.Mrtare skola, pJ minaord,' lekt" a1Jt"nasl llllstalla kc.ligt forö!t.a den ...

too . • tlnrS LIV1U':
för egen del bn jlg ej men lid. nlgot. som icke
är får dig mera nesligt, än ror mig olyckligt; men
ocksl, lit mig nr. den olycklipaste, jag skall icke
vara det I'nge. Men tänk pi lUua: dem råre,t'r,
om du fortfar, elidera en tidig död eller ett Ungt
alaheri.» Nu omfamna honom mak. och barn; hel'
qvinnohope'n brast i Ihar och jemmergret örver sig
och fäderneslandet: della besegrade omsider m.nnen.
Ited famntag bjöd han de sina farväl. och nyltade
Jägrel lillbal;.a ihio sladen. Sedan han derpl borlrört
tropparne utur Romerske landet, skall miWlöjet
deröfver haha beredt hans underglnp; hans dödssäU
uppgirves olika. 'j., Balt Fabius, en urlldrig rörf'lIare,
-r IOner jag aU han ler,.! till hög lIder. Åtminstono
berätlar denne, att han, emot slutet af sin lernad,
oUa yUrat sig, att »för 'en gubbe är landsflykt mycket
olyckUgare."O Roms män missunnade icke q'in.
norna deras ·beröm; man brukade icke di aU Rir·
klena en aonans ära. Ja, till eU blirVInde minne af
händelsen uppbyggdes och invigdes ell tempel lit den
Qm'n1iga Lychl1l. I förening med F.querna Ilerkommo
Volskernc sedermera pA Romenka omrAdet.
Men Equerne vilJe icke mer erkänna AlIius l'ulJ!J9
för lällherre. Af tvisten om Volskerne eller Equerne
skulle gih'a den lörenade hären eD befälhafvare upp­
Ilod en AÖndring, och omsider en blodig träffning,
oeh Romerska folketJ Iveka rårstörde der hl fiendtliga
hirar i en kamp, sOm var Icke mindre mördande
än ihärdig. _ Titus Sicinius och C.jus Aquillius

-
II. IOlE!!• .lJ.P. "O. "J. 20t