Hämta ett särtryck av Vårt samhälle 1a1! - Liber
Hämta ett särtryck av Vårt samhälle 1a1! - Liber
Hämta ett särtryck av Vårt samhälle 1a1! - Liber
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Vårt</strong> <strong>samhälle</strong><br />
Samhällskunskap<br />
Gunilla Rundblom Leif Berg
Makt och politik<br />
<strong>Vårt</strong> <strong>samhälle</strong><br />
1
Gunilla Rundblom<br />
Leif Berg<br />
2
Makt och politik<br />
Samhällskunskap <strong>1a1</strong><br />
3
Innehåll<br />
Förord 7<br />
Att skapa <strong>ett</strong> örike 9<br />
Makt och politik 11<br />
Hur styrs Sverige? 14<br />
De politiska partierna? 20<br />
Sveriges riksdag 34<br />
Regeringen 41<br />
Kommun och landsting 50<br />
Hur styrs andra länder? 61<br />
De nordiska länderna i krig och fred 66<br />
Europas förenta stater? 68<br />
Konflikter i världen 82<br />
Mänskliga rättigheter 93<br />
Krigets lagar 68<br />
Att leva i <strong>samhälle</strong>t 102<br />
Vad är viktigast i livet? 106<br />
Att leva tillsammans 110<br />
Brott och straff 116<br />
Att invandra till Sverige 131<br />
En <strong>av</strong> oss 139<br />
Massmedier 144<br />
Makt och politik<br />
Arbete och näringsliv 156<br />
Arbetslivet 160<br />
Arbetsmarknadens organisationer 170<br />
Arbetet och <strong>samhälle</strong>t 176<br />
Sveriges näringsliv 183<br />
Vad är ekonomi? 103<br />
Vår privata ekonomi 110<br />
Att köpa och sälja 220<br />
Källkritik 224<br />
Tror du på allt som står i den här boken? 226<br />
Miljö 230<br />
5
Några ord till läsaren…<br />
Den här boken innehåller fakta om viktiga samhällsområden.<br />
Men den innehåller också en mängd frågor. Ibland har<br />
frågorna <strong>ett</strong> givet svar, ibland inte. Vi vill stimulera läsaren till<br />
att tänka efter, diskutera, ta ställning och våga stå upp för<br />
sin ståndpunkt.<br />
Första kapitlet, ”Att skapa <strong>ett</strong> örike”, är <strong>av</strong>s<strong>ett</strong> som en<br />
tankeväckande inledning. Men den är också bra som <strong>av</strong>slutning,<br />
som sammanfattning <strong>av</strong> hela ämnet samhällskunskap.<br />
Gunilla Rundblom Leif Berg<br />
Makt och politik<br />
7
Att skapa <strong>ett</strong> örike<br />
8<br />
Är Sverige <strong>ett</strong> bra land att leva i? Är du nöjd med politikerna,<br />
polisen, skolan och så vidare? Varför ser Sverige ut som det<br />
gör? Varför har vi riksdag, regering och kommunstyrelser?<br />
Är demokrati bäst? Varför måste alla barn gå i skolan?<br />
Det Sverige som vi har i dag formades under århundraden<br />
<strong>av</strong> krig, konflikter och politisk kamp. Likt <strong>ett</strong> hus som ständigt<br />
byggs om fortsätter förändringen <strong>av</strong> Sverige. Vi påverkas i<br />
allt högre grad <strong>av</strong> andra länder eftersom vi nu är med i EU.<br />
Men hur skulle vi skapa vårt <strong>samhälle</strong> om vi fick börja helt<br />
från början? Om vi inte hade någon tyngande historia och<br />
ingen gammal samhällsordning att behöva ta hänsyn till? Den<br />
här övningen ger en sådan möjlighet, om än bara i fantasin.
Makt och politik<br />
Efter en framtida katastrof…<br />
9
10<br />
Skräcken spred sig i världen. Det tredje världskriget närmade<br />
sig. Varje dag talade man i radio och tv i alltmer desperata tonfall<br />
om uppladdningen. Den ena nationen efter den andra gjorde sig<br />
beredd att gå till angrepp. Flera länder ansågs ha väldiga mängder<br />
<strong>av</strong> kemiska och biologiska stridsmedel som snabbt skulle<br />
spridas över världen i samma ögonblick som någon startade<br />
kriget. Dessutom fanns förstås kärnvapen burna <strong>av</strong> missiler. Det<br />
stod klart att <strong>ett</strong> krig skulle innebära slutet för mänskligt liv.<br />
De flesta verkade förlamade <strong>av</strong> rädsla och hoppades att det<br />
hemska ändå inte skulle hända. Men några försökte tänka ut<br />
sätt att komma undan.<br />
I Göteborg började en man sälja bilj<strong>ett</strong>er till en båtresa. Han<br />
ägde <strong>ett</strong> fraktfartyg och tänkte försöka ta sig till någon <strong>av</strong>lägsen<br />
ö i Stilla H<strong>av</strong>et.<br />
De flesta fnyste åt pratet om någon slags modern Noaks ark.<br />
Men andra tog chansen. De sålde allt de ägde, köpte bilj<strong>ett</strong> och<br />
gick ombord. När 500 bilj<strong>ett</strong>er var sålda g<strong>av</strong> sig fartyget iväg.<br />
Tre veckor senare brakade vanv<strong>ett</strong>et löst. Det var skeppets<br />
nattvakt som hörde nyheten på sin kortvågsradio. Hela världen<br />
stod i brand. Två dygn senare hade alla sändare tystnat. Hela<br />
jorden var tydligen tyst och död. Men kring flyktingarnas skepp<br />
var allt lugnt.<br />
En morgon siktades en ö vid horisonten och några fick ta sig<br />
i land för att se om det var möjligt att slå sig ner där. Ön visade<br />
sig vara ungefär 30 kilometer lång och 15 kilometer bred och<br />
ingen människa tycktes någonsin ha bott där. Men där fanns<br />
sötvatten, fruktträd, en slätt med fruktbar jord, en skog med en<br />
del djur och <strong>ett</strong> område med höga berg. I h<strong>av</strong>et runt ön vimlade<br />
det <strong>av</strong> fisk.<br />
De 500 överlevande bestämde sig för att stanna på ön.<br />
Fartyget kördes i full fart mot en sandbank och så tog sig alla i<br />
land. Genast började några bygga enkla hus och tillverka verktyg<br />
<strong>av</strong> metalldelar från fartyget. Andra gjorde fiskeredskap eller<br />
började anlägga åkrar.<br />
Men snart blev det hetsiga diskussioner. Det fanns olika<br />
meningar om vad som skulle göras. En del ansåg att alla skulle<br />
få frihet att göra vad de ville. Andra menade att man tillsammans<br />
måste bestämma hur det blivande öriket skulle styras och<br />
formas. De ville snabbt skapa <strong>ett</strong> fungerande <strong>samhälle</strong> för att<br />
gruppen skulle kunna växa och få en bra framtid. Kanske skulle<br />
människorna så småningom åter börja befolka jorden?
Hur vill vi ha det på vår ö?<br />
Hur vill vi ha det på vår ö?<br />
Er uppgift är att hjälpa de 500 båtflyktingarna att<br />
överleva på sin ö. Föreställ er att ni i klassen är med<br />
bland flyktingarna. Vad beslutar ni? Här följer åtta<br />
viktiga områden att besluta om.<br />
1. Hur ska vårt örike se ut?<br />
Ska livet på ön vara lugnt och enkelt utan fabriker,<br />
vägar, bilar och så vidare? Eller ska vi satsa allt för<br />
att bygga upp <strong>ett</strong> tekniskt <strong>av</strong>ancerat <strong>samhälle</strong> med<br />
sjukhus, mediciner, modernt jordbruk, fiskebåtar och<br />
så vidare? Hur ska bebyggelsen se ut i framtiden?<br />
2. Vem ska bestämma?<br />
Ska alla vara med och bestämma om allt? Eller ska<br />
en grupp <strong>av</strong> särskilt kloka och erfarna personer väljas<br />
och få rätt att besluta om viktiga frågor?<br />
Ska en klok och kunnig person ha hela makten?<br />
Vad ska vi besluta om gemensamt och vad ska var<br />
och en få besluta själv?<br />
3. Vilka ska arbeta med vad?<br />
Måste alla arbeta? Ska alla arbeta lika mycket? Hur<br />
ska vi göra för att få tillräckligt med mat? Tänk om<br />
ingen vill göra de tunga och smutsiga jobben …<br />
4. Ska alla ha det lika bra?<br />
Ska alla i princip ha det lika bra? Eller ska den som<br />
är särskilt flitig och påhittig få ha det bättre? Ska det<br />
finnas pengar och banker? Vem ska äga mark, byggnader<br />
och så vidare?<br />
Att skapa <strong>ett</strong> örike<br />
5. Ska det finnas skolor?<br />
Bland de 500 finns smeder, ingenjörer, professorer och<br />
andra med olika sorters kunskaper och erfarenheter.<br />
Hur ska vi på bästa sätt se till att deras kunskaper<br />
bevaras? Ska alla barn gå i skola? Vem ska betala<br />
dem som undervisar? Vad ska eleverna få lära sig?<br />
6. Vilka ska få hjälp?<br />
Hur ska små barn, gamla och sjuka tas om hand?<br />
Ska det byggas sjukhus? Ska vi hjälpa människor<br />
som inte kan eller vill arbeta?<br />
7. Vilka regler ska finnas?<br />
Vilka lagar och regler ska finnas? Vad ska hända om<br />
någon bryter mot lagarna? Ska vi ha poliser? Hur ska<br />
vi göra med dem som stjäl, förstör, misshandlar eller<br />
kanske mördar?<br />
8. Om det kommer fiender?<br />
Hur ska vi göra om det plötsligt dyker upp andra överlevande<br />
i en båt? De kanske har vapen och försöker<br />
erövra vår ö? Ska vi försvara oss? Ska vi förbereda<br />
oss och tillverka vapen?<br />
Fundera på frågorna i mindre grupper. Försök sedan få<br />
alla i klassen att diskutera fram en gemensam hållning<br />
i de olika frågorna. Kanske gör ni en stor väggkarta<br />
över er ö och ritar ut hur ön ska se ut om 20 år, med<br />
vägar, bebyggelse, hamn och så vidare?<br />
Eller kanske gör ni en stor utredning? En bunt<br />
papper med till exempel kartor, vägar, bostäder och<br />
industriområden. Till d<strong>ett</strong>a gör ni beskrivningar om<br />
hur <strong>samhälle</strong>t ska styras och formas i detalj.<br />
11
Makt och politik<br />
12
Makt och politik Makt och politik<br />
USA:s kongressbyggnad i Washington.<br />
De beslut som fattas här har stor betydelse<br />
för hela världen.<br />
13
Hur styrs Sverige?<br />
14<br />
Sverige är i dag en demokratisk monarki. Det betyder att vi har en kung<br />
men att han inte har någon politisk makt. Folket väljer sina representanter<br />
till riksdagen, som bestämmer över lagar, skatter och mycket annat.<br />
Så har det varit i ungefär 100 år. Hur var det tidigare?<br />
Kungen – en diktator<br />
På 1500-talet gjorde kung Gust<strong>av</strong> Vasa vårt land till <strong>ett</strong> starkt och enat<br />
rike. Han lade grunden till det moderna Sverige. Kung Gust<strong>av</strong> såg sig<br />
själv som en god landsfader, som ordnade allt till det bästa för sitt land<br />
och sitt folk.<br />
Men i själva verket var kungen en hård och hänsynslös härskare. För<br />
att få pengar till staten krävde han att folket skulle betala höga skatter<br />
och att kyrkorna skulle lämna ifrån sig guld- och silverföremål och den<br />
näst största kyrkklockan i varje församling. När människor i Dalarna<br />
protesterade lät kungen <strong>av</strong>rätta deras ledare. I Gust<strong>av</strong>s Sverige skrämdes<br />
folket till tystnad. Sverige var en diktatur.<br />
Redan på Gust<strong>av</strong> Vasas tid samlades<br />
män från olika delar <strong>av</strong> Sverige till riksdag,<br />
där man beslutade om skatter och<br />
andra viktiga frågor. Men riksdagen samlades<br />
bara under några dagar, kanske vart<br />
femte år, och riksdagsmännen tillhörde<br />
de rika familjerna i landet. Adelsmännen<br />
hade stor makt och stod nära kungen.<br />
Oftast beslutade riksdagen på det sätt<br />
som kungen önskade. Det var kungen<br />
och adeln som bestämde. Så fortsatte<br />
det att vara under flera hundra år.<br />
Gust<strong>av</strong> Vasa var van att få som han ville. Här<br />
skäller han ut biskopen Peder Jacobson, som<br />
senare <strong>av</strong>rättades på kungens befallning.
Till höger i bilden syns det kungliga slottet. Under tusen år var det kungen som styrde<br />
i Sverige. Men för snart hundra år sedan förlorade kungen makten och en folkvald riksdag<br />
fick rätt att bestämma över hur Sverige ska styras och vem som ska regera. Rakt fram<br />
i bilden finns riksdagshuset.<br />
Riksdagen och regeringen<br />
vinner kampen om makten<br />
Under slutet <strong>av</strong> 1800-talet utvecklades industrierna snabbt i Sverige.<br />
Folk fick det bättre och de flesta barn fick gå i skola. Det bidrog till att<br />
kr<strong>av</strong>en på demokrati växte, allt fler ville få rösträtt och vara med och<br />
besluta om hur landet skulle styras. Människor bildade politiska partier<br />
för att gemensamt arbeta för <strong>ett</strong> rättvisare Sverige.<br />
Det var särskilt de som kallade sig liberaler som drev på utvecklingen.<br />
Adeln, kungen och prästerna sa nej. Men de tvingades ge med sig och<br />
allt fler fick rätt att rösta i valen till riksdagen. Och riksdagen fick ökad<br />
makt och betydelse.<br />
Sedan gammalt hade kungen en grupp rådgivare eller statsråd, som<br />
hjälpte honom att regera. Statsråden, regeringen, ökade steg för steg<br />
sin makt medan kungen försvagades. Vid första världskrigets början,<br />
1914, hade kungen förlorat nästan hela sin politiska makt. Nu var det<br />
regeringen, med statsministern i spetsen, som styrde Sverige. Men bara<br />
riksdagen hade rätt att besluta om lagar, och regeringen måste ha riksdagens<br />
stöd för att kunna styra landet.<br />
15
Socialdemokraterna håller möte på Norra Bantorget i Stockholm.<br />
16<br />
Förstamajdemonstration på Gärdet i Stockholm 1902. På fanan står det ”Allmän rösträtt”.<br />
Långt ifrån alla hade rätt att rösta. Man måste vara man och dessutom<br />
rik för att få rösta i riksdagsvalen. Bara en liten del <strong>av</strong> befolkningen hade<br />
alltså rösträtt. Protesterna mot d<strong>ett</strong>a växte, särskilt bland liberalerna och<br />
bland arbetarna och deras parti, socialdemokratiska arbetarepartiet.<br />
Allt fler blev hotfulla och talade om att göra revolution som arbetarna<br />
hade gjort i Ryssland. Det skrämde många och så småningom g<strong>av</strong> den<br />
mäktiga, konservativa högern med sig. År 1921 infördes allmän rösträtt,<br />
för både män och kvinnor. Därmed hade Sverige fått det demokratiska<br />
styresskick som vi har fått i arv. Hur kan man tänka sig att Sverige hade<br />
s<strong>ett</strong> ut i dag om kungen hade haft kvar makten?<br />
Hur väljer vi dem som ska styra?<br />
”Jag tänker inte rösta. Det spelar ingen roll vad just jag röstar på. En röst<br />
hit eller dit ändrar ingenting. Och partierna är i alla fall så lika varandra.<br />
Det kvittar vilka som vinner.”
