VAD HÄNDE I - Diktonius Text

ULF 

DIKTONIUS 

VAD 

HÄNDE 

Diktonius Text | 

I 

AXBYHAMN

VAD HÄNDE I AXBYHAMN 

3

Copyright© 2009 Ulf Diktonius 

Grafisk form Diktonius Text 

Omslagsbilder Diktonius Text 

ISBN 978-91-977874-1-3 

4

Välkommen till Axbyhamnsgården! 

Axbyhamnsgården vilar som en oas mitt i stressen, idylliskt i de 

gästrikländska skogarna, nära till vattnet, gränsande till vildmarken och 

långt bort från den jäktiga storstadens ständiga brus. 

Vi erbjuder meditation, yoga och underbar mat och dryck, där du får 

möjlighet att njuta av några dagars frihet och tid till eftertanke. 

Du får tillfälle att andas ut och bygga upp dig själv från grunden, kanske 

inför ett stundande projekt eller efter en tids vardagsjäkt. 

Kontakta oss för mer information på telefon XXXX.XXXXX, eller besök vår 

hemsida. 

Källa: Utdrag reklambroschyr 

5

* 

Renoveringen av Axbyhamnsgården är snart klar. Har längtat efter att få se 

gården förvandlas från en böndernas arbetsplats till ett själens paradis. Finns 

så mycket att berätta. Så många drömmar som gått i uppfyllelse. 

Bergby i dag. Handlade tobak. Priset sänkt, eller skatten. C väntade lydigt i 

bilen. 

Kinesiska kräftor i Konsum-affären. Åt dem i kväll. Bara jag och C. Som 

gjort allt det här möjligt. 

Långt från betongen i Bergsjön. Långt från det ständiga trafikbruset från en 

värld som aldrig sover. När vi släcker om kvällarna blir det tyst. Går att höra 

gräshopporna spela, eller när det knastrar i skogen bakom huset. De ljuden 

finns säkert i Bergsjön och Hammarkullen och Rosengård och Tensta men 

kvävs så lätt i människornas stressade andetag. 

C, som förändrat mitt liv. Trodde aldrig att jag skulle möta en läkare 

intresserad av smärta och lidelse. Tänk att jag, Marianne Månstrimma, lever 

lycklig. Så lycklig jag aldrig trodde att jag skulle bli. 

* 

Läste om en gruppvåldtäkt på en ung kvinna. De påstår att det var på ett 

hälsocenter och jag fick kalla kårar längs ryggraden. Fruktansvärt. 

Berättade för C. Om du inte är snäll kanske jag våldtar dig. Oskyldiga lekar 

på lika villkor. 

7

Per och Katarina från Göteborg. Rösterna. Vill komma på besök. Förlägga 

en del av semestern här. 

* 

Hela sommaren kall. Mycket har regnat bort. Vår gård är ändå en stor 

ljuspunkt. Arbete. Regn, svordomar. Men älskar. Nakenheten, gräset, 

vindarna. Dofterna som spelar. 

Ett livsverk. Skapat på ett halvår. Att färdigställa allt till ursprungligt skick 

kräver mycket arbete. Arbete av C och männen från Finland. Tänk att ha en 

sådan som slav vid sidan av C. 

Doften av lim och färg som en gas runt gården. Den gamla 

mangårdsbyggnaden uppfördes tydligen i början av 1900-talet, enligt 

säljaren. Nu ett paradis att dela med andra. Vilsna själar som behöver styrka 

och kraft. 

Bild: Axbyhamnsgårdens mangårdsbyggnad. Mangårdsbyggnaden var 

vid köpet renoverad men byggdes om för att anpassa dess funktioner till 

de nya ägarnas syften, det vill säga hälsohem. 

Huset fungerade även som bostad åt ägarna. Få av gästerna fick besöka 

mangårdsbyggnaden, då de flesta aktiviteter bedrevs i stallet och ladugården. 

Bostadsytan uppgick till 350 kvadratmeter. 

Nedre plan: Kök, matsal för gäster, två toaletter varav en med dusch. Ett 

stort ljusrum med stor takhöjd, ett vardagsrum och ett TV-rum. Dessutom 

fanns två privata gästrum med tillhörande toalett och dusch. 

Övre plan: Fyra sovrum och ett kontor i form av ateljé med inre balkong. 

8

Vind: En enda stor yta. 

Källare: Tvättstuga, matkällare, förråd och ett garage. 

* 

Axbyhamnsgården en soldat på väg ut i krig. Uthuset har 10 gästrum. 

Toaletten kvar ute i korridoren. Dyrt med toalett i varje rum. Förbannade 

byggsäljare. 

Bild: Uthusen 

Inreder utrymmet bakom terapirummet med några leksaker som jag säkert 

kan få användning för. 

Får se hur C klarar av att vara läkare här i stället för på Sahlgrenska. Inga 

problem att få folk att få förtroende för C. 

Första gången jag såg den vackra vita kroppen. De svarta lädershortsen och 

det glänsande kopplet. Så hjälplös, som en hundvalp i snögloppet. Samtidigt 

en omisskännlig karisma och självsäkerhet. Allt som krävs av en 

specialistläkare. 

Matar C med schnitzel gjord på Quorn, samtidigt som vi bestämmer vilka 

våra första gäster ska bli. 

9

Börjar läsa boken om djupmeditation. Kan ju redan yoga. 

* 

Håller den gömd på vinden, i skrivbordslådan, den med lås på. Lättillgänglig 

men ändå omöjlig att komma åt utan nyckel. 

Något personligt. Ingen annan har med mina ord att göra. Inte mina hemliga 

ord och tankar i alla fall. Svårare än jag trodde. Vet inte vad jag ska fylla 

sidorna med. Ändå skönt att få skriva av sig. Tömma ångest. 

C vet att jag skriver men inte vad. 

* 

En journalist, finnig kille från lokaltidningen vill skriva om gården. 

Publicitet skadar aldrig. Jag och C intervjuas. Ung och förmodligen ganska 

oerfaren. Kanske sommarvikarie. Frågorna av allmän karaktär, vad vi vill 

göra med gården, lite historia kring byggnaderna men även varför vi startar 

verksamheten. 

* 

Vad kommer han att berätta. Hur objektiv en journalist än anser sig vara får 

hans texter ändå tidningens färger. Tror inte att han fattar mycket av det jag 

berättar. Om naturens inverkan på själen. 

* 

Media påverkas av sin omgivning och styr inte längre sina ord fritt. 

Redan vid den stora jordbävningen 1906 i San Fransisco påverkades 

tidningarna av företag så att de fick dämpa ner skadornas omfattning i sina 

artiklar. Allt för att inte ryktet skulle förstöra affärsmöjligheterna. I dag styr 

andra regler publiceringen. Reklamen, de finansiärer som styr de oberoende 

medierna. 

* 

Katarina och Per. Bor här hela helgen. De tycker att det är vackert. 

Västkusten fin men en sån här gård vill de ha. Känns bra att kunna visa att 

jag och C lyckats. 

* 

På måndag är vi färdiga med gården och då gör vi reklam och lockar hit 

folk. I helgen gör vi det sista, städar, putsar, fixar. Hemsidan. 

Skönt att Katarina och Per är här. Ändå känns det som ett avslutat kapitel. 

Tycker om dem och vi kan ha telekontakt. 

Åker runt i omgivningarna med bilen. Chryslern är bra att köra och bra att 

det blev pengar över till den. Har aldrig kört en helt ny bil förut. Lukten 

speciell. 

* 

10

Axbyhamn är inget stort ställe. Bor kanske 100 människor i byn. Har ingen 

egentlig kontakt med dem. Närmaste grannen Arvid men nästan 80 år. Bara 

flyktigt hälsat när han vandrat ner till landsvägen för att hämta posten. Nu på 

sommaren mycket människor i byn. De som äger stugor reser från stan med 

sina familjer. Snart kommer de att tystna. 

* 

Sitter under rönnen och filosoferar. Fattar inte varför C vill hugga ner den. 

Trädet påminner om en gammal vis man som sett mer än någon annan gjort. 

* 

Grillkväll och sitter ute i sommarvärmen. Per och Katarina svär över 

myggen. Jag och C redan vana. 

* 

De lämnar oss idag. Kanske vill de komma hit igen. Har inte längre några 

direkta band till Göteborg. Tror inte att jag eller C kommer att åka dit på 

länge. 

Visar C en skiss på webbplatsen. Tycker om den. Gillar färgerna. Gult och 

rött, som Axbyhamnsgården. 

Bild: Axbyhamnsgårdens mangårdsbyggnad sedd från baksidan. 

* 

En vecka. Har inte skrivit något. Får inte tappa lusten nu. Fy Marianne. 

Känns skamligt. Behöver utdela smärta. Bestraffning. Känns som om vi 

aldrig blir färdiga. Varit på IKEA i omgångar. Bilen rymmer inte allt. Att 

frakta och montera sängar och madrasser. 

* 

Utskicken gjorda. Broschyren enkel men bra och har lagt upp webbplatsen 

på en server. Dyrt men borde väl någon gång tjäna tillbaks pengarna. 

