Maria Sandberg, Hobborn, arbetade som volontär i Kambodja - S-info

Lokalområdestidning utgiven av Socialdemokratiska Föreningen i Sundborn Nr 1 April 2008 

Maria Sandberg, Hobborn, arbetade som volontär i Kambodja 

War välkommen kära Du ... 

till oss på Carl Larsson-gården 

Våra öppettider är 

1/5–30/9 kl 10–17 

Varje torsdag i juli 

har vi öppet till kl 20.00 

Annan tid förhandsbokning 

på 023-600 53 

info@clg.se 

www.carllarsson.se 

Utställningen i Kvarnen 

”Sundborn goes 

extreme again” 

är öppen 25/5–31/8 kl 11–18 

Torsdagar i juli 11–20 

En häftig designutställning och butik 

där dagens mest betydelsefulla 

formgivare, konstnärer och designers 

visar upp sina mest spektakulära föremål.

2 

Britt Källsröm 

ordförande Sundborns s-förening 

INNEHÅLL: 

Ledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 2 

Välfärden blir allt orättvisare. . . sid 3 

Ritning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 4 

Skrivelse. Motion . . . . . . . . . . . . sid 5 

Kambodja . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 6 

Rolf ”Rulle” Andersson . . . . . . . sid 8 

Blixbo Cement . . . . . . . . . . . . . . sid 10 

Det lokala hushålln.sällskapet . . sid 11 

Svett och Tvätt . . . . . . . . . . . . . . sid 12 

Rödfärg från Sundborn . . . . . . . sid 14 

Dalarnas första idrottsgala m.m sid 15 

Stadsnät i drift . . . . . . . . . . . . . . sid 16 

Bandy-VM damer. Påsktradition sid 17 

Skolplan för Falu kommun. . . . . sid 18 

Sundborns framtid – hur vill . . . sid 19 

SUNDBORNSNYTT 

Lokal områdestidning utgiven av 

Socialdemokratiska Föreningen 

till hushåll inom Sundborns postdistrikt. 

Utkommer med 4 nummer per år. 

Adress: Sundborns Nytt 

Gärd Hedlund 

Hobborn 72 

790 15 SUNDBORN 

Telefon: 023-601 04 

Annonser beställes av: 

Gärd Hedlund............... 023-601 04 

Christina Knutsson ....... 023-601 11 

Ivar Jonsson................... 023-622 98 

Sundborns S-förening 

Postgiro 70 49 53-9 

Tryck: Strålin & Persson, Falun 

SUNDBORNS NYTT NR 1 APRIL 2008 

Tillsammans med högt 

i tak blir det resultat 

Inledningen på ledaren blir gärna en 

naturbetraktelse. Inget undantag denna 

gång. Särskilt inte nu när vi går mot 

sommaren. 

I april möter vi våren och ljuset. Jag 

hörde härom dagen orrarna spela. 

Fiskmåsarna är tillbaka på sin häckningsplats 

och låter sig höras. En flock svanar 

kom flygande i samlad tropp och landade 

elegant i öppet vatten. Sädesärlan 

trippar runt i snön, som behagar falla 

litet då och då. Snö i april är, enligt bondepraktikan, 

bra för åkerbruket och 

kommande skördar. 

Annars tar aprilsnön med sig den gamla 

snön, som eventuellt finns kvar. Det blev 

ju inte så mycket av den varan i vinter. 

Det blev isigt tidvis med halkiga promenader 

i skogen som följd. 

Det där är snart ett minne blott, när allt 

blir grönt och skönt igen. 

Sommar, miljö och ändrade vanor 

I den miljödebatt som vi delgivits via 

media i vinter, kan man ju fundera om 

somrarna kommer att bli som vi hoppas. 

Vi måste nog ta vissa steg för ändrade 

levnadsvanor. Vi kan ju börja med att 

minska bilåkandet. Skall vi vara tvungna 

att ha två bilar för att ta oss till stań och 

jobbet? Och kan turister ta sig hit utan 

bil? Kommunikationerna till och från 

Sundborn måste bli mycket bättre. Det 

skall vara möjligt att åka buss och att 

turerna är frekventa och fungera alla 

dagar i veckan. 

Engagemang och konkurrens 

Engagerade och aktiva människor är en 

resurs för samhället. De borde vara ännu 

flera. En återkommande fråga, som nu 

aktualiseras igen, är Palettens framtid. 

Det finns hotbilder med ökade kostnader 

och minskad försäljning. Det där kan 

vi i Sundborn hjälpas åt med genom att 

vi bofasta i första hand väljer att göra 

inköpen där. Turisters och sommargästers 

inköp blir grädde på moset. 

Konkurrensen från stań har ju ökat 

genom flera etableringar med kommunens 

goda minne och spätt på utarmningen 

av byn. Liksom posten och ban- 

ken gjort genom att lägga ner kontoren 

liksom nedläggningen av distriktssköterskemottagningen. 

Eftersom de flesta har sina arbeten i 

stań, så handlar man på hemvägen. Det 

är begripligt. Det är rationellt, men det 

ger problem för den lokala handlaren 

och också för andra som bara kan handla 

där. En butik är en viktig servicepunkt 

för alla. 

Engagemang och utveckling 

Därutöver engageras bybor i hur turisterna 

skall bemötas bättre. De borde 

mötas av en snygg välordnad parkering 

med servicefunktioner. Där fortsätter 

diskussionerna om placering av en parkering. 

En mitt i byn med ökad trafik, 

trafiksäkerhetsrisker och avgaser nära 

bebyggelse? En vid dansbanan, där parkering 

sker idag? 

Här finns också idéer om ombyggnad av 

gamla tvättstugan till en servicefunktion. 

På annan plats i SundbornsNytt finns ett 

debattinlägg. I det finns bl a ett ifrågasättande 

av att det finns flera grupper 

som funderar över samma sak. Nämligen 

utveckling av Sundbornsby. Kan 

konstateras, att flera grupper innebär 

breddat engagemang. Och engagemang 

finns det inte generellt för mycket 

av. Att det bildas flera intressegrupper är 

inte konstigt, om man inte känner att 

det är tillräckligt högt i tak. Bred diskussion 

i demokratisk ordning är utvecklande. 

Särintressen kan istället vara ett hinder 

för utveckling. 

Sundbornsborna har i flera omgångar 

sedan många år tillbaka givit av sina 

idéer, men inget förverkligas. Dags för 

ett omtag och förverkligande av idéerna! 

Det är verkstad som behövs. Alla vill 

verkligen göra något för Sundborns 

bästa. Det är kraftsamling som gäller. 

Tillsammans. Mot framtiden, även för 

Sundborn, det är där vi skall befinna oss 

resten av våra liv. 

Britt Källström


Välfärden blir allt orättvisare 

med en moderatledd regering 

När vi blickar tillbaka på 18 månader 

med en moderatledd regering ser vi 

att klyftorna i vårt samhälle ökar. 

Låt mig ta några exempel, pensionerna 

beskattas hårdare än löner, ersättningen till 

arbetslösa och sjuka sänks. 

Förtidspensionernas storlek 

Det gick bara en vecka med den nya regeringen 

under hösten 2006, när de i sin budget 

lade förslag om att sänka antagandeinkomsten 

till förtidspensionerna från 93% 

till 80%. Det var en besparing på 1,7 miljarder 

årligen som på sikt skulle sänka 

ålderspensionen för den gruppen. 

Förslaget röstades igenom av de borgerliga 

riksdagsledamöterna under vår högljudda 

protest. 

Vi drev hårda förhandlingar med regeringen 

om detta, då vi ansåg, att det var en 

del av den pensionsuppgörelse som vi träffat 

med de fyra borgerliga partierna. 

I samband med budgetarbetet hösten 

2007 fick vi regeringen att backa på det 

tidigare ställningstagandet, då vi hävdade, 

att de brutit överenskommelsen. De lovade 

att återställa antagandeinkomsten till 93 % 

från 1 jan 2008 och att tillföra pengar i 

tilläggsbudgeten nu i vår. 

Lägre skatt, men inte för 

pensionärer, sjuka och arbetslösa 

Den förändring som väckt mycket stor irritation 

bland pensionärerna och löntagarna 

är jobbskatteavdraget, som innebär att 

arbetsinkomster har lägre skatt än pensioner, 

sjuk- och arbetslöshetsersättning. De 

argument, vi alla möter, är att borgarna 

gick till val under löftet att ”Det ska löna 

sig att arbeta”. Nu vet vi alla vad som 

fanns bakom det vallöftet som de använder 

i alla sammanhang och som skapar allt 

större klyftor i vårt land. De jobbskatteavdrag 

som de genomför i ett eventuellt tredje 

steg 2009 innebär att de sänkt skatterna 

med mer än 60 miljarder. 

Vår uppfattning är att pensioner är sparad 

lön och ska beskattas på samma sätt som 

löner. Vi kommer att driva den linjen, men 

vi har tyvärr läget, att vi förlorar varje 

omröstning med sju röster. 

Gemensam pensionsgrupp 

för översyn av pensionsålder mm 

Efter att borgarna backat när det gäller 

antagandeinkomsten, har vi startat upp en 

gemensam pensionsgrupp, som har till 

uppgift att vårda pensionsuppgörelsen. 

Förutsättningarna för gruppens arbete har 

vi hittills haft tre möten för att försöka 

enas om. Under de närmaste veckorna 

kommer gruppens arbetsuppgifter att presenteras, 

men jag kan nämna några punkter. 

Avgiften ska betalas lika av arbetsgivaren 

och den enskilde (idag 10,21%, den 

enskilde 7 %), vilken pensionsålder ska vi 

ha framöver, när vi lever allt längre, hur 

många PPM-fonder ska det finnas, ska det 

föras över mera pengar från AP-fonderna 

till statskassan. 

