Efter att vi överklagat

fastställde regeringsrätten

att kommunen fick expropriera

marken i juli 1981.

Hur kändes det att få ett sånt

beslut?

– Pappa tog det oerhört hårt

och åldrades mycket under de

här åren. För min del handlade

det om drömmen att bli bonde

som sprack.

Hur präglade det dig?

– Jag läste att mycket av Selma

Lagerlöfs skrivande handlade

om något som gått förlorat

och hennes vilja att köpa tillbaks

Mårbacka. Utan att jämföra

mig med henne kan jag

förstå känslan. Jag ville åter-

Anders Källström på förstasidan i juli 1981, efter att

kommunen vunnit rätten att expropriera marken.

Men ynglingen med den spruckna drömmen gav inte

upp...

ställa gården och uppfylldes av

den visionen.

Men utnyttjade inte kommunen

marken?

– Nej! Därmed kändes det

extra onödigt och bittert. Åkrarna

såg för djäkliga ut med

buskar och klena träd. Det fick

mig att hata sly och igenväxta

åkrar. Antingen ska det vara

skog eller åker.

Hur gick kampen?

– Till slut fick vi köpa tillbaks

marken. Jag glömmer aldrig våren

1998 när jag för första gången

plöjde marken som farfar och

pappa odlat. Det var en stor

känsla som är svår att beskriva.

Vad lärde det dig?

– Att kämpa för det man tror

på. Och att vara uthållig, för det

kan ta tid.

Berätta om någon annan

kamp du utkämpat...

– Jag tänker direkt på bygget

av arenan för Modo hockey.

Det tog sju år och kostade 245

miljoner kronor. Från början

hade vi inte mer än en vision

och ideellt arbete att ställa till

förfogande. Ett par gånger såg

det nattsvart ut, men i motgången

brukar fröet till framgången

ligga. Jag måste också nämna

Peter Forsberg som räddade oss

när den tilltänkte sponsorn

hoppade av. Han har ett stort

hjärta.

Du har själv varit kommunalråd,

kan du se beslutet

om markinlösen från kommunens

sida?

– Om kommunen haft en positiv

utgångspunkt, varit lyhörd

och resonerat om alternativ och

ersättningsmark hade det varit

annorlunda. Men jag tycker i

grunden det är idiotiskt och

fullständigt nipprigt att bygga

VI SKOGSÄGARE 4/09


på åkermark. Det är en ändlig

resurs vi ska värna och vara

rädda om.

Var började politiken?

– I CUF, Centerns ungdomsförbund,

som under 70-talet var

en jättestor kraft på landsbygden.

På mitt första möte var jag

14 år och dansade med Maud

Olofsson, som då hette Olsson.

Varför slutade du med politiken?

– Jag var centerpartistiskt

kommunalråd fram till 1995.

VI SKOGSÄGARE 4/09

Eftersom vi var i opposition

handlade det mycket om att

sitta och ha synpunkter på vad

andra gör. Det är inte riktigt

min grej. Om vi haft majoritet

och fått besluta hade det varit

helt annorlunda.

Vad fick dig att ta jobbet som

LRF:s vd?

– Redan på högskolan skrev

jag en uppsats som handlade

om LRF. Jag blev då fascinerad

av kraften i organisationen och

dess historiska roll. Det ska bli

roligt att arbeta inom ett om-

råde med gigantiska möjligheter.

De gröna näringarna har så

mycket att erbjuda.

Vilken högskola gick du?

– Informationslinjen i Sundsvall.

Från början utbildade jag

mig till snickare men ville

gärna skriva. Det blev några år

på en reklambyrå och nu lämnar

jag jobbet som vd för Allehanda

media med två regionala

dagstidningar.

Vad menar du med fascinerande

kraft?

Anders Källströms farfar var med i mejeriföreningen,

men nu har korna ersatts av ridhästar.

– LRF är en idéburen organisation

där man känner kraften

när alla tänker i samma

riktning. Det fi nns en lokal förankring

och ett lokalt ansvar,

samtidigt som alla är del i något

större.

Ibland talas det om idéernas

död...

– Vi kan välja perspektiv

själva. Antingen står vi i slutet

av historien eller i början på

framtiden. Tron på den råa ka-

Fortsättning sid 8

7


PROFILEN

8

Bolinder-

Munktell är

en trotjänare

som Anders

pappa

köpte 1951.

Traktorerna

har förblivit

gröna, men

nu är det

John Deere.

Fortsättning:

LRF:s nye vd

fick kämpa...

pitalismens framtidslösningar

har gett många tappade sugar.

Jag tror värdegrundade visioner

blir viktiga igen.

Så folkrörelserna kommer

tillbaks?

– Det vet jag inte, varje tid

utvecklar sina frågeområden.

Man kan se Piratpartiet som ett

fenomen baserat på nya tidens

värderingar.

Hänger LRF med i svängarna?

– Det finns alla förutsättningar.

Idén om de gröna näringarnas

framtid är fantastiskt

ljus, där finns svaret på morgondagens

frågor. Men det

finns också utmaningar, inte

minst att få med sig ungdomarna

så att de blir delaktiga i

visionen. Det är ju ungdomarna

som ska göra jobbet.

Känns det kooperativa företagandet

viktigt?

– Absolut. Jag vill gärna

lyfta upp den kooperativa företagsformen

på dagordningen.

Personligen har jag haft väldig

nytta av Norra Skogsägarna. På

ett större plan har vi nu sett

flera exempel på anonymt ägande

av institutioner, där man

inte tar ansvar och styrelsen

kan sitta och säga man inte

hade en aning om saker och

ting. På en stämma med Lantmännen

eller skogsägarföreningen

är ansvaret och ägandet

tydligt.

Är föreningarnas idé om

samverkan ute eller inne?

– Man kan säga det är samverkan

i en ny tid. Vi har fria landsbygdsföretagare

där du samverkar

för att det gynnar ditt företag.

Det perspektivet är egentligen

I skogsutrustningen finns en fyrhjuling med skogsvagn, motorsåg och röjsåg.

inte annorlunda nu än när föreningarna

byggdes upp.

Ändå har flera kooperativa

jordbruksföretag problem...

– De kooperativa företagen

har en bärande idé och en historiskt

betydelsefull roll, men

det kan man inte slå sig till ro

med. Föreningarna ska på ett

antal punkter bevisa att de är

bättre än alternativen. Tiden är

över när de kunde ta leveranserna

av virke och jordbruksprodukter

för givna. Föreningarna

ska känna flåset i nacken

från konkurrenterna som blivit

bättre på många punkter. Det

gäller att fortsatt utveckla verksamheten.

Är du aktiv i skogsägarföreningen?

– Pappa var förtroendevald i

dåvarande Örnsköldsviks skogsägarförening

som nu blivit

Norra Skogsägarna. Jag har

inte riktigt hunnit organisera

mig på det sättet, men har alltid

levererat virket dit. Kontakterna

med Norra Skogsägarna

fungerar utmärkt och det känns

bra att få professionell hjälp

från någon som står på min

sida som skogsägare.

Vad tror du om skogskonjunkturen?

– Det är inte lätt att bedöma

på kort sikt, men jag är optimist

för skogen som näring. Tänk

bara på vilket lyft energisortimentet

gjort. Resultatet av min

första avverkning sänktes av en

massa rötved utan värde. Nu

hade den haft ett värde som

energi. Det är en enorm förändring

och mer kommer att hända

på 10–25 års sikt.

När börjar du på LRF?

– Den första oktober.

Vad har du lärt dig av ishockeyn?

– En erfarenhet är att vi ibland

har haft ett antal toppspelare,

men ändå gjort en dålig

säsong. Ibland har vi haft ett

lag utan egentliga stjärnor, men

som fungerat bra tillsammans.

Då har det gått jättebra.

Var träffade du din fru?

– Jag mötte Anna-Britta på

Sånga-Säby under en konferens

med LRF:s ungdomskontakt.

Vi lärde känna varandra senare

i Vi Ungas förbundsstyrelse.

Har ni barn?

– Vi har Emil som är 22 år

och Karin 20 år.

Vill de ta över gården en

dag?

– Det får vi se. De måste få

göra sin resa utan något tvång.

Om det blir så att de tar över

gården ska det vara för att de

verkligen vill.

Gör du något eget skogsarbete?

– På hösten försöker jag vara

i skogen varje lördag. Det blir

mest röjning, vedhuggning och

att ta hand om vindfällen. Resten

lejer jag bort till föreningen.

Man måste inse att tiden inte

räcker till. Därför tar vi också

hjälp med en hel del röjning.

Målet är att följa skogsbruksplanen.

Hur stor är skogsarealen?

– Från början var här 41 hektar,

dessutom köpte vi till 70

hektar skogsmark för några år

sedan. Utöver skogen är det en

hästgård med hyrstallar som vi

håller med foder, bete och vatten.

Hur ser du på äganderätten?

– Turerna kring vår åkermark

har naturligtvis gjort mig extra

engagerad i den frågan. Äganderätt

med enskilda individer

som tar ansvar över sitt eget är

oerhört viktigt i ett välfärdssamhälle.

När samhällets intressen

är starkare än den enskildes

måste man visa respekt,

hitta lösningar och inte gå fram

som en ångvält.

Jag läste att du predikar i

kyrkan...

– Det har hänt vid tre speciella

tillfällen då jag blev inbjuden

att tala. Jag tror på en Gud,

men är inte kyrkligt engagerad.

För mig är tro att gå mot en vision.

Jesus lyckades förmedla

en bild om vart man ska och få

många att känna sig delaktiga

i visionen.

Vad är finaste stunden i skogen?

– Att meja ner sly!

VI SKOGSÄGARE 4/09


www.handelsbanken.se/skogochlantbruk

Vi står redo för den nya generationen

Vi på Handelsbanken har våra rötter i den svenska myllan och med våra 461

kontor finns vi där du finns. Att kunna bidra till att våra vackra skogar och

fina gårdar får finnas kvar och utvecklas är viktigt för oss. Genom åren har vi

hjälpt till vid många ägarbyten och kommer att finnas med som en affärspartner

även i framtiden – för nästa generation. Kom in till oss, eller läs mer på

www.handelsbanken.se/skogochlantbruk.

Magdalena Forsberg är flerfaldig världscupvinnare och OS-medaljör i skidskytte. Hon har erhållit Jerringpriset

fyra gånger. Magdalena har även verkat som skattekonsult på revisionsbyrå samt varit programledare på TV.

Hon är uppväxt på familjegården i Ullånger, vilket har bidragit till hennes stora intresse för natur och jakt.


NÄRINGSPOLITIK

Från Åre till Köpenhamn

Sverige har inlett sitt halvår

som EU:s ordförandeland. Ett

viktigt halvår som kommer att

avslutas med FN:s stora klimat-

konferens i Köpenhamn.

Om förhandlingarna lyckas

kommer vi att veta mera hur skogen

ska räknas in i jordens kolflöden.

Att skogen har stor betydelse vet vi

redan. Men det är skillnad på vad

som gäller rent vetenskapligt och

vad som gäller i FN:s beräkningar!

Jämför uttrycket ”om kartan inte

stämmer med verkligheten är det

kartan som gäller”. Följaktligen har

Köpenhamnsmötet, och klimat-

förhandlingarna, väldigt stor

betydelse för skogsägarna, både här

i Sverige och i resten av världen.

10


Än så länge räknas en så liten del av

skogen in i jordens ”kolräkenskaper”

att ett stort skogsland som Sverige

bara kan tillgodoräkna sig en bråkdel

av skogens klimatnytta. Men hur

det räknas är viktigt! Och skulle en

större andel komma att räknas in blir

det ännu viktigare vad som räknas.

Antag exempelvis att man väljer att

stimulera nybeskogning väldigt

kraftigt. Jättebra för många u-länder

och länder som har problem med

avskogning, men hur skulle det

påverka oss?


Sveriges EU-ordförandeskap började

väldigt bra för oss!

Vi fick möjlighet att prata direkt

till alla EU:s energiministrar när

de möttes i Åre. En unik möjlighet

som vi tog väl vara på. Det blev

mycket lyckat. Norrskog och LRF

Skogsägarna hade lagt ner ett stort

arbete på att få valuta för den tid vi

fick till vårt förfogande, tid som vi

tog väl tillvara.


Intresset för hur mycket energi vi

får ut från vårt svenska skogsbruk är

ungefär lika stort som okunskapen

Ur kalendern

24–26 augusti: Nordiskt skogsägarmöte i Aalborg på Jylland.

2–3 september: Föreningen Skogens höstexkursion.

4 september: Skogsstyrelsens nationella sektorsråd.

13–15 september: EU:s informella jordbruksministermöte i Växjö, med besök på skogsgård.

23–24 september: EFORWOOD, EU-forskningsprojekt med Skogforsk i ”ledning”, har

avslutningskonferens i Uppsala (mötet kopplas också till svenska EU-ordförandeskapet).

30 sept–1 okt: EU:s ”skogsdirektörer” (generaldirektörer etcetera) har möte i Sverige under

svenskt EU-ordförandeskap. Vi har fått möjlighet till en exkursionspunkt. Mötet hålls nära

Landvetter.

Oktober: Världsskogskongress i Argentina där Christer Segerstéen kommer att deltaga som

ordförande för Europeiska skogsägarna.

November: IFFA, vår internationella skogsägarorganisation, har liksom PEFC årsmöten i Paris.

25–26 november: SLU:s årliga skogskonferens, i år i Alnarp på tema lövskog.

December: FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn, av stor vikt för hur skogen ska hanteras i

de globala förhandlingarna.

OXEN

MINILUNNARE

Myreback MASKIN

Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com

om det. Därför är det viktigt att vi får

ut vårt budskap!

Självklarheter för oss – som att

man kan göra el av skog lika väl och

att skogsbruk kan bedrivas hållbart

fast det är rationellt – måste upprepas

igen och igen. Det är nämligen

uppenbart att det inte är känt i stora

delar av EU.

Att få berätta för de högsta

ansvariga är därför bingo. Och att det

gjordes på ett proffsigt och intresseväckande

sätt gör att vi kan hoppas

på lite bättre kunskaper hos de

ministrar som fattar beslut i frågor

som har stor påverkan på svenskt

skogsbruk.


Media var mycket intresserade.

Kanske en och annan liksom jag

reagerade på att se kraftsamlingsvästar

i ett Rapportinslag! Kul var det

i alla fall.

Linda Hedlund

LRF Skogsägarna

Gallring, vindfällen

Tandem-OXEN

VI SKOGSÄGARE 4/09


50 ÅR

I SKOGEN

PROFESSIONELL SKOGSUTRUSTNING FRÅN HUSQVARNA

Du som arbetar i skogen är väl medveten om naturens krafter. Därför inser du också värdet av perfekt

anpassad utrustning för att möta kraven på säkerhet, effektivitet och komfort. På Husqvarna förstår vi

också detta. Vi har ägnat 50 år åt att fortlöpande lära från dina erfarenheter av naturens inverkan på

människa och materia. I gengäld ger vi dig hållbara maskiner med högre pålitlighet, inbyggd säkerhet,

mer kraft i förhållande till vikt, bättre balans, värme i handtagen och lägre vibrationer.

Kämpa inte mot naturen. Det behövs inte.

www.husqvarna.se/skog

© 2009 Husqvarna AB (publ). All rights reserved. Husqvarna and other product and feature marks are trademarks of Husqvarna AB (publ).

HUSQVARNA 346 XP ® G

E-TECH TRIOBRAKE

Högprestandasåg med vevhus

i robust magnesium. m.

HUSQVARNA 355Fx/Fxt

Professionell skogsröjsåg med X-Torqmotor

för råstyrka, snabb acceleration

och överlägsen bränsleekonomi.

DEMODAGAR

Hos din Husqvarna-

återförsäljare 1–31 oktober.

REK. CIRKAPRIS

9.100:-

RÖJSELE

BALANCE XT

PÅ KÖPET


NYHETER

Samarbete ska

främja biståndet

En del i Sveriges biståndsarbete

är något som kallas ”Skogsinitiativet”.

Det handlar om att utveckla

skogen både som ett medel mot

fattigdomsbekämpning och för

att motverka klimatförändringen.

För att få fart på arbetet har

Sida och Skogsstyrelsen ingått

ett partnerskap som innebär att

skogsmyndigheten tagit över

det operativa ansvaret.

– Skogen är både globalt och

lokalt en viktig naturresurs som

om den brukas hållbart kan

skapa förutsättning för ekonomisk

utveckling och en god

livsmiljö. Dagens överenskommelse

är ett viktigt steg i att

utveckla vår myndighetsroll

och bidra till Sveriges politik

för global utveckling, säger Håkan

Wirtén, överdirektör på

Skogsstyrelsen.

Gåsjakten förlängs

Reglerna för jakt är

en del av viltförvaltningen.

Det innebär

återkommande

justeringar av regelverket.

Följande förändringar har regeringen

beslutat om från den

1 juli i år:

Jakttiden för grågås och

kanadagås utökas, skyddsjakten

på grågås utökas och en ny

bestämmelse om skyddsjakt på

vitkindad gås införs.

Till skydd för småviltet

återinförs en bestämmelse om

att årsunge av rödräv får jagas

hela jaktåret.

Korp får skyddsjagas.

Ett gemensamt datum för

jaktstart på hare bestäms för

hela landet.

Diesel från skogen

Finska Vapo har tillsammans

med skogskoncernen Metsäliitto

beslutat att bygga en stor

anläggning för biodiesel i Östersjöregionen.

En av tre tänkta

platser är Jönköping. Estland

och Finland är också aktuellt.

Som råvara ska fabriken använda

skogsenergifraktioner av

olika slag, torv från skogsdikade

myrar samt rörflen.

Slutprodukterna är syntetiska

biobränslen och biogaser.

Investeringen beräknas kosta

4–5 miljarder kronor.

12

Mer frivilligt skydd

av skogarna på gång

Kraven på reservat

och annat miljöskydd

av skogarna har

kantats av konflikter.

Nu väljer regeringen

en mjukare linje.

Text & foto: Pär Fornling

Förslagen finns med i propositionen

”Hållbart skydd av naturområden”

som presenterades

i början av sommaren.

– Det mesta av förslagen är

synpunkter som sedan länge

förts fram av oss, säger LRF

Skogsägarnas ordförande Christer

Segerstéen.

Han konstaterar att det är en

näringspolitisk framgång i en

fråga där LRF Skogsägarna

lagt mycket energi.

– Vi är väldigt glada att regeringen

lyssnar på markägarna.

Om dessa åtgärder genomförs

tror jag att vi kan minska

konflikterna och öka förståelsen

för skogsskyddet.

GRUNDEN till det hela är

miljömålet ”levande skogar”

där det slås fast hur mycket

skog som ska skyddas på olika

sätt fram till år 2010.

Skogsägarna har nått målet

när det gäller frivilliga avsättningar.

Då det gäller formellt skydd

har det av olika skäl gått trögare.

Nu tror regeringen att också

det målet är inom räckhåll fram

till år 2010.

Enkäten visar också att bränslet

utgör 35 procent av åkarens

totala kostnader.

– Att återkommande under-

Regeringen bäddar för mindre pekpinnar

och fler frivilliga uppgörelser.

Det beror dels på att staten

tar ett större ansvar på sina

marker.

Dels på förslagen på nya

”smörjmedel” när det gäller

uppgörelser med privata markägare.

ERSÄTTNINGEN blir bättre

genom att det så kallade ”toleransavdraget”

tas bort. Det har

i praktiken varit en ”självrisk”

som innebär att 5–10 procent

av markens värde räknas bort

när ersättningen ska fastställas.

Ersättningsnivåerna kommer

också att förbättras genom att

söka hur mycket diesel skogsbrukets

transporter drar ger en

bra grund i arbetet med att

sänka bränsleförbrukningen,

säger Claes Löfroth, Skogforsk.

Transportavståndet är den

enskilda faktor som påverkar

bränsleförbrukningen mest.

Vid långa transporter sjunker

statens värdering av marken

marknadsanpassas.

KOMET ÄR DET lite märkliga

namnet på ett program, med

finskt ursprung, där markägaren

uppmanas att ta initiativ

och erbjuda skogar för naturskydd

mot en viss ersättning.

Tycker myndigheterna det är

intressant sluts ett avtal om att

skydda skogen.

Det hela införs på försök inom

fem områden med början

2010.

VILLKOREN för naturvårdsavtal

ska ses över när det gäller

ersättningsnivåer, avtalslängder

och möjlighet till årlig ersättning.

