Årsredovisning 2008 - Oskarshamn
Share Embed Flag
Download ePaper

Årsredovisning 2008 - Oskarshamn

Årsredovisning 2008 - Oskarshamn Årsredovisning 2008 - Oskarshamn

oskarshamn.se
from oskarshamn.se More from this publisher
21.09.2013 Views

Årsredovisning 2008

<strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong>

Innehållsförteckning<br />

Kommunstyrelsens ordförande 2<br />

Nämnds- och förvaltningsorganisation 3<br />

2 Förvaltningsberättelse<br />

Inledning 4<br />

Mål och vision 5<br />

Omvärldsanalys 7<br />

Finansiell analys 10<br />

Driftredovisning 16<br />

Investeringsredovisning 17<br />

Personalekonomisk redovisning 19<br />

Miljöredovisning 25<br />

3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera<br />

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 26<br />

Noter 29<br />

Fem år i sammandrag 34<br />

Redovisningsprinciper 35<br />

Ekonomisk ordlista 37<br />

4 Nämndredovisning<br />

Kommunstyrelse 38<br />

Kommunledningskontor 38<br />

Räddningstjänst 41<br />

Teknisk nämnd 43<br />

Samhällsbyggnadsnämnd 47<br />

Barn- och utbildningsnämnd 49<br />

Kulturnämnd 51<br />

Socialnämnd 54<br />

Förtroendevalda revisorer 58<br />

5 Sammanställd redovisning<br />

Koncernens organisation 59<br />

Koncernens bolag och stiftelser 60<br />

Finansiell analys 66<br />

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 69<br />

Noter 72<br />

6 Revisionsberättelse<br />

Revisionsberättelse 73<br />

1

KOMMENTAR OCH ORGANISATION<br />

Kommunstyrelsens ordförande<br />

Året som gått har präglats av en finansiell kris som<br />

drastiskt försämrat både arbetsmarknad och kommunal<br />

ekonomi. En hel värld har drabbats. <strong>Oskarshamn</strong>s<br />

kommun är inget undantag. Kommunledningen<br />

satte tidigt igång en beredskapsgrupp<br />

som har till syfte att skapa de allra bästa förutsättningarna<br />

för det lokala näringslivet under<br />

denna svåra period. Det är endast genom god<br />

samverkan mellan olika aktörer som vi kan lyckas.<br />

Vi kan dock glädjas åt att vår kommun har vuxit<br />

befolkningsmässigt.<br />

I slutförvarsfrågan har vi tillsammans med<br />

Östhammar kraftsamlat i mervärdesarbetet. Under<br />

året kommer SKB:s styrelse att besluta om ett platsval.<br />

Gemensamt har båda kommunerna genomfört<br />

en mervärdesdialog med kraftindustrin. Dialogen<br />

har som syfte att säkerställa mervärden till<br />

kommunerna oavsett var slutförvaret placeras.<br />

Huvuddelen av satsningarna skall ske i den<br />

kommun som inte får slutförvaret.<br />

Kommunen budgeterade ett positivt resultat under<br />

<strong>2008</strong> med 22,2 mkr. Resultatet blev -360,7 mkr,<br />

d.v.s en negativ budgetavvikelse om 382,9 mkr. Ett<br />

resultat starkt präglat av en nedskrivning av de<br />

finansiella tillgångarna med 303,2 mkr.<br />

Vi står inför stora ekonomiska utmaningar och det<br />

kommer att fodras mod för att genomföra nödvändiga<br />

förändringar. Vi har överkostnader i verksamheten<br />

i jämförelse med andra kommuner och<br />

det måste åtgärdas. Dessutom så minskar våra<br />

intäkter när det gäller statsbidragen. Den finansiella<br />

krisen ger oss också lägre finansiella intäkter.<br />

Hamnområdets utveckling är en mycket viktig fråga<br />

för <strong>Oskarshamn</strong>. Vi har startat ett projekt för att ta<br />

fram en övergripande strategi, vilken tar hänsyn till<br />

såväl den kommersiella hamnens möjligheter som<br />

förutsättningarna för att utveckla båt turismen och<br />

ett hamnnära boende. Om statsbidrag beviljas kommer<br />

vi att påbörja hamnsaneringen. Vi planerar nu<br />

för fullt för en ny hamnterminal.<br />

2<br />

<strong>Oskarshamn</strong> – förändring och utveckling.<br />

Vårt förändringsarbete går nu in i ett nytt skede. I<br />

samband med rekryteringen av vår nya kommundirektör,<br />

så har den konkreta uppgiften övergått<br />

ifrån den politiska styrgruppen till organisationen<br />

för genomförande. Det är av största vikt att följa<br />

och stödja utvecklingen av förändringsarbetet.<br />

Kring Nova Högskolecentrum händer en hel del<br />

intressanta saker. SKB AB och <strong>Oskarshamn</strong>s kommun<br />

har inom ramen för Nova byggt en forskningsplattform,<br />

där SKB:s anläggningar och infrastruktur<br />

är basen. Här skapas förutsättningar för internationell<br />

forskning, där vi kan tillvarata och ge<br />

utrymme för spin-off-effekter, som är till nytta för<br />

samhälls- och näringslivsutvecklingen lokalt och<br />

regionalt. De första forskningsprojekten har redan<br />

startats upp.<br />

NAFU är ett forsknings- och utvecklingsprojekt i<br />

samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan,<br />

KTH, som syftar till att använda akademin som en<br />

motor i den lokala näringslivsutvecklingen. Genom<br />

NAFU-arbetet har Smålands affärsänglar bildats<br />

och ett arbete har bedrivits för att utveckla en<br />

företagsinkubator, Nova Ventures, för kunskapsintensiva<br />

gärna högteknologiska företag.<br />

Mina besök i verksamheten talar sitt tydliga språk<br />

- att vi har en mycket kompetent och engagerad<br />

personal. Detta är inte minst viktigt att ta tillvara nu<br />

i dessa svåra tider.<br />

Jag vill som Kommunstyrelsens ordförande tacka<br />

all personal och alla förtroendevalda som på olika<br />

sätt bidragit till kommunens utveckling under <strong>2008</strong>.<br />

Peter Wretlund<br />

kommunstyrelsens ordförande

Nämnds- och förvaltningsorganisation<br />

Socialförvaltning<br />

KOMMENTAR OCH ORGANISATION<br />

Barn- och<br />

utbildningsförvaltning<br />

Teknisk nämnd<br />

Kulturnämnd<br />

Tekniskt kontor Kulturförvaltning<br />

9 ledamöter<br />

7 ledamöter<br />

Samhällsbyggnadskontor<br />

Revision<br />

5 ledamöter<br />

Kommunfullmäktige<br />

49 ledamöter<br />

Valnämnd<br />

5 ledamöter<br />

Kommunstyrelse<br />

Kommunledningskontor Räddningstjänst<br />

15 ledamöter<br />

Socialnämnd<br />

11 ledamöter<br />

Samhällsbyggnadsnämnd<br />

9 ledamöter<br />

Barn- och<br />

utbildningsnämnd<br />

11 ledamöter<br />

3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

Inledning<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun har under en lång tid<br />

kännetecknats av höga nettokostnader i förhållande<br />

till skatteintäkter och statsbidrag. Detta har varit<br />

möjligt tack vare kommunens finansiella tillgångar<br />

som har genererat stora finansiella intäkter.<br />

Kommunen har under större delen av 90-talet ökat<br />

sitt beroende av finansiella intäkter för att kunna<br />

finansiera sina verksamheter. <strong>Oskarshamn</strong>s kommun<br />

har p.g.a. detta skaffat sig verksamhetskostnader,<br />

som långt överstiger genomsnittet bland<br />

landets kommuner. Detta har även inneburit att<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun haft svårigheter att få<br />

intäkterna att täcka kostnaderna trots att de finansiella<br />

intäkterna har varit stora.<br />

Under perioden 2000-2002 har avkastningen på<br />

kommunens finansiella kapital inte kunnat finansiera<br />

de höga verksamhetskostnaderna p.g.a. en<br />

vikande världsekonomi med bland annat fallande<br />

aktiemarknader som följd. I samband med finanskrisen<br />

startade diskussioner om behovet av att<br />

minska verksamheternas nettokostnader, vilka<br />

resulterade i sparåtgärder inom vissa delar av den<br />

kommunala organisationen. Kommunens driftkostnader<br />

har därefter kontinuerligt minskat för att år<br />

2006 uppgå till 104,2 %. Förutom besparingar<br />

bidrog även en skattehöjning på 75 öre, vilken<br />

genomfördes 2004 till kostnadsminskningen. Den<br />

nedåtgående trenden bröts år 2007, då nettokostnadernas<br />

andel av skatteintäkter och statsbidrag låg<br />

6,6 % över kommunens finansiella mål, vilket innebar<br />

en differens om 70 mkr. I den differensen ingick<br />

en nedskrivning av värdet på aktiekapitalet i<br />

bostadsbolaget med 42,6 mkr.<br />

Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter<br />

och statsbidrag låg över det finansiella<br />

målet även under <strong>2008</strong>, då nyckeltalet uppgick till<br />

108,6 %. Räknar man in nedskrivningar av värdet<br />

på aktiekapitalet i Byggebo och UTAB med 14,2<br />

mkr uppgår nyckeltalet till 109,9 %. Förutom<br />

nedskrivningar bidrar även socialnämndens (-15,5<br />

mkr) höga verksamhetskostnader till den stora<br />

avvikelsen mot målet.<br />

Socialnämnden har redan vidtagit ett antal åtgärder<br />

och påbörjat en förändringsprocess som så småningom<br />

ska leda till lägre nettokostnader. Förändringsprocessen<br />

ligger i linje med Åtgärdsstegens<br />

nio-punktsprogram och kommunstyrelsens beslut<br />

från den 1 april <strong>2008</strong> gällande socialnämndens budget<br />

2009-2011. Enligt kommunstyrelsen får<br />

nämnden följande uppdrag: ”Socialnämnden får i<br />

uppdrag att förändra strukturen i sina olika<br />

verksamheter i avsikt att minska sina kostnader och<br />

att närma sig nettokostnaden för genomsnittskommunen.<br />

Socialnämnden har i uppgift att<br />

fortlöpande rapportera till kommunstyrelsen och<br />

kommunfullmäktige hur förändringsarbetet fort-<br />

4<br />

skrider och vilka minskningar i budget som kan<br />

genomföras inför de kommande budgetåren.”<br />

Under hösten 2007 ökade turbulensen på de finansiella<br />

marknaderna, men trots detta uppvisade<br />

kommunen ett ganska högt finansnetto. Den finansiella<br />

turbulensen har ytterligare ökat i styrka under<br />

<strong>2008</strong> och den finansiella krisen har även nått<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun. Krisen har bl a resulterat i<br />

ett lägre finansnetto än budgeterat (-35 mkr) och<br />

stora nedskrivningar av värdet på kommunens<br />

medelsplaceringar på sammanlagt 303 mkr.<br />

Kommunens finansiella placeringar består i huvudsak<br />

av tre delar. Den första delen är kopplad till<br />

pensionsskulden och ska enligt finanspolicyn ha en<br />

låg riskprofil. Innehavet ska till största delen bestå<br />

av räntebärande värdepapper. Den andra delen<br />

avser utlåning till kommunala bolag och stiftelser<br />

och den tredje delen är tänkt att kunna placeras i<br />

finansiella instrument med större inslag av aktierelaterade<br />

instrument.<br />

Som ovan nämnts ska pensionsportföljen till största<br />

delen innehålla räntebärande papper (60 %) och<br />

enbart en mindre del ska kunna placeras i aktier (30<br />

%) och alternativa placeringar (10 %). För att<br />

ytterligare öka avkastningen på de räntebärande<br />

placeringarna har kommunen gått in i två reala<br />

strukturerade placeringar 2005 och 2006 på<br />

sammanlagt 302 mkr, där det även finns en kreditrisk<br />

kopplad mot en korg av företagsobligationer.<br />

Det är framförallt värdeminskningen på dessa två<br />

obligationer samt värdeminskningen på ett antal<br />

andra strukturerade produkter som har bidragit till<br />

den stora nedskrivningen.<br />

I december 2004 investerade kommunen 15 mkr i<br />

amerikanska kommunobligationer (AKOS). Eftersom<br />

obligationens marknadsvärde föll under 50 %<br />

av det nominella beloppet i februari <strong>2008</strong>, inträffade<br />

en tvångsförsäljning och återstående medel<br />

om 1,6 mkr betalades tillbaka till kommunen.<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommuns avkastning på ovannämnda<br />

investering uppgick per 2007-12-31 till 4,9 mkr,<br />

vilket innebar att investeringen gav en total<br />

nettoförlust på ca 8,5 mkr.<br />

Kommunen har <strong>2008</strong> sålt del av fastigheten Koltrasten<br />

2 samt del av <strong>Oskarshamn</strong> 3:3 i <strong>Oskarshamn</strong><br />

(gamla simhallen) för en köpeskilling av 1,75 mkr.<br />

Det bokförda värdet av den sålda fastigheten<br />

uppgår till 7,2 mkr, vilket innebär att försäljningen<br />

resulterar i en reaförlust om 5,4 mkr.<br />

I november 2004 beslutade kommunfullmäktige om<br />

nya finansiella mål med anledning av propositionen<br />

om ”God ekonomisk hushållning i kommuner och<br />

landsting” (prop. 2003/04:105). Målen började

gälla fr.o.m. 2007. Enligt dessa mål skall kommunen<br />

under varje mandatperiod se till så att<br />

kommunens förmögenhet (egna kapital) inflationssäkras<br />

samt att kommunens verksamhetskostnader<br />

aldrig får överstiga 105 % av skatteintäkter och<br />

statsbidrag. Detta ansågs nödvändigt för att kommunen<br />

skulle lyckas få en långsiktig och stabil<br />

ekonomi och följa kommunallagens krav om god<br />

ekonomisk hushållning.<br />

Kommunens negativa resultat och de höga nettokostnaderna<br />

under de senaste två åren visar att<br />

kommunen inte har lyckats minska sitt beroende av<br />

finansnettot. Denna problematik har diskuterats<br />

under föregående års budgetprocess och det fanns<br />

en bred uppfattning om, både bland politiker samt<br />

tjänstemän, att verksamheternas nettokostnader på<br />

lång sikt bör sänkas till en nivå som ligger i paritet<br />

med kommunens skatteintäkter och statsbidrag.<br />

Kommunens budgetgrupp, bestående av kommundirektören,<br />

ekonomichefen och förvaltningscheferna<br />

för barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen<br />

och tekniska förvaltningen, föreslog<br />

att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter<br />

och statsbidrag ska ligga på 102,5 % from 2011.<br />

Det målet har även diskuterats i år och budgetgruppens<br />

uppfattning är oförändrad. Budgetgruppen<br />

föreslår fortfarande att nettokostnadernas andel av<br />

skatteintäkter och statsbidrag sänks från 105 % till<br />

102,5 % under mandatperioden 2011-2014. Det nya<br />

nyckeltalet medför att kommunens beroende av<br />

finansnettot i hög grad minskar.<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun består inte enbart av de<br />

kommunala verksamheterna utan bedriver även<br />

verksamhet i bolagsform, där de stora aktörerna är<br />

Byggebo AB (helägt), <strong>Oskarshamn</strong>s hamn AB (ägs<br />

till 96 %) samt <strong>Oskarshamn</strong>s Energi AB (ägs till 50<br />

%). Kommunens helägda bostadsbolag Byggebo,<br />

har under ett antal år haft problem med negativa<br />

resultat. Bolaget har p.g.a. nyare fastighetsbestånd<br />

en stor skuldbörda som innebär att bolaget är<br />

känsligt för ränteförändringar. Kommunfullmäktige<br />

beslutade i september 2003 att skjuta till 75 mkr i<br />

kapitaltillskott utan initiala avkastningskrav. I och<br />

med detta arbetades det fram ett gemensamt<br />

samarbets- och utvecklingsprogram mellan ägaren,<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun och bolaget. Ytterligare ett<br />

kapitaltillskott om 75 mkr fanns avsatt i den kommunala<br />

budgeten 2007. Det kapitaltillskottet<br />

genomfördes i december månad 2007. Inte heller på<br />

detta tillskott ställde ägaren, kommunen, några<br />

initiala avkastningskrav.<br />

Ägardialogen mellan <strong>Oskarshamn</strong>s kommun och<br />

Byggebo har fortgått under hela <strong>2008</strong> och den<br />

kommer att fortsätta även under innevarande år.<br />

Föremål för diskussioner har varit gällande affärsplan<br />

och samarbetsdokument.<br />

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

Byggebo redovisar återigen ett negativt resultat om<br />

-11,2 mkr (-18,7 mkr) för helåret <strong>2008</strong>. Bolagets<br />

egna prognoser i mitten av förra året pekade på<br />

ytterligare ett antal år med negativa resultat och ett<br />

eventuellt behov av nytt kapitaltillskott från ägarens<br />

sida. Den kraftiga räntesänkningen som har skett<br />

under de senaste månaderna har medfört att<br />

Byggebos räntekostnader minskat kraftigt och att<br />

behov av nya kapitaltillskott inte är lika högaktuellt<br />

som förut.<br />

I kommunens balansräkning per 2007-12-31 uppgick<br />

det bokförda värdet på aktiekapitalet i<br />

Byggebo till 163,5 mkr, medan bolagets egna kapital<br />

uppgick till 120,9 mkr, d.v.s. en differens om<br />

42,6 mkr (23,8 mkr). Med utgångspunkt av<br />

ovannämnda differens fattade kommunen beslut om<br />

att skriva ned det bokförda värdet på aktiekapitalet i<br />

Byggebo AB med 42,6 mkr. Även per <strong>2008</strong>-12-31<br />

fanns det en differens mellan det bokförda värdet på<br />

aktiekapitalet i Byggebo och bolagets egna kapital.<br />

En nedskrivning om 11,2 mkr i kommunens balansräkning<br />

har gjorts i samband med bokslut <strong>2008</strong>.<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun kommer framöver att noggrant<br />

följa resultatutvecklingen i Byggebo samt ta<br />

hänsyn till eventuella konsekvenser av den statliga<br />

utredningen, som behandlar frågor rörande bostadsbolagens<br />

redovisnings- och nedskrivningsregler,<br />

vinstbegrepp, m.m. Utifrån resultaten av den kommande<br />

ägardialogen och den statliga utredningen<br />

kommer <strong>Oskarshamn</strong>s kommun att göra en analys<br />

av bolagets behov av ytterligare kapital under de<br />

kommande åren. Det är viktigt att påpeka att kommunen,<br />

som ensam ägare, har det yttersta ansvaret<br />

för Byggebos ekonomiska åtaganden.<br />

Även <strong>Oskarshamn</strong>s Utvecklings AB har under flera<br />

år i rad redovisat negativa resultat. Årets resultat<br />

uppgår till -2,3 mkr, vilket ska jämföras med<br />

budgeterat resultat om -1,9 mkr. Ett kapitaltillskott<br />

om 10 mkr, som fanns avsatt i den kommunala<br />

budgeten <strong>2008</strong>, genomfördes i april månad <strong>2008</strong>.<br />

På detta tillskott ställde inte ägaren, kommunen,<br />

några initiala avkastningskrav. Det bokförda värdet<br />

på aktiekapitalet i UTAB var 3,0 mkr lägre än<br />

bolagets egna kapital vid årsskiftet <strong>2008</strong>-2009. I<br />

samband med bokslut <strong>2008</strong> gjordes en nedskrivning<br />

av det bokförda värdet med samma belopp.<br />

.Mål och vision<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommuns vision<br />

<strong>Oskarshamn</strong> är en tillväxtkommun i en region med<br />

hög livskvalitet. Här mår vi bra, lever ett tryggt liv<br />

och har möjligheter att utvecklas. <strong>Oskarshamn</strong> –<br />

kommunen med energi associerar till kraft, ljus,<br />

värme, sol och hav. Här finns framåtanda hos<br />

5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

energiska kommuninvånare. <strong>Oskarshamn</strong> upplevs<br />

som en attraktiv kommun med öppet klimat och<br />

positiv attityd till omvärlden.<br />

Övergripande mål<br />

I kommunens ”Utvecklingsprogram för lokal<br />

tillväxt 2005 – 2007 med utblick mot 2010-talet”<br />

finns följande inriktningsmål angivna:<br />

• Ett starkt varumärke<br />

• En stabil befolkningstillväxt<br />

• Ett bättre företagsklimat<br />

• Ett ökat nyföretagande<br />

• En levande landsbygd<br />

Som stöd till inriktningsmålen finns i Utvecklingsprogrammet<br />

totalt tio insatsområden beskrivna. Arbetet<br />

med genomförande av Utvecklingsprogrammet<br />

drivs enligt en handlingsplan, som innehåller<br />

konkreta aktiviteter inom alla insatsområdena.<br />

De högst prioriterade insatsområdena är:<br />

• Att bygga vår attraktivitet<br />

• Företagsklimat och attityder<br />

• Vårt varumärke<br />

Aktiviteterna syftar till att förbättra bilden av<br />

<strong>Oskarshamn</strong> för arbete, inflyttning, boende och<br />

besök. Övriga insatsområden omfattar hamnens<br />

utveckling, komplettering av näringslivet, kompetensförsörjning,<br />

företagsamhet, landsbygdsutveckling,<br />

kommunikationer och boende.<br />

För kommunens kärnverksamheter finns även<br />

följande övergripande mål:<br />

6<br />

• <strong>Oskarshamn</strong> ska ge barnen en god<br />

omvårdnad i form av barnomsorg och<br />

utbildning i kreativa miljöer och de äldre<br />

en god omsorg i form av tryggt boende<br />

samt bra tillsyn och sjukvård i och utanför<br />

hemmet. I kommunen ska finnas möjlighet<br />

till ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter,<br />

tillskapat i samverkan med<br />

föreningsliv och organisationer.<br />

Finansiella mål<br />

Kommunfullmäktige beslutade i november 2004<br />

om nya finansiella mål för den kommunala<br />

verksamheten. Anledningen till detta var den av<br />

regeringen framlagda propositionen kring ”God<br />

ekonomisk hushållning i kommuner och landsting”<br />

(2003/04:105). Samtidigt beslutade kommunfullmäktige<br />

att fr o m 2007 revidera det befintliga<br />

finansiella målet samt lägga till två nya. De av<br />

kommunfullmäktige antagna finansiella målen<br />

skulle innebära att kommunen över tid försäkrar sig<br />

om en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen.<br />

Fr.o.m. år 2007 gäller följande finansiella mål:<br />

• Nettokostnadernas andel av skatteintäkter<br />

och statsbidrag ska uppgå till max 105 %.<br />

Att kunna lägga mer pengar på verksamheterna<br />

än vad skatteintäkter och<br />

statsbidrag inbringar är för <strong>Oskarshamn</strong>s<br />

kommun möjligt tack vare stora finansiella<br />

nettointäkter.<br />

Måluppfyllelse<br />

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter<br />

och statsbidrag uppgick till 109,9 %, vilket<br />

innebär en differens om 4,9 % eller 55,1<br />

mkr.<br />

Målet är inte uppfyllt.<br />

• För att inte tära på kommunens förmögenhet<br />

ska <strong>Oskarshamn</strong>s kommun generera<br />

resultatnivåer, som inflationsskyddar kommunens<br />

egna kapital. Enligt Statistiska<br />

centralbyrån var inflationstakten 3,4 %<br />

under <strong>2008</strong>, vilket innebär att det krävdes<br />

ett resultat på ca 82,3 mkr för att<br />

inflationsskydda det egna kapitalet.<br />

Måluppfyllelse<br />

Årets resultat uppgår till -360,7 mkr, vilket<br />

medför en negativ avvikelse mot målet om<br />

443 mkr.<br />

Målet är inte uppfyllt.<br />

• Investeringsvolymen för skattefinansierade<br />

investeringar får inte överstiga 4 % av<br />

skatteintäkter och statsbidrag, vilket motsvarar<br />

ca 45,1 mkr per år.<br />

Måluppfyllelse<br />

Årets skattefinansierade investeringar<br />

uppgår till 54,4 mkr.<br />

Målet är inte uppfyllt.<br />

Verksamhetsmål<br />

I samband med framtagandet av nya finansiella mål<br />

för den kommunala verksamheten beslutade kommunfullmäktige<br />

att nämnderna ska påbörja/ intensifiera<br />

sitt arbete med att utveckla verksamhetsmål<br />

och riktlinjer utifrån de förutsättningar som finns.<br />

Ett utvecklingsarbete pågår kring verksamheternas<br />

mål och riktlinjer och i detta arbete ingår även att<br />

utveckla mätbara verksamhetsmått och få en röd<br />

tråd mellan ekonomi, kvalitet och prestation.<br />

Beskrivning av respektive nämnds verksamhetsmål<br />

och måluppfyllelse går att finna under nämndernas<br />

verksamhetsberättelser på sid. 38-57. Graden av<br />

målbeskrivning och målavstämning varierar från

nämnd till nämnd beroende på i vilken fas av målformuleringsarbetet<br />

nämnden befinner sig för<br />

tillfället.<br />

Omvärldsanalys<br />

Omvärlden känns osäkrare än på mycket länge.<br />

Världsekonomin präglas just nu av den pågående<br />

finanskrisen och dess inverkan på den reala<br />

ekonomins utveckling. Världens börser har åkt upp<br />

och ner de senaste månaderna och den finansiella<br />

turbulensen har nått nivåer som inte bevittnats<br />

sedan andra världskriget. Omfattande räntesänkningar,<br />

diverse stödpaket och stimulansåtgärder har<br />

hittills inte hjälpt till att stabilisera situationen. De<br />

senaste siffrorna visar att den ekonomiska tillväxten<br />

blev mycket svag under fjärde kvartalet <strong>2008</strong> både i<br />

EU och USA. En svag ekonomisk utveckling<br />

drabbar de allra flesta företag, vilket har återspeglats<br />

i ökat antal varsel och företagskonkurser.<br />

Tillväxtprognoserna för 2009 och 2010 har<br />

successivt skrivits ner, både i Sverige och i<br />

omvärlden. Sveriges kommuner och landsting<br />

(SKL) räknar i sin senaste prognos med låg eller<br />

negativ tillväxt under större delen av 2009.<br />

Ekonomisk återhämtning och positiva tillväxttal<br />

förväntas inträffa i slutet av 2009 som ett resultat av<br />

bl a låga styrräntor och expansiv finanspolitik.<br />

Den samhällsekonomiska utvecklingen<br />

Det samhällsekonomiska läget har under det senaste<br />

halvåret förändrats i mycket hög takt och ekonomiska<br />

prognoser har haft en tendens att bli<br />

inaktuella kort efter att de presenterats. Krisen har<br />

drabbat hela landet med mycket större styrka än alla<br />

bedömare räknat med. Bruttonationalprodukten<br />

(BNP) minskade med 4,9 procent det sista kvartalet<br />

<strong>2008</strong> jämfört med sista kvartalet 2007. Tillväxten<br />

för år <strong>2008</strong> uppgick till -0,2 procent. Det råder en<br />

stor ovisshet hur stort fallet blir under 2009.<br />

SKL bedömer att BNP minskar under tre kvartal i<br />

rad för att därefter börja öka igen. Under 2010 är<br />

prognosen att tillväxten börjar öka i större utsträckning<br />

med anledning av ökande export och investeringar.<br />

SKL prognostiserar att BNP växer med 1,8<br />

procent 2010 och 3,0 procent 2011. Antalet arbetade<br />

timmar väntas minska t.o.m. andra kvartalet<br />

2010 och det dröjer till första kvartalet 2011 innan<br />

antalet timmar återigen ökar. Arbetslösheten förväntas<br />

öka och prognosen är att år 2009 kommer<br />

den att uppgå till 8,1 procent av arbetskraften. För<br />

år 2010 är siffran 9,6 procent.<br />

Ökad arbetslöshet innebär en press nedåt på<br />

timlöneökningarna. SKL:s prognoser pekar på lägre<br />

ökningstal de kommande åren. För år 2009 räknar<br />

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

SKL med en timlöneökningstakt på 3,6 %, för år<br />

2010 på 3,0 % och 2011 på 3,2 %.<br />

Den negativa utvecklingen på de finansiella<br />

marknaderna och den svaga ekonomiska tillväxten<br />

innebär ett försämrat skatteunderlag under den<br />

kommande planperioden. Konsekvensen av de lägre<br />

skatteintäkterna och statsbidragen för <strong>Oskarshamn</strong>s<br />

kommuns del blir att skatteunderlaget inte räcker<br />

till att bedriva verksamheten enligt den planerade<br />

volymen och de ambitioner som kommunfullmäktige<br />

beslutade om i november månad i fjol. Ett<br />

arbete med att se över kommunens nuvarande<br />

kostnadsnivå har påbörjats och förvaltningscheferna<br />

har fått i uppdrag ta fram ett förslag med potentiella<br />

effektiviseringsområden inom den kommunala organisationen.<br />

Demografiska förändringar –<br />

befolkningsutvecklingen<br />

I kommunens budget 2010 och VP 2011-2012<br />

kalkyleras med nästan oförändrat antal invånare i<br />

jämförelse med årsskiftet <strong>2008</strong>-2009. <strong>Oskarshamn</strong>s<br />

kommun har enligt SCB 26 309 invånare per <strong>2008</strong>-<br />

12-31, vilket motsvarar en ökning med 15 personer<br />

från 2007-12-31. Av förändringen stod födelseunderskottet<br />

för -110 invånare och ett flyttningsnetto<br />

på plus 122 invånare. Det är framförallt<br />

flyttningsnettot från det egna länet och utlandet som<br />

bidrar till den positiva utvecklingen. <strong>Oskarshamn</strong>s<br />

kommun har under den senaste tioårsperioden<br />

minskat sin befolkning med knappt 100 personer<br />

per år. Dock ser vi ett trendbrott fr.o.m. 2003.<br />

26 900<br />

26 800<br />

26 700<br />

26 600<br />

26 500<br />

26 400<br />

26 300<br />

26 200<br />

26 100<br />

26 000<br />

Befolkningsutveckling<br />

-98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08<br />

Demografiska förändringar i olika åldersklasser<br />

föranleder resursförskjutningar mellan kommunala<br />

verksamheter. Nedanstående prognoser bygger på<br />

kommunens egna antaganden. Fr.o.m. 2009 fram<br />

till 2018 kommer antalet barn i grundskolan att vara<br />

nästan oförändrat medan gymnasieskolan kommer<br />

att minska med 21 %. Den äldre befolkningen (60-<br />

84 åringar) kommer successivt att öka, medan den<br />

äldre äldre befolkningen (85 – w) kommer att öka<br />

kraftigt fr.o.m. början på 2020-talet. Skall dessa<br />

7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

äldre erbjudas samma service och kvalité som<br />

dagens äldre, kommer en resursförstärkning krävas<br />

på ca 70 mkr under 2020-talet.<br />

Framtidsbedömning<br />

Kommunen redovisade stora negativa resultat<br />

under inledningen på 2000-talet, p.g.a. framförallt<br />

ett för stort beroende av avkastningen på de finansiella<br />

tillgångarna. Besparingar inom de kommunala<br />

verksamheterna i kombination med en skattehöjning<br />

på 75 öre (30 mkr) resulterade i att kommunen<br />

redovisade positiva siffror åren 2004-2006.<br />

Den positiva trenden bröts år 2007, då nettokostnadernas<br />

andel av skatteintäkter och statsbidrag<br />

återigen låg på, för kommunen, alldeles för<br />

höga nivåer (111,6 %).<br />

Under hösten 2007 genomförde två konsulter från<br />

Motivationshuset ett stort antal intervjuer med<br />

personal i de olika förvaltningarna som en del av<br />

verksamhetsgenomgången av den kommunala organisationen.<br />

Genomgången resulterade i ett ”9punktsprogram”<br />

som skulle utgöra utgångspunkten<br />

för det framtida förändringsarbetet. I en åtgärdsstege<br />

med nio punkter redovisade Motivationshuset,<br />

vilka förändringar som behöver göras inom<br />

den kommunala organisationen. De åtgärder som<br />

gavs största prioritet var att skapa en bättre och<br />

mer accepterad form av politisk styrning av<br />

kommunen, skapa en ny kommundirektörsroll,<br />

utveckla det ekonomiska styrsystemet, stärka<br />

kommunledningskontoret och ge det en tydligare<br />

roll. Arbetet med förändringsprocessen har pågått<br />

under <strong>2008</strong> och kommer att fortsätta även under<br />

kommande år.<br />

Kommunen redovisar ett negativt resultat för andra<br />

året i rad och nettokostnaderna i förhållande till<br />

skatteintäkter och statsbidrag ligger över det<br />

finansiella målet (109,9 %). Det negativa resultat<br />

och de höga nettokostnaderna under de senaste två<br />

åren visar att kommunen fortfarande i hög grad är<br />

beroende av finansnettot. Som tidigare nämnts har<br />

detta kontinuerligt diskuterats och den allmänna<br />

uppfattningen är att kommunen inte kan fortsätta<br />

bedriva verksamhet med samma kostnadsnivå som<br />

tidigare. Förslaget är att verksamheternas nettokostnader<br />

successivt ska minska till en nivå som är<br />

i paritet med kommunens skatteintäkter och statsbidrag.<br />

Beslutet är ännu inte fattat men förslaget<br />

kommer att diskuteras under kommande budgetprocess<br />

för åren 2010-2012.<br />

Att på sikt minska kommunens nettokostnader<br />

kommer att bli en lång och krävande men absolut<br />

nödvändig process om kommunen över tid vill<br />

försäkra sig om en god ekonomisk hushållning<br />

enligt kommunallagen. Behovet att återställa det<br />

negativa ackumulerade resultatet enligt balanskravsutredningen<br />

om ca -322 mkr är ett starkt<br />

incitament som näst intill förpliktigar till<br />

8<br />

återhållsamhet och lägre resursförbrukning inom<br />

kommunens verksamheter.<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun kommer dock även<br />

fortsättningsvis att kunna skjuta till mer resurser i<br />

sina verksamheter jämfört med majoriteten av<br />

Sveriges kommuner. Det är däremot viktigt att<br />

dessa resurser används på ett effektivt och ändamålsenligt<br />

sätt och kommer kommuninvånaren till<br />

del.<br />

Länets kommuner och Regionförbundet har sagt<br />

upp avtalet med Accelerated Wireless AB angående<br />

bredbandsutbyggnad i Kalmar län. <strong>Oskarshamn</strong>s<br />

kommun har en fordran på företaget med 1,6 mkr<br />

som enligt bankgarantin ska återbetalas. En rättsprocess<br />

mellan länets kommuner och Accelerated<br />

Wireless AB rörande det uppsagda avtalet pågår<br />

fortfarande.<br />

2009<br />

År 2006 fattades beslut om att investera i diversifierade<br />

svenska fastigheter genom delägarskap i ett<br />

nybildat bolag, Pensionsfastigheter Sverige AB.<br />

Bolaget bildades tillsammans med ett antal andra<br />

pensionsstiftelser i Sverige. Syftet med investeringen<br />

var att skapa en väldiversifierad fastighetsportfölj<br />

som liknar avkastningen på realräntor<br />

men inte korrelerar exakt med aktie- och ränteportföljen.<br />

2007 var bolagets första verksamhetsår,<br />

då fyra fastigheter förvärvades. Kommunens<br />

investering i dessa fyra fastigheter uppgick till 62,6<br />

mkr. Med anledning av den rådande situationen på<br />

finansmarknaden med bl a fallande fastighetspriser<br />

som följd kan ett nedskrivningsbehov gällande aktievärdet<br />

i Pensionsfastigheter AB vara aktuellt<br />

under 2009. I dagsläget är nedskrivningsbeloppets<br />

storlek inte utrett.<br />

Den finansiella oron som präglade år <strong>2008</strong> har<br />

fortsatt även under de första månaderna 2009.<br />

Marknadsvärdet på kommunens finansiella placeringar<br />

uppgick till 1 106 mkr vid årsskiftet <strong>2008</strong>-<br />

2009. Efter de första två månaderna 2009 har värdet<br />

på kommunens finansiella tillgångar minskat ytterligare<br />

och uppgår till 1 054 mkr. Detta föranleder<br />

ett behov av ytterligare nedskrivningar med 52 mkr.<br />

Enligt SKL:s senaste bedömning av den samhällsekonomiska<br />

utvecklingen kommer tillväxttakten<br />

att vara svag de kommande åren. Den svagare<br />

utvecklingen av samhällsekonomin bidrar till en<br />

nedrevidering av skatteunderlagsprognosen för åren<br />

<strong>2008</strong> och 2009, vilket påverkar 2009 års resultat<br />

negativt med 15,3 mkr. SKL:s reviderade prognos<br />

medför en korrigering på minus 103 kronor per<br />

invånare 1.11 2007 i bokslut för 2009. Den preliminära<br />

slutavräkningen 2009 blir minus 958<br />

kr/invånare den 1.11 <strong>2008</strong>.