Förändringar i A-kassan 

gör tillvaron besvärlig för många 

De stora förändringar som gjorts i A-kassan 

är mycket besvärliga för många människor, 

men har också lett till att många 

lämnat A-kassan och de fackliga organisationerna. 

Den här frågan är troligen den 

som vi först måste ta tag i om vi vinner 

valet 2010. 

Förslag om rehabiliteringskedja kan 

göra det ännu svårare vid sjukdom 

De senaste dagarna har regeringen lagt ett 

förslag om en rehabiliteringskedja med 

fasta tidsgränser som ser ut att bli ett stort 

systemskifte inom sjukförsäkringen. Det 

innebär, att de 90 första dagarna av en 

Kurt Kvarnström vid ett besök i Sundborn. 

sjukperiod ska man bedöma återgång till 

det ordinarie arbetet. Därefter ska man se 

om det går att omplacera hos samma 

arbetsgivare mellan dag 91–180. Om man 

inte bedöms ha arbetsförmåga hos sin 

ordinarie arbetsgivare men hos någon 

annan ska man från dag 181 hänvisas till 

att söka andra normalt förekommande 

arbeten på hela arbetsmarknaden och då 

har man inte längre rätt till sjukpenning 

utan hänvisas till A-kassa och hjälp från 

Arbetsförmedlingen för att finna ett annat 

lämpligt arbete. Har man en svår sjukdom 

kan man, om det finns särskilda skäl, 

beviljas förlängd sjukpenning eller ytterst 

sjukpension. 

Det här förslaget har under remisstiden 

avfärdats av många stora instanser som de 

fackliga organisationerna, Försäkringskassan 

m fl men regeringen lade ändå sitt förslag 

till riksdagen med avsikt att köra igenom 

det. 

De här mycket omfattande förändringarna 

borde regeringen, som de lovat länge, 

tillsatt en parlamentarisk utredning för att 

på ett ordentligt sätt belysa dessa svåra frågor 

utan att som nu är risken med en skrivbordsprodukt 

sätta sjuka människor i ännu 

svårare ekonomiska problem. 

Det finns mycket som gör mig upprörd 

med min syn på rättvisa i vårt samhälle 

men jag stannar här idag. 

Kurt Kvarnström 

Riksdagsledamot (s) 

3

4 


Ritningen visar förslag till hur den nuvarande 

parkering kan förbättras 

Skiss: Henrik Hannersjö

SKRIVELSE 

Till 

Kommunstyrelsen 080326 

Falu Kommun 


Ang. området kring turistparkeringen vid festplatsen i Sundbornsbyn 

Bakgrund 

Vi (en arbetsgrupp som arbetat med ett koncept för att genom upprustning av området 

kring turistparkeringen vid festplatsen förbättra förutsättningarna för besöksnäringen 

och trafikmiljön i Sundborn) har tagit fram ett koncept för detta. Det PM som bifogas 

detta brev beskriver det hela. 

I stort går konceptet ut på att 

• Parkeringen vid festplatsen (=den nuvarande turistparkeringen) fräschas upp med 

markarbeten, parkeringsplatser (ca 50 st), sophantering, elutrustade uppställningsplatser 

för husbilar/husvagnar (ca 10 st), markeringar för uppställningsplatser och 

parkeringens yttergräns samt miljöåtgärder (trädplantering). Finansiering sker med 

hjälp av kommunen, kostnad 440 000 kr. 

• Tvättstugubyggnaden 

• Finansiering genom kommunen, renovering av de delar som stöder turistparkeringen, 

toaletter, el och vatten/avlopp i tvättstugan och turistinformation, kostnad 

322 900 kr inklusive anslutningsavgifter. 

o Finansiering genom Sundbornsborna, övriga delar av tvättstugubyggnaden, 

kostnad 1 711 000 kr. 

o Förstudie med syfte att överföra våra skisser och beskrivningar till specifikationer 

och ritningar för det operativa genomförandet, kostnad 60 000 kr. 

o Verksamheten kommer att drivas genom ett förvaltningsbolag. 

Vi anhåller om att Falu Kommun stödjer genomförandet av ovanstående med 822 900 

kr (440+322,9+60 tkr) för att realisera den i bifogad PM redovisade förnyelsen av 

området kring den nuvarande turistparkeringen samt tvättstugubyggnaden i 

Sundbornsbyn. 

I arbetsgruppen ingår Susanne Norberg, Christina Knutsson, John Johansson, Jerker 

Dalström, Klas Frieberg och Henrik Hannersjö. 

Med vänlig hälsning, 

Jerker Dalström Klas Frieberg Henrik Hannersjö 

John Johansson Christina Knutsson Susanne Norberg 

Bilaga PM 

Varmt tack! 

till TGn-Bygg och Tempo Paletten som sponsrade 

allt godis som tomten hade i påsarna vid vår julfest 

i Karlsbyhedens Folkets hus i januari 2008. 

 

MOTION: 

Utveckling och uppsnyggning av 

centrum i Sundborns by 

Områdesbestämmelserna för del 

av Sundborns by har nyligen fastställts. 

Det bör nu vara en viktig 

uppgift att planera för det område 

i centrala Sundborns by, som 

inte omfattas av områdesbestämmelserna. 

Sundborns by med Carl Larssongården 

är ett av kommunens viktigaste 

turistmål, men ska även vara 

en plats och bygga och bo på, 

samt vara plats för viss service. 

Mellan Ramsnäsvägen och Skuggarvsvägen 

mitt emot skolan och 

affären finns ytor, som idag inte 

ser särskilt inbjudande ut. Här 

finns plats för sociala aktiviteter 

som lekplats, asfalterad yta för 

rollerblades, skateboardramp, 

grillplats, parkområde och pulkabacke. 

Därutöver behöver centrumnära 

bostäder tillkomma. Det 

kan vara hyres- eller bostadsrätter. 

Tidigare var ett servicehus inplanerat, 

men med nya tiders bedömning 

ströks sådana bostäder 

ur planerna. 

Trots det behövs alternativa 

bostäder när man önskar lämna 

sitt hus, eller ungdomar som vill 

flytta hemifrån. Bostäder som är 

anpassade för alla åldrar. Idag 

tvingas både yngre och äldre att 

flytta från sin sociala miljö och in 

till stań. Detta kan inte accepteras. 

Förutom ovanstående måste nuvarande 

parkering för turister till 

Carl Larssongården asfalteras och 

förses med toaletter. Turisttrafiken 

skall inte ledas in i själva 

centrum. 

Vi föreslår med bakgrund av ovanstående 

att kommunstyrelsen omgående 

ger stadsbyggnadskontoret i uppdrag 

att snarast starta planarbetet 

enligt ovanstående utvecklingsidéer. 

Christina Knutsson (s) 

Susanne Norberg (s) 

Ledamot av fullmäktige 

Ledamot av fullmäktige 

5

Sitter och skriver dessa raden medan jag 

väntar på att vattnet ska komma så jag kan 

tvätta mig och mina kläder. Vi är nu mitt 

inne i torrperioden och tillgången på vatten 

blir bara sämre och sämre. 

Enbart på natten kommer vatten och de 

dagar det är någorlunda klart tappar vi upp 

i lerkrus så att vi har till matlagning och 

tvättning. I mångt och mycket är min vistelse 

här en resa tillbaka till en svunnen 

tid. Många av er äldre kan nog komma 

ihåg hur livet var i Sundborn då hästen 

transporterade timret och åkern var var 

mans levebröd. Men för mig som är född 

på åttiotalet är denna upplevelse något 

säreget. 

Jag åkte hit i januari för att vara del av ett 

utbytesprojekt kallat YPD (Youth Partners 

in Development) vilket är ett samarbetspro- 

6 


Kambodja – ett land i förändring 

jekt mellan CIU (Centrum for internationellt 

Ungdomsutbyte) och KYA i Kambodja 

(Khmer Youth Assosiation). 

Upplägget är att bo och arbeta tre månader 

i Kambodja och därefter tre månader i 

Sverige. Här i Kambodja bor jag i den lilla 

bondeprovinsen Kampong Chhnang som 

har närmare 500 000 invånare. Jag bor i en 

familj som ser till att jag har det bra och 

som ger mig god mat. Det är ris till frukost, 

lunch och middag och jag kan erkänna att 

det var främmande i början med ris och stek 

salt fisk till frukost men jag vande mig fort. 

Kambodja är ett land i förändring. Det håller 

på att repa sig från årtionden av krig 

och terror. Det är bara 30 år sedan Pol Pots 

regim störtades och uppbyggandet och utvecklandet 

av landet pågår för fullt. Fler 

och fler har tillgång till moderniteter 

såsom bil, moped och tv. Men tyvärr ökar 

glappen mellan rik och fattig och mellan 

landbygd och stor-stad och korruptionen 

är utbredd. Fler och fler tar avstånd mot 

korruption men alltför många har satt det i 

system. Här kan du betala för att klara proven 

i skolan och den som vinner rättstvister 

är den med mest pengar. 

Turismen bidrar till att mer pengar kommer 

in i landet men regeringens vilja att 

tjäna snabba pengar gör att områden säljs 

till utländska aktörer och det är i deras 

fickor pengarna sedan hamnar. Du som 

åker hit som turist kommer antagligen att 

besöka tempelområdet Ankor Wat i Siem 

Reap som är med på UNESCOs världsarvslista 

(liksom Sundborn) och räknas 

som ett av världens sju underverk. Det är 

ett fantastiskt område med mängder av 

anrika tempel och byggnader som bildade 

en av dåtidens största städer och som redan

på 1100-talet hade 

storslagna bevattningssystem 

av risfälten. 

Dock ägs 

Ankor Wat idag av 

ett utländskt oljebolag 

och av det dyra 

inträder är det bara en bråkdel som går till 

bevarandet. 

Efter det obligatoriska stoppet i Ankor 

Wat går turen för många till strandområdena 

i södra Kambodja. Här väntar lata dagar 

på de milslånga stränderna som ännu ej är 

lika exploaterade som i grannlandet Thailand. 

