Årsberättelse 2008

Årsberättelse 2008 

Geologiska forskningscentralen

GTK:s organisation 2009 

Södra 

Finlands 

enhet 

Markanvändning 

och miljö 

Berggrund 

och råvaror 

Maringeologi 

och geofysik 

Forskningslaboratorium 

Informationshantering 

Direktionen 1.3.2008–29.2.2012 

Tom Niemi 

Ordförande, diplomingenjör 

Sakari Immonen 

Vice ordförande, industriråd, 

arbets- och näringsministeriet 

Pirkko Isoviita 

Överforstmästare, 

miljöministeriet 

Riitta Murto-Laitinen 

Direktör, Nylands förbund 

Pirkko Selin 

Miljödirektör, Vapo Oy 

Västra 


enhet 


och miljö 

Elias Ekdahl 

Generaldirektör, 

Geologiska forskningscentralen (GTK) 

Jukka Eskelinen 

Personalrepresentant, forskningsbiträde, 


Jorma Järvinen 

Direktionens sekreterare, administrativ 

direktör, Geologiska forskningscentralen(GTK) 

Ministeriet 

Direktionen 

Stab Generaldirektör 

Koncerntjänster 

Ekonomiförvaltning 

Personaladministration 

Förvaltning 

IT-tjänster 

Tekniska tjänster 

GTK:s ledning 

Elias Ekdahl 

Generaldirektör 

Jorma Järvinen 

Administrativ direktör 

Hannu Idman 

Programdirektör 

(Kartläggning, bedömning 

av naturresurser) 

Östra 


enhet 

Berggrund 

och råvaror 


och miljö 

Mineraltekniska 

laboratoriet 


Jarmo Kohonen 

Utvecklingsdirektör 

(Tjänster och verksamhetsprosesser) 

Pekka Nurmi 

Forskningsdirektör 

(Forskningsprogrammen) 

Keijo Nenonen 

Forskningsdirektör 

(Europa- och Ryssland-samarbetet) 

Marie-Louise Wiklund 

Kommunikationsdirektör 

Ledningsgrupp 

Norra 


enhet 

Berggrund 

och råvaror 


och miljö 


Enheternas direktörer 

Karita Åker 

Södra Finlands enhet 

Mika Räisänen 

Östra Finlands enhet 

Runar Blomqvist 

Västra Finlands enhet 

Risto Pietilä 

Norra Finlands enhet 

Erik Semenius 

Koncerntjänster

Vision 

Hållbar tillväxt och ökat välstånd genom geologi. 

Verksamhetsidé 

Geologiska forskningscentralen (GTK) har till uppgift att 

producera och sprida geologisk information som främjar 

kontrollerad och hållbar användning av jordskorpan. 

GTK kartlägger och undersöker jordskorpan och dess 

naturresurser, ansvarar för den nationella informationstjänsten 

i branschen, producerar tjänster som kunderna behöver 

och deltar aktivt i internationella projekt. 

GTK är en expertorganisation som grundades år 1885 och 

är underställd arbets- och näringsministeriet. 

Värderingar 

● Forskningsmässig aspekt 

● Förtroende 

● Ansvar 

● Samarbete 

Strategisk målsättning 2008-2015 

● Behovsbaserad kartläggning och datainsamling 

● Dokumentation och tillgänglighet av naturresurser 

● Ny teknologi för hållbar utveckling 

● Flerdimensionell tolkning av geoinformation 

● Materialet kan användas via datanätet 

● Ett organ med internationella nätverk, 

som koncentrerar sig på sina kärnuppgifter 

● Utveckling av expertisen inom de prioriterade områdena 

● God och innovativ arbetsgemenskap 

GTK i siffror 

2008 2007 

Bruttokostnader, M€ 56,0 59,3 

Intäkter totalt, M€ 12,5 16,7 

Intäkter från den avgiftsbelagda 

verksamheten, M€ 

10,1 14,0 

Antal anställda, årsverken 691 773 

Andelen akademiskt utbildade, % 48,0 48,0 

Ett speciellt forskningsområde inom forskningsprogrammet 

för energi är beräkningen av geoenergins exploateringspotential 

och utvecklingen av därtillhörande mätnings-, modelleringsoch 

forskningstjänster. På bilden geofysiker Nina Leppäharju. 

Foto: Jari Väätäinen, GTK 

GTK Årsberättelse 2008 

Innehåll 

1 GTK i korthet 

2 Direktionens hälsning 

3 Generaldirektörens översikt 

4 Verksamhetsåret 2008 

6 Naturresurser och 

råmaterialförsörjning 

8 Energiförsörjning och miljö 

10 Markanvändning och byggande 

12 Internationell verksamhet 

12 Distribution av geoinformation 

14 Ekonomi, publicering och 

personalen grafiskt 

16 En GTK:are har ordet 

Kontaktinformation 

1

Juha Rahkonen 

GTK 

Direktionens hälsning 

Framgångsrik råvarucykel 

i GTK:s verksamhet 

Den högkonjunktur för råmaterial som började år 2003 

fortsatte långt in på år 2008, och nu efteråt kan man också 

tala om en femårig supercykel. Ingen betydande förändring 

mot det planerade skedde i GTK:s verksamhet och 

ekonomi i slutet av året. GTK:s verksamhet är långsiktig 

och stabil, och störningarna i den globala ekonomin återspeglas 

inte i verksamheten på kort sikt. 

GTK:s kunder inom prospekterings- och gruvindustrin 

gjorde en kraftig anpassning av sin verksamhet i slutet 

av år 2008, och man förväntar sig att de närmaste åren 

blir mer utmanande än de senaste fem åren inom malmletningen. 

GTK har i tid ändrat och anpassat sin verksamhet 

från att ha varit en traditionell letare av malmuppslag 

inom mineral-, malm- och metallindustrin och informa- 

tionsleverantör till en mångsidigt samhällsbetjänande expert 

inom geoinformation. GTK:s forskningsverksamhet 

och uppdrag har ökat år efter år i synnerhet inom miljövården, 

den hållbara utvecklingen och energisektorn. 

Under de närmaste åren fokuserar man inom GTK på 

att kartlägga, forska och utveckla, främja ett hållbart utnyttjande 

av naturresurserna och svara på klimatförändringens 

utmaningar i enlighet med Finlands och EU:s 

mål. Som exempel på förändringen som pågår i vårt samhälle 

kan man nämna den snabba ersättningen av el- och 

oljeuppvärmningen med den miljövänliga jord- och bergvärmen 

i egnahemshus. Som producent av geoenergiinformation 

har GTK en betydande roll. 

De investeringar i finländska gruvprojekt som man 

fattade beslut om under supercykeln nådde driftsättningsfaserna 

under redogörelseåret. De något låga globala 

marknadspriserna på metall i början av år 2009 oroar säkert 

bolagsägarna. Jag tror ändå att efter en snabb och 

överraskande nedgång kommer en lika snabb och överraskande 

uppgång. Basefterfrågan på råmaterial har inte 

försvunnit någonstans; det är bara fråga om en kortvarig 

förtroendebrist på marknaden, och regeringarna i olika 

länder försöker vända denna trend i positiv riktning genom 

sina ekonomiska program. Jag önskar lycka och 

framgång med de nya gruvprojekten. 

Mitt uppdrag som ordförande för direktionen fortsätter 

en period till fram till år 2012, och jag tror att vi kommer 

att ha ett fortsatt gott samarbete med direktionen, 

ledningen och personalen. I dagens ekonomiska situation 

måste vi alla samarbeta för samma mål för att klara oss 

genom den ekonomiska recessionen. År 2008 var i sin helhet 

ett bra år; låt oss tillsammans arbeta för att också år 

2009 ska bli framgångsrikt. 

