Årsredovisning 2008 - Oskarshamn

oskarshamn.se

Årsredovisning 2008 - Oskarshamn

Årsredovisning 2008


Innehållsförteckning

Kommunstyrelsens ordförande 2

Nämnds- och förvaltningsorganisation 3

2 Förvaltningsberättelse

Inledning 4

Mål och vision 5

Omvärldsanalys 7

Finansiell analys 10

Driftredovisning 16

Investeringsredovisning 17

Personalekonomisk redovisning 19

Miljöredovisning 25

3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 26

Noter 29

Fem år i sammandrag 34

Redovisningsprinciper 35

Ekonomisk ordlista 37

4 Nämndredovisning

Kommunstyrelse 38

Kommunledningskontor 38

Räddningstjänst 41

Teknisk nämnd 43

Samhällsbyggnadsnämnd 47

Barn- och utbildningsnämnd 49

Kulturnämnd 51

Socialnämnd 54

Förtroendevalda revisorer 58

5 Sammanställd redovisning

Koncernens organisation 59

Koncernens bolag och stiftelser 60

Finansiell analys 66

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 69

Noter 72

6 Revisionsberättelse

Revisionsberättelse 73

1


KOMMENTAR OCH ORGANISATION

Kommunstyrelsens ordförande

Året som gått har präglats av en finansiell kris som

drastiskt försämrat både arbetsmarknad och kommunal

ekonomi. En hel värld har drabbats. Oskarshamns

kommun är inget undantag. Kommunledningen

satte tidigt igång en beredskapsgrupp

som har till syfte att skapa de allra bästa förutsättningarna

för det lokala näringslivet under

denna svåra period. Det är endast genom god

samverkan mellan olika aktörer som vi kan lyckas.

Vi kan dock glädjas åt att vår kommun har vuxit

befolkningsmässigt.

I slutförvarsfrågan har vi tillsammans med

Östhammar kraftsamlat i mervärdesarbetet. Under

året kommer SKB:s styrelse att besluta om ett platsval.

Gemensamt har båda kommunerna genomfört

en mervärdesdialog med kraftindustrin. Dialogen

har som syfte att säkerställa mervärden till

kommunerna oavsett var slutförvaret placeras.

Huvuddelen av satsningarna skall ske i den

kommun som inte får slutförvaret.

Kommunen budgeterade ett positivt resultat under

2008 med 22,2 mkr. Resultatet blev -360,7 mkr,

d.v.s en negativ budgetavvikelse om 382,9 mkr. Ett

resultat starkt präglat av en nedskrivning av de

finansiella tillgångarna med 303,2 mkr.

Vi står inför stora ekonomiska utmaningar och det

kommer att fodras mod för att genomföra nödvändiga

förändringar. Vi har överkostnader i verksamheten

i jämförelse med andra kommuner och

det måste åtgärdas. Dessutom så minskar våra

intäkter när det gäller statsbidragen. Den finansiella

krisen ger oss också lägre finansiella intäkter.

Hamnområdets utveckling är en mycket viktig fråga

för Oskarshamn. Vi har startat ett projekt för att ta

fram en övergripande strategi, vilken tar hänsyn till

såväl den kommersiella hamnens möjligheter som

förutsättningarna för att utveckla båt turismen och

ett hamnnära boende. Om statsbidrag beviljas kommer

vi att påbörja hamnsaneringen. Vi planerar nu

för fullt för en ny hamnterminal.

2

Oskarshamn – förändring och utveckling.

Vårt förändringsarbete går nu in i ett nytt skede. I

samband med rekryteringen av vår nya kommundirektör,

så har den konkreta uppgiften övergått

ifrån den politiska styrgruppen till organisationen

för genomförande. Det är av största vikt att följa

och stödja utvecklingen av förändringsarbetet.

Kring Nova Högskolecentrum händer en hel del

intressanta saker. SKB AB och Oskarshamns kommun

har inom ramen för Nova byggt en forskningsplattform,

där SKB:s anläggningar och infrastruktur

är basen. Här skapas förutsättningar för internationell

forskning, där vi kan tillvarata och ge

utrymme för spin-off-effekter, som är till nytta för

samhälls- och näringslivsutvecklingen lokalt och

regionalt. De första forskningsprojekten har redan

startats upp.

NAFU är ett forsknings- och utvecklingsprojekt i

samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan,

KTH, som syftar till att använda akademin som en

motor i den lokala näringslivsutvecklingen. Genom

NAFU-arbetet har Smålands affärsänglar bildats

och ett arbete har bedrivits för att utveckla en

företagsinkubator, Nova Ventures, för kunskapsintensiva

gärna högteknologiska företag.

Mina besök i verksamheten talar sitt tydliga språk

- att vi har en mycket kompetent och engagerad

personal. Detta är inte minst viktigt att ta tillvara nu

i dessa svåra tider.

Jag vill som Kommunstyrelsens ordförande tacka

all personal och alla förtroendevalda som på olika

sätt bidragit till kommunens utveckling under 2008.

Peter Wretlund

kommunstyrelsens ordförande


Nämnds- och förvaltningsorganisation

Socialförvaltning

KOMMENTAR OCH ORGANISATION

Barn- och

utbildningsförvaltning

Teknisk nämnd

Kulturnämnd

Tekniskt kontor Kulturförvaltning

9 ledamöter

7 ledamöter

Samhällsbyggnadskontor

Revision

5 ledamöter

Kommunfullmäktige

49 ledamöter

Valnämnd

5 ledamöter

Kommunstyrelse

Kommunledningskontor Räddningstjänst

15 ledamöter

Socialnämnd

11 ledamöter

Samhällsbyggnadsnämnd

9 ledamöter

Barn- och

utbildningsnämnd

11 ledamöter

3


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Inledning

Oskarshamns kommun har under en lång tid

kännetecknats av höga nettokostnader i förhållande

till skatteintäkter och statsbidrag. Detta har varit

möjligt tack vare kommunens finansiella tillgångar

som har genererat stora finansiella intäkter.

Kommunen har under större delen av 90-talet ökat

sitt beroende av finansiella intäkter för att kunna

finansiera sina verksamheter. Oskarshamns kommun

har p.g.a. detta skaffat sig verksamhetskostnader,

som långt överstiger genomsnittet bland

landets kommuner. Detta har även inneburit att

Oskarshamns kommun haft svårigheter att få

intäkterna att täcka kostnaderna trots att de finansiella

intäkterna har varit stora.

Under perioden 2000-2002 har avkastningen på

kommunens finansiella kapital inte kunnat finansiera

de höga verksamhetskostnaderna p.g.a. en

vikande världsekonomi med bland annat fallande

aktiemarknader som följd. I samband med finanskrisen

startade diskussioner om behovet av att

minska verksamheternas nettokostnader, vilka

resulterade i sparåtgärder inom vissa delar av den

kommunala organisationen. Kommunens driftkostnader

har därefter kontinuerligt minskat för att år

2006 uppgå till 104,2 %. Förutom besparingar

bidrog även en skattehöjning på 75 öre, vilken

genomfördes 2004 till kostnadsminskningen. Den

nedåtgående trenden bröts år 2007, då nettokostnadernas

andel av skatteintäkter och statsbidrag låg

6,6 % över kommunens finansiella mål, vilket innebar

en differens om 70 mkr. I den differensen ingick

en nedskrivning av värdet på aktiekapitalet i

bostadsbolaget med 42,6 mkr.

Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter

och statsbidrag låg över det finansiella

målet även under 2008, då nyckeltalet uppgick till

108,6 %. Räknar man in nedskrivningar av värdet

på aktiekapitalet i Byggebo och UTAB med 14,2

mkr uppgår nyckeltalet till 109,9 %. Förutom

nedskrivningar bidrar även socialnämndens (-15,5

mkr) höga verksamhetskostnader till den stora

avvikelsen mot målet.

Socialnämnden har redan vidtagit ett antal åtgärder

och påbörjat en förändringsprocess som så småningom

ska leda till lägre nettokostnader. Förändringsprocessen

ligger i linje med Åtgärdsstegens

nio-punktsprogram och kommunstyrelsens beslut

från den 1 april 2008 gällande socialnämndens budget

2009-2011. Enligt kommunstyrelsen får

nämnden följande uppdrag: ”Socialnämnden får i

uppdrag att förändra strukturen i sina olika

verksamheter i avsikt att minska sina kostnader och

att närma sig nettokostnaden för genomsnittskommunen.

Socialnämnden har i uppgift att

fortlöpande rapportera till kommunstyrelsen och

kommunfullmäktige hur förändringsarbetet fort-

4

skrider och vilka minskningar i budget som kan

genomföras inför de kommande budgetåren.”

Under hösten 2007 ökade turbulensen på de finansiella

marknaderna, men trots detta uppvisade

kommunen ett ganska högt finansnetto. Den finansiella

turbulensen har ytterligare ökat i styrka under

2008 och den finansiella krisen har även nått

Oskarshamns kommun. Krisen har bl a resulterat i

ett lägre finansnetto än budgeterat (-35 mkr) och

stora nedskrivningar av värdet på kommunens

medelsplaceringar på sammanlagt 303 mkr.

Kommunens finansiella placeringar består i huvudsak

av tre delar. Den första delen är kopplad till

pensionsskulden och ska enligt finanspolicyn ha en

låg riskprofil. Innehavet ska till största delen bestå

av räntebärande värdepapper. Den andra delen

avser utlåning till kommunala bolag och stiftelser

och den tredje delen är tänkt att kunna placeras i

finansiella instrument med större inslag av aktierelaterade

instrument.

Som ovan nämnts ska pensionsportföljen till största

delen innehålla räntebärande papper (60 %) och

enbart en mindre del ska kunna placeras i aktier (30

%) och alternativa placeringar (10 %). För att

ytterligare öka avkastningen på de räntebärande

placeringarna har kommunen gått in i två reala

strukturerade placeringar 2005 och 2006 på

sammanlagt 302 mkr, där det även finns en kreditrisk

kopplad mot en korg av företagsobligationer.

Det är framförallt värdeminskningen på dessa två

obligationer samt värdeminskningen på ett antal

andra strukturerade produkter som har bidragit till

den stora nedskrivningen.

I december 2004 investerade kommunen 15 mkr i

amerikanska kommunobligationer (AKOS). Eftersom

obligationens marknadsvärde föll under 50 %

av det nominella beloppet i februari 2008, inträffade

en tvångsförsäljning och återstående medel

om 1,6 mkr betalades tillbaka till kommunen.

Oskarshamns kommuns avkastning på ovannämnda

investering uppgick per 2007-12-31 till 4,9 mkr,

vilket innebar att investeringen gav en total

nettoförlust på ca 8,5 mkr.

Kommunen har 2008 sålt del av fastigheten Koltrasten

2 samt del av Oskarshamn 3:3 i Oskarshamn

(gamla simhallen) för en köpeskilling av 1,75 mkr.

Det bokförda värdet av den sålda fastigheten

uppgår till 7,2 mkr, vilket innebär att försäljningen

resulterar i en reaförlust om 5,4 mkr.

I november 2004 beslutade kommunfullmäktige om

nya finansiella mål med anledning av propositionen

om ”God ekonomisk hushållning i kommuner och

landsting” (prop. 2003/04:105). Målen började


gälla fr.o.m. 2007. Enligt dessa mål skall kommunen

under varje mandatperiod se till så att

kommunens förmögenhet (egna kapital) inflationssäkras

samt att kommunens verksamhetskostnader

aldrig får överstiga 105 % av skatteintäkter och

statsbidrag. Detta ansågs nödvändigt för att kommunen

skulle lyckas få en långsiktig och stabil

ekonomi och följa kommunallagens krav om god

ekonomisk hushållning.

Kommunens negativa resultat och de höga nettokostnaderna

under de senaste två åren visar att

kommunen inte har lyckats minska sitt beroende av

finansnettot. Denna problematik har diskuterats

under föregående års budgetprocess och det fanns

en bred uppfattning om, både bland politiker samt

tjänstemän, att verksamheternas nettokostnader på

lång sikt bör sänkas till en nivå som ligger i paritet

med kommunens skatteintäkter och statsbidrag.

Kommunens budgetgrupp, bestående av kommundirektören,

ekonomichefen och förvaltningscheferna

för barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen

och tekniska förvaltningen, föreslog

att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter

och statsbidrag ska ligga på 102,5 % from 2011.

Det målet har även diskuterats i år och budgetgruppens

uppfattning är oförändrad. Budgetgruppen

föreslår fortfarande att nettokostnadernas andel av

skatteintäkter och statsbidrag sänks från 105 % till

102,5 % under mandatperioden 2011-2014. Det nya

nyckeltalet medför att kommunens beroende av

finansnettot i hög grad minskar.

Oskarshamns kommun består inte enbart av de

kommunala verksamheterna utan bedriver även

verksamhet i bolagsform, där de stora aktörerna är

Byggebo AB (helägt), Oskarshamns hamn AB (ägs

till 96 %) samt Oskarshamns Energi AB (ägs till 50

%). Kommunens helägda bostadsbolag Byggebo,

har under ett antal år haft problem med negativa

resultat. Bolaget har p.g.a. nyare fastighetsbestånd

en stor skuldbörda som innebär att bolaget är

känsligt för ränteförändringar. Kommunfullmäktige

beslutade i september 2003 att skjuta till 75 mkr i

kapitaltillskott utan initiala avkastningskrav. I och

med detta arbetades det fram ett gemensamt

samarbets- och utvecklingsprogram mellan ägaren,

Oskarshamns kommun och bolaget. Ytterligare ett

kapitaltillskott om 75 mkr fanns avsatt i den kommunala

budgeten 2007. Det kapitaltillskottet

genomfördes i december månad 2007. Inte heller på

detta tillskott ställde ägaren, kommunen, några

initiala avkastningskrav.

Ägardialogen mellan Oskarshamns kommun och

Byggebo har fortgått under hela 2008 och den

kommer att fortsätta även under innevarande år.

Föremål för diskussioner har varit gällande affärsplan

och samarbetsdokument.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Byggebo redovisar återigen ett negativt resultat om

-11,2 mkr (-18,7 mkr) för helåret 2008. Bolagets

egna prognoser i mitten av förra året pekade på

ytterligare ett antal år med negativa resultat och ett

eventuellt behov av nytt kapitaltillskott från ägarens

sida. Den kraftiga räntesänkningen som har skett

under de senaste månaderna har medfört att

Byggebos räntekostnader minskat kraftigt och att

behov av nya kapitaltillskott inte är lika högaktuellt

som förut.

I kommunens balansräkning per 2007-12-31 uppgick

det bokförda värdet på aktiekapitalet i

Byggebo till 163,5 mkr, medan bolagets egna kapital

uppgick till 120,9 mkr, d.v.s. en differens om

42,6 mkr (23,8 mkr). Med utgångspunkt av

ovannämnda differens fattade kommunen beslut om

att skriva ned det bokförda värdet på aktiekapitalet i

Byggebo AB med 42,6 mkr. Även per 2008-12-31

fanns det en differens mellan det bokförda värdet på

aktiekapitalet i Byggebo och bolagets egna kapital.

En nedskrivning om 11,2 mkr i kommunens balansräkning

har gjorts i samband med bokslut 2008.

Oskarshamns kommun kommer framöver att noggrant

följa resultatutvecklingen i Byggebo samt ta

hänsyn till eventuella konsekvenser av den statliga

utredningen, som behandlar frågor rörande bostadsbolagens

redovisnings- och nedskrivningsregler,

vinstbegrepp, m.m. Utifrån resultaten av den kommande

ägardialogen och den statliga utredningen

kommer Oskarshamns kommun att göra en analys

av bolagets behov av ytterligare kapital under de

kommande åren. Det är viktigt att påpeka att kommunen,

som ensam ägare, har det yttersta ansvaret

för Byggebos ekonomiska åtaganden.

Även Oskarshamns Utvecklings AB har under flera

år i rad redovisat negativa resultat. Årets resultat

uppgår till -2,3 mkr, vilket ska jämföras med

budgeterat resultat om -1,9 mkr. Ett kapitaltillskott

om 10 mkr, som fanns avsatt i den kommunala

budgeten 2008, genomfördes i april månad 2008.

På detta tillskott ställde inte ägaren, kommunen,

några initiala avkastningskrav. Det bokförda värdet

på aktiekapitalet i UTAB var 3,0 mkr lägre än

bolagets egna kapital vid årsskiftet 2008-2009. I

samband med bokslut 2008 gjordes en nedskrivning

av det bokförda värdet med samma belopp.

.Mål och vision

Oskarshamns kommuns vision

Oskarshamn är en tillväxtkommun i en region med

hög livskvalitet. Här mår vi bra, lever ett tryggt liv

och har möjligheter att utvecklas. Oskarshamn

kommunen med energi associerar till kraft, ljus,

värme, sol och hav. Här finns framåtanda hos

5


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

energiska kommuninvånare. Oskarshamn upplevs

som en attraktiv kommun med öppet klimat och

positiv attityd till omvärlden.

Övergripande mål

I kommunens ”Utvecklingsprogram för lokal

tillväxt 2005 – 2007 med utblick mot 2010-talet”

finns följande inriktningsmål angivna:

• Ett starkt varumärke

• En stabil befolkningstillväxt

• Ett bättre företagsklimat

• Ett ökat nyföretagande

• En levande landsbygd

Som stöd till inriktningsmålen finns i Utvecklingsprogrammet

totalt tio insatsområden beskrivna. Arbetet

med genomförande av Utvecklingsprogrammet

drivs enligt en handlingsplan, som innehåller

konkreta aktiviteter inom alla insatsområdena.

De högst prioriterade insatsområdena är:

• Att bygga vår attraktivitet

• Företagsklimat och attityder

• Vårt varumärke

Aktiviteterna syftar till att förbättra bilden av

Oskarshamn för arbete, inflyttning, boende och

besök. Övriga insatsområden omfattar hamnens

utveckling, komplettering av näringslivet, kompetensförsörjning,

företagsamhet, landsbygdsutveckling,

kommunikationer och boende.

För kommunens kärnverksamheter finns även

följande övergripande mål:

6

Oskarshamn ska ge barnen en god

omvårdnad i form av barnomsorg och

utbildning i kreativa miljöer och de äldre

en god omsorg i form av tryggt boende

samt bra tillsyn och sjukvård i och utanför

hemmet. I kommunen ska finnas möjlighet

till ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter,

tillskapat i samverkan med

föreningsliv och organisationer.

Finansiella mål

Kommunfullmäktige beslutade i november 2004

om nya finansiella mål för den kommunala

verksamheten. Anledningen till detta var den av

regeringen framlagda propositionen kring ”God

ekonomisk hushållning i kommuner och landsting”

(2003/04:105). Samtidigt beslutade kommunfullmäktige

att fr o m 2007 revidera det befintliga

finansiella målet samt lägga till två nya. De av

kommunfullmäktige antagna finansiella målen

skulle innebära att kommunen över tid försäkrar sig

om en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen.

Fr.o.m. år 2007 gäller följande finansiella mål:

• Nettokostnadernas andel av skatteintäkter

och statsbidrag ska uppgå till max 105 %.

Att kunna lägga mer pengar på verksamheterna

än vad skatteintäkter och

statsbidrag inbringar är för Oskarshamns

kommun möjligt tack vare stora finansiella

nettointäkter.

Måluppfyllelse

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter

och statsbidrag uppgick till 109,9 %, vilket

innebär en differens om 4,9 % eller 55,1

mkr.

Målet är inte uppfyllt.

• För att inte tära på kommunens förmögenhet

ska Oskarshamns kommun generera

resultatnivåer, som inflationsskyddar kommunens

egna kapital. Enligt Statistiska

centralbyrån var inflationstakten 3,4 %

under 2008, vilket innebär att det krävdes

ett resultat på ca 82,3 mkr för att

inflationsskydda det egna kapitalet.

Måluppfyllelse

Årets resultat uppgår till -360,7 mkr, vilket

medför en negativ avvikelse mot målet om

443 mkr.

Målet är inte uppfyllt.

• Investeringsvolymen för skattefinansierade

investeringar får inte överstiga 4 % av

skatteintäkter och statsbidrag, vilket motsvarar

ca 45,1 mkr per år.

Måluppfyllelse

Årets skattefinansierade investeringar

uppgår till 54,4 mkr.

Målet är inte uppfyllt.

Verksamhetsmål

I samband med framtagandet av nya finansiella mål

för den kommunala verksamheten beslutade kommunfullmäktige

att nämnderna ska påbörja/ intensifiera

sitt arbete med att utveckla verksamhetsmål

och riktlinjer utifrån de förutsättningar som finns.

Ett utvecklingsarbete pågår kring verksamheternas

mål och riktlinjer och i detta arbete ingår även att

utveckla mätbara verksamhetsmått och få en röd

tråd mellan ekonomi, kvalitet och prestation.

Beskrivning av respektive nämnds verksamhetsmål

och måluppfyllelse går att finna under nämndernas

verksamhetsberättelser på sid. 38-57. Graden av

målbeskrivning och målavstämning varierar från


nämnd till nämnd beroende på i vilken fas av målformuleringsarbetet

nämnden befinner sig för

tillfället.

Omvärldsanalys

Omvärlden känns osäkrare än på mycket länge.

Världsekonomin präglas just nu av den pågående

finanskrisen och dess inverkan på den reala

ekonomins utveckling. Världens börser har åkt upp

och ner de senaste månaderna och den finansiella

turbulensen har nått nivåer som inte bevittnats

sedan andra världskriget. Omfattande räntesänkningar,

diverse stödpaket och stimulansåtgärder har

hittills inte hjälpt till att stabilisera situationen. De

senaste siffrorna visar att den ekonomiska tillväxten

blev mycket svag under fjärde kvartalet 2008 både i

EU och USA. En svag ekonomisk utveckling

drabbar de allra flesta företag, vilket har återspeglats

i ökat antal varsel och företagskonkurser.

Tillväxtprognoserna för 2009 och 2010 har

successivt skrivits ner, både i Sverige och i

omvärlden. Sveriges kommuner och landsting

(SKL) räknar i sin senaste prognos med låg eller

negativ tillväxt under större delen av 2009.

Ekonomisk återhämtning och positiva tillväxttal

förväntas inträffa i slutet av 2009 som ett resultat av

bl a låga styrräntor och expansiv finanspolitik.

Den samhällsekonomiska utvecklingen

Det samhällsekonomiska läget har under det senaste

halvåret förändrats i mycket hög takt och ekonomiska

prognoser har haft en tendens att bli

inaktuella kort efter att de presenterats. Krisen har

drabbat hela landet med mycket större styrka än alla

bedömare räknat med. Bruttonationalprodukten

(BNP) minskade med 4,9 procent det sista kvartalet

2008 jämfört med sista kvartalet 2007. Tillväxten

för år 2008 uppgick till -0,2 procent. Det råder en

stor ovisshet hur stort fallet blir under 2009.

SKL bedömer att BNP minskar under tre kvartal i

rad för att därefter börja öka igen. Under 2010 är

prognosen att tillväxten börjar öka i större utsträckning

med anledning av ökande export och investeringar.

SKL prognostiserar att BNP växer med 1,8

procent 2010 och 3,0 procent 2011. Antalet arbetade

timmar väntas minska t.o.m. andra kvartalet

2010 och det dröjer till första kvartalet 2011 innan

antalet timmar återigen ökar. Arbetslösheten förväntas

öka och prognosen är att år 2009 kommer

den att uppgå till 8,1 procent av arbetskraften. För

år 2010 är siffran 9,6 procent.

Ökad arbetslöshet innebär en press nedåt på

timlöneökningarna. SKL:s prognoser pekar på lägre

ökningstal de kommande åren. För år 2009 räknar

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

SKL med en timlöneökningstakt på 3,6 %, för år

2010 på 3,0 % och 2011 på 3,2 %.

Den negativa utvecklingen på de finansiella

marknaderna och den svaga ekonomiska tillväxten

innebär ett försämrat skatteunderlag under den

kommande planperioden. Konsekvensen av de lägre

skatteintäkterna och statsbidragen för Oskarshamns

kommuns del blir att skatteunderlaget inte räcker

till att bedriva verksamheten enligt den planerade

volymen och de ambitioner som kommunfullmäktige

beslutade om i november månad i fjol. Ett

arbete med att se över kommunens nuvarande

kostnadsnivå har påbörjats och förvaltningscheferna

har fått i uppdrag ta fram ett förslag med potentiella

effektiviseringsområden inom den kommunala organisationen.

Demografiska förändringar –

befolkningsutvecklingen

I kommunens budget 2010 och VP 2011-2012

kalkyleras med nästan oförändrat antal invånare i

jämförelse med årsskiftet 2008-2009. Oskarshamns

kommun har enligt SCB 26 309 invånare per 2008-

12-31, vilket motsvarar en ökning med 15 personer

från 2007-12-31. Av förändringen stod födelseunderskottet

för -110 invånare och ett flyttningsnetto

på plus 122 invånare. Det är framförallt

flyttningsnettot från det egna länet och utlandet som

bidrar till den positiva utvecklingen. Oskarshamns

kommun har under den senaste tioårsperioden

minskat sin befolkning med knappt 100 personer

per år. Dock ser vi ett trendbrott fr.o.m. 2003.

26 900

26 800

26 700

26 600

26 500

26 400

26 300

26 200

26 100

26 000

Befolkningsutveckling

-98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08

Demografiska förändringar i olika åldersklasser

föranleder resursförskjutningar mellan kommunala

verksamheter. Nedanstående prognoser bygger på

kommunens egna antaganden. Fr.o.m. 2009 fram

till 2018 kommer antalet barn i grundskolan att vara

nästan oförändrat medan gymnasieskolan kommer

att minska med 21 %. Den äldre befolkningen (60-

84 åringar) kommer successivt att öka, medan den

äldre äldre befolkningen (85 – w) kommer att öka

kraftigt fr.o.m. början på 2020-talet. Skall dessa

7


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

äldre erbjudas samma service och kvalité som

dagens äldre, kommer en resursförstärkning krävas

på ca 70 mkr under 2020-talet.

Framtidsbedömning

Kommunen redovisade stora negativa resultat

under inledningen på 2000-talet, p.g.a. framförallt

ett för stort beroende av avkastningen på de finansiella

tillgångarna. Besparingar inom de kommunala

verksamheterna i kombination med en skattehöjning

på 75 öre (30 mkr) resulterade i att kommunen

redovisade positiva siffror åren 2004-2006.

Den positiva trenden bröts år 2007, då nettokostnadernas

andel av skatteintäkter och statsbidrag

återigen låg på, för kommunen, alldeles för

höga nivåer (111,6 %).

Under hösten 2007 genomförde två konsulter från

Motivationshuset ett stort antal intervjuer med

personal i de olika förvaltningarna som en del av

verksamhetsgenomgången av den kommunala organisationen.

Genomgången resulterade i ett ”9punktsprogram”

som skulle utgöra utgångspunkten

för det framtida förändringsarbetet. I en åtgärdsstege

med nio punkter redovisade Motivationshuset,

vilka förändringar som behöver göras inom

den kommunala organisationen. De åtgärder som

gavs största prioritet var att skapa en bättre och

mer accepterad form av politisk styrning av

kommunen, skapa en ny kommundirektörsroll,

utveckla det ekonomiska styrsystemet, stärka

kommunledningskontoret och ge det en tydligare

roll. Arbetet med förändringsprocessen har pågått

under 2008 och kommer att fortsätta även under

kommande år.

Kommunen redovisar ett negativt resultat för andra

året i rad och nettokostnaderna i förhållande till

skatteintäkter och statsbidrag ligger över det

finansiella målet (109,9 %). Det negativa resultat

och de höga nettokostnaderna under de senaste två

åren visar att kommunen fortfarande i hög grad är

beroende av finansnettot. Som tidigare nämnts har

detta kontinuerligt diskuterats och den allmänna

uppfattningen är att kommunen inte kan fortsätta

bedriva verksamhet med samma kostnadsnivå som

tidigare. Förslaget är att verksamheternas nettokostnader

successivt ska minska till en nivå som är

i paritet med kommunens skatteintäkter och statsbidrag.

Beslutet är ännu inte fattat men förslaget

kommer att diskuteras under kommande budgetprocess

för åren 2010-2012.

Att på sikt minska kommunens nettokostnader

kommer att bli en lång och krävande men absolut

nödvändig process om kommunen över tid vill

försäkra sig om en god ekonomisk hushållning

enligt kommunallagen. Behovet att återställa det

negativa ackumulerade resultatet enligt balanskravsutredningen

om ca -322 mkr är ett starkt

incitament som näst intill förpliktigar till

8

återhållsamhet och lägre resursförbrukning inom

kommunens verksamheter.

Oskarshamns kommun kommer dock även

fortsättningsvis att kunna skjuta till mer resurser i

sina verksamheter jämfört med majoriteten av

Sveriges kommuner. Det är däremot viktigt att

dessa resurser används på ett effektivt och ändamålsenligt

sätt och kommer kommuninvånaren till

del.

Länets kommuner och Regionförbundet har sagt

upp avtalet med Accelerated Wireless AB angående

bredbandsutbyggnad i Kalmar län. Oskarshamns

kommun har en fordran på företaget med 1,6 mkr

som enligt bankgarantin ska återbetalas. En rättsprocess

mellan länets kommuner och Accelerated

Wireless AB rörande det uppsagda avtalet pågår

fortfarande.

2009

År 2006 fattades beslut om att investera i diversifierade

svenska fastigheter genom delägarskap i ett

nybildat bolag, Pensionsfastigheter Sverige AB.

Bolaget bildades tillsammans med ett antal andra

pensionsstiftelser i Sverige. Syftet med investeringen

var att skapa en väldiversifierad fastighetsportfölj

som liknar avkastningen på realräntor

men inte korrelerar exakt med aktie- och ränteportföljen.

2007 var bolagets första verksamhetsår,

då fyra fastigheter förvärvades. Kommunens

investering i dessa fyra fastigheter uppgick till 62,6

mkr. Med anledning av den rådande situationen på

finansmarknaden med bl a fallande fastighetspriser

som följd kan ett nedskrivningsbehov gällande aktievärdet

i Pensionsfastigheter AB vara aktuellt

under 2009. I dagsläget är nedskrivningsbeloppets

storlek inte utrett.

Den finansiella oron som präglade år 2008 har

fortsatt även under de första månaderna 2009.

Marknadsvärdet på kommunens finansiella placeringar

uppgick till 1 106 mkr vid årsskiftet 2008-

2009. Efter de första två månaderna 2009 har värdet

på kommunens finansiella tillgångar minskat ytterligare

och uppgår till 1 054 mkr. Detta föranleder

ett behov av ytterligare nedskrivningar med 52 mkr.

Enligt SKL:s senaste bedömning av den samhällsekonomiska

utvecklingen kommer tillväxttakten

att vara svag de kommande åren. Den svagare

utvecklingen av samhällsekonomin bidrar till en

nedrevidering av skatteunderlagsprognosen för åren

2008 och 2009, vilket påverkar 2009 års resultat

negativt med 15,3 mkr. SKL:s reviderade prognos

medför en korrigering på minus 103 kronor per

invånare 1.11 2007 i bokslut för 2009. Den preliminära

slutavräkningen 2009 blir minus 958

kr/invånare den 1.11 2008.


Oskarshamns kommuns ekonomiska läge är mycket

bekymmersamt. Helårsprognosen för år 2009 pekar,

redan efter februari månad, på ett negativt resultat

om -48,6 mkr. De kommande årens resultat påverkas

starkt av att statsbidragen inte räknas upp

samt betydligt lägre skatteintäkter än tidigare

prognoser förutspått. Oskarshamns kommun, liksom

många andra kommuner står inför krav på

omprioriteringar inom och mellan verksamheterna

och behov av en långsiktig strategi för verksamheternas

omfattning och finansiering. Detta arbete

har påbörjats och kommer att fortsätta under den

kommande planperioden.

Balanskravet

Staten har påfört kommunerna ett s.k. balanskrav

fr.o.m. verksamhetsåret 2000. Innebörden av detta

är att kommunen inte får redovisa negativa resultat

i resultaträkningen i ett treårsperspektiv. I Riksdagens

beslut enligt ovannämnda proposition kring

god ekonomisk hushållning framgår även vissa

förändringar av det s.k. balanskravet. Bland annat

skall mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning

upprättas av kommunfullmäktige samt att

återställandetiden för negativa resultat förlängs till

tre år. Vidare tydliggörs innebörden av ”synnerliga

skäl”, som skall exkluderas från balanskravsresultatet.

Kommunfullmäktige i Oskarshamn har enligt

ovanstående beskrivning beslutat om nya finansiella

mål för kommunen med utgångspunkt från

god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige

har dock inte åberopat synnerliga skäl vid de stora

negativa resultaten under 2000 till 2002, även om

dessa berodde på nedskrivning av orealiserade

förluster på finansiella tillgångar.

