Layout 3 - Kommunal

Medlemstidning för Svenska Kommunalarbetareförbundet avdelning Väst 

Tack och ajö! 

Sid 2, 4-5, 23, 24 

6 Okt 

2010 

Lena - en kommunalare 

som skjuter skarpt Sid 12

OPINION 

N 

Svårare få gehör för 

ko m munalarnas frågor 

u kan vi glömma en lag om rätt till heltid, liksom 

en a-kassa som går att leva på om vi blir 

arbetslösa eller en sjukersättning som tar mänsk- 

lig hänsyn. Däremot får vi fortsätta att vara med och 

betala städningen hos de som har råd att anlita en privat 

Rut-städerska. Och räkna med att allt mer av vår 

gemensamma välfärd kommer att privatiseras. 

Valet gick inte precis kommunalarnas väg. Vår vardag, 

våra jobb och vår trygghet är inte ett prioriterat 

område för regeringen Reinfeldt. Sedan må moderaterna 

kalla sig ”det enda arbetarpartiet” så mycket de 

vill. Ett hån mot den svenska arbetarklassen, som vi 

tyvärr inte lyckades/orkade avslöja. Varför gick det då 

som de gjorde i valet? Jag ska inte försöka ge mig in på 

någon djupare valanalys. Men låt mig ändå torgföra 

några funderingar. 

LEDARE 

oktober 2010 

• Socialdemokraterna förmådde inte helt ut att hålla 

fast vid sin ideologi och stå upp för en konsekvent välfärdspolitik. 

Jag tror att det varit ett stort misstag att i 

alldeles för hög grad anpassa politiken till vad man tro dde 

skulle attrahera de stora medelklassgrupperna i storstäderna. 

Men va rför skulle dessa grupper välja en lighthögerpolitik 

när de kan välja originalet? Jag tror att detta 

gjorde många väljare lite förvirrade, de såg inga klara 

alternativ i politiken. I det läget valde man det beprövade, 

alltså den sittande regeringen. 

• Aldrig tidigare i modern tid har vi sett en så stor borgerlig 

dominans i massmedia. Detta har för övrigt också 

belagts i flera vetenskapliga undersökningar. Reinfeldt 

och Borg har överlag framställts som dugliga, trov ä rdiga 

och goda landsfäder, medan framför allt Mona Sa h- 

Vart har moralen 

tagit vägen? 

Mutskandalen, eller snarare skandalerna, som avslöjats i Göteborg 

under senare tid är ännu ett exempel på hur girigheten sprider sig 

i vårt samhälle. Tyvärr lär detta bara vara toppen på ett isberg. Också 

på andra håll i landet har liknande skandaler avslöjats eller är på 

väg att rullas upp. 

Ohederliga och oseriösa kommunala tjänstemän i symbios med 

lika ohederliga och oseriösa före t a g a re skor sig själva på våra gemensamma 

tillgångar. För i slutändan är det ju skattebetalarna som får 

stå för notan. 

Det är dags att sätta begreppet moral högst på dagordningen 

- såväl inom offentlig som privat verksamhet. 

Redaktion och annonser: Vegagatan 27, 413 11 Göteborg. 

Telefon: 031–12 31 90. Fax: 031–12 23 60. 

e-post: info@anderssonhult.se 

Ansvarig utgivare: Anders Hagberg. Tryck: JMS, Vellinge 

2 Kommunal Väst medlemstidning oktober 2010 

lin och Lars Ohly ständigt ifrågasatts och målats ut som 

icke trovärdiga. 

Samma sak gäller de båda blockens profilfrågor. Fastighetsskatten 

är ett slående exempel. Att det förslag 

till ändringar som de rödgröna förde fram innebar att 

endast en procent av villaägarna i de absolut dyraste 

villorna skulle få en mindre avgiftshöjning, medan bet 

ydligt fler med lägre inkomst skulle få en sänkning kom 

aldrig fram. Istället basunerade media ut borgerlighetens 

oärliga kritik som svepande påstod att vi alla skulle 

få höjd skatt. 

• Privatiseringarna av våra gemensamma tillgångar är 

ett annat område där de rödgröna borde varit mera rakryggade 

och tydliga. Men här, precis som med medelklassen 

i storstäderna, har man inte orkat/vågat tala klarspråk. 

Istället har man vikt ner sig och delvis anammat 

resultatet av den oerhört skickliga lobbyverksamhet 

som bedrivits under årtionden av högerkrafterna i 

samhället och som bankat in att bara vi privatiserar så 

blir allting bättre, billigare och effektivare. Ett påstående 

som av upprepning till slut blivit ”en sanning” i 

mångas medvetande även om det naturligtvis är långt 

ifrån sant.. 

Jag menar att de rödgröna istället tydligt borde vågat 

stå upp för våra gemensamma tillgångar och lika 

tydligt avslöja alla de misslyckade privatiseringar som 

vi nu får betala ett högt pris för. Istället har man halvhjärtat 

jamsat med ”vi har i princip inget emot privatiseringar, 

men lite långsammare och lite mindre”. 

Hade vi bara talat klarspråk och inte varit rädda för 

att en konflikt om privatiseringarna är jag övertygad 

om att väljarna hållit med! 

Vad kan vi då vänta oss under de kommande fyra åre n ? 

Knappast någon hjälp från politiken att lösa frågor om 

till exempel rätten till heltider, en bättre a-kassa, en utvecklad 

arbetsrätt… 

Det nummer av Kommunal Väst som du nu 

håller i din hand är det sista, i alla fall i nuvarande 

form. Orsaken är att det slumpat sig så 

att samtliga medarbetare i redaktionen kommit 

upp i en ålder då det blivit dags att trappa 

ner. Eftersom det är samma medarbetare 

som gjort tidningen allt sedan den startade 1985 

och dessa hög grad satt sin prägel på tidningen 

anser vi det svårt att fortsätta i samma form, 

men med helt nya medarbetare. 

Nu innebär detta dock inte att det är slut med 

informationen till dig som är medlem i Kommunal 

Väst. Arbetet pågår för fullt med att ta 

fram nya informationskanaler. Om allt går som 

Nu är vi enbart hänvisade till förhandlingsbordet. Något 

fru k t b a rt facklig-politiskt samarbete kan vi inte räkna 

med. 

Detta kommer naturligtvis att ställa större krav på oss 

själva. Att vi verkligen sluter oss samman och gör allt 

som står i vår makt för att stärka fackföreningsrörelsen. 

Under de fyra gångna åren har regeringen lyckats 

åderlåta fackföreningarna på ett stort antal medlemmar 

genom chockhöjningen och försämringen av a-kassan, 

vilket resulterade i att många människor inte haft 

råd eller ansett det meningsfyllt att vara med. 

Ska vi under de närmaste åren överhuvudtaget ha en 

chans att hävda våra intressen måste vi nu se till att sluta 

oss samman och att vi var och en gör allt för att få 

våra arbetskamrater att inse att nu måste vi alla hjälpas 

åt för att bevaka våra intressen. Ju fler vi är i det 

arbetet, desto större blir våra möjligheter att lyckas. 

Försök därför att få dina oorganiserade arbetskamrater 

att inse vikten av att vara med i facket. Och att 

också engagera sig i det fackliga arbetet! Det kommer 

att behövas under de kommande fyra åren. 

Anders Hagberg, ordförande Kommunal Väst 

Sista numret av tidningen 

planerat kommer du att få en ”nygammal” 

Kommunal Väst hem i brevlådan i början av 

nästa år. Vi arbetar också med att utveckla vår 

hemsida. 

Jag vill passa på att tacka alla er som på olika 

sätt ställt upp och bidragit till att vi kunnat 

ge ut tidningen –och då inte minst de redaktionella 

medarbetarna Carina Hult, Stig Andersson, 

Per Hellstrand och Eddie Backman 

som på ett påtagligt sätt bidragit till att sprida 

kunskap och bilda opinion kring medlemmarnas 

frågor och intressen. 

Anders Hagberg 

Carina Hult Stig Andersson Per Hellstrand Eddie Backman 

carina@anderssonhult.se stig@anderssonhult.se per@anderssonhult.se eddie@eddiebackman.com

112 364 kronor 

- så mycket får Cecilia tack vare fa c ke t 

112 364 kronor. Tack vare 

sektionsordförande Lars-Göran 

Baaz uppmärksamhet har 

lokalvårdaren Cecilia Ormazabal 

nu fått en riktigt rejäl 

extralön. Lite av en tillfällighet 

men framför allt tack vare 

noggrannhet och lång facklig 

erfarenhet kom Lars-Göran 

på att Cecilia fått felaktig lön 

allt sedan hon började städa 

på kvällar och helger på en 

psykiatrisk öppenvårdsmottagning. 

- Utan Kommunal och framför allt Lars-Göran 

hade jag aldrig fått de här pengarna, säger 

en nöjd Cecilia Ormazabal. 

De 112 364 kronor som Cecilia nu fått är 

ob-ersättning som hon aldrig fått allt sedan 

hon började arbeta på mottagningen 2002. 

Hur kunde det då bli så här? 

-Någon har tryckt på fel knapp och sedan 

har det legat kvar, är arbetsgivarens förklaring! 

Cecilia som arbetar heltid på en förskola 

har sedan 2002 haft städningen på öppenv 

å rdmottagningen som ett extraknäck. Me n 

i början av året aviserade arbetsgivaren att 

städningen skulle organiseras om. Det fanns 

ingen plats för Cecilia och arbetsgiva ren ville 

att hon skulle säga upp sig. Då tog hon 

kontakt med sin sektion. 

-Vi gick naturligtvis inte med på att Cecilia 

skulle säga upp sig och lyckades också 

få till en tillsvidareanställning i en städpool, 

berättar Lars-Göran Baaz. 

-När jag träffar medlemmar såhär brukar 

jag alltid förhöra mig lite om hur det fungerar 

i övrigt på jobbet. Bland annat frågade 

jag Cecilia om hur hennes OB såg ut. Va d 

då OB, blev svaret. 

Det räckte för att Lars-Göran och kollegan 

Anders Wallenius skulle gå igång. Efter 

ett antal diskussioner och förhandlingar med 

arbetsgivaren stod det snart klart att Cecilia 

aldrig fått någon ersättning för obekväm 

arbetstid. 

-I ärlighetens namn ska sägas att när väl 

arbetsgivaren fått klart för sig hur det såg ut 

var det inga större problem med att få dem 

att betala ut pengarna, säger Lars-Göran. 

Cecilia Ormazabal är naturligtvis glad öve r 

pengarna, även om hon tycker det hade varit 

bättre om hon fått dem som hon skulle 

allt sedan 2002. 

-För mig har det alltid varit självklart att 

vara med i facket. Förhoppningsvis kan min 

historia få några av dem som står utanför att 

tänka om och gå med. 

-Utan Kommunal hade jag aldrig fått ut 

de här pengarna även om det naturligtvis är 

mina pengar. 

Stig A n d e r s s o n 

Ett flertal anställda inom äldreomsorgen 

i Härlanda får nu mellan 

2 000 och 3 000 kronor var i kompensation 

för att de arbetat 1 timme 

och 15 minuter för mycket per 

vecka. Orsaken är en miss i tolkningen 

vid uppsägningen av avtalet 

BOG 02 som man haft i Göteborg. 

Det saken gäller är att uttyda en ganska komplicerad 

förändring av arbetsvillkoren där både stadskansliet och 

stadsdelsnämnden hamnade fel. Först efter att upprörda 

medlemmar i våras slog larm och sektionen agerat 

gjordes en omtolkning av bestämmelserna. 

Se k t i o n s o rdförande Christina Wennberg berättar att 

bakgrunden är det lokala så kallade BOG 02-avtalet 

mellan staden och facket, ett avtal som funnits i Göteborg 

fram till den 1 april i år. 

Avtalet gav Kommunals medlemmar i äldreomsorgen 

möjlighet att jobba 37 timmar i veckan. Villkoret 

var att de avsatte 3,25 procent av lönepotten. 

Staden sade emellertid upp avtalet från 1 april år eftersom 

det under en tid inte hade reserverats pengar 

från lönepotten till den lägre arbetstiden på 37 timmar 

per vecka. Arbetstiden höjdes därmed till 38,25 

timmar som den är i Kommunals centrala avtal, allmänna 

bestämmelser (AB). För dem som anställs från 

1 april i år gäller 38,25 timmar för personal som arbetar 

dag, kväll och helg. De som arbetar 39 timmar 

måndag till fredag har efter 1 april en arbetstid på 40 

timmar. 

Tillvidareanställda får emellertid rätt att behålla sin 

När jag träffar 

medlemmar brukar 

jag alltid 

förhöra mig om 

så att arbetsgivaren 

följer avtalet, 

även om 

det inte handlar 

om en avtalsfråga, 

säger Lars- 

Göran Baaz, 

sektionsordförande 

på SU 

Vuxenpsykiatri. 

...och här väntar mera pengar 

Christina Wennberg tar miniräknaren till 

hjälp för att räkna ut hur mycket de berörda 

medlemmarna ska ha i kompensation för att 

de jobbat för mycket. 

lägre arbetstid enligt BOG 02 och det var här som felet 

uppstod genom en tolkningsmiss. Flera medlemmar 

fick längre arbetstid med 1 timma och 15 minuter 

men ingen lönehöjning, när de fick ökad tjänstgöringsgrad, 

ändrade scheman, byte av avdelning med 

mera efter 1 april. 

- Den felaktiga arbetstiden har pågått under fem månader, 

säger Christina Wennberg. 

- Det innebär att de inte fått lön för i runda tal 25 

timmar. Räknar man med en timlön på mellan 100 

och 125 kronor blir det mellan 2 000 och 3 000 kronor 

som medlemmarna förlorat. De pengarna ska nu 

betalas ut, säger Christina Wennberg. 

Hon framhåller att de som nu får lön i efterskott är 

t i l l s v i d a reanställda som en gång anställts på 37 re s p e ktive 

39 timmar. Nyanställda och vikarier får däremot 

ingenting. 

En annan följd av omtolkningen är att de aktuella 

medlemmarna får gå tillbaka till 37 timmar i veckan. 

- Vi har tillsammans med avdelningen lagt ner en hel 

del tid på detta eftersom arbetsgivaren först vägrade 

inse att fel begåtts, säger Christina Wennberg. 

- Det handlar dock inte om någon ond avsikt från 

a r b e t s g i va rens sida utan om otydlig informationen från 

stadskansliet av det snåriga avtalet. När man väl hade 

insett att det blivit fel har förvaltningen snabbt inventerat 

läget ute på enheterna och lovat ersättning 

för den tid de berörda arbetat för mycket. 

Per Hellstrand 

Kommunal Väst medlemstidning oktober 2010 3

I 

Tack för oss! 

Ta hand om Kommu n a l 

-och se upp för riske r n a ! 

26 år har jag levt med Kommunal Väst. Utan att vara 

kommunalare. Men jag känner mig ändå som en 

riktig kommunalare! Som redaktör för tidningen Ko m- 

munal Väst har jag haft förmånen att arbeta och verka 

inne i organisationen. Som adjungerad till arbetsutskottet 

och styrelsens möten är jag faktiskt den som varit med 

längst tid. Ingen av dagens ledamöter har varit med lika 

länge. 

Det har varit en oerhört rolig, lärorik och spännande 

tid. Och framför allt har jag fått lära känna många fantastiska 

människor som verkligen brunnit och brinner 

för sina uppdrag. Det har varit en tid med ökande medlemstal, 

stärkt arbetsrätt, både bra och dåliga avtalsröre 

l s e r, oräkneliga förhandlingar till gagn för medlemmarna, 

strejker men också under senare år färre medlemmar. 

Kort sagt en händelserik tid. Men nu är det slut. Med 

ålderns rätt är det dags att trappa ner. Definitivt inte utan 

en rejäl portion vemod, mixad med förväntningar och 

iver att hinna med allt det andra som inte riktigt hunnits 

med. Läsa, träna, snickra, resa, vara på landet, titta 

på ännnu mera fotboll. Och att bli farfar i början av 

nästa år! 

Men visst kommer jag att sakna Kommunal – och framför 

allt alla kommunalare. Ni är grymma! Utan er skulle 

inte det här landet inte fungera en endaste dag. 

Egentligen skulle jag vilja räkna upp er alla som jag 

mött. Ni har satt outplånliga avtryck. Men ingen nämnd 

och ingen glömd, heter det ju. Fast ingen regel utan undantag. 

Jag tar mig ändå friheten att nämna en enda därför 

att han satt lite större avtryck än någon annan. 

Jan Sundberg, ordförande i avdelningen mellan 1995 

och 2007. För mig sinnebilden av en riktigt gedigen facklig 

före t r ä d a re. Ideologiskt förankrat i hälleberget, en sann 

idealist, smart och klok, alltid med medlemmarnas bästa 

för ögonen och helt i avsaknad av streberfasoner eller 

att vilja sko sig själv. 

Själv har jag lärt mig oerhört mycket av Janne under 

alla år som jag haft förmånen att jobba nära honom. Att 

han är en person vars åsikter om politik och samhällsfrågor 

stämmer ovanligt väl med vad jag själv tycker har 

naturligtvis gjort det lätt att jobba med Janne och att 

tycka om honom. 

Tack alla jag mött 

- men aldrig träffa t 

å personer känner väl så många kommunalare 

som jag – utan att någonsin träffat dom! FUnder 

snart 20 år har jag arbetat som redigerare på 

Kommunal Väst och tagit del av mängder av skiftande 

levnadsöden. 

Som redigerare på en tidning har man bl.a till uppgift 

att sätta rubriker på de artiklar som skall publiceras. 

Vissa rubriker är lätta att sätta och ger sig självt 

när artikeln blivit genomläst. Andra är svårare och kräver 

eftertänksamhet och tid. Rubriken är viktig – det 

är den som skall fånga läsarens lust att läsa vidare. Me n 

den måste vara korrekt och spegla det verkliga innehållet 

utan skruvade vinklingar. 

En del rubriker har varit rent lustfyllda att skapa. De t 

handlar till exempel om de gånger när facket ingripit 


Fler Janne både inom fackföreningsrörelsen och i politiken 

skulle betyda mycket framför allt för landets löntagare 

men också för samhället i stort. 

Under mina 26 år med Kommunal Väst har naturligtvis 

både samhället och Kommunal utvecklats i olika 

riktningar. Både positivt och negativt. 

Det har blivit ett betydligt tuffare klimat på arbetsmarknaden. 

Också den offentliga ve rksamheten har ryckts med 

av näringslivets tuffare och hårdare attityd mot löntagarna 

och deras organisationer. 

Utan att avslöja några inofficiella uppgöre l s e r, men det 

hände mer än en gång att Janne Sundberg knallade ner 

till Gustaf Adolfs torg och tog ett snack med Göran Johansson. 

Samtal som verkligen gynnade Kommunals 

m e d l e m m a r. Och jag har själv varit med Janne och uppvaktat 

statsråd i Stockholm, vilket resulterade i att Göteborgs 

Sp å rvägar fick fortsätta köra busstrafik även utanför 

den egna kommunen. Att Sp å rvägen sedan delvis själva 

sumpat sina möjligheter att vara kvar som en av aktörerna 

på bussmarknaden är en annan sak. 

