dokumentationen - Folkets Hus och Parker

fhp.nu

dokumentationen - Folkets Hus och Parker

UNG ENTRÉ

– konferensen i Hofors

Folkets Hus och Parkers ungdomsprojekt 2009 – 2010


Innehållsförteckning

Det är inte Facebook i sig som är det viktiga 3

Peace&Love är ett bollplank för ungdomars kreativitet 4

Big Screen Championship – en digital

allsvenska för tusentals tv-spelare 6

Björn Gardarsson – samverkan är på tapeten 7

Nils-Olof Zethrin – den personliga relationen med

kompisar och ledare är viktigare än organisationen 8

Ungdomarna från Hofors visar på hur svårt

det är att tillvarata ungas engagemang 9

Redovisning av grupparbeten och deltagarnas reflektioner 10


Det är inte Facebook i sig

som är det viktiga

Det är inte Facebook i sig som är det viktiga utan det som man skriver och delar med sig av. Klassiska

idéer om demokrati och engagemang är därför fortfarande lika gångbara!

Vilka kritiska framgångsfaktorer möjliggör ungdomars deltagande och engagemang? Konferensen

i Hofors satte fingret på flera kritiska faktorer:

Per Forshag

Konferensansvarig

Nya spelregler men samma

gamla mekanismer

Unga rör sig i en värld där

varumärkenas budskap

skapar gemenskap och där

tekniken möjliggör ständig

kontakt med kompisar

vilket höjer pulsen och

tempot. Det som var inne

igår är hopplöst passé idag.

Trots teknikskifte - eller på

grund av det - är idéerna

det viktigaste vi har eftersom

det är dessa som fyller

tekniken med innehåll.

Det är inte Facebook i sig som är det viktiga utan det

som man skriver och delar med sig av. Därför är

klassiska idéer som demokrati, engagemang och

kreativitet gångbara även för dagens unga, vilket

flera exempel visade. Festivaler som är mötesplatser

fyllda med budskap om fred och kärlek. Gemenskaper

i form av tv-spel med potentialen att attrahera en

miljon deltagare. Folkets Hus och Parker har en stor

roll att spela för att härbärgera ungdomars längtan

efter att engagera sig - även i framtiden.

Samverkan mellan varumärken

Ungdomskulturen blir mer och mer diversifierad

och kräver därför att man erbjuder större variation.

Det enklaste sättet att göra detta på är att samarbeta

med andra aktörer inom kulturområdet. Genom samarbete

öka möjligheten till större variation och

bättre kompetens. Samarbete skapar en större bas

och flexibilitet vilket krävs för att nå ut men även för

att vara relevant i en föränderlig värld. Konkret kan

det handla om att Peace&Love samarbetar med

Amnesty för att attrahera unga att engagera sig.

Folkets Hus är summan av sina kommunikativa

handlingar. Mötesplatsen innehåll kommunicerar

givetvis en bild som etsar sig fast i publikens ögon

och därför är det lika viktig att skapa en samverkan

mellan varumärken - som laddar varandra med attraktionskraft

- som att arbeta på tvären i verksamheten.

Lokaler för unga är ett gemensamt ansvar

Infrastuktur för mötesplatser och kulturlokaler är en

förutsättning för en god ungdomskultur. Ungdomar

är tekniskt medvetna och kräver den bästa och

senaste tekniken. Detta kräver samverkan mellan

Folkets Hus och Parker och respektive kommun.

Samlingslokaler kan inte själv ansvara för att hålla

moderna lokaler öppet för ungdomar, det finns inte

Konferensen Ung Entré hölls i Hofors

Folkets Hus den 17-18 Nov 2010 och

hade 50 deltagare. Målet var att finna

samarbetsformer mellan kommuner,

Folkets Hus och bildningsförbund och

identifiera kritiska framgångsfaktorer

för att ge bästa förutsättningar för

ungdomars kultur och fritidsverksamhet.