Precis som åren 2001-2002 redovisar Oskarshamns

kommun återigen ett stort negativt resultat som till

största delen beror på nedskrivning av orealiserade

förluster på finansiella tillgångar (-303 mkr). Den

här gången kommer Oskarshamns kommun att

åberopa synnerliga skäl vid balanskravsutredningen.

Kommunen vidhåller fortfarande att återställandetiden

på tre år är för kort när kommuner,

som Oskarshamn har möjlighet att avsätta medel

för långsiktig placering i volatila högavkastande

finansiella tillgångar.

Oskarshamns kommuns resultat enligt balanskravsutredningen

redovisas ovan.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Årets resultat enligt balanskravet

(mkr)

Ingående

2004 2005 2006 2007 2008

balanskravsresultat

Resultat enligt

-357 -343 -307 -232 -260

resultaträkningen 20,2 44,6 77,2 -22 -361

Realisationsvinster -7 -8 -2 -6 -4

Synnerliga skäl

Resultat enligt

0 0 0 0 303

balanskravet

Utgående

14 36 75 -28 -62

balanskravsresultat -344 -307 -232 -260 -322

Kommunen klarade inte balanskraven för åren

2000-2002 och klarar heller inte balanskravet för

år 2007 och 2008. För att kunna återställa de

negativa resultaten, fordras det att kommunen

vidtar kraftiga åtgärder i syfte att minska sitt beroende

av finansnettot. Oskarshamns kommuns

långsiktiga målsättning bör vara att verksamheternas

nettokostnader inte ska uppgå till mer än

vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar. Det

föreligger ett förslag att i första skedet sänka verksamheternas

nettokostnader till 102,5 % av skatteintäkter

och statsbidrag för att därefter komma ner

till målet om 100 %. Om budgetgruppens förslag

om att kommunens nettokostnader inte ska överstiga

skatteintäkter och statsbidrag antas, kommer

Oskarshamns kommun över tid att kunna återställa

de negativa resultaten avseende 2000-2002 samt

2007-2008.

Om Oskarshamns kommun även i framtiden ska

bedriva verksamhet med hög standard och kvalitet

är det absolut nödvändigt att verksamheternas

nettokostnader så snart som möjligt anpassas till

kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Dessutom

är det av yttersta vikt att antagna finansiella

mål uppfylls samt att förvaltningarnas budgetföljsamhet

väsentligt förbättras. I annat fall kommer

kommunen att även i fortsättningen vara utsatt

för tvära resultatkast i tider med börsturbulens och

låg avkastning på finansiella tillgångar.

9


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Finansiell analys

En god ekonomi är ett grundläggande villkor för

att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska

mål, som är det primära syftet med kommunens

verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett

hinder eller en begränsning för kommunen, när det

gäller att tillgodose angelägna behov inom olika

verksamhetsområden. En balanserad finansiell

utveckling är därför en förutsättning för att kommunens

service kan behållas och utvecklas.

RK-modellen

Oskarshamns kommun använder sedan 2002 den så

kallade RK-modellen för att göra en ekonomisk

analys av kommunens finanser. Modellen bygger

på fyra delar som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv,

när kommunens ekonomi skall bedömas.

Syftet med modellen är att genom analys av de fyra

delarna på ett sammanhållande sätt, kunna beskriva

och identifiera kommunens finansiella styrkor och

svagheter. Grundfrågan som skall besvaras är huruvida

Oskarshamns kommun har en god ekonomisk

hushållning eller ej. Var och en av de fyra delarna

analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal.

De fyra delarna är:

Det finansiella resultatet

Vilken balans har kommunen haft mellan sina intäkter

och kostnader under året och över tiden?

Kapacitet/ långsiktig betalningsberedskap

Vilken kapacitet har kommunen haft för att möta

långsiktiga finansiella svårigheter?

Riskförhållande

Föreligger några risker som kan påverka kommunens

resultat och kapacitet?

Kontroll

Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska

utvecklingen?

Resultat

Oskarshamns kommuns resultatutveckling var

extremt negativ under åren 2000 till 2002. Anledningen

var framförallt den negativa utvecklingen

som skett på aktiemarknaden i kombination med

en hög nettokostnadsnivå i förhållande till skatteintäkter

och statsbidrag. Resultatet för 2003 var även

det negativt med 17 mkr. Den negativa trenden

vändes 2004, då resultatet uppgick till 20,2 mkr.

Den positiva resultatutvecklingen fortsatte 2005

och 2006 med 44,6 mkr respektive 77,2 mkr. Resultatet

för 2007 blev negativt med 22 mkr. Det

negativa resultatet kunde framförallt hänföras till

nedskrivningen av aktiekapitalet i kommunens

bostadsbolag med 42,6 mkr, förtidsinlösen av två

10

forwardswapavtal om 10,6 mkr samt socialnämndens

höga verksamhetskostnader i förhållande

till budget. Även resultatet 2008 blev negativt, -

360,7 mkr. Resultatet 2008 präglades av den finansiella

oron på världsmarknaden, vilket har föranlett

en nedskrivning av de finansiella tillgångarna med

303,2 mkr samt en avvikelse mot budgeterat finansnetto

på 35 mkr. Nedskrivning av värdet på

kommunens aktiekapital i Byggebo AB samt

Oskarshamns utvecklings AB har gjorts med 11,2

mkr respektive 3,0 mkr, då differens uppstått mellan

bokförda värdet på kommunens aktiekapital i

bolagen och bolagens egna kapital. Skatteintäkter

och statsbidrag blev ca 10 mkr lägre än budgeterat.

Vidare har socialnämndens nettokostnad varit

högre än budgeterat.

Verksamheternas budgetdisciplin har inte varit

tillfylles historiskt. Dock har nämnderna/ verksamheterna

under de senaste fyra åren i stort hållit

sig inom givna ramar med undantag för socialnämnden

som för 2008 redovisar en negativ budgetavvikelse

om 15,5 mkr. I tabellen nedan visas

resultatutvecklingen för kommunen och koncernen.

Bolagens inverkan på resultatet under åren

2002 till 2008 har varit negativt förutom under

2004. Vidare redovisning kring bolagens ekonomiska

ställning finns under den sammanställda

redovisningen.

Årets resultat

(mkr)

Kommunen

2004 2005 2006 2007 2008

Före extraor. poster 20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7

Efter extraor. poster

% av skatteintäkter

20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7

och statsbidrag 2,2 4,6 7,6 -2,1 -32,0

% av eget kapital 0,9 1,9 3,2 -0,9 -17,5

Koncernen

Efter extraor. poster 22,4 40,5 62,5 -44,0 -354,7

I nedanstående tabell kan man utläsa att kommunens

nettokostnader har ökat mer än vad kommunens

intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag

har gjort mellan 2007 och 2008. En viktig

förutsättning för en långsiktig god ekonomi är att

inte verksamheternas nettokostnader ökar mer än

skatteintäkterna och statsbidragen förutsatt en

oförändrad utdebitering.

Kommunens utveckling av verksamheternas nettokostnader

har i genomsnitt för den sista åttaårsperioden

varit 5,0 % per år, medan skatteintäkterna

och statsbidragen i genomsnitt under

samma tidsperiod har ökat med 5,1 % per år. Den

genomsnittliga inflationsökningen har under samma

period varit 1,66 % per år.


Intäkter och kostnader

(procent)

Verksamhetens

2004 2005 2006 2007 2008

bruttointäkter

Verksamhetens

7,2 2,8 7,5 7,7 12,8

bruttokostnader 4,0 2,5 4,8 7,7 8,4

Avskrivningar

Skatteintäkter och

6,6 -14,0 13,9 6,6 5,6

statsbidrag 5,0 6,9 4,8 4,1 5,9

Vks Nettokostnader 3,1 2,5 4,0 7,7 7,1

KPI (inflation) 0,4 0,4 1,4 2,2 3,4

Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter

och statsbidrag skiljer sig markant mot

rikssnittet. Rikssnittet var 98,1 % (bokslut 2007),

vilket skall jämföras med Oskarshamns kommuns

109,9 % år 2008. Kommunfullmäktige beslutade

2001 att kommunen skall nå en nivå kring 105 %

senast under verksamhetsåret 2005. Detta mål

uppnåddes både 2005 och 2006 men inte 2007 och

2008. I november 2004, i samband med kommunfullmäktiges

budgetbeslut 2005 – 2007, fastställdes

nya finansiella mål. Anledningen till detta var

regeringens proposition 2003/04:105 ”God ekonomisk

hushållning i kommuner och landsting”.

De nya finansiella målen infördes från och med

2007 och innefattar ett tak på 105 % gällande nettokostnadernas

andel av skatteintäkter och statsbidrag

samt att kommunen per mandatperiod skall

behålla det reala värdet på kommunens egna kapital.

Enligt innevarande års budget och VP 2010-

2011 kommer inte något av dessa två mål att uppnås

under mandatperioden.

114

112

110

108

106

104

102

100

98

Verksamhetens nettokostnader och

avskrivningar/Skatteintäkter och generella

statsbidrag

7,1 10,5 7,6

102,9

6,0

98,6

6,4

101,1

102,3

2004 2005 2006 2007 2008

Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar och nedskrivningar

Kommunens investeringar har överskridit avskrivningsnivåerna

under många år. Man kan också se

att Oskarhamns kommun tar en klart större andel av

sina resurser i anspråk på sina anläggningar/ fastigheter

än jämförbara kommuner. För att kunna åtgärda

detta hade kommunfullmäktige beslutat om

låga investeringsvolymer gällande skattefinansierade

investeringar under åren 2003-2004. Vi ser

dock att investeringsnivåerna under åren 2005-2007

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

är extremt höga. Anledningen till detta är framförallt

ett antal stora investeringsprojekt, såsom ny

sportanläggning samt ombyggnation av en grundskola.

Kommunfullmäktige har fr.o.m. 2007 fastslagit

ett finansiellt tak för skattefinansierade investeringar

(4 % av skatteintäkter och statsbidrag). 75

mkr av investeringarna 2003 och 2007 avser kapitaltillskott

till det kommunala bostadsbolaget.

200,0

150,0

100,0

50,0

0,0

Nettoinvesteringar och avskrivningar

(skattefinansierade)

2004 2005 2006 2007 2008

Investeringar Avskrivningar

Kapacitet

Kommunens långsiktiga betalningsberedskap är

god. Soliditeten avseende 2008 var 86 % (66,3 %

inklusive pensionsförpliktelser) och avviker i positiv

bemärkelse markant jämfört med riksgenomsnittet.

Skillnaden är 34 %-enheters bättre soliditet

än riksgenomsnittet. Kommunens starka soliditet

har sin grund i de stora finansiella tillgångarna i

balansräkningen. På koncernnivå är skillnaden mot

riksgenomsnittet mindre men koncernen har ändå

ca 22 %-enheter bättre soliditet än riksgenomsnittet.

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Soliditet (eget kapital/totalt kapital)

89% 88% 89% 88% 86%

61% 61%

64% 64%

2004 2005 2006 2007 2008

Soliditet (exkl. internbank) i % Soliditet (koncernen)

Soliditet, rikssnitt Soliditet, (koncern) rikssnitt

Koncernens skuldsättningsgrad, d.v.s. skuldernas

andel av det totala kapitalet, har sedan 1998 utvecklats

i positiv riktning jämfört med rikssnittet. Anledningen

till detta är de stora realisationsvinster

som gjordes vid försäljning av Sydkraftsaktier under

1999 och 2001 samt att kommunen under de

senaste åren har egenfinansierat utlåning till

59%

11


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

bolagen. Kommunens skuldsättningsgrad var för

2008 13,6 % jämfört med rikets 47,3 % (bokslut

2007). Koncernens skuldsättningsgrad var för 2008

41,1 % jämfört med rikets 63,6 % (bokslut 2007).

Skuldsättningsgrad (koncernen)

(procent) 2004 2005 2006 2007 2008

Skuldsättningsgrad 39,1 39,2 36,1 37,3 41,1

varav: Kommunen 11,0 11,8 10,6 11,7 13,6

Bolagen 28,1 27,4 25,5 25,5 27,5

Rikssnitt 65,3 64,8 63,7 63,6

Den 1 januari 2008 överfördes hemsjukvården från

Landstinget i Kalmar län till kommunerna i länet.

Den ekonomiska regleringen mellan landstinget och

kommunerna skedde via en sk skatteväxling, vilket

ledde till en sänkning av skattesatsen med 26 öre

för landstinget och en höjning med 26 öre för respektive

kommun. För Oskarshamns kommuns del

innebar detta att utdebiteringen höjdes från 21,66 kr

till 21,92 kr. År 2004 gjordes den senaste höjningen

då utdebiteringen ökade med 75 öre till 21,66 kr.

Oskarshamns kommuns utdebitering, exklusive

skatteväxlingen på 26 öre, ligger 95 öre över rikssnittet,

vilket genererar ca 41 mkr i mer skatteintäkter

jämfört med om Oskarshamn hade haft samma

utdebitering som rikssnittet, d.v.s. en 25-öring motsvarar

ungefär 12,0 mkr. Rikssnittet för 2008 är

20,71 kr och länssnittet är 21,89 kr. Den totala

kommunalskatten för 2008 är 32,13 kr jämfört med

rikssnittet 31,44 kr och länssnittet 32,10 kr. Detta

medför en högre utdebitering om 69 öre jämfört

med riket.

Kommunens utdebitering

(procent)

Primärkommunal

2004 2005 2006 2007 2008

skatt

Primärkommunal

21,66 21,66 21,66 21,66 21,92

skatt, rikssnitt 20,80 20,84 20,83 20,78 20,71

Total

kommunalskatt

exkl. kyrkoskatt

12

32,13 32,13 32,13 32,13 32,13

Risk

Kommunens likviditet är god och har så varit under

en lång tid. Betalningsberedskapen på kort sikt är

extremt god. Likaså ligger både balanslikviditeten

och kommunens rörelsekapital på bra nivåer vid en

jämförelse med andra kommuner.

Likviditet

2004 2005 2006 2007 2008

Kassalikviditet i % 64 56 73 52 86

Balanslikviditet i % 449 396 424 366 229

Rörelsekapital i mkr 837 815 812 776 419

Kommunens betalningsberedskap på lite längre sikt

är också god. Anledningen är kommunens stora

finansiella omsättningstillgångar. Stora delar av

denna volym går under förhållandevis kort sikt att

omsätta till likvida medel.

Finansiella nettotillgångar

(mkr)

Kommunen

Omsättn. tillgångar +

2004 2005 2006 2007 2008

finans.anl.tillgångar

Kortfristiga- och

2 670 2 699 2 526 2 525 2 396

långfristiga skulder 199 225 203 224 221

Netto 2 471 2 474 2 323 2 301 2 175

Koncernen

Omsättn. tillgångar +

finans.anl.tillgångar

Kortfristiga- och

1 107 1 115 1 074 1 067 705

långfristiga skulder 1 471 1 494 1 331 1 365 1 398

Netto -363 -379 -257 -298 -693

Koncernens betalningsberedskap på lång sikt är

förhållandevis god. Den har framförallt synliggjorts

under 1999 och 2001 i och med avyttringen av Sydkraftsaktier.

Under de senaste åren har de finansiella

omsättningstillgångarna använts till att amortera

koncernens långfristiga skulder. Denna utveckling

kommer att fortgå efter att kommunfullmäktige

har fattat beslut om ytterligare amorteringar av

koncernlån motsvarande 200 mkr.

Koncernens finansiella risker är förhållandevis

stora i och med att kommunen har tillgångar placerade

på de finansiella marknaderna och att kommunens

bostadsbolag har stora finansiella skulder.

Kommunens avkastning på finansiella tillgångar är

beroende av framförallt ränteutvecklingen men

även av utvecklingen på aktiemarknaden. En avkastningsökning

på 1 % -enhet innebär ökade intäkter

på 9 mkr för kommunen, medan en räntehöjning

på 1 % -enhet överlag på Byggebos lånestock innebär

15,8 mkr i ökade kostnader för bolaget. För

koncernen innebär en ränteökning med 1 %-enhet

ökade finansiella kostnader med ca 6 mkr.

Finansiella risker och åtaganden

(mkr)

Ränteföränd. + 1%enhet

(mkr)

2004 2005 2006 2007 2008

Kommun 10,9 10,6 10,3 11,1 9,3

Koncern -5,7 -7,7 -6,7 -5,9 -5,7

Borgensåtagande

Kommunen, extern

262 241 240 239 14

upplåning 921 942 792 809 1 059

Summa 1 183 1 183 1 032 1 048 1 073

Kommunen har inga egna långfristiga skulder.

Koncernen däremot har långfristiga skulder. Dessa

har dock minskat under framförallt 2002 och 2003

på grund av stora amorteringar. Vidare amorteringar

kommer inte att ske under det kommande


året. Kommunen fungerar även som internbank,

vilket innebär att borgensåtagandet succesivt kommer

att övergå till internbankslån. Räntekostnaderna

för de externa internbankslånen har per

081231 uppgått till 44,0 mkr. Samma belopp har

erhållits från låntagarna jämte ett påslag med 2-3

räntepunkter.

Pensioner

Från och med 1998 skall större delen av kommunens

pensionsskuld redovisas enligt den så kallade

blandmodellen under ansvarsförbindelser utanför

balansräkningen. Kommunens pensionsåtagande

uppgick till 779,8 mkr varav 59,0 mkr redovisas i

balansräkningen och resterande 720,8 mkr som

ansvarsförbindelser. Kommunens totala pensionsåtagande

var vid årsskiftet 780 mkr, en ökning med

21 mkr under 2008.

Pensionsåtagande

(mkr)

Avsättning för

2004 2005 2006 2007 2008

pensioner 32 37 37 49 59

Ansvarsförbindelse 510 511 601 709 721

Totala förpliktels. 542 548 638 759 780

Fondering - Finansiella placeringar

Bokfört värde 360,4 404 590 667 670

Marknadsvärde 396,2 450 661 749 449

Anskaffningsvärde 360,4 404 590 667 670

Realiserat resultat 0 15 0 0 22,4

Orealiserat resultat 36 36 71 82 -303

Avkastning

Totala förpliktels. -

36 51 71 82 -281

finans. placering 145,8 98 -23 10 331

Kommunen har sedan november 2002 i och med

kommunfullmäktiges antagande av ny finanspolicy

beslutat om full fondering av pensionsåtagandet.

Den faktiska finansiella portföljen har omstrukturerats

så att full fondering uppnåtts redan 2006.

Enligt den reviderade finanspolicyn från januari

2006 skall pensionsåtagandet marknadsvärderas

kontinuerligt. Fonderingsnivån var per december

2008 57,6 %.

Pensionsportföljens totala avkastning under 2008

2008 har varit ett av de mest turbulenta åren någonsin

på de finansiella marknaderna. Den svenska

aktiemarknaden har fallit med drygt 38 % under

året medan den globala aktiemarknaden har fallit

med knappt 30 % i svenska kronor. Utöver det har

samtliga räntor fallit kraftigt under slutet av året

tack vare stora räntesänkningar från världens centralbanker.

Detta har i sin tur gett stora fluktuationer

i värdet på obligationer och valutor med

exempelvis toppnoteringar för euron. Pensionsportföljens

marknadsvärde gick under året ned med

nära 30 %.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Den negativa avkastningen beror främst på två

faktorer. Den första och främsta är att kommunen

för flera år sedan investerade i vad som då bedömdes

vara väldigt säkra realränteobligationer, med

högsta kreditvärdighet (AAA) enligt internationella

kreditvärderingsinstitut. Instrumenten gav extra

avkastning under förutsättning att inte ett antal

företag i Europa och USA går i konkurs de kommande

åren – om de går i konkurs förlorar istället

kommunen alla insatta pengar. Tillsammans utgjorde

dessa realränteobligationer 45 % av portföljen

vid årets början. Under 2008 har marknadsvärdet på

två av dessa obligationer fallit kraftigt, då den internationella

konjunkturen innebär att risken för

konkurser i de här instrumenten bedöms ha ökat

mycket kraftigt jämfört med ingången av året. Avkastningen

på dessa instrument har under året varit

-63 %.

Den andra anledningen är att kommunen ägt obligationer

som istället för ränta betalar ut en avkastning

kopplad till aktiemarknaden, så kallade aktieindexobligationer.

Då aktiemarknaderna fallit kraftigt

under året har även dessa instrument fallit i värde,

eftersom det är lägre sannolikhet att de kommer att

ge avkastning vid förfall. Dessutom har den oro för

kredit som rådit under 2008 gjort att priset på obligationerna

fallit av oro för att obligationsutställaren

ska gå i konkurs. Dessa instrument utgjorde 73 %

av portföljen vid årets början och avkastningen

under året var -24 %.

I den tredje delen av pensionsportföljen, alternativa

investeringar, har kommunen under året avyttrat ett

antal olika placeringar för att förenkla portföljen

och få ned risknivån. Flera av investeringarna har

kunnat säljas med vinst men kommunen har också

haft en investering mot amerikanska kommunobligationer

som gav -67 % i avkastning.

Den rapporterade avkastningen för året är också

dålig eftersom kommunen under året bytt till en

mer konservativ värderingsmetod för beräkning av

marknadsvärdet av placeringarna.

Pensionsportföljen ska främst jämföras med de

pensionsutbetalningar den ska möta. Därför används

primärt konsolideringsmåttet (tillgångarna i

relation till avsedd del av skulden), vilket bör ligga

över 90 %. Den aktuella konsolideringen var vid

årsskiftet 57,6 %, vilket ska jämföras med kommunens

säkerhetsgolv på 90 % i konsolidering. Anledningen

till detta är den låga avkastningen under

året.

13


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Känslighetsanalys

I nedanstående tabell redovisas hur den kommunala

ekonomin påverkas av olika faktorer under ett år.

Känslighetsanalys (mkr)

2010

Skatteintäkter och statsbidrag

Befolkningsökning/minskning

+/- 100 pers 4,1

+/- 200 pers 8,3

Utdebitering

+/- 10 öre 4,8

+/- 20 öre 12,1

+/- 50 öre 24,1

Avskrivningar

Investeringsvolumer/Avskrivningsvolymer

+/- 20 mkr 1,9

+/- 30 mkr 2,8

Verksamhetens nettokostnader

Intäkter +/- 0,5% 1,8

Övriga kostnader +/- 0,5% 2,0

Lokalkostnader +/- 0,5% 0,2

Personalkostnader +/- 0,5% 5,1

Personalkostnader +/- 1,0% 10,1

Kontroll

Den målbeskrivning kommunfullmäktige antog i

november 2001 innebär att kommunens nettokostnader

i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag

skall ner till 105,2 % vid bokslutet 2006. I

nov 2004 fastslog kommunfullmäktige reviderade

och nya finansiella mål. De nya finansiella målen

gäller per mandatperiod, vilket innebär att om de

finansiella målen ej uppnås ett enskilt år skall detta

justeras under mandatperioden.

Målsättning

2004 2005 2006 2007 2008

Målsättning 105,2 %

resp 105,0 % 110,0 104,7 104,2 111,6 109,9

Avvikelse i mkr -44,8 6,2 9,8 70,9 56,5

I kommunens uppföljningar gällande verksamheternas

nettokostnader har prognossäkerheten varit

tillfredställande. Prognoserna av årets resultat har

dock avvikit väsentligt mot det verkliga utfallet

under den senaste 5-årsperioden. Anledningen är

svårigheterna att prognostisera finansnettot med

tanke på svängningarna på aktiemarknaden samt

extraordinära intäkter. Kommunen har valt att budgetera

en långsiktigt real avkastningsnivå på ca 3,0

% på det finansiella kapitalet.

14

Budgetuppföljning, prognossäkerhet

Budgetavvikelse, årets

resultat exklusive

extraordinära poster

(mkr) 2004 2005 2006 2007 2008

Budget 8,9 48,0 17,8 19,8 22,2

Bokslut 20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7

Prognos augusti 6,6 29,5 51,8 3,3 -47,1

Prognos april -5,8 29,0 32,0 -0,2 -32,5

Budgetuppföljning, prognossäkerhet

Budgetavvikelse, verksamheternas nettokostnader

(mkr) 2004 2005 2006 2007 2008

Bokslut

Prognosav-

-11,7 2,1 17,0 -54,4 -20,2

vikelse augusti

Prognosav-

-7,9 -4,4 -1,1 -20,3 -26,1

vikelse april -22,7 -7,4 -10,5 -24,6 -41,6

Förvaltningarnas budgetföljsamhet har inte varit till

belåtenhet under första delen av 2000-talet, med

visst undantag för 2003. Under 2005 och 2006

förbättrades dock budgetdisciplinen markant. Ingen

nämnd/styrelse redovisade någon större budgetavvikelse.

Oskarshamns kommuns budgetföljsamhet

under åren 2007-2008 kan inte anses som

helt tillfredställande trots att de flesta av nämnderna

klarar sina uppdrag inom tilldelad budgetram. Det

är framförallt socialnämnden som redovisar stora

negativa budgetavvikelser (-15,5 mkr). Nämndernas

prognoser har under året pekat på en avvikelse om

-41,6 mkr (april) respektive -26,1 mkr (augusti).

Bokslut 2008 visar en negativ budgetavvikelse om

360,7 mkr, vilken till stor del härrör från den finansiella

oron på världsmarknaden, dels genom en

nedskrivning av de finansiella tillgångarna med

303,2 mkr dels då avvikelsen gentemot budgeterat

finansnetto blev 35 mkr. Vidare blev skatteintäkter

och statsbidrag ca 10 mkr lägre än budget samt

socialnämndens nettokostnad ca 15,5 mkr högre än

budgeterat.

En god prognossäkerhet är viktig för att kunna ha

en bra kontroll över kommunens intäkter och kostnader

under året. Budgeten är det lagstadgade styrinstrument

som skall användas för att fördela kommunens

resurser. Uppstår stora eller återkommande

budgetavvikelser kan detta innebära att

kommunen bedriver verksamheter som inte är demokratiskt

beslutade. Under 2009 fortsätter den

löpande kontrollen av budgetdisciplinen att ske via

månadsuppföljningar.

Kommunen har av statsmakten blivit ålagd ett s.k.

balanskrav. Balanskravet, som infördes i och med

verksamhetsåret 2000, innebär att en kommun måste

ha balans mellan intäkter och kostnader. Efter

detta har riksdagen beslutat om en revidering


av det s.k. balanskravet som skall gälla fr.o.m.

verksamhetsåret 2005. Vidare resonemang kring

detta går att finna under omvärldsanalysen. Oskarshamns

kommun klarade inte balanskravet för verksamhetsåret

2000, 2001 och 2002. Det negativa

resultatet 2003 på 17 mkr återställdes i och med det

positiva resultatet om 20,2 mkr 2004. Kommunen

redovisade ett positivt resultat för 2005- 2006, vilket

användes för att påbörja återställningen av de

negativa resultaten i början på 2000-talet. Vid årsskiftet

2008-12-31 återstår det 321,6 mkr att återställa.

Sammanfattning

Den sammanfattande bild som ovanstående finansiella

analys ger är att kommunen ännu inte lyckats

skapa en långsiktig och stabil ekonomisk grund att

stå på inför framtiden. Åtgärdsprogrammet som har

genomförts i början av 2000-talet räcker inte till.

Oskarshamns kommun är fortfarande i hög grad

beroende av finansnettot och dess utveckling under

året. Kommunen redovisar ett negativt resultat för

andra året i rad och nettokostnaderna i förhållande

till skatteintäkter och statsbidrag ligger långt över

det finansiella målet. Oskarshamns kommun utmärker

sig fortfarande med hög resursförbrukning till

byggnader och anläggningar i jämförelse med liknande

kommuner. Frågan politiken måste ställa sig

är om denna resursfördelning ger ett optimalt mervärde

till kommuninvånarna. För att uppnå en

märkbar förändring gällande detta måste kommunfullmäktige

se över de skattefinansierade investeringsvolymerna.

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning för Oskarshamns kommun

omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka

kommunen bestämmer eller har ett väsentligt inflytande.

I den sammanställda redovisningen ingår:

Oskarshamns kommun

• Byggebo i Oskarshamn AB 100 %

Oskarshamn Energi AB 50 %

Oskarshamns Hamn AB 96 %

Oskarshamns Utveckling AB 100 %

• Stiftelsen Forum 100 %

• Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50%

Oskarshamns Hamngods och Terminal AB

100 %

För presentation av de kommunägda bolagen

och stiftelserna se sidor 59-68.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Sammanställd redovisning - periodens resultat

(mkr) 2004 2005 2006 2007 2008

Före extraord.poster 22,4 40,5 62,5 -44,0 -354,7

Efter extraord.poster 22,4 40,5 62,5 -44,0 -354,7

Koncernen Oskarshamns kommun redovisar ett

negativt resultat om -354,7 mkr för år 2008. Detta

är en försämring med -310,7 mkr jämfört med förra

året. Byggebo i Oskarshamn AB och Oskarshamns

Utveckling AB redovisar återigen negativa resultat

om –11,2 mkr respektive –2,3 mkr. Resultatet för

Oskarshamns kommun blev -360,7 mkr.

Koncernens investeringar uppgår till 170,4 mkr

jämfört med 156,5 mkr året innan. Kommunens

investeringsnivå var under år 2008 103,8 mkr. De

största investeringsnivåerna av de övriga bolagen

som ingår i koncernen uppvisar Oskarshamn Energi

AB om 20,9 mkr, Byggebo AB om 10,7 mkr samt

Oskarshamns hamn om 32,0 mkr.

Koncernens soliditet är 4,9 procentenheter lägre

jämfört med föregående år och uppgår till 58,9 %.

Byggebo AB och Stiftelsen Forum avviker från

övriga bolagen i koncernen med sin låga soliditet på

6,2 % respektive 4,2 %.

Sammanställd redovisning i siffror

(mkr) 2004 2005 2006 2007 2008

Bruttoomsättning 1 510 1 546 1 638 1 722 1 843

Balansomslutning 4 015 4 086 3 988 4 032 3 720

Investeringsvolym 85 158 176 157 170

Soliditet 61 61 64 63 59

15


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

16

Driftredovisning - kommun

(Belopp i mkr) Bokslut Budget Bokslut Avvik.

Nämnd 2007 2008 2008 2008

Avgiftsfinansierad verksamhet

Kommunledningskontor -0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Räddningstjänst 1,0 0,7 2,5 1,8 0,0 1,8

Teknisk nämnd 1,1 2,2 0,9 -1,2 0,0 -1,2

Summa 2,0 2,9 3,4 0,5 0,0 0,5

Skattefinansierad verksamhet

Kommunledningskontor -65,5 -76,5 -71,5 5,0 1,6 3,4

Räddningstjänst -23,9 -25,0 -26,6 -1,6 0,0 -1,6

Teknisk nämnd -30,5 -37,6 -36,2 1,4 -0,1 1,6

Samhällsbyggnadsnämnd -16,3 -17,1 -17,1 0,0 0,0 0,0

Barn- och utbildningsnämnd -513,0 -529,8 -532,4 -2,6 -2,4 -0,2

Kulturnämnd -22,4 -24,9 -25,5 -0,6 0,0 -0,6

Socialnämnd -493,8 -508,2 -523,7 -15,5 0,3 -15,8

Valnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Revision -0,8 -0,9 -0,9 0,0 0,0 0,0

varav internränta -42,4 -49,1 -43,2 5,9 0,0 5,9

varav avskrivningar -68,8 -75,7 -71,8 3,9 0,0 3,9

varav nedskrivningar -42,6 0,0 -14,2 -14,2 0,0 -14,2

Övrig finansiell verksamhet 19,5 13,3 6,4 -6,9 0,0 -6,9

Summa -1 189,3 -1 206,7 -1 241,7 -35,0 -0,6 -34,4

Verksamhetens nettokostnader -1 187,3 -1 203,9 -1 238,3 -34,4 -0,6 -33,8

Skatteintäkter och statsbidrag 1 064,0 1 137,1 1126,8 -10,3 0,0 -10,3

Resultat efter skatteintäkter -123,3 -66,8 -111,5 -44,7 -0,6 -44,1

Finansnetto 101,3 89,0 -249,2 -338,2 0,0 -338,2

Resultat efter finansnetto -22,0 22,2 -360,7 -382,9 -0,6 -382,3

Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets resultat -22,0 22,2 -360,7 -382,9 -0,6 -382,3

Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag 111,6 105,9 109,9

varav Resultatenheter

(Belopp i mkr) Bokslut Budget Bokslut Avvik.

