Personliga assistenter lever farligt Chefen bad de ... - Kommunal

kommunal.se

Personliga assistenter lever farligt Chefen bad de ... - Kommunal

Mauricio Rojas, manlig barnskötare

Barnen lär sig av

oss vuxna

sidan 4

Personliga assistenter

lever farligt sidan 8

Chefen bad de anställda att

ordna inkomster om de

skulle få lön sidan 12

nummer 4

2010


Ledaren

Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Hammarstedt Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt,telefon 010 - 442 89 04 / 070 - 629 22 06

Redaktionen: Göte Axelsson,telefon 010 - 442 89 05

Redaktionen tar tacksamt emot tips,uppslag,insändare m.m,för insänt icke beställt material ansvaras ej.

Telefax:08 - 618 55 53.Adress:MT - Kommunal Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm.

MT trycks av V-TAB i Örebro upplaga 75.000 ex

mail:mt.stockholm@kommunal.se För annonsering i MT kontakta PGR-media telefon 0700 38 46 10

2

När lagarna krockar skadas

personliga assistenter

Är det rimligt att vem som helst får

vara arbetsgivare? Tänk dig att din

arbetsgivare är psykiskt störd, är

våldsam och vill kontrollera varje

steg du. En arbetsgivare som helt ignorerar

din arbetsmiljö och kanske

till och med hemlighåller smittsamma

sjukdomar. Du får sparken när du

är föräldraledig eller väntar barn. Låter

det osannolikt? Det är den verklighet

som många personliga assistenter

arbetar i.

Brukarens rätt går före alla lagar.

Ja, egentligen måste ju även funktionshindrade

följa lagar men det

kringgås. Det enda arbetsgivaren behöver

göra är att säga till den assistent

som klagar eller ställer krav på

arbetsmiljön är att ”jag trivs inte med

dig jag vill ha en annan assistent”.

Då undgår man både smittskyddslagar,

arbetsmiljölagar och diskrimineringslagar.

Grundprincipen måste naturligtvis

vara att funktionshindrade ska ha rätt

att välja vem som ska sköta dem.

Men inte till vilket pris som helst.

Det måste kunna ställas krav även på

funktionshindrade. LSS är en rättighetslag

som garanterar personer med

omfattande och varaktiga funktionshinder

goda levnadsvillkor. Att de får

den hjälp de behöver i det dagliga livet

och att de kan påverka vilket stöd

MT nummer 4 - 2010

och vilken service de får. Målet är att

den enskilde får möjlighet att leva

som andra. Men att leva som andra

innebär också att ta ansvar. Tar man

på sig att vara arbetsgivare innebär

det även vissa skyldigheter och det

borde innebära en viss grundkun-

skap om arbetsrätt och att det finns

en skyldighet att följa arbetsmiljölagen.

Vi har i tidigare nummer av MT

skrivit om personliga assistenters

orimliga arbetsvillkor. Det har varit

brukare som utnyttjar arbetskraft

från andra länder. Arbetstagare som

fått bo i garderober och blivit kameraövervakade

av sin arbetsgivare.

Det är brukare som avskedar föräldralediga

och som inte anställer småbarnsföräldrar

eller säger upp den

assistent som får barn. Information

om brukarens eventuella smittsamma

sjukdomar hemlighålls eller så

ger man så lite information som möjligt

till den som arbetar.

MT har pratat med personliga assistenter

som berättar om brukare

När assistenterna kräver tekniska

hjälpmedel för att förbättra

arbetsmiljön säger sig brukaren

känna sig kränkt och vill inte ha kvar

assistenterna.Kvar blir de assistenter

som inte vill ”bråka”

som är psykiskt sjuka och deras arbetsgivare.

När assistenterna kräver

tekniska hjälpmedel för att förbättra

arbetsmiljön säger sig brukaren

känna sig kränkt och vill inte ha kvar

assistenterna. Kvar blir de assistenter

som inte vill ”bråka”, eftersom de

är tvungna att ha en inkomst är de

hellre tysta och ställer inga krav.

Man kan ju filosofera runt vad

möjligheten att ”leva som andra” innebär

och vilka eller vilken grupp är

de där ”andra”? Att leva som ”andra”

borde i alla fall i min föreställningsvärld

innebära att om man väl-

jer att vara arbetsgivare måste man

även ta det ansvar det medför att följa

de lagar som gäller. Så nog finns

det fog för Kommunals förtroendevalda

att börja använda sig av paragraf

12 i Lagen om assistansersättning

mer, för att få bort de som inte

klarar av att vara arbetsgivare.

12 § Om en ersättningsberättigad

till följd av ålderdomssvaghet, sjuklighet,

långvarigt missbruk av beroendeframkallande

medel eller någon

annan liknande orsak är ur stånd att

själv ta hand om assistansersättningen,

får Försäkringskassan besluta att

ersättningen skall betalas ut till en

kommunal myndighet eller till någon

annan person för att användas

till kostnader för personlig assistans

till den ersättningsberättigade. Lag

(2004:827).

KERSTIN RIDDERSTEDT


Lagstifta mot fifflet!

Vem bryr sig om de oseriösa företag

som luras och bedrar oss skattebetalare.

MT har under en längre tid påtalat

och redovisat flera brister i hur kommuner

kontrollerar de entreprenörer

de anlitar.

MT har varit i kontakt med politiker

och tjänstemän som samstämmigt

hävdar att det inte är deras uppgift att

kontrollera om skattepengar förskingras

av skumma företag. En fråga som

väcks vid de svaren är naturligtvis,

vem äger då ansvaret för att förvalta

våra skattemedel?

Nu har skattemyndigheterna reagerat

och satt till resurser för att spåra de

fuskande företagen. Men arbetet är besvärligt

och tidsödande. Dessutom är

det vanligt att de ekonomiska brottslingarna

ligger ett steg före. När de

spåras upp har företagen bytt ägare eller

rent av gått i konkurs. Knepen att

lura till sig skattemedel är många och

de som ägnar sig åt denna verksamhet

är förslagna så det förslår. En vanlig

metod är att ha flera företag registrerade

och skicka luftfakturor mellan företagen.

Ett annat sätt att slippa från

skatter på inkomsten är att istället för

lön ger man aktieutdelning till sig

själv. Skatten på utdelning är väsentligt

lägre än på lönearbete.

Att jaga dessa oseriösa företag som

Ett hopp för framtiden...

Det väcks hopp för en ny socialdemokratisk

inriktning i landstingspolitiken.

Ilija Batljan, tidigare kommunalråd

i Nynäshamn, har placerats vid

rodret för partiet.

Redan i sina första uttalanden i pressen

väckte han reaktioner hos partivänner

med starka magkänslor. Han

deklarerade att han ansåg att vinst inte

är något fult och att privata utförare

kan finnas inom vården och omsorgen.

Ett ställningstagande som vi kan förutsätta

inte inkluderar och accepterar de

olika blufföretag som fuskar och bestjäl

oss på skattepengar.

Ilija Batljan tycks ha insett att det inte

är 1973 längre och att samhällets gemensamma

välfärd inte går att vrida

tillbaka till den tiden. Vi lever i 2000talet

och socialdemokratin måste återta

visionerna om framtiden och diskutera

hur det ska bli istället för hur det

var.

Vi på MT har följt Ilija Batljan under

flera år i hans gärning i Nynäshamn.

Med stor målmedvetenhet har han genomdrivit

stora reformer som gynnat

och förbättrat arbetsvillkoren för kommunals

medlemmar. Han har drivit

fram helhetsslösningar som sänkt

glider i en gråzon av lagstiftningen

måste prioriteras. Om man som upphandlare

i en kommun inte anser att

man kan kontrollera seriositeten hos

en entreprenör måste man tänka om.

Att även facken behöver engagera sig

mer för att avslöja de oseriösa företagen

är också självklart.

Ur ett fackligt perspektiv handlar det

om medlemmarnas villkor ur flera

vinklar. Det är vanligt att anställda på

oseriösa företag har dåliga villkor, till

och med att de blir lurade på sin lön eller

pension. Dessutom används ofta

personalen som spargrisar, med lägre

personaltäthet ökar inkomsterna till

företaget. Att de oseriösa företagen

dessutom snedvrider konkurrensen

och slår ut seriös företag borde göra att

även arbetsgivarorganisationer stödjer

jakten på fifflet.

Det är dags att lagstifta i frågan om

kommuner och landstings anlitande av

oseriösa företag. De måste tydligen

tvingas att ta sitt moraliska ansvar för

skattemedlen.

Med tanke på att nästan 40 procent av

Kommunal Stockholm läns medlemmar

är privatanställda är det viktigt att

något görs.

gote.axelsson@kommunal.se

kommunens kostnader vilket medfört

att den procentuella löneökningen för

kommunals medlemmar varit högre

än i de flesta andra kommuner. Att de

som bidragit till “vinsten” också fått

vara med och dela på den har varit

självklart.

Den positiva utvecklingen har han drivit

tillsammans med Kommunal i ett

fackligt - politiskt samarbete som saknar

motstycke.

Ilija Batljan har inte alltid nått de positiva

resultaten genom att säga och

tycka de saker som är politiskt korrekta.

Och det är reaktionerna på hans senaste

uttalanden ytterligare ett bevis

på.

Jag kan även påpeka att Nynäshamns

kommun är den kommun i länet som

har minst antal privata utförare i den

kommunala verksamheten. Så gott

som all verksamhet utförs av kommunen

själv.

För min del är Ilija Batljan ett mycket

starkt argument för alla kommunalare

att rösta på socialdemokraterna den 19

september.

gote.axelsson@kommunal.se

INNEHÅLLET

Inge Mårelius är rehabansvarig

i Trafiksektionen.

Ann Landelius är beteendevetare

och arbetar på Försäkringskassan.

Kattis Hillergren erbjuds ingen

valfrihet när personliga assistenterna

på Södermalm ska byta arbetsgivare

Många medlemmar söker

rehabiliteringshjälp

Sedan de nya striktare sjukförsäkringsreglerna

infördes 2008

har antalet personer som blivit

utförsäkrade ökat, det vill säga

att de inte längre får ersättning

från Försäkringskassan.

Inge Mårelius är rehabansvarig

i trafiksektionen och klubbordförande.

Han har själv varit

sjukskriven under nio år på

grund av reumatism och psoriasartrit

och vet hur påfrestande

det är vara sjuk.

sidan 6

Försäkringskassan blir

bättre efter kritik

Ann Landelius berättar att de

nya försäkringsreglerna infördes

i all hast vid årsskiftet

och det fanns mycket som inte

var helt genomtänkt.

– Tidningarna skrev artiklar

om exempelvis gravida

som inte fick rätt till sjukpenning.

Regeln ändrades tack

vare kritiken och debatten

hjälpte oss i vårt arbete.

sidan 7

Personliga assistenter

tvingas byta arbetsgivare

Kattis har tröttnat på hur kommunen

behandlar vårdpersonalen

och vill efter nära tjugo år

inom vården helt byta yrke.

Kommunal hävdar att de personliga

assistenternas arbetsplikt

inte kan gälla en annan arbetsgivare

och har lagt in om

tvisteförhandling i frågan.

sidan 9

Och dessutom mycket annan läsning och

ett korsord att lösa.

Omslagsbilden: Mauricio har en lång erfarenhet av arbete med barn

som barnskötare och vet att han har betytt mycket som manlig förebild,

MT nummer 4- 2010 3


Mauricio Espinoza Rojas var en pionjär som barnskötare när han började jobbet, både man och invandrare.

Fler manliga förebilder

behövs inom barnomsorgen

Mauricio Espinoza Rojas

har varit barnskötare sedan

1987. Han har trivts med sitt

yrke och han tycker att män

i barnomsorgen fyller en

viktig funktion. När Maurico

började som barnskötare

var han ofta ensam man på

sin arbetsplats och det skapade

en viss misstänksamhet

mot honom just för att

han är man.

– Barn har behov av manliga förebilder

inom förskola och skolan, där vistas

barnen under stor del av sina tidiga

uppväxtår. Många barn har få manliga

förebilder och då blir det extra viktigt

att det finns manlig personal i den annars

så kvinnodominerade barnomsorgen,

säger Mauricio.