”Politikerna bara ljuger, man kan inte lita på dem.”<br />
”Jag vet för lite om politik. Det är lika bra att låta andra bestämma.”<br />
Ungefär så kan man ibland höra människor säga. Har de rätt eller<br />
är det gnäll? Betyder min röst något? Spelar det någon roll vilket parti<br />
som har makten?<br />
Varför röstar vi på partier?<br />
Demokrati betyder att medborgarna i <strong>ett</strong> land styr. Men alla kan inte<br />
bestämma om allting. Alla kan inte sitta i riksdagen eller i kommunfullmäktige.<br />
Vi måste utse några personer som vi har förtroende för och låta<br />
dem fatta beslut åt oss. Det är dessa förtroendevalda politiker som vi<br />
väljer i allmänna val vart fjärde år. Fast vi röstar inte främst på personer<br />
utan på partier. Varför det?<br />
Om politikerna arbetade var för sig och alla drev sina egna frågor,<br />
skulle det bli rörigt och omöjligt att arbeta i riksdagen och i kommunfullmäktige.<br />
De politiskt intresserade som har ungefär samma åsikter i<br />
viktiga frågor går därför ihop och bildar partier. I valet röstar vi på något<br />
<strong>av</strong> de politiska partierna.<br />
Men vem som helst får alltså bilda <strong>ett</strong> politiskt parti och försöka få<br />
röster i valet.<br />
Tre olika val<br />
I Sverige är det val den tredje söndagen i september, vart fjärde år.<br />
Då väljer vi politiker till tre olika styrande församlingar:<br />
• Riksdagen – som styr hela landet.<br />
• Kommunfullmäktige – som styr den kommun vi bor i.<br />
• Landstinget – som styr i vissa frågor där kommunerna behöver samarbeta,<br />
främst sjukvård och kollektivtrafik.<br />
Personval<br />
De flesta som röstar i valen brukar bara rösta på <strong>ett</strong> visst parti. Om partiet<br />
kommer in till exempel i riksdagen, tas ledamöterna ut i den ordning<br />
som de står uppsatta på partiets valsedlar. Men man kan också välja att<br />
kryssa för något namn på listan för att visa att det är just den kandidaten<br />
man vill rösta på.<br />
Om fem procent eller fler <strong>av</strong> de röstande i valkretsen kryssat för<br />
samma namn i <strong>ett</strong> parti, flyttas den personen upp på listan och kommer<br />
in före sådana som partiet satt högre upp. Det händer allt oftare.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
17
Röstsedlar i tre olika färger.<br />
18<br />
Vem får rösta?<br />
Alla som har fyllt 18 år har rösträtt. För att få rösta i riksdagsvalet måste<br />
man vara svensk medborgare. Utländska medborgare som har bott i<br />
Sverige i minst <strong>ett</strong> år, har rösträtt i kommun- och landstingsval.<br />
Vem kan bli vald?<br />
Alla som har rösträtt har också rätt att ställa upp som kandidater i valet.<br />
Är man svensk medborgare och har fyllt 18 år senast på valdagen, har<br />
man också rätt att ställa upp i riksdagsvalet.<br />
En utlänning som bott minst <strong>ett</strong> år i Sverige har rätt att ställa upp i<br />
valen till kommun och landsting. Men de flesta som väljs in är förstås<br />
äldre än 18 år och är födda här eller har bott länge i landet.<br />
Hur går det till att rösta?<br />
Den som har rösträtt får <strong>ett</strong> röstkort med posten i god tid före valet.<br />
Där står det vilken vallokal man ska gå till på valdagen. Det går också<br />
att förtidsrösta. I varje kommun finns minst en vallokal som man kan<br />
gå till om man vill rösta innan valdagen.<br />
Utanför vallokalen brukar det stå representanter för de olika partierna<br />
och dela ut valsedlar. Det finns också valsedlar för alla partierna<br />
inne i själva röstlokalen. Högst upp på valsedeln står partiets namn och<br />
därefter följer en lista med de personer som ställer upp för partiet. Den<br />
som står högst upp på listan har större chans att bli invald än de som<br />
står längre ner. Det är här man har möjlighet att personrösta, genom att<br />
sätta <strong>ett</strong> kryss bredvid något <strong>av</strong> namnen på listan.
Eftersom det är tre olika val, används tre olika valsedlar:<br />
• gul för riksdagsvalet<br />
• vit för kommunvalet<br />
• blå för landstingsvalet.<br />
När man röstar, ska man lägga de tre valsedlarna i olika kuvert och klistra<br />
igen dem. Sedan lämnar man över kuverten till dem som sköter valet,<br />
valförrättarna. De tar emot kuverten och lägger ner dem i den så kallade<br />
valurnan. Samtidigt prickar de <strong>av</strong> väljaren i en lista, vallängden. Det är<br />
ju viktigt att se till att ingen röstar mer än en gång.<br />
Hemlig röstning<br />
I en demokrati är valhemligheten en viktig<br />
princip. Ingen behöver tala om för någon<br />
annan hur han eller hon röstade. I vallokalen<br />
finns det alltid skärmar som man ställer<br />
sig bakom när man ska lägga ner de olika<br />
valsedlarna i kuverten.<br />
Clara röstar för första gången. Hon står bakom en<br />
skärm och klistrar igen <strong>ett</strong> <strong>av</strong> kuverten med röstsedeln i.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
1. Vilka kan det ha varit som ville införa demokrati? Vilka var motståndare?<br />
2. Varför är det viktigt att rösta i valen?<br />
3. En del säger att det inte spelar någon roll vad man röstar på.<br />
Vad skulle du svara en som sa så?<br />
Diskutera<br />
1. Varför håller vi i Sverige så hårt på valhemligheten? Spelar det någon roll<br />
om andra vet vad man röstar på?<br />
2. Somliga tycker att vi borde införa personval, så att man alltid röstar på en<br />
person och inte på <strong>ett</strong> parti. Vilka vore fördelarna med <strong>ett</strong> sådant system?<br />
Vilka vore nackdelarna?<br />
3. Ta reda på hur mycket en vanlig politiker i din hemkommun får ut i ersättning<br />
för sitt arbete. Är det en rimlig summa?<br />
19
De politiska partierna<br />
20<br />
Sedan länge har de svenska partierna delats in i en borgerlig grupp och en<br />
socialistisk. Man brukar kalla grupperna för block. Moderaterna, Folkpartiet,<br />
Kristdemokraterna och Centern tillhör det borgerliga blocket,<br />
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hör till det socialistiska blocket.<br />
Länge fanns inga partier i riksdagen som stod utanför blocken. Men<br />
så kom miljöpartiet in 1988 och i valet 2010 kom Sverigedemokraterna<br />
in. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna anser sig stå utanför blocken,<br />
även om miljöpartiet samarbetade med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet<br />
inför valet 2010.<br />
Vilken är då skillnaden mellan de borgerliga och de socialistiska<br />
partierna?<br />
De borgerliga partierna<br />
Gemensamt för de borgerliga partierna är att de vill sätta den enskilda<br />
människan i centrum. Var och en ska ha möjlighet att bestämma så<br />
mycket som möjligt över sina liv. Staten ska inte syssla med sådant som<br />
människorna själva kan bestämma över.<br />
De fyra partierna har ganska lika syn på de stora samhällsfrågorna.<br />
Här är några exempel på gemensamma kr<strong>av</strong>:<br />
• Företagen ska ägas <strong>av</strong> privatpersoner. Det ska vara lätt för människor<br />
att starta egna företag. Staten och kommunen ska inte driva företag<br />
som bättre kan skötas <strong>av</strong> enskilda medborgare.<br />
• Medborgarna ska ha så stor valfrihet som möjligt. Därför bör det<br />
inte enbart finnas offentligt ägda daghem, skolor och sjukhus. Privatpersoner<br />
eller företag som anser att de kan sköta till exempel <strong>ett</strong><br />
daghem eller <strong>ett</strong> sjukhus bättre än kommunen och landstinget, ska<br />
ha rätt att starta och driva egna daghem och sjukhus. Det är bara<br />
nyttigt med konkurrens, anser de borgerliga partierna.<br />
• Skatterna ska hållas så låga som möjligt. Medborgarna ska själva få<br />
bestämma hur de vill använda sina pengar.<br />
• Människor ska så långt möjligt arbeta i stället för att leva på bidrag.
De socialistiska partierna<br />
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har också samma åsikter i många<br />
frågor. De betonar betydelsen <strong>av</strong> samarbete och gemensamma lösningar.<br />
Ordet socialism betyder ungefär gemensam. Några exempel:<br />
• Rättvisa och jämlikhet är viktigt. Män och kvinnor ska ha samma<br />
möjligheter, de ska dela på föräldraledigheten och löneskillnaderna<br />
ska inte vara stora mellan olika grupper. Det ska finnas bostäder åt<br />
alla till rimliga kostnader.<br />
• Daghem, sjukhus och skolor ska helst inte vara privata. Man ska inte<br />
kunna köpa sig förbi köer eller få en bättre vård än andra, bara för att<br />
man har råd med det. Alla ska ha samma rätt till vård och omsorg<br />
på samma villkor.<br />
• De anställda ska ha stora möjligheter att påverka företagen. En anställd<br />
ska ha starkt skydd och det ska vara svårt för företagen att<br />
säga upp folk.<br />
• Alla människor ska ha rätt till <strong>ett</strong> arbete.<br />
Men trots att de har mycket gemensamt, finns det också en hel del som<br />
skiljer partierna inom de två blocken. Annars hade de ju kunnat gå ihop<br />
och bilda <strong>ett</strong> parti.<br />
Fram till 2010 var det inte tillåtet för privata företag att starta apotek eller att sälja läkemedel.<br />
Den borgerliga regeringen ändrade på d<strong>ett</strong>a och bestämde att det statliga apoteksbolaget<br />
inte längre skulle få ha ensamrätt på att sälja mediciner. De socialistiska partierna tyckte<br />
att man borde ha behållit det statliga monopolet.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
21
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
22<br />
Socialdemokraterna (s)<br />
Socialdemokratiska arbetarepartiet är Sveriges äldsta politiska<br />
parti. När det bildades år 1889, fanns ingen allmän rösträtt<br />
i Sverige. En liten, förmögen överklass hade all makt i <strong>samhälle</strong>t.<br />
Arbetarepartiet bildades <strong>av</strong> arbetare men också <strong>av</strong> andra som<br />
ville skapa <strong>ett</strong> socialistiskt Sverige.<br />
Fackföreningar var förbjudna och nu krävde arbetarna, genom<br />
sitt parti, att det skulle bli tillåtet att bilda fackföreningar. Arbetarpartiet<br />
krävde dessutom att allmän rösträtt skulle införas så att alla skulle<br />
kunna vara med och påverka politiken. Ett <strong>av</strong> deras första kr<strong>av</strong> var också<br />
att man skulle införa åtta timmars arbetsdag.<br />
Arbetarna hade blivit många när industrierna växte fram runt om<br />
i Sverige. Men de hade inga rättigheter. Det var fabriksägarna som bestämde<br />
om löner, arbetstidens längd och om vilka regler som skulle<br />
gälla på arbetsplatsen. Arbetsdagen var lång, man arbetade sex dagar i<br />
veckan och det fanns ingen semester. Socialdemokraterna och fackföreningarna<br />
ville förbättra förhållandena för arbetarna och skapa <strong>ett</strong> mer<br />
demokratiskt och rättvist Sverige.<br />
Efter andra världskriget har Socialdemokraterna varit Sveriges största<br />
parti i riksdagen och haft regeringsmakten under större delen <strong>av</strong> tiden.<br />
Det betyder att socialdemokraterna haft huvudansvaret när det moderna<br />
Sverige skapats – med höga skatter, stor<br />
offentlig sektor, lika möjlighet till utbildning<br />
och sjukvård för alla. Man har infört<br />
barnbidrag, bostadsbidrag, pensioner och så<br />
vidare.<br />
Socialdemokraternas viktigaste frågor i dag<br />
är till exempel:<br />
• klyftorna mellan människor ska minska<br />
genom att alla solidariskt delar på <strong>samhälle</strong>ts<br />
resurser<br />
• alla ska ha rätt till <strong>ett</strong> arbete<br />
• välfärden ska byggas ut så att alla har rätt<br />
till en god vård och omsorg<br />
• arbetsmiljön och vår fysiska miljö ska ständigt<br />
förbättras.<br />
Första maj är traditionellt arbetarnas högtidsdag. Då<br />
ordnar de socialistiska partierna demonstrationståg<br />
runt om i landet. Här är partiledaren Stefan Löfven på<br />
väg för att hålla tal efter demonstrationen.
Moderaterna (m)<br />
Moderaterna h<strong>ett</strong>e från början Högerpartiet. Det bildades<br />
i början <strong>av</strong> 1900-talet <strong>av</strong> konservativa personer som ville<br />
bevara Sverige sådant det var. (Konservativ betyder ungefär<br />
samhällsbevarande.) Förändringar skulle ske försiktigt.<br />
Högerpartiet var länge motståndare till den allmänna rösträtten<br />
som arbetarrörelsen och liberalerna stred för. Högern<br />
trodde inte att vanliga arbetare, lantarbetare, hembiträden och<br />
andra fattiga och lågutbildade skulle klara <strong>av</strong> att ta ansvar för hur landet<br />
skulle styras.<br />
Högern ville bevara så mycket som möjligt <strong>av</strong> det gamla <strong>samhälle</strong>t<br />
med kungamakt, starkt försvar, statskyrka och oinskränkt makt för fabriksägarna.<br />
Om Socialdemokraterna var arbetarnas parti, så var Högern<br />
de rikas och mäktigas parti.<br />
Nu för tiden har partiet en helt annan inställning i många frågor än<br />
när det bildades. Människor från alla samhällsklasser röstar numera på<br />
Nya Moderaterna, som de brukar kalla sig i dag.<br />
Moderaterna vill öka den enskilda människans frihet att bestämma<br />
över sig sitt liv. Den frågan genomsyrar deras ställningstaganden i de<br />
flesta frågor. Staten ska inte styra och ställa med människor i detalj,<br />
utan bara lägga sig i när det behövs, anser<br />
moderaterna.<br />
Moderaternas viktigaste frågor är till<br />
exempel att:<br />
• det ska löna sig att arbeta, det ska inte<br />
vara mer lönsamt att leva på bidrag<br />
• förbättra villkoren för företagen så att<br />
de får möjligheter att utvecklas och på<br />
så sätt skapa fler jobb<br />
• tillåta och uppmuntra fler privata<br />
lösningar på olika områden<br />
• satsa mer resurser på polisen och<br />
rättsväsendet i kampen mot brott.<br />
När Fredrik Reinfeldt blev partiledare för Moderaterna<br />
hade de 15 procent <strong>av</strong> rösterna till riksdagen.<br />
I valet fyra år senare fick de 26 procent och 2010<br />
ökade de till 30 procent. Moderaterna betonar att<br />
det måste löna sig att arbeta. ”Vi är det nya arbetarpartiet”,<br />
säger de.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
23
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
24<br />
Folkpartiet liberalerna (fp)<br />
Det liberala partiet bildades 1895. <strong>Liber</strong>al kommer <strong>av</strong> latinets<br />
ord för fri. <strong>Liber</strong>alerna har alltid verkat för frihet på<br />
olika områden, till exempel inom handel, industri, politik<br />
och religion. Bland de liberaler som bildade partiet fanns<br />
bland annat journalister, jurister, affärsmän och andra som<br />
trots lång utbildning och god ställning i <strong>samhälle</strong>t inte hade någon<br />
politisk makt. De ville <strong>av</strong>skaffa det orättvisa klas<strong>samhälle</strong>t och ersätta<br />
det med <strong>ett</strong> fritt, demokratiskt <strong>samhälle</strong>. Med tiden tog de namnet<br />
Folkpartiet liberalerna.<br />
Inom många områden hade de samma mål som Socialdemokraterna.<br />
Om Socialdemokratierna var arbetarnas parti och Högern överklassens,<br />
så var Folkpartiet medelklassens parti.<br />
Efter andra världskriget har partiet kallats social-liberalt. Det innebär<br />
att man vill ha konkurrens och fri företagsamhet men också <strong>ett</strong> socialt<br />
skyddsnät för alla människor.<br />
De frågor Folkpartiet anser särskilt viktiga är:<br />
• Valfrihet, människor ska ha valfrihet till exempel när det handlar om<br />
bostad, arbete, barnomsorg, läkare, hemtjänst, äldreboende, arbetstid<br />
mm. Var och en vet bäst själv hur han eller hon vill ordna sitt liv.<br />
• Vårdköerna måste <strong>av</strong>skaffas. Alla ska ha rätt<br />
till egen husläkare och man ska kunna välja<br />
mellan landstingsägda och privata alternativ.<br />
• Generös flyktingpolitik, men också kr<strong>av</strong> på<br />
flyktingarna/invandrarna.<br />
• Skolfrågorna är mycket viktiga för Folkpartiet.<br />
De anser att Socialdemokraterna och<br />
vänsterpartisterna skapade en stökig ”flumskola”<br />
med låga kr<strong>av</strong> och för lite stöd till dem<br />
som behöver det. <strong>Liber</strong>alerna vill återskapa<br />
en kunskapsskola med ordning och reda och<br />
skolan ska anpassas efter varje elevs förutsättningar.<br />
Eleverna ska få betyg tidigare, så att<br />
duktiga elever får en uppmuntran och så att<br />
de som behöver hjälp också kan få det i tid.<br />
• Ja till kärnkraft.<br />
Skolfrågorna har varit viktiga för Folkpartiet under<br />
många år. Partiledaren Jan Björklund blev skolminister<br />
i den borgerliga regering som vann valet 2006. Han<br />
satte genast igång med att reformera skolan.