<strong>Oskarshamn</strong>s kommuns ekonomiska läge är mycket<br />

bekymmersamt. Helårsprognosen för år 2009 pekar,<br />

redan efter februari månad, på ett negativt resultat<br />

om -48,6 mkr. De kommande årens resultat påverkas<br />

starkt av att statsbidragen inte räknas upp<br />

samt betydligt lägre skatteintäkter än tidigare<br />

prognoser förutspått. <strong>Oskarshamn</strong>s kommun, liksom<br />

många andra kommuner står inför krav på<br />

omprioriteringar inom och mellan verksamheterna<br />

och behov av en långsiktig strategi för verksamheternas<br />

omfattning och finansiering. Detta arbete<br />

har påbörjats och kommer att fortsätta under den<br />

kommande planperioden.<br />

Balanskravet<br />

Staten har påfört kommunerna ett s.k. balanskrav<br />

fr.o.m. verksamhetsåret 2000. Innebörden av detta<br />

är att kommunen inte får redovisa negativa resultat<br />

i resultaträkningen i ett treårsperspektiv. I Riksdagens<br />

beslut enligt ovannämnda proposition kring<br />

god ekonomisk hushållning framgår även vissa<br />

förändringar av det s.k. balanskravet. Bland annat<br />

skall mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning<br />

upprättas av kommunfullmäktige samt att<br />

återställandetiden för negativa resultat förlängs till<br />

tre år. Vidare tydliggörs innebörden av ”synnerliga<br />

skäl”, som skall exkluderas från balanskravsresultatet.<br />

Kommunfullmäktige i <strong>Oskarshamn</strong> har enligt<br />

ovanstående beskrivning beslutat om nya finansiella<br />

mål för kommunen med utgångspunkt från<br />

god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige<br />

har dock inte åberopat synnerliga skäl vid de stora<br />

negativa resultaten under 2000 till 2002, även om<br />

dessa berodde på nedskrivning av orealiserade<br />

förluster på finansiella tillgångar.<br />

Precis som åren 2001-2002 redovisar <strong>Oskarshamn</strong>s<br />

kommun återigen ett stort negativt resultat som till<br />

största delen beror på nedskrivning av orealiserade<br />

förluster på finansiella tillgångar (-303 mkr). Den<br />

här gången kommer <strong>Oskarshamn</strong>s kommun att<br />

åberopa synnerliga skäl vid balanskravsutredningen.<br />

Kommunen vidhåller fortfarande att återställandetiden<br />

på tre år är för kort när kommuner,<br />

som <strong>Oskarshamn</strong> har möjlighet att avsätta medel<br />

för långsiktig placering i volatila högavkastande<br />

finansiella tillgångar.<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommuns resultat enligt balanskravsutredningen<br />

redovisas ovan.<br />

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

Årets resultat enligt balanskravet<br />

(mkr)<br />

Ingående<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

balanskravsresultat<br />

Resultat enligt<br />

-357 -343 -307 -232 -260<br />

resultaträkningen 20,2 44,6 77,2 -22 -361<br />

Realisationsvinster -7 -8 -2 -6 -4<br />

Synnerliga skäl<br />

Resultat enligt<br />

0 0 0 0 303<br />

balanskravet<br />

Utgående<br />

14 36 75 -28 -62<br />

balanskravsresultat -344 -307 -232 -260 -322<br />

Kommunen klarade inte balanskraven för åren<br />

2000-2002 och klarar heller inte balanskravet för<br />

år 2007 och <strong>2008</strong>. För att kunna återställa de<br />

negativa resultaten, fordras det att kommunen<br />

vidtar kraftiga åtgärder i syfte att minska sitt beroende<br />

av finansnettot. <strong>Oskarshamn</strong>s kommuns<br />

långsiktiga målsättning bör vara att verksamheternas<br />

nettokostnader inte ska uppgå till mer än<br />

vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar. Det<br />

föreligger ett förslag att i första skedet sänka verksamheternas<br />

nettokostnader till 102,5 % av skatteintäkter<br />

och statsbidrag för att därefter komma ner<br />

till målet om 100 %. Om budgetgruppens förslag<br />

om att kommunens nettokostnader inte ska överstiga<br />

skatteintäkter och statsbidrag antas, kommer<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun över tid att kunna återställa<br />

de negativa resultaten avseende 2000-2002 samt<br />

2007-<strong>2008</strong>.<br />

Om <strong>Oskarshamn</strong>s kommun även i framtiden ska<br />

bedriva verksamhet med hög standard och kvalitet<br />

är det absolut nödvändigt att verksamheternas<br />

nettokostnader så snart som möjligt anpassas till<br />

kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Dessutom<br />

är det av yttersta vikt att antagna finansiella<br />

mål uppfylls samt att förvaltningarnas budgetföljsamhet<br />

väsentligt förbättras. I annat fall kommer<br />

kommunen att även i fortsättningen vara utsatt<br />

för tvära resultatkast i tider med börsturbulens och<br />

låg avkastning på finansiella tillgångar.<br />

9

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

Finansiell analys<br />

En god ekonomi är ett grundläggande villkor för<br />

att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska<br />

mål, som är det primära syftet med kommunens<br />

verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett<br />

hinder eller en begränsning för kommunen, när det<br />

gäller att tillgodose angelägna behov inom olika<br />

verksamhetsområden. En balanserad finansiell<br />

utveckling är därför en förutsättning för att kommunens<br />

service kan behållas och utvecklas.<br />

RK-modellen<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun använder sedan 2002 den så<br />

kallade RK-modellen för att göra en ekonomisk<br />

analys av kommunens finanser. Modellen bygger<br />

på fyra delar som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv,<br />

när kommunens ekonomi skall bedömas.<br />

Syftet med modellen är att genom analys av de fyra<br />

delarna på ett sammanhållande sätt, kunna beskriva<br />

och identifiera kommunens finansiella styrkor och<br />

svagheter. Grundfrågan som skall besvaras är huruvida<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun har en god ekonomisk<br />

hushållning eller ej. Var och en av de fyra delarna<br />

analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal.<br />

De fyra delarna är:<br />

Det finansiella resultatet<br />

Vilken balans har kommunen haft mellan sina intäkter<br />

och kostnader under året och över tiden?<br />

Kapacitet/ långsiktig betalningsberedskap<br />

Vilken kapacitet har kommunen haft för att möta<br />

långsiktiga finansiella svårigheter?<br />

Riskförhållande<br />

Föreligger några risker som kan påverka kommunens<br />

resultat och kapacitet?<br />

Kontroll<br />

Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska<br />

utvecklingen?<br />

Resultat<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommuns resultatutveckling var<br />

extremt negativ under åren 2000 till 2002. Anledningen<br />

var framförallt den negativa utvecklingen<br />

som skett på aktiemarknaden i kombination med<br />

en hög nettokostnadsnivå i förhållande till skatteintäkter<br />

och statsbidrag. Resultatet för 2003 var även<br />

det negativt med 17 mkr. Den negativa trenden<br />

vändes 2004, då resultatet uppgick till 20,2 mkr.<br />

Den positiva resultatutvecklingen fortsatte 2005<br />

och 2006 med 44,6 mkr respektive 77,2 mkr. Resultatet<br />

för 2007 blev negativt med 22 mkr. Det<br />

negativa resultatet kunde framförallt hänföras till<br />

nedskrivningen av aktiekapitalet i kommunens<br />

bostadsbolag med 42,6 mkr, förtidsinlösen av två<br />

10<br />

forwardswapavtal om 10,6 mkr samt socialnämndens<br />

höga verksamhetskostnader i förhållande<br />

till budget. Även resultatet <strong>2008</strong> blev negativt, -<br />

360,7 mkr. Resultatet <strong>2008</strong> präglades av den finansiella<br />

oron på världsmarknaden, vilket har föranlett<br />

en nedskrivning av de finansiella tillgångarna med<br />

303,2 mkr samt en avvikelse mot budgeterat finansnetto<br />

på 35 mkr. Nedskrivning av värdet på<br />

kommunens aktiekapital i Byggebo AB samt<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s utvecklings AB har gjorts med 11,2<br />

mkr respektive 3,0 mkr, då differens uppstått mellan<br />

bokförda värdet på kommunens aktiekapital i<br />

bolagen och bolagens egna kapital. Skatteintäkter<br />

och statsbidrag blev ca 10 mkr lägre än budgeterat.<br />

Vidare har socialnämndens nettokostnad varit<br />

högre än budgeterat.<br />

Verksamheternas budgetdisciplin har inte varit<br />

tillfylles historiskt. Dock har nämnderna/ verksamheterna<br />

under de senaste fyra åren i stort hållit<br />

sig inom givna ramar med undantag för socialnämnden<br />

som för <strong>2008</strong> redovisar en negativ budgetavvikelse<br />

om 15,5 mkr. I tabellen nedan visas<br />

resultatutvecklingen för kommunen och koncernen.<br />

Bolagens inverkan på resultatet under åren<br />

2002 till <strong>2008</strong> har varit negativt förutom under<br />

2004. Vidare redovisning kring bolagens ekonomiska<br />

ställning finns under den sammanställda<br />

redovisningen.<br />

Årets resultat<br />

(mkr)<br />

Kommunen<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Före extraor. poster 20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7<br />

Efter extraor. poster<br />

% av skatteintäkter<br />

20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7<br />

och statsbidrag 2,2 4,6 7,6 -2,1 -32,0<br />

% av eget kapital 0,9 1,9 3,2 -0,9 -17,5<br />

Koncernen<br />

Efter extraor. poster 22,4 40,5 62,5 -44,0 -354,7<br />

I nedanstående tabell kan man utläsa att kommunens<br />

nettokostnader har ökat mer än vad kommunens<br />

intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag<br />

har gjort mellan 2007 och <strong>2008</strong>. En viktig<br />

förutsättning för en långsiktig god ekonomi är att<br />

inte verksamheternas nettokostnader ökar mer än<br />

skatteintäkterna och statsbidragen förutsatt en<br />

oförändrad utdebitering.<br />

Kommunens utveckling av verksamheternas nettokostnader<br />

har i genomsnitt för den sista åttaårsperioden<br />

varit 5,0 % per år, medan skatteintäkterna<br />

och statsbidragen i genomsnitt under<br />

samma tidsperiod har ökat med 5,1 % per år. Den<br />

genomsnittliga inflationsökningen har under samma<br />

period varit 1,66 % per år.

Intäkter och kostnader<br />

(procent)<br />

Verksamhetens<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

bruttointäkter<br />

Verksamhetens<br />

7,2 2,8 7,5 7,7 12,8<br />

bruttokostnader 4,0 2,5 4,8 7,7 8,4<br />

Avskrivningar<br />

Skatteintäkter och<br />

6,6 -14,0 13,9 6,6 5,6<br />

statsbidrag 5,0 6,9 4,8 4,1 5,9<br />

Vks Nettokostnader 3,1 2,5 4,0 7,7 7,1<br />

KPI (inflation) 0,4 0,4 1,4 2,2 3,4<br />

Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter<br />

och statsbidrag skiljer sig markant mot<br />

rikssnittet. Rikssnittet var 98,1 % (bokslut 2007),<br />

vilket skall jämföras med <strong>Oskarshamn</strong>s kommuns<br />

109,9 % år <strong>2008</strong>. Kommunfullmäktige beslutade<br />

2001 att kommunen skall nå en nivå kring 105 %<br />

senast under verksamhetsåret 2005. Detta mål<br />

uppnåddes både 2005 och 2006 men inte 2007 och<br />

<strong>2008</strong>. I november 2004, i samband med kommunfullmäktiges<br />

budgetbeslut 2005 – 2007, fastställdes<br />

nya finansiella mål. Anledningen till detta var<br />

regeringens proposition 2003/04:105 ”God ekonomisk<br />

hushållning i kommuner och landsting”.<br />

De nya finansiella målen infördes från och med<br />

2007 och innefattar ett tak på 105 % gällande nettokostnadernas<br />

andel av skatteintäkter och statsbidrag<br />

samt att kommunen per mandatperiod skall<br />

behålla det reala värdet på kommunens egna kapital.<br />

Enligt innevarande års budget och VP 2010-<br />

2011 kommer inte något av dessa två mål att uppnås<br />

under mandatperioden.<br />

114<br />

112<br />

110<br />

108<br />

106<br />

104<br />

102<br />

100<br />

98<br />

Verksamhetens nettokostnader och<br />

avskrivningar/Skatteintäkter och generella<br />

statsbidrag<br />

7,1 10,5 7,6<br />

102,9<br />

6,0<br />

98,6<br />

6,4<br />

101,1<br />

102,3<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar och nedskrivningar<br />

Kommunens investeringar har överskridit avskrivningsnivåerna<br />

under många år. Man kan också se<br />

att Oskarhamns kommun tar en klart större andel av<br />

sina resurser i anspråk på sina anläggningar/ fastigheter<br />

än jämförbara kommuner. För att kunna åtgärda<br />

detta hade kommunfullmäktige beslutat om<br />

låga investeringsvolymer gällande skattefinansierade<br />

investeringar under åren 2003-2004. Vi ser<br />

dock att investeringsnivåerna under åren 2005-2007<br />

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

är extremt höga. Anledningen till detta är framförallt<br />

ett antal stora investeringsprojekt, såsom ny<br />

sportanläggning samt ombyggnation av en grundskola.<br />

Kommunfullmäktige har fr.o.m. 2007 fastslagit<br />

ett finansiellt tak för skattefinansierade investeringar<br />

(4 % av skatteintäkter och statsbidrag). 75<br />

mkr av investeringarna 2003 och 2007 avser kapitaltillskott<br />

till det kommunala bostadsbolaget.<br />

200,0<br />

150,0<br />

100,0<br />

50,0<br />

0,0<br />

Nettoinvesteringar och avskrivningar<br />

(skattefinansierade)<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Investeringar Avskrivningar<br />

Kapacitet<br />

Kommunens långsiktiga betalningsberedskap är<br />

god. Soliditeten avseende <strong>2008</strong> var 86 % (66,3 %<br />

inklusive pensionsförpliktelser) och avviker i positiv<br />

bemärkelse markant jämfört med riksgenomsnittet.<br />

Skillnaden är 34 %-enheters bättre soliditet<br />

än riksgenomsnittet. Kommunens starka soliditet<br />

har sin grund i de stora finansiella tillgångarna i<br />

balansräkningen. På koncernnivå är skillnaden mot<br />

riksgenomsnittet mindre men koncernen har ändå<br />

ca 22 %-enheter bättre soliditet än riksgenomsnittet.<br />

100%<br />

90%<br />

80%<br />

70%<br />

60%<br />

50%<br />

40%<br />

30%<br />

20%<br />

10%<br />

0%<br />

Soliditet (eget kapital/totalt kapital)<br />

89% 88% 89% 88% 86%<br />

61% 61%<br />

64% 64%<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Soliditet (exkl. internbank) i % Soliditet (koncernen)<br />

Soliditet, rikssnitt Soliditet, (koncern) rikssnitt<br />

Koncernens skuldsättningsgrad, d.v.s. skuldernas<br />

andel av det totala kapitalet, har sedan 1998 utvecklats<br />

i positiv riktning jämfört med rikssnittet. Anledningen<br />

till detta är de stora realisationsvinster<br />

som gjordes vid försäljning av Sydkraftsaktier under<br />

1999 och 2001 samt att kommunen under de<br />

senaste åren har egenfinansierat utlåning till<br />

59%<br />

11

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

bolagen. Kommunens skuldsättningsgrad var för<br />

<strong>2008</strong> 13,6 % jämfört med rikets 47,3 % (bokslut<br />

2007). Koncernens skuldsättningsgrad var för <strong>2008</strong><br />

41,1 % jämfört med rikets 63,6 % (bokslut 2007).<br />

Skuldsättningsgrad (koncernen)<br />

(procent) 2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Skuldsättningsgrad 39,1 39,2 36,1 37,3 41,1<br />

varav: Kommunen 11,0 11,8 10,6 11,7 13,6<br />

Bolagen 28,1 27,4 25,5 25,5 27,5<br />

Rikssnitt 65,3 64,8 63,7 63,6<br />

Den 1 januari <strong>2008</strong> överfördes hemsjukvården från<br />

Landstinget i Kalmar län till kommunerna i länet.<br />

Den ekonomiska regleringen mellan landstinget och<br />

kommunerna skedde via en sk skatteväxling, vilket<br />

ledde till en sänkning av skattesatsen med 26 öre<br />

för landstinget och en höjning med 26 öre för respektive<br />

kommun. För <strong>Oskarshamn</strong>s kommuns del<br />

innebar detta att utdebiteringen höjdes från 21,66 kr<br />

till 21,92 kr. År 2004 gjordes den senaste höjningen<br />

då utdebiteringen ökade med 75 öre till 21,66 kr.<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommuns utdebitering, exklusive<br />

skatteväxlingen på 26 öre, ligger 95 öre över rikssnittet,<br />

vilket genererar ca 41 mkr i mer skatteintäkter<br />

jämfört med om <strong>Oskarshamn</strong> hade haft samma<br />

utdebitering som rikssnittet, d.v.s. en 25-öring motsvarar<br />

ungefär 12,0 mkr. Rikssnittet för <strong>2008</strong> är<br />

20,71 kr och länssnittet är 21,89 kr. Den totala<br />

kommunalskatten för <strong>2008</strong> är 32,13 kr jämfört med<br />

rikssnittet 31,44 kr och länssnittet 32,10 kr. Detta<br />

medför en högre utdebitering om 69 öre jämfört<br />

med riket.<br />

Kommunens utdebitering<br />

(procent)<br />

Primärkommunal<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

skatt<br />

Primärkommunal<br />

21,66 21,66 21,66 21,66 21,92<br />

skatt, rikssnitt 20,80 20,84 20,83 20,78 20,71<br />

Total<br />

kommunalskatt<br />

exkl. kyrkoskatt<br />

12<br />

32,13 32,13 32,13 32,13 32,13<br />

Risk<br />

Kommunens likviditet är god och har så varit under<br />

en lång tid. Betalningsberedskapen på kort sikt är<br />

extremt god. Likaså ligger både balanslikviditeten<br />

och kommunens rörelsekapital på bra nivåer vid en<br />

jämförelse med andra kommuner.<br />

Likviditet<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Kassalikviditet i % 64 56 73 52 86<br />

Balanslikviditet i % 449 396 424 366 229<br />

Rörelsekapital i mkr 837 815 812 776 419<br />

Kommunens betalningsberedskap på lite längre sikt<br />

är också god. Anledningen är kommunens stora<br />

finansiella omsättningstillgångar. Stora delar av<br />

denna volym går under förhållandevis kort sikt att<br />

omsätta till likvida medel.<br />

Finansiella nettotillgångar<br />

(mkr)<br />

Kommunen<br />

Omsättn. tillgångar +<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

finans.anl.tillgångar<br />

Kortfristiga- och<br />

2 670 2 699 2 526 2 525 2 396<br />

långfristiga skulder 199 225 203 224 221<br />

Netto 2 471 2 474 2 323 2 301 2 175<br />

Koncernen<br />

Omsättn. tillgångar +<br />

finans.anl.tillgångar<br />

Kortfristiga- och<br />

1 107 1 115 1 074 1 067 705<br />

långfristiga skulder 1 471 1 494 1 331 1 365 1 398<br />

Netto -363 -379 -257 -298 -693<br />

Koncernens betalningsberedskap på lång sikt är<br />

förhållandevis god. Den har framförallt synliggjorts<br />

under 1999 och 2001 i och med avyttringen av Sydkraftsaktier.<br />

Under de senaste åren har de finansiella<br />

omsättningstillgångarna använts till att amortera<br />

koncernens långfristiga skulder. Denna utveckling<br />

kommer att fortgå efter att kommunfullmäktige<br />

har fattat beslut om ytterligare amorteringar av<br />

koncernlån motsvarande 200 mkr.<br />

Koncernens finansiella risker är förhållandevis<br />

stora i och med att kommunen har tillgångar placerade<br />

på de finansiella marknaderna och att kommunens<br />

bostadsbolag har stora finansiella skulder.<br />

Kommunens avkastning på finansiella tillgångar är<br />

beroende av framförallt ränteutvecklingen men<br />

även av utvecklingen på aktiemarknaden. En avkastningsökning<br />

på 1 % -enhet innebär ökade intäkter<br />

på 9 mkr för kommunen, medan en räntehöjning<br />

på 1 % -enhet överlag på Byggebos lånestock innebär<br />

15,8 mkr i ökade kostnader för bolaget. För<br />

koncernen innebär en ränteökning med 1 %-enhet<br />

ökade finansiella kostnader med ca 6 mkr.<br />

Finansiella risker och åtaganden<br />

(mkr)<br />

Ränteföränd. + 1%enhet<br />

(mkr)<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Kommun 10,9 10,6 10,3 11,1 9,3<br />

Koncern -5,7 -7,7 -6,7 -5,9 -5,7<br />

Borgensåtagande<br />

Kommunen, extern<br />

262 241 240 239 14<br />

upplåning 921 942 792 809 1 059<br />

Summa 1 183 1 183 1 032 1 048 1 073<br />

Kommunen har inga egna långfristiga skulder.<br />

Koncernen däremot har långfristiga skulder. Dessa<br />

har dock minskat under framförallt 2002 och 2003<br />

på grund av stora amorteringar. Vidare amorteringar<br />

kommer inte att ske under det kommande

året. Kommunen fungerar även som internbank,<br />

vilket innebär att borgensåtagandet succesivt kommer<br />

att övergå till internbankslån. Räntekostnaderna<br />

för de externa internbankslånen har per<br />

081231 uppgått till 44,0 mkr. Samma belopp har<br />

erhållits från låntagarna jämte ett påslag med 2-3<br />

räntepunkter.<br />

Pensioner<br />

Från och med 1998 skall större delen av kommunens<br />

pensionsskuld redovisas enligt den så kallade<br />

blandmodellen under ansvarsförbindelser utanför<br />

balansräkningen. Kommunens pensionsåtagande<br />

uppgick till 779,8 mkr varav 59,0 mkr redovisas i<br />

balansräkningen och resterande 720,8 mkr som<br />

ansvarsförbindelser. Kommunens totala pensionsåtagande<br />

var vid årsskiftet 780 mkr, en ökning med<br />

21 mkr under <strong>2008</strong>.<br />

Pensionsåtagande<br />

(mkr)<br />

Avsättning för<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

pensioner 32 37 37 49 59<br />

Ansvarsförbindelse 510 511 601 709 721<br />

Totala förpliktels. 542 548 638 759 780<br />

Fondering - Finansiella placeringar<br />

Bokfört värde 360,4 404 590 667 670<br />

Marknadsvärde 396,2 450 661 749 449<br />

Anskaffningsvärde 360,4 404 590 667 670<br />

Realiserat resultat 0 15 0 0 22,4<br />

Orealiserat resultat 36 36 71 82 -303<br />

Avkastning<br />

Totala förpliktels. -<br />

36 51 71 82 -281<br />

finans. placering 145,8 98 -23 10 331<br />

Kommunen har sedan november 2002 i och med<br />

kommunfullmäktiges antagande av ny finanspolicy<br />

beslutat om full fondering av pensionsåtagandet.<br />

Den faktiska finansiella portföljen har omstrukturerats<br />

så att full fondering uppnåtts redan 2006.<br />

Enligt den reviderade finanspolicyn från januari<br />

2006 skall pensionsåtagandet marknadsvärderas<br />

kontinuerligt. Fonderingsnivån var per december<br />

<strong>2008</strong> 57,6 %.<br />

Pensionsportföljens totala avkastning under <strong>2008</strong><br />

<strong>2008</strong> har varit ett av de mest turbulenta åren någonsin<br />

på de finansiella marknaderna. Den svenska<br />

aktiemarknaden har fallit med drygt 38 % under<br />

året medan den globala aktiemarknaden har fallit<br />

med knappt 30 % i svenska kronor. Utöver det har<br />

samtliga räntor fallit kraftigt under slutet av året<br />

tack vare stora räntesänkningar från världens centralbanker.<br />

Detta har i sin tur gett stora fluktuationer<br />

i värdet på obligationer och valutor med<br />

exempelvis toppnoteringar för euron. Pensionsportföljens<br />

marknadsvärde gick under året ned med<br />

nära 30 %.<br />

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

Den negativa avkastningen beror främst på två<br />

faktorer. Den första och främsta är att kommunen<br />

för flera år sedan investerade i vad som då bedömdes<br />

vara väldigt säkra realränteobligationer, med<br />

högsta kreditvärdighet (AAA) enligt internationella<br />

kreditvärderingsinstitut. Instrumenten gav extra<br />

avkastning under förutsättning att inte ett antal<br />

företag i Europa och USA går i konkurs de kommande<br />

åren – om de går i konkurs förlorar istället<br />

kommunen alla insatta pengar. Tillsammans utgjorde<br />

dessa realränteobligationer 45 % av portföljen<br />

vid årets början. Under <strong>2008</strong> har marknadsvärdet på<br />

två av dessa obligationer fallit kraftigt, då den internationella<br />

konjunkturen innebär att risken för<br />

konkurser i de här instrumenten bedöms ha ökat<br />

mycket kraftigt jämfört med ingången av året. Avkastningen<br />

på dessa instrument har under året varit<br />

-63 %.<br />

Den andra anledningen är att kommunen ägt obligationer<br />

som istället för ränta betalar ut en avkastning<br />

kopplad till aktiemarknaden, så kallade aktieindexobligationer.<br />

Då aktiemarknaderna fallit kraftigt<br />

under året har även dessa instrument fallit i värde,<br />

eftersom det är lägre sannolikhet att de kommer att<br />

ge avkastning vid förfall. Dessutom har den oro för<br />

kredit som rådit under <strong>2008</strong> gjort att priset på obligationerna<br />

fallit av oro för att obligationsutställaren<br />

ska gå i konkurs. Dessa instrument utgjorde 73 %<br />

av portföljen vid årets början och avkastningen<br />

under året var -24 %.<br />

I den tredje delen av pensionsportföljen, alternativa<br />

investeringar, har kommunen under året avyttrat ett<br />

antal olika placeringar för att förenkla portföljen<br />

och få ned risknivån. Flera av investeringarna har<br />

kunnat säljas med vinst men kommunen har också<br />

haft en investering mot amerikanska kommunobligationer<br />

som gav -67 % i avkastning.<br />

Den rapporterade avkastningen för året är också<br />

dålig eftersom kommunen under året bytt till en<br />

mer konservativ värderingsmetod för beräkning av<br />

marknadsvärdet av placeringarna.<br />

Pensionsportföljen ska främst jämföras med de<br />

pensionsutbetalningar den ska möta. Därför används<br />

primärt konsolideringsmåttet (tillgångarna i<br />

relation till avsedd del av skulden), vilket bör ligga<br />

över 90 %. Den aktuella konsolideringen var vid<br />

årsskiftet 57,6 %, vilket ska jämföras med kommunens<br />

säkerhetsgolv på 90 % i konsolidering. Anledningen<br />

till detta är den låga avkastningen under<br />

året.<br />

13

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

Känslighetsanalys<br />

I nedanstående tabell redovisas hur den kommunala<br />

ekonomin påverkas av olika faktorer under ett år.<br />

Känslighetsanalys (mkr)<br />

2010<br />

Skatteintäkter och statsbidrag<br />

Befolkningsökning/minskning<br />

+/- 100 pers 4,1<br />

+/- 200 pers 8,3<br />

Utdebitering<br />

+/- 10 öre 4,8<br />

+/- 20 öre 12,1<br />

+/- 50 öre 24,1<br />

Avskrivningar<br />

Investeringsvolumer/Avskrivningsvolymer<br />

+/- 20 mkr 1,9<br />

+/- 30 mkr 2,8<br />

Verksamhetens nettokostnader<br />

Intäkter +/- 0,5% 1,8<br />

Övriga kostnader +/- 0,5% 2,0<br />

Lokalkostnader +/- 0,5% 0,2<br />

Personalkostnader +/- 0,5% 5,1<br />

Personalkostnader +/- 1,0% 10,1<br />

Kontroll<br />

Den målbeskrivning kommunfullmäktige antog i<br />

november 2001 innebär att kommunens nettokostnader<br />

i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag<br />

skall ner till 105,2 % vid bokslutet 2006. I<br />

nov 2004 fastslog kommunfullmäktige reviderade<br />

och nya finansiella mål. De nya finansiella målen<br />

gäller per mandatperiod, vilket innebär att om de<br />

finansiella målen ej uppnås ett enskilt år skall detta<br />

justeras under mandatperioden.<br />

Målsättning<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Målsättning 105,2 %<br />

resp 105,0 % 110,0 104,7 104,2 111,6 109,9<br />

Avvikelse i mkr -44,8 6,2 9,8 70,9 56,5<br />

I kommunens uppföljningar gällande verksamheternas<br />

nettokostnader har prognossäkerheten varit<br />

tillfredställande. Prognoserna av årets resultat har<br />

dock avvikit väsentligt mot det verkliga utfallet<br />

under den senaste 5-årsperioden. Anledningen är<br />

svårigheterna att prognostisera finansnettot med<br />

tanke på svängningarna på aktiemarknaden samt<br />

extraordinära intäkter. Kommunen har valt att budgetera<br />

en långsiktigt real avkastningsnivå på ca 3,0<br />

% på det finansiella kapitalet.<br />

14<br />

Budgetuppföljning, prognossäkerhet<br />

Budgetavvikelse, årets<br />

resultat exklusive<br />

extraordinära poster<br />

(mkr) 2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Budget 8,9 48,0 17,8 19,8 22,2<br />

Bokslut 20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7<br />

Prognos augusti 6,6 29,5 51,8 3,3 -47,1<br />

Prognos april -5,8 29,0 32,0 -0,2 -32,5<br />

Budgetuppföljning, prognossäkerhet<br />

Budgetavvikelse, verksamheternas nettokostnader<br />

(mkr) 2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Bokslut<br />

Prognosav-<br />

-11,7 2,1 17,0 -54,4 -20,2<br />

vikelse augusti<br />

Prognosav-<br />

-7,9 -4,4 -1,1 -20,3 -26,1<br />

vikelse april -22,7 -7,4 -10,5 -24,6 -41,6<br />

Förvaltningarnas budgetföljsamhet har inte varit till<br />

belåtenhet under första delen av 2000-talet, med<br />

visst undantag för 2003. Under 2005 och 2006<br />

förbättrades dock budgetdisciplinen markant. Ingen<br />

nämnd/styrelse redovisade någon större budgetavvikelse.<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommuns budgetföljsamhet<br />

under åren 2007-<strong>2008</strong> kan inte anses som<br />

helt tillfredställande trots att de flesta av nämnderna<br />

klarar sina uppdrag inom tilldelad budgetram. Det<br />

är framförallt socialnämnden som redovisar stora<br />

negativa budgetavvikelser (-15,5 mkr). Nämndernas<br />

prognoser har under året pekat på en avvikelse om<br />

-41,6 mkr (april) respektive -26,1 mkr (augusti).<br />

Bokslut <strong>2008</strong> visar en negativ budgetavvikelse om<br />

360,7 mkr, vilken till stor del härrör från den finansiella<br />

oron på världsmarknaden, dels genom en<br />

nedskrivning av de finansiella tillgångarna med<br />

303,2 mkr dels då avvikelsen gentemot budgeterat<br />

finansnetto blev 35 mkr. Vidare blev skatteintäkter<br />

och statsbidrag ca 10 mkr lägre än budget samt<br />

socialnämndens nettokostnad ca 15,5 mkr högre än<br />

budgeterat.<br />

En god prognossäkerhet är viktig för att kunna ha<br />

en bra kontroll över kommunens intäkter och kostnader<br />

under året. Budgeten är det lagstadgade styrinstrument<br />

som skall användas för att fördela kommunens<br />

resurser. Uppstår stora eller återkommande<br />

budgetavvikelser kan detta innebära att<br />

kommunen bedriver verksamheter som inte är demokratiskt<br />

beslutade. Under 2009 fortsätter den<br />

löpande kontrollen av budgetdisciplinen att ske via<br />

månadsuppföljningar.<br />

Kommunen har av statsmakten blivit ålagd ett s.k.<br />

balanskrav. Balanskravet, som infördes i och med<br />

verksamhetsåret 2000, innebär att en kommun måste<br />

ha balans mellan intäkter och kostnader. Efter<br />

detta har riksdagen beslutat om en revidering

av det s.k. balanskravet som skall gälla fr.o.m.<br />

verksamhetsåret 2005. Vidare resonemang kring<br />

detta går att finna under omvärldsanalysen. <strong>Oskarshamn</strong>s<br />

kommun klarade inte balanskravet för verksamhetsåret<br />

2000, 2001 och 2002. Det negativa<br />

resultatet 2003 på 17 mkr återställdes i och med det<br />

positiva resultatet om 20,2 mkr 2004. Kommunen<br />

redovisade ett positivt resultat för 2005- 2006, vilket<br />

användes för att påbörja återställningen av de<br />

negativa resultaten i början på 2000-talet. Vid årsskiftet<br />

<strong>2008</strong>-12-31 återstår det 321,6 mkr att återställa.<br />

Sammanfattning<br />

Den sammanfattande bild som ovanstående finansiella<br />

analys ger är att kommunen ännu inte lyckats<br />

skapa en långsiktig och stabil ekonomisk grund att<br />

stå på inför framtiden. Åtgärdsprogrammet som har<br />

genomförts i början av 2000-talet räcker inte till.<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun är fortfarande i hög grad<br />

beroende av finansnettot och dess utveckling under<br />

året. Kommunen redovisar ett negativt resultat för<br />

andra året i rad och nettokostnaderna i förhållande<br />

till skatteintäkter och statsbidrag ligger långt över<br />

det finansiella målet. <strong>Oskarshamn</strong>s kommun utmärker<br />

sig fortfarande med hög resursförbrukning till<br />

byggnader och anläggningar i jämförelse med liknande<br />

kommuner. Frågan politiken måste ställa sig<br />

är om denna resursfördelning ger ett optimalt mervärde<br />

till kommuninvånarna. För att uppnå en<br />

märkbar förändring gällande detta måste kommunfullmäktige<br />

se över de skattefinansierade investeringsvolymerna.<br />

Sammanställd redovisning<br />

Sammanställd redovisning för <strong>Oskarshamn</strong>s kommun<br />

omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka<br />

kommunen bestämmer eller har ett väsentligt inflytande.<br />

I den sammanställda redovisningen ingår:<br />

• <strong>Oskarshamn</strong>s kommun<br />

• Byggebo i <strong>Oskarshamn</strong> AB 100 %<br />

• <strong>Oskarshamn</strong> Energi AB 50 %<br />

• <strong>Oskarshamn</strong>s Hamn AB 96 %<br />

• <strong>Oskarshamn</strong>s Utveckling AB 100 %<br />

• Stiftelsen Forum 100 %<br />

• Stiftelsen <strong>Oskarshamn</strong>s Sjöfartshotell 50%<br />

• <strong>Oskarshamn</strong>s Hamngods och Terminal AB<br />

100 %<br />

För presentation av de kommunägda bolagen<br />

och stiftelserna se sidor 59-68.<br />

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

Sammanställd redovisning - periodens resultat<br />

(mkr) 2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Före extraord.poster 22,4 40,5 62,5 -44,0 -354,7<br />

Efter extraord.poster 22,4 40,5 62,5 -44,0 -354,7<br />

Koncernen <strong>Oskarshamn</strong>s kommun redovisar ett<br />

negativt resultat om -354,7 mkr för år <strong>2008</strong>. Detta<br />

är en försämring med -310,7 mkr jämfört med förra<br />

året. Byggebo i <strong>Oskarshamn</strong> AB och <strong>Oskarshamn</strong>s<br />

Utveckling AB redovisar återigen negativa resultat<br />

om –11,2 mkr respektive –2,3 mkr. Resultatet för<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun blev -360,7 mkr.<br />

Koncernens investeringar uppgår till 170,4 mkr<br />

jämfört med 156,5 mkr året innan. Kommunens<br />

investeringsnivå var under år <strong>2008</strong> 103,8 mkr. De<br />

största investeringsnivåerna av de övriga bolagen<br />

som ingår i koncernen uppvisar <strong>Oskarshamn</strong> Energi<br />

AB om 20,9 mkr, Byggebo AB om 10,7 mkr samt<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s hamn om 32,0 mkr.<br />

Koncernens soliditet är 4,9 procentenheter lägre<br />

jämfört med föregående år och uppgår till 58,9 %.<br />

Byggebo AB och Stiftelsen Forum avviker från<br />

övriga bolagen i koncernen med sin låga soliditet på<br />

6,2 % respektive 4,2 %.<br />

Sammanställd redovisning i siffror<br />

(mkr) 2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Bruttoomsättning 1 510 1 546 1 638 1 722 1 843<br />

Balansomslutning 4 015 4 086 3 988 4 032 3 720<br />

Investeringsvolym 85 158 176 157 170<br />

Soliditet 61 61 64 63 59<br />

15

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

16<br />

Driftredovisning - kommun<br />

(Belopp i mkr) Bokslut Budget Bokslut Avvik.<br />

Nämnd 2007 <strong>2008</strong> <strong>2008</strong> <strong>2008</strong><br />

Avgiftsfinansierad verksamhet<br />

Kommunledningskontor -0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

Räddningstjänst 1,0 0,7 2,5 1,8 0,0 1,8<br />

Teknisk nämnd 1,1 2,2 0,9 -1,2 0,0 -1,2<br />

Summa 2,0 2,9 3,4 0,5 0,0 0,5<br />

Skattefinansierad verksamhet<br />

Kommunledningskontor -65,5 -76,5 -71,5 5,0 1,6 3,4<br />

Räddningstjänst -23,9 -25,0 -26,6 -1,6 0,0 -1,6<br />

Teknisk nämnd -30,5 -37,6 -36,2 1,4 -0,1 1,6<br />

Samhällsbyggnadsnämnd -16,3 -17,1 -17,1 0,0 0,0 0,0<br />

Barn- och utbildningsnämnd -513,0 -529,8 -532,4 -2,6 -2,4 -0,2<br />

Kulturnämnd -22,4 -24,9 -25,5 -0,6 0,0 -0,6<br />

Socialnämnd -493,8 -508,2 -523,7 -15,5 0,3 -15,8<br />

Valnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

Revision -0,8 -0,9 -0,9 0,0 0,0 0,0<br />

varav internränta -42,4 -49,1 -43,2 5,9 0,0 5,9<br />

varav avskrivningar -68,8 -75,7 -71,8 3,9 0,0 3,9<br />

varav nedskrivningar -42,6 0,0 -14,2 -14,2 0,0 -14,2<br />

Övrig finansiell verksamhet 19,5 13,3 6,4 -6,9 0,0 -6,9<br />

Summa -1 189,3 -1 206,7 -1 241,7 -35,0 -0,6 -34,4<br />

Verksamhetens nettokostnader -1 187,3 -1 203,9 -1 238,3 -34,4 -0,6 -33,8<br />

Skatteintäkter och statsbidrag 1 064,0 1 137,1 1126,8 -10,3 0,0 -10,3<br />

Resultat efter skatteintäkter -123,3 -66,8 -111,5 -44,7 -0,6 -44,1<br />

Finansnetto 101,3 89,0 -249,2 -338,2 0,0 -338,2<br />

Resultat efter finansnetto -22,0 22,2 -360,7 -382,9 -0,6 -382,3<br />

Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

Årets resultat -22,0 22,2 -360,7 -382,9 -0,6 -382,3<br />

Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag 111,6 105,9 109,9<br />

varav Resultatenheter<br />

(Belopp i mkr) Bokslut Budget Bokslut Avvik.<br />

Nämnd 2007 <strong>2008</strong> <strong>2008</strong> <strong>2008</strong><br />

Förslag till<br />

överföring<br />

till 2009<br />

Förslag till<br />

överföring<br />

till 2009<br />

Avvik. efter<br />

över-föring<br />

till 2009<br />

Avvik. efter<br />

överföring<br />

till 2009<br />

Kommunledningskontor - NOVA -4,2 -4,7 -3,9 0,8 0,8 0,0<br />

Teknisk nämnd - Vatten och avlopp 2,0 0,7 4,2 3,5 0,0 3,5<br />

Teknisk nämnd - Renhållning -0,9 1,5 -3,3 -4,7 0,0 -4,7<br />

Teknisk nämnd - Städ- och måltidsverksamhet -1,2 -2,8 -2,9 -0,1 -0,1 0,0<br />

Barn och utbildningsnämnd -513,0 -529,8 -532,4 -2,6 -2,4 -0,2<br />

Socialnämnd - Projekt Intraprenad -2,1 -5,6 -5,3 0,3 0,3 0,0<br />

Summa -519,5 -540,8 -543,6 -2,8 -1,4 -1,4

Investeringsredovisning - kommun<br />

(Belopp i mkr)<br />

Budget<br />

<strong>2008</strong><br />

Bokslut<br />

<strong>2008</strong><br />

Avvikelse<br />

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

Förslag till<br />

överföring<br />

till 2009<br />

Avvikelse efter<br />

förslag till<br />

överföring till<br />

2009<br />

Avgiftsfinansierade investeringar<br />

Teknisk nämnd<br />

Varav:<br />

63,1 46,1 17,0 14,9 2,1<br />

- Va-ledn Stångehamn 16,5 28,9 -12,4 -12,4 0,0<br />

- Driftövervakning utbyggnad 3,0 1,4 1,6 1,6 0,0<br />

- Storskogen förnyelse 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0<br />