Det har inte alltid varit lätt att vara

manlig barnskötare berättar Mauricio,

4

MT nummer 4 - 2010

till en början har det funnits misstänksamhet

runt honom som man inom

barnomsorgen. Men när personal och

föräldrar lärt känna honom har det

fungerat utmärkt.

Började på Kungsholmen

Bland de första jobben som barnskötare

hade han på Kungsholmen. Då

fanns det få män och definitivt inte någon

man som var invandrare bland

personalen.

– Det är intressant det där, barnen

har ju inga fördomar eller förutfattade

meningar utan det är ju vi vuxna som

lär barnen det beteendet. Det har alltid

fungerat bra med barnen från början,

att bli accepterad bland de vuxna har

tagit lite längre tid ibland däremot.

När Maurico blev pappa första

gången 1992 var han föräldraledig, genom

föräldraskapet blev det ännu tydligare

för honom hur olika vi är som

individer. Han tycker det är viktigt att

respektera varandra och se allas lika

värde, fast vi är olika som individer.

– Det är viktigt att alla får vara med

det som barnet själv vill, ibland går

det lite för långt med jämställdheten.

Vi är olika men lika, det finns tjejer

som vill vara tjejiga – låt dem vara det

då, säger Maurico. Vi måste tillåta att

var och en har sina individuella intressen

och förutsättningar även i leken.

Trivs med jobbet

Maurico har alltid trivts med sitt arbete.

Han tycker om att pyssla och rita

med barnen. Under pysselstunder skapas

utrymme för skapande och fantasi.

– Man får tillfälle att prata med barnen

också när man sitter still och gör

saker tillsammans, den kontakten är

ovärderlig.

Efter nära 20 år i barnomsorgen arbetar

Maurico nu sen tre år tillbaka

fackligt på heltid i skolklubben där

han är ordförande. När vi träffas på

hans ordinarie arbetsplats i Skärholmen

kommer det fram flera barn till

honom, de har inte glömt honom fast

det var ett tag sedan han arbetade.

– Det är så roligt när barnen kommer

fram och är glada över att se mig. Det

händer även att unga vuxna stoppar

mig ute på stan. Eftersom de har vuxit

och nu är vuxna människor känner jag

inte alltid igen dem på en gång. De kan

dela med sig av sina minnen från tiden

på fritids och betydelsen av den tiden.

Då känns det bra att man faktiskt har

haft en viss mening för barnen.

Bakgrund

KERSTIN RIDDERSTEDT

1990 fanns det 4700 män inom barnomsorgen

i riket. 2009 var antalet män

8 518 inom förskole-skolbarnomsorgen.

Anställda kvinnor var 119 087.

Källa: skolverket


Arbetsprövning på skapad

tjänst ledde till uppsägning

– Det känns som de leker

med mig, säger Anna undersköterska

(fingerat

namn) det är tungt. Jag vet

inte vad jag ska göra nu.

Just nu känns det hopplöst.

Anna är en av många som har blivit utförsäkrad

från försäkringskassan och

uppsagd av sin arbetsgivare. Hon har

varit sjukskriven i två år efter en trafikolycka

där hon fick en nackskada.

Sedan tidigare lider Anna även av

fibromyalgi. Förra året ville Upplands

Väsby kommun säga upp henne då de

inte kunde hitta arbetsuppgifter.

Men Kommunal ogiltigförklarade

uppsägning för att arbetsgivaren inte

uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar.

Kände lättnad

För Anna blev det en ljusning i tillvaron.

Hon skulle trots allt få vara kvar

och de skulle vara tvungna att hitta ett

arbete som skulle passa, kommunen är

ju en stor arbetsgivare, något skulle

nog finnas för henne.

– Jag blev så glad och såg hopp, jag

vill ju arbeta, det är jättetråkigt att gå

hemma. Jag fick arbetsträna och det

gick bra, säger Anna. Min förhoppning

var ju att jag kommunen skulle

hitta en plats för mig.

Tidigare hade Anna arbetat trots sin

fibromyalgi men efter trafikolyckan

blev det omöjligt att arbeta på den ordinarie

arbetsplatsen.

Klarade arbetsprövningen

Anna var glad att hon klarade av ar-

Trots rehabilitering och arbetsprövning som fungerade bra tvingades

Anna ut i arbetslöshet.

betsprövningen som var på en annan

enhet. Men sen kom nästa dråpslag för

henne. De fanns ingen tjänst och arbetsgivaren

tyckte att de fullgjort sitt

rehabiliteringsansvar.

Anna har läkarintyg på att hon inte

får lyfta tungt och det är svårt för henne

att gå tillbaka till sin gamla arbetsplats

eftersom det är tungt och innebär

tunga lyft. Men Anna som själv tycker

att hon kan göra annat inom kommunen

är besviken.

– Varför får man arbetspröva en

tjänst som sen inte finns? Det är klart

man blir besviken.

Borde lyssnat bättre

– Jag ångrar idag att jag inte lyssnade

till min chef vid första uppsägningen.

Min chef sa att jag skulle gå vidare och

försöka hitta något annat via arbetsförmedlingen.

När Kommunal ryckte in

Arbetsgivaren har ett ansvar för rehabiliteringen

kommer igång och ansvarar

för att de kan genomföras på arbetsplatsen

eller i anslutning till din

arbetsplats. Det kan exempelvis vara

anpassning av arbetsplatsen, hjälpmedel

i arbetet, ändrade uppgifter, omplacering,

arbetsträning.

Under de första 90 dagarna av en

sjukskrivning bedöms om den sjuk-

kände jag hopp, jag vet att de gjort allt

de kan och de fackliga representanterna

var bra. Men genom förhandlingen

och rehabinsatserna som arbetsgivaren

gjorde förlängdes bara lidandet.

Det ledde ju ingenstans. Jag kastades

mellan hopp och ovisshet under flera

månader. Det känns som jag förlorat

alla dessa månader, nu blir jag arbetslös

och vem kan tänka sig att anställa

mig. Det blir svårt.

Att ha gjort allt räckte inte

Peter Jonson ombudsman på Kommunal

beklagar att Annas anställning inte

gick att rädda.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa

medlemmen, det är inte alltid vi lyckas

hela vägen. Vi kan bara följa de avtal,

regler och lagar som finns. I Annas fall

hade inte arbetsgivaren gjort det dem

är skyldiga att göra. När de väl har

gjort det kan vi inte göra så mycket

mer tyvärr.

KERSTIN RIDDERSTEDT

Rehabiliteringsansvaret

skrivne klarar av sina vanliga arbetsuppgifter

eller annat arbete som arbetsgivaren

tillfälligt erbjuder.

Har man varit sjukskriven 180 dagar

bedöms möjligheten att klara av något

annat arbete på hela arbetsmarknaden.

Arbetsgivaren kan säga upp arbetstagare

som istället får ställa sig till arbetsmarknadens

förfogande.

MT nummer 4 2010 5


Utförsäkrade medlemmar

söker hjälp från Kommunal

MT har berättat om flera

kommunalare som har blivit

utförsäkrade. Men vad gör

facket?

– Det senaste året har jag

varit involverad i omkring

ett sjuttiotal ärenden vad

det gäller omprövningar

och överklaganden, säger

Inge Mårelius, rehabansvarig

i trafiksektionen.

Sedan de nya striktare sjukförsäkringsreglerna

infördes 2008 har antalet

personer som blivit utförsäkrade

ökat, det vill säga att de inte längre får

ersättning från Försäkringskassan.

Inge Mårelius är rehabansvarig i trafiksektionen

och klubbordförande.

Han har själv varit sjukskriven under

nio år på grund av reumatism och psoriasartrit

och vet hur påfrestande det är

vara sjuk.

Att vara mellanhand

Han arbetar dagligen med dessa frågor.

– Min uppgift är att vara en mellanhand

mellan klubbar och ombudsmän

i rehabärenden. Jag stöttar de som är

rehabansvariga i klubbarna, jag deltar

i rena rehabmöten, är ute till en del

klubbar och har möten med långtidssjukskrivna.

För rehabansvariga handlar dessa

möten inte om att enbart gå igenom regler

och paragrafer.

– Det är sjuka människor och det

kan vara svårt för dem att orka svara på

frågor. För dem handlar det mycket

om att klara av vardagen. Vi försöker

peppa medlemmarna och ta reda på

vad de vill.

– Jag försöker förklara vilken väg

jag tycker man kan gå, men det är

medlemmen själv som måste bestämma

vad den vill. Kanske behöver han

eller hon bolla sitt ärende med andra

personer också. De kan ha någon bra

kurator eller en bra handläggare på

Försäkringskassan att tala med.

Sätter fart på arbetsgivaren

Den viktigaste uppgiften för Kommunal

är att få arbetsgivaren att agera.

– Den delen missar vi ofta. Vi sätter

stort fokus på hur Försäkringskassan

agerar och glömmer bort arbetsgivaren.

Det är inte Försäkringskassan

som är ond utan reglerna.

Utförsäkrade har i MT beskrivit

Inge Mårelius som sin livlina.

6

MT nummer 4 - 2010

Inge Mårelius är rehabansvarig i Trafiksektionen och har hjälpt många medlemmar med överklaganden

under senaste året.

– Jag gillar inte den där Florence

Nightingale-beskrivningen. Jag är förtroendevald.

Det är ett hedersuppdrag

och jag ska utföra mitt jobb. Du ska

hjälpa en kollega. Det kallas solidaritet.

Det är ju våra kollegor vi arbetar

med.

Många ärenden är tunga och de rehabansvariga

möter såväl förtvivlan

som ilska. Medlemmarna har ofta

kämpat länge på egen hand,

– Du måste dra en gräns var du själv

orkar med. Samtidigt är det så att jobbar

du med sådana här frågor kan du

inte sitta som en byråkrat och handlägga.

Du måste hitta en personlig relation

för att få ett bra samtal. Och det

triggar lite om man blir lite förbannad

också, säger han.

Utbildade rehabansvariga

Lars-Sture Johansson är ombudsman

på avdelningen och han berättar att

just nu har man drygt 150 fall av ej beviljad

sjukpenning, indragen sjukpenning,

ej beviljad sjukersättning eller

indragen sjukersättning.

– Det finns rehabansvariga på varje

sektion. De har utbildats och ska se till

att medlemmarna får den hjälp de har

rätt till.

En del ärenden går vidare från sektionen

till avdelningen.

– Vi sammanställer alla fakta om

personen och all dokumentation i

ärendet. Jag skriver sedan en rättshjälpsansökan

till förbundet, som tittar

på ärenden och tittar på vad lagstiftningen

säger.

– Rent teoretiskt kan du jobba även

om du är helgipsad.

Kommunal diskuterar de aktuella

ärendena med TCO/LOs rättsskydd.

– De avgör om vi ska driva en pro-

cess i länsrätten mot Försäkringskassan,

säger Lars-Sture Johansson.

Kritiska läkare

Från läkarhåll har väckts kritik mot att

varje diagnos kopplas till en viss sjukskrivningstid.

I en artikel till Svenska

Dagbladets Brännpunkt den 30 mars

2010 skriver distriktsläkaren Bengt

Järhult att lagen måste ändras och att

det är läkarna som är den som bör bedöma

arbetsförmågan.

”Patientens personlighet, motivation

utifrån psykiska resurser och den

sociala situationen avgör i en helhet

arbetsförmågan relaterad till jobbkraven.

Låt oss erkänna det och ändra lagen.

Det är därför den behandlande läkaren

kommer närmast sanningen om

arbetsförmågan.”

JOHANNA STJERNA


Granskning och kritik

förbättrar bedömningarna

Försäkringskassans personal

har fått klä skott för

mycket av missnöjet över

den nya sjukvårdsreformen.

– Det är bra att vårt arbete

granskas, annars hade inte

det som har blivit skevt kunnat

rättas till, säger Ann

Landelius, personlig handläggare

på Försäkringskassan.

Ann Landelius berättar att de nya reglerna

infördes i all hast vid årsskiftet

och det fanns mycket som inte var helt

genomtänkt.

– Tidningarna skrev artiklar om exempelvis

gravida som inte fick rätt till

sjukpenning. Regeln ändrades tack vare

kritiken och debatten hjälpte oss i

vårt arbete.

Bra möten viktiga

Ann Landelius har arbetat på Försäkringskassan

sedan 2006. Hon är beteendevetare

och menar att den stora utmaningen

i arbetet är att mötet med de

sjukskrivna blir bra.