Nämnd 2007 2008 2008 2008

Förslag till

överföring

till 2009

Förslag till

överföring

till 2009

Avvik. efter

över-föring

till 2009

Avvik. efter

överföring

till 2009

Kommunledningskontor - NOVA -4,2 -4,7 -3,9 0,8 0,8 0,0

Teknisk nämnd - Vatten och avlopp 2,0 0,7 4,2 3,5 0,0 3,5

Teknisk nämnd - Renhållning -0,9 1,5 -3,3 -4,7 0,0 -4,7

Teknisk nämnd - Städ- och måltidsverksamhet -1,2 -2,8 -2,9 -0,1 -0,1 0,0

Barn och utbildningsnämnd -513,0 -529,8 -532,4 -2,6 -2,4 -0,2

Socialnämnd - Projekt Intraprenad -2,1 -5,6 -5,3 0,3 0,3 0,0

Summa -519,5 -540,8 -543,6 -2,8 -1,4 -1,4


Investeringsredovisning - kommun

(Belopp i mkr)

Budget

2008

Bokslut

2008

Avvikelse

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Förslag till

överföring

till 2009

Avvikelse efter

förslag till

överföring till

2009

Avgiftsfinansierade investeringar

Teknisk nämnd

Varav:

63,1 46,1 17,0 14,9 2,1

- Va-ledn Stångehamn 16,5 28,9 -12,4 -12,4 0,0

- Driftövervakning utbyggnad 3,0 1,4 1,6 1,6 0,0

- Storskogen förnyelse 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0

- Pumpstationer renovering 3,4 2,5 1,0 1,0 0,0

- Fordon och inventarier 3,5 1,9 1,6 0,0 1,6

- DUF 1,8 0,7 1,1 1,0 0,1

- Va-verk upprustn o förnyelse 2,2 1,0 1,2 1,3 -0,1

- Energioptimering va-anläggn 2,4 0,9 1,5 1,5 0,0

- Avlopp Verkstadsgatan 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0

- Projekt där kostnad ej bokförts (6 st) 7,3 0,0 7,3 7,3 0,0

- Övriga projekt (47 st.) 21,0 7,0 13,9 13,6 0,3

Kommunledningskontor 23,0 2,9 20,1 16,0 4,1

Varav: - Hamnverksamhet 7,0 2,9 4,1 0,0 4,1

Räddningstjänst 0,7 0,3 0,4 0,4 0,0

Summa

Skattefinansierade investeringar

86,8 49,4 37,4 31,3 6,1

Teknisk nämnd

Varav:

86,3 38,4 47,9 23,3 24,6

- Idrottshall Oscarsgymnasiet 12,3 8,2 4,1 4,1 0,0

- Konvertering pellets 3,7 3,6 0,1 0,1 0,0

- Oskarshamns arena extrakostn -2,3 4,1 -6,3 -6,3 0,0

- Oscarsgymnasiets renovering 2,0 2,0 0,0 0,0 0,0

- Rödsleskolan ombyggnad 1,9 1,8 0,1 0,0 0,1

- Miljöförbättringar inomhus 1,7 0,9 0,8 0,8 0,0

- Gc-väg Amerikavägen 1,1 1,1 0,1 0,1 0,0

- Handikappanpassning lokaler 1,7 1,1 0,6 0,6 0,0

- Läktartak 0,9 1,9 -1,0 0,0 -1,0

- Åsa-hus A o hus B 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0

- Projekt där kostnad ej bokförts (11 st) 34,6 0,0 34,6 7,5 27,1

- Övriga projekt (46 st.) 27,6 12,6 15,0 16,4 -1,4

Kommunledningskontor

Varav:

14,1 4,9 9,2 8,8 0,4

- Ny färjeterminal 10,0 1,7 8,3 8,3 0,0

- Gemensamma nätverksprogram 1,3 1,6 -0,3 0,0 -0,3

- Övriga projekt (9 st.) 2,8 1,5 1,3 0,5 0,8

Finansieringen 0,0 10,0 -10,0 0,0 -10,0

- Försäljning andelar Komminvest 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

- Inköp aktier kommunala bolag 0,0 10,0 -10,0 0,0 -10,0

Räddningstjänst 2,0 1,6 0,5 0,5 -0,1

Samhällsbyggnadsnämnd 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0

Socialnämnd 0,7 0,6 0,1 0,1 0,0

Barn- och utbildningsnämnd

Varav:

8,5 7,7 0,7 0,8 -0,1

- Fordonsprogrammet 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0

- Tipp- o kranbil 2,8 2,8 0,0 0,0 0,0

- Övriga projekt (39 st) 4,7 3,9 0,7 0,8 -0,1

Kulturnämnd 0,8 0,8 0,0 0,0 0,0

Summa 112,8 64,4 48,3 33,5 14,8

Totalt 199,6 113,8 85,8 64,8 21,0

17


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Avgiftsfinansierade investeringar

Avgiftsfinansierade investeringar uppgår till 49,4

mkr mot budgeterade 86,8 mkr, vilket innebär ett

budgetöverskott om 37,4 mkr. Flertalet av årets

investeringar tillhörande tekniska kontoret fortsätter

även under år 2009, vilket innebär att investeringsmedel

motsvarande 31,3 mkr äskas i 2009 års

investeringsbudget.

Teknisk nämnd

De avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till

46,1 mkr mot budgeterade 63,1 mkr. Investeringarna

omfattar ca 60 olika projekt och 14,9 mkr

äskas i investeringsbudgeten för 2009. De flesta av

de avgiftsfinansierade investeringarna är fleråriga

och fortsätter även under 2009.

De största investeringsprojekten som pågick 2008

var VA-ledning Stångehamn (28,9 mkr), Pumpstationer

renovering (2,5 mkr) samt Fordon och

inventarier (1,9 mkr).

Kommunledningskontoret

Hamninvesteringar på 2,9 mkr genomfördes under

2008. Helårsbudgeten uppgick till 23,0 mkr.

Räddningstjänst

Årets investeringar uppgår till 0,3 mkr mot

budgeterade 0,7 mkr. Investeringarna avser bl.a.

inköp av reservkraftverk, personbil, larmutrustning

och 0,4 mkr äskas i 2009 års investeringsbudget.

Skattefinansierade investeringar

Årets skattefinansierade investeringar uppgår till

64,4 mkr mot budgeterade 112,8 mkr, vilket

innebär en avvikelse om 48,3 mkr. Flertalet av årets

investeringar är ännu ej avslutade, vilket innebär att

investeringsmedel motsvarande 33,5 mkr äskas i

2009 års investeringsbudget.

Teknisk nämnd

Investeringsbudgeten omfattar netto 86,3 mkr och

avser ett sjuttiotal projekt. Nettoutfallet är 38,4 mkr.

Vissa projekt är fleråriga och 23,3 mkr behöver

balanseras över till 2009. Skälen till avvikelser är i

första hand periodisering, det vill säga projekt

framskrider fortare eller långsammare än planerat.

De största investeringsprojekten som pågick under

2008 var Idrottshall Oscarsgymnasiet (8,2 mkr),

extrakostnader Oskarshamns arena (4,1 mkr),

konvertering pellets (3,6 mkr), Oscarsgymnasiets

18

renovering (2,0 mkr) samt Rödsleskolan

ombyggnad (1,8 mkr).

Förutom traditionella projekt i anläggningar har

tekniska kontoret medverkat i exploateringsprojekt

samt försäljning och inköp av fastigheter.

Kommunledningskontoret

Årets investeringar uppgår till 4,9 mkr.

Investeringarna är dels ny färjeterminal dels ITrelaterade

och den största IT-investeringsposten

avser gemensamt nätverksprogram.

Räddningstjänst

Årets investeringar uppgår till 1,6 mkr mot

budgeterade 2,0 mkr, vilket innebär en positiv

budgetavvikelse om 0,5 mkr. Återstående budgetmedel

äskas i 2009 års investeringsbudget.

Investeringarna avser nio olika projekt, varav det i

tre projekt ännu inte bokförts någon kostnad. De

största investeringsposterna är inköp av personbilar

(0,6 mkr) samt beslut- och ledningsstöd (0,4 mkr).

Samhällsbyggnadsnämnd

Samhällsbyggnadsnämnden investerade under året i

ny mätningsutrustning. Helårsbudgeten uppgick till

0,4 mkr.

Socialnämnd

Socialnämndens investeringar uppgår till 0,6 mkr,

vilket var i stort detsamma som helårsbudgeten.

Investeringarna avser bla inköp av inventarier, där

0,1 mkr äskas i 2009 års investeringsbudget.

Barn – och utbildningsnämnd

Nämndens investeringar uppgår till 7,7 mkr mot

budgeterade 8,5 mkr, vilket ger en positiv budgetavvikelse

om 0,7 mkr. Investeringarna avser ett

trettiotal projekt och omfattar bla tipp- och kranbil

(2,8 mkr), fordonsprogrammet (1,0 mkr), datorutrustning

(0,8 mkr), begagnad åkstaplare (0,6

mkr). Vissa investeringsprojekt fortsätter även

under nästa år och 0,8 mkr äskas i 2009 års

investeringsbudget.

Kulturnämnd

Kulturnämndens investeringar uppgår till 0,8 mkr,

vilket var detsamma som helårsbudgeten.

Investeringarna består av främst inventarier.


Personalekonomisk

redovisning

Sammanfattning

• Antalet månadsanställda i kommunen var vid

årsskiftet 2 587 årsarbetare, där andelen kvinnor

liksom tidigare är 82 %.

• Under 2008 ökade antalet månadsanställda

med 134 årsarbetare.

• Antalet timavlönade minskade med 21 årsarbetare

jämfört med 2007.

• Medelåldern sjönk med drygt 1 år, till 45 år

och 10 månader.

• Vissa större verksamhetsförändringar genomfördes

t.ex. kommunalisering av hemsjukvården,

ökad verksamhet i förskolan, hemtagande

av medicinskt färdigbehandlade.

• Kommunen betalade drygt 731 mkr i lön till de

anställda, en ökning med 46,5 mkr från 2007.

• Kostnaden för utbetald övertid och mertid uppgick

till ca 19 mkr. Ökningen motsvarar ca 2

mkr.

• Uttagen komptid motsvarar 6,5 mkr exklusive

eventuell vikariekostnad.

• Skulden för okompenserad övertid/mertid uppgår

till cirka 8 mkr inklusive PO.

• Den faktiskt arbetade tiden var 77 procent av

den totala arbetstiden, en minskning med en

procentenhet.

• Den totala sjukfrånvaron har minskat med 1,07

procentenheter jämfört med 2007.

• Sjukfrånvaron, över 60 dagar i procent av den

totala sjukfrånvaron, har minskat med 8,5 procentenheter.

Andelen anställda med upprepad

korttidsfrånvaro har däremot ökat.

• Den enda åldersgrupp som ökar sin sjukfrånvaro

är gruppen upp till 29 år.

• Trots satsningar på de långtidssjukskrivna fortsätter

kostnaderna för sjuklön att öka.

• Under de kommande 36 månaderna förväntas

189 anställda att gå i pension.

• Det systematiska arbetsmiljöarbetet som bedrivs

på alla nivåer har intensifierats.

• En tydliggjord lönepolitik, fler personalekonomiska

nyckeltal och en bättre verksamhetsuppföljning,

som är enkel och kommuniceras

i organisationen, är några områden där

förbättringar kan göras.

• Uppföljningen av verksamheternas följsamhet

mot budget och planerad verksamhet behöver

förstärkas. Uppföljningssystem och verktyg för

månadsrapportering respektive kvartalsuppföljning

behöver utvecklas.

• Ledaruppdraget behöver utvecklas. Dialog, information

och utbildning till all personal kring

budgetförutsättningar, resultat och möjliga åtgärder

behöver utvecklas.

Personal

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Förklaringar

Anställd

Fysisk person med en/flera anställningar i kommunen. Den

anställde kan vara tillsvidareanställd och/eller

visstidsanställd. Personen räknas endast en gång.

Anställning

Samtliga anställningar räknas. En anställd kan ha flera

anställningar.

Förvaltningarna

KLK Kommunledningskontor

BUF Barn- och utbildningsförvaltning

SF Socialförvaltning

RDTJ Räddningstjänst

TK Tekniskt kontor

KUF Kulturförvaltning

SBK Samhällsbyggnadskontor

Mertid

Arbetstid som deltidsanställd fullgjort utöver ordinarie

arbetstid upp till det arbetstidsmått som gäller för

heltidsanställning. Ersättningsnivå 120%.

Okompenserad övertid

Övertid man vill ta ut i ledig tid istället för i pengar.

PO

Personalomkostnad. Lagstadgade avgifter plus avtalsenliga

kostnader, t.ex. försäkringar och pension.

Sjuktillfälle

Antal tillfällen anställda varit frånvarande p.g.a. sjukdom.

Tillsvidareanställd

Fast anställd

Timavlönad

Vikarie som avlönas per arbetad timme och som anlitas vid

behov.

Allmän visstidsanställning

Ny anställningsform enligt Lagen om anställningsskydd (LAS).

Årsarbete

De anställdas sammanlagda timmar delat med heltidsmåttet

(1 980 timmar/ år).

Övertid

Arbete som fullgjorts utöver ordinarie arbetstidsmått för

heltidsanställning. Enkel övertid: ersättningsnivå 180%.

Kvalificerad övertid: ersättningsnivå 240%.

19


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Antalet anställda - månadsanställda

Antalet månadsanställda i kommunen utgjorde vid

årsskiftet 2 587 årsarbetare, en ökning med 134 årsarbetare

från 2007. Av de månadsanställda var 2

402 tillsvidareanställda (+100) och 185 visstidsanställda

(+34).

Antal anställningar i kommunen under 2008

20

2008

Tillsvidareanställda 2008

Antal anställda 2 601

Förändringar i antal anställda från 2007 102

Antal årsarbetare 2008 2 402

Förändringar i antal årsarbetare från 2007

Visstidsanställda

100

Antal årsanställda 2008 185

Förändring i antal årsarbetare från 2007 34

Totalt antal årsarbetare 2 587

Förändring i antal årsarbetare från 2007 134

Antalet anställda har ökat främst inom BUF och SF.

Ökningen inom BUF (+21) beror främst på LASkonverteringar

(motsvarar cirka 34 årsarbetare) och

en utökad förskoleverksamhet (78 fler barn inskrivna

i skolomsorgen). I Oskarshamn har man inte

som i vissa andra kommuner behövt minska antalet

lärare, men förvaltningen varnar för ett vikande

elevunderlag de närmaste åren.

Ökningen inom SF (+49) beror både på

verksamhetsöverflyttning av hemsjukvården till

kommunen från landstinget (motsvarar cirka 20

årsarbetare) och LAS-konverteringar (motsvarar

cirka 57 årsarbetare). Ytterligare en förklaring som

förvaltningen anger är att satsningen på att ta hem

medicinskt färdigbehandlade och utskrivningsklara

från landstinget gjort att behovet av anställda har

ökat. Hur detta avspeglas i minskade kostnader

gentemot landstinget är viktigt att följa. SF arbetar

just nu aktivt med att hålla sin budgetram och

påtalar att neddragningar kan bli aktuella inom

förvaltningen.

Sammanfattande beskrivning av utvecklingen

avseende antalet månadsanställda

Antalet årsarbetare har ökat i kommunen. Till viss

del kan detta förklaras av verksamhetsöverflyttning

(hemsjukvården), förändringar i LAS samt utökad

skolbarnomsorg Härutöver krävs dock närmare

analyser för att förklara ökningen i sin helhet och

därmed få kompassriktning när /om något måste

göras för att uppnå budgetbalans.

En del åtgärder är redan igång, exempelvis införandet

av en intern platsbank, där samtliga rekryteringsbehov

över två månader behandlas innan

besked om eventuell utannonsering ges samt be-

manningsenheten, som fortsätter att utarbeta rutiner

inom SF.

Flera insatser behövs:

• Kompetensutveckla chefer i budgetanalys,

bemanningsplanering och rekrytering.

• Uppföljningen av följsamhet mot budget

och planerad verksamhet behöver förstärkas.

• System för månadsrapportering respektive

kvartalsuppföljning bör införas.

• Dialog, information och utbildning till all

personal kring budgetförutsättningar, resultat,

åtgärder och möjligheter.

• Ett bättre utdata stöd till samtliga chefer,

där de själva kan följa sin bemanning och

sin verksamhet. Qlikview bör implementeras

och anpassas till vår kommun och

samtliga chefer utbildas inom en två års

period.

• Arbetet med att erbjuda anställningsvillkor

som attraherar gammal som ung ska

fortsätta.


Antalet anställda - timanställda

Tillfälliga anställningar under tre månader avlönas

med timlön. Antalet timavlönade motsvarade 158

årsarbetare. Detta är en minskning med 21

årsarbetare jämfört med 2007. Störst minskning har

SF med 17 årsarbetare.

Antal timavlönade i kommunen under 2008

2008

Antal årsarbete som timavlönade 158,0

Förändring i antal timavlönade från

-21,0

2007

Sammanfattande beskrivning av utvecklingen

avseende antalet timanställda

En högre andel timavlönade innebär en större

flexibilitet att hantera fluktuationer i arbetsflödet.

En tydlig ekonomisk effekt är att kostnaden för

övertid kan påverkas. Nackdelen med en timavlönad

kan å andra sidan vara att personen inte är

lika rutinerad som ordinarie anställda och att

arbetsgivaren ibland måste erbjuda flera timmar än

det egentliga behovet för att få någon timavlönad

att komma. Det allmänna rekryteringsläget liksom

personalpolitiska ambitioner är det viktigaste

orsakssambandet vad gäller utvecklingen av antalet

timanställda.

I sammanhanget kan noteras att den personalpolitiska

insatsen med att erbjuda heltid till dem,

som vill inom SF har medfört ekonomiska konsekvenser,

vilka varit svåra att hantera. Det har varit

svårt att få anställda dels att på sin resurstid

tjänstgöra på andra enheter än den egna dels att

använda sin resurstid till arbete på kvällar och

helger, då vikariebehovet är som störst.


Oskarshamns kommun torde alltid komma att ha

behov av timanställd arbetskraft vid akut uppkomna

och kortare anställningar, som inte kan lösas med

ordinarie bemanning. Timavlönade ska dock först

användas, när chefen aktivt har beslutat om behovet

och där det inte kan lösas t.ex. genom förändringar i

den ordinarie bemanningen t.ex. genom att personal

med deltid erbjuds heltid eller tillfälliga förändringar

i schemat.

Många timavlönade arbetar på flera förvaltningar,

vilket gör det svårt att kontrollera att arbetstidslagen

följs, hålla ordning på företrädesrätt och

arbetsmiljö. Timavlönade kan ha många olika

chefer varje månad. Kommunen bör ta ställning till

om varje förvaltning ska ha egen bemanningsenhet

eller om en gemensam bemanningsenhet som servar

hela kommunen med korttidsvikarier bör finnas.

Man bör fundera på om antalet personal med

pootjänst skulle utökas för att säkerställa kvalitén

på vikarierna och ge de anställda bättre anställningsförhållandena.

Det finns vissa kommuner som hyr in korttidsvikarier

från uthyrningsföretag. Fördelen är att timavlönade

får en fast anställning och att kommunen

kan ställa krav på utbildning och arbetslivserfarenhet

och inte riskera några LAS-konverteringar.

Löne- och personalomkostnad

Kommunen betalade 2008 ut drygt 731 mkr i lön

till de anställda. En ökning med 46,5 mkr jämfört

med 2007. Cirka 41,8 mkr av ökningen kan

hänföras till höjda lönelägen. Lagstadgade avgifter,

så kallade personalomkostnader (PO), uppgick till

249 mkr.

Löne- och personalomkostnader 2008 (tkr)

Förändring

2008 från 2007

Personalkostnader varav: 1 076,5 69,1

Löner 731,0 46,5

Sociala avgifter exkl löneskatt

Nyintjänade pensioner-

249,0 16,1

individuell del

Nyintjänade pensionerförändring

av

31,3 3,8

pensionsavsättning

Löneskatt på intjänade

6,2 -3,1

pensioner 9,8 0,6

Utbetald löneskatt 6,1 0,8

Utbetalade pensioner 25,9 4,4

Personalsociala kostnader 10,6 0,1

Arvode till förtroendevalda 4,9 0,9

Antalet anställda har ökat, vilket påverkar

lönekostnaden.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Frågeställningar kring utvecklingen för löne-

och personalomkostnader

Personalkostnadernas utveckling är en avgörande

strategisk fråga för kommunens möjligheter att nå

och vidmakthålla budgetbalans. Här behövs redskap

för att öka insyn och förståelse vid behov av

korrigeringar och åtgärder. En tydlig lönepolitik,

fler personalekonomiska nyckeltal och en bättre

verksamhetsuppföljning som är enkel och som

kommuniceras i organisationen, är några områden

där förbättringar kan åstadkommas.

I samband med att kommunstyrelsen blivit anställningsmyndighet

i kommunen från 2009, bör utbildningsinsatser

erbjudas i bl a löneavtal och lönepolitik.

Övertid och mertid

Övertid och mertid används vid oplanerad frånvaro

eller vid behov av akuta insatser i verksamheten.

Över- och mertid 2008

Enkel

övertid

Kval

övertid Mertid

Komp

ledighet

i timmar 12 376 29 205 61 535 42 948

i kronor 624 319 7 832 713 8 285 617 6 516 265

Övertidskostnaderna har ökat kraftigt under 2008.

Mest inom SF med sammantaget cirka 1,5 mkr för

enkel och kvalificerad övertid. RDTJ noterar sett

till antalet anställda högst kostnadsökning för

övertid (cirka 270 000 kr jämfört med 2007). Kostnaden

för mertiden har minskat jämfört med 2007.

Mertiden har minskat mest på SF - drygt 190 000 kr

– som en följd av att man utökat sysselsättningsgraden

för deltidsanställda till heltid.

Okompenserad övertid

Skulden för okompenserad övertid/mertid uppgår

till cirka 8 mkr inklusive PO.

Okompenserad övertidsskuld 2008 (kr)

Förvaltning

TK skattefin 337 500

TK avgift fin 143 280

Hela TK 480 780

SBK 65 653

RDTJ skattefin 706 945

RDTJ avg fin 228 876

Hela RDTJ 935 821

KLK 211 669

SF 1 832 905

BUF 4 533 907

KF 67 981

Totalt 8 128 716

21


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Frågeställningar kring utvecklingen för

övertids- och mertidskostnader

Den största ökningen har skett inom SF. Åtgärder

sattes in under slutet av året och förväntas utmynna

i åtgärder som återskapar bättre följsamhet mot

budgetförutsättningarna. Situationen inom RDTJ

förtjänar också uppmärksamhet.

Arbetad tid/frånvaro för alla anställda

Den faktiskt arbetade tiden är 77 procent av den

totala arbetstiden. Som jämförelse - i Örebro kommun

var 2007 den faktiskt arbetade tiden 82 procent

av den totala arbetstiden.

Frånvaro i % av ordinarie arbetstid 2008

Frånvaro i % av SemesterFöräldra- Övriga

ordinarie arbetstid dagardagar ledigheter

Totalt 10 9 7

I den faktiskt arbetade tiden ingår all tid som

medarbetarna varit närvarande, inklusive semester

och ferie/uppehåll eftersom det är inarbetad tid.

Den totala frånvaron motsvarar 23 procent och

sjukfrånvaron är 6,5 procent. Sjukfrånvaron ingår i

den totala frånvaron. I förhållande till 2007 har den

faktiska arbetstiden minskat med en procentenhet.

Det är till stor del ökningen i föräldradagar och

övriga ledigheter som står för minskningen av den

faktiskt arbetade tiden.

Semesterskuld 2008 (kr)

Förvaltning

TK skattefin 4 988 478

TK avg fin 1 096 282

Hela TK 6 084 760

SBK 1 163 321

RDTJ skattefin 1 210 419

RDTJ avg fin 572 662

Hela RDTJ 1 783 081

KLK 1 379 126

SF 22 186 427

BUF 11 403 761

KF 979 856

Totalt 44 980 332

För innestående, ej uttagna semesterdagar, har

kommunen en semesterlöneskuld till sina anställda

på cirka 45 mkr, inklusive PO, fördelat på trettio

tusen dagar.

Frågeställningar kring arbetad tid

Vi bör sträva mot en så låg frånvaro som möjligt.

Sjukfrånvaron har minskat sedan 2007 och bör

fortsätta minska även under 2009. Sjukfrånvaron

analyseras längre fram i rapporten. Det är däremot

för få uttagna semesterdagar under 2008. Antalet

bör vara cirka 12 procent av den faktiskt arbetade

tiden. När de anställda inte tar ut sin semester utan

22

sparar denna ökar semesterskulden. Gällande övriga

ledigheter (fackliga uppdrag, studieledigheter, enskilda

angelägenheter osv.) är tendensen att dessa

ökar. Vissa ledigheter som t.ex. studieledigheter

kan arbetsgivaren inte påverka men för vissa

orsaker tillämpas ledighet med bibehållen lön

utöver kollektivavtalet.

För att minska frånvaron behövs följande insatser:

• Uppföljning av semesteruttaget för att se till att

samtliga anställda (även sjukskrivna) tar ut

minst 20 dagars semester under sommarmånaderna.

• En översyn av tillämpningen av ledighetsförmåner

i kommunen.

Personalrörlighet

Personalomsättning

För att åstadkomma en större intern rörlighet i

kommunen bör en riktlinje tas fram, där medarbetare

som är berörda av omställning samt redan

anställda medarbetare som har efterfrågad kompetens

ges företräde till lediga arbeten. Den externa

rekryteringen har ökat successivt under de senaste

åren främst på grund av att den efterfrågade

kompetensen inte har funnits bland kommunens

anställda.

Intern rörlighet och kompetensutveckling kommer

att vara viktiga områden för kommunen att arbeta

med framöver. Förvaltningarna behöver stöttning i

eventuell arbetsbristsituationer och vid rehabilitering,

där de anställda är i behov av andra

arbetsuppgifter. För att lyckas med detta är det

viktigt med en samsyn i hela organisationen.

Medelålder

Jämfört med 2007 kan man se en föryngring i fördelningen

av medarbetare i olika åldersintervall på

samtliga förvaltningar. Generationsväxlingen är nu

ett faktum.

Åldersfördelning 2008 (%)

upp till 20 år 0,1

20-29 år 8,9

30-39 år 21,5

40-49 år 26,5

50-59 år 28,4

60+ 14,6

Totalt 100,0

Medel ålder 45 år 10 mån

Pensionsavgångar och kompetensväxling

Pensionsåldern är rörlig och kan tas ut från 61 till

67 år (RDTJ har en pensionsålder på 58 år). Det

finns ingen övre gräns för när en anställd måste gå i

pension. Fortfarande väljer dock de allra flesta att


avgå med ålderspension vid 65 år. Under de

kommande 36 månaderna förväntas 189 anställda

att gå i pension. Bedömningen är att vissa yrkesgrupper

kommer att vara svårrekryterade och ett

arbete för att möjliggöra generationsväxling bör

intensifieras. Förvaltningarna kommer också att ha

ett ökat behov av avtalspension (att vissa anställda

får en förmånlig pension i förtid) för att säkerställa

kompetensnivåerna och åldersfördelningen. Detta

är kostsamt och kommunen bör redan nu börja avsätta

medel för detta ändamål. Kommunen behöver

en gemensam försörjningsstrategi för att möta

pensionsavgångarna och introducera ny personal på

ett positivt och säkert sätt.

Arbetsmiljö

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron i procent av ordinarie

arbetstid har minskat med 1,07 procentenheter från

2007. Minskningar har skett på samtliga förvaltningar

utom SBK och KUF, där marginella

ökningar har skett. SBK och KUF är dock mindre

förvaltningar, där en persons sjukskrivning drastiskt

kan påverka hela förvaltningens sjukstatistik.

Den enda grupp som ökar sin sjukfrånvaro är

gruppen upp till 29 år. Kommunen börjar nu närma

sig sin målsättning med högst 5 procent sjukfrånvaro.

Sjukfrånvaro 2008

Total ordinarie arbetstid i timmar 5 017 477

Total sjukfrånvaro i timmar 326 581

Total sjukfrånvaro i % 6,5

Sjukfrånvaro över 60 dagar i % av

total sjukfrånvaro

59,6

Kvinnor i % 7,3

Män i % 3,1

Upp till 29 år 4,2

30-49 år 6,7

Över 50 år 6,9

Kommunen har under året vidtagit kraftiga åtgärder

för att minska sjukfrånvaron. Man har lyckats väl

med satsningarna och andelen sjukfrånvaro över 60

dagar i procent av den totala sjukfrånvaron har

minskat med 8,5 procentenheter. Andelen anställda

med upprepad korttidsfrånvaro har ökat under året.

Sjukperioder och sjuklön

Sjuklön under 2007 och 2008

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

2007 2008 Förändring

Sjukperioder

2007-2008

karensdag -3 644 591 -4 157 572 -512 981

dag 2-14 8 710 603 9 963 031 1 252 428

dag 15-90 796 208 708 779 -87 429

dag 91+ 184 620 162 987 -21 633

Totalt 9 691 431 10 834 797 1 143 366

Trots satsningar på de långtidssjukskrivna fortsätter

kostnaderna för sjuklön att öka i kommunen. Detta

beror på fler sjukskrivna i sjukperioden dag 2-14

under 2008 samt att det är under denna period som

kommunen står för hela sjuklönen.

Bedömning och prognos för sjukfrånvaro

Den huvudsakliga förklaringen till att den totala

sjukfrånvaron sjunker är dels att långtidssjukskrivningar

avslutas genom ett fortsatt målinriktat rehabiliteringsarbete

dels införandet av en ettårsgräns

för sjukskrivning och införandet av en rehabiliteringskedja

som motverkar långa sjukskrivningar

och ökar möjligheten för återgång i arbete.

Det kommer även i fortsättningen att ställas krav på

arbetsgivaren ska verka för tidiga rehabiliteringsinsatser.

Antalet anställda som inte kan rehabiliteras

till något arbete inom kommunen befaras öka.

Trenden att korttidsfrånvaron ökar måste tas på

allvar och analyseras vidare. Fortsatt förebyggande

arbete kan motverka korttidsfrånvaron. Eftersom

korttidsfrånvaron kan leda till långtidssjukskrivning

är det viktigt att tidigt sätta in åtgärder. Flera

insatser kan prövas i syfte att motverka korttidsfrånvaron,

som exempelvis sjukanmälningstjänst

hos företagshälsovården, friskvårdssatsningar,

SASSAM metoden (Strukturerad arbetsmetodik för

sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering)

och utbildning av chefer.

Kostnaderna för företagshälsovård ökar eftersom

Försäkringskassan inte längre betalar för vissa

utredningar. Kommunen kommer själv att få stå för

dessa kostnader. Detta kommer att innebära en

hårdare bedömning av vilka tjänster de anställda

kan få från företagshälsovården.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Aktiviteter som genomförts under 2008 är arbetsmiljöutbildningar,

utbildningar i systematiskt

arbetsmiljöarbete för chefer och skyddsombud.

Kommunen erbjuder också stresshanteringskurser,

förflyttningsutbildning, och ergonomiska genomgångar

av arbetsplatser. Hälsosamordnaren utbildar

friskvårdsinpiratörer. Kommunen har också

23


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

strukturerat upp arbetsmiljödelegeringen i kommunen.

Rehabiliteringsrutinerna har förbättrats och anpassats

efter Försäkringskassans regelverk.

Tillgång och syn på friskvård kommer att kartläggas

i årets medarbetarenkät i september 2009.

Förekomst av hot om våld kommer att kartläggas i

årets medarbetarenkät i september 2009.

Vi har ingen gemensam uppföljning av arbetsskador

och sjukdomar. Detta bör ses över under

2009-2010.

Nyckeltal

Oskarshamn bör arbeta aktiva med att ta fram och

analysera nyckeltal även inom det personalekonomiska

område.

24


Miljöredovisning 2008

Strategiskt arbete

Under 2008 har kommunen inom ramen för det

långsiktiga strategiska miljöarbetet påbörjat två

projekt:

• Arbetet med att utveckla ett Miljöstrategiskt

program har inletts. De nationella

miljökvalitetsmålen kommer att

utgöra ryggraden i programmet.

• Kommunen har tecknat avtal med både

Energimyndigheten och Regionförbundet

om att delta i Uthållig kommunprojektet,

som leds och samordnas av energimyndigheten

på nationell nivå och av Regionförbundet

på regional nivå. Arbetet fortsätter

till 2011.

Avloppshantering

Kvävereduktionen på Ernemar reningsverk var 55

% (59 % 2007) och halten kväve i utgående vatten

var klart under gränsvärdet 15 mg/l. Övriga

reningsanläggningar har också fungerat bra. Utsläppsvärdena

ligger väl under gränsvärdena.

Slammet från reningsverken skickas till Econova

för tillverkning av anläggningsjord och täckmassor.

Inget slam har deponerats.

Avfallshantering

Under 2007 har ansökan om nytt tillstånd för verksamheten

vid Storskogens avfallsanläggning lämnats

in till Miljödomstolen.

Under 2005 infördes deponiförbud för organiskt

avfall, vilket bland annat inneburit att avfall till

deponering minskat. Under 2008 deponerades totalt

1 747 ton. En bättre sortering av avfallet, både på

Storskogen och av avfallslämnare, har också påverkat

mängden. En stor del av det insamlade avfallet

transporteras till förbränning hos Tekniska verken i

Linköping.

