Personliga assistenter lever farligt Chefen bad de ... - Kommunal

Mauricio Rojas, manlig barnskötare 

Barnen lär sig av 

oss vuxna 

sidan 4 

Personliga assistenter 

lever farligt sidan 8 

Chefen bad de anställda att 

ordna inkomster om de 

skulle få lön sidan 12 

nummer 4 

2010

Ledaren 

Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Hammarstedt Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt,telefon 010 - 442 89 04 / 070 - 629 22 06 

Redaktionen: Göte Axelsson,telefon 010 - 442 89 05 

Redaktionen tar tacksamt emot tips,uppslag,insändare m.m,för insänt icke beställt material ansvaras ej. 

Telefax:08 - 618 55 53.Adress:MT - Kommunal Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm. 

MT trycks av V-TAB i Örebro upplaga 75.000 ex 

mail:mt.stockholm@kommunal.se För annonsering i MT kontakta PGR-media telefon 0700 38 46 10 

2 

När lagarna krockar skadas 

personliga assistenter 

Är det rimligt att vem som helst får 

vara arbetsgivare? Tänk dig att din 

arbetsgivare är psykiskt störd, är 

våldsam och vill kontrollera varje 

steg du. En arbetsgivare som helt ignorerar 

din arbetsmiljö och kanske 

till och med hemlighåller smittsamma 

sjukdomar. Du får sparken när du 

är föräldraledig eller väntar barn. Låter 

det osannolikt? Det är den verklighet 

som många personliga assistenter 

arbetar i. 

Brukarens rätt går före alla lagar. 

Ja, egentligen måste ju även funktionshindrade 

följa lagar men det 

kringgås. Det enda arbetsgivaren behöver 

göra är att säga till den assistent 

som klagar eller ställer krav på 

arbetsmiljön är att ”jag trivs inte med 

dig jag vill ha en annan assistent”. 

Då undgår man både smittskyddslagar, 

arbetsmiljölagar och diskrimineringslagar. 

Grundprincipen måste naturligtvis 

vara att funktionshindrade ska ha rätt 

att välja vem som ska sköta dem. 

Men inte till vilket pris som helst. 

Det måste kunna ställas krav även på 

funktionshindrade. LSS är en rättighetslag 

som garanterar personer med 

omfattande och varaktiga funktionshinder 

goda levnadsvillkor. Att de får 

den hjälp de behöver i det dagliga livet 

och att de kan påverka vilket stöd 

MT nummer 4 - 2010 

och vilken service de får. Målet är att 

den enskilde får möjlighet att leva 

som andra. Men att leva som andra 

innebär också att ta ansvar. Tar man 

på sig att vara arbetsgivare innebär 

det även vissa skyldigheter och det 

borde innebära en viss grundkun- 

skap om arbetsrätt och att det finns 

en skyldighet att följa arbetsmiljölagen. 

Vi har i tidigare nummer av MT 

skrivit om personliga assistenters 

orimliga arbetsvillkor. Det har varit 

brukare som utnyttjar arbetskraft 

från andra länder. Arbetstagare som 

fått bo i garderober och blivit kameraövervakade 

av sin arbetsgivare. 

Det är brukare som avskedar föräldralediga 

och som inte anställer småbarnsföräldrar 

eller säger upp den 

assistent som får barn. Information 

om brukarens eventuella smittsamma 

sjukdomar hemlighålls eller så 

ger man så lite information som möjligt 

till den som arbetar. 

MT har pratat med personliga assistenter 

som berättar om brukare 

När assistenterna kräver tekniska 

hjälpmedel för att förbättra 

arbetsmiljön säger sig brukaren 

känna sig kränkt och vill inte ha kvar 

assistenterna.Kvar blir de assistenter 

som inte vill ”bråka” 

som är psykiskt sjuka och deras arbetsgivare. 

När assistenterna kräver 

tekniska hjälpmedel för att förbättra 

arbetsmiljön säger sig brukaren 

känna sig kränkt och vill inte ha kvar 

assistenterna. Kvar blir de assistenter 

som inte vill ”bråka”, eftersom de 

är tvungna att ha en inkomst är de 

hellre tysta och ställer inga krav. 

Man kan ju filosofera runt vad 

möjligheten att ”leva som andra” innebär 

och vilka eller vilken grupp är 

de där ”andra”? Att leva som ”andra” 

borde i alla fall i min föreställningsvärld 

innebära att om man väl- 

jer att vara arbetsgivare måste man 

även ta det ansvar det medför att följa 

de lagar som gäller. Så nog finns 

det fog för Kommunals förtroendevalda 

att börja använda sig av paragraf 

12 i Lagen om assistansersättning 

mer, för att få bort de som inte 

klarar av att vara arbetsgivare. 

12 § Om en ersättningsberättigad 

till följd av ålderdomssvaghet, sjuklighet, 

långvarigt missbruk av beroendeframkallande 

medel eller någon 

annan liknande orsak är ur stånd att 

själv ta hand om assistansersättningen, 

får Försäkringskassan besluta att 

ersättningen skall betalas ut till en 

kommunal myndighet eller till någon 

annan person för att användas 

till kostnader för personlig assistans 

till den ersättningsberättigade. Lag 

(2004:827). 

KERSTIN RIDDERSTEDT

Lagstifta mot fifflet! 

Vem bryr sig om de oseriösa företag 

som luras och bedrar oss skattebetalare. 

MT har under en längre tid påtalat 

och redovisat flera brister i hur kommuner 

kontrollerar de entreprenörer 

de anlitar. 

MT har varit i kontakt med politiker 

och tjänstemän som samstämmigt 

hävdar att det inte är deras uppgift att 

kontrollera om skattepengar förskingras 

av skumma företag. En fråga som 

väcks vid de svaren är naturligtvis, 

vem äger då ansvaret för att förvalta 

våra skattemedel? 

Nu har skattemyndigheterna reagerat 

och satt till resurser för att spåra de 

fuskande företagen. Men arbetet är besvärligt 

och tidsödande. Dessutom är 

det vanligt att de ekonomiska brottslingarna 

ligger ett steg före. När de 

spåras upp har företagen bytt ägare eller 

rent av gått i konkurs. Knepen att 

lura till sig skattemedel är många och 

de som ägnar sig åt denna verksamhet 

är förslagna så det förslår. En vanlig 

metod är att ha flera företag registrerade 

och skicka luftfakturor mellan företagen. 

Ett annat sätt att slippa från 

skatter på inkomsten är att istället för 

lön ger man aktieutdelning till sig 

själv. Skatten på utdelning är väsentligt 

lägre än på lönearbete. 

Att jaga dessa oseriösa företag som 

Ett hopp för framtiden... 

Det väcks hopp för en ny socialdemokratisk 

inriktning i landstingspolitiken. 

Ilija Batljan, tidigare kommunalråd 

i Nynäshamn, har placerats vid 

rodret för partiet. 

Redan i sina första uttalanden i pressen 

väckte han reaktioner hos partivänner 

med starka magkänslor. Han 

deklarerade att han ansåg att vinst inte 

är något fult och att privata utförare 

kan finnas inom vården och omsorgen. 

Ett ställningstagande som vi kan förutsätta 

inte inkluderar och accepterar de 

olika blufföretag som fuskar och bestjäl 

oss på skattepengar. 

Ilija Batljan tycks ha insett att det inte 

är 1973 längre och att samhällets gemensamma 

välfärd inte går att vrida 

tillbaka till den tiden. Vi lever i 2000talet 

och socialdemokratin måste återta 

visionerna om framtiden och diskutera 

hur det ska bli istället för hur det 

var. 

Vi på MT har följt Ilija Batljan under 

flera år i hans gärning i Nynäshamn. 

Med stor målmedvetenhet har han genomdrivit 

stora reformer som gynnat 

och förbättrat arbetsvillkoren för kommunals 

medlemmar. Han har drivit 

fram helhetsslösningar som sänkt 

glider i en gråzon av lagstiftningen 

måste prioriteras. Om man som upphandlare 

i en kommun inte anser att 

man kan kontrollera seriositeten hos 

en entreprenör måste man tänka om. 

Att även facken behöver engagera sig 

mer för att avslöja de oseriösa företagen 

är också självklart. 

Ur ett fackligt perspektiv handlar det 

om medlemmarnas villkor ur flera 

vinklar. Det är vanligt att anställda på 

oseriösa företag har dåliga villkor, till 

och med att de blir lurade på sin lön eller 

pension. Dessutom används ofta 

personalen som spargrisar, med lägre 

personaltäthet ökar inkomsterna till 

företaget. Att de oseriösa företagen 

dessutom snedvrider konkurrensen 

och slår ut seriös företag borde göra att 

även arbetsgivarorganisationer stödjer 

jakten på fifflet. 

Det är dags att lagstifta i frågan om 

kommuner och landstings anlitande av 

oseriösa företag. De måste tydligen 

tvingas att ta sitt moraliska ansvar för 

skattemedlen. 

Med tanke på att nästan 40 procent av 

Kommunal Stockholm läns medlemmar 

är privatanställda är det viktigt att 

något görs. 

gote.axelsson@kommunal.se 

kommunens kostnader vilket medfört 

att den procentuella löneökningen för 

kommunals medlemmar varit högre 

än i de flesta andra kommuner. Att de 

som bidragit till “vinsten” också fått 

vara med och dela på den har varit 

självklart. 

Den positiva utvecklingen har han drivit 

tillsammans med Kommunal i ett 

fackligt - politiskt samarbete som saknar 

motstycke. 

Ilija Batljan har inte alltid nått de positiva 

resultaten genom att säga och 

tycka de saker som är politiskt korrekta. 

Och det är reaktionerna på hans senaste 

uttalanden ytterligare ett bevis 

på. 

Jag kan även påpeka att Nynäshamns 

kommun är den kommun i länet som 

har minst antal privata utförare i den 

kommunala verksamheten. Så gott 

som all verksamhet utförs av kommunen 

själv. 

För min del är Ilija Batljan ett mycket 

starkt argument för alla kommunalare 

att rösta på socialdemokraterna den 19 

september. 

gote.axelsson@kommunal.se 

INNEHÅLLET 

Inge Mårelius är rehabansvarig 

i Trafiksektionen. 

Ann Landelius är beteendevetare 

och arbetar på Försäkringskassan. 

Kattis Hillergren erbjuds ingen 

valfrihet när personliga assistenterna 

på Södermalm ska byta arbetsgivare 

Många medlemmar söker 

rehabiliteringshjälp 

Sedan de nya striktare sjukförsäkringsreglerna 

infördes 2008 

har antalet personer som blivit 

utförsäkrade ökat, det vill säga 

att de inte längre får ersättning 

från Försäkringskassan. 

Inge Mårelius är rehabansvarig 

i trafiksektionen och klubbordförande. 

Han har själv varit 

sjukskriven under nio år på 

grund av reumatism och psoriasartrit 

och vet hur påfrestande 

det är vara sjuk. 

sidan 6 

Försäkringskassan blir 

bättre efter kritik 

Ann Landelius berättar att de 

nya försäkringsreglerna infördes 

i all hast vid årsskiftet 

och det fanns mycket som inte 

var helt genomtänkt. 

– Tidningarna skrev artiklar 

om exempelvis gravida 

som inte fick rätt till sjukpenning. 

Regeln ändrades tack 

vare kritiken och debatten 

hjälpte oss i vårt arbete. 

sidan 7 


tvingas byta arbetsgivare 

Kattis har tröttnat på hur kommunen 

behandlar vårdpersonalen 

och vill efter nära tjugo år 

inom vården helt byta yrke. 

Kommunal hävdar att de personliga 

assistenternas arbetsplikt 

inte kan gälla en annan arbetsgivare 

och har lagt in om 

tvisteförhandling i frågan. 

sidan 9 

Och dessutom mycket annan läsning och 

ett korsord att lösa. 

Omslagsbilden: Mauricio har en lång erfarenhet av arbete med barn 

som barnskötare och vet att han har betytt mycket som manlig förebild, 

MT nummer 4- 2010 3

Mauricio Espinoza Rojas var en pionjär som barnskötare när han började jobbet, både man och invandrare. 

Fler manliga förebilder 

behövs inom barnomsorgen 

Mauricio Espinoza Rojas 

har varit barnskötare sedan 

1987. Han har trivts med sitt 

yrke och han tycker att män 

i barnomsorgen fyller en 

viktig funktion. När Maurico 

började som barnskötare 

var han ofta ensam man på 

sin arbetsplats och det skapade 

en viss misstänksamhet 

mot honom just för att 

han är man. 

– Barn har behov av manliga förebilder 

inom förskola och skolan, där vistas 

barnen under stor del av sina tidiga 

uppväxtår. Många barn har få manliga 

förebilder och då blir det extra viktigt 

att det finns manlig personal i den annars 

så kvinnodominerade barnomsorgen, 

säger Mauricio. 

Det har inte alltid varit lätt att vara 

manlig barnskötare berättar Mauricio, 

4 


till en början har det funnits misstänksamhet 

runt honom som man inom 

barnomsorgen. Men när personal och 

föräldrar lärt känna honom har det 

fungerat utmärkt. 