Men dessa turisttäta områden är tillsammans 

med huvudstaden Phnom Penh 

helt annorlunda från det Kambodja jag lärt 

känna och upplevt. Här i Kambodjas inre 

är shopping- och restaurangstråken långt 

borta. Här finns ingen supermarket, inga 

flashiga Lexusbilar eller för den delen en 

bokhandel eller kontokortsautomat. Man 

handlar sin mat på den lokala marknaden 

och odlar sitt ris på fälten intill husen. 

Huset jag bor i saknar kylskåp, spis och 

alla andra bekvämligheter. 

Här jobbar jag tillsammans med tre andra 

YPD-deltagare, två kambodjaner och en 

svensk, med att driva fyra projekt samt 

volontärarbeta med home based care. 

Såväl projekten som volontärarbetet berör 

HIV/AIDS som tyvärr drabbar många här. 

Projekten vi initierat och nu genomför är 

skapandet av info-posters som ska sättas 

upp i skolor i trakten, utvecklandet av ungdomscentrets 

bibliotek samt uppstartandet 

av en ungdomsgrupp som vi tränar i att 

själva kunna hålla undervisning om 

HIV/AIDS. Dessutom arbetar vi med HIVdrabbade 

barn för att ge dem utbildning 

och glädje då deras föräldrar har möten 

med andra HIV-positiva. Det är givande att 

arbeta med projekten och även om det 

innebär mycket jobb så är det inte uttröttande. 


Home based care -gruppen består av 

sjukvårdspersonal som regelbundet besöker 

HIV-positiva för att se över deras förnödenheter 

och hälsa. Det är ett viktigt 

arbete och det märks att det uppskattas av 

patienterna. Diverse frivilliga och statliga 

organisationer gör det möjligt att de infekterade 

får förnödenheter som ris, olja, tvål 

och medicin men även fri läkarvård. Ändå 

är det svårt för de HIV-positiva att klara 

ekonomin och ta hand om sin familj. 

Dessutom har många barn blivit föräldralösa 

då deras föräldrar avlidit till följd av 

AIDS. Mötena med de drabbade är många 

gånger svåra och minnena av dem är något 

jag nog kommer att bära med mig hela 

livet och det är inte bara ledsamma minnen 

utan också många skratt som jag upplevt 

tillsammans med dem. 

Det är nu snart tid att ta farväl av alla 

nuvunna vänner och fortsätta arbetet i 

Sverige och Umeå. Att leva i en främmande 

kultur är utmanande men oerhört lärorikt. 

Man ser inte bara den nya kulturen 

och deras alla särdrag utan man lär sig 

också mer om sin egen kultur. Med mig i 

bagaget då jag lämnar Kambodja har jag 

alla minnen, erfarenheter och nya kunskaper 

men framför allt har jag vänner och 

familj här nu. Och det dröjer nog inte 

länge innan jag är tillbaka i detta natursköna 

land! 

Maria Sandberg, Hobborn 

Däck & fälg till bil, traktor, MC, 4x4, SUV, cross, USA-däck, 4-hjuling etc 

Storsveden 6 

Tidsbokning för 

personlig service 

023-610 21 

Välkommen! 

7

Vi är på väg mot Håsjön. Lyckligtvis 

har jag chaufför med som hittar 

vägen. I Håsjön bor Rulle och hans 

Greta. Efter 14 km från Karlsbyheden 

tar vi till höger och sedan till 

höger igen och strax är vi framme 

vid gården med fin utsikt mot 

Håsjön. Man kan föreställa sig hur 

det var när björnen korsade gårdsplanen. 

På gården finns en otroligt vacker tall. Den 

liknar i växten en sparbanksek, men den 

här är förstås finare. Vi möts också av 

några fina, nyfikna kattor, som håller koll 

när vi närmar oss trappan. 

Vi slår oss ner runt köksbordet och Rulle 

berättar. Det är en intressant levnadsbeskrivning, 

som yngre idag knappast skulle 

tro var sann. Som t ex 6 km lång skolväg 

genom skogen. Oavsett väder och mörker. 

Servicen skolskjuts fanns inte ens i tankevärlden. 

– Jag är född i Håkanbo i Hälsingland, 

berättar Rulle. Det ligger mellan Lingbo 

och Kilafors. När vi kom hit till Håsjön 

1936, var jag 8 år. Pappas morbror hade 

Håsjön, så där fanns släktsambandet varför 

vi kom till Håsjön, som är Skägghedens 

fäbodar. 

När vi skulle flytta hit, det fanns ju ingen 

väg, så blev det flytt med lastbil till 

Korsån. Därefter med båt och häst. De 

stora delarna på flyttlasset kunde tas hit 

senare på vintern med häst. 

Du var 8 år när du kom hit. Hur blev 

det med skolgången? 

– Ja, första klass gick jag i Hälsingland. 

Sedan var det Korsån som gällde. För att 

komma till skolan måste jag gå över åsen 6 

km. Det tog en timme. Vi började skolan 

8.20. Slöjd hade vi efter skoldagens slut. 

Då var klockan fyra på eftermiddagen och 

8 


Rudolf ”Rulle” Andersson i Håsjön 

i närbild 

då kunde jag ju inte gå hem utan fick övernatta 

i Korsån. 

Var det inte kusligt att gå ensam genom 

skogen? Dagens föräldrar skulle inte ens 

komma på tanken att skicka en 8-åring så 

långt i skogen. 

– Det var bara så och inte var jag rädd. 

Jag har alltid känt mig trygg i skogen. En 

morgon såg jag sju älgar som gick rakt 

över stigen. Sedan kunde det vara litet kusligt 

när jag gick förbi ett ödehus vid 

Baggviken, 1,5 km från Korsån. Där höll 

luffare till. Bl a Skäggeboluffarń. 

Annars var det bra när mor hade skickat 

iväg Murre, en spets, att möta mig. 

På vintern var det enklare, för då kunde 

jag ta skidorna. 

Hur länge gick du i skolan? 

– Det blev sex år. Sedan var det fortsättningsskolan. 

Tre veckor före jul och tre 

veckor efter jul. Där hade vi matte, det gillade 

jag, och jordbrukskunskap. 

Sedan började arbetslivet? 

– Det var ju så på den tiden, att efter skolan, 

när man var 13 år, började man att 

jobba i skogen. Kolvedhuggning och kolning 

tillsammans med farsan. Det kunde 

bli 5–6 milor varje höst. Den sista jag var 

med om var 1948. 

Tur att det fanns badhus i Korsån, för det 

behövdes efter att ha kolat och rivit milan. 

Man fick svarta kanter runt ögonen. Det 

var svårt att få bort. Man blev glosögd. 

Till kolarlivet hörde också kolbullar. När 

farsan gjorde sådana blev det fest. Och 

tänk vilket gott kaffe det blev i pettern på 

trefoten över den öppna elden. Jag har 

också varit med om att fira jul i en kolarkoja. 

Sedan blev det kolkörning med häst till 

Hofors. Det blev en resa på två gånger 20 

km. Då gällde det att komma iväg vid 

5-tiden på morgonen så att man fick lossa 

tidigt. Annars kunde det bli väntan i 

Hofors och sån´t gillade man inte. Man 

ville ju hem igen. 

Efter tiden i skogen blev jag rälsläggare 

på SKF i Hofors. Rälsläggare är detsamma 

som rallare. Vi la´ alltså räls på industriområdet. 

Sedan fortsatte jag som skiftfasare 

också det på SKF. 

Ett tag var jag också ordförande i fackföreningen 

Skogs- och flottningsarbetareförbundet. 

Det var i slutet av 60-talet. 

Medlemmarna som var organiserade fanns 

i Svartnäs, Vintjärn, Svärdsjö, Sundborn 

och Korsnäs. 

Du har levt mycket med naturen och 

varit fysiskt mycket aktiv. Hur har du 

det med idrotten? 

– Som barn åkte man ju mycket skidor. 

Då blev det ganska naturligt att mäta krafterna 

i skidtävlingar.

Var det skidtävling i Karlsbyn, ja då åkte 

man skidor till Karlsbyn, tävlade och 

sedan åkte man skidor hem igen. 

Förr fanns det många lokala skidlopp. 

Finngärdsloppet, Vintjärnsloppet, som alltid 

gick på Trettondań, Sundbornsloppet, 

Holmenloppet, Logårdsloppet, Pjäxloppet 

i Bjursås och en rad andra. 

En gång vann jag en stor ungdomstävling 

på herrgården i Hemstanäs. Första pris var 

ett par skidor! 

Bäst var det när man fick användbara grejor 

som en skjorta och en kaffeflaska. 

Annars fick man pokaler. Men när plastskidorna 

kom, skulle jag förstås prova 

såńa, men då fick det vara slut med skidåkandet. 

Det var ju bara bakhalt! 

Nu tittar jag på idrott på TV och så ringer 

Sven Källgren, Stig-Åke Andersson och jag 

till varandra och är expertkommentatorer. 

Att titta på den unga skidtjejen Anna 

Hansson är intressant. Det är en fröjd att se 

hur fint hon åker. Hon är bättre än 

Charlotte Kalla, som gjorde det historiska 

loppet i slalombacken. 

Friidrott är också spännande. Särskilt att 

följa Susanna Kallurs tävlande. 

– Annars är IFK Göteborg mitt lag. 

Torbjörn Jonsson är den bäste spelaren 

som varit. 

Du kom hit 1936. När blev ni två här på 

Håsjön? 

– Jag kom hit 1951, berättar Greta, 

Rulles livskamrat. Jag kom ifrån Kungsgården 

och var en av en av Onödans ungar. 

Jag tyckte också mycket om skidåkning 

och vann en gång KM i Sundborn. 

Hemma på gården handlade det om att 

sköta om fyra kor, mjölka, kärna smör osv. 