Nedanstående tabell visar förändringen av olika

typer av avfall:

ton

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HANTERING AV AVFALL

0

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

år

Återvinning

Farligt avfall

Deponirest

Energiutvinning övrig

Energiutvinning

Linköping

Diagrammet visar hur återvinningsbart avfall ökar.

Från 2003 skickas brännbart avfall till Tekniska

verken i Linköping för energiåtervinning. Under

2002-2004 deponerades slam från avloppsverken på

Storskogen, vilket förklarar den stora andelen

deponirester under dessa år.

Inom VAR-avdelningen (Vatten-, avlopps- och renhållningsavdelningen)

har aktiviteter genomförts

under året för att öka miljömedvetandet hos

kunderna:

• Vatten- och avloppsavdelningen har erbjudit

skolklasser information om hur vi

producerar dricksvatten och renar avloppsvatten.

• En källsorteringsguide har sänts till alla

hushåll.

• Öppet hus med info om bl a farligt avfall.

• Företagsbesök.

25


RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA

26

Resultaträkning - kommunen

(Belopp i mkr) Not 2008 2007

Verksamhetens intäkter 1 371,3 329,3

Verksamhetens kostnader 2 -1 523,6 -1 405,2

Avskrivningar 3 -71,8 -68,8

Nedskrivningar 26 -14,2 -42,6

Verksamhetens nettokostnader -1 238,3 -1 187,3

Skatteintäkter

Generella Resultaträkning statsbidrag och utjämning- kommunen

4

5

993,8

133,1

945,5

118,5

Finansiella intäkter 6 117,8 145,9

Finansiella kostnader

(Belopp i mkr)

7

Not

-367,1

2008

-44,6

2007

Resultat före extraordinära poster -360,7 -22,0

Verksamhetens intäkter 1 371,3 329,3

Verksamhetens Extraordinära intäkter kostnader 2 -1 523,6 0,0 -1 405,2 0,0

Avskrivningar Extraordinära kostnader 3 -71,8 0,0 -68,8 0,0

Nedskrivningar Årets resultat 26 8 -360,7 -14,2 -22,0 -42,6

Verksamhetens nettokostnader -1 238,3 -1 187,3

Skatteintäkter 4 993,8 945,5

Generella statsbidrag och utjämning 5 133,1 118,5

Finansiella intäkter 6 117,8 145,9

Finansiella kostnader 7 -367,1 -44,6

Resultat före extraordinära poster -360,7 -22,0

Extraordinära intäkter 0,0 0,0

Extraordinära kostnader 0,0 0,0

Årets resultat 8 -360,7 -22,0


RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA

Balansräkning - kommunen

(Belopp i mkr) Not 2008 2007

TILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9 975,4 959,8

Maskiner och inventarier 10 71,6 65,0

Summa materiella anläggningstillgångar 1 047,0 1 024,8

Finansiella anläggningstillgångar

Långfristiga fordringar

Internbank 11 1 633,8 1 398,2

Övriga långfristiga fordringar 11 0,2 0,2

Aktier och andelar 12;26 122,5 126,7

Summa finansiella anläggningstillgångar 1 756,6 1 525,1

Summa anläggningstillgångar 2 803,5 2 549,9

Omsättningstillgångar

Förråd, exploatering mm 13 24,6 10,2

Fordringar 14 83,5 80,0

Kortfristiga placeringar 15 375,3 847,2

Kassa och bank 16 155,9 62,9

Summa omsättningstillgångar 639,2 1 000,3

SUMMA TILLGÅNGAR 3 442,8 3 550,2

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital 17 2 419,2 2 441,2

Årets resultat -360,7 -22,0

Summa eget kapital 2 058,5 2 419,2

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 18 59,0 49,4

Avsättningar för återställande av deponier, grustäkt 19 45,7 48,4

Övriga avsättningar 0,0 0,0

Summa avsättningar 104,7 97,8

Skulder

Långfristiga skulder 20 0,0 0,0

Internbank 21 1 059,0 809,0

Summa långfristiga skulder 1 059,0 809,0

Kortfristiga skulder 22 220,6 224,2

Summa kortfristiga skulder 220,6 224,2

Summa skulder 1 279,6 1 033,2

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 442,8 3 550,2

Ställda panter och ansvarsförbindelser

Pensionsförpliktelser 23 720,8 709,4

Övriga ansvarsförbindelser 24 14,1 239,2

Operationella leasingavtal 25 141,3 158,5

27


RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA

28

Kassaflödesanalys - kommunen

(Belopp i mkr) Not 2008 2007

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets Kassaflödesanalys resultat - kommunen 8 -360,7 -22,0

Justering för av- och nedskrivningar 3, 26 86,0 111,4

Ökning (+) / minskning (-) av avsättningar

(Belopp

Medel från

i mkr)

verksamheten före förändring av rörelsekapital

18;19

Not

6,8

-267,9

2008

10,7

100,2

2007

Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar 468,4 -14,9

DEN

Ökning

LÖPANDE

(-) / minskning

VERKSAMHETEN

(+) förråd och varulager -14,3 -2,3

Årets

Ökning

resultat

(+) / minskning (-) kortfristiga skulder

8 -360,7

-3,5

-22,0

21,2

Justering

I Medel från

för avden

och

löpande

nedskrivningar

verksamheten

3, 26

182,6

86,0 111,4

104,2

Ökning (+) / minskning (-) av avsättningar 18;19 6,8 10,7

Medel

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

från verksamheten före förändring av rörelsekapital -267,9 100,2

Ökning

Förvärv

(-)

av

/

immateriella

minskning (+)

anläggningstillgångar

kortfristiga fordringar 468,4

0,0

-14,9

0,0

Ökning

Försäljning

(-) /

av

minskning

immateriella

(+) förråd

anläggningstillgångar

och varulager -14,3

0,0

-2,3

0,0

Ökning

Förvärv

(+)

av

/

materiella

minskning

anläggningstillgångar

(-) kortfristiga skulder

9;10 103,8

-3,5

100,2

21,2

I

Försäljning

Medel från

av

den

materiella

löpande

anläggningstillgångar

verksamheten

9;10

182,6

9,8

104,2

3,9

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 10,0 75,0

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0

Förvärv

II Medel

av

från

immateriella

investeringsverksamheten

anläggningstillgångar

-104,0

0,0

-171,4

0,0

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0

Förvärv

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

av materiella anläggningstillgångar 9;10 103,8 100,2

Försäljning

Nyupptagna

av

lån

materiella anläggningstillgångar 9;10

0,0

9,8

0,0

3,9

Förvärv

Amortering

av finansiella

av skuld

anläggningstillgångar 10,0

0,0

75,0

0,0

Försäljning

Ökning (-) /

av

minskning

finansiella

(+)

anläggningstillgångar

långfristiga fordringar 11 -235,6

0,0

18,3

0,0

II

Ökning

Medel

(+)

från

/ minskning

investeringsverksamheten

(-) långfristiga skulder 21

-104,0

250,0

-171,4

17,0

III Medel från finansieringsverksamheten

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

14,4 35,3

Nyupptagna

Förändring av

lån

likvida medel (I+II+III) 93,0

0,0

-31,9

0,0

Amortering av skuld 0,0 0,0

Ökning

Likvida medel

(-) / minskning

vid årets

(+)

början

långfristiga fordringar 11 -235,6

62,9 94,8

18,3

Ökning

Förändring

(+) /

av

minskning

likvida medel

(-) långfristiga skulder 21 250,0

93,1 -31,9

17,0

III

Likvida

Medel

medel

från

vid

finansieringsverksamheten

årets slut 156,0

14,4

62,9

35,3

Förändring av likvida medel (I+II+III) 93,0 -31,9

Likvida medel vid årets början 62,9 94,8

Förändring av likvida medel 93,1 -31,9

Likvida medel vid årets slut 156,0 62,9


Noter – kommunen (mkr)

Not 1 Verksamhetens intäkter

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA

2008 2007

Taxor och avgifter 118,9 115,7

Statsbidrag och övriga bidrag 91,6 77,5

Hyror och arrenden 44,3 40,7

Övriga intäkter 116,5 95,5

Summa 371,3 329,3

Not 2 Verksamhetens kostnader

Personalkostnader varav: 1076,5 1007,5

- Löner 731,0 684,5

- Sociala avgifter exkl löneskatt

- Nyintjänade pensioner (individuell

249,0 232,8

del)

- Nyintjänade pensioner (förändring

31,3 27,5

av pensionsavsättn)

- Löneskatt på intjänade pensioner

6,2 9,3

9,8 9,2

- Utbetald löneskatt 6,1 5,3

- Utbetalade pensioner 25,9 21,5

Bidrag och transfereringar 59,8 58,6

Lokalkostnader

Entreprenad, köp av verksamhet

36,4 33,2

samt konsulttjänster

Förändring av avsättning- deponier

133,4 119,9

0,0 1,7

Övriga kostnader 217,5 184,3

Summa 1523,6 1405,2

Not 3 Avskrivningar

Planenliga avskrivningar- maskiner

och inventarier

Planenliga avskrivningar- mark,

byggnader och tekniska

15,3 13,3

anläggningar

Nedskrivningar av

56,5 55,5

anläggningstillgångar -0,1 0,0

Summa 71,8 68,8

Not 4 Skatteintäkter

Preliminära skatteintäkter 1 001,9 933,6

Preliminära avräkning 2008/ 2007 -6,4 16,6

Definitiv slutavräkning 2007/ 2006 -1,8 -4,7

Summa 993,8 945,5

Not 5 Generella statsbidrag

Inkomstutjämningsbidrag 151,6 133,8

Generella bidrag från staten 0,0 0,0

Kostnadsutjämningsavgift -29,4 -27,8

Avgift till LSS-utjämning -11,5 -11,5

Fastighetsavgift 34,5 0,0

Regleringsavgift -12,1 24,0

Summa 133,1 118,5

2008 2007

Not 6 Finansiella intäkter

Aktieutdelning kommunala bolag 9,1 12,5

Aktieutdelning övrigt 0,0 1,5

Ränta nominella medelsplaceringar 0,8 2,3

Ränteintäkt internbank

Ränteintäkt internbank-

44,0 31,5

egenfinansierad verksamhet 22,8 25,6

Ränteintäkt likvida medel 2,6 1,5

Avkastning, aktiv svensk

aktieförvaltning

0,7 18,3

Avkastning, passiv svensk

aktieförvaltning

0,0 0,0

Avkastning, passiv utländsk

aktieförvaltning

0,0 35,4

Avkastning, reala räntebärande

medelsplaceringar

8,3 10,8

Avkastning, alternativa

medelsplaceringar

6,1 2,6

Avkastning, indexprodukter

Reavinster vid försäljning av

0,0 0,0

räntebärande värdepapper 23,2 3,5

Räntebidrag bostadslån 0,0 0,0

Övriga finansiella intäkter 0,3 0,3

Summa 117,8 145,9

Not 7 Finansiella kostnader

Räntekostnad internbank 44,0 31,5

Realiserade förluster, aktier

Realiserade förluster, räntebärande

0,0 0,0

värdepapper 16,7 0,1

Övriga finansiella kostnader* 304,9 11,9

Ränta på intjänade pensioner 1,4 1,1

Summa

* I posten ingår nedskrivning av

medelsplaceringar med 303,2 mkr,

vilket motsvarade skillnaden mellan

marknadsvärdet och anskaffningsvärdet

per 2008-12-31.

367,1 44,6

Not 8 Årets resultat

Årets resultat -360,7 -22,0

Synnerliga skäl* 303,2 0,0

Årets balanskravsresultat

* Posten består av nedskrivning av

medelsplaceringar med 303,2 mkr,

vilket motsvarade skillnaden mellan

marknadsvärdet och anskaffningsvärdet

per 2008-12-31.

-57,5 -22,0

29


RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA

Not 9 Mark, byggnader och

tekniska anläggningar

30

2008 2007

- Markreserv

Ingående anskaffningsvärde

Ingående ackumulerade

32,7 35,7

avskrivningar -7,8 -7,6

Justering anskaffningsvärde

Justering ackumulerade

0,0

avskrivningar 0,0 0,0

Årets investeringar 0,0 0,3

Årets avskrivningar -0,2 -0,3

Årets försäljningar

Omflyttningar,

0,0 -3,0

utfördelningar,korrigeringar 0,0 -0,2

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

32,7 32,7

avskrivningar -8,0 -7,8

Summa - Markreserv 24,7 24,9

- Verksamhetsfastigheter

Ingående anskaffningsvärde

Ingående ackumulerade

1036,6 996,0

avskrivningar -429,5 -396,5

Årets investeringar 25,1 41,9

Årets avskrivningar -35,0 -33,7

Årets försäljningar

Omflyttningar,

-9,8 -0,9

utfördelningar,korrigeringar 0,0 0,3

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

1042,0 1036,6

avskrivningar -454,6 -429,5

Summa -

Verksamhetsfastigheter

587,4 607,1

- Fastigheter affärsverksamhet

Ingående anskaffningsvärde

Ingående ackumulerade

498,0 473,4

avskrivningar -257,4 -241,0

Årets investeringar 45,8 24,6

Årets avskrivningar -15,8 -16,4

Årets försäljningar 0,0 0,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

543,8 498,0

avskrivningar -273,2 -257,4

Summa - Fastigheter

affärsverksamhet

270,6 240,6

2008 2007

- Publika fastigheter

Ingående anskaffningsvärde

Ingående ackumulerade

186,2 173,5

avskrivningar -101,9 -97,1

Årets investeringar 7,3 12,8

Årets avskrivningar -5,2 -4,7

Årets försäljningar 0,0 0,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

193,5 186,2

avskrivningar -107,1 -101,9

Summa - Publika fastigheter 86,4 84,3

- Fastigheter annan

verksamhet

Ingående anskaffningsvärde

Ingående ackumulerade

7,7 7,7

avskrivningar -5,5 -5,3

Årets investeringar 3,6 0,0

Årets avskrivningar -0,2 -0,2

Årets försäljningar 0,0 0,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

11,3 7,7

avskrivningar -5,7 -5,5

Summa - Fastigheter annan

verksamhet

5,6 2,2

Ingående anskaffningsvärde

Ingående ackumulerade

2,3 2,2

avskrivningar -1,5 -1,4

Årets investeringar 0,0 0,1

Årets avskrivningar -0,1 -0,1

Årets försäljningar 0,0 0,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

2,3 2,3

avskrivningar -1,6 -1,5

Summa - Övriga fastigheter 0,7 0,8

Not 9 Mark, byggnader och

tekniska anläggningar - Totalt

Ingående anskaffningsvärde

Ingående ackumulerade

1 763,4 1 688,5

avskrivningar -803,6 -748,9

Årets investeringar 81,9 79,6

Årets avskrivningar* -56,5 -55,5

Årets nedskrivningar 0,0 0,0

Årets försäljningar -9,8 -3,9

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

1 825,6 1 763,4

avskrivningar -850,2 -803,6

Summa - Mark, byggnader och

tekniska anläggningar

975,4 959,8

* Inklusive avskrivning på hamninvestering, vilken

görs manuellt en gång per år.


Not 10 Maskiner och inventarier

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA

2008 2007

- Maskiner

Ingående anskaffningsvärde

Ingående ackumulerade

10,6 10,5

avskrivningar -7,9 -7,0

Justering anskaffningsvärde 0,0

Årets investeringar 1,1 0,2

Årets avskrivningar -0,8 -0,9

Årets försäljningar

Omflyttningar,

0,0 0,0

utfördelningar,korrigeringar 0,0 0,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

11,2 10,7

avskrivningar -8,2 -7,9

Summa 3,0 2,8

- Inventarier

Ingående anskaffningsvärde

Ingående ackumulerade

158,9 149,8

avskrivningar -131,0 -125,6

Justering anskaffningsvärde 0,0

Årets investeringar 9,6 9,1

Årets avskrivningar -6,2 -5,4

Årets försäljningar

Omflyttningar, utfördelningar,

0,0 0,0

korrigeringar 0,0 0,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

168,5 158,9

avskrivningar -137,2 -131,0

Summa 31,3 27,9

- Byggnadsinventarier

Ingående anskaffningsvärde

Ingående ackumulerade

5,9 5,2

avskrivningar -2,9 -2,7

Årets investeringar 0,2 0,7

Årets avskrivningar -0,3 -0,2

Årets försäljningar

Omflyttningar, utfördelningar,

0,0 0,0

korrigeringar 0,0 0,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

6,1 5,9

avskrivningar -3,2 -2,9

Summa 2,9 3,0

- Bilar och transportmedel

Ingående anskaffningsvärde

Ingående ackumulerade

33,5 29,7

avskrivningar -19,0 -16,1

Årets investeringar 6,7 3,8

Årets avskrivningar -3,8 -2,9

Årets försäljningar 0,0 0,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

39,9 33,5

avskrivningar -22,5 -19,0

Summa 17,4 14,5

2008 2007

- Datorer

Ingående anskaffningsvärde

Ingående ackumulerade

43,3 39,8

avskrivningar -35,6 -32,3

Årets investeringar 4,1 3,6

Årets avskrivningar -3,7 -3,3

Årets försäljningar 0,0 0,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

47,4 43,3

avskrivningar -39,3 -35,5

Summa 8,1 7,8

- Förbättr. Fastigh. ej ägda

Ingående anskaffningsvärde

Ingående ackumulerade

1,9 1,9

avskrivningar -1,6 -1,6

Årets investeringar 0,0 0,0

Årets avskrivningar 0,0 0,0

Årets försäljningar 0,0 0,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

1,9 1,9

avskrivningar -1,6 -1,6

Summa 0,3 0,3

- Konst

Ingående anskaffningsvärde

Ingående ackumulerade

4,8 4,7

avskrivningar 0,0 0,0

Årets investeringar 0,1 0,1

Årets avskrivningar 0,0 0,0

Årets försäljningar 0,0 0,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

4,9 4,8

avskrivningar 0,0 0,0

Summa 4,9 4,8

- Övriga maskiner

Ingående anskaffningsvärde

Ingående ackumulerade

7,7 4,6

avskrivningar -3,7 -3,1

Årets investeringar 0,2 3,0

Årets avskrivningar -0,6 -0,5

Årets försäljningar

Omflyttningar, utfördelningar,

0,0 0,0

korrigeringar 0,0 0,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

7,7 7,7

avskrivningar -4,1 -3,7

Summa 3,6 4,0

31


RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA

32

2008 2007

Not 10 Maskiner och inventarier -

Totalt

Ingående anskaffningsvärde

Ingående ackumulerade

266,0 246,1

avskrivningar -201,7 -188,4

Årets investeringar 21,9 20,6

Årets avskrivningar -15,3 -13,3

Årets försäljningar 0,0 0,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

287,7 266,7

avskrivningar

Summa - Maskiner och

-216,1 -201,7

inventarier 71,6 65,0

Not 11 Långfristiga fordringar

Internlån Byggebo i Oskarshamn

AB 1 577,6 1 352,0

Internlån Stiftelsen Forum

Internlån Oskarshamns Hamn AB

21,2 21,2

Internlån Oskarshamns

25,0 5,0

Utvecklings AB 10,0 20,0

Fordran övriga 0,0

Ernemar 0,2 0,2

Summa 1 634,0 1 398,4

Not 12 Aktier och andelar

Kalmar Läns Trafik AB, 406 aktier

0,4 0,4

Oskarshamns Utvecklings AB, 30

000 aktier

Oskarshamns Hamn AB, 14 514

9,0 2,0

aktier

Oskarshamns Hamngods och

1,7 1,7

Terminal AB, 500 aktier

Oskarshamn Energi AB, 7 500

0,1 0,1

aktier

Kalmar Läns

Pensinskapitalförvaltning AB, 100

0,5 0,5

aktier

Byggebo i Oskarshamn AB, 33

0,0 0,0

461 aktier (se not 26) 109,7 120,9

Kommentus AB, 10 aktier 0,0 0,0

Bostadsrätter 0,0 0,0

Kommuninvest 1,1 1,1

Summa 122,5 126,7

Not 13 Förråd, varulager och

exploateringsområden

Varulager och förråd 3,2 3,3

Exploateringsområden - Rotvik 1,7 1,7

Exploateringsområden - Fårbo 2,1 1,9

Exploateringsområden - övriga 17,6 3,4

Summa 24,6 10,2

2008 2007

Not 14 Kortfristiga fordringar

VA fordringar 5,2 7,4

Fakturafordringar 22,9 18,7

Fakturafordringar koncernbolag 1,6 1,9

Kortfristig fordran koncernbolag 11,3 1,8

Statsbidragsfordringar 1,2 1,1

Skattefordringar 13,2 17,6

Fordringar - Regionförbundet 1,6 1,6

Förutbetalda kostnader

Förutbetalda kostnader

1,1 1,8

koncernbolag 1,3 2,7

Upplupna intäkter 10,9 8,2

Upplupna intäkter koncernbolag 0,0 0,0

Upplupna ränteintäkter, obl. 0,4 1,2

Upplupna ränteintäkter, internbank 3,4 7,2

Momsfordran 9,4 8,8

Summa 83,5 80,0

Not 15 Kortfristiga placeringar

Räntebärande medelsplaceringar 203,5 449,5

-varav nominella 14,7 38,0

-varav reala ränteplaceringar 188,8 371,4

Aktierelaterade instrument 102,0 255,8

-varav passiva strukturerade 95,1 248,7

-varav aktiv svensk aktieportfölj 6,9 7,1

Alternativa tillgångsslag 69,8 141,9

Summa 375,3 847,2

Not 16 Kassa och bank

Kassa 0,2 0,2

Postgiro 0,0 0,0

Koncernkonto 151,2 58,5

Bankkonto, övriga 4,5 4,2

Summa

Not 17 Eget kapital

155,9 62,9

Eget kapital vid årets början 2 419,2 2 441,2

Årets resultat -360,7 -22,0

Eget kapital 2 058,5 2 419,2

varav: VA-verksamhet 7,8 3,6

Renhållning 0,4 3,8

Not 18 Avsättningar för

pensioner

Ingående avsättning för pensionsskulden

intjänad from 1998

Årets avsättning avseende

39,8 29,4

pensionsskulden

Ingående särskild löneskatt på

7,6 10,4

pensionsskulden

Årets avsättning avseende

9,7 7,1

löneskatt på pensionsskulden 1,9 2,5

Summa

Aktualiseringsgrad 48%

59,0 49,4

Sex personer har haft anställningsformen visstidsanställning

i Oskarshamns kommun. En är kvar i

tjänst, en uppbär visstidspension och fyra är nu

ålderspensionärer och uppbär ålderspension.


Not 19 Avsättningar för återställande

av deponier och grustäkt

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA

2008 2007

Ingående avsättning för deponier 48,3 50,5

Årets ianspråkstagande av avsättning

avseende deponi

-2,7 -2,2

Ingående avsättning för grustäkt 0,1 0,1

Årets förändr av det nuvärdesberäknade

beloppet pga ändr i

diskonteringsräntan

0,0 0,0

Summa 45,7 48,4

Not 20 Långfristiga skulder

Ingående låneskuld 0,0 0,0

Nyupptaget lån 0,0 0,0

Summa 0,0 0,0

Not 21 Internbank

Kommuninvest 1059,0 809,0

SE-Banken 0,0 0,0

Summa 1 059,0 809,0

Andel lån med fast ränta 55,7 47,5

Andel lån med rörlig ränta

Internbankens lånestruktur i %

44,3 52,5

Andel som förfaller 2008 0 47

Andel som förfaller 2009

13

Andel som förfaller 2010

0

Andel som förfaller 2011 - 2017 77 53

Andel som löper tillsvidare

10

Summa 100,0 100,0

Not 22 Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 41,3 36,1

Leverantörsskulder koncernbolag 5,7 4,5

Anställdas skatter 16,0 17,0

Kortfristig skuld, koncernbolag 8,7 14,6

Upplupna räntekostnader, internbank 2,7 6,4

Upplup pensionskostn, individuell del

Upplupna pensionskostnader,

31,3 27,5

individuell del, löneskatt 7,6 6,7

Övriga kortfristiga skulder 4,0 3,9

Upplupna kostnader 8,2 15,3

Förutbetalda intäkter 16,8 20,7

Förutbetalda skatteintäkter 6,4 0,0

Arbetsgivaravgifter

Semesterlöneskuld och

18,8 19,2

okompenserad övertid 53,1 52,3

Summa 220,5 224,3

Not 23 Pensionsförpliktelser ej

upptagna bland skulderna eller

avsättningarna

Ingående värde ansvarsförbindelse

avseende pensionsförpliktelse

570,9 483,5

Årets förändring av ansvarsförbindelse

avseende pensionsförpliktelse

9,2 87,4

2008 2007

Ingående särskild löneskatt på

ansvarsförbindelse avseende

pensionsförpliktelse

Årets förändring av ansvarsförbindelse

avseende pensions-

138,5 117,3

förpliktelse 2,2 21,2

Summa pensionsförpliktelser

och löneskatt

Aktualiseringsgrad 48%

720,8 709,4

Not 24 Övriga ansvarsförbindelser

Specificerande av borgensåtagande

Kommunala bolag och stiftelser 10,8 236,1

varav: Byggebo AB

Byggebo AB

0,0 226,3

(pensionsutfästelse)

10,4

9,3

Stiftelsen Strandagården 0,4 0,5

Föreningar inom kommunen

Kommunalt förlustansvar för egna

2,3 1,9

hem 1,0 1,2

Summa 14,1 239,2

Oskarshamns kommun har i januari 1996 ingått en solidarisk borgen

såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samliga förpliktelser.

Samtliga 223 kommuner som per 2008-12-31 var medlemmar

i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan

samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall

fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av

borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en

beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive

ägarandel i Kommuninvest. Oskarshamns kommun hade vid årsskiftet

2008/ 2009 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,48 %.

Not 25 Leasingavtal -

operationella

Bilar

Förfallotider:

5,1 3,4

- Inom ett år

- Senare än ett år men

2,6 0,7

inom fem år 2,5 2,7

-Senare än fem år 0,0 0,0

Hyror

Förfallotider:

136,2 154,8

- Inom ett år

- Senare än ett år men

26,0 6,6

inom fem år 56,8 93,7

-Senare än fem år 53,4 54,5

Övrigt

Förfallotider:

0,1 0,3

- Inom ett år

- Senare än ett år men

0,0 0,1

inom fem år 0,1 0,2

-Senare än fem år 0,0 0,0

Summa 141,4 158,5

Not 26 Nedskrivning aktier i Byggebo AB

Bokfört värde på kommunens aktiekapital i Byggebo

AB samt Oskarshamns Utveckling AB översteg

bolagens egna kapital med 11,2 mkr resp 3,0 mkr per

2008-12-31, varför en nedskrivning gjorts med

motsvarande belopp.

33


RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA

Fem år i sammandrag

34

RESULTATRÄKNING (mkr)

2004 2005 2006 2007 2008

Intäkter 276,6 284,3 305,7 329,3 371,3

Kostnader -1 214,3 -1 245,2 -1 304,8 -1 405,2 -1 523,6

Avskrivningar -59,9 -58,6 -65,6 -68,8 -71,8

Nedskrivningar -5,0 -0,2 0,0 -42,6 -14,2

Verksamhetens nettokostnader -1 002,5 -1 019,7 -1 064,7 -1 187,3 -1 238,3

Skatteintäkter 830,6 858,3 914,0 945,5 993,8

Generella statsbidrag 81,0 116,1 107,7 118,5 133,1

Resultat före finansnetto -91,0 -45,3 -43,0 -123,3 -111,5

Finansnetto 111,2 89,9 120,3 101,3 -249,2

Resultat efter finansnetto 20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7

Extraord. intäkter och extr. kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets resultat 20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7

NETTOINVESTERINGAR (mkr) 63,5 126,5 139,8 100,2 103,8

BALANSRÄKNING (mkr)

Anläggningstillgångar 2 490,0 2 581,5 2 508,3 2 549,9 2 803,5

Omsättningstillgångar 1 035,6 1 040,7 1 015,0 1 000,3 639,2

Summa tillgångar 3 525,5 3 622,2 3 523,3 3 550,2 3 442,8

Eget kapital 2 319,3 2 364,0 2 441,2 2 419,2 2 058,5

Avsättningar 86,3 90,8 87,1 97,8 104,7

Skulder 1 119,9 1 167,4 995,0 1 033,2 1 279,6

Summa eget kapital och skulder 3 525,5 3 622,2 3 523,3 3 550,2 3 442,8

Ansvarsförbindelser

Pensionsskuld inkl. löneskatt 510,0 510,9 600,8 709,4 720,8

Borgensåtagande 262,3 240,7 239,8 239,2 14,1

NYCKELTAL

Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag (%) 110,0 104,7 104,2 111,6 109,9

Resultat före EO/skatteintäkter och statsbidrag (%) 2,2 4,6 7,6 -2,1 -32,0

Soliditet exkl. internbank (%) 89,0 88,2 89,4 88,3 86,3

Soliditet inkl. pensionsförpliktelser,exkl. internbank (%) 74,5 74,1 73,3 70,1 66,3

Kassalikviditet (%) 63,6 56,0 73,0 52,0 85,6

Balanslikviditet (%) 448,5 396,3 423,8 366,0 228,6

ÖVRIGT

Antal invånare 26 313 26 253 26 282 26 294 26 309

Antal årsarbetare

Utdebitering

2 220

21,66

2 220

21,66

2 255

21,66

2 306

21,66

2 402

21,92


Redovisningsprinciper

Kommun

Redovisningen följer lagen om kommunal redovisning

och rekommendationer från Rådet för

kommunal redovisning. Oskarshamns kommun har

däremot svårt att leva upp till den kommunala redovisningslagens

2 kap 8§ som föreskriver dokumentation

av redovisningssystemet. Arbetet med

dokumentationen pågår.

Redovisning av hyres-/leasingavtal behandlas i

Rådets rekommendation nr. 13.1, där man skiljer

mellan operationella och finansiella leasingavtal.

Oskarshamns kommun klassificerar alla leasingavtal

upp till ett basbelopp som operationella leasingavtal.

Hittills har alla leasingavtal klassificerats som

operationella och redovisats under ansvarsförbindelser.

Några finansiella leasingavtal har inte

tecknats under 2008.

Skatteintäkterna har periodiserats i enlighet med

rekommendation nr 4.2 från Rådet för kommunal

redovisning. Kommunen tillämpar enligt densamma

SKL:s prognos rörande skatteintäkter vid såväl årsbokslut

som prognoser under löpande år from årsbokslutet

2007. Detta innebär att kommunen i

bokslutet för 2008 har bokfört den definitiva slutavräkningen

för 2007 och en preliminär slutavräkning

för 2008. Slutavräkningen för 2007 uppgår

till 500 kr per invånare 1.11.2006 (13,2 mkr). Av

dessa har 567 kr per invånare (+14,9 mkr) påverkat

2007 års resultat och resterande del, -67 kr per

invånare (-1,7 mkr) har belastat resultatet 2008. Den

preliminära slutavräkningen för 2008 uppgår till -6,4

mkr (-242 kr per invånare) 1.11.2007.

Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld

som Oskarshamns kommun har till arbetstagare och

pensionstagare. Den samlade pensionsskulden återfinns

under raderna avsättningar för pensioner, kortfristiga

skulder och ansvarsförbindelser. Den

redovisas enligt den s k Blandmodellen, vilket

innebär att pensioner som intjänats före 1998 redovisas

som en ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner

intjänade fr.o.m. 1998 redovisas som en kostnad i

resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen.

Oskarshamns kommun betalar varje år

hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell

avsättning.

Beräkning av pensionsskulden följer SPP:s kalkyler,

vilka i sin tur baseras på Riktlinjer för beräkning av

persionsskuld (RIPS) och de nya pensionsbestämmelserna,

KAP-KL, som började gälla from

2006-01-01. För kommuner och landsting används

2,5 % diskonteringsränta mot tidigare 3 %. Enligt

den nya beräkningen uppgår kommunens ansvarsförbindelse

till 720,8 mkr inklusive löneskatt, en ökning

med 11,4 mkr jämfört med 2007. Den delen av

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA

pensionsskulden som redovisas som avsättning i

balansräkningen uppgår till 59,0 mkr inklusive löneskatt,

vilket är en ökning med 9,6 mkr jämfört med

2007. Aktualiseringsgraden för kommunens pensionsförpliktelser

är enligt uppgift från SPP 48 %.

Anläggningstillgångarna har i balansräkningen

upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för

planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas

månaden efter det att anläggningen tagits i bruk.

Rak avskrivning tillämpas. De planenliga avskrivningarna

följer Kommunförbundets riktlinjer med

undantag för hamninvesteringar, där avskrivningstiden

på 5 år är matchad mot hyresavtalet för

Gotlandsbolaget. Oskarshamns kommun gör inga

löpande omprövningar av avskrivningsmetod och

nyttjandeperiod. Anskaffningar uppgående till ett

basbelopp eller mindre, oavsett livslängd, redovisas

som driftskostnader. Detsamma gäller anskaffningar

som har en livslängd på mindre än tre år oavsett

belopp.