Började på Kungsholmen 

Bland de första jobben som barnskötare 

hade han på Kungsholmen. Då 

fanns det få män och definitivt inte någon 

man som var invandrare bland 

personalen. 

– Det är intressant det där, barnen 

har ju inga fördomar eller förutfattade 

meningar utan det är ju vi vuxna som 

lär barnen det beteendet. Det har alltid 

fungerat bra med barnen från början, 

att bli accepterad bland de vuxna har 

tagit lite längre tid ibland däremot. 

När Maurico blev pappa första 

gången 1992 var han föräldraledig, genom 

föräldraskapet blev det ännu tydligare 

för honom hur olika vi är som 

individer. Han tycker det är viktigt att 

respektera varandra och se allas lika 

värde, fast vi är olika som individer. 

– Det är viktigt att alla får vara med 

på det som barnet själv vill, ibland går 

det lite för långt med jämställdheten. 

Vi är olika men lika, det finns tjejer 

som vill vara tjejiga – låt dem vara det 

då, säger Maurico. Vi måste tillåta att 

var och en har sina individuella intressen 

och förutsättningar även i leken. 

Trivs med jobbet 

Maurico har alltid trivts med sitt arbete. 

Han tycker om att pyssla och rita 

med barnen. Under pysselstunder skapas 

utrymme för skapande och fantasi. 

– Man får tillfälle att prata med barnen 

också när man sitter still och gör 

saker tillsammans, den kontakten är 

ovärderlig. 

Efter nära 20 år i barnomsorgen arbetar 

Maurico nu sen tre år tillbaka 

fackligt på heltid i skolklubben där 

han är ordförande. När vi träffas på 

hans ordinarie arbetsplats i Skärholmen 

kommer det fram flera barn till 

honom, de har inte glömt honom fast 

det var ett tag sedan han arbetade. 

– Det är så roligt när barnen kommer 

fram och är glada över att se mig. Det 

händer även att unga vuxna stoppar 

mig ute på stan. Eftersom de har vuxit 

och nu är vuxna människor känner jag 

inte alltid igen dem på en gång. De kan 

dela med sig av sina minnen från tiden 

på fritids och betydelsen av den tiden. 

Då känns det bra att man faktiskt har 

haft en viss mening för barnen. 

Bakgrund 

KERSTIN RIDDERSTEDT 

1990 fanns det 4700 män inom barnomsorgen 

i riket. 2009 var antalet män 

8 518 inom förskole-skolbarnomsorgen. 

Anställda kvinnor var 119 087. 

Källa: skolverket

Arbetsprövning på skapad 

tjänst ledde till uppsägning 

– Det känns som de leker 

med mig, säger Anna undersköterska 

(fingerat 

namn) det är tungt. Jag vet 

inte vad jag ska göra nu. 

Just nu känns det hopplöst. 

Anna är en av många som har blivit utförsäkrad 

från försäkringskassan och 

uppsagd av sin arbetsgivare. Hon har 

varit sjukskriven i två år efter en trafikolycka 

där hon fick en nackskada. 

Sedan tidigare lider Anna även av 

fibromyalgi. Förra året ville Upplands 

Väsby kommun säga upp henne då de 

inte kunde hitta arbetsuppgifter. 

Men Kommunal ogiltigförklarade 

uppsägning för att arbetsgivaren inte 

uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar. 

Kände lättnad 

För Anna blev det en ljusning i tillvaron. 

Hon skulle trots allt få vara kvar 

och de skulle vara tvungna att hitta ett 

arbete som skulle passa, kommunen är 

ju en stor arbetsgivare, något skulle 

nog finnas för henne. 

– Jag blev så glad och såg hopp, jag 

vill ju arbeta, det är jättetråkigt att gå 

hemma. Jag fick arbetsträna och det 

gick bra, säger Anna. Min förhoppning 

var ju att jag kommunen skulle 

hitta en plats för mig. 

Tidigare hade Anna arbetat trots sin 

fibromyalgi men efter trafikolyckan 

blev det omöjligt att arbeta på den ordinarie 

arbetsplatsen. 

Klarade arbetsprövningen 

Anna var glad att hon klarade av ar- 

Trots rehabilitering och arbetsprövning som fungerade bra tvingades 

Anna ut i arbetslöshet. 

betsprövningen som var på en annan 

enhet. Men sen kom nästa dråpslag för 

henne. De fanns ingen tjänst och arbetsgivaren 

tyckte att de fullgjort sitt 

rehabiliteringsansvar. 

Anna har läkarintyg på att hon inte 

får lyfta tungt och det är svårt för henne 

att gå tillbaka till sin gamla arbetsplats 

eftersom det är tungt och innebär 

tunga lyft. Men Anna som själv tycker 

att hon kan göra annat inom kommunen 

är besviken. 

– Varför får man arbetspröva en 

tjänst som sen inte finns? Det är klart 

man blir besviken. 

Borde lyssnat bättre 

– Jag ångrar idag att jag inte lyssnade 

till min chef vid första uppsägningen. 

Min chef sa att jag skulle gå vidare och 

försöka hitta något annat via arbetsförmedlingen. 

När Kommunal ryckte in 

Arbetsgivaren har ett ansvar för rehabiliteringen 

kommer igång och ansvarar 

för att de kan genomföras på arbetsplatsen 

eller i anslutning till din 

arbetsplats. Det kan exempelvis vara 

anpassning av arbetsplatsen, hjälpmedel 

i arbetet, ändrade uppgifter, omplacering, 

arbetsträning. 

Under de första 90 dagarna av en 

sjukskrivning bedöms om den sjuk- 

kände jag hopp, jag vet att de gjort allt 

de kan och de fackliga representanterna 

var bra. Men genom förhandlingen 

och rehabinsatserna som arbetsgivaren 

gjorde förlängdes bara lidandet. 

Det ledde ju ingenstans. Jag kastades 

mellan hopp och ovisshet under flera 

månader. Det känns som jag förlorat 

alla dessa månader, nu blir jag arbetslös 

och vem kan tänka sig att anställa 

mig. Det blir svårt. 

Att ha gjort allt räckte inte 

Peter Jonson ombudsman på Kommunal 

beklagar att Annas anställning inte 

gick att rädda. 

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa 

medlemmen, det är inte alltid vi lyckas 

hela vägen. Vi kan bara följa de avtal, 

regler och lagar som finns. I Annas fall 

hade inte arbetsgivaren gjort det dem 

är skyldiga att göra. När de väl har 

gjort det kan vi inte göra så mycket 

mer tyvärr. 


Rehabiliteringsansvaret 

skrivne klarar av sina vanliga arbetsuppgifter 

eller annat arbete som arbetsgivaren 

tillfälligt erbjuder. 

Har man varit sjukskriven 180 dagar 

bedöms möjligheten att klara av något 

annat arbete på hela arbetsmarknaden. 

Arbetsgivaren kan säga upp arbetstagare 

som istället får ställa sig till arbetsmarknadens 

förfogande. 

MT nummer 4 2010 5

Utförsäkrade medlemmar 

söker hjälp från Kommunal 

MT har berättat om flera 

kommunalare som har blivit 

utförsäkrade. Men vad gör 

facket? 

– Det senaste året har jag 

varit involverad i omkring 

ett sjuttiotal ärenden vad 

det gäller omprövningar 

och överklaganden, säger 

Inge Mårelius, rehabansvarig 

i trafiksektionen. 

Sedan de nya striktare sjukförsäkringsreglerna 

infördes 2008 har antalet 

personer som blivit utförsäkrade 

ökat, det vill säga att de inte längre får 

ersättning från Försäkringskassan. 

Inge Mårelius är rehabansvarig i trafiksektionen 

och klubbordförande. 

Han har själv varit sjukskriven under 

nio år på grund av reumatism och psoriasartrit 

och vet hur påfrestande det är 

vara sjuk. 

Att vara mellanhand 

Han arbetar dagligen med dessa frågor. 

– Min uppgift är att vara en mellanhand 

mellan klubbar och ombudsmän 

i rehabärenden. Jag stöttar de som är 

rehabansvariga i klubbarna, jag deltar 

i rena rehabmöten, är ute till en del 

klubbar och har möten med långtidssjukskrivna. 

För rehabansvariga handlar dessa 

möten inte om att enbart gå igenom regler 

och paragrafer. 

– Det är sjuka människor och det 

kan vara svårt för dem att orka svara på 

frågor. För dem handlar det mycket 

om att klara av vardagen. Vi försöker 

peppa medlemmarna och ta reda på 

vad de vill. 

– Jag försöker förklara vilken väg 

jag tycker man kan gå, men det är 

medlemmen själv som måste bestämma 

vad den vill. Kanske behöver han 

eller hon bolla sitt ärende med andra 

personer också. De kan ha någon bra 

kurator eller en bra handläggare på 

Försäkringskassan att tala med. 

Sätter fart på arbetsgivaren 

Den viktigaste uppgiften för Kommunal 

är att få arbetsgivaren att agera. 

– Den delen missar vi ofta. Vi sätter 

stort fokus på hur Försäkringskassan 

agerar och glömmer bort arbetsgivaren. 

Det är inte Försäkringskassan 

som är ond utan reglerna. 

Utförsäkrade har i MT beskrivit 

Inge Mårelius som sin livlina. 

6 


Inge Mårelius är rehabansvarig i Trafiksektionen och har hjälpt många medlemmar med överklaganden 

under senaste året. 

– Jag gillar inte den där Florence 

Nightingale-beskrivningen. Jag är förtroendevald. 

Det är ett hedersuppdrag 

och jag ska utföra mitt jobb. Du ska 

hjälpa en kollega. Det kallas solidaritet. 

Det är ju våra kollegor vi arbetar 

med. 

Många ärenden är tunga och de rehabansvariga 

möter såväl förtvivlan 

som ilska. Medlemmarna har ofta 

kämpat länge på egen hand, 

– Du måste dra en gräns var du själv 

orkar med. Samtidigt är det så att jobbar 

du med sådana här frågor kan du 

inte sitta som en byråkrat och handlägga. 

Du måste hitta en personlig relation 

för att få ett bra samtal. Och det 

triggar lite om man blir lite förbannad 

också, säger han. 

Utbildade rehabansvariga 

Lars-Sture Johansson är ombudsman 

på avdelningen och han berättar att 

just nu har man drygt 150 fall av ej beviljad 

sjukpenning, indragen sjukpenning, 

ej beviljad sjukersättning eller 

indragen sjukersättning. 

– Det finns rehabansvariga på varje 

sektion. De har utbildats och ska se till 

att medlemmarna får den hjälp de har 

rätt till. 

En del ärenden går vidare från sektionen 

till avdelningen. 

– Vi sammanställer alla fakta om 

personen och all dokumentation i 

ärendet. Jag skriver sedan en rättshjälpsansökan 

till förbundet, som tittar 

på ärenden och tittar på vad lagstiftningen 

säger. 

– Rent teoretiskt kan du jobba även 

om du är helgipsad. 

Kommunal diskuterar de aktuella 

ärendena med TCO/LOs rättsskydd. 

– De avgör om vi ska driva en pro- 

cess i länsrätten mot Försäkringskassan, 

säger Lars-Sture Johansson. 

Kritiska läkare 

Från läkarhåll har väckts kritik mot att 

varje diagnos kopplas till en viss sjukskrivningstid. 

I en artikel till Svenska 

Dagbladets Brännpunkt den 30 mars 

2010 skriver distriktsläkaren Bengt 

Järhult att lagen måste ändras och att 

det är läkarna som är den som bör bedöma 

arbetsförmågan. 

”Patientens personlighet, motivation 

utifrån psykiska resurser och den 

sociala situationen avgör i en helhet 

arbetsförmågan relaterad till jobbkraven. 

Låt oss erkänna det och ändra lagen. 

Det är därför den behandlande läkaren 

kommer närmast sanningen om 

arbetsförmågan.” 

JOHANNA STJERNA

Granskning och kritik 

förbättrar bedömningarna 

Försäkringskassans personal 

har fått klä skott för 

mycket av missnöjet över 

den nya sjukvårdsreformen. 

– Det är bra att vårt arbete 

granskas, annars hade inte 

det som har blivit skevt kunnat 

rättas till, säger Ann 

Landelius, personlig handläggare 

på Försäkringskassan. 

Ann Landelius berättar att de nya reglerna 

infördes i all hast vid årsskiftet 

och det fanns mycket som inte var helt 

genomtänkt. 

– Tidningarna skrev artiklar om exempelvis 

gravida som inte fick rätt till 

sjukpenning. Regeln ändrades tack vare 

kritiken och debatten hjälpte oss i 

vårt arbete. 

Bra möten viktiga 

Ann Landelius har arbetat på Försäkringskassan 

sedan 2006. Hon är beteendevetare 

och menar att den stora utmaningen 

i arbetet är att mötet med de 

sjukskrivna blir bra. 

– Vi har många och nära kontakter 

med de försäkrade. Jag ska inte stå på 

någons sida. Men det är ofta möten 

med mycket känslor. Vi ska vara ett 

stöd till den försäkrade. 