11

Framåt kvällen promenad upp till häxtjärnen i skogen. Bra plats för 

meditation. Sitter länge i lotusställning och blundar medan vinden smeker 

mitt ansikte och hår. Fåglarna med sin kvällssång, viskande prasslande löv 

och surret från tusen insekter. 

* 

Någon smyger runt på gården. Nätter. Fötter tassar runt 

mangårdsbyggnaden. Är uppe ett par gånger för att titta efter spår. 

Upptäcker spåren efter någon eller några under uthuset. Är ute tidigt. Hittar 

två ryggsäckar och ett par gamla smutsiga filtar. Berättar inte för C. Kanske 

bitchen inte vill att vi leker då. Vi gör det nu. Känns bra. Vill ju inte komma 

ifrån fantasierna om att hålla slaven bunden. Inte C heller. Lekte ju så 

mycket i Göteborg. 

Slutar inte nu. Vill slå. Bestraffa. Höra lidelsen. Smärtan, böner om nåd. 

* 

Smygarna. När C gör i ordning sitt mottagningsrum medan jag promenerar 

runt. Från skogen två smutsiga människor. Brukar inte smyga runt 

människor här. 

* 

Ung kvinna, 20-årsåldern. Yngre man. Haltar. Skadad. Har handen inlindad i 

något som ser ut som en gammal trasa. 

Kvinnan långt brunt hår. Ser redig ut. Muskler. 

Stirrar på mig. Sedan tillbaks upp i skogen. C vill ringa polisen men kanske 

behöver de hjälp så vi väntar. Du bestämmer inte, bitch. Det gör jag. The 

supreme sex. Supremacy. Makten. 

Senare under eftermiddagen. Jag och C dricker grönt te. De två dyker upp 

igen. Ser inte lika rädda ut nu. Kommer när jag ropar. Kallar. 

Våra första gäster på gården, C. Svara inte. Tig. Du talar när jag beordrar. 

Hon ber om ursäkt, på djup norrländsk dialekt. 

Maria och mannen heter Anton. Kom med tåget för några nätter sedan. 

Förklarar ljudet av smygande fötter. Vet inte om jag ska tro henne. 

Hoppar av tåget mot Stockholm i farten. Går genom skogen. Killen har 

skadat sig när de hoppade, när konduktören upptäckte att de inte hade några 

biljetter. 

C skeptisk. Vill inte ha några främlingar boendes på gården. Vet ju inte vilka 

de är eller var de kommer ifrån. Erbjuder dem att få tvätta sig och sova i 

uthuset. Vill veta vilka de är. Destruktiv nyfikenhet. 

Bäddar i ordning ett av dubbelrummen. Kläderna tar jag hand om. Tvättar 

upp dem i morgon. Får ha kläder jag och C har i vår garderob. 

12

Maria berättar att hon gillar matlagning. Duktig flicka. Kanske kan den 

kunskapen komma till användning. 

Tror först att de är borta när jag vaknar. Går ut i uthuset för att titta. Anton 

med toalettdörren öppen gör sina behov. Skrattar och trycker flera gånger på 

spolknappen. 

Maria kommer ut från deras rum, fullt påklädd. Ber om ursäkt. Anton 

tydligen utvecklingsstörd. 

Hur de under många år tagit sig runt i Sverige och bott på olika övergivna 

platser. Bor ingenstans. Ingenstans att ta vägen. Berättar om hur hennes 

föräldrar dött, där de bodde i stugan någonstans i Jämtlandsfjällen. Lämnade 

ensamma. Nästan 5 år sedan de började fly. Säger hon. Påstår hon. 

Tvättar upp kläderna. Funderar på att åka med dem och handla. Men vet ju 

inte hur länge de kommer att vara här. 

* 

Inreder butiken. Blir inte stor men innehåller mycket. Vill lära mina gäster 

att söka i litteraturen. Böcker som ger ett bredare perspektiv på tillvaron. 

Vill sälja cd-skivor med avslappningsmusik och ljud. Får se hur det löses. 

* 

Maria och Anton ser sig om. Utforskar. Under nästan hela eftermiddagen i 

skogen. Undrar vad de gör där. Framåt kvällen dyker de upp igen, i samma 

skogsbryn. Svarar att de varit uppe och gått i skogen. Letat hemligheter. 

C fortfarande skeptisk. Men C bestämmer inte. C tiger och lyder. 

Ägnar hela förmiddagen åt att uppleva bokkataloger. Så mycket 

kvalitetslitteratur inom hälsoområdet men så många böcker styrda av 

kommersialism. Bantningslitteraturen nog värst. 

Efter lunch beställer jag böckerna som ska pryda butikshyllorna. 

C börjar bli färdig med mottagningsrummet. Anton svansar runt. Svårt att få 

kontakt med killen. Maria säger inte mycket. 

* 

Maria öppnar sig lite. Vi sitter i köket och funderar ut menyer. Berättar om 

hennes och Antons flykt. Hur konduktören hotat dem utanför Söderhamn. 

Hur de mitt i natten hoppat av i farten. Verkar inte finnas någon som saknar 

dem. 

Människor tar så mycket för självklart. Att det ska finnas mat på bordet, 

någonstans att bo, någon att komma hem till. Men så är det ju inte alltid. 

C visar upp sitt rum. Den ljusa lasyren är bra. Jag har valt den. C kommer att 

trivas. 

13

Bild: C:s arbetsrum, här möblerat med nuvarande ägares möbler. 

* 

Axbyhamnsgården verkar ha en spännande historia. Bläddrar i gamla 

böcker. Hittar om både byn och historien. Böcker jag la undan när vi köpte 

gården och sedan dess har jag inte tittat i dem. Inte förrän nu. Borde tillhöra 

någon hembygdsgård. 

”Fastigheten Axbyhamn 13:4, mangårdsbyggnaden Axbyhamn, liksom 

tillhörande stall, ladugård och uthus, uppfördes någon gång kring 

sekelskiftet 1800-1900. Mangårdsbyggnaden, stallet, ladugården och 

uthusen var från början målade med Falu rödfärg, något man gjorde för att 

skydda virket mot röta. Mangårdsbyggnaden uppfördes i två våningar med 

en rejäl oisolerad vind och bestod av 10 rum och kök, något som ansågs stort 

när det byggdes och tydde på att familjen hade det gott ställt. 

Gården byggdes, ägdes och drevs av familjen Andersson i form av till viss 

del jordbruk och till viss del djurskötsel. 

När Gunnar Andersson, fadern, dog på 1940-talet, tog sonen Jan över.” 

Under stunden vid häxtjärnen töms mitt huvud på det som oroar. Själen blir 

hel och kroppen avslappnad. Får fullständig kontroll igen efter en veckas 

jobb. 

14

Bild: Annan vinkel av mangårdsbyggnaden. 

Första mötet, och i fortsättningen kallar vi dem fredagsmöten. Jag och C 

pratar om hur vi ska få tag på kunder. Förhoppningsvis svarar någon på 

annons och utskick. 

* 

Vecka utan att ha skrivit något. Ändå händer saker. Händer ju saker hela 

tiden. Sedan är frågan om det som händer påverkar mitt eget liv. Om jag ska 

engagera mig. 

Anton och Maria trivs på gården. Kläderna funkar. Ser ut som två ordentliga 

människor. Verkar nästan jämnstarka, jag och C ser dem springa runt och 

jaga varandra. Möter samma fysiska motstånd hos varandra. 

Gångarna i Livsfläktens Dal börjar bli färdiga. Planteringarna bra. 

Tillflyktsort för de stressade människor som kommer hit. 

Böckerna. Tar hela dagen att placera dem i hyllorna. Maria hjälper. 

* 

Fredagsmöte. Pratar om hur gästerna ska tas emot och omhand. Ska göra 

upp program. 

Visar den uppdaterade versionen av hemsidan. Formuläret äntligen klart. 

Inte lätt med HTML. 

* 

Gävle. Gäller att njuta av den sista tuggan sommar så länge som möjligt. 

Solig dag, cafébesök och restaurangbesök och shopping. 

15

Leker med C. Har så länge drömt om att få tillgång till en enslig värld, där 

jag kan uppfostra. 

Kroppen i form av ett kryss i sängen, händerna och fötterna spänt bundna 

mot varsin sängstolpe. Måste testa den ställningen fler gånger. Både med 

och utan trosorna i munnen. Ser i ögonen (de är uppspärrade) hur smakerna 

fyller. Mina smaker. Min makt. Och C hjälplös. 

Nu ska jag sova. 

* 

C ont i rumpan i dag. När C kommer ner för att äta frukost med mig, Anton 

och Maria, linkar nästan bitchen fram. Gulligt men bara jag vet. Anton tittar 

konstigt. 

Maria lagar frukost och lunch. Fungerar nästan som riktig husfru. Dessutom 

trivs hon med det. En helt annan tjej än när jag såg henne första gången. 

Vid häxtjärnen. Sitter länge och blundar. Njuter av tillvaron och de många 

ljud och dofter som finns. Ibland kusligt. 

Ligger i sängen bredvid C. Funderar om vi kommer att få några gäster. 

Visserligen har vi pengar men de räcker inte hur länge som helst. Augusti på 

väg att dö. 