– Vi har många och nära kontakter

med de försäkrade. Jag ska inte stå på

någons sida. Men det är ofta möten

med mycket känslor. Vi ska vara ett

stöd till den försäkrade.

Försäkringskassans arbete utsätts

för granskning både internt och utifrån.

– Det finns ett massivt tryck på att vi

gör rätt. Det är mycket som ska läggas

in i bedömningen, säger Ann Landelius.

Nya regler 2008

1 juli 2008 trädde nya regler i sjukförsäkringen

i kraft. De sjukskrivnas arbetsförmåga

prövas vid olika tidpunkter

i en ”rehabiliteringskedja”. Efter

90 dagar betalas sjukpenning ut endast

om man inte kan återgå till något arbete

hos arbetsgivaren.

Efter 180 dagar betalas sjukpenning

ut endast om man inte kan utföra något

arbete alls på arbetsmarknaden. Den

prövningen görs inte om det är sannolikt

att man kan återgå i arbete hos sin

arbetsgivare inom 365 dagar. Rätten

till sjukpenning är begränsad i tid och

de tidsbegränsade sjukersättningar har

försvunnit.

Nystartat samarbete

Parallellt med Försäkringskassan arbetar

arbetsförmedlingen med rehabiliteringsärendena.

– I början var samarbetet lite tafatt.

Ann Landelius tycker det är bra med den kritik som Försäkringskassan

får, det gör deras arbete bättre.

Arbetsförmedlingen hade en ny roll.

Vi hade inte förutsättningar att planera

samarbetet. I december 2009 spikade

politikerna hur vi skulle arbeta och det

skulle börja gälla redan från januari

2010. Den här reformen stressades

igenom och det blev knepigt med

kommunikationen med de försäkrade.

Jobbar med samordning

Ann Landelius roll är att samordna rehabiliteringen.

– Varje handläggare har koll på var i

rehabkedjan de personer som man

handlägger befinner sig. För mig blev

det ca 10 personer som utförsäkrades.

Handläggarna ansvarar för sammanlagt

cirka 70-100 personer.

– Vi stämmer hela tiden av med personerna

om vad som är på gång. De

blir inte uppringda av någon anonym

som plötsligt informerar om att de har

blivit utförsäkrade.

Sjukdomens art ska avgöra

Försäkringskassan ska bedöma arbetsförmågan

och det görs utifrån den

sjukskrivnes diagnos och läkarens beskrivningar

av funktionsnedsättning

och aktivitetsbegränsningar.

– Vi ifrågasätter inte den försäkrades

sjukdom, men vi måste försäkra

oss om att de inte kan göra någonting

på arbetsmarknaden. De kanske har

arbetsförmåga för något annat arbete.

– Men kan man inte jobba för att

man är för sjuk då har man rätt till

sjukpenning.

Facket har en viktig roll med att

trycka på om omplaceringsmöjligheter.

– De ska också se om arbetet kan anpassas

och de ska bistå att avslut av anställningar

blir så bra som möjligt.

Facket kan sätta press på arbetsgivarna

att utreda om omplaceringsmöjligheter.

Men det kan vara svårt i en så pass

slimmad arbetsmarknad som råder

idag.

– Det är viktigt att vi handläggare

har en ickeskrämmande attityd. Vi sitter

i en maktposition.

Fått mycket kritik

Sedan de nya regler infördes har Försäkringskassans

handläggare fått möta

mycket kritik för att de följer den lag

som har beslutats av politikerna.

– Mycket som har skrivits har varit

fel, men Försäkringskassans personal

har också gjort snäva tolkningar av reglerna.

Ett vanligt inslag i kritiken är att läkarintyg

inte godtas av Försäkringskassans

medicinska rådgivare och att

de inte träffar den utförsäkrade.

– Vi baserar våra ställningstaganden

på medicinska underlag. De försäkringsmedicinska

rådgivarna ska bara

titta på underlagen. De hjälper oss att

tolka de medicinska termerna, som

kan vara svåra för oss utan medicinsk

utbildning att förstå.

Rätt information viktig

Ann Landelius menar att det är viktigt

att Försäkringskassan får all information

som de behöver för att kunna fatta

ett beslut om sjukskrivning.

– Vid beslut om sjukersättning tar vi

ställning till ersättning under många

år. Det är mycket pengar det handlar

om. Det är viktigt att vi tar rätt beslut,

säger hon.

JOHANNA STJERNA

MT nummer 4- 2010 7


Personliga assistenter

utsatta för stor smittorisk

”Man är inte där och jobbar

utan du är hans gisslan i åtta

timmar.”

Så beskriver en personlig

assistent sitt arbete hos en

brukare som vi kan kalla Håkan.

Lena (fingerat namn) blev erbjuden

arbete som personlig assistent hos en

brukare som presenterades av assistansbolaget

som en glad och trevlig

person. Men verkligheten visade sig

vara den motsatta.

Mannen har två personliga assistenter

mellan 8.00-23.00. Han är rullstolsbunden,

har ett flertal smittsamma

sjukdomar och klarar på grund av fysiska

och mentala handikapp inte av

alla vardagliga göromål.

– Jag fick ingen information om att

vi skulle skydda oss. Enbart att vi

skulle ha arbetskläder samt handskar

och förkläde vid vissa tillfällen, som

när vi hjälpte till vid toalettbesök.

Håkan informerade själv om att han

hade många olika sjukdomar. All information

kom från honom och inte

från assistentföretaget.

– Brukaren har ingen skyldighet att

berätta om vilka sjukdomar han har.

Det som är otydligt är vem som är din

egentliga arbetsgivare – brukaren eller

assistentföretaget?

Svårt att ta rast

Mannen hade en kontrollerande och

manipulerande sida. Lena kände igen

många symptom efter tidigare arbeten

med personer med borderline.

De båda personliga assistenterna

var hela tiden iakttagna av mannen i

den lilla lägenheten. De kunde inte gå

därifrån för en rast. Då brukaren ansåg

att någon hade varit för länge på toaletten

eller utom synhåll skrek han.

Mannen behandlade assistenterna

som antingen onda eller goda, ständigt

sa han edsättande saker till dem och

var aggressiv. Lena menar att detta till

trots måste man som assistent sätta

gränser för hur man blir behandlad.

– Jag hade hand om en svårt psykiskt

sjuk person. Problemet var att

han är min arbetsgivare.

Lena såg motstridigheter i hans beteende

som fick henne att ifrågasätta

en del av hans sjukdomar.

– Jag förklarade för assistentbolaget

att jag behövde gå en introduktionskurs

om hur vi skulle hantera mannens

sjukdomar.

Krävde delegation

Hon ville ha också delegering om hur

8

MT nummer 4 - 2010

hans medicin skulle användas.

– Vi hade rätt till tjugo minuters

paus, men fick inte lämna lägenheten.

Klockan elva gick vi hem och då var

brukaren ensam till åtta på morgonen.

Det fanns ingen logik.

Lägenheten var liten och det fick inte

vara något fönster öppna.

– Vi fick äta vår lunch hos honom.

Jag reagerade på att det inte fanns några

hygientekniska hjälpmedel hos en

person med så smittsamma sjukdomar.

Baciller försvinner exempelvis

inte vid handdisk.

Assistenterna använde också samma

toalett som mannen.

– Jag kan inte återberätta om allt vad

som händer på denna toalett under ett

arbetspass. Om vi höll på att bli klara

för kvällen några minuter tidigt hällde

han till exempel ut urin på golvet för

att vi inte skulle gå några minuter tidigare.

Kunde alla rättigheter

Mannen hade levt ett hårt liv som

missbrukare men hade full koll på sina

rättigheter enligt LSS, lagen om stöd

och service.

Lena blev till snart uppsagd och

uppringd av assistentbolaget som informerade

om att anledning var att Håkan

ansåg att Lena kränkt honom och

han personliga integritet med sina

krav på hygientekniska hjälpmedel.

Lena hade fjorton dagars uppsägningstid.

Hon fick bara betalt för de

pass som hon skulle ha arbetat.

Krävde hälsokontroller

Lena hade krävt att assistentföretaget

skulle se till att personalen var vaccinerad

och fick återkommande kontroller

så att de inte hade smittats av någon

sjukdom.

– Annars kan jag vara smittsam och i

min tur smitta någon på bussen.

– Frågan kom också upp om vi inte

borde ha risktillägg vid arbete hos en

person med dessa sjukdomar.

Hon beskriver sitt arbete som personlig

assistent som otroligt psykiskt

påfrestande, främst för det minimala

stödet från assistentbolaget.

Det måste handla om ett ömsesidigt

ansvarstagande. Idag står brukarens

rätt till integritet över arbetstagarens

rätta att skydda sig från en ohälsosam

arbetsmiljö.

När Lena ringde till assistentföretaget

med sina krav och frågor om mannens

sjukdomar fick hon svaret att de

inte riktigt visste något om hans sjukdomar

och att de bara hade den information

som brukaren hade gett.

Assistentföretaget borde krävt att få

full insyn i vilka sjukdomar brukaren

har för att kunna skydda sin personal.

Lena har slutat men arbetsmiljöproblemen

består.

Alla assistentbolag måste ha en

enad front mot brukaren. Arbetsmiljön

ska vara lika god oberoende om vilket

assistansbolag som utför uppdraget.

De måste finnas gemensamma direktiv.

Skyddsombud kan ingripa

Björn Ahlström är regionalt skyddsombud

för Kommunal och har arbetat

som personlig assistent. Han känner

igen Lenas beskrivning om hur det kan

vara att arbeta som personlig assistent.

– Brukarna kan missbruka sin personal,

säger han.

Hur kan Kommunal hjälpa de personliga

assistenterna?

– En förutsättning är att medlemmarna

kontaktar oss. Vi kan säkerställa

att det finns tydliga rutiner för själva

assistansen. Att det finns policys mot

trakasserier, kränkande behandling

och att motverka att det förekommer.

Det är ibland ett problem att brukarna

också är arbetsgivare.

– Vi ska vidta rättsliga åtgärder när

arbetsgivaren kränker medlemmarna.

Det gäller för alla arbetsgivare.

Funktionsnedsatta behöver olika form av hjälp, ibland personlig assistans.

Arbetar förebyggande

Man tummar på arbetsmiljölagen. För Kommunal är det viktigt att arbeta

Brukaren är arbetsgivare, assistentbo- förebyggande och säkerställa en samlaget

är någon sorts mellanhand utan syn på arbetet hos personliga assisten-

skyldigheter.

ten, brukare och assistansföretag.

– Problemen uppstår när arbetsmiljölagen

och integritetslagen väger lika.

Det är svårt att avgöra vilka åtgärder

som ska vidtas gentemot brukaren

utan att integriteten inkräktas.

Arbetsmiljöproblem som exempelvis

smitta måste lösas.

Kommunal kan ställa krav, förebygga

och stoppa farliga arbetsuppgifter

som medför fara för liv och hälsa,

säger Björn Ahlström.

Svårt mellan lagarna

Det är inte alltid så lätt att avgöra vad

som är rimligt att kräva i form av arbetsmiljöfrämjande

åtgärder, då integritetslagen

väger lika tungt som arbetsmiljölagen.

– Som skyddsombud ser jag trots

detta en möjlighet att samverka med

arbetsgivaren och tillsammans vidta

rimliga åtgärder och när vi inte lyckas

vänder vi oss till arbetsmiljöverket för

deras bedömning.

– En annan nödvändig åtgärd kan i

vissa fall vara att vi begär att försäkringskassan

utreder om huruvida den

ersättningsberättigade personen och

brukaren av assistansen är i stånd att

hantera sin assistansersättning, enligt

lagen om assistansersättning.

JOHANNA STJERNA


Stadsdelsnämnd tvingar

personal att byta arbetsgivare

Det råder stor turbulens

kring personliga assistenter

i Södermalms stadsdelsförvaltning.

I februari

beslutade politikerna i

stadsdelsnämnd att all

kommunal personlig assistans

ska privatiseras och gå

över till Frösunda LSS.

Assistenterna är upprörda

och oroliga över att de får

sämre arbetsvillkor. Informationen

som Stockholm

stads chefer gett till de personliga

assistenterna har

varit felaktigt.