Vad jag vill ha sagt är att ett fungerande facklig-politiskt 

samarbete är guld värt. Att Kommunal – och i synnerhet 

Kommunal Väst – haft ett intimt samarbete med 

Socialdemokraterna är inget att vare sig hymla med eller 

att skämmas över. Det har varit till ovärderlig nytta 

för Kommunals medlemmar. Vi får aldrig glömma av 

att det socialdemokratiska partiet bildades av fackföreningsrörelsen 

i slutet av 1800-talet. Redan då hade man 

insett att allt inte gick att driva igenom vid förhandlingsbordet. 

Det behövdes också politiska lösningar. 

Med risk för att det ska uppfattas som förmätet att utifrån 

min roll ge några råd inför framtiden tar jag ändå risken 

att dela med mig av mina funderingar. 

Jag är nämligen bekymrad över vart fackföreningsrörelsen 

är på väg. I mina mörkaste stunder kan jag i framtiden 

se Konsult&Försäkringsbolaget Kommunal, ideologiskt 

och politiskt avkönat under ledning av en samling 

”fackföre n i n g s d i re k t ö re r” och tjänstemän. Utan något 

större inflytande från förtroendevalda gräsrötter, sådana 

som Janne Sundberg. 

Jag påstår absolut inte att det är så. Men man kan se 

tendenser till centralisering och toppstyrning från förbundet 

som oroar. Den senaste kongressen kändes inte 

helt bra. Likaså det pompösa 100-årsjubileum som genomförts 

under året. Jag har svårt att se hur detta gynnar 

medlemmarna – i alla fall i proportion till vad det 

kostat. 

Var enda krona som Kommunal använder är medlemmarnas 

pengar. Därför måste man också ständigt fråga 

och hjälpt någon kommunalare att få ut lön som felaktigt 

hållits inne av arbetsgivaren. Det är bra exempel 

på hur ett fackligt medlemskap påverkar medlemmens 

direkta vardag på ett handfast sätt. 

Det har också varit lustfyllt att arbeta på en facklig 

tidning som ansett sig ”ha råd” att skildra även medlemmarnas 

liv och öden och inte enbart ägnat sig åt 

facklig information. Det är mixen som gjort Ko m m unal 

Väst till en så populär och läst tidning ute bland 

medlemmarna. 

Hur populär tidningen är har jag handfast fått se på 

nära håll. Jag tillbringar privatlivet tillsammans med 

en kommunalmedlem. Och när tidningen väl landat 

på hallgolvet tar det inte lång stund förrän läsningen 

är i full gång. 

Att tidningen varit läst av redaktörerna på våra lokala 

dagstidningar märks också. Det har hänt åtskilliga 

gånger att Kommunal Väst citerats. Lokaltidningarna 

har också hakat på många av de reportage som 

publicerats i vår tidning och gjort uppföljningar. 

Men allt har ett slut. Så även denna gång. Nu går 

sig hur denna krona bäst ska användas för att på bästa 

sätt gagna medlemmarna och deras intressen. 

Det är lätt att bli fartblind när man rör sig i maktelitens 

finrum. Därför tror jag att det är tid att bromsa in 

och ta sig en funderare över vad som har hänt inom fackf 

ö re n i n g s r ö relsen under de senaste 25 åren. Tyvärr kommer 

man att finna att den inte blivit stark a re och att man 

har tappat som maktfaktor i samhället. Detta beror naturligtvis 

i stor utsträckning på faktorer som inte facket 

rått på. Men, det finns också orsaker att söka i den 

egna organisationen. 

Med allt fler tjänstemän och experter har de förtroend 

e valda framförallt i avdelningarna fått mindre inflytande 

– och därmed har avståndet mellan arbetsplatserna 

och facket blivit större. Idealismen minskar med avståndet 

till besluten. 

Konferenser, studieresor och påkostade kampanjer är 

andra fenomen som spritt sig som en farsot inom fackföreningsrörelsen. 

Visst måste man träffas för att utbyta 

erfarenheter och få nya impulser. Men risken finns 

att det blir allt för mycket fokus på dessa aktiviteter och 

att de på så sätt stjäl både tid, kraft och resurser från det 

som ändå måste vara det centrala i allt fackligt arbete – 

att stötta, hjälpa och se till att medlemmarna får det bättre 

i sin vardag. Alltså, sätt fokus på det fackliga arbetet 

ute på arbetsplatserna. 

Facket måste byggas ”nedifrån” och upp. Inte tvärtom. 

Den enskilde medlemmens situation och behov måste 

forma det fackliga arbetet. Och hur det ser ut vet man 

bäst ute på arbetsplatserna och i den lokala fackliga organisationen. 

Tack för 26 fantastiska år. Och ta väl hand om Kommunal! 

Vi syns och hörs säkert framöver. 

Stig A n d e r s s o n 

Kommunal Väst i graven och vi som haft nöjet att jobba 

med tidningen tackar för oss. Det känns vemodigt 

men så är det ju alltid när något som varit stimulerande 

och kul tar slut. Så tack alla kommunalare som 

jag har haft nöjet att möta – utan att någonsin träffa! 

Eddie Backman

26 år som gjort mina ögon vidöppna 

- och jag kommer att sakna er! 

H 

A 

ur säger man tack och hej efter en relation som 

pågått i nästan 26 år? Hur uttrycker man den 

ödmjuka tacksamheten över att ha haft värl- 

dens bästa jobb där varje dag bjudit på intressanta möten 

med människor som bär upp samhället, människor 

som genom sitt arbete utgör själva grundbulten 

för tillvaron? 

Det här handlar om er, medlemmar i Kommunal V ä s t 

som, utan att slå er för bröstet eller ens få en skälig ersättning 

för ert arbete, kliver upp varje morgon för att 

se till att livet fungerar för oss andra. Ni arbetar när 

andra sover, ni arbetar när andra firar jul, ni arbetar 

när andra tar helgledigt. Ni finns där för oss dygnet 

runt, 365 dagar om året. Vad skulle vi göra utan er? 

Hur skulle vi kunna morgonduscha utan att ha vatten 

i ledningarna? Eller ta oss till jobbet om ingen körde 

spårvagnar och bussar? Det är ni som ger våra nyfödda 

liv omvårdnad på KK, ger våra barn en bra start i 

förskolan, mat på bamba. Det är ni som finns till hands 

när vi mår dåligt, när vi blir gamla eller sjuka. Det är 

ni som ser till att det är rent på våra gator, parker, skolor... 

Det är ni som släcker bränder och tänder hoppets 

låga när vi fastnar i sjukdom, missbruk, missmod. 

Ni sköter vägar och gator, röjer snö och lär oss gå när 

vi brutit benet. Det är ni som följer oss in i döden, tar 

hand om vårt förgängliga stoft och gör vår sista viloplats 

vacker. Ni finns bokstavligen med oss alla från 

vaggan till graven. 

Era arbeten är ofta stressiga, för mycket att göra på 

för lite tid. Men ni fixar det. På nåt sätt så fixar ni det 

alltid. Ofta på bekostnad av värkande rygg, stumma 

bsolut sista numret, tack och adjö står det på arbetslistan 

för Kommunal Väst nr 6 2010. Och 

som punkt 2 på listan ”tre slutord”. Det känns 

onekligen vemodigt för en murvel som av och till skrivit 

för kommunalarna sedan början av 1980-talet. Första 

gången var nog när ombudsman Sven Liljegren ville 

ha hjälp med tidningen”Kommunalåttan” inför ett val. 

Med åren blev samarbetet intensivare och många medlemmar 

och fackliga profiler har suttit i intervjustolen. 

Till stöd för minnet ligger ett exemplar av den jubileumsbok 

jag hade förmånen att skriva 1989. Avdelning 

8 fyllde då 75 år och i boken medverkade personligheter 

som ombudsman Gunnar Persson och städerskornas 

stridbara ordförande Maja-Stina Berntsson. 

Gunnar var besviken över att många i arbetarrörelsen 

inte längre vågade ta ordet socialism i sin mun och hade 

tankar som känns väldigt aktuella hösten 2010, alltså 

drygt 20 år senare: 

”Vi ska inte göra revolution men börja kämpa hårdare 

för ett solidariskt och rättvist samhälle med klarare 

fördelningspolitik”. 

Maja-Stina präglades av sin hårda, fattiga uppväxt på 

skånska landsbygden där hon slavade för en spottstyver 

hos de rika bönderna. Längre fram i livet tvekade hon 

därför aldrig att säga sin mening när överheten trampade 

på städerskorna. Så när alla anställda på en göteborgsskola 

utom städerskorna blev inbjudna till ett biskopsbesök 

frågade Ma j a - Stina om en städerska får komma 

in i himlen… 

En annan stark kvinnlig facklig profil var Gu n vor Lindoff, 

ordförande i sektionen på Sahlgrenska. Hon var 

med rätta upprörd över den behandling flera medlem- 

ben och trött hjärna. Den fråga jag ställt allra mest under 

årens lopp är ”Hur orkar du, vilken är din drivkraft?” 

Svaret är alltid detsamma – ”Jag älskar mitt arbete 

och jag får så mycket tillbaks”. Och då menar ni 

inte pengar eller status, utan tacksamhet, glädje och 

känslan av att faktiskt kunna göra något bra för en annan 

människa. 

Ni har de viktigaste och mest meningsfulla jobben i 

vårt samhälle - är det därför ni alltid orkar vara så trevliga, 

hjälpsamma och samtidigt proffsiga yrkesmänniskor? 

Trots att ryggen värker och hjärnan kokar över 

av allt som måste hinnas med. Under årens lopp har 

jag träffat 100-tals kommunalare, mest ”va n l i g a” medlemmar 

men också många fackligt fört ro e n d e valda medlemmar. 

Kan inte minnas något enda möte som inte 

varit upplyftande och lärorikt. Tack för all kunskap och 

klokhet. Tack för allt ni lärt mig. Tack för ert tålamod 

vid långa intervjuer. Jag vet ju att ni ofta egentligen 

inte haft tid att prata med mig. Men det har ni fixat. 

Precis som ni fixar att göra ett lysande arbete trots underbemanning, 

öve r i n s k r i v n i n g a r, dåligt ledarskap, ansvar, 

stress och tuff arbetsmiljö. Dessutom har många 

av er skitlöner. Det ni producerar kan inte vägas och 

mätas, era insatser kan egentligen inte värderas i pengar. 

Hur mycket är en varm hand värd? Ett leende och 

en kram? Rena gator och golv? Vatten i kranarna? Att 

man åker tryggt i vagnar och bussar? Hur många kronor 

är god omvårdnad värd när man är liten, gammal, 

ledsen, sjuk? 

För mig är ni hjältar allihop. 

Kom därför ihåg att aldrig ta skit från någon. 

mar utsattes för av arbetsgivaren. ”Det kom upp en liten 

flicka till mig och grät” var en vanlig öppningsreplik 

när man träffade Gunvor som var godheten själv 

under den något tuffa ytan. 

Jag läser i Kommunalåttan nr 2 1990 om ”Fallet Annicka” 

en undersköterska som skadade ryggen under ett 

tungt patientlyft och höll på att bli förtidspensionerad 

vid 21 års ålder. Gunvor tog sig an fallet, såg till så Annicka 

fick komma till en ny läkare som satte in rätt behandling. 

” Det är fackets uppgift att sätta medlemmen i centru m . 

Vi får aldrig någonsin lämna någon i sticket” var Gunvors 

kommentar. En facklig ledstjärna som är lika viktig 

idag som igår. 

Estelle Hwatz, ordförande i sektion 40 Mölndal dyker 

också upp i minnet. Sparbetingen och nedskärningarna 

avlöste varandra men Estelle och hennes kamrater 

kämpade emot, ordnade demonstrationer framför stadshuset, 

munhöggs med borgarna och gav sig aldrig. Lena 

Sohlberg är en god efterföljare. 

Det som gripit mest är kanske när jag träffade Pia Er i k sson 

från Kortedala för snart ett år sedan. Pias händer är 

förstörda efter 26 slitsamma år i hemtjänsten och hon 

är en av de många som fått lida extra mycket av högerregeringens 

brutala försämring av sjukförsäkringen. Eller 

som LO-tidningen skrev ”drabbades av regeringens 

stötande påhitt att tvinga svårt sjuka personer att söka 

arbete”. 

En tröst i eländet är ändå fackets resoluta stöd personifierat 

av Carina Dahlström och Inger Peterson på Ko rtedala-sektionen. 

Att stå ensam är inte lätt när man ska överklaga krång- 

Räta på ryggen och kräv respekt för det viktiga arbete 

ni utför. 

Kräv skälig lön och drägliga villkor. 

Knyt inte näven i fickan, utan ta makten i era egna 

händer. 

Trött på chefens inkompetens? Bli chef! Trött på en 

f a c k f ö rening där passivitet ersatt kampviljan? Bli fackligt 

aktiv! Trött på trötta politiker? Bli politiker! 

Ni kan fixa allt, glöm aldrig det. Ge inte upp, det är 

bara ni som kan förändra. 

Hej och tack för 26 lärorika år som gjort mina ögon 

vidöppna. Jag kommer att sakna er. 

Carina Hult 

En murvel erkänner vemod 

liga saker som avslag på förlängd sjukersättning och ersättning 

för arbetsskada. Här har vi nog en av fackets 

allra viktigaste uppgifter i ett samhälle där snålblåsten 

viner allt hårdare kring sjuka, arbetslösa och andra som 

kastats ut i svårigheter utan egen förskyllan. 

Ja, sådär kan man fortsätta att räkna upp människor 

man mött, händelser och fenomen i vår märkliga tillvaro. 

Ett definitivt handikapp har varit att jag aldrig kunnas 

tyda kru m e l u rerna som ska föreställa bokstäver i anteckningsblocket. 

På något mystiskt, nästan övernaturligt 

sätt har det ändå blivit artiklar till slut. 

Och förhoppningsvis har någon människa någon gång 

fått det lite bättre av krumelurerna som ytterst plitats 

ner för att stödja den enskilde kommunalaren i en många 

gånger barsk verklighet. Månne inte detta varit tidningens 

själ? 



Mile kan knappt gå - men 

anses frisk nog att jobba 

Försäkringskassan säger att han kan 

jobba och drar in hans sjukpenning. 

Socialtjänsten drar in försörjningsstödet 

trots att läkarna anser honom helt 

oförmögen att arbeta och själv kan 

han inte ens stå på sitt högra ben. Nu 

är han förtvivlad, har hungerstrejkat 

på Gustaf Adolfs torg och skrivit flera 

blev till statsminister Reinfeldt utan 

att få svar. 

Det handlar om kommunalaren Mile Markovski som 

är lokalvårdare på en privat friskola. 27 februari 2009 

utförsäkrades han av försäkringskassan efter de nya sjukförsäkringsreglerna. 

Med hjälp av Kommunal och LO-TCO Rättsskydd 

överklagade han beslutet, men förvaltningsrätten (tidigare 

länsrätten) sa nyligen i en dom att försäkringskassan 

inte hade begått några fel. Öve rklagandet avslogs alltså. 

Miles helvete började när han skadade sig på jobbet 

för fem år sedan. Han lider av hjärtsjukdomen angina 

pectoris samt olidliga smärtor till följd av skador i ryggen 

och nacken, bland annat ett svårartat diskbråck. 

Dessutom har han drabbats av flera hjärtinfarkter. Alla 

motgångar har efterhand lett till att han fått psykiska 

problem och inte kan sova om nätterna. 

ENLIGT FLERA LÄKARUTLÅTANDEN är han arbetsoförmögen 

både på arbetsmarknaden i stort och i 

sitt vanliga arbete som lokalvård a re. Maximalt skulle arbetsförmågan 

kunna uppgå till 25 procent i mycket välanpassade 

arbetsuppgifter. 

Mile blev helt sjukskriven från 4 augusti 2008 och när 

försäkringskassan efter 180 dagar gjorde en ny bedömning 

av arbetsförmågan blev det alltså avslag på fortsatt 

sjukpenning. Detta trots att han då väntade på en tred- 

Mile försöker ta några steg med hjälp av kryckor. Han omväxlande 

ligger och försöker vara uppe för att minska sina 

plågor. 


Under den vecka Mile Markovski hungerstrejkade var han flera gånger mycket illa däran, 

och ambulans fick tillkallas på grund av att hans blodtryck flera dagar var uppe 

i 200. 

je ryggoperation för sina svåra besvär. 

I inlagan till länsrätten kritiserade 

LO:s Rättsskydd försäkringskassan 

för att den inte gjorde en mer 

o rdentlig, grundläggande utre d n i n g 

som exempelvis funktionsprövning, 

arbetsträning eller re h a b i l i t e r a n d e 

insatser. Praxis från andra rättsfall 

visar att sådan utredning måste genomföras 

innan man drar in ersättningen. 

Själv säger Mile Ma rk ovski att försäkringskassan 

behandlat honom 

fruktansvärt orättvist och illa och 

att det ledde till att han fick ytterl 

i g a re en hjärt i n f a rkt i mars i år. Kassans 

personal har uteblivit från avtalade 

möten på fackets expedition 

och felaktigt beskyllt honom för att 

han inte försökte återgå till arbete 

när han blev utförsäkrad. 

- Va rför ska man straffas och mista 

sin sjukpenning när man väntar 

på operation? Och va rför stoppade 

socialkontoret mitt försörjningsstöd 

med hänvisning till att 

jag kan arbeta när jag inte ens kunde 

stå på mitt högra ben? Det är 

ju inte mitt fel att tvingas vänta två 

år på ryggoperation. 

Miles frågor är många, och i bre v 

till statsministern skriver han bland 

annat: ”Fakta visar att försäkringskassan 

endast tar hänsyn till datum 

och va rken patientens hälsa eller behov. Försäkringskassan 

kollade aldrig min fysiska och psykiska hälsa.” 

Mile är nu orolig för att mista jobbet. Han opererades 

29 september i år och vet ännu inte hur det går med 

tillfrisknandet. När vi träffar honom går han endast med 

hjälp av kryckor, ena benet är delvis domnat och han 

kan endast röra sig kortare sträckor. 

Själv har han en mängd idéer och uppslag om att starta 

eget, bland annat förbättring av säkerhetslås. Detta 

för att kunna försörja sig om han blir av med sitt nuvarande 

jobb vilket arbetsgivaren aviserat. Men inte heller 

där fick han gehör hos försäkringskassan trots att handläggaren 

var väl medveten om hans utsatthet på arbetsmarknaden. 

OMBUDSMAN HÅKAN PERSSON som handlagt 

Mile Markovskis fall är upprörd över den behandling 

Mile utsatts för. 

- Han har hamnat i en ond cirkel som närmast påminner 

om Moment 22, har kastats runt mellan olika myndigheter 

och fått avslag på överklagan. För mig är det 

obegripligt att försäkringskassan och nu även förva l t n i n g srätten 

anser att han skulle återvända till sitt arbete förra 

året när han knappt kunde gå. 