* 

Sensommar. Kvällarna är inte längre lika ljumna. Jag och C sitter med varsin 

kofta på altanen. Dricker te i skymningen. C: s maskulina ansikte i den sena 

solens svaga strålljus. Balkongen i Bergsjön fungerade också. Här är 

vackrare. 

Alla på skogspromenad. Letar bär och svamp. Anton har under sina 

vandringar i skogen hittat några ställen där de gula huserar. Svåra att hitta. 

Stannar länge på en plats och söker noga med blicken. Innan de visar sig. 

Finns ofta under nedfallna kvistar och mossa. 

Anton älskar Marias smörstekta kantareller. Idag få eftersom vi sparar och 

fryser in. God svampomelett i alla fall. 

Det svarta kopplet runt C:s hals. Har inte använt så många av leksakerna 

men det ska det bli ändring på. 

* 

En grupp människor (10) från ett IT-företag om en vecka. 

Kollar statistiken över hemsidan. Ganska många som har besökt den men få 

som har hört av sig. 

Har bytt den arabiska popmusiken och imamernas toner från lägenheterna i 

Bergsjön mot avslappnande naturlig. En uppsättning CD-skivor från ett 

förlag som gör new-agemusik. Ska sälja några av dem i butiken. 

* 

16

Hösten börjar långsamt tränga sig på. Molnen flytt över himlen hela dagen. 

Ser ut som om hösten jagar bort sommarens varma vindar och värme. 

Världen sedd under några månader på väg att dö. Släpper fram nytt liv. 

Grönskan bleknar. Vattnet vildare, som om älven och havsviken sluter sina 

armar och stänger sig inne. 

Jag och Maria i köket. Pratar om vilken mat vi ska servera gästerna. 

Rönnen på gården tappar sina löv. Börjar förbereda sig för vad som ska 

komma. 

* 

Lätt regn faller. Anton uppe i skogen och tar en promenad. Säger ingenting 

när han går, bara drar på sig regnkläderna och försvinner. 

Två timmar senare tillbaks med en hög kvistar, mest från lövträd, som han 

drar ner till verkstaden. Sedan, efter en timmes pysslande i verkstaden kliver 

han in i köket. Jag och Maria undrar vad han håller på med. Han svarar inte. 

När jag drar för gardinerna i sovrummet lyser det fortfarande i verkstaden. 

Mot väggarna leker skuggorna från Anton som håller på med något. Vad han 

håller på med vet jag inte men det känns bra att han hittar på saker att göra 

här på gården. 

Bild: Interiörbild från verkstaden. 

* 

Om morgonen sjunger fåglarna. Annorlunda. Det första jag tänker på när jag 

öppnar sovrumsfönstret på glänt. Ljuden mer vemodiga. 

Tittar bort mot verkstaden så fort jag vaknar. Inga rörelser. 

17

Under frukosten inga svar från Anton. Bråttom att komma upp till 

verkstaden. Jag och C löser melodikrysset och tar det lugnt. Eldeman är bra. 

Eftermiddagen ägnas åt städning. C gör det medan Maria visar att hon kan 

laga mat. Vi pratar om hälsomat. Hon väldigt intresserad, framför allt om 

den vegetariska världen. 

När skymningen skrämmer bort dagsljuset förvandlar jag min C till en 

bunden och tystad slav. Naken kropp över mina knän. Smisk. Smack. Som 

ett barn. Liten gråtande pojke blir bestraffad av min handflata. Kittlar huden. 

Maria och Anton känner inte till något. Vi har inte sagt något. C ber mig 

alltid att vara tyst om det. 

Nu ska vi sova. Jag och min lilla rödstjärt. 

* 

Vinden kallare. Klippan uppe vid häxtjärnen inte lika gästvänlig och varm 

som den varit. Tar med sittunderlag nästa söndag. 

Anton i köksdörren med ett knippe kvistar. Tror först att han vill lära sig att 

dela ut piskning. Misstar mig. Ber om en spann vatten och försvinner iväg. 

Tänker på spannen i ladugården. Där björkviskorna badar i vatten och salt. 

Knåpar med arbetsmetoderna. Mycket att tänka på. Vad ska jag prata om. 

Lite har löst sig och mycket inspiration från böckerna. 

* 

Anton kan varken läsa eller skriva. C har bestämt sig för att lära honom det. 

Ska minst en gång i veckan ägna sig åt att lära den stackars analfabeten. 

Pratar med Maria. Antons handikapp. Har aldrig lärt sig att läsa eller skriva. 

Det han lärt sig är att överleva. 

Tänk att det i denna moderna värld, i högteknologins högborg, fortfarande 

finns människor som inte har tillgång till informationen som står i 

tidningarna. Att det finns människor som inte förstår sin omvärld. 

Eftermiddag. Går igenom en av väskorna från Göteborg. Hittar det gamla 

kyskhetsbältet. Läder och metall och kedjor. Tunna, metallkedjor som griper 

och håller fast och hindrar saker från att expandera. Växa. Hud mot kall 

metall. 

Kväll. Belönar C för hjälpen med Anton. Present: låta draken spruta ut sin 

eld i min behandskade handflata. 

När C somnar tryggt med huvudet vilandes i mitt knä, låser jag för första 

gången in draken i kyskhetsbältet. 

18

Nu ska jag sova. 

* 

C vaknar. Förskräckt. Reaktionen. Lovar att C bara ska få ha den under 

dagen och testa. Verkar fungera. C klagar inte. 

Första lektionen med Anton. Vet inte vad de pratar om. Inget egentligt svar 

under lunchen. Behöver någon form av alfabetsbok. C hittar på nätet. 

Letar efter frisör i Gula Sidorna. Ska det komma kunder hit måste både jag, 

C och Maria se representativa ut och då måste håret fixas till. Tid på torsdag. 

Så fort gick det aldrig när jag bodde i Göteborg. Storstaden. 

Maria glad när jag berättar. Hon har inte varit hos någon riktig frisör på flera 

år. Om någonsin. 

C klagar i sängen. Bryr mig inte. Vill inte ha kyskhetsbältet men det 

bestämmer ju inte C. Somnar nog snart. Annars munkavel, bollen eller 

heltäckande. Eller mina svettiga trosor. Fick sin egen socka en gång. Full av 

damm och smak. En ultimat förnedring. 

* 

C missnöjd. Kyskhetsbältet förhindrar erektion. En dag till bara. Lovar. 

Förnedrad, utan att någon annan vet. 

Under förmiddagsfikat kommer Anton in genom dörren. Visar upp ett 

knippe hopflätade skalade kvistar. 

Maria berättar att Anton en gång i tiden lärt sig den tekniken av sin morfar 

som brukade fläta korgar. 

Anton duktig. 

Anton lovar visa korgen när den är färdig. Kanske något vi kan använda oss 

av på gården. Ett signum. 

* 

Jag och Maria hos frisören i Söderhamn. Sandra klipper ur mitt hår och 

skapar flätor som räcker ända ner till mittryggen. Marias hår klipps kort. 

Hon har haft långt och ett ganska ovårdat sedan hon kom. Nu växer ett nytt 

ansikte fram, tack vare Sandras välmanikyrerade och väldoftande händer. 

Kort, slickat pryder Marias huvud. 

På eftermiddagen kommer gammal sliten lastbil. Olof Börjeson. Varor från 

lokal gård som producerar miljövänligt odlad mat. Liten, satt, timid men 

väldigt trevlig gammal man. Berättar att han sedan 5 år tillbaks arbetar med 

att odla ekologiskt. En av pionjärerna inom området i Sverige. Pratar länge 

innan han åker till nästa kund. Blir vi nöjda kommer jag säkert att beställa 

från honom igen. 

C ser jag inte till. Sitter säkert i sitt arbetsrum. 

* 

19

Första gästerna från IT-företaget. Fram till nu har vi ju bara haft några från 

vår egen värld. Nu gäller det att visa vad vi kan. 

Oron inför eftermiddagens grupp gäster försvinner. Känner värmen från 

deras sinnen. Öppet intresserade av det jag och C har att säga. Lyssnar 

intensivt, nästan andligt på våra ord om harmoni och själslig frid. C:s samtal 

om hälsa också populärt. 

Healing 

Jag kallar det healing men det är nog snarare en livssyn, ett sätt att se på 

oss själva som mer än bara kroppar med sammanfogade delar som anden, 

kroppen och själen. Alla delar måste vara i harmoni för att fungera. 

Brister något, till exempel att kroppen skadas av stress, bidrar det också till 

att själen och anden lider. 

För att finna detta använder jag kinesiologi, en gammal kinesisk teknik som 

kombinerar alla tre delar och förenar dem till en harmonisk enhet. 

Kinesiologi kommer från grekiskans 'kinín', som betyder att röra. I 

kinesiologi använder jag muskeltester för att kunna läsa av balansfel och 

andra problem i kroppens system. Människans muskler är kopplade till olika 

delar av kroppens energisystem. Genom att söka igenom kroppen finner jag 

blockeringarna i energiförsörjningen till inre organ, muskler och annat. 

Kinesiologi använder jag också till att bota psykiska känslor och omedvetna 

dunkla och mörka tankar. 

