Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH

More documents

Recommendations

Info

10 tortyrredskap, som i stort sett bara kan användas för onda syften. Det framstår närmast som hårklyveri att säga ”Den nya, effektivare sträckbänken är moraliskt neutral. Det är bara användningen som kan vara god eller ond.” Utifrån gängse föreställningar om gott och ont verkar det som om all förutsedd användning av en sträckbänk kommer att vara ond. Då verkar det inte heller fel att hävda att denna ondska så att säga färgar av sig på tekniken själv, så att tekniken blir oupplösligt förenad med onda syften. Därifrån är steget inte långt till att säga att denna teknik i sig själv är ond. 1 På motsvarande sätt kan man med fog beskriva t.ex. dialysteknik som entydigt god. Dock är sådana entydiga fall tämligan otypiska. I många, kanske de flesta fall är det mycket svårt att skilja mellan god och ond teknik. En stor del av all teknik som utvecklas är så mångsidig att den inte lätt kan klassificeras som god eller ond. En ny bult kan användas i en hjärt-lungmaskin eller i en landmina. En ny anonymitetsserver kan användas av förtryckta människor för att utbyta erfarenheter, men den kan också användas för att ostraffat sprida barnpornografi. En ny metod inom bioteknologin kan användas för att framställa läkemedel, men också för att framställa biologiska stridsmedel. Därtill kommer teknik som i förstone verkar vara entydigt ”ond” eller ”god” ibland kan komma att få användningar av det andra slaget. Atomvapen framstår som en av de mest entydigt onda teknologierna. Men om jorden hotas av kollision med en stor asteroid kan atomvapen som skickas upp i rymden för att spränga asteroiden vara det enda sättet av rädda mänskligheten. Synhjälpmedel för blinda framstår som en entydigt god teknologi, men teknik som utvecklas för detta syfte kan mycket väl bli en viktig beståndsdel i målsökande robotar. Uppdelningen i god och ond (och neutral) teknologi framstår alltså som alltför grovhuggen. För att kunna föra en mer nyanserad diskussion är det i allmänhet bättre att inrikta sig på teknikens effekter. Samma teknik kan ha både goda och onda effekter. I de allra flesta fall då teknik 1 Med ”tekniken” avses här inte enbart själva det fysiska föremålet utan kombinatio- nen av detta och dess avsedda funktion.
har oönskade eller ”onda” följdverkningar handlar det om negativa biverkningar av en teknik som utvecklats och används med goda avsikter. Utanför vapenteknologins egenartade värld är negativa effekter av teknik i allmänhet oavsiktliga. Skadeeffekter på hälsa och miljö är tydliga exempel på detta. Ingen utvecklar ny teknik med syfte att den ska leda till förgiftning, naturskövling, buller, strålskador och olyckor. Icke desto mindre har detta ofta blivit följden då ny teknik utvecklats. I många fall har sådana skadeverkningar varit kända i förväg, eller åtminstone förutsägbara, men det finns också fall då man först långt i efterhand har förstått vilka problem teknikanvändningen ställer till med. När bilen kom, gladdes man åt att få renare städer, som inte skulle förorenas av hästspillning. Det dröjde åtskilliga decennier innan bilismens luftföroreningar blev kända. På liknande sätt spreds många miljögifter, däribland DDT, länge i naturen innan deras skadeeffekter blev kända. Att vissa halogenerade kolväten kan skada ozonskiktet upptäcktes först efter att stora mängder av dessa ämnen hade släppts ut i atmosfären. Teknikens sociala effekter är minst lika svåra som miljöeffekterna att förutsäga. De är dessutom ibland mycket svåra att få klarhet om ens i efterhand. För att ta ett exempel, har televisionen medfört ökad social isolering? Den frågan är närmast omöjlig att besvara, eftersom det inte går att skilja ut televisionens effekter från andra, samtidiga inflytanden på mänskliga kontaktmönster. 1.2 Två exempel på tekniketiska problem Teknikens effekter på mänskliga samhällen kan vara av många – oöverskådligt många – slag. Vi ska härnäst se närmare på två exempel som båda har stor tekniketisk relevans: dels teknikutvecklingens följder för arbete och arbetsinnehåll, dels följderna av masslagringen av personrelaterad information. 11