- Men ytterst beror hans situation på regeringens tuffa 

politik gentemot de sjukskrivna, en politik som drabbat 

många hårt och ju även var uppe i valrörelsen. 

- Helt klart har Mile inte behandlats rätt, men vad som 

ska ske nu har vi ännu inte tagit ställning till. Formellt 

har inga fel begåtts enligt förvaltningsrätten, men möjlighet 

finns att överklaga till kammarrätten. 

- Mycket hänger också på hur Mile tillfrisknar efter 

operationen och vilka arbetsuppgifter han då eventuellt 

kan ta. 

Per Hellstrand

På Gråberget har 

alla rätt till heltid 

På Gråbergets seniorcenter i 

Göteborg har man under 

året förverkligat parollen 

”Heltid en rättighet, deltid 

en möjlighet” . Alla medarbetare 

har numera en 

heltidsanställning i botten 

med möjlighet att variera 

sin arbetstid till deltid. 

- Omställningen gick smärtfritt 

tack vare att vi har en 

bra och sammansvetsad personal 

som är van vid förändringar, 

säger områdeschefen 

Margareta Stenson. 

- Utan en bra chef som lyssnar 

på personalen och är 

med och driver på hade det 

inte funkat så här bra, menar 

undersköterskan Monica 

Carlsson. 

En större ombyggnad av dåvarande Gråbergets 

vård- och äldreboende under förra 

året innebar att 174 vårdplatser förva n dlades 

till 56 lägenheter och 30 korttidsplatser. 

Det minskade antalet vårdplatser 

b e t ydde i sin tur att 45 anställda blev öve rtaliga. 

- Som tur är blev ingen utan arbete, utan 

samtliga kunde omplaceras och det fungerade 

bra, säger Margareta Stenson. 

I samband med omställningsarbetet bildade 

ledningen en omställningsgrupp tillsammans 

med bland andra Susanne Eliasson 

och Ingegerd Johansson från Kommunals 

sektion 18 Majorna. Under diskussioner 

i gruppen väcktes idén om att 

detta kanske var ett lämpligt tillfälle att 

införa heltidsanställning som gru n d a n s t ä l lning 

för alla. 

- Vi resonerade mycket om detta, plötsligt 

fick jag en en idé och gick hem och räknade på vad 

heltidsanställningarna skulle innebära ekonomiskt och 

sedan körde vi, säger Margareta Stenson som även tidigare 

gjort sig känd som en lyhörd chef som vågar satsa 

på förändringar. 

- När beslutet var fattat gick omställningen lätt och 

från och med 1 april 2010 har alla anställda heltidstjänster 

i botten. Några av deltidarna gick upp till heltid och 

idag arbetar de flesta anställa heltid med rätt till deltid 

om de så önskar. 

KONKRET INNEBÄR omställningen till heltidstjänster 

att all personal har en anställning på heltid i botten. 

Den som så önskar kan välja att arbeta någon form av 

deltid, men skulle man ångra sig finns rätten till heltid 

alltid kvar. Människor befinner sig i olika faser av livet 

– har man småbarn, pluggar eller känner sig utsliten kanske 

man väljer att arbeta deltid under längre eller kortare 

perioder. Alla har rätt att ändra sin anställningsform två 

gånger per år. Oavsett om man arbetar hel- eller deltid 

så är 80 % av arbetstiden förlagd på en så kallad basavdelning 

och resterande 20 % är man placerad i en internpool. 

Man tar aldrig in vikarier utan all frånva ro täcks 

av internpoolen. 

- Tack vare internpoolen får man väldigt många nya 

a r b e t s k a m r a t e r, säger Monica Carlsson. Det öppnar ock- 

Verksamhetschefen Margareta Stenson och undersköterskan Monica Carlsson ser bara fördelar 

med den nya organisationen som innebär att alla medarbetare på Gråbergets seniorcenter har 

heltid som grundanställning och möjlighet att välja olika former av deltid utan att förlora sin 

heltidsanställning. 

så upp möjligheter att se hur andra jobbar och man lär 

sig varandras specialiteter eftersom vi arbetar med både 

fysiskt sjuka och dementa och dessutom med korttidsboendet. 

Det här är en väldigt rolig arbetsplats för man 

lär sig något nytt hela tiden. 

- En annan bra effekt av omställningen är att vi lättare 

kan påve rka vår arbetstid. Det är enklare att göra ”önskescheman” 

som ger ledigt om man till exempel vill gå 

en kurs eller ska på 50-årskalas. Eftersom vi känner varandras 

avdelningar kan vi lätt täcka upp för varandra. 

Dessutom är det en otrolig trygghet att veta att man är 

garanterad en heltidsanställning. 

Margareta Stenson inflikar att om ingen av medarbetarna 

är frånvarande, ja då har man verkligen chans att 

sätta den där guldkanten på tillvaron för de boende. 

PÅ GRÅBERGET sköts den dagliga verksamheten enbart 

av undersköterskor och vid behov har de boende 

tillgång till sjuksköterska, sjukgymnast, läkare och rehabpersonal. 

Områdeschefen Ma r g a reta Stenson är ständigt 

närvarande och dörren till henne och övriga administration 

är aldrig stängd. 

- Här har vi en ständigt pågående, levande dialog mellan 

ledning och personal, säger Monica Carlsson. Nästan 

alla medarbetare är med i olika arbetsgrupper, de så 

kallade kugghjulen, där vi diskuterar frågor som hand- 

lar om till exempel arbetstid, dokumentation eller kvalitet 

i arbetet. Alla får komma till tals och alla blir lyssnade 

på. Kommunikationsvägarna är korta och ingen 

är rädd för att prova på förändringar i både stort och 

smått. På Gråberget trivs personalen. Det är sällan någon 

som slutar – de senast anställda har varit här i nio 

år. 

- Hos oss kommer vi fram till saker och ting genom 

konsesus, säger Margareta Stenson. Vi hindras inte av 

prestige och för egen del känner jag att det är viktigt att 

lyssna på medarbetarna – det är ju de som ska göra jobbet. 

En sak som Ma r g a reta Stenson, kanske till skillnad från 

många andra chefer, inte nämner särskilt mycket är kostnader. 

Blir det då inte väldigt dyrt att göra en omställning 

till heltider? 

- Nej, eftersom vi inte längre tar in vikarier så fungerar 

ekonomin. Dessutom tror jag att det blir lättare att 

rekrytera människor om man kan erbjuda heltid. Sedan 

ska man inte glömma den trygghet heltidsanställningar 

innebär. Både för de anställda och de boende som 

slipper olika okända vikarier. 

– För mig är medarbetarna en resurs och inte en kostnad! 

Carina Hult 


Göran Johansson kommenterar valet 

Hela valrörelsen var en 

K ATA S T RO F ! 

Vi måste diskutera ordens och värderingarnas 

betydelse och se på det långa 

perspektivet i samhällsutvecklingen. 

Våra motståndare har ändrat folks 

sätt att tänka så att solidariteten nästan 

är borta. Samhället bärs inte längre 

upp av det gemensammas bästa 

utan av den enskildes egoistiska val. 

Frihet har blivit att välja, inte att skapa 

ett solidariskt samhälle. 

Orden kommer från Göran Johansson, välkänd s- profil 

i Göteborg några veckor efter valet. Debattinlägg och 

allmänt tyckande om de rödgrönas valrörelse, högerns 

valtaktik och partiledarnas roll står som spön i backen. 

Men den som stirrar sig blind på va l r ö relsen hamnar fullkomligt 

fel i analysen framhåller Göran. 

Vi träffar honom högst uppe i Svenska Mässan hos Göteborg 

& Co där han är styrelseordförande. Under en 

halvtimma mellan sammanträdena ger han några hållpunkter 

alltifrån löntagarfonderna via aktieägarinslaget 

i pensionssystemet till det faktum att partiet knappast 

längre har en egen stämma i media. 

- När vi diskuterade löntagarfonderna på 1970-talet upplevde 

arbetsgivarna och kapitalägarna att vi gick över en 

gräns, att vi skulle ta över företagen. Och då sa dom ”det 

här går inte, det måste vi stoppa”. Samtidigt visste de att 

80 procent av svenskarna var för vår välfärdsmodell. 

- DÄRFÖR KÖRDE MAN IGÅNG TIMBRO, tankesmedjan 

”Den nya välfärden” och andra grupperingar 

för att mycket långsiktigt ändra människornas sätt 

att tänka. 

- Jag tror det finns en liten, exklusiv grupp av tänkare 

som aldrig framträder och inte är politiskt aktiva men 

har värderingar som ligger nära moderaterna. Dessa tänkare 

är motorn i hela systemet, de har hållit på bortåt 

30 år och nu kan vi se resultatet. 

Göran Johansson talar långsamt och eftertänksamt när 

han exemplifierar det som hänt. Särskilt stor vikt lägger 

han vid orden och exemplifierar med ”anställningsb 

a r”. Förr talade man om ”anställningstry g g h e t”. Då delades 

ansvaret mellan samhälle, arbetsgivare och individ. 

Nu har allt ansvar lagts på den enskilde anställde 

med sitt CV. Om man blir utan jobb är det ens eget fel. 

Och hos arbetsförmedlingen är man kund, inte arbetssökande. 

- Där har du ett annat exempel, vi är numera kunder 

ö verallt. Ordet kund som ju är ett mark n a d s b e g repp som 

används i de mest skiftande sammanhang. Jag kan gå 

med på att vara kund när frun och jag är ute och handlar. 

Däremot inte när vi ska välja vårdcentral och till råga 

på allt blir lockade med ett par paket kaffe vilket ju 

är fullkomligt ointressant i sammanhanget! 

- Barnen är kunder i friskolan och frestas med gratis 

d a t o rer istället för bra pedagogiskt innehåll. Så kan man 

fortsätta att exemplifiera, vad jag menar är att när man 

för in mark n a d s b e g re p p, ja då görs allt till marknad! Oc h 

det stämmer inte öve rens med arbetarrörelsens välfärd sbegrepp. 

Göran Johansson erinrar om att omfördelning och välfärd 

kräver att samhället tar in skatt. Sänker man skat- 


ten finns det inte pengar och då försvinner också välfärdssamhället. 

- Ronald Reagan insåg och praktiserade detta medan 

Thatcher följde efter. Och nu är den svenska regeringen 

på god väg. Du får betala alltfler välfärdstjänster själv 

med de pengar du får i skattesänkningar. Därmed går 

vi från generell välfärd för alla till välfärd för färre i ett 

marknadssystem. Allt detta visar att våra politiska mots 

t å n d a re ve rkligen fått många att tänka annorlunda, kalla 

det indoktrinering eller vad du vill. 

Den socialdemokratiske nestorn i Göteborg gör en koppling 

till begreppet frihet. När Barak Obama nu försöker 

införa en sjukvårdsreform i USA stormar den amerikanska 

högern som tycker det är ett ingrepp i folks frihet. 

Man använder frihetsbegreppet för att skjuta sönder 

Obama. 

- Men det handlar ju om att skapa frihet för en större 

del av det amerikanska folket som är ofritt idag! På samma 

sätt tappar vi också frihetsbegreppet i Sverige. För 

oss har frihet varit att med skattens hjälp omfördela från 

de som har till de som inte har. Frihet har istället blivit 

att välja det som gynnar dig själv, inte att skapa ett solidariskt 

samhälle för alla. 

- Folk vet inte längre vad solidaritet är, nämligen något 

som individen måste bära inom sig för att kunna 

avstå något till en medmänniska som har det sämre. 

NÄSTA STEG I GÖRANS ANALYS är premiereserven 

i pensionssystemet som infördes på 1990-talet och 

innebär att en del av pensionspengarna går till köp av 

a k t i e r. Pensionen blir därmed beroende av hur man placerar 

pengarna. 

Han ser det som ett stort misstag att Socialdemokraterna 

gick med på detta eftersom svenska folket i ett slag 

då blev aktieägare. Och är man det, ja då har man tagit 

ett steg bort från ett solidariskt samhälle och man tänker 

mer på sig själv men mindre på andra. 

- Jag menar att partiet blev pålurat premiereserven. Det 

nya systemet fick se ut som helst bara det innehöll en premiereserv 

så att folk blev intresserade av fonder och aktier. 

Jag var på ett partistyrelsemöte och berättade att Kommunal, 

Handels och Metall i Göteborg skulle gå ut i en 

kampanj mot detta. ”Bra”, sa partistyrelsen. Men på nästa 

möte hade partiet gjort upp med 

borgarna… 

ARBETARRÖRELSEN HAR 

TAPPAT NÄSTAN ALLA ME- 

DIA är tredje punkten i Göran 

Johanssons analys. 

Han slår fast att detta också är med 

och ändrar vårt sätt att tänka eftersom 

dagordningen för samhällsdebatten 

då sätts av andra. 

Nyhetsflödet styr utan att vi riktigt 

förstår det. 

Men någonstans i bakhuvudet inve 

rkar det på oss. Vi misskötte Arbetet 

och A-pressen och sålde av 

de flesta tidningarna. 

- Och varje gång vi mister en tid- 

Den segdragna konflikten 

mellan Kommunal och Uddevalla 

kommun om Österängens 

äldreboende går nu 

upp till central tvisteförhandling. 

Ba k g runden är avtalet om flytande arbetstider 

på äldreboendet som kom till för 

att erbjuda fler anställda heltidsjobb. Önskemålet 

att få jobba heltid var starkt bland 

kommunalarna, och facket kom överens 

ning överlåter vi dagordningen och pro b l e m f o r m u l e r i n gen 

till motståndaren! 

Nu ska Socialdemokraterna analysera valet i en kriskommission 

där för övrigt Göran Johanssons dotter Anna 

Johansson är en av sammankallarna. Göran vill inte 

direkt ge några råd mer än att ha det långsiktiga tänket 

i fokus samt att ta in folk som inte sitter fast i ”det 

dagliga rattandet”. 

- Då får det kortsiktiga övertaget. Du måste därför få 

in människor som delar våra värderingar men står utanför 

det vanliga partipolitiska slitet. Kanske förf a t t a re, kulturarbetare, 

sådana som inte arbetar i partiet. En gång 

hade vi Macke Nilsson och Jan Lindhagen som skrev 

boken Hotet mot arbetarrörelsen. Deras farhågor slog 

sedan in men då tog ingen dom på allvar. 

OM VI ÄNDÅ SER NÅGOT PÅ den gångna valrörelsen, 

vad var det som gick snett? 

- Det mesta. Hela valrörelsen var en katastrof. När jag 

gick över Hötorget i Stockholm ropade en försäljare ”En 

liter kantareller 90 kronor bara för dig”. Det var valet i 

ett nötskal! 

- Hela valrörelsen blev individualiserad, du är kund på 

din marknad och gör dina egna val…För bara 15 år sedan 

diskuterade man i valstugorna vilket samhälle vi ville 

leva i, vilka idéer som skulle bära upp samhället. Så är 

det inte längre, nu handlade valet om pengar hit och dit 

till olika grupper utan minsta ideologiska analys. 

- Fo rtsätter den långsiktiga trend jag beskrivit, ja då kommer 

partiet att utvecklas som i de flesta andra länder och 

bli ganska betydelselöst. När folk ändrar sin grundinställning 

och går åt höger åker vi med. Vi kommer säkert att 

kunna vara med och bilda regering, men mera föra en politik 

som ligger nära de borgerliga partierna. 

Göran Johanssons resonemang mynnar ut i att partiet 

bättre måste levandegöra värderingarna, ideologin och 

orden så att de blir en del av människans vardag. Detta 

är inte minst viktigt för att nå de unga. Först då finns 

det en framtid för Socialdemokratin i Sverige. 


Österängen till ce 

om detta med kommunen år 2009. 

Personalen fick ett fast schema där större 

delen av arbetstiden ingick medan re sterande 

skulle användas till inhopp för 

att täcka upp sjukfrånvaro och ledigheter. 

Efterhand visade det sig emellertid svårt 

att komma upp i de 100 procenten. Personalen 

löpte därför stor risk att tvingas 

betala tillbaka lön. 

I nya förhandlingar ville Kommunals

-Valrörelsen var en katastrof. När grönsaksförsäljaren på Hötorget ropade 

”En liter kantareller 90 kronor bara för dig” var det valet i ett nötskal. Men 

den som stirrar sig blind på den senaste valrörelsen för att förklara vår tillbakagång 

hamnar fullkomligt snett. Det handlar om en långsiktig trend 

där högern ändrat folks sätt att tänka, säger Göran Johansson. 

ll central förhandling 

sektion i Uddevalla ta bort denna skyldighet. Arb 

e t s g i va ren nekade och som en konsekvens av detta 

är avtalet uppsagt. 

Kommunen svarade med att dagen före julafton 

förra året ställa de 120 kommunalarna inför ett 

ultimatum som gick ut på att antingen gå ner i 

arbetstid till 75 procent eller bli uppsagda. Detta 

med hänvisning till arbetsbrist. Samtliga utom en 

medlem valde att arbeta kvar. 

Se k t i o n s o rdförande Anette Brattberg säger att denna 

omreglering av tjänsterna blev felaktig enligt 

fackets uppfattning. 

- Vår huvudinvändning är att arbetsgivaren endast 

minskade arbetstiden för personalen på Österängen. 

Vårt krav var och är att en sådan omreglering 

enbart kan ske om detta omfattar samtliga 

anställda inom äldreomsorgen i Ud d e valla. Vi d 

arbetsbrist där arbetsgivaren inte väljer omreglering 

ska alltså en turordningslista upprättas. - Förhandingen 

är intressant inte bara för de berörda 

eftersom utfallet kan få vägledande effekt i liknande 

fall. 

Vi som hör samman 

måste hålla ihop 

D 

et finns något som statsve t a re kallar ”kommunitära strömningar”. 

Nej, det är inte detsamma som kommunism 

ä ven om det nästan låter så. Det handlar inte om en spe- 

ciell politisk åskådning utan snarare om ett stämningsläge hos 

delar av folket. Men dessa stämningar kan fångas upp och göras 

till kraftkällor för vitt skilda politiska rörelser. 

Man kan beskriva det som en känsla av att man inte längre känner 

sig hemma i samhället. Ut vecklingen bestäms av krafter man 

inte rår över. De flesta förändringar uppfattas som till det sämre. 

Tillvaron känns osäker. Hur går det om jag blir av med jobbet? 

Man kan inte lita på dem som bestämmer. Det var bättre 

förr. Nu tänker alla bara på sig själv. 

Obehagskänslan över hur det har blivit mynnar ut i en längtan 

efter en ny gemenskap. Vi som hör samman måste hålla ihop. 

Det finns de som är onda och som är orsaken till allt elände. 

Problemen är uppenbara för oss, men de som har makten bryr 

sig inte. Det är dags att göra något! 

J 

ag skrev att kommunitära 

strömningar inte är detsamma 

som kommunism. Men kom- 

munitära strömningar kan ge näring 

till kommunistiska röre l s e r. Revolutionen 

ska göra slut på de onda, 

på kapitalisterna. Sedan bygger vi vårt nya gemensamma socialistiska 

samhälle tillsammans. 