Allt som en människa registrerar med sina sinnen kan tas bort genom 

spänningar i musklerna. Här kommer stressen in. Det går att hitta 

stresspunkter. 

För att bota det använder jag massage av musklerna som spänningarna 

samlats i. Jag brukar också erbjuda dem örttinkturerna jag själv gör. Vissa 

gäster köper medan andra är mer skeptiska. 

Vandrar tillsammans mellan parkens viskande björkar. Allt fridfullt. Tyst. 

Bara stegen från de trötta men upprymda gästernas skor talar med de 

grusade gångarna och barrinbäddade stigarna. 

Ljuden från min röst när jag berättar om vikten av att någon gång emellanåt 

söka fridfullhet. För ett ögonblick stanna upp. Se den värld vi en gång levde 

i som människor som naturens gäster. Inte som dagens hårda betongsjälar. 

20

Bild: Livsfläktens dal 

Promenader i Livsfläktens dal 

Ofta inleds ett besök hos oss med en vandring i Livsfläktens dal, vår egen 

underbara park där man kan lyssna till naturen och den fantastiska tystnad 

den kan tillskänka stressade och blodsprängda öron. 

Gästerna upplever ofta denna vandring som en sluss mellan sin värld och 

den värld som finns på Axbyhamnsgården. Här får de en stunds andning och 

till och med efter den timslånga promenaden märks hur många 

muskelspänningar redan släppt hos de sönderstressade själarna. 

Vandringen i dalen gör vi oavsett väder och årstid. Det vackra är att 

uppleva hur naturen egentligen ser ut under en viss årstid. Trots regnet som 

strilar ner från det grå och väter gästerna brukar de vara villiga att berätta 

om skillnaden mellan sina arbetsplatser och Livsfläktens dal. 

Tror att de förstår, eller i alla fall försöker att se det jag och C talar om. 

Efter promenaden yoga. 

Som final, eller efterrätt. 

Maria duktig i köket. 

* 

En natt kan göra mycket för en människa. En natt i total tystnad kan förändra 

en själ. Förvandla en uttröttad kropp till något nytt. 

Upplever det när vi äter frukost tillsammans med gästerna. Kommer in i 

matsalen med ny fräsch färg i sina ansikten. Många förvånade, nästan 

chockade, över hur gott de sovit och hur utvilade de känner sig. C förklarar 

21

avsaknaden av bakgrundsljud. Under natten här totalt tyst, till skillnad från 

staden, där ljuden ständigt gör sig påminda utan att vi själva tänker på dem. 

Finns inga onaturliga bakgrundsljud här. Bara naturens egna. 

Ägnar förmiddagen åt att prata om hur stressen förstör oss. Hur man på bästa 

sätt finner lugnet. Gästerna diskuterar i grupper fram till lunchen. 

Eftermiddagen yoga utomhus. Berättar inte om häxtjärnen. 

Äter middag tillsammans. Tror att våra gäster uppskattar gemenskapen. De 

lär känna oss och vi lär känna dem bättre. Anton lägger sig ofta tidigt. Får 

sin mat av Maria i köket. 

* 

Under förmiddagen upp i skogen på långpromenad. Pratar om att söka våra 

inre jag i naturen. Lyssna på de ljud som naturen har att erbjuda oss. 

Kontrast till de ljud vi själva skapar i form av maskiner och stadsbrusets 

metalliska musik. Söka ett inre lugn svårt mitt i larmet i staden. Bör i stället 

sökas där inga konstgjorda ljud finns. 

Plockar blåbär. 

Gästerna lämnar oss sedan de druckit eftermiddagste och njutit av den 

blåbärspaj de själva varit med och bidragit till. 

Samtidigt som gästerna försvinner dyker Kisse upp. Har ingen aning om vart 

han kommer ifrån eller vem han är. Ganska stor hankatt, guldgul. 

Glömmer nästan sittunderlaget när jag går upp till häxtjärnen. Kvällarna 

kommer fortare nu. Vinden vill inte smeka mig på samma sätt som tidigare. 

Saknar sommaren men välkomnar under meditationen samtidigt hösten. 

Friskhet och stor makt. Innan det grå infaller, då träden lämnar sina löv att 

dö, är hösten fin. 

* 

Skickar vår första faktura. Ska rama in en kopia. Sluträkningen på 30.000 

plus moms. Mycket i skatt. Förstår inte hur staten över huvud taget 

uppmuntrar företagande, när allt är så krångligt. Så lite pengar över. De vill 

kontrollera allt. Bäst vore det säkert att alla jobbade på bruket. Som förr. 

Ny beställning på retreathelg. Kommer den 25:e. 5 pers. 

Firar med lite champagne. Anton får cider för han dricker inte alkohol. 

Maria njuter och blir fnissig. Hennes ögon glittrar. 

* 

C har sin andra lektion med Anton. 

C klagar inte längre på kyskhetsbältet. Verkar acceptera det. Måste sitta ner 

och kissa. 

22

* 

Sökandet efter ideal bottnar i en ensamhet, ständigt svällande bland 

människorna. I den stora vilsenheten och anonymitetens tid behövs trygghet. 

Men i stället för att söka denna trygghet inom oss själva söker vi den genom 

media och låter tv, tidningar och filmer ge oss svaren. Alla såpor gör folk 

tokiga. 

Vi kommer aldrig att finna tryggheten där. Bara ännu större förvirring och 

verklighetsflykt. 

* 

Anton kämpar runt med gräsklipparen. När han är inne och dricker vatten 

eller vilar rinner svetten nerför hans runda ansikte. Senare på dagen är hela 

han våt av svett och luktar därefter. 

C på mottagningen i stort sett hela dagen. Får ha sin privata sfär, trots 

lydnaden mot mig. 

* 

Stilla sensommarregn, eller kanske förhöstregn utanför fönstret. Anton i 

verkstaden. Trivs där med sina korgar. Som en Emil, inlåst men på egna 

villkor. 

På eftermiddagen möte inför nästa veckas gäster. Går igenom menyer och 

ringer Olof . 

* 

Pratar med C om Anton. Går tydligen framåt efter att C börjat använda 

boken från nätet. Hur lär man en vuxen människa vad bokstäver är. 

C och Anton hjälps åt att hugga ved. Grillar majskolvar. Kisse svansar. 

Verkar som om han vill stanna här på gården. Undrar var han kommer ifrån. 

Halsband men står inget på det. Bara metallbit som hänger som smycke. 

I kväll sitter jag vid datorn. E-post och statistik på hemsidan. C ligger under 

bordet med mina nakna, otvättade fötter över ansiktet. Min lille slav. 

Kämpar efter luft när jag lyfter på fotsulan från munnen och näsan. Kisse i 

knät. Har blivit mer tam nu och kommer in ibland när jag ropar. Strykarkatt 

som hittat ett tillfälligt hem. 

Utan att C ser det hittar jag en annan webbplats när jag surfar på nätet. Svårt 

för en slav att se när jag täcker över ögonen med tårna. En chatt. Har aldrig 

varit på en sån förut. Passagen. 

* 

Klippan vid häxtjärnen har helt tappat värmen. Sittunderlaget håller mig 

varm medan de kyliga vindarna leker och bråkar med mina flätor. Trots att 

jag kan känna en fysisk kyla är jag sinnligt varm. Ju längre jag sitter och 

mediterar, desto varmare blir mina sinnen. När lugnet till slut infaller känner 

jag hur jag föds igen. 

23

Besöker chatten på nätet. Bara typer som frågar vad jag har på mig. Vill jag. 

Vad har de för intresse av att veta det när vi ändå inte ser varandra. 

* 

Bokföringsdag. C ligger bunden med händerna bakom ryggen under stolen. 

Ansiktet ett utmärkt fotstöd. Känner munnen under mina fotsulor. Slickar 

dem duktigt. 

Anton gosar med Kisse ute på gården. 

* 

Olof med sin lastbil. Lasten på flaket av bra kvalitet. Stannar en stund, den 

lille naturodlaren, och berättar om sin gård och de grödor han odlar 

ekologiskt. För mig är det självklart. Vem vill äta besprutad mat. Trots det är 

det få människor som egentligen ifrågasätter vad de stoppar i munnen. Vad 

maten innehåller. Hur mycket antibiotika och andra tillsatser. 

* 

C berättar om en genomgång av alfabetet med Anton. Förståelsen än så 

länge låg. Boken från Internet fungerar bra och på lagom nivå för Anton. Det 

är nog i sammanhangen själva kärnan i lärandet ligger. Att få information 

utan att kunna placera den i sitt rätta sammanhang ger inga resultat, bara 

större förvirring. 

* 

Kan inte somna. Sitter uppe och surfar. Chatten på Passagen igen. Träffar 

någon som verkar vara intresserad av S/M. 

5 gäster. Jag och C har förberett för dem i ett par dagar nu. Allt stämmer. 

Stressade själar som desperat griper efter alla strån för att finna ro och 

harmoni. Att förlika sig med sina egna individer. Samtidigt måste det vara 

trendigt. Fattar det inte. 

Hel eftermiddag åt att inte tala med varandra men ändå finnas. C finns på 

mottagningen om någon behöver prata. Ett par gäster där. 