Länsstyrelserna ska i

högre utsträckning teckna naturvårdsavtal

i skogsmark, något

som bara Skogsstyrelsen

gjort hittills.

Regeringen hoppas därmed

att det blir fler naturvårdsavtal

med markägarna, vilket är en

betydligt ”mjukare” form av

skydd än reservat.

Det ska också bli lättare att

få ersättningsmark vid bildande

av naturreservat.

9 procent av Sverige är naturreservat

Utöver markägarnas frivilliga åtgärder hade följande arealer skydd

i början av året. Uppgiften om procent anger arealen i procent av

landets totala landareal.

Antal Procent

Nationalparker 28 1,5

Naturreservat 3 283 8,9

Kulturreservat 34 0,02

Djur och växtskyddsområden 892 0,2

Biotopskydd 6 164 0,05

Naturvårdsavtal 3 765 0,1

Diesel en tredjedel av åkarens kostnader

Dagens virkesfordon drar

i snitt 5,5 liter diesel per

mil, enligt en enkät från

Skogforsk.

dieselförbrukningen per mil.

Förklaringen är att andelen

”lättrullade” mil på landsväg är

högre än vid korta transportavstånd,

som har en högre andel

grusvägar.

I en tidigare studie drog virkesfordonen

65–70 procent mer

diesel på skogsbilvägar än på

de bästa vägarna.

VI SKOGSÄGARE 4/09


Innovativ och pålitlig

produktivitetshöjning.

Få mer gjort med Valmet 350.1 och flerträdsutrustning

Nu kan du höja din produktivitet i gallringar rejält. Ända upp till 10-15 % enligt Skogforsks studier.

Detta genom vårt skördaraggregat Valmet 350.1 kompletterat med vår speciella flerträdsutrustning.

Viktig fördel är den snabba och exakta volymberäkningen via styrsystemet MaxiXplorer. En annan är

utrustningens höga automatiseringsgrad. Plus aggregatets grundläggande styrka, driftsäkerhet och

konstruktion. Både påhittigt och pålitligt med andra ord. Som vanligt när det gäller Valmet.

Quality Comes In Red

www.komatsuforest.se


TEKNIK

Vardagens teknikhjältar

håller hjulen snurrande

Sverige är världsledande på småskalig skogsteknik.

Företagen håller ångan uppe och nya

möjligheter öppnar sig med bioenergi och nytt

skogsbruk i Östeuropa. Text & foto: Pär Fornling

Intrycket från världsutställningen

Elmia Wood blev att

14

Hypro

Elisabeth och Tommy Karlsson.

I Lönsboda,


gränsen mellan

Skåne och Kronoberg,

blickar Elisabeth

och Tommy

Karlsson på Hypro

ut över världen.

Ungefär hälften

av omsättningen på

30 miljoner kronor

kommer från exporten.

Med hjulen på

processorn kan

traktorn vara

lättare.

– Tyskland, Tjeckien, Österrike,

och Slovakien är aktiva

nu, säger Tommy och

berättar om möjligheterna att

fortsätta öster ut mot Ryssland

och Ukraina.

Efter rekordåret 2008 blev

det en inbromsning i början

av detta året, men ganska

måttlig. Och innovationsförmågan

håller i sig. Företaget

har två nya produkter:

det trots allt går rätt bra och att

det finns framtidsoptimism.

Den största traktorprocessorn

(755)

har fått hjul i stället

för stödben. För att

driva processorn

räcker det i och för

sig med 70 hästkrafter,

men då processorn

hängs bak bör

traktorn väga 4,5 ton.

När processorn har

hjul kan traktorn

vara lättare.

För att fälla träden kan

man montera en grip med

sågkedja på kranen. Hypro

har en fällgrip som bara väger

150 kilo.

En ny variant har dessutom

en klipp och kallas då ”energigrip”.

Därmed fungerar

fällaren till allt från stora

ekar till klen röjningsskog för

energi.

I skuggan av teknikjättarna

har Sverige en mängd små och

medelstora företag som växer

och är uppfi nningsrika.

Småskalighet och eget

skogsarbete har varit ganska

unikt för Sverige, men nu blåser

nya vindar över världen. Inte

minst de nya skogsägarna i Öst-

Järnhästen

Klassikern bland småskaliga

maskiner är

Järnhästen.

Den görs av Lennartsfors i

Årjäng.

– Jag har varit med sedan

hästen föddes för 25 år sedan.

Därefter har vi gjort

över 7 000 maskiner och successivt

utvecklat konceptet,

berättar Örjan Gustafsson.

Företaget omsätter 60 miljoner

kronor och exporterar

europa efterfrågar tekniken.

Dessutom ger bioenergin

småskaliga möjligheter.

Det är ett par slutsatser man

kan dra efter att ha talat med

fl era av hundratalet företagare,

som tillsammans är en miljardindustri.

Här är några, av många röster:

Örjan Gustafsson tar en tur på den nya versionen av Järnhästen, men

den bandförsedda klassikern tillverkas fortfarande.

ungefär 60 procent.

– Vår andra stora produkt

är stockbandsågar som säljs

en hel del till Japan. I övrigt

är Norge, Finland och Österrike

de stora exportländerna.

Man kan säga att hästen nu

blivit inriden. Den senaste

varianten har fått hjul och

föraren kan åka med. I övrigt

är det i princip samma komponenter

som i de järnbandskodda

hästarna.

VI SKOGSÄGARE 4/09


Bamsesågen

I

Skellefteå görs Bamsesågen.

– I början av året var folk

lite avvaktande och rädda att

investera, berättar Jimmy

Marklund, vd för Bamsesågen.

Han är ändå optimist och

nya uppfi nningar bidrar till att

hålla uppe intresset.

Den svenska marknaden

dominerar. Men 10 procent av

årsförsäljningen på nära 8 miljoner

kronor kommer från

export till grannländerna. Och

det finns en potential att

växa.

Traditionellt är sågen eldriven.

Nu fi nns en bensindriven

modell som tagits fram med

tanke på de baltiska länderna.

En annan nyhet är en modell

Bracke

Jämtländska Bracke har

växt snabbt de senaste

åren och omsätter nu

kring 50 miljoner kronor. Av

det kommer ungefär 60 procent

från export.

– Den svenska marknaden

har gått ganska bra hittills i år.

Tuffast har det varit i Finland,

Ryssland och Nordamerika.

Motigheterna där gjorde att vi

nödgades varsla en del personal

tidigare i år, säger vd Klas-

Håkan Ljungberg.

Den stora produkten är markberedare,

som står för ungefär

80 procent av omsättningen.

Det senaste tillskottet är en rekordstor

fyrradig harv.

Klingan har ersatt sågsvärdet.

med klinga i stället för kedjesågning,

vilket är unikt i den

här klassen (20 000–25 000

kronor). Fördelen med klinga

är att det går fem gånger fortare

att såga.

Ett aggregat för att ta tillvara bioenergi.

Dessutom har man planteringsmaskiner

och en fot inne

på marknaden för bioenergi

Jimmy Marklund exporterar en del, men påpekar att det kan vara svårt

för ett litet företag med myndighetskontakter och byråkrati.

genom ett aggregat för att ta

tillvara klena stammar från

röjningar.

Gårdar, skog och

generationsskiften

Klas-Håkan Ljungberg, Bracke.

– Aggregatet säljer bättre än

vad vi vågat budgetera. Bioenergi

är spännande, där

märks ingen konjunkturnedgång

och hela marknaden, allt

från upphandling till hantering

av råvaran är ännu

omogen.

Fler teknikhjältar

på nästa sida

Att köpa eller sälja

en gård är en sak,

att äga och driva

den en annan.

Vi hjälper dig hela

vägen - före, under

och efter affären.

VI SKOGSÄGARE 4/09 15


TEKNIK

Fortsättning:

Vardagens teknikhjältar...

Det är inte ofta någon

talar om ett ”väldigt

positivt konjunkturläge”,

men så beskriver Erik

Gunnarsson dagsläget för

Edsbyhuggen.

Edsbyn i Hälsingland står

mitt i boomen för bioenergi.

– Vår typiske kund är en

skogsbrukare som väljer att

fl isa själv. Många har också

börjat sälja fl is direkt till

värmeverken, där efterfrågan

är stor, säger Erik Gunnarsson.

Priserna varierar, en kund

rapporterar att han fått 145

16

Vreten

Drivningen ligger i en skyddande

låda.

Hemmamarknaden går

jättebra, men exporten

har bromsat in,

trots valutafördelar.

– Det verkar som om kunderna

blir lite mer protektionistiska

i tider som dessa, säger

Peter Johansson på Vreten

utanför Skövde, med en årsförsäljning

kring 50 miljoner

kronor.

– Tyskland dominerar på

exporten. Vi blickar också mot

Ryssland, som är en helt enorm

marknad.

Men det är inte helt lätt för

små och medelstora företag att

komma in på helt nya marknader,

Peter Johansson skulle

Edsbyhuggen

Fjärrkontrollerad flishugg.

Peter Johansson tror att företagets tillväxt främst kommer på exportmarknaden.

välkomna någon form av inledande

exporthjälp från samhället.

kronor kubikmetern för fl isen.

Därmed var fl ishuggen, som

kostar kring 100 000 kronor,

Skogsvagnar är företagets

stora produkt. De har förbättrats

genom ett nytt drivsystem,

Erik Gunnarsson tror att försäljningen till utlandet ökar mycket de närmsta åren.

ganska snart fi nansierad.

I grunden är Edsbyhuggen

samma maskin som på 80-ta-

prydligt inbyggt utan öppna

slangar och annat som riskerar

att skadas.

let. En nyhet är fjärrstyrning

så matningen kan styras från

traktorhytten.

VI SKOGSÄGARE 4/09


8,4 m räckvidd!


Maskinkatalogen: Vår/ sommar


NYHETER

Malin Andersson

är glad

över att

utvecklingen

börjar gå åt

rätt håll.

Höjda betyg

för skogsägarna

De privata skogsägarna får

höjt betyg av Skogsstyrelsen

när det gäller den generella

hänsynen. Det handlar om att

ta hänsyn till kulturmiljöer

och naturvärden i samband

med avverkning.

Enligt myndighetens mätningar

uppfyller 74 procent av

de enskilda skogsägarna lagens

krav, vilket är en ökning med

6 procent sedan åren 2003–

2005.

– För att förbättra miljöhänsynen

ytterligare är det viktigt

att vi har en bra dialog med

skogsägare, bolag och entreprenörer.

För att kunna ge tydliga

råd har Skogsstyrelsen därför

tagit fram en strategi för myndighetens

arbete med miljöhänsyn,

säger Malin Andersson,

naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen.

18

Södra Odlarna

Plantor med kvalitet

i Götaland


m

www.sodra.com

Inavel i frötallsbestånd

Traditionellt skogsbruk,

i form av förökning med

hjälp av fröträd, kan leda

till problem med inavel.

Det visar forskare vid SLU i

Umeå. De talar om risken för

en ”inavelsdepression” som

yttrar sig i minskad produktion

och försämrad motståndskraft

mot sjukdomar och parasiter.

Risken är störst om proceduren

upprepas i fl era trädgenerationer.

SKOGSGENETIKER har studerat

en tallpopulation bestående

av träd som etablerats från

frötallar inom ett 25 hektar

stort område norr om Umeå.

I studien fann man betydande

inavel. Tidigare studier på andra

tallarter har visat att in avel på

den funna nivån kan leda till

mellan 5 och 20 procents försämring

i produktion.

ETABLERING AV plantor

genom att ställa fröträd eller

skärmträd är relativt vanlig

inom svenskt skogsbruk (28

procent av föryngringsytorna).

Det är ett ekonomiskt sätt att

få täta föryngringar, men man

kan inte utnyttja det utvalda

plantagefröets genetiska fördelar.

Tall är mer lämpat för

naturlig föryngring än gran eftersom

detta trädslag har jämnare

fröproduktion och är

mindre skadedrabbat.

Två av forskarna som presenterar

resultaten är Patrik Wald-

Södra testar RME i transporterna

I januari tankades tre av Södras

lastbilar och tre truckar med

biodiesel (RME). Det var början

på ett tvåårigt försök som

ska visa vilken effekt en övergång

till biodieseln RME har

på miljö, ekonomi och fordon.

– Vi tycker oss märka en något

ökad bränsleförbrukning,

men den är lägre än de 5 procent

som man normalt räknar

med för RME, berättar försö-

SKYDDA

SKOGS-

PLANTOR!

Våra produkter:

FÖREBYGG

SKADOR

- Versus Extra

Lämplig för lövplantor

- HaTe 2

Kan sprutas i blöt väderlek

- Gyllebo Plantskydd

Väl beprövad och godkänd i ett tiotal

länder.

SKYDDA VALLAR,

GRÖNYTOR MM!

Sucrusan är ett vildsvinsfoder med mycket

sur eftersmak.

3-4 foderpellets/m 2 gör vallarna etc grisfria!

Fröträd är kanske inte bäst på lång

sikt. Foto: Dag Lindgren, SLU

mann och Rosario Garcia på

instutionen Skoglig genetik och

växtfysiologi i Umeå.

kets projektledare Åsa Forss.

Bränslet levereras av Energigårdarna

i Eslöv. RME är en

biodiesel som bildas när rapsolja

får reagera med metanol

och kaliumhydroxid.

Plantskydd AB, Torsjö 444, 260 70 Ljungbyhed

Tel:0435-441040 gyllebo.plantskydd@telia.com

www.gylleboplantskydd.com

VI SKOGSÄGARE 4/09


EKONOMI

Planera och

undvik skatten

Den som planerar behöver

inte se det mesta av inkomsten

från avverkningen försvinna i

skatt. Men ibland är det knepigt.

Eivor har nyss ärvt en skogsfastighet på

20 hektar i Jämtland. Där finns mycket

avverkningsmogen skog.

Skogsinspektorn som varit med ute i

skogen säger att hon kan avverka och få ut

ett överskott på en miljon kronor efter planteringskostnader.

Men hennes skattekonsult

har varnat henne för att det blir väldigt

mycket skatt om hon får in så mycket pengar

på en gång.

EIVORS TILLGÅNGAR i näringsverksamheten

är enbart skogsskiftet som skattemässigt

bara värderas till 20 000 kronor.

Det finns ingen sparad räntefördelning.

Eivor undrar hur hon ska göra.

Hon vill absolut behålla fastigheten och

fortsätta bedriva skogsbruk, men hon vill

inte och behöver inte återinvestera några

pengar i skogsfastigheten.

Hon vill heller inte bygga upp någon latent

skatteskuld för framtiden.

EIVOR ÄR 35 år, passiv näringsidkare

och tjänar 360 000 kronor om året på sitt

vanliga jobb.

Hon och hennes man har köpt ett hus

som de lånat ganska mycket pengar till.

Därför vill hon ta ut så mycket pengar från

skogen som möjligt för att använda till

amortering.

Räntan på bostadslånet är låg så det är

viktigare att minimera skatten långsiktigt

än att få fram pengarna fort. Det får hellre

ta några år alltså.

20

FRÅGESTÄLLNINGEN är vanlig.

Den handlar om hur en passiv skogsägare,

som dessutom har en tjänsteinkomst

i närheten av brytpunkten, kan skatta fram

en stor skogsinkomst på ett rimligt sätt.

Detta trots att kapitalunderlaget för räntefördelning

och den sparade räntefördelningen

i princip är noll.

Svaret är att det går, men det tar några

år. Och under tiden måste man vara sparsam

med pengarna som finns i näringsverksamheten.

ÄNDA SEDAN den neutrala företagsbeskattningen

infördes vid mitten av 90-talet

har mycket av den ekonomiska rådgivningen

handlat om att nå en slutlig beskattning

på 30 procent för överskottet

från näringsverksamheten.

Det sker genom att skatta fram överskott

som inkomst av kapital i stället för som

inkomst av näringsverksamhet.

DET BELOPP som man kan skatta fram i

inkomstslaget kapital bestäms genom att

man årligen beräknar ett så kallat räntefördelningsbelopp.

Detta bestäms av näringsverksamhetens

ekonomiska ställning i form av skulder och

tillgångar vid årets ingång.

Det finns detaljerade regler om hur tillgångarna

och skulderna ska värderas.

Normalt får tillgångar som inventarier

och byggnader värderas till sitt skattemässiga

restvärde.

Bankkonton som är knutna till näringsverksamheten

värderas till sitt fulla

värde liksom inbetalda insatser i ekonomiska

föreningar.

Skogskonton får tas upp till halva dess

värde.

Differensen mellan tillgångar och

skulder bildar kapitalunderlaget för räntefördelning.

Håll koll på räntefördelningen

För att tjäna ihop så mycket räntefördelningsutrymme

som möjligt

är det två saker som gäller:

Att generera och behålla pengar i

näringsverksamheten.

Att minimera skulder och

reserveringar som expansionsfond,

periodiseringsfond och andra reserve-

ringar som sänker räntefördelningsunderlaget.

SOM SKOGSÄGARE gör man dettta

genom att avverka fram virkeslikvider

och behålla dessa på virkeslikvidkonton,

skogskonton och andra bankkonton som

är knutna till näringen.

Pengarna rinner in i takt med att träden skördas, men för

Till skulder räknas de banklån som

tagits upp i näringsverksamheten. Men

även reserveringar i deklarationen som

periodiseringsfonder, expansionsmedel och

avsättning till framtida skogsvård ska tas

upp som skuld.

DEN STÖRSTA tillgången för en skogsägare

är normalt fastigheten. Den får värderas

antingen till det verkliga anskaffningsvärdet

eller efter en schablon (39

procent av 1993 års taxeringsvärde).

Det är bara näringsverksamhetens del av

värdet som får tas upp. Inte privatbostad

och tomt som hör till den privata sfären.

Den som ärvt fastigheten är ofta hänvisad

till att värdera fastigheten enligt

schablonen. Och då blir fastighetens värde

i kapitalunderlaget lågt.

För Eivor blir fastighetens värde i ränte-

Regeln för att räkna fram hur mycket

utrymme det finns till räntefördelning är

följande:

Fördelningsunderlaget multipliceras

med statslåneräntan vid november

månads utgång året före beskattningsåret,

adderat med 5 procentenheter.

Alltså, vid 2010 års taxering som

avser beskattningsår 2009, gäller att

statslåneräntan var 2,89 procent i

november 2008. Därmed blir

VI SKOGSÄGARE 4/09


att de inte ska rinna ut lika fort krävs skatteplanering. Foto: Pär Fornling

fördelningsunderlaget bara 20 000 kronor.

Finns inga andra tillgångar i näringsverksamheten

så går det inte att spara ihop

något räntefördelningsbelopp över huvud

taget.

För att nyttja positiv räntefördelning

krävs nämligen ett positivt fördelningsunderlag

som är minst 50 000 kronor.

I en artikel här bredvid beskrivs räntefördelningen

närmre.

ÅTER TILL Eivor. Hon är passiv näringsidkare

och betalar i genomsnitt 60 procent

skatt på inkomsterna från skogen i form

av löneskatt och kommunal och statlig

skatt.

Dessutom har följande antagits:

Försäljningen av virket sker som en

avverkningsrätt med ett avverkningsnetto

om 1 miljon kronor. Moms tillkommer.

fördelningsräntan 7,89 procent.

Är fördelningsunderlaget 100 000

kronor vid ingången av 2008 kan 7 890

kronor av överskottet från näringsverksamheten

skattas fram som inkomst av

kapital i stället för inkomst av näringsverksamhet.

Om du inte utnyttjar

möjligheten sparas beloppet till

kommande år.

Om däremot skulderna är större än

tillgångarna, ska negativ räntefördelning

VI SKOGSÄGARE 4/09

Köparen av virket står för återbeskogningskostnaden.

DET HÄR ÄR råden till Eivor:

Sälj avverkningen och ta ut hela beloppet

på en gång, under beskattningsår

2009. Det blir 1,25 miljoner kronor inklusive

moms.

Sätt in hela beloppet på ett vanligt

bankkonto som är knutet till näringsverksamheten.

Observera att pengarna inte ska sättas in

på ett skogskonto förrän vid deklarationen

året efter. Det är viktigt att pengarna står

inne på bankkontot över årsskiftet.

Hela beloppet blir en övrig tillgång i

näringsverksamheten om 1,25 miljoner

kronor.

VID DEKLARATIONEN 2010 kommer

göras. Fördelningsräntan vid negativ

räntefördelning är statslåneräntan plus

en procentenhet. Det vill säga 3,89

procent för beskattningsår 2009.