Lagen om allmänna vattentjänster trädde i kraft den

1 januari 2007. Lagen ställer ett krav på särredovisning

av VA-verksamheten. Verksamheten ska bokföras

och redovisas enligt god redovisningssed, där

resultat- och balansräkning redovisas särskilt.

Oskarshamns kommun har inte fullt ut redovisat

VA-verksamheten enligt de nya bestämmelserna.

Arbete pågår för att åtgärda det.

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning för Oskarshamns kommun

omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka

kommunen bestämmer eller har ett väsentligt inflytande.

I bolag definieras detta som lägst 20 % av

aktiernas totala röstvärde.

Den sammanställda redovisningen utgör ett sammandrag

av kommunens och dotterföretagens

balans- och resultaträkningar. I detta sammanhang

elimineras olika interna mellanhavanden mellan de

ingående enheterna. Därefter läggs kommunens och

dotterföretagens räkenskaper samman genom en

s.k. konsolidering.

Den sammanställda redovisningen har upprättats

enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering.

Med förvärvsmetoden menas att det av

kommunen vid förvärvstillfället förvärvade egna

kapitalet i dotterföretaget har eliminerats. Därefter

intjänat kapital räknas in i den sammanställda

redovisningens egna kapital. Den proportionella

konsolideringen betyder att, om dotterföretagen ej

är helägda, tas endast ägd andel av räkenskapsposterna

med.

Interna transaktioner mellan de olika enheterna har

i allt väsentligt eliminerats. På grund av skilda

redovisningssätt för de olika enheterna är det inte

35


RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA

möjligt med någon exakt avstämning. Vidare kan

redovisningsprinciperna skilja mellan de olika

enheterna. Då det rör sig om, i sammanhanget,

marginella skillnader torde det ej ha någon

36

väsentlig betydelse för den visade ”bilden” av

kommunens ekonomiska ställning.


Ekonomisk ordlista

Atualiseringgrad: Den andel av personakterna för

anställd personal som är uppdaterad med avseende

på tidigare pensionsgrundande anställningar.

Anläggningskapital: Bundet eget kapital i anläggningar.

Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar

och långfristiga skulder.

Anläggningstillgångar: Fast och lös egendom avsedd

att stadigvarande innehas.

Avskrivningar: Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar.

Balansräkningen: Visar den ekonomiska ställningen

den 31/12. Här framgår hur kommunen har

använt sitt kapital (tillgångar) och hur kapitalet har

anskaffats (skulder och eget kapital).

Driftbudget: Den del av kommunens budget som

innehåller anslag för drift av den löpande verksamheten.

Eget kapital: Kommunens egna kapital består av

anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar

m.m.) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida

drift- och investeringsändamål).

Finansiella intäkter och kostnader: Poster som

inte är direkt hänförliga till verksamheterna, exempelvis

räntor.

Kassaflödesanalysen: Visar en översiktlig sammanfattning

av hur årets drift-, investerings- och

låneverksamhet m.m. har påverkat likviditeten.

Interkommunal ersättning: Ersättning kommunen

erhåller för att gymnasieelever från andra

kommuner studerar i Oskarshamn.

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA

Internränta: Kalkylmässig kostnad för det kapital

(bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar)

som utnyttjas inom en viss verksamhet.

Investeringsredovisning: Omfattar investeringar i

anläggningar, inventarier m.m. samt vissa kapitalinkomster

men inga finansiella utgifter och

inkomster.

Kapitalkostnad: Benämning för internränta och

avskrivning.

Kortfristiga skulder: Skulder med en förfallotid

om ett år eller mindre från balansräkningsdagen.

Likviditet: Betalningsberedskap på kort sikt

(förmåga att betala skulder i rätt tid).

Långfristiga skulder: Skulder överstigande ett års

löptid.

Nettoinvesteringar: Investeringsutgifter efter avdrag

för investeringsbidrag och det bokförda värdet

på sålda materiella anläggningstillgångar.

Nettokostnader: Driftkostnader efter avdrag för

driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras

med skattemedel.

Resultaträkning: Översiktlig sammanställning av

årets intäkter och kostnader och hur det påverkat

eget kapital.

Soliditet: Anger hur stor del av tillgångarna som är

finansierade med eget kapital.

37


NÄMNDREDOVISNING

Kommunstyrelse -

Kommunledningskontor

Ordförande: Peter Wretlund

Antal ledamöter: 15

Förvaltningschef: Lars Tyrberg

Antal tillsvidareanställningar: 62

Antal tillsvidareanställda årsarbetare: 59

Årets resultat

(mkr) 2008 2007 2006

Intäkter 45,1 40,6 39,6

Kostnader -116,6 -106,1 -104,7

Nettokostnader -71,5 -65,5 -65,0

Budgetanslag

Överföring till

76,5 70,1 64,9

kommande budgetår -0,8 -0,8 -1,0

Årets resultat 4,2 3,8 -1,2

Investeringsutfall 7,8 4,3 3,2

Verksamhet

Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens

samlade strategiska resurs och har en aktiv roll i

kommunens utvecklingsarbete samt lämnar service

och stöd såväl externt som internt.

Förvaltningen omfattar förvaltningsledning, näringslivs-

och samhällsutvecklingsavdelning, informations-

och serviceavdelning, personalavdelning,

ekonomiavdelning, IT-avdelning samt Nova Högskolecentrum.

Ekonomiskt utfall

Förvaltningen redovisar totalt sett en avvikelse mot

budget med 4,2 mkr.

Efter föreslagna budgetöverföringar (Oskarshamn

förändring och utveckling 0,7 mkr, Brottsförebyggande

rådet 39 tkr samt resultatenheten Nova

Högskolecentrum 0,8 mkr) redovisar förvaltningen

ett överskott på 3,4 mkr. I tabellen ovan är endast

resultatenheten Nova Högskolecentrum:s överskott

inlagt som överföring till 2009.

Årets händelser

Näringslivs- och utvecklingsarbete

Arbetet utgår från kommunens Utvecklingsprogram

och en Handlingsplan styr arbetet. En revidering av

programmet pågår.

Under 2008 har attraktivitet, platsmarknadsföring

och näringslivsfrågor varit i fokus. Till stöd för

arbetet har kommunen avsatt särskilda ekonomiska

resurser under perioden 2007 - 2010.

38

Projektet Attraktiva Oskarshamn drivs i samverkan

med näringslivet för profilering av platsens varumärke.

Nu finns en arena för utvecklad samverkan

kring en rad viktiga frågor som attraktivitet,

evenemang, rekrytering mm. Ett attraktionsprojekt

var Framtidsdagarna med betoning på boendefrågor.

Arbetet med möten och ökad dialog med näringslivet

har utvecklats. Inom området nyföretagande

genomfördes projektet Sommarlovsentreprenör och

en Innovatörsverkstad för utveckling av produktidéer

startades. Flera initiativ till start av nyföretagarhotell

har genomförts och projekt för att stödja

kvinnligt företagande har påbörjats.

Inspirationsmötet kring nyföretagande var välbesökt,

liksom deltagandet i Företagarskolan.

Antalet UF-företag visade fortsatt stark utveckling.

Inom turismområdet har två projekt startats, ett

kring idrottsturism och ett kring nätverk och kompetensutveckling

av turismnäringen.

Planering av The Circle Resort – en utveckling av

Figeholms konferens till en internationell attraktion

inom besöksnäringen fortsätter. Även konceptet

Eden of Sweden är under utveckling.

En handelsutredning med brett deltagande av

många intressenter har startats. Avsikten är att

forma en strategi för Oskarshamns framtida handel.

Ett flertal projekt med sikte på etablering av trafik

mot Baltikum har bedrivits. Statens arbete med

Riksintresset Oskarshamns hamn har slutförts under

året.

Arbetet med en länsplan för infrastrukturfrågorna

för planperioden 2010 – 2021 och en med samtliga

grannlän gemensam systemanalys har genomförts.

Ett initiativ till utveckling av persontrafiken på

järnväg med anslutning till den nya färjeterminalen

och Gotlandstrafiken har startats.

Arbetsmarknadsåtgärder

Verksamheten syftar till sysselsättningsskapande

åtgärder och feriearbeten till ungdomar. Platserna

finns på de kommunala förvaltningarna och i en del

föreningar. Verksamheterna genomförs i samverkan

med arbetsförmedlingen och socialförvaltningen.

Sysselsättningsåtgärder har genomförts i efterfrågad

omfattning numera utan driftbidrag från arbetsförmedlingen.

Socialförvaltningen har det operativa

ansvaret. Fr.o.m. 2009 förs även ansvaret för verksamheten

för offentligt skyddad anställning över till

socialförvaltningen.


Med hänsyn till den finansiella situationen har ett

arbete för att möta behov av samhällsinsatser inom

arbetsmarknadsområdet påbörjats.

Kollektivtrafik och färdtjänst

Kostnaderna för såväl kollektivtrafiken som

färdtjänsten blev väsentligt lägre än budget.

Trafikeringen har utvecklats med timmestrafik till

Kalmar. Även trafiken till Kristdala och Figeholm

har utvecklats. Preliminära siffror pekar på ett

betydligt ökat passagerarantal.

Personalpolitik

De närmaste åren prioriteras arbetsgivarpolicy,

ledarskap och medarbetarskap, hälso- och arbetsmiljöfrågor,

rekrytering och kompetensförsörjning.

Personalavdelningen genomgår ett generationsskifte.

Det innebär att hälften av medarbetarna har

anställts under året. För avdelningens medarbetare

har omfattande kompetensutvecklingsinsatser genomförts.

Prioriterade områden är att uppdatera och modernisera

personalprocesserna och stödsystemen, avseende

både kvalitet och teknik.

Ändrad lagstiftning innebar att personalspecialisternas

arbete har fokuserats på

rehabiliteringsfrågor och det har genomförts utbildningsinsatser

för kommunens chefer och skyddsombud

samt chefsutbildningar om bl.a. kollektivavtal

och lönepolitik. Under 2008 har nyrekrytering

av kommundirektör samt chef för barn-

och utbildningsförvaltningen skett.

För att skapa helhet och samsyn i det hälsofrämjande

arbetet har flera olika insatser genomförts,

t.ex. utbildning och stöd till chefer och

kommunens 150 hälsoinspiratörer, hälsokontroller

med konditionstest till 45-, 50- och 55-åringar,

personalsociala aktiviteter, föreläsningar, friskvårdsbidrag

införts. Kommunens sjukfrånvaro

fortsätter att sjunka och har under 2008 minskat

från 7,6 % till 6,5 %.

IT

IT-samordningens verksamhet har ökat kontinuerligt.

Kostnaden för att byta Officeprogramvaror

kommer de närmaste tre åren att kosta ITavdelningen

cirka 1 200 tkr per år. Nätverksavgiften

för anslutning till det administrativa

nätverket höjs inte 2009. Arbetet med att verkställa

den nya éStrategin, som antogs 2008 har påbörjats,

dels med att utveckla ett nytt Intranät, dels genom

ett processintriktat förändringsarbete på IT-avdelningen.

Den av Oskarshamn, Mönsterås och Högsby

kommuner gemensamt upphandlade tekniska plattformen

för telefoni har även 2008 sänkt sam-

NÄMNDREDOVISNING

talskostnaderna. En sänkning av den fasta

kostnaden för integrerade mobiler 2009 kan hänföras

till de tre kommunernas samarbete kring

telefoni och gemensam plattform.

Information och service

För första gången deltog Oskarshamns kommun i

SCB:s medborgarundersökning. Resultaten visar att

det finns en förbättringspotential. Resultatet ska

analyseras och kan då ge möjlighet till olika

åtgärdsförslag.

Kommunens grafiska profil har moderniserats. För

första gången deltog Oskarshamns kommun i en

aktivitet riktad mot Holland. Över 100 000

holländare emigrerar varje år. Aktiviteten har följts

upp genom att cirka 50 intresserade har kontaktats.

Under året har även en ny kommun-/turistbroschyr

tagits fram.

Ekonomiavdelningen

Verksamheten omfattar ekonomisk flerårsplanering,

budgetarbete, delårs- och årsbokslut, sammanställd

redovisning, ansvar för och förvaltning av ekonomisystemet,

skattefrågor, upphandlingsfrågor,

finansförvaltning, betalningsövervakning med kravverksamhet,

donationsfonder samt statistik.

Ekonomiavdelningen ska ligga i framkant inom det

ekonomiadministrativa området samt utveckla och

effektivisera olika rutiner. Finansfunktionen ska se

till att kommunen har en effektiv och affärsmässig

penninghantering som säkerställer kommunens krav

på en tillfredsställande betalningsberedskap. Målsättningen

är att optimera finansnettot med

beaktande av bl a kredit- och ränterisker som anges

i kommunens finanspolicy.

Ekonomiavdelningens arbete under 2008 har varit

starkt präglat av ”9-punktsprogrammet” som togs

fram av Motivationshuset under hösten 2007. En av

punkterna i programmet var att förändra det

ekonomiska styrsystemet, där särskilt fokus lades

på bl.a. budgetprocessen, verksamhets- och finansiella

mål samt interna mellanhavanden. Tillsammans

med kommunens förvaltningsekonomer

har avdelningen aktivt arbetat med dessa frågor

under större delen av året. Parallellt med detta har

avdelningen återupptagit diskussioner kring implementering

av ett webbaserat processtöd.

Projektet startar i januari 2009 och tillsammans

med e-fakturering och framtagning av kommunens

verksamhetsmål kommer detta att utgöra ryggraden

av ekonomiavdelningens utvecklingsarbete under

2009.

Turbulensen på de finansiella marknaderna, som

började i mitten av förra året, har resulterat i

omfattande börsras, vilket även har påverkat

39


NÄMNDREDOVISNING

Oskarshamns kommun. Värdet på kommunens

placeringar i vissa strukturerade produkter har

kraftigt fallit i värde, vilket resulterade i en

nedskrivning av det bokförda värdet vid årsskiftet

2008/2009 om 303 mkr. Vid årsskiftet 2008/2009

förvaltade ekonomiavdelningen drygt 1,1 mrd i

finansiellt kapital. Under senare delen av 2008

påbörjades ett arbete med uppdatering av kommunens

nuvarande finanspolicy som antogs av

kommunfullmäktige i januari 2006. Detta arbete

fortsätter även under början av 2009. Målsättningen

är att finanspolicyn antas av kommunfullmäktige i

april 2009.

Nova Högskolecentrum

På Nova Högskolecentrum bedrivs eftergymnasial

verksamhet med stark koppling till näringsliv/

arbetsliv och starka samarbetspartners inom akademin

bl.a. KTH, LiU, HiK, Vxu och HJ. Exempel

på partners och uppdragsgivare till Nova Högskolecentrum

är OKG, Scania, SKB, Södra,

Energimyndigheten och Oskarshamns sjukhus.

Nova har under året arbetat för att öka sin möjlighet

att stötta framtida beslut om mervärden i anslutning

till slutförvarsfrågan, men också för att kunna bidra

i hanterandet av lågkonjunkturen.

Nova Högskolecentrum har firat 10-årsjubileum

med universitetskansler Anders Flodström som

huvudtalare.

Under året har 8 olika heltidsprogram genomförts.

Nytt för i år är bl.a socionomutbildningen. Ett antal

fristående kurser och uppdragsutbildningar har

genomförts, t.ex. energieffektivisering i samverkan

med Linköpings universitet. Ett antal Fou-projekt

har också startat, t.ex. Världsklassproduktion/Lean

på svenska i samarbete med Scania, KTH och

ytterligare fyra tunga aktörer inom fordonsindustrin.

Genom NAFU-arbetet (Nova Akademi och Företagsutveckling)

har Smålands Affärsänglar bildats,

en aktör som kan förstärka de första stegen i

finansieringssystemet vid utveckling av spin-off

från befintligt högteknologiskt näringsliv och från

forskning. Nova Ventures, en inkubator för att i

samverkan med universiteten, näringslivet samt

grannkommuner, regionförbundet och finansiella

aktörer stötta spin-off enligt ovan, har utvecklats.

Energikommissionen har stärkt sina positioner i de

olika Östersjönätverken.

Det första projektet på forskningsplattformen Nova

FoU har startat upp med HiK som ägare.

Under 2008 har Nova Högskolecentrum fått tillskott

av externa medel (till största delen KY). Det

40

överskott som tidigare genererats i första hand av

Försäkringshandläggarutbildningen fungerar som

en buffert för t.ex. KY-utbildningarna, där några få

studentavhopp kan få stora konsekvenser. Överskottet

som fördes över från 2007 har minskat

under året. Resultaten från årets avslutade KYutbildningar

kompenserar minskningen.

Framtiden

Arbetet med tillväxt- och utvecklingsfrågorna är ett

prioriterat område. Särskilt viktigt är att sprida

bilden av Oskarshamn som en bra kommun för

företagande, inflyttning, besök och boende. Arbetet

med platsmarknadsföringen är central, liksom

samverkan med näringslivet och övriga intressenter.

Ökat nyföretagande och entreprenörskap är andra

viktiga områden för att utveckla och diversifiera

kommunens näringsliv.

Oskarshamns kommun är en av tjugo pilotkommuner

i landet som ska ta fram förslag till ett

lokalt servicekontor tillsammans med statliga

servicefunktioner. Målet är att skapa ”en-dörr-in”

till myndigheter och den kommunala förvaltningen.

Servicen ska helst vara lokaliserad i ett centralt Aläge.

Under våren 2009 görs en förstudie rörande

kommunala funktioner med tydlig medborgar- och

kundnytta, som en del i ett framtida gemensamt

Servicekontor.

SKB:s etableringar ger möjligheter till utveckling

och etablering av ny, högteknologisk verksamhet.

SKB:s arbete med val av plats för slutförvaret går

in i ett avgörande skede under 2008 och 2009.

Arbetet med att säkra att kommunens villkor är

uppfyllda liksom att tillförsäkra oss rimliga

mervärden för vårt nationella ansvarstagande har

varit och kommer fortsatt att vara intensivt.

Andra prioriterade områden är

• öka medarbetardelaktigheten och utveckla ledarskapet

och kommunens arbetsgivarpolicy

• förberedelse för hamnsaneringsprojektet

• mervärdesdiskussionerna och förberedelse för

insatser efter ett platsval med ett beslut om

Oskarshamn som plats för slutförvaret

Nyckeltal

Kommunledningskontor

2008 2007 2006

Personaladm. kostnader kr

per årsanställd

Företagshälsovård

kostnader i kr per

3 043 2 671 2 427

årsanställd

Ekonomiadm. kostnader kr

1 106 1 186 1 254

per årsanställd

Tele- och datakostnader kr

1 970 1 795 1 768

per årsanställd 1 530 1 456 2 162


Tf förvaltningschef: Ingemar Idh

Antal anställda: 70 heltid och 35 deltid.

• Utryckning heltid 57 personer varav 24 i Simpevarp,

5 på flygplatsen

• Dagtidspersonal 13 personer varav 3,5 i Simpevarp

(motsvarar 12,25 heltidstjänster)

• Deltid Oskarshamn 15 personer

• Deltid i Kristdala 20 personer

• Brandvärnspersonal 15 personer uttagna med

tjänsteplikt

Årets resultat

(mkr) 2008 2007 2006

Intäkter 23,4 18,8 17,8

Kostnader -47,6 -41,4 -38,6

Nettokostnader -24,2 -22,6 -20,8

Budgetanslag 24,3 22,4 21,4

Årets resultat 0,2 -0,2 0,6

Investeringsutfall 1,9 3,9 3,5

Verksamhet

Räddningstjänsten har till uppgift att rädda liv samt

begränsa skador på människor, egendom och miljö.

Detta innebär information och rådgivning till allmänheten,

extern och intern utbildning/övning,

planläggning och utryckningar enligt den omfattning

som handlingsprogrammet för skydd och

säkerhet anger.

Räddningstjänsten har dessutom ansvar för flygplatsräddningstjänst,

vilket även inkluderar serviceuppgifterna

security, avisning och ramptjänst på

flygplatsen. Förutom att bedriva operativ räddningstjänst

inom OKG:s och SKB:s anläggningar,

enligt samverkansavtal, genomförs också ett antal

olika serviceuppgifter inom det brandförebyggande

området dvs aktiv medverkan inom systematiskt

brandskyddsarbete (SBA). Genom samverkansavtalet

med Högsby kommun utförs räddningschefs-,

tillsyns- och utbildningsuppgifter. Ansvaret

för ledning och samordning av Oskarshamns och

Högsbys säkerhetsarbete och beredskapsplanering

åvilar också räddningstjänsten.

Ekonomiskt utfall

Räddningstjänsten redovisar ett överskott på ca 200

tkr för år 2008.

Måluppfyllelse

Räddningstjänsten har under året producerat beredskap

enligt fastställt handlingsprogram och gjort

utryckningar vid 486 tillfällen. Tillsyn har i

Oskarshamn och Högsby kommun utförts vid ca 85

tillfällen, dessutom har objektsbesök i avsikt att

stödja ägare och innehavare att komma igång med

Räddningstjänst

NÄMNDREDOVISNING

skriftlig redogörelse och systematiskt brandskyddsarbete

genomförts vid vissa anläggningar.

Räddningstjänsten verkar för ökad säkerhet genom

utbildning av personer i brandskydd, sjukvård eller

säkerhetsutbildning. Totalt har ca 2 000 personer

utbildats. Dessutom informerades ca 500 personer

under Öppet hus mm. Fixartjänsten har haft ca 100

uppdrag. Planarbetet för mottagningsorganisationen

för exempelvis kärnkraftshändelser har under året

färdigställts. Skydds- och säkerhetsarbete har under

året intensifierats avseende medverkan i kommunens

planarbete samt information till allmänheten

och olika organisationer.

Årets händelser

Ur operativ räddningstjänstsynpunkt har kommunen

varit förskonad från större händelser. Det som ändock

kan vara värt att ta upp är branden på SAFT,

nickelupplösningsanläggningen, samt två större

skogsbränder. Genom ett effektivt nyttjande av

räddningstjänstens alla resurser blev konsekvenserna

av SAFT händelsen mycket ringa.

Utryckningsstatistik 2008

Brand i byggnad 43

Brand ej i byggnad 57

Trafikolycka 44

Utsläpp farligt ämne 15

Drunkning/tillbud 1

Automatlarm ej brand/gas 220

Övrigt 107

Totalt 487

Under året har ett nytt avtal med OKG utarbetats.

Detta har inneburit ökad ekonomisk omsättning,

fyra nya brandmän har rekryterats, flera nya uppdrag

inom förebyggande verksamhet samt en satsning

på kompetensökning inom utryckningsverksamheten.

Efterfrågan på förebyggande insatser som utbildning

och information har varit mycket hög. Ett nytt

utbildningsavtal har tagits fram för personalen på

SCANIA och resultaten från utbildningsinsatserna

har fallit mycket väl ut. Utryckningsstyrkan har

också deltagit i vuxna på stan aktiviteter vid ett

antal tillfällen.

Ett nytt besluts- och ledningsstödssystem avsett att

användas i den kommande räddningscentralen har

driftsatts i befintliga lokaler.

41


NÄMNDREDOVISNING

Framtiden

Räddningstjänsten är mitt inne i ett generationsskifte

som innebär att ca 30 % av personalen är

relativt nyanställd och där ytterligare ca 15% är

nyanställda. Fler har möjlighet att gå i pension

under de närmaste 10 åren.

Nytt handlingsprogram för skydd och säkerhet har

tagits fram tillsammans med en risk och sårbarhetsanalys.

Det nya kommunikationssystem RAKEL

har byggts ut i bl a Kalmar län. Inga investeringar i

radioutrustning för detta har än så länge gjorts.

42

Kommunen har beslutat om att bygga en ny räddningscentral

i anslutning till Oskarshamns brandstation

under 2009 - 2010, vilket kommer att skapa

goda möjligheter för kommunen att leda såväl större

räddningsinsatser som extraordinära händelser.

Kommunen har beslutat att ett nytt högfordon ska

införskaffas under 2010.

Nyckeltal

Räddningstjänsten

2008 2007 2006

Bruttokostnad i kr/inv 1809 1639 1578

Nettokostnad i kr/inv 920 857 863


Teknisk nämnd

Ordförande: Lars Aronsson

Antal ledamöter: 9

Förvaltningschef: Göran Landenius

Avgiftsfinansierad verksamhet - VA

Periodens resultat

(m kr) 2008 2007 2006

Intäkter 47,9 44,8 42,2

Kostnader -43,7 -42,8 -40,9

Periodens resultat 4,2 2,0 1,3

Budgeterat resultat 0,7 -0,8 0,6

Avvikelse 3,5 2,8 0,7

Investeringsutfall 43,3 23,7 27,1

Avgiftsfinansierad verksamhet - Renhållning

Periodens resultat

(mkr) 2008 2007 2006

Intäkter 35,5 33,8 31,3

Kostnader -38,8 -34,7 -25,9

Periodens resultat -3,3 -0,9 5,4

Budgeterat resultat 1,5 2,8 0,0

Avvikelse -4,7 -3,7 5,4

Investeringsutfall 2,8 4,1 1,3

Skattefinansierad verksamhet

Periodens resultat

(mkr) 2008 2007 2006

Intäkter 260,5 237,8 218,0

Kostnader -296,8 -268,3 -248,3

Nettokostnader -36,2 -30,5 -30,3

Budgetanslag 37,6 32,8 28,1

Avvikelse 1,4 2,3 -2,2

Investeringsutfall 38,4 57,2 98,7

Verksamhet

Tekniska nämndens skattefinansierade verksamhet

I den skattefinansierade verksamheten ingår tekniska

nämnden, staben med förvaltningsledning, information,

kvalitet, ekonomi och personal, gatuavdelningen

med skötsel och underhåll av gator, parker

osv, fastighetsavdelningen som tillhandahåller

lokaler och mark i en resultatenhet, Miljöhuset Åsa

som är ett arbetsmarknadsprojekt, där man återvinner

och säljer inlämnat material samt en städ- och

måltidsavdelning, som tillhandahåller måltidsser-

NÄMNDREDOVISNING

vice och städservice till kommunens förvaltningar i

en resultatenhet.

Bruttokostnaderna uppgår till ca 297 mkr. Ca 85 %

finansieras med intäkter dels internt från andra

förvaltningar dels externt.

Tekniska nämndens avgiftsfinansierade verksamhet

I den avgiftsfinansierade verksamheten ingår vatten-

och avloppshantering (VA) och renhållning

(avfallshantering). Dessa har bruttointäkter om ca

80 mkr. Målsättningen är fullständig kostnadstäckning

på kort och lång sikt. Eventuella årliga avvikelser

balanseras via ett ”eget kapital” (balanskonto).

Ekonomiskt utfall

Tekniska nämndens bruttokostnader uppgår till 379

mkr (346 mkr år 2007) och är fördelade enligt följande:

Skattefinansierade verksamheter

2008 2007

Fastigheter inkl Intern service 34% 37%

Gator o parker inkl Intern service 27% 20%

Måltids- och städservice 17% 18%

Avgiftsfinansierade verksamheter

2008 2007

Vatten och avlopp 12% 14%

Renhållning 9% 10%

Tekniska nämndens skattefinansierade verksamhet

Den milda väderleken har varit fördelaktig för både

gatuavdelningen och fastighetsavdelningen trots

höga energipriser under delar av året. Kostnaderna

för vinterväghållning har varit drygt hälften jämfört

med budget. Priserna på skog har varit låga och

intäkterna är under de budgeterade. Uppvärmningskostnaderna

har varit låga och ca två miljoner extra

har kunnat satsas på fastighetsunderhåll.

Vidare har försäkringspremierna varit lägre än

budget tack vare en fördelaktig upphandling. Fastighetsavdelningens

verksamhet är en resultatenhet

som gör att eventuella över- eller underskott stannar

inom denna verksamhet. Över- eller underskott

regleras gentemot interna hyresgäster två år efteråt.

Städ- och måltidsavdelningen redovisar ett negativt

resultat. Livsmedelskostnaderna har ökat mellan

5-10 %. Eventuella över- eller underskott stannar i

resultatenheten och regleras mellan respektive år.

Drygt 600 tkr i negativt resultat överfördes från

2007 till 2008. Resultatet som överförs till 2009 är

ca 150 tkr i negativt resultat.

43


NÄMNDREDOVISNING

Miljöhus Åsa har varit nedläggningshotat under

2008 men med ett ekonomiskt resultat som följer

budget och med den arbetsmarknad som finns

stärks Miljöhusets berättigande.

Sammanfattningsvis visar de skattefinansierade

verksamheterna ett positivt resultat om drygt 1 400

tkr.

Tekniska nämndens avgiftsfinansierade verksamhet

VA-verksamheten är budgeterad med ett överskott

om 700 tkr för att användas för framtida tömning av

slambäddarna. Resultatet blev 4 200 tkr på grund av

ett antal anläggningsavgifter för Stångehamnsområdet

betalades under hösten 2008. Renhållningsverksamheten

budgeterade ett överskott om 1 500

tkr för att användas för framtida täckning av deponin.

Resultatet blev -3 280 tkr. Över- eller underskott

balanseras över åren via ett ”eget kapitalkonto”.

Investeringar

Redovisningen avser investeringar exklusive exploateringar

och fastighetsförsäljningar.

Skattefinansierade projekt

De påbörjade och/eller slutförda större investeringsprojekten

under 2008 är Idrottshall Oscarsgymnasiet,

Ledningscentral, Förskola Norra området,

Konvertering till pellets, Miljöförbättringar inomhus,

Kastplan Arenan, Hultgården hiss, Oscarsgymnasiet

renovering av aula, Rödsleskolan ombyggnad,

Gc-väg Mysingsö, Handikappanpassningar,

Läktartak Arenan och Ombyggnader på Åsaområdet

.

Gc-vägarna mellan Figeholm och Fårbo, Vånevik

och Påskallavik samt Bro Lagermans Väg är försenade

på grund av att tekniska kontoret avvaktar

beslut från Vägverket m fl. Projektet som avser en

bro i Kristdala är också försenat.

Projektet Handikappolitiskt program kommer inte

att genomföras med investeringsanslag (utbildning).

Avgiftsfinansierade projekt

Det största pågående projektet är Va-ledning

Stångehamn. Mysingsöprojektet pågår men viss

utredning återstår, Upphandling av kolfilter i Bockara

är ute för upphandling, utredning av Reservvattentäkt

i Bockara pågår, upphandling av Kraftvärme

i Ernemar ARV avvaktar till energioptimeringsstrategin

är klar, Ombyggnad av Figeholms ARV skjuts

fram till 2009 pga planeringen av ny ferieby vid

Hägnad, del av Energioptimeringsprojekten ska

användas till bergvärme på Fredriksbergs VV. Resten

skjuts fram till 2009: Renovering av pumpstationer

pågår, upprustning och förnyelse består av ett

flertal mindre projekt som är pågående, ca 1,5 mkr

går åt till Driftövervakningsprojektet och resten

skjuts fram till 2009. Uppdateringen av debiterings-

44

systemet blir inte förrän 2009, då leverantören

kommer med en ny version. Det planerade inköpet

av ny sopbil avvaktas med till 2010.

Utredning av projektet Vattentäkt Oskarshamn

pågår och det kommer att ta längre tid att komma

fram till ett förslag.

Ekonomiskt utfall

37 av de 60 mkr i budget på den skattefinansierade

delen är förbrukade. 23 mkr av de 60 mkr inom de

skattefinansierade verksamheterna behöver flyttas

till 2009. Orsaken är bl a när det gäller GC-vägarna

att det saknas marklov och planer, som ska godkännas

av olika regionala instanser. För några projekt

behövs inriktningsbeslut för att fortsätta.

45 mkr av de budgeterade är förbrukade på ett fyrtiotal

investeringsprojekt på den avgiftsfinansierade

delen. Av de 60 mkr som finns anslagna inom de

avgiftsfinansierade verksamheterna behöver 15 mkr

skjutas på framtiden av olika orsaker, framförallt att

det krävs mer utredning, att upphandlingsproceduren

tar längre tid eller att man använder fordon och

maskiner längre tid än planerat om det är ekonomiskt

lönsamt.

Måluppfyllelse

Tekniska nämnden arbetar aktivt med att genomföra

ett hållbart energisystem. Olje- och elberoendet

vid uppvärmning av byggnader håller på att investeras

bort och fler miljöbilar har anskaffats. Målet

att ej använda fossila bränslen efter 2010 ser i stort

sett ut att lyckas. Två fastigheter har konverterats

2008. Ett tjugofemtal byggnader om ca 27 000 kvm

återstår till 2009 och 2010, varav några kan bli

försäljningsobjekt.

Tekniska nämnden medverkar till bättre kommunikationer

genom att investera i bättre väderskydd på

busshållplatser och säkrare trafikmiljöer genom

”nollvisionsåtgärder” som bättre övergångsställen,

fler och bättre gc-vägar framförallt vid skolor och

större arbetsplatser. Två planerade gc-vägar har

inte byggts som planerat.