Tom O. Niemi 

ordförande 

I februari 2008 tillsatte statsrådet GTK:s direktion för mandatperioden 1.3.2008–29.2.2012. Under verksamhetsåret sammanträdde den nya direktionen 

åtta gånger. På bilden från vänster industriråd Sakari Immonen, arbets- och näringsministeriet, forskningsbiträde Jukka Eskelinen, GTK, miljödirektör 

Pirkko Selin, Vapo Oy, direktör Riitta Murto-Laitinen, Nylands förbund, diplomingenjör Tom Niemi, generaldirektör Elias Ekdahl, GTK, överforstmästare 

Pirkko Isoviita, miljöministeriet, och förvaltningsdirektör Jorma Järvinen, GTK. På bilden besöker direktionen Talvivaara gruva. 

2 GTK Årsberättelse 2008

Generaldirektörens översikt 

I resultatkondition mot nya 

utmaningar 

GTK:s mål är att trygga tillgången på de råvaruresurser 

som samhället och näringslivet behöver och ett hållbart 

utnyttjande av dessa. GTK främjar ekonomisk markanvändning 

som tar hänsyn till miljöfaktorerna samt skapar 

förutsättningar för den industriella utvecklingen inom 

branschen, för sysselsättningen och för en balanserad regionutveckling. 

En fortlöpande utveckling av vår egen kompetens 

och en aktiv nätverksbildning såväl i Finland som 

internationellt är avgörande framgångsfaktorer. 

Verksamhetsåret 2008 var framgångsrikt för GTK. 

Mitt i alla de förändringar som sker i vår verksamhetsmiljö 

lyckades vi uppnå de mål som hade uppställts för oss. 

GTK:s strategi passar väl in i denna tid och är förutseende 

i fråga om framtida utmaningar och möjligheter. De goda 

resultaten återspeglar också att vår personal är engagerad i 

våra strategiska mål. Det är viktigt att fortfarande utvidga 

vår nätverksbildning och fördjupa våra partnerskap i syfte 

att stärka vår samhälleliga roll och vårt inflytande. 

Verksamhetsmiljön är i ett brytningsskede 

Statsförvaltningen är i sin helhet inne i en kraftig och 

snabb förändringsström. I provinserna grundas servicecentraler 

och människor manas att flytta till orter utanför 

huvudstadsregionen. Produktivitetsprogrammet fortsätter 

och personalen minskar inom statsförvaltningen. Universitetsvärlden 

och dess finansieringsstruktur förändras och 

stöder sig alltmer på den finansieringsgrund som näringslivet 

erbjuder. 

Systemet med sektorforskningsinstitut utvecklas. Genom 

strukturutvecklingen försöker man förbättra förvaltningsområdenas 

beredskap att producera den information, 

de sammanfattningar, slutsatser och rekommendationer 

som samhället behöver. Informationsbehoven kräver 

kompetenssammanslagning och samarbete mellan 

förvaltningsområdena på olika håll. Ministeriernas styrmekanismer 

förstärks. I arbets- och näringsministeriets 

(ANM) strategi betonas bland annat strategisk forskning 

och innovationer, internationalitet samt kundorientering 

och utveckling av serviceverksamheten. Energi- och miljöpolitiken 

samt regionutvecklingen ger likaså riktlinjer 

för ANM:s nya strategi. EU:s betydelse som både styrande 

aktör och finansieringskanal accentueras i framtiden. 

GTK förnyar sin FoU-verksamhet 

Vårt mål är att utvecklas till ett allt bättre geokompetenscentrum. 

Det innebär att vi ännu mer målmedvetet måste 

gå in för att känna till och ta hänsyn till näringslivets, 

intressentgruppernas och samhällets förväntningar. För 

att ännu bättre kunna motsvara de förväntningar som 

ställs på oss förnyade vi stukturen för vår forskningsverk- 


samhet. Informationsinsamlingen, kartläggningen och bedömningen 

av naturresurserna utgör fortfarande vår centrala 

kompetensgrund. Tio forskningsprogram har fastslagits 

för GTK, och enligt planerna löper programinnehållet 

på fem år. Forskningsprofessorerna och de ledande forskarna 

leder programhelheterna. 

I och med forskningsprogrammen söker vi också nya 

innovationer och kommersiella tillämpningar i samarbete 

med näringslivet. Den nya programstrukturen ger en bra 

utgångspunkt för utvecklingen av vår serviceverksamhet. 

Målet är ett slagkraftigare GTK 

GTK:s verksamhetsfält hör för tillfället till de få sektorer 

där man kan skapa nya arbetstillfällen och därigenom eliminera 

de negativa effekterna av recessionen. Trots temporära 

finansieringssvårigheter befinner sig gruvindustrin 

på en klar tillväxtbana. Idag förstår och ser man GTK:s 

samhälleliga betydelse ännu mer konkret än tidigare. Jordtäcket, 

de geologiska naturresurserna och den anknytande 

företagsverksamheten utgör ryggraden i näringslivet. 

En central utmaning är vår personal som blir äldre 

och som måste kunna ta sig an de ökande kraven. En viktig 

pelare i vår personalpolitik är att personalen ska orka 

och må bra. Trots produktivitetskraven har vi ändå kunnat 

rekrytera nya experter. Jag tror att vi har stor potential 

för att utvidga verkets kunskapskapital i framtiden. 

Jag vill ännu en gång tacka GTK:s personal för ett 

utmärkt arbete och för prestationerna år 2008. Jag tackar 

också direktionen, våra kunder och arbetspartner för ett 

gott och inspirerande samarbete. Tillsammans har vi 

nycklarna till framgång i våra händer. 

Elias Ekdahl 

generaldirektör 

3 

Juha Rahkonen

Verksamhetsåret 2008 

Målen uppnåddes och verksamheten var resultatrik 

År 2008 var GTK:s verksamhet resultatrik och målen 

uppnåddes väl. Efterfrågan på tjänster och material 

fortsatte på en hög nivå, vilket syntes i både den avgiftsbelagda 

verksamheten och användningen av GTK:s 

nättjänster. Den aktiva och resultatrika internationella 

verksamheten fortsatte inom både forskningen och 

exportprojekten. 

GTK:s verksamhet kännetecknades av en kraftig nätverksbildning 

såväl i Finland som internationellt, vilket syntes som 

bland annat ett flertal samprojekt och en aktiv beredning av 

nya projekt. Samarbetsnätverken förstärktes i synnerhet 

inom forskningen om ett hållbart utnyttjande av naturresurserna, 

klimatförändringen (sektorforskningssamarbete, 

EU-samarbete) och utnyttjandet av geoenergi. I början av året 

inleddes verksamheten vid Finlands laboratorium för isotopgeologi 

som anskaffades i samarbete med universiteten. 

GTK förnyade strukturen på sitt forskningsprogram. En 

central utgångspunkt är att säkerställa inriktningen av forskningsverksamheten 

enligt intressentgruppernas behov och 

de utmaningar som är centrala med tanke på samhället. Utvecklingen 

av kvalitetssystemet så att det motsvarar de förnyade 

processerna för informationsinsamling inleddes. 

Statens produktivitetsprogram och utvecklingen av sektorforskningen 

utgör sådana centrala faktorer i verksamhetsmiljön 

som återspeglas i GTK:s verksamhet. GTK deltog i 

planeringen och genomförandet av servicecenterprojektet 

inom ministeriets förvaltningsområde, och beredde i sin tur 

planen för personal- och ekonomiförvaltningens servicecen- 

Mika Räisänen, GTK 

terprojekt. GTK deltog aktivt i utarbetandet av forskningsprogrammen 

för sektionen hållbar utveckling inom delegationen 

för sektorforskning med temaområdena ‘Utnyttjande 

av informationen om naturresurserna till stöd för den 

politiska beslutsprocessen’ samt ‘Bedömning och jämförelse 

av åtgärderna för hejdandet av och anpassningen till klimatförändringen’. 

Utnyttjande av resurser 

Den helhetsfinansiering som stod till GTK:s förfogande under 

verksamhetsåret, inklusive den externa finansieringen 

och de anslag som överfördes från föregående år, uppgick 

till 45,7 miljoner euro, av vilka 41,2 miljoner euro utgjorde 

budgetfinansieringens andel för år 2008, och 4,0 miljoner 

euro den anslagsandel som överfördes från föregående år. 