Försäkringskassans arbete utsätts 

för granskning både internt och utifrån. 

– Det finns ett massivt tryck på att vi 

gör rätt. Det är mycket som ska läggas 

in i bedömningen, säger Ann Landelius. 

Nya regler 2008 

1 juli 2008 trädde nya regler i sjukförsäkringen 

i kraft. De sjukskrivnas arbetsförmåga 

prövas vid olika tidpunkter 

i en ”rehabiliteringskedja”. Efter 

90 dagar betalas sjukpenning ut endast 

om man inte kan återgå till något arbete 

hos arbetsgivaren. 

Efter 180 dagar betalas sjukpenning 

ut endast om man inte kan utföra något 

arbete alls på arbetsmarknaden. Den 

prövningen görs inte om det är sannolikt 

att man kan återgå i arbete hos sin 

arbetsgivare inom 365 dagar. Rätten 

till sjukpenning är begränsad i tid och 

de tidsbegränsade sjukersättningar har 

försvunnit. 

Nystartat samarbete 

Parallellt med Försäkringskassan arbetar 

arbetsförmedlingen med rehabiliteringsärendena. 

– I början var samarbetet lite tafatt. 

Ann Landelius tycker det är bra med den kritik som Försäkringskassan 

får, det gör deras arbete bättre. 

Arbetsförmedlingen hade en ny roll. 

Vi hade inte förutsättningar att planera 

samarbetet. I december 2009 spikade 

politikerna hur vi skulle arbeta och det 

skulle börja gälla redan från januari 

2010. Den här reformen stressades 

igenom och det blev knepigt med 

kommunikationen med de försäkrade. 

Jobbar med samordning 

Ann Landelius roll är att samordna rehabiliteringen. 

– Varje handläggare har koll på var i 

rehabkedjan de personer som man 

handlägger befinner sig. För mig blev 

det ca 10 personer som utförsäkrades. 

Handläggarna ansvarar för sammanlagt 

cirka 70-100 personer. 

– Vi stämmer hela tiden av med personerna 

om vad som är på gång. De 

blir inte uppringda av någon anonym 

som plötsligt informerar om att de har 

blivit utförsäkrade. 

Sjukdomens art ska avgöra 

Försäkringskassan ska bedöma arbetsförmågan 

och det görs utifrån den 

sjukskrivnes diagnos och läkarens beskrivningar 

av funktionsnedsättning 

och aktivitetsbegränsningar. 

– Vi ifrågasätter inte den försäkrades 

sjukdom, men vi måste försäkra 

oss om att de inte kan göra någonting 

på arbetsmarknaden. De kanske har 

arbetsförmåga för något annat arbete. 

– Men kan man inte jobba för att 

man är för sjuk då har man rätt till 

sjukpenning. 

Facket har en viktig roll med att 

trycka på om omplaceringsmöjligheter. 

– De ska också se om arbetet kan anpassas 

och de ska bistå att avslut av anställningar 

blir så bra som möjligt. 

Facket kan sätta press på arbetsgivarna 

att utreda om omplaceringsmöjligheter. 

Men det kan vara svårt i en så pass 

slimmad arbetsmarknad som råder 

idag. 

– Det är viktigt att vi handläggare 

har en ickeskrämmande attityd. Vi sitter 

i en maktposition. 

Fått mycket kritik 

Sedan de nya regler infördes har Försäkringskassans 

handläggare fått möta 

mycket kritik för att de följer den lag 

som har beslutats av politikerna. 

– Mycket som har skrivits har varit 

fel, men Försäkringskassans personal 

har också gjort snäva tolkningar av reglerna. 

Ett vanligt inslag i kritiken är att läkarintyg 

inte godtas av Försäkringskassans 

medicinska rådgivare och att 

de inte träffar den utförsäkrade. 

– Vi baserar våra ställningstaganden 

på medicinska underlag. De försäkringsmedicinska 

rådgivarna ska bara 

titta på underlagen. De hjälper oss att 

tolka de medicinska termerna, som 

kan vara svåra för oss utan medicinsk 

utbildning att förstå. 

Rätt information viktig 

Ann Landelius menar att det är viktigt 

att Försäkringskassan får all information 

som de behöver för att kunna fatta 

ett beslut om sjukskrivning. 

– Vid beslut om sjukersättning tar vi 

ställning till ersättning under många 

år. Det är mycket pengar det handlar 

om. Det är viktigt att vi tar rätt beslut, 

säger hon. 

JOHANNA STJERNA 

MT nummer 4- 2010 7


utsatta för stor smittorisk 

”Man är inte där och jobbar 

utan du är hans gisslan i åtta 

timmar.” 

Så beskriver en personlig 

assistent sitt arbete hos en 

brukare som vi kan kalla Håkan. 

Lena (fingerat namn) blev erbjuden 

arbete som personlig assistent hos en 

brukare som presenterades av assistansbolaget 

som en glad och trevlig 

person. Men verkligheten visade sig 

vara den motsatta. 

Mannen har två personliga assistenter 

mellan 8.00-23.00. Han är rullstolsbunden, 

har ett flertal smittsamma 

sjukdomar och klarar på grund av fysiska 

och mentala handikapp inte av 

alla vardagliga göromål. 

– Jag fick ingen information om att 

vi skulle skydda oss. Enbart att vi 

skulle ha arbetskläder samt handskar 

och förkläde vid vissa tillfällen, som 

när vi hjälpte till vid toalettbesök. 

Håkan informerade själv om att han 

hade många olika sjukdomar. All information 

kom från honom och inte 

från assistentföretaget. 

– Brukaren har ingen skyldighet att 

berätta om vilka sjukdomar han har. 

Det som är otydligt är vem som är din 

egentliga arbetsgivare – brukaren eller 

assistentföretaget? 

Svårt att ta rast 

Mannen hade en kontrollerande och 

manipulerande sida. Lena kände igen 

många symptom efter tidigare arbeten 

med personer med borderline. 

De båda personliga assistenterna 

var hela tiden iakttagna av mannen i 

den lilla lägenheten. De kunde inte gå 

därifrån för en rast. Då brukaren ansåg 

att någon hade varit för länge på toaletten 

eller utom synhåll skrek han. 

Mannen behandlade assistenterna 

som antingen onda eller goda, ständigt 

sa han edsättande saker till dem och 

var aggressiv. Lena menar att detta till 

trots måste man som assistent sätta 

gränser för hur man blir behandlad. 

– Jag hade hand om en svårt psykiskt 

sjuk person. Problemet var att 

han är min arbetsgivare. 

Lena såg motstridigheter i hans beteende 

som fick henne att ifrågasätta 

en del av hans sjukdomar. 

– Jag förklarade för assistentbolaget 

att jag behövde gå en introduktionskurs 

om hur vi skulle hantera mannens 

sjukdomar. 

Krävde delegation 

Hon ville ha också delegering om hur 

8 


hans medicin skulle användas. 

– Vi hade rätt till tjugo minuters 

paus, men fick inte lämna lägenheten. 

Klockan elva gick vi hem och då var 

brukaren ensam till åtta på morgonen. 

Det fanns ingen logik. 

Lägenheten var liten och det fick inte 

vara något fönster öppna. 

– Vi fick äta vår lunch hos honom. 

Jag reagerade på att det inte fanns några 

hygientekniska hjälpmedel hos en 

person med så smittsamma sjukdomar. 

Baciller försvinner exempelvis 

inte vid handdisk. 

Assistenterna använde också samma 

toalett som mannen. 

– Jag kan inte återberätta om allt vad 

som händer på denna toalett under ett 

arbetspass. Om vi höll på att bli klara 

för kvällen några minuter tidigt hällde 

han till exempel ut urin på golvet för 

att vi inte skulle gå några minuter tidigare. 

Kunde alla rättigheter 

Mannen hade levt ett hårt liv som 

missbrukare men hade full koll på sina 

rättigheter enligt LSS, lagen om stöd 

och service. 

Lena blev till snart uppsagd och 

uppringd av assistentbolaget som informerade 

om att anledning var att Håkan 

ansåg att Lena kränkt honom och 

han personliga integritet med sina 

krav på hygientekniska hjälpmedel. 

Lena hade fjorton dagars uppsägningstid. 

Hon fick bara betalt för de 

pass som hon skulle ha arbetat. 

Krävde hälsokontroller 

Lena hade krävt att assistentföretaget 

skulle se till att personalen var vaccinerad 

och fick återkommande kontroller 

så att de inte hade smittats av någon 

sjukdom. 

– Annars kan jag vara smittsam och i 

min tur smitta någon på bussen. 

– Frågan kom också upp om vi inte 

borde ha risktillägg vid arbete hos en 

person med dessa sjukdomar. 

Hon beskriver sitt arbete som personlig 

assistent som otroligt psykiskt 

påfrestande, främst för det minimala 

stödet från assistentbolaget. 

Det måste handla om ett ömsesidigt 

ansvarstagande. Idag står brukarens 

rätt till integritet över arbetstagarens 

rätta att skydda sig från en ohälsosam 

arbetsmiljö. 

När Lena ringde till assistentföretaget 

med sina krav och frågor om mannens 

sjukdomar fick hon svaret att de 

inte riktigt visste något om hans sjukdomar 

och att de bara hade den information 

som brukaren hade gett. 

Assistentföretaget borde krävt att få 

full insyn i vilka sjukdomar brukaren 

har för att kunna skydda sin personal. 

Lena har slutat men arbetsmiljöproblemen 

består. 

Alla assistentbolag måste ha en 

enad front mot brukaren. Arbetsmiljön 

ska vara lika god oberoende om vilket 

assistansbolag som utför uppdraget. 

De måste finnas gemensamma direktiv. 

Skyddsombud kan ingripa 

Björn Ahlström är regionalt skyddsombud 

för Kommunal och har arbetat 

som personlig assistent. Han känner 

igen Lenas beskrivning om hur det kan 

vara att arbeta som personlig assistent. 

– Brukarna kan missbruka sin personal, 

säger han. 

Hur kan Kommunal hjälpa de personliga 

assistenterna? 

– En förutsättning är att medlemmarna 

kontaktar oss. Vi kan säkerställa 

att det finns tydliga rutiner för själva 

assistansen. Att det finns policys mot 

trakasserier, kränkande behandling 

och att motverka att det förekommer. 

Det är ibland ett problem att brukarna 

också är arbetsgivare. 

– Vi ska vidta rättsliga åtgärder när 

arbetsgivaren kränker medlemmarna. 

Det gäller för alla arbetsgivare. 

Funktionsnedsatta behöver olika form av hjälp, ibland personlig assistans. 

Arbetar förebyggande 

Man tummar på arbetsmiljölagen. För Kommunal är det viktigt att arbeta 

Brukaren är arbetsgivare, assistentbo- förebyggande och säkerställa en samlaget 

är någon sorts mellanhand utan syn på arbetet hos personliga assisten- 

skyldigheter. 

ten, brukare och assistansföretag. 

– Problemen uppstår när arbetsmiljölagen 

och integritetslagen väger lika. 

Det är svårt att avgöra vilka åtgärder 

som ska vidtas gentemot brukaren 

utan att integriteten inkräktas. 

Arbetsmiljöproblem som exempelvis 

smitta måste lösas. 

– Kommunal kan ställa krav, förebygga 

och stoppa farliga arbetsuppgifter 

som medför fara för liv och hälsa, 

säger Björn Ahlström. 

Svårt mellan lagarna 

Det är inte alltid så lätt att avgöra vad 

som är rimligt att kräva i form av arbetsmiljöfrämjande 

åtgärder, då integritetslagen 

väger lika tungt som arbetsmiljölagen. 

– Som skyddsombud ser jag trots 

detta en möjlighet att samverka med 

arbetsgivaren och tillsammans vidta 

rimliga åtgärder och när vi inte lyckas 

vänder vi oss till arbetsmiljöverket för 

deras bedömning. 

– En annan nödvändig åtgärd kan i 

vissa fall vara att vi begär att försäkringskassan 

utreder om huruvida den 

ersättningsberättigade personen och 

brukaren av assistansen är i stånd att 

hantera sin assistansersättning, enligt 

lagen om assistansersättning. 

JOHANNA STJERNA

Stadsdelsnämnd tvingar 

personal att byta arbetsgivare 

Det råder stor turbulens 

kring personliga assistenter 

i Södermalms stadsdelsförvaltning. 

I februari 

beslutade politikerna i 

stadsdelsnämnd att all 

kommunal personlig assistans 

ska privatiseras och gå 

över till Frösunda LSS. 

Assistenterna är upprörda 

och oroliga över att de får 

sämre arbetsvillkor. Informationen 

som Stockholm 

stads chefer gett till de personliga 

assistenterna har 

varit felaktigt. 

Per Bexelius ombudsman, har hand 

om inrangeringen (övergången mellan 

de två arbetsgivarna) han träffade 

medlemmarna för ett informationsmöte 

i mars. Nu har Frösunda LSS 

meddelat att de inte accepterar någon 

inrangering (övergångsregler vid personalövertagande). 