Att rösten har en så central betydelse i kommunikationen. Finns ju andra sätt 

att göra sig hörd på. Leker charader. Att enbart rösten betyder något när 

dessa människor arbetar. De enda sinnen de använder är synen och hörseln. 

Inte känseln, luktsinnet, smaken… Att kunna kombinera allt är ju lika viktigt 

som att kunna tala. Får ägna en lång stund åt att diskutera vikten av att 

använda alla sinnen, att öppna den låsta dörren och släppa in alla intryck 

utifrån. Inte bara de man ser eller hör. 

Äter en god middag. Funderar att anställa Anton och Maria permanent. 

Anton som vaktmästare och Maria som kokerska. Hon är väldigt duktig på 

att laga mat. Bra vän med köket. Anton stark och skulle nog hjälpa till där 

det behövs. Det gör han redan när vi ber honom. C skeptisk. Ska vara 

tydligare med uppfostran. C ska lära sig att tiga. 

24

* 

Testar mina tekniker på gästerna. Berättar inte för dem att de är gårdens 

andra grupp. 

Avslappningsövning. Kallar den för ”Den inre resan” och hoppas att den 

fungerar. 

Övningar: 

Efter de inledande mötena börjar vi med avslappning. En shamanresa som 

jag brukar berätta att de gamla urmedicinmännen brukade göra. 

Jag kallar den för ”Den Inre Resan” och utspelar sig på en strand och i en 

fantasivärld. Många av gästerna brukar känna oro, att de aldrig ska hitta 

tillbaks igen men jag lugnar dem genom att berätta att det aldrig har hänt 

att någon gått vilse på sina andliga mystiska resor. Det är som att se en film. 

De är hela tiden medvetna om var de är, fast de samtidigt ser något annat 

framför sig. 

* Gästen ligger ner på en matta på golvet och blundar. Låter andningen 

vara lugn. Sedan drar hon tolv djupa andetag. 

* Hon skapar sedan en bild av sig själv när hon sakta vandrar utefter en 

sandstrand. Hon lyssnar till det stilla skvalpandet från vågor som möter den 

lena sanden. Hör träden som viskar i skogsbrynet. Vinden som leker runt 

hennes kropp. 

* Så kommer hon fram till en dörr mitt på stranden. Där bakom börjar det 

hemliga. Hon öppnar dörren och kliver in. 

* Sedan fokuserar hon hela tiden på sina sinnen. Vad ser hon? Vad hör hon? 

Vad känner hon där inne? 

* Efter en kvart har hon vandrat färdigt i sin fantasivärld. Det är dags att 

hitta tillbaks till sig själv igen, till det rum hon ligger och vilar i. 

* Hon andas djupt och kommer tillbaks till den mjuka mattan och finner åter 

sin plats i sin fysiska kropp tillsammans med oss andra i sessionen. 

Pratar om stress. Verkar lika givande som själsresan. Många människor 

alldeles sönderstressade. Visste inte att det var så illa men de verkar känna 

sig pressade över allt nuförtiden. 

Säkert spelar det faktum att många bosätter sig i städer en stor roll. Har 

upptäckt hur friskare jag känner mig, hur utvilad jag är, varje morgon i 

jämförelse med storstadens oväsen och sunkiga luft. 

Bingolottokväll. När middagen serverats och gästerna sedermera lämnar oss 

för att leva sitt eget liv ute i ladugården för att tillsammans med varandra fira 

sin sista kväll hos oss spelar vi Bingolotto. Kisse i Marias knä. 

C bunden på en pinnstol under hela Lokets föreställning. Munkavel och 

blicken vänd mot oss i soffan, från tv:n. För första gången ser Anton och 

Maria händelsen. Säger ingenting och jag förkunnar att allt är på skoj. 

Kanske säger något senare. 

25

* 

Fortsätter att tala om stress med gruppen. C inte med så mycket mer än ett 

kort föredrag om vikten med att äta bra mat och att röra på sig för att få 

kroppen att fungera. 

Ljuden förändras uppe vid tjärnen. Fåglarna blir färre och i dag hör jag mest 

kråkor och skator. Sången skär genom Axbyhamn. När vintern kommer blir 

de grå och svarta fåglarna de enda vi kommer att få se. 

Sitter uppe och chattar. Träffar samma person igen. Han kallar sig Svart 

Ängel. 

* 

Tyst och tomt på gården. Börjar redan se fram emot nästa grupp. 

Undrar varför behovet av frid har ökat hos människor. Varför så många 

måste komma bort från tillvaron för att hitta hem. Kanske stadens muller och 

den livsstil människor i dag lever kräver det. 

Träffar Svart Ängel på nätet. Vet inte vem han är men verkar vara i min 

ålder och intresserad av S/M. Pratar inte bara nonsens som de andra gör. 

* 

Anton i verkstaden och flätar korgar. 

C berättar att Kisse varit uppe i arbetsrummet under hela förmiddagen. Jag 

kanske är dum när jag skojar och säger att C inte har någon användning av 

en Kisse när C ändå inte kan få upp den. C säger ingenting. 

Jag och Maria hjälps åt i köket. Förklarar min och C:s lekar, varför jag 

ibland smiskar C och förnedrar verbalt. Maria förstår att allt handlar om en 

sexuell lek, och att C också är med på det som händer. Berättar om Els-beth. 

Borde kanske hålla tyst. Allt behöver hon inte veta. 

Anton hjälper till med att röja bråte på gården. 

* 

Hösten börjar smyga sig runt knutarna. Går inte att sitta ute om kvällarna så 

jag och C får nöja oss med att dricka vårt te runt den öppna spisen i 

finrummet. 

C berättar hur bra Anton är på att hugga ved. 

* 

C feber och frossa. Kan vara influensa och hoppas att vi andra slipper bli 

sjuka. 

Laddat upp med örttinktur åt alla. Hoppas att den ska hjälpa. Anton håller på 

att kräkas när han får sin första dos utblandad i friskt källvatten. Dricker i 

alla fall. 

26

* 

C i sängen nästan hela dagen. Bara uppe för att äta. Tar av kyskhetsbältet. C 

får ändå inte draken att vakna i detta feberheta tillstånd. 

Mer örttinktur till alla. 

Undrar varför alla är så rädda för döden. 

* 

Anton visar upp sin andra flätade korg. Välgjord. Måste ha krävt ett enormt 

arbete för att göra den. Anton så nöjd att han skrattar högt. Hoppar på golvet 

när han visar den. 

Under middagen cider för det Anton åstadkommit. Ställer hans korg på 

bänken som gästboken ligger på i entrén. En man med många dolda talanger. 

Få har gett honom chansen att visa dem. 

Ringer Sandra i Söderhamn. 

* 

I dag är C helt återställd. Gör ett test. 

Får sitta på knä framför mig när jag är iklädd de vita ridbyxorna och den vita 

pälsjackan, plus de svarta lackstövlarna och handskarna. Att se tungan leka 

över den blanka ytan på stövlarna gör både mig och C kåta, och det är det 

bästa tecknet på att C är tillbaks vid ytan igen. Smätter till pungen så att 

draken åter somnar och sedan kan jag spänna fast skyddet runt organet. 

Välkommen tillbaks, C. 

Svart Ängel ger inspiration och är spännande att prata med. 

Nya gäster om en knapp vecka. Ringer Olof. Han meddelar att han inte 

hinner komma förrän på måndag och jag blir lite irriterad. Eftersom jag 

beställer fisk av honom efter en diskussion kring menyn med Maria, förstår 

jag att det tar sin lilla tid. 

C bunden i sängen, tyst och orörlig, medan jag läser ”Den sjunde insikten”. 

Märklig bok. Säger mig absolut ingenting. 

* 

C och Anton har ännu en lektion. C nöjd. 

Verkar gå framåt. C berättar att de börjat gå igenom alfabetet ordentligt. 

* 

Maria och Antons närvaro stör inte. De lever mycket sitt eget liv och har ju 

sin egen bostad så vi inkräktar inte på varandra. Trivs bra med Maria. 

Arbetar ordentligt och är trevlig att umgås med. 

Jag och Maria i Söderhamn och träffar Sandra. Samma frisyrer som sist. 

Mina flätor behövs klippas ur lite och Marias hår ordnas till. Sandra lätt att 

27

prata med. Kanske är det en frisörs uppgift att kunna konversera. Får 

förtroende för henne. 

På bordet i väntrummet ligger tidningar. Bläddrar genom de glättade 

sidorna. Förvirring och oro. Vad är ideal. Vad handlar det egentligen om och 

vem är det som styr våra utseenden och varanden. På ena sidan en artikel om 

hur insidan är det viktigaste i ett förhållande. På den andra sidan en artikel 

om överviktiga – att njuta av livet trots sitt utseende. Och sedan, lite längre 

bort, bakom modereportagen med de smala modellerna, de senaste 

bantningstipsen.”Så gick jag ner 20 kilo på två veckor” ”Vikten är inte 

viktig” 

På måndag kommer nya gäster och då gäller det att se bra ut. 

* 

Otäckt när människor blir mördade. Och sälar. I Göteborg stenade de en 

oskyldig säl till döds. Fruktansvärt vad människor kan göra mot djur och 

varandra. Tänker på de gånger jag gick runt i Slottsskogen och såg sälarna 

leka och njuta av livet, trots sin trångboddhet. 