Kommunitära stämningar kan också underblåsa religiös fundamentalism. 

Det är de otrognas synder som förstör världen. De t 

heliga kriget, Jihad, ska göra slut på det onda. Sedan kan vi vårda 

vår fromma gemenskap i Gudsstaten på jorden där Herrens 

hårda men rättvisa lagar ska råda. 

S 

er vi tillbaka på 1900-talets historia i Europa så är de hittills 

starkaste uttrycken för kommunitära strömningar de 

nationalsocialistiska rörelser som växte fram som en reak- 

tion på de djupa ekonomiska kriserna under mellankrigstiden. 

Vi är ett folk, en ras. De som är främmande ska bort. Sedan 

kan vi återfå vår nationella gemenskap efter det sunda kynne som 

är just vårt folks särskilda kännetecken. Bara vi blir av med de 

andra som är roten till alla problem, de onda. 

Kommunitära reaktioner har oftast en grund i verkliga missförhållanden. 

Det moderna samhället präglas av rotlöshet och 

osäkerhet. En del skor sig på andra. I vår tid går utvecklingen 

fort och det är lätt att känna sig främmande för det nya. Inte så 

få fastnar i arbetslöshet och isolering. Det finns goda grunder 

för att vilja ha en ny samhällsgemenskap. 

Men erfarenheten visar att kommunitära rörelser kan förvandlas 

till en ondska värre än den de vill göra slut på – Gulagarkipelagen 

i Sibirien, Tredje Rikets gaskamrar, 11 september-attackerna 

i New York. 

Det var inte så det började. Men så blir det när samhällsproblem 

och missförhållanden identifieras med ”de andra” – kapitalistagenterna, 

judarna, de otrogna - som helt enkelt måste bort 

för att vi andra och riktiga ska få tillbaka vår ursprungliga gemenskap. 

I 

ANDERS 

tycker till 

år gick Socialdemokraterna till val mera på en kritik av Moderaterna 

och mindre med en egen utarbetad politik för hur 

arbetarrörelsen ska ta itu med de problem och missförhål- 

landen som finns i samhället. Det gick inte så bra. De borgerliga 

sitter kvar och Sverigedemokraterna tågade in i Riksdagen med 

25 ledamöter. 

Det är något att fundera över. 

Anders Nilsson 

Kommunalare och 

stadssekreterare 


Privatiseringsvåg över Ta n u m 

Nu drabbar privatiseringsvågen 

även Tanum där 

ett 30-tal lokalvårdare 

tvingas över till ett privat 

städbolag. I samband med 

upphandling av städning, 

fastighetsskötsel samt skötsel 

av yttre miljö har kommunen 

dessutom missat att 

förhandla med Kommunal. 

Detta har nu lett till lett till 

krav på skadestånd. 

Ett annat inslag i den tilltrasslade historien 

är att en del av upphandlingen fick göras 

om eftersom en konsult hade räknat fel på 

anbuden. Detta innebär att kommunen troligen 

behåller yttre miljön egen regi. 

Kommunalarna i Tanum har länge varit 

förskonade från privatisering, men förra 

året började kommunen diskutera konkurrensutsättning. 

Inget hände dock förrän 

i augusti då det blev känt att tekniska 

nämnden förberedde upphandling av 

lokalvård samt skötsel av fastigheter och 

utemiljöer. 

-Detta kom som en överraskning eftersom 

vi inte hade hört ett ljud från förva l tningen, 

säger sektionsordförande Ingela Andersson. 

- Oron blev stor bland våra berörda medlemmar 

som i de flesta fall jobbat länge i 

kommunens tjänst och har en medelålder 

på cirka 50 år. Pr i vatiseringar för ofta med 

sig att jobb försvinner och villkoren t ex 

när det gäller semesterersättning försämras. 

Det är som att gå ur askan i elden. 

-Det hela blev inte bättre av att politikern 

Berndt Hansen (KD) uttalade i media 

att kommunen inte är någon skyddad verkstad och 

att det kan bli bättre om proffs tar över. M-politikern 

L e n n a rt Larsson spädde på med att det är viktigt att konkurrensutsätta 

för att få effektivare verksamhet. 

-Till saken hör att såväl lokalvård som fastighetsskötsel 

omorganiserats och att våra medlemmar gör ett myc ket 

bra jobb. De har redan ett otroligt hårt pressat arbete 

och ser med rätta bara försämringar när ett privat företag 

tar över. Våra berörda medlemmar blev därför både 

kränkta och ledsna över påhoppet. 

ATT PRIVATISERINGSPROCESSEN kom som en 

överraskning även för sektionen berodde på att kommunen 

”glömt” genomföra de förhandlingar som ska 

göras. Därmed bröt man bland annat mot MBL:s paragraf 

11 som säger att förhandlingar ska hållas före större 

förändringar på en arbetsplats. 

Hallå där... 

1 0 Kommunal Väst medlemstidning oktober 2010 

Tidningen Bohusläningen har ingående skildrat de många turerna kring 

upphandlingarna i Tanum. 

Ingela Andersson ser kommunens missar som ett utslag 

av nonchalans. 

-Företrädare för kommunen menar att lagen om offentlig 

upphandling och sekre t e s s k r a ven där går före MBL, 

men vi har en helt annan tolkning. Exempelvis anger 

SKL (Sveriges Kommuner och landsting) att minst tre 

förhandlingar ska göras, nämligen inför principbeslut 

om konkurrensutsättning, i samband med förf r å g n i n g s u nderlaget 

samt vid tilldelningsbeslutet. Endast den tredje 

förhandlingen har genomförts. 

Ser vi på själva upphandlingarna gjorde tekniska nämnden 

tre separata sådana för områdena inre och yttre miljö 

samt lokalvård. Kommunens egen fastighetsavd e l n i n g 

vann fastighetsskötseln medan privata företag tog över 

yttre miljön och lokalvården. 

Det visade sig dock att kommunen borde ha tagit hem 

även skötseln av yttre miljön om priset räknats på tre år 

. . . Malin Se rvin, ordförande i sektion Munkedal. Efter 

valet går Socialdemokraterna och Centerpartiet 

samman i Munkedal och bildar majoritet. Kom 

det överraskande? 

- Nej, inte särskilt. Den borgerliga alliansen sprack 

under förra mandatperioden och när vi nu kunde komma 

överens med Centerpartiet blir det en mycket stabilare 

lösning. Visserligen har vi bara ett mandats majoritet, 

18 av 35, men det går säkert bra. Vi har två 

duktiga, pålitliga politiker i Åsa Karlsson (S) och Christer 

Nilsson (C) som kommer att hålla ihop majoriteten. 

Nu är ju dagens nyliberala Centerparti under Ma u d 

Olofsson inte särskilt löntagarvänligt! Påve rkar det 

inte den lokala Centern? 

- Det är inte alls så illa på den lokala nivån! De lo- 

för halkbekämpning och snöröjning, dvs den tid upphandlingen 

gäller. Mycket tyder därför på att kommunens 

fastighetsavdelning behåller denna del av ve rk s a mheten. 

Detta är i och för sig positivt, säger Ingela Andersson. 

- MEN GIVETVIS SKULLE MAN GJORT RÄTT fr å n 

början. Överhuvudtaget har hela hanteringen av upphandlingarna 

bidragit till att öka oron. Oklarheten har 

varit stor om vilka som berörs, vilka som måste gå över 

till privat arbetsgivare, på vilka villkor och om jobbet 

överhuvudtaget finns kvar. 

-Allt har varit en enda röra och det är ytterst tveksamt 

om kommunen i sista änden tjänar ett öre på hela denna 

karusell! 


kala centerföreträdarna är mycket bättre än sina partikollegor 

i regeringen och det känns som att samarbetet 

här i Munkedal blir konstruktivt framöver. 

- På något sätt är det en återgång till det goda samarbetsklimat 

som rådde förr i tiden mellan de båda 

partierna. Vi är ju båda folkrörelser och har på så sätt 

delvis likartade värderingar. 

Vad betyder detta samarbete för dina medlemmar? 

- Vi hoppas som sagt att det blir en stabil period i 

motsats till föregående vilket gynnar kommunalarna 

i Munkedal. Bland annat räknar vi med att få gehör 

för våra krav på större personaltäthet och fler heltider. 

Vad säger du om valet på riksplanet? 

- Det finns bara en kommentar, bedrövligt. 

Per Hellstrand

Fortfarande saknas några avtal 

- men snart är pengarna på gång 

Senast i oktober - november ska de 

flesta nya lönerna ha betalats ut. Den 

bedömningen gör ombudsman Henrik 

Johansson på avdelning Väst. Fortfarande 

finns dock avtal inom de privata 

och kooperativa områdena som inte 

är klara. Lokala lönepåslag utöver 

vad man förhandlat centralt är sällsynta 

i år, mest hittills fick medlemmarna 

i Ale med 145 kronor extra i 

månaden på två år. 

Det var i mitten av maj som Kommunal och Sveriges 

kommuner och landsting (SKL) slöt ett vägledande tvåårsavtal 

för 370 000 medlemmar. Detta ger i snitt 970 kronor 

i månaden på två år vilket innebär 490 kronor första 

året. 

Sedan dess har alltfler områden blivit klara men ännu 

en bit in på hösten återstod en handfull. Det beror 

bland annat på att Almega-Tjänsteföretagen inte ville 

ge Kommunals 3 000 medlemmar på privata skolor, förskolor 

och fritidsverksamhet samma påslag som andra 

g rupper på arbetsmarknaden. Kommunal varslade därför 

om stridsåtgärder och först en knapp månad senare 

i mitten av oktober gick Almega med på kraven. 

- Att avtalen drar ut på tiden och att de nya lönerna 

därför dröjer är dock snarare regel än undantag numera, 

säger Henrik Johansson. 

- Det finns drygt 100 avtalsområden och förhandlingarna 

för alla dessa tar tid. Samtidigt finns det en ännu 

s t ö r re broms lokalt i våra stadsdelar och kommuner. Ar- 

Sari väntar fortfarande. . . 

Nej, ännu i mitten av oktober hade 

inte bli något nytt avtal för Sari 

Kitunen och hennes kollegor på 

Sverigefinska skolan i Göteborg. 

Förhandlingarna på deras avtalsområde 

har dragit ut på tiden och 

otåligheten ökar. 

Vi har följt Sari Kitunen längs vägen 

till nytt avtal, men själva finalen kan 

vi inte vara med om. Ännu den 20 oktober 

hade slutförhandlingarna inte 

inletts inom KFO-Kommunal. 

Att avtalen 

drar ut på tiden 

och att 

de nya lönerna 

därför 

dröjer är 

dock snarare 

regel än undantagnumera, 

säger HenrikJohansson. 

Vi har följt barnskötaren Sari Kitunen i flera reportage 

under avtalsrörelsen med början i september 

förra året. Då hade hon förhoppningar om fortsatta 

rejäla höjningar med tanke på att många kollegor 

är så lågavlönade. 

- Men så blir det inte denna gång, efterhand har 

vi fått skruva ner förväntningarna. Det kanske inte 

är så mycket att göra åt nu, vi får inga stora pengar. 

Däremot är det lite irriterande att månaderna 

löper iväg utan att de nya lönerna kommer. Kompisarna 

på jobbet frågar titt som tätt hur det går men 

jag har inte haft något nytt att berätta. 

Sari Kitunen är avtalsdelegerad i den förhandlingsdelegation 

som finns inom KFO-Kommunals avtalsområde. 

Hon var uppe i Stockholm före sommaren 

men sedan dess har inget hänt, mycket därför 

att förhandlingarna hakade upp sig för de privata 

förskolorna som ligger under Almega. 

- Självklart är det förargligt att inga framsteg skett 

sedan i våras. Då var man taggad och engagerad, 

nu är det så länge sedan att man nästan tappat geisten. 

Jag har heller inte haft någon att diskutera avtalsrörelsen 

med så det känns lite ensamt. 

När det gäller resultatet av den löneuppgörelse som 

väl snart ändå kommer räknar Sari Kitunen med 

ungefär samma utfall som i de redan träffade avtalen. 

Normen sattes mellan Kommunal och SKL (Sveriges 

kommuner och landsting) i maj. 

- Därför tycker jag att det inte borde ta så förfärligt 

lång tid att komma överens även för oss! 

Några större förväntningar på extra påslag i lokala 

förhandlingar har Sari inte. 

-Nej du, det är potten som gäller, så brukar det 

vara… Men vänta bara, om ett år drar nästa avtalsrörelse 

igång och då kommer vi igen! 


betsgivarna vill vänta med lönesamtalen till dess att det 

centrala avtalet är klart och det innebär ytterligare försening. 

- I april visste alla ungefär var avtalen skulle landa och 

man kunde ha kört igång samtalen då. 

När det gäller lokala påslag utöver vad det centrala 

avtalet ger säger Henrik att det närmast handlar om felräkningspengar. 

Hittills har det gått bäst i Ale med 145 

kronor extra på två år, alltså 72.50 i år. Även i Lerum 

blir det ett lokalt påslag men det exakta beloppet var 

inte klart vid tidningens pressläggning. 

I Göteborg gäller 490 kronor nästan över hela linjen. 

Uddevalla blev tidigt klara med 490 kronor, medan 

man i Sotenäs utöver det centrala avtalet får 20 öre 

extra! 

Fortfararande återstår dock stora medlemsgrupper, 

bland annat sjukvården där bara Regionservice är klar. 

Av och till har Kommunal i de lokala förhandlingarna 

kommit överens med arbetsgivaren om att prioritera 

vissa mindre grupper som ligger snett i lön. En sådan 

fördelning är dock mindre vanlig numera och i år 

går de centrala påslagen nästan ograverade ut till medlemmarna. 

Detta utesluter naturligtvis inte särskilda lönejusteringer 

i samband med lönesamtalen ute på arbetsplatserna. 


Medlemserbjudande 

Rabatt vid färg, 

100:-slingor, permanent 

Erbjudandet gäller en gång per kund. Ta med annonsen! 

Öppet: Månd-fred 10-18 Lörd 10-14 

Kommunal Väst medlemstidning oktober 2010 1 1

Att se solen gå upp när man är på pass är en otrolig naturupplevelse, berättar Lena Lundqvist. Själva jakten pågår dock kort tid om 

man ser till jägarens samlade aktiviteter. Mest handlar det om viltvård ute i jaktområdet. 

1 2 Kommunal Väst medlemstidning oktober 2010

Det är första dagen på älgjakten, 

höstsolen skiner milt över de 

färgsprakande träden i terrängen runt 

Sisjön söder om Göteborg. På en klippa 

har kommunalaren och jägaren Lena 

Lundqvist placerat sig med geväret 

i säkert grepp och welshterriern Folke 

på vakt vid fötterna. 

Nedre i slyet vid sjön prasslar det plötsligt till och in på 

scenen träder en majestätisk femtaggare. Jägaren höjer 

geväret, siktar och… Nej, riktigt så gick det inte till när 

vi träffade studiehandledaren och habiliteringspersonalen 

Lena Lundqvist för att berätta om hennes brinnande 

jaktintresse. 

Visst stämmer tiden och platsen, men resten är jakthistoria… 

I år har Lena inte tid att delta i älgjakten, och här 

i kanten av Sandsjöbackareservatet är vi flera mil från 

markerna i Lerum där hennes jaktlag just nu jagar. Vi 

har helt enkelt gått ut i närmsta bästa skogsparti från 

redaktionen räknat för att få bra bilder! 

Så kan det gå till i journalistiken ibland, men resten 

av storyn är sann och miljön gör det lätt att berätta om 

ett populärt fritidsintresse. 

Under de år tidningen Kommunal Väst kommit ut i 

n u varande form har vi regelbundet skildrat medlemmar 

i Kommunal som har intressanta fritidsaktiviteter. Dels 

för att det är bra läsning, dels för att visa att det finns 

flera dimensioner på tillvaron. 

Så när Lena Lundqvist ska koppla bort va rdagen är det 

jakten som gäller. Men den som tror att jägaren alltid 

sitter på pass under stigande spänning i kroppen har fel. 

-Jakten är kanske 20 procent av jägarens samlade aktiviteter. 

Resten är viltvård. Från februari fram till augusti 

är vårt jaktlag ofta ute i jaktområdet. Det gäller att 

röja sly, bygga och underhålla spångar samt sätta ut åtlar 

till djuren för att ta några exempel. 

- Belöningen kommer den där morgonen klockan 7 när 

solen stiger och man står på pass. Det är en otrolig nat 

u ru p p l e velse, ja det finns inte något bättre sätt att koppla 

av från vardagens små förtretligheter, berättar Lena 

Lundqvist. Och de korta sekunderna före, under och 

efter själva skottet, ja då är koncentrationen hundraprocentig, 

adrenalinet rusar och efteråt är man alldeles knäsvag. 

Till saken hör att en god jägare aldrig släpper iväg 

skottet utan att vara 100-procentigt säker på att träffa 

rätt. 

SJÄLV KOM HON IN på denna mycket manliga fritidsaktivitet 

via sitt stora hundintresse som tar sig uttryck 

i att hon även är hundinstruktör. 

För snart 10 år sedan var det dags att köpa ny hund 

och det blev en Basset Fauve de Bretagne. Hunden hade 

mycket jakt i sig så Lena beslöt sig för att dra nytta 

av detta och läste därför in en jägarexamen! 

-Och på den vägen är det. Jag är med i ett jaktlag som 

har marker i lerumstrakten. Vi jagar älg, rådjur, räv, hare, 

grävling och så naturligtvis vildsvin som blivit allt 

vanligare. Älgjakten sker på licens och vårt lag har tre 

älgar i kvoten, så där är begränsningen mycket större. 

- En vanlig jakt kan delas upp i två moment. Antingen 

sitter man på pass och då är det gevär och kaffe som 

gäller, däremot inte hund som just då inte har någon 

funktion. Hunden är däremot med om man deltar i drevet 

eller är hundförare. Det ska enligt lag alltid finnas 

förare med hund i laget för att snabbt kunna spåra upp 

djur som blivit skadeskjutna. 

Att det inte bara är att ställa sig på pass och skjuta framgår 

snart av Lenas berättelse. Naturintresset måste finnas 

som grund, det gäller exempelvis att kunna sin terräng 

och känna till olika trädslag för att få en lyckad jakt. 

Älg och rådjur vistas oftast i blandskog, haren rör sig på 

öppna fält, vildsvinet bökar i bokskogen och så vidare. 

Mycket mer kan sägas om detta att vara jägare som exempelvis 

den sociala samvaron, möjligheten att få nya 

vänner samt den samhällsnytta man gör. Lena framhåller 

att viltvården är viktig inte minst för trafikanterna 

på våra vägar eftersom en okontrollerad viltstam utgör 

stor fara för trafiksäkerheten. Det gäller i hög grad V ä s tsverige 

där det ofta händer att jägare med hund sätts in 

för att spåra upp trafikskadade älgar och rådjur. 