Det innebär att de 

som väljer att bli anställda av Frösunda 

LSS riskerar att få försämrade anställningsvillkoren 

från och med 1 maj 

beroende på hur avtalsförhandlingarna 

med SKL avlöper. 

– Jag vill ge assistenterna information 

om vad vi på Kommunal gör och 

hur långt vi kommit i förhandlingarna. 

Jag blir irriterad över att stadens chefer 

har gått ut med information som inte 

stämmer. Vi förhandlar fortfarande 

med Frösunda om villkoren för våra 

medlemmar. Vad vi kommer överens 

om har staden ingen kunskap om. 

Får sämre avtal 

Ett åttiotal personliga assistenter vill 

vara kvar i Stockholm stad, att de vill 

vara kvar beror på att Frösunda har 

timanställningar och lyder under ett 

annat avtal (Vårdföretagarna) än det 

som kommunen har (AB). 

– Det här är en verksamhetsövergång 

och då följer personalens villkor 

med som de har nu, de som har tillsvidareanställning 

ska ha det vid övergången 

också, säger Per Bexelius. 

Att så många assistenter valt att vara 

kvar i staden var nog inget som tjänstemännen 

eller politikerna räknat med. 

Nu vill tjänstemännen att assistenterna 

ska lånas ut till Frösunda från staden 

vilket Per Bexelius vänder sig mot. 

– Man har ingen arbetsplikt gentemot 

en annan arbetsgivare utanför 

Stockholm stad, säger Per Bexelius. 

Det vore mycket märkligt om kommunen 

skulle agera som bemanningsför- 

– Tjänstemännen har behandlat oss som om vi inte kan tänka själva, säger Kattis Hillergren 

sörjare åt ett företag. 

På måndagen förra veckan träffade 

de assistenter som valt att vara kvar i 

kommunen, sin arbetsgivare för vidare 

information om den närmaste framtiden. 

Överraskade arbetsgivaren 

Kattis Hillergren personlig assistent 

var med på mötet, hon tror att Södermalms 

stadsdelsförvaltning som arbetsgivare 

blev tagna på sängen när så 

många assistenter ville vara kvar i 

kommunen och inte gå över till Frösunda. 

– Tjänstemännen har behandlat oss 

som om vi inte kan tänka själva. Vi har 

ett val vid en upphandling att antingen 

gå med till det nya företaget eller att 

stanna kvar. Jag vill stanna kvar i kommunen 

och då tycker jag att arbetsgivaren 

ska respektera det. När det visar 

sig att vi är så många som blir kvar så 

vill dem att vi ska arbeta för Frösunda 

ändå! Det är ett mycket märkligt agerande. 

Att först sälja ut all personlig 

assistens för att sen låna ut personalen 

till Frösunda. 

Att inte Kattis vill gå över till Frösunda 

beror på de sämre avtal som de 

har. 

– När jag fick reda på det här sa jag 

på en gång att jag inte ville följa med 

över. Jag tycker att överlämningen 

måste ske på ett bra sätt och mottagaren 

måste kunna ta emot på ett bra sätt. 

Nu är det bara kaos. 

Kattis har tröttnat på hur kommunen 

behandlar vårdpersonalen och vill efter 

nära tjugo år inom vården helt byta 

yrke. 

Kommunal hävdar att de personliga 

assistenternas arbetsplikt inte kan gälla 

en annan arbetsgivare och har lagt in 

om tvisteförhandling i frågan. 


MT har i flera dagar sökt få en kommentar 

från moderata socialborgarrådet 

Ulf Kristersson angående privatiseringen 

av all kommunal personlig 

assistans på Södermalm. Vi har försökt 

få svar per telefon och mejl. MT 

har även accepterat att få svaren via 

pressekreteraren bara för att få svar, 

men tyvärr har Ulf Kristersson inte 

kunnat ge MT och de personliga assistenterna 

på Södermalm några svar. 

Vi har ställt följande frågor: 

1 Det är ett 80-tal av personalen som 

vill vara kvar i Stockholm stad, eftersom 

Frösunda bara har timanställningar 

och lyder under ett annat avtal 

(Vårdföretagarna) än det som kommunen 

har. Timanställning betyder sämre 

Enligt las, paragraf 6 b, ska rättigheter 

och skyldigheter i anställningsförhållandena, 

föras över när en annan arbetsgivare 

tar över verksamheten 

Enligt MBL, paragraf 28, är den nya 

arbetsgivaren skyldig att under ett år 

från övergången tillämpa anställningsvillkoren 

i det kollektivavtal som 

då gällde för den tidigare arbetsgivaren. 

Moderata socialborgarrådet 

har inga svar 

arbetsvillkor och lön - är det ett bra alternativ 

för de personliga assistenterna? 

Många har arbetat i lång tid kommunen 

i 20-30 år. 

2 Nu vill tjänstemännen att assistenterna 

som inte vill gå över ska lånas ut 

till Frösunda. Är det okey att Stockholm 

stad agerar bemanningsföretag? 

3 Vilka arbeten kan ni erbjuda de som 

inte vill flytta över till Frösunda? 

4 Är valfrihet något som även gäller 

för stadens anställda? 

5. Vilken valfrihet blir det för brukarna 

när möjligheten att ha kommunal omsorg 

försvinner? 

MT nummer 4- 2010 9

– Arbetet på golfbanan kräver erfarenhet och kunskap, säger Philip Kurtsson. Det är inte “bara att klippa gräs”. 

– Att sköta en golfbana så 

att allt fungerar är inget 

man lär sig i en handvändning,säger 

Philip “Phille” 

Kurtsson. Det krävs mycket 

kunskap om vilken skötsel 

banan kräver och det måste 

det finnas kunskap om säkerheten. 

Nu drar golfsäsongen igång igen. 

Men förberedelserna för att hålla banor 

och maskiner i skick pågår året 

runt. Men inför säsongen så anställs 

många personer på visstidsanställningar. 

Men för Phille som arbetar 

som mekaniker går det för fullt året 

runt. 

– Det går åt många personer för att 

klara av gräsklippning och allt annat. 

Själv har jag fullt upp året runt med att 

hålla omkring 50 maskiner igång. 

Knivar ska slipas för bästa klippresultat 

och maskinerna måste servas regelbundet. 

Känner många 

Phille har ett brett kontaktnät och känner 

många som arbetar på andra banor 

än Österåker, där han själv är verksam. 

Bland golfbanearbetarna finns 

det stor kunskap om hur förhållande 

är på just deras bana. De känner till så 

10 MT nummer 4 - 2010 

gott som varenda meter av banorna 

och vet var det krävs speciella insatser. 

Phille är noga med arbetsmiljön 

och medveten om vilka risker det 

finns. Arbete med klippande maskiner 

är alltid farligt och kräver skyddsutrustning 

av olika form. Golfspelarna 

är i regel försiktiga och uppmärksamma 

men det är lätt hänt att en boll slåss 

snett och blir en farlig projektil. 

– Att ha god lokalkännedom handlar 

inte bara om skötseln av banorna, 

säger Phille. Det är även en säkerhetsfråga. 

Om man inte vet från vilket håll 

det kan komma en golfboll kan man 

råka riktigt illa ut. 

Bemanningsföretag vill ta över 

Med vana heltidsanställda så finns det 

god handledning för de visstidsanställda. 

Det blir en garanti för att bankvaliten 

består och att säkerheten är 

hög. 

Tidigare har de flesta visstidsanställda 

varit ungdomar som fått sommarjobb. 

Men det har börjat sprida sig andra 

tankar hos styrelsen i klubbarna runt 

om i länet. I jakten på lägre kostnader 

öppnar man dörrarna för bemanningsföretag. 

– Bemanningsföretagen erbjuder 

personal från i första hand öststater 

som Estland, Polen och även Ryssland, 

säger Yvonne Gräsman som är 

ombudsman 

med ansvar 

för golfbanearbetarna. 

Villkoren för 

dessa anställningar 

är vanligenkorttidsanställning 

Yvonnne Gräsman 

och att de har 

F-skatt för att skatta i sina hemländer. 

Kunskap saknas 

Man rekryterar personal som arbetar 

på golfbanorna med begränsat arbetstillstånd, 

sedan måste de återvända 

hem. 

Bemanningsföretagen har en ganska 

aggresiv marknadsföring. Man redovisar 

stora ekonomiska besparingar 

om man väljer deras lösningar. Tillsammans 

med att klubbarna har dålig 

kunskap om anställningslagar och avtal 

blir det konsekvenser som drabbar 

den fast anställda personalen. 

– Jag har förhandlat med några 

klubbar om de här entreprenaderna, 

säger Yvonne Gräsman. Men det finns 

de som inte ens vet att de har förhandlingsskyldighet. 

De har bara sagt upp 

personalen och hänvisat till arbetsbrist. 

Yvonne tror att när man ser mer till 

kostnaderna än till kvaliteten kommer 

att skapa problem i framtiden. Be- 

Kuns 

hotas 

föret 

manningsföretagen är inte heller några 

ideella välgörare för golfklubbarna. 

De betalar låga löner till den tillfälliga, 

importerade, personalen. Men på 

fakturorna debiteras högre timkostnader 

och mellanskillnaden går rakt ned 

i företagens fickor. 

Finns på fler områden 

– Det här fenomenet finns inom hela 

trädgårds- och anläggningsbranschen. 

Man betalar ut en låg lön men 

debiterar två till fem gånger mer till 

beställaren. 

Det kan liknas vid trafficking, en 

person utför sysslorna och en annan 

tar den stora intäkten för deras insats. 

– Det positiva är att några klubbar 

har insett vad det här kan innebära för 

deras verksamhet, säger Yvonne 

Gräsman. De har valt att behålla sin 

egna, fasta, personal för att garantera 

bankvaliteterna. 

Arbetskraftens rörlighet är reglerad 

i EU-regelverket. I sak är det lagligt 

att använda utländsk arbetskraft, för 

Kommunal handlar det om att bevaka 

att arbetsmilljö och villkoren är rimliga 

samt informera om vår fackliga 

verksamhet. 

GÖTE AXELSSON

kap och säkerhet 

s när bemannings- 

ag tar över 

Bilden är från en lurvig driving range 

MT nummer 4- 2010 11

Socialt projekt konkursmässiga 

Arbetslösa lurades jobba 

gratis åt förening 

Marianne Karmesjö trodde 

att hon hade hittat sitt 

drömjobb. Roliga arbetsuppgifter 

och en bra lön. 

– Men arbetet hos Mångkulturella 

sociala företag har 

varit som ett dårhus. Folk 

har inte fått sina löner utbetalda 

och allt varit en enda 

röra, berättar hon. 

Mångkulturella sociala företag drog 

igång sin verksamhet 2008. Tanken 

var att driva olika verksamheter som 

handlade om bland annat miljö, äldre 

och arbetslösa. Idag har man 35-36 

fast anställda och 40 personer med aktivitetsstöd. 

Företaget får pengar från 

arbetsförmedlingen, men det har inte 

funnits någon bärande idé om hur man 

för övrigt ska få in pengar för att kunna 

driva verksamheten. 

Det skulle behövas en omsättning 

på minst åtta miljoner för att bara kunna 

betala ut personalens löner. 

Hyr i folkets hus 

Mångkulturella sociala företag hyr in 

sig i Rågsved Folkets hus. 

– De har hyrt fiket, biblioteket och 

från en början två rum. I biblioteket arbetade 

fyra personer och ett av rummen 

användes av en person som skulle 

ha kurser för arbetslösa i Fas två och 

tre, berättar Marianne Karmesjö. 

– Kursen gick ut på att folk fick berätta 

vad de kunde jobba med och vad 

de kunde tänka sig att arbeta med. Hyran 

för rummet uppgick till 211.000 kr 

för perioden september till i början av 

december. 

Miljöåtervinningen bestod av att 

några killar sopsorterade och fick betalt. 

Sygruppen var det enda som fungerade. 

Deltagarna där försörjdes av aktiveringsbidrag 

Det fanns en städgrupp bestod av två 

killar och en tjej som skulle gå hem till 

pensionärer och städa. I biblioteket arbetade 

fyra personer. 

– Det gav inga intäkter. Han som har 

lett företaget levde i en fantasivärld. 

Cheferna har saknats 

Det har inte funnits några chefer närvarande. 

Styrelsens som består av tre 

personer har varit där strötimmar. De 

anställda har fått försöka klara av 

verksamheten själva så gott det går. 

Marianne anställdes för att laga husmankost 

till pensionärer och hålla i lite 

12 MT nummer 4 - 2010 

– Folk har inte fått sina löner utbetalade och allt har varit en enda röra, säger Marianne Karnesjö. 

bingoaktiviteter. Första två månaderna 

fick hon aktivitetsbidrag och i början 

av januari blev hon fast anställd. 

Hon erbjöds 24 000 kronor i månaden. 

Hon skulle då vara gruppansvarig 

för nio personer. Marianne var inte ensam 

om att ha bra lön. Det fanns de 

som hade 30 000 kronor i månaden, i 

regel låg lönerna runt 20 000 kronor. 