Anton tycker att det är spännande att titta på C:s koppel som slaven ibland 

får bära runt halsen när det inte finns gäster på gården. Ibland funderar jag 

på att låta C lyda Anton men känns för tidigt för det. Att se C tvingas suga 

eller slicka Anton. Fantasin. Undrar hur stor den är. Måste C träna 

käkmusklerna… 

Ingen verkar ha blivit smittad av C. Effekten av tinkturen. 

* 

Behöver täckjackan för att skydda min kropp mot kylan. Vinden vass och 

lätt regn faller vid tjärnen. Ingen vänligt sinnad vind. 

Anton i sin verkstad. Hans hemliga rum. Tror att han mår bra av att sitta 

däruppe på sin stubbe och fläta korgar. Vi har olika sätt att slappna av och 

koppla bort tankar på annat. De människor som inte har tid till sig själva mår 

inte bra. 

* 

Olof med grönsaker och ägg men också fin lax som odlats ekologiskt hos en 

av hans kollegor uppe i Bläckafjärden. Klagar på att inte fler bönder i landet 

väljer den ekologiska vägen men att arbetet sakta men säkert går framåt. 

Ute på gården luktar det av förmultning och förruttnelse. Ändå ingen död 

som omger denna dödens årstid. 

8 personer idag, på jakt efter avslappning och för att få nya krafter inför ett 

projekt som tydligen är viktigt. Snygga killar. Och två tjejer. 

Ny leverans av böcker och CD-skivor. Maria får ta hand om sakerna 

eftersom jag har gruppen att sköta om. 

Inleder med vandring i parken. Tystnaden. Och dofterna är så starka under 

hösten och vinden är livgivande. 

28

Går bra med försäljningen och människor behöver andlig vägledning. Det 

får de genom böckerna och musiken. Att ligga på en mjuk säng i ett mörkt 

rum och bara låta ljuden strömma in genom öronen ut i blodet och sinnena 

skapar en obeskrivlig sinnesro och närvaro. 

Stresshantering 

Stressen handlar mycket om de höga bergen som ska bestigas och då både 

hemma och på jobbet. Tanken med positivt tänkande är att få bort stressen 

genom att se bortom de höga bergen och inte den tunga vägen dit. 

Många av dem som besöker Axbyhamnsgården lider av stressrelaterade 

symptom. C har berättat detta och även diskuterat lösningar med dem. Kan 

sånt. C är duktig på att tala (när jag ger slaven tillåtelse) och har hjälpt 

många människor som lider av stress. C botar ju inte själv men ger goda råd 

om hur de ska söka hjälp och var den finns. När inte mina metoder är 

tillräckliga (det kan ju hända att de lider av psykiska problem) finns ju 

samtalsterapier och medicinering. 

När behov finns, jag brukar samtala med gästerna innan de kommer om vad 

de förväntar sig, brukar jag ägna en för- eller eftermiddag åt att prata om 

stress. Det har ju blivit allt vanligare och jag tror att många människor 

skapar en inre stress helt utan anledning. Utan att det är en sjukdom tror jag 

att det smittar. Blir en person i ett projekt inom IT stressad, blir med 

säkerhet andra det också och det är otäckt. Som en pestsmitta. 

Vi brukar söka symptomen till vad som egentligen skapar stressen och 

spänningarna som fyller såväl själen som kroppen. Det handlar ju om att 

finna grunderna. Dessa bottnar inte sällan i livssituationen. Var befinner sig 

gästerna? Jag ber dem att tänka igenom sitt arbete, familj och vad de har 

för relationer till sina pengar. Inte sällan handlar mycket om pengar och 

detta är något som blivit allt viktigare. Ofta mäts den sociala statusen i 

pengar och människor verkar lägga väldigt mycket pengar på bostaden. 

Detta blir ju en enorm utgift som ofta knäcker vissa själar till slut. 

Jag berättar att det går att minska stressen. Det går att påverka sin kropp 

och själ. 

Det handlar om att andas. Att hinna andas. 

Det handlar om att vila. Att låta kroppen andas. 

Bakgrunden till stressen handlar om att kroppen omedvetet skapar en 

flyktreaktion som finns inbyggd i våra gener och automatiskt inträffar i det 

autonoma nervsystemet. 

Stresshormonerna fyller kroppen via blodomloppen och stressar hjärtat, 

blodtrycket och musklerna. 

* 

Chattar med Svart Ängel. Natt. Känner mig inte otrogen. Inte samma sak att 

chatta som att träffas, även om vi pratar om sadomasochism. 

Kisse i knät. Känns tryggt. C sover. Bunden. Tystad. 

29

C har läs- och skrivlektion med Anton och jag jobbar med gruppen. 

De tragglar fortfarande alfabetet. Tar ju tid att lära en gammal hund att sitta 

men har C bestämt sig för något brukar C lyckas. Dessutom har ju bitchen 

sitt övriga arbete att sköta men verkar ta sig ordentligt med tid åt Antons 

problem. 

De materiella behoven försvinner långsamt. Det var ju spännande att kunna 

shoppa utan att tänka på pengar när vi sålde C:s lägenhet. Då hade vi pengar, 

och det har vi ju fortfarande men de förräntar sig på banken. Försöker 

förklara för gruppen, vikten av att se längre än ner i sin plånbok. Vet inte om 

de förstår. 

Gruppsessioner: 

Gruppsessionerna brukar jag hålla under 3-timmarspass. Det är ungefär 

vad gästerna orkar med innan okoncentrationen förhindrar deras sinnen att 

ta in mer information. Det första mötet brukar vi ägna oss åt att lära känna 

varandra, så gott det går. Gästerna brukar få berätta om sina 

arbetsuppgifter och om vad som är bra och dåligt. Det brukar gå trögt i 

början men det är därför vi ägnar oss 3 timmar åt det. 

Efter maten brukar det gå bättre. Då har isen brutits och det är lättare att 

tala öppenhjärtligt. 

Första dagen inleds med ett samtal för att vi ska lära känna varandra. 

Regnfylld kvällspromenad i parken med Maria. Diskuterar om förhållanden. 

Frågar om jag verkligen älskar C trots förnedringen. Berättar om kärleken 

till sadomasochismen och till C. Handlar inte om att vara elak och att skada 

någon. Om respekten för sin partners sexuella drömmar och behov. Finns 

nog inte många förhållanden i dag där den ena parten känner till den andres 

djupa sexuella drömmar och fantasier. 

Maria förklarar hur mycket hon älskar Anton. Syskonkärlek. Tänker på 

Göran. Min bror jag inte sett sen mamma och pappa dog i bilolyckan. 

* 

En timme efter att de 8 utvilade själarna lämnar oss kommer Göran 

Andersson på besök, ännu en stressad storstadsbo. Lika gott i själen varje 

gång en vilsen människa kan finna lugn och trygghet här. Ska göra allt för 

att få honom att må bra när han lämnar oss igen på fredag. 

Lätt regn i ett par dagar nu men det är ändå så vackert och harmoniskt. Låter 

hösten komma smygande, som i små portioner. Tills den omfamnar mig med 

sina friska vindar. 

Jag och Maria har terapistund med Göran. Andningsterapi. Styr hans 

andning för att lära honom att koppla av och frigöra energier. Hjälper honom 

att tillföra stora mängder syre till kroppen när han får andas. Som den gamla 

rökare han är behövs en syrefrigörelse. Tjäran kväver det mesta av liv inuti 

30

honom. Hans lungor blir svarta av sot. Som en seg deg som måste kämpa 

varje gång den utvidgar sig och krymper. 

Då kan andningsterapin fungera. Maria är med och hjälper till. Hon börjar 

bli duktig på det här nu. 

Andningsmetodik 

Att kontrollera andningen är ett bra sätt att stoppa negativ energi och stress. 

Jag har använt den på både gäster och på C som en form av 

bestraffningsmetod. 

Manliga patienter erhöll under behandlingens gång upprepade erektioner 

och en av patienterna ejakulerade under ingreppet. 

I ett fall framtvingades erektion och ejakulation hos patienten. 

Patienten spänns fast på en stol med händer och fötter låsta. Denne ombedes 

att andas ut och tömma lungorna på luft. 

Därefter ställer sig terapeuten bakom patienten och placerar handflatan 

över patientens mun och näsa. Denna position hålls fram till dess att 

patienten nästan svimmar av syrebrist. Då tas handen bort och patienten får 

inhalera nytt syre i lungorna. 

Det kan låta hårt men är en fantastisk stressborttagare och 

avslappningsmetod. Så mycket ont rensas på detta sätt och samtidigt får ju 

gästen möjligheten att stärka sin lungkapacitet och det är ju inget negativt. 

Många av gästerna har upplevt denna terapi som något förnedrande och 

visst är den det. Av den anledningen har jag varit försiktig med att utföra 

den på så många. 

C är nog den som har mest erfarenhet av den tror jag. 

Göran berättar att han upplever terapin som lite förnedrande. Säger att han 

känner sig lite undergiven. Jag njuter av ordet. 