Inte kan man säga att Folke är nöjd efter den påhittade jakten. Men han fick i alla fall 

markera revir några gånger längs stigen… 

Det finns ytterligare en dimension på Lena Lu n d q v i s t s 

jaktintresse. Sedan ett par år leder hon ABF-studiecirklar 

för medlemmar i IF Metall som jobbar på Volvo och 

S K F. Ett uppdrag som underlättas av att hon även är studiehandledare 

i Kommunal Väst. 

Utbildningen leder fram till jaktlicens och för Lena är 

det både intressant och utvecklande att som tjej och handledare 

förmedla kunskaper om natur och viltvård. Detta 

särskilt som deltagarna kommer från olika håll i världen 

och representerar många kulturer. 

-Det är en ganska maffig utbildning som både innefattar 

teori och praktik. Man måste ha med hela ”paket 

e t”: ekologin, re p roduktionen, ödmjukheten inför djur 

och natur. 

- Många fakta ska läsas in och som avslutning ingår 

ett skriftligt prov. När det är avklarat får eleverna ”examensskjuta” 

med kula och hagel för att få vapenlicensen. 

Först därefter är de jägare. 

- IF Metall har detta som medlemsförmån och förhoppningen 

är att även kommunalare ska få denna möjlighet. 

Det finns plats för många fler kvinnor i jakten som 

ju är helt mansdominerad! 

Vi rundar av med att diskutera jakten som sådan och 

den ofta upprörda debatt som blossar upp av och till. 

Många anser det är hemskt att jägare skjuter ner värnlösa 

djur för sitt nöjes skull, men Lena Lundqvist erinrar 

åter om samhällsnyttan. Djurstammen måste hållas 

nere och det är bättre att jägarna sköter detta än att djur 

och människor skadas och dör i trafikolyckor. 

- Dagens jägarutbildning är mycket kvalificerad och omgärdas 

av strikta regler. Förr hörde alkoholen med till 

jakten, men att dricka är numera bannlyst. Glaset spar 

man till efter jakten. Våra unga jägare är på många sätt 

bättre rustade än de äldre som dock bidrar till kompetensen 

och sammanhållningen i jaktlaget genom att vara 

mentorer. 

Welshterriern Folke som inom parentes är svensk champion 

börjar rycka i kopplet. Han är besviken över att 

det inte tycks bli någon jakt idag och gnäller lite. 

Vi går tillbaka mot parkeringsplatsen. Folke får ge sig 

till tåls ett par dagar innan det blir jakt på riktigt. 



Än bankar Jannes hjärta 

för Kommunals medlemmar 

Det verkar som om delar av fackföreningsrörelsen inte längre tycker att politiken är viktig och det facklig-politiska samarbetet håller 

på att försvinna, konstaterar Jan Sundberg som är både ledsen och förbannad över utvecklingen inom arbetarrörelsen. 

1 4 Kommunal Väst medlemstidning oktober 2010

Höst 2010. En tid då moderaterna marknadsför 

sig som det ”enda arbetarpartiet” 

samtidigt som allt fler människor väljer 

att stå utanför fackföreningsrörelsen. 

- Det finns tendenser till att facket urholkar 

sig själv och sakta men säkert sadlar 

om från kamporganisation till försäkringsbolag. 

Det vore förödande om man 

fördärvar banden mellan facket och socialdemokraterna! 

Det säger Jan Sundberg, tidigare ordförande 

i Kommunal Väst med 40 år av 

fackligt arbete bakom sig. 

Det är nu snart tre år sedan Jan Sundberg pensionerades 

efter ett långt yrkesliv som anställd på Sp å rvägen. 

Hans fackliga gärning är lika lång, började 

som skyddsombud och slutade som avd e l n i n g s o rdförande. 

De fackliga och politiska uppdragen har 

varit många, alltid grundade på idealism och engagemang. 

- Att få företräda kamraterna var en ära för mig. 

Man var stolt över att få möjligheten att förbättra 

arbetsförhållandena för sig själv och arbetskamraterna. 

Belöningen kom när man lyckats driva på 

utvecklingen i rätt riktning för Kommunals medlemmar. 

- Tyvärr verkar det ibland numera som en del 

fackliga företrädare mer ser till egennyttan än till 

medlemmarnas behov. Jag menar naturligtvis inte 

att man ska arbeta gratis, men drivkraften i uppdraget 

måste vara engagemang och solidaritet. 

EFTER PENSIONERINGEN drabbades Jan 

Sundberg av en sjukdom som han krigar mot varje 

dag. Kroppen må vara lite nedsatt, men hjärtat 

bankar ofört rutet för Kommunals medlemmar och 

den gamla stridbarheten är helt obruten. Janne ser 

vad som håller på att hända med facket och politiken 

och han blir besviken på det han ser. 

- Arbetarrörelsen vittrar sönder och jag är både 

ledsen och förbannad över det som håller på att 

hända. 

- Det handlar om moral och trovärdighet. Förr 

var det till exempel ett hedersuppdrag att stå i va l s t ugorna 

före valet – något man gjorde för att man 

tyckte det var viktigt att engagera människor och 

argumentera för sina åsikter. Idag är det svårt att 

ens få fackligt engagerade att ställa upp. 

- Engagemang och idealism går inte att köpa för 

pengar. Man måste vara besjälad av sitt uppdrag 

för att kunna sköta det på bästa sätt. Folk märker 

att nåt är fel, känner sig vilse och försvinner från 

både fack och politik. 

- Arbetarrörelsen vittrar sönder och jag är både 

ledsen och förbannad på det jag ser. 

ETT ALLVARLIGT PROBLEM är, enligt Jan 

Sundberg, att det verkar som att delar av fackföreningsrörelsen 

inte längre tycker att politiken är 

viktig. 

– Det facklig-politiska samarbetet håller på att 

försvinna. Många fackliga företrädare talar nu öppet 

om att man inte ska blanda fack och politik. 

Socialdemokratin och fackföre n i n g s r ö relsen har alltid 

betraktats som två grenar på samma träd. Vi 

d rog åt samma håll och hade samma ideal. Det man 

inte klarade av vid förhandlingsbordet kunde man 

få igenom via politiken. Nu är en del fackliga fö- 

reträdarna som vilka tjänstemän som helst. Men 

Kommunal är fortfarande ett kvinno- och låglöneförbund 

och behöver starka fackliga företrädare 

med grundmurad förankring i arbetarrörelsen 

och fötterna kvar ”på golvet”. 

- Många både invandrare och infödda svenskar 

är vad man kan kalla fattiga idag. Måste ha två jobb 

för att försörja sig, har inte råd att bli sjuka, har 

svårt att få ihop till hyran. Effekterna av de ”nya” 

moderaternas politik drabbar dem som har det tuffast. 

Kommunal är ett kvinno- och låglöneförbund 

och våra medlemmar har ofta tunga, stressiga jobb. 

Om facket sviker dessa människor förlorar de sin 

röst gentemot arbetsgiva ren. Vi ska vara deras röst, 

vi ska se dem och vi ska kämpa för dem därför att 

deras verklighet också är vår verklighet. 

- Idag sitter det många akademiker i de politiska 

församlingarna och de har svårt att sätta sig in 

i kommunalarnas va rdag. Moderaterna låtsas ta öve r 

socialdemokratins hjärtefrågor, använder vårt vokabulär 

och imiterar till och med våra valaffischer. 

Facket å sin sida tenderar att imitera näringslivets 

sätt att tänka och agera. Arbetarrörelsen håller på 

att dras upp med rötterna och utplånas. Tro fan 

att folk känner sig vilsna och svikna! 

- Måste det gamla, både inom fack och politik, 

ned i botten för att något nytt, friskt ska kunna 

byggas upp? 

Carina Hult 

Arbetarrörelsen vittrar sönder och 

jag är både ledsen och förbannad, 

säger Jan Sundberg, Kommunal 

Västs förre ordförande. 

I 

Ni är 

välfärdens 

s p j u t s p e t s a r 

en sista krönika finns det anledning att ägna spaltutry mmet 

åt utgivarna av denna tidning - Kommunals med- 

lemmar. Det är ingen överdrift att kalla er alla för väl- 

f ä rdens spjutspetsar. Ni gör ett rikt liv möjligt på många områden. 

Vi tänder våra lampor på 

morgonen, vi tar vårt goda 

vatten ur kranen, den bästa 

slatten är helt klart den till 

morgonkaffet, och vi tar bussen 

eller spårvagnen till jobbet. 

Dessförinnan kan vi ha 

lämnat barnen på förskolan. På kvällen kanske vi hälsar på 

en släkting på äldreboendet eller så har vi kanske sprungit 

en runda i motionsspåret. Hur många gånger har vi inte beundrat 

kommunens blomsterprakt och välskötta gräsmattor 

mitt i högsommaren? Och någon gång har vi säkert besökt 

ett sjukhus, om inte för egen del så för att hälsa på en 

kär familjemedlem. Eftersom den är obligatorisk, så har vi 

alla fått gå i skolan. Förutom undervisning har vi där serverats 

lunch och fått lokalerna omhuldade av proffs på städning. 

Det är alltför lätt att se alla dessa, och fler därtill, sagolika 

verksamheter som en självklarhet. Att de helt enkelt ska finnas 

där när vi behöver dem i livets olika skeden. Och så ska 

det säkert vara. Men det skadar inte att emellanåt fundera 

över vad som har organiserats för att underlätta livet f ör oss 

alla. Tänk gärna bort ve rksamheterna för en dag eller kanske 

en vecka. Då blir det tydligt att vardagen skulle tvärstanna. 

Så det finns verkligen all anledning att skänka en varm tanke 

till er, som för vår räkning gör ett ovärderligt jobb under 

dygnets alla timmar. Omistlig yrkeskunskap och erfarenheter, 

vunna under många arbetsår, i kombination med 

en rad tekniska hjälpmedel, visst är det oslagbart! De arbetsuppgifter 

som Kommunals medlemmar utför finns det all 

anledning att känna stolthet över, rentav vara tacksam för 

att de finns när man själv eller någon annan behöver dem. 

Men visst det finns mycket i övrigt att önska när det gäller 

Kommunals medlemmars status. Arbetsmiljö, arbetstid 

e r, inflytande över arbetets organisation, möjligheter till att 

få lära mera eller, för all del, låta de anställda få använda sig 

av redan vunna kunskaper. På dessa områden finns det fortfarande 

en hel del att utveckla. Det är slående, tycker jag, 

att en hel valrörelse, som den nyss genomförda, kan gå av 

stapeln utan att arbetslivets villkor kommer upp till debatt 

i någon större utsträckning. Det är slående med tanke på 

att arbetslivet faktiskt tar ett riktigt stort utrymme i våra liv. 

Det är slående med tanke på att arbetet är så avgörande för 

hur vi mår rent hälsomässigt och hur våra liv formas av timmar 

som blir till år, många år. 

Men det går att ändra på. Kommunals medlemmar har en 

rejäl verktygslåda i sina händer, sin fackliga organisation. I 

den och genom den är det möjligt att bilda opinion för viktiga 

krav på bättre arbetsvillkor. Det är syftet med att vara 

facklig medlem. Någon har uttryckt det så här; ”ensam förmår 

du intet, tillsammans blir vi en kraft.” Så stå upp för 

varandra, ge varandra styrka, se varandra och använd den 

fantastiska ve rktygslådan – förbundet. Vi är många som följer 

med er på vägen och applåderar. 

Vi är många som genom livet har fått 

bistånd av fantastiska kommunalare 

– välfärdens spjutspetsar! 

Eva Nilsson 

f.d förbundsombudsman 

EVAS 

k r ö n i k a 


Risk för privatisering med 

ohelig allians i Strömstad 

Visst är man fundersam! Mycket hänger 

på om Socialdemokraterna kan stå 

emot utförsäljningar och privatiseringar 

som vi hittills varit förskonade 

från! 

Så kommenterar sektionsordförande 

Stellan Nilsson i Strömstad att Socialdemokraterna, 

Moderaterna och 

Strömstadspartiet bildar majoritet efter 

valet. 

Under den senaste mandatperioden samarbetade Socialdemokraterna 

med Strömstadspartiet, men nu är alltså 

även Moderaterna med på vagnen i strömstadspolitiken. 

Hur ska det fungera med tanke på systemskiftet 

högern står för på riksplanet? 

Stellan håller med om att det värsta scenariot blev ve rklighet 

i riksdagsvalet. V ä l f ä rd, arbetsmiljö och arbetsrätt 

fortsätter att försämras samtidigt som skatterna för de 

rika sänks och klyftorna ökar. 

-Kommunalpolitiken ger kanske inte så skarpa motsättningar 

som rikspolitiken, men nog handlar det ändå 

om två vitt skilda ideologier. Därför är jag tveksam, 

det känns som att partiet är berett att sälja av en del hjärtefrågor. 

Vi hade nyss en valrörelse där Socialdemokraterna 

med rätta kritiserade högeralliansen för alla försämringar 

av a-kassa, sjukförsäkring och mycket annat. 

-Att vår politiska vision inte var mera värd än att vi nu 

delar säng med Moderaterna i Strömstad har nog många 

av våra sympatisörer svårt att smälta. Å andra sidan är 

det bra att vårt parti får inflytande även i fortsättningen, 

frågan är bara hur långt kompromisserna kommer 

att gå. 

Hittills har kommunalarna i Strömstad sluppit från pri- 

Hallå där... 

. . . Krister Kronlid, Ud d e valla. Va d 

säger du om valresultatet? Vad 

gick fel? 

- Det är ännu för tidigt att ge ett 

uttömmande svar på den frågan. 

Tyvärr har folk valt skattesänkningar 

framför generell välfärd och det 

gör mig både ledsen, orolig och bekymrad 

inför framtiden. Några 

hundralappar extra i lägre skatt sattes 

framför jämlik tillgång på skola, 

vård och omsorg i livets olika skeden. 

Du kom inte in i riksdagen men fick flest kryss på 

s-listan i Bohuslän! 

- Ja, jag fick 2 432 kryss och det är fler än de andra 

på socialdemokraternas bohuslista. Det känns hedrande 

att få ett så brett stöd, väljarna har uppskattat mitt 

engagemang. Fast naturligtvis känns det tråkigt att in- 


vatiseringsvågen. Ett positivt inslag har istället varit att 

Socialdemokraterna lyssnat på Kommunal och infört 

”Strömstadsmodellen” som ger anställda möjlighet att 

jobba heltid när de så vill. 

Stellan hoppas nu att det även i fortsättningen blir en 

nära facklig-politisk dialog. Det är positivt att Socialdemokraterna 

fått ordförandeposterna i Barn-och Utbildningsnämnden 

samt Miljö- och Bygg. Däremot är det 

oklart med Omsorgsnämnden och här finns en risk att 

LOV (lagen om valfrihet) börjar tillämpas. Det skulle i 

te nå ända fram, det hade varit spännande att ta fighten 

mot SD i riksdagen! Min kamp mot nazisterna får nu 

ske ur ett annat perspektiv. 

Hur ska Socialdemokraterna komma igen och vinna 

nästa val? 

-Uppenbart är att det inte lönar sig att dra åt mitten 

i politiken, där är det för trångt. Istället måste vi ha 

rättning vänster! Först då utgör vi ett faktiskt alternativ 

till borgerligheten. Det måste med andra ord till 

en polarisering tillsammans med V ä n s t e r p a rtiet för att 

tydliggöra allt som skiljer oss från högern. 

-Du nämnde inte Miljöpartiet? 

-Det stämmer… Det var ett misstag att gå fram som 

rödgrön koalition. Socialdemokraterna borde gått till 

val på egen hand som vi alltid gjort för att sedan söka 

stöd i riksdagen för vår politik, då i första hand från 

Vänsterpartiet. 

-Min vision är ett starkt Socialdemokratiskt arbet 

a rk l a s s p a rti som klart och tydligt påvisar de stora klyftorna 

i dagens Sverige och har ett kraftfullt program 

för att komma tillrätta med alla orättvisor den borgerliga 

regeringen skapat. 

-Om man är lite krass och cynisk kan man säga att 

Sektion Majorna-Älvsborg-Styrsö 

• 3 november - Drop in fika med prat på sektion Majorna-Älvsborg-Styrsö, 

Kustgatan 3A mellan k. 14-16. • 4 november håller blivande sektion 

Majorna-Linné nomineringsmöte på Hotell Kusten, Kustgatan 10, lokal Vi n g a 

kl. 18.30. Respektive sektion kallar "sina" nuvarande medlemmar. Sedvanliga 

mötesförhandlingar med nomineringar till ny styrelse och övriga uppdrag. 

Vi bjuder på fika. 

Stellan Nilsson 

hoppas att Socialdemokraterna 

i Strömstad håller 

fanan högt 

och säger nej till 

privatiseringar. 

så fall innebära privatiseringar inom hemtjänsten. 

-LOV kan ställa till det och ett illavarslande tecken är 

att kommunen ska göra en utredning. Men vi hoppas 

på det bästa och att vårt parti står emot. 

F OT N OT: Socialdemokra t e rna i Strömstad gick emot rikst 

renden och ökade med nära 5 procent. Det gav 2 nya mandat. 

Mi s s n ö j e s p a rtiet St r ö m s t a d s p a rtiet rasade med 15 procent. 


det inte finns så många arbetare kvar, den traditionella 

väljarbasen har eroderat! 

- Jo, men du ska också räkna in stora tjänstemannagrupper 

som naturligt bör höra hemma hos oss, som 

är relativt lågavlönade, lever med små marginaler och 

drabbas hårt av högerns politik t ex när det gäller akassan. 

Vad gör du själv nu, fortsätter du i din sektion? 

- Javisst, jag är huvudskyddsombud och beredd att kämpa 

fackligt-politiskt för medlemmarnas rätt nu när borgarna 

kommer att angripa offentligas sektorn i en andra 

omgång. 

- Jag räknar med politiska uppdrag i kommunen eftersom 

jag kom in i fullmäktige och dessutom fick många 

personröster i kommunalvalet. Det kanske även kan 

bli uppdrag i regionen. 

Ställer du upp i nästa riksdagsval om du blir nominerad? 

- Javisst, det är mitt klara och tydliga mål. Jag vill bidra 

till att fler kommunalare väljs in i riksdagen 2014!. 


• 18 november håller blivande sektion Majorna-Linné årsmöte i Folkets hus 

Järntorget i lokal Asperösalen kl. 19. Respektive sektion kallar "sina" nuvarande 

medlemmar. Se d vanliga mötesförhandlingar med val till ny sektionsstyrelse 

och övriga uppdrag. 

• 1 december håller sektion Majorna-Älvsborg-Styrsö sitt avslutande medlemsmöte 

på Hotell Kusten, Kustgatan 10, lokal Vinga kl. 18.30.Välkomna 

till ett sista medlemsmöte med både glädje, kamp och sorg då sektionen 

formellt läggs ner.

Projektet som hjälper unga 

som har svårt att få jobb 

Som habiliteringspedagog på ett 

gruppboende består Katarina Sjödins 

arbete till stor del av att uppmuntra 

och skapa självkänsla hos de boende. 