Bruttokostnaderna uppgick till 56,0 miljoner euro, vilket 

var 3,3 miljoner euro mindre än året innan. Av kostnaderna 

registrerades 55,7 miljoner euro i GTK:s egen budgetredovisning 

och 0,3 miljoner euro täcktes med extern 

finansiering. Verksamhetens intäkter uppgick till totalt 12,5 

miljoner euro, vilket är 4,0 miljoner euro mindre än år 2007. 

Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av intäktsackumuleringen 

uppgick till 10,1 miljoner euro och den samfinansierade 

verksamhetens andel till 1,9 miljoner euro. Med den 

interna och externa finansieringen täcktes 23 procent av de 

totala kostnaderna. År 2008 uppgick antalet årsverken till 

691, vilket var 82 årsverken färre än året innan, vilket främst 

berodde på bolagiseringen av GTK:s tjänster inom kemisk 

analys hösten 2007. 

Inom forskningen om ett hållbart utnyttjande av naturresurserna är GTK:s uppgift bland annat att bokföra råvarureserverna, utreda förutsättningarna 

för att produktifiera de sidoberg som uppstår i olika processer och att främja utnyttjandet av sidoberg. GTK har samlat uppgifterna 

om de ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga konsekvenserna av utnyttjandet av de geologiska naturresurserna (metallmalmer, industrimineraler, 

stenmaterial, naturstenar och torv) i en helhetsöversikt som innehåller produktionsmängderna och de geografiska lägena samt en 

bedömning av utvecklingsutsikterna för branschen. Syftet med publikationen är att förbättra kännedomen om geologi och om betydelsen av 

utnyttjandet av naturresurserna. Uppgifter av tillståndsmyndigheterna och aktörerna inom branschen har samlats i publikationen. Vuori, S., 

Tuusjärvi, M., Tontti, M., Ahtola, T., Luodes, H., Hyvärinen, J., Virtanen, K., Kallio, J. & Holmijoki, O. 2008. Geologisten luonnonvarojen 

hyödyntäminen Suomessa vuonna 2007. Geologiska forskningscentralen, Forskningsrapport 176. http://arkisto.gtk.fi/tr/tr176.pdf 


GTK:s roll samt program- och inflytelseområden 

De nya programmen fokuserar på forskningsverksamheten 

GTK:s tio nya forskningsprogram erbjuder information 

om ett hållbart utnyttjande av de geologiska naturresurserna, 

om energi- och miljöfrågor samt om markanvändningen 

och byggandet. De forskningsprogram som 

trädde i kraft i början av år 2009 sträcker sig fram till år 

2013. 

Reformen syns i att forskningen fokuserar på områden 

som med tanke på inflytandet är de mest centrala. GTK:s 

tidigare omfattande forskningshelheter och talrika projekt 

omorganiserades i slutet av år 2008 på så sätt att projekthelheterna 

har fått mer pondus, och målen för dessa har 

sammanfattats till klarare helheter. Tio toppforskare från 

GTK utnämndes till ledare för forskningsprogrammen. 

Betydelsen av geovetenskaper ökar i samhället 

GTK:s roll är att integrera den geovetenskapliga kompetensen 

och tillämpningarna i det multivetenskapliga 

forskningssamarbetet för att lösa aktuella problem. 

Preciseringen av tyngdpunktsområdena i forskningsprogrammen 

stärker betydelsen av forskningen i fråga om 

alla tio forskningsprogram. 

Den globala ekonomin behöver kontinuerligt mer råmaterial 

för att bygga upp välfärden. De ekonomiska konjunkturerna 

och den kortvariga prisfluktuationen i fråga om 

råvaror påverkar inte i någon väsentlig grad det globala 

långsiktiga behovet av råmaterial. I och med att fokus i 

investeringarna och produktionen har flyttats till Asien har 

efterfrågan på metall accelererat till en rekordnivå, vilket 

också påverkar utnyttjandet av rikedomarna i jordskorpan 


Internationell 

Naturresurser 

och råmaterialförsörjning 

Bokföring av 

naturresurser 

Miljökonsekvenser 

Nationell 

Näringslivet och den 

samhälleliga beslutsprocessen 

Mineralpotential 

Grundvatten 

Energiförsörjning 

och miljö 

Tjänster 

Energi Tätorter 

Mineraler 

och 

processering 

Mätning 

och 

modellering 

Utvärdering av naturresurserna 

Kartläggningsprogram 


och byggande 

Utnyttjande av 

havsbottnen 

Geoinformation 

i Finland. Det är klart att bokföringen av naturresurserna 

och mineralpotentialen är i brännpunkten också inom 

GTK:s forskningsverksamhet. 

Klimatförändringen har lett till att energifrågan blivit 

alltmer aktuell. GTK:s energiforskning fokuserar på fyra 

sektorer: kärnenergi, geoenergi, torvbiomassa och nya 

energiteknologier. Också utvecklingen av tätorterna hör till 

en av GTK:s betydande kompetensområden, likaså forskningen 

om utnyttjandet av naturresurserna på havsbottnen. 

Informationsinsamlingen utgör grunden för GTK:s 

forskningsverksamhet. År 2009 har man för avsikt att 

reformera informationsinsamlingsprogrammen och utnämna 

ansvarspersoner för dessa. 

Forskningsprogrammen 2009–2013 

● Bokföring av naturresurser 

● Mineralpotential 

● Energi 

● Tätorter 

● Utnyttjande av havsbottnen 

● Miljökonsekvenser 

● Grundvatten 

● Mineraler och processering 

● Mätning och modellering 

● Geoinformation 

Slutanvändare 

Forskningsprogrammen 

Informationsinsamling 

Läs mer om GTK:s forskningsprogram på adressen 

http://se.gtk.fi/forskning/ ● 

5


Naturresurser och råmaterialförsörjning 

GTK:s centrala uppgift är att långsiktigt främja ett 

hållbart utnyttjande av naturresurserna i jordskorpan 

i Finland och därigenom skapa en grund för den industriella 

utvecklingen inom branschen, för sysselsättningen 

och för en positiv regionutveckling. 

GTK producerar basinformation om geologin och naturresurserna 

i den finländska jordskorpan. Tack vare informationen 

kan man finna nya naturresurser och skapa förutsättningar 

för ett hållbart utnyttjande av dessa. 

Under redogörelseåret fortsatte den mångsidiga och livliga 

efterfrågan på GTK:s material om och tjänster för förekomsten 

av naturresurser. Inom malmprospekteringen förflyttades 

fokus allt tydligare mot identifieringen av malmpotentiella 

zoner och nya malmtyper samt mot produktionen 

av basinformation i enlighet med kundbehoven. Verksamheten 

inleddes vid de stora gruvprojekten, Suurikuusikko 

guldgruva i Kittilä och Talvivaara nickelgruva i Sotkamo, som 

ursprungligen grundar sig på GTK:s forskningsresultat. 

Gruvorna har en väsentlig och långvarig regionalekonomisk 

effekt. Till följd av den snabba försämringen av den globala 

ekonomin minskade investeringarna i malmprospekteringen, 

vilket under redogörelseåret inte påverkade GTK:s verksamhet 

i väsentlig grad. 

GTK sammanställde en statistik som beskriver den produktions- 

och nationalekonomiska betydelsen av gruvverksamheten 

till en forskningsrapport. Man har för avsikt att 

sammanställa och publicera denna varje år. 

Inom den vetenskapliga forskningen förstärktes programmet 

för ett hållbart utnyttjande av naturresurserna med 

Heikki Hirvas, GTK 

målet att uppnå en kompetens på internationell nivå och att 

främja miljöekonomiskt optimerade och ekoeffektiva produktionsmöjligheter. 

De omfattande modelleringsprojekten inleddes i syfte 

att utarbeta flerdimensionella modeller över de centrala 

malmzonerna i Finland, även under markytan (Mellersta 

Lappland, Österbotten, Norra Karelen och objekten i HIREprojektet). 