Han uppskattar avslappningen och vandringen i Livsfläktens dal bättre. Jag 

förstår honom. Kan inte låta bli att utöva lite terapi på C också. Bunden på 

en stol när det ringer och får nöja sig med att lyssna då jag håller för munnen 

under hela samtalet. Kallar C efteråt för en dreglande bebis när jag måste 

tvätta rent händerna. 

* 

Pratar länge om stress med Göran. Hur människor påverkas av omvärlden 

och att mycket handlar om den mängd information vi måste tillgodogöra oss 

för att finna någon form av tillfredsställelse. Att missa något är att mista 

något anser många. Handlar om vad man väljer att missa. All den 

information som vi människor ständigt suger i oss är på tok för mycket. 

Under en dag ser vi mer än vad människorna under stenåldern gjorde under 

ett helt liv. 

Varför fortsätter vi att leva så här. 

31

Göran pratar även med C om hur man bäst äter om man känner sig stressad 

och hur man känner igen tecknen på stress. Göran är tydligen frisk men 

behöver lugna ner sig lite, enligt C. 

* 

Göran åker i dag, som en ny och fräsch människa. Fylld av styrka och ork. 

När jag lämnar honom på stationen kysser han mig på kinden . Tackar för 

det vi gett honom. 6 000 kronor för tre dagar. 

* 

Promenerar i parken. Mycket blekare nu. Kalare. Den tidigare så lummiga 

världen i miniatyr blottar sina hemligheter. 

Rönnen har tappat sina löv. Kvar finns bara nakna grenar. Spretar mot den 

gråmulna himlen. 

Chattar med Svart Ängel. Berättar om andningsterapin och han gillar idén. 

Snart dags att sova. 

* 

Börjar fundera på att utföra mina meditationer i ladugården i stället. När jag 

kommer tillbaks från häxtjärnen är jag våt ända in på kroppen. C får order att 

torka mig. Sedan, när kvällen blir mörk, badar vi bastu. 

* 

C lyckas få Anton att förstå alfabetets innebörd. Firar med att äta en 

blåbärspaj till eftermiddagsfikat. Anton strålar av glädje. Rabblar sitt alfabet. 

Anton försvinner iväg upp till verkstaden och rabblar tills han kommer fram 

till sin fristad. 

Chattar med Svart Ängel. Tips om en webbplats som säljer kläder och saker. 

Beställer ett förkläde åt C, tillsammans med ett par latextrosor med kopplad 

strap-on. 

Bokföringsdag. 

* 

Det gamla skrivbordet riktigt bra efter restaureringen. Det var ju i ett 

bedrövligt skick när det stod i C:s våning. 

Bra att ställa bordet i vindsateljén. Ljuset kommer från det runda fönstret 

med slipade glas. Skapar ett magiskt skimmer i exploderande prismor över 

det slipade trägolvet. 

C sitter bredvid, som en skulpterad naken stenstod. Bunden på stolen med 

det höga ryggstödet. Ryggstödets form gör det möjligt att spänna fast hela 

överkroppen och göra den orörlig. Sitsen har en lång analplugg monterad. 

Svart Ängels förslag. Fixerar kroppen på ett nästan kirurgiskt sätt. Borde 

passa C som är läkare. Kanske njuter. Jag vet inte. Slaven kan inte berätta 

med den heltäckande munkavlen. Men jag hör små dämpade ljud. Kisse 

32

ligger i mitt knä och spinner hela tiden. När jag puttar till C hörs ljuden. Vad 

känner C inuti kroppen. Pulserar det. Masserar. 

Bokföring har fått en riktigt masserande innebörd. 

* 

Kvinna ringer från Göteborg. Bokar tid för retreathelg. Fattar det inte men 

blir svartsjuk och förhör mig om att C inte känner henne sedan tidigare. 

Bara hon inte får för sig att röra C. 

Berättar för Maria om kvinnan. Hon reagerar märkligt när hon hör namnet 

men säger att hon inte känner henne. 

* 

Maria och jag går igenom menyn för nästa helg. 

Ringer Olof . Köttbaserat men ändå smalt med lite kalorier och fett. Så ska 

det tydligen vara. Rönen ändras hela tiden. Ena stunden massor av kalorier. 

Andra stunden inga alls. Varför kan folk bara inte leva lugnt, sunt och 

normalt. 

Hon är duktig i köket och har inte gjort någon av våra gäster besviken. Det 

bröd hon bakar är både nyttigt och mättande. 

Axbyhamnsbrödet 

1 paket jäst 

7,5 dl ljummet vatten 

2 msk olja 

9 dl vetemjöl 

7 dl grahamsmjöl 

3 dl vetekross 

1/2 dl krossa linfrön 

1/2 dl psylliumfrön 

Sirap och flytande honung efter smak. 

Degen blandas ihop. Lägges direkt i brödformar. Jäses i 1 timme. 

Gräddas 200 grader i mitten av ugnen i 35 minuter. 

33

* 

Det regnar, inte alls ett stilla sensommarregn. Snarare ett vilt höstregn. 

Anton behöver klippa gräsmattorna men vägrar. 

* 

Liten solglimt får Anton att dra på sig overallen och ge sig ut för att klippa 

gräsmattorna. Kyligt ute men fint. 

Möter Svart Ängel igen. Han är exalterande. Ger mig idéer om hur jag ska 

skapa en total slav av C. Kanske att gå för långt. Kan man tvinga en individ 

till lydnad och underkastelse. På riktigt. Lätt att leka men knepigare när 

leken övergår till något annat. Är C en individ. 

* 

Skapar mitt eget heliga rum i ladugården. Ljuden från sjungande valar och 

våglekar. Låter sinnena leka fritt. För mig långt bortom denna fysiska värld. 

* 

Olof lämnar en leverans som räcker över helgen och nästa vecka. 

Inga andra gäster än kvinnan till helgen planerade. Mat måste ändå alltid 

finnas till hands. Olof får ett par hundralappar extra för resan till Axbyhamn. 

Känner mig svartsjuk, trots att C inte kan göra något med henne med sitt lilla 

kyskhetsbälte. 

Maria beter sig nervöst. Känner hon kvinnan som kommer hit, även om hon 

inte säger det. Frågar men säger att hon inte har hört namnet förut. 

* 

Funderar hur man på bästa sätt tar hand om en ensam kvinnlig gäst. Kommer 

fram till att jag ska diskutera stress men även kvinnofrågor. 

Maria bråkar med Anton. Vet inte varför men de verkar båda oroliga. 

* 

Läslektionen med Anton går mindre bra idag. De provar att sätta ihop ord 

och Anton får ett raseriutbrott när hans frustration tar överhanden. Maria 

lugnar ner honom och C bestämmer att ta en paus från lektionerna några 

dagar så att Anton får tid att bygga upp sitt självförtroende igen. 

* 

Pirrar i magen. Har slutat vara nervös när det ska komma nya gäster. Men 

kvinnan i morgon är annorlunda. Camilla. 

För att visa min kärlek till C smeker jag bitchen till en underbar orgasm efter 

att jag ridit. Sen sätter jag tillbaks kyskhetsbältet. 

Ska försöka sova några timmar. 

34

* 

Camilla till Axbyhamnsgården. Ung kvinna, 35 år. Brunett. Blå ögon. 

Normalbyggd 70C. Hårt sminkat ansikte passar på något sätt inte in här. När 

hon kramar C blir jag svartsjuk. Ska stanna över helgen. 

Under lunchen berättar hon om sitt arbete. Maria sjuk och vill vila. Anton 

håller sig också borta. Har det med gästen att göra. 

Helig resa tillsammans. Leder Camilla på en solig sandstrand och genom en 

hemlig port som in i en annan värld. Resorna fungerar på de flesta och hon 

känner sig avslappnad efter att hon kommit tillbaks till sin egen kropp igen. 

Lättare att prata med en person än en hel grupp. Hinner gå igenom dubbelt 

så mycket om stress och om att söka sitt eget heliga rum än jag gjort med de 

andra grupperna. 

Camilla går och lägger sig tidigt och jag inser att hon inte utgör någon fara 

för C. Ska låta dem träffas så att de kan prata om näringslära och att äta 

nyttigt. Dessutom behöver hon nog inse att ingen människa är en maskin. 

Alla behöver avslappning i någon form. 

* 

Förmiddagen handlar om att finna frid och ro i sig själv. Att någonstans se 

sig själv utifrån ett annat perspektiv. 

Efter lunchen skickar jag Camilla till C för ett samtal om näringslära. Anton 

gör några reparationer och smörjer de gnisslande gångjärnen på uthusen och 

dörrarna till gästrummen. 

Tillbringar en stund tillsammans med Maria i köket. Hjälper henne med 

disken. 

Anton kommer inspringande i köket med andan i halsen. Flämtar och pekar 

mot C:s kontor. Säger något om att den gulhåriga tjejen bråkar med C. 

Jag och Maria springer ut på gården. C bråkar inte. 

Att se sin egen slav sitta med ansiktet så nära en annan kvinnas är nog något 

av det värsta man kan vara med om. Det gör ont. Än så länge vet inte C 

något. Den enda människa jag anförtror mig åt är Maria. Blir rasande och 

håller om mig i köket efter att vi sett hela akten från vårt gömställe bakom 

rönnen. 