Vänsterpartiet (v)<br />
Vänsterpartiet h<strong>ett</strong>e från början Sveriges kommunistiska<br />
parti. Det bildades 1917 när en grupp socialdemokrater<br />
bröt sig ur sitt parti och bildade <strong>ett</strong> nytt. De ansåg att socialdemokraterna<br />
inte var tillräckligt revolutionära och att<br />
de gick för fegt och långsamt fram med att införa socialismen,<br />
alltså att staten ska äga de flesta industrier och företag.<br />
Länge hade Kommunistpartiet en socialistisk revolution som<br />
mål. Arbetarklassen skulle resa sig upp och ta makten, med våld om så<br />
behövdes, och omvandla <strong>samhälle</strong>t efter sovjetisk modell. Under lång<br />
tid hade kommunistpartiet samarbete med andra kommunistpartier i<br />
Europa och de trodde att det bara var en tidsfråga innan alla världens<br />
länder ”befriats”.<br />
Numera är tanken på revolution övergiven. Partiet arbetar med<br />
att omforma Sverige med demokratiska medel, precis som de andra<br />
partierna. Man har strukit kommunism ur namnet och kallar sig Vänsterpartiet<br />
för att visa att man står till vänster om Socialdemokraterna.<br />
I dag samarbetar Vänsterpartiet ofta med Socialdemokraterna och har<br />
nästan alltid g<strong>ett</strong> socialdemokratiska regeringar stöd i viktiga frågor.<br />
Viktiga frågor för Vänsterpartiet:<br />
• Arbete åt alla. Förkorta arbetstiden.<br />
Minska löneskillnaderna. Löntagarna<br />
ska få bestämma mer över sina arbetsplatser.<br />
• Jämställdhet. Vänsterpartiet anser att<br />
kvinnor underordnas män och därför<br />
saknar verklig makt i <strong>samhälle</strong>t.<br />
• Miljön. Övergång till <strong>ett</strong> kretslopps<strong>samhälle</strong>.<br />
Kärnkraften ska ersättas med<br />
förnybara energikällor.<br />
• En rättvis ekonomisk världsordning.<br />
Nej till rasism, ja till en generös flyktingpolitik.<br />
• Sverige bör gå ur EU.<br />
Den offentliga sektorn är viktig för Vänsterpartiet.<br />
Man är bestämt emot privatisering <strong>av</strong> bland annat<br />
sjukvården, äldreomsorgen och skolan.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
25
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
Kristdemokraterna betonar<br />
särskilt familjens betydelse<br />
och vill att föräldrarna<br />
ska kunna vara hemma<br />
länge med sina barn.<br />
26<br />
Kristdemokraterna (kd)<br />
På 1960-talet hade Sverige blivit allt mer sekulariserat (förvärldsligat,<br />
icke-religiöst). Kristendomskunskapen, som en gång var det viktigaste<br />
skolämnet, ersattes <strong>av</strong> ämnet religionskunskap. Man undervisade inte<br />
längre i en viss religion, utan om religioner i allmänhet. Många kristna<br />
i Sverige protesterade mot d<strong>ett</strong>a. De ville behålla kristendomsämnet<br />
och de kristna etiska och moraliska värdena.<br />
En omfattande namninsamling för mer kristendom i skolorna startades.<br />
Ur den insamlingen bildades <strong>ett</strong> nytt politiskt parti, Kristen demokratisk<br />
samling. Man ville samla människor från olika kristna kyrkor<br />
under <strong>ett</strong> politiskt paraply.<br />
En annan tidig huvudfråga för partiet var familjen. Den ökande brottsligheten,<br />
drogmissbruket, den sviktande moralen i <strong>samhälle</strong>t berodde<br />
enligt Kristdemokraterna till en del på att kvinnorna allt oftare arbetade<br />
utanför hemmet och att barn och ungdomar fick driva vind för våg.<br />
Kristdemokraterna engagerade sig också starkt i frågan om fri abort,<br />
som de var motståndare till. Så fort ägget befruktats, är det fråga om en<br />
människa, vars liv man inte har rätt att ta, menade abortmotståndarna.<br />
Med tiden har en del <strong>av</strong> partiets ståndpunkter förändrats och namnet<br />
har bytts till Kristdemokraterna.<br />
Några <strong>av</strong> Kristdemokraternas hjärtefrågor i dag:<br />
• Familjen. Den viktigaste mänskliga gemenskapen<br />
finns i familjen. I den kan man få<br />
möta kärlek men också ställas inför kr<strong>av</strong> och<br />
ta ansvar. Familjen ska gynnas på alla sätt.<br />
• Människovärdet ska gälla som högsta princip<br />
i politiken. Människolivet får inte kränkas<br />
och alla människor har samma, unika<br />
värde. Många inom Kristdemokraterna är<br />
kritiska till aborter.<br />
• Människan har <strong>ett</strong> ansvar att bruka och<br />
bevara, inte förbruka och förstöra. D<strong>ett</strong>a<br />
gäller på alla områden i <strong>samhälle</strong>t.<br />
• Frihet och ansvar. Den enskilda människan<br />
ska ha större möjligheter att forma sin<br />
tillvaro, men ska också ta moraliskt ansvar<br />
och se till andra människors och hela <strong>samhälle</strong>ts<br />
behov.
Centerpartiet (c)<br />
Centerpartiet h<strong>ett</strong>e från början Bondeförbundet. Det<br />
bildades 1913 <strong>av</strong> jordbrukare som inte tyckte att vare<br />
sig socialdemokraterna, högern eller liberalerna intresserade<br />
sig tillräckligt för frågor om lantbruk och landsbygdens<br />
bevarande.<br />
Från 1950-talet <strong>av</strong>folkades landsbygden i snabb<br />
takt. Partiet ville bredda sig och också locka väljare i<br />
tätorterna. Man bytte då namn till Centerpartiet, för att<br />
markera att man varken hörde till högern eller vänstern.<br />
Under 1970-talet hade centern en stark roll i Folkkampanjen mot<br />
kärnkraft och då lockade man många miljöintresserade väljare även i<br />
städerna. Senare har partiet försvagats, särskilt i städerna.<br />
Centerpartiet har fortsatt att hålla en mellanställning i svensk politik<br />
och under 1900-talet medverkade de både i borgerliga regeringar<br />
och regerade tillsammans med Socialdemokraterna. Två perioder<br />
på 1970- och 80-talen hade Sverige en centerpartistisk statsminister,<br />
Torbjörn Fälldin.<br />
Några viktiga centerfrågor i dag:<br />
• Livskraft. Människor måste få större möjligheter än i dag att utvecklas<br />
och ta ansvar för sig själva<br />
och varandra.<br />
• Livskvalitet åt alla. Hälsa och<br />
välbefinnande i livets olika<br />
skeden är förutsättningar för<br />
livskvalitet. Den enskilda individen<br />
ska ges makt över sin<br />
vardag. Alla har rätt till en sund<br />
livsmiljö.<br />
• Självbestämmande. Politiken<br />
ska underlätta för medborgarna<br />
att bestämma hur de vill utforma<br />
sitt liv och sitt <strong>samhälle</strong>.<br />
• Hela landet ska leva, också<br />
landsbygden. Företag, industrier<br />
och myndigheter kan flyttas<br />
ut till orter runt om i landet.<br />
Kommunerna ska ha mer att<br />
säga till om mot riksdag och<br />
regering.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
Ända från början har<br />
centerpartiet varit jordbrukarnas<br />
och landsbygdens<br />
parti.<br />
27
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
28<br />
Miljöpartiet (mp)<br />
Miljöpartiet bildades 1981 och skiljer sig på flera punkter från alla de<br />
andra partierna. Miljöpartiet vill inte tillhöra höger- eller vänsterblocket.<br />
De hävdar att alla andra partier har <strong>ett</strong> ökat materiellt välstånd som<br />
mål. Själva vill de sätta stopp för d<strong>ett</strong>a tänkande och i stället skapa <strong>ett</strong><br />
<strong>samhälle</strong> som bygger på kretsloppstänkande och hushållning <strong>av</strong> naturresurser.<br />
Det är viktigare att jorden som helhet överlever än att <strong>ett</strong> fåtal<br />
människor i de rika länderna får det ännu bättre materiellt, säger de.<br />
Att Miljöpartiet bildades berodde på att man året innan hade haft<br />
en omröstning om kärnkraftens vara eller inte vara i Sverige. Nej-sidan<br />
förlorade knappt men många <strong>av</strong> dem som engagerat sig ville fortsätta<br />
att arbeta för en bättre miljö, något som de inte tyckte att de befintliga<br />
partierna tog på tillräckligt stort allvar.<br />
Partiets viktigaste mål är <strong>ett</strong> <strong>samhälle</strong> där miljöfrågorna genomsyrar<br />
alla politiska beslut. Man vill också att alla människor på jorden ska få<br />
sina grundläggande behov tillfredsställda och möjlighet att utvecklas<br />
som individer i fred, frihet och social gemenskap.<br />
Miljöpartiet grundar sin ideologi på vad de kallar ”de fyra solidariteterna”:<br />
• solidaritet med djur, natur och det<br />
ekologiska systemet<br />
• solidaritet med kommande generationer<br />
• solidaritet med världens folk<br />
• solidaritet med människor i vårt eget land.<br />
Liksom Vänsterpartiet har Miljöpartiet under<br />
<strong>ett</strong> antal år samarbetat nära med Socialdemokraterna.<br />
Tidigare har Miljöpartiet ans<strong>ett</strong> att Sverige<br />
bör lämna EU. Men trots att man fortfarande<br />
är kritisk till mycket inom EU har man tagit<br />
bort kr<strong>av</strong>et att Sverige ska lämna unionen.<br />
Miljöpartiet ogillar bilismen och vill gärna att så många<br />
som möjligt åker buss eller tåg eller ännu hellre cyklar.
Sverigedemokraterna (sd)<br />
Sverigedemokraterna bildades 1988. En del <strong>av</strong> partiets grundare var<br />
personer som tidigare arbetat inom nationalistiska och rasistiska partier<br />
och organisationer.<br />
År 2005 valdes Jimmie Åkesson till partiledare för Sverigedemokraterna.<br />
Ett år senare bytte Sverigedemokraterna partisymbol. Tidigare<br />
hade SD haft en hand hållande en fackla i svenska flaggans färger. Den<br />
ersattes nu <strong>av</strong> en blåsippa. Jimmie Åkesson förklarade bytet <strong>av</strong> symbol<br />
med att partiet genomgått så djupgående förändringar att det inte var<br />
detsamma som 10–15 år tidigare och att d<strong>ett</strong>a måste visas också i yttre<br />
symboler.<br />
I riksdagsvalet 2010 fick Sverigedemokraterna 5,7 procent <strong>av</strong> rösterna<br />
och kom in i riksdagen för första gången. Samtliga övriga riksdagspartier<br />
hade då före valet förklarat att de inte på några villkor tänkte<br />
samarbeta med dem.<br />
Sverigedemokraterna är <strong>ett</strong> nationalistiskt parti som sätter kulturella<br />
värden högt på den politiska dagordningen. Partiet vill värna om<br />
svenskheten och de traditioner som partiet ser som svenska; traditioner<br />
man menar idag håller på gå förlorade.<br />
Viktiga frågor för Sverigedemokraterna:<br />
• Minska invandringen. Kritiserar det<br />
mångkulturella <strong>samhälle</strong>t och vill värna<br />
om det nationella arvet. Partiet vill att<br />
kr<strong>av</strong>en för medborgarskap ska skärpas,<br />
det ska krävas tio års boende i landet,<br />
dubbla medborgarskap ska vara omöjligt<br />
och medborgarskapsprov ska införas.<br />
Medborgare som fått medborgarskap<br />
på falska grunder ska kunna förlora<br />
d<strong>ett</strong>a och utvisas.<br />
• Strängare straff och minska möjligheterna<br />
till villkorlig frigivning och permission.<br />
Verkliga livstidsstraff bör införas<br />
och <strong>ett</strong> offentligt register över<br />
pedofiler inrättas.<br />
• Förbud mot samkönade par att adoptera<br />
barn, slopa det ekonomiska stödet vid<br />
utlandsadoption, förbud mot insemination<br />
för lesbiska kvinnor och nej till<br />
samkönade äktenskap.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
Sverigedemokraterna<br />
har valt två rågblonda<br />
barn, klädda i vitt på<br />
en grusväg på sin val-<br />
affisch. Varför har de valt<br />
just den här bilden och<br />
vad kan de mena med<br />
texten?<br />
29
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
30<br />
Partier utanför riksdagen<br />
Det finns partier som är så små att de inte får sitta med i riksdagen.<br />
För det krävs att man fått minst fyra procent <strong>av</strong> rösterna i riksdagsvalet<br />
eller att partiet fått minst 12 procent <strong>av</strong> rösterna i en valkrets. De flesta<br />
<strong>av</strong> de mindre partierna är inriktade på en särskild fråga som de driver<br />
mer än andra.<br />
Några exempel:<br />
Piratpartiet<br />
Partiet står för personlig integritet, fri kultur och begränsning <strong>av</strong> upphovsrätt<br />
och patent. De tar inte ställning i andra frågor. Piratpartiet fick<br />
uppmärksamhet i media i samband med debatten om FRA-lagen, Ipredlagen<br />
och Pirate Bay-målet 2008, och senare fick partiet <strong>ett</strong> mandat i<br />
Europaparlamentet.<br />
Feministiskt initiativ<br />
Feministiskt initiativ utgår i sin politik från teorin om könsmaktsordningen,<br />
det vill säga att män som grupp är överordnade kvinnor som<br />
grupp i vårt <strong>samhälle</strong>, trots att lagen säger att vi är jämställda. FI vill<br />
arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män genom att till exempel<br />
införa jämställda löner, förkorta arbetstiden och göra föräldraförsäkringen<br />
individuell så att både män och kvinnor tvingas ta ut barnledighet.<br />
Junilistan<br />
Junilistan är kritiskt till det allt tätare EU-samarbetet och är motståndare<br />
till <strong>ett</strong> Europas förenta stater.<br />
Sveriges pensionärers intresseparti<br />
Partiet engagerar sig i frågor som rör pensionärer och funktions-<br />
hindrade.