Page 1 and 2: Teknik och etik Sven Ove Hansson Ku
Page 3 and 4: Innehåll Förord 7 1 Teknikens eti
Page 5: 3 Ingenjören 75 3.1 Ingenjörsroll
Page 8 and 9: 8 Det första kapitlet, ”Tekniken
Page 12 and 13: 12 Teknik och arbetsinnehåll Att d
Page 14 and 15: 14 sering utvecklades av amerikanen
Page 16 and 17: 16 vå och diskuterar effekterna av
Page 18 and 19: 18 den tekniska utvecklingen som en
Page 20 and 21: 20 förfarande eller ett nytt sätt
Page 22 and 23: 22 då själv kan välja om hon vil
Page 24 and 25: 24 nuella växlar. General Electric
Page 26 and 27: 26 Genom Internet ändras nu kommun
Page 29 and 30: Kapitel 2 Etiken 2.1 Vad är etik?
Page 31 and 32: Etik och juridik Många begrepp fö
Page 33 and 34: (3) Vi är alla överens om att det
Page 35 and 36: sprungliga varianten av utilitarism
Page 37 and 38: använda människors betalningsvilj
Page 39 and 40: göra likadant. I ett radioprogram
Page 41 and 42: som vi hittills har diskuterat är
Page 43 and 44: vudtaget inte kan mätas i pengar.
Page 45 and 46: du använda många olika uttryckss
Page 47 and 48: Vid höga belastningar bör maskine
Page 49 and 50: döda svårt sjuka personer som ön
Page 51 and 52: Ett företag i elektronikbranschen
Page 53 and 54: härledda från andra, i dessa teor
Page 55 and 56: för olika personer adderas samman,
Page 57 and 58: Man kan kalla en handling övergod
Page 59 and 60: är för att skydda sig själva. At
Page 61 and 62:
Positiva och negativa rättigheter
Page 63 and 64:
grund av den politiska, juridiska e
Page 65 and 66:
förslag har dock kritiseras bl.a.
Page 67 and 68:
gin och dess användning. Det är v
Page 69 and 70:
alla att nå fram till samma uppfat
Page 71 and 72:
svarar jakande på den frågan. Enl
Page 73 and 74:
2.8 Övningsuppgifter 1. Diskutera
Page 75 and 76:
Kapitel 3 Ingenjören Tekniken finn
Page 77 and 78:
jörsyrket en möjlighet till socia
Page 79 and 80:
skiljer mellan de båda sorternas a
Page 81 and 82:
fall av arbetsgivare eller uppdrags
Page 83 and 84:
ändrats i närliggande berg. Dessa
Page 85 and 86:
”Annars gör någon annan det”
Page 87 and 88:
är det ofta svårt att avgöra vem
Page 89 and 90:
etag som varit inblandade på olika
Page 91 and 92:
till EPA (det amerikanska naturvår
Page 93 and 94:
Ingenjörsetiska koder De äldsta i
Page 95 and 96:
amerikanska och ryska forskarna är
Page 97 and 98:
Sedan stenåldern har mänskliga fr
Page 99 and 100:
3.5 Övningsuppgifter 1. I kapitlet
Page 101 and 102:
Kapitel 4 Etisk teknikvärdering F
Page 103 and 104:
103 ring kan fördröja teknikutvec
Page 105 and 106:
105 stor del av det underlag som sk
Page 107 and 108:
107 påverka den framtida teknikutv
Page 109 and 110:
109 kation. Däremot misslyckades m
Page 111 and 112:
Metoder för teknikvärdering 111 I
Page 113 and 114:
kan du skriva scenarier där du tar
Page 115 and 116:
115 Ett vanligt sätt att inhämta
Page 117 and 118:
117 gäller riskanalys, miljökonse
Page 119 and 120:
119 basen för moralen inte längre
Page 121 and 122:
föräldern har genen. En grupp for
Page 123:
123 6. När man diskuterar vilket a
show all

Sven Ove Hansson. Teknik och Etik. - Personliga hemsidor på KTH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?