– Några har fått ut sina löner, andra 

har endast fått ut en tusenlapp. Ingen 

har fått ut någon lön i mars och april 

med några få undantag. Styrelsen har 

hela tiden tagit ut sin lön. 

Ordna egen inkomst 

Förutom matlagningen skulle Marianne 

även sköta catering. 

– Men det var ett problem med att 

det inte fanns något kök att tillgå. Folkets 

hus hade ett kök som renoverades, 

men de brådskade inte med att bli klara 

med detta arbete eftersom Mångkulturella 

sociala företag låg efter med 

hyran. 

När Marianne och hennes kollegor 

frågade sin chef (styrelsens ordförande) 

om hur de skulle få in pengar till 

verksamheten, svarade han: 

– Ni måste få in 500 000 kronor i 

månaden för att ni ska få ut era löner 

den 25:e. Ni kan bland annat baka och 

även sälja frukt på torget. Men ni måste 

marknadsföra er själva, sa han. 

– Många här har varit utanför arbetsmarknaden 

och att marknadsföra 

sig själva är väl inte precis det som 

man klarar av då. 

Mångkulturella sociala företag 

drivs av tre personer Roger Karlsson, 

Torbjörn Sundblad (som är ordförande) 

och Katarina Annersjö. De två sistnämnda 

är aktiva socialdemokrater. 

Inga svar att ge till personalen 

När personalen och facket samlas för 

att tala om situationen har Katarina 

Annersjö och Roger Hansson, som är 

närvarande från styrelsen, inget svar 

på hur verksamheten ska drivas. 

– Jag är också drabbad. Jag har arbetat 

här fyra timmar om dagen, inledde 

Katarina Annersjö. 

– Hur förväntar ni få intäkter? Frågar 

Kommunals ombudsman Tom 

Jansson. 

– Vi har förbrukat det egna kapitalet 

på 350 000 kronor, men vi söker 

pengar i olika fonder, berättade Katarina 

Annersjö. 

– Cafe´t ger inga pengar och vi skulle 

bygga ut catering, men vi har inget 

kök, säger hon. 

– Hur har ni tänkt betala era anställda 

sina löner? Frågar Tom Jansson. 

– Styrelsen har inte stoppat pengar i 

egen ficka.Vi har en fantastisk idé, 

som ingen vill satsa en enda krona på. 

Många i Mångkulturella sociala företag 

har nystartsjobb, aktivitetsbidrag 

eller ingår i Fas 2 eller 3 vilket ger företaget 

190 000 i månaden minst. 

Vad har dessa pengar använts till? 

undrar en av företagets anställda. 

– Till löner, säger Katarina Annersjö 

och ett upprört mummel hörs bland de 

närvarande. 

Tom Jansson frågar henne hur de 

planerar att lösa situationen. 

– Nej, jag har inte så mycket jag kan 

säga. Vi har kämpat hela tiden för att få 

ihop det här. 

Många anställda har en hårt pressat 

privatekonomi efter dessa månader. 

– Hade jag vetat att företaget redan 

hade en halv miljon i skulder när jag 

började hade jag aldrig tagit jobbet. 

Idag är skulderna än större, säger Marianne 

Karmesjö. 

– Två kollegor håller på att bli vräkta 

för att de inte har betalat hyran. Flera 

har barn och de har inte ens råd att 

köpa sig ett SL-kort längre. Samtidigt 

låtsas styrelsen som ingenting. Det är 

förskräckligt. 

Finns inget förtroende kvar 

Tilltron till styrelsen är obefintlig hos 

de anställda och några personer visar 

ett tidningsklipp ur Dagens Nyheter. 

Där står det att Katarina Annersjö 

nyligen fråntogs arbetet som förvaltare 

på Matteusgårdens fastighet i centrala 

Stockholm sedan föreningen fått 

uppgifter om svarta hyreskontrakt. 

Hon är kyrkopolitiker och har haft 

uppdraget som förvaltare i tjugo år. 

Församlingen skulle erbjuda billiga 

bostäder till behövande, men i stället 

ryktades det om svarthandel. 

”Jag känner mig lika grundlurad 

som alla andra” sade hon till DN. 

JOHANNA STJERNA

Bussbolag betalade inte ut lön 

Bussförarna anställda av 

Public Transport Sweden 

har inte fått lön på flera månader. 

Bolaget är skyldiga 

vissa förare 70 000- 80 000 

kronor. 

- Nu tvingas många ta smslån, 

någon har blivit vräkt 

och en kollega har fått magsår, 

berättar förare på bolaget. 

Det råder priskriget mellan bolagen 

som kör flygbussar. Fly by Coach startade 

förra våren trafik mellan Stockholm 

och flygplatserna Skavsta och 

Västerås. 

Public Transport Sweden kör med 

uppdrag åt Fly by Coach. 

– Under det halvår som jag jobbade 

på Public Transport Sweden fick jag 

hela tiden lönen för sent. 

Till sist sade föraren upp sig och är 

idag arbetssökande. 

- De sista två månaderna kom lönen 

ovanligt sent. Mellan 7-20 dagar efter 

det att den skulle ha betalas ut. Efter 

att jag slutade har jag hört att folk inte 

alls fått någon lön på flera månader. 

LO/TCOs rättskydd har lämnat in 

en konkursansökan. 

Företaget har många betalningsfö- 

– Hemtjänsten blöder och 

förskolorna gungar! Nu får 

det vara nog med nedskärningar 

här i Rinkeby-Kista, 

säger Riitta Eddib, ordförande 

för Rinkeby-Kista 

klubben i sektion 28. 

I höstas sa stadsdelen upp 21 barnskötare, 

som fick sluta lagom till jul. 

– Nu ska ytterligare tretton barnskötare 

få gå. Man skyller på minskat 

barnantal och det är säkert en del av 

sanningen. Vårdnadsbidraget ställer 

till det här, men inga förskollärare eller 

administratörer får gå och förskoleenehetn 

går med plus, säger Riitta 

Eddib. 

Kortsiktigt tänk 

Hon menar att uppsägningarna är ett 

tecken på ett kortsiktigt tänk. 

– De kommer att behöva vikarier 

ändå. 

Stolt reklam på internet visade sig inte gälla för de bussförare som arbetade åt Fly by coach, företaget har nu gått 

i konkurs. 

relägganden. Om de går i konkurs träder 

den statliga lönegarantin in och de 

anställda får ut lön för tre månader 

bakåt i tiden räknat från när konkursansökan 

gjordes, säger Ulrika 

Edebrink, jurist. 

Lars-Sture Johansson är ombudsman 

på Kommunal. 

– Kommunal fick tidigt indikationer 

på att bolaget inte fungerade bra. De 

följde inte kollektivavtalet. Vi kontaktade 

förarna, men ingen ville eller vå- 

I den öppna hemtjänsten sägs det 

också upp personal. I oktober gick 

man ned från 55,45 årstjänster till 

33,9. Nu tar man bort ytterligare fem 

tjänster. 

– De som redan har fått sluta är de 

gade säga något till oss. Ända tills det 

att de inte fick sina löner. 

I december började problemen med 

utbetalningarna och så har det fortsatt 

sedan dess. 

– När deras lön var tolv dagar försenad 

i januari tog förarna kontakt med 

oss och blev medlemmar. Till sist fick 

de sin lön, säger Lars-Sture Johansson. 

– Jag uppmanade alla att söka nya 

jobb. När arbetsgivaren inte betalar ut 

unga så medelåldern hos personalen är 

hög och de känner att de inte klarar av 

tyngre arbetsbörda. 

Upptagningsområdet Rinkeby, Kista, 

Husby och Akalla är stort med stora 

avstånd mellan brukarna. 

löner är det ett tecken på problem i företaget. 

För en del handlar det om stora 

summor som bolaget är skyldiga dem. 

De andra bolagen är också förbannade 

hur företaget sköts. 

MT har sökt företagets VD Leif 

Svensson för en kommentar, men han 

har inte varit anträffbar. 


Stadsdelen Rinkeby-Kista utarmas 

av stadens sparbeting 

Riita Edid är bekymrad över den utarmning som görs av stadsdelen. 

bild sektion 28 

– Vi har väldigt hög sjukfrånvaro redan 

idag. 

Trots Järvalyft och uttalade satsningar 

på dessa områden så är verkligheten 

idag den motsatta. 

Tomma ord från staden 

– Från Stadshuset talar man om att 

skapa ett Stockholm i världsklass, men 

för vilka? Här i Rinkeby har förvaltningshuset 

rivits och adminstrationen 

har flyttat till Kista. Arbetsförmedlingen 

och Försäkringskassan har också 

flyttat dit. 

När många arbetsplatser försvann 

flyttade även banken och restaurangen. 

– Det finns inte ens en bankomat i 

Rinkeby att tillgå efter klockan sex på 

kvällarna. Den som finns är inne i gallerian 

som stänger redan klockan fyra 

på helgerna, säger Riitta Eddib. 

Järvalyftet känns mer som en tanke 

än som en faktiskt handling. 


Ersättning för benbrott som 

ett brev på posten 

Lisbeth Lukkari var på minisemester 

till fjällen när 

olyckan plötsligt var där. 

Det skulle bli en skön långweekend 

i fjällen för Lisbeth 

trodde hon, trots att hon inte 

själv åkte skidor så skulle 

det bli en härlig avkoppling. 

När de andra åkte skidor 

promenerade Lisbeth och 

tittade på när de åkte i backen. 

Att det var hon och inte 

någon av de skidåkande i 

sällskapet som skulle skada 

sig var ju lite snopet. 

Vid en paus för fika hade Lisbeth oturen 

att halka i en trappa. Hon föll så illa 

att hon fick en fraktur nära fotknölen. 

– Först trodde jag att det var en ordentlig 

stukning, berättar Lisbeth som 

resterande dagar fick tillbringa tiden i 

stugan. 

– Ja det gjorde ordentligt ont och det 

svullnade upp förstås. 

Konstaterad fraktur 

Men det var inte förrän som Lisbeth 

Försäkringspengarna kom överraskande snabbt tycker Lisbeth Lukkari. 

kom hem igen efter tre dagar som hon hon som medlem i Kommunal har en från Folksam efter de hade fått in min 

uppsökte läkare och röntgade foten. fritidsförsäkring. Hon ringde Folksam skadeanmälan via internet. Men när 

Det visade sig att det var en fraktur. men det var svårt att komma fram på jag inte hörde något på en vecka ring- 

– När min son hörde vad jag varit telefonen, säger hon. Men då man kan de jag och då fick jag höra att allt var 

med om frågade han om jag kontaktat göra en skadeanmälan via internet så klart och mina pengar var på väg. 

facket eller Folksam, han hade hört att 

man kunde få ersättning när man ska- 

fyllde hon i där om vad som hänt och 

berättade om läkarbesöken och ska- Gick väldigt smidigt 

dat sig. 

dan. 

Lisbeth blev positivt överraskad att det 

Lisbeth som inte haft en tanke på att – Jag trodde de skulle höra av sig gick så smidigt, efter en dryg vecka 

Skatteverket har granskat 

56 privata hemtjänstföretag, 

det ledde till tolv polisanmälningar 

för ekonomisk 

brottslighet. 

–Tjugo procent av de kontrollerade 

företagen polisanmäldes. 

Precis som i vår 

granskning av branschen 

upptäckte man mycket fusk, 

säger Tom Jansson, ombudsman 

Kommunal Stockholm. 

För ett drygt år sedan redovisade 

Kommunal sin granskning av hemtjänstföretag 

i två Stockholms kommuner 

– Nacka och Täby. 

I hela landet finns det 300 privata 

14 MT nummer 34- 2010 

hemtjänstföretag. Skatteverket har tidigare 

inte specialgranskat denna 

bransch och man hade inte planerat att 

göra det om inte Kommunal redovisat 

resultatet från rapporten ” Den som söker 

skall finna”. 

Skatteverkets egen kontroll visar att 

skattefusket är utbrett inom dessa företag. 

Nästan 60 procent av företagen har 

fått ändrad skatt efter granskningen. 

Kartläggningen av de 56 företagen visar 

att åtta miljoner kronor har försvunnit 

genom fusk eller genom att 

avgifter inte betalats in till skattemyndigheterna. 

Skatteverket tolkar resultatet som 

att företagen saknar kunskap om skatteregler 

samt att en del företag fuskar 

medvetet. 


Kommunal överväger att 

säga upp ett kollektivavtal 

med Stockholms stad som 

gäller sedan 2006. 

– När vi skrev på avtalet hade 

arbetsgivaren en annan 

personalpolitik, säger Tom 

Jansson, ombudsman 

Kommunal i Stockholm. 

Man hade ambitionen att vara en attraktiv 

arbetsgivare och ville behålla 

personalen. Idag används avtalet för 

att bli av med folk, 

I det avtal som gällde innan 2006 

kunde folk vara övertaliga i många år. 

hade hon 7 700 kronor på sitt konto. 

– Det är klart att pengarna inte kan 

väga upp smärtan och eländet men jag 

fick ju alla mina utlägg för mediciner 

och läkarbesök tillbaka samt en liten 

ersättning för sveda och värk. 

– Det var helt fenomenalt hur snabbt 

och tillmötesgående de var. 