Vad säger partierna om varandra?<br />
Här är utdrag ur två längre insändare, en skriven <strong>av</strong> en vänsterpartist, den<br />
andra <strong>av</strong> en moderat. Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan dem?<br />
En välregisserad omänsklig politik<br />
Svenska folket har valt en regering som lever under devisen: Privatiseringar<br />
och <strong>av</strong>regleringar löser allt. Nu ska busstrafiken privatiseras o<strong>av</strong>s<strong>ett</strong> vilka<br />
konsekvenser d<strong>ett</strong>a kan få. Vi har fått en regering som slår rekord i privatiseringar<br />
<strong>av</strong> den <strong>samhälle</strong>liga servicen och den grundläggande trygghet som<br />
vi har trott var självklar.<br />
Denna ojämlika omänskliga politik leder till <strong>ett</strong> allt hårdare klimat på<br />
arbetsplatserna, i skolan, på gator och torg. Vi ser hur allt fler människor far<br />
illa och vår medkänsla <strong>av</strong>trubbas, vi slutar bry oss samtidigt som otryggheten<br />
sprider sig. Om vi ska få <strong>ett</strong> mänskligare <strong>samhälle</strong> måste vi förstå vad<br />
som händer och varför. Det som händer i dag är inte en improviserad politik.<br />
Det är <strong>ett</strong> välplanerat scenario där varje del är regisserad in i minsta<br />
detalj. Allt d<strong>ett</strong>a för att slå sönder det välfärds<strong>samhälle</strong> som Sverige en<br />
gång var och som vi skulle ha kunnat utveckla framåt istället för att som<br />
nu <strong>av</strong>veckla. Ett allt hårdare klimat skapar motsättningar, ökad kriminalitet,<br />
rädslor för okända kulturer och en grogrund för populistiska och främlingsfientliga<br />
partier.<br />
Det finns bara <strong>ett</strong> recept mot denna omänskliga politik. Vi måste få en<br />
politik som vågar stå upp för rättvisa, jämlikhet och alla människors lika<br />
värde. Vänsterpartiet kommer aldrig att sluta slåss för d<strong>ett</strong>a. Och det är<br />
därför jag är vänsterpartist.<br />
Christina Snell-Lumio (v)<br />
Piteå-tidningen<br />
Moderaterna är Sveriges nya arbetarparti<br />
Som moderater och fackligt aktiva vet vi att det är moderaternas politik som<br />
kommer att gynna oss som arbetar och våra organisationer mest. Och vi<br />
tycker att det borde vara den viktigaste frågan för fackföreningsrörelsen att<br />
få fler i jobb och minska arbetslösheten. Ungdomar och invandrare måste<br />
få möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Kvinnor måste få arbeta<br />
under rimliga förhållanden till en bra lön.<br />
Vi vet också att moderaterna inte vill ha några låglönejobb. I själva verket<br />
kommer moderaternas politik att stärka kollektiv<strong>av</strong>talen, för när arbetslösheten<br />
minskar ökar fackens förhandlingsstyrka. Det blir också lättare att förhandla<br />
fram förbättringar på arbetsplatserna i en ekonomi som fungerar väl.<br />
Fler jobb ger ökad trygghet för flera.<br />
Fackföreningsrörelsen har under första maj demonstrerat i 115 år. Nu är<br />
det dags att någon lyssnar. Det gör moderaterna. Genom att föra en politik<br />
som leder till fler jobb och fler människor som därmed får tillgång till arbetskamrater,<br />
trygga villkor och en lön man kan leva på.<br />
Socialdemokraterna som en gång förstod att arbete var fundamentet i<br />
<strong>samhälle</strong>t har blivit <strong>ett</strong> bidragsparti. Sverige behöver <strong>ett</strong> nytt arbetarparti och<br />
det partiet är idag moderaterna.<br />
Peter Friberg (m), Tidaholm<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
31
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
32<br />
Håller du med?<br />
Här är fyra olika inlägg i den politiska debatten. Vad tycker du om deras<br />
åsikter och argument?<br />
En sak är säker: Sverigedemokraterna har skrämt slag på Sveriges politiska<br />
elit. Det är i sig lite underhållande. Och partipolitiskt otrogen som<br />
jag är kan jag tycka att det behöver röras om i grytan lite. Sverigedemokraterna<br />
är <strong>ett</strong> främlingsfientligt parti, men de står i mångt och mycket<br />
för saker som redan representeras i riksdagen och som folk tycker ute<br />
i stugorna. Folkhemsideal. Begränsad invandring. Att alla ska anpassa<br />
sig till det svenska <strong>samhälle</strong>t. Låt Sverige förbli Sverige. Det är i sig<br />
inte särskilt kontroversiella åsikter om du tar dig en titt på vad vanliga<br />
svenska väljare tycker.<br />
Hans Li Egnell, redaktör tidningen Nyliberalen.<br />
Man kan konstatera att det finns en klar skiljelinje mellan oss liberaler<br />
och kommunister som Kalle Larsson. Vi liberaler vill först och främst ge<br />
individer möjlighet att leva fria liv, medan för vänstern är människor relevanta<br />
endast i sin kollektiva tillhörighet. Alla Rosengårdsbor och invandrare<br />
ses därför som <strong>ett</strong> kollektiv.<br />
Nyamko Sabuni (fp), f.d. integrationsminister<br />
Genom att göra det mer lönsamt att arbeta samt starta och driva företag<br />
kan vi lägga en grund för nya jobb. Fler som arbetar är det som säkrar<br />
viktiga skattefinansierade välfärdsuppgifter. Med Vänsterpartiets förslag<br />
blir det mindre lönsamt att jobba och det blir dyrare och krångligare<br />
att anställa. Tror du att det blir fler eller färre jobb med Vänsterpartiets<br />
politik?<br />
Lars Hjälmered (m), riksdagsledamot, Göteborg<br />
Man skall inte få göra vinst på skattepengar<br />
genom att driva skola (eller vård)<br />
Det finns många olika åsikter om friskolorna och framförallt finns det<br />
otroligt många hållbara argument emot dem. Bristen på insyn och kontroll,<br />
svårigheten att planera antalet skolplatser kommunerna måste<br />
tillhandahålla inför terminsstarterna, osv. Det finns <strong>ett</strong> och annat bra<br />
argument för också, att det händer att skolor faktiskt anpassar sig mer<br />
efter olika elevers behov och nya pedagogiker används. Dock har jag<br />
aldrig hört <strong>ett</strong> enda bra argument för att företag skall få göra vinst genom<br />
att driva skolor. Det är helt absurt att våra gemensamma skattepengar<br />
skall kunna ge utdelning i någons aktieportfölj. Vi får inte acceptera att<br />
skattepengar tas från elever och ges till aktieinneh<strong>av</strong>are. De nuvarande<br />
reglerna är så absurda för mig att jag nästan inte tror att det är sant!<br />
Emilia Bjuggren, bloggare
Hur röstar olika yrkesgrupper?<br />
Är arbetarna socialdemokrater och direktörerna moderater? Förr i tiden<br />
röstade de flesta på det viset. I stort s<strong>ett</strong> alla arbetare var socialdemokrater<br />
eller kommunister. Under senare årtionden har de gamla mönstren<br />
brutits upp. Man röstar mer efter åsikt än klass. Men vissa trender finns.<br />
En höginkomsttagare röstar troligen på Moderaterna eller Folkpartiet.<br />
Den typiske Sverigedemokraten är en ung man med kort utbildning.<br />
Centern har många väljare på landet. Moderaterna är starkast i stora<br />
städer. Socialdemokraterna är starkast på orter med industri. Vänsterpartiet<br />
har starkt stöd bland kvinnor i offentliga sektorn.<br />
1. Vad är en politiker? Behövs politiker?<br />
2. Skulle du själv kunna tänka dig att bli politiker?<br />
Varför/varför inte?<br />
3. Vad är det första du skulle ändra på om du hade den<br />
politiska makten i Sverige?<br />
4. Vad handlar de politiska valen om?<br />
5. Vad menar man när man säger att vi i Sverige har en<br />
blockpolitik?<br />
6. Nämn tre viktiga politiska frågor för vart och <strong>ett</strong> <strong>av</strong> de<br />
politiska partierna.<br />
7. Gör <strong>ett</strong> eget ”partiprogram”, som i <strong>ett</strong> antal punkter<br />
beskriver hur du eller ni vill forma ert Sverige i framtiden.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
Alla bönder röstar förstås<br />
inte på Centerpartiet men<br />
det är ändå på landet partiet<br />
har sitt starkaste fäste.<br />
Offentliga sektorn<br />
är sådana verksamheter<br />
som ägs<br />
och styrs <strong>av</strong> staten,<br />
kommunerna eller<br />
landstingen.<br />
33
Sveriges riksdag<br />
Riksdagens ledamöter<br />
samlade i plenisalen i<br />
riksdagshuset.<br />
34<br />
Riksdagen samlas<br />
I mitten <strong>av</strong> september samlas riksdagens 349 ledamöter i riksdagshuset i<br />
Stockholm för <strong>ett</strong> nytt arbetsår. Ledamöterna är valda <strong>av</strong> svenska folket<br />
och de sitter i riksdagen under fyra år som väljarnas ombud. Efter den<br />
perioden är det val igen och riksdagsledamöterna kan bli bortröstade<br />
om väljarna inte vill ha dem kvar.<br />
Riksdagsarbetet är krävande och arbetsdagarna blir långa. Riksdagsledamöterna<br />
måste ta ställning till många stora och svåra frågor.<br />
De måste läsa mängder <strong>av</strong> skrivelser och utredningar för att sätta sig in<br />
i alla de frågor de ska besluta om.<br />
Ledamöterna reser mycket, gör studiebesök, träffar människor,<br />
håller tal, samtalar, lyssnar och försöker sedan i riksdagen driva igenom<br />
de frågor som de tycker är viktiga.<br />
Men framför allt sitter riksdagsledamöterna i många sammanträden.<br />
Deras gemensamma sammanträden kallas plenum. Riksdagens ordförande,<br />
talmannen, leder de stora sammanträdena i plenisalen, som syns<br />
på bilden här ovanför.
Vad gör riksdagen?<br />
Riksdagen har tre huvuduppgifter:<br />
• att stifta lagar<br />
Riksdagen stiftar Sveriges lagar. Lagarna bestämmer över all verksamhet<br />
i <strong>samhälle</strong>t. Lagar beskriver inte bara vad som är brottsligt. Företagen,<br />
trafiken, skolan, försvaret och andra samhällsområden styrs alla<br />
<strong>av</strong> särskilda lagar.<br />
Särskilt viktiga är de fyra grundlagarna: regeringsformen, successionsordningen,<br />
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.<br />
De är särskilt svåra att ändra.<br />
• att besluta om statens inkomster och utgifter<br />
Under hösten lägger regeringen fram budgetpropositionen. Det är regeringens<br />
förslag om hur svenska folket ska beskattas, det vill säga vilka<br />
inkomster staten ska få och hur man ska använda pengarna under det<br />
kommande året. I samband med att budgetpropositionen överlämnas<br />
till riksdagen hålls årets viktigaste riksdagsdebatt, den så kallade budgetdebatten.<br />
• att kontrollera regering och statsförvaltning<br />
Riksdagen kontrollerar hur regeringen sköter sin uppgift. Den granskar<br />
det arbete som utförs <strong>av</strong> regeringen och statliga myndigheter, framför<br />
allt för att se att lagarna följs. Den granskningen sköts <strong>av</strong> riksdagens<br />
konstitutionsutskott.<br />
Men riksdagen har också andra slags kontakter med regeringen. En<br />
riksdagsledamot kan ställa frågor till statsråden i regeringen. Om en<br />
riksdagsledamot till exempel undrar vad regeringen tänker göra åt den<br />
ökande brottsligheten i landet, kan han eller hon ställa en skriftlig fråga till<br />
det ansvariga statsrådet, i det här fallet justitieministern. En sådan fråga<br />
kallas interpellation och den följs ofta upp med en interpellationsdebatt<br />
där den ansvarige ministern kommer till riksdagen och diskuterar frågan.<br />
Riksdagsledamöterna kan också ställa frågor, som ministern besvarar<br />
utan efterföljande debatt.<br />
Justitieombudsmannen, JO, är utsedd <strong>av</strong> riksdagen för att kontrollera<br />
att myndigheterna – staten, kommunerna och landstingen – sköter<br />
sina uppgifter korrekt. Till JO kan också privatpersoner vända sig för<br />
att få hjälp, om de anser att de har blivit felaktigt behandlade <strong>av</strong> någon<br />
myndighet.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
35
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
36<br />
REGERING<br />
MOTION<br />
BESLUT<br />
Så fattas <strong>ett</strong> beslut i riksdagen<br />
Varje år ska en riksdagsledamot ta ställning till flera tusen förslag. Ungefär<br />
200 <strong>av</strong> dem kommer från regeringen och kallas propositioner.<br />
Vanligen är det fråga om mer omfattande förslag. Det kan till exempel<br />
vara en miljöproposition, där regeringen ger förslag på hur nedsmutsningen<br />
<strong>av</strong> h<strong>av</strong>en ska minskas.<br />
Andra förslag kommer från en eller flera riksdagsledamöter och<br />
kallas motioner. När propositionen eller motionen har överlämnats till<br />
riksdagen går ärendet till <strong>ett</strong> utskott, som består <strong>av</strong> en grupp på 17 ledamöter<br />
som specialiserat sig på <strong>ett</strong> visst område. I utskotten är partierna<br />
representerade i proportion till antalet mandat i riksdagen.<br />
En motion eller<br />
proposition lämnas<br />
till riksdagen...<br />
Beslutet lämnas<br />
regeringen.<br />
6<br />
1<br />
Ett beslut fattas i riksdagen<br />
RIKSDAGEN<br />
Riksdagen debatterar<br />
och fattar <strong>ett</strong> beslut.<br />
2<br />
...som bordlägger och<br />
remitterar ärendet...<br />
5<br />
...till <strong>ett</strong> utskott,<br />
som utreder och...<br />
...skriver <strong>ett</strong><br />
betänkande.<br />
4<br />
3<br />
BETÄNKANDE
Utskotten förbereder och föreslår<br />
Det finns 16 utskott, till exempel finansutskottet, utbildningsutskottet,<br />
socialutskottet och arbetsmarknadsutskottet. Arbetet i utskotten<br />
brukar riksdagsledamöterna själva anse som huvuduppgiften. Det<br />
innebär många sammanträden både i utskottet och med partikollegor,<br />
sammanträffanden med människor utanför riksdagen, med experter<br />
och vanliga medborgare.<br />
Fackliga organisationer och näringslivets intresseorganisationer<br />
satsar stora resurser på att försöka påverka besluten i riksdagen. Det<br />
kallas lobbying. Organisationerna har egna experter som gör utredningar<br />
och som tar kontakt med riksdagsledamöterna och försöker<br />
påverka dem i olika frågor.<br />
När utskottets medlemmar är klara med sin behandling <strong>av</strong> en proposition<br />
eller motion, skriver de <strong>ett</strong> betänkande som de överlämnar till<br />
riksdagen. I betänkandet beskriver de vad de anser om ärendet och ger<br />
förslag till hur riksdagen ska besluta.<br />
Alla riksdagsledamöter hinner förstås inte sätta sig in i alla frågor<br />
utan röstar oftast som det egna partiets ledamöter röstade i utskottet.<br />
Därför blir riksdagens beslut ofta det som utskottet föreslår.<br />
Vilket inflytande har en riksdagsledamot?<br />
Varje riksdagsledamot lägger ner åtskilliga arbetstimmar på de motioner<br />
som lämnas in i början <strong>av</strong> året. Partimotioner som partiledarna skriver<br />
under väger tyngst. Enskilda motioner <strong>av</strong>slås för det mesta. Varför lägger<br />
riksdagsledamöterna ändå ner så mycket tid på dem?<br />
Många motioner lämnas in flera år i rad. Kanske kan tiden efter hand<br />
bli mogen för <strong>ett</strong> positivt beslut i riksdagen.<br />
Men motionerna skrivs inte bara för riksdagens interna arbete. De<br />
syftar lika ofta till att påverka den allmänna opinionen i frågan. Riksdagsledamöterna<br />
hoppas få radio, tv och tidningarna att berätta om<br />
deras frågor. Det är viktigt för en enskild riksdagsledamot att väljarna i<br />
hemlänet får läsa i lokaltidningen om en motion som ”deras” förträdare<br />
i riksdagen har lämnat in. Man vill visa väljarna att man arbetar för de<br />
frågor man blivit framröstad för att driva.<br />
I viktigare frågor samlas ibland ledamöterna från <strong>ett</strong> parti till partigruppsmöte<br />
för att gemensamt diskutera fram en ståndpunkt. Där kan det<br />
ibland bli heta diskussioner. Alla inom <strong>ett</strong> parti tycker ju inte lika om allt.<br />
Riksdagsledamöterna träffar en mängd människor och bygger upp<br />
kontaktnät runt om i landet. Genom informella kontakter kan de uträtta<br />
mer i skymundan än genom det vanliga debatterandet, utskottsarbetet<br />
eller motionerandet.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
37
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
38<br />
1. Vad är riksdagen, vilka sitter där och hur har de kommit dit?<br />
2. Vilka uppgifter har riksdagen?<br />
3. Hur arbetar riksdagen?<br />
4. Vad kallas riksdagens ”ordförande”?<br />
5. Var sker det mesta <strong>av</strong> riksdagsledamöternas arbete?<br />
6. Vad är en<br />
a) motion b) proposition?<br />
7. Har en proposition eller en motion störst chans att få riksdagens stöd? Varför?<br />
8. Vad är lobbying?<br />
9. På vilka sätt kan den enskilda riksdagsledamoten vara med och påverka<br />
det svenska <strong>samhälle</strong>t?<br />
10. Hur mycket makt har riksdagen att påverka och förändra Sverige?<br />
Diskutera<br />
Sveriges riksdag – viktiga ord<br />
allmänpolitisk debatt – debatt som inleder riksdagsåret<br />
betänkande – utskottens förslag till riksdagsbeslut<br />
budgetproposition – regeringens förslag om skatter och om hur<br />
skatte pengarna ska användas<br />
interpellation – skriftlig fråga från riksdagsledamot till statsråd<br />
justitieombudsmannen, JO – utses <strong>av</strong> riksdagen för att kontrollera<br />
att myndigheterna sköter sitt arbete<br />
konstitutionsutskottet – granskar regeringen och statliga myndigheter<br />
och ser till att de inte bryter mot lagarna<br />
motion – förslag från en eller flera riksdagsledamöter till riksdagen<br />
plenisal – den stora sammanträdeslokalen i riksdagen<br />
plenum – riksdagens gemensamma sammanträden<br />
proposition – regeringens förslag till riksdagen<br />
talman – riksdagens ordförande<br />
utskott – här diskuterar representanter för de politiska partierna<br />
motioner och propositioner och föreslår hur riksdagen ska besluta i<br />
de olika frågorna.<br />
Riksdagen och dess ledamöter är med och formar det svenska <strong>samhälle</strong>t.<br />
Vad finns det mer för krafter som påverkar <strong>samhälle</strong>t? Vilka krafter är starkast<br />
när det gäller Sveriges framtid? Motivera era åsikter!