Hon är dessutom handledare åt ungdomar 

som har svårt att få arbete och 

därför lever på försörjningsstöd. I 

grunden handlar hennes olika arbetsuppgifter 

om samma sak – att hjälpa 

människor att inse att de duger och 

att de är bra. 

På Fjällängen bor sex personer som alla har olika former 

av kognitiv, eller psykisk, funktionsnedsättning 

som exempelvis Downs syndrom och autism. Alla de 

boende är äldre och kan därför också ha åldersrelaterade 

fysiska problem. Varje boende har en egen lägenhet 

med integrerat kök och rum samt badrum. På 

Fjällängen finns också ett stort kök där de som så önskar 

kan äta. Man har också ett gemensamt vardagsrum. 

Fjällängen är de boendes hem och tillsammans 

med personalen bildar de en slags familj. Ibland den 

enda familjen. Katarina Sjödins yrke är habiliteringspedagog 

vilket inte är riktigt detsamma som habiliteringspersonal. 

- I Kortedala finns numera två habiliteringspedagoger 

på varje gruppboende, säger Katarina. Vårt yrke handlar 

mer om pedagogiskt arbete än om ren omsorg. Även 

om vi också arbetar med omsorgsbiten, exempelvis hygien 

och matlagning. 

Katarina menar att det kanske kan bli så i framtiden 

att all personal på särskilda boende är pedagoger, något 

som skulle höja statusen på arbetet. För närvarande finns 

en KY-utbildning för den som vill bli habiliteringspedagog. 

- Själv har jag först gått omvårdnadsprogrammet, därefter 

läst specialpedagogik och vanlig pedagogik på universitet, 

säger Katarina som arbetat som habiliteringspedagog 

på Fjällängen i ett och ett halvt år och dessförinnan 

som habiliteringspersonal på en annan gru p p b o s t a d 

i över tio år. 

Habilitering innebär att man arbetar för att försöka bevara 

de förmågor en människa har och ska inte blandas 

ihop med rehabilitering som syftar till att återställa tid 

i g a re förmågor, till exempel lära sig gå igen efter ett benbrott. 

- Vi kan inte göra våra boende friska eftersom de aldrig 

varit friska i gängse mening. Men genom att träna, 

motivera och stödja dem kan vi försöka undvika att de 

förmågor de faktiskt har försvinner. 

Det är habiliteringspedagogen som håller i habiliteringsmötena 

med all personal. Under dessa sätter man 

upp tydliga och mätbara mål för de boendes träning. 

Man resonerar runt sjukdomshistorik, vilka intressen och 

förmågor som finns och vad man ska träna. 

- Hos oss handlar det om att ta små steg. En träning 

kanske ger resultat efter ett halvår. Vi räknar inte med 

att det ska gå fort. 

Katarina påpekar att allt arbete bygger på individuell 

omsorg och träning. 

- I grunden ligger att vi måste skapa självkänsla, få de 

boende att inse att det finns mycket saker de kan göra. 

Bemötande är också något vi pratar mycket om. Ett bra 

bemötande är jätteviktigt. De boende ska bemötas med 

respekt och bli sedda som människor, inte vårdtagare. 

Man ska till exempel knacka på dörren innan man går 

in till någon. Många har egen dygnsrytm, vill man sova 

på morgonen så får man det. 

KATARINA HAR ÄVEN ETT ANNAT uppdrag som 

också handlar mycket om bemötande. Hon är utbildad 

h a n d l e d a re inom det treåriga EU-projektet ”Unga i jobb” 

där man använder den så kallade OCN-metoden (se fakt 

a ruta). Det betyder att hennes arbetsplats tar emot ungdomar 

som har svårt att få arbete och därför lever på 

försörjningsstöd. Ofta kan det finnas någon problematik 

i botten, men inte alltid. 

- Min uppgift är att ge en positiv bild av att arbeta och 

ha ru t i n e r, att bryta ett destruktivt mönster och visa värdet 

och glädjen i att ha ett jobb. 

Praktikanterna får också vissa uppgifter de ska utföra 

och varje uppgift poängsätts. Efter avslutad praktik skriver 

handledaren ett intyg. Informellt lärande ska räknas 

lika som formellt lärande på skolbänken. 

- Min förra praktikant var lysande och fick efter avslutad 

praktik arbete inom äldreomsorgen i Stockholm. 

Trots att hon saknar formell utbildning. 

- Liksom i mitt yrke som habiliteringspedagog handlar 

det här om att uppmuntra och ge självförtroende, 

att inpränta i ungdomarna att ”Du duger, du är bra!” 

- Vi vill inte väcka för stora förhoppningar om fast arbete 

efter avslutad praktik, men vi kanske kan ge en skjuts 

framåt, öka självkänslan och öppna några dörrar. 

- Arbetet som handledare för arbetslösa ungdomar är 

ett värdefullt uppdrag och jag hoppas att OCN-metoden 

kommer att användas i fler stadsdelar! 

Carina Hult 

Som habiliteringspedagog vet Katarina 

Sjödin att man måste skynda långsamt 

och inte förvänta sig snabba resultat. 

-Det handlar mycket om att skapa självkänsla 

och bemöta de boende med respekt, 

se dem som människor som faktiskt klarar 

av att utföra en hel del sysslor. 

Fakta 

Vad är ”Unga i jobb” och 

O C N - m e t o d e n ? 

Unga i jobb är ett treårigt EU-projekt som pågår 

till 2012. Projektet erbjuder kvalitetssäkrade och 

OCN-certifierade praktikplatser till arbetssökande 

ungdomar i Kortedala och Bergsjön som är mellan 

16 och 24 år och som lever på försörjningsstöd. 

OCN-metoden har utvecklats i England och OCN 

betyder Open College Network. Metoden handlar 

om att systematisera, kvalitetssäkra och erkänna det 

lärande som sker utanför den vanliga skolan. 


Arbeta Rätt ger en 

bättre arbetsplats 

Högre och rättvisare löner, bättre arbetsmiljö 

och hälsa, fler heltider och 

fasta jobb, nya möjligheter att utvecklas 

och göra karriär i jobbet… Allt kan 

väl inte genomföras på en gång, men 

målen är givna när Kommunals satsning 

”Arbeta rätt” för att uppnå 

mönsterarbetsplatser nu är igång på 

allvar. 

Sjukvårdssektionerna inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

(SU) har kommit en bra bit på väg. Detta 

framgick tydligt när vi deltog i ett ordförande- och huvudskyddsombudsmöte 

onsdagen efter valet. 

A r b e t s g rupper har bildats som analyserar nuläget och 

tar fram handlingsplaner. Längre fram blir det information 

och utbildning i sektionerna och därefter startas 

lokala utvecklingsprojekt ute på arbetsplatserna. 

Arbeta rätt omfattar lokalt lönearbete, arbetsmiljö och 

hälsa, anställningsformer, arbetstider, kompetensutve c kling 

samt jämställdhet och mångfald. Det sista området 

behandlar man inte speciellt utan det ska genomsyra 

allt fackligt arbete. 

Och som Hans Ekström på sektion 55 påpekar handlar 

det om fackliga kärnområden som man alltid jobbat 

med. 

- Det nya är att vi arbetar mer stru k t u rerat med handlingsplaner, 

dokumentation och utvärdering, något vi 

inte varit så duktiga på. 

- Var står vi nu, vad ska vi göra, vilka resultat får vi? 

Det handlar om att finna en röd tråd i det fackliga arbetet 

samt att anpassa insatserna efter de lokala förhållandena. 

Inom psykiatrin har man t ex problem med 

de många timanställningarna vilket vi i den somatiska 

sjukvården inte känner av på samma sätt. 

UNDER RUBRIKEN ARBETA RÄTT ryms även flera 

andra aktiviteter som i slutändan ska ledda till bättre 

villkor för kommunalarna. Ett exempel är samtal med 

politikerna för att den vägen få ändringar till stånd. I 

år togs sålunda kontakt med den politiske ordföranden 

för SU för att reda ut problem kring bemanningsenheterna 

vilket också gav resultat. 

Ä ven ordförande- och skyddsombudsmötena där man 

tar upp gemensamma frågor inom sjukvårdssektionerna 

är en aktivitet som ingår i Arbeta rätt. På dagordningen 

denna onsdag finns exempelvis punkten ung- 

Sista 

chansen 

- ta den! 


Lars-Göran Baaz, ordförande sektion 54 Psykiatri, Hans Ekström, ordförande sektion 

55 Sahlgrenska och Lotta Björk, huvudskyddsombud sektion 55 under diskussionerna 

kring en gemensam strategi för flera problemområden. 

d o m s a n s variga inom SU. Det är en viktig funktion som 

gått på sparlåga men nu måste intensifieras. Som någon 

påpekar gäller det att re k rytera de unga som en dag 

ska ta vid och driva facket vidare. Därför är det hög tid 

att få tillstånd en nystart och deltagarna får detta budskap 

med sig hem. 

I höst pågår utvärdering av bemanningsöversyn på 

SU och även denna punkt har stor betydelse för Arbeta 

rätt och målet mönsterarbetsplatser. Ne d s k ä r n i n garna 

på SU fortsätter samtidigt som vårdtyngden ökar 

och många medlemmar tvingas ta ledigt eftersom de 

inte orkar längre. Samtidigt ökar övertiderna och åtskilliga 

anställda får inte ut sina raster under ve c k o s l u t stjänstgöringen. 

Sektion 13 Askim/Tynnered läggs ner vid 

årsskiftet. Vi planerar TVÅ resor. 

Du som är medlem i sektionen inbjuds till EN 

av resorna. 

Skriv ner namn, personnummer, telefonnummer 

och om det är någon mat du inte tål. 

Skicka anmälan med brev, kort eller mail till 

sektion13.vast@kommunal.se 

Adress: Kommunal Askim/Tynnered, 

Marconigatan 27, 421 44 VÄSTRA FRÖLUNDA 

Platserna är begränsade så 

först till kvarn gäller. 

Första resan går till Fjällbacka, Havets hus och 

Utvärderingen fokuserar bland annat på sjukfrånvaro, 

öve rtid, arbetsskador och tillbud samt personalomsättning, 

och deltagarna enas om att skapa en gemensam 

strategi för att bättre kunna analysera problematiken. 

Det gäller då inte bara att se på själva sjukfrånvaron 

utan även sådant som kompetensutveckling och 

personalomsättning. 

Gemensam syn på måltidsuppehåll under helger föranleder 

en längre diskussion som mynnar ut i att man 

ska angripa frågan centralt i SU. Även här behövs en 

gemensam strategi. Många medlemmar har idag problem 

med att hinna äta när arbetsbelastningen är hög. 


Smögen Whisky. 

Avresa 29 november klockan 7.00 vid bussterminalen, 

Frölunda Torg åter ca 18.00. 

Anmälan senast 15 november 

Andra resan går till Juleljus blommor, ost och 

jullunchbuffé. 

Avresa 9 december kl. 7.00 vid bussterminalen, 

Frölunda Torg åter ca 16.30. 

Anmälan senast 25 november 

VÄLKOMMEN önskar styrelsen sektion 13 

Askim/Tynnered

Ko m p e t e n s - 

utveckling - ett 

n y c k e l o m r å d e 

Kompetensutveckling är ett av 

nyckelområdena i Arbeta rätt 

och Eva Kärrman i sektion 57, 

Östra är sammankallande i arbetsgruppen. 

När vi träffar henne 

på sektionens expedition betonar 

hon hur viktigt det är att 

agera gemensamt både inom 

sjukvården i Göteborg samt på 

regionnivå. Därför finns nätverk 

mellan kommunalarna där 

också Bohuslän, Älvsborg och 

Skaraborg ingår. 

En ständigt aktuell ödesfråga är om yrk e s g ru pper 

i sjukvården som exempelvis underskötersk 

o r, barnsköterskor och skötare ska finnas kva r 

i framtiden. Det mesta hänger på utbildningen, 

och Eva Kärrman exemplifierar med en yrkesutvecklingsplan 

inom SU som ska ut på alla 

arbetsplatser. 

- Samtliga våra medlemmar blir aktiverade och 

grundfrågan som ställs är ”vad behöver du för 

kunskaper för att jobba här”. Tar man undersköterskan 

som exempel behövs omvård n a d s u t b i l dning 

i botten, men det blir allt viktigare att by gga 

på med vidareutbildning för att man ska bli 

”anställningsbar” 

- Y rk e s u t vecklingsplanen ger våra medlemmar 

möjlighet att växa i fem steg och det är viktigt 

inte minst för lite äldre som jobbat ett antal år. 

Många kanske tycker att de kan det mesta, men 

kunskap är färskvara som behöver kompletteras. 

Det blir då även lättare att pröva på något 

nytt, tex gå från en verksamhet med specialinriktning 

till en annan. 

Eva Kärrman tar upp möjligheten att vidare 

u t vecklas genom att t ex skifta från medicinklinik 

till kirurgklinik. Då behövs nästan alltid 

kompletterande utbildning. Detsamma gäller 

även om man flyttar från medicin på Östra till 

medicin på Sahlgrenska och vice versa. Trots 

att området är detsamma finns olika kulturer 

och inriktningar som innebär att man behöver 

lära sig mer. 

Eva Kärrman, ordförande i sektion 

57 Östra är sammankallande i arbetsgruppen 

för kompetensutveckling, 

Hon understryker att utbildningen 

är avgörande för att Kommunals 

yrkesgrupper i vården ska 

finnas kvar i framtiden. 

- Ser vi på skötarna inom psykiatrin brinner 

det verkligen i knutarna. 70 procent av dem är 

över 60 år och ett stort generationsskifte ligger 

framför oss. Här behövs en rad insatser för att 

skötaryrket ska finnas kvar. 

Men för att yrkesutvecklingen ska lyckas behövs 

bra handledare. Regionen har bidragit med 

pengar för 2010 samt del av 2011 för omställningsarbete. 

Dessa kan användas till att erfarna, 

vidareutbildade undersköterskor lär upp sina 

yngre kollegor. ”De våra lär upp våra” som 

Eva Kärrman uttrycker det. 

EN RELATIVT NY MÖJLIGHET till utbildning 

för både studerande och redan anställda 

är ett regionalt Vård-och Omvårdnadscollege. 

Det är en ny utbildning för både studerande 

och redan anställda som då höjer sin kompetens, 

får bättre fotfäste i sitt yrke och nya karr 

i ä r m ö j l i g h e t e r. Utbildningen anpassas efter regionala 

behov för att täcka efterfrågan inom bristyrken 

som exempelvis skötare där behovet av 

spetsutbildning är stort. 

Men Arbeta rätt inriktas även på mindre yrkesgrupper 

som ibland kommer i skymundan 

och riskerar att bli bortglömda. Eva Kärrman 

nämner labbiträden, arbetsterapibiträden och 

gipstekniker för att inte tala om obduktionstekniker 

där Kommunal bara har tre medlemmar 

inom SU (Hela SU har 17 000 anställda!). Därför 

planerar man kalla samman dessa yrk e s g ru pper 

för att diskutera deras behov av kompetenshöjning. 

- Eftersom det gäller små grupper får utbildningen 

främst ske regionalt. Ofta gäller det att 

få in mer teknik så att våra medlemmar hänger 

med i utvecklingen. 

- Utvecklingen går oerhört snabbt inom tekniken, 

det räcker med att nämna det nya Bildoch 

Interventionshuset där man ska utföra robotoperationer 

och där våra medlemmar också 

ska arbeta. 


Integritet 

till SALU! 

Ungdomskulturen och dess ambitioner har definitivt förändrats, 

och det på kort tid. Dess utveckling är både chockerande och skrämmande. 

När jag och mina vänner var yngre hade vi framtidsdrömmar om 

att få jobba som veterinär eller läkare, ut och resa jorden runt eller 

utbilda sig till något annat spännande som polis, brandman eller 

pilot. 

I dagens samhälle är verkligheten en annan, för vissa. 

Just nu visar Kanal ”biip” ett program som heter ”Kungarna av 

Tylösand”. En dokusåpa om sprit, fylla och sex. Ju mer förnedring 

och idiotiskt uppförande desto bättre. 

Förklaringen är enkel. Det säljer och programcheferna jublar. 

Tv-kanalerna vet vad som höjer deras tittarsiffror och då produceras 

idéer och program därefter. 

Det började med att Big Brother 2002 gick över gränsen med fri 

tillgång till sprit och visade mer än vi var vana vid, och som idag 

har eskalerat och resulterat i pro g r a m 

som Kungarna av Tylösand och Pa- 

radise Hotel. 

Det som då var chockerande och nytt 

i tv, är idag ingenting jämfört med va d 

de nya dokusåporna bjuder på. 

Nu talar vi om total förnedring i form 

av fylla, sprit, gruppsex och ångest. 

CARINAS 

krönika 

Något som för oss andra, eller i alla fall utav mig, anses helt åt helvete. 

Asså, jag blir så arg och upprörd när jag tänker på det. 

Jag hade hört talas om programmet och blev naturligtvis nyfiken. 

Kunde det verkligen vara värre än innan?! Oh ja. 

Jag vart helt chockad! Jag satt som ett fån i soffan och undrade 

vad f-n dom höll på med. 

Här pratar vi om unga vuxna mellan 20-25 år som på frivillig basis 

vill medverka i ett program som detta. Man vill bli kändis, dock 

med stort B, och hänga på Stureplan! 

Och kalla mig gammalmodig, men när blev det häftigt att bete 

sig som en idiot och dessutom göra bort sig inför tusentals tv-tittare?! 

Det är för mig en gåta. Men jag hoppas verkligen att detta är 

en minoritet av dagens ungdomar, för annars är det illa. 

Det värsta av allt är ju att de inte ens är medvetna om konsekvenserna 

efter programmet och faktiskt för resten av livet. Fast nu när 

jag tänker på det, så är det kanske bra att de inte fattar, för då hade 

de nog aldrig ställt upp. Visst måste vi alla få lära oss av våra 

misstag, men ibland kan de stå en dyrare än man någonsin trott. 

För några veckor sedan diskuterades såpan på programmet på DE- 

BATT där bland annat programchefen för kanalen var inbjuden. 

Det var vidrigt att höra hans argument till produktionen. Vet inte 

ens om han var medveten om vad han faktiskt sa. 

De förskönar ju inte bara ett negativt beteende med sprit, oansvariga 

sexrelationer, fest och fylla för andra ungdomar utan de livnär 

ju sig också på deltagarnas oförstånd. Och inte nog med det så 

bjuder de dessutom på en snabbskjuts till ett möjligt framtida alkoholberoende. 

Vad är detta för signaler att sända ut till våra yngre och dessutom 

glamorisera?! 

Jag skulle allt vilja fråga den där programchefen om han hade tillåtit 

sina egna barn att vara med i programmet?! Om svaret är nej, 

som det med stor sannolikhet skulle vara, ja då minsann borde han 

ifrågasätta sig själv och sina värderingar rejält. 

Det är så lågt att utnyttja andra i förmån till sig själv oavsett vad 

det handlar om, fy skam på er som gör så. 

Deltagarnas integritet är till salu för all framtid! Och dessutom till 

ett mycket lågt pris. 