- Pumpstationer renovering 3,4 2,5 1,0 1,0 0,0<br />

- Fordon och inventarier 3,5 1,9 1,6 0,0 1,6<br />

- DUF 1,8 0,7 1,1 1,0 0,1<br />

- Va-verk upprustn o förnyelse 2,2 1,0 1,2 1,3 -0,1<br />

- Energioptimering va-anläggn 2,4 0,9 1,5 1,5 0,0<br />

- Avlopp Verkstadsgatan 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0<br />

- Projekt där kostnad ej bokförts (6 st) 7,3 0,0 7,3 7,3 0,0<br />

- Övriga projekt (47 st.) 21,0 7,0 13,9 13,6 0,3<br />

Kommunledningskontor 23,0 2,9 20,1 16,0 4,1<br />

Varav: - Hamnverksamhet 7,0 2,9 4,1 0,0 4,1<br />

Räddningstjänst 0,7 0,3 0,4 0,4 0,0<br />

Summa<br />

Skattefinansierade investeringar<br />

86,8 49,4 37,4 31,3 6,1<br />

Teknisk nämnd<br />

Varav:<br />

86,3 38,4 47,9 23,3 24,6<br />

- Idrottshall Oscarsgymnasiet 12,3 8,2 4,1 4,1 0,0<br />

- Konvertering pellets 3,7 3,6 0,1 0,1 0,0<br />

- <strong>Oskarshamn</strong>s arena extrakostn -2,3 4,1 -6,3 -6,3 0,0<br />

- Oscarsgymnasiets renovering 2,0 2,0 0,0 0,0 0,0<br />

- Rödsleskolan ombyggnad 1,9 1,8 0,1 0,0 0,1<br />

- Miljöförbättringar inomhus 1,7 0,9 0,8 0,8 0,0<br />

- Gc-väg Amerikavägen 1,1 1,1 0,1 0,1 0,0<br />

- Handikappanpassning lokaler 1,7 1,1 0,6 0,6 0,0<br />

- Läktartak 0,9 1,9 -1,0 0,0 -1,0<br />

- Åsa-hus A o hus B 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0<br />

- Projekt där kostnad ej bokförts (11 st) 34,6 0,0 34,6 7,5 27,1<br />

- Övriga projekt (46 st.) 27,6 12,6 15,0 16,4 -1,4<br />

Kommunledningskontor<br />

Varav:<br />

14,1 4,9 9,2 8,8 0,4<br />

- Ny färjeterminal 10,0 1,7 8,3 8,3 0,0<br />

- Gemensamma nätverksprogram 1,3 1,6 -0,3 0,0 -0,3<br />

- Övriga projekt (9 st.) 2,8 1,5 1,3 0,5 0,8<br />

Finansieringen 0,0 10,0 -10,0 0,0 -10,0<br />

- Försäljning andelar Komminvest 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

- Inköp aktier kommunala bolag 0,0 10,0 -10,0 0,0 -10,0<br />

Räddningstjänst 2,0 1,6 0,5 0,5 -0,1<br />

Samhällsbyggnadsnämnd 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0<br />

Socialnämnd 0,7 0,6 0,1 0,1 0,0<br />

Barn- och utbildningsnämnd<br />

Varav:<br />

8,5 7,7 0,7 0,8 -0,1<br />

- Fordonsprogrammet 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0<br />

- Tipp- o kranbil 2,8 2,8 0,0 0,0 0,0<br />

- Övriga projekt (39 st) 4,7 3,9 0,7 0,8 -0,1<br />

Kulturnämnd 0,8 0,8 0,0 0,0 0,0<br />

Summa 112,8 64,4 48,3 33,5 14,8<br />

Totalt 199,6 113,8 85,8 64,8 21,0<br />

17

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

Avgiftsfinansierade investeringar<br />

Avgiftsfinansierade investeringar uppgår till 49,4<br />

mkr mot budgeterade 86,8 mkr, vilket innebär ett<br />

budgetöverskott om 37,4 mkr. Flertalet av årets<br />

investeringar tillhörande tekniska kontoret fortsätter<br />

även under år 2009, vilket innebär att investeringsmedel<br />

motsvarande 31,3 mkr äskas i 2009 års<br />

investeringsbudget.<br />

Teknisk nämnd<br />

De avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till<br />

46,1 mkr mot budgeterade 63,1 mkr. Investeringarna<br />

omfattar ca 60 olika projekt och 14,9 mkr<br />

äskas i investeringsbudgeten för 2009. De flesta av<br />

de avgiftsfinansierade investeringarna är fleråriga<br />

och fortsätter även under 2009.<br />

De största investeringsprojekten som pågick <strong>2008</strong><br />

var VA-ledning Stångehamn (28,9 mkr), Pumpstationer<br />

renovering (2,5 mkr) samt Fordon och<br />

inventarier (1,9 mkr).<br />

Kommunledningskontoret<br />

Hamninvesteringar på 2,9 mkr genomfördes under<br />

<strong>2008</strong>. Helårsbudgeten uppgick till 23,0 mkr.<br />

Räddningstjänst<br />

Årets investeringar uppgår till 0,3 mkr mot<br />

budgeterade 0,7 mkr. Investeringarna avser bl.a.<br />

inköp av reservkraftverk, personbil, larmutrustning<br />

och 0,4 mkr äskas i 2009 års investeringsbudget.<br />

Skattefinansierade investeringar<br />

Årets skattefinansierade investeringar uppgår till<br />

64,4 mkr mot budgeterade 112,8 mkr, vilket<br />

innebär en avvikelse om 48,3 mkr. Flertalet av årets<br />

investeringar är ännu ej avslutade, vilket innebär att<br />

investeringsmedel motsvarande 33,5 mkr äskas i<br />

2009 års investeringsbudget.<br />

Teknisk nämnd<br />

Investeringsbudgeten omfattar netto 86,3 mkr och<br />

avser ett sjuttiotal projekt. Nettoutfallet är 38,4 mkr.<br />

Vissa projekt är fleråriga och 23,3 mkr behöver<br />

balanseras över till 2009. Skälen till avvikelser är i<br />

första hand periodisering, det vill säga projekt<br />

framskrider fortare eller långsammare än planerat.<br />

De största investeringsprojekten som pågick under<br />

<strong>2008</strong> var Idrottshall Oscarsgymnasiet (8,2 mkr),<br />

extrakostnader <strong>Oskarshamn</strong>s arena (4,1 mkr),<br />

konvertering pellets (3,6 mkr), Oscarsgymnasiets<br />

18<br />

renovering (2,0 mkr) samt Rödsleskolan<br />

ombyggnad (1,8 mkr).<br />

Förutom traditionella projekt i anläggningar har<br />

tekniska kontoret medverkat i exploateringsprojekt<br />

samt försäljning och inköp av fastigheter.<br />

Kommunledningskontoret<br />

Årets investeringar uppgår till 4,9 mkr.<br />

Investeringarna är dels ny färjeterminal dels ITrelaterade<br />

och den största IT-investeringsposten<br />

avser gemensamt nätverksprogram.<br />

Räddningstjänst<br />

Årets investeringar uppgår till 1,6 mkr mot<br />

budgeterade 2,0 mkr, vilket innebär en positiv<br />

budgetavvikelse om 0,5 mkr. Återstående budgetmedel<br />

äskas i 2009 års investeringsbudget.<br />

Investeringarna avser nio olika projekt, varav det i<br />

tre projekt ännu inte bokförts någon kostnad. De<br />

största investeringsposterna är inköp av personbilar<br />

(0,6 mkr) samt beslut- och ledningsstöd (0,4 mkr).<br />

Samhällsbyggnadsnämnd<br />

Samhällsbyggnadsnämnden investerade under året i<br />

ny mätningsutrustning. Helårsbudgeten uppgick till<br />

0,4 mkr.<br />

Socialnämnd<br />

Socialnämndens investeringar uppgår till 0,6 mkr,<br />

vilket var i stort detsamma som helårsbudgeten.<br />

Investeringarna avser bla inköp av inventarier, där<br />

0,1 mkr äskas i 2009 års investeringsbudget.<br />

Barn – och utbildningsnämnd<br />

Nämndens investeringar uppgår till 7,7 mkr mot<br />

budgeterade 8,5 mkr, vilket ger en positiv budgetavvikelse<br />

om 0,7 mkr. Investeringarna avser ett<br />

trettiotal projekt och omfattar bla tipp- och kranbil<br />

(2,8 mkr), fordonsprogrammet (1,0 mkr), datorutrustning<br />

(0,8 mkr), begagnad åkstaplare (0,6<br />

mkr). Vissa investeringsprojekt fortsätter även<br />

under nästa år och 0,8 mkr äskas i 2009 års<br />

investeringsbudget.<br />

Kulturnämnd<br />

Kulturnämndens investeringar uppgår till 0,8 mkr,<br />

vilket var detsamma som helårsbudgeten.<br />

Investeringarna består av främst inventarier.

Personalekonomisk<br />

redovisning<br />

Sammanfattning<br />

• Antalet månadsanställda i kommunen var vid<br />

årsskiftet 2 587 årsarbetare, där andelen kvinnor<br />

liksom tidigare är 82 %.<br />

• Under <strong>2008</strong> ökade antalet månadsanställda<br />

med 134 årsarbetare.<br />

• Antalet timavlönade minskade med 21 årsarbetare<br />

jämfört med 2007.<br />

• Medelåldern sjönk med drygt 1 år, till 45 år<br />

och 10 månader.<br />

• Vissa större verksamhetsförändringar genomfördes<br />

t.ex. kommunalisering av hemsjukvården,<br />

ökad verksamhet i förskolan, hemtagande<br />

av medicinskt färdigbehandlade.<br />

• Kommunen betalade drygt 731 mkr i lön till de<br />

anställda, en ökning med 46,5 mkr från 2007.<br />

• Kostnaden för utbetald övertid och mertid uppgick<br />

till ca 19 mkr. Ökningen motsvarar ca 2<br />

mkr.<br />

• Uttagen komptid motsvarar 6,5 mkr exklusive<br />

eventuell vikariekostnad.<br />

• Skulden för okompenserad övertid/mertid uppgår<br />

till cirka 8 mkr inklusive PO.<br />

• Den faktiskt arbetade tiden var 77 procent av<br />

den totala arbetstiden, en minskning med en<br />

procentenhet.<br />

• Den totala sjukfrånvaron har minskat med 1,07<br />

procentenheter jämfört med 2007.<br />

• Sjukfrånvaron, över 60 dagar i procent av den<br />

totala sjukfrånvaron, har minskat med 8,5 procentenheter.<br />

Andelen anställda med upprepad<br />

korttidsfrånvaro har däremot ökat.<br />

• Den enda åldersgrupp som ökar sin sjukfrånvaro<br />

är gruppen upp till 29 år.<br />

• Trots satsningar på de långtidssjukskrivna fortsätter<br />

kostnaderna för sjuklön att öka.<br />

• Under de kommande 36 månaderna förväntas<br />

189 anställda att gå i pension.<br />

• Det systematiska arbetsmiljöarbetet som bedrivs<br />

på alla nivåer har intensifierats.<br />

• En tydliggjord lönepolitik, fler personalekonomiska<br />

nyckeltal och en bättre verksamhetsuppföljning,<br />

som är enkel och kommuniceras<br />

i organisationen, är några områden där<br />

förbättringar kan göras.<br />

• Uppföljningen av verksamheternas följsamhet<br />

mot budget och planerad verksamhet behöver<br />

förstärkas. Uppföljningssystem och verktyg för<br />

månadsrapportering respektive kvartalsuppföljning<br />

behöver utvecklas.<br />

• Ledaruppdraget behöver utvecklas. Dialog, information<br />

och utbildning till all personal kring<br />

budgetförutsättningar, resultat och möjliga åtgärder<br />

behöver utvecklas.<br />

Personal<br />

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

Förklaringar<br />

Anställd<br />

Fysisk person med en/flera anställningar i kommunen. Den<br />

anställde kan vara tillsvidareanställd och/eller<br />

visstidsanställd. Personen räknas endast en gång.<br />

Anställning<br />

Samtliga anställningar räknas. En anställd kan ha flera<br />

anställningar.<br />

Förvaltningarna<br />

KLK Kommunledningskontor<br />

BUF Barn- och utbildningsförvaltning<br />

SF Socialförvaltning<br />

RDTJ Räddningstjänst<br />

TK Tekniskt kontor<br />

KUF Kulturförvaltning<br />

SBK Samhällsbyggnadskontor<br />

Mertid<br />

Arbetstid som deltidsanställd fullgjort utöver ordinarie<br />

arbetstid upp till det arbetstidsmått som gäller för<br />

heltidsanställning. Ersättningsnivå 120%.<br />

Okompenserad övertid<br />

Övertid man vill ta ut i ledig tid istället för i pengar.<br />

PO<br />

Personalomkostnad. Lagstadgade avgifter plus avtalsenliga<br />

kostnader, t.ex. försäkringar och pension.<br />

Sjuktillfälle<br />

Antal tillfällen anställda varit frånvarande p.g.a. sjukdom.<br />

Tillsvidareanställd<br />

Fast anställd<br />

Timavlönad<br />

Vikarie som avlönas per arbetad timme och som anlitas vid<br />

behov.<br />

Allmän visstidsanställning<br />

Ny anställningsform enligt Lagen om anställningsskydd (LAS).<br />

Årsarbete<br />

De anställdas sammanlagda timmar delat med heltidsmåttet<br />

(1 980 timmar/ år).<br />

Övertid<br />

Arbete som fullgjorts utöver ordinarie arbetstidsmått för<br />

heltidsanställning. Enkel övertid: ersättningsnivå 180%.<br />

Kvalificerad övertid: ersättningsnivå 240%.<br />

19

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

Antalet anställda - månadsanställda<br />

Antalet månadsanställda i kommunen utgjorde vid<br />

årsskiftet 2 587 årsarbetare, en ökning med 134 årsarbetare<br />

från 2007. Av de månadsanställda var 2<br />

402 tillsvidareanställda (+100) och 185 visstidsanställda<br />

(+34).<br />

Antal anställningar i kommunen under <strong>2008</strong><br />

20<br />

<strong>2008</strong><br />

Tillsvidareanställda <strong>2008</strong><br />

Antal anställda 2 601<br />

Förändringar i antal anställda från 2007 102<br />

Antal årsarbetare <strong>2008</strong> 2 402<br />

Förändringar i antal årsarbetare från 2007<br />

Visstidsanställda<br />

100<br />

Antal årsanställda <strong>2008</strong> 185<br />

Förändring i antal årsarbetare från 2007 34<br />

Totalt antal årsarbetare 2 587<br />

Förändring i antal årsarbetare från 2007 134<br />

Antalet anställda har ökat främst inom BUF och SF.<br />

Ökningen inom BUF (+21) beror främst på LASkonverteringar<br />

(motsvarar cirka 34 årsarbetare) och<br />

en utökad förskoleverksamhet (78 fler barn inskrivna<br />

i skolomsorgen). I <strong>Oskarshamn</strong> har man inte<br />

som i vissa andra kommuner behövt minska antalet<br />

lärare, men förvaltningen varnar för ett vikande<br />

elevunderlag de närmaste åren.<br />

Ökningen inom SF (+49) beror både på<br />

verksamhetsöverflyttning av hemsjukvården till<br />

kommunen från landstinget (motsvarar cirka 20<br />

årsarbetare) och LAS-konverteringar (motsvarar<br />

cirka 57 årsarbetare). Ytterligare en förklaring som<br />

förvaltningen anger är att satsningen på att ta hem<br />

medicinskt färdigbehandlade och utskrivningsklara<br />

från landstinget gjort att behovet av anställda har<br />

ökat. Hur detta avspeglas i minskade kostnader<br />

gentemot landstinget är viktigt att följa. SF arbetar<br />

just nu aktivt med att hålla sin budgetram och<br />

påtalar att neddragningar kan bli aktuella inom<br />

förvaltningen.<br />

Sammanfattande beskrivning av utvecklingen<br />

avseende antalet månadsanställda<br />

Antalet årsarbetare har ökat i kommunen. Till viss<br />

del kan detta förklaras av verksamhetsöverflyttning<br />

(hemsjukvården), förändringar i LAS samt utökad<br />

skolbarnomsorg Härutöver krävs dock närmare<br />

analyser för att förklara ökningen i sin helhet och<br />

därmed få kompassriktning när /om något måste<br />

göras för att uppnå budgetbalans.<br />

En del åtgärder är redan igång, exempelvis införandet<br />

av en intern platsbank, där samtliga rekryteringsbehov<br />

över två månader behandlas innan<br />

besked om eventuell utannonsering ges samt be-<br />

manningsenheten, som fortsätter att utarbeta rutiner<br />

inom SF.<br />

Flera insatser behövs:<br />

• Kompetensutveckla chefer i budgetanalys,<br />

bemanningsplanering och rekrytering.<br />

• Uppföljningen av följsamhet mot budget<br />

och planerad verksamhet behöver förstärkas.<br />

• System för månadsrapportering respektive<br />

kvartalsuppföljning bör införas.<br />

• Dialog, information och utbildning till all<br />

personal kring budgetförutsättningar, resultat,<br />

åtgärder och möjligheter.<br />

• Ett bättre utdata stöd till samtliga chefer,<br />

där de själva kan följa sin bemanning och<br />

sin verksamhet. Qlikview bör implementeras<br />

och anpassas till vår kommun och<br />

samtliga chefer utbildas inom en två års<br />

period.<br />

• Arbetet med att erbjuda anställningsvillkor<br />

som attraherar gammal som ung ska<br />

fortsätta.<br />

•<br />

Antalet anställda - timanställda<br />

Tillfälliga anställningar under tre månader avlönas<br />

med timlön. Antalet timavlönade motsvarade 158<br />

årsarbetare. Detta är en minskning med 21<br />

årsarbetare jämfört med 2007. Störst minskning har<br />

SF med 17 årsarbetare.<br />

Antal timavlönade i kommunen under <strong>2008</strong><br />

<strong>2008</strong><br />

Antal årsarbete som timavlönade 158,0<br />

Förändring i antal timavlönade från<br />

-21,0<br />

2007<br />

Sammanfattande beskrivning av utvecklingen<br />

avseende antalet timanställda<br />

En högre andel timavlönade innebär en större<br />

flexibilitet att hantera fluktuationer i arbetsflödet.<br />

En tydlig ekonomisk effekt är att kostnaden för<br />

övertid kan påverkas. Nackdelen med en timavlönad<br />

kan å andra sidan vara att personen inte är<br />

lika rutinerad som ordinarie anställda och att<br />

arbetsgivaren ibland måste erbjuda flera timmar än<br />

det egentliga behovet för att få någon timavlönad<br />

att komma. Det allmänna rekryteringsläget liksom<br />

personalpolitiska ambitioner är det viktigaste<br />

orsakssambandet vad gäller utvecklingen av antalet<br />

timanställda.<br />

I sammanhanget kan noteras att den personalpolitiska<br />

insatsen med att erbjuda heltid till dem,<br />

som vill inom SF har medfört ekonomiska konsekvenser,<br />

vilka varit svåra att hantera. Det har varit<br />

svårt att få anställda dels att på sin resurstid<br />

tjänstgöra på andra enheter än den egna dels att<br />

använda sin resurstid till arbete på kvällar och<br />

helger, då vikariebehovet är som störst.

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun torde alltid komma att ha<br />

behov av timanställd arbetskraft vid akut uppkomna<br />

och kortare anställningar, som inte kan lösas med<br />

ordinarie bemanning. Timavlönade ska dock först<br />

användas, när chefen aktivt har beslutat om behovet<br />

och där det inte kan lösas t.ex. genom förändringar i<br />

den ordinarie bemanningen t.ex. genom att personal<br />

med deltid erbjuds heltid eller tillfälliga förändringar<br />

i schemat.<br />

Många timavlönade arbetar på flera förvaltningar,<br />

vilket gör det svårt att kontrollera att arbetstidslagen<br />

följs, hålla ordning på företrädesrätt och<br />

arbetsmiljö. Timavlönade kan ha många olika<br />

chefer varje månad. Kommunen bör ta ställning till<br />

om varje förvaltning ska ha egen bemanningsenhet<br />

eller om en gemensam bemanningsenhet som servar<br />

hela kommunen med korttidsvikarier bör finnas.<br />

Man bör fundera på om antalet personal med<br />

pootjänst skulle utökas för att säkerställa kvalitén<br />

på vikarierna och ge de anställda bättre anställningsförhållandena.<br />

Det finns vissa kommuner som hyr in korttidsvikarier<br />

från uthyrningsföretag. Fördelen är att timavlönade<br />

får en fast anställning och att kommunen<br />

kan ställa krav på utbildning och arbetslivserfarenhet<br />

och inte riskera några LAS-konverteringar.<br />

Löne- och personalomkostnad<br />

Kommunen betalade <strong>2008</strong> ut drygt 731 mkr i lön<br />

till de anställda. En ökning med 46,5 mkr jämfört<br />

med 2007. Cirka 41,8 mkr av ökningen kan<br />

hänföras till höjda lönelägen. Lagstadgade avgifter,<br />

så kallade personalomkostnader (PO), uppgick till<br />

249 mkr.<br />

Löne- och personalomkostnader <strong>2008</strong> (tkr)<br />

Förändring<br />

<strong>2008</strong> från 2007<br />

Personalkostnader varav: 1 076,5 69,1<br />

Löner 731,0 46,5<br />

Sociala avgifter exkl löneskatt<br />

Nyintjänade pensioner-<br />

249,0 16,1<br />

individuell del<br />

Nyintjänade pensionerförändring<br />

av<br />

31,3 3,8<br />

pensionsavsättning<br />

Löneskatt på intjänade<br />

6,2 -3,1<br />

pensioner 9,8 0,6<br />

Utbetald löneskatt 6,1 0,8<br />

Utbetalade pensioner 25,9 4,4<br />

Personalsociala kostnader 10,6 0,1<br />

Arvode till förtroendevalda 4,9 0,9<br />

Antalet anställda har ökat, vilket påverkar<br />

lönekostnaden.<br />

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

Frågeställningar kring utvecklingen för löne-<br />

och personalomkostnader<br />

Personalkostnadernas utveckling är en avgörande<br />

strategisk fråga för kommunens möjligheter att nå<br />

och vidmakthålla budgetbalans. Här behövs redskap<br />

för att öka insyn och förståelse vid behov av<br />

korrigeringar och åtgärder. En tydlig lönepolitik,<br />

fler personalekonomiska nyckeltal och en bättre<br />

verksamhetsuppföljning som är enkel och som<br />

kommuniceras i organisationen, är några områden<br />

där förbättringar kan åstadkommas.<br />

I samband med att kommunstyrelsen blivit anställningsmyndighet<br />

i kommunen från 2009, bör utbildningsinsatser<br />

erbjudas i bl a löneavtal och lönepolitik.<br />

Övertid och mertid<br />

Övertid och mertid används vid oplanerad frånvaro<br />

eller vid behov av akuta insatser i verksamheten.<br />

Över- och mertid <strong>2008</strong><br />

Enkel<br />

övertid<br />

Kval<br />

övertid Mertid<br />

Komp<br />

ledighet<br />

i timmar 12 376 29 205 61 535 42 948<br />

i kronor 624 319 7 832 713 8 285 617 6 516 265<br />

Övertidskostnaderna har ökat kraftigt under <strong>2008</strong>.<br />

Mest inom SF med sammantaget cirka 1,5 mkr för<br />

enkel och kvalificerad övertid. RDTJ noterar sett<br />

till antalet anställda högst kostnadsökning för<br />

övertid (cirka 270 000 kr jämfört med 2007). Kostnaden<br />

för mertiden har minskat jämfört med 2007.<br />

Mertiden har minskat mest på SF - drygt 190 000 kr<br />

– som en följd av att man utökat sysselsättningsgraden<br />

för deltidsanställda till heltid.<br />

Okompenserad övertid<br />

Skulden för okompenserad övertid/mertid uppgår<br />

till cirka 8 mkr inklusive PO.<br />

Okompenserad övertidsskuld <strong>2008</strong> (kr)<br />

Förvaltning<br />

TK skattefin 337 500<br />

TK avgift fin 143 280<br />

Hela TK 480 780<br />

SBK 65 653<br />

RDTJ skattefin 706 945<br />

RDTJ avg fin 228 876<br />

Hela RDTJ 935 821<br />

KLK 211 669<br />

SF 1 832 905<br />

BUF 4 533 907<br />

KF 67 981<br />

Totalt 8 128 716<br />

21

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

Frågeställningar kring utvecklingen för<br />

övertids- och mertidskostnader<br />

Den största ökningen har skett inom SF. Åtgärder<br />

sattes in under slutet av året och förväntas utmynna<br />

i åtgärder som återskapar bättre följsamhet mot<br />

budgetförutsättningarna. Situationen inom RDTJ<br />

förtjänar också uppmärksamhet.<br />

Arbetad tid/frånvaro för alla anställda<br />

Den faktiskt arbetade tiden är 77 procent av den<br />

totala arbetstiden. Som jämförelse - i Örebro kommun<br />

var 2007 den faktiskt arbetade tiden 82 procent<br />

av den totala arbetstiden.<br />

Frånvaro i % av ordinarie arbetstid <strong>2008</strong><br />

Frånvaro i % av SemesterFöräldra- Övriga<br />

ordinarie arbetstid dagardagar ledigheter<br />

Totalt 10 9 7<br />

I den faktiskt arbetade tiden ingår all tid som<br />

medarbetarna varit närvarande, inklusive semester<br />

och ferie/uppehåll eftersom det är inarbetad tid.<br />

Den totala frånvaron motsvarar 23 procent och<br />

sjukfrånvaron är 6,5 procent. Sjukfrånvaron ingår i<br />

den totala frånvaron. I förhållande till 2007 har den<br />

faktiska arbetstiden minskat med en procentenhet.<br />

Det är till stor del ökningen i föräldradagar och<br />

övriga ledigheter som står för minskningen av den<br />

faktiskt arbetade tiden.<br />

Semesterskuld <strong>2008</strong> (kr)<br />

Förvaltning<br />

TK skattefin 4 988 478<br />

TK avg fin 1 096 282<br />

Hela TK 6 084 760<br />

SBK 1 163 321<br />

RDTJ skattefin 1 210 419<br />

RDTJ avg fin 572 662<br />

Hela RDTJ 1 783 081<br />

KLK 1 379 126<br />

SF 22 186 427<br />

BUF 11 403 761<br />

KF 979 856<br />

Totalt 44 980 332<br />

För innestående, ej uttagna semesterdagar, har<br />

kommunen en semesterlöneskuld till sina anställda<br />

på cirka 45 mkr, inklusive PO, fördelat på trettio<br />

tusen dagar.<br />

Frågeställningar kring arbetad tid<br />

Vi bör sträva mot en så låg frånvaro som möjligt.<br />

Sjukfrånvaron har minskat sedan 2007 och bör<br />

fortsätta minska även under 2009. Sjukfrånvaron<br />

analyseras längre fram i rapporten. Det är däremot<br />

för få uttagna semesterdagar under <strong>2008</strong>. Antalet<br />

bör vara cirka 12 procent av den faktiskt arbetade<br />

tiden. När de anställda inte tar ut sin semester utan<br />

22<br />

sparar denna ökar semesterskulden. Gällande övriga<br />

ledigheter (fackliga uppdrag, studieledigheter, enskilda<br />

angelägenheter osv.) är tendensen att dessa<br />

ökar. Vissa ledigheter som t.ex. studieledigheter<br />

kan arbetsgivaren inte påverka men för vissa<br />

orsaker tillämpas ledighet med bibehållen lön<br />

utöver kollektivavtalet.<br />

För att minska frånvaron behövs följande insatser:<br />

• Uppföljning av semesteruttaget för att se till att<br />

samtliga anställda (även sjukskrivna) tar ut<br />

minst 20 dagars semester under sommarmånaderna.<br />

• En översyn av tillämpningen av ledighetsförmåner<br />

i kommunen.<br />

Personalrörlighet<br />

Personalomsättning<br />

För att åstadkomma en större intern rörlighet i<br />

kommunen bör en riktlinje tas fram, där medarbetare<br />

som är berörda av omställning samt redan<br />

anställda medarbetare som har efterfrågad kompetens<br />

ges företräde till lediga arbeten. Den externa<br />

rekryteringen har ökat successivt under de senaste<br />

åren främst på grund av att den efterfrågade<br />

kompetensen inte har funnits bland kommunens<br />

anställda.<br />

Intern rörlighet och kompetensutveckling kommer<br />

att vara viktiga områden för kommunen att arbeta<br />

med framöver. Förvaltningarna behöver stöttning i<br />

eventuell arbetsbristsituationer och vid rehabilitering,<br />

där de anställda är i behov av andra<br />

arbetsuppgifter. För att lyckas med detta är det<br />

viktigt med en samsyn i hela organisationen.<br />

Medelålder<br />

Jämfört med 2007 kan man se en föryngring i fördelningen<br />

av medarbetare i olika åldersintervall på<br />

samtliga förvaltningar. Generationsväxlingen är nu<br />

ett faktum.<br />

Åldersfördelning <strong>2008</strong> (%)<br />

upp till 20 år 0,1<br />

20-29 år 8,9<br />

30-39 år 21,5<br />

40-49 år 26,5<br />

50-59 år 28,4<br />

60+ 14,6<br />

Totalt 100,0<br />

Medel ålder 45 år 10 mån<br />

Pensionsavgångar och kompetensväxling<br />

Pensionsåldern är rörlig och kan tas ut från 61 till<br />

67 år (RDTJ har en pensionsålder på 58 år). Det<br />

finns ingen övre gräns för när en anställd måste gå i<br />

pension. Fortfarande väljer dock de allra flesta att

avgå med ålderspension vid 65 år. Under de<br />

kommande 36 månaderna förväntas 189 anställda<br />

att gå i pension. Bedömningen är att vissa yrkesgrupper<br />

kommer att vara svårrekryterade och ett<br />

arbete för att möjliggöra generationsväxling bör<br />

intensifieras. Förvaltningarna kommer också att ha<br />

ett ökat behov av avtalspension (att vissa anställda<br />

får en förmånlig pension i förtid) för att säkerställa<br />

kompetensnivåerna och åldersfördelningen. Detta<br />

är kostsamt och kommunen bör redan nu börja avsätta<br />

medel för detta ändamål. Kommunen behöver<br />

en gemensam försörjningsstrategi för att möta<br />

pensionsavgångarna och introducera ny personal på<br />

ett positivt och säkert sätt.<br />

Arbetsmiljö<br />

Sjukfrånvaro<br />

Den totala sjukfrånvaron i procent av ordinarie<br />

arbetstid har minskat med 1,07 procentenheter från<br />

2007. Minskningar har skett på samtliga förvaltningar<br />

utom SBK och KUF, där marginella<br />

ökningar har skett. SBK och KUF är dock mindre<br />

förvaltningar, där en persons sjukskrivning drastiskt<br />

kan påverka hela förvaltningens sjukstatistik.<br />

Den enda grupp som ökar sin sjukfrånvaro är<br />

gruppen upp till 29 år. Kommunen börjar nu närma<br />

sig sin målsättning med högst 5 procent sjukfrånvaro.<br />

Sjukfrånvaro <strong>2008</strong><br />

Total ordinarie arbetstid i timmar 5 017 477<br />

Total sjukfrånvaro i timmar 326 581<br />

Total sjukfrånvaro i % 6,5<br />

Sjukfrånvaro över 60 dagar i % av<br />

total sjukfrånvaro<br />

59,6<br />

Kvinnor i % 7,3<br />

Män i % 3,1<br />

Upp till 29 år 4,2<br />

30-49 år 6,7<br />

Över 50 år 6,9<br />

Kommunen har under året vidtagit kraftiga åtgärder<br />

för att minska sjukfrånvaron. Man har lyckats väl<br />

med satsningarna och andelen sjukfrånvaro över 60<br />

dagar i procent av den totala sjukfrånvaron har<br />

minskat med 8,5 procentenheter. Andelen anställda<br />

med upprepad korttidsfrånvaro har ökat under året.<br />

Sjukperioder och sjuklön<br />

Sjuklön under 2007 och <strong>2008</strong><br />

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

2007 <strong>2008</strong> Förändring<br />

Sjukperioder<br />

2007-<strong>2008</strong><br />

karensdag -3 644 591 -4 157 572 -512 981<br />

dag 2-14 8 710 603 9 963 031 1 252 428<br />

dag 15-90 796 208 708 779 -87 429<br />

dag 91+ 184 620 162 987 -21 633<br />

Totalt 9 691 431 10 834 797 1 143 366<br />

Trots satsningar på de långtidssjukskrivna fortsätter<br />

kostnaderna för sjuklön att öka i kommunen. Detta<br />

beror på fler sjukskrivna i sjukperioden dag 2-14<br />

under <strong>2008</strong> samt att det är under denna period som<br />

kommunen står för hela sjuklönen.<br />

Bedömning och prognos för sjukfrånvaro<br />

Den huvudsakliga förklaringen till att den totala<br />

sjukfrånvaron sjunker är dels att långtidssjukskrivningar<br />

avslutas genom ett fortsatt målinriktat rehabiliteringsarbete<br />

dels införandet av en ettårsgräns<br />

för sjukskrivning och införandet av en rehabiliteringskedja<br />

som motverkar långa sjukskrivningar<br />

och ökar möjligheten för återgång i arbete.<br />

Det kommer även i fortsättningen att ställas krav på<br />

arbetsgivaren ska verka för tidiga rehabiliteringsinsatser.<br />

Antalet anställda som inte kan rehabiliteras<br />

till något arbete inom kommunen befaras öka.<br />

Trenden att korttidsfrånvaron ökar måste tas på<br />

allvar och analyseras vidare. Fortsatt förebyggande<br />

arbete kan motverka korttidsfrånvaron. Eftersom<br />

korttidsfrånvaron kan leda till långtidssjukskrivning<br />

är det viktigt att tidigt sätta in åtgärder. Flera<br />

insatser kan prövas i syfte att motverka korttidsfrånvaron,<br />

som exempelvis sjukanmälningstjänst<br />

hos företagshälsovården, friskvårdssatsningar,<br />

SASSAM metoden (Strukturerad arbetsmetodik för<br />

sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering)<br />

och utbildning av chefer.<br />

Kostnaderna för företagshälsovård ökar eftersom<br />

Försäkringskassan inte längre betalar för vissa<br />

utredningar. Kommunen kommer själv att få stå för<br />

dessa kostnader. Detta kommer att innebära en<br />

hårdare bedömning av vilka tjänster de anställda<br />

kan få från företagshälsovården.<br />

Systematiskt arbetsmiljöarbete<br />

Aktiviteter som genomförts under <strong>2008</strong> är arbetsmiljöutbildningar,<br />