Vad gör ni i riksdagen egentligen?<br />
Vad gör ledamöterna i riksdagen hela dagarna? Vi bad<br />
en <strong>av</strong> riksdagens yngre ledamöter, Kajsa Lunderquist,<br />
moderat, att berätta om en typisk vecka.<br />
Kajsa Lunderquist är utbildad jurist. Hon sitter i<br />
konstitutionsutskottet som har hand om frågor som<br />
berör grundlagarna och riksdagsordningen. Det kan<br />
handla om lagar som reglerar hur Sverige styrs, om<br />
tv, film, stöd till tidningar och partier.<br />
Konstitutionsutskottet har också som uppgift att<br />
granska regeringen och statsråden, för att se till att<br />
de följer lagarna. De kan ibland kalla in statsråd till<br />
sig för offentliga utfrågningar om det kommit in en<br />
anmälan om att allt inte står rätt till.<br />
Hur är det att sitta i riksdagen och vad gör ledamöterna<br />
hela dagarna? Kajsa Lunderquist svarar så<br />
här:<br />
– Innan jag kom in i riksdagen hade jag själv en<br />
ganska vag uppfattning om vad riksdagsledamöterna gör. Alla har ju s<strong>ett</strong> de<br />
tomma platserna under debatter som tv-sänds, man vet att de trycker på<br />
knappar och röstar men inte så mycket mer.<br />
Men det mesta <strong>av</strong> riksdagsarbetet sker ju utanför plenisalen, i utskotten,<br />
i riksdagsgruppen och i det egna arbetsrummet.<br />
En typisk arbetsvecka för mig kan se ut ungefär så här:<br />
Måndag Arbetar hemma i Malmö. Jag har mycket att läsa på och förbereda<br />
inför arbetsveckan i riksdagen. Det finns också många i min valkrets som vill<br />
träffa mig och tala om frågor som de vill att jag ska driva i riksdagen. Och<br />
dessutom vill jag besöka företag, skolor och institutioner för att få en uppfattning<br />
om vad människorna där tycker och tänker.<br />
Tisdag Tidigt på morgonen tar jag flyget till Stockholm. Där väntar mycket<br />
post och många mail att läsa och svara på.<br />
Riksdagsarbetet inleds med <strong>ett</strong> gruppmöte för riksdagsledamöter i alliansen<br />
som sitter i mitt utskott. Därefter sammanträder utskotten. Jag är ordinarie<br />
ledamot i konstitutionsutskottet, som arbetar med grundlagsfrågor och<br />
som också har till uppgift att granska regeringen. Frågor vi arbetar med kan<br />
till exempel vara ändringar i tryck- och yttrandefrihetslagen, eller frågan om<br />
att sänka spärren för hur stor del <strong>av</strong> rösterna en person måste få för att bli<br />
”inkryssad” i riksdagen. Förr var den åtta procent, nu är den sänkt till fem.<br />
På eftermiddagen träffas riksdagsgrupperna i de olika partierna och diskuterar<br />
ämnen som kommer upp i riksdagen under veckan.<br />
Det är också vanligt med olika seminarier, där företag och organisationer<br />
kommer till riksdagen för att föreläsa för riksdagens ledamöter kring de<br />
frågor som är viktiga för dem. Det kan till exempel vara Företagarna som vill<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
39
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
40<br />
berätta om småföretagares villkor eller BRIS (Barnens rätt i <strong>samhälle</strong>t)<br />
eller Amnesty.<br />
På kvällen går jag igenom olika handlingar och sen lägger jag mig i<br />
mitt lilla övernattningsrum – arbetsrum. Alla riksdagsledamöter som bor<br />
utanför Stockholm har <strong>ett</strong> rum eller en lägenhet där de bor under veckorna.<br />
Mitt rum är litet och trångt men det räcker för mig.<br />
Onsdag Dagen börjar med arbetsplenum, det vill säga att riksdagen<br />
samlas för att fatta beslut i olika frågor. Innan besluten fattas, blir det<br />
ibland debatt i kammaren, plenisalen.<br />
Under debatterna är det oftast glest i bänkarna och många som ser<br />
det i TV brukar undra varför så få är där. Men det skulle inte fungera om<br />
alla satt i kammaren och lyssnade på varandra hela tiden. Arbetet skulle<br />
inte bli effektivt och vi vet ju oftast vad de andra partierna tycker i olika<br />
frågor.<br />
I stället brukar vi delta när det handlar om en fråga som det egna<br />
utskottet har förber<strong>ett</strong>. Annars går det bra att följa debatten på TV-skärmar<br />
i arbetsrummet, i restaurangen och på andra ställen i huset. En signal<br />
hörs i hela huset strax innan det är dags att rösta i någon fråga. Därför<br />
kan man se hur riksdagsledamöter som suttit och arbetat med något<br />
annat kommer rusande till plenisalen när det är dags att rösta.<br />
På eftermiddagen träffar jag de andra alliansledamöterna som sitter i<br />
konstitutionsutskottet för att förbereda mötet nästa dag.<br />
Torsdag Dagen börjar med att utskottet träffas. Därefter sitter jag ofta<br />
i mitt rum och läser in mig i frågor, skriver artiklar och förbereder anföranden.<br />
Klockan fyra samlas ledamöterna för att rösta i olika<br />
frågor och då gäller det att vara på plats. När jag var<br />
ny i riksdagen kändes det stressigt och jag var rädd att<br />
Fakta om Kajsa Lunderquist<br />
missa något eller göra fel, men det är som med alla andra<br />
Parti: moderaterna<br />
arbeten, man vänjer sig och då är det inte så märkvärdigt<br />
Utskott: konstitutionsutskottet längre.<br />
Oftast tar jag flyget hem igen på torsdagskvällen och<br />
Invald i riksdagen för: Malmö<br />
arbetar i Malmö på fredagen.<br />
Politisk bakgrund: Olika poster<br />
inom Moderata ungdomsförbun-<br />
Fredag Fredagarna liknar måndagarna med olika aktividet,<br />
kommunfullmäktigeledamot i<br />
teter i min egen valkrets.<br />
Uppsala<br />
Viktiga politiska frågor: ungdoms- Lördag/söndag Jag kan sällan känna mig helt ledig på<br />
arbetslöshet, rättsfrågor, närings- helgerna. Ofta ordnar mitt parti debatter eller andra aktifrågorviteter<br />
där de vill ha sin riksdagsledamot med. Men visst<br />
Född: 1983 i Uppsala.<br />
är jag ledig ibland också precis som alla andra.<br />
Det är viktigt att man kan syssla med politik samtidigt<br />
Studier: juridik vid Uppsala och<br />
som man är del i en familj och lever <strong>ett</strong> vanligt liv.<br />
Lunds universitet.<br />
Familj: gift, <strong>ett</strong> barn
Regeringen<br />
De flesta <strong>av</strong> oss kommer antagligen inte ihåg namnen på särskilt många<br />
riksdagsledamöter, inte ens från vår egen valkrets. Men <strong>av</strong> regeringens<br />
medlemmar känner de flesta igen en del. Visserligen består regeringen<br />
bara <strong>av</strong> drygt 20 personer mot riksdagens 349 ledamöter, men det visar<br />
ändå att regeringen har stor betydelse i politiken och att massmedierna<br />
ofta rapporterar om vad regeringen gör och tycker.<br />
Statsministern är chef för regeringen och har därför särskilt stor<br />
makt. Riksdagen väljer statsministern. Den som blir vald till statsminister<br />
har därför stöd <strong>av</strong> en majoritet <strong>av</strong> riksdagens ledamöter. De övriga<br />
ministrarna, eller statsråden som de också kallas, utses <strong>av</strong> statsministern.<br />
Han eller hon <strong>av</strong>gör också hur många ministrar som behövs och vilka<br />
departement de ska ha ansvar för.<br />
Regeringen är beroende <strong>av</strong> riksdagen och måste lägga fram sådana<br />
förslag som de tror att riksdagen kommer att säga ja till.<br />
Om regeringen för en politik som majoriteten i riksdagen inte har<br />
förtroende för, kan riksdagen <strong>av</strong>sätta regeringen. Om fler än hälften <strong>av</strong><br />
riksdagens ledamöter i <strong>ett</strong> så kallat misstroendevotum röstar mot regeringen<br />
måste den <strong>av</strong>gå. Riksdagen kan också genom så kallad misstroendeförklaring<br />
<strong>av</strong>sätta <strong>ett</strong> enskilt statsråd som de förlorat förtroendet för.<br />
D<strong>ett</strong>a system kallas parlamentarism. Det innebär att parlamentet, som<br />
i Sverige kallas riksdagen, har stort inflytande över regeringsmakten.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
Om riksdagen är missnöjd<br />
med regeringens arbete<br />
kan de hålla en omröstning<br />
och <strong>av</strong>sätta regeringen.<br />
41
42<br />
Carl Bildt 1991<br />
Hjarlmar Branting 1923<br />
Per Albin Hansson 1945
Olof Palme 1969<br />
Svenska politiker<br />
Svenska politiker<br />
Fredrik Reinfeldt 2010<br />
Göran Persson 1996<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
Torbjörn Fälldin 1978<br />
1. Bilderna visar sju olika svenska regeringar. Vilka <strong>av</strong> dem var röda och vilka var blå?<br />
2. Jämför de båda bilderna <strong>av</strong> två regeringar här nedanför.<br />
Vilka likheter och olikheter kan du hitta?<br />
43
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
44<br />
Vad gör regeringen?<br />
Att regera betyder att styra och det är just vad regeringen gör. Regeringsbesluten<br />
fattas vid regeringssammanträden som brukar hållas varje<br />
torsdag. Regeringen fattar ungefär 10 000 beslut under <strong>ett</strong> år.<br />
Regeringen gör följande:<br />
• lägger fram förslag till riksdagen<br />
De förändringar som regeringen vill genomföra formuleras i förslag,<br />
propositioner, som riksdagen beslutar om.<br />
• ser till att riksdagens beslut förverkligas<br />
Riksdagen fattar dagligen beslut i en mängd olika frågor. Det är statsförvaltningen<br />
som har till uppgift att se till att det blir så som riksdagen<br />
har beslutat. Regeringen har ansvar för statsförvaltningen.<br />
• utarbetar statens budget<br />
Regeringen ger förslag till hur staten ska använda sina pengar under det<br />
kommande året. Man föreslår också vilka skatter som behövs för att få<br />
råd med alla statens utgifter. De förslagen sammanfattas i budgetpropositionen,<br />
som är regeringens viktigaste förslag till riksdagen.<br />
• förbereder nya lagar<br />
Om riksdagen har fått <strong>ett</strong> förslag, till exempel att det ska vara straffbart<br />
att inte ingripa om man ser någon i nöd, måste man utreda frågan innan<br />
något beslut kan fattas. Riksdagen vill veta vilka olika effekter en sådan<br />
lag skulle kunna få.<br />
Utredningen görs <strong>av</strong> experter och politiker på uppdrag <strong>av</strong> regeringen.<br />
När utredningen är klar, vilket i komplicerade fall kan ta flera<br />
år, ska regeringen formulera <strong>ett</strong> förslag, en proposition, till riksdagen.<br />
Om riksdagen röstar för propositionen formuleras den som en ny lag.<br />
• beslutar om förordningar<br />
Förordningar är tillägg till lagar. En lag skrivs med <strong>ett</strong> språk som är<br />
mycket kortfattat. Förordningarna behövs för att förtydliga lagen så att<br />
den tolkas på rätt sätt.<br />
• ansvarar för försvaret och utrikespolitiken<br />
Regeringen skriver under <strong>av</strong>tal med andra länder och beslutar i försvarsfrågor.<br />
• företräder Sverige i EU<br />
Regeringen företräder Sverige i Europeiska Unionens ministerråd och<br />
driver de frågor som man tycker är viktiga i ministerrådets olika instanser.
Rosenbad – regeringens kansli<br />
Mitt i centrala Stockholm ligger regeringskansliet, Rosenbad.<br />
Där arbetar statsministern och statsrådsberedningen, som är<br />
statsministerns kansli. Det ligger i närheten <strong>av</strong> riksdagshuset,<br />
kungliga slottet, departementen och statsministerbostaden.<br />
De flesta statsråd är chefer för var sitt departement som har<br />
egna kanslier med politiska experter och tjänstemän. Många<br />
<strong>av</strong> alla de frågor som regeringen beslutar om under en mandatperiod,<br />
har i själva verket <strong>av</strong>gjorts <strong>av</strong> statsrådet och hans<br />
eller hennes experter på departementet. Hela regeringen kan<br />
naturligtvis inte sätta sig in i alla frågor de har att besluta om.<br />
Grundläggande fri- och rättigheter<br />
Alla svenska medborgare har samma grundläggande fri- och rättigheter,<br />
o<strong>av</strong>s<strong>ett</strong> ålder, kön eller härstamning. För att vi ska kunna uttrycka<br />
våra egna idéer är vi alla garanterade rätten att till exempel fritt söka<br />
information, hålla möten och demonstrationer, bilda föreningar och<br />
politiska partier.<br />
Dessa rättigheter är skyddade <strong>av</strong> den svenska grundlag som kallas<br />
regeringsformen och den kan inte ändras lika lätt som andra lagar. Regeringsformen<br />
reglerar hur den offentliga makten ska utövas i Sverige.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
Statsförvaltningen kallas<br />
ibland för ”regeringens<br />
förlängda arm”. Det är<br />
alla ämbetsverk och<br />
myndigheter som ska<br />
utföra det som regeringen<br />
bestämmer. Exempel på<br />
ämbetsverk är Skolverket,<br />
Arbetsmarknadsstyrelsen,<br />
Migrationsverket<br />
och väderlekstjänsten<br />
SMHI. Myndigheter är till<br />
exempel domstolar, Skatteverket<br />
och ambassader<br />
i utlandet.<br />
45
Kronprinsessan Victoria kommer<br />
en dag att efterträda sin<br />
far och bli Sveriges statschef.<br />
46<br />
Monarkin<br />
Sverige är en <strong>av</strong> världens äldsta<br />
monarkier. Medan de flesta länder<br />
har en president som statschef, har<br />
Sverige en kung eller en drottning.<br />
Kungatiteln är medfödd, kronan<br />
går i arv. Tronföljden regleras i successionsordningen,<br />
som är en <strong>av</strong><br />
Sveriges grundlagar. Fram till 1980<br />
ärvdes tronen <strong>av</strong> kungens äldste<br />
son, men det året beslöts att äldsta<br />
barnet ska vara tronarvinge. Prinsessan<br />
Victoria blev därigenom<br />
tronföljare, vår nästa monark.<br />
Tidigare var det ju kungen<br />
som styrde över Sverige. I hans<br />
händer var hela makten samlad.<br />
I dag är det annorlunda. Kungen<br />
är statschef och har enbart representativa<br />
uppgifter. Det betyder<br />
att han ska representera Sverige i<br />
olika officiella sammanhang. Han<br />
tar emot besök från andra länders<br />
statschefer och gör själv statsbesök<br />
utomlands. I Sverige inviger han<br />
konferenser, byggnader, vägar och<br />
mycket annat.<br />
Varje höst deltar kungen i<br />
riksdagens högtidliga öppnande.<br />
Kungen bör inte uttala sig i politiska<br />
frågor och han fattar inte<br />
några som helst politiska beslut.<br />
Han får inte ens gå in i riksdagen,<br />
utom just vid invigningen.<br />
Den svenska grundlagen är skriven så att man skulle kunna <strong>av</strong>skaffa<br />
monarkin och införa republik utan att göra några större förändringar i<br />
statsskicket. Kungens uppgifter skulle helt enkelt kunna tas över <strong>av</strong> riksdagens<br />
talman. Flera politiska partier och organisationer arbetar för att<br />
monarkin ska <strong>av</strong>skaffas, socialdemokraterna och vänsterpartiet har införandet<br />
<strong>av</strong> republik i sina partiprogram och Republikanska föreningen<br />
har frågan som sin enda uppgift. Av partierna är det bara vänsterpartiet<br />
som aktivt driver frågan.
Regeringen – viktiga ord<br />
budgetproposition – regeringens förslag till riksdagen om hur<br />
staten ska använda sina pengar under det kommande året<br />
misstroendevotum – när riksdagen begär omröstning om regeringens<br />
fortsatta förtroende<br />
regeringsformen – grundlag som garanterar alla medborgare vissa<br />
fri- och rättigheter. Den reglerar hur staten ska utöva sin makt<br />
Rosenbad – regeringskansliet i Stockholm<br />
statsminister – regeringens chef<br />
statsråd – regeringens medlemmar som också kallas ministrar<br />
statsrådsberedningen – statsministerns kansli<br />
1. Vilka uppgifter har en regering?<br />
2. Hur bildas regeringen?<br />
3. Vad menas med parlamentarism?<br />
4. Hur stor makt har regeringen att förändra och styra<br />
Sverige?<br />
Diskutera<br />
1. Är det bra eller dåligt att Sverige är en monarki?<br />
2. Vilken tycker ni är den viktigaste politiska fråga som<br />
riksdag och regering ska besluta om under det<br />
kommande året? Varför är den frågan viktigast?<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
47
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
48<br />
Går det att påverka politiken?<br />
Sitter politikerna i riksdag och regering bara där i Stockholm och bestämmer<br />
över huvudet på folk, som det sägs ibland? Kan vi ”vanliga<br />
människor” påverka politiken?<br />
Det finns fler sätt att påverka de politiska besluten än man kanske<br />
först tänker på. Det första, självklara sättet att påverka politiken är förstås<br />
att gå och rösta vart fjärde år. Men hur gör den som är för ung för<br />
att rösta? Eller den som vill driva en speciell fråga och inte tycker att<br />
något parti passar dem?<br />
Att göra skillnad<br />
När Anton Abele var 15 år fick han nog <strong>av</strong> gatuvåldet<br />
i Stockholm efter en dödsmisshandel <strong>av</strong> en<br />
ung kille. Anton Abele startade en Facebook-grupp<br />
som han kallade ”Bevara oss från gatuvåldet”. Det<br />
tog inte lång tid innan den hade över 100 000 medlemmar.<br />
Då arrangerade Anton Abele en manifestation<br />
mot gatuvåldet och över 10 000 ungdomar och<br />
vuxna deltog i Kungsträdgården i Stockholm. Efter<br />
riksdagsvalet 2010 blev Abele den yngste svenske<br />
riksdagsledamoten genom tiderna, 18 år gammal.<br />
Anton Abele var bara 18 år när han kom in i riksdagen.