Teori varvades med praktik; föreläsningar

som fokuserade vilka förutsättningar som

krävs blandades upp med konkreta

fallexempel.

ekonomi till detta. Samtidigt skärs den offentliga

finansieringen inom kultur och fritidsområdet ned

– när många lokaler står inför kostsamma upprustningar.

Genom att samordna kultur-, fritids och

biblioteksverksamhet med samlingslokaler, teater,

bio och danslokaler kan denna infrastruktur skapas.


Vilket är en av flera kritiska framgångsfaktorer som

belystes under Hoforskonferensen, att Folkets Hus

och Parker och landets kommuner tillsammans kan

skapa mötesplatser för unga. Vi har därför ett gemensamt

ansvar, att tillsammans skapa hållbara satsningar

istället för att driva enskilda projekt på varsitt håll.

Säg ja - inte nej!

Det räcker inte med att lyssna till ungdomar för att

få dem att engagera sig. Man måste säga ja till deras

galna förslag och ta in dem i verksamheten, sedan

lotsa dem fram till rimliga förslag och fram till själva

genomförandet. Vi måste lita på våra ungdomar, lita

på att de kan, lita på att de själva censurerar bort de

tokigaste förslagen. Ingen kritisk framgångsfaktor är

mer viktig än denna. Under konferensen var detta

tydligt då inbjudna ungdomar inte kände sig delaktiga

i det projekt som hade skapats lokalt. Unga - likväl

som äldre människor - vill givetvis vara med och

– Vill man ha med

ungdomar ska man

inte säga nej till deras

förslag utan ta in dem

först för att sedan

lyssna och sedan

hjälpa dem. Att lotsa

fram engagemanget

är den stora utmaningen

och det

viktigaste i arbetet

med unga, säger

Patric Hammar. Det

handlar om att stärka

engagemanget hos

ungdomarna, stärka

bygga det projekt de förväntas delta i. Annars försvinner

hela tanken med delaktighet.

Hur kommer det sig då att det är så svårt att engagera

unga trots att vuxenvärlden många gånger erbjuder

ungdomar att delta fritt? Ett svar är att det inte finns

en universallösning. Det krävs att man vågar pröva

nytt, om och om igen. Ett annat svar är att vår

konventionella föreningsstruktur inte upplevs som

”öppen för alla”. Däremot vallfärdar unga till att

engagera sig inom tv-spelsatsningen Big Screen

Championship. Varför då? Bläddra vidare och bilda

dig en uppfattning - konferensen var full av exempel

och kunskap på de kritiska framgångsfaktorer som

påverkar ungdomars engagemang.

Per Forsberg

Konferensansvarig

Peace&Love är ett bollplank

för ungdomars kreativitet

– Vi ser oss som ett budskap snarare än en musikfestival, säger Patric Hammar, festivalchef för

Peace&Love i Borlänge. Han fortsätter med att tala om att de som jobbar med festivalen ser den som

en mötesplats och att Peace&Love har startat kafé, managementbolag och att de sedan starten 1999

genomfört flera hundra projekt.

Patric Hammar

Festivalansvarig Peace&Love

ungdomarna själva och att pusha folk som vill vara

aktiva. Att lotsa och stödja de som vill vara med.

Många gånger brister engagemanget från myndigheter

och samhället vilket gör att unga inte känner

sig sedda. Den viktigaste kritiska framgångsfaktorn

är just att lotsa fram engagemanget, säger Patric

Hammar med eftertryck.

– Vi har en agenda, ett syfte med festivalen. Vi ser

festivalen som en mötesplats för att sprida budskapet

om fred och kärlek säger Patric Hammar. De

viktigaste mötena är de med kommunen och

myndigheter - dialog är nyckeln till framgången.

Peace&Love försöker hela tiden ligga ett steg före

genom att ha många möten. Allt måste förankras

hos Borlängeborna och dess myndigheter annars


försvinner förståelsen och sympatierna för festivalen

och vad den åstadkommer och bidrar med till stan,

säger Patric Hammar.