Boendemiljöerna förbättras genom bättre och mer

tillgängliga lekplatser. Samtliga lekplatser ska vara

tillgänglighetsanpassade 2010. Tre av tio planerade

lekplatser är anpassade under 2008.

Belysningen på landsbygden har utökats och bidragit

något till en levande landsbygd. Brist på driftmedel

hindrar en ytterligare utökning av belysningen.

Satsningen på att stödja kärnverksamheterna pågår i

dialog med nyttjarna genom att utöka fastighetsunderhållet

och anpassa tillgängligheten i lokaler och

på markytor i skolor, förskolor osv. Planerat under


håll är ca 65 kr/kvm och målet är att komma upp i

ett planerat underhåll om 125 kr/kvm. Genomförandet

av s k enkla avhjälpta hinder pågår och beräknas

vara klart 2010.

Årets händelser

Vintern och våren var mild och snöfattig. Tidigt

stod det klart att det skulle bli vattenbrist och bevattningsförbud

infördes under fyra sommarveckor.

Fram till augusti var det högkonjunktur och priserna

på olja, diesel och el var rekordhöga. I takt med

finanskrisens påverkan på konjunkturen har priserna

fallit.

Framtiden

Fastighetsavdelningens resurser kommer 2009 att

fokuseras på såväl invändiga som utvändiga underhållsåtgärder

utifrån kundernas bästa. Moderniseringen

av energisystemen skall fortsätta för att få

kontinuerlig driftoptimering med tillhörande miljövinster.

Under vintern 2009 kommer samtliga fastigheter

att analyseras för att ta reda på graden av

lönsamhet av att energieffektivisera fastigheterna.

Analysen kommer också att ge en energideklaration

för varje fastighet.

Arbetet med att få en mera slagkraftig fastighetsorganisation

skall vara klar våren 2009. Det kommer

att ske genom ett utvecklat samarbete med städ- och

måltidsavdelningen samt gatuavdelningen. Den

förändrade organisationsstrukturen kommer att

även ge volymfördelar för de två andra avdelningarna.

Felanmälan på dagtid kommer att förbättras med

hjälp av IT stöd. Vi hoppas att våra kunder under

våren 2009 kommer att märka en stor förbättring.

Alla felanmälningar kommer även att registreras

och följas upp. Alla grönytor håller på att GISmätas.

Arbetet är klart våren 2009. Alla skötselarbeten

skall sedan registreras och följas upp och ingå

i kvalitetsarbetet.

Eftersom elevantalet i grundskolan i framtiden

kommer att minska pga låga födelsetal samtidigt

som antalet äldre personer ökar måste fastighetsavdelningen

se över lokalbehoven och vara beredda

på att anpassa lokalerna för framtida förändringar.

De juridiska turerna med totalentreprenören angående

Arena Oskarshamn kommer att fortsätta under

året. För att få arenan godkänd krävs nya entreprenadarbeten

under sommaren.

Inom VA- och renhållningsavdelningen kommer

förvaltningen att arbeta vidare med att följa den nya

miljölagstiftningen. Storskogens avfallsanläggning

planeras för att i framtiden kunna ta emot mer avfall,

både från industrin och från andra kommuner,

än tidigare. Beslut från Miljödomstolen väntas

NÄMNDREDOVISNING

under 2009, vilket innebär att kommunen har möjlighet

att utöka sin service gentemot företag och

industrier.

VA-arbetena i Stångehamn följer tidplanen. Arbetet

med sista etappen väntas bli klara till sommaren.

Ett samarbete med Hultsfreds kommun kommer att

inledas för att undersöka möjligheten till Oskarshamns

framtida vattenförsörjning, om det finns

tillräckligt med grundvatten i Hultsfredsdeltat för

att distribueras till Fredriksbergs reningsverk.

Gatuavdelningen kommer att färdigställa det nya

industriområdet Kvastmossen under året. Anläggningsarbetena

vid Storskogens avfallsanläggning

kommer även att fortsätta under året. Arbetet med

att göra kommunen tillgängligare kommer att fortsätta

enligt den handikappolitiska planen. Arbeten

med tillgänglighetsguide liksom arbeten med att

göra offentliga lokaler mer tillgängliga för funktionshindrade

kommer också att fortsätta under året.

Städ- och måltidsavdelningen kommer att arbeta

vidare med att utveckla sin verksamhet efter kundernas

önskemål. Stor vikt kommer att läggas vid

att maten är både god och näringsrik. Avdelningen

kommer även att fokusera på att servera mer ekologisk

och närproducerad mat under 2009.

Tekniska kontoret kommer att arbeta vidare med

biogasfrågan och LED som framtidens belysningsalternativ

på landsbygden. I Vånevik är det planerat

ett Kustlandet Leader+ projekt, där tekniska kontoret

kommer att vara projektägare.

Tekniska kontoret ska vara en serviceförvaltning

som är lyhörd och arbetar utifrån kundernas bästa.

Samarbetet med lokala partners och övrigt näringsliv

ska fortsätta för att få spetskompetens och prisvärda

lösningar.

Tekniska kontorets organisatoriska effektivisering

ska fortsätta med genomlysning av organisationerna

på avdelningsnivå. Arbetsmiljön ska bli bättre och

samarbetet mellan avdelningarna intensifieras.

Kompetensen och motivationen ska höjas genom

utbildning i ny teknik, ny lagstiftning osv, företrädesvis

lokalt och tillsammans med grannkommunerna.

Sjuktalen ska minska och tekniken med att

följa upp och motivera med hjälp av medarbetarsamtal

ska utvecklas. Tekniska kontoret ska vara en

seriös beställare och upphandlingar ska ske affärsmässigt.

45


NÄMNDREDOVISNING

Nyckeltal – samtliga verksamheter

Teknisk nämnd

46

2008 B2008 2007 2006

Antal m2 verksamhetsyta

per inv

Bruttokostnad i kr per

6,0 6,0 6,0 6,0

m2 ägd fastighetsyta

Bruttokost i kr, drift o

un. per m2 gator o

576 592 521 499

vägar 12,87 13,95 12,59 11,68

Bruttokostn VA, kr per

m3 försålt renvatten 22,62 22,00 21,20

B - Budget

Vatten- och avloppsverksamheten (VA)

Avgiftsfinansierad verksamhet - VA

Periodens resultat

(mkr) 2008 B2008

Verksamhetens intäkter 47,9 46,1

Verksamhetens kostnader -26,6 -24,9

Avskrivningar -9,5 -11,2

Verksamhetens nettokostnader

Finansiella intäkter

11,8 10,0

Finansiella kostnader -7,6 -9,3

Periodens resultat 4,2 0,7

Investeringsutfall 43,3 58,7

Ekonomiskt utfall

VA-verksamheten är budgeterad med ett överskott

om 700 tkr för att användas för framtida tömning av

slambäddarna. Periodens resultat blev 4 200 tkr på

grund av ett antal anläggningsavgifter för Stångehamsområdet

betalades under hösten 2008.

Periodens händelser

Under sommaren beslutades om bevattningsförbud

under några veckor pga torka i magasinen. Under

kvartal 2 och 3 2008 försåldes 15 000 m 3 mindre

vatten jämfört med 2007.

Frågan om ny vattentäkt för Oskarshamn p g a

försämrat råvatten utreds men projektet kommer

inte igång på något år än. Utbyggnaden av valedningar

till och i Stångehamn är i slutskedet.

Energioptimeringsprojekten pågår då förvaltningen

bl a avser att anlägga bergvärme på Fredriksbergs

vattenverk. Vidare pågår renovering av pumpstationer

och flera mindre förnyelseprojekt.

Investeringar

Ca två tredjedelar av investeringsbudgeten har

arbetats upp 2008 och resten kommer att behövas

till ett antal projekt som fortsätter 2009.

Framtiden

Inom va- och renhållningsavdelningen sker stora

förändringar framöver pga ny miljölagstiftning.

En ökning av underhållet av va-ledningar planeras

då många ledningar som byggdes vid de stora exploateringarna

under 1960- och 70-talen kräver

åtgärder under de närmaste åren.


Samhällsbyggnadsnämnd

Ordförande: Ing-Britt Krantz

Antal ledamöter: 9

Förvaltningschef: Bodil Liedberg Jönsson

Antal anställda: 33

Antal årsarbetare: 33

Årets resultat

(mkr) 2008 2007 2006

Intäkter 5,4 5,1 5,0

Kostnader -22,5 -21,1 -18,7

Nettokostnader -17,1 -16,1 -13,7

Budgetanslag 17,1 16,5 15,2

Årets resultat 0,0 0,5 1,5

Investeringsutfall 0,4 0,0 0,2

Verksamhet

Samhällsbyggnadsnämnden är ansvarig för kommunens

ansvar enligt plan- och bygglagen, miljö- och

hälsoskyddsarbetet, för mätningsverksamheten och

för kart- och GIS-utvecklingen.

Förvaltningens Kart- och planavdelning svarar för

kartproduktion, förberedelser för lantmäteriförrättningar,

mätningsteknisk service inklusive trafikmätning,

GIS-utveckling, översiktsplanering och

detaljplanering.

Miljö- och Byggavdelningen hanterar bygglovsverksamheten

med byggsamråd, kontrollplaner,

registrering och registerhållning av funktionskontrollen

för ventilationssystem m.m. Avdelningen

ansvarar för tillsyn inom miljö- hälsoskydds-, livsmedels-,

djurskydds-, kemikalieområdet samt inom

plan- och bygglagens ansvarsområden. Förvaltningen

handlägger dessutom ansökningar om bostadsanpassningsbidrag.

Ekonomiskt utfall

Bokslutet för 2008 visar att verksamheten bedrivits

inom den ekonomiska ramen. Intäkterna för miljö-

och hälsoskyddstillsynen och bygglovshanteringen

har ökat medan intäkterna för mätningsverksamheten

har minskat jämfört med budget och jämfört

med tidigare år. Lönekostnaderna har ökat jämfört

med budget och den politiska verksamheten har

blivit drygt 200 tkr dyrare än budgeterat. Att budgeten

ändå har kunnat hållas beror främst på de ökade

intäkterna och att två heltidstjänster har varit vakanta

under hela året.

Kvalitet och prestation

Nämnden gör prioriteringar av sina verksamheter i

syfte att klara sitt uppdrag inom ramen för de eko-

NÄMNDREDOVISNING

nomiska ramarna. Ett identifierat personalunderskott

leder dock till vissa brister inom miljö-,

hälsoskydds- och livsmedelstillsynen samt inom

plan- och bygglagsområdet.

Nämnden har beslutat om en tillsynsplan för miljö-

och hälsoskyddsområdet. Miljö- och byggavdelningen

har trots problem med sjukfrånvaro klarat

sitt beting med råge. Se tabell.

Typ av tillsyn Planerat Utförda besök

Miljö B-företag 17 17

Miljö C-företag 29 27

Miljö U-företag 36 41

Hälsoskydd 28 70

Lantbruk 145 169

Livsmedel 84 109

TOTALT 2008 339 433

Tabellen redovisar hur många inspektioner och

tillsynsbesök som planerats enligt nämndens tillsynsplan

för 2008 samt hur många besök som har

genomförts under året.

Förvaltningen har i samråd med planberedningen

och nämnden gjort prioriteringar inom planeringsarbetet.

2008 färdigställdes 14 planer, vilket är åtta

fler än 2007. Utöver det har 18 planärenden varit

under arbete.

Samhällsbyggnadskontoret har under året arbetat

intensivt med ett förbättringsarbete utifrån perspektiven

kommunikation, arbetsfördelning och organisation

samt service och bemötande. Gruppdiskussioner

har genomförts, bl a på tema gruppdynamik

och dialog. Medarbetarna påbörjade under hösten

en särskild utbildning i bemötande och retorik.

Satsningarna har hittills bidragit till ett mycket gott

resultat.

Årets händelser

Under 2008 har tre medarbetare gått i pension, två

har slutat sin anställning och en är föräldraledig.

Sex nya medarbetare har rekryterats under året.

Rekrytering av en kommunekolog påbörjades under

våren men processen avbröts på grund av det ekonomiska

läget. Rekryteringen återupptogs dock

efter kommunfullmäktiges budgetbeslut i november.

Boverket biföll kommunens ansökan om bidrag till

att ta fram en vindbruksplan. Boverket bidrar med

600 000 kr och står för 75 % av finansieringen.

Kart- och planavdelningen fortsatte bland annat

arbetet med den fördjupade översiktsplanen (FÖP)

för Oskarshamns hamn och även med en FÖP för

Bråbygden. Planerna för Stockholmsberget och

Ekebo antogs och vann laga kraft under året liksom

ändringen i detaljplanen för Stångehamn. Under

hösten startade arbetet med ett planprogram för en

mycket stor besöksanläggning i Hägnad, Figeholm.

47


NÄMNDREDOVISNING

Kart- och planavdelningen investerade under året i

ny mätningsutrustning och har nu tillgång till fullt

moderna instrument.

Arbetet med de kommunala naturreservaten i Fagereke,

Sjöboviken och Hycklinge Hage har lagts på

is på grund av avsaknad av kommunekolog.

Bygglovsverksamheten har varit mycket hårt belastad

med totalt 545 ärenden, vilket är 90 fler än

2007. Bland dessa märks särskilt bygglov för nybyggnation

av 11 småhus, 8 fritidshus, 7 industri-

eller affärslokaler och ett museum.

Djurskyddstillsynen avvecklades vid årsskiftet och

verksamheten slutredovisades och överlämnades till

länsstyrelsen under december månad.

Under våren och hösten ägnade både förvaltningen

och nämnden tid och resurser åt återkommande

klagomål på omgivningspåverkan från stenkrossnings-

och bergtäktsverksamheter.

Inom ramen för kommunens deltagande i Miljösamverkan

Sydost har entreprenörer som anlägger

enskilda avlopp erbjudits att delta i en diplomutbildning.

Den första teoretiska delen genomfördes i

Oskarshamn och cirka 120 företag från länet deltog.

Under året påbörjades arbetet med det miljöstrategiska

programmet samt kommunens åtaganden

inom Uthållig kommun.

Samhällsbyggnadskontoret deltar tillsammans med

Socialförvaltningen och Tekniska kontoret i UBCprojektet

MATRUSCHKA. Projektet handlar om

sakägarmedverkan i planeringsprocessen. Samhällsbyggnadskontoret

har bland annat tagit emot besökande

tjänstemän från Novgorod, deltagit i en utbildning

i Malmö och två styrgruppsmöten.

Framtiden

Samhällsbyggnadsnämnden och kontoret ser fram

emot en intressant period. Beslutet om var slutförvaret

för utbränt kärnbränsle slutligen placeras

kommer att ha stor påverkan på arbetet. Energi- och

infrastrukturfrågorna kommer att stå i fokus under

de närmaste åren. Fyra medarbetare kommer att gå i

pension fram till 2011. Förvaltningen kommer att

sträva efter att rekrytera ersättare inom ålderssegmentet

30 – 45 år, eftersom det finns få medarbetare

i de åldrarna i organisationen idag.

Staten har infört ett antal nya regelverk inför 2009.

Ett exempel är att djurskyddet förs över till länsstyrelsen.

Ett annat är att från den 1 januari gäller krav

på energideklaration för alla specialbyggnader,

byggnader med nyttjanderätt, byggnader som säljs

och för nya byggnader. Kommunen ska som till-

48

synsansvarig se till att fastighetsägarna låter energideklarera

sina fastigheter.

EU-kommissionen kräver att Sverige ska införa ett

system för revision av kontrollmyndigheter. Av

Livsmedelsverkets prioriteringslista framgår att

Oskarshamns kommun är ett prioriterat tillsynsobjekt

och kan därmed förvänta sig besök av länsstyrelsen

som är tillsynsmyndighet.

Kommunen antog en ny tillsynstaxa för miljö- och

hälsoskyddstillsynen inför 2009. Förvaltningen har

fått i uppdrag av nämnden att omarbeta taxan utifrån

en tydlig riskanalys och resursbedömning

inför budget 2010.

Projektet Uthållig kommun fortsätter fram till 2011.

Samtidigt driver samhällsbyggnadskontoret kommunens

miljöstrategiska arbete som ska utmynna i

ett förslag till ett miljöstrategiskt program.

Nyckeltal

Samhällsbyggnadsnämnd

2008 2007 2006

Bruttokostnad i kr/inv 798 818 712

Nettokostnad i kr/inv 592 630 521


Barn- och utbildningsnämnd

Ordförande: Lis Lyrbo

Antal ledamöter: 11

Förvaltningschef: C-G Sunnergren

Antal anställda: 934 (913)

Antal årsarbetare: 901 (879)

Årets resultat

(mkr) 2008 2007 2006

Intäkter 80,1 73,9 80,0

Kostnader -612,6 -586,9 -562,2

Nettokostnader -532,4 -513,0 -482,2

Budgetanslag 529,8 518,7 482,2

Årets resultat -2,6 5,7 0,0

Investeringsutfall 7,7 4,5 5,3

Verksamhet

Förvaltningen ansvarar för Förskoleverksamhet,

Grundskola, Gymnasieskola, Komvux, Obligatorisk

särskola, Särvux, Musikskola, Fritid samt korttidstillsyn

för ungdomar i anslutning till skoldagens

början och slut. Som alternativ skolform finns Förskolan

Arken, Bråbo förskola och fritidshem, Misterhult

Friskola som bedriver grundskola för årskurs

1-6 samt fritidshem och förskoleklass. På gymnasienivå

finns Etec, en elteknisk utbildning.

Nämnden har till sitt förfogande ett förvaltningskontor

som handlägger nämndens ärenden, utveckling,

ekonomi- och personalfrågor.

Ekonomiskt utfall

Barn- och utbildningsnämnden har 2008 gjort en

förlust på 2,6 mkr mot budget (varav kapitalkostnader

0,2 mkr). Då nämnden är egen resultatenhet

med ansvar för sitt resultat, har 2007 års resultat

överförts till budget 2008 med ca 5,7 mkr. År 2008

enskilt har alltså haft ett resultat om ca - 8,4 mkr.

Detta är helt normalt och själva finessen med systemet.

Områdena ska kunna spara pengar för att

kunna göra enskilda satsningar under en period då

särskilda behov uppstår.

Bland större avvikelser mot budget är följande av

betydelse:

1. Fritidsavdelningen.

Gunnarsö semesterby har gett ett underskott

om 1,7 mkr pga större underhållsbehov

än planerat. Dess merkostnader beräknas

kunna kompenseras 2009 så att semesterbyn

då ger minst ett nollresultat.

NÄMNDREDOVISNING

Arena Oskarshamn stängde delar av simhallen

under sommaren pga ombyggnation

av 25-metersbassängen. Simhallen har

också dragit konsultkostnader för en upphandling

att lägga ut verksamheten på entreprenad.

Denna upphandling avbröts i december

pga den pågående processen mellan

kommunen och Skanska. Till detta

kommer fasta kostnader för den gamla

simhallen fram till den senarelagda försäljningen

i mars 2008.

Totalt yrkar Fritid på en kompensation för

kostnader som legat utanför ledningens ansvar

om 1,7 mkr, varav 0,9 mkr härrör från

år 2007 och yrkades hos KS år 2008 men

avslogs. Nämndens yrkande på kompensation

är 1, 337 mkr. (BUN 2008-10-22).

2. Förvaltningskontoret.

Liksom år 2007 har elevpengen 2008 varit

högre än budgeterat på grund av fler elever

framförallt i förskolan men även i grundskolan

och fritidsverksamheten. Detta förklarar

huvuddelen av underskottet om ca 6

mkr för BUN centralt.

3. Omvänt har alla rektors- och barnomsorgsområdena

utom ett ett positivt resultat

för år 2008. Högre elevpeng än budgeterat

är en orsak liksom överskott från år 2007

samt en god budgetdisciplin.

4. Oscarsgymnasiet redovisar också ett positivt

resultat som bl.a. beror på en bra beläggning

av elever som i sin tur har inneburit

att antalet elever per klass har varit

högre än tidigare. Det positiva resultatet

kommer till nytta fr.o.m. 2009, då antalet

elever beräknas komma att minska.

Måluppfyllelse

Under året har Lärarförbundet rankat de bästa skolkommunerna

i Sverige. I denna mätning – som

avser år 2006 – placerade sig Oskarshamn som 21:e

(35) bästa kommun av totalt 290.

49


NÄMNDREDOVISNING

Tolv kriterier ligger till grund för bedömningen,

bl.a.: anslagna resurser till skolan, lärartäthet, andel

utbildade lärare, lärarlöner, betygsresultat, andel

gymnasieelever som uppnår behörighet till högskolestudier.

Antalet elever i grundskolan minskade med 69

(117). Andelen elever i årskurs nio som är behöriga

att söka gymnasiet är oförändrat och ligger under

riksgenomsnittet. Vårterminen 2008 var 50 elever

eller 15 % obehöriga att söka nationella program.

Motsvarande siffra vårterminen 2007 var 46.

Efterfrågan på barnomsorg har ökat från en tidigare

hög nivå. 2008 var 83,7 % (85,1 %) av barn i ålder

1 – 5 år i slutet av året inskrivna i förskolan och i

fritidshemmen var 53,7 % (48,9 %) av barn i ålder

6 – 11 år inskrivna. I förskolan innebär detta en

minskning med ca 1,5 procentenheter jämfört med

2007, medan ökningen på fritidshemmen var

knappt 5 %. Samtidigt ökade antalet barn totalt med

33. Samtliga målsmän har kunnat erbjudas omsorg.

Många föräldrar får dock inte sitt förstahandsval

eftersom antalet förskoleplatser är för litet i förhållande

till efterfrågan.

Årets händelser

Då antalet elever i grundskolan minskar, minskar

också behovet av antalet lärare. Inga lärare har dock

sagts upp under året. Under året har det varit brist

på behöriga förskollärare och fritidspedagoger.

Även på gymnasiet och i viss mån inom grundskolans

senare år har det varit brist på behöriga lärare.

Lärarlyftet med statlig delfinansiering har medfört

att även detta år har ett antal lärare på heltid kunnat

förkovra sig i valt ämne, en av dessa lärare studerar

på forskarnivå.

Alla tillsvidareanställda som önskat heltid, har

under året erbjudits den möjligheten.

Oscarsgymnasiet har påbörjat arbetet med att förbereda

för de nya bestämmelser för gymnasieskolan

som riksdagen förväntas besluta om under 2009.

Under år 2008 beslutade barn- och utbildningsnämnden

att skolväsendet i Oskarshamns tätort

skall organiseras i fyra F-9 skolor. Detta innebär att

Vallhallaskolan och Norra skolan byggs om och att

Kikeboskolans verksamhet flyttas till Vallhallaskolan.

Nämnden har begärt att en fördjupad utredning

under 2009 skall ge svar på när denna förändring

kan genomföras.

Under 2008 har mögel upptäckts på Södertorns och

Sidensvansens förskolor. Sanering har påbörjats

och beräknas vara avslutad under 2009.

50

Förvaltningen har under 2008 inlett två stora kompetensutvecklingssatsningar

som förväntas pågå

under 2009 och 2010. Det ena projektet handlar om

en kvalitetsförbättring av betyg och bedömning i

grundskolan, medan det andra handlar om kvaliteten

i förskolan.

Fritid har haft fortsatta bekymmer med nya Arena

Oskarshamn, detta beroende på att processen mot

Skanska fortgår. Fritid har också drivit Gunnarsö

semesterby under ett helt år. Verksamheten har

varit välbesökt. En viktig upprustning av anläggningen

har genomförts under året. Tyvärr försenades

upprustningen av kärnkraftverket, vilket planerats

till hösten 2008. Detta påverkade antal gästnätter

och därmed resultatet negativt, eftersom intäkten

var budgeterad.

Barn- och utbildningsförvaltningen har under året

inlett ett samarbete med socialförvaltningen för att

dels öka förståelsen för varandras arbetsvillkor,

men också för att få högre kvalitet för insatta medel.

Framtiden

Antalet barn i förskolan ligger kvar på en hög nivå

de närmaste åren. År 2009 kommer därför en ny

förskola i Norra området att byggas.

Elevantalet i grundskolan fortsätter att minska som

en konsekvens av låga födelsetal. På gymnasiet

förväntas oförändrat elevantal under 2009, för att

därefter minska.

Förvaltningen kommer även fortsättningsvis arbeta

med sjukfrånvaron och kompetensutveckling om

nuvarande kvalitet skall kunna bibehållas/ förbättras.

Nyckeltal

Barn- och utbildningsnämnd

2008 2007 2006

Bruttokostnad tkr per elev i

grundskola

Bruttokostnad i tkr per barn

83,7 78,3 73,2

i barnomsorgen

Bruttokostnad fritidsverks. i

73,4 74,4 69,8

kr/inv 1 935 1 919 1 859

Personaltäthet i olika verksamheter

Antal lärare per 100 barn,

elever 2007

2007 jfr

riket 2006

Grundskola 9,2 8,4 8,9

Förskola 20,4 19,2 21,3

Fritidshem 5,9 5,1 6,2

Gymnasieskolan 9,9 8,4 9,8

Mätdatum: 15/10 Källa: Skolverket/SCB


Kulturnämnden

Ordförande: Sven-Åke Johansson

Antal ledamöter: 7

Förvaltningschef: Lars Ljung

Antal tillsvidareanställningar: 39

Antal tillsvidareanställda årsarbetare: 29

Årets resultat

(mkr) 2008 2007 2006

Intäkter 2,7 2,7 2,4

Kostnader -28,1 -25,0 -23,4

Nettokostnader -25,5 -22,3 -21,0

Budgetanslag 24,9 22,1 20,8

Årets resultat -0,6 -0,2 -0,3

Investeringsutfall 0,8 1,3 0,3

Verksamhet

Kulturförvaltningen ansvarar för museer, bibliotek,

konsthall, stadsarkiv, folkrörelsearkiv, Fredriksbergs

herrgård, bidrag till kulturföreningar, barnkultur,

konstnärlig utsmyckning, arrangemang och

kulturminnesvård.

Ekonomiskt utfall

Kulturnämndens resultat är ett underskott på 0,6

mkr. Största avvikelsen är att förvaltningen belastats

med en ökad kapitaltjänstkostnad på 320 tkr

för budgeterade investeringar i kulturhuset. Avvikelsen

är av redovisningsteknisk art. Plusanställningarna

som avslutas i oktober gav ett underskott

på 90 tkr. Intäkterna på Döderhultar-

/Sjöfartsmuseet hamnade ca 150 tkr under budget.

Museernas intäkter bör ses över i samband med

utställningsombyggnaderna som startar 2009. Vidare

ökade förvaltningens elkostnader med 30 %

under året, vilket motsvarar 100 tkr i överdrag.

Energibesparande åtgärder är f n under genomförande.

Annat som kan noteras är ökade driftskostnader

för kulturhuset efter ombyggnaden. Kulturnämndens

budgetöverskridande har kunnat begränsas

dels genom beslutade temporära besparingar

och dels genom sjukvakanser inom biblioteket.

Investeringar

Kulturnämnden förfogade totalt över 0,8 mkr. Merparten

av anslaget har tagits i anspråk för att slutföra

upprustningen i kulturhuset i samband med ombyggnaden.

Resterande investeringar rör konstinköp,

bl.a. ropade Döderhultarmuseet in en en

mycket bra Döderhultareskulptur, ”Patron” på Bukowskis

höstauktion.

NÄMNDREDOVISNING

Måluppfyllelse

Verksamheten inom kulturnämndens ansvarsområde

har fungerat väl under året. Det ombyggda

kulturhuset har fått mycket bra mottagande av besökarna.

Biblioteken i kommunen har en god tillgänglighet

och kan erbjuda en kvalitativt bra verksamhet.

Museerna erbjuder ett bra öppethållande

och ett brett utbud av utställningar.

Årets händelser

16 februari 2008 invigdes Möjligheternas rum, och

därmed blev denna delen av utvecklingen av Kulturhuset

klar. Kulturhuset har därmed fått en rejäl

ansiktslyftning och vi möter i dag inbjudande ljusa

och fräscha lokaler. Kulturhuset besöktes under året

av 202 000 personer, vilket är mycket bra för en

kommun av Oskarshamns storlek. Merparten av

besöken, 71 %, går till biblioteket. Även husets

övriga verksamheter har höga besökstal. Konsthallen

noterar rekordartade 31 000 besök och det nyöppnade

Möjligheternas rum har haft 43 000 besök

under 10,5 månader. Den under flera år nedgående

trenden för biblioteksutlåning bröts och vändes till

en uppgång på 5 %. Den största procentuella ökningen

svarade biblioteket i Figeholm för med ett

plus på hela 28 %.

Döderhultar-/sjöfartsmuseet visar också en relativt

stark ökning 2008. Möjligheternas rum är en utmärkt

lokal för utställningar, föredrag, barnteater

och musik. Den första utställningen i lokalen ”Leka

med Astrid”, som hade barn som målgrupp, lockade

hela 11 500 besök under 6 veckor. Andra utställningar

som visats i huset är bl.a. Peter Gerdehags

”Hästmannen” samt ”Liljeholmens -en ljus historia”

en utställning om Liljeholmens stearinljusfabrik.

Kommunfullmäktige har under året antagit en biblioteksplan,

som är en handlingsplan och ett styrdokument

för de närmaste fyra åren. Vidare har kulturnämnden

tillsammans med barn- och utbildningsnämnden

reviderat kulturplanen för barn och

ungdom 2009-2013. Planen anger tydligt omfattningen

av det kulturutbud som eleverna inom förskola

och grundskola skall kunna ta del av under

sin skoltid.

Bland den utåtriktade verksamheten kan nämnas

musikkaféerna i biblioteket, sommarmusikanterna

som underhåller på äldreboende och på gator och

torg samt musikkvällarna på Fredriksbergs herrgård.

För andra året genomfördes en sjöfartshelg i

slutet av juli på Norra kajen. Ambitionen är att

utveckla en museihamn, där det regelbundet under

sommartid bjuds på besök av traditionsfartyg och

arrangemang på kajen och till sjöss.

Framtiden

Kulturen är av strategisk betydelse för kommunens

utveckling. Den är en del av den livskvalitet för alla

51


NÄMNDREDOVISNING

som vi vill erbjuda våra invånare. Kulturen är även

av stor betydelse för kommunens identitet och för

arbetet med att stärka identiteten.

Kulturnämndens uppfattning, är att uppdrag bäst

kan lösas genom att Oskarshamn fortsätter att utveckla

kulturhuset med stadsbibliotek, museer,

arkiv, konsthall och turistbyrå. De närmaste åren

handlar i hög grad om förändringar för att förnya

och stärka kulturhuset. Närmast står Döderhultar-

/Sjöfartsmuseet på tur. Det är även angeläget att

kulturen är närvarande i hela kommunen. Kulturnämndens

målsättning är att ha ett väl utbyggt nät

av biblioteksfilialer och att aktivt samverka med

och stödja föreningslivet.

Kulturhuset skall skapa förutsättningar för upplevelser,

kunskap och samtal men också vara en betydelsefull

del av en attraktiv stadskärna. Under

2006-2008 har entrén, turistbyrån och konsthallen

blivit ombyggda. En ny lokal för aktiviteter, Möjligheternas

rum, har tillförts Kulturhuset. Resultatet

är inbjudande och stämmer väl med ambitionen att i

centrum skapa ett än mer levande och angeläget

Kulturhus. Nästa steg i förnyelsen av Kulturhuset är

en nödvändig ombyggnad och förnyelse av museivåningen

med Döderhultar-/Sjöfartsmuseet. Målsättningen

är att skapa ett nytt sjöfartsmuseum med

en intressant utställning om sjöfart, kust och hav

med Oskarshamn i centrum. Döderhultarmuseet

kommer också att få en förnyelse. Det förestående

arbetet är krävande och beräknas pågå under tre år.

En oklarhet är omfattningen av ombyggnaderna av

huset och finansieringen av dessa. Kulturnämnden

har i investeringsbudgeten pengar för utställningarna,

men eftersom ombyggnader i Forumfastigheten

kommer belasta driftsbudgeten först 2010/2011

finns det ännu inte några beslut. Parallellt ombyggnadsplaneringen

pågår arbetet med att arbeta fram

en museiplan. Planen skall innehålla inriktningar

och målsättningar för den framtida museiverksamheten

och skall vara klar 2009.

För biblioteket är det uppenbart att den snabba

utvecklingen inom teknik och media påverkar verksamheten.

I dag har vi i samhället ett stort utbud av

underhållning, information och kunskap. Medierna

finns i allt högre grad i digital form. Detta gör det

möjligt att lagra och tillgängliggöra gigantiska

mängder material, som normalt finns i ett bibliotek,

för alla oavsett var man befinner sig. Delar av bibliotekens

traditionella uppgifter håller därmed på att

förändras. Bibliotekets arbetsformer och innehåll

kommer att förändras, men huvuduppgiften förblir

att garantera fri tillgång till information, stödja

självstudier och utbildning. Biblioteket skall tillsammans

med skolan verka för att vi alla behärskar

vårt språk. Biblioteket skall också verka för den

kulturella mångfalden. Prioriterat är biblioteket som

mötesplats i lokalsamhället och verksamhet mot

barn och ungdomar. Dessa målsättningar påverkas

inte av om materialet kan erbjudas i digital form

52

eller som tryckta böcker. En annan viktig aspekt i

framtiden är att vuxen- och högskoleutbildningar

kommer att få en allt viktigare roll som strategisk

fråga för kommunen. Biblioteket är här en viktig

stödresurs för utbildningarna och för kommunens

förmåga att skapa en god och attraktiv studiemiljö

för de studerande.