DET INNEBÄR ATT inkomsten i

näringsverksamhet ökas med ett tvingande

belopp. Vid negativt fördelningsunderlag

om 100 000 kronor ska 3 890 kronor

läggas till inkomsten i näringsverksamhet

och motsvarande dras av under kapital.

Eivor inte ha någon möjlighet till att skatta

fram pengar via räntefördelning.

Hon sätter in maxbeloppet (60 procent

av virkeslikviden) på skogskonto; 600 000

kronor.

På resterande 400 000 kronor betalar

hon 60 procent i skatt.

De 160 000 kronor som blir kvar efter

skatt behåller hon på bankkontot som är

knutet till näringsverksamheten.

Observera att momsbeloppet om 250 000

kronor måste betalas in till staten.

UNDER DE FÖLJANDE åren låter Eivor

skogskontot stå orört och låter räntefördelningsbeloppet

växa med ränta på ränta.

Skogskontot får i normalfallet stå inne i

maximalt 10 år.

Det innebär att den avverkning som gjordes

2009 kan skattas fram under 11 olika

taxeringar från tax 2010 till tax 2021.

Med givna antaganden klarar Eivor att

avveckla skogskontot vid tax 2019.

Då har den sparade räntefördelningen

ackumulerats till 600 000 kronor. Det

innebär att hon kan avveckla skogskontot

i början av 2018, knappt nio år efter att hon

bestämde sig för att genomföra avverkningen.

Påverkande faktorer är räntan på skogskontot

som varierar över tiden och så gör

även statslåneräntan. Generellt gör en högre

statslåneränta och lägre sparränta på

skogskontot att man kan avveckla skogskontot

mot räntefördelning snabbare.

EIVOR KAN alltså skatta fram hela avverkningslikviden

om 1 miljon kronor till

en beskattning som uppgår till 420 000

kronor, det vill säga 42 procent i skatt.

Om hon inte tagit vägen över skogskontot

hade skatten blivit 60 procent på hela

beloppet.

Det som är olyckligt för Eivor är att första

årets skatt blir 240 000 kronor (60 procent).

Bättre vore förstås om Eivor kan bygga

upp ett räntefördelningsbelopp i förväg så

att även de 400 000 som inte kan sättas in

på skogskonto under första beskattningsåret

kan beskattas till 30 procent. Men det

förutsätter att näringsverksamheten tillförs

medel från den privata sfären på något

sätt.

AVSLUTNINGSVIS vill jag skicka med

att alla skogsägare har individuella förutsättningar

och det går ofta att hitta lösningar.

En fråga som jag inte berört här är

exempelvis om Eivor kan överlåta fastigheten

till maken via köp

som då skulle erhålla ett

skogsavdragsutrymme

vilket förändrar förutsättningarna.

Tomas Karlsson

LRF Konsult

tomas.karlsson@konsult.lrf.se

21


ENERGI

Malin Segerström berättade fängslande om sin roll som skogsägare och energiproducent. Foto: Gunnar Seijbold

Grot fascinerade EU-toppar

Sverige har något att

berätta och dela med

sig till övriga Europa

när det gäller skogens

roll för energiförsörjning.

Av Lennart Ackzell

Chansen kom vid ett EU-toppmöte

med energiministrarna i

Åre. I samband med lunchen

vid Buustamons Fjällgård presenterade

LRF Skogsägarna

och Norrskog skogliga fakta

och energimöjligheter.

Det blev på många sätt en

omtumlande omgång.

DEN FÖRSTA knocken var

nog att mötas och välkomnas

av en yngre, blond, skogsägande

kvinna. Med charm tog

Malin Segerström de europeiska

gästerna.

Att hälften av skogen är familjeskogsbruk

och andelen

kvinnliga skogsägare en tredjedel

slog uppenbart hål på

vissa myter.

22

Norrskogs ordförande Gunnar

Heibring tillsammans med värden

för ministermötet, näringsminister

Maud Olofsson. Foto: Gunnar Seijbold

NÄSTA aha-reaktion kom när

hon pekade på grothögen och

berättade att det faktiskt är

restprodukter med toppar och

grenar från avverkningen. Och

att det tillsammans med restprodukter

från skogsindustrin

gör att Sverige är solklar EUetta

när det gäller förnybar energi

från skogen (27 procent av

den totala energiförsörjningen).

Bordet dukat med presenter och

informationsmaterial om skogsägarrörelsen,

serverat av Björn

Skogh, Christer Segersteén, Malin

Segerström, Gunnar Heibring och

Sven-Erik Hammar. Foto: Lennart Ackzell

När Malin kom in på ekonomin,

illustrerad av ett oljefat

som stod bredvid grothögen

förstod alla att det finns ekonomi

i bioenergin, både för

skogsägaren och landet!

EFTER EN brant fjällpromenad

tog Christer Segerstéen,

ordförande i både LRF Skogsägarna

och i den Europeiska

skogsägarorganisationen,

CEPF, till orda. Han pekade på

den lyckosamma utvecklingen

i Europa med decennier av

ökad skogareal och skogsvolym.

Budskapet var att den uthålliga

skogsbrukarmodellen måste

spridas till de övriga delarna

av världen som drabbas av

misshushållning med skogen.

– Och Europa har en enorm

potential då man bara skördar

60 procent av tillväxten.

Christer avslutade med att

skogen har tre viktiga funktioner

för att motverka klimatförändringarna:

Bindning av koldioxid i

den växande skogen.

Lagring av koldioxid i

skogen och skogsprodukterna.

Ersättning av fossila

bränslen.

INBLICKEN I skogens möjligheter

kommer väl till pass i

den handlingsplan som alla

EU-länder ska skriva inom ett

år.

Där ska framgå hur man tänker

sig uppnå EU-målet att 20

procent av energin ska komma

från förnyelsebar energi år

2020.

VI SKOGSÄGARE 4/09


PN0908

Svensktillverkade

skogsprodukter

Med Moheda/Källefall får du en universalvagn för en mängd arbets-

uppgifter i skog och mark. Tillsammans med ett högt andrahandsvärde

gör det Moheda/Källefall till en bra investering för dig.

Moheda är marknadsledande på drivna skogsvagnar upp till 12–15 ton.

Källefall har gjort sig ett namn på mindre och medelstora skogsvagnar

upp till 10 tons lastkapacitet.

Tag kontakt med närmaste säljare för mer information och rådgivning.

www.lantmannenmaskin.se, 0771-38 64 00


SKOGSGÅRDEN

Däcket från dumpern väger 300 kilo, att välta det kräver krafttag.

Småländsk kraftman

får styrkan i skogen

Flitigt arbete i skogen

har bidragit till att

göra Sebastian

Davidsson, 29 år, till

en av landets starkaste

män. Text & foto: Pär Fornling

– För den som vill hålla sig i

form, förbränna kalorier och

gå ner i vikt ger skogsarbete

utmärkt träning.

Tipset kommer från en man

som vet vad han talar om.

Ute på gårdsplanen lyfter han

elegant upp en gråsten som väger

140 kilo och bollar runt

med ett gigantiskt däck som

väger ett tredjedels ton.

Det är förstås krafter utöver

det vanliga!

Men även för den mer normale

motionären prisar Sebastian

arbetet på en skogsgård.

– Det är mångsidigt och du

tränar upp de nyttiga musklerna,

till skillnad från ensidig

träning på ett gym. Då kan enskilda

muskler bli stora, men

det är inte säkert man orkar så

mycket mer när det kommer till

praktiskt arbete.

Dessutom ökar risken för

skador om inte hela kroppen

tränas.

24

De hemmabyggda ”verktygslådorna”

som Sebastian bär runt väger 100

kilo stycket.

– Med mångsidigt arbete i

skogen bygger du upp stabilitet

i kroppen.

EGNA KRAFTER till trots

framhåller han gärna att skogsarbetet

till stor del handlar om

smart arbetsteknik.

Många kvinnliga skogsägare

gör storverk i skogen genom att

planera arbetet väl och nyttja

redskapen effektivt. Men det är

klart ingen nackdel att också

vara stark.

– Flera olyckor inträffar när

den som arbetar med motorsågen

blir trött och gör misstag.

Man glömmer självklarheter

som att säkra reträttvägar och

är oförsiktig med träd som ligger

i spänn, berättar Sebastian,

som orkar jobba en hel dag med

full koncentration, utan att bli

tröttkörd.

Och i stället för ett vajerspel

brosslar han gärna fram timmer

för hand...

För honom har det tunga arbetet

vuxit till något mer än att

bara göra krafttag på skogsgården,

även om det är utgångspunkten.

En hel del av fritiden ägnas

åt träning. I våras kom Sebastian

femma i tävlingen ”Sveriges

starkaste man -105 kg” och

två gånger har han vunnit kampen

”Sveriges starkaste dräng”.

Där sätts de ”nyttiga” musklerna

på prov i ädel tävlan om

att bära verktygslådor i hundrakilosklassen,

baxa på runda

stenar och liknande grenar inom

tävlingar med samlingsnamnet

”strong man”.

ARBETET SOM brandman,

med en hel del träning, gör förstås

sitt till.

Dessutom finns det många

omtalade kraftkarlar på gården

i Kärvaryd, någon mil utanför

Gnosjö.

Där är Sebastian den nionde

generationen och känner stolthet

över att en dag få ta över

Så börjar han dagen

Att arbeta och styrketräna

kräver en hel del mat.

Sebastian (som väger 105

kilo och är 1,92 meter lång)

börjar alltid dagen med en

egen enkel och närande

specialdrink:

Två råa ägg blandas med

mjölk, havregryn och en

banan. Det hela mosas ihop

med en mixerstav och dricks

med förhoppningsvis god

aptit.

den gamla släktgården.

– Jag tycker om traditioner

och är fascinerad över hur det

var förr i tiden. Ofta tänker jag

på tidigare generationer som

gått här och slitit genom århundraden.

Om inte förr insåg Sebastian

var han hör hemma under åren

i Skövde.

– Jag bodde i ett betongghetto

för att läsa till brandman.

I den trista miljön insåg

jag att livet bör levas i närheten

till naturen och djuren.

DET TUNGA arbetet som livet

på landet kan föra med sig

avskräckte inte. Tvärtom. Sebastian

får det nästan att låta

njutningsfullt när han beskriver

hur han för hand bryter

torv som torkas och rivs till

strö för djuren.

Vanligast är annars att använda

maskiner för de blöta,

blytunga torvblocken.

Andra verkligt tunga arbetspass

följde efter stormen Gudrun.

– Det var lång kö för att få hit

skogsmaskiner så vi bestämde

att hugga upp allt för hand och

köra ut med griplastarvagnen.

Året efter Gudrun högg jag

1 500 m 3 fub under många härligt

tunga pass i skogen.

VI SKOGSÄGARE 4/09


Det finns mycket sten att bära

i Småland. Gråstenen på bilden

väger imponerande 140 kilo.

VI SKOGSÄGARE 4/09

”För den

som vill hålla

sig i form, förbränna

kalorier och gå ner i

vikt ger skogsarbete

utmärkt träning.

140

kilo!

25


FORSKNING

Se över

dina

diken

Att sänka grundvattennivån

genom

att dika är ett effektivt

sätt att öka produktionen.

När grundvattnet är för högt får

rötterna syrebrist, vilket leder

till att träden växer långsammare

och i värsta fall kan dö.

Tillväxtökningen kan bli upp

till 20 procent efter att ett dike

rensats.

Uppskattningar visar att 30–

40 procent av dikessystemen i

Sverige inte längre fungerar.

Det är alltså åtskilliga hektar

skog som växer mycket dåligt

eller inte alls.

Lämpliga tidpunkter att rensa

diket är direkt efter en slutavverkning

eller vid en första

gallring, eftersom grundvattennivån

stiger när träden blir

färre.

Bli bättre

på att rensa

Skogforsk har jämfört fyra

metoder. Knäckkvistning var

klart lönsammast.

Vid knäckkvistning flerträdshanteras

träden och knippena

kvistas med slöade kvistknivar.

De fina kvistarna och barren

faller då av, medan de grövre

knäcks till och kompakteras.

26

Planera i god tid.

Gå längs diket och anteckna

rensningsbehovet. Kanske behöver

inte allt rensas.

Ibland räcker det med en del

av diket. Planera helst tillsammans

med den som ska utföra

arbetet.

Fixa skuggan.

Bevara i möjligaste mån träd

invid diket, eftersom beskuggning

minskar vegetationens inväxning

och förhindrar en

− Metoden är flexibel. Föraren

kan snabbt växla mellan

uttag av massaved och energived

och råvaran kan användas

både i värmeverk och i massaindustri.

En lyckad dikesrensning.

Knäckkvistning bäst i test

För att få ekonomi vid

energiuttag i klen skog

krävs en effektiv

avverkning.

Mia Iwarsson

Wide har koll

på klena uttag.

ökad vattentemperatur, vilket

är gynnsamt för de flesta vattenlevande

organismerna.

Håll koll på ursprunget.

Diket får återställas till ursprungligt

skick, det vill säga

det skick det hade när det var

nygrävt.

− Knäckkvistning gav ett betydligt

högre netto än helträdsuttag,

traditionellt massavedsuttag

och kombinerat uttag.

Metoden gav till och med en

liten vinst, säger Mia Iwarsson

Wide, Skogforsk.

TRÄDKNIPPENA blev lätta

att hantera när man kunde lägga

ner dem med hjälp av matarhjulen

och skotningen blev effektiv

eftersom materialet komprimerades

vid kvistningen.

− Ytterligare en fördel är att

Myndighetskontakt.

Om rensningen allvarligt kan

påverka naturmiljön ska anmälan

göras till Skogsstyrelsen

senast sex veckor före utförande.

Värna kanterna.

Bevara stabila dikeskanter med

Fyra metoder testades

Fyra metoder testades i ett 25-årigt

tätt tallbestånd nära Askersund.

Helträdsuttag. Skördaren

avverkade träden men kvistade dem

inte.

Knäckkvistning. Skördaren avverkade

träden som vid helträdsuttag,

men knäckkvistade dem med hjälp av

matarhjulen och slöade kvistknivar.

de näringsrikaste delarna av

trädet delvis lämnas kvar i skogen.

Det minskar risken för

framtida tillväxtförluster, säger

Mia Iwarsson Wide.

Ekonomin för det knäckkvis-

VI SKOGSÄGARE 4/09


vegetation. Då tar det längre tid

innan diket slammar igen. Det

minskar också transporten av

slam till vattendragen nedströms.

Fler tips finns i en ny instruktionsfilm

om dikesrensning som hittas på:

www.kunskapdirekt.se/kraftsamlingskog

Enbart massaved. En traditionell

gallring med flerträdshantering.

Klena träd som inte höll massavedsdimension

röjdes ner och lades i

stickvägen. Uttaget per hektar blev

därför lägre.

Energi och massaved.

Stammarna flerträdhanterades och

massaveden och biomassan lades i

separata högar.

tade sortimentet hänger på att

det kan transporteras med

vanliga timmerfordon.

Sker flisningen i skogen blir

både sönderdelning och transport

avsevärt dyrare.

VI SKOGSÄGARE 4/09

Lekande

lätt lära sig

skogsbruk

Ett nytt dataspel på

internetsidan Kunskap

Direkt inspirerar till aktiv

skogsskötsel.

Ditt uppdrag är att hjälpa en

familj på en skogsgård att öka

lönsamheten.

− För att nå framgång gäller

det att satsa på rätt skogsvårdsåtgärder.

Det gäller också att

vara duktig på att dikesrensa,

avverka, skjuta älgar, plantera,

gödsla och välja rätt träd, säger

Mats Hannerz, redaktör för

Kunskap Direkt.

TANKEN ÄR ATT spelet på

ett lekfullt sätt ska främja en

aktiv skötsel av skogen.

− Skogsägarna är en heterogen

grupp. I Kraftsamling Skog

vill vi erbjuda många olika utbildningsmöjligheter

om hur

man kan öka tillväxt och lönsamhet

i sitt skogsbruk. Med

dataspelet hoppas vi kunna

locka även de yngre, säger Marianne

Eriksson, projektledare

för Kraftsamling Skog.

SPELET OM DIN skog har tagits

fram av Skogforsk och Underhuset

på uppdrag av LRF

Skogsägarna, som en del i

kampanjen Kraftsamling Skog.

EU:s landsbygdsprogram har

bidragit med finansieringen.

Du hittar spelet på www.

kunskapdirekt.se under fliken

Kraftsamling Skog.



Svenska Skogsplantor är landets ledande producent

av plantor för skogsbruket och kan erbjuda

ett stort urval av plantor och skogliga tjänster med

fokus på föryngring.

Vi satsar på öppna odlingssystem och förädlat

material. Det ger plantor med väl utvecklat, symmetriskt

rotsystem och mycket hög tillväxt!

Kontakta oss för mera information om plantor och

föryngringstjänster.


27


EKONOMI

Avverka i rätt tid och

få högre lönsamhet

Ska man avverka nu

eller vänta på bättre

virkespriser? Vi lät

frågan gå vidare till

Lennart Eriksson på

lantbruksuniversitetet.

I sin forskning på Institutionen

för skogens produkter, i Uppsala,

har Lennart Eriksson utvecklat

en modell för att räkna

fram lämplig avverkningstidpunkt.

Det här är hans svar på

frågan om val av tidpunkt för

avverkning:

VI ANVÄNDER oss av två

olika bestånd för att beskriva

situationen.

Ett grovt och välbestockat

granbestånd på god bonitet.

Ett klenare tallbestånd på

lägre bonitet.

Vi räknar med en period på

fyra år, vilket ungefär är tiden

för en konjunkturcykel.

Frågan är alltså om vi ska avverka

nu eller vänta i fyra år.

Bestånden ser ut som följer:

Gran på goda marker (G34)

(beräkningen gäller ett hektar och

volymen är skogskubikmeter)

Stående volym i dag 400 m 3

Årlig volymtillväxt 7 m 3 /ha/år

Markvärde 100 000 kr

Rotnetto 400 kr/m 3

Totalt rotnetto 160 000 kr

Volym om 4 år 428 m 3

Rotnetto om 4 år 400 kr/m 3

Totalt rotnetto om 4 år

(428 x 400 kr) 171 200 kr

Avkastning utan markvärde 1,7%

Avkastning med markvärde 1%

Tall på medelgod mark (T24)

Volym i dag 250 m 3

Årlig volymtillväxt 4 m 3 /ha/år

Markvärde 30 000 kr

Rotnetto 600 kr/m 3

Totalt rotnetto 150 000 kr/ha

Volym om 4 år 266 m 3

Rotnetto om 4 år 624 kr /m 3 sk

Totalt rotnetto om 4 år

(266 x 624 kr) ≈166 000 kr

Avkastning utan markvärde 2,6%

Avkastning med markvärde 2,2%

28

Lennart Eriksson är docent vid institutionen för skogens produkter vid lantbruksuniversitetet i Uppsala. Hans

mailadress är lennart.eriksson@sprod.slu.se.

I granbeståndet har vi en

ganska hög årlig volymtillväxt

(7 kubikmeter per år och hektar)

på grund av hög bonitet

och god slutenhet.

Motsvarande tillväxt i tallbeståndet

är drygt hälften eller 4

kubikmeter (lägre bonitet och

lägre slutenhet).

Tallbeståndet har däremot en

hygglig kvalitetstillväxt på

grund av att träden snart kommer

att kunna ge välbetalt kvalitetstimmer.

I exemplet ökar därför rotnettot

från 600 till 624 kronor,

medan det är oförändrat 400

kronor för granen, trots grövre

dimensioner.

Avkastningen i granbeståndet

blir därför 1,7 procent i granen

medan motsvarande avkastning

i tallen blir 2,6 procent.

DET ÄR EMELLERTID inte

bara beståndsvärdet som bör

beaktas i en avverkningskalkyl.

Även det så kallade markvärdet,

(som speglar markens

framtida förmåga att ge ägaren

en utkomst) ska man ta hänsyn

till. (Det ska inte blandas ihop

med marknadsvärdet, som är

något helt annat).

Gör man inte det kan man gå

miste om en hög värdetillväxt

i det nya beståndet, framför allt

om boniteten är hög.

NÄR MAN RÄKNAR med

markvärdet, som i granbeståndet

i exemplet är 100 000 kronor

per hektar och 30 000 kronor

i tallbeståndet, blir avkastningen

1,1 procent i granen

respektive 2,2 procent i tallen.