utbildningar i systematiskt<br />

arbetsmiljöarbete för chefer och skyddsombud.<br />

Kommunen erbjuder också stresshanteringskurser,<br />

förflyttningsutbildning, och ergonomiska genomgångar<br />

av arbetsplatser. Hälsosamordnaren utbildar<br />

friskvårdsinpiratörer. Kommunen har också<br />

23

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

strukturerat upp arbetsmiljödelegeringen i kommunen.<br />

Rehabiliteringsrutinerna har förbättrats och anpassats<br />

efter Försäkringskassans regelverk.<br />

Tillgång och syn på friskvård kommer att kartläggas<br />

i årets medarbetarenkät i september 2009.<br />

Förekomst av hot om våld kommer att kartläggas i<br />

årets medarbetarenkät i september 2009.<br />

Vi har ingen gemensam uppföljning av arbetsskador<br />

och sjukdomar. Detta bör ses över under<br />

2009-2010.<br />

Nyckeltal<br />

<strong>Oskarshamn</strong> bör arbeta aktiva med att ta fram och<br />

analysera nyckeltal även inom det personalekonomiska<br />

område.<br />

24

Miljöredovisning <strong>2008</strong><br />

Strategiskt arbete<br />

Under <strong>2008</strong> har kommunen inom ramen för det<br />

långsiktiga strategiska miljöarbetet påbörjat två<br />

projekt:<br />

• Arbetet med att utveckla ett Miljöstrategiskt<br />

program har inletts. De nationella<br />

miljökvalitetsmålen kommer att<br />

utgöra ryggraden i programmet.<br />

• Kommunen har tecknat avtal med både<br />

Energimyndigheten och Regionförbundet<br />

om att delta i Uthållig kommunprojektet,<br />

som leds och samordnas av energimyndigheten<br />

på nationell nivå och av Regionförbundet<br />

på regional nivå. Arbetet fortsätter<br />

till 2011.<br />

Avloppshantering<br />

Kvävereduktionen på Ernemar reningsverk var 55<br />

% (59 % 2007) och halten kväve i utgående vatten<br />

var klart under gränsvärdet 15 mg/l. Övriga<br />

reningsanläggningar har också fungerat bra. Utsläppsvärdena<br />

ligger väl under gränsvärdena.<br />

Slammet från reningsverken skickas till Econova<br />

för tillverkning av anläggningsjord och täckmassor.<br />

Inget slam har deponerats.<br />

Avfallshantering<br />

Under 2007 har ansökan om nytt tillstånd för verksamheten<br />

vid Storskogens avfallsanläggning lämnats<br />

in till Miljödomstolen.<br />

Under 2005 infördes deponiförbud för organiskt<br />

avfall, vilket bland annat inneburit att avfall till<br />

deponering minskat. Under <strong>2008</strong> deponerades totalt<br />

1 747 ton. En bättre sortering av avfallet, både på<br />

Storskogen och av avfallslämnare, har också påverkat<br />

mängden. En stor del av det insamlade avfallet<br />

transporteras till förbränning hos Tekniska verken i<br />

Linköping.<br />

Nedanstående tabell visar förändringen av olika<br />

typer av avfall:<br />

ton<br />

30 000<br />

25 000<br />

20 000<br />

15 000<br />

10 000<br />

5 000<br />

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />

HANTERING AV AVFALL<br />

0<br />

2002 2003 2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

år<br />

Återvinning<br />

Farligt avfall<br />

Deponirest<br />

Energiutvinning övrig<br />

Energiutvinning<br />

Linköping<br />

Diagrammet visar hur återvinningsbart avfall ökar.<br />

Från 2003 skickas brännbart avfall till Tekniska<br />

verken i Linköping för energiåtervinning. Under<br />

2002-2004 deponerades slam från avloppsverken på<br />

Storskogen, vilket förklarar den stora andelen<br />

deponirester under dessa år.<br />

Inom VAR-avdelningen (Vatten-, avlopps- och renhållningsavdelningen)<br />

har aktiviteter genomförts<br />

under året för att öka miljömedvetandet hos<br />

kunderna:<br />

• Vatten- och avloppsavdelningen har erbjudit<br />

skolklasser information om hur vi<br />

producerar dricksvatten och renar avloppsvatten.<br />

• En källsorteringsguide har sänts till alla<br />

hushåll.<br />

• Öppet hus med info om bl a farligt avfall.<br />

• Företagsbesök.<br />

25

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA<br />

26<br />

Resultaträkning - kommunen<br />

(Belopp i mkr) Not <strong>2008</strong> 2007<br />

Verksamhetens intäkter 1 371,3 329,3<br />

Verksamhetens kostnader 2 -1 523,6 -1 405,2<br />

Avskrivningar 3 -71,8 -68,8<br />

Nedskrivningar 26 -14,2 -42,6<br />

Verksamhetens nettokostnader -1 238,3 -1 187,3<br />

Skatteintäkter<br />

Generella Resultaträkning statsbidrag och utjämning- kommunen<br />

4<br />

5<br />

993,8<br />

133,1<br />

945,5<br />

118,5<br />

Finansiella intäkter 6 117,8 145,9<br />

Finansiella kostnader<br />

(Belopp i mkr)<br />

7<br />

Not<br />

-367,1<br />

<strong>2008</strong><br />

-44,6<br />

2007<br />

Resultat före extraordinära poster -360,7 -22,0<br />

Verksamhetens intäkter 1 371,3 329,3<br />

Verksamhetens Extraordinära intäkter kostnader 2 -1 523,6 0,0 -1 405,2 0,0<br />

Avskrivningar Extraordinära kostnader 3 -71,8 0,0 -68,8 0,0<br />

Nedskrivningar Årets resultat 26 8 -360,7 -14,2 -22,0 -42,6<br />

Verksamhetens nettokostnader -1 238,3 -1 187,3<br />

Skatteintäkter 4 993,8 945,5<br />

Generella statsbidrag och utjämning 5 133,1 118,5<br />

Finansiella intäkter 6 117,8 145,9<br />

Finansiella kostnader 7 -367,1 -44,6<br />

Resultat före extraordinära poster -360,7 -22,0<br />

Extraordinära intäkter 0,0 0,0<br />

Extraordinära kostnader 0,0 0,0<br />

Årets resultat 8 -360,7 -22,0

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA<br />

Balansräkning - kommunen<br />

(Belopp i mkr) Not <strong>2008</strong> 2007<br />

TILLGÅNGAR<br />

Materiella anläggningstillgångar<br />

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9 975,4 959,8<br />

Maskiner och inventarier 10 71,6 65,0<br />

Summa materiella anläggningstillgångar 1 047,0 1 024,8<br />

Finansiella anläggningstillgångar<br />

Långfristiga fordringar<br />

Internbank 11 1 633,8 1 398,2<br />

Övriga långfristiga fordringar 11 0,2 0,2<br />

Aktier och andelar 12;26 122,5 126,7<br />

Summa finansiella anläggningstillgångar 1 756,6 1 525,1<br />

Summa anläggningstillgångar 2 803,5 2 549,9<br />

Omsättningstillgångar<br />

Förråd, exploatering mm 13 24,6 10,2<br />

Fordringar 14 83,5 80,0<br />

Kortfristiga placeringar 15 375,3 847,2<br />

Kassa och bank 16 155,9 62,9<br />

Summa omsättningstillgångar 639,2 1 000,3<br />

SUMMA TILLGÅNGAR 3 442,8 3 550,2<br />

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER<br />

Eget kapital 17 2 419,2 2 441,2<br />

Årets resultat -360,7 -22,0<br />

Summa eget kapital 2 058,5 2 419,2<br />

Avsättningar<br />

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 18 59,0 49,4<br />

Avsättningar för återställande av deponier, grustäkt 19 45,7 48,4<br />

Övriga avsättningar 0,0 0,0<br />

Summa avsättningar 104,7 97,8<br />

Skulder<br />

Långfristiga skulder 20 0,0 0,0<br />

Internbank 21 1 059,0 809,0<br />

Summa långfristiga skulder 1 059,0 809,0<br />

Kortfristiga skulder 22 220,6 224,2<br />

Summa kortfristiga skulder 220,6 224,2<br />

Summa skulder 1 279,6 1 033,2<br />

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 442,8 3 550,2<br />

Ställda panter och ansvarsförbindelser<br />

Pensionsförpliktelser 23 720,8 709,4<br />

Övriga ansvarsförbindelser 24 14,1 239,2<br />

Operationella leasingavtal 25 141,3 158,5<br />

27

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA<br />

28<br />

Kassaflödesanalys - kommunen<br />

(Belopp i mkr) Not <strong>2008</strong> 2007<br />

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN<br />

Årets Kassaflödesanalys resultat - kommunen 8 -360,7 -22,0<br />

Justering för av- och nedskrivningar 3, 26 86,0 111,4<br />

Ökning (+) / minskning (-) av avsättningar<br />

(Belopp<br />

Medel från<br />

i mkr)<br />

verksamheten före förändring av rörelsekapital<br />

18;19<br />

Not<br />

6,8<br />

-267,9<br />

<strong>2008</strong><br />

10,7<br />

100,2<br />

2007<br />

Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar 468,4 -14,9<br />

DEN<br />

Ökning<br />

LÖPANDE<br />

(-) / minskning<br />

VERKSAMHETEN<br />

(+) förråd och varulager -14,3 -2,3<br />

Årets<br />

Ökning<br />

resultat<br />

(+) / minskning (-) kortfristiga skulder<br />

8 -360,7<br />

-3,5<br />

-22,0<br />

21,2<br />

Justering<br />

I Medel från<br />

för avden<br />

och<br />

löpande<br />

nedskrivningar<br />

verksamheten<br />

3, 26<br />

182,6<br />

86,0 111,4<br />

104,2<br />

Ökning (+) / minskning (-) av avsättningar 18;19 6,8 10,7<br />

Medel<br />

INVESTERINGSVERKSAMHETEN<br />

från verksamheten före förändring av rörelsekapital -267,9 100,2<br />

Ökning<br />

Förvärv<br />

(-)<br />

av<br />

/<br />

immateriella<br />

minskning (+)<br />

anläggningstillgångar<br />

kortfristiga fordringar 468,4<br />

0,0<br />

-14,9<br />

0,0<br />

Ökning<br />

Försäljning<br />

(-) /<br />

av<br />

minskning<br />

immateriella<br />

(+) förråd<br />

anläggningstillgångar<br />

och varulager -14,3<br />

0,0<br />

-2,3<br />

0,0<br />

Ökning<br />

Förvärv<br />

(+)<br />

av<br />

/<br />

materiella<br />

minskning<br />

anläggningstillgångar<br />

(-) kortfristiga skulder<br />

9;10 103,8<br />

-3,5<br />

100,2<br />

21,2<br />

I<br />

Försäljning<br />

Medel från<br />

av<br />

den<br />

materiella<br />

löpande<br />

anläggningstillgångar<br />

verksamheten<br />

9;10<br />

182,6<br />

9,8<br />

104,2<br />

3,9<br />

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 10,0 75,0<br />

INVESTERINGSVERKSAMHETEN<br />

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0<br />

Förvärv<br />

II Medel<br />

av<br />

från<br />

immateriella<br />

investeringsverksamheten<br />

anläggningstillgångar<br />

-104,0<br />

0,0<br />

-171,4<br />

0,0<br />

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0<br />

Förvärv<br />

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN<br />

av materiella anläggningstillgångar 9;10 103,8 100,2<br />

Försäljning<br />

Nyupptagna<br />

av<br />

lån<br />

materiella anläggningstillgångar 9;10<br />

0,0<br />

9,8<br />

0,0<br />

3,9<br />

Förvärv<br />

Amortering<br />

av finansiella<br />

av skuld<br />

anläggningstillgångar 10,0<br />

0,0<br />

75,0<br />

0,0<br />

Försäljning<br />

Ökning (-) /<br />

av<br />

minskning<br />

finansiella<br />

(+)<br />

anläggningstillgångar<br />

långfristiga fordringar 11 -235,6<br />

0,0<br />

18,3<br />

0,0<br />

II<br />

Ökning<br />

Medel<br />

(+)<br />

från<br />

/ minskning<br />

investeringsverksamheten<br />

(-) långfristiga skulder 21<br />

-104,0<br />

250,0<br />

-171,4<br />

17,0<br />

III Medel från finansieringsverksamheten<br />

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN<br />

14,4 35,3<br />

Nyupptagna<br />

Förändring av<br />

lån<br />

likvida medel (I+II+III) 93,0<br />

0,0<br />

-31,9<br />

0,0<br />

Amortering av skuld 0,0 0,0<br />

Ökning<br />

Likvida medel<br />

(-) / minskning<br />

vid årets<br />

(+)<br />

början<br />

långfristiga fordringar 11 -235,6<br />

62,9 94,8<br />

18,3<br />

Ökning<br />

Förändring<br />

(+) /<br />

av<br />

minskning<br />

likvida medel<br />

(-) långfristiga skulder 21 250,0<br />

93,1 -31,9<br />

17,0<br />

III<br />

Likvida<br />

Medel<br />

medel<br />

från<br />

vid<br />

finansieringsverksamheten<br />

årets slut 156,0<br />

14,4<br />

62,9<br />

35,3<br />

Förändring av likvida medel (I+II+III) 93,0 -31,9<br />

Likvida medel vid årets början 62,9 94,8<br />

Förändring av likvida medel 93,1 -31,9<br />

Likvida medel vid årets slut 156,0 62,9

Noter – kommunen (mkr)<br />

Not 1 Verksamhetens intäkter<br />

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Taxor och avgifter 118,9 115,7<br />

Statsbidrag och övriga bidrag 91,6 77,5<br />

Hyror och arrenden 44,3 40,7<br />

Övriga intäkter 116,5 95,5<br />

Summa 371,3 329,3<br />

Not 2 Verksamhetens kostnader<br />

Personalkostnader varav: 1076,5 1007,5<br />

- Löner 731,0 684,5<br />

- Sociala avgifter exkl löneskatt<br />

- Nyintjänade pensioner (individuell<br />

249,0 232,8<br />

del)<br />

- Nyintjänade pensioner (förändring<br />

31,3 27,5<br />

av pensionsavsättn)<br />

- Löneskatt på intjänade pensioner<br />

6,2 9,3<br />

9,8 9,2<br />

- Utbetald löneskatt 6,1 5,3<br />

- Utbetalade pensioner 25,9 21,5<br />

Bidrag och transfereringar 59,8 58,6<br />

Lokalkostnader<br />

Entreprenad, köp av verksamhet<br />

36,4 33,2<br />

samt konsulttjänster<br />

Förändring av avsättning- deponier<br />

133,4 119,9<br />

0,0 1,7<br />

Övriga kostnader 217,5 184,3<br />

Summa 1523,6 1405,2<br />

Not 3 Avskrivningar<br />

Planenliga avskrivningar- maskiner<br />

och inventarier<br />

Planenliga avskrivningar- mark,<br />

byggnader och tekniska<br />

15,3 13,3<br />

anläggningar<br />

Nedskrivningar av<br />

56,5 55,5<br />

anläggningstillgångar -0,1 0,0<br />

Summa 71,8 68,8<br />

Not 4 Skatteintäkter<br />

Preliminära skatteintäkter 1 001,9 933,6<br />

Preliminära avräkning <strong>2008</strong>/ 2007 -6,4 16,6<br />

Definitiv slutavräkning 2007/ 2006 -1,8 -4,7<br />

Summa 993,8 945,5<br />

Not 5 Generella statsbidrag<br />

Inkomstutjämningsbidrag 151,6 133,8<br />

Generella bidrag från staten 0,0 0,0<br />

Kostnadsutjämningsavgift -29,4 -27,8<br />

Avgift till LSS-utjämning -11,5 -11,5<br />

Fastighetsavgift 34,5 0,0<br />

Regleringsavgift -12,1 24,0<br />

Summa 133,1 118,5<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Not 6 Finansiella intäkter<br />

Aktieutdelning kommunala bolag 9,1 12,5<br />

Aktieutdelning övrigt 0,0 1,5<br />

Ränta nominella medelsplaceringar 0,8 2,3<br />

Ränteintäkt internbank<br />

Ränteintäkt internbank-<br />

44,0 31,5<br />

egenfinansierad verksamhet 22,8 25,6<br />

Ränteintäkt likvida medel 2,6 1,5<br />

Avkastning, aktiv svensk<br />

aktieförvaltning<br />

0,7 18,3<br />

Avkastning, passiv svensk<br />

aktieförvaltning<br />

0,0 0,0<br />

Avkastning, passiv utländsk<br />

aktieförvaltning<br />

0,0 35,4<br />

Avkastning, reala räntebärande<br />

medelsplaceringar<br />

8,3 10,8<br />

Avkastning, alternativa<br />

medelsplaceringar<br />

6,1 2,6<br />

Avkastning, indexprodukter<br />

Reavinster vid försäljning av<br />

0,0 0,0<br />

räntebärande värdepapper 23,2 3,5<br />

Räntebidrag bostadslån 0,0 0,0<br />

Övriga finansiella intäkter 0,3 0,3<br />

Summa 117,8 145,9<br />

Not 7 Finansiella kostnader<br />

Räntekostnad internbank 44,0 31,5<br />

Realiserade förluster, aktier<br />

Realiserade förluster, räntebärande<br />

0,0 0,0<br />

värdepapper 16,7 0,1<br />

Övriga finansiella kostnader* 304,9 11,9<br />

Ränta på intjänade pensioner 1,4 1,1<br />

Summa<br />

* I posten ingår nedskrivning av<br />

medelsplaceringar med 303,2 mkr,<br />

vilket motsvarade skillnaden mellan<br />

marknadsvärdet och anskaffningsvärdet<br />

per <strong>2008</strong>-12-31.<br />

367,1 44,6<br />

Not 8 Årets resultat<br />

Årets resultat -360,7 -22,0<br />

Synnerliga skäl* 303,2 0,0<br />

Årets balanskravsresultat<br />

* Posten består av nedskrivning av<br />

medelsplaceringar med 303,2 mkr,<br />

vilket motsvarade skillnaden mellan<br />

marknadsvärdet och anskaffningsvärdet<br />

per <strong>2008</strong>-12-31.<br />

-57,5 -22,0<br />

29

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA<br />

Not 9 Mark, byggnader och<br />

tekniska anläggningar<br />

30<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

- Markreserv<br />

Ingående anskaffningsvärde<br />

Ingående ackumulerade<br />

32,7 35,7<br />

avskrivningar -7,8 -7,6<br />

Justering anskaffningsvärde<br />

Justering ackumulerade<br />

0,0<br />

avskrivningar 0,0 0,0<br />

Årets investeringar 0,0 0,3<br />

Årets avskrivningar -0,2 -0,3<br />

Årets försäljningar<br />

Omflyttningar,<br />

0,0 -3,0<br />

utfördelningar,korrigeringar 0,0 -0,2<br />

Utgående anskaffningsvärde<br />

Utgående ackumulerade<br />

32,7 32,7<br />

avskrivningar -8,0 -7,8<br />

Summa - Markreserv 24,7 24,9<br />

- Verksamhetsfastigheter<br />

Ingående anskaffningsvärde<br />

Ingående ackumulerade<br />

1036,6 996,0<br />

avskrivningar -429,5 -396,5<br />

Årets investeringar 25,1 41,9<br />

Årets avskrivningar -35,0 -33,7<br />

Årets försäljningar<br />

Omflyttningar,<br />

-9,8 -0,9<br />

utfördelningar,korrigeringar 0,0 0,3<br />

Utgående anskaffningsvärde<br />

Utgående ackumulerade<br />

1042,0 1036,6<br />

avskrivningar -454,6 -429,5<br />

Summa -<br />

Verksamhetsfastigheter<br />

587,4 607,1<br />

- Fastigheter affärsverksamhet<br />

Ingående anskaffningsvärde<br />

Ingående ackumulerade<br />

498,0 473,4<br />

avskrivningar -257,4 -241,0<br />

Årets investeringar 45,8 24,6<br />

Årets avskrivningar -15,8 -16,4<br />

Årets försäljningar 0,0 0,0<br />

Utgående anskaffningsvärde<br />

Utgående ackumulerade<br />

543,8 498,0<br />

avskrivningar -273,2 -257,4<br />

Summa - Fastigheter<br />

affärsverksamhet<br />

270,6 240,6<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

- Publika fastigheter<br />

Ingående anskaffningsvärde<br />

Ingående ackumulerade<br />

186,2 173,5<br />

avskrivningar -101,9 -97,1<br />

Årets investeringar 7,3 12,8<br />

Årets avskrivningar -5,2 -4,7<br />

Årets försäljningar 0,0 0,0<br />

Utgående anskaffningsvärde<br />

Utgående ackumulerade<br />

193,5 186,2<br />

avskrivningar -107,1 -101,9<br />

Summa - Publika fastigheter 86,4 84,3<br />

- Fastigheter annan<br />

verksamhet<br />

Ingående anskaffningsvärde<br />

Ingående ackumulerade<br />

7,7 7,7<br />

avskrivningar -5,5 -5,3<br />

Årets investeringar 3,6 0,0<br />

Årets avskrivningar -0,2 -0,2<br />

Årets försäljningar 0,0 0,0<br />

Utgående anskaffningsvärde<br />

Utgående ackumulerade<br />

11,3 7,7<br />

avskrivningar -5,7 -5,5<br />

Summa - Fastigheter annan<br />

verksamhet<br />

5,6 2,2<br />

Ingående anskaffningsvärde<br />

Ingående ackumulerade<br />

2,3 2,2<br />

avskrivningar -1,5 -1,4<br />

Årets investeringar 0,0 0,1<br />

Årets avskrivningar -0,1 -0,1<br />

Årets försäljningar 0,0 0,0<br />

Utgående anskaffningsvärde<br />

Utgående ackumulerade<br />

2,3 2,3<br />

avskrivningar -1,6 -1,5<br />

Summa - Övriga fastigheter 0,7 0,8<br />

Not 9 Mark, byggnader och<br />

tekniska anläggningar - Totalt<br />

Ingående anskaffningsvärde<br />

Ingående ackumulerade<br />

1 763,4 1 688,5<br />

avskrivningar -803,6 -748,9<br />

Årets investeringar 81,9 79,6<br />

Årets avskrivningar* -56,5 -55,5<br />

Årets nedskrivningar 0,0 0,0<br />

Årets försäljningar -9,8 -3,9<br />

Utgående anskaffningsvärde<br />

Utgående ackumulerade<br />

1 825,6 1 763,4<br />

avskrivningar -850,2 -803,6<br />

Summa - Mark, byggnader och<br />

tekniska anläggningar<br />

975,4 959,8<br />

* Inklusive avskrivning på hamninvestering, vilken<br />

görs manuellt en gång per år.

Not 10 Maskiner och inventarier<br />

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

- Maskiner<br />

Ingående anskaffningsvärde<br />

Ingående ackumulerade<br />

10,6 10,5<br />

avskrivningar -7,9 -7,0<br />

Justering anskaffningsvärde 0,0<br />

Årets investeringar 1,1 0,2<br />

Årets avskrivningar -0,8 -0,9<br />

Årets försäljningar<br />

Omflyttningar,<br />

0,0 0,0<br />

utfördelningar,korrigeringar 0,0 0,0<br />

Utgående anskaffningsvärde<br />

Utgående ackumulerade<br />

11,2 10,7<br />

avskrivningar -8,2 -7,9<br />

Summa 3,0 2,8<br />

- Inventarier<br />

Ingående anskaffningsvärde<br />

Ingående ackumulerade<br />

158,9 149,8<br />

avskrivningar -131,0 -125,6<br />

Justering anskaffningsvärde 0,0<br />

Årets investeringar 9,6 9,1<br />

Årets avskrivningar -6,2 -5,4<br />

Årets försäljningar<br />

Omflyttningar, utfördelningar,<br />

0,0 0,0<br />

korrigeringar 0,0 0,0<br />

Utgående anskaffningsvärde<br />

Utgående ackumulerade<br />

168,5 158,9<br />

avskrivningar -137,2 -131,0<br />

Summa 31,3 27,9<br />

- Byggnadsinventarier<br />

Ingående anskaffningsvärde<br />

Ingående ackumulerade<br />

5,9 5,2<br />

avskrivningar -2,9 -2,7<br />

Årets investeringar 0,2 0,7<br />

Årets avskrivningar -0,3 -0,2<br />

Årets försäljningar<br />

Omflyttningar, utfördelningar,<br />

0,0 0,0<br />

korrigeringar 0,0 0,0<br />

Utgående anskaffningsvärde<br />

Utgående ackumulerade<br />

6,1 5,9<br />

avskrivningar -3,2 -2,9<br />

Summa 2,9 3,0<br />

- Bilar och transportmedel<br />

Ingående anskaffningsvärde<br />

Ingående ackumulerade<br />

33,5 29,7<br />

avskrivningar -19,0 -16,1<br />

Årets investeringar 6,7 3,8<br />

Årets avskrivningar -3,8 -2,9<br />

Årets försäljningar 0,0 0,0<br />

Utgående anskaffningsvärde<br />

Utgående ackumulerade<br />

39,9 33,5<br />

avskrivningar -22,5 -19,0<br />

Summa 17,4 14,5<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

- Datorer<br />

Ingående anskaffningsvärde<br />

Ingående ackumulerade<br />

43,3 39,8<br />

avskrivningar -35,6 -32,3<br />

Årets investeringar 4,1 3,6<br />

Årets avskrivningar -3,7 -3,3<br />

Årets försäljningar 0,0 0,0<br />

Utgående anskaffningsvärde<br />

Utgående ackumulerade<br />

47,4 43,3<br />

avskrivningar -39,3 -35,5<br />

Summa 8,1 7,8<br />

- Förbättr. Fastigh. ej ägda<br />

Ingående anskaffningsvärde<br />

Ingående ackumulerade<br />

1,9 1,9<br />

avskrivningar -1,6 -1,6<br />

Årets investeringar 0,0 0,0<br />

Årets avskrivningar 0,0 0,0<br />

Årets försäljningar 0,0 0,0<br />

Utgående anskaffningsvärde<br />

Utgående ackumulerade<br />

1,9 1,9<br />

avskrivningar -1,6 -1,6<br />

Summa 0,3 0,3<br />

- Konst<br />

Ingående anskaffningsvärde<br />

Ingående ackumulerade<br />

4,8 4,7<br />

avskrivningar 0,0 0,0<br />

Årets investeringar 0,1 0,1<br />

Årets avskrivningar 0,0 0,0<br />

Årets försäljningar 0,0 0,0<br />

Utgående anskaffningsvärde<br />

Utgående ackumulerade<br />

4,9 4,8<br />

avskrivningar 0,0 0,0<br />

Summa 4,9 4,8<br />

- Övriga maskiner<br />

Ingående anskaffningsvärde<br />

Ingående ackumulerade<br />

7,7 4,6<br />

avskrivningar -3,7 -3,1<br />

Årets investeringar 0,2 3,0<br />

Årets avskrivningar -0,6 -0,5<br />

Årets försäljningar<br />

Omflyttningar, utfördelningar,<br />

0,0 0,0<br />

korrigeringar 0,0 0,0<br />

Utgående anskaffningsvärde<br />

Utgående ackumulerade<br />

7,7 7,7<br />

avskrivningar -4,1 -3,7<br />

Summa 3,6 4,0<br />

31

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA<br />

32<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Not 10 Maskiner och inventarier -<br />

Totalt<br />

Ingående anskaffningsvärde<br />

Ingående ackumulerade<br />

266,0 246,1<br />

avskrivningar -201,7 -188,4<br />

Årets investeringar 21,9 20,6<br />

Årets avskrivningar -15,3 -13,3<br />

Årets försäljningar 0,0 0,0<br />

Utgående anskaffningsvärde<br />

Utgående ackumulerade<br />

287,7 266,7<br />

avskrivningar<br />

Summa - Maskiner och<br />

-216,1 -201,7<br />

inventarier 71,6 65,0<br />

Not 11 Långfristiga fordringar<br />

Internlån Byggebo i <strong>Oskarshamn</strong><br />

AB 1 577,6 1 352,0<br />

Internlån Stiftelsen Forum<br />

Internlån <strong>Oskarshamn</strong>s Hamn AB<br />

21,2 21,2<br />

Internlån <strong>Oskarshamn</strong>s<br />

25,0 5,0<br />

Utvecklings AB 10,0 20,0<br />

Fordran övriga 0,0<br />

Ernemar 0,2 0,2<br />

Summa 1 634,0 1 398,4<br />

Not 12 Aktier och andelar<br />

Kalmar Läns Trafik AB, 406 aktier<br />

0,4 0,4<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Utvecklings AB, 30<br />

000 aktier<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Hamn AB, 14 514<br />

9,0 2,0<br />

aktier<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Hamngods och<br />

1,7 1,7<br />

Terminal AB, 500 aktier<br />

<strong>Oskarshamn</strong> Energi AB, 7 500<br />

0,1 0,1<br />

aktier<br />

Kalmar Läns<br />

Pensinskapitalförvaltning AB, 100<br />

0,5 0,5<br />

aktier<br />

Byggebo i <strong>Oskarshamn</strong> AB, 33<br />

0,0 0,0<br />

461 aktier (se not 26) 109,7 120,9<br />

Kommentus AB, 10 aktier 0,0 0,0<br />

Bostadsrätter 0,0 0,0<br />

Kommuninvest 1,1 1,1<br />

Summa 122,5 126,7<br />

Not 13 Förråd, varulager och<br />

exploateringsområden<br />

Varulager och förråd 3,2 3,3<br />

Exploateringsområden - Rotvik 1,7 1,7<br />

Exploateringsområden - Fårbo 2,1 1,9<br />

Exploateringsområden - övriga 17,6 3,4<br />

Summa 24,6 10,2<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Not 14 Kortfristiga fordringar<br />

VA fordringar 5,2 7,4<br />

Fakturafordringar 22,9 18,7<br />

Fakturafordringar koncernbolag 1,6 1,9<br />

Kortfristig fordran koncernbolag 11,3 1,8<br />

Statsbidragsfordringar 1,2 1,1<br />

Skattefordringar 13,2 17,6<br />

Fordringar - Regionförbundet 1,6 1,6<br />

Förutbetalda kostnader<br />

Förutbetalda kostnader<br />

1,1 1,8<br />

koncernbolag 1,3 2,7<br />

Upplupna intäkter 10,9 8,2<br />

Upplupna intäkter koncernbolag 0,0 0,0<br />

Upplupna ränteintäkter, obl. 0,4 1,2<br />

Upplupna ränteintäkter, internbank 3,4 7,2<br />

Momsfordran 9,4 8,8<br />

Summa 83,5 80,0<br />

Not 15 Kortfristiga placeringar<br />

Räntebärande medelsplaceringar 203,5 449,5<br />

-varav nominella 14,7 38,0<br />

-varav reala ränteplaceringar 188,8 371,4<br />

Aktierelaterade instrument 102,0 255,8<br />

-varav passiva strukturerade 95,1 248,7<br />

-varav aktiv svensk aktieportfölj 6,9 7,1<br />

Alternativa tillgångsslag 69,8 141,9<br />

Summa 375,3 847,2<br />

Not 16 Kassa och bank<br />

Kassa 0,2 0,2<br />

Postgiro 0,0 0,0<br />

Koncernkonto 151,2 58,5<br />

Bankkonto, övriga 4,5 4,2<br />

Summa<br />

Not 17 Eget kapital<br />

155,9 62,9<br />

Eget kapital vid årets början 2 419,2 2 441,2<br />

Årets resultat -360,7 -22,0<br />

Eget kapital 2 058,5 2 419,2<br />

varav: VA-verksamhet 7,8 3,6<br />

Renhållning 0,4 3,8<br />

Not 18 Avsättningar för<br />

pensioner<br />

Ingående avsättning för pensionsskulden<br />

intjänad from 1998<br />

Årets avsättning avseende<br />

39,8 29,4<br />

pensionsskulden<br />

Ingående särskild löneskatt på<br />

7,6 10,4<br />

pensionsskulden<br />

Årets avsättning avseende<br />

9,7 7,1<br />

löneskatt på pensionsskulden 1,9 2,5<br />

Summa<br />

Aktualiseringsgrad 48%<br />

59,0 49,4<br />

Sex personer har haft anställningsformen visstidsanställning<br />

i <strong>Oskarshamn</strong>s kommun. En är kvar i<br />

tjänst, en uppbär visstidspension och fyra är nu<br />

ålderspensionärer och uppbär ålderspension.

Not 19 Avsättningar för återställande<br />

av deponier och grustäkt<br />

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Ingående avsättning för deponier 48,3 50,5<br />

Årets ianspråkstagande av avsättning<br />

avseende deponi<br />

-2,7 -2,2<br />

Ingående avsättning för grustäkt 0,1 0,1<br />

Årets förändr av det nuvärdesberäknade<br />

beloppet pga ändr i<br />

diskonteringsräntan<br />

0,0 0,0<br />

Summa 45,7 48,4<br />

Not 20 Långfristiga skulder<br />

Ingående låneskuld 0,0 0,0<br />

Nyupptaget lån 0,0 0,0<br />

Summa 0,0 0,0<br />

Not 21 Internbank<br />

Kommuninvest 1059,0 809,0<br />

SE-Banken 0,0 0,0<br />

Summa 1 059,0 809,0<br />

Andel lån med fast ränta 55,7 47,5<br />

Andel lån med rörlig ränta<br />

Internbankens lånestruktur i %<br />

44,3 52,5<br />

Andel som förfaller <strong>2008</strong> 0 47<br />

Andel som förfaller 2009<br />

13<br />

Andel som förfaller 2010<br />

0<br />

Andel som förfaller 2011 - 2017 77 53<br />

Andel som löper tillsvidare<br />

10<br />

Summa 100,0 100,0<br />

Not 22 Kortfristiga skulder<br />

Leverantörsskulder 41,3 36,1<br />

Leverantörsskulder koncernbolag 5,7 4,5<br />

Anställdas skatter 16,0 17,0<br />

Kortfristig skuld, koncernbolag 8,7 14,6<br />

Upplupna räntekostnader, internbank 2,7 6,4<br />

Upplup pensionskostn, individuell del<br />

Upplupna pensionskostnader,<br />

31,3 27,5<br />

individuell del, löneskatt 7,6 6,7<br />

Övriga kortfristiga skulder 4,0 3,9<br />

Upplupna kostnader 8,2 15,3<br />

Förutbetalda intäkter 16,8 20,7<br />

Förutbetalda skatteintäkter 6,4 0,0<br />

Arbetsgivaravgifter<br />

Semesterlöneskuld och<br />

18,8 19,2<br />

okompenserad övertid 53,1 52,3<br />

Summa 220,5 224,3<br />

Not 23 Pensionsförpliktelser ej<br />

upptagna bland skulderna eller<br />

avsättningarna<br />

Ingående värde ansvarsförbindelse<br />

avseende pensionsförpliktelse<br />

570,9 483,5<br />

Årets förändring av ansvarsförbindelse<br />

avseende pensionsförpliktelse<br />

9,2 87,4<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Ingående särskild löneskatt på<br />

ansvarsförbindelse avseende<br />

pensionsförpliktelse<br />

Årets förändring av ansvarsförbindelse<br />

avseende pensions-<br />

138,5 117,3<br />

förpliktelse 2,2 21,2<br />

Summa pensionsförpliktelser<br />

och löneskatt<br />

Aktualiseringsgrad 48%<br />

720,8 709,4<br />

Not 24 Övriga ansvarsförbindelser<br />

Specificerande av borgensåtagande<br />

Kommunala bolag och stiftelser 10,8 236,1<br />

varav: Byggebo AB<br />

Byggebo AB<br />

0,0 226,3<br />

(pensionsutfästelse)<br />

10,4<br />

9,3<br />

Stiftelsen Strandagården 0,4 0,5<br />

Föreningar inom kommunen<br />

Kommunalt förlustansvar för egna<br />

2,3 1,9<br />

hem 1,0 1,2<br />

Summa 14,1 239,2<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun har i januari 1996 ingått en solidarisk borgen<br />

såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samliga förpliktelser.<br />

Samtliga 223 kommuner som per <strong>2008</strong>-12-31 var medlemmar<br />

i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan<br />

samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall<br />

fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av<br />

borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en<br />

beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive<br />

ägarandel i Kommuninvest. <strong>Oskarshamn</strong>s kommun hade vid årsskiftet<br />

<strong>2008</strong>/ 2009 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,48 %.<br />

Not 25 Leasingavtal -<br />

operationella<br />

Bilar<br />

Förfallotider:<br />

5,1 3,4<br />

- Inom ett år<br />

- Senare än ett år men<br />

2,6 0,7<br />

inom fem år 2,5 2,7<br />

-Senare än fem år 0,0 0,0<br />

Hyror<br />

Förfallotider:<br />

136,2 154,8<br />

- Inom ett år<br />

- Senare än ett år men<br />

26,0 6,6<br />

inom fem år 56,8 93,7<br />

-Senare än fem år 53,4 54,5<br />

Övrigt<br />

Förfallotider:<br />

0,1 0,3<br />

- Inom ett år<br />

- Senare än ett år men<br />

0,0 0,1<br />

inom fem år 0,1 0,2<br />

-Senare än fem år 0,0 0,0<br />

Summa 141,4 158,5<br />

Not 26 Nedskrivning aktier i Byggebo AB<br />

Bokfört värde på kommunens aktiekapital i Byggebo<br />

AB samt <strong>Oskarshamn</strong>s Utveckling AB översteg<br />

bolagens egna kapital med 11,2 mkr resp 3,0 mkr per<br />

<strong>2008</strong>-12-31, varför en nedskrivning gjorts med<br />

motsvarande belopp.<br />

33

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA<br />

Fem år i sammandrag<br />

34<br />

RESULTATRÄKNING (mkr)<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Intäkter 276,6 284,3 305,7 329,3 371,3<br />

Kostnader -1 214,3 -1 245,2 -1 304,8 -1 405,2 -1 523,6<br />

Avskrivningar -59,9 -58,6 -65,6 -68,8 -71,8<br />

Nedskrivningar -5,0 -0,2 0,0 -42,6 -14,2<br />

Verksamhetens nettokostnader -1 002,5 -1 019,7 -1 064,7 -1 187,3 -1 238,3<br />

Skatteintäkter 830,6 858,3 914,0 945,5 993,8<br />

Generella statsbidrag 81,0 116,1 107,7 118,5 133,1<br />

Resultat före finansnetto -91,0 -45,3 -43,0 -123,3 -111,5<br />

Finansnetto 111,2 89,9 120,3 101,3 -249,2<br />

Resultat efter finansnetto 20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7<br />

Extraord. intäkter och extr. kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

Årets resultat 20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7<br />

NETTOINVESTERINGAR (mkr) 63,5 126,5 139,8 100,2 103,8<br />

BALANSRÄKNING (mkr)<br />

Anläggningstillgångar 2 490,0 2 581,5 2 508,3 2 549,9 2 803,5<br />

Omsättningstillgångar 1 035,6 1 040,7 1 015,0 1 000,3 639,2<br />

Summa tillgångar 3 525,5 3 622,2 3 523,3 3 550,2 3 442,8<br />

Eget kapital 2 319,3 2 364,0 2 441,2 2 419,2 2 058,5<br />

Avsättningar 86,3 90,8 87,1 97,8 104,7<br />

Skulder 1 119,9 1 167,4 995,0 1 033,2 1 279,6<br />

Summa eget kapital och skulder 3 525,5 3 622,2 3 523,3 3 550,2 3 442,8<br />

Ansvarsförbindelser<br />

Pensionsskuld inkl. löneskatt 510,0 510,9 600,8 709,4 720,8<br />

Borgensåtagande 262,3 240,7 239,8 239,2 14,1<br />

NYCKELTAL<br />

Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag (%) 110,0 104,7 104,2 111,6 109,9<br />

Resultat före EO/skatteintäkter och statsbidrag (%) 2,2 4,6 7,6 -2,1 -32,0<br />

Soliditet exkl. internbank (%) 89,0 88,2 89,4 88,3 86,3<br />

Soliditet inkl. pensionsförpliktelser,exkl. internbank (%) 74,5 74,1 73,3 70,1 66,3<br />

Kassalikviditet (%) 63,6 56,0 73,0 52,0 85,6<br />

Balanslikviditet (%) 448,5 396,3 423,8 366,0 228,6<br />

ÖVRIGT<br />

Antal invånare 26 313 26 253 26 282 26 294 26 309<br />

Antal årsarbetare<br />

Utdebitering<br />

2 220<br />

21,66<br />

2 220<br />

21,66<br />

2 255<br />

21,66<br />

2 306<br />

21,66<br />

2 402<br />

21,92

Redovisningsprinciper<br />

Kommun<br />

Redovisningen följer lagen om kommunal redovisning<br />

och rekommendationer från Rådet för<br />

kommunal redovisning. <strong>Oskarshamn</strong>s kommun har<br />

däremot svårt att leva upp till den kommunala redovisningslagens<br />

2 kap 8§ som föreskriver dokumentation<br />

av redovisningssystemet. Arbetet med<br />

dokumentationen pågår.<br />

Redovisning av hyres-/leasingavtal behandlas i<br />

Rådets rekommendation nr. 13.1, där man skiljer<br />

mellan operationella och finansiella leasingavtal.<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun klassificerar alla leasingavtal<br />

upp till ett basbelopp som operationella leasingavtal.<br />

Hittills har alla leasingavtal klassificerats som<br />

operationella och redovisats under ansvarsförbindelser.<br />

Några finansiella leasingavtal har inte<br />

tecknats under <strong>2008</strong>.<br />

Skatteintäkterna har periodiserats i enlighet med<br />

rekommendation nr 4.2 från Rådet för kommunal<br />

redovisning. Kommunen tillämpar enligt densamma<br />

SKL:s prognos rörande skatteintäkter vid såväl årsbokslut<br />

som prognoser under löpande år from årsbokslutet<br />

2007. Detta innebär att kommunen i<br />

bokslutet för <strong>2008</strong> har bokfört den definitiva slutavräkningen<br />

för 2007 och en preliminär slutavräkning<br />

för <strong>2008</strong>. Slutavräkningen för 2007 uppgår<br />

till 500 kr per invånare 1.11.2006 (13,2 mkr). Av<br />

dessa har 567 kr per invånare (+14,9 mkr) påverkat<br />

2007 års resultat och resterande del, -67 kr per<br />

invånare (-1,7 mkr) har belastat resultatet <strong>2008</strong>. Den<br />

preliminära slutavräkningen för <strong>2008</strong> uppgår till -6,4<br />

mkr (-242 kr per invånare) 1.11.2007.<br />

Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld<br />

som <strong>Oskarshamn</strong>s kommun har till arbetstagare och<br />

pensionstagare. Den samlade pensionsskulden återfinns<br />

under raderna avsättningar för pensioner, kortfristiga<br />

skulder och ansvarsförbindelser. Den<br />

redovisas enligt den s k Blandmodellen, vilket<br />

innebär att pensioner som intjänats före 1998 redovisas<br />

som en ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner<br />

intjänade fr.o.m. 1998 redovisas som en kostnad i<br />

resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen.<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun betalar varje år<br />

hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell<br />

avsättning.<br />

Beräkning av pensionsskulden följer SPP:s kalkyler,<br />

vilka i sin tur baseras på Riktlinjer för beräkning av<br />

persionsskuld (RIPS) och de nya pensionsbestämmelserna,<br />

KAP-KL, som började gälla from<br />

2006-01-01. För kommuner och landsting används<br />

2,5 % diskonteringsränta mot tidigare 3 %. Enligt<br />

den nya beräkningen uppgår kommunens ansvarsförbindelse<br />

till 720,8 mkr inklusive löneskatt, en ökning<br />

med 11,4 mkr jämfört med 2007. Den delen av<br />

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA<br />

pensionsskulden som redovisas som avsättning i<br />

balansräkningen uppgår till 59,0 mkr inklusive löneskatt,<br />

vilket är en ökning med 9,6 mkr jämfört med<br />

2007. Aktualiseringsgraden för kommunens pensionsförpliktelser<br />

är enligt uppgift från SPP 48 %.<br />

Anläggningstillgångarna har i balansräkningen<br />

upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för<br />

planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas<br />

månaden efter det att anläggningen tagits i bruk.<br />

Rak avskrivning tillämpas. De planenliga avskrivningarna<br />

följer Kommunförbundets riktlinjer med<br />

undantag för hamninvesteringar, där avskrivningstiden<br />

på 5 år är matchad mot hyresavtalet för<br />

Gotlandsbolaget. <strong>Oskarshamn</strong>s kommun gör inga<br />

löpande omprövningar av avskrivningsmetod och<br />

nyttjandeperiod. Anskaffningar uppgående till ett<br />

basbelopp eller mindre, oavsett livslängd, redovisas<br />

som driftskostnader. Detsamma gäller anskaffningar<br />

som har en livslängd på mindre än tre år oavsett<br />

belopp.<br />

Lagen om allmänna vattentjänster trädde i kraft den<br />

1 januari 2007. Lagen ställer ett krav på särredovisning<br />

av VA-verksamheten. Verksamheten ska bokföras<br />

och redovisas enligt god redovisningssed, där<br />

resultat- och balansräkning redovisas särskilt.<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun har inte fullt ut redovisat<br />

VA-verksamheten enligt de nya bestämmelserna.<br />

Arbete pågår för att åtgärda det.<br />

Sammanställd redovisning<br />

Sammanställd redovisning för <strong>Oskarshamn</strong>s kommun<br />

omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka<br />

kommunen bestämmer eller har ett väsentligt inflytande.<br />

I bolag definieras detta som lägst 20 % av<br />

aktiernas totala röstvärde.<br />

Den sammanställda redovisningen utgör ett sammandrag<br />

av kommunens och dotterföretagens<br />

balans- och resultaträkningar. I detta sammanhang<br />

elimineras olika interna mellanhavanden mellan de<br />

ingående enheterna. Därefter läggs kommunens och<br />

dotterföretagens räkenskaper samman genom en<br />

s.k. konsolidering.<br />

Den sammanställda redovisningen har upprättats<br />

enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering.<br />

Med förvärvsmetoden menas att det av<br />

kommunen vid förvärvstillfället förvärvade egna<br />

kapitalet i dotterföretaget har eliminerats. Därefter<br />

intjänat kapital räknas in i den sammanställda<br />

redovisningens egna kapital. Den proportionella<br />

konsolideringen betyder att, om dotterföretagen ej<br />

är helägda, tas endast ägd andel av räkenskapsposterna<br />

med.<br />

Interna transaktioner mellan de olika enheterna har<br />

i allt väsentligt eliminerats. På grund av skilda<br />

redovisningssätt för de olika enheterna är det inte<br />

35

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA<br />

möjligt med någon exakt avstämning. Vidare kan<br />

redovisningsprinciperna skilja mellan de olika<br />

enheterna. Då det rör sig om, i sammanhanget,<br />

marginella skillnader torde det ej ha någon<br />

36<br />

väsentlig betydelse för den visade ”bilden” av<br />

kommunens ekonomiska ställning.