I ett 5-7 år perspektiv kommer det att behövas en

planering för en ombyggnad av stadsbibliotekets

publika ytor för en anpassning till tidens krav på

service och utformning av mötesplatsen. En renovering

av lokalerna är också på sin plats efter snart 40

års användning.

Regionförbundet i Kalmar län har påbörjat arbetet

med att ta fram en gemensam strategi för kulturen i

Kalmar län. Detta skall ses som en del av utvecklingsarbetet

i länet. Det är därmed angeläget att

Oskarshamns kommun tar en mycket aktiv del i

detta arbete.


Nyckeltal

Utlån totalt (tusental) 250 238 278

Utlån per inv

Huvudbiblioteket

10 9 10

Öppethållande tim/v 48 47 47

Besök* 143 146 154

Utlån*

Filialer

133 130 133

Öppethållande tim/v filialer 115 115 85

Besök* 62 ej räknat ej räknat

Utlån totalt filialer, bokbuss

*tusental

Kulturhuset

115 106 127

2008 2007 2006

Besök** 202 ej räknat ej räknat

Konsthallen* 31 stängt 16,9

Möjligheternas rum* 43 ny lokal

Döderhultar-/

Sjöfartsmuseet*

12 9,9 11,6

Öppethållande museerna

tim/vecka vinter/sommar

*tusental

39/55 20/50 20/50

**stadsbibliotek, museer, turistbyrå, konsthall m.m. totalt

Fredriksbergs herrgård*

2008 2007 2006

Besök 12,8** 13,1** 5,6**

**Totalt besöksmålet Fredriksberg

Ekonomiska nyckeltal

Nettokostnad/invånare 2008 2007 2006

Stadsbibliotek 495 491 461

Museer 171 151 152

Arkiv 42* 23 22

Övr. kultur och adm.

* inkl kommunarkivet

**inkl stadsteatern

252** 183 158

NÄMNDREDOVISNING

53


NÄMNDREDOVISNING

Socialnämnd

Ordförande: Ulf Nilsson

Antal ledamöter: 11

Förvaltningschef: Bengt Ericsson/ Gunilla Abrahamsson

(tf)

Antal tillsvidareanställningar: 1 261

Antal tillsvidareanställda årsarbetare: 1 004

Årets resultat

(mkr) 2008 2007 2006

Intäkter 79,7 64,3 55,1

Kostnader -603,4 -558,0 -520,0

Nettokostnader -523,7 -493,8 -464,9

Budgetanslag

Överföring till

508,2 472,7 460,1

kommande budgetår -0,3 0,0 -0,1

Årets resultat -15,8 -21,1 -4,9

Investeringsutfall 0,6 1,3 0,2

Verksamhet

Socialförvaltningen svarar för kommunens individ-

och familjeomsorg, flyktingverksamhet, konsumentverksamhet,

äldre- och handikappomsorg samt

hälso- och sjukvård.

Ekonomiskt utfall

Årsresultatet för socialnämndens samlade verksamheter

stannar slutligen på ett underskott med 15,8

mkr. Då ska beaktas att prognosen efter halva verksamhetsåret

pekade på ett underskott på mer än 35

mkr. Resultatet fördelas med ett underskott på 0,9

mkr inom administrationen, inklusive den politiska

verksamheten, 3,0 mkr inom äldreomsorgen, 7,6

mkr inom myndighet och bemanning, 4,6 mkr inom

individ och familjeomsorgen och med 0,2 mkr inom

hälso- och sjukvården. Handikappomsorgen visar

ett överskott på 0,6 mkr. Det bör noteras att för en

rättvisande bild skulle c:a 4 mkr av personalkostnaderna

för myndighet och bemanning fördelas ut på

äldre- respektive handikappomsorgen.

Bakom dessa siffror ligger ett hårt arbete inom hela

förvaltningen i syfte att få kontroll på kostnaderna.

Arbetet har bl.a. bestått i att förbättra den ekonomiska

styrningen och förståelsen för den egna budgeten

samt begränsning av utnyttjandet av externa

vikarier till förmån för användandet av de redan

befintliga resurserna.

Inom individ- och familjeomsorgen har effekter av

den nya organisationen märkts, där en förskjutning

skett mot mer förebyggande verksamhet, genom att

54

placeringskostnaderna minskat till följd av en allt

större andel billigare ”hemmaplanslösningar”.

Central administration

Administrationen visar ett underskott på 0,9 mkr.

Centralt finns några överanställningar av ekonomer

samt extern konsult som upprätthåller förvaltningschefsfunktionen.

Nämndens verksamhet (den politiska

verksamheten) visar ett underskott på drygt

0,1 mkr.

Äldre- och handikappomsorg

Den 1 juni 2008 delades verksamheten upp i en

fristående äldreomsorg och en handikappomsorg.

Äldreomsorgen bedrivs numera i form av hemtjänst,

särskilt boende och träffpunkter. Årets underskott

inom verksamheten redovisas till 3,0 mkr,

men då är inte årets sista vikariatskostnader medtagna.

Under året har resursfördelningsmodeller succesivt

införts för att öka precisionen i bemanningen både

inom hemtjänsten och inom de särskilda boendena.

Modellerna har inneburit en reducering av antalet

årsarbetare inom hemtjänsten med 14 årsarbetare.

Inom de särskilda boendena pågår en reducering

med samma numerär.

Parallellt med detta har fokus legat på att höja nyttjandegraden

för våra resursturer. Här återstår en del

arbete för att få det att fungera optimalt utan att vi

får kvalitetsbrister. Ett IT-baserat planerings- och

tidsredovisningssystem - ”Besched” - är i det närmaste

genomfört.

Inom de särskilda boendena kan konstateras att in-

och utflyttningar sker snabbare idag, vilket innebär

att lägenheterna är tomma under kortare tid.

Handikappomsorgen

Årets resultat visar på ett överskott med 0,6 mkr.

Inte heller här är årets sista vikariatskostnader fördelade.

Vi har fått in mer intäkter på LASS och

daglig verksamhet än förväntat och även personalkostnaden

visar på ett överskott. Lokalkostnader

och övriga kostnader visar underskott, främst beroende

på flytten av daglig verksamhet och köp av

personlig assistans i andra kommuner.

En resursmätning av LSS-gruppboenden har resulterat

i en nedskärning motsvarande 14 årsarbetare.

Detta kombinerat med justering av nattbemanningen

har medfört det positiva resultatet på personalbudgeten.

Liljans grupp-/korttidsboende övergick till en intraprenad

den 1 maj 2008.


Antalet beslut om kontaktpersoner har ökat under

året.

Myndighet och bemanning

I det redovisade underskottet på 7,6 mkr ingår, som

tidigare nämnts, c:a 4 mkr som ska utdebiteras till

andra verksamheter. Under året har stora steg tagits

för att bemanningsenheten ska bli den ”enda vägen

in” för vård- och omsorgspersonal. Bl.a. har den

s.k. LAS-kontrollen förbättrats för att undvika

okontrollerade tillsvidareanställningar i organisationen.

Bemanningsenheten svarar inom kort för

vakansförmedling förutom inom äldre-, handikappomsorgen

även inom socialpsykiatrin.

Under hela året har efterfrågan varit hög för att få

särskilt boende med somatisk inriktning. Trots det

har antalet betalningsansvarsdygn mer än halverats

jämfört med 2007.

Hälso- och sjukvård

Verksamheten har tillförts ytterligare 3,5 mkr för att

kompenseras för bristerna i det skatteväxlade beloppet

i samband med överföring från landstinget

till kommunen av hemsjukvården, hembesöken,

rehabiliteringen samt huvuddelen av hjälpmedelshanteringen.

I och med detta visar verksamheten

nära nog ett nollresultat, underskott 0,2 mkr, särskilt

med beaktande av att en engångskostnad på

0,7 mkr i samband med omflyttning till nya lokaler

belastar resultatet.

Förvaltningen har inte sett någon volymökning efter

skatteväxlingen. Däremot har tidsåtgången per

ärende ökat, vilket också lett till en förskjutning av

insatser från särskilt boende till ordinärt boende.

Utvecklingen av hjälpmedelskostnaderna måste

följas noggrant.

Individ- och familjeomsorg

Årets underskott uppgår till 4,6 mkr. Eftersom man

gick in i verksamhetsåret med ett underskott från år

2007 med 8,3 mkr, så visar resultatet att en stor del

av de målsättningar som sattes upp för den nya

organisationen är på väg att infrias. Barn och familj

(Familjecenter Råd & Stöd och Socialbyrån barn

och familj) visar t.ex. tillsammans ett överskott.

Detta har bland annat åstadkommits genom att

erbjuda hemmaplanslösningar istället för kostsamma

placeringar. Vid årsskiftet är endast tre barn

placerade på institution.

Underskottet kan främst hänföras till ökat antal

familjehemsplaceringar, ökad ersättning till familjehemmen,

placering för vuxna missbrukare samt

personalkostnader på grund av överanställda.

Försörjningsstödet visar ett nollresultat. Under årets

sista månader kunde dock märkas en tillströmning

NÄMNDREDOVISNING

av ärenden med längre handläggningstider som

följd.

Årets händelser

Uppdelningen av den tidigare äldre- och handikappomsorgen

i fyra tydliga områden under egen

ledning: äldreomsorgen, handikappomsorgen, myndighet

och bemanning samt hälso- och sjukvården.

Införandet av resursfördelningsmodeller för att hitta

den rätta bemanningsnivån inom olika verksamheter.

Bemanningsenhetens arbete för att bli den

”enda vägen in” för vård- och omsorgspersonal

samt samordningen av vakansförmedlingen.

Arbetet med den ekonomiska styrningen och utvecklingen

av arbetsledarna för att öka förståelsen

för budget och ekonomi.

Två äldreboenden inom Handikappomsorgen har

tillskapats. Nya verksamhetslokaler för daglig verksamhet

på Åsa-området. En gemensamhetslokal för

personliga assistenter har upprättats i Kristineberg.

Införandet av en ny organisation inom individ- och

familjeomsorgen, där det gjorts en tydligare åtskillnad

mellan myndighetsdelarna och de stödjande

och behandlande delarna. En av målsättningarna är

att erbjuda kommuninvånarna insatser i ett tidigare

skede och på ett mer lättillgängligt sätt för att undvika

kostsammare insatser i ett senare skede.

Den uppkomna vakansen på socialchefsfunktionen

som bemannats med extern konsult med målsättningen

att komma tillrätta med den ekonomiska och

organisatoriska situationen.

Framtiden

Effekterna av finanskris och lågkonjunktur i vår

egen kommun inger en oro för vilka påfrestningar

verksamheten kommer att utsättas för, främst inom

individ- och familjeomsorgen. Under slutet av 2008

steg antalet ärenden avseende försörjningsstöd

märkbart. Situationen kan också innebära större

påfrestningar för barn och familjer. Det är viktigt

att individ- och familjeomsorgen kan vara uthålliga

i sitt nya sätt att arbeta trots ett eventuellt högre

tryck.

LSS-kommitténs slutbetänkande och de förslag som

lämnas i den. De olika rättigheterna i personkretsarna

liksom innehållet i insatserna föreslås förändrade.

Enligt Sveriges Kommuner och Landstings

beräkningar skulle det kunna innebära kostnadsökningar

för Oskarshamn i storleksordningen 3 mkr.

55


NÄMNDREDOVISNING

Kvaliteten i fokus i vakansförmedlingen. Under

2008 har ekonomin varit helt i fokus, bl.a. för att

höja nyttjandegraden hos våra resursturer. Förvaltningen

måste hitta en modell som innebär både ett

effektivt utnyttjande och ett säkerställande av kvaliteten.

Förvaltningen kommer att fortsätta sitt arbete med

resursfördelningsmodellerna, där det också görs

omvärldsjämförelser. Socialpsykiatrin har under

början av 2009 genomfört sina mätningar.

Frågan om socialpsykiatrins tillhörighet kommer att

beslutas.

Socialförvaltningen måste se över behovet av särskilda

boenden. Samtidigt bör frågan om större

enheter belysas. Samtidigt kan förvaltningen inom

handikappomsorgen förutse att alltfler ungdomar

kommer att behöva boenden efter gymnasietiden.

De nya sjukförsäkringsreglerna kommer sannolikt

att påverka socialförvaltningen mest i hela kommunen.

Behovet av kompetensutveckling inom alla

verksamheter måste tillgodoses om vi ska behålla

vad vi hittills uppnått och kunna gå vidare i utvecklingen.

Det aviseras om skärpta krav för att få arbeta

inom äldrevården.

Särskilt viktigt är att arbetsledarna ges förutsättningar

att fullgöra sina uppdrag genom chefs- och

ledarutvecklingsinsatser.

Förvaltningen behöver tillsammans med andra

kommuner försöka åstadkomma en effektivare

hjälpmedelshantering.

En ny förvaltningschef kommer att anställas under

året.

56


Nyckeltal

Socialnämnd

2008 2007 2006 2005

Bruttokostnad IFO exkl

flyktingverks i kr/ inv

Socialbidrag till flyktingar

3 021 3 020 2 805 2 578

i kr/inv

Socialbidrag till övriga i

81 34 20 26

kr/inv

Bruttokost äldre o

hand.omsorg tkr/inv över

522 515 530 540

80 år 238,38 219,64 212,91 204,93

Individ- och familjeomsorg

2008

Bruttokostnad för institutionsplaceringar

2007 2006

Bruttokostnad i tkr 9 052 16 482 17 356

därav missbruk och psykiskt sjuka

Bruttokostnad i tkr 3 276 5 461 3 713

Årsplaceringar (antal)

därav barn och mor-barn

6,8 9,6 6,5

Bruttokostnad i tkr 5 776 11 021 13 643

Årsplaceringar (antal) 5,9 10,9 14,1

Bruttokostnad för familjehemmen

Bruttokostnad i tkr 10 143 10 629 10 843

Årsplaceringar (antal) 46,8 33,8 29,3

Äldre- och handikappomsorg

2008

Bruttokostnad per gruppboendeplats

2007 2006

Bruttokostnad i tkr 607 544 535

Antal boende 237 237 221

Bruttokostnad per hemtjänstärende

Bruttokostnad i tkr 252 227 196

Antal ärenden 519 621 730

NÄMNDREDOVISNING

Ekonomiskt bistånd

2008 2007 2006

Bruttokostnaden för ekonomiskt bistånd (tkr)

Ekonomienheten 13 678 13 523 13 706

Flyktingverksamhet 450 533 534

Introduktionsersättning 1 683 371 0

Totalt 15 811 14 427 14 240

Totala ärenden per åldersgrupp inom Ekonomi- och

flyktingverksamheten (tkr)

0-20 år 65 55 64

21-25 år 100 104 110

26-35 år 94 96 107

36-45 år 94 78 81

46-55 år 58 58 60

56-65 år 44 38 34

66-99 år 25 23 19

Totalt 480 452 475

Familjestruktur, % av totala antalet hushåll

Ensamstående kvinna utan

barn

Ensamstående man utan

22,0 21,4 19,9

barn

Ensamstående kvinna med

39,3 38,8 39,7

barn

Ensamstående man med

19,9 20,3 17,7

barn 1,7 3,5 4,2

Samboende/gifta utan barn 6,7 5,7 7,5

Samboende/gifta med barn 10,4 10,3 11,0

57


NÄMNDREDOVISNING

Förtroendevalda revisorer

Kommunens revisorer

Kommunens revisorer är Jan-Eric Johansson, Hans

Bolling, Johnny Mauritz, Karl-Gunnar Karlsson

samt Ulf Åman till och med maj, då Roy Martinsson

tillträdde och ersatte Ulf Åman. De är också

valda som lekmannarevisorer i de kommunala företagen.

Årets resultat

(mkr) 2008 2007 2006

Intäkter 0,0 0,0 0,0

Kostnader -0,9 -0,8 -0,8

Nettokostnader -0,9 -0,8 -0,8

Budgetanslag 0,9 0,8 0,8

Årets resultat 0,0 0,0 0,0

Investeringsutfall 0,0 0,0 0,0

Verksamhet

Under året har vi granskat kommunens verksamheter

i enlighet med de regler som Kommunallagen

och God revisionssed för kommunal verksamhet

anger. Urval och insatser har prövats utifrån ett

väsentlighets- och riksperspektiv. I vårt uppdrag

följer vi löpande nämndernas och de kommunala

bolagens protokoll.

Vi har under året haft möten med kommunstyrelsens

presidium om kommunens omorganisation,

ekonomi och placeringar samt med socialnämndens

presidium och tjänstemän om besparingsprogrammet,

som genomförs inom nämndens

verksamhetsområde. Vi har som sakkunnigt biträde

till revisionen haft Öhrlings Pricewaterhouse-

Coopers. Vi deltar även i ett revisorsnätverk med

Högsby, Mönsterås, Borgholms och Torsås kommuner.

Under året har representanter för revisorerna

deltagit i en resa till Bryssel för revisorer i Regionförbundets

regi och varit på Kommekmässan i

Malmö. Under räkenskapsåret har vi haft 11 sammanträden

utöver nätverksmötena.

Totalt har revisionen en budget på 0,850 mkr och vi

har förbrukat beloppet under verksamhetsåret.

58

Ansvarsgranskningar och

besök i verksamheter

Näm nd/Bolag

Träff med KF:s presidium Kommunfullmäktige

Träff med KS:s presidium Kommunstyrelse

Träff med Barn- och

utbildningsnämndens presidium och

tjänstemän

Barn- och

utbildningsnämnd

Ett flertal träffar med

socialnämndens presidium och

tjänstemän Socialnämnd

Träff med kommunens ekonomichef

Träff med tekniska nämndens

Kommunstyrelse

tjänstemän Teknisk nämnd

Träff med kommunens tf socialchef Socialnämnd

Revisorerna har vid ett flertal tillfällen träffat företrädare

för de kommunala bolagen.

Revisionsrapporter och PM

Diverse investeringsuppföljningar

Nämnd/Bolag

Teknisk nämnd

Granskning av upphandling Teknisk nämnd

Granskning av fordonshantering i

anläggningsregistret

Diverse nämnder

Stöd till vissa funktionshindrade

Granskning av LSS, stöd och

Socialnämnd

bemanning i gruppboende Socialnämnd

Delårsrapport Kommunstyrelse

Årsredovisning 2007 Kommunstyrelse


Koncernens organisation

Oskarshamns kommun

Byggebo i Oskarshamn AB

100%

Oskarshamn Energi AB

50%

Oskarshamns Hamn AB

96%

Oskarshamns Utveckling AB

100%

Stiftelsen Forum

100%

Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell

50%

Oskarshamns Hamngods och Terminal AB

100%

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

59


SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Koncernens bolag och

stiftelser

Oskarhamns kommun

Se under avsnittet om kommunen.

Byggebo i Oskarhamn AB

Nyckeltal

(mkr) 2008 2007 2006

Omsättning

Resultat efter finansiella

172,2 165,1 174,5

poster -11,2 -18,7 -10,2

Balansomslutning 1 763,2 1 779,5 1 765,3

Eget kapital 109,7 120,9 64,6

Soliditet (%) 6,2 6,8 3,7

Investeringar 11,0 14,0 11,4

Anställda (antal) 56 56 57

Verksamhetsområde

Byggebo är ett bostadsbolag som ägs till sin helhet

av Oskarshamns kommun. Affärsidén är att äga,

förvalta och utveckla hyresrätten till den mest konkurrenskraftiga

boendeformen i Oskarshamn. Därför

kännetecknas ett boende hos Byggebo av trygghet

och trivsel. Byggebo är ett modernt bostadsbolag

med entreprenörskultur. Visionen är att tillhöra

de främsta bolagen i Sverige genom att skapa mervärden

för både kund och ägare.

Nästan alla de 2 579 lägenheter är fräscha och moderna.

Bolaget har renoverat ca tre fjärdedelar av

beståndet under en tioårsperiod. Utöver dessa bostäder

förvaltar bolaget cirka 700 hyres- och bostadsrätter

i konkurrens med andra aktörer.

Årets ekonomiska resultat

Rörelsens intäkter

Styrelsen beslutade under 2007 att Byggebo behövde

rikta särskilda insatser för att lyfta fram Kristinebergsområdet.

Projekt Kristineberg Framåt 2007

– 2012 sjösattes och extra medel och förutsättningar

tillskapades. Hela företaget har engagerats i olika

projektgrupperingar och målet är att göra området

mer attraktivt. Insatserna har väckt stor uppmärksamhet

och Projekt Kristineberg Framåt har påverkat

rörelsens hyresintäkter positivt i en betydligt

snabbare takt än förväntat. Många kunder har visat

sin uppskattning, vilket har medfört att uthyrningsgraden

har ökat. Uthyrningsgraden 2008-12-31 är

98 %, vilket är en ökning med 1,9 % enheter, jämfört

med 2007-12-31. Från att projektet Kristineberg

Framåt startades och till 2008-12-31 har uthyrningsgraden

ökat med 5,4 % enheter.

Byggebo och Hyresgästföreningen kom, vid förhandlingar

2007-04-26, överens om att samtliga

generella rabatter i Kristinebergsområdet för-

60

svinner. Övriga rabatter fasas ut i takt med om-

/avflyttning. I gengäld lämnas hyrorna för bostäder

orörda (frysta) fram t o m 2012-12-31. Studentlägenheter,

möblerade lägenheter och andrahands

kontrakt omfattas inte av frysningen.

I enlighet med överenskommelsen om frysta hyror

genomfördes hyresförhandlingar med Hyresgästföreningen

2007-10-25 för de enheter som inte omfattas

av hyresstoppet. Förhandlingarna resulterade

i att hyrorna höjdes i övriga beståndet med 1,9 %

from 2008-01-01. Höjningen gäller för bostäder,

lokaler med förhandlingsklausul, garage, bilplatser,

skärmtak, förråd och tillval.

Ovanstående samverkar och medför att hyresintäkterna

ökat markant mellan 2007 och 2008. Övriga

intäkter är betydligt lägre än föregående år och

beror i huvudsak på att våra externa uppdrag inom

IP-TV har avslutats.

Rörelsens kostnader

Underhållskostnaderna är högre än föregående år. I

enlighet med gällande regler för renoveringar/ombyggnationer

av fastigheter är det inte möjligt att

aktivera samtliga kostnader utan delar måste tas

över resultatet. Under året har fastigheten Pilen 7

totalrenoverats och ca 525 tkr har redovisats som

underhåll. Kostnaderna för reparation och skötsel är

lägre innevarande år jämfört med föregående år.

Huvudorsaken till detta är att kostnaden för extra

personal som arbetade med installation av IP-TV

inte finns 2008. Även kostnaderna för uttagsskatt

är lägre av samma anledning.

Kostnaderna för fastighetsel har ökat med över 15%

sedan 2007. Under större delen av året har elpriset

varit stigande. Under hösten gick emellertid elpriset

ned och i november gjordes en överenskommelse

med Oskarshamns Energi om att binda elpriset

from 2009-04-01 – 2011-12-31. Uppvärmningskostnaderna

är marginellt högre 2008, jämfört

med 2007, och beror uteslutande på att marknadspriserna

för olja och flis har varit osedvanligt höga.

De centrala administrations- och försäljningskostnaderna

är betydligt högre än föregående år.

Den främsta orsaken till kostnadsökningen är att

Finansinspektionen har kommit med nya direktiv,

när det gäller beräkningsgrunder för framräknandet

av pensionsskulder. Finansinspektionens nya direktiv

påverkar kostnaderna för pensioner, inklusive

löneskatt med över 2 500 tkr.

Konsultkostnaderna har ökat under 2008. Under

året har Byggebo tillsammans med ägaren eller

genom uppdrag från ägaren tagit fram olika förslag

till åtgärder för att positivt förändra förutsättningarna

för bolaget. I samband med dessa uppdrag


har olika konsultkostnader uppstått. Bland dessa

kan märkas konsultkostnader i samband med en

förstudie och en framtagning av en rapport rörande

förutsättningarna och möjligheterna till samordnad

fastighetsförvaltning, action-projektet m fl. Rekryteringen

av ny VD har genomförts genom konsultinsatser.

Vartannat år genomförs strategitester för att kunna

fastställa hur Byggebo:s normportfölj på bästa sätt

kan förvaltas. Detta genomfördes inte 2007 men

2008. Avskrivningarna av fastigheter ökar planenligt.

Ökningen hänger samman med avskrivningsplanen,

där delar av fastighetsbeståndet skrivs av i

annuitet.

Finansiella kostnader

Ägaren har vid en extra bolagsstämma 2007-12-11

genomfört en nyemission. Bolagets aktiekapital

ökades med 10,0 mkr till 33, 461 mkr genom nyemission

av 10 000 aktier samt en överkursfond om

65,0 mkr. Detta innebär att för varje tecknad aktie

erläggs 7,5 tkr. Betalning av aktierna genomfördes

med kvittning av kommunens fordran på bolaget

med 75,0 mkr. Nyemissionen blev registrerad hos

Bolagsverket 2008-01-23. Kommunfullmäktige beslutade

vid sammanträde 2007-12-10 att Byggebo:s

låne- och borgensram minskas med 75,0 mkr. Den

nya låneramen fastställdes till 1 821, 5 mkr.

Riksbanken höjde reporäntan vid tre tillfällen och

sänkte vid två tillfällen. Som högst var reporäntan

4,75 % (2008-09-10) för att sedan raskt sänkas till

2,0 % (2008-12-10). Större delen av året var reporäntan

uppåtgående, vilket medförde att kostnaderna

för kapitalet ökade jämfört med 2007. Dessutom

ökade riskmarginalen markant hos bankerna på

grund av den stora oro som spred sig inom finansmarknaden

i samband med den kris som branschen

genomgick under 2008. Under 2007 och 2008 har

inga finansiella instrument förtidsinlösts. Finanskonsultföretaget

AGL Structured Finance AB har,

precis som tidigare år, anlitats för att hjälpa Byggebo

med att föreslå åtgärder för att sänka kapitalkostnaderna.

Resultat

Årets resultat efter bokslutsdispositioner -11, 1618

mkr är bättre än förväntat tack vare ökade hyresintäkter

samt lägre kostnader för uppvärmning.

Årets händelser

Rörelseresultatet för 2008 är totalt sett aningen

bättre än förväntat. De största påverkande posterna

positivt och negativt är:

• förbättrade bostadshyresintäkter genom

fortsatt minskade vakanser och rabatter

samt stärkta lokalhyresintäkter.

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

• väsentligt lägre uppvärmningskostnader

beroende på ett ”varmare” år jämfört med

ett s k normalår.

• kraftigt förhöjda räntekostnader under

drygt första hälften av året, då Riksbanken

höjde styrräntan mer än förväntat. Även

om ”luften gick ur” finansmarknaden under

hösten med sänkt styrränta som följd,

kunde detta inte uppväga det negativa genomslaget

av ökad räntekostnad tidigare

under året.

Mot bakgrund av företagets långsiktiga plan för

resultatförbättring finns anledning att jämföra resultatet

med år 2007. Resultatet är fortfarande negativt

men 7,5 mkr bättre än föregående år.

De poster som främst påverkat detta i positiv riktning

är:

• minskade kostnader för vakanser och rabatter

med 8,5 mkr

• sänkta räntekostnader med i storleksordningen

4,5 mkr

Projektet ”Kristineberg Framåt” har således varit

väldigt lyckosamt vad gäller vakansutvecklingen,

men också att området äntligen verkar ha ”satt sig”

och vunnit marknadens intresse, som området så väl

är värt. Vakanserna i Kristdala har dock tyvärr ökat.

För närvarande pågår ett omfattande utredningsarbete,

som skall vara klart under våren 2009 och

utgöra grunden för ett åtgärdspaket.

Vakanserna totalt är nu nere på en nivå som kan

komma att sänkas något ytterligare, då behovet av s

k företagslägenheter kommer att öka under 2009.

Den nivån måste bolaget tillhandahålla om det skall

råda en tillfredsställande bostadsmarknad.

Framtiden

Köp av fastighet

En fastighet, Saltsjöbad 5 i Oskarshamn, köptes i

slutet av året, köpeskilling 9,0 mkr. Tillträde har

skett 2009-02-02. Fastigheten innehåller sex lägenheter

(497 m 2 ) och en lokal (95 m 2 ).

Hyreshöjning

Vid hyresförhandlingar 2008-12-02 avseende de

enheter som inte omfattas av frysningen av hyror

överenskoms att hyrorna höjs med 1,0 % för fastigheter

i Kristdala och Påskallavik, förutom för

10 lägenheter i Påskallavik, där ingen hyresökning

tas ut. För bostäder i Oskarshamn med kallhyra

ökar hyran med 2,9 % och för kvarvarande beståndet,

som har totalhyra blir ökningen 3,4 %. Höjningen

omfattar även garage, bilplatser, skärmtak,

förråd och tillval.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Ikraftträdandet av Bokföringsnämndens rekommendation

angående värdering av fastigheter har

flyttats fram. Så snart beslut tillkännagivits

61


SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

kommer Byggebo att behandla frågan. Bolagets

rörelseresultat de närmaste åren beräknas inte medföra

att man kommer att nyttja ackumulerade skattemässiga

underskott.

Oskarshamn Energi AB

Nyckeltal

(mkr) 2008 2007 2006

Omsättning 224,0 214,3 201,4

Resultat efter finansiella poster 20,3 34,3 26,5

Balansomslutning 317,2 284,3 288,0

Eget kapital 194,3 195,4 199,2

Soliditet (%) 61 69,0 69,0

Investeringar 41,8 44,0 29,3

Anställda (antal) 32 33 34

Verksamhetsområde

Oskarshamn Energi är en energikoncern med kompletta

leveranser av el, värme, datakommunikation

med tillhörande tjänster och entreprenader. Det

geografiska området är huvudsakligen Oskarshamnsregionen.

Oskarshamn Energi är miljöcertifierad

enligt ISO 14001.

Årets ekonomiska resultat

Bolagets nettoomsättning ökade med cirka 10 mkr

till 224 mkr på grund av högre elmarknadspriser

och ökad värmeförsäljning. Resultatet efter skatt

minskade med cirka 7 mkr till 17 mkr främst beroende

på kraftigt ökade kostnader för energiinköp.

Bolagens finansiella situation har ändrats i takt med

de senaste årens höga nivåer på investeringar och

utdelningar. Checkräkningskrediter har därför utnyttjats

under senare delen av 2008.

Årets händelser

Moderbolaget Oskarshamn Energi AB

Fjärrvärmen byggdes fortsatt ut under 2008. I sydvästra

industriområdet startade fjärrvärmeleveranserna

till Scanias anläggningar och i de

centrala delarna anslöts ett antal fastigheter, bland

annat en bostadsrättsförening med 25 radhus. Investeringarna

i värmeverksamheten uppgick till cirka

25 mkr under 2008.

Fjärrvärmepriserna har varit oförändrade sedan

2006 på en nivå, som är mycket konkurrenskraftig

på värmemarknaden. Inför 2009 höjdes normalpriset

med cirka 5 % på grund av ökade bränslepriser.

Fjärrvärmen producerades till 89 % med

klimatneutrala bränslen och de fossila bränslena

utgjordes av gasol och lätt eldningsolja. Utsläppen

av fossil koldioxid är därmed fortsatt på en låg nivå.

För att ersätta kvarvarande andelar av fossila bränslen

och möta det ökade behovet av fjärrvärme planeras

för ny klimatneutral värmeförsörjning.

62

Elförsäljningen omfattar privat- och företagskunder

i Oskarshamnsregionen samt mindre och medelstora

företagskunder i Småland. Elleveranserna

minskade under 2008 med cirka 6 %.

Stadsnätsverksamheten ökade tjänsteutbudet till att

förutom snabb datakommunikation och internet

också erbjuda kabel-tv och telefoni. Antalet slutkunder

uppgick vid årsskiftet till cirka 300 på bredband

och cirka 700 på kabel-tv.

Investeringarna uppgick till cirka 1,5 mkr, huvudsakligen

i fibernät i samband med förläggning av

ledningar för el och fjärrvärme. De totala investeringarna

i moderbolaget uppgick till cirka 26,9 mkr

under 2008.

Dotterbolaget Oskarshamn Energi Nät AB

Inom dotterbolaget Oskarshamn Energi Nät AB

bedrivs elnätsverksamhet inom bolagets koncessionsområde

i Oskarshamn. Elleveranserna uppgick

till 267 GWh (272). Elanvändningen minskade

bland annat som följd av ökad användning av fjärrvärme.