Gå med i en aktionsgrupp<br />
Den som är särskilt engagerad i en viss fråga kan söka reda på en grupp<br />
som ägnar sig åt just den frågan. Eller starta en sådan grupp själv.<br />
Exempel på organisationer som specialiserat sig på en viss fråga<br />
är miljöorganisationen Greenpeace, Jägareförbundet, Republikanska<br />
föreningen, Villaägarna och RFSL, som arbetar med att ta till vara de<br />
homosexuellas, bisexuellas och transpersonernas rättigheter.<br />
Grupper kan också startas kring speciella frågor som till exempel<br />
att man vill stoppa <strong>ett</strong> motorvägsbygge eller bevara en skog eller älv.<br />
Kontakta en riksdagsledamot<br />
Alla som sitter i riksdagen är valda <strong>av</strong> människor i en valkrets någonstans.<br />
De som vill bli omvalda gör klokt i att lyssna på människorna som bor<br />
i deras valkrets och föra fram frågor som är viktiga för dem i riksdagen.<br />
Ett enkelt sätt att göra dem uppmärksamma på en fråga man tycker<br />
är viktig är att skriva <strong>ett</strong> brev eller <strong>ett</strong> mail till dem och berätta vad<br />
man tycker. Om man är flera som går ihop och skriver kan det ha ännu<br />
bättre effekt.<br />
Demonstrera<br />
Ju fler som tycker lika desto troligare är det att man får igenom sin<br />
politik. Därför har människor ofta gått ut på gatorna med plakat och<br />
banderoller och ropat ut sina åsikter. Då skrivs det ofta i tidningarna<br />
och frågorna får uppmärksamhet.<br />
Diskutera<br />
1. Finns det någon fråga där ni själva skulle vilja driva<br />
fram en förändring? Vilken i så fall?<br />
2. Vilka metoder tror ni skulle ha bäst effekt om ni drev<br />
frågan?<br />
3. Anton Abele vara bara 18 år när han kom in i riksdagen.<br />
Varför finns det så få ungdomar i riksdagen, tror du?<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
49
Kommun och landsting<br />
En fjärrvärmeledning har<br />
sprungit läck och måste<br />
lagas. Det är kommunens<br />
ansvar.<br />
50<br />
Riksdag och regering bestämmer över frågor som rör hela landet. Men<br />
regeringen i Stockholm kan inte sitta och besluta om hur <strong>av</strong>loppsledningarna<br />
ska dras i Haparanda eller om det ska byggas en ny idrottsplats<br />
i Göteborg. Sådana frågor sköts naturligtvis bättre <strong>av</strong> dem som bor i de<br />
två kommunerna. Sedan gammalt har varje kommun rätt att besluta om<br />
de frågor som rör den egna kommunen. Det kallas kommunalt självstyre.<br />
Under de allmänna valen vart fjärde år, väljs därför representanter<br />
till kommunfullmäktige i alla Sveriges 290 kommuner, som själva får<br />
bestämma om sina gemensamma angelägenheter. Det handlar om viktiga<br />
verksamheter som till exempel daghem, skolor, brandkår, vatten,<br />
<strong>av</strong>lopp, sophantering och idrottsplatser.
Kommunfullmäktige<br />
– kommunens riksdag<br />
På många sätt kan kommunfullmäktige liknas vid en riksdag<br />
för kommunen. Folkmängden <strong>av</strong>gör hur många ledamöter<br />
som ska finnas. Minsta antalet är 31 och högsta är<br />
101. Det ska alltid vara <strong>ett</strong> udda tal, så att röstningar inte<br />
kan sluta o<strong>av</strong>gjort.<br />
Kommunfullmäktige brukar sammanträda en gång i<br />
månaden. Ledamöterna, de förtroendevalda, har oftast sina<br />
uppdrag vid sidan <strong>av</strong> vanliga arbeten. Kommunfullmäktige<br />
är det högsta beslutande organet för kommunen. Förslag<br />
till kommunfullmäktige kan komma från enskilda ledamöter,<br />
kommunstyrelsen eller andra styrelser och nämnder.<br />
Vad beslutar kommunfullmäktige om?<br />
• Kommunens inkomster<br />
Kommunen får inkomster från skatter, <strong>av</strong>gifter och genom<br />
statsbidrag men också ibland genom att låna pengar.<br />
Det är kommunfullmäktige som bestämmer hur<br />
mycket kommunalskatt invånarna ska betala och hur<br />
stora <strong>av</strong>gifterna ska vara för sophämtning, besök på simhallen<br />
och vad det ska kosta att ha barn på dagis.<br />
•Kommunens utgifter<br />
Kommunen har ansvar för och bekostar skolor, socialvård,<br />
barnomsorg, vatten och <strong>av</strong>lopp, gator, fritidsanläggningar<br />
med mera.<br />
Det är alltså kommunfullmäktige som beslutar om<br />
man ska bygga <strong>ett</strong> nytt bostadsområde, stänga <strong>ett</strong> fritidshem<br />
eller bygga en ny sporthall.<br />
•Vilka ska sitta i nämnder och styrelser?<br />
Kommunfullmäktige kan fritt besluta om kommunens organisation.<br />
Bara några få nämnder och kommunstyrelsen<br />
är obligatoriska. Fullmäktige kan också överlåta beslutsrätten<br />
i vissa frågor till styrelser och nämnder.<br />
Kommunfullmäktige utser ledamöterna till alla nämnder<br />
och styrelser som de har bestämt att kommunen ska ha<br />
Kommunstyrelsen är den viktigaste. De olika partierna<br />
får ofta in ledamöter i styrelsen i förhållande till antalet<br />
röster de fick i kommunalvalet.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
Kommunens inkomster<br />
16 %<br />
7 %<br />
9 %<br />
68 %<br />
Skatter: 68 %<br />
Avgifter: 16 %<br />
Statsbidrag: 7 %<br />
Övrigt: 9 %<br />
Kommunens utgifter<br />
21 %<br />
21 %<br />
10 %<br />
4 %<br />
19 %<br />
7 %<br />
12 %<br />
12 %<br />
Äldreomsorg: 21 %<br />
Grundskola: 19 %<br />
Gymnasium: 12 %<br />
Övrig utbildning: 4 %<br />
Förskola m.m.: 7 %<br />
Funktionshindrade: 10 %<br />
Socialbidrag: 6 %<br />
Övrigt: 21 %<br />
I genomsnitt fördelar sig<br />
kommunernas inkomster<br />
och utgifter så som cirklarna<br />
visar.<br />
51
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
52<br />
Kommunstyrelsen – kommunens regering<br />
Kommunstyrelsen kan sägas vara kommunens regering. Det är kommunstyrelsen<br />
som ser till att kommunfullmäktiges beslut blir genomförda.<br />
Styrelsen förbereder ärendena till kommunfullmäktige. Ofta blir<br />
besluten i fullmäktige så som styrelsen föreslagit. Det gör att politikerna<br />
i kommunstyrelsen har stort ansvar för den politik som förs.<br />
Kommunstyrelsen beslutar också själv i många olika frågor. Det ger<br />
styrelsen stor makt över hur kommunen sköts. I kommunstyrelsen sitter<br />
de ledande politikerna. Ofta är det samlingsstyre. Flera partier är då representerade<br />
i styrelsen. Det betyder dock inte att alla har lika stor makt.<br />
Om två eller flera partier tillsammans har majoritet, kan de komma<br />
överens om <strong>ett</strong> politiskt program som de vill följa. Då är det den majoriteten<br />
som beslutar i kommunstyrelse och kommunfullmäktige.<br />
Valnämnd<br />
Överförmyndarnämnd<br />
Kommunfullmäktige<br />
Kommunstyrelsen<br />
Socialnämnd<br />
Skolstyrelse<br />
Byggnadsnämnd<br />
Alla kommuner har <strong>ett</strong> kommunfullmäktige. Alla kommuner har dessutom<br />
en kommunstyrelse, som ser till att besluten i kommunfullmäktige<br />
genomförs. Dessutom måste alla kommuner ha en valnämnd och en<br />
överförmyndarnämnd. Socialnämnd, skolstyrelse och byggnadsnämnd<br />
är exempel på nämnder som kommunerna inte måste ha, men som de<br />
flesta väljer att ha för att de behövs.<br />
Kommunerna kan inte planera sin verksamhet för <strong>ett</strong> år i taget. Det<br />
är viktigt med flerårsplaner, både för den fysiska och den ekonomiska<br />
planeringen. Den fysiska planen handlar om framtida utbyggnader <strong>av</strong><br />
bostadsområden, vägar, naturområden och mycket annat.<br />
På samma sätt gör man flerårsplaner för hur kommunens utgifter och<br />
inkomster ska fördelas. De olika nämnderna lämnar in äskanden, önskemål<br />
om pengar, och kommunstyrelsen prioriterar bland dem och föreslår<br />
kommunfullmäktige hur pengarna ska fördelas mellan nämnderna.
Tjänstemännen i förvaltningen<br />
Den som vill bygga <strong>ett</strong> hus kan inte bara sätta igång utan vidare. Man<br />
måste först ha <strong>ett</strong> byggnadslov. För att få det skickar man in en ansökan<br />
till kommunens byggnadskontor. Byggnadskontoret är en del <strong>av</strong> den<br />
kommunala förvaltningen och lyder under byggnadsnämnden.<br />
Någon <strong>av</strong> tjänstemännen där, som inte är politiker, tar hand om byggnadsärendet<br />
och utreder. Sedan är det politikerna i byggnadsnämnden<br />
som tar beslut i frågan.<br />
Alla politiska nämnder i kommunen har tjänstemän som förverkligar<br />
besluten. På skolkontoret arbetar experter på skolfrågor. På gatukontoret<br />
finns folk som kan sköta gator och vägar, och som har en mängd<br />
maskiner och annan utrustning för att kunna göra arbetet.<br />
Dessa tjänstemän och andra anställda utgör tillsammans kommunens<br />
förvaltning. Naturvårdschef, gatudirektör, stadsingenjör, miljö-<br />
och hälsovårdschef är några exempel på höga tjänstemän inom den<br />
kommunala förvaltningen.<br />
Tjänstemännen utreder ärenden för att politikerna ska kunna besluta.<br />
De planerar verksamheten och genomför besluten. Förvaltningens<br />
tjänstemän har alltså mycket att säga till om i kommunen.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
Tjänstemän på kommunen<br />
beslutar om bygglov.<br />
53
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
Unga och gamla samlades<br />
för att demonstrera<br />
när <strong>ett</strong> gruvbolag började<br />
<strong>av</strong>verka Ojnareskogen på<br />
Gotland och förbereda<br />
för att öppna <strong>ett</strong> stort<br />
kalkbrott.<br />
54<br />
Diskutera<br />
Lyssnar politikerna?<br />
Ibland sägs det att politikerna beslutar över huvudet på folk och inte<br />
lyssnar på dem.<br />
”Det är ingen idé att protestera, politikerna bryr sig ändå inte om<br />
vad vi tycker”, säger en del. Men visst går det att få politiker att ändra sig.<br />
Blir motståndet mot <strong>ett</strong> beslut starkt och envist, händer det att folkopinionen<br />
vinner och beslut ändras. Politikerna är vanliga människor och<br />
går naturligtvis att övertyga.<br />
I en demokrati kan eniga medborgare påverka besluten.<br />
1. Varför har vi kommuner?<br />
2. Hur styrs en kommun?<br />
3. Ge exempel på frågor som kommunfullmäktige beslutar om.<br />
4. Hur hög är kommunalskatten i er kommun? Är den hög eller låg jämfört med<br />
andra kommuner i landet?<br />
1. Finns det någon särskild fråga som just nu diskuteras livligt i er kommun?<br />
2. Finns det någon kommunal fråga som ni själva har starka åsikter om?
Vi vill göra skillnad!<br />
Många stadsdelar och förorter runt om i Sverige har <strong>av</strong> olika anledningar<br />
fått dåligt rykte. Om de nämns i tidningarna är det ofta för att någon<br />
har begått <strong>ett</strong> brott där eller för att det klottras och vandaliseras. Ibland<br />
händer det att några <strong>av</strong> dem som bor i stadsdelen bestämmer sig för att<br />
de vill ändra på det som inte är bra.<br />
I några <strong>av</strong> Stockholms förorter finns till exempel organisationen<br />
Megafonen. Så här säger de själva om sina mål:<br />
Megafonen är organisationen för dig som vill stärka ungdomars politiska<br />
delaktighet och inflytande i Järva. Vägen dit är enad röst och handling:<br />
organisering. Vi strävar efter en ökad tro på och vilja till förändring. Men<br />
vad ska förändras? Och vilka frågor vill vi ha inflytande över?<br />
Varje relevant fråga för områdets ungdomar, är Megafonens fråga. Vi<br />
pushar för: fler arbeten till unga, bättre utbildning, utvecklande fritid och<br />
kulturliv, tro på framtiden och stöd i vardagen. Vi har i vår vision <strong>ett</strong> <strong>samhälle</strong><br />
där alla människor har lika förutsättningar att skapa sig <strong>ett</strong> schyst<br />
liv – o<strong>av</strong>s<strong>ett</strong> pappas namn, vad man kallar sin Gud eller vart man bor.<br />
Politik på gatunivå är inte krångligare än så.<br />
Hur kan det ha gått så långt att ”beslutsfattare” och ”makth<strong>av</strong>are” är<br />
synonymer för politiker? Låt oss sprida ut makten och inkludera alla i de<br />
gemensamma besluten. Vi vill skapa en lokal kultur där varje ungdom<br />
väljer att använda sin mänskliga rätt att bestämma om den egna situationen<br />
och påverka <strong>samhälle</strong>t runtomkring!<br />
Megafonen är en ideell förening som startades <strong>av</strong> <strong>ett</strong> gäng ungdomar<br />
från Husby. Vi såg <strong>samhälle</strong>ts brister och ville vara en del <strong>av</strong> lösningen.<br />
Idag springer vi mellan möten och torg, konferenser och centrumtugg,<br />
etablissemang och ungdomsgäng. Och vi tror att vårt vardagspedagogiska<br />
arbete är viktigare än någonsin.<br />
Diskutera<br />
1. Är organisationer som Megafonen <strong>ett</strong> bra sätt att få<br />
vara med och bestämma över platsen där man bor?<br />
Vilka andra möjligheter kan du tänka dig?<br />
2. Många tycker att det är viktigt att känna sig stolt över<br />
det ställe man bor. Varför, tror du?<br />
3. Vad tycker du om Megafonens målsättningar?<br />
Är de bra? Är de möjliga att genomföra?<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
55
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
Om vi råkar ut för en<br />
olycka eller blir akut<br />
sjuka, tycker vi att det är<br />
självklart att ambulansen<br />
snabbt hämtar oss, utan<br />
att vi behöver betala<br />
för det! Betalar gör vi<br />
förstås ändå – genom<br />
skatten till landstinget.<br />
56<br />
Vad gör landstingen?<br />
I Sverige finns 20 landsting, <strong>ett</strong> i varje län med undantag <strong>av</strong> Gotland där<br />
kommun och landsting sammanfaller. I Skåne och i Västra Götaland<br />
kallas landstingen för regioner.<br />
Landstingen liknar på många sätt kommunen men de har andra<br />
ansvarsområden. Det beslutande organet heter landstingsfullmäktige.<br />
Ledamöterna väljs under de allmänna valen, vart fjärde år. Minsta antalet<br />
ledamöter är 31 men stora landsting har fler än 100.<br />
Vad gör då landstingen?<br />
• Sköter hälso- och sjukvård<br />
Ungefär 80 procent <strong>av</strong> landstingens verksamhet består <strong>av</strong> hälso- och sjukvård.<br />
Det är dyr verksamhet för enskilda kommuner och det är därför<br />
vi har landstingen. Många kommuner skulle inte ensamma ha råd att ha<br />
egna stora sjukhus. Därför bidrar flera kommuner genom landstingen<br />
till <strong>ett</strong> eller flera gemensamma sjukhus, bekostar ambulanser med mera.<br />
• Ordnar kollektivtrafiken och ger bidrag till kultur<br />
Landstingen har även andra uppgifter som är gemensamma angelägenheter<br />
för flera kommuner tillsammans. Kollektivtrafiken till exempel,<br />
sköts ofta gemensamt <strong>av</strong> kommunerna. Kultur som till exempel musik,<br />
teater och muséer får ofta ekonomiska bidrag från landstinget.<br />
• Driver vissa utbildningar<br />
Landstingen driver också vissa utbildningar, bland annat genom <strong>ett</strong> stort<br />
antal folkhögskolor. Dessutom driver landstingen naturbruksgymnasier<br />
på olika håll i Sverige.