Vi hade också sex grisar och även höns. 

Därutöver fanns det två hästar. 

Byggnadsarbeten 

stora som små 

Även byggritningar och bygglovhandlingar 

utförs av 

Elfström & Karlsson 

Bygg AB 

Skuggarvsvägen 11 E, 790 15 Sundborn 

Tel 023-600 62 • Fax 023-602 85 

Mobil 070-551 27 89 • 070-550 64 23 


El fick vi först 1962, så det var lykta som 

gällde både inne och i lagårń. Telefon 

drogs in 1956, så nu är det lätt att få kontakt. 

Rulle inflikar att kärna smör var speciellt. 

– Att mängta smöret var roligt, men saltningen 

fick Greta klara. 

Det händer att det kärnas smör även idag, 

om jag hittar grädde till extrapris i affärń. 

Jakt och fiske har varit och är ett stort 

intresse för Rulle. Älgjägandet är avslutat, 

men fisket är synnerligen aktivt. Nyss 

hämtade han upp ett 25-tal abborrar, varav 

en på drygt ett kilo, ur Håsjön. 

– Jag skulle kunna äta fisk varje dag, 

myser Rulle. 

Stort intresse för sång och musik 

– För att samla in pengar till Folkets Hus i 

Karlsbyheden, var jag med och spelade 

revy, berättar Rulle. Vi uppträdde i Blixbo 

bystuga och Folkets Hus men även i 

Sundborn och Toftbyn, så det blev litet 

slantar. 

– Tänk så roligt vi hade. Det var mycket 

skratt, erinrar sig Rulle. 

Nu är Rulle med i Sundbornskören och 

åker till Karlsbyheden och tränar på tisdagkvällarna, 

om väglaget tillåter. När 

Mellstadraget går av stapeln i Borlänge i 

början av augusti, då är Rulle där och lyssnar 

till uppträdanden och buskspel. Säkert 

blir det en och annan sång och historia 

också. 

Hur får ni post och tidningar och var 

handlar man någonstans, när man bor i 

Håsjön? 

– Posten hämtas i Korsån. Hämtas då och 

då. Har det varit någon intressant idrottshändelse, 

fotboll, skidåkning, friidrott, ja, 

då hämtas tidningen samma dag. Annars 

kan det bero någon dag. 

Att ha Hofors som postadress är inte alldeles 

enkelt. Då kan man inte få dalatidningar 

samma dag, utan först en dag efter. 

Man vill ju gärna följa med vad som händer 

i Dalarna, men det går inte om man skall ha 

FK eller DD. Nu har vi Arbetarbladet och 

då kan vi få daglig tidning. 

Likaså är samhällsinformationen svår att 

få. Vi hör ju till Falu kommun, men genom 

postadress Hofors, hamnar vi på undantag. 

Det blir handlingsresor ibland till 

Sundborn och då har Greta skickat med en 

inköpslista. I samband med inköpsresorna 

blir det besök och kafferast på lämpligt 

ställe. En pratstund, historieberättande och 

skratt. Vad kan vara bättre? 

Britt Källström 

som fick förmånen att hälsa på i Håsjön 

Betongprodukter 

PLATTOR • KANTSTEN • KNÄCKSTEN 

023-600 46 Sundborn 

G Landsvägen 2, 790 15 Sundborn 

Tel 023-600 46 • Fax 023-606 54 

Mobil: 010-252 47 99 

9

Gamla anrika Blixbo Cementvarufabrik 

går offensivt mot en ny vår. 

Tidigare sortiment kompletteras 

med nya cementprodukter. Vårt mål 

är att utveckla företaget uppger nya 

ägare. 

Den 3 mars 2008 bytte Blixbo Cementvarufabrik 

ägare. Ett gammalt välkänt 

företag som i mängder av år servat bygden 

med sina produkter ser nu ut att gå mot en 

ny utvecklingsperiod. 

Ett gemensamt intresse för gamla bilar 

förde de båda nya ägarna samman. Det 

resulterade så småningom i företagande i 

kompanjonskap. En av de nya ägarna, 

Peder Flygt från Boda i Svärdsjö, berättar 

hur kompanjonskapet utvecklats. 

Peder, utbildad revisor med sin senaste 

anställning hos Ernst & Young, ville byta 

ut kontorsstolen och prova på nåt nytt. 

Kompanjonen Thomas Hägg från Kniva, 

med över 20 års anställning i Grycksbo 

Pappersbruk hade ungefär samma tankar. 

Det började med bildande av ett fastighetsbolag 

med bostäder i bl a Övertänger 

10 


Blixbo Cement gjuter offensivt 

Se mer på www.hfekoisolering.com 

Tel 070-680 97 45 • 070-556 02 28 

info@hfekoisolering.com 

och Garpenberg. Härefter övertog de i 

augusti 2007 Sundborns Lösullsisolering 

som numer arbetar under namnet HF 

Ekoisolering AB. 

När Blixbo Cementvarufabrik blev till 

salu yppade sig en möjlighet att ta över ett 

gammalt gediget företag. Någonting som 

de båda kompanjonerna genast blev intresserade 

av. Nu gavs möjligheten att släppa 

de gamla jobben och satsa på något nytt. 

Tittar på utvecklingsmöjligheter 

Blixbo Cementvarufabrik AB går nu in i 

en ny säsong där målet är att försöka 

utveckla företaget. Lennart Adriansson 

med sin långvariga erfarenhet är fortfarande 

kvar i företaget för att lära upp oss, 

berättar Peder. Intentionerna är också att 

Lars Erik Sundlöv, som varit sommaranställd, 

skall bli kvar i företaget. 

Utöver det traditionella sortimentet, 

cementsten, brunnsringar, trekammarbrunnar 

och cementrör, har man börjat titta på 

lite nya produkter. Stödmurselement, trädgårdsmurdelar 

större modeller av plintar 

och diskbänkar i polerad sten är bl a nya 

produkter som man just nu tittar på om det 

Peder Flygt t v gjuter här brunnsringar 

som Lennart Adriansson t v i så många år 

gjort förut. 

går att utveckla. Vidare kommer man att 

tillhandahålla grus och singel till försäljning. 

Cementvaruproduktion är ett intressant 

område och vi tror det kommer att finnas 

goda möjligheter att utveckla företaget. 

Som nya ägare hälsar vi därför både gamla 

och nya kunder välkomna, avslutar Peder 

vårt samtal. 

Ivar Jonsson 

Vi som nya ägare hälsar alla gamla och 

nya kunder välkomna! 

Vi tillhandahåller: 

• Betonghålsten 

(Både gamla och nya modellen) 

• Brunnsringar och lock 

• Cementrör 

• Två- och trekammarbrunnar 

• Betongbalkar 

Vi försöker även tillgodose 

speciella önskemål från våra kunder 

Karlsbyheden 62, 790 15 Sundborn 

Tel 023-610 92 • 070-556 43 56 

www.blixbocement.se 

info@blixbocement.se 

SUNDBORN


Det lokala 

hushållningssällskapets roll 

i Sundbornsbygden 

I Dalarna bildades Hushållningssällskapet 

1850. Sällskapet var från början 

en jordbruksorganisation, en 

ideell intresseförening med uppgift 

att främja jordbruket med rådgivning 

och därtill hörande binäringar. 

För varje län fanns ett hushållningssällskap 

som sedan delats upp i underavdelningar, 

s k hushållningsgillen. Gillenas 

främsta uppgift var att fungera som länk 

mellan producent och konsument. 

Sundborns hushållningsgille bildades 

1904. Den första ordföranden och protokollföraren 

var Samuel Söderberg, Hobborn. 

Samuel Söderberg, som finns porträtterad 

i församlingshemmet i Sundborn, 

var också riksdagsman och hans barnbarn 

Barbro Jannegård fortsatte sin morfars 

ordförandebana mellan 1989–2002. 

I drygt 100 år har Sundborns hushållningsgille 

ingått i hushållningssällskapet 

så som detta var organiserat från början. 

Sammanslagningen med Gävleborgs hushållningssällskap 

skedde år 2000 och kontoret 

i Falun flyttade till Storvik. År 2005 

blev dock hushållningssällskapet uppdelat 

i en affärsdrivande verksamhet, HS Konsult 

AB med huvudkontor i Uppsala. HS 

konsult AB ägs gemensamt av hushållningssällskapen. 

I och med denna förändring 

heter vi inte längre gillen utan lokala 

hushållningssällskap. 

I Sundborns lokala hushållningssällskap 

finns idag 6 styrelsemedlemmar och ca 25 

medlemmar. Vi har fått en förfrågan från 

Falu lokala hushållningssällskap om en 

sammanslagning där vi och andra lokala 

ENGKVIST 

TAXI & BUSSAR 

Sundborn • Falun 

023-600 59 

föreningar runt Falun skulle ingå. Det 

beslutades dock på årsmötet i år att hänskjuta 

frågan tills nästa årsmöte. 

Som redan nämnts var sällskapet från 

början en jordbruksorganisation och under 

många år inbjöds medlemmarna till olika 

kurser och aktiviteter med anknytning till 

jordbruket. När sedan jordbruksnäringen 

minskade i bygden försökte man hitta 

intilliggande aktiviteter för medlemmarna, 

t ex studiebesök, resor och informationsträffar 

där en gemensam nämnare oftast 

är lokal produktion och lokal historia. 

På senare år har föreningen exempelvis 

arrangerat studiebesök hos Sahlins struts, 

Persgårdens bagarstuga i Karlsbyn och 

Swedens gård, liksom kortare eller längre 

resor till olika sevärdheter och historiska 

resmål, som t ex en bussresa till Stjärnsund 

eller en båtresa med M/S Dala Husby 

på Dalälven. Dessa resor har genomförts i 

samarbete med Hembygdsföreningen. 