Ekonomisk ordlista<br />

Atualiseringgrad: Den andel av personakterna för<br />

anställd personal som är uppdaterad med avseende<br />

på tidigare pensionsgrundande anställningar.<br />

Anläggningskapital: Bundet eget kapital i anläggningar.<br />

Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar<br />

och långfristiga skulder.<br />

Anläggningstillgångar: Fast och lös egendom avsedd<br />

att stadigvarande innehas.<br />

Avskrivningar: Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar.<br />

Balansräkningen: Visar den ekonomiska ställningen<br />

den 31/12. Här framgår hur kommunen har<br />

använt sitt kapital (tillgångar) och hur kapitalet har<br />

anskaffats (skulder och eget kapital).<br />

Driftbudget: Den del av kommunens budget som<br />

innehåller anslag för drift av den löpande verksamheten.<br />

Eget kapital: Kommunens egna kapital består av<br />

anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar<br />

m.m.) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida<br />

drift- och investeringsändamål).<br />

Finansiella intäkter och kostnader: Poster som<br />

inte är direkt hänförliga till verksamheterna, exempelvis<br />

räntor.<br />

Kassaflödesanalysen: Visar en översiktlig sammanfattning<br />

av hur årets drift-, investerings- och<br />

låneverksamhet m.m. har påverkat likviditeten.<br />

Interkommunal ersättning: Ersättning kommunen<br />

erhåller för att gymnasieelever från andra<br />

kommuner studerar i <strong>Oskarshamn</strong>.<br />

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA<br />

Internränta: Kalkylmässig kostnad för det kapital<br />

(bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar)<br />

som utnyttjas inom en viss verksamhet.<br />

Investeringsredovisning: Omfattar investeringar i<br />

anläggningar, inventarier m.m. samt vissa kapitalinkomster<br />

men inga finansiella utgifter och<br />

inkomster.<br />

Kapitalkostnad: Benämning för internränta och<br />

avskrivning.<br />

Kortfristiga skulder: Skulder med en förfallotid<br />

om ett år eller mindre från balansräkningsdagen.<br />

Likviditet: Betalningsberedskap på kort sikt<br />

(förmåga att betala skulder i rätt tid).<br />

Långfristiga skulder: Skulder överstigande ett års<br />

löptid.<br />

Nettoinvesteringar: Investeringsutgifter efter avdrag<br />

för investeringsbidrag och det bokförda värdet<br />

på sålda materiella anläggningstillgångar.<br />

Nettokostnader: Driftkostnader efter avdrag för<br />

driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras<br />

med skattemedel.<br />

Resultaträkning: Översiktlig sammanställning av<br />

årets intäkter och kostnader och hur det påverkat<br />

eget kapital.<br />

Soliditet: Anger hur stor del av tillgångarna som är<br />

finansierade med eget kapital.<br />

37

NÄMNDREDOVISNING<br />

Kommunstyrelse -<br />

Kommunledningskontor<br />

Ordförande: Peter Wretlund<br />

Antal ledamöter: 15<br />

Förvaltningschef: Lars Tyrberg<br />

Antal tillsvidareanställningar: 62<br />

Antal tillsvidareanställda årsarbetare: 59<br />

Årets resultat<br />

(mkr) <strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Intäkter 45,1 40,6 39,6<br />

Kostnader -116,6 -106,1 -104,7<br />

Nettokostnader -71,5 -65,5 -65,0<br />

Budgetanslag<br />

Överföring till<br />

76,5 70,1 64,9<br />

kommande budgetår -0,8 -0,8 -1,0<br />

Årets resultat 4,2 3,8 -1,2<br />

Investeringsutfall 7,8 4,3 3,2<br />

Verksamhet<br />

Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens<br />

samlade strategiska resurs och har en aktiv roll i<br />

kommunens utvecklingsarbete samt lämnar service<br />

och stöd såväl externt som internt.<br />

Förvaltningen omfattar förvaltningsledning, näringslivs-<br />

och samhällsutvecklingsavdelning, informations-<br />

och serviceavdelning, personalavdelning,<br />

ekonomiavdelning, IT-avdelning samt Nova Högskolecentrum.<br />

Ekonomiskt utfall<br />

Förvaltningen redovisar totalt sett en avvikelse mot<br />

budget med 4,2 mkr.<br />

Efter föreslagna budgetöverföringar (<strong>Oskarshamn</strong><br />

förändring och utveckling 0,7 mkr, Brottsförebyggande<br />

rådet 39 tkr samt resultatenheten Nova<br />

Högskolecentrum 0,8 mkr) redovisar förvaltningen<br />

ett överskott på 3,4 mkr. I tabellen ovan är endast<br />

resultatenheten Nova Högskolecentrum:s överskott<br />

inlagt som överföring till 2009.<br />

Årets händelser<br />

Näringslivs- och utvecklingsarbete<br />

Arbetet utgår från kommunens Utvecklingsprogram<br />

och en Handlingsplan styr arbetet. En revidering av<br />

programmet pågår.<br />

Under <strong>2008</strong> har attraktivitet, platsmarknadsföring<br />

och näringslivsfrågor varit i fokus. Till stöd för<br />

arbetet har kommunen avsatt särskilda ekonomiska<br />

resurser under perioden 2007 - 2010.<br />

38<br />

Projektet Attraktiva <strong>Oskarshamn</strong> drivs i samverkan<br />

med näringslivet för profilering av platsens varumärke.<br />

Nu finns en arena för utvecklad samverkan<br />

kring en rad viktiga frågor som attraktivitet,<br />

evenemang, rekrytering mm. Ett attraktionsprojekt<br />

var Framtidsdagarna med betoning på boendefrågor.<br />

Arbetet med möten och ökad dialog med näringslivet<br />

har utvecklats. Inom området nyföretagande<br />

genomfördes projektet Sommarlovsentreprenör och<br />

en Innovatörsverkstad för utveckling av produktidéer<br />

startades. Flera initiativ till start av nyföretagarhotell<br />

har genomförts och projekt för att stödja<br />

kvinnligt företagande har påbörjats.<br />

Inspirationsmötet kring nyföretagande var välbesökt,<br />

liksom deltagandet i Företagarskolan.<br />

Antalet UF-företag visade fortsatt stark utveckling.<br />

Inom turismområdet har två projekt startats, ett<br />

kring idrottsturism och ett kring nätverk och kompetensutveckling<br />

av turismnäringen.<br />

Planering av The Circle Resort – en utveckling av<br />

Figeholms konferens till en internationell attraktion<br />

inom besöksnäringen fortsätter. Även konceptet<br />

Eden of Sweden är under utveckling.<br />

En handelsutredning med brett deltagande av<br />

många intressenter har startats. Avsikten är att<br />

forma en strategi för <strong>Oskarshamn</strong>s framtida handel.<br />

Ett flertal projekt med sikte på etablering av trafik<br />

mot Baltikum har bedrivits. Statens arbete med<br />

Riksintresset <strong>Oskarshamn</strong>s hamn har slutförts under<br />

året.<br />

Arbetet med en länsplan för infrastrukturfrågorna<br />

för planperioden 2010 – 2021 och en med samtliga<br />

grannlän gemensam systemanalys har genomförts.<br />

Ett initiativ till utveckling av persontrafiken på<br />

järnväg med anslutning till den nya färjeterminalen<br />

och Gotlandstrafiken har startats.<br />

Arbetsmarknadsåtgärder<br />

Verksamheten syftar till sysselsättningsskapande<br />

åtgärder och feriearbeten till ungdomar. Platserna<br />

finns på de kommunala förvaltningarna och i en del<br />

föreningar. Verksamheterna genomförs i samverkan<br />

med arbetsförmedlingen och socialförvaltningen.<br />

Sysselsättningsåtgärder har genomförts i efterfrågad<br />

omfattning numera utan driftbidrag från arbetsförmedlingen.<br />

Socialförvaltningen har det operativa<br />

ansvaret. Fr.o.m. 2009 förs även ansvaret för verksamheten<br />

för offentligt skyddad anställning över till<br />

socialförvaltningen.

Med hänsyn till den finansiella situationen har ett<br />

arbete för att möta behov av samhällsinsatser inom<br />

arbetsmarknadsområdet påbörjats.<br />

Kollektivtrafik och färdtjänst<br />

Kostnaderna för såväl kollektivtrafiken som<br />

färdtjänsten blev väsentligt lägre än budget.<br />

Trafikeringen har utvecklats med timmestrafik till<br />

Kalmar. Även trafiken till Kristdala och Figeholm<br />

har utvecklats. Preliminära siffror pekar på ett<br />

betydligt ökat passagerarantal.<br />

Personalpolitik<br />

De närmaste åren prioriteras arbetsgivarpolicy,<br />

ledarskap och medarbetarskap, hälso- och arbetsmiljöfrågor,<br />

rekrytering och kompetensförsörjning.<br />

Personalavdelningen genomgår ett generationsskifte.<br />

Det innebär att hälften av medarbetarna har<br />

anställts under året. För avdelningens medarbetare<br />

har omfattande kompetensutvecklingsinsatser genomförts.<br />

Prioriterade områden är att uppdatera och modernisera<br />

personalprocesserna och stödsystemen, avseende<br />

både kvalitet och teknik.<br />

Ändrad lagstiftning innebar att personalspecialisternas<br />

arbete har fokuserats på<br />

rehabiliteringsfrågor och det har genomförts utbildningsinsatser<br />

för kommunens chefer och skyddsombud<br />

samt chefsutbildningar om bl.a. kollektivavtal<br />

och lönepolitik. Under <strong>2008</strong> har nyrekrytering<br />

av kommundirektör samt chef för barn-<br />

och utbildningsförvaltningen skett.<br />

För att skapa helhet och samsyn i det hälsofrämjande<br />

arbetet har flera olika insatser genomförts,<br />

t.ex. utbildning och stöd till chefer och<br />

kommunens 150 hälsoinspiratörer, hälsokontroller<br />

med konditionstest till 45-, 50- och 55-åringar,<br />

personalsociala aktiviteter, föreläsningar, friskvårdsbidrag<br />

införts. Kommunens sjukfrånvaro<br />

fortsätter att sjunka och har under <strong>2008</strong> minskat<br />

från 7,6 % till 6,5 %.<br />

IT<br />

IT-samordningens verksamhet har ökat kontinuerligt.<br />

Kostnaden för att byta Officeprogramvaror<br />

kommer de närmaste tre åren att kosta ITavdelningen<br />

cirka 1 200 tkr per år. Nätverksavgiften<br />

för anslutning till det administrativa<br />

nätverket höjs inte 2009. Arbetet med att verkställa<br />

den nya éStrategin, som antogs <strong>2008</strong> har påbörjats,<br />

dels med att utveckla ett nytt Intranät, dels genom<br />

ett processintriktat förändringsarbete på IT-avdelningen.<br />

Den av <strong>Oskarshamn</strong>, Mönsterås och Högsby<br />

kommuner gemensamt upphandlade tekniska plattformen<br />

för telefoni har även <strong>2008</strong> sänkt sam-<br />

NÄMNDREDOVISNING<br />

talskostnaderna. En sänkning av den fasta<br />

kostnaden för integrerade mobiler 2009 kan hänföras<br />

till de tre kommunernas samarbete kring<br />

telefoni och gemensam plattform.<br />

Information och service<br />

För första gången deltog <strong>Oskarshamn</strong>s kommun i<br />

SCB:s medborgarundersökning. Resultaten visar att<br />

det finns en förbättringspotential. Resultatet ska<br />

analyseras och kan då ge möjlighet till olika<br />

åtgärdsförslag.<br />

Kommunens grafiska profil har moderniserats. För<br />

första gången deltog <strong>Oskarshamn</strong>s kommun i en<br />

aktivitet riktad mot Holland. Över 100 000<br />

holländare emigrerar varje år. Aktiviteten har följts<br />

upp genom att cirka 50 intresserade har kontaktats.<br />

Under året har även en ny kommun-/turistbroschyr<br />

tagits fram.<br />

Ekonomiavdelningen<br />

Verksamheten omfattar ekonomisk flerårsplanering,<br />

budgetarbete, delårs- och årsbokslut, sammanställd<br />

redovisning, ansvar för och förvaltning av ekonomisystemet,<br />

skattefrågor, upphandlingsfrågor,<br />

finansförvaltning, betalningsövervakning med kravverksamhet,<br />

donationsfonder samt statistik.<br />

Ekonomiavdelningen ska ligga i framkant inom det<br />

ekonomiadministrativa området samt utveckla och<br />

effektivisera olika rutiner. Finansfunktionen ska se<br />

till att kommunen har en effektiv och affärsmässig<br />

penninghantering som säkerställer kommunens krav<br />

på en tillfredsställande betalningsberedskap. Målsättningen<br />

är att optimera finansnettot med<br />

beaktande av bl a kredit- och ränterisker som anges<br />

i kommunens finanspolicy.<br />

Ekonomiavdelningens arbete under <strong>2008</strong> har varit<br />

starkt präglat av ”9-punktsprogrammet” som togs<br />

fram av Motivationshuset under hösten 2007. En av<br />

punkterna i programmet var att förändra det<br />

ekonomiska styrsystemet, där särskilt fokus lades<br />

på bl.a. budgetprocessen, verksamhets- och finansiella<br />

mål samt interna mellanhavanden. Tillsammans<br />

med kommunens förvaltningsekonomer<br />

har avdelningen aktivt arbetat med dessa frågor<br />

under större delen av året. Parallellt med detta har<br />

avdelningen återupptagit diskussioner kring implementering<br />

av ett webbaserat processtöd.<br />

Projektet startar i januari 2009 och tillsammans<br />

med e-fakturering och framtagning av kommunens<br />

verksamhetsmål kommer detta att utgöra ryggraden<br />

av ekonomiavdelningens utvecklingsarbete under<br />

2009.<br />

Turbulensen på de finansiella marknaderna, som<br />

började i mitten av förra året, har resulterat i<br />

omfattande börsras, vilket även har påverkat<br />

39

NÄMNDREDOVISNING<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun. Värdet på kommunens<br />

placeringar i vissa strukturerade produkter har<br />

kraftigt fallit i värde, vilket resulterade i en<br />

nedskrivning av det bokförda värdet vid årsskiftet<br />

<strong>2008</strong>/2009 om 303 mkr. Vid årsskiftet <strong>2008</strong>/2009<br />

förvaltade ekonomiavdelningen drygt 1,1 mrd i<br />

finansiellt kapital. Under senare delen av <strong>2008</strong><br />

påbörjades ett arbete med uppdatering av kommunens<br />

nuvarande finanspolicy som antogs av<br />

kommunfullmäktige i januari 2006. Detta arbete<br />

fortsätter även under början av 2009. Målsättningen<br />

är att finanspolicyn antas av kommunfullmäktige i<br />

april 2009.<br />

Nova Högskolecentrum<br />

På Nova Högskolecentrum bedrivs eftergymnasial<br />

verksamhet med stark koppling till näringsliv/<br />

arbetsliv och starka samarbetspartners inom akademin<br />

bl.a. KTH, LiU, HiK, Vxu och HJ. Exempel<br />

på partners och uppdragsgivare till Nova Högskolecentrum<br />

är OKG, Scania, SKB, Södra,<br />

Energimyndigheten och <strong>Oskarshamn</strong>s sjukhus.<br />

Nova har under året arbetat för att öka sin möjlighet<br />

att stötta framtida beslut om mervärden i anslutning<br />

till slutförvarsfrågan, men också för att kunna bidra<br />

i hanterandet av lågkonjunkturen.<br />

Nova Högskolecentrum har firat 10-årsjubileum<br />

med universitetskansler Anders Flodström som<br />

huvudtalare.<br />

Under året har 8 olika heltidsprogram genomförts.<br />

Nytt för i år är bl.a socionomutbildningen. Ett antal<br />

fristående kurser och uppdragsutbildningar har<br />

genomförts, t.ex. energieffektivisering i samverkan<br />

med Linköpings universitet. Ett antal Fou-projekt<br />

har också startat, t.ex. Världsklassproduktion/Lean<br />

på svenska i samarbete med Scania, KTH och<br />

ytterligare fyra tunga aktörer inom fordonsindustrin.<br />

Genom NAFU-arbetet (Nova Akademi och Företagsutveckling)<br />

har Smålands Affärsänglar bildats,<br />

en aktör som kan förstärka de första stegen i<br />

finansieringssystemet vid utveckling av spin-off<br />

från befintligt högteknologiskt näringsliv och från<br />

forskning. Nova Ventures, en inkubator för att i<br />

samverkan med universiteten, näringslivet samt<br />

grannkommuner, regionförbundet och finansiella<br />

aktörer stötta spin-off enligt ovan, har utvecklats.<br />

Energikommissionen har stärkt sina positioner i de<br />

olika Östersjönätverken.<br />

Det första projektet på forskningsplattformen Nova<br />

FoU har startat upp med HiK som ägare.<br />

Under <strong>2008</strong> har Nova Högskolecentrum fått tillskott<br />

av externa medel (till största delen KY). Det<br />

40<br />

överskott som tidigare genererats i första hand av<br />

Försäkringshandläggarutbildningen fungerar som<br />

en buffert för t.ex. KY-utbildningarna, där några få<br />

studentavhopp kan få stora konsekvenser. Överskottet<br />

som fördes över från 2007 har minskat<br />

under året. Resultaten från årets avslutade KYutbildningar<br />

kompenserar minskningen.<br />

Framtiden<br />

Arbetet med tillväxt- och utvecklingsfrågorna är ett<br />

prioriterat område. Särskilt viktigt är att sprida<br />

bilden av <strong>Oskarshamn</strong> som en bra kommun för<br />

företagande, inflyttning, besök och boende. Arbetet<br />

med platsmarknadsföringen är central, liksom<br />

samverkan med näringslivet och övriga intressenter.<br />

Ökat nyföretagande och entreprenörskap är andra<br />

viktiga områden för att utveckla och diversifiera<br />

kommunens näringsliv.<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun är en av tjugo pilotkommuner<br />

i landet som ska ta fram förslag till ett<br />

lokalt servicekontor tillsammans med statliga<br />

servicefunktioner. Målet är att skapa ”en-dörr-in”<br />

till myndigheter och den kommunala förvaltningen.<br />

Servicen ska helst vara lokaliserad i ett centralt Aläge.<br />

Under våren 2009 görs en förstudie rörande<br />

kommunala funktioner med tydlig medborgar- och<br />

kundnytta, som en del i ett framtida gemensamt<br />

Servicekontor.<br />

SKB:s etableringar ger möjligheter till utveckling<br />

och etablering av ny, högteknologisk verksamhet.<br />

SKB:s arbete med val av plats för slutförvaret går<br />

in i ett avgörande skede under <strong>2008</strong> och 2009.<br />

Arbetet med att säkra att kommunens villkor är<br />

uppfyllda liksom att tillförsäkra oss rimliga<br />

mervärden för vårt nationella ansvarstagande har<br />

varit och kommer fortsatt att vara intensivt.<br />

Andra prioriterade områden är<br />

• öka medarbetardelaktigheten och utveckla ledarskapet<br />

och kommunens arbetsgivarpolicy<br />

• förberedelse för hamnsaneringsprojektet<br />

• mervärdesdiskussionerna och förberedelse för<br />

insatser efter ett platsval med ett beslut om<br />

<strong>Oskarshamn</strong> som plats för slutförvaret<br />

Nyckeltal<br />

Kommunledningskontor<br />

<strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Personaladm. kostnader kr<br />

per årsanställd<br />

Företagshälsovård<br />

kostnader i kr per<br />

3 043 2 671 2 427<br />

årsanställd<br />

Ekonomiadm. kostnader kr<br />

1 106 1 186 1 254<br />

per årsanställd<br />

Tele- och datakostnader kr<br />

1 970 1 795 1 768<br />

per årsanställd 1 530 1 456 2 162

Tf förvaltningschef: Ingemar Idh<br />

Antal anställda: 70 heltid och 35 deltid.<br />

• Utryckning heltid 57 personer varav 24 i Simpevarp,<br />

5 på flygplatsen<br />

• Dagtidspersonal 13 personer varav 3,5 i Simpevarp<br />

(motsvarar 12,25 heltidstjänster)<br />

• Deltid <strong>Oskarshamn</strong> 15 personer<br />

• Deltid i Kristdala 20 personer<br />

• Brandvärnspersonal 15 personer uttagna med<br />

tjänsteplikt<br />

Årets resultat<br />

(mkr) <strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Intäkter 23,4 18,8 17,8<br />

Kostnader -47,6 -41,4 -38,6<br />

Nettokostnader -24,2 -22,6 -20,8<br />

Budgetanslag 24,3 22,4 21,4<br />

Årets resultat 0,2 -0,2 0,6<br />

Investeringsutfall 1,9 3,9 3,5<br />

Verksamhet<br />

Räddningstjänsten har till uppgift att rädda liv samt<br />

begränsa skador på människor, egendom och miljö.<br />

Detta innebär information och rådgivning till allmänheten,<br />

extern och intern utbildning/övning,<br />

planläggning och utryckningar enligt den omfattning<br />

som handlingsprogrammet för skydd och<br />

säkerhet anger.<br />

Räddningstjänsten har dessutom ansvar för flygplatsräddningstjänst,<br />

vilket även inkluderar serviceuppgifterna<br />

security, avisning och ramptjänst på<br />

flygplatsen. Förutom att bedriva operativ räddningstjänst<br />

inom OKG:s och SKB:s anläggningar,<br />

enligt samverkansavtal, genomförs också ett antal<br />

olika serviceuppgifter inom det brandförebyggande<br />

området dvs aktiv medverkan inom systematiskt<br />

brandskyddsarbete (SBA). Genom samverkansavtalet<br />

med Högsby kommun utförs räddningschefs-,<br />

tillsyns- och utbildningsuppgifter. Ansvaret<br />

för ledning och samordning av <strong>Oskarshamn</strong>s och<br />

Högsbys säkerhetsarbete och beredskapsplanering<br />

åvilar också räddningstjänsten.<br />

Ekonomiskt utfall<br />

Räddningstjänsten redovisar ett överskott på ca 200<br />

tkr för år <strong>2008</strong>.<br />

Måluppfyllelse<br />

Räddningstjänsten har under året producerat beredskap<br />

enligt fastställt handlingsprogram och gjort<br />

utryckningar vid 486 tillfällen. Tillsyn har i<br />

<strong>Oskarshamn</strong> och Högsby kommun utförts vid ca 85<br />

tillfällen, dessutom har objektsbesök i avsikt att<br />

stödja ägare och innehavare att komma igång med<br />

Räddningstjänst<br />

NÄMNDREDOVISNING<br />

skriftlig redogörelse och systematiskt brandskyddsarbete<br />

genomförts vid vissa anläggningar.<br />

Räddningstjänsten verkar för ökad säkerhet genom<br />

utbildning av personer i brandskydd, sjukvård eller<br />

säkerhetsutbildning. Totalt har ca 2 000 personer<br />

utbildats. Dessutom informerades ca 500 personer<br />

under Öppet hus mm. Fixartjänsten har haft ca 100<br />

uppdrag. Planarbetet för mottagningsorganisationen<br />

för exempelvis kärnkraftshändelser har under året<br />

färdigställts. Skydds- och säkerhetsarbete har under<br />

året intensifierats avseende medverkan i kommunens<br />

planarbete samt information till allmänheten<br />

och olika organisationer.<br />

Årets händelser<br />

Ur operativ räddningstjänstsynpunkt har kommunen<br />

varit förskonad från större händelser. Det som ändock<br />

kan vara värt att ta upp är branden på SAFT,<br />

nickelupplösningsanläggningen, samt två större<br />

skogsbränder. Genom ett effektivt nyttjande av<br />

räddningstjänstens alla resurser blev konsekvenserna<br />

av SAFT händelsen mycket ringa.<br />

Utryckningsstatistik <strong>2008</strong><br />

Brand i byggnad 43<br />

Brand ej i byggnad 57<br />

Trafikolycka 44<br />

Utsläpp farligt ämne 15<br />

Drunkning/tillbud 1<br />

Automatlarm ej brand/gas 220<br />

Övrigt 107<br />

Totalt 487<br />

Under året har ett nytt avtal med OKG utarbetats.<br />

Detta har inneburit ökad ekonomisk omsättning,<br />

fyra nya brandmän har rekryterats, flera nya uppdrag<br />

inom förebyggande verksamhet samt en satsning<br />

på kompetensökning inom utryckningsverksamheten.<br />

Efterfrågan på förebyggande insatser som utbildning<br />

och information har varit mycket hög. Ett nytt<br />

utbildningsavtal har tagits fram för personalen på<br />

SCANIA och resultaten från utbildningsinsatserna<br />

har fallit mycket väl ut. Utryckningsstyrkan har<br />

också deltagit i vuxna på stan aktiviteter vid ett<br />

antal tillfällen.<br />

Ett nytt besluts- och ledningsstödssystem avsett att<br />

användas i den kommande räddningscentralen har<br />

driftsatts i befintliga lokaler.<br />

41

NÄMNDREDOVISNING<br />

Framtiden<br />

Räddningstjänsten är mitt inne i ett generationsskifte<br />

som innebär att ca 30 % av personalen är<br />

relativt nyanställd och där ytterligare ca 15% är<br />

nyanställda. Fler har möjlighet att gå i pension<br />

under de närmaste 10 åren.<br />

Nytt handlingsprogram för skydd och säkerhet har<br />

tagits fram tillsammans med en risk och sårbarhetsanalys.<br />

Det nya kommunikationssystem RAKEL<br />

har byggts ut i bl a Kalmar län. Inga investeringar i<br />

radioutrustning för detta har än så länge gjorts.<br />

42<br />

Kommunen har beslutat om att bygga en ny räddningscentral<br />

i anslutning till <strong>Oskarshamn</strong>s brandstation<br />

under 2009 - 2010, vilket kommer att skapa<br />

goda möjligheter för kommunen att leda såväl större<br />

räddningsinsatser som extraordinära händelser.<br />

Kommunen har beslutat att ett nytt högfordon ska<br />

införskaffas under 2010.<br />

Nyckeltal<br />

Räddningstjänsten<br />

<strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Bruttokostnad i kr/inv 1809 1639 1578<br />

Nettokostnad i kr/inv 920 857 863

Teknisk nämnd<br />

Ordförande: Lars Aronsson<br />

Antal ledamöter: 9<br />

Förvaltningschef: Göran Landenius<br />

Avgiftsfinansierad verksamhet - VA<br />

Periodens resultat<br />

(m kr) <strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Intäkter 47,9 44,8 42,2<br />

Kostnader -43,7 -42,8 -40,9<br />

Periodens resultat 4,2 2,0 1,3<br />

Budgeterat resultat 0,7 -0,8 0,6<br />

Avvikelse 3,5 2,8 0,7<br />

Investeringsutfall 43,3 23,7 27,1<br />

Avgiftsfinansierad verksamhet - Renhållning<br />

Periodens resultat<br />

(mkr) <strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Intäkter 35,5 33,8 31,3<br />

Kostnader -38,8 -34,7 -25,9<br />

Periodens resultat -3,3 -0,9 5,4<br />

Budgeterat resultat 1,5 2,8 0,0<br />

Avvikelse -4,7 -3,7 5,4<br />

Investeringsutfall 2,8 4,1 1,3<br />

Skattefinansierad verksamhet<br />

Periodens resultat<br />

(mkr) <strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Intäkter 260,5 237,8 218,0<br />

Kostnader -296,8 -268,3 -248,3<br />

Nettokostnader -36,2 -30,5 -30,3<br />

Budgetanslag 37,6 32,8 28,1<br />

Avvikelse 1,4 2,3 -2,2<br />

Investeringsutfall 38,4 57,2 98,7<br />

Verksamhet<br />

Tekniska nämndens skattefinansierade verksamhet<br />

I den skattefinansierade verksamheten ingår tekniska<br />

nämnden, staben med förvaltningsledning, information,<br />

kvalitet, ekonomi och personal, gatuavdelningen<br />

med skötsel och underhåll av gator, parker<br />

osv, fastighetsavdelningen som tillhandahåller<br />

lokaler och mark i en resultatenhet, Miljöhuset Åsa<br />

som är ett arbetsmarknadsprojekt, där man återvinner<br />

och säljer inlämnat material samt en städ- och<br />

måltidsavdelning, som tillhandahåller måltidsser-<br />

NÄMNDREDOVISNING<br />

vice och städservice till kommunens förvaltningar i<br />

en resultatenhet.<br />

Bruttokostnaderna uppgår till ca 297 mkr. Ca 85 %<br />

finansieras med intäkter dels internt från andra<br />

förvaltningar dels externt.<br />

Tekniska nämndens avgiftsfinansierade verksamhet<br />

I den avgiftsfinansierade verksamheten ingår vatten-<br />

och avloppshantering (VA) och renhållning<br />

(avfallshantering). Dessa har bruttointäkter om ca<br />

80 mkr. Målsättningen är fullständig kostnadstäckning<br />

på kort och lång sikt. Eventuella årliga avvikelser<br />

balanseras via ett ”eget kapital” (balanskonto).<br />

Ekonomiskt utfall<br />

Tekniska nämndens bruttokostnader uppgår till 379<br />

mkr (346 mkr år 2007) och är fördelade enligt följande:<br />

Skattefinansierade verksamheter<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Fastigheter inkl Intern service 34% 37%<br />

Gator o parker inkl Intern service 27% 20%<br />

Måltids- och städservice 17% 18%<br />

Avgiftsfinansierade verksamheter<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Vatten och avlopp 12% 14%<br />