Per Bexelius ombudsman, har hand

om inrangeringen (övergången mellan

de två arbetsgivarna) han träffade

medlemmarna för ett informationsmöte

i mars. Nu har Frösunda LSS

meddelat att de inte accepterar någon

inrangering (övergångsregler vid personalövertagande).

Det innebär att de

som väljer att bli anställda av Frösunda

LSS riskerar att få försämrade anställningsvillkoren

från och med 1 maj

beroende på hur avtalsförhandlingarna

med SKL avlöper.

– Jag vill ge assistenterna information

om vad vi på Kommunal gör och

hur långt vi kommit i förhandlingarna.

Jag blir irriterad över att stadens chefer

har gått ut med information som inte

stämmer. Vi förhandlar fortfarande

med Frösunda om villkoren för våra

medlemmar. Vad vi kommer överens

om har staden ingen kunskap om.

Får sämre avtal

Ett åttiotal personliga assistenter vill

vara kvar i Stockholm stad, att de vill

vara kvar beror på att Frösunda har

timanställningar och lyder under ett

annat avtal (Vårdföretagarna) än det

som kommunen har (AB).

– Det här är en verksamhetsövergång

och då följer personalens villkor

med som de har nu, de som har tillsvidareanställning

ska ha det vid övergången

också, säger Per Bexelius.

Att så många assistenter valt att vara

kvar i staden var nog inget som tjänstemännen

eller politikerna räknat med.

Nu vill tjänstemännen att assistenterna

ska lånas ut till Frösunda från staden

vilket Per Bexelius vänder sig mot.

– Man har ingen arbetsplikt gentemot

en annan arbetsgivare utanför

Stockholm stad, säger Per Bexelius.

Det vore mycket märkligt om kommunen

skulle agera som bemanningsför-

– Tjänstemännen har behandlat oss som om vi inte kan tänka själva, säger Kattis Hillergren

sörjare åt ett företag.

På måndagen förra veckan träffade

de assistenter som valt att vara kvar i

kommunen, sin arbetsgivare för vidare

information om den närmaste framtiden.

Överraskade arbetsgivaren

Kattis Hillergren personlig assistent

var med på mötet, hon tror att Södermalms

stadsdelsförvaltning som arbetsgivare

blev tagna på sängen när så

många assistenter ville vara kvar i

kommunen och inte gå över till Frösunda.

– Tjänstemännen har behandlat oss

som om vi inte kan tänka själva. Vi har

ett val vid en upphandling att antingen

gå med till det nya företaget eller att

stanna kvar. Jag vill stanna kvar i kommunen

och då tycker jag att arbetsgivaren

ska respektera det. När det visar

sig att vi är så många som blir kvar så

vill dem att vi ska arbeta för Frösunda

ändå! Det är ett mycket märkligt agerande.

Att först sälja ut all personlig

assistens för att sen låna ut personalen

till Frösunda.

Att inte Kattis vill gå över till Frösunda

beror på de sämre avtal som de

har.

– När jag fick reda på det här sa jag

på en gång att jag inte ville följa med

över. Jag tycker att överlämningen

måste ske på ett bra sätt och mottagaren

måste kunna ta emot på ett bra sätt.

Nu är det bara kaos.

Kattis har tröttnat på hur kommunen

behandlar vårdpersonalen och vill efter

nära tjugo år inom vården helt byta

yrke.

Kommunal hävdar att de personliga

assistenternas arbetsplikt inte kan gälla

en annan arbetsgivare och har lagt in

om tvisteförhandling i frågan.

KERSTIN RIDDERSTEDT

MT har i flera dagar sökt få en kommentar

från moderata socialborgarrådet

Ulf Kristersson angående privatiseringen

av all kommunal personlig

assistans på Södermalm. Vi har försökt

få svar per telefon och mejl. MT

har även accepterat att få svaren via

pressekreteraren bara för att få svar,

men tyvärr har Ulf Kristersson inte

kunnat ge MT och de personliga assistenterna

på Södermalm några svar.

Vi har ställt följande frågor:

1 Det är ett 80-tal av personalen som

vill vara kvar i Stockholm stad, eftersom

Frösunda bara har timanställningar

och lyder under ett annat avtal

(Vårdföretagarna) än det som kommunen

har. Timanställning betyder sämre

Enligt las, paragraf 6 b, ska rättigheter

och skyldigheter i anställningsförhållandena,

föras över när en annan arbetsgivare

tar över verksamheten

Enligt MBL, paragraf 28, är den nya

arbetsgivaren skyldig att under ett år

från övergången tillämpa anställningsvillkoren

i det kollektivavtal som

då gällde för den tidigare arbetsgivaren.

Moderata socialborgarrådet

har inga svar

arbetsvillkor och lön - är det ett bra alternativ

för de personliga assistenterna?

Många har arbetat i lång tid kommunen

i 20-30 år.

2 Nu vill tjänstemännen att assistenterna

som inte vill gå över ska lånas ut

till Frösunda. Är det okey att Stockholm

stad agerar bemanningsföretag?

3 Vilka arbeten kan ni erbjuda de som

inte vill flytta över till Frösunda?

4 Är valfrihet något som även gäller

för stadens anställda?

5. Vilken valfrihet blir det för brukarna

när möjligheten att ha kommunal omsorg

försvinner?

MT nummer 4- 2010 9


– Arbetet på golfbanan kräver erfarenhet och kunskap, säger Philip Kurtsson. Det är inte “bara att klippa gräs”.

– Att sköta en golfbana så

att allt fungerar är inget

man lär sig i en handvändning,säger

Philip “Phille”

Kurtsson. Det krävs mycket

kunskap om vilken skötsel

banan kräver och det måste

det finnas kunskap om säkerheten.

Nu drar golfsäsongen igång igen.

Men förberedelserna för att hålla banor

och maskiner i skick pågår året

runt. Men inför säsongen så anställs

många personer på visstidsanställningar.

Men för Phille som arbetar

som mekaniker går det för fullt året

runt.

– Det går åt många personer för att

klara av gräsklippning och allt annat.

Själv har jag fullt upp året runt med att

hålla omkring 50 maskiner igång.

Knivar ska slipas för bästa klippresultat

och maskinerna måste servas regelbundet.

Känner många

Phille har ett brett kontaktnät och känner

många som arbetar på andra banor

än Österåker, där han själv är verksam.

Bland golfbanearbetarna finns

det stor kunskap om hur förhållande

är på just deras bana. De känner till så

10 MT nummer 4 - 2010

gott som varenda meter av banorna

och vet var det krävs speciella insatser.

Phille är noga med arbetsmiljön

och medveten om vilka risker det

finns. Arbete med klippande maskiner

är alltid farligt och kräver skyddsutrustning

av olika form. Golfspelarna

är i regel försiktiga och uppmärksamma

men det är lätt hänt att en boll slåss

snett och blir en farlig projektil.

– Att ha god lokalkännedom handlar

inte bara om skötseln av banorna,

säger Phille. Det är även en säkerhetsfråga.

Om man inte vet från vilket håll

det kan komma en golfboll kan man

råka riktigt illa ut.

Bemanningsföretag vill ta över

Med vana heltidsanställda så finns det

god handledning för de visstidsanställda.

Det blir en garanti för att bankvaliten

består och att säkerheten är

hög.

Tidigare har de flesta visstidsanställda

varit ungdomar som fått sommarjobb.

Men det har börjat sprida sig andra

tankar hos styrelsen i klubbarna runt

om i länet. I jakten på lägre kostnader

öppnar man dörrarna för bemanningsföretag.

– Bemanningsföretagen erbjuder

personal från i första hand öststater

som Estland, Polen och även Ryssland,

säger Yvonne Gräsman som är

ombudsman

med ansvar

för golfbanearbetarna.

Villkoren för

dessa anställningar

är vanligenkorttidsanställning

Yvonnne Gräsman

och att de har

F-skatt för att skatta i sina hemländer.

Kunskap saknas

Man rekryterar personal som arbetar

på golfbanorna med begränsat arbetstillstånd,

sedan måste de återvända

hem.

Bemanningsföretagen har en ganska

aggresiv marknadsföring. Man redovisar

stora ekonomiska besparingar

om man väljer deras lösningar. Tillsammans

med att klubbarna har dålig

kunskap om anställningslagar och avtal

blir det konsekvenser som drabbar

den fast anställda personalen.

– Jag har förhandlat med några

klubbar om de här entreprenaderna,

säger Yvonne Gräsman. Men det finns

de som inte ens vet att de har förhandlingsskyldighet.

De har bara sagt upp

personalen och hänvisat till arbetsbrist.

Yvonne tror att när man ser mer till

kostnaderna än till kvaliteten kommer

att skapa problem i framtiden. Be-

Kuns

hotas

föret

manningsföretagen är inte heller några

ideella välgörare för golfklubbarna.

De betalar låga löner till den tillfälliga,

importerade, personalen. Men på

fakturorna debiteras högre timkostnader

och mellanskillnaden går rakt ned

i företagens fickor.

Finns på fler områden

– Det här fenomenet finns inom hela

trädgårds- och anläggningsbranschen.

Man betalar ut en låg lön men

debiterar två till fem gånger mer till

beställaren.

Det kan liknas vid trafficking, en

person utför sysslorna och en annan

tar den stora intäkten för deras insats.

– Det positiva är att några klubbar

har insett vad det här kan innebära för

deras verksamhet, säger Yvonne

Gräsman. De har valt att behålla sin

egna, fasta, personal för att garantera

bankvaliteterna.

Arbetskraftens rörlighet är reglerad

i EU-regelverket. I sak är det lagligt

att använda utländsk arbetskraft, för

Kommunal handlar det om att bevaka

att arbetsmilljö och villkoren är rimliga

samt informera om vår fackliga

verksamhet.

GÖTE AXELSSON


kap och säkerhet

s när bemannings-

ag tar över

Bilden är från en lurvig driving range

MT nummer 4- 2010 11


Socialt projekt konkursmässiga

Arbetslösa lurades jobba

gratis åt förening

Marianne Karmesjö trodde

att hon hade hittat sitt

drömjobb. Roliga arbetsuppgifter

och en bra lön.

– Men arbetet hos Mångkulturella

sociala företag har

varit som ett dårhus. Folk

har inte fått sina löner utbetalda

och allt varit en enda

röra, berättar hon.

Mångkulturella sociala företag drog

igång sin verksamhet 2008. Tanken

var att driva olika verksamheter som

handlade om bland annat miljö, äldre

och arbetslösa. Idag har man 35-36

fast anställda och 40 personer med aktivitetsstöd.

Företaget får pengar från

arbetsförmedlingen, men det har inte

funnits någon bärande idé om hur man

för övrigt ska få in pengar för att kunna

driva verksamheten.

Det skulle behövas en omsättning

på minst åtta miljoner för att bara kunna

betala ut personalens löner.

Hyr i folkets hus

Mångkulturella sociala företag hyr in

sig i Rågsved Folkets hus.

– De har hyrt fiket, biblioteket och

från en början två rum. I biblioteket arbetade

fyra personer och ett av rummen

användes av en person som skulle

ha kurser för arbetslösa i Fas två och

tre, berättar Marianne Karmesjö.

– Kursen gick ut på att folk fick berätta

vad de kunde jobba med och vad

de kunde tänka sig att arbeta med. Hyran

för rummet uppgick till 211.000 kr

för perioden september till i början av

december.

Miljöåtervinningen bestod av att

några killar sopsorterade och fick betalt.

Sygruppen var det enda som fungerade.

Deltagarna där försörjdes av aktiveringsbidrag

Det fanns en städgrupp bestod av två

killar och en tjej som skulle gå hem till

pensionärer och städa. I biblioteket arbetade

fyra personer.

– Det gav inga intäkter. Han som har

lett företaget levde i en fantasivärld.

Cheferna har saknats

Det har inte funnits några chefer närvarande.

Styrelsens som består av tre

personer har varit där strötimmar. De

anställda har fått försöka klara av

verksamheten själva så gott det går.

Marianne anställdes för att laga husmankost

till pensionärer och hålla i lite

12 MT nummer 4 - 2010

– Folk har inte fått sina löner utbetalade och allt har varit en enda röra, säger Marianne Karnesjö.

bingoaktiviteter. Första två månaderna

fick hon aktivitetsbidrag och i början

av januari blev hon fast anställd.