Vår förening har också ordnat plantbytardagar 

på Stora Hyttnäs och höstmöten med 

olika inbjudna gäster. T ex rovdjurshandläggaren 

från länsstyrelsen, Kerstin Swärd 

från Uvnäs som berättade om sin blomodling 

och Erik Bengtsson som informerade 

om Bondens marknad i Falun. Vid årsmötet 

i år var veterinär Mimmi Granar från 

Sundborn inbjuden och höll ett anförande 

om våra husdjur katten och hunden. 

Idag går föreningens verksamhet ut på att 

stödja lokal produktion och ta tillvara på 

kunskaper som finns i vår egen bygd och 

att arrangera intressanta aktiviteter av den 

typ som nämnts ovan. Till alla våra resor 

och andra arrangemang har även icke medlemmar 

varit välkomna att delta och denna 

öppenhet kommer också att gälla i fortsättningen. 

Om du är intresserad att bli medlem 

i föreningen, eller om du vill veta mer 

om vår verksamhet är du väl-kommen att 

kontakta undertecknad. 

Sundborn den 3 april 

Lotta Sundbom 

Löfnäs Gård Sundborn 

ordförande 

Årsmöte i 

Hembygdsföreningen 

Näst sista dagen i mars höll Hembygdsföreningen 

sitt årsmöte i Församlingsgården. 

Mötet beslöt att höja medlemsavgiften 

för 2009 till 100 kronor för 

enskilda samt 150 kronor för familj. 

Ett viktigt mervärde är att hembygdsföreningens 

årsbok då kommer att ingå 

i avgiften. Idag betalas boken särskilt. 

Styrelsen fick också i uppdrag att 

komma med ett förslag om medlemsavgiften 

för pensionärer. 

Vid årsmöten hålls val till olika funktioner. 

Så också här. Patrik Frieberg 

fick förnyat förtroende som ordförande. 

Övriga ledamöter i styrelsen 

är Lena Engkvist, nyval, Ann Christine 

Wiborgh, omval, Karin Bengtsson, 

omval, Per Rönnings, omval, Tobias 

Bylund, omval samt Lena Persson, 

nyval. 

I samband med årsmötet presenterades 

hembygdsföreningens årsbok 

2006-2008. Innehållet, som presenteras 

på annan plats i SundbornsNytt, 

är tillägnad starka kvinnor, som varit 

verksamma i Sundborn. 

Årsmötet gav dräktkommittén sitt 

stöd att komplettera sundbornsdräkten 

med den vita mössan att användas vid 

särskilda tillfällen. 

Tel mottagning 023-650 11 

Endast tidsbokning 

www.halsoindex.se 

11

12 


~ Svett och Tvätt ~ 

En betraktelse över den bygemensamma bastun i Sundborns kyrkby av Jerker Dalström och Klas Frieberg 

Från början……. 

Var det så med Tvättstugan vid byns festplats 

att folk från hela Sundborns socken 

genom andelsteckning i början av 1930talet 

samlade ihop pengar för att bygga en 

badstuga. Så som skedde på många håll i 

landet för att befrämja hygien, folkhälsa 

och friskvård. Bl a resulterade det färdigställda 

badhuset i att skolan regelbundet 

använde det för skolbarnen. Dansbanan 

kom till i samma anda, genom att folket 

ville ha en festplats och därför byggdes 

bl a en dansbana. 

Tvättstugan, som varit inrymd i husets 

bortre halva, finns bl a beskriven i Sundborns 

Hembygdsförenings årsbok 2004- 

2005. Där kan man läsa att en tvättstugeförening 

bildades 1942 efter att Hushållningssällskapets 

konsulent, fröken Astrid 

Karlsson, demonstrerat en tvättmaskin 

med centrifug. Man köpte in två tvättmaskiner, 

en för 12 kg resp. 24 kg smutstvätt, 

tillsammans med en centrifug och en 

varmmangel. 

Med tiden … 

Överlevde och utvecklades det hela till att 

bli både tvättstuga och bad och bastu för 

Sundbornsborna. Och dansbanan finns 

kvar, idag under idrottsföreningens ansvar 

och med nyrenoverat tak. För tvättverksamheten 

bildades Sundborns Tvättstugeförening 

och för badverksamheten Sundborns 

Badhusförening, Tvättstugan med 

livaktig verksamhet fram till 1995. Idag är 

Badhusföreningens verksamhet den enda i 

byggnaden. Visserligen i en sliten byggnad 

och med en ekonomi som klarar det löpande, 

men som inte skulle klara en större 

investering. Medlemmarna i Badhusföreningen 

har nyligen och med privat borgen 

för lån genomfört en ordentlig renovering 

av ång- och värmeanläggningen i byggnadens 

bastuavdelning. 

I den dag vi har idag (2008) … 

Är vi 15–20 Sundbornsbor som varje fredag 

nyttjar bybastun. Vi bastar och tvagar 

oss, det resoneras och diskuteras i avslappnade 

former om ditt och datt. Vi tömmer 

en och annan Loka och vandrar sedan 

hemåt, rena, rosiga och i full balans av den 

välgörande samvaron. 

Understundom, i verkligheten alltid i 

anslutning till julhelgen, avhåller bastubadarna 

sin årliga och oerhört trivsamma jul- 

fest. Alltid i bastuns omklädningsavdelning 

med mat och dryck och under oerhört 

avslappnade och jämlika former. 

För de som avser att bada så är den viktiga 

informationen att 

• De tider som gäller är fredagar 

• Kl 14.30–16.30 Herrar 

• Kl 16.30–18.30 Damer 

• Kl 18.30– Herrar 

• Vi är en förening, Sundborns Badhusförening 

u.p.a., som inte har någon medlemsavgift. 

Man betalar när man badar, 

40 kr/gång inklusive dricka. 

• Bastun är en ångbastu, så som det har 

varit från föreningens födelse. 

• Föreningen har en styrelse och protokollförda 

årsmöten. 

• Ordförande i Sundborns Badhusförening 

u.p.a. är Lars Sundbom, Löfnäs gård. 

• Vi hälsar nya badare varmt välkomna. 

Sundborns äldsta förening 

Det har givetvis hänt en hel del i en förening 

med en så aktningsvärd ålder. Den 

fyller 73 år i år. När det hela drogs igång 

av Sundbornsborna med andelsteckning så 

resulterade den i ett brett engagemang. 

Tecknare kom från alla byar och insatsbeloppen 

var allt från 10 kr och uppåt. 

De främsta orsakerna bakom tillkomsten 

var dels den företeelsen att man i folkhälsans 

namn byggde badhus på många håll 

vid denna tid och dels att det var ett uttryck 

för en sammanhållning i bygden. 

En kuriositet hittade vi när Badshusföreningen 

hade sitt 60-årsjubileum. Det 

visade sig att tre av dem som skrev på för 

andelar ännu inte betalt sina andelar, tillsammans 

en betydande fordran idag med 

ränta på ränta. Föreningen avser dock inte 

att vidta åtgärder för att kräva in denna 

fordran. 

Skolan utnyttjade tidigt badhuset för 

skolbarnen, en tradition som funnits med 

ända in i våra dagar tack vare lärare som 

sett bastubadandet och tvagandet som en 

aktivitet som knyter an till den lokala 

historien, det passar bra att berätta om vår 

lokala historia och att gemensamma verksamheter 

och tillgångar alltid har varit viktiga 

för en bygd, det lokala samhället. Från 

föreningen sida ser vi gärna att skolan återupptar 

denna tradition. Eller så kan man 

göra som Djuråsskolan i Gagnef. De kommer 

varje år med elever paddlande förbi 

Sundborn och nyttjar då bastun och tvagningsfaciliteterna. 

De aktiviteter som pågår i bygden med 

syftet att göra området vid festplatsen 

levande inbegriper i hög grad Badhusföreningen 

i egenskap av ägare till byggnaden. 

Blir dessa planer en realitet ser vi det 

som att ett säkrande av möjligheten att 

bastubadandat kan fortsätta. Inte minst ser 

vi den tänkta badplatsen som en resurs för 

vår verksamhet. 

Det hände sig på 40-talet att … 

Badstuguföreningen till Tvättstuguföreningen 

anhöll att man skulle slå ihop de 

båda föreningarna. Protokollet från ett årsmöte 

säger att man skall tillskriva 

Badhusföreningen om att de båda föreningarna 

bör slås samman. 

Frågan avgjordes 13 år senare (OBS, 

inget feltryck!) med beskedet från Tvättstuguföreningen: 

”man inte är intresserade 

av sammanslagning”. Angelägna beslut 

fick sannerligen den tid de behövde för att 

bli grundligt genomarbetade. 

Samvaron med tvättstugan ledde till att 

när dess verksamhet lades ner år 1995 så 

hyllades tvättstugans nestor TvättInger vid

en högtidlighet med: ” gemensam resning 

från samtliga badande” (ur årsmötesprotokoll 

…….) 

Det händer sig idag att ……… 

Det sker saker idag med initiativ för att 

vidareutveckla Sundborn. I detta är 

Bastuföreningen en intressent i de idéer, 

vilka tagits fram av en arbetsgrupp och 

som SundbornsNytt skrivit om tidigare, 

som berör turistparkeringen vid festplatsen. 

En annan arbetsgrupp, initierad av 

Länsstyrelsen och som arbetar med 

Sundborns utveckling med fokus på 

Paletten, turistparkering, macken m.m. har 

fått del av den förstnämnda gruppens 

material. Ett tredje initiativ har tagits på 

politisk nivå i och med att det finns en 

motion i kommunen utvecklingsinsatser 

för Sundborns framtid. Vi hoppas och tror 

att initiativen tillsammans kan bidra till en 

positiv utveckling. 

Vi är väl medvetna att föreningen inte 

kan leva på historia och nostalgi. Men 

samtidigt är det så att det som är verksamhet 

och händelser i nuet idag bidrar till det 

som kommer att vara historia och nostalgi 

i framtiden. Bastun är en del av vår historia 

och kommer att vara det även i framtiden. 