Modelleringarna grundar sig på de seismiska lodningar 

som genomförs som en skuldkonversion mellan Finland 

och Ryssland. Terrängarbetena för dessa avslutades 

under redogörelseåret. 

Utvärderingen av basmetallerna effektiviserades. Betydande 

resultat uppnåddes även inom de kundfinansierade 

anrikningstekniska undersökningarna av de inhemska 

malmerna. Undersökningarna har en nyckelposition i lönsamhetsbedömningarna 

av gruvprojekt. Ministeriet fick en 

rapport om den ekonomiskt intressanta förekomsten av 

dolomitmarmor i Reutuaapa i Tervola. Kartan över malmförekomsterna 

i Fennoskandien trycktes. 

I kartläggningen av torvresurserna överskreds både 

arealmålet och rapporteringsmålet för den torvmängd som 

kan utnyttjas industriellt. Totalt kartlades 352 km 2 myrareal, 

varav 38 km 2 som inventeringar för varje produktionsområde 

på beställning av industrin. Det exceptionellt goda 

resultatet beror i första hand på att rapporteringen om 

resultaten av de kartläggningar av reserverna som pågått i 

flera år i Österbotten avslutades. Markägarna, torvproducenterna 

och myndigheterna beställde rekordmånga avgiftsbelagda 

myrspecifika och regionala utredningar från GTK:s 

torvdatabas. 

Under redogörelseåret var GTK värd för många betydande seminarier som fick publicitet. Vårens seminarium om flygkartläggning samlade de 

finländska experterna inom flyggeofysik. Under höstens UUMA-seminarium behandlades ett hållbart utnyttjande av naturresurserna inom 

jordbyggnadsverksamheten. Föredragen och föreläsningarna under det internationella polärårets seminarium belyste de senaste resultaten av 

polärforskningen, och forskarna lade fram sina synpunkter på klimatförändringarnas konsekvenser för de arktiska områdena på jordklotets 

bägge poler. Cirka 80 forskare från fem länder deltog i seminariet. På Antarktis har finländsk geovetenskaplig forskning bedrivits i 20 år. 


Antti Mannermaa 

HIRE-djuplodningsprojektet leds av forskningsprofssor Ilmo Kukkonen, som även leder Mätning- och modellering-forskningsprogrammet. 

Ny kunskap om berggrunden i Finland genom seismisk djuplodning 

Under åren 2007–2010 genomför GTK det omfattande 

forskningsprojektet HIRE (High Resolution Reflection 

Seismics), där man undersöker berggrunden på flera kilometers 

djup genom reflexionsseismiska lodningar. Terrängmätningsfasen 

slutfördes år 2008. Objektet för forskningsprojektet 

HIRE var 15 malmområden i Mellersta, Norra 

och Östra Finland som fortfarande är aktiva, föremål för 

prospektering eller övergivna. Med denna metod fick man 

bland annat information om skillnaderna mellan bergarterna 

i berggrunden, bergartsgränserna samt om kross- och 

sprickzonerna på upp till 18 kilometers djup. 

Ett av målen i projektet är att införa ny teknologi i 

malmprospekteringen och utveckla prospekteringsmetoderna 

för att finna förekomster som är svåra att lokalisera 

men av ekonomiskt intressesse. Inom projektet har GTK 

ett brett samarbete med gruvbolagen på de olika malmområdena. 

Bland annat gruvområdena i Vihanti och Pyhäsalmi 

i Mellersta Finland, Kevitsa malmuppslag i Sodankylä samt 

Suurikuusikko guldgruvområde i Kittilä har undersökts 

inom ramen för projektet. Upp till 700 linjekilometer kumulerades 

i projektet. 

Ny teknologi tillämpas 

De reflexionsseismiska mätningarnas viktigaste egenskap 

är att man uppnår en hög resolution på upp till flera kilometers 

djup. 

Mätningarna utfördes huvudsakligen längs vägnätet. 

För att få en seismisk signal användes specialkonstruerade 

vibratorlastbilar som med hjälp av hydrauliska vibrationer 

sände seismiska vågor ner i jordskorpan. En del av mätningarna 

genomfördes i terrängen utanför vägnätet, och då 

användes mycket små sprängladdningar i cirka två meter 

djupa hål som hade borrats i marken. 

De vibratorlastbilar som hade parkerat på vägen skapade 

en seismisk signal, vars reflexion mättes längs en 

fem kilometer lång registreringslinje. I bilen, som väger 15 

ton, finns en cirka en kvadratmeter stor platta som sänks 

ner på vägytan. En 12 sekunder lång signal, vars frekvensområde 

ökade från 30 till 165 hertz, sändes ner i jordskor- 


pan. Den seismiska signalen går genom berget med en 

hastighet på cirka sex kilometer i sekunden. Vågorna går 

cirka 15–20 kilometer ner i jordskorpan, reflekteras från 

bergartsgränserna samt från bergets sprick- och krosszoner, 

och går tillbaka till mätanordningarna. Vibrationsgivarna 

registrerar den seismiska vågen som kommer tillbaka 

från jordskorpan. 

Arbetena skapade inga olägenheter för markägarna, 

byggnaderna eller miljön. Man bad om tillstånd för undersökningarna 

av markägarna. 

Förverkligades genom skuldkonversionen 

Forskningsprojektet HIRE utgjorde en del av det avtal 

mellan Finlands och Rysslands regeringar enligt vilket 

Ryssland kvitterade sina statsskulder från Sovjettiden 

genom att leverera vetenskapliga anordningar och forskningstjänster 

till Finland. GTK är den ledande entreprenören 

inom projektet och sköter bland annat om forskningstillstånden 

med de olika myndigheterna och markägarna. 

I projektet samarbetade GTK med de ryska statsbolagen 

Machinoimport och Vniigeofizika som ansvarade för 

mätningsentreprenaden och som också genomförde 

mätningarna i FIRE-projektet (Finnish Reflection Experiment) 

i Finland åren 2001–2005. Mätningarna i detta projekt 

gjordes för att utreda berggrundens allmänna struktur. 

Malmprospekteringen drar nytta 

Med denna undersökningsmetod upptäcktes bergartsskikt 

som var endast 10–20 meter tjocka, trots att de 

fanns på upp till en kilometers djup. Med stöd av de bergartsgränser 

och krosszoner i berget som upptäcktes ökar 

insikten om den geologiska strukturen i vår jordskorpa 

och leder malmletarna i rätt riktning. Malmprospekteringen 

i Finland får ett nytt perspektiv och en ny metod samtidigt 

som förutsättningarna för malmprospekteringen förbättras. 

Fältarbetena inom projektet avslutades under redogörelseåret. 

Undersökningsresultaten för projektet publiceras 

år 2010. ● 

7


Energiförsörjning och miljö 

GTK:s verksamhet inom influensområdet energiförsörjning 

och miljö omfattar tre ämnesområden; forskning 

om en säker slutförvaring av kärnavfall, forskning om 

ett hållbart utnyttjande av torvresurserna och forskning 

om geoenergi. 

Verksamheten som syftar till att minska importberoendet 

inom energiförsörjningen och att effektivisera utnyttjandet 

av inhemska ersättande energikällor och teknologier fortsatte 

enligt planerna under redogörelseåret. Forskningen 

med syftet att utnyttja och utveckla teknologin för markoch 

bergvärmen (geoenergin) förstärktes. Målet med den 

forskningsverksamhet som anknyter till utnyttjandet av geoenergi 

är att finna nya lösningar och teknologier som grundar 

sig på jordtäckets och berggrundens egenskaper att kunna 

producera och lagra värme för behoven hos objekt med 

stor energiförbrukning. 

Under samordning av GTK och i samarbete med högskolorna 

och teknologiföretagen inom branschen inleddes 

Jari Väätäinen, GTK 

det omfattande projekt inom Tekes forskningsprogram ‘Ett 

hållbart samhälle’ som betjänar utnyttjandet av geoenergi. 