Hon erbjöds 24 000 kronor i månaden.

Hon skulle då vara gruppansvarig

för nio personer. Marianne var inte ensam

om att ha bra lön. Det fanns de

som hade 30 000 kronor i månaden, i

regel låg lönerna runt 20 000 kronor.

– Några har fått ut sina löner, andra

har endast fått ut en tusenlapp. Ingen

har fått ut någon lön i mars och april

med några få undantag. Styrelsen har

hela tiden tagit ut sin lön.

Ordna egen inkomst

Förutom matlagningen skulle Marianne

även sköta catering.

– Men det var ett problem med att

det inte fanns något kök att tillgå. Folkets

hus hade ett kök som renoverades,

men de brådskade inte med att bli klara

med detta arbete eftersom Mångkulturella

sociala företag låg efter med

hyran.

När Marianne och hennes kollegor

frågade sin chef (styrelsens ordförande)

om hur de skulle få in pengar till

verksamheten, svarade han:

– Ni måste få in 500 000 kronor i

månaden för att ni ska få ut era löner

den 25:e. Ni kan bland annat baka och

även sälja frukt på torget. Men ni måste

marknadsföra er själva, sa han.

– Många här har varit utanför arbetsmarknaden

och att marknadsföra

sig själva är väl inte precis det som

man klarar av då.

Mångkulturella sociala företag

drivs av tre personer Roger Karlsson,

Torbjörn Sundblad (som är ordförande)

och Katarina Annersjö. De två sistnämnda

är aktiva socialdemokrater.

Inga svar att ge till personalen

När personalen och facket samlas för

att tala om situationen har Katarina

Annersjö och Roger Hansson, som är

närvarande från styrelsen, inget svar

på hur verksamheten ska drivas.

– Jag är också drabbad. Jag har arbetat

här fyra timmar om dagen, inledde

Katarina Annersjö.

– Hur förväntar ni få intäkter? Frågar

Kommunals ombudsman Tom

Jansson.

– Vi har förbrukat det egna kapitalet

på 350 000 kronor, men vi söker

pengar i olika fonder, berättade Katarina

Annersjö.

– Cafe´t ger inga pengar och vi skulle

bygga ut catering, men vi har inget

kök, säger hon.

– Hur har ni tänkt betala era anställda

sina löner? Frågar Tom Jansson.

– Styrelsen har inte stoppat pengar i

egen ficka.Vi har en fantastisk idé,

som ingen vill satsa en enda krona på.

Många i Mångkulturella sociala företag

har nystartsjobb, aktivitetsbidrag

eller ingår i Fas 2 eller 3 vilket ger företaget

190 000 i månaden minst.

Vad har dessa pengar använts till?

undrar en av företagets anställda.

– Till löner, säger Katarina Annersjö

och ett upprört mummel hörs bland de

närvarande.

Tom Jansson frågar henne hur de

planerar att lösa situationen.

– Nej, jag har inte så mycket jag kan

säga. Vi har kämpat hela tiden för att få

ihop det här.

Många anställda har en hårt pressat

privatekonomi efter dessa månader.

– Hade jag vetat att företaget redan

hade en halv miljon i skulder när jag

började hade jag aldrig tagit jobbet.

Idag är skulderna än större, säger Marianne

Karmesjö.

– Två kollegor håller på att bli vräkta

för att de inte har betalat hyran. Flera

har barn och de har inte ens råd att

köpa sig ett SL-kort längre. Samtidigt

låtsas styrelsen som ingenting. Det är

förskräckligt.

Finns inget förtroende kvar

Tilltron till styrelsen är obefintlig hos

de anställda och några personer visar

ett tidningsklipp ur Dagens Nyheter.

Där står det att Katarina Annersjö

nyligen fråntogs arbetet som förvaltare

på Matteusgårdens fastighet i centrala

Stockholm sedan föreningen fått

uppgifter om svarta hyreskontrakt.

Hon är kyrkopolitiker och har haft

uppdraget som förvaltare i tjugo år.

Församlingen skulle erbjuda billiga

bostäder till behövande, men i stället

ryktades det om svarthandel.

”Jag känner mig lika grundlurad

som alla andra” sade hon till DN.

JOHANNA STJERNA


Bussbolag betalade inte ut lön

Bussförarna anställda av

Public Transport Sweden

har inte fått lön på flera månader.

Bolaget är skyldiga

vissa förare 70 000- 80 000

kronor.

- Nu tvingas många ta smslån,

någon har blivit vräkt

och en kollega har fått magsår,

berättar förare på bolaget.

Det råder priskriget mellan bolagen

som kör flygbussar. Fly by Coach startade

förra våren trafik mellan Stockholm

och flygplatserna Skavsta och

Västerås.

Public Transport Sweden kör med

uppdrag åt Fly by Coach.

– Under det halvår som jag jobbade

på Public Transport Sweden fick jag

hela tiden lönen för sent.

Till sist sade föraren upp sig och är

idag arbetssökande.

- De sista två månaderna kom lönen

ovanligt sent. Mellan 7-20 dagar efter

det att den skulle ha betalas ut. Efter

att jag slutade har jag hört att folk inte

alls fått någon lön på flera månader.

LO/TCOs rättskydd har lämnat in

en konkursansökan.

Företaget har många betalningsfö-

– Hemtjänsten blöder och

förskolorna gungar! Nu får

det vara nog med nedskärningar

här i Rinkeby-Kista,

säger Riitta Eddib, ordförande

för Rinkeby-Kista

klubben i sektion 28.

I höstas sa stadsdelen upp 21 barnskötare,

som fick sluta lagom till jul.

– Nu ska ytterligare tretton barnskötare

få gå. Man skyller på minskat

barnantal och det är säkert en del av

sanningen. Vårdnadsbidraget ställer

till det här, men inga förskollärare eller

administratörer får gå och förskoleenehetn

går med plus, säger Riitta

Eddib.

Kortsiktigt tänk

Hon menar att uppsägningarna är ett

tecken på ett kortsiktigt tänk.

– De kommer att behöva vikarier

ändå.

Stolt reklam på internet visade sig inte gälla för de bussförare som arbetade åt Fly by coach, företaget har nu gått

i konkurs.

relägganden. Om de går i konkurs träder

den statliga lönegarantin in och de

anställda får ut lön för tre månader

bakåt i tiden räknat från när konkursansökan

gjordes, säger Ulrika

Edebrink, jurist.

Lars-Sture Johansson är ombudsman

Kommunal.

Kommunal fick tidigt indikationer

på att bolaget inte fungerade bra. De

följde inte kollektivavtalet. Vi kontaktade

förarna, men ingen ville eller vå-

I den öppna hemtjänsten sägs det

också upp personal. I oktober gick

man ned från 55,45 årstjänster till

33,9. Nu tar man bort ytterligare fem

tjänster.

– De som redan har fått sluta är de

gade säga något till oss. Ända tills det

att de inte fick sina löner.

I december började problemen med

utbetalningarna och så har det fortsatt

sedan dess.

– När deras lön var tolv dagar försenad

i januari tog förarna kontakt med

oss och blev medlemmar. Till sist fick

de sin lön, säger Lars-Sture Johansson.

– Jag uppmanade alla att söka nya

jobb. När arbetsgivaren inte betalar ut

unga så medelåldern hos personalen är

hög och de känner att de inte klarar av

tyngre arbetsbörda.

Upptagningsområdet Rinkeby, Kista,

Husby och Akalla är stort med stora

avstånd mellan brukarna.

löner är det ett tecken på problem i företaget.

För en del handlar det om stora

summor som bolaget är skyldiga dem.

De andra bolagen är också förbannade

hur företaget sköts.

MT har sökt företagets VD Leif

Svensson för en kommentar, men han

har inte varit anträffbar.

JOHANNA STJERNA

Stadsdelen Rinkeby-Kista utarmas

av stadens sparbeting

Riita Edid är bekymrad över den utarmning som görs av stadsdelen.

bild sektion 28

– Vi har väldigt hög sjukfrånvaro redan

idag.

Trots Järvalyft och uttalade satsningar

dessa områden så är verkligheten

idag den motsatta.

Tomma ord från staden

– Från Stadshuset talar man om att

skapa ett Stockholm i världsklass, men

för vilka? Här i Rinkeby har förvaltningshuset

rivits och adminstrationen

har flyttat till Kista. Arbetsförmedlingen

och Försäkringskassan har också

flyttat dit.

När många arbetsplatser försvann

flyttade även banken och restaurangen.

– Det finns inte ens en bankomat i

Rinkeby att tillgå efter klockan sex på

kvällarna. Den som finns är inne i gallerian

som stänger redan klockan fyra

på helgerna, säger Riitta Eddib.

Järvalyftet känns mer som en tanke

än som en faktiskt handling.

MT nummer 4- 2010 13


Ersättning för benbrott som

ett brev på posten

Lisbeth Lukkari var på minisemester

till fjällen när

olyckan plötsligt var där.

Det skulle bli en skön långweekend

i fjällen för Lisbeth

trodde hon, trots att hon inte

själv åkte skidor så skulle

det bli en härlig avkoppling.

När de andra åkte skidor

promenerade Lisbeth och

tittade på när de åkte i backen.

Att det var hon och inte

någon av de skidåkande i

sällskapet som skulle skada

sig var ju lite snopet.

Vid en paus för fika hade Lisbeth oturen

att halka i en trappa. Hon föll så illa

att hon fick en fraktur nära fotknölen.

– Först trodde jag att det var en ordentlig

stukning, berättar Lisbeth som

resterande dagar fick tillbringa tiden i

stugan.

– Ja det gjorde ordentligt ont och det

svullnade upp förstås.

Konstaterad fraktur

Men det var inte förrän som Lisbeth

Försäkringspengarna kom överraskande snabbt tycker Lisbeth Lukkari.

kom hem igen efter tre dagar som hon hon som medlem i Kommunal har en från Folksam efter de hade fått in min

uppsökte läkare och röntgade foten. fritidsförsäkring. Hon ringde Folksam skadeanmälan via internet. Men när

Det visade sig att det var en fraktur. men det var svårt att komma fram på jag inte hörde något på en vecka ring-

– När min son hörde vad jag varit telefonen, säger hon. Men då man kan de jag och då fick jag höra att allt var

med om frågade han om jag kontaktat göra en skadeanmälan via internet så klart och mina pengar var på väg.

facket eller Folksam, han hade hört att

man kunde få ersättning när man ska-

fyllde hon i där om vad som hänt och

berättade om läkarbesöken och ska- Gick väldigt smidigt

dat sig.

dan.

Lisbeth blev positivt överraskad att det

Lisbeth som inte haft en tanke på att – Jag trodde de skulle höra av sig gick så smidigt, efter en dryg vecka

Skatteverket har granskat

56 privata hemtjänstföretag,

det ledde till tolv polisanmälningar

för ekonomisk

brottslighet.

–Tjugo procent av de kontrollerade

företagen polisanmäldes.

Precis som i vår

granskning av branschen

upptäckte man mycket fusk,

säger Tom Jansson, ombudsman

Kommunal Stockholm.

För ett drygt år sedan redovisade

Kommunal sin granskning av hemtjänstföretag

i två Stockholms kommuner

– Nacka och Täby.

I hela landet finns det 300 privata

14 MT nummer 34- 2010

hemtjänstföretag. Skatteverket har tidigare

inte specialgranskat denna

bransch och man hade inte planerat att

göra det om inte Kommunal redovisat

resultatet från rapporten ” Den som söker

skall finna”.

Skatteverkets egen kontroll visar att

skattefusket är utbrett inom dessa företag.

Nästan 60 procent av företagen har

fått ändrad skatt efter granskningen.

Kartläggningen av de 56 företagen visar

att åtta miljoner kronor har försvunnit

genom fusk eller genom att

avgifter inte betalats in till skattemyndigheterna.

Skatteverket tolkar resultatet som

att företagen saknar kunskap om skatteregler

samt att en del företag fuskar

medvetet.

JOHANNA STJERNA

Kommunal överväger att

säga upp ett kollektivavtal

med Stockholms stad som

gäller sedan 2006.

– När vi skrev på avtalet hade

arbetsgivaren en annan

personalpolitik, säger Tom

Jansson, ombudsman

Kommunal i Stockholm.