Landstingens ekonomi<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
Landstingens viktigaste inkomstkälla är landstingsskatten. Det är landstingsmötet<br />
som bestämmer hur mycket vi ska betala i landstingsskatt.<br />
Av varje hundralapp vi tjänar, går ungefär 11 kronor till landstinget.<br />
När man går till sjukhuset betalar man en <strong>av</strong>gift. Den <strong>av</strong>giften är bara<br />
en liten del <strong>av</strong> den verkliga kostnaden. Den som genomgår en komplicerad<br />
operation behöver bara betala några hundralappar, trots att behandlingen<br />
i själva verket kanske kostat 100 000 kronor.<br />
Landstingen har svårt att få sin budget att gå ihop. Sjukvården är<br />
dyr och i nästan alla landsting har man problem med att få pengarna<br />
att räcka till. Sjukhusen kräver mycket personal och stora investeringar<br />
i form <strong>av</strong> utrustning <strong>av</strong> olika slag.<br />
Ett försök att lösa sjukvårdskrisen har varit att bygga<br />
Landstingens inkomster<br />
vårdcentraler runt om i kommunerna, så att folk slipper<br />
gå till de stora sjukhusen med alla små problem. Alla<br />
5 %<br />
har fått erbjudande om att lista sig hos en egen husläkare<br />
som man i första hand ska vända sig till när man<br />
20 %<br />
blir sjuk. Men behovet <strong>av</strong> sjukhusvård har inte minskat<br />
i takt med utbyggnaden <strong>av</strong> vårdcentralerna.<br />
3 %<br />
72 %<br />
En orsak till höga sjukvårdskostnader är att vi får allt<br />
bättre men dyrare metoder att behandla allt svårare fall.<br />
Det går numera att till exempel rädda för tidigt födda<br />
barn, som tidigare dog. Men vården <strong>av</strong> dessa barn är<br />
mycket dyr. Den kräver också modern teknisk utrust-<br />
Skatter: 72 %<br />
Patient<strong>av</strong>gifter: 3 %<br />
ning som kostar mycket.<br />
Statsbidrag: 20 %<br />
Sjukvården måste alltså prioritera. Det betyder att<br />
Övrigt: 5 %<br />
man måste välja ut vilka sjukdomar och patienter man<br />
ska behandla och vilka man ska låta bli. Det går inte<br />
att säga nej till att behandla en person som har brutit Landstingens utgifter<br />
benet. Men ska man till exempel bekosta svindlande<br />
5 %<br />
dyra transplantationer eller hjärtbyten?<br />
4 %<br />
20 %<br />
84 %<br />
Hälso- och sjukvård 84 %<br />
Tandvård: 4 %<br />
Kultur, trafik och utbildning: 20 %<br />
Övrigt: 5 %<br />
57
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
58<br />
Att ha ansvar för många<br />
miljarder kronor<br />
Den som blir sjuk och uppsöker <strong>ett</strong> sjukhus<br />
eller en vårdcentral träffar många landstingsanställda:<br />
läkare, sjuksköterskor, biträden och<br />
vaktmästare. Men vad gör de många tusen<br />
landstingsanställda som jobbar bakom kulisserna<br />
med viktiga arbeten som vi inte ser?<br />
Susanne Ek har <strong>ett</strong> sådant arbete. Hon är<br />
29 år och arbetar som administrativ chef för<br />
det största projekt något landsting i Sverige<br />
driver; byggandet <strong>av</strong> Nya Karolinska Universitetssjukhuset<br />
i Solna.<br />
”Visionen för det nya universitetssjukhuset i<br />
Solna är att det ska vara Sveriges ledande universitetssjukhus<br />
och <strong>ett</strong> <strong>av</strong> de bästa i världen.<br />
Det är första gången på 40 år som vi bygger<br />
<strong>ett</strong> stort sjukhus i Stockholms läns landsting”,<br />
berättar Susanne.<br />
”Det är mycket att tänka på och mycket som kan gå fel. Vi har studerat<br />
de modernaste sjukhusen i andra länder för att lära oss så mycket<br />
som möjligt. Själva byggnaden kommer att kosta minst 14,5 miljarder och<br />
sen tillkommer allt innehåll, medicinsk-teknisk utrustning IT-struktur och<br />
mycket annat. Det blir många nollor efter allt” säger Susanne med <strong>ett</strong><br />
leende.<br />
Här byggs Nya Karoliska sjukhuset i Solna.
Vi ber Susanne Ek berätta vad hon gör en vanlig dag.<br />
”På morgonen kollar jag först mailen och kalendern och skriver ut<br />
material inför dagens möten. Sen håller jag i <strong>ett</strong> enhetsmöte med ’min’<br />
enhet. Vi diskuterar vad som ska göras under dagen och jag för anteckningar.<br />
Sedan skriver jag rent anteckningarna från mötet och börjar jobba<br />
med månadens riskrapport. Vi har elva riskområden, saker som är extra<br />
viktiga att de inte går fel, som ledningsgruppen följer varje månad. Det kan<br />
bli oerhört kostsamt att göra <strong>ett</strong> grundläggande fel i planeringen och det<br />
vill vi göra allt för att undvika.<br />
Efter lunch skriver jag på <strong>ett</strong> tjänsteutlåtande (tjänstemännens förslag<br />
till beslut till politikerna) om. till exempel IKT-infrastruktur (IKT = informations-<br />
och kommunikationsteknologi).<br />
Därefter åker min chef och jag iväg till landstingshuset för att träffa<br />
finanslandstingsrådet (den person som är högste politikern i vårt landsting)<br />
och diskuterar större frågor som rör projektet.<br />
Ibland <strong>av</strong>slutar jag dagen med en friskvårdstimme. Vi har rätt att<br />
motionera på arbetstid för att hålla oss friska och må bra.”<br />
Hur trivs Susanne med sitt arbete?<br />
”Jag känner att jag gör något som kommer att bli till nytta för andra<br />
människor. Det är viktigt att det nya sjukhuset bli så bra som möjligt. Det<br />
ska fungera i många år och rädda många liv. Det gör att även rutinuppgifter<br />
känns meningsfulla.”<br />
Från sitt kontor kan Susanne Ek titta ut över bygget som hon är med<br />
och planerar. ”Det är spännande att se hur det nya jättesjukhuset växer<br />
fram”, säger hon.<br />
1. Hur skiljer sig landstingens uppgifter från<br />
kommunernas?<br />
2. Det sägs ibland att landstingen är onödiga och dyra<br />
med många tjänstemän som ska <strong>av</strong>lönas. Kunde<br />
kommunerna ta över landstingens uppgifter? Vad<br />
talar för och emot?<br />
Diskutera<br />
De flesta landsting har ekonomiska problem. Frågar man<br />
medborgarna vill de flesta att vi ska satsa på bra sjukvård<br />
för alla. Men få vill att skatterna ska höjas. Ska det<br />
finnas möjligheter att ”köpa” sig förbi köer och betala för<br />
en bättre vård än vad <strong>samhälle</strong>t har råd att ge alla?<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
59
Det kostar ingenting att<br />
låna böcker på biblioteket.<br />
Det är skattepengar som<br />
betalar. Skälet är förstås<br />
att alla ska ha samma<br />
möjligheter att låna böcker,<br />
läsa tidningar och så<br />
vidare. Är det bra eller<br />
dåligt?<br />
60<br />
Kommun och landsting – viktiga ord<br />
förtroendevald – politiker, personer som fått medborgarnas förtroende<br />
att styra kommun eller landsting<br />
kommunal självstyrelse – kommunernas rätt att själva, utan<br />
inblandning från staten, bestämma över frågor som rör den egna<br />
kommunen<br />
kommunalråd – oftast kommunstyrelsens ordförande, heltidspolitiker<br />
som <strong>av</strong>lönas <strong>av</strong> kommunen<br />
kommunfullmäktige – kommunens högsta beslutande organ som<br />
väljs vart fjärde år<br />
kommunstyrelse – kommunens ”regering”, ser till att kommunfullmäktiges<br />
beslut blir genomförda<br />
landstingsmöte – landstingets beslutande organ, ledamöterna väljs<br />
vart fjärde år<br />
nämnder – kommunens förvaltning, tjänstemän i nämnderna utreder<br />
ärenden, planerar verksamheten och genomför politikernas<br />
beslut<br />
samlingsstyre – flera politiska partier finns företrädda i kommunstyrelse
Hur styrs andra länder?<br />
Demokratins utveckling under 2 500 år<br />
Tanken att hela folket ska vara med och bestämma är inte ny. Redan<br />
för 2 500 år sedan styrdes staden Aten, och flera andra grekiska stadsstater,<br />
genom folkstyre. Alla fria, vuxna män i staden samlades för att<br />
debattera och besluta i viktiga frågor. Demokrati är <strong>ett</strong> grekiskt ord som<br />
betyder folkstyre.<br />
Den grekiska demokratin gällde inte för alla. Sl<strong>av</strong>ar och kvinnor<br />
hade ingen rösträtt. Ändå brukar man säga att det var i Grekland demokratins<br />
vagga stod.<br />
Den grekiska demokratin dog ut efter 200 år och spreds inte heller till<br />
andra länder. Diktatoriska kungar och kejsare fortsatte att styra världen.<br />
I bland annat 1600-talets England utvecklade filosofer och författare<br />
idéer om hur länder borde styras på <strong>ett</strong> demokratiskt sätt. Dessa<br />
tankar spreds till Frankrike och andra länder och fick allt större inflytande.<br />
Men de flesta människor ansåg det helt galet att ”vanligt okunnigt<br />
folk” skulle få påverka landets styrelse. Det skulle sluta i kaos och<br />
katastrof, trodde man.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
I antikens Aten var tanken<br />
fri och man samtalade om<br />
viktiga frågor. Målning <strong>av</strong><br />
Rafael från 1500-talet.<br />
61
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
62<br />
Folkstyre och massmord<br />
På 1700-talet flydde många människor undan förföljelser och förtryck i<br />
Europa till ”frihetens land”, Amerika. När amerikanerna år 1776 förklarade<br />
sig fria från England, slog de fast att alla medborgare skulle betraktas<br />
som jämlika och garanteras en rad fri- och rättigheter. I författningen<br />
från 1789, som beskriver statsskicket i USA, fastställdes hur folkstyret<br />
i den nya staten skulle fungera. Den författningen blev genast <strong>ett</strong> föredöme<br />
för andra länder.<br />
1789 inleddes Franska revolutionen med slagorden frihet, jämlikhet<br />
och broderskap. Revolutionen slutade i skräck och massmord och<br />
något årtionde senare var Frankrike och en stor del <strong>av</strong> övriga Europa<br />
<strong>ett</strong> kejsardöme under Napoleon. Diktaturen var tillbaka.<br />
Andra världskriget och demokratin i Europa<br />
I slutet <strong>av</strong> 1800-talet hade demokratin utvecklats steg för steg i de flesta<br />
<strong>av</strong> Europas länder och hade i princip segrat vid första världskrigets slut.<br />
Men snart tog diktatorerna Hitler, Mussolini och Franco makten över<br />
stora delar <strong>av</strong> Europa och andra världskriget spred död och förstörelse<br />
över vår kontinent. Efter krigsslutet 1945 befästes eller infördes demokratiska<br />
statsskick i Västeuropa.<br />
Det gamla Ryssland, som fick namnet Sovjetunionen efter den kommunistiska<br />
revolutionen 1917, blev en hård kommunistisk diktatur.<br />
Länderna i Östeuropa som 1945 erövrats <strong>av</strong> Sovjetunionen påtvingades<br />
också det kommunistiska statsskicket. Först när det kommunistiska systemet<br />
föll samman efter 1989, har också Ryssland och de östeuropeiska<br />
länderna blivit demokratier.<br />
Olika former för demokrati<br />
Demokratin ser förstås inte lika ut i alla länder. Demokrati är inte bara<br />
en fråga om allmän rösträtt. För att kunna tala om verklig folkmakt krävs<br />
exempelvis yttrandefrihet, organisationsfrihet och <strong>ett</strong> fungerande rättssystem<br />
som garanterar medborgarnas fri-och rättigheter.<br />
Den grekiska antika demokratin är <strong>ett</strong> exempel på det som kallas<br />
direkt demokrati. Medborgarna samlades och fattade beslut tillsammans,<br />
enligt principen en man – en röst. I Schweiz praktiseras direkt<br />
demokrati genom beslutande och ofta återkommande folkomröstningar<br />
i viktigare frågor. Men också folkomröstningar i bland annat Sverige är<br />
exempel på direkt demokrati.<br />
Indirekt eller representativ demokrati betyder att folket i stället väljer<br />
representanter, politiker, som fattar besluten och styr landet under en
period. Det är den här formen <strong>av</strong><br />
demokrati som de flesta västländer<br />
använder sig <strong>av</strong>. Samhället har<br />
blivit så svåröverskådligt att det inte<br />
skulle fungera om alla skulle rösta<br />
om allt, menar man.<br />
Diktaturer lever kvar<br />
Motsatsen till demokrati är diktatur.<br />
Diktatur har genom historien<br />
varit den vanligaste styresformen i<br />
världen. I diktaturer styr en person<br />
eller en grupp personer landet utan<br />
att fråga medborgarna vad de tycker.<br />
I länder med diktaturer hålls inga<br />
fria politiska val. Håller man val är<br />
det vanligt med fusk, de makth<strong>av</strong>ande<br />
ser till att rätt person eller<br />
rätt parti vinner.<br />
Diktaturer kan vara <strong>av</strong> olika slag.<br />
I Kina bor över en miljard människor.<br />
Där härskar sedan 1949 det<br />
kommunistiska partiet och inga<br />
andra partier eller folkliga sammanslutningar tillåts. Däremot har man<br />
under senare tid öppnat landet för företagsamhet och turism.<br />
Ett land med ännu hårdare förtryck är den helt isolerade kommunistiska<br />
staten Nordkorea. Ingen vet med säkerhet vad som händer i det<br />
helt slutna och stenhårt styrda landet.<br />
Många afrikanska länder försökte införa demokrati när de på 1900talet<br />
gjort sig fria från de europeiska kolonialmakterna. Inte så många<br />
har lyckats. Ofta har <strong>ett</strong> parti eller en stark ledare tagit makten och förbjudit<br />
opposition. Exempel på det är Zimbabwe. I bland annat Pakistan<br />
och Indonesien har militären tagit makten när de inte gillat den politik<br />
som förts. Också i Latinamerika har många länder haft militärdiktaturer<br />
under kortare eller längre perioder.<br />
Religiösa diktaturer har varit vanliga i historien. I dag är det främst<br />
i muslimska länder man kan finna exempel på religiös diktatur. Nutida<br />
exempel är Iran och Saudiarabien, där förtryck och förföljelser motiverats<br />
med hänvisning till islams heliga bok, Koranen.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
Muammar Gaddafi, hänsynslös<br />
diktator i Libyen<br />
under många år. År 2011<br />
gjorde folket uppror mot<br />
honom men likt andra<br />
diktatorer vägrade han<br />
förstå vad som höll på att<br />
hända. ”Mitt folk älskar<br />
mig” sa han i tv medan<br />
striderna rasade på gatorna<br />
utanför. Några månader<br />
senare dödades han. På<br />
bilden ses han med USA:s<br />
president Barak Obama<br />
vid <strong>ett</strong> möte i Italien.<br />
63
Har folket alltid rätt?<br />
I en demokrati är det majoriteten <strong>av</strong><br />
befolkningen som bestämmer. Men har<br />
majoriteten alltid rätt? Tänk om de flesta<br />
vill <strong>av</strong>skaffa demokratin eller starta <strong>ett</strong> krig<br />
eller förbjuda preventivmedel?<br />
Vad skulle du svara dem som sa så här:<br />
A Om majoriteten vill <strong>av</strong>skaffa demokratin,<br />
så ska den <strong>av</strong>skaffas. Annars är<br />
det ingen demokrati.<br />
B Vår demokrati är egentligen diktatur.<br />
Det är majoritetens diktatur över<br />
minoriteten. Om 51 procent <strong>av</strong> befolkningen<br />
vill återinföra dödsstraffet och<br />
49 procent inte vill det, betyder det att<br />
flera miljoner människor måste leva<br />
med något de är motståndare till.<br />
C Vi skulle få <strong>ett</strong> förskräckligt Sverige<br />
om folket fick bestämma om allt. Det<br />
finns mycket som majoriteten inte<br />
klarar <strong>av</strong> att besluta om, till exempel<br />
komplicerade ekonomiska frågor,<br />
flyktingpolitiken och energiförsörjningen.<br />
Sådana frågor är det bättre att<br />
låta experter och politiker <strong>av</strong>göra.<br />
D Ibland är det rätt att strunta i vad<br />
majoriteten har beslutat. Det kan till<br />
exempel vara när djur eller människor<br />
far illa, eller när vår miljö hotas för all<br />
framtid. Då kan man tvingas ta till våld<br />
och göra uppror om det behövs.<br />
64<br />
E Demokratin är långsam och ineffektiv.<br />
Den leder bara till käbbel och bråk.<br />
Det vore bättre om en klok person<br />
bestämde i <strong>samhälle</strong>t. En god diktator<br />
som snabbt driver igenom det som är<br />
bra för hela folket. Som det är nu tjafsas<br />
det om allting. De flesta har inte<br />
en aning om vad de röstar på. Folk vet<br />
inte vad som är bäst för dem!<br />
F Den indirekta demokratin gör att<br />
besluten kommer alldeles för långt<br />
från människorna. Vi borde införa<br />
direkt demokrati i stället. Då skulle<br />
alla börja bry sig mer om olika frågor.<br />
Kungsgatan i Stockholm vid omläggningen till<br />
högertrafik 1967. Vid en folkomröstning tolv år<br />
tidigare hade svenska folket röstat nej till d<strong>ett</strong>a.