Vi samarbetar även med

t.ex. Amnesty International

och Greenpeace

och vi försöker få dessa att påverka och aktivera

besök arna. Genom samarbetet fyller de festivalen

med innehåll som ligger i linje med festivalens

budskap om fred och kärlek säger Patric Hammar.

Enligt Patric Hammar vill festivalbesökarna:

1. Lyssna på musik

2. Träffa människor

3. Engagera sig

Med detta som utgångspunkt är det lätt att förstå

varför Peace&Love nått en sådan framgång och blivit

en rörelse som engagerar tusentals människor, både

volontärer och besökare. D.v.s. både ungdomar som

älskar musik och ungdomar som längtar efter att

göra något, att få utlopp för sitt engagemang i viktiga

samhällsfrågor och samtidigt ha kul. Därför var det

naturligt att årets upplaga av Peace&Love hade ett

demokratiprojekt som gick ut på att få ungdomar att

ta ställning och att gå och rösta.

– Hur når man ungdomar? Genom reklam och word

of mouth, berättar Patric Hammar. Han konstaterar

att Peace&Love i likhet med andra festivaler inte

lyckats nå invandrargrupper vilket är ett problem

och något som de jobbar på. Vi försöker hitta nya

sätt, nya vägar att nå dessa grupper. När det gäller

att påverka ungdomar som besöker festivalen ska

man bege sig till campingen, säger Patric Hammar,

eftersom 60-80% av tiden spenderas där. Med detta

påstående stärker han uppfattningen att Peace&Love

är en mötesplats snarare än en festival.

På frågan om vilket stöd Peace&Love ger till volontärerna

svarar Patric Hammar att ideell arbetskraft är

centralt för att festivalen ska bli av och i utbyte får

volontärerna arbetslivserfarenhet och biljett till

festivalen. Dessa ungdomar finner ett sammanhang

och en gemenskap och växer som individer bl.a.

genom den utbildning som Peace&Love ger.

– Det är viktigt med inflytande och att ungdomarna

växer med uppgiften vilket gör att årets volontärer

blir coachade av fjolårets. På så sätt tryggas återväxten,

säger Patric Hammar.

Den första festivalen anordnades av föreningen

Peace & Love 1999 och har med åren vuxit

och 2007 bolagiserades P&L. 2009 blev P&L

Sveriges största festival med 41 685 sålda

biljetter.

Peace & Loves ständiga budskap är

Mångfald, Gemenskap och Förståelse.

Peace & Love ska vara till för alla som

till sammans vill arbeta för att skapa en

fredligare och mer kärleksfull värld.

Bud skapet lyfts fram genom ett nytt tema

varje år, exempel på teman är Det fria ordet,

Demokrati, Revolution, Vakna!, Frihet.

Upphovsman: Calle Eklund


Big Screen Championship

– en digital allsvenska för

tusentals tv-spelare

Big Screen Championship (BSC) är ett unikt samarbete mellan FHP, tv-spelande ungdomar, speltillverkare,

mjukvarutillverkare och tillverkare av bild-, ljud- och ljusutrustning. Dessa aktörer kommer

från helt olika delar av samhället men samlas kring engagemanget för denna nya tv-spelsform som

låter unga (och vuxna) spela tv-spel som exempelvis Fifa (handlar om fotbollscupen med samma

namn) på 40-tums bioskärm. BSC är något helt unikt i Sverige och att man för första gången i världshistorien

sammankopplar 22 tv-spelskonsoler i ett simultant nätverk är en global nyhet. Två 11-manna lag

kan alltså spela tv-spel mot varandra ungefär som om att Allsvenskan skulle digitaliseras.