Man tenderar att tidigarelägga

avverkningen när markvärdet

räknas med, därför att

man annars förlorar i kommande

tillväxt.

Det handlar om att utnyttja

potentialen på den bra och värdefulla

marken maximalt.

Så fort tillväxten börjar plana

ut bör man som regel avverka

och få igång ny skog så fort som

möjligt.

På bra marker, med högt

markvärde, lönar det sig extra

med en påkostad markberedning,

förädlade plantor och

liknande insatser.

ÅTER TILL kalkylen. Nu blir

det intressant att jämföra avkastningen

i bestånden med

det avkastningskrav skogsägaren

kan ha på tillväxten i skogen.

Det är inte lätt att räkna ut

vilken nivå detta krav ska ligga

på. Vi kan emellertid fastslå

vissa utgångspunkter:

Kravnivån gäller i detta

fall en period på fyra år.

Nivån bör vara ganska låg

med tanke på den låga avkastning

som alternativa investeringar

ger i dag.

Den nivå vi talar om gäller

Fortsättning sid 30

VI SKOGSÄGARE 4/09


Xtra Extremt!

B2100

Du väljer:

Stryktålig. Kan t o m

tappas i vatten!

Alltid nåbar

favorit.

www.svenskatele.sSamsung

Onlineshop

Onlineshop

www.svenskatele.se

SMS

Prisvärd

Händerna fria

Lyssna på musik/radio

Vatten- och dammtät mobil. Test: klara ett fall på två meter,

ligg 30 minuter i ett vattendjup på en meter och motstå

mikroskopiska dammkorn. Detta är inte en ny OS-gren utan

kraven för att certifieras för IP57. Den nya tuffingen, B2100,

är Samsungs första mobiltelefon som klassificeras enligt de

kraven. Dessutom har mobilen FM-radio, mp3-spelare, kamera,

minneskortsplats, ficklampa och bluetooth. B2100 har alla

förutsättningar att bli hantverkarnas och friluftsfolkets nya

För fler tekniska specifikationer:

www.samsung.se

Pris utan abonnemang:

1 590 kr exkl moms.

Lägsta totalpris under perioden - Företag Rörligt, 2 472 kr exkl moms (24 kr + 79 kr abonnemang x 24 mån), Företag Fast, 13 416 kr exkl moms

(24 kr + 535 kr abonnemang x 24 mån). För fullständiga priser och villkor, ring Svenska Teles support 0510-54 53 52 eller se www.svenskatele.se.

Gäller så långt lagret räcker dock längst till 090930. Svenska Tele - en del av Svenska Foder AB.

Abonnemang


Bindningstid

24 månader.

Förhöjd månadsavgift

24 kr

exkl moms.


i 24 mån, värde 140:exkl

moms.

Portabel HF

Bluetooth WEP301

Värde: 343:- exkl moms

På köpet!


EKONOMI

Fortsättning från sidan 28:

Avverka i rätt

tid och få...

real avkastning efter skatt. I

exemplet räknar vi alltså med

att tillväxten är skattebefriad så

länge beståndet står kvar i skogen,

vilket betyder att skogsavkastningen

måste divideras

med 0,7 för att kunna jämföras

med en beskattad extern placering.

Intervallet 1 till 3 procents

avkastningskrav med dragning

mot den nedre gränsen när man

dragit av för infl ationen kan

vara rimligt i detta fall.

AV TABELLEN ser vi att tillväxten

i granbeståndet enbart

består av volymtillväxt, medan

tallen växer i både volym och

värde per kubikmeter.

Värdeökningen för tallen blir

därför högre procentuellt sett

än för granen och den sjunker

när markvärdet tas in i kalkylen,

men mindre för tallbeståndet

på grund av det lägre markvärdet

(30 000 kronor per

hektar).

30

Gran Tall

Värdetillväxteffekt 0 6 480

Volymtillväxteffekt

11 200 9 600

Startvärde 160 000 150 000

Beståndsvärde efter 4 år

171 200 166 080

Årlig värdeökning utan markvärde

1,7% 2,6%

Bestånds- och markvärde efter

avverkning år 0

260 000 180 000

Bestånds- och markvärde efter

avverkning år 4

271 200 196 080

Årlig värdeökning med markvärde

1,1% 2,2%

Krav på virkesprishöjning för att

låta beståndet stå kvar i 4 år

vid räntekravet i skogen 1%

-2 -33

vid räntekravet i skogen 2%

24 -5

vid räntekravet i skogen 3%

50 24

Vilken virkesprisförändring

ska man då kräva/acceptera

för att låta dessa två bestånd

stå kvar för fortsatt tillväxt under

givna förhållanden?

Det beror mycket på vilket

realt (när infl ationen räknats

bort) räntekrav man ställer på

bestånden. Vid det låga ränte-


Att skriva testamente är att uttrycka din

vilja för framtiden. En personlig önskan

som lever vidare efter din bortgång. Det är

också en trygghet för närstpående att känna

till och kunna respektera hur du själv vill att

dina ägodelar och ekonomiska tillgångar ska

fördelas.

Beställ vår broschyr om hur du skriver

testamente och vilka regler som gäller. Läs

också hur du gör när du vill ge delar av dina

tillgångar till välgörande ändamål. Ett sätt

att rädda liv i kommande generationer är att

stödja forskningen om cancer - en av vår tids

största folksjukdomar.


kravet (inte så lågt om man

jämför med en aktuell bankplacering)

1 procent kan man till

och med acceptera en virkesprissänkning

med 2 kronor per

kubikmeter för gran och hela

33 kronor för tall.

Kapitalet växer med andra

ord bättre där det står i skogen

än på banken.

Höjs räntekravet till 2 procent

kan man fortfarande acceptera

en virkesprissänkning

för tall men endast med 5 kronor

per kubikmeter medan man

för granbeståndet måste kräva

24 kronor i prishöjning.

Vid 3 procents avkastningskrav

på kapitalet krävs 50 kronor

högre virkespris om 4 år för

granbeståndet och 24 kronor

för tallbeståndet.

SLUTSATSER:

Av de två bestånden bör

granen avverkas i första hand.

De förenklade exemplen

återger inte varje skogsägares

situation men bör ändå kunna

illustrera frågeställningen. (Annat

att ta hänsyn till är exempelvis

risken för stormskador

om man dröjer med avverkningen).





Namn

Adress

Postnr Postadress

Det finns ett par skäl att vänta med

tallen. Dels ökar värdet per kubikmeter

vid högre dimensioner, dels

är markvärdet inte så högt.

Det kan löna sig att ta tillvara

potentialen till hög virkesvolym

på marker med bra bonitet

(och därmed högt

markvärde). När beståndet inte

utvecklas i värde per kubikmeter

fi nns anledning att fundera

på avverkning.

Om man inte bryr sig om

att överväga dessa och liknande

förhållanden vid avverkningsbeslut,

så kommer man ändå att

ta ställning, men utan att känna

till konsekvenserna.



Posta till: Cancerfonden, 101 55 Stockholm. Skriv FRISVAR på

kuvertet, så slipper du sätta på frimärke. Du kan även beställa

broschyren på telefon 020-59 59 59, via cancerfonden.se eller

genom att skicka e-post till info@cancerfonden.se

VS

VI SKOGSÄGARE 4/09


Miljontals gröna

jobb finns i skogen

Skogen kan vara en

motkraft till den

ekonomiska krisen.

Enligt beräkningar från FNorganet

FAO är det möjligt att

skapa 10 miljoner gröna jobb.

– Eftersom skog och träd är

viktiga för inlagring av koldioxid

(kolsänkor) kan investeringar

i hållbar skogsvård också

vara viktiga för arbetet med

klimatförändringarna, framhåller

Jan Heino, chef för FAO:s

avdelning för skogsfrågor.

FAO konstaterar att satsningar

på skogssektorn ingår i de

ekonomiska stimulanspaketen

hos ett antal länder, däribland

USA och Sydkorea. Plantering

och restaurering av skog är

också en viktig del av Indiens

jobbgarantiprogram på landsbygden,

men det finns utrymme

att göra mycket mer.

Bättre ersättning

för eftersök

Ersättningen till dem som söker

upp trafikskadat vilt kommer

att bli bättre.

Regeringen har också höjt

kraven på bilister att anmäla

om ett djur blir påkört. Förslaget

innebär att den som kör på

ett djur måste anmäla det till

polisen oavsett om man uppfattar

att djuret skadas eller inte.

Förändringarna träder i kraft

den 1 januari 2010. Ersättningen

för eftersök av rovdjur blir

1 900 kronor, för älg och vildsvin

700 kronor och övriga djur

400 kronor.

En doft av den rödlistade världen

Dofter i form av feromoner används

för att fånga in granbarkborrar.

Metoden kan också användas

i ”fredligare” syften.

Forskare vid SLU i Alnarp,

Lunds universitet och Högskolan

i Gävle kartlägger rödlistade

insekter. Läderbaggens (Osmo-

Jan Heino är

skogsdirektör

på FAO.

– Samtidigt kan förbättrad

skogsvård och ökad skogsplantering

kraftigt minska den omfattande

avskogningen, som

dokumenterats i många länder.

Detta skulle minska koldioxidutsläppen

och potentiellt ha

större positiva effekter på klimatförändringarna

än något

annat initiativ som hittills föreslagits

eller övervägts av världens

ledare, säger Jan Heino.

Tips. En längre intervju med Jan

Heino fanns i Vi Skogsägare nr

2-09. Den och andra tidningar

kan läsas på www.atl.nu/skog/

viskogsagare.jsp

Många väljer

dubbel certifiering

Efter att Södra öppnat för möjligheten

till FSC-certifiering

väljer många en dubbel certifiering,

både FSC och PEFC.

– Det är glädjande att intresset

för dubbelcertifiering är

stort. På varje skogsbruksområde

är det ett hundratal

intresseanmälningar, säger

Södras skogsdirektör, Urban

Eriksson.

Dubbelcertifierade medlemmar

får från den 1 juli 2009 en

premie på 20 kronor per kubikmeter

fub (fast mått under bark)

på den rundved de levererar.

derma eremita) feromon har

identifierats och har visat sig

vara ett ganska bra komplement

till andra inventeringsmetoder.

Nackdelen med metoden är

att varje insektsart har sina

egna feromoner som måste

identifieras och utprovas.

Bli rik på din skog

www.kraftsamlingskog.lrf.se


Dra av:









Dra av:



Avsedd för mätning av fukthalten i trä- Fukthaltsmätare för flis avsedd för mätpellets,

brännved och annat trämaterial. ning av fukthalten i flis av olika slag.

För mätning tas, med motorsåg, en lämp- Den lämpar sig både för torrt flis, som

lig mängd provmaterial från massivt trä. används i små brännare, och för fuktigt,

Mätaren kan även användas för mätning av avverkningsrester hugget flis, som

av fukthalten i vanligt sågspån.

Ord.pris:

används i stora pannor.

Mätaren visar provets

Mätaren visar provets

vattenhalt i viktprocent. vattenhalt i viktprocent.

Läs mer om fuktighetsmätarna på sidorna 123 i katalog nr 60.




Tvåfärgad (silver/svart). 170 g/m² polyester.

Kraftiga öljetter i plast på cc 100 cm.

Stl: 2,9 x 2,9 m. _____________ 119:-

Stl: 2,9 x 4,9 m. _____________ 143:-

Stl: 3,4 x 5,9 m. _____________ 199:-

Stl: 3,4 x 7,4 m. _____________ 236:-

Stl: 3,4 x 8,9 m. _____________ 303:-

Stl: 4,4 x 8,9 m. _____________ 348:-

Stl: 5,9 x 9,9 m. _____________ 476:-

Läs mer på www.nordpost.se



Ventilerad vedsäck i mycket robust och

tåligt utförande. 4 st stropphandtag i

toppen. UV-beständig. Max 1 ton.

Standard. Med 4 stropphandtag

även i botten.


Öppningsbar botten ________179:-

Läs mer på sid 157 i katalog nr 60.

Ord.pris:




Att förflytta spakreglaget från griplastaren

till traktorn är ett tungt, krångligt och

riskfyllt moment, som årligen orsakar

många skador. Lyfthjälpen flyttar mycket

enkelt det tunga spakreglaget mellan

griplastarkranen och traktorn

med hjälp av en teleskopoch

vinschkonstruktion.

Läs mer på sidan 164 i katalog nr 60.


Dra av:







UV-beständiga 12 månader.

Säljes i fp med 100 st.

40 liter. Stl: 50x80 cm. ___ O.pris: 275:-

60 liter. Stl: 60x80 cm. ___ O.pris: 300:-

80 liter. Stl: 60x100 cm. __ O.pris: 340:-

Läs mer på sid 157 i katalog nr 60.







ViS4

VI SKOGSÄGARE 4/09 31

NYHETER


MARKNAD

Marknad med motsägelser

Marknaden för sågade

trävaror är något av

ett mysterium, eller

i varje fall full av motsägelser.

– Jag har hållit på med analyser

i 40 år och aldrig varit med

om något liknande, konstaterar

Lars-Göran Olsson på konsultföretaget

Woodstat.

Han illustrerar utvecklingen

med de tre diagrammen här

intill. Diagram 1 ger en bild av

marknaden för sågade trävaror

i EU. Det visar volymen färdigställt

byggande av allt från vägar

och sjukhus till broar och

småhus.

I januari förra året börjar

kurvan falla tvärt.

DET FINNS egentligen inga

tecken på att den vänder, tvärtom

hotar en fördröjande negativ

effekt av att projekteringen

av kommande byggen är mycket

låg.

Delvis vägs det upp av renovering

och tillbyggnad där

minskningen inte alls är lika

stor som för nybyggandet.

Diagram 2 är en bekräftelse

på att byggandet går ner.

Kurvan, som går rakt ner i

källaren, visar hur mycket virke

Europas stora importländer köper

varje månad från Europas

stora exportländer.

Det ligger mycket dramatik

bakom kurvan.

32

1. Byggprojekt i EU

2005=index 100

112

108

104

100

96

92

2003 2005 2007 2009

Lars Göran

Olsson följer

de märkliga

turerna på

marknaden.

För Ryssland handlar det om

ett exportfall från 300 000 till

100 000 kubikmeter.

DE BALTISKA länderna har

halverat Europaexporten jämfört

med toppen för något år

sedan. För Finland har volymen

fallit från cirka 300 000

kubikmeter per månad till cirka

150 000 kubikmeter per

månad. För Sverige däremot

(som är klart dominerande när

det gäller exporten inom Europa)

är det en ganska marginell

nedgång på omkring 15

procent. Sammantaget betyder

det att flödet av trävaror till

Europa minskat mer än byggandet

och gett ett efterfrågeöverskott

på trävaror.

Eftersom den totala marknaden

minskat betyder det att

2. Europeisk import

(1000-tal kubikmeter)

1800

1600

1400

1200

1000

2003 2005 2007 2009

svenska sågverk tagit marknadsandelar.

Diagram 3 ger en del av förklaringen.

Det visar orderingången

till de tyska pappersbruken.

När pappersvolymerna faller

betyder det minskad efterfrågan

på massaved. Då sjunker

aktiviteten i skogen och eftersom

en avverkning både ger

massaved och sågtimmer drabbas

sågverken av mindre råvara.

RESULTATET av det här är

den något märkliga situationen

att byggandet och förbrukningen

av trävaror går ner.

Likväl är det bra efterfrågan

på sågtimmer med stigande råvarupriser.

– Det är ett samband som

rimmar illa med skolboken,

konstaterar Lars-Göran Olsson.

En anledning är alltså att inbromsningen

för massabruken

indirekt drabbar råvaran till

sågverken.

En annan bidragande orsak

är att många, liksom Södra, nu

Skogsbranschen på väg förändras

Antalet företagsaffärer

inom skogen har rasat.

PricewaterhouseCoopers, som

arbetar med analyser och företagsredovisning,

har kartlagt

de strukturella affärerna som

innebär att företag köps upp

och går samman.

Det här är värdet av affärerna i

miljarder dollar:

2003 11,4

2004 18,5 (+63 %)

2005 21,0* (+13 %)

2006 25,7 (+23 %)

2007 27,6 (+7 %)

2008 21,3 (-23 %)

* Uppgifterna bortser från Koch

Industries (USA) förvärv av

Georgia-Pacific för 22 miljarder

dollar.

Det här avspeglar sig i att

antalet affärer blivit färre:

2003 224 stycken

2004 254 (+13 %)

2005 295*(+16 %)

2006 280 (-5 %)

2007 370 (+32%)

2008 349 (-6 %)

Enligt analysen beror det

inte på att behovet av strukturaffärer

minskat.

Orsaken antas i stället vara

ett kärvare ekonomiskt klimat

med finansieringsproblem.

– Många företag inom skogs-,

pappers- och förpackningsindustrin

står inför svårare marknadsvillkor

än någonsin tidigare.

Under 2009 måste många

företag genomgå smärtsamma

men nödvändiga förändringar

på grund av den ekonomiska

oron. Om ett par år kommer

branschen sannolikt att se

mycket annorlunda ut jämfört

med i dag, säger Bo Lagerström,

ansvarig för skogs-

och pappersindustrin inom

PricewaterhouseCoopers i Sverige.

3. Orderläget för tyska

pappersbruk 2005=index 100

115

105

95

85

75

2003 2005 2007 2009

Källa: Woodstat

har slut på lagret av Gudruntimmer.

ETT SMÖRJMEDEL för att få

fram timmer är att flisa massaveden

till energi. Det är bland

annat på gång i Österrike.

Både den finska och österrikiska

sågverksproduktionen

har gått ner omkring 30 procent

första halvåret. Raset i den

ryska exporten av sågtimmer

till Finland och baltstaterna har

naturligtvis också hållit tillbaka

produktionen.

MITT I DET HÄR har Sverige

klarat sig relativt bra.

En förklaring är den svaga

valutan som ger draghjälp åt

både massa och trävaror.

En annan förklaring är ökad

export till Nordafrika där

Egypten, Marocko, Algeriet

och Tunisien bygger mycket till

en ung växande befolkning och

ekonomin går relativt bra.

Men frånsett Nordafrika

finns inte många tecken på att

marknaden i sig börjar vända

uppåt, även om Sverige har relativa

fördelar.

Ökad efterfrågan

på virke igen

Det ekonomiska resultatet för

Mellanskog hänger nära samman

med virkesvolymerna.

Under årets första fyra månader

sjönk virkesvolymen med

9 procent och resultatet efter

finansnetto föll från 30 till 11

miljoner kronor.

Fallet motades av ett antal

besparingar och en försiktig

ekonomisk förvaltning som resulterade

i ett positivt finansnetto.

– Nu har den negativa pristrenden

brutits och efterfrågan

på virke ökar igen, konstaterar

vd Lars Gabrielssson.

VI SKOGSÄGARE 4/09


Fortsatt uppåt

för mjukpapper

Under första halvåret blev rörelseresultatet

för SCA 4,5

miljarder kronor. Det är ungefär

i nivå med förra året.

Andra kvartalet blev betydligt

bättre än det första, vilket

tyder på att utvecklingen går åt

rätt håll.

Mjukpappersverksamheten

förbättrade nettoomsättningen

under andra kvartalet med 14

procent jämfört med samma

period föregående

år och

rörelseresultatetförbättrades

med 76

procent.

Personliga

hygienprodukter

ökade

försäljningen

Hygienprodukter

säljer bra.

Foto: SCA

under andra kvartalet med 17

procent jämfört med samma

period föregående år.

Förpackningsverksamheten

i Europa försvagades däremot

ytterligare under andra kvartalet.

Många hyllmeter

När Ikea lägger ut en beställning

handlar det om rejäla volymer.

Tidigare i somras fick

SCA kontrakt på att göra minst

en miljon Gorm-hyllor om året.

Det betyder också mer att göra

för samarbetspartnern Träteam

i Kramfors som investerar

35 miljoner kronor i en ny

produktionslinje för hyllorna.

Bollsta växer

SCA har lämnat in en ansökan

till Kramfors kommun om

ändring i detaljplanen vid Bollsta

sågverk. Bolaget har för avsikt

att öka produktionskapaciteten.

Den årliga produktionen

ska stiga från 500 000 till

700 000 kubikmeter.

Boom för pellets

Marknaden för pellets fortsätter

att öka. Pir (Pelletsindustrins

Riksförbund) räknar

med att Sveriges förbrukning i

år blir 2,1 miljoner ton.