Det som skett i och med vår renove- 

Jogging! 

REA! 

495:- 

Förr 695:– 


Herr 

Dam 

200 m före korsningen (infarten till Sundborn) 

ringen av själva bastun är ett uttryck för 

tron på bastubadande även i framtiden i 

Sundbornsbyn. Ett trivsamt badande i en 

anrik miljö och med trevlig social samvaro 

är den viktigaste ingrediensen för att 

verksamheten skall fortsätta. Det är t ex 

skillnad på bastu och ångbastu. Därför är 

den delen nyrustad, bastun har ett nytt 

ångaggregat. För att fler skall komma och 

bada är trivseln och ångbastun våra viktigaste 

säljargument. 

Varmt välkomna att bada! 

Träffpunkten 

invigd 

Den nya föreningslokalen, f d biblioteket, 

i Sundbornsby har startat upp sin 

verksamhet. Där har pågått datautbildningar, 

utökad terapiverksamhet och 

möten av olika slag. 18 april skedde 

invigningen med pompa och ståt. 

Musik och dans samt fika ingick i programmet. 

Vid invigningar brukar det 

ofta vara bandklippningar. Inget undantag 

här. Ordförande för Carlborgsons 

stiftelse Britt Källström fick äran 

att använda saxen och gav därmed 

lokalen sitt nya namn – Träffpunkten. 

– Den här lokalen ger oss i PRO men 

även andra föreningar en helt annan 

möjlighet att bedriva verksamheter i 

Sundbornsby, säger Erik Larsson, 

PRO:s ordförande. 

-– Jag hoppas att flera föreningar nu 

planerar för hösten och bokar in sig. 

Kanske utställningar, kursverksamhet, 

dans. Dessutom vill vi ha ett samarbete 

med ungdomsgården, säger en belåten 

Erik Larsson. 

Nyheter! 

Jogging & 

Walking 

SPORTEWA 

W W W . S P O R T E W A . C O M 

Sundborn • Karlborn 70 • 023-604 80 

Öppettider: Mån–fre 15–19 

13

Nu finns bara en Falu rödfärg. Men det är 

en sanning med modifikation. Strypta 

leveranser av färgpigment från Falu gruva 

förhindrar inte annan rödfärgstillverkning 

eller egen tillverkning. 

Röda stugor har blivit en levande del av 

Sveriges landsbygd. Sedan någon gång på 

1500 talet har det tillverkats rödfärg. Flera 

färgtillverkare har salufört rödfärg tillverkat 

av pigment från kopparfattig malm 

från Falu Gruva som vittrat under lång tid. 

Många är det som har köpt pigment och 

kokat sin rödfärg själv. Men nu är det 

stopp om man skall tolka en artikel i Dala- 

Demokraten införd i slutet av mars månad. 

Färgtillverkningen i Stora Kopparbergs 

Bergslags AB som ägs av Stora Enso uppges 

nu ha stoppat försäljningen av allt pigment 

till övriga tillverkare. ”Att vi inte 

längre säljer pigment var ett jätteingrepp, 

som gör att vi blir ännu starkare på marknaden” 

är VD:ns svar på frågor som ställts 

i ett reportage över ett helsidesuppslag i 

Dala-Demokraten. 

Falu rödfärg är visserligen ett skyddat 

varumärke. Men frågan är om Stora 

Kopparbergs Bergslags AB:s försök till 

ensamrätt att koka rödfärg genom att strypa 

leveranser av pigment är rätt väg. Det 

14 

 

 


Rödfärg från 

Sundborn 

stor produkt 

luktar lite av protektionismen. Det är som 

att inga andra charkuterier skulle få tillverka 

Falu korv än de som finns i Falun. 

Vad säger kulturellt intresserade? 

Det finns säkert många människor som är 

intresserade av ett bevarande av vår svenska 

kultur bl a genom att på gammalt traditionellt 

sätt koka sin rödfärg själva. Hur 

kommer de att reagera? Vid Göranssons 

rödfärgsfabrik i Utanmyra by i Sundborn 

har under 40 talet år kokats rödfärg av välkänd 

kvalité. Vad händer med den? Vi frågar 

Mikael Göransson som nu är andra 

generationen som för rödfärgskokningen i 

Sundborn vidare. 

– Det är riktigt att Falu rödfärg är ett 

skyddat varumärke liksom att Stora nu 

strypt leveransen av färgpigment. Men det 

 

 

 

 

 

 

 

 

utgör inga problem för oss, uppger Mikael 

Göransson. Det finns pigment från andra 

gruvor. Vi får leveranser från Kopparberg 

till vår produktion. Vi fortsätter att koka 

rödfärg på samma sätt som tidigare och 

efter de gamla välkända recepten. Men det 

är lite synd att så stort uppslagna reportage 

i dagstidningar kan tolkas som att Stora 

har någon ensamrätt på rödfärgskokning. 

– Eftersom namnet Falu rödfärg är märkesskyddat 

säljs vår färg under två namn, 

Göranssons Rödfärg och Göranssons 

Antik, vilket är två olika nyanser, fortsätter 

Mikael. Vi tillverkar också all rödfärg för 

hela Coloramagruppen. Härutöver tillverkar 

vi rödfärg för ytterligare färgfabrikanter. 

Vår totala produktion under 2008 är 

beräknad till 850 ton rödfärg, så vi lever i 

högsta grad. 

Vi kan nog också stå till tjänst med att 

sälja lite pigment och tillhandahålla recept 

om det är någon som i kulturellt intresse 

vill prova konsten att själv koka sin rödfärg, 

avslutar Mikael vårt samtal. 

Ivar Jonsson


Dalarnas första idrottsgala Olympier 

Dalarnas Idrottsförbund fyller 

100 år 2008 och som en av 

flera aktiviteter under jubileumsåret 

kommer Dalarnas 

första idrottsgala att 

genomföras. Det händer 4 

oktober i Falu-Kuriren Arena 

i Falun. Där kommer det att 

delas ut utmärkelser i tio 

olika klasser. Beviset för utmärkelsen 

är en gåva som tas 

fram bara för detta tillfälle. 

De olika utmärkelserna, 

som alla kan nominera till, 

gäller Årets idrottsförening, 

Årets idrottsledare, Årets 

unga ledare, Årets idrottsfunktionär, 

Årets junior, Årets 

genombrott, Årets idrottsprestation, 

Årets idrottskommun, 

Årets eldsjäl samt Åke 

Strömmers minne ett samarbete 

med Radio Dalarna. 

Så vi har alla möjligheter att 

visa idrotten i Dalarna vår 

uppskattning. Vem vill du 

nominera? 

Lämna förslag på person, 

förening och kommun som 

bör komma ifråga. 

Mer information om galan 

kan hämtas på www.dalarnasidrottsgala.se 

Vi har ju nu under flera år 

kunnat följa Globens och TV:s 

idrottsgala. Vissa likheter 

kommer att finnas, men vi vill 

också skapa en årligen återkommande 

idrottsfest som 

känns rätt för Dalarna. 

I samband med galadagen 

arrangeras även en idrottsmässa 

under första helgen i 

oktober, där föreningar kan 

visa upp sin verksamhet. Det 

blir också prova-på-aktiviteter 

i Lugnethallen och på 

Lugnetområdet. Det kommer 

också att finnas andra utställare, 

som har anknytning till 

idrott. 

Första helgen i oktober i år 

skall bli en riktig manifestation 

för idrotten i Dalarna. 

Elinstallationer 

och 

reparationer 

inom egna hem, fritidshus, 

företag, hyresfastigheter 

och jordbruk 

Jörgen Finn Blixbo 

Återförsäljare för reservkraft – Greenpower 

Säkrar värmen för vintern vid strömavbrott. 

Hög kvalité, fungerar även för värmepumpar 

från Sundborn 

Det är inte så många som får möjligheten att delta i ett 

OS och även är från Sundborn. 

SundbornsNytt kan nu berätta, att Stefan Olsson, boende på 

Stigen (Hobborn), och hemmahörande i Falu Tennisklubb är klar 

för Paralympics i Peking. Stefan tillhör både Sverigeeliten och 

världseliten. Han är etta i Sverige och världstia i rullstolstennis. 

Den slutliga truppen presenteras först den 2 juni, men Stefan är 

redan klar i uttagningen och kan därmed koncentrera sig på förberedelserna 

inför Paralympics , som avgörs 6–17 september i år. 

Vi håller tummarna hårt för Stefan. 

• • 

• • 

Om-, till- och nybyggnad samt 

kakel-, klinker- och målningsarbeten 

Godkänd av Byggkeramikrådet 

Thomas Norberg 

Skuggarvsvägen 39, 790 15 Sundborn 

Tel 070-344 06 85 • Tel, fax 023-602 03 

info@tgnbygg.com 

15

16 

Stadsnät i drift 

Stadsnätet i Sundbornsby och i Danholn är nu i drift sedan ett 

antal månader tillbaka och vi kan börja utvärdera de nya möjligheterna. 

Hos några abonnenter uppstod inledningsvis en del tekniska 

problem. Men det åtgärdades omgående så fort berörda 

tagit kontakt med Falu Energi & Vatten AB. Dålig TV-signal 

hos en granne åtgärdades med en ny box, sedan fungerade 

TV-signalen som den skulle. 

För vår egen del har vi lämnat Telia och övergått till IP-telefoni 

via stadsnätet. Det är en väsentlig prisskillnad och telefonerna 

fungerar som förut. Övergång från vårt tidigare uppringda 

Internet till bredbandsuppkopplingen via stadsnätet 

var som att lämna en dålig grusväg och köra in på en motorväg 

och till ett pris som är betydligt lägre än ADSL uppkoppling 

via telefonledningarna. 