Det handlar om att få till stånd ett samarbete mellan

folkrörelsen, tv-spelkulturen och företagsvärlden i

form av starka varumärken. Rent teoretiskt kan man

nå 760 000 ungdomar som spelar tv-spel och 300 000

unga som spelar fotboll. Samarbetet med globala

speltillverkaren EA Sports är en viktig nyckel till

framgång men det är främst ungdomarna är oerhört

viktiga då det är deras engagemang som bär fram

och driver projektet. Det är även de som är mest

öppna för ny teknik och genom sin nyfikenhet driver

utvecklingen. Ungdomar kan därför sägas vara en

resurs som företagen inte tjänar pengar på i projekten

men som på sikt blir viktig för de företagen.

Tjugofem ungdomar har deltagit i utformandet av

projektet och dialog har varit en utgångspunkt för

projektet:

Lars Erlandsson

Projektledare BSC

– Att fråga ungdomarna

om detta var

en kul idé var en

förutsättning för att

se om projektet var

genomförbart, säger

Lars Erlandsson. Det

var viktigt att ungdomarna

brann för

idén. Sedan spenderade

vi två helger

där vi tillsammans

jobbade fram genomförandet

och hur man

skulle gå tillväga.

Hur? Jo, fotbollsmatcherna samlas kring turneringen

Big Screen Championship och kommer att hållas på

5 olika Folkets Hus under början av 2011. Turneringen

reser landet runt och vaskar fram de bästa e-fotbollslagen

från varje plats. Är detta en kulturyttring?

- Att spela tv-spel är analogt med att spela riktig fotboll

och spelet befinner sig i gränslandet mellan

idrott och kultur. På så sätt är detta projekt helt rätt

för Folkets hus då det binder samman flera delar ur

samhället, avslutar Lars Erlandsson.

Sponsorer: Microsoft, Samsung, Big Screen Gaming

Inc. Webb: www.bigscreenchampionship.se.


Björn Gardarsson

– samverkan är på tapeten

Björn Gardarsson från FHP menar att ”samverkan är på tapeten”, att det är ett förhållningssätt som

svarar bra på de krav som vårt komplexa samhälle ställer. Dagens ungdomskultur är diversifierad

och unga har olika bakgrund och framtidsdrömmar. Samarbete mellan olika aktörer skapar en stor

kontaktyta mot många olika delar av kulturen och samhället vilket gör att man kan erbjuda många olika

aktiviteter. Samarbete ger ett större kunnande vilket möjliggör att man snabbt kan ändra inriktning av

utbud för att ta till vara på de nya idéer och förslag som ungdomar framför.

Björn Gardarsson

FHP

– Myndigheter går

från ”att göra” till ”att

styra” och idéburna

organisationer går från

bidrag till uppdrag,

säger Björn Gardarsson

och fortsätter.

– Det bör i detta sammanhang

betonas att

det inte är frågan om

att ge myndigheter

och kommuner möjlighet

att sänka sina

kostnader. Det handlar

om ett demokratiperspektiv,

närhet till

de människor som

berörs, att delegera

ansvar till de människor som berörs, säger Björn

Gardarsson. För Folkets Hus och Parkers medlemmar

är detta en möjlighet, en utmaning, det handlar om

att hitta sin roll i förhållande till ungdomars verklig het.

De övergripande målen för den statliga ungdomspolitiken,

– att alla ungdomar ska ha verklig tillgång

till välfärd och – att alla ungdomar ska ha verklig

tillgång till inflytande passar FHP:s grundläggande

idé som hand i handske. Men vi behöver definiera

vår roll i detta, på vilket sätt?

Björn Gardarsson berättade om FHPs strategi

centralt:

- Utveckla former för ungdomsinflytande externt

och internt

- Utveckla samverkansformer

- Utveckling av mötesformer

Björn Gardarsson menar att man måste våga gå nya

vägar, exempelvis etablera samverkan med studieförbund

och folkhögskolor – stärka den ideella basen

och naturligtvis även kommunen. Vi behöver

ta vara på vår styrka som idébärande och flexibel organisation,

inse att det finns en kvalitet i det som

motsvarar en hel del av de ungas behov.

– Hur stödjer vi medlemmarnas utvecklingsarbete?