Flera objektsspecifika utredningar genomfördes som avgiftsbelagda 

projekt. Utsikterna är lovande för möjligheterna att 

utnyttja geoenergi för storobjekt, till exempel stora affärsfastigheter 

och nya bostadsområden. Dessutom deltog man 

i det Tekes-projekt som leds av VTT och som utreder tillvaratagandet 

och möjligheterna att lagra koldioxid i geologiska 

strukturer och formationer. 

Under redogörelseåret var GTK huvudorganisatör för 

två expertseminarier, vars teman var ‘Materialströmmarna 

och klimatförändringen’ och ‘Geoenergi’. Det sist nämnda 

ordnades i samarbete med Södra och Mellersta Österbottens 

förbund. 

I det internationella samarbetsnätet fortsatte forskningen 

om vattnet i berggrunden som anknyter till säkerheten 

inom slutförvaringen av kärnavfall. Inom forskningsverksamheten 

förbereddes det borrprojekt under Grönlands inlandsis, 

som finansieras av kärnkraftsindustrin. 

GTK ställer sin expertis inom geoenergi till förfogande då energisystemet för handelns viktiga logistikcentral och distributionslager förverkligas 

i Sibbo. Här har man för avsikt att utnyttja geoenergi för uppvärmningen av byggnaden på vintern och för avkylningen på sommaren. 

Idag finns det redan cirka 40 000 småhus som värms upp med geoenergi och flera stora objekt är under arbete i Finland. I dessa produceras 

uppvärmningen och avkylningen av förnybar geoenergi, och i fråga om de större objekten ofta som hybridlösningar. Geoenergin är ett 

miljövänligt, bestående och energieffektivt sätt att utnyttja den värmeenergi som lagras i jordskorpan och som i huvudsak produceras av solens 

strålning. På bilden ledaren för forskningsprogrammet Energi, ledande forskare Jarmo Kallio. 



Torv, kolbalans och metan i en värld som värms upp 

Cirka en tredjedel av Finlands jordareal utgörs av myrar. 

Möjligheterna att utnyttja myrarna som energikälla har 

redan länge undersökts och senare också konsekvenserna 

av dessa för klimatet. Enligt en uppskattning innehåller 

de finländska myrarna mer än 5 miljarder ton kol. Under 

årtusendena har det totalt avlagrats ett enormt kollager 

(>300 miljarder ton) i de nordliga myrarna i världen. Myrarna 

innehåller mer än 30 procent av de globala kolresurserna 

i jordskorpan. 

Myrarna både binder och producerar växthusgaser på 

så sätt, att de å ena sidan utgör betydande koldioxidslukare 

(CO 2) och å andra sidan nettokällor för metan (CH 4). 

Därför utgör myrarna viktiga buffertar mot miljöförändringarna. 

Den största delen av det växtmaterial som myrarna 

producerar sönderfaller i det syrerika ytskiktet. Sönderfallet 

fortsätter också i syrelösa förhållanden, där en 

liten del av kolet frigörs i atmosfären som metan, som är 

en 23 gånger kraftigare växthusgas än koldioxiden. 

Torra och fuktiga år 

Myrarnas funktion som kolslukare beror i hög grad på 

klimatet. Man har bedömt att klimatuppvärmningen, ökningen 

av nederbörden och de mildare vintrarna inverkar 

på organismfunktionerna i myrarna, vilket sannolikt ger 

ökade gasutsläpp. I de nordliga myrarna beror den årliga 

kolbindningen och -utfällningen i hög grad på vegetationsperioden. 

Om ytan av myren torkar blir det syrerika skiktet 

tjockare vilket i sin tur förbättrar förhållandena för sönderfallet. 

Den förutspådda klimatuppvärmningen kan också 

innebära mer nytta än hot för de nordliga myrarna, eftersom 

den varma våren samt den tidigare och längre vegetationsperioden 

leder till att myrarna blir en effektivare 

lagrare av kol inom en kort tid. I dessa fall har förändringarna 

i vegetationens sammansättning mycket stor inverkan 

på myrarnas kolansamling i föränderliga förhållanden. 

Basproduktionen och sönderfallet följer den årliga och 

dygnsmässiga ljus-, värme- och fuktvariationen. Också 

de kvantitativa och kvalitativa skillnaderna i vegetationen 

mellan de olika myrarterna och till och med mellan de olika 

ytformerna i samma myr har väsentlig inverkan på koldioxid- 

och metanflödena. Beroende på de årliga väderleksförhållandena 

kan myrarna vara antingen nettoförlorare (-) 

eller nettobindare (+) av koldioxid. 

Variationer i myrarnas kollagring 

Myrarnas kolflöden och balans har undersökts närmast 

med mätningar av gasutbytet. De ger värdefull information 

om kolflödena, men utifrån resultaten är det inte lätt att 

prognostisera kolnivån i de föränderliga förhållandena. 

Därför är det viktigt att förstå kolets dynamik i både de 

ytliga och djupa skikten av en myr när de nuvarande bedömningarna 

av växthusgaserna mellan myrarna och 

atmosfären sätts i rätt proportion. 

Specialforskare Markku Mäkilä 

Ale Grundström, GTK 

Myrarnas ytliga skikt omfattas fortfarande av kolets 

snabba omlopp. Ansamlingen och utfällningen av kol sker 

i myrarnas ytliga skikt på samma sätt som i växande skogar. 

De långvariga värdena för nettoansamlingen av kol 

visar den kolmängd som har avlagrats i de förändrade 

klimat- och vegetationsförhållandena under olika tider. 

Myrens långvariga nettoansamling av kol kan anses som 

den verkliga kollagringen. Trots starrmyrarnas större basproduktion 

är kolansamlingen inte störst i dessa, eftersom 

minskningen av kolmängden i starrmyrarnas ytliga skikt är 

större än i vitmossemyrarna. De våta starrmyrarna utgör 

betydande källor för växthusgaser. Förutom den höga 

metanproduktionen har de nordliga myrarna en mindre 

kolansamling än de sydliga vitmossemyrarna. Vitmossemyrarna 

och i synnerhet de unga vitmossemyrarna på 

kusten binder mer kol än starrmyrarna. 

GTK forskar i och bedömer energi- och växttorvpotentialen 

i de finländska myrarna på en yta om cirka 

350 km 2 per år samt publicerar regelbundet ortsspecifika 

rapporter om torvforskningen. Ta del av GTK:s torvforskning 

på adressen http://se.gtk.fi/forskning/. ● 

9


Markanvändning och byggande 

Bokföringsservicen av stenmaterial (Kitti), som utvecklades 

i samarbete med miljöförvaltningen, blev färdig och öppnades 

för huvudstadsregionens område för stenmaterialförsörjning 

i slutet av året. Förutom GTK har miljöministeriet, 

Finlands miljöcentral, Nylands och Västra Finlands miljöcentraler, 

Hyvinge stad, Kommunförbundet och INFRA r.f. 

deltagit i utvecklingen. Systemet ger på en enda adress samlad 

information om bland annat tillstånden för stenmaterial, 

de årliga täktkvantiterna och -kvaliteterna samt om de 

resterande reserverna av markoch stenmaterial som står 

till förfogande. Systemet betjänar stenmaterialföretagarna, 

regionplaneringen, tillstånds- och tillsynsmyndigheterna och 

även de enskilda medborgarna. Målet är att utvidga bokföringen 

så att den omfattar alla centrala produktions- och 

konsumtionsområden före år 2012. 

Rapporteringsfasen nåddes för den första delen av kartläggningsprojektet 

TAATA som genomförs tillsammans med 

de fem kommunerna, vägverket, landskapsförbundet och 

miljöcentralen inom det område som betjänar Tammerfors 

tillväxtområde. 

GTK utarbetade bland annat en expertrapport om de 

fortsatta planerna för borrprogrammen inom västmetroprojektet. 

Utredningen av behovet av ett rikstäckande register 

över grundundersökningarna färdigställdes utifrån en enkät 

för intressentgrupperna. 

De geologiska tredimensionella strukturkartläggningarna 

och -modelleringarna av grundvattenområdena fortsatte 

inom flera samfinansierade projekt tillsammans med vattenmyndigheterna 

och vattenbolagen i syfte att fastställa 

ramvillkoren för grundvattnet och den övriga markanvändningen. 