Diskutera<br />
Hur styrs andra länder? – viktiga ord<br />
demokrati – folkstyre, befolkningen har makten och beslutar direkt<br />
eller genom ombud om hur landet ska styras<br />
diktatur – en person eller grupp styr landet utan att folkflertalet<br />
tillfrågas<br />
direkt demokrati – folket röstar direkt i olika frågor och beslutet blir<br />
som majoriteten vill<br />
enhetsstat – makten finns samlad hos en regering som styr över<br />
hela landet<br />
indirekt demokrati – folket väljer representanter som styr landet<br />
under en period<br />
monarki – en kung eller drottning är statschef, kronan ärvs inom<br />
samma släkt<br />
parlament – folkvalda representanter som styr landet<br />
parlamentarism – folket väljer representanter som i sin tur bestämmer<br />
vem som ska vara regeringschef<br />
presidentstyre – en president väljs antingen direkt <strong>av</strong> folket eller <strong>av</strong><br />
ombud som folket röstat fram, ofta har presidenten en stark, självständig<br />
ställning<br />
republik – en folkvald president är statschef<br />
statsskick – hur <strong>ett</strong> land styrs<br />
Diskutera<br />
1. Vilken är skillnaden mellan en monarki och en republik?<br />
Fördelar? Nackdelar?<br />
2. Är det självklart att vårt västerländska, demokratiska<br />
styresskick är bäst? Ska vi försöka övertyga resten<br />
<strong>av</strong> världen att göra som vi eller kan det finnas andra<br />
sätt att styra <strong>ett</strong> land som är lika bra?<br />
3. I Schweiz har man <strong>ett</strong> system med mycket mer direkt<br />
demokrati än i de flesta andra länder. Medborgarna<br />
röstar direkt om många frågor. Är det något vi borde<br />
övergå till i Sverige? Vilka kan för- och nackdelarna<br />
vara?<br />
4. Vad kan det finnas för för- och nackdelar med en<br />
stark president som motvikt till parlamentet, som<br />
man har i till exempel USA?<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
65
De nordiska länderna<br />
i krig och fred<br />
66<br />
De nordiska ländernas har i <strong>ett</strong> årtusende växelvis krigat mot varandra,<br />
samarbetat och bildat unioner. I de isländska sagorna från vikingatiden,<br />
kallades det som nu är Sverige, Norge, Danmark och Island för Norden<br />
eller Nordlanden. På den tiden styrdes området <strong>av</strong> många småhövdingar.<br />
Människorna i hela det nordiska området talade samma språk men med<br />
många olika dialekter. De hade en likartad kultur och dyrkade samma<br />
gudar. Finland blev en del <strong>av</strong> Norden eftersom det var en del <strong>av</strong> Sverige<br />
under många århundraden.<br />
Kalmarunionen<br />
Under åren 1397–1523 var Sverige, Finland, Norge och Danmark <strong>ett</strong><br />
rike. Det bestämdes vid <strong>ett</strong> möte i Kalmar slott och unionen mellan länderna<br />
kallas därför Kalmarunionen. Men Norden hade fungerat som<br />
<strong>ett</strong> enda rike sedan flera år tidigare. Till kung över alla de nordiska länderna<br />
utsågs Erik <strong>av</strong> Pommern, men hans makt var begränsad. Det var<br />
i stället den danska drottningen Margareta som styrde det stora riket,<br />
fram till sin död 1412. Efter hennes tid försvagades Kalmarunionen.<br />
Unionen upplöses<br />
År 1523 kröntes Gust<strong>av</strong> Vasa till svensk kung och Sverige lämnade unionen.<br />
Men Finland var fortfarande en del <strong>av</strong> Sverige. Det var först när<br />
Ryssland angrep och besegrade Sverige/Finland år 1809 som Sverige<br />
blev tvunget att lämna Finland.<br />
Norge var länge en del <strong>av</strong> det danska kungariket men tvingades under<br />
1800-talet i union med Sverige. Den unionen upphörde först 1905.<br />
Det finns många som tycker att de nordiska länderna borde ha fortsatt<br />
att vara enade. Om det blivit så hade Norden varit en starkare kraft<br />
både politiskt och ekonomiskt. Länderna har mycket gemensamt och<br />
hade de fortsatt att vara <strong>ett</strong> rike, hade de flesta nordbor antagligen talat<br />
<strong>ett</strong> och samma språk i dag.
Samarbete i vår tid<br />
De nordiska länderna är små och har många skäl att samarbeta med varandra.<br />
I mitten <strong>av</strong> 1950-talet slopades passtvånget mellan länderna och<br />
människor kunde resa fritt, bosätta sig i grannländerna och arbeta där.<br />
Redan i början <strong>av</strong> 1900-talet bildades Föreningen Norden, som har<br />
till syfte att stärka förståelse och samarbete mellan länderna. Sedan 1952<br />
finns dessutom Nordiska rådet som samarbetar i frågor som rör kultur,<br />
ekonomi, miljö, lagstiftning, utbildning och mycket annat. Målet med<br />
det nordiska samarbetet är både att göra det attraktivt att bo, arbeta och<br />
bedriva verksamhet i Norden men också att stärka de nordiska länderna<br />
internationellt, bland annat i EU.<br />
Det enda nordiska land som står utanför EU är Norge.<br />
Diskutera<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
Kalmar slott<br />
Anta att Kalmarunionen inte hade upplösts och Norden hade fortsatt att vara <strong>ett</strong> land.<br />
1. Vad skulle det ha betytt för de olika länderna?<br />
2. Hur skulle vägarna ha gått?<br />
3. Vad skulle det ha betytt om vi haft samma språk?<br />
4. Var skulle huvudstaden ha legat?<br />
5. Skulle vi ha haft bättre ekonomi? Mer att säga till om i världen?<br />
4. Vad kan det finnas för för- och nackdelar med en stark president som<br />
motvikt till parlamentet, som man har i till exempel USA?<br />
67
Europas förenta stater?<br />
68<br />
Sverige har varit <strong>ett</strong> självständigt land i många hundra år. Under 1900talet<br />
var det självklart att landet skulle vara neutralt och stå utanför alla<br />
politiska och militära pakter och organisationer.<br />
Därför väckte det stor uppståndelse när statsminister Ingvar Carlsson<br />
1990 gick ut med nyheten att socialdemokraterna ändrat åsikt: Sverige<br />
skulle nu söka medlemskap i EU!<br />
Många blev glatt överraskade och ropade: ”Äntligen!”<br />
Men andra blev skrämda och arga. ”Ska inte svenskarna längre bestämma<br />
i Sverige? Det är långt nog till de styrande i Stockholm. Ska vi<br />
nu låta pampar i Bryssel bestämma över oss?”<br />
Men det blev som Ingvar Carlsson ville. Vi har nu lämnat över<br />
mycket makt till Bryssel och Strasbourg. Ett exempel är alkoholfrågorna.<br />
De svenska lagarna har varit betydligt mer restriktiva än de andra EUländernas.<br />
EU tvingar oss att öppna gränserna och tillåta folk att köpa<br />
stora mängder sprit utomlands, där det är billigare. På olika områden<br />
måste vi anpassa oss efter EU. Är det bra eller dåligt?<br />
De flesta <strong>av</strong> EU:s länder har märkt att det inte är enkelt att ingå i en<br />
union. Britterna har delvis fått ändra sitt måttsystem, fransmännen har<br />
fått ge upp sin franc, greker, italienare och andra har blivit tillrätt<strong>av</strong>isade<br />
för sin ekonomiska politik, de spanska fruktodlarna har fått konkurrens<br />
från andra EU-länder, företag har flyttat sina huvudkontor och mycket<br />
annat. Mot de flesta stora beslut <strong>av</strong> EU-politikerna finns det större eller<br />
mindre grupper som protesterar.<br />
Man kan undra varför européerna frivilligt satte igång med EUprojektet?<br />
Varför drivs det vidare trots alla svårigheter?<br />
Samarbete för fred och utveckling<br />
De europeiska länderna är världens ”värstingar” när det gäller att starta krig.<br />
Man har krigat både med varandra och med resten <strong>av</strong> världen. Bland annat<br />
har båda världskrigen börjat i Europa, för att sedan sprida sig i världen.<br />
Efter första världskriget sa man allmänt i Europa: ”Aldrig mera krig!”<br />
D<strong>ett</strong>a vansinniga dödande skulle inte få upprepas. Men redan 1939 satte
européerna igång med andra världskriget. Det blev ännu hemskare än<br />
det första och stora delar <strong>av</strong> Europa bombades sönder.<br />
När kriget var över var både segrarna och de besegrade överens om<br />
att en gång för alla försöka få slut på krigen i Europa. Men hur skulle<br />
det gå till? Svaret blev: genom att samarbeta över gränserna och binda<br />
samman ländernas ekonomier. Då lär människorna i de olika länderna<br />
känna varandra och alla blir beroende <strong>av</strong> varandra.<br />
Ett annat mål med samarbetet var att påskynda uppbyggnaden <strong>av</strong><br />
det sönderslagna Europa. Splittringen i små och slutna stater var <strong>ett</strong><br />
hinder. Om Europas folk kunde ta arbeten i grannländerna, om företag<br />
fick möjlighet att röra sig fritt över gränserna utan tullar, passkontroller<br />
och andra hinder så skulle den ekonomiska utvecklingen påskyndas.<br />
Kol och stål<br />
Det första projektet var en gemensam marknad för kol och stål. Den bildades<br />
i Paris 1951. Belgien, Västtyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg<br />
och Nederländerna beslöt då att ta bort tullarna på kol och järnmalm<br />
mellan länderna. Järn, kol och stål kunde säljas, köpas och transporteras<br />
fritt över gränserna.<br />
Produktionen blev efterhand effektivare och billigare. Det ökade<br />
företagens konkurrenskraft på världsmarknaden. Och det gjorde de sex<br />
länderna beroende <strong>av</strong> varandra.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
Europaparlamentet i<br />
Strassbourg i Frankrike.<br />
69
70<br />
Portugal<br />
Irland<br />
Spanien<br />
Storbritannien<br />
Nederländerna<br />
Belgien<br />
Tyskland Polen<br />
Luxemburg<br />
Tjeckien<br />
Frankrike<br />
Österrike<br />
Slovenien<br />
Ungern<br />
Rumänien<br />
EEC och EG<br />
Danmark<br />
Italien Bulgarien<br />
Malta<br />
Sverige<br />
EU:s medlemsländer år 2013. Fler och fler länder söker medlemskap.<br />
Finland<br />
Estland<br />
L<strong>ett</strong>land<br />
Litauen<br />
Grekland<br />
Cypern<br />
Romfördraget 1957 blev nästa stora steg mot en europeisk union. Då<br />
undertecknade de sex länderna fördraget om EEC, European Economic<br />
Community. Romfördraget drog upp riktlinjerna för hur man skulle<br />
utöka den gemensamma marknaden. Målet var att varor och tjänster<br />
skulle få röra sig fritt mellan länderna, företag skulle kunna flytta sin<br />
verksamhet över gränserna och människorna skulle kunna bosätta sig<br />
och söka arbete i vilket som helst <strong>av</strong> länderna. Romfördraget är grundläggande<br />
i EU också i dag. Alla nya länder som ansluter sig, skriver<br />
under Romfördraget.<br />
År 1958 bildades Euratom, som är en organisation för samarbete<br />
kring kärnkraften.<br />
Dessa tre överenskommelser brukar kallas för de Europeiska<br />
Gemenskaperna, EG, och EG ingår i dag som en del <strong>av</strong> EU.
EG blir större<br />
Det dröjde ända tills 1973 innan de sex ursprungliga staterna fick in fler<br />
medlemmar i sin organisation, EG. Det året blev Storbritannien, Irland<br />
och Danmark medlemmar.<br />
Under 1980-talet kom Grekland, Spanien och Portugal med.<br />
De sex hade nu blivit tolv.<br />
De fyra friheterna<br />
Fyra mål hade utformats för det gemensamma Europa. De målen kallas<br />
för de fyra friheterna. De innebär att man vill åstadkomma <strong>ett</strong> fritt flöde<br />
över gränserna <strong>av</strong>:<br />
• varor – inga tullar mellan länderna<br />
• tjänster – arbetsmarknaden är fri och medborgarna kan fritt söka<br />
arbete i de olika länderna<br />
• kapital – pengar får fritt föras mellan länderna<br />
• människor – medborgarna har rätt att resa mellan länderna, studera<br />
och bosätta sig var som helst<br />
De fyra friheterna har i dag förverkligats i ganska stor utsträckning. Nu<br />
kan en tysk utan problem öppna bankkonto i Spanien, en portugis kan<br />
köpa villa i Danmark och <strong>ett</strong> engelskt företag kan utan hinder öppna<br />
filial i Italien. Hundratusentals ungdomar utnyttjar möjligheten att studera<br />
i andra länder, allt fler arbetar i <strong>ett</strong> annat land i Europa och spanska<br />
solkusten har blivit <strong>ett</strong> pensionärsparadis för äldre från olika länder.<br />
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
Många svenska ungdomar<br />
åker till London för att arbeta<br />
och studera. Svenska företag<br />
öppnar kontor, fabriker<br />
och varuhus. De europeiska<br />
länderna står varandra<br />
mycket närmare än de<br />
gjorde innan EU bildades.<br />
71
Bildförteckning<br />
8-9 Shutterstock<br />
14 Leif Berg<br />
15 Jonas Ekströmer/Scanpix<br />
16 Pressens Bild/Scanpix<br />
18 Fredrik Sandberg/Scanpix<br />
19 Leif R Jansson/Scanpix<br />
21 Maj-Britt Rehnström/Scanpix<br />
22 Adam Ihse/Scanpix<br />
23 Johan Alp/Johnér<br />
24 Johan Alp/Johnér<br />
25 SPL/Scanpix<br />
26 Maskot/G<strong>ett</strong>y Images<br />
27 Elliot Elliot/Johnér<br />
28 Ulf Hu<strong>ett</strong> Nilsson/Johnér<br />
29 Sverigedemokraterna<br />
30 Kenneth Bengtsson/<br />
Natur bild/Johnér<br />
33 Kenneth Bengtsson/<br />
Natur bild/Johnér<br />
34 Riksdagen<br />
39 Leif Berg<br />
41 Henrik Montgomery/Scanpix<br />
42 (1) Jack Mikrut/Scanpix<br />
42 (2) Scanpix<br />
42 (3) Dagens Nyheter/Scanpix<br />
42 (4) Svenskt Pressfoto/Scanpix<br />
43 (1) Sven-Erik Sjöberg/Dagens<br />
Nyheter/Scanpix<br />
43 (2) Bengt O Nordin Bon/Svt Bild/<br />
Scanpix<br />
43 (3) Regeringen<br />
45 Leif Berg<br />
46 Pontus Lundahl/Scanpix<br />
49 (1) Claudio Bresciani/Scanpix<br />
49 (2) Jonas Ekströmer/Scanpix<br />
50 Leif Berg<br />
53 Corbis/Johnér<br />
54 Karl Melander/Scanpix<br />
56 Adam Ihse/Scanpix<br />
58 (1) Leif Berg<br />
58 (2) Rolf Christensen/Scanpix<br />
60 Leif Berg<br />
61 Leif Berg<br />
63 Massimo Percossi/EPA/<br />
Scanpix<br />
64 L. Engberg/Pressens bild<br />
67 Dagmar Richardt/IBL<br />
69 Jonathan Kitchen/<br />
G<strong>ett</strong>y Images<br />
71 Ben Pruchnie/G<strong>ett</strong>y Images<br />
73 Försvarmakten
© 2013 Gunilla Rundblom, Leif Berg och <strong>Liber</strong> AB<br />
Redaktör: Per Granath Byrmo<br />
Formgivare: Anna Hild och N<strong>ett</strong>e Lövgren<br />
Bildredaktör: Mattias Josefsson<br />
Tecknare: Johnny Dyrander<br />
Produktion: Thomas Sjösten<br />
Första upplagan<br />
1<br />
Repro: xx<br />
Tryck: xx<br />
Kopieringsförbud<br />
D<strong>ett</strong>a verk är skyddat <strong>av</strong> upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers<br />
rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-<strong>av</strong>tal, är förbjuden. BONUS<strong>av</strong>tal<br />
tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare,<br />
t.ex. kommuner och universitet.<br />
Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff<br />
(böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring <strong>av</strong> olovligt framställt material.<br />
Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-<strong>av</strong>talet. Läs mer på<br />
www.bonuspresskopia.se.<br />
<strong>Liber</strong> AB<br />
Tfn 08-690 92 00<br />
www.liber.se<br />
Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01<br />
e-post: kundservice.liber@liber.se<br />
4
<strong>Vårt</strong> <strong>samhälle</strong><br />
En helt ny serie i samhällskunskap för gymnasiet!<br />
Letar du efter <strong>ett</strong> läromedel som vill väcka engagemang och debatt?<br />
Och som samtidigt är skrivet på <strong>ett</strong> konkret och lättillgängligt sätt?<br />
Serien <strong>Vårt</strong> <strong>samhälle</strong> har just d<strong>ett</strong>a som utgångspunkt.<br />
Läsaren bjuds in i texten genom exempel som väcker tankar och<br />
känslor. En annan viktig del <strong>av</strong> läromedlet är uppgifterna, som fått<br />
ta stor plats. Författarna skriver i förordet: ”Ibland har frågorna<br />
<strong>ett</strong> givet svar, ibland inte. Vi vill stimulera läsarna till att tänka<br />
efter, diskutera, ta ställning och våga stå upp för sin ståndpunkt.”<br />
I <strong>Vårt</strong> <strong>samhälle</strong> förklaras begrepp och företeelser tydligt. Det nns<br />
även fördjupande texter, intervjuer och historiska glimtar som<br />
förklarar nuet och ger perspektiv på dagens <strong>samhälle</strong>.<br />
Läromedelsserien består <strong>av</strong> tre delar:<br />
· <strong>Vårt</strong> <strong>samhälle</strong> <strong>1a1</strong> – kommer höste n 2013, best.nr. 47-10787-2<br />
· <strong>Vårt</strong> <strong>samhälle</strong> 1b – kommer hösten 2013, best.nr. 47-10788-9<br />
· <strong>Vårt</strong> <strong>samhälle</strong> 1, 2 och 3 – kommer våren 2014,<br />
best.nr. 47-10789-6<br />
Författarna Leif Berg och Gunilla Rundblom har arbetat många år<br />
som lärare och har skrivit en lång rad läroböcker.<br />
R1340-093