Genom att ta fram riktlinjer för ett lyckat ungdomsengagemang,

skapa nätverk för kunskapsöverföring

och genom handfast rådgivning omkring både de

mjuka och hårda frågorna. Unga ställer exempelvis

höga tekniska krav, ljudsystem/PA och digital utrustning,

men de kan med fördel involveras i utvecklingen

av detta.

Varför ökad samverkan mellan olika aktörer som

samlingslokaler, folkbildning och kommuner?

- Utmaningen är väldigt stor – Utbudet i dag

motsvarar mycket långt ifrån efterfrågan

- Ungdomskulturen blir mer och mer

diversifierad

- Mångfald kräver flexibla och diversifierade

lösningar

- Offentliga och ideella organisationer har olika

styrkor

- Effektivare resursutnyttjande


Nils-Olof Zethrin – den

personliga relationen med

kompisar och ledare är

viktigare än organisationen

Nils-Olof Zethrin - utredare/research officer Ungdomsstyrelsen börjar med att ställa frågan: Vad är en

ungdom? Enligt Ungdomsstyrelsen är en ungdom 13-25 år. Den mest relevanta definitionen är från

tonåren och fram till dess att man etablerar sig i samhället med arbete, barn, eget boende etc. Vilket kan

vara en bit in i 30-årsåldern. Enligt FNs barnkonvention individer mellan 0-18 år.

Unga vill engagera

sig men många blir

aldrig tillfrågade eller

framför sin önskan

till vuxna om att

vilja engagera sig. Att

engagera sig handlar

om ett personligt

möte, man går till en

aktivitet därför att

kompisen gör det och

man slutar även med

aktiviteten när kompisen

gör det, berättar

Nils-Olof Zethrin.

Nils-Olof Zethrin

Ungdomsstyrelsen

– Har medlemskapet

någon egentlig betydelse

för ungdomar? Jag tror inte att unga bryr sig om

det är kommunen, Folkets Hus eller ABF som ansvarar

för en aktivitet. Man deltar i en verksamhet därför

att kompisen gör det. Den personliga relationen

med kompisar och ledare kan vara viktigare än vilken

organisation som står bakom medlemskapet, säger

Nils-Olof Zethrin. Å andra sidan finns det exempel

som fallet med aktivitetshuset Fryshuset i Stockholm

där namnet Fryshuset ett begrepp som attraherar

många ungdomar och jag tror inte dessa vet om eller

bryr sig om att det är KFUM/KFUK som står bakom.

Det är varumärket Fryshuset som är det häftiga och

har attraktionskraft.

Folkrörelsebegreppet har förändrats och i dag pratar

man inte om folkrörelsepolitik utan ”politik för det

civila samhället”, säger Nils-Olof Zethrin och

konsta terar att idag driver föreningslivet många

ungdomsgårdar. Verksamheten finansieras visserligen

fortfarande av kommunen men man måste

vara medlem i föreningen för att kunna delta, som är

fallet med Fryshusets verksamhet vilken drivs av

KFUM/KFUK. Unga är många gånger inte medvetna

om medlemskapet. Man går och skejtar på Fryshuset

men har ingen aning om vem som står bakom verksamheten.

– Idag arbetar studieförbunden mer som en kommersiell

aktör på utbildningsmarknaden och det är

likadant där, unga som går på dessa skolor vet ej att

vilka som ligger bakom skolorna, vilka det är som

driver dem och det har förmodligen ingen betydelse,

anser Nils-Olof Zethrin.

Vad som är kultur skiljer sig åt i olika kommuner. I

vissa kommuner är allting kultur utom idrott medan

i andra inkluderas även idrott i begreppet kultur. Här

inflikar Niklas Wass från Peace&Love-festivalen i

Borlänge och definierar kultur som ”människans

rätt till ett kreativt uttryck”.

Det är viktigt att se mångfalden och de olika

förutsättningarna i landet, kommunen, stadsdelen.