Renhållning 9% 10%<br />

Tekniska nämndens skattefinansierade verksamhet<br />

Den milda väderleken har varit fördelaktig för både<br />

gatuavdelningen och fastighetsavdelningen trots<br />

höga energipriser under delar av året. Kostnaderna<br />

för vinterväghållning har varit drygt hälften jämfört<br />

med budget. Priserna på skog har varit låga och<br />

intäkterna är under de budgeterade. Uppvärmningskostnaderna<br />

har varit låga och ca två miljoner extra<br />

har kunnat satsas på fastighetsunderhåll.<br />

Vidare har försäkringspremierna varit lägre än<br />

budget tack vare en fördelaktig upphandling. Fastighetsavdelningens<br />

verksamhet är en resultatenhet<br />

som gör att eventuella över- eller underskott stannar<br />

inom denna verksamhet. Över- eller underskott<br />

regleras gentemot interna hyresgäster två år efteråt.<br />

Städ- och måltidsavdelningen redovisar ett negativt<br />

resultat. Livsmedelskostnaderna har ökat mellan<br />

5-10 %. Eventuella över- eller underskott stannar i<br />

resultatenheten och regleras mellan respektive år.<br />

Drygt 600 tkr i negativt resultat överfördes från<br />

2007 till <strong>2008</strong>. Resultatet som överförs till 2009 är<br />

ca 150 tkr i negativt resultat.<br />

43

NÄMNDREDOVISNING<br />

Miljöhus Åsa har varit nedläggningshotat under<br />

<strong>2008</strong> men med ett ekonomiskt resultat som följer<br />

budget och med den arbetsmarknad som finns<br />

stärks Miljöhusets berättigande.<br />

Sammanfattningsvis visar de skattefinansierade<br />

verksamheterna ett positivt resultat om drygt 1 400<br />

tkr.<br />

Tekniska nämndens avgiftsfinansierade verksamhet<br />

VA-verksamheten är budgeterad med ett överskott<br />

om 700 tkr för att användas för framtida tömning av<br />

slambäddarna. Resultatet blev 4 200 tkr på grund av<br />

ett antal anläggningsavgifter för Stångehamnsområdet<br />

betalades under hösten <strong>2008</strong>. Renhållningsverksamheten<br />

budgeterade ett överskott om 1 500<br />

tkr för att användas för framtida täckning av deponin.<br />

Resultatet blev -3 280 tkr. Över- eller underskott<br />

balanseras över åren via ett ”eget kapitalkonto”.<br />

Investeringar<br />

Redovisningen avser investeringar exklusive exploateringar<br />

och fastighetsförsäljningar.<br />

Skattefinansierade projekt<br />

De påbörjade och/eller slutförda större investeringsprojekten<br />

under <strong>2008</strong> är Idrottshall Oscarsgymnasiet,<br />

Ledningscentral, Förskola Norra området,<br />

Konvertering till pellets, Miljöförbättringar inomhus,<br />

Kastplan Arenan, Hultgården hiss, Oscarsgymnasiet<br />

renovering av aula, Rödsleskolan ombyggnad,<br />

Gc-väg Mysingsö, Handikappanpassningar,<br />

Läktartak Arenan och Ombyggnader på Åsaområdet<br />

.<br />

Gc-vägarna mellan Figeholm och Fårbo, Vånevik<br />

och Påskallavik samt Bro Lagermans Väg är försenade<br />

på grund av att tekniska kontoret avvaktar<br />

beslut från Vägverket m fl. Projektet som avser en<br />

bro i Kristdala är också försenat.<br />

Projektet Handikappolitiskt program kommer inte<br />

att genomföras med investeringsanslag (utbildning).<br />

Avgiftsfinansierade projekt<br />

Det största pågående projektet är Va-ledning<br />

Stångehamn. Mysingsöprojektet pågår men viss<br />

utredning återstår, Upphandling av kolfilter i Bockara<br />

är ute för upphandling, utredning av Reservvattentäkt<br />

i Bockara pågår, upphandling av Kraftvärme<br />

i Ernemar ARV avvaktar till energioptimeringsstrategin<br />

är klar, Ombyggnad av Figeholms ARV skjuts<br />

fram till 2009 pga planeringen av ny ferieby vid<br />

Hägnad, del av Energioptimeringsprojekten ska<br />

användas till bergvärme på Fredriksbergs VV. Resten<br />

skjuts fram till 2009: Renovering av pumpstationer<br />

pågår, upprustning och förnyelse består av ett<br />

flertal mindre projekt som är pågående, ca 1,5 mkr<br />

går åt till Driftövervakningsprojektet och resten<br />

skjuts fram till 2009. Uppdateringen av debiterings-<br />

44<br />

systemet blir inte förrän 2009, då leverantören<br />

kommer med en ny version. Det planerade inköpet<br />

av ny sopbil avvaktas med till 2010.<br />

Utredning av projektet Vattentäkt <strong>Oskarshamn</strong><br />

pågår och det kommer att ta längre tid att komma<br />

fram till ett förslag.<br />

Ekonomiskt utfall<br />

37 av de 60 mkr i budget på den skattefinansierade<br />

delen är förbrukade. 23 mkr av de 60 mkr inom de<br />

skattefinansierade verksamheterna behöver flyttas<br />

till 2009. Orsaken är bl a när det gäller GC-vägarna<br />

att det saknas marklov och planer, som ska godkännas<br />

av olika regionala instanser. För några projekt<br />

behövs inriktningsbeslut för att fortsätta.<br />

45 mkr av de budgeterade är förbrukade på ett fyrtiotal<br />

investeringsprojekt på den avgiftsfinansierade<br />

delen. Av de 60 mkr som finns anslagna inom de<br />

avgiftsfinansierade verksamheterna behöver 15 mkr<br />

skjutas på framtiden av olika orsaker, framförallt att<br />

det krävs mer utredning, att upphandlingsproceduren<br />

tar längre tid eller att man använder fordon och<br />

maskiner längre tid än planerat om det är ekonomiskt<br />

lönsamt.<br />

Måluppfyllelse<br />

Tekniska nämnden arbetar aktivt med att genomföra<br />

ett hållbart energisystem. Olje- och elberoendet<br />

vid uppvärmning av byggnader håller på att investeras<br />

bort och fler miljöbilar har anskaffats. Målet<br />

att ej använda fossila bränslen efter 2010 ser i stort<br />

sett ut att lyckas. Två fastigheter har konverterats<br />

<strong>2008</strong>. Ett tjugofemtal byggnader om ca 27 000 kvm<br />

återstår till 2009 och 2010, varav några kan bli<br />

försäljningsobjekt.<br />

Tekniska nämnden medverkar till bättre kommunikationer<br />

genom att investera i bättre väderskydd på<br />

busshållplatser och säkrare trafikmiljöer genom<br />

”nollvisionsåtgärder” som bättre övergångsställen,<br />

fler och bättre gc-vägar framförallt vid skolor och<br />

större arbetsplatser. Två planerade gc-vägar har<br />

inte byggts som planerat.<br />

Boendemiljöerna förbättras genom bättre och mer<br />

tillgängliga lekplatser. Samtliga lekplatser ska vara<br />

tillgänglighetsanpassade 2010. Tre av tio planerade<br />

lekplatser är anpassade under <strong>2008</strong>.<br />

Belysningen på landsbygden har utökats och bidragit<br />

något till en levande landsbygd. Brist på driftmedel<br />

hindrar en ytterligare utökning av belysningen.<br />

Satsningen på att stödja kärnverksamheterna pågår i<br />

dialog med nyttjarna genom att utöka fastighetsunderhållet<br />

och anpassa tillgängligheten i lokaler och<br />

på markytor i skolor, förskolor osv. Planerat under

håll är ca 65 kr/kvm och målet är att komma upp i<br />

ett planerat underhåll om 125 kr/kvm. Genomförandet<br />

av s k enkla avhjälpta hinder pågår och beräknas<br />

vara klart 2010.<br />

Årets händelser<br />

Vintern och våren var mild och snöfattig. Tidigt<br />

stod det klart att det skulle bli vattenbrist och bevattningsförbud<br />

infördes under fyra sommarveckor.<br />

Fram till augusti var det högkonjunktur och priserna<br />

på olja, diesel och el var rekordhöga. I takt med<br />

finanskrisens påverkan på konjunkturen har priserna<br />

fallit.<br />

Framtiden<br />

Fastighetsavdelningens resurser kommer 2009 att<br />

fokuseras på såväl invändiga som utvändiga underhållsåtgärder<br />

utifrån kundernas bästa. Moderniseringen<br />

av energisystemen skall fortsätta för att få<br />

kontinuerlig driftoptimering med tillhörande miljövinster.<br />

Under vintern 2009 kommer samtliga fastigheter<br />

att analyseras för att ta reda på graden av<br />

lönsamhet av att energieffektivisera fastigheterna.<br />

Analysen kommer också att ge en energideklaration<br />

för varje fastighet.<br />

Arbetet med att få en mera slagkraftig fastighetsorganisation<br />

skall vara klar våren 2009. Det kommer<br />

att ske genom ett utvecklat samarbete med städ- och<br />

måltidsavdelningen samt gatuavdelningen. Den<br />

förändrade organisationsstrukturen kommer att<br />

även ge volymfördelar för de två andra avdelningarna.<br />

Felanmälan på dagtid kommer att förbättras med<br />

hjälp av IT stöd. Vi hoppas att våra kunder under<br />

våren 2009 kommer att märka en stor förbättring.<br />

Alla felanmälningar kommer även att registreras<br />

och följas upp. Alla grönytor håller på att GISmätas.<br />

Arbetet är klart våren 2009. Alla skötselarbeten<br />

skall sedan registreras och följas upp och ingå<br />

i kvalitetsarbetet.<br />

Eftersom elevantalet i grundskolan i framtiden<br />

kommer att minska pga låga födelsetal samtidigt<br />

som antalet äldre personer ökar måste fastighetsavdelningen<br />

se över lokalbehoven och vara beredda<br />

på att anpassa lokalerna för framtida förändringar.<br />

De juridiska turerna med totalentreprenören angående<br />

Arena <strong>Oskarshamn</strong> kommer att fortsätta under<br />

året. För att få arenan godkänd krävs nya entreprenadarbeten<br />

under sommaren.<br />

Inom VA- och renhållningsavdelningen kommer<br />

förvaltningen att arbeta vidare med att följa den nya<br />

miljölagstiftningen. Storskogens avfallsanläggning<br />

planeras för att i framtiden kunna ta emot mer avfall,<br />

både från industrin och från andra kommuner,<br />

än tidigare. Beslut från Miljödomstolen väntas<br />

NÄMNDREDOVISNING<br />

under 2009, vilket innebär att kommunen har möjlighet<br />

att utöka sin service gentemot företag och<br />

industrier.<br />

VA-arbetena i Stångehamn följer tidplanen. Arbetet<br />

med sista etappen väntas bli klara till sommaren.<br />

Ett samarbete med Hultsfreds kommun kommer att<br />

inledas för att undersöka möjligheten till <strong>Oskarshamn</strong>s<br />

framtida vattenförsörjning, om det finns<br />

tillräckligt med grundvatten i Hultsfredsdeltat för<br />

att distribueras till Fredriksbergs reningsverk.<br />

Gatuavdelningen kommer att färdigställa det nya<br />

industriområdet Kvastmossen under året. Anläggningsarbetena<br />

vid Storskogens avfallsanläggning<br />

kommer även att fortsätta under året. Arbetet med<br />

att göra kommunen tillgängligare kommer att fortsätta<br />

enligt den handikappolitiska planen. Arbeten<br />

med tillgänglighetsguide liksom arbeten med att<br />

göra offentliga lokaler mer tillgängliga för funktionshindrade<br />

kommer också att fortsätta under året.<br />

Städ- och måltidsavdelningen kommer att arbeta<br />

vidare med att utveckla sin verksamhet efter kundernas<br />

önskemål. Stor vikt kommer att läggas vid<br />

att maten är både god och näringsrik. Avdelningen<br />

kommer även att fokusera på att servera mer ekologisk<br />

och närproducerad mat under 2009.<br />

Tekniska kontoret kommer att arbeta vidare med<br />

biogasfrågan och LED som framtidens belysningsalternativ<br />

på landsbygden. I Vånevik är det planerat<br />

ett Kustlandet Leader+ projekt, där tekniska kontoret<br />

kommer att vara projektägare.<br />

Tekniska kontoret ska vara en serviceförvaltning<br />

som är lyhörd och arbetar utifrån kundernas bästa.<br />

Samarbetet med lokala partners och övrigt näringsliv<br />

ska fortsätta för att få spetskompetens och prisvärda<br />

lösningar.<br />

Tekniska kontorets organisatoriska effektivisering<br />

ska fortsätta med genomlysning av organisationerna<br />

på avdelningsnivå. Arbetsmiljön ska bli bättre och<br />

samarbetet mellan avdelningarna intensifieras.<br />

Kompetensen och motivationen ska höjas genom<br />

utbildning i ny teknik, ny lagstiftning osv, företrädesvis<br />

lokalt och tillsammans med grannkommunerna.<br />

Sjuktalen ska minska och tekniken med att<br />

följa upp och motivera med hjälp av medarbetarsamtal<br />

ska utvecklas. Tekniska kontoret ska vara en<br />

seriös beställare och upphandlingar ska ske affärsmässigt.<br />

45

NÄMNDREDOVISNING<br />

Nyckeltal – samtliga verksamheter<br />

Teknisk nämnd<br />

46<br />

<strong>2008</strong> B<strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Antal m2 verksamhetsyta<br />

per inv<br />

Bruttokostnad i kr per<br />

6,0 6,0 6,0 6,0<br />

m2 ägd fastighetsyta<br />

Bruttokost i kr, drift o<br />

un. per m2 gator o<br />

576 592 521 499<br />

vägar 12,87 13,95 12,59 11,68<br />

Bruttokostn VA, kr per<br />

m3 försålt renvatten 22,62 22,00 21,20<br />

B - Budget<br />

Vatten- och avloppsverksamheten (VA)<br />

Avgiftsfinansierad verksamhet - VA<br />

Periodens resultat<br />

(mkr) <strong>2008</strong> B<strong>2008</strong><br />

Verksamhetens intäkter 47,9 46,1<br />

Verksamhetens kostnader -26,6 -24,9<br />

Avskrivningar -9,5 -11,2<br />

Verksamhetens nettokostnader<br />

Finansiella intäkter<br />

11,8 10,0<br />

Finansiella kostnader -7,6 -9,3<br />

Periodens resultat 4,2 0,7<br />

Investeringsutfall 43,3 58,7<br />

Ekonomiskt utfall<br />

VA-verksamheten är budgeterad med ett överskott<br />

om 700 tkr för att användas för framtida tömning av<br />

slambäddarna. Periodens resultat blev 4 200 tkr på<br />

grund av ett antal anläggningsavgifter för Stångehamsområdet<br />

betalades under hösten <strong>2008</strong>.<br />

Periodens händelser<br />

Under sommaren beslutades om bevattningsförbud<br />

under några veckor pga torka i magasinen. Under<br />

kvartal 2 och 3 <strong>2008</strong> försåldes 15 000 m 3 mindre<br />

vatten jämfört med 2007.<br />

Frågan om ny vattentäkt för <strong>Oskarshamn</strong> p g a<br />

försämrat råvatten utreds men projektet kommer<br />

inte igång på något år än. Utbyggnaden av valedningar<br />

till och i Stångehamn är i slutskedet.<br />

Energioptimeringsprojekten pågår då förvaltningen<br />

bl a avser att anlägga bergvärme på Fredriksbergs<br />

vattenverk. Vidare pågår renovering av pumpstationer<br />

och flera mindre förnyelseprojekt.<br />

Investeringar<br />

Ca två tredjedelar av investeringsbudgeten har<br />

arbetats upp <strong>2008</strong> och resten kommer att behövas<br />

till ett antal projekt som fortsätter 2009.<br />

Framtiden<br />

Inom va- och renhållningsavdelningen sker stora<br />

förändringar framöver pga ny miljölagstiftning.<br />

En ökning av underhållet av va-ledningar planeras<br />

då många ledningar som byggdes vid de stora exploateringarna<br />

under 1960- och 70-talen kräver<br />

åtgärder under de närmaste åren.

Samhällsbyggnadsnämnd<br />

Ordförande: Ing-Britt Krantz<br />

Antal ledamöter: 9<br />

Förvaltningschef: Bodil Liedberg Jönsson<br />

Antal anställda: 33<br />

Antal årsarbetare: 33<br />

Årets resultat<br />

(mkr) <strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Intäkter 5,4 5,1 5,0<br />

Kostnader -22,5 -21,1 -18,7<br />

Nettokostnader -17,1 -16,1 -13,7<br />

Budgetanslag 17,1 16,5 15,2<br />

Årets resultat 0,0 0,5 1,5<br />

Investeringsutfall 0,4 0,0 0,2<br />

Verksamhet<br />

Samhällsbyggnadsnämnden är ansvarig för kommunens<br />

ansvar enligt plan- och bygglagen, miljö- och<br />

hälsoskyddsarbetet, för mätningsverksamheten och<br />

för kart- och GIS-utvecklingen.<br />

Förvaltningens Kart- och planavdelning svarar för<br />

kartproduktion, förberedelser för lantmäteriförrättningar,<br />

mätningsteknisk service inklusive trafikmätning,<br />

GIS-utveckling, översiktsplanering och<br />

detaljplanering.<br />

Miljö- och Byggavdelningen hanterar bygglovsverksamheten<br />

med byggsamråd, kontrollplaner,<br />

registrering och registerhållning av funktionskontrollen<br />

för ventilationssystem m.m. Avdelningen<br />

ansvarar för tillsyn inom miljö- hälsoskydds-, livsmedels-,<br />

djurskydds-, kemikalieområdet samt inom<br />

plan- och bygglagens ansvarsområden. Förvaltningen<br />

handlägger dessutom ansökningar om bostadsanpassningsbidrag.<br />

Ekonomiskt utfall<br />

Bokslutet för <strong>2008</strong> visar att verksamheten bedrivits<br />

inom den ekonomiska ramen. Intäkterna för miljö-<br />

och hälsoskyddstillsynen och bygglovshanteringen<br />

har ökat medan intäkterna för mätningsverksamheten<br />

har minskat jämfört med budget och jämfört<br />

med tidigare år. Lönekostnaderna har ökat jämfört<br />

med budget och den politiska verksamheten har<br />

blivit drygt 200 tkr dyrare än budgeterat. Att budgeten<br />

ändå har kunnat hållas beror främst på de ökade<br />

intäkterna och att två heltidstjänster har varit vakanta<br />

under hela året.<br />

Kvalitet och prestation<br />

Nämnden gör prioriteringar av sina verksamheter i<br />

syfte att klara sitt uppdrag inom ramen för de eko-<br />

NÄMNDREDOVISNING<br />

nomiska ramarna. Ett identifierat personalunderskott<br />

leder dock till vissa brister inom miljö-,<br />

hälsoskydds- och livsmedelstillsynen samt inom<br />

plan- och bygglagsområdet.<br />

Nämnden har beslutat om en tillsynsplan för miljö-<br />

och hälsoskyddsområdet. Miljö- och byggavdelningen<br />

har trots problem med sjukfrånvaro klarat<br />

sitt beting med råge. Se tabell.<br />

Typ av tillsyn Planerat Utförda besök<br />

Miljö B-företag 17 17<br />

Miljö C-företag 29 27<br />

Miljö U-företag 36 41<br />

Hälsoskydd 28 70<br />

Lantbruk 145 169<br />

Livsmedel 84 109<br />

TOTALT <strong>2008</strong> 339 433<br />

Tabellen redovisar hur många inspektioner och<br />

tillsynsbesök som planerats enligt nämndens tillsynsplan<br />

för <strong>2008</strong> samt hur många besök som har<br />

genomförts under året.<br />

Förvaltningen har i samråd med planberedningen<br />

och nämnden gjort prioriteringar inom planeringsarbetet.<br />

<strong>2008</strong> färdigställdes 14 planer, vilket är åtta<br />

fler än 2007. Utöver det har 18 planärenden varit<br />

under arbete.<br />

Samhällsbyggnadskontoret har under året arbetat<br />

intensivt med ett förbättringsarbete utifrån perspektiven<br />

kommunikation, arbetsfördelning och organisation<br />

samt service och bemötande. Gruppdiskussioner<br />

har genomförts, bl a på tema gruppdynamik<br />

och dialog. Medarbetarna påbörjade under hösten<br />

en särskild utbildning i bemötande och retorik.<br />

Satsningarna har hittills bidragit till ett mycket gott<br />

resultat.<br />

Årets händelser<br />

Under <strong>2008</strong> har tre medarbetare gått i pension, två<br />

har slutat sin anställning och en är föräldraledig.<br />

Sex nya medarbetare har rekryterats under året.<br />

Rekrytering av en kommunekolog påbörjades under<br />

våren men processen avbröts på grund av det ekonomiska<br />

läget. Rekryteringen återupptogs dock<br />

efter kommunfullmäktiges budgetbeslut i november.<br />

Boverket biföll kommunens ansökan om bidrag till<br />

att ta fram en vindbruksplan. Boverket bidrar med<br />

600 000 kr och står för 75 % av finansieringen.<br />

Kart- och planavdelningen fortsatte bland annat<br />

arbetet med den fördjupade översiktsplanen (FÖP)<br />

för <strong>Oskarshamn</strong>s hamn och även med en FÖP för<br />

Bråbygden. Planerna för Stockholmsberget och<br />

Ekebo antogs och vann laga kraft under året liksom<br />

ändringen i detaljplanen för Stångehamn. Under<br />

hösten startade arbetet med ett planprogram för en<br />

mycket stor besöksanläggning i Hägnad, Figeholm.<br />

47

NÄMNDREDOVISNING<br />

Kart- och planavdelningen investerade under året i<br />

ny mätningsutrustning och har nu tillgång till fullt<br />

moderna instrument.<br />

Arbetet med de kommunala naturreservaten i Fagereke,<br />

Sjöboviken och Hycklinge Hage har lagts på<br />

is på grund av avsaknad av kommunekolog.<br />

Bygglovsverksamheten har varit mycket hårt belastad<br />

med totalt 545 ärenden, vilket är 90 fler än<br />

2007. Bland dessa märks särskilt bygglov för nybyggnation<br />

av 11 småhus, 8 fritidshus, 7 industri-<br />

eller affärslokaler och ett museum.<br />

Djurskyddstillsynen avvecklades vid årsskiftet och<br />

verksamheten slutredovisades och överlämnades till<br />

länsstyrelsen under december månad.<br />

Under våren och hösten ägnade både förvaltningen<br />

och nämnden tid och resurser åt återkommande<br />

klagomål på omgivningspåverkan från stenkrossnings-<br />

och bergtäktsverksamheter.<br />

Inom ramen för kommunens deltagande i Miljösamverkan<br />

Sydost har entreprenörer som anlägger<br />

enskilda avlopp erbjudits att delta i en diplomutbildning.<br />

Den första teoretiska delen genomfördes i<br />

<strong>Oskarshamn</strong> och cirka 120 företag från länet deltog.<br />

Under året påbörjades arbetet med det miljöstrategiska<br />

programmet samt kommunens åtaganden<br />

inom Uthållig kommun.<br />

Samhällsbyggnadskontoret deltar tillsammans med<br />

Socialförvaltningen och Tekniska kontoret i UBCprojektet<br />

MATRUSCHKA. Projektet handlar om<br />

sakägarmedverkan i planeringsprocessen. Samhällsbyggnadskontoret<br />

har bland annat tagit emot besökande<br />

tjänstemän från Novgorod, deltagit i en utbildning<br />

i Malmö och två styrgruppsmöten.<br />

Framtiden<br />

Samhällsbyggnadsnämnden och kontoret ser fram<br />

emot en intressant period. Beslutet om var slutförvaret<br />

för utbränt kärnbränsle slutligen placeras<br />

kommer att ha stor påverkan på arbetet. Energi- och<br />

infrastrukturfrågorna kommer att stå i fokus under<br />

de närmaste åren. Fyra medarbetare kommer att gå i<br />

pension fram till 2011. Förvaltningen kommer att<br />

sträva efter att rekrytera ersättare inom ålderssegmentet<br />

30 – 45 år, eftersom det finns få medarbetare<br />

i de åldrarna i organisationen idag.<br />

Staten har infört ett antal nya regelverk inför 2009.<br />

Ett exempel är att djurskyddet förs över till länsstyrelsen.<br />

Ett annat är att från den 1 januari gäller krav<br />

på energideklaration för alla specialbyggnader,<br />

byggnader med nyttjanderätt, byggnader som säljs<br />

och för nya byggnader. Kommunen ska som till-<br />

48<br />

synsansvarig se till att fastighetsägarna låter energideklarera<br />

sina fastigheter.<br />

EU-kommissionen kräver att Sverige ska införa ett<br />

system för revision av kontrollmyndigheter. Av<br />

Livsmedelsverkets prioriteringslista framgår att<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun är ett prioriterat tillsynsobjekt<br />

och kan därmed förvänta sig besök av länsstyrelsen<br />

som är tillsynsmyndighet.<br />

Kommunen antog en ny tillsynstaxa för miljö- och<br />

hälsoskyddstillsynen inför 2009. Förvaltningen har<br />

fått i uppdrag av nämnden att omarbeta taxan utifrån<br />

en tydlig riskanalys och resursbedömning<br />

inför budget 2010.<br />

Projektet Uthållig kommun fortsätter fram till 2011.<br />

Samtidigt driver samhällsbyggnadskontoret kommunens<br />

miljöstrategiska arbete som ska utmynna i<br />

ett förslag till ett miljöstrategiskt program.<br />

Nyckeltal<br />

Samhällsbyggnadsnämnd<br />

<strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Bruttokostnad i kr/inv 798 818 712<br />

Nettokostnad i kr/inv 592 630 521

Barn- och utbildningsnämnd<br />

Ordförande: Lis Lyrbo<br />

Antal ledamöter: 11<br />

Förvaltningschef: C-G Sunnergren<br />

Antal anställda: 934 (913)<br />

Antal årsarbetare: 901 (879)<br />

Årets resultat<br />

(mkr) <strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Intäkter 80,1 73,9 80,0<br />

Kostnader -612,6 -586,9 -562,2<br />

Nettokostnader -532,4 -513,0 -482,2<br />

Budgetanslag 529,8 518,7 482,2<br />

Årets resultat -2,6 5,7 0,0<br />

Investeringsutfall 7,7 4,5 5,3<br />

Verksamhet<br />

Förvaltningen ansvarar för Förskoleverksamhet,<br />

Grundskola, Gymnasieskola, Komvux, Obligatorisk<br />

särskola, Särvux, Musikskola, Fritid samt korttidstillsyn<br />

för ungdomar i anslutning till skoldagens<br />

början och slut. Som alternativ skolform finns Förskolan<br />

Arken, Bråbo förskola och fritidshem, Misterhult<br />

Friskola som bedriver grundskola för årskurs<br />

1-6 samt fritidshem och förskoleklass. På gymnasienivå<br />

finns Etec, en elteknisk utbildning.<br />

Nämnden har till sitt förfogande ett förvaltningskontor<br />

som handlägger nämndens ärenden, utveckling,<br />

ekonomi- och personalfrågor.<br />

Ekonomiskt utfall<br />

Barn- och utbildningsnämnden har <strong>2008</strong> gjort en<br />

förlust på 2,6 mkr mot budget (varav kapitalkostnader<br />

0,2 mkr). Då nämnden är egen resultatenhet<br />

med ansvar för sitt resultat, har 2007 års resultat<br />

överförts till budget <strong>2008</strong> med ca 5,7 mkr. År <strong>2008</strong><br />

enskilt har alltså haft ett resultat om ca - 8,4 mkr.<br />

Detta är helt normalt och själva finessen med systemet.<br />

Områdena ska kunna spara pengar för att<br />

kunna göra enskilda satsningar under en period då<br />

särskilda behov uppstår.<br />

Bland större avvikelser mot budget är följande av<br />

betydelse:<br />

1. Fritidsavdelningen.<br />

Gunnarsö semesterby har gett ett underskott<br />

om 1,7 mkr pga större underhållsbehov<br />

än planerat. Dess merkostnader beräknas<br />

kunna kompenseras 2009 så att semesterbyn<br />

då ger minst ett nollresultat.<br />

NÄMNDREDOVISNING<br />

Arena <strong>Oskarshamn</strong> stängde delar av simhallen<br />

under sommaren pga ombyggnation<br />

av 25-metersbassängen. Simhallen har<br />

också dragit konsultkostnader för en upphandling<br />

att lägga ut verksamheten på entreprenad.<br />

Denna upphandling avbröts i december<br />

pga den pågående processen mellan<br />

kommunen och Skanska. Till detta<br />

kommer fasta kostnader för den gamla<br />

simhallen fram till den senarelagda försäljningen<br />

i mars <strong>2008</strong>.<br />

Totalt yrkar Fritid på en kompensation för<br />

kostnader som legat utanför ledningens ansvar<br />

om 1,7 mkr, varav 0,9 mkr härrör från<br />

år 2007 och yrkades hos KS år <strong>2008</strong> men<br />

avslogs. Nämndens yrkande på kompensation<br />

är 1, 337 mkr. (BUN <strong>2008</strong>-10-22).<br />

2. Förvaltningskontoret.<br />

Liksom år 2007 har elevpengen <strong>2008</strong> varit<br />

högre än budgeterat på grund av fler elever<br />

framförallt i förskolan men även i grundskolan<br />

och fritidsverksamheten. Detta förklarar<br />

huvuddelen av underskottet om ca 6<br />

mkr för BUN centralt.<br />

3. Omvänt har alla rektors- och barnomsorgsområdena<br />

utom ett ett positivt resultat<br />

för år <strong>2008</strong>. Högre elevpeng än budgeterat<br />

är en orsak liksom överskott från år 2007<br />

samt en god budgetdisciplin.<br />

4. Oscarsgymnasiet redovisar också ett positivt<br />

resultat som bl.a. beror på en bra beläggning<br />

av elever som i sin tur har inneburit<br />

att antalet elever per klass har varit<br />

högre än tidigare. Det positiva resultatet<br />

kommer till nytta fr.o.m. 2009, då antalet<br />

elever beräknas komma att minska.<br />

Måluppfyllelse<br />

Under året har Lärarförbundet rankat de bästa skolkommunerna<br />

i Sverige. I denna mätning – som<br />

avser år 2006 – placerade sig <strong>Oskarshamn</strong> som 21:e<br />

(35) bästa kommun av totalt 290.<br />

49

NÄMNDREDOVISNING<br />

Tolv kriterier ligger till grund för bedömningen,<br />

bl.a.: anslagna resurser till skolan, lärartäthet, andel<br />

utbildade lärare, lärarlöner, betygsresultat, andel<br />

gymnasieelever som uppnår behörighet till högskolestudier.<br />

Antalet elever i grundskolan minskade med 69<br />

(117). Andelen elever i årskurs nio som är behöriga<br />

att söka gymnasiet är oförändrat och ligger under<br />

riksgenomsnittet. Vårterminen <strong>2008</strong> var 50 elever<br />

eller 15 % obehöriga att söka nationella program.<br />

Motsvarande siffra vårterminen 2007 var 46.<br />

Efterfrågan på barnomsorg har ökat från en tidigare<br />

hög nivå. <strong>2008</strong> var 83,7 % (85,1 %) av barn i ålder<br />

1 – 5 år i slutet av året inskrivna i förskolan och i<br />

fritidshemmen var 53,7 % (48,9 %) av barn i ålder<br />

6 – 11 år inskrivna. I förskolan innebär detta en<br />

minskning med ca 1,5 procentenheter jämfört med<br />

2007, medan ökningen på fritidshemmen var<br />

knappt 5 %. Samtidigt ökade antalet barn totalt med<br />

33. Samtliga målsmän har kunnat erbjudas omsorg.<br />

Många föräldrar får dock inte sitt förstahandsval<br />

eftersom antalet förskoleplatser är för litet i förhållande<br />

till efterfrågan.<br />

Årets händelser<br />

Då antalet elever i grundskolan minskar, minskar<br />

också behovet av antalet lärare. Inga lärare har dock<br />

sagts upp under året. Under året har det varit brist<br />

på behöriga förskollärare och fritidspedagoger.<br />

Även på gymnasiet och i viss mån inom grundskolans<br />

senare år har det varit brist på behöriga lärare.<br />

Lärarlyftet med statlig delfinansiering har medfört<br />

att även detta år har ett antal lärare på heltid kunnat<br />

förkovra sig i valt ämne, en av dessa lärare studerar<br />

på forskarnivå.<br />

Alla tillsvidareanställda som önskat heltid, har<br />

under året erbjudits den möjligheten.<br />

Oscarsgymnasiet har påbörjat arbetet med att förbereda<br />

för de nya bestämmelser för gymnasieskolan<br />

som riksdagen förväntas besluta om under 2009.<br />

Under år <strong>2008</strong> beslutade barn- och utbildningsnämnden<br />

att skolväsendet i <strong>Oskarshamn</strong>s tätort<br />

skall organiseras i fyra F-9 skolor. Detta innebär att<br />

Vallhallaskolan och Norra skolan byggs om och att<br />

Kikeboskolans verksamhet flyttas till Vallhallaskolan.<br />

Nämnden har begärt att en fördjupad utredning<br />

under 2009 skall ge svar på när denna förändring<br />

kan genomföras.<br />

Under <strong>2008</strong> har mögel upptäckts på Södertorns och<br />

Sidensvansens förskolor. Sanering har påbörjats<br />

och beräknas vara avslutad under 2009.<br />

50<br />

Förvaltningen har under <strong>2008</strong> inlett två stora kompetensutvecklingssatsningar<br />

som förväntas pågå<br />

under 2009 och 2010. Det ena projektet handlar om<br />

en kvalitetsförbättring av betyg och bedömning i<br />

grundskolan, medan det andra handlar om kvaliteten<br />

i förskolan.<br />

Fritid har haft fortsatta bekymmer med nya Arena<br />

<strong>Oskarshamn</strong>, detta beroende på att processen mot<br />

Skanska fortgår. Fritid har också drivit Gunnarsö<br />

semesterby under ett helt år. Verksamheten har<br />

varit välbesökt. En viktig upprustning av anläggningen<br />

har genomförts under året. Tyvärr försenades<br />

upprustningen av kärnkraftverket, vilket planerats<br />

till hösten <strong>2008</strong>. Detta påverkade antal gästnätter<br />

och därmed resultatet negativt, eftersom intäkten<br />

var budgeterad.<br />

Barn- och utbildningsförvaltningen har under året<br />

inlett ett samarbete med socialförvaltningen för att<br />

dels öka förståelsen för varandras arbetsvillkor,<br />

men också för att få högre kvalitet för insatta medel.<br />

Framtiden<br />

Antalet barn i förskolan ligger kvar på en hög nivå<br />

de närmaste åren. År 2009 kommer därför en ny<br />

förskola i Norra området att byggas.<br />

Elevantalet i grundskolan fortsätter att minska som<br />

en konsekvens av låga födelsetal. På gymnasiet<br />

förväntas oförändrat elevantal under 2009, för att<br />

därefter minska.<br />

Förvaltningen kommer även fortsättningsvis arbeta<br />

med sjukfrånvaron och kompetensutveckling om<br />

nuvarande kvalitet skall kunna bibehållas/ förbättras.<br />

Nyckeltal<br />

Barn- och utbildningsnämnd<br />

<strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Bruttokostnad tkr per elev i<br />

grundskola<br />

Bruttokostnad i tkr per barn<br />

83,7 78,3 73,2<br />

i barnomsorgen<br />

Bruttokostnad fritidsverks. i<br />

73,4 74,4 69,8<br />

kr/inv 1 935 1 919 1 859<br />

Personaltäthet i olika verksamheter<br />

Antal lärare per 100 barn,<br />

elever 2007<br />

2007 jfr<br />

riket 2006<br />

Grundskola 9,2 8,4 8,9<br />

Förskola 20,4 19,2 21,3<br />

Fritidshem 5,9 5,1 6,2<br />

Gymnasieskolan 9,9 8,4 9,8<br />

Mätdatum: 15/10 Källa: Skolverket/SCB

Kulturnämnden<br />

Ordförande: Sven-Åke Johansson<br />

Antal ledamöter: 7<br />

Förvaltningschef: Lars Ljung<br />

Antal tillsvidareanställningar: 39<br />

Antal tillsvidareanställda årsarbetare: 29<br />

Årets resultat<br />

(mkr) <strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Intäkter 2,7 2,7 2,4<br />

Kostnader -28,1 -25,0 -23,4<br />

Nettokostnader -25,5 -22,3 -21,0<br />

Budgetanslag 24,9 22,1 20,8<br />

Årets resultat -0,6 -0,2 -0,3<br />

Investeringsutfall 0,8 1,3 0,3<br />

Verksamhet<br />

Kulturförvaltningen ansvarar för museer, bibliotek,<br />

konsthall, stadsarkiv, folkrörelsearkiv, Fredriksbergs<br />

herrgård, bidrag till kulturföreningar, barnkultur,<br />

konstnärlig utsmyckning, arrangemang och<br />

kulturminnesvård.<br />

Ekonomiskt utfall<br />

Kulturnämndens resultat är ett underskott på 0,6<br />

mkr. Största avvikelsen är att förvaltningen belastats<br />

med en ökad kapitaltjänstkostnad på 320 tkr<br />

för budgeterade investeringar i kulturhuset. Avvikelsen<br />

är av redovisningsteknisk art. Plusanställningarna<br />

som avslutas i oktober gav ett underskott<br />

på 90 tkr. Intäkterna på Döderhultar-<br />

/Sjöfartsmuseet hamnade ca 150 tkr under budget.<br />

Museernas intäkter bör ses över i samband med<br />

utställningsombyggnaderna som startar 2009. Vidare<br />

ökade förvaltningens elkostnader med 30 %<br />

under året, vilket motsvarar 100 tkr i överdrag.<br />

Energibesparande åtgärder är f n under genomförande.<br />

Annat som kan noteras är ökade driftskostnader<br />

för kulturhuset efter ombyggnaden. Kulturnämndens<br />

budgetöverskridande har kunnat begränsas<br />

dels genom beslutade temporära besparingar<br />

och dels genom sjukvakanser inom biblioteket.<br />

Investeringar<br />

Kulturnämnden förfogade totalt över 0,8 mkr. Merparten<br />

av anslaget har tagits i anspråk för att slutföra<br />

upprustningen i kulturhuset i samband med ombyggnaden.<br />

Resterande investeringar rör konstinköp,<br />

bl.a. ropade Döderhultarmuseet in en en<br />

mycket bra Döderhultareskulptur, ”Patron” på Bukowskis<br />

höstauktion.<br />

NÄMNDREDOVISNING<br />

Måluppfyllelse<br />

Verksamheten inom kulturnämndens ansvarsområde<br />

har fungerat väl under året. Det ombyggda<br />

kulturhuset har fått mycket bra mottagande av besökarna.<br />

Biblioteken i kommunen har en god tillgänglighet<br />

och kan erbjuda en kvalitativt bra verksamhet.<br />

Museerna erbjuder ett bra öppethållande<br />

och ett brett utbud av utställningar.<br />

Årets händelser<br />

16 februari <strong>2008</strong> invigdes Möjligheternas rum, och<br />

därmed blev denna delen av utvecklingen av Kulturhuset<br />

klar. Kulturhuset har därmed fått en rejäl<br />

ansiktslyftning och vi möter i dag inbjudande ljusa<br />

och fräscha lokaler. Kulturhuset besöktes under året<br />

av 202 000 personer, vilket är mycket bra för en<br />

kommun av <strong>Oskarshamn</strong>s storlek. Merparten av<br />

besöken, 71 %, går till biblioteket. Även husets<br />

övriga verksamheter har höga besökstal. Konsthallen<br />

noterar rekordartade 31 000 besök och det nyöppnade<br />

Möjligheternas rum har haft 43 000 besök<br />

under 10,5 månader. Den under flera år nedgående<br />

trenden för biblioteksutlåning bröts och vändes till<br />

en uppgång på 5 %. Den största procentuella ökningen<br />

svarade biblioteket i Figeholm för med ett<br />

plus på hela 28 %.<br />

Döderhultar-/sjöfartsmuseet visar också en relativt<br />

stark ökning <strong>2008</strong>. Möjligheternas rum är en utmärkt<br />

lokal för utställningar, föredrag, barnteater<br />

och musik. Den första utställningen i lokalen ”Leka<br />

med Astrid”, som hade barn som målgrupp, lockade<br />

hela 11 500 besök under 6 veckor. Andra utställningar<br />

som visats i huset är bl.a. Peter Gerdehags<br />

”Hästmannen” samt ”Liljeholmens -en ljus historia”<br />

en utställning om Liljeholmens stearinljusfabrik.<br />

Kommunfullmäktige har under året antagit en biblioteksplan,<br />

som är en handlingsplan och ett styrdokument<br />

för de närmaste fyra åren. Vidare har kulturnämnden<br />

tillsammans med barn- och utbildningsnämnden<br />

reviderat kulturplanen för barn och<br />

ungdom 2009-2013. Planen anger tydligt omfattningen<br />

av det kulturutbud som eleverna inom förskola<br />

och grundskola skall kunna ta del av under<br />

sin skoltid.<br />

Bland den utåtriktade verksamheten kan nämnas<br />

musikkaféerna i biblioteket, sommarmusikanterna<br />

som underhåller på äldreboende och på gator och<br />

torg samt musikkvällarna på Fredriksbergs herrgård.<br />

För andra året genomfördes en sjöfartshelg i<br />

slutet av juli på Norra kajen. Ambitionen är att<br />

utveckla en museihamn, där det regelbundet under<br />

sommartid bjuds på besök av traditionsfartyg och<br />

arrangemang på kajen och till sjöss.<br />

Framtiden<br />

Kulturen är av strategisk betydelse för kommunens<br />

utveckling. Den är en del av den livskvalitet för alla<br />

51

NÄMNDREDOVISNING<br />

som vi vill erbjuda våra invånare. Kulturen är även<br />

av stor betydelse för kommunens identitet och för<br />

arbetet med att stärka identiteten.<br />

Kulturnämndens uppfattning, är att uppdrag bäst<br />

kan lösas genom att <strong>Oskarshamn</strong> fortsätter att utveckla<br />

kulturhuset med stadsbibliotek, museer,<br />

arkiv, konsthall och turistbyrå. De närmaste åren<br />

handlar i hög grad om förändringar för att förnya<br />

och stärka kulturhuset. Närmast står Döderhultar-<br />

/Sjöfartsmuseet på tur. Det är även angeläget att<br />

kulturen är närvarande i hela kommunen. Kulturnämndens<br />

målsättning är att ha ett väl utbyggt nät<br />

av biblioteksfilialer och att aktivt samverka med<br />

och stödja föreningslivet.<br />

Kulturhuset skall skapa förutsättningar för upplevelser,<br />

kunskap och samtal men också vara en betydelsefull<br />

del av en attraktiv stadskärna. Under<br />

2006-<strong>2008</strong> har entrén, turistbyrån och konsthallen<br />

blivit ombyggda. En ny lokal för aktiviteter, Möjligheternas<br />

rum, har tillförts Kulturhuset. Resultatet<br />

är inbjudande och stämmer väl med ambitionen att i<br />

centrum skapa ett än mer levande och angeläget<br />

Kulturhus. Nästa steg i förnyelsen av Kulturhuset är<br />

en nödvändig ombyggnad och förnyelse av museivåningen<br />

med Döderhultar-/Sjöfartsmuseet. Målsättningen<br />

är att skapa ett nytt sjöfartsmuseum med<br />

en intressant utställning om sjöfart, kust och hav<br />

med <strong>Oskarshamn</strong> i centrum. Döderhultarmuseet<br />

kommer också att få en förnyelse. Det förestående<br />

arbetet är krävande och beräknas pågå under tre år.<br />

En oklarhet är omfattningen av ombyggnaderna av<br />

huset och finansieringen av dessa. Kulturnämnden<br />

har i investeringsbudgeten pengar för utställningarna,<br />

men eftersom ombyggnader i Forumfastigheten<br />

kommer belasta driftsbudgeten först 2010/2011<br />

finns det ännu inte några beslut. Parallellt ombyggnadsplaneringen<br />

pågår arbetet med att arbeta fram<br />

en museiplan. Planen skall innehålla inriktningar<br />

och målsättningar för den framtida museiverksamheten<br />

och skall vara klar 2009.<br />

För biblioteket är det uppenbart att den snabba<br />

utvecklingen inom teknik och media påverkar verksamheten.<br />

I dag har vi i samhället ett stort utbud av<br />

underhållning, information och kunskap. Medierna<br />

finns i allt högre grad i digital form. Detta gör det<br />

möjligt att lagra och tillgängliggöra gigantiska<br />

mängder material, som normalt finns i ett bibliotek,<br />

för alla oavsett var man befinner sig. Delar av bibliotekens<br />

traditionella uppgifter håller därmed på att<br />

förändras. Bibliotekets arbetsformer och innehåll<br />

kommer att förändras, men huvuduppgiften förblir<br />

att garantera fri tillgång till information, stödja<br />

självstudier och utbildning. Biblioteket skall tillsammans<br />

med skolan verka för att vi alla behärskar<br />

vårt språk. Biblioteket skall också verka för den<br />

kulturella mångfalden. Prioriterat är biblioteket som<br />

mötesplats i lokalsamhället och verksamhet mot<br />

barn och ungdomar. Dessa målsättningar påverkas<br />

inte av om materialet kan erbjudas i digital form<br />

52<br />

eller som tryckta böcker. En annan viktig aspekt i<br />

framtiden är att vuxen- och högskoleutbildningar<br />

kommer att få en allt viktigare roll som strategisk<br />

fråga för kommunen. Biblioteket är här en viktig<br />

stödresurs för utbildningarna och för kommunens<br />

förmåga att skapa en god och attraktiv studiemiljö<br />

för de studerande.<br />

I ett 5-7 år perspektiv kommer det att behövas en<br />

planering för en ombyggnad av stadsbibliotekets<br />

publika ytor för en anpassning till tidens krav på<br />

service och utformning av mötesplatsen. En renovering<br />

av lokalerna är också på sin plats efter snart 40<br />

års användning.<br />

Regionförbundet i Kalmar län har påbörjat arbetet<br />

med att ta fram en gemensam strategi för kulturen i<br />

Kalmar län. Detta skall ses som en del av utvecklingsarbetet<br />

i länet. Det är därmed angeläget att<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun tar en mycket aktiv del i<br />

detta arbete.