Det är mer än tre gånger så

mycket som år 2000.

Villamarknaden, som utgör

en mindre del, har på samma

tid nästan tiodubblats till

750 000 ton.

Tuff utmaning

för Setras nye vd

Första halvåret slutade i ett rekordstort minus

för Setra. Koncernens nye vd, Börje Bengtsson,

analyserar företaget och funderar på hur skutan

kan vändas. Av Pär Fornling

Efter en dramatisk förändring

av styrelsen (där bara Mellanskogs

vd Lars Gabrielsson omvaldes)

ersattes vd Kent Torwald

av Börje Bengtsson.

Han tillträdde i juni månad

och nödgades ganska omgående

presentera ett halvårsbokslut

på minus 340 miljoner

kronor.

En del av det är engångskostnader

för nedläggningen av

sågverk. När de skalats av blev

det likväl ett minus på en kvarts

miljard kronor (-256 mkr).

Bland alla röda siffror finns

ändå en positiv trend genom att

rörelsens förluster var betydligt

lägre i slutet av perioden, jämfört

med början av året. Årsomsättningen

är knappa fem

miljarder kronor, vilket gör det

till landets största träindustriföretag.

Vägen av tillväxt genom fusioner

och sammanslagningar

har kantats av problem.

Är det något kulturellt problem

i företaget, eller vad beror

de långvariga problemen

på?

– Genom att läsa siffrorna är

det en reflexion man kan göra,

men riktigt vad det beror på är

för tidigt att säga något om.

Efter en dyster start på

året genererar Södra åter

vinst.

– Det vi internt benämnt den

sista stora rean är nu över. Vi

ser bättre priser över lag under

det andra halvåret även om

slutmarknaden för våra produkter

fortsatt har det kämpigt,

säger vd Leif Brodén.

När golvet på marknaden

öppnade sig blev motdraget att

Först vill jag analysera företaget

närmre.

Berätta kort om din bakgrund?

– Jag är 61 år och har hunnit

få en ganska bred erfarenhet

från olika branscher, senast var

jag vice vd för Mekonomen. Jag

valdes in i Setras styrelse i

april. Trävarundustin är ny för

mig, men en viss inblick i

skogsbruket har jag genom min

hustru Agneta, som äger en

skogsfastighet utanför Karlstad.

Är det en fördel att komma

utifrån?

– Min erfarenhet från att arbeta

med omstrukturering är

att frågorna är ganska likartade

oavsett verksamhet. Men visst

kan det vara bra att någon med

friska ögon ställer de där lite

dumma frågorna om varför

man gör på det ena eller andra

viset. Inom varje bransch är det

lätt att bli hemmablind och

fortsätta som man alltid gjort.

Setra har lagt ner Färila och

Lövholmens sågverk, behövs

det fler drastiska åtgärder?

– Med nuvarande efterfrågenivå

behövs inga fler struktur-

Nu ljusnar det – rean är slut

dra ner produktionen. Men nu

snurrar hjulen igen, även på

massabruken Tofte och Fålla i

Norge, som haft långa produktionsstopp.

Totalt har koncernen producerat

15 procent mindre än ett

normalår under perioden.

Resultatet för halvåret, efter

finansiella poster, blev 21 miljoner

kronor (519). Trots flera

investeringar och köp steg soliditeten

från 56 till 59 procent.

– Jag tycker

om utmaningar,

säger vd Börje

Bengtsson.

grepp. Vi hoppas i stället att

öka produktionen.

Finns det sådana tecken?

– Priserna och efterfrågan

har gått upp lite grand, om än

från en låg nivå. Det är tungt

för oss, men ljusare än för två

månader sedan.

Ägarna, LRF och Mellanskog,

har skjutit till nära 500

miljoner kronor, vad ska

pengarna användas till?

– För att fylla i de hål som

finns. Vi har gjort dramatiska

förluster och pengarna ska i

första hand användas för att

återställa kapitalet och få en

sund balansräkning.

Räcker pengarna?

– Finansiellt har vi situationen

under kontroll, men vi

måste bli ett bättre och lönsammare

företag.

Vad tror du allmänt om

framtiden för skog och trä?

– Jag är fullständigt övertygad

om att det ser ljust ut för trä

som råvara. Det är ett miljövänligt

material som blir allt mer

efterfrågat.

Trähotell byggs i Kina

Trähustillverkaren Derome

har fått en order på åtta stora

trähus till ett hotell i Kina.

– Vi gör stora anpassningar

från vår normala konstruktions-

och produktionsteknik

för de svenska och europeiska

marknaderna. Stilen omfattar

såväl stora synliga bjälkar som

tunga trädekorationer utvändigt,

berättar exportchef Per-

Åke Lundin.

Ordern är värd 20 miljoner

kronor.

VI SKOGSÄGARE 4/09 33


MARKNAD

Svenskt

lövträ ska

lyfta Gapro

Gapro växer i ett rasande tempo. Ett av målen

är att hitta ny användning för svenskt lövträ.

Ek, ask, björk och al är på väg att ersätta en del

av importen. Text & foto: Pär Fornling

Veckorna innan vi

träffar vd Håkan

Svensson har Gapro

köpt tre företag:

Nordingrå trä,

några mil från Kramfors.

Företaget svarvar

stolpar och liknande

detaljer i

furu.

Bju i småländska

Rottne som gör

limfogskivor.

Vikan Trälast i

Norge som tillverkar

lister och har bra kanaler

till bygghandeln.

Och sådär har det

hållit på.

Gapro, som ingår i

Södra, har de senaste

fyra åren gjort ett

företagsköp i kvartalet.

OMSÄTTNINGEN börjar

när ma sig en miljard kronor

och i den här branschen finns

uppenbara storleksfördelar.

Att hyvla lister och paneler

behöver i och för sig inte vara

så komplicerat. Utmaningen är

att få ut varorna till byggmarknaderna,

som både kräver snabb

service och ett väldigt sortiment.

En stor del av handeln

kontrolleras av en handfull jättar

som är svåra att serva för en

liten tillverkare.

– Om Bauhaus eller Beijer

Bygg kör en kampanj vill de ha

produkterna i alla varuhus

samtidigt. Många mindre familjeföretag

tycker det är tufft

34

Till nyheterna hör

färgade golv.

Traditionellt finns

nästan bara furupanel.

Nu kommer

asp och flera andra

träslag.

och i flera fall blir vi

kontaktade av företag

som av olika skäl vill

att vi går in som ägare,

berättar Håkan

Svensson.

Vi står i det väldiga

centrallagret i Ronneby.

Truckarna ilar

runt bland furugolv,

målat furufoder omålat

furufoder, 15 millimeters

kvartsstav av

ek, kvartsstav furu...

och alla andra varianter

av totalt tusen

olika produkter som

hålls i lager!

Och fler blir det.

För att öka andelen

svensk råvara krävs

både nya produkter

och nytt tänkande.

UTMANINGEN ÄR att använda

hela stocken.

– Att såga itu en ek och

plocka ut filéerna klarar alla.

Men för att få ekonomi måste

vi också få användning för

mittstocken och de kvistiga delarna,

säger Håkan Svensson.

Det han kallar filéerna är de

kvistfria ytterbrädorna som alltid

kan få avsättning till lister.

Håkan Svensson plockar

fram en ekbräda, med rundade

kanter, som faktiskt är en historisk

milstolpe för svensk lövskog.

– Det här är ett försök med

trallvirke av ek. Vi gjorde en

provsågning på 20 000 löpmeter.

Det gick åt i ett nafs,

berättar han entusiastiskt.

Håkan Svensson i Gapros jättelika lager. Han är kemiingenjören som

kom till skogen via verkstadsindustrin och silikonbranschen, med allt

från tätningsmassa till bröstimplantat. Nu är det hyvlat trä som gäller.

De kvistiga, men släta brädorna,

kostar ungefär som sibirisk

lärk i bygghandeln (knappa

40 kronor löpmetern) och är ett

alternativ till både lärk och

exotiska träslag.

PÅ VÄGGEN i korridoren

finns prov på andra banbrytande

produkter. Det är paneler

i ek, björk, asp, al och ask.

Till hösten lanseras massiva

trägolv i samma träslag.

Kvistarna ger, med ett positivt

synsätt, extra liv åt träytan.

Och det är definitivt positivt för

plånboken...

– Tack vare en och annan

kvist kanske panelen kostar 300

kronor kvadratmetern i bygghandeln,

medan en kvistfri

variant skulle kosta 1 000 kronor.

Färgade golv och fingerskarvade

produkter (där kvistarna

kapas bort) är andra möjligheter

på samma tema.

Men det gäller att få med

konsumenterna på tåget. I

Skandinavien går träytorna

kräftgång till förmån för gips

och andra skivor.

RIKTIGT ILLA HAR det gått

för bokens popularitet. Lite

tillspetsat uttryckt efterfrågas

bok bara av landstingen och

folktandvården.

VI SKOGSÄGARE 4/09


Men den stora utmaningen är

björken.

Nya efterfrågade produkter

av björk skulle ge draghjälp åt

mycket lövskog.

– Lyckas vi ta tillvara björken

i skogsbruket kommer också al

och andra träslag i samma avverkning,

konstaterar Håkan

Svensson.

En annan utmaning för fältarbetet

är att få fram långa

stockar.

– Skogsbruket har en resa att

göra som tar några år. Men vi

är på gång och redan nu anpassas

prislistorna med bättre betalning

för långa stockar, säger

Håkan Svensson.

VI SKOGSÄGARE 4/09

DEN SVENSKA råvaran kom

extra mycket i fokus genom

Wernerträ, som är landets

största lövsågverk. Det köptes

av Gapro i början av året och

omedelbart började en åtgärdsplan

för att lyfta företaget.

– Nu måste vi öka volymerna

och komma upp i tvåskift för

att få lönsamhet, konstaterar

Håkan Svensson.

Utöver egna produkter (lister,

paneler, golv och limfog) riktar

man in sig mot snickeriindustrin

och kökstillverkare.

Det finns också en beredskap

att börja såga löv på Södras såg

i Traryd.

Likväl kommer importen att

fortsätta och det handlar inte

om några jättevolymer som i sig

förändrar svenskt lövskogsbruk

(100 000 kubikmeter är mycket

i de här sammanhangen).

– Jag hoppas ändå vi kan

visa vägen och bidra till att

bryta en negativ trend för

svenskt löv, säger Håkan Svensson.

OCH KÖPEN AV företag

fortsätter.

Marknaden är fortfarande

fragmentiserad med många

små tillverkare. Ofta kan kostnaderna

minskas med 20–25

procent när det lilla företaget

går in i den stora koncernen.

Ett sätt att utnyttja mer av stocken

är att kapa bort de dåliga bitarna

och fingerskarva resten. Efter al,

furu och asp testar Gapro med

björk. Ek och ask antas däremot

vara för hårda träslag.

Efter Norge och Danmark är

det närmast Tyskland som lockar.

35


MARKNAD

Volvo väljer trä

– Trä är ett ärligt

material

och ger känslan

av äkthet.

Det förstärker

vår image och

vårt skandinaviskadesignarv.

Det framhåller

Anders

Bergström på

Volvo Personvagnar.

36

Mer trä i inredningen.

Han talar om en ”naturlig

trätrend.

– Människor i dag längtar

efter det äkta, vilket inte bara

gäller bilindustrin.

– Trä är på väg tillbaka som

material även för tekniska prylar

som tv-apparater och mobiltelefoner.

För Volvos del finns två ”naturliga”

trädekorer, Nordic

Light Oak och Modern Wood.

Och i konceptbilen Volvo

S60 är dörrarnas övre del utförda

i ljust björkträ.

– Jag tror på en framtida utveckling

med ännu fler skandinaviska

träslag i våra bilar. Jag

ser framför mig dekorer i ljusa

träslag som alm och ask, säger

Anders Bergström.

Södra köper Trivselhus

Med en välfylld kassa har

Södra passat på att göra

ett antal affärer när det

nu är rea på företag.

Föreningen är på väg tillbaks

som småhustillverkare genom

att köpa Trivselhus. Företaget

ingår tillsammans med sågverken

inom Rörvik i Johan

Hansens ekonomiskt pressade

Ittur-koncern.

En förutsättning för att ”principöverenskommelsen”

ska

kunna fullföljas är att Ittur klarar

sig undan konkurs.

Trivselhus tillhör de största

hustillverkarna i landet med en

marknadsandel kring 6 procent,

störst är Älvsbyhus med

något större andel av marknaden.

– Trivselhus är ett fint företag

och ett starkt varumärke. Vi är

glada att få möjligheten att äga

och fortsatt utveckla detta fina

företag, säger Leif Brodén, vd

och koncernchef i Södra.

Affären beräknas kunna genomföras

under tredje kvartalet

2009.

På 40-talet köpte Södra Hultfredshus

som under glansdagarna

tillverkade 2 000 hus om

året. Det såldes under föreningens

krisår och är numera nedlagt.

DESSUTOM har Södra köpt

Rörviks tryckimpregnering i

Åstorp, med tillstånd att behandla

150 000 kubikmeter

virke om året.

I första hand kommer anläggningen

att användas för

virke från Södras sågverk i Traryd.

Inte minst ser Peter Nilsson,

vd för Södra Timber, att affären

Föreningen som har brutet

räkenskapsår redovisar ett negativt

resultat på -84,1 (63) miljoner

kronor, efter finansnetto.

Vd Bo T Holm förklarar det

svaga resultatet med kraftigt

försämrade priser i sågverksrörelsen,

höga timmer- och

Enligt Skogsstyrelsens årliga

enkätundersökningar om utförda

skogsvårdsåtgärder markbereddes

185 600 hektar och

planterades 168 500 hektar

under 2008.

Det är en ökning med 8 res-

Trähusfabriken

är på väg att

byta ägare.

Foto: Trivselhus

ger nya möjligheter på den

danska marknaden.

EN ANNAN AFFÄR på samma

tema är köpet av den danska

träimportören Tage Peetz.

Företaget har fyra kontor i

Danmark. Till att börja med

går Södra in som delägare,

men har option att köpa resterande

aktier i företaget.

En liknande affär har gjorts

i Nederländerna där Södra Timber

köpt Smartt Timber sales.

Utöver det här har Gapro

gjort flera företagsköp, som

framgår av reportaget på föregående

uppslag i tidningen.

Tillfälligt minus för Norra

Norra Skogsägarna är

beredda på ett år med

minusresultat innan det

åter vänder uppåt.

massavedspriser som kommit

medlemmarna till godo samt

större lagernedskrivningar av

rundvirkeslagret.

Läget för sågverken har förbättras,

men föreningens årsresultat

kommer att belastas av

engångskostnader för förtidspensioneringar

och nedläggningen

av Lycksele sågverk.

Inför verksamhetsåret 2009/

2010 förväntas ekonomin stabiliseras

och verksamheten

bedöms återigen gå med plus.

Markberedning och plantering ökar

pektive 10 procent jämfört med

2007.

Den röjda arealen, mätt på

beståndsnivå, uppgick under

2008 till 369 700 hektar vilket

var oförändrat jämfört med

2007.

Bli rik på din skog

www.kraftsamlingskog.lrf.se

VI SKOGSÄGARE 4/09


Nolltolerans för rotrötan

Sten Geijer är VD och förvaltare

på Brevens Bruk AB. Han

förvaltar 13 400 ha skog söder

om Hjälmaren. Ägarfamiljen

Gripenstedt är inne på femte

generationen, så långsiktig strategi

är en självklarhet för Sten.

Rotrötebekämpning är högt

prioriterad.

Rotröta kan förorsaka rejäla inkomstbortfall

för den enskilde skogsägaren.

Den är en smygande fara som inte syns

förrän träden avverkats. Men för Sten

är rotrötefrågan också en fråga om ansvar

för kommande generationer.

– Under åren 1983-2001 såg näringen

en tydlig ökning av rötfrekvensen i hela

riket. I södra halvan av landet kan den

ha ökat så mycket som trettio procent

under den aktuella perioden.

Det innebär ett större ansvar för mig

som förvaltare. Det är mina åtgärder

idag som avgör vilken sorts skog som

familjen lämnar över till kommande

generationer. Därför prioriterar jag

behandling mot rotröta i både gallring

och slutavverkning.

Frisk skog är mest lönsamt

Det är bra att göra en analys av befintlig

rotröteförekomst på den egna

skogsmarken. Rätt insats kan sedan

göras beroende på hur rötinfekterade

de olika bestånden är. Sten bestämde

sig för att behandla mot rotröta i både

gallring och slutavverkning då det har

visat sig vara mest lönsamt. Forskningen

har också visat att ju friskare

bestånd och ju bördigare skogmark,

desto mer lönsam är behandlingen.

FAKTA: Rotröta







Hela denna sida är en annons från Interagro Skog

cloco.se

Sten Geijer är VD och förvaltare på Brevens bruk.

– Om man tänker bort generationsväxlingarna

finns det också kortsiktigare

skäl att behandla. I värsta fall kan

man förlora upp till 30 000 kronor per

hektar på att inte bekämpa rötan.

”Vi skogsägare har

ett nationellt ansvar.”

Förebyggande behandling är jämförbar

med en försäkring. Den kostar mig

inte mer än markberedningen och jag

vet att jag gjort vad jag kan för att hindra

rötan.

Sten tror att de båda stormarna Gudrun

och Per har förflyttat skogsbrukets

fokus i södra Sverige från regelrätt

skogsbruk

vvv

till upparbetning av vindfällen och

insektsangrepp. I takt med att gallring

och slutavverkning av stående skog nu

återgår till normalläge gäller det att inte

glömma rotrötan.

– Vi skogsägare har också ett

nationellt ansvar. Staten vill öka produktionen

i skogen. Men vi kan inte

öka uttaget i ena ändan och låta rötan

härja fritt i den andra. Dessutom håller

rötfritt virke på att bli en tydlig konkur-

rensfaktor, avslutar Sten. Om jag behandlar

idag, märks det på avräkningen

i morgon.

FAKTA: Preparaten

Interagro Skog AB | Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | info@interagroskog.se


SKOGSGÅRDEN

38

Efter att ha arbetat som motorsågsinstruktör

fördjupar Marianne Eriksson

de skogliga kunskaperna genom distansutbildning

på Växjö universitet.

VI SKOGSÄGARE 4/09


Mariannes nya idéer

testas på släktgården

– Våga tänka i nya banor.

Det tipset ger Marianne Eriksson som driver

släktgården ihop med sin mamma och två

syskon. Av Lena Hedman

Byn Tuvattnet omges av blanka

vatten, skog och det stupbranta

Tjärnafjället. På farstukvisten

till släkthuset dricker

vi rabarbersaft och ser ut över

sommarprakten i den lilla byn

med 14 invånare i norra Jämtland.

– Vi barn har alltid varit aktiva

i skogsbruket med plantering

och annat. När pappa gick

bort 1988 slutade vi med mjölkkor

och fortsatte driva skogsbruket

tillsammans, berättar

Marianne.

Hon och syskonen Anna-

Karin och Ingemar är femte

generationen på gården.

De hjälps åt med skogssysslor

och har precis planterat tillsammans.

Mamma Kerstin har tidigare

varit ansvarig för Norrskogs

kurser och när erbjudandet kom

att ställa upp som demonstrationsgård

kändes det naturligt

att hänga på.

NU ÄR DET en av många

gårdar där besökarna inspireras

till att kraftsamla för ökad

VI SKOGSÄGARE 4/09

tillväxt och lönsamhet i skogsbruket.

– Vi är inte det perfekta stället,

vilket inte heller är tanken.

Demonstrationsgårdarna är

ganska vanliga referensgårdar

där det finns kalkyler för utveckling

av olika bestånd. Där

får man se hur de utvecklas och

påverkas av olika skötselåtgärder,

förklarar Marianne.

I Tuvattnet kan besökarna få

höra om en dikning som Mariannes

farfar gjorde i början av

1920-talet.

– Det var en dyr åtgärd men

ökade tillväxten mycket bra.

Pappa Ante i sin tur byggde

skogsbilvägar, vilket också var

bra investeringar.

Marianne tycker att skogsägare

ska inspirera varandra.

Det gäller både i vidare kretsar,

som kraftsamlingsprojektet,

och tillsammans med delägarna

av släktgården.

ATT DRIVA en gård tillsammans

är utvecklande, men kräver

lite extra av delägarna.

– Vi håller sams och det

Byn Tuvattnet ligger inramad av skog och vatten, tio mil norr om Östersund.