Det fleråriga projektet som sammanpassar behoven 

Antti Mannermaa 

för grundvattenskydd och stenmaterial inleddes samfinansierat 

med områdesaktörerna i Mellersta Österbotten. 

I den maringeologiska kartläggningen överskreds lodningsmålet 

med närmare det dubbla till följd av den ökade 

mängden beställningsarbeten. Under redogörelseåret genomfördes 

bland annat det första betydande lodningsarbetet 

utomlands på beställning av Estlands sjöfartsverk samt undersökningen 

av den kabelsträckning som uppfyller dagens 

standarder mellan Åland och Nådendal. 

Man svarade på utmaningarna i direktivet INSPIRE genom 

att delta i beredningen av en nationell lag om geografisk 

information och konkret genom att göra upp förteckningar 

över och beskrivningar av GTK:s informationsmaterial. De 

övergripande materialförteckningarna, i vilka ansvarspersonerna 

också anges, blev färdiga och de motsvarande metainformationsprofilerna 

definierades. I fråga om stenmaterialinformationen 

färdigställdes materialbeskrivningarna som 

motsvarar INSPIRE-kraven. 

BaltCICA-projektet, som leds av GTK, godkändes för 

Östersjöområdets INTERREG-program 2007-2013. Projektet 

forskar i hejdandet av klimatförändringen och anpassningen 

till förändringen inom Östersjöområdet. Projekten 

ERAC och FINMERAC, som utreder de risker som de metallhaltiga 

industri- och naturmiljöerna orsakar, avslutades 

under GTK:s samordning som ett omfattande finländskt 

samarbete och finansierades av EU och Tekes. Den omfattande 

slutrapporten om FINMERAC-projektet publicerades. 

Projektet utvecklade bedömningen av de ekotoxikologiska 

risker och hälsorisker som metallerna orsakar för industrins 

och miljömyndigheternas bruk. 

Under redogörelseåret publicerade GTK resultaten för det finsk-ryska samarbetsprojektet Sediment geochemistry and natural and 

anthropogenic hazards in the marine environment of the Gulf of Finland (SAMAGOL). Syftet med forskningen, som beskriver tillståndet 

i östra Finska viken, var att undersöka havsbottnens geologi och de effekter som människan har på havsbottnens naturliga miljö. GTK 

genomförde projektet med forskningsinstitutet VSEGEI i S:t Petersburg under åren 2004-2006. Se publikationen: Vallius H. (ed.) 2007. 

Holocene sedimentary environment and sediment geochemistry of Eastern Gulf of Finland, Baltic Sea. Geological Survey of Finland, Special 

Paper 45, http://arkisto.gtk.fi/sp/sp45.pdf. 


Forskningsassistent Tuomo Turunen och forskare Aimo Kuivamäki, som ansvarar för TAATA-projektet, kartlägger jordarterna i Tammerforsregionen. 

Kartläggningsprojekt utreder det optimala läget för tätortsinfran 

Behovet av geologisk information ökar kraftigt inom samhälls- 

och miljöplaneringen, byggandet och råmaterialförsörjningen. 

I samhällsverksamheten främjas bland annat 

en optimal placering av infrafunktionerna, en minimering 

av planerings-, bygg- och underhållskostnaderna för infrabyggandet 

och ett sparsamt utnyttjande av naturresurserna 

genom att ta hänsyn till de geologiska uppgifterna och 

utgångspunkterna. 

Tammerforsregionen är det näst kraftigaste tillväxtcentrumet 

och hör till de starkaste tyngdpunktsområdena 

inom byggandet i Finland. Det finns ett stort behov av geologisk 

information inom områdesplaneringen och byggandet. 

År 2007 inledde GTK det samfinansierade projektet 

TAATA, vars syfte är att utveckla och producera produkter, 

tjänster och material som grundar sig på geomaterial för 

utvecklingsplanerna inom Tammerforsregionen. Projektet 

utgör en del av GTK:s verksamhet med kartläggning av 

tätorterna, och genomförandet samfinansieras av GTK och 

deltagarparterna. 

Syftet med projektet är att utreda jordmånens byggbarhetsegenskaper, 

det omfattande åsavsnittets struktur samt 

att sammanställa informationen om berggrunden och skapa 

en modell över berggrundens fragmentering för planeringen 

och genomförandet av de stora bergsbyggnadsprojekten 

inom Tammerforsregionen. 

Geologisk information på nätet 

Projektets centrala slutprodukter utgörs av uppgifter i olika 

skalor om byggbarheten i fråga om jordmånen och berggrunden 

inom Tammerforsregionen och byggbarhetskartor 

som gjorts utifrån dessa. Det material som produceras 

integreras i Tammerforsregionens GeoTIETO-system som 

utvecklas inom projektet. Materialet kan då granskas och 

utnyttjas fritt via Internet. Systemanvändarna kan med stöd 

av webbläsaren kombinera och presentera flera olika kartnivåer, 

göra informationssökningar, analysera uppgifterna 

och kopiera skärmvisningen. Inom tjänsten kommer man 

att utveckla en möjlighet att söka material via gränssnitten 

till deltagarnas egna planeringssystem. 

Informationsmaterialet innehåller idag kartor över berggrunden 

och jordtäcket, uppgifter om markoch bergsborr- 


ningar, geofysikaliskt material, höjdmodeller, topografiska 

bakgrundskartor, en flygbildsmosaik och uppgifter om 

markanvändningen. Därtill har sådana geomodeller utvecklats 

i systemet som utgör kartor över byggbarheten 

i fråga om jordtäcket och berggrunden i skalan 1:20 000. 

Förutom de egentliga experterna inom geobranschen 

betjänar geomodellerna också andra som behöver geologisk 

information väl, till exempel generalplanläggarna. 

De höga arsenhalterna i jordtäcket och berggrunden är 

utmärkande för Tammerforsregionen. Projektet ska också 

producera information om de geokemiska bakgrundshalterna. 

Materialet används för att bedöma de förorenade 

markerna och utreda miljökonsekvenserna. 

Kartläggningen av tätorterna fortsätter 

TAATA-projektet indelas i två faser. I den första fasen samlades 

de geologiska egenskaperna och kännetecken för 

Tammerforsregionens storområde. Dessa påverkar i väsentlig 

grad planeringen av markanvändningen. Med 

kartläggningen insamlades geologiska uppgifter om jordtäcket 

och berggrunden på tätorternas fjärr- och verkningsområden 

genom att bearbeta dem till regionala 

1:50 000–1:20 000 kartor över byggbarheten. De tätortsgeokemiska 

kartorna samt de resultat av 20 jämförelseprover 

som samlades in inom tätorterna färdigställdes 

under redogörelseåret. Våren 2009 ordnas ett slutseminarium 

om resultaten av den första fasen. Cirka 20 forskare 

från GTK deltog i genomförandet av projektet. 

Beslut om när den andra fasen ska inledas fattas i ett 

senare skede. Enligt planerna ska det tvååriga fortsättningsprojektet 

inledas år 2010 och fokusera på tätorter 

som är aktiva i fråga om markanvändning och på tätorternas 

verkningsområde. I detta skede produceras eventuellt 

objektsspecifikt 1:2 000–1:5 000 tätortsgeologiskt material 

och kartor över byggbarheten i fråga om jordtäcket och 

berggrunden inom de områden som valts tillsammans 

med deltagarkommunerna, och alternativ för att lösa arsenproblemet 

utreds. Objektsområdena väljs tillsammans 

med deltagarna i den andra fasen under år 2009, då den 

noggrannare planeringen av projektet görs. ● 

11 

Jari Väätäinen, GTK


Internationell verksamhet 

År 2008 var exceptionellt framgångsrikt för GTK:s internationella 

verksamhet och det starka internationella nätverkssamarbetet 

fortsatte. Man fick ett positivt beslut på nio nya 

EU-finansierade projekt. 