Jag hoppas innerligt att den här trenden med förnedrings-tv ebbar 

ut och försvinner, och det fort. 

För vem vill höra sina barn gå och drömma 

om ett liv som skandalkung eller 

drottning i ett program som går i repris 

livet ut?! 

Carina Andersson 

kyrkogårdsarbetare 

från Olskroken 


Anders Hagbergs önskelista 

FÖR KO M M U NAL V Ä S T 

Göra avdelning Väst till en starkare 

och mer trovärdig fackförening som 

blir en magnet för medlemmarna. Bygga 

vidare på det vi är bra på. Utveckla 

den fackliga demokratin. Utveckla det 

fackligt-politiska samarbetet med Socialdemokraterna. 

Detta är några uppgifter som avdelningsordförande 

Anders Hagberg vill 

att Kommunal Väst ska koncentrera 

krafterna på de närmaste åren. Det är 

en eftertänksam och delvis självkritisk 

Anders vi intervjuar i detta sista 

nummer av tidningen. 

Valutgången blev en stor missräkning för arbetarrörelsen 

som avdelningen ideologiskt hör hemma i, och Anders 

är besviken över att även många kommunalare tyc k s 

ha röstat borgerligt. 

-Uppenbarligen har regeringens skattesänkningar gått 

hem, men för att ta till en sliten fras är lägre skatt lite 

som att pinka i byxan. Först blir det varmt och gott men 

sedan kallt och obehagligt. 

-Vi kommunalarbetare har ett gediget intresse av god 

lön, trygga jobb, intressanta och vidareutvecklande arbetsuppgifter, 

bra arbetsmiljö och kompetenslyft för att 

bara nämna några saker. 

-Vad har det då med valet att göra? Jo, som vi försökt 

förklara i ett brev som gick ut medlemmarna i valrörelsen 

är vi välfärd s a r b e t a re i både offentlig och privat tjänst 

i hög grad beroende av skattinkomster för att få goda 

a r b e t s v i l l k o r. St ryps skatten försämras våra situation, det 

går inte att komma ifrån. 

- Kommunerna får nu betydligt mindre att röra sig med 

än om vi hade fått en rödgrön regering. Det räcker med 

att nämna heltidsmiljarden som nu går om intet. Vilket 

betyder att målet heltider för alla som vill ha det blir 

mera avlägset. 

ANDERS HAG B E RG ÄR o rolig för att högeralliansens 

amerikaniserade syn på välfärd nu får ökat genomslag. 

Högerns frihetsbegrepp handlar inte om den frihet ett 

bra trygghetssystem ger den enskilde utan om att de som 

redan har det bra ska få lägre skatt, välja privata försäkringar 

etc. 

-I själva verket är det en rätt traditionell högerpolitik 

i lite nya kläder. Borgerlig politik har aldrig gynnat oss 

arbetare. Man har motarbetat i stort sett alla reformer 

som ökar friheten för den enskilde. Sjukförsäkring, pension, 

semester, anställningstrygghet, medbestämmande 

på jobbet… Listan kan göras mycket längre. 

Anders ger ett färskt exempel. Alliansen förbereder en 

försämring av arbetsrätten som innebär att den som blir 

uppsagd av personliga skäl inte längre får lön till dess 

tvisten är avgjord. Istället hänvisas han eller hon till akassan 

som ju ger väsentligt lägre ersättning efter alla 

försämringar. 

-Vår slutsats är klar, vi behöver mer facklig-politisk samverkan 

med Socialdemokraterna för att även kunna förbättra 

våra villkor den politiska vägen. Därför gäller det 

att än mer engagera Kommunals medlemmar i politiken 

och inte minst få fler kommunalare att bli politiskt 

aktiva. 

-Ser man lite längre bakåt kan vi vara självkritiska och 

fundera över om vi själva borde gjort saker och ting annorlunda 

för att få ett bättre politiskt klimat och mer 

solidaritet i samhället. 

- Har vi inte själva bidragit till individualiseringen när 

förbundet satsade på individuella löner? Under en period 

var Kommunal dessutom närmast föregångare när 

det gällde att öppna upp för privatisering. Hade vi istället 

bromsat skulle Socialdemokraterna knappast gjort sin 


omsvängning på 1990-talet. Vi ser nu att privatiseringen 

stärker marknadstänkandet och den valfrihet för de 

bättre bemedlade de borgerliga eftersträvar. 

ATT FÖRÄNDRA OCH STÄRKA FAC K E T så att avdelningen 

blir mer attraktiv för medlemmarna är en av 

de utmaningar Anders Hagberg ser framför sig. Detta 

gäller oavsett politisk majoritet i landet, regionen och 

kommunerna. Man får då inte stirra sig blind på medlemstappet 

utan förbättra organisationen så att alla kommunalare 

upplever avdelningen som en stark, trovärdig 

fackförening. Anders vill att facket ska utstråla magnetism 

så att den lockar och drar till sig folk. Man ska inte 

behöva jaga nya medlemmar! 

Han går vidare i sitt resonemang med att facket ska 

bli ett naturligt val, det är i sin fackliga organisation man 

får stöd både för sitt eget bästa och för kollektivet. Ett 

sätt att gå tillväga är då att lyfta fram det sektioner och 

avdelning gör bäst, alltså att ta fram ett antal profilområden. 

-För vi är inte dåliga idag även om vi kan bli oerhört 

m ycket bättre. Kommunals före t r ä d a re har alltid haft ord 

om sig att vara pålästa och kunniga förhandlare. Trovärdigheten 

är hög, man kan lita på Kommunal. Sådant 

måste vi bygga på när vi nu går vidare med att satsa på 

angelägna förbättringar av löner, arbetstider och kompetensutveckling 

för att ta några exempel. 

Vi måste höja oss 

en bra bit från den 

här nivån för att 

bli attraktiva för 

medlemmarna! Så 

skulle man kunna 

formulera denna 

bildtext där Anders 

Hagberg poserar på 

taket till avdelningens 

hus på Alströmergatan 

i centrala 

Göteborg. Det Anders 

egentligen visar 

är dock höjden 

på förra vinterns 

snötäcke efter alla 

ymniga snöfall som 

var besvärliga inte 

minst för kommunalarna! 

Anders Hagberg tar även upp förbundets offensiv för 

att förbättra villkoren för privatanställda. Målet där är 

att alla medlemmar ska ha lika god fackligt service oberoende 

av arbetsplats och arbetsgivare. Man kan nämna 

hästsporten eller personlig assistans. Det är svårt att 

teckna bra avtal för dessa yrken som växer snabbt och 

där många är oorganiserade. 

Många fler exempel finns och där har avdelningen en 

stor utmaning. Ofta är problemet att man möter stora 

e n t re p re n ö rer som avlöser varandra ganska snabbt i takt 

med alla upphandlingar. Där kan det vara svårt att hänga 

med i svängarna och där måste facket bli vassare. 

- Ytterst handlar det om att utveckla den fackliga demokratin. 

Vi måste säkerställa att allt fler privatanställda 

får samma nytta av medlemskapet som andra grupper. 

Det gäller även att säkerställa bra inflytande så att 

alla har samma möjlighet att göra sin stämma hörd. 

- Jag tror även att det kan göras förbättringar rent allmänt 

i vår nuvarande organisation. Fungerar representantskap, 

sektionsmöten, styrelsemöten och andra demokratiska 

aktiviteter på bästa sätt? Vad kan vi göra för 

att förkorta sträckan mellan medlemmar och förtroend 

e valda? Jag är öve rtygad om att det finns flera olika spår 

att följa som ger en både mer effektiv och demokratisk 

organisation! 

Per Hellstrand

Sverigedemokraterna vilar 

på nazistisk värdegrund 

Riksdagsvalet 2010 är över och resultatet har skakat 

om Sverige. De starkt främlingsfientliga Sverigedemokraterna 

kan nu marschera in i riksdagshuset, efter att 

350 000 svenskar gav dem sitt stöd den 19 september. 

Vårt land har sällat sig till skaran av europeiska länder 

med rasistiska, fascistiska eller antisemitiska partier i sina 

parlament. 

Strategin från de etablerade partierna att frysa ut, tiga 

ihjäl eller att blunda för extremhögern har misslyckats. 

Metoden har skapat förakt för etablissemanget och givit 

SD ett martyrskap som de valt att rida vidare på. I 

media och på våra gator, i fikarum och på bussen talas 

det om ett missnöjesval. Det anser vi vara grovt felaktigt. 

Det handlar inte om missnöjesval, det är betydligt 

v ä r re än så. SD har blivit ett riksdagsparti för att rasismen 

och främlingsfientligheten vunnit fast mark under fötterna, 

även i det svenska folkhemmet. 

Intolerans, rasism och främlingsfientlighet har funnits 

i landet under mycket långa tider. Under 1930 och 40talet 

var nazismen väl utbredd i Sverige. De svenska nazisterna 

fanns även i Hitlers arméer som frivilliga och 

stred för nationalsocialismens värderingar. 

Sektion 4 Spårvägen 

13 oktober kl. 16.30, Rantorget i konferenslokal 

Rymdtorget 

Sektion 5 Spårvägen 

14 december kl. 19.00, Folkets Hus, Järntorget 

Sektion 8 Gbg Vatten 

25 november kl. 16.00, Ringön Tackjärnsgatan 7, 

Gbg Vatten, matsalen RS 

Sektion 9 Kyrkoförvaltningen 

10 novemberkl. 16.30, Folkets Hus, Järntorget, lokal 

Saltö 

Sektion 10 Idrott o Park 

10 november kl. 16.30. Presscentrum Ullevi 

Sektion 12 Utbildningsförvaltningen 

15 november kl. 17.00, Molinsgatan 2 

Sektion 13** och 18** Södra Skärgården-Tynnered-Älvsborg 

Blivande sektion: 

SDF Göteborg Väster 

6 december kl. 18.30, Frölunda kulturhus, stora salen. 

Sektion 13**och 23** 

Askim/Högsbo/Frölunda 

24 novemberkl. 18.30, Frölunda Kulturhus 

Sektion 14** och 28** Gunnared/Lärjedalen 

17 november kl. 18.30, Angereds torg 14, Sessionssalen, 

styrelsen möter upp utanför, vi bjuder på förtäring 

Sektion 15** och 29**Kortedala/Bergsjön 

25 november kl. 18.00, Forum, Kortedala torg 

Sektion 17 Centrum 

15 novemberkl. 17.00, Folkets Hus, Järntorget 

Telefonnummer till a-kassan 

0771-25 80 00 

A-kassans besöksmottagning på Alströmergatan 4 är 

öppen måndag-torsdag 9.00-13.00 fredag 9.00-12.00 

1988 bildades Sverigedemokraterna genom en hopslagning 

av flera rasistiska och nazistiska grupperingar. Där 

fanns våldsförbry t a re, skinnskallar men också en och annan 

renlärig nazist. Bland annat en äldre man som själv 

stridit som frivillig i Hitlers Waffen-SS. 

SD bildades med grumliga rasteorier, herre f o l k s t a n k a r 

och nationalsocialistisk ideologi som fundament. Ett 

faktum som få vill tala om, bara 22 år efter partiets bildande. 

DEbatt 

Själva vet vi att vårt Socialdemokratiska Arbetareparti 

bildades 1889, utan att fundament eller ideologin ändrats 

nämnvärt på de 121 år som förflutit sedan dess. Ingen 

kan inbilla oss att SD bytt plattform, mål och mening 

på de blott 22 år som gått sedan bildandet. SD bildades 

av nazister, för nazister och det är i stort sett samma 

parti idag som då. 

Sektionernas nomineringsmöten 

Sektion 18*och 27* Majorna/Linné 

4 november kl. 18.30, Kustgatan 10, Vingasalen. Anmälan 

görs till sektionerna 

Sektion 18**och 27** Majorna/Linné 

18 november kl. 19.00, Folkets Hus, Järntorget, 

Asperösalen. Anmälan senast 10 november 

Sektion 19 Torslanda/Biskopsgården 

7 december kl. 18.30, Noleredsskolans matsal 

Sektion 20** och 24** Norra Hisingen 

11 november kl. 18.00, Aschebergska Eken, Lillhagsparken. 

Anmälan senast 2 nov på tel: 031-22 48 

17 eller fax: 031-22 88 12. Vi bjuder på buffé 

Sektion 25* och 26* Härlanda/Örgryte 

10 november kl. 18.00, Nordengården, Stockholmsgatan 

16. Anmälan till sektionerna senast 8 nov 

Sektion 25** och 26** Härlanda/Örgryte 

1 december kl. 17.30, Nordengården, Stockholmsgatan 

16 

Sektion 30 Strömstad 

22 november kl. 19.00, Folkets Hus, Strömstad 

Sektion 32 Sotenäs 

24 november kl. 19.00, Folkets Hus, Kungshamn 

Sektion 38 Uddevalla Service och teknik 

17 november kl. 18.00, Junogatan 4, Uddevalla 

Sektion 40 Mölndal 

24 november kl. 18.00, Skedebrogatan , matsalen 

Sektion 43 Öckerö 

1 december kl. 18.00 , på sektionen Hönö, Klåva 

Sektion 44 Härlanda 

10 november kl. 18.30, Kulturhuset Mölnlycke. Filmvisning 

efter mötet 

A-kassan 

Om inte dagens företrädare hade delat partiets värdegrund 

hade de sökt sig till ett annat parti, det gjorde de 

inte. Det är inte längesedan SD förbjöd uniformer och 

nazihälsningar på sina möten. Inte för att det ansågs fel, 

utan för att det gav dålig media. Det är faktum som bör 

ha skrämt bort alla eventuella missnöjesväljare. Kvar blir 

de som stödjer partiets mål att stoppa invandringen, inskränka 

religionsfriheten, medborgarrätten, göra upp 

med muslimer och öka motsättningarna i vårt samhälle. 

Borta är bråkstakrna från gatan, de har nu ersatts av 

kostymklädda unga män med smort munläder. SD har 

en odemokratisk agenda för framtiden och är inget parti 

som andra. Låt oss hantera SD för vad de är och inte 

förringa deras avsikter och ideologiska rötter. Sverigedemokraterna 

är inget missnöjesparti, det är ett parti 

som vilar på en nationalsocialistisk värdegrund. 

Sektion 45 Kungälv 

19 januari kl 18.30, Triogatan 5. Anmälan senast 11 

januari på telefon 0303-23 80 00 

Sektion 50 Uddevalla sjukhus 

6 december kl. 16.00, Gamla Vårdskolan, Uddevalla 

sjukhus, konferensrummet plan 6 

Sektion 54 SU Psykiatri 

25 november kl. 17.00, Frontechuset, Torpavallsgatan 

9 

Sektion 55 SU Sahlgrenska 

25 november kl. 17.00, Sahlgrenska sjukhuset, Fröet i 

matsalsbyggnaden 

Sektion 56 SU Mölndal 

2 februari kl. 16.30, Mölndals sjukhus, HUS A5, 

konferensrum 

Sektion 57 SU Östra 

8 december kl. 17.15, medlemsmöte med verksamhetsplan, 

exp. 

Sektion57 Östra 

25 januari kl. 17.00, nomineringsmöte Östra sjukhuset, 

Humlan 

Sektion 57 Östra 

16 februari kl. 17.00, årsmöte Sahlgrenska sjukhuset, 

Lagerbladet 

Sektion 58 SU Östra 

7 december kl. 17.00, Östra sjukh. Psykiatrihuset, 

Nyponet. Vi bjuder på kaffe och smörgås 

Sektion 60 Regionservice 

24 november kl. 18.00, Folkets Hus, Mölndal 

*Nominering och val av valberedning inför sektionssammanslagningar 

**årsmöten nya sektioner som blivit sammanslagna 

Talsvar: 020-29 24 10 dygnet runt 

Internet: www.kommunal.se/akassan dygnet runt 

A-kassans utbetalningsdagar 2010: 

25 november, 23 december 

Krister Kronlid (s) 

Uddevalla 

Niclas Jonasson (s) 

Färgelanda 


G AT U B O L A G E T, 1 

O r d f. Christer Persson 

E x p. Stenkolsgatan 2, M - h u s e t 

Po s t a d r. Stenkolsgatan 2 

417 07 Göteborg 

E x p. t i d : Onsd kl. 08.00 – 12.00 

Torsd kl. 13.00-15.00 

Tel 031-368 46 40 

Fax 031-368 46 41 

e - p o s t s e k t i o n 1 . v a s t @ k o m m u n a l . s e 

S P Å RVÄGEN TEKNISK PERSONAL, 4 

O r d f. Kjell Andersson 

E x p. Folkets Hus, Olof Palmes Plats 

Po s t a d r. Folkets Hus,Olof Palmes Plats 


E x p.tid Ti s d a g, o n s d a g, t o r s d a g. 

k l . 1 0 . 0 0 - 1 2 . 0 0 , 13.00-14.30 

Te l 031-13 40 63 


S P Å RVÄGEN TRAFIKPERSONAL, 5 

O r d f. Kent Budd 

E x p. Järntorget 7 

Po s t a d r. Järntorget 7, 413 04 Göteborg 

E x p. t i d Ti s d a g, o n s d a g, torsdag 

k l . 1 0 . 0 0 - 1 2 . 0 0 , 1 3 . 0 0 - 1 4 . 3 0 

Te l . 031-711 00 26 

Fa x 031-711 09 82 


RÄDDNINGSTJÄNSTEN 

S T O RGÖTEBORG, 7 

O r d f. Odd Andersson 

E x p. Fabriksgatan 1 

Po s t a d r. Box 5204, 402 24 Göteborg 

E x p.tid Månd-fred kl. 0 8 . 3 0 - 1 5 . 3 0 

Te l . 031-335 26 54 

Fa x 031-335 27 55 


VA - V E R K E T, GRYAAB, 8 

O r d f. Sandy Westergren 

E x p. Tackjärnsgatan 7 

Po s t a d r. Box 123, 

424 23 A n g e r e d 

E x p.tid Onsdag kl. 1 3 . 0 0 - 1 5 . 3 0 

Te l 031-368 71 86 

Fa x 031-368 71 87 


K Y R K O G Å R D S F Ö RVA LTNINGEN OCH 

KYRKANS FÖRSAMLINGAR, 9 

O r d f. Christer Blomgren 

E x p. Kvibergs kyrkogård, 

Ko r t e d a l a v ä g e n 

Po s t a d r. Kvibergs kyrkogård, 

Ko r t e d a l a v ä g e n , 


E x p.tid Måndag–fredag kl. 09.15 – 10.15 

Te l 031-731 82 91 

Fa x 031-731 82 91 


IDROTT o PA R K m.fl., 10 

O r d f. Anders Ingemarsson 

E x p. Nya Ullevi, Hugo Levins väg 

Po s t a d r. G o t E v e n t 

Box 349, 401 25 Göteborg 

E x p.tid M å , t i , to 09.00-12.00 

Te l . 031-368 43 13, 368 45 52 

Fa x 031-15 13 88 

e - p o s t s e k t i o n 1 0 . v a s t @ k o m m u n a l . s e 

GÖTEBORGS UTBILDNINGSFÖRVA LT N I N G , 

1 2 

O r d f. Mikael Ekberg 

E x p. Molinsgatan 2 

Po s t a d r. 411 33 Göteborg 

E x p.tid Måndag kl. 8 . 0 0 - 1 2 . 0 0 , 

onsdag kl. 1 2 . 0 0 - 1 6 . 0 0 , 

Tel 031-367 29 70, 7 1 , 7 2 , 7 3 

Fa x 031-367 29 75 


ASKIM, TYNNERED, 13 

O r d f. Erika Sjöblom 

E x p. Marconigatan 27, 11 vån 

Po s t a d r. 421 44 Västra Fr ö l u n d a 

E x p.tid Måndag kl. 1 3 . 0 0 - 1 6 . 3 0 , 

tisdag 08.00-11.00,tors 12.30-15.30. 