Under 2008 togs insamlingssystemet med

fjärravläsning av samtliga cirka 12 000 elmätare i

drift, vilket gör det möjligt för alla elkunder att

faktureras efter verklig elförbrukning. Elanvändningen

kan därmed följas exakt av alla elkunder

samtidigt som nätbolagets administration förenklas.

Den totala investeringen uppgår till cirka 20 mkr.

Markförläggning av landsbygdsnätet fortsatte enligt

plan och totalt investerades cirka 14,9 mkr i nätbolaget

under 2008.

Framtiden

Oskarshamn Energi AB har en fortsatt positiv utveckling

som lokalt energitjänstföretag med stabil

verksamhet och ökande marknadsandelar inom

främst värmeverksamheten. Inom fjärrvärmeverksamheten

planeras större investering i ny värmeförsörjning

samt fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet.

Investeringarna i elnätet inom dotterbolaget

Oskarshamn Energi Nät AB är också omfattande.

Förutom fortsatt markförläggning av luftledningar

på landsbygden för att vädersäkra elnätet på landsbygden

planeras för markförläggning av bolagets

inmatningsledning från Oskarshamn Södra vid

Väderum till mottagningsstationen vid Alvarsberg.

Genomförda och planerade investeringar i koncernens

el- och värmeverksamheter är av en storleksordning

som medför att det krävs externa lån till

skillnad mot tidigare år, då investeringar och utdelningar

har finansierats med medel från den löpande

verksamheten.

Koncernens goda finansiella ställning medger att ett

upplåningsbehov på cirka 200 mkr kan hanteras

utan att soliditeten understiger cirka 40 %.


Oskarshamns Hamn AB

Nyckeltal

(mkr) 2008 2007 2006

Omsättning 83,9 63,1 62,5

Resultat efter finansiella poster 8,2 0,1 4,1

Balansomslutning 86,9 53,6 49,2

Eget kapital 14,8 14,8 14,8

Soliditet (%) 41,0 56,0 61,0

Investeringar 33,6 11,2 1,8

Anställda (antal) 65 60 63

Verksamhetsområde

Oskarshamns Hamn AB bedriver hamnoperativ

verksamhet såsom lossning och lastning av fartyg,

bogsering, maskinuthyrning, transporter samt terminalverksamhet.

Här ingår allt från traditionell

lagerhantering till att utforma logistiska lösningar.

Oskarshamns kommun är ägare till de fasta hamnanläggningarna

för vilka bolaget erlägger nyttjanderättsavgift

baserad på företagsekonomisk grund.

Bolaget äger maskiner och utrustning som erfordras

för dess verksamhet. Bolaget är kvalitets- och miljöcertifierat

enligt ISO 9001:2000 och ISO

14001:2004.

Årets ekonomiska resultat

Oskarshamn Hamn AB redovisar en vinst före

bokslutsdispositioner på 8,202 mkr för år 2008.

Föregående år uppgick resultatet före bokslutsdispositioner

till 0,12 mkr. Resultat efter skatt och

bokslutsdispositioner uppgår till 0,003 mkr.

Årets händelser

2008 visade sig bli det allra bästa året sedan hamnverksamheten

startades i Oskarshamn. Exporten av

sågade trävaror visade på en ökning jämfört med

föregående år (+75 %), vilket gör oss till marknadsledande

hamn i Sverige. Efterfrågan från Nordafrika

och Mellanöstern har varit stor. Containerhanteringen

har ökat med 83 % och oljeprodukterna

med 18 %. Sammantaget har den totala godsmängden

i ton ökat med 23 % till 1 373 100 och

antalet fartygsanlöp med 12 %.

Under året har investering gjorts i en begagnad

bogserbåt, OSCAR, för 6, 5 mkr och bogserbåten

LARS har avyttrats. En ny Multi-Purpose-kran,

som i första hand ska användas till lastning/lossning

av containers har anskaffats till en kostnad av ca

25, 0 mkr och i samband med detta har en äldre

kran avyttrats. Även en ny lastmaskin har anskaffats.

Fyra personer har nyanställts under året.

Avtal har tecknats med Destination Gotland för

fortsatt färjetrafik till och med januari 2015.

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Simulering av hamnbassängen och farleden har

utförts i samråd med Sjöfartsverket för att säkerställa

att större fartyg ska kunna anlöpa Oskarshamns

hamn i framtiden. Även ramning och ekolodsmätning

har gjorts av hamnbassäng och farled

för att säkerställa krav från Sjöfartsinspektionen.

Inom hamnområdet har nya asfaltsytor och dagvattenledningar

färdigställts.

Framtiden

Framtiden präglas av en stor osäkerhet gällande

hamnmarknaden i stort pga den rådande globala

recessionen. Trots detta ser bolaget positivt på

framtiden, långsiktiga kontrakt har tecknats med

stora sågverkskoncerner, rederier och handelshus.

Containertåg planeras mellan Göteborg och Oskarshamn.

Utbyggnad av Oceankajen med 130 meter

planeras under 2009. Planering för den nya färjestationen

vid Månskensviken pågår. Bolaget väntar

fortfarande på besked från Naturvårdsverket angående

det stora miljösaneringsprojektet i hamnbassängen.

Oskarshamns Hamn AB medverkar i

flera projekt för att öppna fartygsförbindelser österut

till strategiska hamnar.

Oskarshamns Utvecklings AB

Nyckeltal

(mkr) 2008 2007 2006

Omsättning 4,7 4,9 5,1

Resultat efter finansiella poster -2,3 -1,7 -4,1

Balansomslutning 24,0 24,0 25,8

Eget kapital 9,0 1,3 3,0

Soliditet (%) 37,0 5,5 11,7

Investeringar 1,2 0,8 0,4

Anställda (antal) 6 5 6

Verksamhetsområde

Företaget är ett helägt dotterbolag till Oskarshamns

kommun med uppgift att äga, driva och utveckla

Oskarshamns Flygplats, som en del i kommunens

totala infrastruktur. Under 2008 har Skyways Express

AB genom Direktflyg AB trafikerat flygplatsen

med fyra avgångar per dag måndag och tisdag

samt tre avgångar onsdag till fredag. Samtliga avgångar

var till Arlanda. Trafiken har utförts med

flygplanet Jetstream 32 med plats för 19 passagerare.

Utöver linjetrafiken används flygplatsen för ett stort

antal olika flygverksamheter, bl a taxiflyg och ambulansflyg

samt helikopterflyg som avser sjöräddning,

polis, inspektion av kraftledningar och flygfotografering.

Oskarshamn Flygklubb utför, som en

del av Frivilliga Flygkåren, brandövervakning inom

en stor del av länet.

63


SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Flygplatsen är utrustad med all teknisk utrustning

som rimligen kan krävas för en hög regularitet med

säker drift.

Årets ekonomiska resultat

2008 års resultat är ett underskott på 2,35 mkr. Det

budgeterade underskottet för 2008 var 1,94 mkr.

Avvikelsen beror främst på minskat statligt driftbidrag

relaterat till flygplansstorlek samt ökade

räntekostnader under året. Inga garantier till flygbolag

eller stödköp av biljetter har skett under 2008.

Under året har investeringar gjorts på 1,18 mkr i ny

asfaltsbeläggning, sk toppning på banans norra

tredjedel. Dessutom har ett antal smärre investeringar

gjorts. Bland dessa kan nämnas nya vinschar

till hangarportarna, tillsatsvärmeaggregat till hangaren

samt nyanskaffning av kyl, frys och köksmöbler

till stationsbyggnaden.

Årets händelser

I slutet av september lämnade regeringen propositionen

(Prop. 2008/09:35) avseende den framtida

infrastrukturen till riskdagen. Propositionen behandlar

inriktningen för planeringen av åtgärder i

transportsystemet – vägar, järnvägar, sjöfart och

flyg för perioden 2010-2021. Beslut väntas tas av

riksdagen vid årsskiftet 2009/ 2010. Propositionen

som omfattar samtliga trafikslag kommer att innebära

ett tätare samarbete mellan de skilda trafikslagen

inom regionen med smartare helhetslösningar

som följd.

Riktade statliga driftbidrag av det slag som hittills

har tillämpats kommer enligt propositionen att

ersättas av ett regionalt stöd som sedan fördelas i ett

trafikslagsövergripande perspektiv. Regeringens

bedömning är att ca 10 flygplatser utgör ett basutbud

av flygplatser som finansieras med statliga

medel. Frågan om finansiering av övriga flygplatser,

bl a Oskarshamns Flygplats, föreslås hanteras

inom regionen. Regeringen understryker betydelsen

av att kommuner och regioner tar ansvar för och

tillsammans med näringslivet svarar för utvecklingen

av dessa flygplatser.

Innehållet i propositionen innebär följaktligen för

UTABs del att flygplatsens fortsatta utveckling

sätts in i ett större perspektiv med ökat krav på en

bredare samverkan.

Enligt beslut från 2007 tillförde kommunen under

2008 i egenskap av ägare 10 mkr i aktieägartillskott

till bolaget.

Flygtrafiken till/ från Oskarshamn har under 2008

haft en fortsatt god utveckling. Flera turer varje

vecka var fullbokade morgon och kväll. Det innebär

att under 2009 bör diskussioner fortsätta om en

ökad flygkapacitet, eventuellt med större flygplan.

64

Luftfartsstyrelsen har förlängt flygplatsens drifttillstånd

till 2012-01-31. Securitytillståndet upphörde

att gälla from 2008-07-01 med anledning av

att flygtrafiken sedan årsskiftet 2007/ 2008 sker

med flygplan som endast tar max 19 passagerare.

Med tanke på ambitionen att åter kunna trafikera

med större flygplan har dock Securityrutinerna upprätthållits

trots den merkostnad som detta innebär.

Anledningen är dels att bibehålla flygplatsens säkerhetsimage

och dels att underlätta en framtida

återgång till säkerhetsklassning.

Under året har 1 438 turer flugits från eller till

Oskarshamn. Sju turer har ställts in p g a tekniska

skäl och tre av vädermässiga skäl. Detta innebär en

regularitet på 99,3 %. Jämfört med 2008 har antalet

passagerare ökat med 8,1 % till totalt 13 340. Detta

skall jämföras med inrikesflyget totalt som minskade

2 % under samma period.

Flygplatsen är sedan tidigare miljöprövad och följer

ett provtagningsprogram, vars resultat redovisas till

Länsstyrelsen varje år.

Framtiden

Den marknadsmässiga utvecklingen ser ut att bli

påtagligt positiv under de kommande åren. Frågan

om slutförvarets lokalisering samt lokalisering av

inkapslingsprocessen avgörs vid halvårsskiftet

2009. Oavsett vilken av dessa verksamheter som

beslutas förläggas i Oskarshamn så kommer det att

innebära ett ökat resande med flyg till och från

Oskarshamns Flygplats.

En förutsättning för fortsatt tillväxt av antalet passagerare

är att få tillstånd en ökad flygkapacitet.

Flygplanstorleken har stor betydelse för flygplatsens

ekonomi. Ett större flygplan medför inga

påtagligt ökade kostnader. Däremot ökar driftsbidraget

med cirka 1 mkr och ersättningen för säkerhetskontroll

med cirka 0,7 mkr. En budget för

fortsatt Jetstreamtrafik under 2009 innebär ett underskott

på 1,3 mkr.

Investeringsbehovet under 2009 är beräknat till

totalt 1 150 tkr och avser nytt golv och nya möbler

till vänthallen samt ny telefonväxel. Vidare finns

behov av ett väderskydd/ maskinhall för flygplatsens

maskinpark. Den investeringen är beräknad

till 750 tkr.

Avfarten till flygplatsen vid E22 kommer under

2009 att förses med belysning via en sk högmast.

Det arbetet utförs och bekostas av Vägverket. Vägsträckan

mellan E22 och flygplatsen kommer samtidigt

att förses med 8 st vägbelysningsstolpar


till en beräknad kostnad av 140 tkr, varav flygplatsens

del utgör ca 120 tkr.

Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell

Nyckeltal

(mkr) 2008 2007 2006

Omsättning 4,7 3,9 4,5

Resultat efter finansiella poster 0,4 -0,1 0,2

Balansomslutning 3,6 3,0 3,5

Eget kapital 2,3 2,1 2,4

Soliditet (%) 62,7 68,4 58,0

Investeringar 0,0 0,1 0,2

Anställda (antal) 6 6 6

Verksamhetsområde

Hotellrörelse tillhörande hotellkedjan Best Western

Hotels.

Årets ekonomiska resultat

Resultatet efter finansiella poster uppgår till 0,432

mkr.

Årets händelser

Verksamheten har under räkenskapsåret bedrivits i

normal omfattning.

Framtiden

Verksamheten är delvis beroende av konjunkturen

och nya byggprojekt i mellanlänet.

Stiftelsen Forum

Nyckeltal

(mkr) 2008 2007 2006

Omsättning 14,4 12,3 12,3

Resultat efter finansiella poster 0,2 0,5 -0,2

Balansomslutning 27,6 28,8 22,8

Eget kapital 1,1 1,1 1,0

Soliditet (%) 4,2 4,0 4,6

Investeringar 0,0 6,8 3,4

Anställda (antal) 10 10 10

Verksamhetsområde

Stiftelsen Forum hyr ut lokaler och kontor i kvarteret

Storken 1. Stiftelsen Forum driver även ett konferenscenter

med teatersalong, kontorshotell, vandrarhem

och hotell.

Årets ekonomiska resultat

Stiftelsen Forum redovisar ett positivt resultat om

0,006 mkr år 2008. Resultatet före bokslutsdispositioner

uppgår till 0,213 mkr. Året innan var

resultatet före bokslutsdispositioner 0,513 mkr.

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Årets händelser

Verksamhet har bedrivits i normal omfattning.

65


Finansiell analys

Modell för finansiell analys

Finansiella analysen bygger på en förkortad och

förenklad variant av RK-modellen. Även den förkortade

modellen omfattar de fyra perspektiven:

resultat - kapacitet - risk - kontroll. De fyra perspektiven

beskrivs närmare i den delen av årsredovisningen

som behandlar Oskarshamns kommuns

finansiella analys och till en viss del även

koncernens.

Resultat – kapacitet

Koncernen Oskarshamns kommun omsatte under

2008 1 843 mkr och balansomslutningen uppgick

till 3 720 mkr. Den sammanställda redovisningen

för 2008 visar på ett negativt resultat om 354,7 mkr.

Förra årets resultat uppgick till -1,4 mkr. Det negativa

resultatet härrör från Byggebos resultat om -

11,2 mkr (-18,7 mkr), Oskarshamns Utvecklings

resultat om -2,3 mkr (-1,7 mkr) och Oskarshamns

kommuns resultat om -360,7 mkr (-22,0 mkr).

Oskarshamn Energi uppvisar ett positivt resultat om

8,4 mkr omräknat efter ägarandel och Stiftelsen

Sjöfartshotellet ett resultat om 0,1 mkr. De övriga

bolagen och stiftelserna redovisar ett litet men dock

positivt resultat för år 2008.

Sammanställd redovisning i siffror

(mkr) 2004 2005 2006 2007 2008

Bruttoomsättning 1 510 1 546 1 638 1 722 1 843

Balansomslutning 4 015 4 086 3 988 3 989 3 720

Investeringsvolym 85 158 176 157 170

Koncernens soliditet minskade med 4,9 procentenheter

mellan 2007 och 2008 och ligger på 58,9

%. Det egna kapitalet är 354,7 mkr lägre än föregående

år medan den totala balansomslutningen

minskade med 311,7 mkr.

Koncernens soliditet har de senaste sex åren legat

på ca 60-62 % och bör anses som god även om det

inte finns någon generell nivå för hur hög soliditeten

bör vara. Den höga soliditeten möjliggör en stor

handlingsfrihet och förmåga att hantera eventuella

svåra situationer orsakade av konjunktursvängningar.

Det är viktigt att även de olika

bolagen har en god soliditet eftersom risken finns

att kommunen måste agera i situationer, då de enskilda

bolagen eller stiftelserna inte kan uppfylla

sina åtaganden.

Detta gäller framförallt Byggebo AB med en soliditet

på 6,2 % och Stiftelsen Forum med en soliditet

på 4,2 %. Under hösten 2003 genomförde kommunen

ett aktieägartillskott om 75,0 mkr, vilket ökade

bostadsbolagets soliditet från 1,4 % till 4,2 %. Under

år 2007 fick Byggebo AB ytterligare ett aktieägartillskott

om 75,0 mkr i enlighet med gällande

66

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

affärsplan och samarbetsdokument mellan bostadsbolaget

och ägaren Oskarshamns kommun. Under

2008 fick Oskarshamns utvecklings AB ett aktieägartillskott

på 10,0 mkr, vilket medförde att bolagets

soliditet ökade från 5,5 % till 37 %.

Efter ett litet plusresultat 2004 (1,1 mkr) uppvisar

Byggebo AB återigen negativt resultat för 2008

-11,2 mkr, för 2007 (-18,7 mkr), för 2006 (-10,2

mkr) samt 2005 (-7,0 mkr). Det positiva resultatet

genererades till stor del av realisationsvinster vid

fastighetsförsäljning samt vid avyttring av ränteinstrument

(swapp) med övervärde. Under 2006 har

ett finansiellt instrument förtidsinlösts, vilket har

påverkat räntekostnaderna positivt med 2,4 mkr.

Under 2005 var motsvarande förtidsinlösen 9,6

mkr. Det är av yttersta vikt att bostadsbolaget får en

sund ekonomi, där framtida resultaträkningar redovisar

överskott.

Oskarshamns Utvecklings AB som driver flygplatsen

har under flera år i rad redovisat negativa

resultat, vilket har inverkat negativt på bolagets förmögenhet.

Årets resultat uppgick till –2,3 mkr,

vilket är 0,6 mkr sämre än föregående år. Ägaren

Oskarshamns kommun måste även i detta fall skapa

förutsättningar för bolaget att i framtiden utvecklas

till ett långsiktigt stabilt bolag med överskott i sin

verksamhet. Med hänsyn till ovannämnda, beslutade

kommunfullmäktige i juni 2007 att skjuta till 10

mkr i kapitaltillskott utan initiala avkastningskrav,

vilket verkställdes under 2008.

Koncernens långfristiga skulder uppgår till 1 081,0

mkr och är 22,6 mkr högre än föregående år. Byggebo:s

totala lånevolym uppgick vid årsskiftet till

1 577,6 mkr. Oskarshamns kommun fungerar som

internbank inom koncernen, där 574,8 mkr av de

långfristiga skulderna är en egen finansierad utlåning

till koncernbolagen. Förra året uppgick detta

belopp till 589,2 mkr. Anledningen till den egenfinansierade

utlåningen är att minska den finansiella

risken i koncernen. Enligt beslut i kommunfullmäktige

2006-01-20 kommer andelen egenfinansierade

lån att utökas till totalt 800 mkr. Utökningen ska

åsättas en marknadsränta med möjlighet både till

kort och lång räntebindning.

Koncernens nettokostnadsandel exklusive finansnetto

minskade stadigt under år 2002-2005 men har

from 2006 ökat. För 2008 uppgår den till 101,1 %,

vilket är 1,6 procentenheter lägre än 2007. Nettokostnadsandelen

kan anses hög i jämförelse med

andra koncerner inom kommunal sektor. Detta

beror på kommunens höga nettokostnader i förhållande

till skatteintäkter och statsbidrag. Det är positivt

att dessa kostnader har minskat väsentligt under

åren 2002-2006, från 113,6 % år 2002 till


104,2 % år 2006. 2007 och 2008 uppgick kommunens

nettokostnadsandel till 111,6 % respektive

109,9 %. 2008 års resultat påverkades i hög grad av

den finansiella oron på världsmarknaden.

Sammanställd redovisning - årets resultat

(mkr)

Årets resultat - Totalt:

2004 2005 2006 2007 2008

-Före extraord.poster 22,4 40,5 62,5 -1,4 -354,7

-Efter extraord.poster 22,4 40,5 62,5 -1,4 -354,7

Årets resultat efter extraordinära poster

-Oskarshamns komm.

-Byggebo i

20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7

Oskarshamn AB

-Oskarshamn Energi

1,1 -7,0 -10,2 -18,7 -11,2

AB

-Oskarshamns hamn

13,8 12,1 9,3 12,1 8,4

AB

-Oskarshamns

0,0 0,0 0,2 0,0 0,0

Utveckling AB

-Stiftelsen Oskars.

-1,4 -1,1 -4,1 -1,7 -2,3

Sjöfartshotell 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1

-Stiftelsen Forum 0,0 0,2 0,0 0,1 0,0

Nettokostnadsandel

exkl. finansnetto 99,7 95,6 96,2 100,0 101,1

Soliditet (exkl.

internbank) i % 60,9 60,8 63,9 63,8 58,9

Risk - kontroll

Koncernens kassalikviditet uppgår till 75,7 %, vilket

är en förbättring med 21,5 % jämfört med föregående

år. Förbättringen förklaras framförallt av att

likvida medel ökade med 87,6 mkr till 161,6 mkr.

Koncernens likviditet innebär inte några större

risker trots att den ligger under 100 %. Det är framförallt

kommunens och Oskarshamn Energi:s betalningsberedskap

på lång och kort sikt som bidrar till

koncernens förhållandevis goda likviditetsnivåer.

Under de senaste åren har de finansiella omsättningstillgångarna

använts till att amortera koncernens

långfristiga skulder.

Sammanställd redovisning

(procent) 2004 2005 2006 2007 2008

Kassalikviditet 60 57 65 54 75,7

Balanslikviditet 349 323 328 291 181

Koncernen har, som redan nämnts, stora långfristiga

skulder, där merparten tillhör kommunens

bostadsbolag. Koncernens långfristiga skulder har

successivt minskat under de senaste åren och uppgår

till 1 081,0 mkr. Kommunen fungerar som in-

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

ternbank, där utlämnade internbankslån uppgår till

1 633,8 mkr varav 1 577,6 mkr avser Byggebo AB.

Byggebo:s totala långfristiga skulder uppgår till

1 577,6 mkr, varav 574,8 mkr är finansierade med

kommunens egna likvida medel.

Koncernens resultat uppgår i år till –354,7 mkr,

vilket är en försämring med 353,3 mkr jämfört med

året innan. Årets resultat påverkas framförallt av

Oskarshamns kommuns men även av Byggebos och

Utabs negativa resultatutveckling.

Som tidigare nämnts fick Byggebo aktieägartillskott

med sammanlagt 150 mkr vid två olika

tillfällen, 75 mkr 2003 och 75 mkr 2007, utan några

initiala avkastningskrav. Aktieägartillskottet utbetalades

i enlighet med det gemensamma samarbets-

och utvecklingsprogrammet mellan ägaren,

Oskarshamns kommun och bolaget. Ägardialogen

mellan Oskarshamns kommun och Byggebo har

fortgått även under 2008 och den kommer att fortsätta

även under innevarande år. Bolaget redovisar

för 2008 ett negativt resultat om -11,2 mkr (-18,7

mkr). Enligt bolagets prognoser kommer resultatet

ytterligare ett antal år framöver att vara negativt. I

kommunens balansräkning per -2008-12-31 uppgick

det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo

till 120,9 mkr, medan bolagets egna kapital

uppgick till 109,7 mkr, d.v.s. en differens om 11,2

mkr (42,6 mkr).

Med utgångspunkt av ovannämnda differens och

bestämmelser i Lagen om kommunal redovisning

gällande värdering av anläggningstillgångar har

Oskarshamns kommun beslutat om att skriva ned

det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo AB

med 11,2 mkr. Oskarshamns kommun kommer

framöver att noggrant följa resultatutvecklingen i

bolaget samt ta hänsyn till eventuella konsekvenser

av den statliga utredningen, som behandlar frågor

rörande bostadsbolagens redovisnings- och nedskrivningsregler,

vinstbegrepp, m.m. Utifrån resultaten

av den kommande ägardialogen och den statliga

utredningen kommer kommunen att göra en

analys av bolagets behov av ytterligare kapital

under de kommande åren.

En nedskrivning av samma skäl har även gjorts av

kommunens aktiekapital i Oskarshamns utvecklings

AB med 3,0 mkr. Det bokförda värdet för kommunens

aktiekapital i bolaget per 2008-12-31 var

12 000 tkr och bolagets egna kapital uppgick till

8 955,1, vilket innebar en differens på 3,0 mkr.

Oskarshamns kommuns budgetföljsamhet under år

2008 kan inte anses som tillfredställande trots att de

flesta av nämnderna klarar sina uppdrag inom tilldelad

budgetram. Det är framförallt socialnämnden

som redovisar stora negativa budgetavvikelser (-

15,5 mkr). Nämndernas prognoser har

67


SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

under året pekat på en avvikelse om -41,6 mkr

(april) respektive -26,1 mkr (augusti). Bokslut 2008

visar en negativ budgetavvikelse om 382,9 mkr,

vilken till största delen härrör från finansoron på

världsmarknaden dels genom nedskrivning av de

finansiella tillgångarna med 303,2 mkr dels då

finansnettot avvek med 35 mkr mot budgeterat

belopp.

68


Resultaträkning - sammanställd redovisning

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

(Belopp i mkr) Not 2008 2007

Verksamhetens intäkter 1 682,3 609,2

Verksamhetens kostnader 2 -1 716,5 -1 575,4

Avskrivningar 3 -105,5 -98,2

Verksamhetens nettokostnader -1 139,6 -1 064,4

Skatteintäkter 993,8 945,5

Generella statsbidrag och utjämning 133,1 118,5

Finansiella intäkter 4 47,0 83,7

Finansiella kostnader 5 -384,9 -79,4

Resultat före extraordinära poster -350,6 3,9

Extraordinära intäkter 0,0 0,0

Extraordinära kostnader 0,0 0,0

Årets skattekostnader -4,1 -5,3

Årets resultat -354,7 -1,4

69


SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

70

Balansräkning - sammanställd redovisning

(Belopp i mkr) Not 2008 2007

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Övriga immateriella anläggningstillgångar 0,0 3,8

Summa immateriella anläggningstillgångar 0,0 3,8

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 6 2 779,7 2 771,8

Maskiner och inventarier 7 235,9 188,8

Summa materiella anläggningstillgångar 3 015,6 2 960,6

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar 8 1,7 1,6

Långfristiga fordringar 8,6 7,4

Summa finansiella anläggningstillgångar 10,3 9,0

Summa anläggningstillgångar 3 025,9 2 973,5

Omsättningstillgångar

Förråd, exploatering mm 28,7 13,6

Fordringar 128,6 123,3

Kortfristiga placeringar 375,4 847,4

Egen aktieportfölj 0,0 0,0

Kassa och bank 9 161,6 74,0

Summa omsättningstillgångar 694,3 1 058,4

SUMMA TILLGÅNGAR 3 720,2 4 031,9

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital 10 2 545,5 2 546,9

Förändrad redovisningsprincip Byggebo AB - Avsättningar för

pensioner och löneskatt

0,0 0,0

Årets resultat -354,7 -1,4

Summa eget kapital 2 190,8 2 545,5

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 11 66,5 57,4

Avsättningar för återställande av deponier, grustäkt 11,5 9,7

Avsättningar för skatter 8,1 5,8

Avsättningar för latent skatt 45,7 48,4

Summa avsättningar 131,8 121,3

Skulder

Långfristiga skulder 12 1 081,0 1 058,4

Kortfristiga skulder 316,7 306,7

Summa skulder 1 397,6 1 365,1

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 720,2 4 031,9

Ställda panter och ansvarsförbindelser

Ställda panter 13 2,5 2,5

Pensionsförpliktelser 14 731,4 719,2

Övriga ansvarsförbindelser 15 9,5 9,0


SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Kassaflödesanalys - sammanställd redovisning

(Belopp i mkr) 2008 2007

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets resultat -354,7 -1,4

Justering för av- och nedskrivningar 105,4 98,1

Ökning (+) / minskning (-) av avsättningar 10,5 11,1

Förändrad redovisningsprincip Byggebo AB - Avsättning för pensioner 0,0 0,0

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital -238,8 107,8

Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar 466,7 -29,8

Ökning (-) / minskning (+) förråd och varulager -15,0 -2,0

Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 10,0 28,6

I Medel från den löpande verksamheten 222,9 104,6

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 0,0 -2,6

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 3,9

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -170,4 -153,9

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9,8 3,9

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -10,4 0,0

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0

II Medel från investeringsverksamheten -170,9 -148,7

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Ökning (-) / minskning (+) långfristiga fordringar 13,0 -0,3

Ökning (+) / minskning (-) långfristiga skulder 22,6 5,8

III Medel från finansieringsverksamheten 35,7 5,5

Förändring av likvida medel (I+II+III) 87,6 -38,6

Likvida medel vid årets början 74,0 112,6

Förändring av likvida medel 87,6 -38,6

Likvida medel vid årets slut 161,6 74,0

71


SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Noter – sammanställd

redovisning (mkr)

72

2008 2007

Not 1 Verksamhetens intäkter

Oskarshamns kommun 371,3 329,3

Byggebo i Oskarshamn AB 172,2 165,1

Oskarshamn Energi AB 112,6 107,7

Oskarshamns Hamn AB 80,6 60,6

Övriga 21,4 19,2

Elimineringar -75,7 -72,7

Summa 682,3 609,2

Not 2 Verksamheterns kostnader

Oskarshamns kommun 1 523,6 1 405,2

Byggebo i Oskarshamn AB 91,5 88,2

Oskarshamn Energi AB 94,0 83,1

Oskarshamns Hamn AB 65,6 56,2

Övriga 17,5 15,4

Elimineringar -75,7 -72,7

Summa 1 716,5 1 575,4

Not 3 Avskrivningar

Maskiner och inventarier

Fastigheter och övriga

33,6 28,1

anläggningstillgångar 71,9 70,0

Summa 105,5 98,2

Not 4 Finansiella intäkter

Oskarshamns kommun 117,8 145,9

Byggebo i Oskarshamn AB 1,1 1,0

Övriga 1,1 1,2

Elimineringar -73,1 -64,3

Summa 47,0 83,7

Not 5 Finansiella kostnader

Oskarshamns kommun 367,1 44,6

Byggebo i Oskarshamn AB 78,8 83,3

Övriga 3,1 1,8

Elimineringar -64,1 -50,3

Summa 384,9 79,4

Not 6 Fastigheter och anläggningar

Oskarshamns kommun 975,4 959,8

Byggebo i Oskarshamn AB 1 743,4 1 750,9

Övriga 60,9 61,2

Summa 2 779,7 2 771,8

Not 7 Maskiner och inventarier

Oskarshamns kommun 71,6 65,0

Byggebo i Oskarshamn AB 6,9 3,0

Oskarshamn Energi AB 86,1 75,5

Oskarshamns Hamn AB 60,1 34,9

Övriga 11,2 10,4

Summa 235,9 188,8

2008 2007

Not 8 Aktier och andelar

Kalmar Löns Trafik AB, 406 aktier 0,5 0,5

Bostadsrätter 0,0 0,0

Kommuninvest AB 1,1 1,1

Summa 1,7 1,6

Not 9 Kassa och bank

Oskarshamns kommun 155,9 62,8

Byggebo i Oskarshamn AB 0,7 0,7

Oskarshamn Energi AB 3,5 7,3

Oskarshamns Hamn AB 0,0 0,0

Oskarshamns Utvecklings AB 0,0 0,0

Stiftelsen Oskarsh Sjöfartshotell 0,5 0,2

Stiftelsen Forum 0,9 2,8

Summa 161,6 74,0

Not 10 Eget kapital

Ingående eget kapital 2 545,5 2 546,9

Årets resultat -354,7 -1,4

Summa 2 190,8 2 545,5

Not 11 Pensionsskuld

Oskarshamns kommun 47,4 39,8

Byggebo i Oskarshamn AB 17,3 15,9

Oskarshamns Hamn AB 1,8 1,7

Summa 66,5 57,4

Not 12 Långfristiga skulder

Oskarshamns kommun 0,0 0,0

Byggebo i Oskarshamn AB 1 577,6 1 578,3

Övriga koncernbolag

Egen finansierad utlåning till

77,2 69,0

koncernbolagen -573,8 -589,0

Summa 1 081,0 1 058,4

Not 13 Ställda panter

Fastighetsinteckningar 2,5 2,5

Summa 2,5 2,5

Not 14 Pensionsåtagande

Oskarshamns kommun 720,8 709,4

Byggebo i Oskarshamn AB 10,4 9,6

Oskarshamns Hamn AB 0,2 0,2

Summa 731,4 719,2

Not 15 Ansvarsförbindelser

Oskarshamns kommun 3,7 3,6

Byggebo i Oskarshamn AB 5,6 5,3

Stiftelsen Sjöfartshotellet 0,2 0,2

Summa 9,5 9,0


Revisionsberättelse

73


Oskarshamns kommun | Box 706 | 572 28 Oskarshamn

Telefon: 0491-88 000 | Fax: 0491-88 790

kommunen@oskarshamn.se | www.oskarshamn.se

More magazines by this user
Similar magazines