Mamma Kerstin ordnar porträtten

och berättar om de fem generationerna

på gården.

handlar om att få igång rutiner.

Om någon arbetar mer får den

fakturera de andra. Positivt är

också att man får motivera

olika insatser som till exempel

avverkning. Det blir en tydligare

planering, säger Marianne.

Gården är på 600 hektar och

en stor del av skogen är mogen

för avverkning. Oftast brukar

de leja ut avverkningen på

Norrskog.

Att leva bara på skogen går

inte, och syskonen har andra

arbeten. Ingemar har en doktorandtjänst

i laserteknik vid Luleå

universitet.

Anna-Karin jobbar på Jamtli

historieland med djurskötsel.

Och Marianne håller motorsågskurser

för företaget Champs

of logging.

PÅ MERITLISTAN finns

världsmästerskapen i motorsågskörning.

Vid tävlingarna i

USA blev hon trea för några år

sedan.

– I tävlingarna medverkar

både män och kvinnor, och det

handlar om att hantera sågen

säkert och med precision, säger

Marianne.

Hon tror att det kan inspirera

andra kvinnor att gå en kurs

med kvinnlig instruktör.

– Det handlar om riktskär,

brytmån och en bra reträtt. Säkerheten

är viktigast, betonar

Marianne.

HENNES RÅD till andra

skogsägare är att våga tänka i

andra banor.

Lönn, hybridasp

och

glasbjörk. I

Tuvattnet blir

det test av

trädslag som

är ovanliga

långt norrut.

Vårdträdet

är en nordlig

skogsalm

som Mariannes

farfar

planterade.

– Om det är svårt att få gran

att ta sig på ett område, men

björken växer så det knakar –

varför inte satsa på blandskog?

Gran växer dåligt på tallmark,

och kanske ska man i stället

hägna in mindre områden för

att rädda tall från älgskador.

– Vill du spara en fin trollskog

för rekreation så gör det.

Det viktigaste för en skogsägare

är att ha en plan för sin

skog.

PÅ GÅRDEN står ett vackert

vårdträd, en nordlig skogsalm,

som hennes farfar bar ner från

fjällkanten 1930. Almen reser

sig stor och ståtlig och har vårdats

ömt.

Trädintresset har gått i arv.

Marianne är mycket intresserad

av att lära sig mer om

olika trädslag. Hon visar gröna

frodiga plantor av ek, lärk,

glasbjörk, hybridasp och lönn.

Hon tycker det är roligt att

odla och provar gärna olika

trädslag.

– Vi satte lärk i våras tillsammans

med gran. Vi får se hur

lärkträden klarar älg- och sorkskador

och snö. Och nu ska vi

se hur de här andra plantorna

klarar sig i Tuvattnet.

39


NYHETER

Ny ordförande ska

vända kurvan

Herman Sundqvist,skogschef

för Sveaskog

(bilden),

är ny ordförande

för Skogforsk.

– Skogsbruketsprodukti-

40

Foto: Sveaskog

vitetsutveckling har avstannat

och det är mycket allvarligt.

Skogforsks viktigaste fråga just

nu är att bidra till att kurvan

vänder uppåt igen. Då pratar vi

inte bara om avverkning, utan

även om skogsvård, planering

och transporter. Ja, hela kedjan.

Det är viktigt att vända den här

utvecklingen, framhåller han.

Ny vice ordförande är Linda

Hedlund, LRF Skogsägarna.

Herman Sundqvist efterträder

Jan-Åke Lundén, LRF

Skogsägarna.

Från Umeå till Piteå

Nästa år hålls inte Skogsnolia i

trakterna kring Umeå.

Däremot blir det en ny mässa

i Piteå 21–22 maj. Den heter

Nolia Jord och Skog och arrangeras

av Skgosentreprenörerna

(SMF), LRF Norrbotten

och LRF Västerbotten.

– Det känns bra att skogsfolket

kommer att få en mötesplats

även 2010 uppe i Norra Sverige,

att vi sedan kan göra denna

mässa med LRF kommer att

visa att de gröna näringarna

tillsammans är de viktigaste

basnäringarna inte bara för

Norrland utan även för hela

Sverige, säger Ulf Sandström

vd SMF.

Under mässdagarna kommer

skotar-SM att avgöras tillsammans

med en del andra tävlingar.

Effektiva arbetshästar!

AK Höghastighetskross

Krossar allt från RT-flis och pallar,

till rötter och GROT. Lastkännande

inmatningssys tem, ger högsta kvalité

på det krossade materialet. Lätt utbytbart

roster, för olika flisstorlek.

Finns i flera modeller: AK230,

AK430, AK530 och AK 630.

Nu kommer nya trästaden

Regeringen fortsätter att

uppmuntra träbyggande

genom att stödja Trästad

2012 med 5,5 miljoner

kronor.

Projektet är en förstärkning av

och en fortsättning av den nationella

träbyggnadsstrategin,

som under perioden 2005–

2008 verkat för ökat modernt

träbyggande.

DH Flistugg

Effektiv flistugg. Energisnål, servicevänlig

och hög kapacitet. Låg

ljudnivå och riktbar kastfläkt. Finns

i 2 storlekar: DH 608 ”Puma” och

DH 910 “Panter”. Även som bandgående

modell, DH 910 K.

Trästad 2012 är ett samarbete

mellan hittills 16 kommunerna

i Västerbottens, Dalarnas,

Kronobergs och Västra

Götalands län.

– Beslutet betyder att vi nu

har en nationell satsning på att

utveckla byggandet i Sverige så

att även denna sektor kan präglas

av hållbarhet och rationalitet.

Det säger Chris Heister, ordförande

i Trästad 2012, och

Södra hälsade välkommen

ÅRETS SKOGSÄGARTING hölls i Växjö med Södra som värd. Mötet, som är en form av

årlig kraftsamling för skogsägarföreningarna, hade en fot i historien och en i framtiden.

Den historiska biten var en vandring i Gudruns fotstår. På bilden hälsar Södras ordförande Lars-

Eric Åström välkommen framför en rågåker som tidigare var en virkesterminal med Gudrunvirke.

De sista stormvirket är snart sågat, men i skogen dröjer sig spåren kvar. Granbarkborrarna

är någorlunda under kontroll, föryngringarna har gått bra och nu väntar en väldig röjningsinsats

med början nästa år. Tinget blev också avstamp till ett strategiskt arbete inför framtiden, med

sikte på år 2020.

735 M-HD

”Pick & Carry” är en specialmaskin

för timmerhantering.

Extremt stabil. Lastar, transporterar

och staplar snabbt

och smidigt på liten yta.

BILLEBERGA TEL 0418–44 62 70, GÄVLE TEL 026–65 84 70

ett starkt val!

landshövding i Västerbotten.

Nicklas Svensson, chef för

Sveriges Träbyggnadskansli,

kallar det ett historiskt beslut

och framhåller att är det mest

moderna byggsätt som Europa

kan uppvisa i dag.

Det hela syftar till att utveckla

svensk kompetens och teknik,

och på sikt skapa en europeisk

och global marknad för

modern industriell träbyggnadsteknik.

Se våra produkter på:

www.opsystem.se

VI SKOGSÄGARE 4/09


Skogen som kolsänka

DEBATT. Tanken på att betala för skogens

klimatnytta blir minst sagt komplicerad. Det

visar Sune Håkansson i det här debattinlägget.

Möjligheterna att använda skogen

som kolsänka har diskuterats

flitigt i skogsmannakretsar.

Därtill har det funnits förhoppningar

om att skogsägarna

skulle få betalt för att man lät

skogen binda (mer) kol.

STATEN FÖRSÖKER styra

utsläppen av skadliga varor,

och konsumtionen av skadliga

varor. Ett sätt är att ha extra hög

skatt på sådana varor. På motsvarande

sätt subventionerar

staten varor och tjänster, som

man vill öka konsumtionen av.

Teorin säger att skatten på ett

kilo extra utsläpp av koldioxid

skall vara lika stor som den

skada, som det extra utsläppet

gör. Någon sorts värdering

måste därför göras. År 2008

var denna skatt 101 kronor per

kg koldioxid.

Teorin säger också att skatten

skall vara lika hög i alla branscher.

Ett kilo koldioxid från

biltrafi ken gör samma skada

som ett kilo från oljepannan.

Om man gör skada för 101

kronor om man släpper ut ett

kilo koldioxid, gör man rimligen

nytta för 101 kronor om

man tar bort ett kilo koldioxid

från atmosfären. Det är här,

som skogsbrukarna skulle kunna

göra nytta, genom att förändra

skogsbruket.

ANTAG SÅ ATT MAN bestämmer

sig för att skogens påverkan

på koldioxidmängden i

atmosfären skall värderas till

101 kronor per kg koldioxid.

När vi mäter virkesförrådet,

anger vi detta i skogskubikmeter.

Virkesförrådet mäts då

bara som stamdelen ovanför

stubbskäret.

Tar vi hänsyn till grenar och

rötter, måste vi multiplicera med

ungefär 1,4. En ytterligare multiplikation

med 0,4 ger torrsubstansen,

mätt i ton. 49 procent

av torrsubstansen är kol. Ett ton

koldioxid motsvarar, i sin tur,

0,27 ton kol. Därav följer att 1,01

kronor per kg koldioxid motsvarar

nästan exakt 1 000 kronor

per skogskubikmeter.

Om en skogskubikmeter ”extra”

gör nytta för 1 000 kronor,

medan en avverkad kubikmeter

tar bort denna nytta, är en möjlighet

att ge ett bidrag på 1 000

kronor när virkesförrådet ökar

med en kubikmeter, medan

skogsägaren får betala 1 000

kronor per kubikmeter vid avverkningen.

De fl esta beräkningsmodellerna

utgår från

denna princip.

Det ”skogliga” problemet är

att om ett sådant system införs

enbart i Sverige, skulle i princip

alla avverkningar upphöra

under några årtionden, såvida

inte Vår Herre hjälper till.

LIKVÄL ÄR TANKEN att

skogen skall binda mer kol.

Virkesförrådet måste höjas.

Avverkningarna måste sänkas,

till dess man nått det önskade,

högre, virkesförrådet.

Sannolikt är det så att det är

lättast att höja virkesförrådet där

det i dag är lågt. Många av våra

hagmarker torde försvinna, såvida

inga motåtgärder vidtas.

Det fi nns en hel del skrivet

om kolsänkor i skogen. Samtidigt

är två delar av problemen

vid ett eventuellt införande av

ett bidrags- och avgiftssystem

knappast berörda.

Den ena delen gäller påverkan

på virkesmarknaden. Troligen

hamnar inte bidrag-avgifter på

1 000 kronor per skogskubikmeter.

Tanken är likväl att binda mer

kol, och då måste avverkningarna

minska. Vilka effekter ger

detta på de lokala arbetsmarknaderna?

Vilka bidrag-avgifter

behövs för att nå det givna

målet?

Bli rik på din skog

www.kraftsamlingskog.lrf.se

ÄN MINDRE har systemets

praktiska genomförande diskuterats.

Tanken är att en extra

kolbindning skall premieras.

Extra mot vad? Skall det vara

mot fastighetens virkesförråd

vid införandet av det nya systemet,

eller i förhållande till fastighetens

normalbestånd? Om

det är i förhållande till virkesförrådet

vid införandet, så premieras

avverkningar före införandet.

Kalmark är det bästa,

sett från skogsägarens sida...

Med de här exemplen vill jag

visa att ett system med avgifter

och bidrag är synnerligen komplicerat.

Men skogens roll betydande

och angelägen.

Min förhoppning är därför att

de styrande verkligen börjar

planera inför framtiden. Tanken

om att binda mer kol i skogen

är för intressant för att kastas i

papperskorgen. Samtidigt gäller

att det fi nns problem med att

utforma ett fungerande system,

som lockar skogsägarna till att

vidta önskade åtgärder.

Sune Håkansson

Nationalekonom, Blekinge

TRICO ®

Trico är en ny produkt mot vilt-

betning baserad på gamla erfarenheter.

Den kan användas för

behandling av de flesta träd, som

barr, lärk och löv.

Behandlingen kan ske under hela

säsongen och träden behöver ej

ha invintrat.

Trico är en naturlig produkt där

det aktiva ämnet är fårfett.

Praktisk användning, försök och

tester har visat att effekten är

mycket god och långvarig.

För mer information och

beställning av vara, kontakta:

Organox AB, info@organox.se

telefon 070-5818230

Skogsplantor

för alla behov

Höstplantering

– ett bra alternativ!

Vi har plantor för omgående leverans:

Täckrot i augusti-september, barrot i oktober.

Fördelar!


vid försommartorka.


Vi utför också markberedning

och planteringsuppdrag samt

vilt- och insektsbehandlingar.

Hög kvalitet och personlig service

SYDPLANTOR AB tel 0476-620 00

info@sydplantor.se

www.sydplantor.se

- med mer än 20 års erfarenhet

VI SKOGSÄGARE 4/09 41

DEBATT


KULTUR

Skogsbok en storsäljare

Det är inte var dag

en klassisk skogsbok

seglar upp på listan

över de mest sålda

böckerna.

Men i Danmark har

det hänt.

Författaren, Flemming Rune,

verkar själv förvånad över all

uppmärksamhet och att hans

bok under våren och sommaren

tillhört de tio mest sålda i

Danmark.

Det är ett gediget verk i två

tjocka band fyllda med vackra

bilder.

Mellan pärmarna finns historien

om Gripskogen som

också är titeln på verket; ”Gribskov”.

DET HANDLAR OM nästan

6 000 hektar på norra Själland

som författaren själv utnämner

till ”Danmarks nationalskog”.

42

ATL RADISAR

Författaren Flemming Rune bor

själv granne med skogen vars

historia han dokumenterat och

gjort levande.

Vi följer trädens historia,

men framför allt skogens kulturhistoria.

Och det är nog det som gör

boken populär. Från stenåldern

och framåt har människan brukat

och gjort avtryck i skogen,

allt från svedjebruk och träkol

till militära övningar och modernt

skogsbruk.

För skogen var sällan någon

enslig och övergiven plats vare

sig i Danmark eller Sverige.

Den som tittar noga hittar

odlingsrösen, husgrunder, kolbottnar

och andra spår från

skogens folk.

NÄR SOLEN LIGGER lågt

kan man se spåren efter plogens

tusenåriga fåror mellan

träden. Under vikingatiden var

10 procent av Gribskoven röjd

och brukad i någon form, ofta i

långa smala ”högryggsåkrar”.

Genom systematisk plöjning,

då jorden hela tiden vändes åt

samma håll, bildades en ås i

mitten av åkern som var bra

för dräneringen.

Harald Blåtand har för övrigt

en hedersplats i Danmarks historia

för att ha kristnat och

samlat nationen.

– Jag tror inte det berodde på

framgångsrik krigsföring utan

för att han införde plogen från

Tyskland och därmed tredubb-

När du behöver

en motorsåg…

...hitta den på

www.atl.nu/radisar

På www.atl.nu/radisar hittar du entreprenadmaskiner, traktorer,

skogsmaskiner, gårdar, djur och mycket mer.

Du hittar det du är intresserad av att köpa och lite till!

På www.atl.nu/radisar annonserar både privatpersoner och

handlare. Lägger du till tidningen ATL så når du nästan alla!

Gå in på www.atl.nu/radisar och sätt in din annons.

Eller ring vår annonsavdelning 040-601 64 02

lade jordbruksproduktionen,

säger Flemming Rune.

Blåtands avtryck finns kvar i

Gribskoven.

Via en tid då kungliga jakter

dominerade lades så småningom

grunden till dagens moderna

skogsbruk på 1700-

talet.

GRANENS ERA började 100

år senare, då andelen steg från

10 till nästan 50 procent på

1970-talet.

Då fick de danska skogsmännen

nog av återkommande

stormfällningar. Nu är det gran

på en tredjedel av arealen och

kräftgången fortsätter mot

1800-talets nivåer i Gribskoven,

som går in i en ny fas när

den till stora delar är på väg att

förvandlas till nationalpark.

Fleming Rune är seniorforskare

på lantbruksuniversitetet

”Skov o Landskap” som nu blivit

en del av Köpenhamns universitet.

Läs mer på: www.gribskov.net

VI SKOGSÄGARE 4/09


Höjd

tillväxt

prövas

Skogen på ASA

försökspark i Småland

ska växa 50 procent

fortare.

Parken på 1 700 hektar ägs av

Sveaskog och används av lantbruksuniversitetet

för skogliga

försök.

– Utöver att vara effektiva i

den ordinarie skogsskötseln

kommer vi främst att fokusera

på tre tillväxthöjande åtgärdsområden,

bättre skogsplantor,

ökad gödsling och nya trädslag

som hybridlärk och poppel.

Forskare från SLU kommer att

noga följa hur skogen och miljön

svarar på dessa åtgärder,

säger Tomas Lundmark, pro-

Möjligheten att få stöd

till ädellövskog har

breddats.

Tidigare har man kunnat få

stöd till att nyanlägga ädellövskog.

Nu ger Skogsstyrelsen också

bidrag till den som röjer eller

gallrar fram bestånd, även om

blandskogen inte har någon historia

av att vara ädellövskog.

Stöden gäller skogsägare i

Götaland och Svealand. Det

hela är en del av EU:s landsbygdsstöd

och administreras av

Skogsstyrelsen. Nivån på ersättningen

varierar:

Markberedning, stängsling

inklusive stängselmaterial,

plantor och plantering samt

Med gödsling och andra åtgärder

kommer skogen att växa fortare.

fessor och ansvarig för forskningsprogrammet

”Future Forest”

vid SLU i Umeå.

Ann-Britt Eldfast, forskningschef

på Sveaskog, konstaterar

att det krävs försök i landskapsskala

för att utveckla ett

hållbart skogsbruk som producerar

betydligt mer råvara än i

dag.

Ett liknande försök görs på

2 000 hektar i Strömsjöliden tre

mil från Vindeln i Västerbotten.

Lättare få stöd för löv

EU betalar

för mer

bokskog.

planering i fält av röjning och

gallring: Högst 100 procent av

de faktiska kostnaderna.

Röjning och gallring: Högst

60 procent av de faktiska kostnaderna.

Stöd kan beviljas med högst

20 300 kronor per hektar.

Tjänsterna ska köpas, ersättning

ges inte till eget arbete.

Mer information finns hos

Skogsstyrelsen som administrerar

delar av landsbygdsstödet.

Oro för att vildsvinen sprider rotröta

Det finns en oro för att vildsvinens

bökande blottlägger trädens

rötter så att de smittas av

rotröta.

På Skogforsk har Magnus

Thor forskat om rotröta.

Han har diskuterat frågan

med kollegor i sydligare delar

av Europa där man länge haft

vildsvin i stora mängder.

– De ser bara frågande ut. Det

betyder inte att det inte finns fog

för oron, men jag har inte lyckats

hitta några studier i frågan,

så det är ingen som oroat sig på

allvar där det finns vildsvin och

rotröteforskare på samma ställe,

säger han till ATL.

köp Favo

MEDIAHYLLAN.SE

INTRESSANT LÄSNING på

MEDIAHYLLAN.SE

Barnfi lmerna om

Grålle alla vill se!

Grålle är en liten grå traktor och han

är ganska annorlunda från andra

traktorer. Han kan nämligen både

köra av sig själv, höra, se, prata och le.

BOK

Nostalgikänsla för dig

och spänning för barnen!

Läs mer på mediahyllan.se

Namn

Adress

Postadress

Telefon

E-post

Mobil

199:-

Vildsvin

Att jaga vildsvin är både spännande och

svårt. Här får vi som jägare de bästa tipsen

om hur vi ska komma till skott. Vilka vapen

och hundar är bäst lämpade? Hur går

eftersöket till och hur tar du på bästa sätt

hand om bytet efter jakten?

Läs mer på mediahyllan.se

Beställ här eller direkt på www.mediahyllan.se

JA TACK! Jag vill gärna beställa en bok.

(Frakt tillkommer med 39 kr oavsett antal beställningar).

st bok Vildsvin à 199 kr

Art.nr: 20970000

Genom att fylla i e-post och mobilnummer ger jag LRF Media AB

tillstånd att kontakta mig med förmånliga erbjudanden.

Erbjudandet gäller t.o.m. 31 dec 2009 eller så långt lagret räcker, endast

inom Sverige. LRF Media AB lagrar kunduppgifter för att kunna fullgöra

kundrelationer och lämna förmånliga erbjudanden om egna och andras

produkter. För kontroll, rättelse eller anmälan om spärr av personuppgifter

kontakta LRF Media AB, 200 11 Malmö, tel 08-588 365 06.