Ny teknik först i Sundborn och Danholn 

Eftersom vi inte nåtts av några negativa erfarenheter vågar vi 

snart summera att s-föreningens initiativ inför valet 2006 var 

ett steg i rätt riktning. Stadsnät via fiber är den nya tekniken 

som utvecklas i alla större tätorter i Sverige. Vi kan nu glädja 

oss åt att som de första tätorterna utanför Falun ha fått en 

anslutning till stadsnätet. Dessutom fick vi vår anslutning 

utförd i tid så den berättigar till skattereduktion för de som 

lämnat in sin ansökan till skattemyndigheten. Skattereduktionen 

är fr o m i år avskaffad om jag är rätt underrättad. 

Falu Energi & Vatten AB har gjort ett bra jobb och det känns 

tryggt att ha dem som en garant för driften av nätet som alternativ 

till att vi själva skulle ha startat en stadsnätförening. 

Totalt har 216 av 387 hushåll anslutet sig till stadsnätet. I 

Danholn har ca 65 % anslutit sig. I Sundbornsby har ca 50% 

anslutit sig, men utbyggnaden i Sundbornsby möjliggjordes 

ändå genom samordning med beställningar av fiberanslutningar 

till Kopparstadens fastigheter samt förstärkning av 

elnätet. 

Vid Falu Energi & Vattens projektering och byggande av 

stadsnätet har förberedelser gjorts för tillkommande anslutningar 

för de som önskar ansluta sig efteråt. Information om 

dessa möjligheter lämnas direkt från Falu Energi & Vatten AB 

DD - nu i två delar 

Sport & Nöje 6 dagar i veckan 


Ivar Jonsson 

Invigning av konstfruset 

på Hedvallen 

I samband med OLW-cupen för veteraner (+35) invigdes konstfrusetbanorna 

fredagen 22 februari av kommunalrådet Dan 

Westerberg. 

OLW-cupen startade kl 18.00 på fredagskvällen och avslutades 

med finalen kl 17.00 på lördagen. Ett väl genomfört arrangemang 

med åtta lag. 

En vinter som denna med mycket blidväder, har konstfruset varit 

enda möjligheten för bandyn. Både för träningar, matcher och inte 

minst för skridskoskolebarnen på söndagförmiddagarna. 

Riksdagsman Kurt Kvarnström, Krylbo har gästat Sundborns sförening. 

Det är många förändringar som sker på socialförsäkringsområdet 

och som skapar oro och problem för enskilda individer. 

Kurt Kvarnström berörde bl a sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen, 

pensioner samt migrationsfrågorna. 

Därutöver informerade han om tankegångarna i propositionen 

En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. 

Jag vill läsa DD 1 månad för 

HALVA PRISET 115:– 

Namn:........................................................................................ 

Adress: ...................................................................................... 

Postadress:................................................................................ 

Telefon:...................................................................................... 

E-post: ....................................................................................... 

DD 

betalar 

portot 

SVARSPOST 

Kundnummer 780 005 400 

791 20 FALUN

Bandy-VM 

Damer 

I februari var Svenska Bandyförbundet 

och Dalarnas Bandyförbund värdar för 

Bandy-VM Damer. En matchdag hade 

förlagts till Karlsbyhedens nya konstfrusetanläggning. 

Peter Nordfors från bandysektionen i 

Karlsbyhedens IK gick runt och myste 

och var synnerligen nöjd med arrangemanget. 

– Ja, det är helt fantastiskt, säger 

Peter. Bra vinterväder med sol och 

många som vill jobba ideellt som funktionärer. 

Elever från Danholns och 

Sundborns skolor skjutsades hit av 

Engkvists. En fin sponsorinsats. 

Mycket folk vid matcherna. Särskilt 

kvällsmatcherna. Det såldes många 

hamburgare och till slut var entrébiljetterna 

slut. Allt blev otroligt lyckat är 

Peters omdöme om KIK:s dag i 

Bandy-VM för damer. Ett VM som för 

övrigt vanns av Sverige. 

Falu Optik 


Påsktradition på Risholnsgården 

Boende på Risholnsgården får besök varje onsdag. Det är väntjänsten inom Norslunds 

Vårdcentralområde, Sundborns PRO och Sundborns Röda Korskrets och Ungdomskrets 

som samarbetar vid besöken. Det bjuds på kaffe och hembakat bröd och lättare underhållning. 

Sedan många år är det tradition att Risholnsgården, veckan före påsk, får besök av 

Ungdomskretsens påskkärringar som sjunger och delar ut godis. 

Även i år tog påskkärringarna en paus på Risholnsgården på sin färd mot Blåkulla. Vi ser 

att de gamla med glädje tar emot de söta små påskkärringarna. 

Vårnyheterna har kommit! 

Välkommen in och prova 

hälsar Hans Bergqvist med personal! 

Åsgatan 23, Falun • 023-162 39 

Boka tid på vår hemsida www.faluoptik.se 

Falu Optik 

17

”Skolplan – en plan för lärande 

Styrningen av skolan 

Mål- och resultatstyrningen av skolan omfattar 

tre nivåer, en statlig, en kommunal 

och en på skolnivå. Dessa tre nivåer regleras 

med ett flertal olika styrdokument. 

Riksdag och regering beslutar om 

- Skollag 

- Läroplaner 

- Kursplaner 

Kommunfullmäktige beslutar om 

- Budget med prioriterade mål 

- Skolplan 

- Övriga planer, program och riktlinjer 

Rektor beslutar om 

- Lokala arbetsplaner 

Förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, 

fritidshem, gymnasieskola och vuxenutbildning 

betecknas i denna skolplan 

som skola. 

Skolplan – ett viktigt styrdokument 

Utgångspunkt för skolplanen är det som 

regleras nationellt i t.ex. skollag och läroplaner. 

"I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullmäktige 

antagen skolplan som visar 

hur kommunens skolväsende skall gestaltas 

och utvecklas…" (Skollagen 2 kap. 8 §) 

Skolplanen är Falu Kommuns viktigaste 

kommunala politiska styrdokument för 

den pedagogiska verksamheten, från förskola 

t o m vuxenutbildning (grundläggande 

vuxenutbildning, särvux och svenska 

för invandrare). 

Vid sidan av detta görs i Falun, med stöd 

av FN:s barnkonvention och Falu Kommuns 

barn- och ungdomsplan samt andra 

av fullmäktige antagna program, förtydliganden 

och tillägg till skolans uppdrag. 

Skola för kommunens utveckling 

En hög kvalitet i skolan är av avgörande 

betydelse för kommunens tillväxt. Därför 

är det viktigt att skolan når målet att alla 

18 


Publicerar här nedan första delen av Skolplan för Falu kommun, 

för åren 2008-2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2007-11-08. 

(Andra delen kommer i nästa nummer av SundbornsNytt) 

Det är många, även utanför skolans 

värld, som är intresserade av vad som 

står i skolplanen. Där finns många fina 

ord och mål att uppfylla. De årliga 

avstämningarna är naturligtvis av stort 

intresse. Det finns all anledning att 

tänka på vad som står i skolplanen och 

följa arbetet och vara med och påverka. 

Jag som skolpolitiker har alltid hävdat 

att man ska satsa resurser så tidigt som 

möjligt. Redan inom barnomsorgen/ 

förskolan ser man om ett barn behöver 

extra hjälp och stöd. 

Att som diskussionerna är idag om ett 

extra utvecklingsår, antingen som ett 

tionde år på grundskolan eller gymnasieskolan, 

anser jag inte skall behövas. 

Barn som har svårigheter skall inte 

dessutom behöva ha ett eventuellt 

extra år att tänka på. Lägg kostnaderna 

för detta extra år på den verksamhet 

som finns redan idag. Till exempel på 

elever ska lämna grundskola och gymnasieskola 

med fullständiga betyg. 

Ett grundläggande mål för Falu Kommun 

är en hållbar utveckling, vilket fullmäktige 

fastställt i kommunens folkhälsoprogram, 

tillväxtprogram och miljöprogram. Ett 

aktivt arbete för hållbar utveckling ska finnas 

i hela Falu Kommuns skolverksamhet. 

Skola som främjar kunskapsutveckling 

Skolans främsta uppgift är att stimulera till 

kunskaps- och färdighetsutveckling, samt 

förbereda barn och ungdomar för ett livslångt 

lärande. 

Skolan i Falun ska vara en plats där varje 

elev får möjlighet att växa med kunskap 

utifrån vars och ens förutsättningar. 

Förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, 

fritidshem, gymnasieskola och 

vuxenutbildning ska ses som delar av det 

livslånga lärandet. Övergångar mellan de 

olika skolformerna ska genom att vara 

smidiga och flexibla spegla denna syn. 

Skola på lika villkor 

En skola på lika villkor betyder också en 

skola för alla, där alla ska bli sedda och väl 

bemötta, där allas erfarenheter får utrymme 

och alla får en möjlighet att utvecklas. 

I en skola på lika villkor och för alla, möts 

individer med olika bakgrund, förutsättningar 

och erfarenheter och atmosfären 

ska präglas av socialt samspel och jämställdhet 

där alla former av diskriminering 

och kränkande behandling ska motverkas. 

Skolan ska vara en plats där grundläggande 

demokratiska värden ständigt ska hållas 

levande och där ömsesidig respekt ska 

råda. 

Skolan är till för alla barn och ungdomar. 

Kön, kulturell eller social bakgrund får 

inte ha någon betydelse för barns och ungdomars 

trivsel och framgång. 

Att prata om värderingar ger en samhörighet 

som motverkar utanförskap. I Falu 

Kommuns skolverksamhet ska finnas ett 

extra stödpersonal och kompetensutveckling. 

Även att skaffa sig kunskap 

om hur betydelsefullt tidiga insatser är. 

Med den röda tråden för barnen från 

barnomsorg/förskola, grundskola till 

gymnasieskola har man (borde man ha) 

alla möjligheter att upptäcka dessa 

barn. Allt detta är Skolnämndens ansvarsområde. 