Nyckeltal<br />

Utlån totalt (tusental) 250 238 278<br />

Utlån per inv<br />

Huvudbiblioteket<br />

10 9 10<br />

Öppethållande tim/v 48 47 47<br />

Besök* 143 146 154<br />

Utlån*<br />

Filialer<br />

133 130 133<br />

Öppethållande tim/v filialer 115 115 85<br />

Besök* 62 ej räknat ej räknat<br />

Utlån totalt filialer, bokbuss<br />

*tusental<br />

Kulturhuset<br />

115 106 127<br />

<strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Besök** 202 ej räknat ej räknat<br />

Konsthallen* 31 stängt 16,9<br />

Möjligheternas rum* 43 ny lokal<br />

Döderhultar-/<br />

Sjöfartsmuseet*<br />

12 9,9 11,6<br />

Öppethållande museerna<br />

tim/vecka vinter/sommar<br />

*tusental<br />

39/55 20/50 20/50<br />

**stadsbibliotek, museer, turistbyrå, konsthall m.m. totalt<br />

Fredriksbergs herrgård*<br />

<strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Besök 12,8** 13,1** 5,6**<br />

**Totalt besöksmålet Fredriksberg<br />

Ekonomiska nyckeltal<br />

Nettokostnad/invånare <strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Stadsbibliotek 495 491 461<br />

Museer 171 151 152<br />

Arkiv 42* 23 22<br />

Övr. kultur och adm.<br />

* inkl kommunarkivet<br />

**inkl stadsteatern<br />

252** 183 158<br />

NÄMNDREDOVISNING<br />

53

NÄMNDREDOVISNING<br />

Socialnämnd<br />

Ordförande: Ulf Nilsson<br />

Antal ledamöter: 11<br />

Förvaltningschef: Bengt Ericsson/ Gunilla Abrahamsson<br />

(tf)<br />

Antal tillsvidareanställningar: 1 261<br />

Antal tillsvidareanställda årsarbetare: 1 004<br />

Årets resultat<br />

(mkr) <strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Intäkter 79,7 64,3 55,1<br />

Kostnader -603,4 -558,0 -520,0<br />

Nettokostnader -523,7 -493,8 -464,9<br />

Budgetanslag<br />

Överföring till<br />

508,2 472,7 460,1<br />

kommande budgetår -0,3 0,0 -0,1<br />

Årets resultat -15,8 -21,1 -4,9<br />

Investeringsutfall 0,6 1,3 0,2<br />

Verksamhet<br />

Socialförvaltningen svarar för kommunens individ-<br />

och familjeomsorg, flyktingverksamhet, konsumentverksamhet,<br />

äldre- och handikappomsorg samt<br />

hälso- och sjukvård.<br />

Ekonomiskt utfall<br />

Årsresultatet för socialnämndens samlade verksamheter<br />

stannar slutligen på ett underskott med 15,8<br />

mkr. Då ska beaktas att prognosen efter halva verksamhetsåret<br />

pekade på ett underskott på mer än 35<br />

mkr. Resultatet fördelas med ett underskott på 0,9<br />

mkr inom administrationen, inklusive den politiska<br />

verksamheten, 3,0 mkr inom äldreomsorgen, 7,6<br />

mkr inom myndighet och bemanning, 4,6 mkr inom<br />

individ och familjeomsorgen och med 0,2 mkr inom<br />

hälso- och sjukvården. Handikappomsorgen visar<br />

ett överskott på 0,6 mkr. Det bör noteras att för en<br />

rättvisande bild skulle c:a 4 mkr av personalkostnaderna<br />

för myndighet och bemanning fördelas ut på<br />

äldre- respektive handikappomsorgen.<br />

Bakom dessa siffror ligger ett hårt arbete inom hela<br />

förvaltningen i syfte att få kontroll på kostnaderna.<br />

Arbetet har bl.a. bestått i att förbättra den ekonomiska<br />

styrningen och förståelsen för den egna budgeten<br />

samt begränsning av utnyttjandet av externa<br />

vikarier till förmån för användandet av de redan<br />

befintliga resurserna.<br />

Inom individ- och familjeomsorgen har effekter av<br />

den nya organisationen märkts, där en förskjutning<br />

skett mot mer förebyggande verksamhet, genom att<br />

54<br />

placeringskostnaderna minskat till följd av en allt<br />

större andel billigare ”hemmaplanslösningar”.<br />

Central administration<br />

Administrationen visar ett underskott på 0,9 mkr.<br />

Centralt finns några överanställningar av ekonomer<br />

samt extern konsult som upprätthåller förvaltningschefsfunktionen.<br />

Nämndens verksamhet (den politiska<br />

verksamheten) visar ett underskott på drygt<br />

0,1 mkr.<br />

Äldre- och handikappomsorg<br />

Den 1 juni <strong>2008</strong> delades verksamheten upp i en<br />

fristående äldreomsorg och en handikappomsorg.<br />

Äldreomsorgen bedrivs numera i form av hemtjänst,<br />

särskilt boende och träffpunkter. Årets underskott<br />

inom verksamheten redovisas till 3,0 mkr,<br />

men då är inte årets sista vikariatskostnader medtagna.<br />

Under året har resursfördelningsmodeller succesivt<br />

införts för att öka precisionen i bemanningen både<br />

inom hemtjänsten och inom de särskilda boendena.<br />

Modellerna har inneburit en reducering av antalet<br />

årsarbetare inom hemtjänsten med 14 årsarbetare.<br />

Inom de särskilda boendena pågår en reducering<br />

med samma numerär.<br />

Parallellt med detta har fokus legat på att höja nyttjandegraden<br />

för våra resursturer. Här återstår en del<br />

arbete för att få det att fungera optimalt utan att vi<br />

får kvalitetsbrister. Ett IT-baserat planerings- och<br />

tidsredovisningssystem - ”Besched” - är i det närmaste<br />

genomfört.<br />

Inom de särskilda boendena kan konstateras att in-<br />

och utflyttningar sker snabbare idag, vilket innebär<br />

att lägenheterna är tomma under kortare tid.<br />

Handikappomsorgen<br />

Årets resultat visar på ett överskott med 0,6 mkr.<br />

Inte heller här är årets sista vikariatskostnader fördelade.<br />

Vi har fått in mer intäkter på LASS och<br />

daglig verksamhet än förväntat och även personalkostnaden<br />

visar på ett överskott. Lokalkostnader<br />

och övriga kostnader visar underskott, främst beroende<br />

på flytten av daglig verksamhet och köp av<br />

personlig assistans i andra kommuner.<br />

En resursmätning av LSS-gruppboenden har resulterat<br />

i en nedskärning motsvarande 14 årsarbetare.<br />

Detta kombinerat med justering av nattbemanningen<br />

har medfört det positiva resultatet på personalbudgeten.<br />

Liljans grupp-/korttidsboende övergick till en intraprenad<br />

den 1 maj <strong>2008</strong>.

Antalet beslut om kontaktpersoner har ökat under<br />

året.<br />

Myndighet och bemanning<br />

I det redovisade underskottet på 7,6 mkr ingår, som<br />

tidigare nämnts, c:a 4 mkr som ska utdebiteras till<br />

andra verksamheter. Under året har stora steg tagits<br />

för att bemanningsenheten ska bli den ”enda vägen<br />

in” för vård- och omsorgspersonal. Bl.a. har den<br />

s.k. LAS-kontrollen förbättrats för att undvika<br />

okontrollerade tillsvidareanställningar i organisationen.<br />

Bemanningsenheten svarar inom kort för<br />

vakansförmedling förutom inom äldre-, handikappomsorgen<br />

även inom socialpsykiatrin.<br />

Under hela året har efterfrågan varit hög för att få<br />

särskilt boende med somatisk inriktning. Trots det<br />

har antalet betalningsansvarsdygn mer än halverats<br />

jämfört med 2007.<br />

Hälso- och sjukvård<br />

Verksamheten har tillförts ytterligare 3,5 mkr för att<br />

kompenseras för bristerna i det skatteväxlade beloppet<br />

i samband med överföring från landstinget<br />

till kommunen av hemsjukvården, hembesöken,<br />

rehabiliteringen samt huvuddelen av hjälpmedelshanteringen.<br />

I och med detta visar verksamheten<br />

nära nog ett nollresultat, underskott 0,2 mkr, särskilt<br />

med beaktande av att en engångskostnad på<br />

0,7 mkr i samband med omflyttning till nya lokaler<br />

belastar resultatet.<br />

Förvaltningen har inte sett någon volymökning efter<br />

skatteväxlingen. Däremot har tidsåtgången per<br />

ärende ökat, vilket också lett till en förskjutning av<br />

insatser från särskilt boende till ordinärt boende.<br />

Utvecklingen av hjälpmedelskostnaderna måste<br />

följas noggrant.<br />

Individ- och familjeomsorg<br />

Årets underskott uppgår till 4,6 mkr. Eftersom man<br />

gick in i verksamhetsåret med ett underskott från år<br />

2007 med 8,3 mkr, så visar resultatet att en stor del<br />

av de målsättningar som sattes upp för den nya<br />

organisationen är på väg att infrias. Barn och familj<br />

(Familjecenter Råd & Stöd och Socialbyrån barn<br />

och familj) visar t.ex. tillsammans ett överskott.<br />

Detta har bland annat åstadkommits genom att<br />

erbjuda hemmaplanslösningar istället för kostsamma<br />

placeringar. Vid årsskiftet är endast tre barn<br />

placerade på institution.<br />

Underskottet kan främst hänföras till ökat antal<br />

familjehemsplaceringar, ökad ersättning till familjehemmen,<br />

placering för vuxna missbrukare samt<br />

personalkostnader på grund av överanställda.<br />

Försörjningsstödet visar ett nollresultat. Under årets<br />

sista månader kunde dock märkas en tillströmning<br />

NÄMNDREDOVISNING<br />

av ärenden med längre handläggningstider som<br />

följd.<br />

Årets händelser<br />

Uppdelningen av den tidigare äldre- och handikappomsorgen<br />

i fyra tydliga områden under egen<br />

ledning: äldreomsorgen, handikappomsorgen, myndighet<br />

och bemanning samt hälso- och sjukvården.<br />

Införandet av resursfördelningsmodeller för att hitta<br />

den rätta bemanningsnivån inom olika verksamheter.<br />

Bemanningsenhetens arbete för att bli den<br />

”enda vägen in” för vård- och omsorgspersonal<br />

samt samordningen av vakansförmedlingen.<br />

Arbetet med den ekonomiska styrningen och utvecklingen<br />

av arbetsledarna för att öka förståelsen<br />

för budget och ekonomi.<br />

Två äldreboenden inom Handikappomsorgen har<br />

tillskapats. Nya verksamhetslokaler för daglig verksamhet<br />

på Åsa-området. En gemensamhetslokal för<br />

personliga assistenter har upprättats i Kristineberg.<br />

Införandet av en ny organisation inom individ- och<br />

familjeomsorgen, där det gjorts en tydligare åtskillnad<br />

mellan myndighetsdelarna och de stödjande<br />

och behandlande delarna. En av målsättningarna är<br />

att erbjuda kommuninvånarna insatser i ett tidigare<br />

skede och på ett mer lättillgängligt sätt för att undvika<br />

kostsammare insatser i ett senare skede.<br />

Den uppkomna vakansen på socialchefsfunktionen<br />

som bemannats med extern konsult med målsättningen<br />

att komma tillrätta med den ekonomiska och<br />

organisatoriska situationen.<br />

Framtiden<br />

Effekterna av finanskris och lågkonjunktur i vår<br />

egen kommun inger en oro för vilka påfrestningar<br />

verksamheten kommer att utsättas för, främst inom<br />

individ- och familjeomsorgen. Under slutet av <strong>2008</strong><br />

steg antalet ärenden avseende försörjningsstöd<br />

märkbart. Situationen kan också innebära större<br />

påfrestningar för barn och familjer. Det är viktigt<br />

att individ- och familjeomsorgen kan vara uthålliga<br />

i sitt nya sätt att arbeta trots ett eventuellt högre<br />

tryck.<br />

LSS-kommitténs slutbetänkande och de förslag som<br />

lämnas i den. De olika rättigheterna i personkretsarna<br />

liksom innehållet i insatserna föreslås förändrade.<br />

Enligt Sveriges Kommuner och Landstings<br />

beräkningar skulle det kunna innebära kostnadsökningar<br />

för <strong>Oskarshamn</strong> i storleksordningen 3 mkr.<br />

55

NÄMNDREDOVISNING<br />

Kvaliteten i fokus i vakansförmedlingen. Under<br />

<strong>2008</strong> har ekonomin varit helt i fokus, bl.a. för att<br />

höja nyttjandegraden hos våra resursturer. Förvaltningen<br />

måste hitta en modell som innebär både ett<br />

effektivt utnyttjande och ett säkerställande av kvaliteten.<br />

Förvaltningen kommer att fortsätta sitt arbete med<br />

resursfördelningsmodellerna, där det också görs<br />

omvärldsjämförelser. Socialpsykiatrin har under<br />

början av 2009 genomfört sina mätningar.<br />

Frågan om socialpsykiatrins tillhörighet kommer att<br />

beslutas.<br />

Socialförvaltningen måste se över behovet av särskilda<br />

boenden. Samtidigt bör frågan om större<br />

enheter belysas. Samtidigt kan förvaltningen inom<br />

handikappomsorgen förutse att alltfler ungdomar<br />

kommer att behöva boenden efter gymnasietiden.<br />

De nya sjukförsäkringsreglerna kommer sannolikt<br />

att påverka socialförvaltningen mest i hela kommunen.<br />

Behovet av kompetensutveckling inom alla<br />

verksamheter måste tillgodoses om vi ska behålla<br />

vad vi hittills uppnått och kunna gå vidare i utvecklingen.<br />

Det aviseras om skärpta krav för att få arbeta<br />

inom äldrevården.<br />

Särskilt viktigt är att arbetsledarna ges förutsättningar<br />

att fullgöra sina uppdrag genom chefs- och<br />

ledarutvecklingsinsatser.<br />

Förvaltningen behöver tillsammans med andra<br />

kommuner försöka åstadkomma en effektivare<br />

hjälpmedelshantering.<br />

En ny förvaltningschef kommer att anställas under<br />

året.<br />

56

Nyckeltal<br />

Socialnämnd<br />

<strong>2008</strong> 2007 2006 2005<br />

Bruttokostnad IFO exkl<br />

flyktingverks i kr/ inv<br />

Socialbidrag till flyktingar<br />

3 021 3 020 2 805 2 578<br />

i kr/inv<br />

Socialbidrag till övriga i<br />

81 34 20 26<br />

kr/inv<br />

Bruttokost äldre o<br />

hand.omsorg tkr/inv över<br />

522 515 530 540<br />

80 år 238,38 219,64 212,91 204,93<br />

Individ- och familjeomsorg<br />

<strong>2008</strong><br />

Bruttokostnad för institutionsplaceringar<br />

2007 2006<br />

Bruttokostnad i tkr 9 052 16 482 17 356<br />

därav missbruk och psykiskt sjuka<br />

Bruttokostnad i tkr 3 276 5 461 3 713<br />

Årsplaceringar (antal)<br />

därav barn och mor-barn<br />

6,8 9,6 6,5<br />

Bruttokostnad i tkr 5 776 11 021 13 643<br />

Årsplaceringar (antal) 5,9 10,9 14,1<br />

Bruttokostnad för familjehemmen<br />

Bruttokostnad i tkr 10 143 10 629 10 843<br />

Årsplaceringar (antal) 46,8 33,8 29,3<br />

Äldre- och handikappomsorg<br />

<strong>2008</strong><br />

Bruttokostnad per gruppboendeplats<br />

2007 2006<br />

Bruttokostnad i tkr 607 544 535<br />

Antal boende 237 237 221<br />

Bruttokostnad per hemtjänstärende<br />

Bruttokostnad i tkr 252 227 196<br />

Antal ärenden 519 621 730<br />

NÄMNDREDOVISNING<br />

Ekonomiskt bistånd<br />

<strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Bruttokostnaden för ekonomiskt bistånd (tkr)<br />

Ekonomienheten 13 678 13 523 13 706<br />

Flyktingverksamhet 450 533 534<br />

Introduktionsersättning 1 683 371 0<br />

Totalt 15 811 14 427 14 240<br />

Totala ärenden per åldersgrupp inom Ekonomi- och<br />

flyktingverksamheten (tkr)<br />

0-20 år 65 55 64<br />

21-25 år 100 104 110<br />

26-35 år 94 96 107<br />

36-45 år 94 78 81<br />

46-55 år 58 58 60<br />

56-65 år 44 38 34<br />

66-99 år 25 23 19<br />

Totalt 480 452 475<br />

Familjestruktur, % av totala antalet hushåll<br />

Ensamstående kvinna utan<br />

barn<br />

Ensamstående man utan<br />

22,0 21,4 19,9<br />

barn<br />

Ensamstående kvinna med<br />

39,3 38,8 39,7<br />

barn<br />

Ensamstående man med<br />

19,9 20,3 17,7<br />

barn 1,7 3,5 4,2<br />

Samboende/gifta utan barn 6,7 5,7 7,5<br />

Samboende/gifta med barn 10,4 10,3 11,0<br />

57

NÄMNDREDOVISNING<br />

Förtroendevalda revisorer<br />

Kommunens revisorer<br />

Kommunens revisorer är Jan-Eric Johansson, Hans<br />

Bolling, Johnny Mauritz, Karl-Gunnar Karlsson<br />

samt Ulf Åman till och med maj, då Roy Martinsson<br />

tillträdde och ersatte Ulf Åman. De är också<br />

valda som lekmannarevisorer i de kommunala företagen.<br />

Årets resultat<br />

(mkr) <strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Intäkter 0,0 0,0 0,0<br />

Kostnader -0,9 -0,8 -0,8<br />

Nettokostnader -0,9 -0,8 -0,8<br />

Budgetanslag 0,9 0,8 0,8<br />

Årets resultat 0,0 0,0 0,0<br />

Investeringsutfall 0,0 0,0 0,0<br />

Verksamhet<br />

Under året har vi granskat kommunens verksamheter<br />

i enlighet med de regler som Kommunallagen<br />

och God revisionssed för kommunal verksamhet<br />

anger. Urval och insatser har prövats utifrån ett<br />

väsentlighets- och riksperspektiv. I vårt uppdrag<br />

följer vi löpande nämndernas och de kommunala<br />

bolagens protokoll.<br />

Vi har under året haft möten med kommunstyrelsens<br />

presidium om kommunens omorganisation,<br />

ekonomi och placeringar samt med socialnämndens<br />

presidium och tjänstemän om besparingsprogrammet,<br />

som genomförs inom nämndens<br />

verksamhetsområde. Vi har som sakkunnigt biträde<br />

till revisionen haft Öhrlings Pricewaterhouse-<br />

Coopers. Vi deltar även i ett revisorsnätverk med<br />

Högsby, Mönsterås, Borgholms och Torsås kommuner.<br />

Under året har representanter för revisorerna<br />

deltagit i en resa till Bryssel för revisorer i Regionförbundets<br />

regi och varit på Kommekmässan i<br />

Malmö. Under räkenskapsåret har vi haft 11 sammanträden<br />

utöver nätverksmötena.<br />

Totalt har revisionen en budget på 0,850 mkr och vi<br />

har förbrukat beloppet under verksamhetsåret.<br />

58<br />

Ansvarsgranskningar och<br />

besök i verksamheter<br />

Näm nd/Bolag<br />

Träff med KF:s presidium Kommunfullmäktige<br />

Träff med KS:s presidium Kommunstyrelse<br />

Träff med Barn- och<br />

utbildningsnämndens presidium och<br />

tjänstemän<br />

Barn- och<br />

utbildningsnämnd<br />

Ett flertal träffar med<br />

socialnämndens presidium och<br />

tjänstemän Socialnämnd<br />

Träff med kommunens ekonomichef<br />

Träff med tekniska nämndens<br />

Kommunstyrelse<br />

tjänstemän Teknisk nämnd<br />

Träff med kommunens tf socialchef Socialnämnd<br />

Revisorerna har vid ett flertal tillfällen träffat företrädare<br />

för de kommunala bolagen.<br />

Revisionsrapporter och PM<br />

Diverse investeringsuppföljningar<br />

Nämnd/Bolag<br />

Teknisk nämnd<br />

Granskning av upphandling Teknisk nämnd<br />

Granskning av fordonshantering i<br />

anläggningsregistret<br />

Diverse nämnder<br />

Stöd till vissa funktionshindrade<br />

Granskning av LSS, stöd och<br />

Socialnämnd<br />

bemanning i gruppboende Socialnämnd<br />

Delårsrapport Kommunstyrelse<br />

<strong>Årsredovisning</strong> 2007 Kommunstyrelse

Koncernens organisation<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun<br />

Byggebo i <strong>Oskarshamn</strong> AB<br />

100%<br />

<strong>Oskarshamn</strong> Energi AB<br />

50%<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Hamn AB<br />

96%<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Utveckling AB<br />

100%<br />

Stiftelsen Forum<br />

100%<br />

Stiftelsen <strong>Oskarshamn</strong>s Sjöfartshotell<br />

50%<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Hamngods och Terminal AB<br />

100%<br />

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />

59

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />

Koncernens bolag och<br />

stiftelser<br />

Oskarhamns kommun<br />

Se under avsnittet om kommunen.<br />

Byggebo i Oskarhamn AB<br />

Nyckeltal<br />

(mkr) <strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Omsättning<br />

Resultat efter finansiella<br />

172,2 165,1 174,5<br />

poster -11,2 -18,7 -10,2<br />

Balansomslutning 1 763,2 1 779,5 1 765,3<br />

Eget kapital 109,7 120,9 64,6<br />

Soliditet (%) 6,2 6,8 3,7<br />

Investeringar 11,0 14,0 11,4<br />

Anställda (antal) 56 56 57<br />

Verksamhetsområde<br />

Byggebo är ett bostadsbolag som ägs till sin helhet<br />

av <strong>Oskarshamn</strong>s kommun. Affärsidén är att äga,<br />

förvalta och utveckla hyresrätten till den mest konkurrenskraftiga<br />

boendeformen i <strong>Oskarshamn</strong>. Därför<br />

kännetecknas ett boende hos Byggebo av trygghet<br />

och trivsel. Byggebo är ett modernt bostadsbolag<br />

med entreprenörskultur. Visionen är att tillhöra<br />

de främsta bolagen i Sverige genom att skapa mervärden<br />

för både kund och ägare.<br />

Nästan alla de 2 579 lägenheter är fräscha och moderna.<br />

Bolaget har renoverat ca tre fjärdedelar av<br />

beståndet under en tioårsperiod. Utöver dessa bostäder<br />

förvaltar bolaget cirka 700 hyres- och bostadsrätter<br />

i konkurrens med andra aktörer.<br />

Årets ekonomiska resultat<br />

Rörelsens intäkter<br />

Styrelsen beslutade under 2007 att Byggebo behövde<br />

rikta särskilda insatser för att lyfta fram Kristinebergsområdet.<br />

Projekt Kristineberg Framåt 2007<br />

– 2012 sjösattes och extra medel och förutsättningar<br />

tillskapades. Hela företaget har engagerats i olika<br />

projektgrupperingar och målet är att göra området<br />

mer attraktivt. Insatserna har väckt stor uppmärksamhet<br />

och Projekt Kristineberg Framåt har påverkat<br />

rörelsens hyresintäkter positivt i en betydligt<br />

snabbare takt än förväntat. Många kunder har visat<br />

sin uppskattning, vilket har medfört att uthyrningsgraden<br />

har ökat. Uthyrningsgraden <strong>2008</strong>-12-31 är<br />

98 %, vilket är en ökning med 1,9 % enheter, jämfört<br />

med 2007-12-31. Från att projektet Kristineberg<br />

Framåt startades och till <strong>2008</strong>-12-31 har uthyrningsgraden<br />

ökat med 5,4 % enheter.<br />

Byggebo och Hyresgästföreningen kom, vid förhandlingar<br />

2007-04-26, överens om att samtliga<br />

generella rabatter i Kristinebergsområdet för-<br />

60<br />

svinner. Övriga rabatter fasas ut i takt med om-<br />

/avflyttning. I gengäld lämnas hyrorna för bostäder<br />

orörda (frysta) fram t o m 2012-12-31. Studentlägenheter,<br />

möblerade lägenheter och andrahands<br />

kontrakt omfattas inte av frysningen.<br />

I enlighet med överenskommelsen om frysta hyror<br />

genomfördes hyresförhandlingar med Hyresgästföreningen<br />

2007-10-25 för de enheter som inte omfattas<br />

av hyresstoppet. Förhandlingarna resulterade<br />

i att hyrorna höjdes i övriga beståndet med 1,9 %<br />

from <strong>2008</strong>-01-01. Höjningen gäller för bostäder,<br />

lokaler med förhandlingsklausul, garage, bilplatser,<br />

skärmtak, förråd och tillval.<br />

Ovanstående samverkar och medför att hyresintäkterna<br />

ökat markant mellan 2007 och <strong>2008</strong>. Övriga<br />

intäkter är betydligt lägre än föregående år och<br />

beror i huvudsak på att våra externa uppdrag inom<br />

IP-TV har avslutats.<br />

Rörelsens kostnader<br />

Underhållskostnaderna är högre än föregående år. I<br />

enlighet med gällande regler för renoveringar/ombyggnationer<br />

av fastigheter är det inte möjligt att<br />

aktivera samtliga kostnader utan delar måste tas<br />

över resultatet. Under året har fastigheten Pilen 7<br />

totalrenoverats och ca 525 tkr har redovisats som<br />

underhåll. Kostnaderna för reparation och skötsel är<br />

lägre innevarande år jämfört med föregående år.<br />

Huvudorsaken till detta är att kostnaden för extra<br />

personal som arbetade med installation av IP-TV<br />

inte finns <strong>2008</strong>. Även kostnaderna för uttagsskatt<br />

är lägre av samma anledning.<br />

Kostnaderna för fastighetsel har ökat med över 15%<br />

sedan 2007. Under större delen av året har elpriset<br />

varit stigande. Under hösten gick emellertid elpriset<br />

ned och i november gjordes en överenskommelse<br />

med <strong>Oskarshamn</strong>s Energi om att binda elpriset<br />

from 2009-04-01 – 2011-12-31. Uppvärmningskostnaderna<br />

är marginellt högre <strong>2008</strong>, jämfört<br />

med 2007, och beror uteslutande på att marknadspriserna<br />

för olja och flis har varit osedvanligt höga.<br />

De centrala administrations- och försäljningskostnaderna<br />

är betydligt högre än föregående år.<br />

Den främsta orsaken till kostnadsökningen är att<br />

Finansinspektionen har kommit med nya direktiv,<br />

när det gäller beräkningsgrunder för framräknandet<br />

av pensionsskulder. Finansinspektionens nya direktiv<br />

påverkar kostnaderna för pensioner, inklusive<br />

löneskatt med över 2 500 tkr.<br />

Konsultkostnaderna har ökat under <strong>2008</strong>. Under<br />

året har Byggebo tillsammans med ägaren eller<br />

genom uppdrag från ägaren tagit fram olika förslag<br />

till åtgärder för att positivt förändra förutsättningarna<br />

för bolaget. I samband med dessa uppdrag

har olika konsultkostnader uppstått. Bland dessa<br />

kan märkas konsultkostnader i samband med en<br />

förstudie och en framtagning av en rapport rörande<br />

förutsättningarna och möjligheterna till samordnad<br />

fastighetsförvaltning, action-projektet m fl. Rekryteringen<br />

av ny VD har genomförts genom konsultinsatser.<br />

Vartannat år genomförs strategitester för att kunna<br />

fastställa hur Byggebo:s normportfölj på bästa sätt<br />

kan förvaltas. Detta genomfördes inte 2007 men<br />

<strong>2008</strong>. Avskrivningarna av fastigheter ökar planenligt.<br />

Ökningen hänger samman med avskrivningsplanen,<br />

där delar av fastighetsbeståndet skrivs av i<br />

annuitet.<br />

Finansiella kostnader<br />

Ägaren har vid en extra bolagsstämma 2007-12-11<br />

genomfört en nyemission. Bolagets aktiekapital<br />

ökades med 10,0 mkr till 33, 461 mkr genom nyemission<br />

av 10 000 aktier samt en överkursfond om<br />

65,0 mkr. Detta innebär att för varje tecknad aktie<br />

erläggs 7,5 tkr. Betalning av aktierna genomfördes<br />

med kvittning av kommunens fordran på bolaget<br />

med 75,0 mkr. Nyemissionen blev registrerad hos<br />

Bolagsverket <strong>2008</strong>-01-23. Kommunfullmäktige beslutade<br />

vid sammanträde 2007-12-10 att Byggebo:s<br />

låne- och borgensram minskas med 75,0 mkr. Den<br />

nya låneramen fastställdes till 1 821, 5 mkr.<br />

Riksbanken höjde reporäntan vid tre tillfällen och<br />

sänkte vid två tillfällen. Som högst var reporäntan<br />

4,75 % (<strong>2008</strong>-09-10) för att sedan raskt sänkas till<br />

2,0 % (<strong>2008</strong>-12-10). Större delen av året var reporäntan<br />

uppåtgående, vilket medförde att kostnaderna<br />

för kapitalet ökade jämfört med 2007. Dessutom<br />

ökade riskmarginalen markant hos bankerna på<br />

grund av den stora oro som spred sig inom finansmarknaden<br />

i samband med den kris som branschen<br />

genomgick under <strong>2008</strong>. Under 2007 och <strong>2008</strong> har<br />

inga finansiella instrument förtidsinlösts. Finanskonsultföretaget<br />

AGL Structured Finance AB har,<br />

precis som tidigare år, anlitats för att hjälpa Byggebo<br />

med att föreslå åtgärder för att sänka kapitalkostnaderna.<br />

Resultat<br />

Årets resultat efter bokslutsdispositioner -11, 1618<br />

mkr är bättre än förväntat tack vare ökade hyresintäkter<br />

samt lägre kostnader för uppvärmning.<br />

Årets händelser<br />

Rörelseresultatet för <strong>2008</strong> är totalt sett aningen<br />

bättre än förväntat. De största påverkande posterna<br />

positivt och negativt är:<br />

• förbättrade bostadshyresintäkter genom<br />

fortsatt minskade vakanser och rabatter<br />

samt stärkta lokalhyresintäkter.<br />

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />

• väsentligt lägre uppvärmningskostnader<br />

beroende på ett ”varmare” år jämfört med<br />

ett s k normalår.<br />

• kraftigt förhöjda räntekostnader under<br />

drygt första hälften av året, då Riksbanken<br />

höjde styrräntan mer än förväntat. Även<br />

om ”luften gick ur” finansmarknaden under<br />

hösten med sänkt styrränta som följd,<br />

kunde detta inte uppväga det negativa genomslaget<br />

av ökad räntekostnad tidigare<br />

under året.<br />

Mot bakgrund av företagets långsiktiga plan för<br />

resultatförbättring finns anledning att jämföra resultatet<br />

med år 2007. Resultatet är fortfarande negativt<br />

men 7,5 mkr bättre än föregående år.<br />

De poster som främst påverkat detta i positiv riktning<br />

är:<br />

• minskade kostnader för vakanser och rabatter<br />

med 8,5 mkr<br />

• sänkta räntekostnader med i storleksordningen<br />

4,5 mkr<br />

Projektet ”Kristineberg Framåt” har således varit<br />

väldigt lyckosamt vad gäller vakansutvecklingen,<br />

men också att området äntligen verkar ha ”satt sig”<br />

och vunnit marknadens intresse, som området så väl<br />

är värt. Vakanserna i Kristdala har dock tyvärr ökat.<br />

För närvarande pågår ett omfattande utredningsarbete,<br />

som skall vara klart under våren 2009 och<br />

utgöra grunden för ett åtgärdspaket.<br />

Vakanserna totalt är nu nere på en nivå som kan<br />

komma att sänkas något ytterligare, då behovet av s<br />

k företagslägenheter kommer att öka under 2009.<br />

Den nivån måste bolaget tillhandahålla om det skall<br />

råda en tillfredsställande bostadsmarknad.<br />

Framtiden<br />

Köp av fastighet<br />

En fastighet, Saltsjöbad 5 i <strong>Oskarshamn</strong>, köptes i<br />

slutet av året, köpeskilling 9,0 mkr. Tillträde har<br />

skett 2009-02-02. Fastigheten innehåller sex lägenheter<br />

(497 m 2 ) och en lokal (95 m 2 ).<br />

Hyreshöjning<br />

Vid hyresförhandlingar <strong>2008</strong>-12-02 avseende de<br />

enheter som inte omfattas av frysningen av hyror<br />

överenskoms att hyrorna höjs med 1,0 % för fastigheter<br />

i Kristdala och Påskallavik, förutom för<br />

10 lägenheter i Påskallavik, där ingen hyresökning<br />

tas ut. För bostäder i <strong>Oskarshamn</strong> med kallhyra<br />

ökar hyran med 2,9 % och för kvarvarande beståndet,<br />

som har totalhyra blir ökningen 3,4 %. Höjningen<br />

omfattar även garage, bilplatser, skärmtak,<br />

förråd och tillval.<br />

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer<br />

Ikraftträdandet av Bokföringsnämndens rekommendation<br />

angående värdering av fastigheter har<br />

flyttats fram. Så snart beslut tillkännagivits<br />

61

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />

kommer Byggebo att behandla frågan. Bolagets<br />

rörelseresultat de närmaste åren beräknas inte medföra<br />

att man kommer att nyttja ackumulerade skattemässiga<br />

underskott.<br />

<strong>Oskarshamn</strong> Energi AB<br />

Nyckeltal<br />

(mkr) <strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Omsättning 224,0 214,3 201,4<br />

Resultat efter finansiella poster 20,3 34,3 26,5<br />

Balansomslutning 317,2 284,3 288,0<br />

Eget kapital 194,3 195,4 199,2<br />

Soliditet (%) 61 69,0 69,0<br />

Investeringar 41,8 44,0 29,3<br />

Anställda (antal) 32 33 34<br />

Verksamhetsområde<br />

<strong>Oskarshamn</strong> Energi är en energikoncern med kompletta<br />

leveranser av el, värme, datakommunikation<br />

med tillhörande tjänster och entreprenader. Det<br />

geografiska området är huvudsakligen <strong>Oskarshamn</strong>sregionen.<br />

<strong>Oskarshamn</strong> Energi är miljöcertifierad<br />

enligt ISO 14001.<br />

Årets ekonomiska resultat<br />

Bolagets nettoomsättning ökade med cirka 10 mkr<br />

till 224 mkr på grund av högre elmarknadspriser<br />

och ökad värmeförsäljning. Resultatet efter skatt<br />

minskade med cirka 7 mkr till 17 mkr främst beroende<br />

på kraftigt ökade kostnader för energiinköp.<br />

Bolagens finansiella situation har ändrats i takt med<br />

de senaste årens höga nivåer på investeringar och<br />

utdelningar. Checkräkningskrediter har därför utnyttjats<br />

under senare delen av <strong>2008</strong>.<br />

Årets händelser<br />

Moderbolaget <strong>Oskarshamn</strong> Energi AB<br />

Fjärrvärmen byggdes fortsatt ut under <strong>2008</strong>. I sydvästra<br />

industriområdet startade fjärrvärmeleveranserna<br />

till Scanias anläggningar och i de<br />

centrala delarna anslöts ett antal fastigheter, bland<br />

annat en bostadsrättsförening med 25 radhus. Investeringarna<br />

i värmeverksamheten uppgick till cirka<br />

25 mkr under <strong>2008</strong>.<br />

Fjärrvärmepriserna har varit oförändrade sedan<br />

2006 på en nivå, som är mycket konkurrenskraftig<br />

på värmemarknaden. Inför 2009 höjdes normalpriset<br />

med cirka 5 % på grund av ökade bränslepriser.<br />

Fjärrvärmen producerades till 89 % med<br />

klimatneutrala bränslen och de fossila bränslena<br />

utgjordes av gasol och lätt eldningsolja. Utsläppen<br />

av fossil koldioxid är därmed fortsatt på en låg nivå.<br />

För att ersätta kvarvarande andelar av fossila bränslen<br />

och möta det ökade behovet av fjärrvärme planeras<br />

för ny klimatneutral värmeförsörjning.<br />

62<br />

Elförsäljningen omfattar privat- och företagskunder<br />

i <strong>Oskarshamn</strong>sregionen samt mindre och medelstora<br />

företagskunder i Småland. Elleveranserna<br />

minskade under <strong>2008</strong> med cirka 6 %.<br />

Stadsnätsverksamheten ökade tjänsteutbudet till att<br />

förutom snabb datakommunikation och internet<br />

också erbjuda kabel-tv och telefoni. Antalet slutkunder<br />

uppgick vid årsskiftet till cirka 300 på bredband<br />

och cirka 700 på kabel-tv.<br />

Investeringarna uppgick till cirka 1,5 mkr, huvudsakligen<br />

i fibernät i samband med förläggning av<br />

ledningar för el och fjärrvärme. De totala investeringarna<br />

i moderbolaget uppgick till cirka 26,9 mkr<br />

under <strong>2008</strong>.<br />

Dotterbolaget <strong>Oskarshamn</strong> Energi Nät AB<br />

Inom dotterbolaget <strong>Oskarshamn</strong> Energi Nät AB<br />

bedrivs elnätsverksamhet inom bolagets koncessionsområde<br />

i <strong>Oskarshamn</strong>. Elleveranserna uppgick<br />

till 267 GWh (272). Elanvändningen minskade<br />

bland annat som följd av ökad användning av fjärrvärme.<br />

Under <strong>2008</strong> togs insamlingssystemet med<br />

fjärravläsning av samtliga cirka 12 000 elmätare i<br />

drift, vilket gör det möjligt för alla elkunder att<br />

faktureras efter verklig elförbrukning. Elanvändningen<br />

kan därmed följas exakt av alla elkunder<br />

samtidigt som nätbolagets administration förenklas.<br />

Den totala investeringen uppgår till cirka 20 mkr.<br />

Markförläggning av landsbygdsnätet fortsatte enligt<br />

plan och totalt investerades cirka 14,9 mkr i nätbolaget<br />

under <strong>2008</strong>.<br />

Framtiden<br />

<strong>Oskarshamn</strong> Energi AB har en fortsatt positiv utveckling<br />

som lokalt energitjänstföretag med stabil<br />

verksamhet och ökande marknadsandelar inom<br />

främst värmeverksamheten. Inom fjärrvärmeverksamheten<br />

planeras större investering i ny värmeförsörjning<br />

samt fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet.<br />

Investeringarna i elnätet inom dotterbolaget<br />

<strong>Oskarshamn</strong> Energi Nät AB är också omfattande.<br />

Förutom fortsatt markförläggning av luftledningar<br />

på landsbygden för att vädersäkra elnätet på landsbygden<br />

planeras för markförläggning av bolagets<br />

inmatningsledning från <strong>Oskarshamn</strong> Södra vid<br />

Väderum till mottagningsstationen vid Alvarsberg.<br />

Genomförda och planerade investeringar i koncernens<br />

el- och värmeverksamheter är av en storleksordning<br />

som medför att det krävs externa lån till<br />

skillnad mot tidigare år, då investeringar och utdelningar<br />

har finansierats med medel från den löpande<br />

verksamheten.<br />

Koncernens goda finansiella ställning medger att ett<br />

upplåningsbehov på cirka 200 mkr kan hanteras<br />

utan att soliditeten understiger cirka 40 %.