Mediahyllan.se – Sveriges nya webbshop med tidningar, böcker och fi lmer!

kundservice@mediahyllan.se tel: 08-588 365 06 fax: 040-601 63 57

Frankeras ej

Mediahyllan

betalar portot

Svarspost

205 180 69

200 11 Malmö

VI SKOGSÄGARE 4/09 43

NYHETER


FISKE

Känsla för abborre

Frampå höstkanten går abborren mot djupet.

En metod att fiska den är att drifta med båt

och söka med pimpel nära botten. Ett enkelt

fiske med massor av känsla! Text & foto: Pelle Klippinge

Samtidigt som Ronald hivar

upp en skaplig och mörkrandig

abborre friskar vinden i ordentligt

och fräser upp sjöytan

till vita gäss. Typiskt, nu när

det äntligen börjar nappa.

Båten rullar på vågtopparna

medan årorna skramlar i tullarna

och pimpelasken far ner

på durken så varenda krok åker

ur.

Visst är det lite motigt och

nog tusan känns det att höstkylan

är på väg. Säkert är det

också vädret som dämpar bettet

lite grand eftersom förmiddagen

varit minst sagt trög. Abborren

här i sjön brukar annars

vara villig oavsett förhållanden.

SOM TUR ÄR får vi i alla fall

enstaka borrar ute på djupgrynnan

där bottnen sluttar

upp mot 7–8 meter. Mest småpinnar

men en och annan ”stekare”

hakar också på under

drifterna.

Vi kikar lite på abborrarna

vars vassa ryggfenor har några

mörka fält längst bak. Vi spekulerar

lite om detta och minns

44

jag inte fel sägs det skvallra

om att det blir en lång vinter.

TROTS VINDEN bestämmer

vi oss för ytterligare en vända

och lägger denna gång upp båten

en bra bit från själva grundtoppen.

Startar som vanligt ute

på djupet och driver (driftar) in

mot själva grynnan. Med bara

linan mellan fingrarna rycker

vi sedan pimplarna upp och

ner så lockande vi bara kan. Vi

använder inga spön eller annat,

utan har direktkontakt ner

i vattnet.

Tack vare den stumma linan,

som försvinner ner i djupet utanför

relingskanten, känner

man minsta lilla puff på pimpeln.

Fisket är verkligen spännande

i all sin enkelhet!

RONALD KÄNNER plötsligt

en kraftig stöt. Storabborre eller

gädda kanske?

Spänningen stiger och snart

får vi svar om abbborrarna är

kvar på grundtoppen eller inte.

På ungefär 8 meters djup

känner vi åter de nätta nappen

Även jigg kan fungera. Här Amanda Klippinge med en ”stekare”.

och snabbt som attan singlar

ytterligare några fiskar in över

relingskanten.

De är lite större nu och samtliga

med ryggfenorna härligt

resta i attackläge vilket brukar

signalera att de är på bettet. En

del av dem spottar till och med

upp hel nors och siklöja. Det är

utmärkta beten som vi snabbt

tar hand om och kryddar pimpelkrokarna

med innan nytt

nersläpp.

VÄDRET KLARNAR plötsligt

lite grand samtidigt som

vinden mojnar.

Vi agnar på med ny lövmask

och driftar över jämnbotten

med pimplarna på släp strax

ovan bottnen.

Efter vidare drift ut mot sjöns

mitt landar vi ytterligare

några abborrar. De flesta tycks

stå nära botten på 8–10 meters

djup. De är dock inte riktigt i

stöten eftersom vi bara får ströfiskar.

Ronalds mage kurrar varför

vi bestämmer att göra strandhugg

vid ön för lite fika. Sjön

suger ordentligt så här på höstkanten.

Medan kaffet kokar

rasslar löv ut över sjön i yster

dans tillsammans med några

kanelbruna nattsländor.

Vi sörplar kaffe och överlägger

fortsatt strategi för att komma

till tals med abborren.

DÅ DEN VERKAR stå väldigt

spridd nära botten bestämmer

vi att markera nästa huggplats

vi hittar. Finns det en abborre

borde det finnas fler. Markeringen

gör vi med en enkel

flytmarkör bestående av en

vanlig plastflaska. Den är fäst

till en lång lina med ett sänke i

änden. Vi har några liggande

sedan tidigare i båten och de

underlättar för att exakt kunna

hitta tillbaka. En smart finess

som kan vara guld värd!

Efter fikat driftar vi åter över

sjöns stora ytor. Känner efter

och lirkar med pimpeln nere i

djupet. Efter en stund får vi åter

abborrkontakt. Det drar till i

linan och snabbt bordar vi några

borrar samtidigt som vi direkt

sjösätter markören. När

Hugget kommer direkt i nypan och

sedan är det bara att hala in.

huggen upphör ror vi tillbaka

och angriper huggplatsen på

nytt. Fisket går lite bättre även

om vi kanske inte landar någon

storfångst.

INTRESSANT ÄR att konstatera

det faktum att vi bara får

abborre norr om markören.

Kommer vi det minsta fel om

densamma får vi inte ett endaste

nafs. Abborrarna står

uppenbarligen stilla på en liten

fläck bara. Vi har upplevt detta

fenomen tidigare vilket understryker

att abborrfiske emellanåt

faktiskt kräver högsta

tänkbara precision för att lyckas.

VI SKOGSÄGARE 4/09


Med superlina och förföriskt bete

När det gäller redskap

vill jag poängtera att

det är av vikt att ha

pimplar i lite olika tyngder.

Från de lättaste upp till rejäla

40-grammare för djupa sjöar

och blåsiga dagar.

En pålitlig och väl fungerande

pimpel är exempelvis den

klassiska ”Sommenpimpeln”.

Självklart kombinerat med

lockande rörelser. Har man inga

pimplar kan man prova med en

lite tyngre jigg också. Jigg är en

rörlig ”plastmask” i alla möjliga

former och färger.

Allra viktigast i dessa sam-

VI SKOGSÄGARE 4/09

Doftbeten

finns i olika

färg och

form. Luktar

pest men

fungerar

utmärkt

manhang är nog ändå själva

betet. En krok med lövmask är

allra vassast. Ingen randig borre

i Norden kan motstå detta!

Men också räka eller bitar av

småfisk fungerar.

Är man riktigt lat köper man

konstgjort bete typ luktprepa-

Pimpelspön är egentligen lyx. Härligast

få hugget direkt i nypan!

rerat Gulp i butiken. Det doftar

starkt, ungefär som en riktigt

dansk Havartiost, men fisken

gillar det. Betet finns i flera

olika färger och former och

fungerar så bra att det till och

Mer abborrfiske

på nästa sida

med förbjudits i vissa vatten.

Tunn och stum super- eller

microfiberlina förhöjer upplevelsen

väsentligt i jämförelse

med vanlig nylon.

Skillnaden är enorm och fisket

blir mycket roligare. Minsta

lilla nafs registreras lätt som

en plätt och förvandlas till

omedelbar direktkontakt. Inte

alls som seg nylon som först

måste töja sig, men se upp för

skador i handen.

Även i såpass tunn diameter

som 0,12 mm är den så stark att

den inte bara går att slita av hur

som helst.

45


FISKE

Driftpimpla är spännande och extra trevligt om man är ett gäng

Bottenkontakt ger napp

Att pimpla från båt är en av de mest

okomplicerade sportfiskemetoder man över

huvud taget kan tänka sig redskapsmässigt.

Allt som behövs förutom båt

är lina samt en agnad pimpel.

Vill man lyxa till det kan man

naturligtvis använda ett vanligt

pimpelspö eller kortare

båtspö med rulle.

För någon låter det kanske

som alltför enkelt och simpelt,

utan ”riktig” utrustning och

ingen elektronik, men det är

helt fel. Det hela ligger på ett

annat plan.

Här är det i stället feeling och

fi ness som räknas. Inga linutlösare,

spön eller utväxlade rullar

som helt eller delvis minskar

känslan. Nej, här är det skarp

direktkontakt som gäller där

hugget kommer rätt i nypan.

För den som aldrig provat kan

jag lova ett både annorlunda

och intressant fi ske.

BÄSTA TIDEN för driftpimpel

är september, oktober och

fram till isläggning om man

46

bor i södra Sverige och aningen

tidigare i norr.

Då har vattnet som regel kylts

ner av några frostnätter och

småfi sken lämnat grundbottnarna.

Predatorer som abborre,

gös och gädda följer naturligtvis

efter och fi nns alltid i närheten.

12

Text & foto: Pelle Klippinge

tips för lyckat fiske

Låt båten driva (drifta) mot grynnan.

Pimpeln ska vara nära bottnen.

Markera huggplatserna.

Bästa tiden är höst till isläggning.

Sydliga vindar bäst.

Sök efter tvära stup.

Speja efter småfisk.

Kikare är bra hjälp.

Använd drivankare vid blåst.

Beta med mask, räka eller fiskbit.

Luktbeten är ett effektivt alternativ.

De första platser man ska

söka abborren vid är sjöns djupbranter.

Gärna då riktigt tvära

stup om det fi nns. De tycks dra

till sig småfi sk och abborre

allra bäst. Vet man bara var

dessa är belägna gäller det att

låta båten drifta fram med vindens

hjälp och hålla den agnade

pimpeln någon halvmeter ovan

botten. Detta med bottenkontakt

är för övrigt kolossalt viktigt.

Fiskar man för högt i vattenlagren

missar man abb -

orren.

Andra favoritställen runt

Med stum superlina

och en Sommenpimpel

är man väl rustad.

Superlina (se bilden) ger bäst feeling, men akta fingrarna.

Fiske med tradition

Driftpimpel från båt har

gamla anor. Hur gamla vet

jag inte men sannolikt tillhör

metoden en av våra mer

ursprungliga.

Dragrodd, slantfiske och

angel är andra likvärdiga

”antikviteter” som samtliga är

väl värda att bevara. Ett litet

kulturarv om man så vill som

under rätta förhållanden

fortsatt ger riktigt fina

fångster samtidigt som de är

spännande.

mina hemmasjöar, som är förhållandevis

djupa, är djupgrynnor

som ligger runt 5-metersnivån.

Vidare är andra pålitliga

platser runt uddar samt utanför

öar och sund. Även helt obetydliga

platser, exempelvis en jämn

slätbotten, kan i vissa sjöar

bjuda äventyrliga fi sken. Detta

gäller i synnerhet slättlandssjöar.

Det kan innebära ett tidsödande

sökande men om inget

annat i sjön funkar är det bara

att testa.

ANDRA TIPS SOM i alla tider

praktiserats är att lokalisera

stim med småfisk. Här

gäller det att vara uppmärksam

och en skarp kikare kan vara

god hjälp. Där småfi sken drar

fram och prickar ytan stilla

dagar på sitt karaktäristiska

vis fi nns nämligen alltid abborre

i släptåg. En bättre indikation

än så är svår att få. Rent

operativt gäller det sedan att

hålla båten tätt inpå stimmet.

Abborren fi nns garanterat

under stimmet och bara väntar

på att utmanas med en förföriskt

agnad pimpel.

VI SKOGSÄGARE 4/09


SUCCÉN FORTSÄTTER!

UTE I

BUTIK

NU!

















Beställ succétidningen VILDSVIN här!

Självklart ska jag ha nya tidningen Vildsvin!

Jag betalar 69 kr. Vildsvin bjuder på portot.

Namn

Adress

Postadress

Telefon

Genom att fylla i e-post och mobilnummer nedan ger jag LRF Media AB tillstånd att kontakta mig med förmånliga erbjudanden.

E-post

Mobil

Till kundservice: Mediahyllan

Erbjudandet gäller t o m 2009-12-30 och endast nya prenumeranter inom Sverige. LRF Media AB lagrar kunduppgifter för att kunna

fullgöra kundrelationerna kundrelationer och lämna erbjudanden om egna och andras produkter. För kontroll, rättelse eller anmälan

om spärr av personuppgifter kontakta LRF Media AB, 200 11 Malmö, 08-588 365 93.

TIPS!

BESTÄLL DIREKT!

Telefon:

054-775 25 13

pren@lrfmedia.lrf.se

Glöm inte uppge

kampanjkoden!

eller beställ direkt på www.mediahyllan.se


Skogsmarknaden

För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 eller

Ronny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se

Tel. 0652-366 90 Fax 0652-405 50

E-post hsp@hsp.se www.hsp.se

Väggrindar och skyltar

Bynamnsskyltar Varningsskyltar

Förbudsskyltar Snöstakar

med mera

Direkt från

importören

Pris 8 796:exkl

moms

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE

Välkommen till Combi Trac!

Maskinen för dig som behöver draghjälp under jakt eller

annan transporthjälp i svåra terränger. Den är driftsäker

och stabil där den går fram på sina två drivband och hjul,

utan att skada naturen!

Idag fi nns möjligheten att anpassa maskinen efter just

dina behov och önskemål!

+46 372- 828 88 LJUNGBY

www.combitrac.se

Vi har köpt Combi Trac från Norge och

fl yttat över tillverkningen till Sverige.

wwwTel 0372-828 88

Pris: 5 520 kr +

moms och frakt

Tel: 0653-205 35

kvalitetsprodukter

tillverkade i sverige

VILDSVINSFÄLLA

Sinkabirum Kombi L 112

Typgodkänd av Naturvårdsverket

för fångst av vildsvin,

lo, räv och grävling

Ringåvittj fällkontroll

Pris: 1 320 kr + moms

och frakt


Mer info: www.ideverkstaden.com

Idéverkstad EH Storgatan 29, 916 95 Örträsk 0932-300 33

PELTEC

Enmansågverk och Vedkombi

svärdkap 35cm klyvlängd 55cm

Tillv:Walthers Plåt AB

Svågavägen 43

820 62 BJURÅKER

Snickerimaskiner till specialpris

Pris 20 796:exkl

moms

Pris 3 800:-

exkl moms

Pris 1 116:-

exkl moms

www.

pannlampa.com

VEDPANNA

Molle

45 kW

Miljögodkänd

50 cm.

vedlängd

26.000:inkl

moms

Mollepannan AB

Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs

Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,

fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se

Stöd vårt

arbete för att

rädda skogen

och dess liv!

Bli medlem eller skänk en gåva!

Läs mer på:

www.naturskyddsforeningen.se

Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med

räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.

Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning

för precis justering och god stabilitet på planbordet.

Beställ vår nya

produktkatalog 2009

eller se vår hemsida

DUABs kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, ver-

www.duabhuset.se

tikalfräs, plan- och rikthyvel samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av

aluminium som löper på två geidrar för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck.

Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen. Sågbord,

Plan- och rikthyvel

PT310

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk

Kutterdiameter 70 mm

Varvtal kutter 5 000 rpm

Matningshastighet 7 m/min

fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt & planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjutjärn

och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet.

Kombimaskin C5-260H Såg


Plan & Rikthyvel


Motor 3,0 kW 3-fas 400 V

Motor 2,2 kW 3-fas 400 V Varvtal 4050 rpm


Hyvel bredd 250 mm
 Sågdjup 90° 65 mm


DUAB FM230-L1

kapacitet 1050 m

Spånstos 100 mm

Planhöjd 180 mm


Sågdjup 45° 45 mm


Rikthyvlingsbredd 310 mm Riktbord 1050x250 mm
 Klinga diameter 250 mm


Bordsstorlek 1 040x312 mm Planbord 600x250 mm


Planhyvlingsbredd 305 mm Matningshastighet 8 m/min


Planhyvlingshöjd 200 mm Varvtal kutter 4000 rpm


Vikt 175 kg

Hyvelstål antal 3 st 


Artikelnummer 104030 Kutterdiameter 75 mm


Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås Långhålsborrsbord

Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66 Chuckkapacitet 16 mm

Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00 Bordsstorlek 160x368 mm

Besök Besök oss oss på på internet: internet: http://www.drift-underhall.se

http://www.duabhuset.se

Bordsstorlek 1200x840

(1080) mm


Slaglängd justerbord

1400 mm

Fräs

Varvtal 3500/5500/7000 rpm

Spindel diameter 30 mm

Max verktygsstorlek

diameter 140 mm

Vikt 370 kg Artikelnummer 107678

Specialerbjudande på plan- & rikthyvlar,

spån-sugar, kombimaskiner,div storlekar!

3 /h

Artikelnummer:

107680

DUAB FM300

kapacitet 2 000 m3 /h

Artikelnummer:

107679

EP-702A

kapacitet 3 000 m3 Industrispånsugar av högsta kvalitet

till specialpriser

14.30

Yt-& kantbandputs

/h DUAB MM-2315

Artikelnummer: 100126

DUAB:s kraftiga

oscillerande bandputsmaskin

försedd med ett

kraftigt och långt arbetsbord

i gjutjärn som är höj- och

sänkbart. Motor 400 V 1,5 kW/2 hk

Bandstorlek 152x2515 mm

Artikelnummer 102394

Pris 1 596:exkl

moms

Pris 4 600:exkl

moms

48 VI SKOGSÄGARE 4/09


Älgtrac och

Combitrac

Reservdelar och

service till din maskin

hittar du hos oss.

Komplett reservdelslager.

Snabba leveranser.

Bo Arnesson AB

680 60 SYSSLEBÄCK

070-399 17 00

TEMA

2009

Nr 5

Utgivning

15 okt

Bilar, ATV

& Förädling

Nr 6

Utgivning

10 dec

Utbildning,

Ekonomi

“Svåra träd”?

- som lutar

eller

riskerar att

falla över

byggnader,

ledningar

Ta hjälp av mästaren

MOMENT K1 och - K2

Belastning: 300 kg och 600 kg

Montering: Ett träd, en stolpe

En handvinsch för skogs-

arbete

VÄGGRIND

Teleskopisk väggrind 3,5 - 5,5 m

med 2 st stolpar, låskista som skyddar hänglåset

och reflex. Varmförzinkad. 2450:- (3063:-)

Extra stolpe, används i öppet läge 230:- (288:-)

Jordankare, förankrar stolparna i marken 195:- (244:-)

Ekebygatan 3, 745 37 Enköping frakt tillkommer

tel 0171-27580 fax 0171-34114 www.myrby.eu

Webbutiken:

www.alfera.fi

Alfera

tel. +358-3 6332 228

RH-Pusher

Trädfällriktare

r

1, 3, n

vä r


bu


För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller

Reipal AB

Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84

TROLLE-Lunnare

Med skinn

är du alltid

välklädd

Agne Eriksson AB

www.jimstirling.nu

INGVAR PERSSON AB

Häggbloms

jakt & fritid

Tel 070-340 92 55

Ett svensktillverkat

kedjesågverk för

Dig som vill

vidareförädla

Ditt timmer.

Ring för information.

Tel. 0502-175 40

Fax. 0502-145 21

www.timmersagen.se

info@ipab.se

Nöjda kunder sedan 1990

Behov av hydraulik Växellåda Starkast i skogen Hydraulvinsch

Hydraulpumpar Valmet originalpumpar Gr 2-3

RDM-12 RDM-12 med We-6500 We-7200

Dragkraft 1400/1700/2200 kp

Kranventiler Hydraulpumpar servo/el Gr 2-3

Mekanisk drivning 6500 kp kp

Manuell och radiostyrd

Slang Kranventiler och kopplingar servo/el

Hydraulisk drivning 3600 kp kp Enkel montering på alla kranar

Slang och kopplingar

Traktorväxel med pump

Traktorväxel ex. 70L/540 med PTO pump

4 900:- ex. exkl 70L/540 moms PTO + frakt

4.905:- komplett komplett

Växellåda med upp, nerväxling

eller enbart som vändlåda

till tex sågverk, fläktar, vattenpumpar,

generatorer m.m.

350 mm stor öppen rulle

för bästa grepp

Låg tyngdpunkt ger bästa

stabilitet och fri fri sikt sikt

Vi har även radiostyrningar till

andra vinschar

Beställ

Beställ hydraulkatalogen

upp till 100 kW

Tel 0381-710 10 Fax 0381-711 44

Besök vår butik på nätet

www.weimer.se

Markberedare

MB 650

Medle 248 931 98 Skellefteå

Tel 0910-77 01 05

Fax 0910-77 03 11

www.agneeriksson.se

VI SKOGSÄGARE 4/09 49


SVERIGES ENDA

P-MÄRKTA*

FLISBRÄNNARE

40–80 kW

FLISOMAT med en

påbyggnad 2 700 liter

Stokerbrännare i storlekar

40–80 kW som klarar även

industrifl is upp till 75 mm.