T.ex. har födelseland, kön och ålder stor betydelse

för hur man deltar i ungdomskulturen.

– Vi bär på omedvetna normer, t.ex. att rockmusikgenrer

inte innesluter invandrare. Det finns många

bra exempel på hur man kan arbeta aktivt med prob-


lematiken. T.ex. i Umeå arbetar man med rockmusik,

tjejrockband etc., berättar Nils-Olof Zethrin. Han

ställer frågan om hur Peace&Love festivalen ska

attrahera invandrare? Jo, genom att belysa och prata

om normer. Vilka är våra omedvetna normer, att ta

upp dessa till ytan, vrida och vända på dem. Att våga

titta på dem och konfrontera oss själva med dem.

De strukturella faktorerna är viktiga när det kommer

till ideella och kommunala verksamheter eftersom

det finns olika avtal för fritidsledare och lärare på

kulturskolan. Semesterledighet för lärare/ledare

1. ”Ni är inte ungdomar längre”. Man kan inte gissa

sig till vad unga vill då ungdomen förändras lika

snabbt som omvärlden. Våga därför ha med ungdomarna

i planeringen (de trivs inte med att komma

till dukat bord).

kontra ungdomars ledighet är en kritisk faktor för

ungdomar om de ska kunna delta i verksamheten.

Det är viktigt att aktiviteterna är tillgängliga när

ungdomarna är lediga och har möjlighet att delta.

– En kritisk framgångsfaktor kan vara att olika fält

har olika professioner. Ungdomsgårdar har en viss

typ av profession t.ex. fritidsledare medan Kulturskolan

har en annan profession i form av t.ex. musik,

teater och bildlärare. Att se dessa olika professioner

som en tillgång, att skapa samarbeten dem emellan

är viktigt att tänka på, anser Nils-Olof Zethrin.

Ungdomarna från Hofors visar

på hur svårt det är att tillvarata

ungas engagemang

Med på konferensen var fem ungdomar från Hofors. Alla gick på Folkets Hus fritidsgård som efter

årsskiftet 2010 blir en del av en större kommunal ungdomssatsning kallad Entré Ungdom. Ungdomarnas

bidrag till konferensen och övriga deltagarna gjordes via en fiktiv presskonferens, där de vuxna

tilldelades rollen som åhörare. Tre övergripande ”nyheter” kablades ut till publiken:

2. ”Ungdomar är inte en målgrupp”. Det krävs

samtal, personliga möten året om med ständigt ungdomar

vad som attraherar dem.

3. ”Ta ungdomarna på allvar”. Även om äldre ”vet

bättre” behöver man oavsett ta unga på allvar (annars

tar de avstånd). Se deras vilja, coacha i rätt riktning.

Om man tilltalar unga som barn så får man

med barn att göra.

Tove Bagge, en av ungdomarna fyllde i:

- Alla vuxna verkar veta hur vi (unga) vill ha. Men

det stämmer inte. Oftast är det inte så. Vi vill vara

med att bestämma; vuxna behöver visa mer respekt.

Vi har ju ingenting att säga till om. (Satsningen) Entré

Ungdom går efter en enkät som är fem år gammal

och dom som bestämmer vet inte hur vi ungdomar

vill ha det. Dom missar det vi gillar.

En bärande del av ungdomarnas resonemang gick ut

på att man (som ung) kan göra mycket själv bara

man får tillgång till resurserna. Flera av ungdomarna


var delvis kritiskt mot det projekt de själva ingick i,

kanske för att de inte kände sig delaktiga från början.

Dock fanns det ett stort engagemang från ungdomarnas

sida och i mötet med konferensen vuxna

deltagare blev dem sporrade och kom att under

konferensen starta upp Facebooksidan ”Vi unga

bakom Entré Ungdom”. En progressiv handling där

de unga själva tog itu med sitt upplevda utanförskap

och delaktiggjorde sig genom att prata om att starta

ett ungdomsråd som kunde stötte kommunens

viktiga satsning. Detta erfarenhetsutbyte blev konferensens

levande exempel på hur kraftfullt engagemang

är och om vikten av att unga mer behöver

lyssnande coachning istället för färdiga lösningar.