Man hade ambitionen att vara en attraktiv

arbetsgivare och ville behålla

personalen. Idag används avtalet för

att bli av med folk,

I det avtal som gällde innan 2006

kunde folk vara övertaliga i många år.

hade hon 7 700 kronor på sitt konto.

– Det är klart att pengarna inte kan

väga upp smärtan och eländet men jag

fick ju alla mina utlägg för mediciner

och läkarbesök tillbaka samt en liten

ersättning för sveda och värk.

– Det var helt fenomenalt hur snabbt

och tillmötesgående de var.

Lisbeth vill genom sin erfarenhet

uppmana andra medlemmar som skadat

sig att kontakta Folksam.

– Du kan kontakta Folksam upp till

tre år efter att du skadad dig, har du

kvitton och läkarintyg kvar är det säkert

inga problem att få ersättning, säger

hon glad över att nu få slippa gipset

efter sex veckor.

KERSTIN RIDDERSTEDT

Fakta:

Om din skada kräver läkarvård och

medför minst åtta dagars akut sjuktid

får du också engångsersättning enligt

en tabell beroende på vilken kroppsskada

det gäller. Det är till exempel

3000 kronor vid benbrott, 2000 kronor

vid hjärnskakning och upp till 25 000

kronor vid förlamning.

Om din olycksfallsskada medför läkarvård

får du 1 000 kronor som en

schablonersättning redan vid första läkarbesöket.

Det ska till viss del täcka

dina omedelbara kostnader för exempelvis

läkarvård, behandling och resor.

Om du efter tolv månader har

kostnader för fortsatt läkarvård, får du

ersättning med upp till 1000 kronor

per år i ytterligare fyra år.

Mer information på:

www.Folksam.se

Utbrett skattefusk Ändrad personalpolitik

avslutar avtal

Därför arbetade man fram ett nytt kollektivavtal.

– Men efter det att vi bytte politisk

majoritet i Stadshuset har det skett en

stor förändring. Kommunen vill inte

längre vara arbetsgivare.

– Förut när en verksamhet såldes ut

kunde de som ville stanna kvar i kommunen

välja att göra det. Idag finns

knappt några kommunala tjänster att

erbjuda, säger Tom Jansson.

De senaste tre åren har antalet kommunanställda

minskat med sju tusen

personer.

– Idag kan uppsägning bli en följd

av en utförsäljning, säger Tom Jansson.

JOHANNA STJERNA


Lönsamt att kolla

tjänstepension

Inom Natur och Djur sektionen

finns det många små

arbetsgivare, att som anställd

och medlem ha koll

på om arbetsgivaren betalar

försäkringar och pensioner

är inte alltid så lätt. Nina

Bergen ordförande i sektionen,

fick ett samtal från en

medlem som ville ha hjälp

med sin tjänstepension

som inte var inbetald.

– Det kan vara lite jobbigt, säger medlemmen

som vi kan kalla Anders, man

vill ju inte vara bråkig men samtidigt

är det viktigt att jag som anställd vet

vad arbetsgivaren betalar. Man kanske

inte tänker på tjänstepension när man

är ung, men rätt vad det är har man arbetat

många år och då är det förödande

om man har arbetat hos en arbetsgivare

som inte har kollektivavtal och inte

betalar tjänstepension och försäkringar.

För mig är det självklart att vara

med i facket, det är en grundtrygghet

där jag har både livjolle och flytväst

om det händer något.

Nu finns det kollektivavtal

– I Anders fall löste det sig, säger Nina

som nu tecknat kollektivavtal med arbetsgivaren

och även löst tjänstepensionsinbetalningarna

för Anders räkning

tillsammans med Seko, som då

var det fack som hade avtal med arbetsgivaren.

Det kan ju vara så att arbetsgivaren

har kollektivavtal med ett annat fack

som organiserar andra yrkesgrupper.

Ibland kan det vara avsiktligt från arbetsgivarens

sida i andra fall handlar

det om okunskap. I Anders fall var det

nog mer okunskap än illvilja från arbetsgivarens

sida .

–Jag ringde runt och kollade om det

var inbetalda pensioner för mig, efter

mycket ringande så visade sig att det

inte var det, men nu har jag fått tjänstepensionen

inbetald retroaktivt och det

känns bra, säger Anders.

Kontakta facket

Anders och Ninas råd till medlemmar

som är osäkra på hur det ska göra, är

att ta kontakt med facket och fråga om

arbetsgivaren har kollektivavtal. Finns

avtal ska det normalt inte vara några

problem med inbetalningar av försäkringar

och pensioner.

– Men det kan ju vara svårt att veta

vilket fack man tillhör, säger Anders,

man kan ju ringa LO och fråga vilket

förbund man tillhör och sedan bli slussad

till rätt avdelning eller sektion.

Man kan också ringa till den pensionsförvaltare

man har för att kontrollera

att pensionen är inbetald.

Viktigt att kontrollera

– Det är inte bara försäkringar och

pensioner som är viktigt, säger Anders,

om det finns kollektivavtal är du

garanterad en viss lön och inte minst

vid en eventuell konflikt.

Genom att Anders började ringa

runt och se till om han hade försäkringar

och pensioner har han även

hjälpt andra medlemmar som arbetar i

företaget, som nu har fått det tryggare

ekonomiskt genom att ett kollektivavtal

är tecknat.

KERSTIN RIDDERSTEDT

– Kollektivavtalet är ett bra sätt att trygga tjänstepensionen, säger Nina

Bergen som är ordförande för sektion Djur&Natur.

Det här gäller FAJTEN

Kommunal håller som bäst på att genomföra årets avtalsförhandlingar.

Samma dag som denna tidning trycks ska

någon form av besked om delar av förhandlingarna lämnas.

Här är listan över samtliga avtalsområden och vilka

yrkesområden som omfattas.

Sammanställning över avtal som löper ut under 2010

Avtal Giltigt tom

Almega TJF Friskola 2009-12-31

KFO Ridinstruktörer & Stallpersonal 2010-02-28

AB/HÖK 2010-03-31

Fastigo S-avtalet 2010-03-31

KFS 2010-03-31

- Anläggning - Energi - Fastighet och Näringsliv - Konsult och Service - Länsmuseer

- Parkering - Renhållning - Turism & Fritid - VA - Trafikavtalet - Utbildning

Sveriges Byggindustrier (BI) 2010-03-31

- Väg & Ban - Anläggning - Trädgårdsanläggning

Almega Bemanningsföretagen 2010-03-31

Sveriges Skorstensfejare-mästare (SSR) 2010-03-31

Almega TJF 2010-03-31

- Ridinstruktörer och stallpersonal ridhus - Stallpersonal hos travtränare - Banarbetare

vid travbanor - Hemserviceföretag

SLA Trädgårdsanläggning 2010-03-31

KFO 2010-04-30

- Bommersvik m.fl. - Turism & Fritid, ideella/ek. föreningar - Förskolor och

Skolor - Hälsa, vård och omsorg - Personlig assistans - Arbetskooperativ

Arbetsgivaralliansen 2010-04-30

- Golf - Ridklubbar - Folkhögskola - Skola/utbildning

SHR 2010-05-31

SLA 2010-05-31

- Djursjukvård - Jordbruk - Golfbanor - Trädgårdsodling

Almega Tjänsteförbunden

Serviceentreprenad 2010-05-31

AFO Folkhögskolor, kursgårdar mm 2010-06-30

Vårdföretagarna 2010-06-30

- Bransch E&F - Ambulans - Bransch C

KFS, Personliga assistenter 2010-09-30

Arbetsgivaralliansen Vård & Omsorg 2010-12-31

Vårdföretagarna Bransch G, Personlig assistans

Allmänna anställningsvillkor 2010-12-31

Löneavtalet 2009-12-31

Drabbad, utsatt

eller behöver du hjälp

med fackliga frågor?

Kontakta din sektion !

MT nummer 4- 2010 15



16 MT nummer 4 - 2010

DEBATT

Debattartiklar skickas till:MT Kommunal Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm.e-post:: mt.stockholm@kommunal.se.

Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen.

Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.Det går bra att publicera sig under signatur.

Frågorna är många:

Vilket parti ska en anställd

inom vården rösta på?

Vem ska man rösta på, ska

man rösta alls? det borde

vara självklart. Jag har alltid

röstat rött, men vet inte

längre ens om det hjälper.

Varför röstade så många

på alliansen sist? Vart tog

arbetarpartiet vägen? Hur

kunde så många överge den

socialdemokratiska ideologin

för löften om skattesänkningar?

Det är frågor

som behöver svar!

Jag gör som Stina Dabrovski och citerar

Gunnar Ekelöf: “Det som är botten

i dig, är botten också hos andra”.

Jag har sammanställt en del frågor

och åsikter som berör mig och mina

kollegor inom vården närmast:

1. Varför var inte grundbemanningen

för undersköterskor på sjukhusen

högre för 10-15 år sedan när ni regerade?

Vad tänker ni göra åt det om ni vinner

valet nu när tex. förlossningsanta-

let på vår avdelning nästan fördubblats?

2. Varför inser ni inte att vi som arbetar

skift i vården behöver deltid 80%

till en heltidslön? Här är förklaringen:

efter ett kvällspass som slutar kl:21.30

är jag hemma 22.15 efter 2 förlossningar

följt av 1 poolpatient och ett

omedelbart kejsarsnitt. Somnar

kl:01.00 och ska upp kl:05.00. Deltid

åt alla-heltid en möjlighet! Är våra

åsikter och behov viktiga?

3. Varför märkte vi undersköterskor

Att vara man tycks ge

bättre rättigheter

Att vara utbränd brandman

till råga på allt också en

man, ja då lyfter man arbetsskade

ärendet upp till Regeringsrätten.

Men att vara kvinna i ett typiskt kvinnoyrke

där man skadar sig (op 2 diskbråck),

får det en gång godkänt som

arbetsskada, som sen under alla år som

gott orsakat sömnsvårigheter på grund

värk stress och ensamarbete. Det slutade

med att hjärnkontoret fick error.

Jag hade en ihållande huvudvärk dygnet

runt. Jag hittade inte heller hem,

mot slutet åkte jag förbi hållplatsen,

missade bussbyten, kom för tidigt till

jobbet, försökte låsa upp hos grannen

1 tr upp m m konstigt som hände.

När jag själv förstod att det inte gick

längre blev jag långtidssjukskriven.

Därefter börja processen fortsättning

på arbetskadan i flera herrans år. Jag

inte av några fyrsiffriga löneförhöjningar

när sossarna regerade heller?

vad tänker ni göra åt det om ni vinner

valet?

4. Det ska löna sig att arbeta. Mitt

förslag är att införa en låg medborgar-

“ Jag är övertygad om att det behövs ett

starkare och tydligare ledarskap inom

socialdemokratin.Vi är många som känt

oss svikna. Det borde stå klart efter förra

valförlusten”

fick ingen hjälp av LO-jurister i omgång

2, så jag försökt köra rejset själv.

Skrev ner hela min arbetslivshistoria

med alla tänkbara bilagor som styrkte

vad jag skrev, men vad hjälpte det, jag

fick nej, ärendet tas inte upp från alla

instanser även Regeringsrätten.

FKs beslut står fast, ingen livränta beviljad.

Jag är nästa säker på att om jag

fått juridisk hjälp när jag begärt det så

hade situationen kanske sett annorlunda

ut. Juristen hade enkelt kunnat läsa

mina 31 sidors skrivelse med bilagor.

Men efter Regeringsrättens nej ger jag

upp. Hur mycket tid och energi har jag

inte lagt ner i mitt ärende och jag får en

känsla av att instanserna inte ens läst

allt jag skrivit, det blev för mycket.

Jag missunnar inte dig brandman, och

jag vet exakt hur det är att inte hitta

hem. Men nog är det skillnad på folk

och fä. Idag till hälften i arbete.

FÖDD TILL FEL KÖN

lön åt de som ej arbetar. Ingen ska behöva

ha socialbidrag.

5. Man ska kunna leva på sin sjuklön

eller a-kassa, det vill säga 90 procent

av lönen.

6. Nej många av oss lågavlönade

Blir så otroligt glad att äntligen

efter herrans många år

med kvarskatt fått rätsida

det sjunkande skeppet.