GTK är samordnare i totalt 11 projekt, vilket är ett bevis 

på GTK:s serviceförmåga även som ansvarspart i EU-projekt. 

Flera EU-projekt förbereddes och nådde avtalsfasen. 

GTK har redan i flera år aktivt deltagit i beredningen av 

ett program om en informationsplattform för teknologi 

inom EU som främjar en hållbar mineralförsörjning i Europa. 

Under redogörelseåret nådde man inom programmet avtalsförhandlingarna 

med EU-kommissionen om det mycket 

omfattande ProMine-projektet inom det sjunde 

ramprogrammet som samordnas av GTK och som är betydande 

med tanke på hela EU:s mineralsektor. 

Det multinationella konsortium som leds av GTK rönte 

framgång även på projektexportmarknaden. Det fleråriga 

kartläggningsprojektet som finansieras av nordiska IDA inleddes 

i slutet av året i Uganda, och avtalsförhandlingarna 

om det av NDF finansierade kartläggningsprojektet pågick 

vid utgången av året. Med utrikesministeriets finansiering 

bereddes en projektplan för ministeriets ICI-program för 

utveckling av informationsinsamlings- och ledningssystemen 

i länderna i Centralasien. 

33IGC 

Distribution av geoinformation 

De operativa resultat- och publikationsmålen i GTK:s resultatavtal 

uppnåddes. Under redogörelseåret kom sammanlagt 

395 publikationer ut i form av artiklar, abstrakt, rapporter 

och kartor. Av dessa kom 66 artikelpublikationer ut i 

högklassiga internationella serier. Dessutom satsade man hårt 

på tillgång till materialet på nätet. 

GTK strävar fortfarande efter att stärka sin roll som ett 

nationellt center för geoinformation. Den ännu intensivare 

nätverksbildningen med nationella (bland annat ortsinformationsportalen 

och de gemensamma lösningarna för distribution 

av information om naturresurserna) och internationella 

(bland annat OneGeology) informationsstrukturer 

var kännetecknande för verksamhetsåret. GTK:s informationspolitik 

på institutnivå kompletterades med ett förtydligande 

av principerna för behandlingen och villkoren för 

överlämning av materialen. 

Introduktionen av informationsledningssystemet för 

platsinformationsmaterialet och utvecklingen av nättjänsterna 

framskred enligt planerna och förbättrade GTK:s serviceförmåga 

och möjligheter att öka verksamhetseffektiviteten. 

GTK:s kartportal Geo.fi och alla dess funktioner öppnades. 

GTK:s publikations- och rapportmaterial har så gott 

som i sin helhet inkluderats i nätdistributionen. Utvecklingen 

av insamlingsverksamheten inleddes och förteckningarna 

över de geologiska samlingarna blev färdiga. ● 

International Geological Congress (IGC), som arrangeras vart fjärde år, ägde rum i Oslo i augusti. Detta var den trettiotredje gången som 

evenemanget arrangerades. De nordiska länderna var gemensamt ansvariga för kongressarrangemangen. Denna kongress är det absolut mest 

omfattande och täckande evenemanget inom branschen. I de muntliga och skriftliga föredragen under kongressen i Oslo behandlades bland 

annat klimatförändringen, vår livsmiljö och tillgången på råmaterial ingående. Närmare 6 000 forskare från 113 länder deltog i kongressen. 

Från GTK deltog 49 personer som höll sammanlagt 91 föredrag eller posterpresentationer. Följande IGC arrangeras år 2012 i Brisbane, 

Australien. Mer information om Oslo-kongressen: www.33igc.org 


Geologerna Peter Turyasingura och Annet Tumwine (Department of Geological Survey and Mines, DGSM) utbildas i kartläggning 

av berggrunden i det arkeiska granitoidområdet i östra Uganda. På plats även geolog Matti Lehtonen från GTK. 

Under redogörelseåret valdes GTK på basis av en internationell 

anbudstävlan att genomföra två geologiska 

kartläggningsprojekt i Uganda. Projekten finansieras av 

Världsbanken och Nordiska utvecklingsfonden. Det huvudskaliga 

syftet med projekten är att producera kartor 

över berggrunden i hela landet i skalorna 1:250 000 och 

1:100 000 och kartor över de malmkritiska områdena i 

skalan 1:50 000, att genom laboratorieundersökningar 

utreda områdets geologiska utveckling samt att beskriva 

de mest betydande uppslagen av av byggsten, industrimineraler 

och metalliska malmer och att utreda förutsättningarna 

för gruvverksamhet. Kartläggningen genomförs 


GTK kartlägger naturresurserna i Uganda 

i hög grad genom att utnyttja ny flyggeofysik och tolkning 

av satellitbilder. Projekten inkluderar också en omfattande 

utbildningsdel för geologer i Uganda. 

Det projekt som började i oktober och pågår i 30 månader 

omfattar den södra delen av Uganda. Det projekt 

som omfattar kartläggningen av den norra delen av Uganda 

inleds i början av år 2009 och pågår i 34 månader. Kartläggningsprojekten 

för de norra och södra delarna genomförs 

samtidigt för att uppnå väsentliga synergifördelar. 

Projekten genomförs i samarbete med internationella 

samarbetsparter. Under ledning av GTK deltar geologer 

från Sydafrika, Holland och Tyskland i arbetet. ● 

Det nya isotoplaboratoriet erbjuder omfattande forskningsmöjligheter 

Juha Rahkonen 

Finlands laboratorium för 

isotopgeologi (SIGL) är ett 

samprojekt mellan Helsingfors, 

Uleåborgs och Åbo 

universitet, Åbo Akademi, 

Tekniska högskolan och GTK. 

Under redogörelseåret installerades 

Nu Instruments multikollektor-ICP-massaspektrometer 

i laboratoriet. Med 

denna kan noggranna mätningar 

av grundämnesisotoperna 

genomföras. En 

noggrann definiering av isotopförhållandena 

är nödvändig 

bland annat vid 

åldersbestämning, grundläggande 

forskning av jordklotets 

utveckling, övervakning 

av radioaktivt avfall och 

vid inventering av miljöföroreningarna. 

● 

Specialforskarna Hugh O'Brien och 

Yann Lahaye är stolta över sitt nya 

isotoplaboratorium. 

Tapio Koistinen, GTK 

13

GTK:s ekonomi 

Fördelningen av kostnaderna 2008 

Externa 

tjänster 

10,6 M€ 

(19 %) 

Resor 

2,8 M€ 

(5 %) 

Material och 

förnödenheter 

2,5 M€ 

(4 %) 

Intäkter per kundgrupp 2008 

Exportprojekt 

3,1 M€ 

(25 %) 

Fastighetskostnader 

5,3 M€ 

(9 %) 

EU-finansierade 

forskningsprojekt 

0,4 M€ 

(3 %) 

Investeringar 

1,8 M€ 

(3 %) 

Övriga kunder 

0,3 M€ (3 %) 

Övriga utgifter 

1,2 M€ 

(2 %) 

Löner 

31,8 M€ 

(58 %) 

Totalt 56,0 milj. € 

Statsförvaltning 

1,5 M€ 

(12 %) 

Kommunalsektorn 

0,8 M€ 

(6 %) 

Näringslivet i 

hemlandet och 

utrikes 

6,4 M€ 

(51 %) 

Totalt 12,5 milj. € 

Utveckling av kostnader 2004–2008 

(1 000 €) 

2004 2005 2006 2007 2008 

Utveckling av intäkter 2004–2008 

(1 000 €) 

Utveckling av finansieringsstrukturen 

2004–2008 (1 000 €) 

Extern 

finansiering 

Inkomstfinansiering 

Budgetfinansiering 

14 GTK Årsberättelse 2008 

60 000 

58 000 

56 000 

54 000 

52 000 

50 000 

48 000 

46 000 

18 000 

16 000 

14 000 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

70 000 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

55 085 

12 990 

54 694 

13 387 

55 264 

15 975 

55 085 54 694 55 264 

59 320 

16 534 

59 320 

56 011 

12 495 

2004 2005 2006 2007 2008 

56 011 

2004 2005 2006 2007 2008

GTK:s publiceringsverksamhet 

Publikationernas impakt i den 

finländska geoforskningen 2005–2008 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

2005 2006 2007 2008 

GTK:s personal 

De anställda per resultatområde 2008 

Letning och värdering 

av naturresurser 

240,1 årsverken 

35 % 

Forskning och 

utveckling 


28 % 


GTK:are 

Övriga 

Finland 



17 % 

Geologisk 

kartläggning 

140 årsverken 

20 % 

Publikationerna 

2004 2005 2006 2007 2008 

Vetenskapligt refererade 

internationella publikationer, st. 