Carin Gustafsson (s) 

Ledamot i Skolnämnden 

aktivt arbete med värdegrunds- och livsåskådningsfrågor. 

Barn och ungdomar som behöver mycket 

stöd i sitt lärande och sin utveckling ska få 

det genom ett väl fungerande elevstöd. 

Skola som främjar hälsa 

God hälsa och förmågan att lära hänger 

samman. Därför ska våra skolor arbeta 

hälsofrämjande för att stimulera en positiv 

hälsoutveckling i barns och ungdomars 

uppväxtvillkor. I denna del är näringsriktig 

och god kost i skolan samt en stimulerande 

måltidsmiljö viktig. 

En av de mest grundläggande förutsättningarna 

för hälsa är att känna delaktighet. 

Genom att utveckla inflytandet och genom 

att öka jämställdheten, förbättrar vi våra 

barns och ungdomars hälsa och stimulerar 

deras kunskapsutveckling. 

Verksamheten ska bedrivas i en trygg studiemiljö, 

något som är en förutsättning för 

goda resultat. Vågar man misslyckas tar 

man också steget mot att lyckas. 

Skola i samverkan med omvärlden 

Skolan i Falun ska öka samarbetet med 

arbets- och föreningslivet. När skolan öppnar 

sig mot det omgivande samhället blir 

företag, offentliga arbetsgivare och andra 

organisationer naturliga samarbetspartners. 

Skolan ska kommunicera med närsamhället 

och vara en aktiv del av det. 

Vidare ska skolan stimulera till entreprenörskap 

och företagande. 

Skola med engagerade vårdnadshavare 

Vårdnadshavares engagemang, delaktighet 

och ansvar har stor betydelse för barns och 

ungdomars utveckling. Vårdnadshavare 

utgör en viktig resurs i arbetet från förskolan 

och upp i gymnasieskolan. Skolan ska 

arbeta aktivt för att upprätta en dialog mellan 

vårdnadshavare och skola.

År l972 återvände jag till min barndoms 

bygd, Sundborn. Sedan dess har jag med 

spänning följt Sundbornsbornas och kommunens 

planer och funderingar. Nu senast 

har kommunfullmäktige 13 sept 2007 

beslutat om ny detaljplan för Sundbornsbyns 

äldre delar Tack vare yttrande från 

bl a s-föreningen i Sundborn har man tagit 

bort planerna på byggnation i det område 

som vi känner som ”pulkabacken”. 

Kommunen kan fastställa planer, men hur 

vi vill ha det måste vi själva försöka enas 

om och ge uttryck för. 

Den senast tiden har olika grupper bildats. 

Jag upplever att önskemålen ”spretar”. 

Jag saknar HELHETSYNEN. Jag 

talar om Sundbornsbyns centrum. I 

Karlsbyheden har man ett naturligt 

centrum med Folkets Hus, isbanor, vävstuga 

och keramikverkstad. En stor parkeringsplats 

gör att många kan samlas. Allt 

detta har tillkommit genom gemensamma 

ansträngningar och personliga insatser. 

Men hur ser det ut i Sundbornsbyn? Vi har 

mycket att glädja oss åt, men vi har också 

problem. 

Vår by är känd i hela Sverige och även 

längre. Min mormor och morfar, Karin och 

Carl Larsson, kom en gång hit för att byn 

var så vacker och folket så vänliga. 

Bofasta i byn blev familjen först vid 

sekelskiftet år l900. Man flyttade hit från 

Stockholm med 7 barn i åldrarna 1 till 18 

år. Det lilla huset som paret fått i gåva av 

Karins far Adolf Bergöö, född på Krokfors 

gård i Sundborn, byggdes om 7 gånger och 

Carl berättar att byborna tyckte huset var 

gräsligt fult. Med grannarna Linderdahls 

barn lekte Larssons barn och fruarna bytte 

husmorserfarenheter. Idag förvaltas 

Larssons gård Lilla Hyttnäs av Carl och 

Karins ättlingar, några få bosatta i 

Sundborn och Falun. Övriga är spridda 

över landet. Stora Hyttnäs förvaltas av 

Linderdahlska Stiftelsen. Några eldsjälar 

har sedan starten åt l984 arbetat oförtrutet 

och utan minsta ersättning för att hålla 

huset i drift. Nu oroar man sig för bägge 

gårdarnas framtid eftersom besökssiffrorna 

minskar. Man strävar nu tillsammans 

för att besökarna skall få bästa möjliga 


DEBATT 

Sundborns Framtid 

– Hur vill vi ha den? 

upplevelse av Sundborn, Släktföreningen 

har köpt den l00 år gamla kvarnen och vill 

gärna ha sundbornsbornas hjälp att fylla 

huset med innehåll. Vår vackra kyrka är, 

förutom en samlingsplats för oss sundbornsbor 

i sorg och glädje, också ett 

besöksmål för turister. Nu frågar jag mig. 

Tycker sundbornsborna att turisterna är ett 

problem eller har vi glädje av våra besökare? 

Var står vi idag? Vi hade en grupp som 

arbetade med turistfrågor och som skapade 

en fin broschyr som en del sundbornsbor 

inte vet om. CL-gårdens intendent 

Marianne Nilsson beklagar detta och hälsar 

att alla sundbornsbor som vill ha broschyren 

kan hämta en på CL-gården. För 

denna grupp fanns också önskemål om att 

kommunen skulle förvärva grönområdet 

mellan Skuggarvsvägen, Åsenvägen och 

Ramsnäsvägen för att skapa ett centrum 

för Sundbornsbyn. Bra parkeringsplatser 

för besökare stod högt på önskelistan. Jag 

tänker mig att platsen inte bara skulle 

användas som parkering utan också utformas 

som en vacker park. Plats för ungdomarna 

kan också rymmas. Vi måste fråga 

våra unga vad dom önskar. Jag känner en 

kläddesigner som jag skulle vilja få hit. Vi 

behöver allt vi kan få som lockar besökare 

in i centrum. Har ni sett dokumentären 

från Hällefors? Där har kommunledningen 

bestämt att trots alla nedläggningar ta fram 

allt positivt. Vi kan väl åka till Hällefors 

för att få inspiration? 

I senaste SundbornsNytt pläderades för 

en bättre utformad parkering vid dansbanan. 

Ingen kan tycka att där ser bra ut idag. 

En grupp jobbar för den saken och det är 

ju jätteviktigt. Men enligt mitt sätt att se 

behövs ett både och. 

Marit Frieberg på Spadarvet 

Nästa nummer av 

tidningen kommer 

till midsommar 

Välkommen att annonsera! 

Hembygdsföreningens 

årsbok 

Hembygdsföreningens årsbok för 

2006–2008 är nu klar. Huvudtemat är 

märkliga kvinnor som leva och verkat i 

Sundborn. När Marianne Hedenström 

så hastigt gick bort kände vi att det 

fanns stor anledning att uppmärksamma 

allt hon skrivit om Sundborn. Det 

finns nu samlat i fem stora pärmar och 

de är donerade till Hembygdsföreningen 

och finns på Bondes Gård. 

Den dokumentation som Marianne 

gjort över Sundborn är ovärderlig och 

vi har anledning att känna stor tacksamhet 

till Marianne Hedenström. 

Andra märkliga och intressanta kvinnor 

är Henrik och Stina Linderdahl. 

Henrika, som flyttad in på Stora 

Hyttnäs med sin nyblivne make Pontus 

1881, och var en strålande värdinna, 

maka och mor i sitt vackra hem. Stina 

utbildade sig till träslöjdslärare, reste 

runt i hela Europa, arbetade som veterinärassistent 

under brinnande krig i 

Finland, hade Sundborns första bil och 

red en häst som hette Barbro. 

Vem kan undgå att gripas av Blinda 

Britas öde. Tänk att kunna cykla runt 

på en tandemcykel, med maken vid 

styret, och sjunga och spela ihop till en 

hel fastighet utanför Stockholm. Ett 

vackert hem ditt andra synskadade var 

välkomna. 

Och det är klart att Karin Larsson 

måste vara med i boken. Om Karin 

finns redan mycket skrivet men hennes 

historia är ej färdigberättad. 

Nutiden finns också med i Hembygdsföreningen 

stora satsning 2007 

”Konstkalaset” för att vinna nya, unga 

medlemmar och stärka intresset för 

Hembygdsföreningen. Konstkalaset 

presenteras i en stor bildsvit och talar 

förr sig självt. 

Hembygdsföreningen 

Ann Christine Wiborgh 

19

D 

D 

20 

DD 

Samlarobjekt, möbler, glas, porslin, 

keramik & textilier m.m 

Vi har flyttat hem butiken 

till Sundborn 

DD 

Telefon: 023-605 70 Mobil: 070-601 92 84 

3 

Folkets Hus 

Karlsbyheden 

hyr ut lokaler för 

sammankomster 

Bröllop • Kalas 

Lilla salen högst 50 personer 

Stora salen högst 150 personer 

sittande gäster 

Kontakta Peter Andersson 

023-613 21 

Hyttstugan Restaurang & Café 

Öppet 1 maj – 

30 september 

ÖPPETTIDER 

Maj kl 10–17 

Juni, Juli, Augusti kl 10–18 

September kl 10–17 

SOMMARKVÄLLAR 

Torsdagar i juli 3, 10, 17, 24, 31 • Öppet kl 18–22 

Övriga tider efter överenskommelse 

Tel 023-602 71 www.hyttstugan.nu 

Välkommen önskar Lena & Leif med personal! 

 

D 

D 

Carl Larssons väg 2 

över sommaren 

E-post: sundbornsol@hotmail.com 

SUNDBORNS NYTT NR 1 APRIL 2008

Maria Sandberg, Hobborn, arbetade som volontär i Kambodja - S-info

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?