Boven i dramat har förstås’s varit

Försäkringskassan. Hur många gånger

har jag ringt till dom och diskuterat

skatten dom drar och alltid fått svaret

att dom drar enligt tabeller. Det är just

det som varit den felande länken. När

jag 2007-2008 gick till botten med

detta och fick via skattemyndigheten

förklarat för mig att det är FK som ej

dragit 30 procent i skatt som dom skall

göra under alla dessa år som jag åkt på

kvarskatt. Då blir jag ilsk, för alla dessa

gånger jag ringt till FK om just skatten

och dom inte fattat ändå att dom

gör fel.

Det känns som dom gjort detta på pin

tji.

är inte längre beredda att betala högre

skatter! Många anser att höginkomsttagare

kan betala detta och höga bonusar

i tex. banker och stora företag ska

slopas och läggas i skattekassan.

Det finns naturligtvis andra yrkesgrupper

inom Kommunal som har liknande

frågor. Tex. daghem, hur många

barn är det rimligt att man har per anställd?

För barnets skull men också för

att personalen ska orka!

Jag vill understryka att jag är en social

demokrat. En social demokrat

som behöver hjälp att våga tro på socialdemokraterna

tillsammans med

vänsterpartiet och miljöpartiet. Jag är

övertygad om att det behövs ett starkare

och tydligare ledarskap inom socialdemokratin.

Vi är många som känt

oss svikna. Det borde stå klart efter

förra valförlusten.

HELENA WALLÉN

UNDERSKÖTERSKA

ARBETSPLATSOMBUD

Äntligen ÅTERBÄRING

på skatten

Men efter beskedet från Skattemyndigheten

ringer jag för sista gången till

F-kassan och talar om vad som gäller

och dom verkar frågande ändå, men

gör sen som jag säger att hädan efter

dra 30 procent i skatt tills något annat

blir aktuellt.

Dom är bra på att jaga dom sjuka och

syna dom i sömmarna ( visst det behövs

nog också ) men hur skulle det

vara om dom själva följde lagar och

bestämmelser?

Jag är helt övertygad om att jag inte är

ensam om att ha drabbats av F-kassans

slarv och okunskap.

Är 50 procent sjukpensionär 50 procent

arbetsför.

EN LÄTTADBRITT


Elisabeth Hammarstedt

ordförande

Kommunal Stockholms län

Margareta Bohman

fackligt-politiskt ansvarig

Kommunal Stockholms län

Ordförande har ordet

Ett avtal betyder så

mycket...

Nu ökar trycket i avtalsförhandlingarna.

I skrivande

stund har Kommunal fått ett

första bud inom SKL-området,

som är det största avtalsområdet.

Det som media fokuserar på är kronor

och procentsatser. Men vi förhandlar

inte bara om pengar direkt i lönekuvertet,

utan också om alla övriga

villkor i kollektivavtalet . Vi tar för givet

att det vi gemensamt under 100 års

kamp kämpat oss till inte kan tas ifrån

oss men så är det inte. Det handlar

bland annat om semester, reglerad arbetstid,

övertidsersättningar och vad

arbete på obekväm arbetstid är. Ersättningar

som inte kan tas för givna.

Utan kollektivavtal ingen övertidsersättning,

inget extra för arbete på

obekväm arbetstid, ingen sjuklön...

Listan kan göras ännu längre. Ingen

extra betalning vid föräldraledighet

Fackligt - Politiskt

Nu är rörelsen på väg framåt

Avtalsrörelse, Folkrörelse

och Valrörelse, 2010 är ett år

som verkligen rör på sig. Att

rörelsen även handlar om

politik som påverkar vårt

vardagsliv blir i år väldigt

tydligt.

Till att börja med, Kommunal förhandlar

med Sveriges Kommuner och

Landsting (SKL) om löner och anställningsvillkor

för en stor del av våra

medlemmar. Andra avtal följer tätt efter

och snart ska de flesta av våra avtal

förhoppningsvis vara förhandlade och

klara. Att SKL är en politiskt sammansatt

motpart som speglar den politiska

ledningen i kommuner och landsting

påverkar förhandlingsresultatet.

1:a maj står för dörren och avdelning

Stockholm bjuder som vanligt in

till frukost för medlemmar med släkt

och vänner. Alla är välkomna till Avdelningskontoret

på Franzengatan där

dörrarna öppnas klockan 10.00 Vi har

som vanligt bussar som tar oss till

Humlegården där det stora tåget startar

sin färd mot Norra Bantorget. Den

första maj har vi möjlighet att demon-

och ingen tjänstepension om du inte

förhandlat enskilt om dessa förmåner

med arbetsgivaren.

Hur framgångsrik kan en ensam anställd

bli i dessa förhandlingar om det

inte finns något kollektivavtal att luta

sig emot? Varje gång avtalslöst tillstånd

der vill arbetsgivaren flytta

fram sina positioner och försämra villkoren

för oss anställda. Detta framkommer

sällan i debatten.

Vi måste vara beredda att försvara

det vi uppnått och inte ta det som självklart

att allt finns kvar om vi inte kämpar

för det. Vi skall bli fler medlemmar

och färre som åker snålskjuts. Om vi

medlemmar inte finns, så finns inte

heller något kollektivavtal att förhandla

om. Det blir individuella avtal från

första bokstaven, där var och en skall

förhandla om villkoren förutom det

som är lagreglerat. Då får vi åter stå

med mössan i hand.

strera mot den sittande regeringsalliansen

och marschera för ett regeringsskifte.

Ett tillfälle som kanske ingen av

oss kommunalare ska låta gå ur våra

händer.

Valrörelsen inför hösten val till

Riksdag Kommuner och Landsting

har rullat igång i ”lilla valrörelsen”.

Politikerna är åter i rörelse och visar

upp sig, det är torgmöten, man knackar

dörr och besöker arbetsplatser runt

om i vårt avlånga land. Jag tror att

många arbetsplatser kommer att besökas

av politiker i stad och län, och jag

vet att vi Kommunalare kommer att

träffa många medlemmar på sjukhus,

förskolor, äldreboenden, ridskolor,

brandstationer och bussgarage med

mera. Kommunalare kommer att möta

Kommunalare med uppmaning att gå

till valurnorna i september. Det är nödvändigt

att vi deltar i samhällsutvecklingen

och är med och påverkar politiken.

Det är nödvändigt att vi är med

och sätter dagordningen för att trygga

jobben och bygga välfärden. Vi Kommunalare

är proffs och vet vad som behöver

förbättras på våra arbetsplatser.

Det ska vi på ett vänligt men bestämt

sätt informera politiker och beslutsfat-

Därför är det märkligt att inte fler

slöt upp på Sergels torg den 20 mars,

vid avtalsupptakten för 2010. Med

hjälp av Dogge Doggelitos underhållande

intervjuer fick vi bra beskrivningar

på vad våra medlemmars arbete

inom våra verksamhetsområden innebär.

Med yrkesstolthet och entusiasm

fick vi höra berättelser från arbetsplatserna.

Tack alla ni som kom, men var

var ni andra?

Ingen kedja är starkare än sin svagaste

länk.

I dagsläget pågår förhandlingar. Det

kan vara så att när ni får tidningen har

vi ett antal avtal klara, men det kan

också vara så att vi fortfarande är i förhandlingsläge.

ELISABETH HAMMARSTEDT

ORDFÖRANDE

KOMMUNAL

STOCKHOLMS LÄN

tare om. Kommunalare är traditionellt

flitiga väljare i dessa avgörande val. Vi

kan vara stolta att vi är med och värnar

demokratin. Vårt uppdrag är trots detta

att försöka få än fler att göra sin röst

hörd för ett regeringsskifte i september.

Det är här valet av vilken politik vi

ska leva med avgörs. Det är då vi kan

via valurnorna tala om vilken politik

vi vill ha. Riktig rättvisa och äkta solidaritet

eller ett samhälle som ställer

människor utanför.

Kommunal Stockholms län är i full

färd med förberedelserna till vårt födelsedagkalas

den 22 maj, då Kommunal

firar 100 år. Det är ett omfattande

och engagerat arbete som utförts på

Stockholmsavdelningen av vår ordförande

och kassör en folkrörelse känslan

har säkert infunnit sig hos fler än

mig.

Så, mina vänner det gäller att hålla

rörelsen igång. Vi får inte stanna upp.

Vi har kraft och möjlighet att påverka.

Låt oss använda den möjligheten!

MARGARETA BOHMAN

FACKLIGT - POLITISKT ANSVARIG

KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN

MT nummer 4- 2010 17

Kommunal. aktuellt


Kommunal. aktuellt

KOMMUNAL

JÄRFÄLLA

Sektion 14

inbjuder till medlemsmöte

Måndag 3 maj

Var:Träffen,Viksjöskolan

Klockan:18.30

Bland annat tar vi upp avtalsförhandlingarna,

lönerevision och så lämnar vi

en rapport från repskapet

Alla är hjärtligt välkomna

KOMMUNAL

HS / SÖDRA LÄNET

SEKTION 77

18 MT nummer 4 - 2010

Välkomna!

bjuder in till medlemsmöte med politiker

träff den

Tisdagen den 4 maj

klockan 17.30

på Röntgenvägen 3 Flemingsberg, i

konferenslokal på bottenvåningen.

Peter Andersson S aktiv i landstinget

och Huddinge kommun är inbjuden, ta

chansen att ställa era frågor.

Vi bjuder på enklare förtäring från kl

1700 anmäl gärna om ni kommer.

sektion77.stockholm@kommunal.se

tel: 08-585 803 90

teltid: vard. 9-11 & 13-15

Välkomna!

Sektionernas hemsidor på WWW

KOMMUNAL

VALLENTUNA

SEKTION 18

Bjuder in till en serie medlemsmöten

under våren.

Onsdag 19 maj

Gymnasiets matsal kl. 18 - 19

På agendan:

- Information och uppdatering om

årets avtals- och löneförhandlingar

- Övriga frågor

Onsdag 16 juni

Gymnasiets matsal kl. 18 - 19

På agendan:

- Information och uppdatering om

årets avtals- och löneförhandlingar

- Övriga frågor

Välkomna!

Styrelsen Kommunal Vallentuna.

Telefon: 587 856 93, 070 562 82 10

Nynäshamn www.kommunal.se/stockholm/sektion1

Nacka www.kommunal.se/stockholm/sektion2

Värmdö www.kommunal.se/stockholm/sektion3

Haninge www.kommunal.se/stockholm/sektion4

Tyresö www.kommunal.se/stockholm/sektion5

Huddinge www.kommunal.se/stockholm/sektion6

Botkyrka www.kommunal.se/stockholm/sektion7

dertälje www.kommunal.se/stockholm/sektion8

Danderyds sjukhus /Norra länet www.kommunal.se/stockholm/sektion9

Ekerö www.kommunal.se/stockholm/sektion10

Solna www.kommunal.se/stockholm/sektion11

Salem www.kommunal.se/stockholm/sektion12

Sundbyberg www.kommunal.se/stockholm/sektion13

Järfälla www.kommunal.se/stockholm/sektion14

Sollentuna www.kommunal.se/stockholm/sektion15

Upplands-Väsby www.kommunal.se/stockholm/sektion16

Sigtuna www.kommunal.se/stockholm/sektion17

Vallentuna www.kommunal.se/stockholm/sektion18

Danderyd www.kommunal.se/stockholm/sektion19

Täby www.kommunal.se/stockholm/sektion20

Norrtälje www.kommunal.se/stockholm/sektion21

Lidingö www.kommunal.se/stockholm/sektion22

Österåker www.kommunal.se/stockholm/sektion23

Upplands Bro www.kommunal.se/stockholm/sektion25

KMC Gullmarsplan www.kommunal.se/stockholm/sektion26

KMC Stockholm västra www.kommunal.se/stockholm/sektion28

Centrala länet www.kommunal.se/stockholm/sektion30

Trafiken www.kommunal.se/stockholm/sektion34

Kommunal Djur och Natur www.kommunal.se/stockholm/sektion45

Tekniska www.kommunal.se/stockholm/sektion46

Räddningstjänsten www.kommunal.se/stockholm/sektion52

Carema www.kommunal.se/stockholm/sektion59

HS/Södra länet www.kommunal.se/stockholm/sektion77

dertälje sjukhus www.kommunal.se/stockholm/sektion79

Karolinska sjukhuset www.kommunal.se/stockholm/sektion80

dersjukhuset www.kommunal.se/stockholm/sektion87

Attendo www.kommunal.se/stockholm/sektion97

Handledarutbildning i arbetsmiljö

I mars genomförde Kommunal

Stockholms län handledarutbildning

för 15 personer

som håller i arbetsmiljöutbildningar.