<strong>Oskarshamn</strong>s Hamn AB<br />

Nyckeltal<br />

(mkr) <strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Omsättning 83,9 63,1 62,5<br />

Resultat efter finansiella poster 8,2 0,1 4,1<br />

Balansomslutning 86,9 53,6 49,2<br />

Eget kapital 14,8 14,8 14,8<br />

Soliditet (%) 41,0 56,0 61,0<br />

Investeringar 33,6 11,2 1,8<br />

Anställda (antal) 65 60 63<br />

Verksamhetsområde<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Hamn AB bedriver hamnoperativ<br />

verksamhet såsom lossning och lastning av fartyg,<br />

bogsering, maskinuthyrning, transporter samt terminalverksamhet.<br />

Här ingår allt från traditionell<br />

lagerhantering till att utforma logistiska lösningar.<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun är ägare till de fasta hamnanläggningarna<br />

för vilka bolaget erlägger nyttjanderättsavgift<br />

baserad på företagsekonomisk grund.<br />

Bolaget äger maskiner och utrustning som erfordras<br />

för dess verksamhet. Bolaget är kvalitets- och miljöcertifierat<br />

enligt ISO 9001:2000 och ISO<br />

14001:2004.<br />

Årets ekonomiska resultat<br />

<strong>Oskarshamn</strong> Hamn AB redovisar en vinst före<br />

bokslutsdispositioner på 8,202 mkr för år <strong>2008</strong>.<br />

Föregående år uppgick resultatet före bokslutsdispositioner<br />

till 0,12 mkr. Resultat efter skatt och<br />

bokslutsdispositioner uppgår till 0,003 mkr.<br />

Årets händelser<br />

<strong>2008</strong> visade sig bli det allra bästa året sedan hamnverksamheten<br />

startades i <strong>Oskarshamn</strong>. Exporten av<br />

sågade trävaror visade på en ökning jämfört med<br />

föregående år (+75 %), vilket gör oss till marknadsledande<br />

hamn i Sverige. Efterfrågan från Nordafrika<br />

och Mellanöstern har varit stor. Containerhanteringen<br />

har ökat med 83 % och oljeprodukterna<br />

med 18 %. Sammantaget har den totala godsmängden<br />

i ton ökat med 23 % till 1 373 100 och<br />

antalet fartygsanlöp med 12 %.<br />

Under året har investering gjorts i en begagnad<br />

bogserbåt, OSCAR, för 6, 5 mkr och bogserbåten<br />

LARS har avyttrats. En ny Multi-Purpose-kran,<br />

som i första hand ska användas till lastning/lossning<br />

av containers har anskaffats till en kostnad av ca<br />

25, 0 mkr och i samband med detta har en äldre<br />

kran avyttrats. Även en ny lastmaskin har anskaffats.<br />

Fyra personer har nyanställts under året.<br />

Avtal har tecknats med Destination Gotland för<br />

fortsatt färjetrafik till och med januari 2015.<br />

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />

Simulering av hamnbassängen och farleden har<br />

utförts i samråd med Sjöfartsverket för att säkerställa<br />

att större fartyg ska kunna anlöpa <strong>Oskarshamn</strong>s<br />

hamn i framtiden. Även ramning och ekolodsmätning<br />

har gjorts av hamnbassäng och farled<br />

för att säkerställa krav från Sjöfartsinspektionen.<br />

Inom hamnområdet har nya asfaltsytor och dagvattenledningar<br />

färdigställts.<br />

Framtiden<br />

Framtiden präglas av en stor osäkerhet gällande<br />

hamnmarknaden i stort pga den rådande globala<br />

recessionen. Trots detta ser bolaget positivt på<br />

framtiden, långsiktiga kontrakt har tecknats med<br />

stora sågverkskoncerner, rederier och handelshus.<br />

Containertåg planeras mellan Göteborg och <strong>Oskarshamn</strong>.<br />

Utbyggnad av Oceankajen med 130 meter<br />

planeras under 2009. Planering för den nya färjestationen<br />

vid Månskensviken pågår. Bolaget väntar<br />

fortfarande på besked från Naturvårdsverket angående<br />

det stora miljösaneringsprojektet i hamnbassängen.<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Hamn AB medverkar i<br />

flera projekt för att öppna fartygsförbindelser österut<br />

till strategiska hamnar.<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Utvecklings AB<br />

Nyckeltal<br />

(mkr) <strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Omsättning 4,7 4,9 5,1<br />

Resultat efter finansiella poster -2,3 -1,7 -4,1<br />

Balansomslutning 24,0 24,0 25,8<br />

Eget kapital 9,0 1,3 3,0<br />

Soliditet (%) 37,0 5,5 11,7<br />

Investeringar 1,2 0,8 0,4<br />

Anställda (antal) 6 5 6<br />

Verksamhetsområde<br />

Företaget är ett helägt dotterbolag till <strong>Oskarshamn</strong>s<br />

kommun med uppgift att äga, driva och utveckla<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Flygplats, som en del i kommunens<br />

totala infrastruktur. Under <strong>2008</strong> har Skyways Express<br />

AB genom Direktflyg AB trafikerat flygplatsen<br />

med fyra avgångar per dag måndag och tisdag<br />

samt tre avgångar onsdag till fredag. Samtliga avgångar<br />

var till Arlanda. Trafiken har utförts med<br />

flygplanet Jetstream 32 med plats för 19 passagerare.<br />

Utöver linjetrafiken används flygplatsen för ett stort<br />

antal olika flygverksamheter, bl a taxiflyg och ambulansflyg<br />

samt helikopterflyg som avser sjöräddning,<br />

polis, inspektion av kraftledningar och flygfotografering.<br />

<strong>Oskarshamn</strong> Flygklubb utför, som en<br />

del av Frivilliga Flygkåren, brandövervakning inom<br />

en stor del av länet.<br />

63

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />

Flygplatsen är utrustad med all teknisk utrustning<br />

som rimligen kan krävas för en hög regularitet med<br />

säker drift.<br />

Årets ekonomiska resultat<br />

<strong>2008</strong> års resultat är ett underskott på 2,35 mkr. Det<br />

budgeterade underskottet för <strong>2008</strong> var 1,94 mkr.<br />

Avvikelsen beror främst på minskat statligt driftbidrag<br />

relaterat till flygplansstorlek samt ökade<br />

räntekostnader under året. Inga garantier till flygbolag<br />

eller stödköp av biljetter har skett under <strong>2008</strong>.<br />

Under året har investeringar gjorts på 1,18 mkr i ny<br />

asfaltsbeläggning, sk toppning på banans norra<br />

tredjedel. Dessutom har ett antal smärre investeringar<br />

gjorts. Bland dessa kan nämnas nya vinschar<br />

till hangarportarna, tillsatsvärmeaggregat till hangaren<br />

samt nyanskaffning av kyl, frys och köksmöbler<br />

till stationsbyggnaden.<br />

Årets händelser<br />

I slutet av september lämnade regeringen propositionen<br />

(Prop. <strong>2008</strong>/09:35) avseende den framtida<br />

infrastrukturen till riskdagen. Propositionen behandlar<br />

inriktningen för planeringen av åtgärder i<br />

transportsystemet – vägar, järnvägar, sjöfart och<br />

flyg för perioden 2010-2021. Beslut väntas tas av<br />

riksdagen vid årsskiftet 2009/ 2010. Propositionen<br />

som omfattar samtliga trafikslag kommer att innebära<br />

ett tätare samarbete mellan de skilda trafikslagen<br />

inom regionen med smartare helhetslösningar<br />

som följd.<br />

Riktade statliga driftbidrag av det slag som hittills<br />

har tillämpats kommer enligt propositionen att<br />

ersättas av ett regionalt stöd som sedan fördelas i ett<br />

trafikslagsövergripande perspektiv. Regeringens<br />

bedömning är att ca 10 flygplatser utgör ett basutbud<br />

av flygplatser som finansieras med statliga<br />

medel. Frågan om finansiering av övriga flygplatser,<br />

bl a <strong>Oskarshamn</strong>s Flygplats, föreslås hanteras<br />

inom regionen. Regeringen understryker betydelsen<br />

av att kommuner och regioner tar ansvar för och<br />

tillsammans med näringslivet svarar för utvecklingen<br />

av dessa flygplatser.<br />

Innehållet i propositionen innebär följaktligen för<br />

UTABs del att flygplatsens fortsatta utveckling<br />

sätts in i ett större perspektiv med ökat krav på en<br />

bredare samverkan.<br />

Enligt beslut från 2007 tillförde kommunen under<br />

<strong>2008</strong> i egenskap av ägare 10 mkr i aktieägartillskott<br />

till bolaget.<br />

Flygtrafiken till/ från <strong>Oskarshamn</strong> har under <strong>2008</strong><br />

haft en fortsatt god utveckling. Flera turer varje<br />

vecka var fullbokade morgon och kväll. Det innebär<br />

att under 2009 bör diskussioner fortsätta om en<br />

ökad flygkapacitet, eventuellt med större flygplan.<br />

64<br />

Luftfartsstyrelsen har förlängt flygplatsens drifttillstånd<br />

till 2012-01-31. Securitytillståndet upphörde<br />

att gälla from <strong>2008</strong>-07-01 med anledning av<br />

att flygtrafiken sedan årsskiftet 2007/ <strong>2008</strong> sker<br />

med flygplan som endast tar max 19 passagerare.<br />

Med tanke på ambitionen att åter kunna trafikera<br />

med större flygplan har dock Securityrutinerna upprätthållits<br />

trots den merkostnad som detta innebär.<br />

Anledningen är dels att bibehålla flygplatsens säkerhetsimage<br />

och dels att underlätta en framtida<br />

återgång till säkerhetsklassning.<br />

Under året har 1 438 turer flugits från eller till<br />

<strong>Oskarshamn</strong>. Sju turer har ställts in p g a tekniska<br />

skäl och tre av vädermässiga skäl. Detta innebär en<br />

regularitet på 99,3 %. Jämfört med <strong>2008</strong> har antalet<br />

passagerare ökat med 8,1 % till totalt 13 340. Detta<br />

skall jämföras med inrikesflyget totalt som minskade<br />

2 % under samma period.<br />

Flygplatsen är sedan tidigare miljöprövad och följer<br />

ett provtagningsprogram, vars resultat redovisas till<br />

Länsstyrelsen varje år.<br />

Framtiden<br />

Den marknadsmässiga utvecklingen ser ut att bli<br />

påtagligt positiv under de kommande åren. Frågan<br />

om slutförvarets lokalisering samt lokalisering av<br />

inkapslingsprocessen avgörs vid halvårsskiftet<br />

2009. Oavsett vilken av dessa verksamheter som<br />

beslutas förläggas i <strong>Oskarshamn</strong> så kommer det att<br />

innebära ett ökat resande med flyg till och från<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Flygplats.<br />

En förutsättning för fortsatt tillväxt av antalet passagerare<br />

är att få tillstånd en ökad flygkapacitet.<br />

Flygplanstorleken har stor betydelse för flygplatsens<br />

ekonomi. Ett större flygplan medför inga<br />

påtagligt ökade kostnader. Däremot ökar driftsbidraget<br />

med cirka 1 mkr och ersättningen för säkerhetskontroll<br />

med cirka 0,7 mkr. En budget för<br />

fortsatt Jetstreamtrafik under 2009 innebär ett underskott<br />

på 1,3 mkr.<br />

Investeringsbehovet under 2009 är beräknat till<br />

totalt 1 150 tkr och avser nytt golv och nya möbler<br />

till vänthallen samt ny telefonväxel. Vidare finns<br />

behov av ett väderskydd/ maskinhall för flygplatsens<br />

maskinpark. Den investeringen är beräknad<br />

till 750 tkr.<br />

Avfarten till flygplatsen vid E22 kommer under<br />

2009 att förses med belysning via en sk högmast.<br />

Det arbetet utförs och bekostas av Vägverket. Vägsträckan<br />

mellan E22 och flygplatsen kommer samtidigt<br />

att förses med 8 st vägbelysningsstolpar

till en beräknad kostnad av 140 tkr, varav flygplatsens<br />

del utgör ca 120 tkr.<br />

Stiftelsen <strong>Oskarshamn</strong>s Sjöfartshotell<br />

Nyckeltal<br />

(mkr) <strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Omsättning 4,7 3,9 4,5<br />

Resultat efter finansiella poster 0,4 -0,1 0,2<br />

Balansomslutning 3,6 3,0 3,5<br />

Eget kapital 2,3 2,1 2,4<br />

Soliditet (%) 62,7 68,4 58,0<br />

Investeringar 0,0 0,1 0,2<br />

Anställda (antal) 6 6 6<br />

Verksamhetsområde<br />

Hotellrörelse tillhörande hotellkedjan Best Western<br />

Hotels.<br />

Årets ekonomiska resultat<br />

Resultatet efter finansiella poster uppgår till 0,432<br />

mkr.<br />

Årets händelser<br />

Verksamheten har under räkenskapsåret bedrivits i<br />

normal omfattning.<br />

Framtiden<br />

Verksamheten är delvis beroende av konjunkturen<br />

och nya byggprojekt i mellanlänet.<br />

Stiftelsen Forum<br />

Nyckeltal<br />

(mkr) <strong>2008</strong> 2007 2006<br />

Omsättning 14,4 12,3 12,3<br />

Resultat efter finansiella poster 0,2 0,5 -0,2<br />

Balansomslutning 27,6 28,8 22,8<br />

Eget kapital 1,1 1,1 1,0<br />

Soliditet (%) 4,2 4,0 4,6<br />

Investeringar 0,0 6,8 3,4<br />

Anställda (antal) 10 10 10<br />

Verksamhetsområde<br />

Stiftelsen Forum hyr ut lokaler och kontor i kvarteret<br />

Storken 1. Stiftelsen Forum driver även ett konferenscenter<br />

med teatersalong, kontorshotell, vandrarhem<br />

och hotell.<br />

Årets ekonomiska resultat<br />

Stiftelsen Forum redovisar ett positivt resultat om<br />

0,006 mkr år <strong>2008</strong>. Resultatet före bokslutsdispositioner<br />

uppgår till 0,213 mkr. Året innan var<br />

resultatet före bokslutsdispositioner 0,513 mkr.<br />

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />

Årets händelser<br />

Verksamhet har bedrivits i normal omfattning.<br />

65

Finansiell analys<br />

Modell för finansiell analys<br />

Finansiella analysen bygger på en förkortad och<br />

förenklad variant av RK-modellen. Även den förkortade<br />

modellen omfattar de fyra perspektiven:<br />

resultat - kapacitet - risk - kontroll. De fyra perspektiven<br />

beskrivs närmare i den delen av årsredovisningen<br />

som behandlar <strong>Oskarshamn</strong>s kommuns<br />

finansiella analys och till en viss del även<br />

koncernens.<br />

Resultat – kapacitet<br />

Koncernen <strong>Oskarshamn</strong>s kommun omsatte under<br />

<strong>2008</strong> 1 843 mkr och balansomslutningen uppgick<br />

till 3 720 mkr. Den sammanställda redovisningen<br />

för <strong>2008</strong> visar på ett negativt resultat om 354,7 mkr.<br />

Förra årets resultat uppgick till -1,4 mkr. Det negativa<br />

resultatet härrör från Byggebos resultat om -<br />

11,2 mkr (-18,7 mkr), <strong>Oskarshamn</strong>s Utvecklings<br />

resultat om -2,3 mkr (-1,7 mkr) och <strong>Oskarshamn</strong>s<br />

kommuns resultat om -360,7 mkr (-22,0 mkr).<br />

<strong>Oskarshamn</strong> Energi uppvisar ett positivt resultat om<br />

8,4 mkr omräknat efter ägarandel och Stiftelsen<br />

Sjöfartshotellet ett resultat om 0,1 mkr. De övriga<br />

bolagen och stiftelserna redovisar ett litet men dock<br />

positivt resultat för år <strong>2008</strong>.<br />

Sammanställd redovisning i siffror<br />

(mkr) 2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Bruttoomsättning 1 510 1 546 1 638 1 722 1 843<br />

Balansomslutning 4 015 4 086 3 988 3 989 3 720<br />

Investeringsvolym 85 158 176 157 170<br />

Koncernens soliditet minskade med 4,9 procentenheter<br />

mellan 2007 och <strong>2008</strong> och ligger på 58,9<br />

%. Det egna kapitalet är 354,7 mkr lägre än föregående<br />

år medan den totala balansomslutningen<br />

minskade med 311,7 mkr.<br />

Koncernens soliditet har de senaste sex åren legat<br />

på ca 60-62 % och bör anses som god även om det<br />

inte finns någon generell nivå för hur hög soliditeten<br />

bör vara. Den höga soliditeten möjliggör en stor<br />

handlingsfrihet och förmåga att hantera eventuella<br />

svåra situationer orsakade av konjunktursvängningar.<br />

Det är viktigt att även de olika<br />

bolagen har en god soliditet eftersom risken finns<br />

att kommunen måste agera i situationer, då de enskilda<br />

bolagen eller stiftelserna inte kan uppfylla<br />

sina åtaganden.<br />

Detta gäller framförallt Byggebo AB med en soliditet<br />

på 6,2 % och Stiftelsen Forum med en soliditet<br />

på 4,2 %. Under hösten 2003 genomförde kommunen<br />

ett aktieägartillskott om 75,0 mkr, vilket ökade<br />

bostadsbolagets soliditet från 1,4 % till 4,2 %. Under<br />

år 2007 fick Byggebo AB ytterligare ett aktieägartillskott<br />

om 75,0 mkr i enlighet med gällande<br />

66<br />

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />

affärsplan och samarbetsdokument mellan bostadsbolaget<br />

och ägaren <strong>Oskarshamn</strong>s kommun. Under<br />

<strong>2008</strong> fick <strong>Oskarshamn</strong>s utvecklings AB ett aktieägartillskott<br />

på 10,0 mkr, vilket medförde att bolagets<br />

soliditet ökade från 5,5 % till 37 %.<br />

Efter ett litet plusresultat 2004 (1,1 mkr) uppvisar<br />

Byggebo AB återigen negativt resultat för <strong>2008</strong><br />

-11,2 mkr, för 2007 (-18,7 mkr), för 2006 (-10,2<br />

mkr) samt 2005 (-7,0 mkr). Det positiva resultatet<br />

genererades till stor del av realisationsvinster vid<br />

fastighetsförsäljning samt vid avyttring av ränteinstrument<br />

(swapp) med övervärde. Under 2006 har<br />

ett finansiellt instrument förtidsinlösts, vilket har<br />

påverkat räntekostnaderna positivt med 2,4 mkr.<br />

Under 2005 var motsvarande förtidsinlösen 9,6<br />

mkr. Det är av yttersta vikt att bostadsbolaget får en<br />

sund ekonomi, där framtida resultaträkningar redovisar<br />

överskott.<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Utvecklings AB som driver flygplatsen<br />

har under flera år i rad redovisat negativa<br />

resultat, vilket har inverkat negativt på bolagets förmögenhet.<br />

Årets resultat uppgick till –2,3 mkr,<br />

vilket är 0,6 mkr sämre än föregående år. Ägaren<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun måste även i detta fall skapa<br />

förutsättningar för bolaget att i framtiden utvecklas<br />

till ett långsiktigt stabilt bolag med överskott i sin<br />

verksamhet. Med hänsyn till ovannämnda, beslutade<br />

kommunfullmäktige i juni 2007 att skjuta till 10<br />

mkr i kapitaltillskott utan initiala avkastningskrav,<br />

vilket verkställdes under <strong>2008</strong>.<br />

Koncernens långfristiga skulder uppgår till 1 081,0<br />

mkr och är 22,6 mkr högre än föregående år. Byggebo:s<br />

totala lånevolym uppgick vid årsskiftet till<br />

1 577,6 mkr. <strong>Oskarshamn</strong>s kommun fungerar som<br />

internbank inom koncernen, där 574,8 mkr av de<br />

långfristiga skulderna är en egen finansierad utlåning<br />

till koncernbolagen. Förra året uppgick detta<br />

belopp till 589,2 mkr. Anledningen till den egenfinansierade<br />

utlåningen är att minska den finansiella<br />

risken i koncernen. Enligt beslut i kommunfullmäktige<br />

2006-01-20 kommer andelen egenfinansierade<br />

lån att utökas till totalt 800 mkr. Utökningen ska<br />

åsättas en marknadsränta med möjlighet både till<br />

kort och lång räntebindning.<br />

Koncernens nettokostnadsandel exklusive finansnetto<br />

minskade stadigt under år 2002-2005 men har<br />

from 2006 ökat. För <strong>2008</strong> uppgår den till 101,1 %,<br />

vilket är 1,6 procentenheter lägre än 2007. Nettokostnadsandelen<br />

kan anses hög i jämförelse med<br />

andra koncerner inom kommunal sektor. Detta<br />

beror på kommunens höga nettokostnader i förhållande<br />

till skatteintäkter och statsbidrag. Det är positivt<br />

att dessa kostnader har minskat väsentligt under<br />

åren 2002-2006, från 113,6 % år 2002 till

104,2 % år 2006. 2007 och <strong>2008</strong> uppgick kommunens<br />

nettokostnadsandel till 111,6 % respektive<br />

109,9 %. <strong>2008</strong> års resultat påverkades i hög grad av<br />

den finansiella oron på världsmarknaden.<br />

Sammanställd redovisning - årets resultat<br />

(mkr)<br />

Årets resultat - Totalt:<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

-Före extraord.poster 22,4 40,5 62,5 -1,4 -354,7<br />

-Efter extraord.poster 22,4 40,5 62,5 -1,4 -354,7<br />

Årets resultat efter extraordinära poster<br />

-<strong>Oskarshamn</strong>s komm.<br />

-Byggebo i<br />

20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7<br />

<strong>Oskarshamn</strong> AB<br />

-<strong>Oskarshamn</strong> Energi<br />

1,1 -7,0 -10,2 -18,7 -11,2<br />

AB<br />

-<strong>Oskarshamn</strong>s hamn<br />

13,8 12,1 9,3 12,1 8,4<br />

AB<br />

-<strong>Oskarshamn</strong>s<br />

0,0 0,0 0,2 0,0 0,0<br />

Utveckling AB<br />

-Stiftelsen Oskars.<br />

-1,4 -1,1 -4,1 -1,7 -2,3<br />

Sjöfartshotell 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1<br />

-Stiftelsen Forum 0,0 0,2 0,0 0,1 0,0<br />

Nettokostnadsandel<br />

exkl. finansnetto 99,7 95,6 96,2 100,0 101,1<br />

Soliditet (exkl.<br />

internbank) i % 60,9 60,8 63,9 63,8 58,9<br />

Risk - kontroll<br />

Koncernens kassalikviditet uppgår till 75,7 %, vilket<br />

är en förbättring med 21,5 % jämfört med föregående<br />

år. Förbättringen förklaras framförallt av att<br />

likvida medel ökade med 87,6 mkr till 161,6 mkr.<br />

Koncernens likviditet innebär inte några större<br />

risker trots att den ligger under 100 %. Det är framförallt<br />

kommunens och <strong>Oskarshamn</strong> Energi:s betalningsberedskap<br />

på lång och kort sikt som bidrar till<br />

koncernens förhållandevis goda likviditetsnivåer.<br />

Under de senaste åren har de finansiella omsättningstillgångarna<br />

använts till att amortera koncernens<br />

långfristiga skulder.<br />

Sammanställd redovisning<br />

(procent) 2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Kassalikviditet 60 57 65 54 75,7<br />

Balanslikviditet 349 323 328 291 181<br />

Koncernen har, som redan nämnts, stora långfristiga<br />

skulder, där merparten tillhör kommunens<br />

bostadsbolag. Koncernens långfristiga skulder har<br />

successivt minskat under de senaste åren och uppgår<br />

till 1 081,0 mkr. Kommunen fungerar som in-<br />

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />

ternbank, där utlämnade internbankslån uppgår till<br />

1 633,8 mkr varav 1 577,6 mkr avser Byggebo AB.<br />

Byggebo:s totala långfristiga skulder uppgår till<br />

1 577,6 mkr, varav 574,8 mkr är finansierade med<br />

kommunens egna likvida medel.<br />

Koncernens resultat uppgår i år till –354,7 mkr,<br />

vilket är en försämring med 353,3 mkr jämfört med<br />

året innan. Årets resultat påverkas framförallt av<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommuns men även av Byggebos och<br />

Utabs negativa resultatutveckling.<br />

Som tidigare nämnts fick Byggebo aktieägartillskott<br />

med sammanlagt 150 mkr vid två olika<br />

tillfällen, 75 mkr 2003 och 75 mkr 2007, utan några<br />

initiala avkastningskrav. Aktieägartillskottet utbetalades<br />

i enlighet med det gemensamma samarbets-<br />

och utvecklingsprogrammet mellan ägaren,<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun och bolaget. Ägardialogen<br />

mellan <strong>Oskarshamn</strong>s kommun och Byggebo har<br />

fortgått även under <strong>2008</strong> och den kommer att fortsätta<br />

även under innevarande år. Bolaget redovisar<br />

för <strong>2008</strong> ett negativt resultat om -11,2 mkr (-18,7<br />

mkr). Enligt bolagets prognoser kommer resultatet<br />

ytterligare ett antal år framöver att vara negativt. I<br />

kommunens balansräkning per -<strong>2008</strong>-12-31 uppgick<br />

det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo<br />

till 120,9 mkr, medan bolagets egna kapital<br />

uppgick till 109,7 mkr, d.v.s. en differens om 11,2<br />

mkr (42,6 mkr).<br />

Med utgångspunkt av ovannämnda differens och<br />

bestämmelser i Lagen om kommunal redovisning<br />

gällande värdering av anläggningstillgångar har<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun beslutat om att skriva ned<br />

det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo AB<br />

med 11,2 mkr. <strong>Oskarshamn</strong>s kommun kommer<br />

framöver att noggrant följa resultatutvecklingen i<br />

bolaget samt ta hänsyn till eventuella konsekvenser<br />

av den statliga utredningen, som behandlar frågor<br />

rörande bostadsbolagens redovisnings- och nedskrivningsregler,<br />

vinstbegrepp, m.m. Utifrån resultaten<br />

av den kommande ägardialogen och den statliga<br />

utredningen kommer kommunen att göra en<br />

analys av bolagets behov av ytterligare kapital<br />

under de kommande åren.<br />

En nedskrivning av samma skäl har även gjorts av<br />

kommunens aktiekapital i <strong>Oskarshamn</strong>s utvecklings<br />

AB med 3,0 mkr. Det bokförda värdet för kommunens<br />

aktiekapital i bolaget per <strong>2008</strong>-12-31 var<br />

12 000 tkr och bolagets egna kapital uppgick till<br />

8 955,1, vilket innebar en differens på 3,0 mkr.<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommuns budgetföljsamhet under år<br />

<strong>2008</strong> kan inte anses som tillfredställande trots att de<br />

flesta av nämnderna klarar sina uppdrag inom tilldelad<br />

budgetram. Det är framförallt socialnämnden<br />

som redovisar stora negativa budgetavvikelser (-<br />

15,5 mkr). Nämndernas prognoser har<br />

67

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />

under året pekat på en avvikelse om -41,6 mkr<br />

(april) respektive -26,1 mkr (augusti). Bokslut <strong>2008</strong><br />

visar en negativ budgetavvikelse om 382,9 mkr,<br />

vilken till största delen härrör från finansoron på<br />

världsmarknaden dels genom nedskrivning av de<br />

finansiella tillgångarna med 303,2 mkr dels då<br />

finansnettot avvek med 35 mkr mot budgeterat<br />

belopp.<br />

68

Resultaträkning - sammanställd redovisning<br />

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />

(Belopp i mkr) Not <strong>2008</strong> 2007<br />

Verksamhetens intäkter 1 682,3 609,2<br />

Verksamhetens kostnader 2 -1 716,5 -1 575,4<br />

Avskrivningar 3 -105,5 -98,2<br />

Verksamhetens nettokostnader -1 139,6 -1 064,4<br />

Skatteintäkter 993,8 945,5<br />

Generella statsbidrag och utjämning 133,1 118,5<br />

Finansiella intäkter 4 47,0 83,7<br />

Finansiella kostnader 5 -384,9 -79,4<br />

Resultat före extraordinära poster -350,6 3,9<br />

Extraordinära intäkter 0,0 0,0<br />

Extraordinära kostnader 0,0 0,0<br />

Årets skattekostnader -4,1 -5,3<br />

Årets resultat -354,7 -1,4<br />

69

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />

70<br />

Balansräkning - sammanställd redovisning<br />

(Belopp i mkr) Not <strong>2008</strong> 2007<br />

TILLGÅNGAR<br />

Immateriella anläggningstillgångar<br />

Övriga immateriella anläggningstillgångar 0,0 3,8<br />

Summa immateriella anläggningstillgångar 0,0 3,8<br />

Materiella anläggningstillgångar<br />

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 6 2 779,7 2 771,8<br />

Maskiner och inventarier 7 235,9 188,8<br />

Summa materiella anläggningstillgångar 3 015,6 2 960,6<br />

Finansiella anläggningstillgångar<br />

Aktier och andelar 8 1,7 1,6<br />

Långfristiga fordringar 8,6 7,4<br />

Summa finansiella anläggningstillgångar 10,3 9,0<br />

Summa anläggningstillgångar 3 025,9 2 973,5<br />

Omsättningstillgångar<br />

Förråd, exploatering mm 28,7 13,6<br />

Fordringar 128,6 123,3<br />

Kortfristiga placeringar 375,4 847,4<br />

Egen aktieportfölj 0,0 0,0<br />

Kassa och bank 9 161,6 74,0<br />

Summa omsättningstillgångar 694,3 1 058,4<br />

SUMMA TILLGÅNGAR 3 720,2 4 031,9<br />

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER<br />

Eget kapital 10 2 545,5 2 546,9<br />

Förändrad redovisningsprincip Byggebo AB - Avsättningar för<br />

pensioner och löneskatt<br />

0,0 0,0<br />

Årets resultat -354,7 -1,4<br />

Summa eget kapital 2 190,8 2 545,5<br />

Avsättningar<br />

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 11 66,5 57,4<br />

Avsättningar för återställande av deponier, grustäkt 11,5 9,7<br />

Avsättningar för skatter 8,1 5,8<br />

Avsättningar för latent skatt 45,7 48,4<br />

Summa avsättningar 131,8 121,3<br />

Skulder<br />

Långfristiga skulder 12 1 081,0 1 058,4<br />

Kortfristiga skulder 316,7 306,7<br />

Summa skulder 1 397,6 1 365,1<br />

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 720,2 4 031,9<br />

Ställda panter och ansvarsförbindelser<br />

Ställda panter 13 2,5 2,5<br />

Pensionsförpliktelser 14 731,4 719,2<br />

Övriga ansvarsförbindelser 15 9,5 9,0

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />

Kassaflödesanalys - sammanställd redovisning<br />

(Belopp i mkr) <strong>2008</strong> 2007<br />

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN<br />

Årets resultat -354,7 -1,4<br />

Justering för av- och nedskrivningar 105,4 98,1<br />

Ökning (+) / minskning (-) av avsättningar 10,5 11,1<br />

Förändrad redovisningsprincip Byggebo AB - Avsättning för pensioner 0,0 0,0<br />

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital -238,8 107,8<br />

Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar 466,7 -29,8<br />

Ökning (-) / minskning (+) förråd och varulager -15,0 -2,0<br />

Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 10,0 28,6<br />

I Medel från den löpande verksamheten 222,9 104,6<br />

INVESTERINGSVERKSAMHETEN<br />

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 0,0 -2,6<br />

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 3,9<br />

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -170,4 -153,9<br />

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9,8 3,9<br />

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -10,4 0,0<br />

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0<br />

II Medel från investeringsverksamheten -170,9 -148,7<br />

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN<br />

Ökning (-) / minskning (+) långfristiga fordringar 13,0 -0,3<br />

Ökning (+) / minskning (-) långfristiga skulder 22,6 5,8<br />

III Medel från finansieringsverksamheten 35,7 5,5<br />

Förändring av likvida medel (I+II+III) 87,6 -38,6<br />

Likvida medel vid årets början 74,0 112,6<br />

Förändring av likvida medel 87,6 -38,6<br />

Likvida medel vid årets slut 161,6 74,0<br />

71

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />

Noter – sammanställd<br />

redovisning (mkr)<br />

72<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Not 1 Verksamhetens intäkter<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun 371,3 329,3<br />

Byggebo i <strong>Oskarshamn</strong> AB 172,2 165,1<br />

<strong>Oskarshamn</strong> Energi AB 112,6 107,7<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Hamn AB 80,6 60,6<br />

Övriga 21,4 19,2<br />

Elimineringar -75,7 -72,7<br />

Summa 682,3 609,2<br />

Not 2 Verksamheterns kostnader<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun 1 523,6 1 405,2<br />

Byggebo i <strong>Oskarshamn</strong> AB 91,5 88,2<br />

<strong>Oskarshamn</strong> Energi AB 94,0 83,1<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Hamn AB 65,6 56,2<br />

Övriga 17,5 15,4<br />

Elimineringar -75,7 -72,7<br />

Summa 1 716,5 1 575,4<br />

Not 3 Avskrivningar<br />

Maskiner och inventarier<br />

Fastigheter och övriga<br />

33,6 28,1<br />

anläggningstillgångar 71,9 70,0<br />

Summa 105,5 98,2<br />

Not 4 Finansiella intäkter<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun 117,8 145,9<br />

Byggebo i <strong>Oskarshamn</strong> AB 1,1 1,0<br />

Övriga 1,1 1,2<br />

Elimineringar -73,1 -64,3<br />

Summa 47,0 83,7<br />

Not 5 Finansiella kostnader<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun 367,1 44,6<br />

Byggebo i <strong>Oskarshamn</strong> AB 78,8 83,3<br />

Övriga 3,1 1,8<br />

Elimineringar -64,1 -50,3<br />

Summa 384,9 79,4<br />

Not 6 Fastigheter och anläggningar<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun 975,4 959,8<br />

Byggebo i <strong>Oskarshamn</strong> AB 1 743,4 1 750,9<br />

Övriga 60,9 61,2<br />

Summa 2 779,7 2 771,8<br />

Not 7 Maskiner och inventarier<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun 71,6 65,0<br />

Byggebo i <strong>Oskarshamn</strong> AB 6,9 3,0<br />

<strong>Oskarshamn</strong> Energi AB 86,1 75,5<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Hamn AB 60,1 34,9<br />

Övriga 11,2 10,4<br />

Summa 235,9 188,8<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Not 8 Aktier och andelar<br />

Kalmar Löns Trafik AB, 406 aktier 0,5 0,5<br />

Bostadsrätter 0,0 0,0<br />

Kommuninvest AB 1,1 1,1<br />

Summa 1,7 1,6<br />

Not 9 Kassa och bank<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun 155,9 62,8<br />

Byggebo i <strong>Oskarshamn</strong> AB 0,7 0,7<br />

<strong>Oskarshamn</strong> Energi AB 3,5 7,3<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Hamn AB 0,0 0,0<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Utvecklings AB 0,0 0,0<br />

Stiftelsen Oskarsh Sjöfartshotell 0,5 0,2<br />

Stiftelsen Forum 0,9 2,8<br />

Summa 161,6 74,0<br />

Not 10 Eget kapital<br />

Ingående eget kapital 2 545,5 2 546,9<br />

Årets resultat -354,7 -1,4<br />

Summa 2 190,8 2 545,5<br />

Not 11 Pensionsskuld<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun 47,4 39,8<br />

Byggebo i <strong>Oskarshamn</strong> AB 17,3 15,9<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Hamn AB 1,8 1,7<br />

Summa 66,5 57,4<br />

Not 12 Långfristiga skulder<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun 0,0 0,0<br />

Byggebo i <strong>Oskarshamn</strong> AB 1 577,6 1 578,3<br />

Övriga koncernbolag<br />

Egen finansierad utlåning till<br />

77,2 69,0<br />

koncernbolagen -573,8 -589,0<br />

Summa 1 081,0 1 058,4<br />

Not 13 Ställda panter<br />

Fastighetsinteckningar 2,5 2,5<br />

Summa 2,5 2,5<br />

Not 14 Pensionsåtagande<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun 720,8 709,4<br />

Byggebo i <strong>Oskarshamn</strong> AB 10,4 9,6<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s Hamn AB 0,2 0,2<br />

Summa 731,4 719,2<br />

Not 15 Ansvarsförbindelser<br />

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun 3,7 3,6<br />

Byggebo i <strong>Oskarshamn</strong> AB 5,6 5,3<br />

Stiftelsen Sjöfartshotellet 0,2 0,2<br />

Summa 9,5 9,0

Revisionsberättelse<br />

73

<strong>Oskarshamn</strong>s kommun | Box 706 | 572 28 <strong>Oskarshamn</strong><br />

Telefon: 0491-88 000 | Fax: 0491-88 790<br />

kommunen@oskarshamn.se | www.oskarshamn.se

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!