60 161 86 55 66 

Publikationerna är listade på www.gtk.fi 

Personalens utbildningsfördelning 2008 

Högre 

högskoleexamen 

26 % 

Annan 

högskoleexamen 

15 % 

Mellanstadieutbildning 

22 % 

Licentiater 

5 % 

Doktorer 

10 % 

Det vida OneGeology-samarbetsprojektets första resultat, en digitalisk 

geologisk karta över Jorden publicerades under redogörelseåret. Datan 

framställer jordklotet utan jordtäcke, växtlighet, vatten och byggnader 

konstruerade av männsikan. OneGeology stöds av UNESCO och sex 

andra betydande organisationer och är en del av FN:s internationella 

Jordens år 2008 (Year of Planet Earth). Projektets Europa-del 

finansieras av EU. GTK svarar för produktionen den finländska delen 

av datan. http://www.onegeology.org/ 

Grundskola 

eller 

motsvarande 

22 % 

15

En GTK:are har ordet 

Kristina Lehtinen 

är geolog vid 

Norra Finlands 

enhet. 

Under året 2008 utvecklades 

dialogen mellan personalen och 

ledningen 

Genom regelbundna personalundersökningar kartläggs personalens 

uppfattningar om organisationens situation. Utifrån 

personalundersökningen 2007 valdes till utvecklingsobjekt 

på GTK-nivå samarbetet och interaktionen mellan 

ledningen och personalen, chefsarbetet, de sporrande effekterna 

och belöningen samt gemenskapen. 

Förmansutbildningarna fortsatte 

GTK står inför ett intressant dilemma: Samtidigt som personalen 

blir äldre och alltfler personer går i pension, borde 

mer resultat uppnås med en allt mindre personal. Interaktion 

och öppenhet behövs såväl för att bygga upp förtroendet, 

klarlägga målen som för att inse betydelsen av de enskilda 

arbetsuppgifterna. 

Den allra viktigaste interaktionssituationen är en fungerande 

relation mellan förmannen och de underordnade. 

En ledning som består av substansexperter är GTK:s starka 

sida. I bästa fall är ledaren kunnig också inom personalledning. 

Med stöd av ledarutbildningen vill man ge en forskare 

som till följd av karriärutvecklingen övergår till chefsuppgifter 

tillräckliga interaktionsfärdigheter och redskap för den 

nya uppgiften. 

Djupledningsutbildningen utvidgades till branschchefsnivån 

år 2008. Den nya JET-utbildningen inleddes för att ge 

den nya generationen ledningskompetens för framtiden. Det 

är speciellt glädjande att nästan lika många män och kvinnor 

har deltagit i JET-utbildningen. Båda ledarutbildningarna 

fortsätter år 2009. 

Ett jämbördigt tack till alla 

Det finns många incitament inom GTK. Varför upplever 

ändå personalen, enligt undersökningsresultaten, att orga- 

Reijo Lampela, GTK 

nisationen inte belönar eller uppmuntrar tillräckligt? Kanske 

sådana förmåner och incitament som delas ut jämbördigt 

till alla inte känns personliga. Undersökningsresultaten 

visar att lönekuvertets storlek inte alltid är avgörande. Ofta 

utgör ett uppmärksammande av dem som utför arbetet och 

ett personligt tack samt meningsfulla och utmanande arbetsuppgifter 

tillräckliga incitament. Tacket skall riktas till 

hela arbetsteamet med hänsyn till allas arbetsinsats. Det som 

kan ses som positivt är det återkommande resultatet av våra 

personalundersökningar: arbetsuppgifter-na upplevs i regel 

som meningsfulla och utmanande. Detta stöds av det faktum, 

att tjänsteförhållandena är långa och omsättningen 

liten. 

Modellen karriärbanor och expertroller, som har utvecklats 

till stöd för chefsarbetet, strävar efter att ge transparens 

för såväl den kompetens som krävs för att avancera i karriären 

som grunderna för lönebildningen. Modellen introduceras 

år 2009. 

Professionell kompetens och nätverksbildning 

Under redogörelseåret gavs forskarna en möjlighet till internationellt 

forskarutbyte och samtidigt stöddes också utländska 

forskares besök till GTK. Under redogörelseåret var 

sju forskare i utbyte på olika forskningsinstitut i nio länder, 

och GTK hade sju utbytesforskare. Detta är en utmärkt 

möjlighet till professionell utveckling och internationell nätverksbildning. 

Pra-xisen fortsätter också år 2009. 

På hösten påbörjade de ledande forskarna sitt arbete som 

ledare för de nya forskningsprogrammen. Den nya titeln ger 

de yngre forskarna en möjlighet att avancera i karriären och 

utveckla den egna yrkeskunskapen utan att ge upp rollen 

som substansexpert. 

Gemenskapen och vi-andan 

Man hör ofta att det finns enbart ett gemensamt GTK. Visst 

är det så, men med tanke på individen börjar uppbyggandet 

av sammanhållningen med mindre steg; ett eget projekt, ett 

eget team, en egen enhet. Därefter tar man stöd i den större 

gemenskapen. Gemensamma sysslor, gott chefsarbete, meningsfulla 

arbetsuppgifter och en positiv insats av alla är 

nycklarna till en god arbetsatmosfär och skapar förutsättningar 

för en bättre gemenskap. 

Inom GTK har de olika enheternas personalklubbar en 

aktiv verksamhet. Den årliga Geoturneringen mellan enheterna 

förbättrar sammanhållningen och interaktionen mellan 

enheterna. De gemensamma kommunikationskanalerna, 

till exempel Getti-intranet, och de tryckta tidningarna 

ger uttryck för samhörigheten med vårt forskningsinstitut. 

Det lönar sig för var och en att ge och ta emot feedback 

under årets lopp. Våren 2009 genomförs en ny enkät om 

arbetsatmosfären, och genom att granska resultaten kan vi 

bedöma resultaten av utvecklingsarbetet även statistiskt. ● 

Kristina Lehtinen 


Södra Finlands 

enhet 

PB 96 

(Betongblandargränden 4) 

02151 Esbo 

Fax 020 550 12 

Loppis 

Mustinsuontie 159 

12600 Läyliäinen 

Fax (019) 445 069 



Västra Finlands 

enhet 

Specialkompetens: 

markanvändning och 

energiförsörjning 

Karleby 

Loppis 

Esbo 

Rovaniemi 

Östra Finlands 

enhet 

PB 1237 

(Neulaniementie 5) 

70211 Kuopio 

Fax 020 550 13 

Outokumpu 

Tutkijankatu 1 

83500 Outokumpu 

Fax (013) 557 557 

Kuopio 

Tfn. 020 550 11 

gtk@gtk.fi 

www.gtk.fi 

Outokumpu 


enhet 


gruvindustri 

Södra Finlands 

enhet 


tillväxtcentra och 

internationella projekt 

Västra Finlands 

enhet 

PB 97 

(Vasavägen 6) 

67101 Karleby 

Fax 020 550 5209 

Östra Finlands 

enhet 


grus, sand, krossberg 

och torv samt 

naturskötsel 


enhet 

PB 77 

(Lähteentie 2) 

96101 Rovaniemi 

Fax 020 550 14 

17

Hållbar tillväxt och ökat välstånd genom geologi 

www.gtk.fi

Årsberättelse 2008 - Geological Survey of Finland

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Årsberättelse 2008 - Geological Survey of Finland

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?