Brännhuvud med rörligt roster

fi nns som tillval för dig som vill

elda spannmål. I en normalvilla

räcker en påfyllning ca

1 månad under vintern med

pellets.

ÅTERFÖRSÄLJARE:

DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070-341 74 59

GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40

HUDIKSVALL Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45

KALMAR FS Effekt värme 0480-47 33 86

KARLSTAD Solbergsgård 070-646 36 64

KUNGÄLV Johnssons El 070-541 63 96

LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41

LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60

MELLERUD Ove Linderholm 0706-85 42 16

MULLSJÖ NT Energi 0392-133 31

RONNEBY Stjärnprodukter 0457-100 00

SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-34 01 97

ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91

ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07

www.energiteknik.net

VETOMAT 500 liter

Villabrännare för max 40 kW som

lämpar sig för alla biobränslen

såsom fl is, spån, briketter, pellets

och torv. I en normalvilla räcker

en påfyllning 5 dygn under vintern

med pellets.

*P-märkningen ställer höga krav på

– Miljö

– Brandsäkerhet

– Tillverkning

– Kvalitetskontroll

– Verkningsgrad

Mer info www.sp.se

– Driftsäkerhet

VÄRMEPÄNNARE

VÄRMECENTRALER 30–640 kW

GENERALAGENT I SVERIGE

NU SVART PÅ VITT!

Årets Fullträff!! Genzo Royal IS-31 o 155 Mhz

5 av 5 möjliga i Jaktjournalens test

Neoprenstövlar

Bästa tänkbara resultat i Jaktmarker

& Fiskevattens test!!

(995:-)..............

Kängor Genzo

bockhuvud av 5

möjliga i JJ

(1995:-)............

Nu795:-

Fr895:-

Astro Till rätt pris!

Skogs, Teleskop o Takfotsantenn

Eftersökslampa Genzo

komplett (1295:-)

595:-

Genzo Foderspridare

Med extra kraftig motor och 12 V drift

* Kraftig spridartallrik i rostfritt stål

* 12 Voltssystem som ger extra lång drifttid

* Digital timerenhet

* 2 spridningar per dygn

* Ställbar utspridningstid

3-59 sekunder.

Box 2 S-791 21 Falun, Sweden

Tel. 023-296 55 Fax. 023-393 23

info@gronytekonsult.se www.gronytekonsult.se

g y

Våra

produkter:

Jaktradio

Genzo

Icommfl.

En bra affär!

HYLTEBRUK – TEL 0345-400 00

www.hylte-lantman.com

JAPANSKA BESKÄRNINGSVERKTYG

GGSVERKTYG

KONSULTVERKSAMHET

UTBILDNING

SILKY S SÅGAR SSÅGAR

KAPAR LÄTT ÄT TT & SLÄTT

Fr1695:-

Vapenskåp Fr2995:-

Skinnryggsäck

Getskinn, trämes

(1995:-).............Fr 995:-

Kikare Max-On

8x42, 10x42

8x56

Peltor SportTac Rätt pris!

Pris 895:inkl

batteri

Marknadspris 1595:- Swingblade jaktkniv

Yrkesfolkets självklara val! (895:-)...................................

Vi reserverar oss för tryckfel o prisjusteringar utom vår kontroll.

Jaktradiospecialisten

HYLTE LANTMÄN

1195:-

2495:-

Åtel- & övervakningskamera

SG-55OV Max-On

Digital med 5,0 MP, 2 GB minne,

IR-blixt, trådfjärrkontroll med LCDdisplay

marknadspris 3495:- ....

2495:-

695:-

Elmia

Monter

nr 698

Tel. 0528–700 00,

kvällar 0528–700 11

www.bjmmaskin.se

Två tidningar

samma sida

www.atl.nu/skog

50 VI SKOGSÄGARE 4/09


Bevaka dina gränser

med

KEBAstolpen

Det är du som sätter gränserna.

När du markerar upp rågångar

eller sätter elstängsel med

Keba-stolpen.

Den tillverkas

i rullformad

galvaniserad

plåt, överdragen

med

stryktålig

plast.

Diameter: 24 mm

Längder: 1500 - 1750 - 2000 mm

Färger: Blå, gul eller röd

Packas: 20 st/förpackning

Ring oss för uppgift om återförsäljare

Box 122, 333 22 Smålandsstenar

Tel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01

www.kebaoutdoor.se

NR 5 2009

TEMA

Bilar,

ATV &

Förädling

Utgivning

15 oktober

Sista bokningsdag 14/9

Sista materialdag 18/9

Kontakta:

Birgit Emilsson

Tel 040-601 64 55

Fax 040-601 64 49

birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se

Ronny Gustavsson

Tel 08-588 367 97

Fax 08-588 369 79

ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se

Svensktillverkade

kvalitetsvagnar för ATV

malwa

360

OXO BISON

4-12x50

www.avestavagnen.se

1099 :-

Ord. pris 2 495:-

Rekylsäkert, vattentätt, gasfyllt.

Belyst rödpunkt i 11 steg.

30 mm tub för ljus och stabilitet.

www.oxo-optik.se

Telefon 0411-399 50

Ecosågen Twin 400

Mobilt eller stationärt enmanssågverk

Inbyggt kantverk

OXO TEXAS 20 RD

Kan monteras på alla a vapen. vapen vapen.

60 mm långt, 115 g.

Rödpunktssikte.

1495 :-

“Quattro”

4 sågklingor

Ny broschyr ute nu!

6WD, hydrostat, axlar med differentialer, 3-cyl diesel,

hydraul midjelås, dubbelkommando, maxlast 3 000 kg

malwa international

Hyssna, tel 0768-43 95 95

info@malwa.se www.malwa.se

NYHET!

Se Video på vår hemsida

www.ecosagen.se

Tillbehör:

Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd

Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm

Tel 0499-102 41 070-244 75 40

BEGAGNADE FYRHJULINGAR

RÄTT PRIS DIREKT - FRI FRAKT INOM SVERIGE

Timmervagn 7 600:- + moms

Även service, delar och tillbehör

Sundsvall: Tel 060-12 55 77 Fax 060-12 55 76

WWW.FRITIDSDEPAN.SE




Bandsågverk

från

51’000:-

(exkl moms)



Kontakta oss för närmsta återförsäljare

på www.lennartsfors.com eller 0573-39200

Naturbruksgymnasiet

Östergötland erbjuder:

Kvalifi cerad Yrkesytbildning - KY

Skogsbruk 40 veckor

Utbildningen ger skogliga kunskaper för yrkesverksamhet,

självverksamhet eller för vidare studier, t ex till

Skogsmästare, Skogstekniker eller Skogsbrukstekniker.

Kursstart 2010-01-11. Ansökan senast 2009-10-15.

Ansökningshandlingar beställas från skolan eller laddas

ned från vår hemsida: www.nbg.nu

För ytterligare information:

Vretagymnasiet,

Stjärnorpsvägen 2, 590 77 VRETA KLOSTER

Telefon: 013-22 79 10

SYV: 011-28 33 36, 013-22 79 12

Hemsida: www.nbg.nu

E-post: vretagymnasiet@lio.se

VI SKOGSÄGARE 4/09 51


Ring oss vid köp av traktorer,

maskiner eller griplastare

Skopor, pallgafflar och kranbommar

säljes till fördelaktiga priser.

Anders Bil & Maskin AB

Tel 0495-202 80, 070-606 12 23

www.anders-bilmaskinab.nu

Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant

För öppna landskap

nu även för uthyrning!

Även lämplig

för sågytor

1 m 3 /min

SNABB - SÄKER - EFFEKTIV

För broschyr

Plan- och släntklippare

- en av marknadens kraftigaste!

Testa

oss!



ko

(slagor 1,9 kg)







fi

a

Band- och slirskydd som tar dig dit du vill!

För omgående leverans!

Helautomatisk Vedhantering !

Ny bred och effektiv

utmatningstransportör

Vedprocessor

Ny knivdesign och nytt

längdregleringssystem

Klarar grövre ved,

rakt kapsnitt, jämn

vedlängd

Lägg långved på inmatningstransportören.

Maskinen sköter resten.

Matar in, kapar, klyver och lastar.

Allt medan du lägger på

ny långved...

och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62

Problem med oljeläckage i

Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda?

Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter?

ORION 288 Tätningsrekonditionerare

tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i

alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.

Ingen demontering krävs!

INTERNOVA SVENSKA AB

Miljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50

Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD Email: info@orionoljor.se

070 39 73 654


JAKTKNIVAR

Helle Harding nr 99.

Bra jaktkniv, rf, blad 10 cm.

Läderslida, skaft i palisander/

masurbjörk/läder.Pris: Pris: 799:- 685:-

Namngravyr på knivbladet

ingår, värde ca 75 60:-

Mycket bra present med mottagarens namn ingraverat på knivbladet.

Andra Helle-, Brusletto-, Eka-, Gerber-, m.fl. knivar.

Begär broschyr och priser. Bilder kan vi skicka per e-mail.

a.k.s.jakt & fritid ab

Revsundsvägen 24 840 50 GÄLLÖ

Tel. 0693-66 20 50, Fax 0693-66 20 51

e-mail: aksjakt.fritid@telia.com

www.aksjaktfritid.nu www.lantbruksnet.se/aksjakt

www.lantbruksnet.se/aksjakt

II

Återförsäljare Sökes!

Vednätsäckar

till EUR pall, 40, 60 L

Prisex: 40 L packlåda

+

1 000 nätsäck 3 200:även

storsäckar

Tel 0410-33 10 55

0708-40 11 33

www.ino-q.se

Ett Sverige

vart tredje år!

Tropikskogarna

försvinner

Visa ditt stöd.

Pg 90 1974-6

Världsnaturfonden WWF

www.wwf.se, 08-624 74 00

Vill du annonsera?

Kontakta

Birgit Emilsson

Tel 040-601 64 55

Fax 040-601 64 49

birgit.emilsson@

lrfmedia.lrf.se

Ronny Gustavsson

Tel 08-588 367 97

Fax 08-588 369 79

ronny.gustavsson@

lrfmedia.lrf.se

52 VI SKOGSÄGARE 4/09


Körkortstagarens bästa tips

Träna riktningen! Tipset

kommer från mottagaren

av det 10 000 :e motorsågskörkortet.

Många fler

förväntas ta kortet efter

nya rabatter från EU.

Av Pär Fornling

En tragisk baksida av att arbeta

i skogen är ett antal dödsfall

och tusentals olyckor varje år.

Oftast är boven i dramat att

motorsågen hanterats ovarsamt.

Ett sätt att öka säkerheten är

att ta motorsågskörkort, genom

projektet Säker skog.

VANLIGAST för privatpersoner

är att gå en studiecirkel.

Det kostar omkring 2 500 kronor

att ta kortet på så sätt.

– Det är väl investerade

pengar, men ändå en påtaglig

kostnad. Därför är det väldigt

roligt att vi nu kan rabattera

korten med hjälp av EU:s landsbygdsprogram,

berättar projektledare

Tomas Gullberg.

Grattis alla

vinnare!

Många läsare av Vi Skogsägare

ägnade början av sommaren

åt att lösa korsord.

Bland brevhögen med lösningar

har vi dragit följande

vinnare.

Juniorkrysset: Dubbel-cd:n

”Absolute music 60” kommer

med posten till:

Mathias Nilsson, Överkalix,

Jesper Magnusson,

Färila och Stina Andersson,

Broby.

Sommarkrysset: Förstapriset,

det vackra glaskonstverket

”orkidé” från Målerås

glasbruk vanns av Kerstin

Strömsmark, Borås.

Konstverket ”röd ros”, också

från Målerås glasbruk, går

till Anders Strandberg, Lycksele.

Följande personer kan se

fram mot trevlig och nyttig

läsning i boken ”Nya tiders

skog”, som är en del av kam-

Tomas Gullberg och Tord Wessman talar säkerhet.

Rabatten är 2 000 kronor och

anslaget räcker till att subventionera

7 000 motorsågskörkort.

– Principen är att först till

kvarn får mala. Möjligheten

gäller inte anställd personal

utan rabatten är inriktad på

självverksamma skogsägare.

Tomas Gullberg räknar nu












































































































































































































































































panjen Kraftsamling skog:

Göran Filipsson, Bottnaryd,

Ingvar Johansson, Möklinta,

Allan Gustavsson, Kil, Anette

Zetterkvist, Årjäng och

Ulrika Öberg, Bjurholm.

Vi gratulerar pristagarna

och lovar att det snart kommer

fler korsord och nya

vinstchanser.







med att antalet körkortsinnehavare

ökar i än högre takt.

UNDER ELMIA Wood uppmärksammades

Tord Wessman

från Gamleby extra eftersom

han erhållit det 10 000:e

körkortet.

Efter 35 år som lärare på naturbruksgymnasiet

är han väl

Bäst klädda bland

50 000 besökare

Ända sedan lodenrockarna

mystiskt försvann (de är ju

outslitliga!) har vi spanat efter

en ny uniform dresskod för

skogsfolket.

Utan resultat. Grön loden har

lösts upp i ett heterogent töcken

av olika kepsar, fleecetröjor

och gymnastikskor (inte graningekängor

utan gymnastikskor!).

Det behövs nog lite modernt

nytänkande och kanske såg vi

ljuset på Elmia Wood.

Det återstår att se om de är

trendsättare, bäst klädda på

hela mässan var i alla fall Anna

Frank och Maria Söderling

från Skogforsk.

Med hjälp av Uppsala stadsteater

hade de sytt upp sina

Svenljunga bästa skola i SM i skog

Årets upplaga av SM i skog,

som arrangeras av Skog och

ungdom, hölls på Svenljunga

naturbruksgymnasium.

Vinnaren i skolklassen, blev

hemmasonen Stefan Nilsson.

Hans skolkamrater gjorde ock-

På de flesta motorsågar finns ett

sikte till hjälp för att fälla i rätt

riktning. På Huskvarna är det en

markering på sågen, medan bågen

fungerar som sikte på Jonsered.

förtrogen med motorsågen.

Tords bästa tips till alla som

använder motorsåg är att träna

på fällriktningen.

– Om man lägger några sekunder

på att vara noggrann med

att ta ut riktningen har man

igen den tiden många gånger

om i senare arbetsmoment. Att

få loss ett fastfällt träd tar massor

av tid och leder dessutom

lätt till olyckor.

– Jag tycker man ska sätta

upp en käpp och träna sig på att

få trädet att träffa den. Det är

både nyttiga och roliga övningar,

säger Tord Wessman.

Bäst klädda bland 50 000 besökare

och utställare; Anna Frank och

Maria Söderling.

fantastiska dräkter som på ett

elegant sätt visualiserar skogsbranschen.

så bra ifrån sig och Svenljunga

Naturbruksgymnasium tog hem

titeln som bästa skola och får

representera Sverige vid EM i

skog 2010.

SM-klassen vanns av Kjell

Valegren från Grythyttan.

VI SKOGSÄGARE 4/09 53

NAMN & NYTT


KRÖNIKAN

Nya utmaningar vid

horisonten, den lilla

bilden visar boken om

Gösta Edström med

hans devis ”Utan kamp

ingen seger”.

”Utan kamp ingen seger”

Jag sitter på terrassen vid

familjens nyrenoverade badhus

och tittar ut över sjön Ämmern.

Storlommarna med sin unge dyker

fridfullt framför mig, som så många

gånger tidigare denna sommar. Det

rena sjövattnet kluckar rogivande mot

stranden. Skogen växer som aldrig

förr, en viss återhämtning är på gång

för vår industri, de näringspolitiska

frågorna går vår väg. Fler och fler,

även utanför våra led, inser att skogen

är en del av lösningen på de globala

klimat- och energifrågorna.


Vad mer kan man begära?

Skogsägarrörelsen har sin givna plats

i Skogssverige så ”business as usual”

borde väl gälla.

Eller?


Kära läsare, vi kan inte slå oss till ro.

Framtiden står alltid och väntar

– även vid en sommarfager sjö i

Östergötland. Vi måste blicka framåt

och på allvar börja fundera över vilka

behov skogsägaren har om drygt ett

decennium, vilka förväntningar och

vilka krav de har på våra skogsägarföreningar.

Om vi inte vågar lyfta

blicken och låta tankarna sväva fritt

i en sådan viktig fråga, är jag helt

övertygad om att vi kommer att

betraktas som förlorare efter 2020.

Därför blev årets Skogsägarting

startskottet för ett förnyelsearbete

inom skogsägarrörelsen.


Vi startar en process där vi

tillsammans formulerar de viktiga

framtidsfrågorna och tillsammans

mejslar fram lösningar för en stark

framtida skogsägarrörelse. Det kan

naturligtvis bli en process som inte

blir alldeles smärtfri – om vi vågar

tänka och tala fritt. Men ”Utan kamp

ingen seger” var ju mottot för skogshövdingen

Gösta Edström, och det

måste vi ta fasta på. På samma sätt

som då ska vi bjuda till och våga ta

ut svängarna och vara redo att möta

framtiden.


Naturligtvis ska vi inte kasta ut

barnet med badvattnet. Samverkan

kommer även i framtiden att vara en

grundbult. Vår historia ska hållas

levande och vara ett givet stöd för

vårt sätt att verka. Dock kommer

förändringens tidevarv att bli en

utmaning såväl för oss som för

samhället i stort.


Och frågorna är många. Framtidens

mötesplats – via nätet eller fysiskt

möte ute på skogsgården? Vilken roll

ska skogsbruksområdena få? Hur görs

virkesaffärerna upp? I dag kan man

säkra valutor, bönderna kan terminssäkra

framtida skördar, kommer vi

låsa fast ett förväntansvärde på våra

produkter?

Svaren kommer naturligtvis att

skifta, men en sak kan vi vara säkra

på. Morgondagens skogsägare ska

känna sig hemma i vår rörelse.

Välkommen till framtiden.

Christer Segerstéen

Ordförande LRF Skogsägarna

54 VI SKOGSÄGARE 4/09


Fabrik: E-mail: info@forsmw.com

www.forsmw.com

FARMA Nyheter

FARMA NORDEN AB

Information försäljning:

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.

Göran Carlsson 0224-774 40.

Teknisk support

och reservdelar:

011-165 770.

Nyheter från AS FORS MW

CT 8,5–12 4 WD CT 6,3–10

FARMA Generation 2

Första steget i FARMA Generation 2 premiärvisades på ELMIA WOOD i juni. FARMA Generation 2 innebär en uppgradering

såväl produkt som designmässigt men innebär också en vidareutveckling av varumärket inom nya verksamhetsgrenar.

På plats under mässan fanns tre nya kranar under beteckningarna C 8,5, C 6,3 samt C 5,3. Prisvärt och genomarbetat är ord

som beskriver de nya kranarna. Gemensamt för kranarna är att de bygger på ett nytt armsystem med länksystem mellan

lyft och vipparm. Genom kranarnas design bjuder de på den allra bästa av närområdesegenskaper, en jämnare gång samt

en vipparm som är jämnstark utmed arbetsområdet.

De nya kranmodellerna går att få tillsammans med en rad av våra vagnsstorlekar

Teleskopcylinder

och hydraulslangar

ligger väl skyddade

på kranens ovansida.

De nya kranarna har försetts med ett armsystem utrustade med ett länksystem

mellan lyftarm och vipparm som ger kranarna en bättre arbetsgeometri,

starkare i närområdet samt mjukare rörelse.

För vidare information,

se vår nya hemsida www.forsmw.com.

Genom kranens

design skyddas

vipparmens

hydraulrör samt

dess slangar ifrån

slag, klämning

eller att fastna i

gren och kvist.

Alla priser exkl. moms och frakt.

Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare

för närmare information se hemsida

www.forsmw.com

Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer

samt pris utan föregående information.


Posttidning B

LRF Media AB

Box 6132, 200 11 Malmö

Huvudkontor:

Företagsvägen 9

911 35 Vännäsby

Tel: 0935-399 00

Fax: 0935-399 19

info@trejon.se

www.trejon.se

FÖRVANDLAR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKIN


-





Beställ nu, börja betala 2010!







Nyhet!

Ny eldriven modell med vridbar

hydrauliskt driven transportör

Eldriven 1X37 med hydraul-

driven vridbar transportör







Kontakta Ditt Trejon Center för en lönsam affär!

More magazines by this user
Similar magazines