Gud finns i varje andetag vi tar - LaGaylia Frazier

”Under yogapasset
måste du stanna i nuet,
annars är du körd
Hon säger att om du låter ditt sinne få fritt
spelrum, kommer du att överväldigas av
negativa tankar om att du inte kan andas och
inte kommer att klara det.
– Jag brukar fokusera positivt och tänka
att om jag klarar nästa övning kommer jag
att leva tills jag är 70. Och klarar jag nästa
övning kommer jag att leva till 80! Men helst
ska man ju bara stanna med andningen och
observera den.
LaGaylia försöker beskriva den magiska
känslan som infinner sig när yogan får henne
att verkligen vara i nuet.
– Energin som vi andas in, det är Gud. Det
som får oss att andas utan att tänka, det är
Gud. När vi låter sinnet fokusera på något
det inte fattar – andningen – där finns Gud.
LaGaylia berättar att hon inte är uppvuxen
inom kyrkan som många andra amerikaner.
Hennes mor hade aktivt tagit avstånd från
den strikta miljön och ville att hennes dotter
skulle få en friare uppväxt.
– Jag var tvungen att hitta min egen väg till
Gud och jag har provat på det mesta, från vilt
festande till att läsa all slags andlig litteratur.
Och jag kom fram till att religioner är skapade
av människor för att kontrollera andra.
Under collegetiden blev LaGaylia via en
vän introducerad för en mycket vis kvinna,
som visade sig vara brorsdotter till Antoine
40
de Saint-Exupéry, den franske författare som
skrivit ”Lille prinsen”.
– Hon var en otroligt högt utvecklad andlig
kvinna som undervisade i gudsbegreppet.
Hon lärde ut att Gud är kärleken och finns
inom oss alla. Hon sa att vi inte kan få kontakt
med Gud via vårt sinne utan via kroppen
och vårt andetag. I stillheten mellan
inandning och utandning – det är där vi kan
erfara Gud.
LaGaylia berättar att det var under den här
perioden hon fick sin första andliga upplevelse
av att känna Gud med både kropp och
själ.
– Det var på riktigt! Jag visste det, jag kände
det! Och samma upplevelse kan jag få på
scen, när sinnet är bortkopplat och jag bara
är i nuet och ger allt!
– Alla har sin väg att följa och alla vägar
leder åt samma håll om vi bara lägger in passion
i vårt liv och vårt arbete. Jag söker fortfarande
och strävar efter att komma närmare
gudsenergin och kärleksenergin. Jag förstår
inte allt, men det är okej med mig! Jag har
fått se en glimt och vet att Gud bor även i en
liten sten på den mest ödsliga plats på jorden.
Uttrycker den hon är
LaGaylia berättar att hon sedan ungefär ett år
tillbaka börjat bejaka sina många olika sidor
på ett helt nytt sätt. Hon har kommit ut med
ett jazzalbum tillsammans med Jan Lundgren
Trio, trots att de flesta kanske förväntar
sig att hon ska sjunga soul.
Och hon har tagit beslutet att sluta försöka
prata svenska på scen, något hon testade i
en småskalig konsertserie där hon valde att
sjunga gamla favoriter från sin tidigare karriär
i USA. Hon sjöng sittande på en stol.
Enkelt och avskalat.
– Jag upptäckte att publiken gillade mig
ännu mer när jag bara var mig själv och
uttryckte mig på mitt sätt, säger hon. Och de
fattade mina skämt trots att jag pratade engelska.
Det var inga problem!
LaGaylia har insett att hon aldrig riktigt
kommer att passa in.
– Jag är en amerikansk kvinna som bor i
Sverige och det kommer alltid att vara så.
– Känslan att inte passa in, den har jag alltid
haft. Som ung var jag en pluggis som spelade
klassiskt piano, hade ful frisyr och tjocka
glasögon. Man måste sluta att försöka passa
in och istället uttrycka den man är!
Sedan ett år tillbaka har LaGaylia även börjat
ge workshops för musikstuderande, där
hon ger vidare sina upptäckter och hjälper
andra att blomma.
– Svenskar är så blyga, så jag försöker visa
hur man kan ge allt på en scen, lägga all passion
i det man gör och försöka skapa kontakt
med publiken, säger hon.
– Det är ett privilegium att få arbeta med
musik, men vi behöver ständigt påminna oss
om vad som fick oss att börja, nämligen kärleken
till musiken.
Att spela med musiker som glömt kärleken
säger hon känns som att dra ett lokomotiv.
– Musik kräver nerv och passion, precis som
livet!
Kärleken finns överallt
En stor förebild för LaGaylia är den amerikanska
författaren Maya Angelou, som
bland annat skrivit ”Jag vet varför burfågeln
sjunger”. Hon började faktiskt sin karriär
som nattklubbssångerska och kom så småningom
att arbeta politiskt bland annat för
Martin Luther King.
Maya Angelou reser fortfarande världen
runt och föreläser. Och LaGaylia hade en
gång den stora turen att befinna sig på
samma flygplats som Maya Angelou. Normalt
sett rusar LaGaylia fram till människor
hon beundrar och berättar översvallande
vad hon tycker om dem, hon säger att hon är
galen på det sättet, men denna gång var hon
som förstenad.
– Jag blev helt ”starstruck”! Maya Angelou
var lång, hade en hes, kraftfull röst och
utstrålade liksom en skyddande energisköld.
Precis som en qigongmästare.
LaGaylia upplevde att Maya Angelou nått
en hög nivå av medvetenhet på den här planeten,
och önskar att hon själv en dag kan
närma sig hennes visdom och skönhet.
– Jag tror att vår själ behöver lära sig olika
läxor här på jorden, kanske behöver vi
komma tillbaka för den sakens skull, filosoferar
hon.
– Jag vet inte om jag tror på reinkarnation,
men ibland kan man se en treåring som har
gamla, visa ögon. Jag har mött sådana människor.
Själv tror LaGaylia att hon har en ung själ,
eftersom hon känner sig ”ny” här på jorden
och känner att hon har mycket att lära. Den
främsta läxan hon lärt sig är att den romantiska
kärleken inte är allt.
– Kärleken är större än så och den finns
överallt. Jag tror på att det du ger, det får
du tillbaka. Oavsett om du är en dansare,
sångare eller butiksbiträde – om du vårdar
kärleken och passionen i det du gör får du
något tillbaka, på samma sätt som en planta
blommar om den får kärlek. Jag försöker få
kärleken att flöda varje dag. Det är en hård
värld. c
www.tidningennara.se