Redovisning av grupparbeten

och deltagarnas reflektioner

Sanna Rådelius som arbetat med de deltagande Hoforsungdomarna under konferensen

– Det handlar om att ge ungdomar medlen till inflytande. Det är viktigt att stötta och lotsa ungdomar,

man kan inte gå från inget ansvar till fullt ansvar. Vuxna måste finnas där hela tiden och stötta, fungera

som bollplank. Hur vi bemöter varandra är så oerhört viktigt. Att visa att man som vuxen tar ungdomarna

på allvar.

– Samverkan handlar det om vikten av att kommunicera

mellan parterna, att förankra det hos alla

parter och att kommunicera detta till alla parter. Att

alla är med, är informerade och känner att de bidrar

i arbetet är avgörande för framgången.

När det gäller frågan om varumärket Folkets Hus

och Parker säger Sanna Rådelius:

– Vad spelar det för roll att ”Piteå dansar och ler” är

medlem i Folkets Hus och Parker om unga inte vet

vad FHP är?


Folkets Hus och Parkergruppen

Påpekade vikten av att Folkets Hus är öppet när

ung domarna är lediga och att man känner sig

välkommen. Huvudentrén ska vara öppen man ska

inte behöva gå in bakvägen när man ska repa med

bandet. Kanske att man behöver ändra arbetstiderna

för personalen på Folkets Hus så att det finns personal

där när ungdomarna är lediga?

En konkret sak som man kan införa på en gång är att

ändra grundattityden. Vi ser ungdomarna som ett

problem istället för en tillgång. Vuxna har sönder och

sliter på lokalerna i lika stor utsträckning som barn.

Konferensdeltagaren Torgny Hemming berättade en

anekdot om hur det tog honom timmar att skura upp

alla kaffefläckar efter en PRO-dans för att illustrera

detta.

Bildningsförbund och kommungruppen

Ansåg att man inte behöver leta efter ungdomar vi

har dem redan. Många av dem finns redan i verksamheten,

det gäller att få deras engagemang. Ett sätt att

engagera ungdomar är att utbilda dem i ledarskap

sam dessa ungdomar kan omsätta i praktiska projekt.

Låt ungdomar misslyckas det är då man verkligen

lär sig något och utvecklas. Låt dem driva filmprojekt,

ordna danser och konserter utefter eget

huvud. Det handlar om att både låta det kosta utan

hänsyn till bidragsintäkter och låta ungdomarna

göra saker som de själva vill. Ta tillvara på deras

engagemang.

Per Forshag

Konferensansvarig

Ungdomsstyrelsen och Boverksgruppen

Förde en övergripande diskussion och ville ge några

provokativa reflektioner. För det första: Vilka mål har

Folkets Hus och Parker med verksamheten? Varför

ska unga hit till FHP?

Denna andra frågan

handlar om hur man

interagerar olika verksamheter

och vad

man vill uppnå med

samverkan då denna

många gånger endast

inkluderar ett bildningsförbund.

Det är

viktigt att våga gå

nya vägar då det

många gånger rör

sig samverkan endast

om gamla redan inarbetade

samarbeten

med t.ex. ABF.Orga-

Gunilla Mejegård

Boverket

nisationens varumärke och normer påverkar vilka

ungdomar som vill delta.

Per Forsberg

– Det är viktigt att vilja utveckla ungdomspolitiken

och att ha ett genuint ungdomsperspektiv.

– Samverkan mellan olika parter för att stötta unga

kulturaktiva och samhällsengagerade.

– Utveckla medlemskapet för att finna nya organisationsformer

för unga.


Folkets Hus och Parker | Box 17194 | 104 62 Stockholm

E-post: info@fhp.nu | Telefon: 08–452 25 00

More magazines by this user
Similar magazines