Från och med hösten 2010 ska utbildningen

av arbetsplatsombuden vara lika

i alla sektioner och utbildningen

kommer att vara fyra dagar istället för

tidigare tre dagar. Förut har sektionernas

utbildningar sett olika ut, meningen

är nu att alla ska få samma utbild-

Nästa nummer av MT kommer vecka 24- 2010

Krysslösning MT 3 /2010

1:a pris:

6 Trisslotter

Henrik Smith

Åkersberga

2:a pris:

4 Trisslotter

Kristina Theander

Lidingö

3:e pris:

2 trisslotter

Rita Mathiasson

Hägersten

TAVLA,

KAN OFTA

SES I

KYRKA S

E N

P A

I R

T O

A R

PENN-

SYLVANIA

POSTALT

S

GOD-

STEL

MÅSTE

BESÖKER VISSA

KÄNNA

- SKRIFT-

KRYP

OCH PUNG- CIGARR

MÅNGEN NYMFER

OMED- DJUR DÅ OCH

SKID- LEVER I

LIGEN

GÖRLIG


ÅKARE ETT

KANSKE

KAN FÅ

FAST

EN FÖR

GJORDE

VILTET

POST

DRAGON

ETT LAND

RYMD-

WW A 1237 © PROPRES / info@propres.se A A

GÖR

ÖVER- VADARE

VISS

MAN

RASKAN-

HUD

MÅTT MED EN

DE STÖRRE

FÖR-

B

GIR V ANFALL TÄTORT S T O R K ÄLSKADE S V Å L

ÄR

SLÄKT

J O R D N Ä R A T R I O MED ÄRT K Ä R A

KROPPS-

STJÄRN-

DEL

EN STOR-

SYSTEM

KRYDD-

VUXEN

VÄXT A X E L J Ä T T E SMÄLTER G A L A X E R

SÅDAN

BO

SKRIBENT

BÅT BÖR

HÅLLER

MED GOD

ALLS

DRYCK

SPRÅKLIG

INGEN

P D R E D E

VEKLING

KÄNSLA S T I L I S T V

EN AV

VÅRA

ÅAR

A

I

A

N

I

ning och att kostnaderna blir densamma

oavsett var man är ombud någonstans.

Kursledarna som ska hålla i arbetsmiljöutbildningar

ska vara utbildade

handledare i arbetsmiljö.

I utbildningen deltog: Jörgen Hallberg,

Barbro Delin, Frippe Eriksson,

Micke Friberg, Raili Kurkisuo,

Anna-Carin Hill, Lillemor Strid, Lena

Fjällborg, Anne-Mette Wennemo,

Ingrid Höglund, Yvonne Larsson,

Anita Erkus, Kevin Thomsson,

Despina Mavrokostidou.

Flygblad som en del av Fajten

Den 16 april delade Kommunal Stockholms län ut flygblad vid Slussen för att

skapa opinion för våra avtalskrav och lyfta fram hur viktiga konmunalarna är i

samhället.

MAN

SITTA I

VARM

NÅGOT

PRÖVAN-

FLÄCKFRI

PRYD-

SÖTT

DE FÖR

IBLAND

NADS-

GÖR

EKO-


KÄRL

MUSIK R NOMIN T BYXBEN R E N FÖRSVAR T D A N PLAGG V A S

KROPPS-

EN-

ANSÅGS PRODUCE-

HETEN

LEDNING

VARA ETT RAR

RÖNTGEN

DET ÄR AR-

FEMTE VISSA

M N A D E R R BETSAMT V E N ELEMENT KÖRTLAR S V E T T

BÖR

FÄRSK

STADSBUD

FÅGEL

GE

OFTA I

INFOR-

BILDAS I

DUKAS

GOD

HAMN

MATION

VISS

FRAM

SMAK F S BRUK N Y H E T PANNA B Ä R A R E IBLAND Ä R L A

KAN

PRYDER

VETEN-

INTELLI-

MEJSEL

OCH

SKAPLIG

GENS-

VARA FÖR

SMYCKAR

LEDARE

KVOT

LÄRO-

I K FÖRGÅS S K R U V ”DUMBURK” S I R A R T BYGGNAD S K E D

TANDUPPSÄTT-

GRUND-

NING, ELLER

ÄMNET

SKÄRPA

TITAN

B U A D E T V Ä T T E N SEGELFARTYG B E T T FÖRLORA T I

UT-

DET TOG

INNE-

DET KAN

GICK

TRYCKTE

MISSHAG

MAN

HAVARE

TURIST

KANSKE

FJANTIGA

DRYCK M J Ö D

ÖVER A R V E T

BEHÖVA

DÖRREN

TYPER Ä G A R E M U

MINDRE

KAN BLI

INTE

VÄL VALDA

TILL

BARA EN

ORD

MÖBEL

FATTAR

MORFIN

K BILIST F R A S FÖRR KK O P I U M

STOD EJ

HÅLLS

RYCKEN

FÄNGEL-

GÖR AS-

SE-

B Y R Å L SISTENT B R A S T DÖRREN

LÄDER-

HUG-

HUDS

SKOTT

ÖVERSTA

T A N K E SKIKT B I S T Å R

INGEN EN MAN

ALL- TYCKER

VARLIG SYND

K A T A L A N SKADA OM S A T E

KAN VARA KLUT

UR-

EN FRÅN HÖRDES

SKILJA

EN LJUS- HAN

BARCE- PRAT-

BE-

STARK KLARAR

LONA KVARN T R A S A LEVAT S E STJÄRNA FRAKTEN

KAN

KAN NOG

SÅDAN

OLJA UT-

DUGA

LÖDDRAR

VINNAS

TRÄD SOM KÄLK-

HAN VAR

UR B

BACKE R EN INDIAN R A K T V

SÄGS

GEN-

ELDSJÄL

LJUDA

FÖR SITT

KLAGANDE

VÄRDERA

R A S UTTRYCK I V R A HÖGT E

DEN KAN

ÄVEN

KAN REN

KALLAS

VARA

SKRÄDYXA

G

Å L

P

K A

B I L A N T V A G A D

B L Ä C K F I

ÄVJA S K A R

SÅDAN

FÖR-

KRAFT-

ORD

S L A N K A BRYLLAR G Å T E D

FIN-

LEMMA-

DE

NATUR A R

PIGGA,

GLADA

OCH T NÖJDA N Y T

MÅNFAS R A N Y


KAN O-

VÄSEN

PEDANT

ÄR JU

DET

SIKTADE

GUBBEN

NOA

EN HOS

OSS

SLOPAD

VIKTENHET

DEN HÖR

TILL ROV-

DJUREN

BAR

SÅ KAN

MAN SE


TINGEN

MT-KRYSSET - MT-KRYSSET - MT-KRYSSET

HÖRS

BE-

GABBA-

RE

FORNNOR-

DISKA

STOR-

HETER

DET ÄR

EN VID-

STRÄCKT

ÖVERSIKT

BOMB-

DRAB-

BAD

STAD

YTMÅTT

DEN VILL VI

VÄL INTE

SAKNA I

JULETID?

HADE

SÄKERT

SKYMF

GNAGARE

MED-

TAGEN

OCH

TRÖTT

KAN

KALLAS

SNYLTARE

EFTER GT

I SLAN-

KASTE

LAGET

GÅNG-

ART

MJUK

OCH

SLÄT

SÖKER

FORSKA-

RE

DEN BITER SÅ

ANSES SMÅTT

MINDRE VISSA ÄR

KLIPSK AV VÄRDE

OKLÄDD

KAN NOG

SES PÅ

ZOO

RÖR-

FORMIGT

ORGAN

ÄNDA I

BÅTEN

DRAR PÅ

MUN

LOM- DON FÖR

HÖRD FISKE

HÖR DET ÄR SPAD-

NOG INTE LIKNANDE

VISS

SÅDAN

SITTER I

TRAVERS

AFRI-

KAAN ÄR

ÄTTLING

TILL EN

BOK-

STÄVER

USELT

KAFFE

UTTRYCKA

MISSHAG

KAN VARA

SOM MOS

1:a pris Sex Trisslotter, 2:a pris Fyra Trisslotter, 3:e pris Två Trisslotter Lösningen skall vara redaktionen tillhanda senast

Jag som löst krysset heter

den 5 juni 2010 för att deltaga i dragningen.

Lösningen sänder du in till:

Adress

Medlemstidningen MT

Kommunal Stockholms län

Postadress

Box 300 27

104 25 Stockholm

SÅDANT

BRUKAR

MAN

SAMLA I

TECKEN

FÖR BROM

UNDER-

LIG

FJANT

ÄR DET

BLIR NOG

OFTAST

KORSORD

OVERKSAM

KAN VÄN

AV S K

SHOPPING

BLI

BLEV FÖRR OFTA

MARK FÖR ODLING

SÄLL-

SYNT

HA PÅ

KÄNN

ÄR MAN

DET SÅ

KAN MAN

BLI FATTIG

FÖRE

STEREO


PLATTAN

ÄR

ORMLIK

MÅNGEN

DAM

HETER


BEHÖVS

EFTER

DAGENS

SLIT OCH

SLÄP

ORD FÖR

FLICKA,

TJEJ

STOR-

PAMP,

FINANS-

MAN

MIK-

ROBER

ÄR DET

MINSANN

SKILJE-

MYNT

UTAN

KRUM-

BUKTER

VILL MAN

GÖRA I

KAR-

RIÄREN

TAR MAN

IBLAND

PÅ FLYG-

PLATSEN

I EN

KLASS

HELT

FÖR SIG

GARVAD

I GAMET

VISS ÄND-

PUNKT

STRÄV-

SAMHET

MAG-

KATARR

FINARE

VÄVNAD

RYMMER MÅNGA

TORDE DE

FLESTA I

MORGON BITTI

RÖRANDE

WW A 1239 © PROPRES / info@propres.se

STÅR I

VÄXTEN

ONYTTIG

DRYCK

BRUTALI-

TET

FISK

FALSK

HAN GÖR

EJ RÄTT

FÖR SIG

INNER-

LIG

ICKE

DIGITALA

EN

STÅTLIG

FÅGEL

FETT

BÖR

PLAGGET

BRA

TRÄD

LJUS-

STARK

STJÄRN-

BILD

ÄR INTET

VÄRD

UTAN EN

TRÅD

GJORDE

NOG HÖST-

LÖVEN

GOD SMAK

BRUKAR

SVÅR-

SÅLDA

VAROR

METALL-

ARBETARE

TONEN A

SÄNKT

RÄKNING

KAN VARA

EN MÅL-

SÖKANDE

BE-

TECKNING

FÖR

TURKIET

FJÄDER-


FÖR-

BRUKADE

BETYDDE

URSPR.

STENIG

HOLME

ERFAR

NOG

FIENDE

MOTOR-

DRIVET

REDSKAP

DEN

YNGRE

VISS

TUNNEL-

BANA

DEN SOM

GILLAR

”TOSCA”

GILLAR

NOG EN...

KALLAS

ÄVEN

KÄRR-

MES

FÖLL

IFRÅN

EN OCH

ANNAN

HERRE

HETER SÅ

LANT-

BRUKS-

SYSSLA

TRYCK-

ENHETEN

ATMO-

SFÄR

GENE-

RALENS

ÄR JU

HÖG

MT nummer 4 2010 19


MT

Kommunal. Stockholms län B

medlemstidningen

Box 30027, 10425 Stockholm

Presslagd 23 april 2010

Kommunal

STOCKHOLMS LÄN

Posttidning

maj 2010

Enligt traditionen bjuder Kommunal

Stockholms län in till frukostmöte

med politik och frukostbuffé på förmiddagen

den 1 maj. Platsen för mötet är

avdelningskontoret på Franzéngatan 4

Frukost bjuds från klockan 10.00

Kommunal Stockholms län bjuder på frukostbuffé och politisk diskussion.

Efter mötet åker vi gemensamt buss till demonstrationen i Humlegården

där Kommunal samlas i avdelning 4.

More magazines by this user
Similar magazines