Lisbeth vill genom sin erfarenhet 

uppmana andra medlemmar som skadat 

sig att kontakta Folksam. 

– Du kan kontakta Folksam upp till 

tre år efter att du skadad dig, har du 

kvitton och läkarintyg kvar är det säkert 

inga problem att få ersättning, säger 

hon glad över att nu få slippa gipset 

efter sex veckor. 


Fakta: 

Om din skada kräver läkarvård och 

medför minst åtta dagars akut sjuktid 

får du också engångsersättning enligt 

en tabell beroende på vilken kroppsskada 

det gäller. Det är till exempel 

3000 kronor vid benbrott, 2000 kronor 

vid hjärnskakning och upp till 25 000 

kronor vid förlamning. 

Om din olycksfallsskada medför läkarvård 

får du 1 000 kronor som en 

schablonersättning redan vid första läkarbesöket. 

Det ska till viss del täcka 

dina omedelbara kostnader för exempelvis 

läkarvård, behandling och resor. 

Om du efter tolv månader har 

kostnader för fortsatt läkarvård, får du 

ersättning med upp till 1000 kronor 

per år i ytterligare fyra år. 

Mer information på: 

www.Folksam.se 

Utbrett skattefusk Ändrad personalpolitik 

avslutar avtal 

Därför arbetade man fram ett nytt kollektivavtal. 

– Men efter det att vi bytte politisk 

majoritet i Stadshuset har det skett en 

stor förändring. Kommunen vill inte 

längre vara arbetsgivare. 

– Förut när en verksamhet såldes ut 

kunde de som ville stanna kvar i kommunen 

välja att göra det. Idag finns 

knappt några kommunala tjänster att 

erbjuda, säger Tom Jansson. 

De senaste tre åren har antalet kommunanställda 

minskat med sju tusen 

personer. 

– Idag kan uppsägning bli en följd 

av en utförsäljning, säger Tom Jansson. 

JOHANNA STJERNA

Lönsamt att kolla 

tjänstepension 

Inom Natur och Djur sektionen 

finns det många små 

arbetsgivare, att som anställd 

och medlem ha koll 

på om arbetsgivaren betalar 

försäkringar och pensioner 

är inte alltid så lätt. Nina 

Bergen ordförande i sektionen, 

fick ett samtal från en 

medlem som ville ha hjälp 

med sin tjänstepension 

som inte var inbetald. 

– Det kan vara lite jobbigt, säger medlemmen 

som vi kan kalla Anders, man 

vill ju inte vara bråkig men samtidigt 

är det viktigt att jag som anställd vet 

vad arbetsgivaren betalar. Man kanske 

inte tänker på tjänstepension när man 

är ung, men rätt vad det är har man arbetat 

många år och då är det förödande 

om man har arbetat hos en arbetsgivare 

som inte har kollektivavtal och inte 

betalar tjänstepension och försäkringar. 

För mig är det självklart att vara 

med i facket, det är en grundtrygghet 

där jag har både livjolle och flytväst 

om det händer något. 

Nu finns det kollektivavtal 

– I Anders fall löste det sig, säger Nina 

som nu tecknat kollektivavtal med arbetsgivaren 

och även löst tjänstepensionsinbetalningarna 

för Anders räkning 

tillsammans med Seko, som då 

var det fack som hade avtal med arbetsgivaren. 

Det kan ju vara så att arbetsgivaren 

har kollektivavtal med ett annat fack 

som organiserar andra yrkesgrupper. 

Ibland kan det vara avsiktligt från arbetsgivarens 

sida i andra fall handlar 

det om okunskap. I Anders fall var det 

nog mer okunskap än illvilja från arbetsgivarens 

sida . 

–Jag ringde runt och kollade om det 

var inbetalda pensioner för mig, efter 

mycket ringande så visade sig att det 

inte var det, men nu har jag fått tjänstepensionen 

inbetald retroaktivt och det 

känns bra, säger Anders. 

Kontakta facket 

Anders och Ninas råd till medlemmar 

som är osäkra på hur det ska göra, är 

att ta kontakt med facket och fråga om 

arbetsgivaren har kollektivavtal. Finns 

avtal ska det normalt inte vara några 

problem med inbetalningar av försäkringar 

och pensioner. 

– Men det kan ju vara svårt att veta 

vilket fack man tillhör, säger Anders, 

man kan ju ringa LO och fråga vilket 

förbund man tillhör och sedan bli slussad 

till rätt avdelning eller sektion. 

Man kan också ringa till den pensionsförvaltare 

man har för att kontrollera 

att pensionen är inbetald. 

Viktigt att kontrollera 

– Det är inte bara försäkringar och 

pensioner som är viktigt, säger Anders, 

om det finns kollektivavtal är du 

garanterad en viss lön och inte minst 

vid en eventuell konflikt. 

Genom att Anders började ringa 

runt och se till om han hade försäkringar 

och pensioner har han även 

hjälpt andra medlemmar som arbetar i 

företaget, som nu har fått det tryggare 

ekonomiskt genom att ett kollektivavtal 

är tecknat. 


– Kollektivavtalet är ett bra sätt att trygga tjänstepensionen, säger Nina 

Bergen som är ordförande för sektion Djur&Natur. 

Det här gäller FAJTEN 

Kommunal håller som bäst på att genomföra årets avtalsförhandlingar. 

Samma dag som denna tidning trycks ska 

någon form av besked om delar av förhandlingarna lämnas. 

Här är listan över samtliga avtalsområden och vilka 

yrkesområden som omfattas. 

Sammanställning över avtal som löper ut under 2010 

Avtal Giltigt tom 

Almega TJF Friskola 2009-12-31 

KFO Ridinstruktörer & Stallpersonal 2010-02-28 

AB/HÖK 2010-03-31 

Fastigo S-avtalet 2010-03-31 

KFS 2010-03-31 

- Anläggning - Energi - Fastighet och Näringsliv - Konsult och Service - Länsmuseer 

- Parkering - Renhållning - Turism & Fritid - VA - Trafikavtalet - Utbildning 

Sveriges Byggindustrier (BI) 2010-03-31 

- Väg & Ban - Anläggning - Trädgårdsanläggning 

Almega Bemanningsföretagen 2010-03-31 

Sveriges Skorstensfejare-mästare (SSR) 2010-03-31 

Almega TJF 2010-03-31 

- Ridinstruktörer och stallpersonal ridhus - Stallpersonal hos travtränare - Banarbetare 

vid travbanor - Hemserviceföretag 

SLA Trädgårdsanläggning 2010-03-31 

KFO 2010-04-30 

- Bommersvik m.fl. - Turism & Fritid, ideella/ek. föreningar - Förskolor och 

Skolor - Hälsa, vård och omsorg - Personlig assistans - Arbetskooperativ 

Arbetsgivaralliansen 2010-04-30 

- Golf - Ridklubbar - Folkhögskola - Skola/utbildning 

SHR 2010-05-31 

SLA 2010-05-31 

- Djursjukvård - Jordbruk - Golfbanor - Trädgårdsodling 

Almega Tjänsteförbunden 

Serviceentreprenad 2010-05-31 

AFO Folkhögskolor, kursgårdar mm 2010-06-30 

Vårdföretagarna 2010-06-30 

- Bransch E&F - Ambulans - Bransch C 

KFS, Personliga assistenter 2010-09-30 

Arbetsgivaralliansen Vård & Omsorg 2010-12-31 

Vårdföretagarna Bransch G, Personlig assistans 

Allmänna anställningsvillkor 2010-12-31 

Löneavtalet 2009-12-31 

Drabbad, utsatt 

eller behöver du hjälp 

med fackliga frågor? 

Kontakta din sektion ! 


☛ 

16 MT nummer 4 - 2010 

DEBATT 

Debattartiklar skickas till:MT Kommunal Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm.e-post:: mt.stockholm@kommunal.se. 

Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen. 

Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.Det går bra att publicera sig under signatur. 

Frågorna är många: 

Vilket parti ska en anställd 

inom vården rösta på? 

Vem ska man rösta på, ska 

man rösta alls? det borde 

vara självklart. Jag har alltid 

röstat rött, men vet inte 

längre ens om det hjälper. 

Varför röstade så många 

på alliansen sist? Vart tog 

arbetarpartiet vägen? Hur 

kunde så många överge den 

socialdemokratiska ideologin 

för löften om skattesänkningar? 

Det är frågor 

som behöver svar! 

Jag gör som Stina Dabrovski och citerar 

Gunnar Ekelöf: “Det som är botten 

i dig, är botten också hos andra”. 

Jag har sammanställt en del frågor 

och åsikter som berör mig och mina 

kollegor inom vården närmast: 

1. Varför var inte grundbemanningen 

för undersköterskor på sjukhusen 

högre för 10-15 år sedan när ni regerade? 

Vad tänker ni göra åt det om ni vinner 

valet nu när tex. förlossningsanta- 

let på vår avdelning nästan fördubblats? 

2. Varför inser ni inte att vi som arbetar 

skift i vården behöver deltid 80% 

till en heltidslön? Här är förklaringen: 

efter ett kvällspass som slutar kl:21.30 

är jag hemma 22.15 efter 2 förlossningar 

följt av 1 poolpatient och ett 

omedelbart kejsarsnitt. Somnar 

kl:01.00 och ska upp kl:05.00. Deltid 

åt alla-heltid en möjlighet! Är våra 

åsikter och behov viktiga? 

3. Varför märkte vi undersköterskor 

Att vara man tycks ge 

bättre rättigheter 

Att vara utbränd brandman 

till råga på allt också en 

man, ja då lyfter man arbetsskade 

ärendet upp till Regeringsrätten. 

Men att vara kvinna i ett typiskt kvinnoyrke 

där man skadar sig (op 2 diskbråck), 

får det en gång godkänt som 

arbetsskada, som sen under alla år som 

gott orsakat sömnsvårigheter på grund 

värk stress och ensamarbete. Det slutade 

med att hjärnkontoret fick error. 

Jag hade en ihållande huvudvärk dygnet 

runt. Jag hittade inte heller hem, 

mot slutet åkte jag förbi hållplatsen, 

missade bussbyten, kom för tidigt till 

jobbet, försökte låsa upp hos grannen 

1 tr upp m m konstigt som hände. 

När jag själv förstod att det inte gick 

längre blev jag långtidssjukskriven. 

Därefter börja processen fortsättning 

på arbetskadan i flera herrans år. Jag 

inte av några fyrsiffriga löneförhöjningar 

när sossarna regerade heller? 

vad tänker ni göra åt det om ni vinner 

valet? 

4. Det ska löna sig att arbeta. Mitt 

förslag är att införa en låg medborgar- 

“ Jag är övertygad om att det behövs ett 

starkare och tydligare ledarskap inom 

socialdemokratin.Vi är många som känt 

oss svikna. Det borde stå klart efter förra 

valförlusten” 

fick ingen hjälp av LO-jurister i omgång 

2, så jag försökt köra rejset själv. 

Skrev ner hela min arbetslivshistoria 

med alla tänkbara bilagor som styrkte 

vad jag skrev, men vad hjälpte det, jag 

fick nej, ärendet tas inte upp från alla 

instanser även Regeringsrätten. 

FKs beslut står fast, ingen livränta beviljad. 

Jag är nästa säker på att om jag 

fått juridisk hjälp när jag begärt det så 

hade situationen kanske sett annorlunda 

ut. Juristen hade enkelt kunnat läsa 

mina 31 sidors skrivelse med bilagor. 

Men efter Regeringsrättens nej ger jag 

upp. Hur mycket tid och energi har jag 

inte lagt ner i mitt ärende och jag får en 

känsla av att instanserna inte ens läst 

allt jag skrivit, det blev för mycket. 

Jag missunnar inte dig brandman, och 

jag vet exakt hur det är att inte hitta 

hem. Men nog är det skillnad på folk 

och fä. Idag till hälften i arbete. 

FÖDD TILL FEL KÖN 

lön åt de som ej arbetar. Ingen ska behöva 

ha socialbidrag. 

5. Man ska kunna leva på sin sjuklön 

eller a-kassa, det vill säga 90 procent 

av lönen. 

6. Nej många av oss lågavlönade 

Blir så otroligt glad att äntligen 

efter herrans många år 

med kvarskatt fått rätsida 

på det sjunkande skeppet. 

Boven i dramat har förstås’s varit 

Försäkringskassan. Hur många gånger 

har jag ringt till dom och diskuterat 

skatten dom drar och alltid fått svaret 

att dom drar enligt tabeller. Det är just 

det som varit den felande länken. När 

jag 2007-2008 gick till botten med 

detta och fick via skattemyndigheten 

förklarat för mig att det är FK som ej 

dragit 30 procent i skatt som dom skall 

göra under alla dessa år som jag åkt på 

kvarskatt. Då blir jag ilsk, för alla dessa 

gånger jag ringt till FK om just skatten 

och dom inte fattat ändå att dom 

gör fel. 

Det känns som dom gjort detta på pin 

tji. 

är inte längre beredda att betala högre 

skatter! Många anser att höginkomsttagare 

kan betala detta och höga bonusar 

i tex. banker och stora företag ska 

slopas och läggas i skattekassan. 