Telefontid fredag 08.00-11.00 

Te l . 031-366 44 66, 6 7 , 6 8 

Fa x 031-366 44 65 


GUNNARED, 14 

O r d f. Pia Norrlin 

E x p. Lövgärdets 

äldreboende 

Po s t a d r. Vaniljgatan 28 

424 45 A n g e r e d 

E x p.tid Måndag-onsdag kl. 8 . 3 0 - 1 2 . 0 0 

Torsdag 08.30-15.00 

Te l . 031-365 10 52, 5 3 , 5 4 , 5 6 

Fa x 031-365 10 55 


K O RTEDALA, 15 

O r d f. Carina Dahlström 

E x p. Kortedala Torg 7 


Här hittar du din sektion 


E x p. t i d Måndag-torsdag kl. 8 . 0 0 - 1 1 . 0 0 

Te l . 031-365 30 66, 365 30 67 

Fa x 031-365 30 68 


CENTRUM, 17 

O r d f. Anders Dahl 

E x p. Stampgatan 38 

Po s t a d r. Stampgatan 38 


E x p. t i d Måndag 08.00-15.30 samt efter ö.k 

Te l e f o n t i d Måndag-torsdag 

k l . 0 8 . 0 0 - 1 5 . 3 0 

Te l . 031-365 70 60 -61, - 6 2 

Fa x 031-365 70 63 


MAJORNA, ÄLVSBORG, STYRSÖ,18 

O r d f. Susanne Eliasson 

E x p. Kustgatan 3 A 


E x p.tid Måndag-torsdag 

k l . 8.30 -11.00 

Te l 031-365 95 60, - 6 1 , - 6 2 , - 6 3 , - 6 4 , - 6 5 

Fa x 031-24 48 73 


TORSLANDA, BISKOPSGÅRDEN, 19 

O r d f. Lena Scherlin 

E x p. Blåsvädersgatan 12 B 


E x p.tid Må-to kl. 08.00-11.00 

under juni, j u l i , a u g u s t i 

Te l . 031-366 60 62, - 6 3 

Fa x 031-366 60 64 


BACKA, KÄRRA – RÖDBO, 20 

O r d f. Ann Odin 

E x p Folkvisegatan 12 

Po s t a d r. 422 42 Hisings Backa 

E x p.tid Måndag kl. 1 3 . 0 0 - 1 6 . 0 0 , 

tisdag – torsdag kl. 0 8 . 3 0 - 1 1 . 0 0 

Te l 031-366 88 90, 9 1 , 9 2 , 9 3 , 9 9 

Fa x 031-366 88 94 


HÖGSBO, FRÖLUNDA, 23 

O r d f. Lena Svensson 

E x p. Näverlursgatan 32, 1 tr 

Po s t a d r. 421 44 V Fr ö l u n d a 

E x p.tid M å n d a g, tisdag 09.00-12.00 

torsd 13.00-15.30 

Te l . 031-366 26 80, - 8 1 , - 8 2 , - 8 3 , - 8 4 

Fa x 031-89 91 18 


L U N D B Y, TUVE – SÄVE, 24 

O r d f. Tina A r v i d s s o n 

E x p. Alice Bonthronsgatan 3 B 

Po s t a d r. Alice Bonthronsgatan 3 B, 


E x p.tid Måndag kl. 13.00-16.00 

Tisdag och torsdag 

k l . 0 8 . 3 0 - 1 2 . 0 0 

Te l . 031-22 48 17 

Fa x 031-22 88 12 


HÄRLANDA, 25 

O r d f. Christina Wennberg 

E x p. Torpagatan 14, vån 2 


E x p.tid Måndag k l . 0 8 . 3 0 - 1 1 . 0 0 , 1 5 - 1 8 

o n s, to 8.30-11.00 

Te l . 031-365 56 00, - 0 1 , - 0 2 

Fa x 031-707 39 48 


Ö R G RYTE, 26 

O r d f. Christina Wising 

E x p. S:t Pauligatan 30 


E x p.tid Måndag 13.00-16.00 

Tisdag-torsdag 8.30-11.00 

Te l . 031-365 66 01, - 0 2 , - 0 3 

Fa x 031-365 66 04 


L I N N É S TADEN, 27 

O r d f. Margareta Åvall 

E x p. Fjärde Långgatan 5 


E x p.tid Måndag-torsdag kl. 0 9 . 0 0 - 1 1 . 3 0 

Första tisdagen i månaden dropintider 

07.00-19.00 (ej juli-augusti) 

Te l . Te l . 031-365 86 75, 365 85 38, 5 6 , 5 8 

Fa x 031-365 82 62 


LÄRJEDALEN, 28 

O r d f. Rose-Marie Blom 

E x p. Skolspåret 43 

Po s t a d r. Box 2017, 424 02 A n g e r e d 

E x p.tid Måndag 08.00-11.00 Tisdag 08.00-11.00 

samt 12.30-15.00 Torsdag 08.00-11.00 

Te l . 031-365 29 80, - 8 1 , - 8 2 

Fa x 031-365 29 83 


BERGSJÖN, 29 

O r d f. Gerda Svendsen 

E x p. Kortedala Torg 7 

Po s t a d r. Box 47107 402 58 Göteborg 

E x p.tid Måndag/onsdag 08.00-11.00 

Tisdag/torsdag 13.00-16.00 

Te l 031-365 44 86, 365 44 88 

Fa x 031-365 44 87 


S T R Ö M S TAD, 30 

O r d f. Stellan Nilsson 

E x p. Strömstad kommun 

Po s t a d r. Oslovägen 17 , 

452 35 Strömstad 

E x p. t i d Tisdag 08.30-15.30. Övriga dagar 

mobil 0705-31 94 20 

Te l . 0526-191 15 

Fa x 0526-191 16 


TANUM, 31 

O r d f. Ingela Andersson 

E x p. Ekdungevägen 2 D/24 

Po s t a d r. Ekdungevägen 2 D/24, 

457 31 Ta n u m s h e d e 

E x p. t i d Tisdag kl. 09.00-12.00 och 

1 3 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

Te l 0525-201 75 

Fa x 0525-207 10 


SOTENÄS, 32 

O r d f. Lise-Lotte Arvidsson 

E x p. Vid Centralförrådet 

Po s t a d r. Sotenäs kommun, 

456 80 Ku n g s h a m n 

E x p.tid Tisd-onsd kl. 0 9 . 0 0 - 1 2 - 0 0 , 

1 3 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

Te l . 0523-311 12 

Fa x 0523-708 12 


LYSEKIL, 33 

O r d f. Siv Linnér 

E x p. Folkets Hus, Kungsgatan 17 

Po s t a d r. Kungsgatan 17, 

453 33 Lysekil 

E x p. t i d Måndag –torsdag 

k l . 10.00-16.00 

Te l . 0523-613 145 

Fa x 0523-613 146 


MUNKEDAL, 34 

O r d f. Malin Servin 

E x p. Brudåsvägen 26 (Brudåstorg) 

Po s t a d r. Brudåsvägen 26 

455 31 Munkedal 

E x p. t i d Tisdag kl. 0 8 . 0 0 - 1 3 . 0 0 

Te l . 0524-182 78 -82, 

0524-181 28 ( h u v u d s k y d d s o m b ) 

Fa x 0524-261 51 


U D D E VALLA, Vård och Omsorg, 35 

O r d f. Anette Brattberg 

E x p. Junogatan 4, Uddevalla 

Po s t a d r. Junogatan 4, 

451 42 Uddevalla 

E x p. t i d Måndag-onsdag 

k l . 09.00-15.00 (Lunch 12.00-13.00) 

Te l . 0522-69 80 70 

Fa x 0522-69 80 72 


O R U S T, 36 

O r d f. Karin Rundblom 

E x p. Åvägen 6 

Po s t a d r. Box 92, 473 23 Henån 

E x p. t i d Måndag 13.00-18.00 

Te l . 0304-33 48 01, - 0 2 

Fa x 0304-306 05 


U D D E VA L L A - Service och Teknik, 38 

O r d f. Kjell Aronsson 

E x p. Junogatan 4 

Po s t a d r. 451 42 Uddevalla 


k l . 0 9 . 0 0 - 1 6 . 3 0 , 

(Lunch 12.00-13.00) 

Te l . 0522-69 80 71 

Fa x 0522-69 80 72 


TJÖRN, 39 

O r d f. Katja Nikula 

E x p. Fågelkärrsvägen 33 

Po s t a d r. 471 62 Höviksnäs 

E x p. t i d Måndag kl. 0 8 . 3 0 - 1 6 . 0 0 

Övriga dagar svarar vi om vi är 

på plats. Boka gärna en tid. 

Te l . 0304-60 11 20 

Fa x 0304-60 11 29 


MÖLNDALS KOMMUN, OMSORG, 40 

O r d f. Lena Sohlberg 

E x p. Prytzgatan 10 

Po s t a d r. 431 31 Mölndal 

E x p.tid Månd-tors kl. 0 9 . 0 0 - 1 5 . 0 0 

Fredagar stängt 

Te l . 031-27 10 81, 27 11 82 

Fa x 031-87 74 55 


ÖCKERÖ, 43 

O r d f. Ronnie Bryngelsson 

E x p. Västra vägen 13 

Po s t a d r. Box 13, 430 91 Hönö 

E x p.tid Måndag kl. 0 9 . 0 0 - 1 2 . 0 0 

Torsdag 13.00-15.00 

Te l . 031-97 69 55, - 5 6 

M o b i l 0705-23 92 33, 0706-90 07 99 


H Ä R RYDA, 44 

O r d f. Marie-Louise Odbro 

E x p. Hönekullavägen 13 

Po s t a d r. 435 44 Mölnlycke 

E x p.tid Måndag - fredag 08.00-16.00 

Lunchstängt kl. 1 2 - 0 0 - 1 3 . 0 0 . 

Te l . 031-724 63 94, - 9 6 

031-724 69 71, - 7 2 

Fa x 031-88 38 11 

K U N G Ä LV, 45 

O r d f. Maria Stéen 

E x p. Triogatan 5 

Po s t a d r. 442 34 Ku n g ä l v 

E x p.tid M å n d , t i s d , torsd kl. 0 8 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

Fredag 08.00-14.00 

Te l . 0303 – 23 80 00, 23 94 00, - 0 1 , 

- 0 2 , - 0 3 , - 0 4 , - 0 5 

Fa x 0303 – 594 94 


LERUM, 46 

O r d f. Ingela Karlsson 

E x p. Hallinska villan, Fr ä n d e g å r d s v. 7 

Po s t a d r. Frändegårdsvägen 7 

443 35 Lerum 


k l . 08.00 – 16.00, 

Te l . 0302 – 122 73 

Fa x 0302 – 175 65 


ALE, 47 

O r d f. Bertil A n d e r s s o n 

E x p. Nols Folkets Hus, 

Po s t a d r. Ale kommun, 449 80 A l a f o r s 

E x p.tid M å n d a g, tisdag och onsdag 

k l . 08.30 – 11.30 

tisdagar även kl.13.00 – 15.00 

Te l . 0303 – 33 04 23, 33 02 73 

Fa x 0303 – 74 15 55 


STENUNGSUND, 48 

O r d f. Lena Jansson 

E x p. Ko m m u n k o n t o r e t , 

Göteborgsvägen 20, 

Po s t a d r. Göteborgsvägen 20, 

Ko m m u n k o n t o r e t , 

444 31 Stenungsund 

E x p. t i d Måndag kl. 08.30-12.00 

Tisdag kl. 1 3 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

HSO onsd 8.30-16.00 

Te l . 0303 – 683 69 

Fa x 0303 – 809 67 


PA RTILLE, 49 

O r d f. Anders Hagberg 

E x p. Björnbergs Väg 11 

Po s t d r. 433 34 Partille 

E x p.tid Tisdag och torsdag kl. 0 8 . 3 0 - 1 2 . 0 0 

1 3 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

Te l . 031-44 31 20, 792 97 60, - 6 1 

Fa x 031-792 97 62 


U D D E VALLA SJUKHUS, 50 

O r d f. Nils Alexandersson 

E x p. F.d V å r d s k o l a n , 

Uddevalla sjukhus 

Po s t a d r. Uddevalla Sjukhus, 

451 80 Uddevalla 

Te l . t i d Måndag - torsdag 

k l . 0 9 . 0 0 - 1 1 . 0 0 , 1 3 . 0 0 - 1 5 . 0 0 

Te l . 0522-920 15, 0522-921 86 

Fa x 0522-933 39 


K U N G Ä LVS SJUKHUS, 51 

O r d f. Mona Haugland 

E x p. Kungälvs sjukhus 

Po s t a d r. 442 83 Ku n g ä l v 

E x p. t i d Mån och onsd kl. 0 8 . 0 0 - 1 2 . 0 0 

samt första tisd i varje månad 

14.00-18.00 (ej juni-augusti) 

Te l . 0303-988 40, fax 0303-988 41 


V U X E N P S Y K I ATRI MÖLNDAL, 

SAHLGRENSKA, ÖSTRA, 5 4 

O r d f. Lars-Göran Baaz 

E x p. S U, Fr o n t e c h u s e t , Torpavalls- 

gatan 9, Östra sjukhuset 


Tel.tid Tisdag-onsdag kl. 08.30 – 12.00 

Te l . 031-343 63 22 Fax 031-343 77 75 

M o b i l 0706-73 37 00, L a r s - G ö r a n 

0767-87 20 77,Anders 

e - p o s t s e k t i o n 5 4 . v a s t @ k o m m u n a l . s e

SU OMRÅDE SAHLGRENSKA, 5 5 

O r d f. Hans Ekström 

E x p. Ko m m u n a l , M a t s a l s b y g g n a d e n , 

Po s t a d r. Sahlgrenska universitetss 

j u k h u s e t , 413 45 Göteborg 

E x p.tid Månd-torsd 08.00-12.00 

Te l . 031-342 33 37, 342 35 00 

Fa x 031-41 86 49 


SU MÖLNDAL, 5 6 

O r d f. Karin Andersson 

E x p. SU Mölndals sjukhus, 

Hus A 5 

Po s t a d r. 431 80 Mölndal 

E x p. t i d Ti s d a g, o n s d a g, torsdag 

k l . 08.00-16.00 (lunch 12.00-13.00) 

Te l . 031-343 13 51, 343 06 53 

Fa x 031-776 56 11 


SU ÖSTRA, 5 7 

O r d f. Eva Kärrman 

E x p. S U, Fr o n t e c h u s e t , 

Torpavallsgatan 9 


Te l . t i d Måndag-torsdag 08.00-16.00 

Te l . 031-343 51 18 

Fa x 031-84 79 26 


SU ÖSTRA KVINNOR OCH BARN, 58 

O r d f. Kathleen Schönemann 

E x p. S U, Fr o n t e c h u s e t , 

Torpavallsgatan 9 


E x p. t i d Månd-torsd 08.00-12.00 

Te l . 031-343 51 19 

Fa x 031-84 79 26 


R E G I O N S E RV I C E, 6 0 

O r d f. Harri Ikonen 

E x p. Bergfotsgatan 2 A , 431 35 Mölndal 

Po s t a d r. Västra Götalandsregionen 

Regionservice 

Sektion 60 Ko m m u n a l 


E x p. t i d Tisdag och torsdag 08.30-15.00 

Övrig tid hänvisas till gem. e x p 

Te l . 031-343 13 29 

Fa x 031-343 13 41 


Av s l u t a n d e 

å r s m ö t e 

Sektion 13 

Askim/Tynnered 

Tid: 15 december kl 

19.00 

Plats: Betania 

Askimsviken 

Anmälan senast den 3 

december till 

sektionen som bjuder 

på förtäring. 

Tel: 031-366 44 66 

Fax: 031-366 44 65 

Marconigatan 27, 421 

44 VÄSTRA 

FRÖLUNDA 

sektion13.vast@kommunal.se 

K O R S & T V Ä R S 

Nu är det färdigkryssat. Tack för alla svar som ni skickat in under årens lopp – vilka briljanta korsordslösare vi haft bland 

våra läsare! Och tack till Yvonne Erge, vår duktiga korsordskonstruktör som under så många år troget leverat finurliga 

Kors & Tvärs till oss! Självklart bidrar Yvonne med ett kryss även i detta sista nummer av tidningen. Lös och njut av hennes 

klurigheter, men kom ihåg att den här gången går det inte att skicka i någon lösning till oss. Lycka till i alla fall! 

Från förra numret har vi dragit följande listiga lösare som ju blir tidningen Kommunal Västs allra sista korsordsvinnare: 

Gunilla Englund, Hönö, Margareta Andersson, Göteborg, Marie Johansson, V Frölunda, Bengt Isaksson, Göteborg 

och Ulrika Jonsson, V Frölunda. 

En biobiljett kommer med posten till er. Grattis och ha en trevlig kväll på bion! 

Na m n . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

A d re s s . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Po s t n u m m e r. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Te l . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ar b e t s p l a t s . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 


Som medlem i Kommunal Väst 

och i a-kassan betalar du grundavgift 

228 kr plus 1,02 % på 

bruttolönen. 

Är du inte medlem i a-kassan 

betalar du 84 kr plus 1,02 % på 

bruttolönen. 

Meddela oss om du får ändrade 

anställningsförhållanden eller är 

sjukskriven, föräldraledig, stude- 

6 

Oktober 

2010 

Nu går 

sista visan 

Nu går sista visan, 

dej vill jag sjunga för, 

vi behöver varandra, 

du och jag och dom andra, 

som står utanför. 

Låt den sista strofen 

bli till en sång vi minns, 

tack för att jag får ha dej, 

tack för att alla finns. 

(Text: Carl Anton Axelsson) 

Din medlemsavgift 

Kommunals medlemsservice 0771-88 00 00 

Posttidning B 

Adressretur: 

Kommunal Väst, Box 5023, 402 21 Göteborg 

rande eller inte jobbar av annan 

anledning. 

Om du blir arbetslös eller går i 

pension vill vi också veta detta. 

Kontakta vårt medlemsregister: 

0771-88 00 00 eller via e-post på 

medlemscenter.malmo@kommunal.se 

Vid övriga fackliga frågor vänd 

dig till din sektion.

Layout 3 - Kommunal

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?