Det finns naturligtvis andra yrkesgrupper 

inom Kommunal som har liknande 

frågor. Tex. daghem, hur många 

barn är det rimligt att man har per anställd? 

För barnets skull men också för 

att personalen ska orka! 

Jag vill understryka att jag är en social 

demokrat. En social demokrat 

som behöver hjälp att våga tro på socialdemokraterna 

tillsammans med 

vänsterpartiet och miljöpartiet. Jag är 

övertygad om att det behövs ett starkare 

och tydligare ledarskap inom socialdemokratin. 

Vi är många som känt 

oss svikna. Det borde stå klart efter 

förra valförlusten. 

HELENA WALLÉN 

UNDERSKÖTERSKA 

ARBETSPLATSOMBUD 

Äntligen ÅTERBÄRING 

på skatten 

Men efter beskedet från Skattemyndigheten 

ringer jag för sista gången till 

F-kassan och talar om vad som gäller 

och dom verkar frågande ändå, men 

gör sen som jag säger att hädan efter 

dra 30 procent i skatt tills något annat 

blir aktuellt. 

Dom är bra på att jaga dom sjuka och 

syna dom i sömmarna ( visst det behövs 

nog också ) men hur skulle det 

vara om dom själva följde lagar och 

bestämmelser? 

Jag är helt övertygad om att jag inte är 

ensam om att ha drabbats av F-kassans 

slarv och okunskap. 

Är 50 procent sjukpensionär 50 procent 

arbetsför. 

EN LÄTTADBRITT

Elisabeth Hammarstedt 

ordförande 

Kommunal Stockholms län 

Margareta Bohman 

fackligt-politiskt ansvarig 


Ordförande har ordet 

Ett avtal betyder så 

mycket... 

Nu ökar trycket i avtalsförhandlingarna. 

I skrivande 

stund har Kommunal fått ett 

första bud inom SKL-området, 

som är det största avtalsområdet. 

Det som media fokuserar på är kronor 

och procentsatser. Men vi förhandlar 

inte bara om pengar direkt i lönekuvertet, 

utan också om alla övriga 

villkor i kollektivavtalet . Vi tar för givet 

att det vi gemensamt under 100 års 

kamp kämpat oss till inte kan tas ifrån 

oss men så är det inte. Det handlar 

bland annat om semester, reglerad arbetstid, 

övertidsersättningar och vad 

arbete på obekväm arbetstid är. Ersättningar 

som inte kan tas för givna. 

Utan kollektivavtal ingen övertidsersättning, 

inget extra för arbete på 

obekväm arbetstid, ingen sjuklön... 

Listan kan göras ännu längre. Ingen 

extra betalning vid föräldraledighet 

Fackligt - Politiskt 

Nu är rörelsen på väg framåt 

Avtalsrörelse, Folkrörelse 

och Valrörelse, 2010 är ett år 

som verkligen rör på sig. Att 

rörelsen även handlar om 

politik som påverkar vårt 

vardagsliv blir i år väldigt 

tydligt. 

Till att börja med, Kommunal förhandlar 

med Sveriges Kommuner och 

Landsting (SKL) om löner och anställningsvillkor 

för en stor del av våra 

medlemmar. Andra avtal följer tätt efter 

och snart ska de flesta av våra avtal 

förhoppningsvis vara förhandlade och 

klara. Att SKL är en politiskt sammansatt 

motpart som speglar den politiska 

ledningen i kommuner och landsting 

påverkar förhandlingsresultatet. 

1:a maj står för dörren och avdelning 

Stockholm bjuder som vanligt in 

till frukost för medlemmar med släkt 

och vänner. Alla är välkomna till Avdelningskontoret 

på Franzengatan där 

dörrarna öppnas klockan 10.00 Vi har 

som vanligt bussar som tar oss till 

Humlegården där det stora tåget startar 

sin färd mot Norra Bantorget. Den 

första maj har vi möjlighet att demon- 

och ingen tjänstepension om du inte 

förhandlat enskilt om dessa förmåner 

med arbetsgivaren. 

Hur framgångsrik kan en ensam anställd 

bli i dessa förhandlingar om det 

inte finns något kollektivavtal att luta 

sig emot? Varje gång avtalslöst tillstånd 

råder vill arbetsgivaren flytta 

fram sina positioner och försämra villkoren 

för oss anställda. Detta framkommer 

sällan i debatten. 

Vi måste vara beredda att försvara 

det vi uppnått och inte ta det som självklart 

att allt finns kvar om vi inte kämpar 

för det. Vi skall bli fler medlemmar 

och färre som åker snålskjuts. Om vi 

medlemmar inte finns, så finns inte 

heller något kollektivavtal att förhandla 

om. Det blir individuella avtal från 

första bokstaven, där var och en skall 

förhandla om villkoren förutom det 

som är lagreglerat. Då får vi åter stå 

med mössan i hand. 

strera mot den sittande regeringsalliansen 

och marschera för ett regeringsskifte. 

Ett tillfälle som kanske ingen av 

oss kommunalare ska låta gå ur våra 

händer. 

Valrörelsen inför hösten val till 

Riksdag Kommuner och Landsting 

har rullat igång i ”lilla valrörelsen”. 

Politikerna är åter i rörelse och visar 

upp sig, det är torgmöten, man knackar 

dörr och besöker arbetsplatser runt 

om i vårt avlånga land. Jag tror att 

många arbetsplatser kommer att besökas 

av politiker i stad och län, och jag 

vet att vi Kommunalare kommer att 

träffa många medlemmar på sjukhus, 

förskolor, äldreboenden, ridskolor, 

brandstationer och bussgarage med 

mera. Kommunalare kommer att möta 

Kommunalare med uppmaning att gå 

till valurnorna i september. Det är nödvändigt 

att vi deltar i samhällsutvecklingen 

och är med och påverkar politiken. 

Det är nödvändigt att vi är med 

och sätter dagordningen för att trygga 

jobben och bygga välfärden. Vi Kommunalare 

är proffs och vet vad som behöver 

förbättras på våra arbetsplatser. 

Det ska vi på ett vänligt men bestämt 

sätt informera politiker och beslutsfat- 

Därför är det märkligt att inte fler 

slöt upp på Sergels torg den 20 mars, 

vid avtalsupptakten för 2010. Med 

hjälp av Dogge Doggelitos underhållande 

intervjuer fick vi bra beskrivningar 

på vad våra medlemmars arbete 

inom våra verksamhetsområden innebär. 

Med yrkesstolthet och entusiasm 

fick vi höra berättelser från arbetsplatserna. 

Tack alla ni som kom, men var 

var ni andra? 

Ingen kedja är starkare än sin svagaste 

länk. 

I dagsläget pågår förhandlingar. Det 

kan vara så att när ni får tidningen har 

vi ett antal avtal klara, men det kan 

också vara så att vi fortfarande är i förhandlingsläge. 

ELISABETH HAMMARSTEDT 

ORDFÖRANDE 

KOMMUNAL 

STOCKHOLMS LÄN 

tare om. Kommunalare är traditionellt 

flitiga väljare i dessa avgörande val. Vi 

kan vara stolta att vi är med och värnar 

demokratin. Vårt uppdrag är trots detta 

att försöka få än fler att göra sin röst 

hörd för ett regeringsskifte i september. 

Det är här valet av vilken politik vi 

ska leva med avgörs. Det är då vi kan 

via valurnorna tala om vilken politik 

vi vill ha. Riktig rättvisa och äkta solidaritet 

eller ett samhälle som ställer 

människor utanför. 

Kommunal Stockholms län är i full 

färd med förberedelserna till vårt födelsedagkalas 

den 22 maj, då Kommunal 

firar 100 år. Det är ett omfattande 

och engagerat arbete som utförts på 

Stockholmsavdelningen av vår ordförande 

och kassör en folkrörelse känslan 

har säkert infunnit sig hos fler än 

mig. 

Så, mina vänner det gäller att hålla 

rörelsen igång. Vi får inte stanna upp. 

Vi har kraft och möjlighet att påverka. 

Låt oss använda den möjligheten! 

MARGARETA BOHMAN 

FACKLIGT - POLITISKT ANSVARIG 

KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN 

MT nummer 4- 2010 17 

Kommunal. aktuellt

Kommunal. aktuellt 

KOMMUNAL 

JÄRFÄLLA 

Sektion 14 

inbjuder till medlemsmöte 

Måndag 3 maj 

Var:Träffen,Viksjöskolan 

Klockan:18.30 

Bland annat tar vi upp avtalsförhandlingarna, 

lönerevision och så lämnar vi 

en rapport från repskapet 

Alla är hjärtligt välkomna 

KOMMUNAL 

HS / SÖDRA LÄNET 

SEKTION 77 

18 MT nummer 4 - 2010 

Välkomna! 

bjuder in till medlemsmöte med politiker 

träff den 

Tisdagen den 4 maj 

klockan 17.30 

på Röntgenvägen 3 Flemingsberg, i 

konferenslokal på bottenvåningen. 

Peter Andersson S aktiv i landstinget 

och Huddinge kommun är inbjuden, ta 

chansen att ställa era frågor. 

Vi bjuder på enklare förtäring från kl 

1700 anmäl gärna om ni kommer. 

sektion77.stockholm@kommunal.se 

tel: 08-585 803 90 

teltid: vard. 9-11 & 13-15 

Välkomna! 

Sektionernas hemsidor på WWW 

KOMMUNAL 

VALLENTUNA 

SEKTION 18 

Bjuder in till en serie medlemsmöten 

under våren. 

Onsdag 19 maj 

Gymnasiets matsal kl. 18 - 19 

På agendan: 

- Information och uppdatering om 

årets avtals- och löneförhandlingar 

- Övriga frågor 

Onsdag 16 juni 

Gymnasiets matsal kl. 18 - 19 

På agendan: 

- Information och uppdatering om 

årets avtals- och löneförhandlingar 

- Övriga frågor 

Välkomna! 

Styrelsen Kommunal Vallentuna. 

Telefon: 587 856 93, 070 562 82 10 

Nynäshamn www.kommunal.se/stockholm/sektion1 

Nacka www.kommunal.se/stockholm/sektion2 

Värmdö www.kommunal.se/stockholm/sektion3 

Haninge www.kommunal.se/stockholm/sektion4 

Tyresö www.kommunal.se/stockholm/sektion5 

Huddinge www.kommunal.se/stockholm/sektion6 

Botkyrka www.kommunal.se/stockholm/sektion7 

Södertälje www.kommunal.se/stockholm/sektion8 

Danderyds sjukhus /Norra länet www.kommunal.se/stockholm/sektion9 

Ekerö www.kommunal.se/stockholm/sektion10 

Solna www.kommunal.se/stockholm/sektion11 

Salem www.kommunal.se/stockholm/sektion12 

Sundbyberg www.kommunal.se/stockholm/sektion13 

Järfälla www.kommunal.se/stockholm/sektion14 

Sollentuna www.kommunal.se/stockholm/sektion15 

Upplands-Väsby www.kommunal.se/stockholm/sektion16 

Sigtuna www.kommunal.se/stockholm/sektion17 

Vallentuna www.kommunal.se/stockholm/sektion18 

Danderyd www.kommunal.se/stockholm/sektion19 

Täby www.kommunal.se/stockholm/sektion20 

Norrtälje www.kommunal.se/stockholm/sektion21 

Lidingö www.kommunal.se/stockholm/sektion22 

Österåker www.kommunal.se/stockholm/sektion23 

Upplands Bro www.kommunal.se/stockholm/sektion25 

KMC Gullmarsplan www.kommunal.se/stockholm/sektion26 

KMC Stockholm västra www.kommunal.se/stockholm/sektion28 

Centrala länet www.kommunal.se/stockholm/sektion30 

Trafiken www.kommunal.se/stockholm/sektion34 

Kommunal Djur och Natur www.kommunal.se/stockholm/sektion45 

Tekniska www.kommunal.se/stockholm/sektion46 

Räddningstjänsten www.kommunal.se/stockholm/sektion52 

Carema www.kommunal.se/stockholm/sektion59 

HS/Södra länet www.kommunal.se/stockholm/sektion77 

Södertälje sjukhus www.kommunal.se/stockholm/sektion79 

Karolinska sjukhuset www.kommunal.se/stockholm/sektion80 

Södersjukhuset www.kommunal.se/stockholm/sektion87 

Attendo www.kommunal.se/stockholm/sektion97 

Handledarutbildning i arbetsmiljö 

I mars genomförde Kommunal 

Stockholms län handledarutbildning 

för 15 personer 

som håller i arbetsmiljöutbildningar. 

Från och med hösten 2010 ska utbildningen 

av arbetsplatsombuden vara lika 

i alla sektioner och utbildningen 

kommer att vara fyra dagar istället för 

tidigare tre dagar. Förut har sektionernas 

utbildningar sett olika ut, meningen 

är nu att alla ska få samma utbild- 

Nästa nummer av MT kommer vecka 24- 2010 

Krysslösning MT 3 /2010 

1:a pris: 

6 Trisslotter 

Henrik Smith 

Åkersberga 

2:a pris: 

4 Trisslotter 

Kristina Theander 

Lidingö 

3:e pris: 

2 trisslotter 

Rita Mathiasson 

Hägersten 

TAVLA, 

KAN OFTA 

SES I 

KYRKA S 

E N 

P A 

I R 

T O 

A R 

PENN- 

SYLVANIA 

POSTALT 

S 

GOD- 

STEL 

MÅSTE 

BESÖKER VISSA 

KÄNNA 

- SKRIFT- 

KRYP 

OCH PUNG- CIGARR 

MÅNGEN NYMFER 

OMED- DJUR DÅ OCH 

SKID- LEVER I 

LIGEN 

GÖRLIG 

DÅ 

ÅKARE ETT 

KANSKE 

KAN FÅ 

FAST 

EN FÖR 

GJORDE 

VILTET 

POST 

DRAGON 

ETT LAND 

RYMD- 

WW A 1237 © PROPRES / info@propres.se A A 

GÖR 

ÖVER- VADARE 

VISS 

MAN 

RASKAN- 

HUD 

MÅTT MED EN 

DE STÖRRE 

FÖR- 

B 

GIR V ANFALL TÄTORT S T O R K ÄLSKADE S V Å L 

ÄR 

SLÄKT 

J O R D N Ä R A T R I O MED ÄRT K Ä R A 

KROPPS- 

STJÄRN- 

DEL 

EN STOR- 

SYSTEM 

KRYDD- 

VUXEN 

VÄXT A X E L J Ä T T E SMÄLTER G A L A X E R 

SÅDAN 

BO 

SKRIBENT 

BÅT BÖR 

HÅLLER 

MED GOD 

ALLS 

DRYCK 

SPRÅKLIG 

INGEN 

P D R E D E 

VEKLING 

KÄNSLA S T I L I S T V 

EN AV 

VÅRA 

ÅAR 

A 

I 

A 

N 

I 

ning och att kostnaderna blir densamma 

oavsett var man är ombud någonstans. 

Kursledarna som ska hålla i arbetsmiljöutbildningar 

ska vara utbildade 

handledare i arbetsmiljö. 

I utbildningen deltog: Jörgen Hallberg, 

Barbro Delin, Frippe Eriksson, 

Micke Friberg, Raili Kurkisuo, 

Anna-Carin Hill, Lillemor Strid, Lena 

Fjällborg, Anne-Mette Wennemo, 

Ingrid Höglund, Yvonne Larsson, 

Anita Erkus, Kevin Thomsson, 

Despina Mavrokostidou. 

Flygblad som en del av Fajten 

Den 16 april delade Kommunal Stockholms län ut flygblad vid Slussen för att 

skapa opinion för våra avtalskrav och lyfta fram hur viktiga konmunalarna är i 

samhället. 

MAN 

SITTA I 

VARM 

NÅGOT 

PRÖVAN- 

FLÄCKFRI 

PRYD- 

SÖTT 

DE FÖR 

IBLAND 

NADS- 

GÖR 

EKO- 

PÅ 

KÄRL 

MUSIK R NOMIN T BYXBEN R E N FÖRSVAR T D A N PLAGG V A S 

KROPPS- 

EN- 

ANSÅGS PRODUCE- 

HETEN 

LEDNING 

VARA ETT RAR 

RÖNTGEN 

DET ÄR AR- 

FEMTE VISSA 

M N A D E R R BETSAMT V E N ELEMENT KÖRTLAR S V E T T 

BÖR 

FÄRSK 

STADSBUD 

FÅGEL 

GE 

OFTA I 

INFOR- 

BILDAS I 

DUKAS 

GOD 

HAMN 

MATION 

VISS 

FRAM 

SMAK F S BRUK N Y H E T PANNA B Ä R A R E IBLAND Ä R L A 

KAN 

PRYDER 

VETEN- 

INTELLI- 

MEJSEL 

OCH 

SKAPLIG 

GENS- 

VARA FÖR 

SMYCKAR 

LEDARE 

KVOT 

LÄRO- 

I K FÖRGÅS S K R U V ”DUMBURK” S I R A R T BYGGNAD S K E D 

TANDUPPSÄTT- 

GRUND- 

NING, ELLER 

ÄMNET 

SKÄRPA 

TITAN 

B U A D E T V Ä T T E N SEGELFARTYG B E T T FÖRLORA T I 

UT- 

DET TOG 

INNE- 

DET KAN 

GICK 

TRYCKTE 

MISSHAG 

MAN 

HAVARE 

TURIST 

KANSKE 

FJANTIGA 

DRYCK M J Ö D 

ÖVER A R V E T 

BEHÖVA 

DÖRREN 

TYPER Ä G A R E M U 

MINDRE 

KAN BLI 

INTE 

VÄL VALDA 

TILL 

BARA EN 

ORD 

MÖBEL 

FATTAR 

MORFIN 

K BILIST F R A S FÖRR KK O P I U M 

STOD EJ 

HÅLLS 

RYCKEN 

FÄNGEL- 

GÖR AS- 

SE- 

B Y R Å L SISTENT B R A S T DÖRREN 

LÄDER- 

HUG- 

HUDS 

SKOTT 

ÖVERSTA 

T A N K E SKIKT B I S T Å R 

INGEN EN MAN 

ALL- TYCKER 

VARLIG SYND 

K A T A L A N SKADA OM S A T E 

KAN VARA KLUT 

UR- 

EN FRÅN HÖRDES 

SKILJA 

EN LJUS- HAN 

BARCE- PRAT- 

BE- 

STARK KLARAR 

LONA KVARN T R A S A LEVAT S E STJÄRNA FRAKTEN 

KAN 

KAN NOG 

SÅDAN 

OLJA UT- 

DUGA 

LÖDDRAR 

VINNAS 

TRÄD SOM KÄLK- 

HAN VAR 

UR B 

BACKE R EN INDIAN R A K T V 

SÄGS 

GEN- 

ELDSJÄL 

LJUDA 

FÖR SITT 

KLAGANDE 

VÄRDERA 

R A S UTTRYCK I V R A HÖGT E 

DEN KAN 

ÄVEN 

KAN REN 

KALLAS 

VARA 

SKRÄDYXA 

G 

Å L 

P 

K A 

B I L A N T V A G A D 

B L Ä C K F I 

ÄVJA S K A R 

SÅDAN 

FÖR- 

KRAFT- 

ORD 

S L A N K A BRYLLAR G Å T E D 

FIN- 

LEMMA- 

DE 

NATUR A R 

PIGGA, 

GLADA 

OCH T NÖJDA N Y T 

MÅNFAS R A N Y

KAN O- 

VÄSEN 

PEDANT 

ÄR JU 

DET 

SIKTADE 

GUBBEN 

NOA 

EN HOS 

OSS 

SLOPAD 

VIKTENHET 

DEN HÖR 

TILL ROV- 

DJUREN 

BAR 

SÅ KAN 

MAN SE 

PÅ 

TINGEN 

MT-KRYSSET - MT-KRYSSET - MT-KRYSSET 

HÖRS 

BE- 

GABBA- 

RE 

FORNNOR- 

DISKA 

STOR- 

HETER 

DET ÄR 

EN VID- 

STRÄCKT 

ÖVERSIKT 

BOMB- 

DRAB- 

BAD 

STAD 

YTMÅTT 

DEN VILL VI 

VÄL INTE 

SAKNA I 

JULETID? 

HADE 

SÄKERT 

SKYMF 

GNAGARE 

MED- 

TAGEN 

OCH 

TRÖTT 

KAN 

KALLAS 

SNYLTARE 

EFTER GT 

I SLAN- 

KASTE 

LAGET 

GÅNG- 

ART 

MJUK 

OCH 

SLÄT 

SÖKER 

FORSKA- 

RE 

DEN BITER SÅ 

ANSES SMÅTT 

MINDRE VISSA ÄR 

KLIPSK AV VÄRDE 

OKLÄDD 

KAN NOG 

SES PÅ 

ZOO 

RÖR- 

FORMIGT 

ORGAN 

ÄNDA I 

BÅTEN 

DRAR PÅ 

MUN 

LOM- DON FÖR 

HÖRD FISKE 

HÖR DET ÄR SPAD- 

NOG INTE LIKNANDE 

VISS 

SÅDAN 

SITTER I 

TRAVERS 

AFRI- 

KAAN ÄR 

ÄTTLING 

TILL EN 

BOK- 

STÄVER 

USELT 

KAFFE 

UTTRYCKA 

MISSHAG 

KAN VARA 

SOM MOS 

1:a pris Sex Trisslotter, 2:a pris Fyra Trisslotter, 3:e pris Två Trisslotter Lösningen skall vara redaktionen tillhanda senast 

Jag som löst krysset heter 

den 5 juni 2010 för att deltaga i dragningen. 

Lösningen sänder du in till: 

Adress 

Medlemstidningen MT 


Postadress 

Box 300 27 

104 25 Stockholm 

SÅDANT 

BRUKAR 

MAN 

SAMLA I 

TECKEN 

FÖR BROM 

UNDER- 

LIG 

FJANT 

ÄR DET 

BLIR NOG 

OFTAST 

KORSORD 

OVERKSAM 

KAN VÄN 

AV S K 

SHOPPING 

BLI 

BLEV FÖRR OFTA 

MARK FÖR ODLING 

SÄLL- 

SYNT 

HA PÅ 

KÄNN 

ÄR MAN 

DET SÅ 

KAN MAN 

BLI FATTIG 

FÖRE 

STEREO 

PÅ 

PLATTAN 

ÄR 

ORMLIK 

MÅNGEN 

DAM 

HETER 

SÅ 

BEHÖVS 

EFTER 

DAGENS 

SLIT OCH 

SLÄP 

ORD FÖR 

FLICKA, 

TJEJ 

STOR- 

PAMP, 

FINANS- 

MAN 

MIK- 

ROBER 

ÄR DET 

MINSANN 

SKILJE- 

MYNT 

UTAN 

KRUM- 

BUKTER 

VILL MAN 

GÖRA I 

KAR- 

RIÄREN 

TAR MAN 

IBLAND 

PÅ FLYG- 

PLATSEN 

I EN 

KLASS 

HELT 

FÖR SIG 

GARVAD 

I GAMET 

VISS ÄND- 

PUNKT 

STRÄV- 

SAMHET 

MAG- 

KATARR 

FINARE 

VÄVNAD 

RYMMER MÅNGA 

TORDE DE 

FLESTA I 

MORGON BITTI 

RÖRANDE 

WW A 1239 © PROPRES / info@propres.se 

STÅR I 

VÄXTEN 

ONYTTIG 

DRYCK 

BRUTALI- 

TET 

FISK 

FALSK 

HAN GÖR 

EJ RÄTT 

FÖR SIG 

INNER- 

LIG 

ICKE 

DIGITALA 

EN 

STÅTLIG 

FÅGEL 

FETT 

BÖR 

PLAGGET 

BRA 

TRÄD 

LJUS- 

STARK 

STJÄRN- 

BILD 

ÄR INTET 

VÄRD 

UTAN EN 

TRÅD 

GJORDE 

NOG HÖST- 

LÖVEN 

GOD SMAK 

BRUKAR 

SVÅR- 

SÅLDA 

VAROR 

METALL- 

ARBETARE 

TONEN A 

SÄNKT 

RÄKNING 

KAN VARA 

EN MÅL- 

SÖKANDE 

BE- 

TECKNING 

FÖR 

TURKIET 

FJÄDER- 

FÄ 

FÖR- 

BRUKADE 

BETYDDE 

URSPR. 

STENIG 

HOLME 

ERFAR 

NOG 

FIENDE 

MOTOR- 

DRIVET 

REDSKAP 

DEN 

YNGRE 

VISS 

TUNNEL- 

BANA 

DEN SOM 

GILLAR 

”TOSCA” 

GILLAR 

NOG EN... 

KALLAS 

ÄVEN 

KÄRR- 

MES 

FÖLL 

IFRÅN 

EN OCH 

ANNAN 

HERRE 

HETER SÅ 

LANT- 

BRUKS- 

SYSSLA 

TRYCK- 

ENHETEN 

ATMO- 

SFÄR 

GENE- 

RALENS 

ÄR JU 

HÖG 

MT nummer 4 2010 19

MT 

Kommunal. Stockholms län B 

medlemstidningen 

Box 30027, 10425 Stockholm 

Presslagd 23 april 2010 

Kommunal 

STOCKHOLMS LÄN 

Posttidning 

maj 2010 

Enligt traditionen bjuder Kommunal 

Stockholms län in till frukostmöte 

med politik och frukostbuffé på förmiddagen 

den 1 maj. Platsen för mötet är 

avdelningskontoret på Franzéngatan 4 

Frukost bjuds från klockan 10.00 

Kommunal Stockholms län bjuder på frukostbuffé och politisk diskussion. 

Efter mötet åker vi gemensamt buss till demonstrationen i Humlegården 

där Kommunal samlas i avdelning 4.

Personliga assistenter lever farligt Chefen bad de ... - Kommunal

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?