Skriker inom mig. Känner hur alla hämningar brister. Måste ändå hålla dem 

inom mig, trycka tillbaks, kväva. Gör bara så ont att se C njuta av någon 

annans händer, trots att draken är inlåst och att nyckeln ligger i den hemliga 

grottan som bara jag känner till. Ändå. 

Ser inte Camilla under eftermiddagen. Hon lämnar C efter någon timme för 

att stänga in sig i sitt rum i uthuset och där stannar hon. 

C säger ingenting. Låtsas inte om att något hänt. Berättar lugnt och 

metodiskt om att samtalet med Camilla och att hon efteråt varit trött och 

ville gå och vila på sitt rum men att C vill prata med mig lite senare. 

Varken jag eller Maria säger något. 

35

När C är fastgjord tänker jag följa blodets väg nerför de bara skinkorna, 

låren och vristerna. Hur piskans strimmor finner sin förlängda arm i en puss 

över trätiljorna. Jag vet att fläcken kommer att leva kvar men att minnena 

slits ut med åren, när golvet nöts av tidens och människors fötter. Ultimat 

förnedring. Jag kommer att tillåta mig ett leende när jag tänker på hur 

okända kroppars fötter kommer att trampa i C:s eget blod. Så tänker jag låta 

risviskan dansa en gång till, bara snudda, kittla, ryggen och skinkorna och 

låren. Sedan ska jag se hur den usla slaven skälver till i en tystad kavalkad 

av smärta. Som följs av en till. Och ännu en. 

Tårar ska falla och rinna från det spända, fruktröda ansiktet. De ska falla och 

rinna ikapp med blodstrimmorna. 

”Din jävel! Vet du vad som händer med slavar som tillåter en annan kvinnas 

händer och läppar röra?” Kommer jag att säga. Jag lovar! För du ska fan inte 

komma undan! 

Kan se det framför mig. Hur jag skriker åt dig. Kraften. Hur du panikslaget 

rycker och sliter i repen som håller dig fast mot taket. Dina fruktansvärda 

skrik som blir till ett kvävt sammelsurium bakom bollen i din mun. 

Innan jag avbryter bestraffningen ska ditt blod rinna ymnigt ner på golvets 

bleka tiljor och för ett kort ögonblick kanske jag känner medlidande men 

smärtan inom mig kommer snabbt att stöta bort empatin. 

Det du gjort är oförlåtligt, inte bara för en slav utan för en människa över 

huvud taget som lever i ett kontrollerat och totalt monogamt förhållande. 

Otrohet är oförlåtligt och för en otrogen slav är det en dödssynd. 

Kvällen blir inte riktigt som jag tänkt mig. De bingolotter jag inhandlat på 

förmiddagen ligger fortfarande kvar framför tv:n. Kanske vinner någon 

något men det känns som om det spelar så liten roll i detta stora. 

I stället tänker jag bestraffa slaven och sedan någon annan. När natten 

kommer. 

* 

Vi gör det i natt. Fan. Jag skakar. När morgonen gryr ska Camilla egentligen 

fara hem. Det gör hon också men resan går snarare till de otrognas helvete 

än hem till storstaden. Jag och Maria hjälps åt. Efter att jag piskat C blodig. 

Stackars Anton. Jag undrar fortfarande om han förstår vad det är vi gör. 

Hade jag inte sett dem på besökssoffan hade jag aldrig fått veta något. C har 

redan fått sitt straff. C säger sig veta vilka Maria och Anton egentligen är. 

Jävla lögnare. Jag vet vad jag såg och C skrek och lovade att Camilla känner 

Maria och Anton sedan tidigare. Se upp. Så hade hon sagt. Att Maria är 

farlig. Jag vet nog hur en otrogen slav ser ut och beter sig. 

Camilla vaknar till på natten men bara för att känna hur en hand trycker ner 

hennes ansikte i kudden och gör att hon knappt kan andas medan två andra 

händer binder hennes bakom ryggen och gör henne försvarslös. Hon skakar 

på sig, skriker i kudden men Maria håller ner hennes ansikte samtidigt som 

hon med andra handen plockar fram en boll ur fickan och trycker snabbt in 

36

den mellan kvinnans läppar. Sedan binder hon för med ett förband. Jag sätter 

ett annat förband över ögonen och vi släpper henne ett ögonblick för att se 

den sprattlande kvinnan. 

Nästan inga ljud alls lyckas passera bollen och förbandet. Bara flåsanden. 

Maria lyfter upp henne ur sängen. Under dämpade protester tvingar vi den 

panikslagna kvinnan barfota och huttrande över gården bort till ladan. 

Det är då jag upptäcker Marias styrka. Hon bär den späda kroppen över 

gräsmattan. 

Inne i ladan för vi bort henne till ett litet avslappningsrum som ska bli 

Camillas sista minne. 

Sätter henne på en gammal pinnstol. Maria tar ett kort. 

Bild: Eventuell bild på Camilla 

Jag ställer mig mittemot den gråtande slynan och stoppar in två fingrar i 

hennes näsborrar och säger åt henne att vara tyst. Hon kan inte andas och 

sitter still och tystnar. Snyftar. 

När hon är tyst tar jag bort fingrarna och låter henne andas med näsan. 

Jag förklarar för henne att man inte ostraffat hånglar med en slav. Camilla 

får aldrig försvara sig. När Maria sedan börjar prassla med plastpåsen får 

den unga kvinnan panik igen men då är allt redan för sent. När Maria drar 

påsen över hennes huvud och jag täpper till hennes mun och näsa tar det inte 

lång stund. 

Först efteråt funderar jag på vad vi gjort. 

Att döda en annan människa är nog det värsta man kan göra. Att se sin egen 

slav passionerat hångla med en främmande kvinna är nog bara det näst 

värsta. Men ändå är det en befrielse att se henne. En garanti för att C aldrig 

kommer att se denna kvinna igen. Och att hon aldrig kommer att röra min C. 

Eller ljuga om Maria och Anton. 

37

* 

C vet ingenting om att det ligger en människa gömd på gården. Ingen vet, 

förutom jag, Maria och Kisse. Ska försöka sova i kväll men det blir nog 

svårt. Förklarar att Camilla åkt tidigt på morgonen för att hon fått ett viktigt 

samtal. 

Litar mer på Maria än på en lögnerska från storstan. Maria känner henne 

inte. Så är det. 

C sur hela dagen. 

* 

Flyttar Camilla in i köket och styckar upp kroppen och bränner kläderna och 

hennes bagage i vedspisen i köket. Allt utom ett par av hennes trosor som 

kan användas till annat. 

Maria är en enormt stark kvinna, både fysiskt och psykiskt. Kan stå länge 

och se på hennes kropp som arbetar. 

När C kommer tillbaks från sitt rum på eftermiddagen finns det fortfarande 

blod kvar på golvet i köket. Förklarar det med att vi ännu inte hunnit torka 

upp efter köttleveransen efter lunch. Verkar godta förklaringen. Nickar bara 

kort och går tyst tillbaks bort till sitt kontor. Kanske förstår C men hur skulle 

bitchen kunna göra det. Håller nog på att bli paranoid. 

Känns som om jag genom hämnden på Camilla förlåtit C för det som hände 

på besökssoffan. Känslorna för C på väg tillbaks. Genom att släppa Camillas 

själ fri försvann en del av den ångest som fanns inom mig och mycket av det 

mörka, onda, dog med Camilla. 

Har bestämt mig för att gå vidare i mitt och C:s liv. Ligger bredvid C. Innan 

bitchen somnar smeker jag den varma kinden. Sedan ligger jag i mörkret och 

lyssnar på de jämna, trygga andetagen. Vet inte om jag ska berätta något för 

Svart Ängel. 

Maria och Anton verkar gladare. 

* 

Sakerna jag beställt på nätet kommer. C:s nya förkläde och min nya leksak. 

Hämtar sakerna på posten på eftermiddagen. De pratar om att lägga ner 

posten för att flytta pakethanteringen till Konsum. Sjukt. Kommer nog aldrig 

att inträffa om politikerna har något att säga till om. Allt går inte att 

privatisera. 

Nu får en främmande kvinnas doft omgärda C. Doften av ett par trosor som 

sitter trädda över huvudet. I kväll kommer samma underkläder sprida sina 

odörer och smaker i den otrogna munnen. Smaken av en främmande kvinna. 

Stackars C. I kväll ingen tillåtelse att prata och kan därför inte heller fråga 

varifrån jag fått tag på trosorna. Känner nog smaken alltför väl, men skulle 

aldrig erkänna det. 

38

* 

Beställning på retreathelg via e-post. 

Pratar med Maria om en meny och ringer Olof . Han låter trött och klagar på 

att människor inte förstår hur viktigt det är att odla ekologiskt i stället för att 

förgifta grödorna för att få dem att växa. 

Beställer tid hos Sandra. Dags att förnya sig lite. Och komma vidare. 

* 

Samma dag som någon Horace Engdahl blir sekreterare får C äta upp 

Camilla till middag. 

C älskar faktiskt filén Maria serverar med ugnsstekt potatis och brunsås. I 

vanliga fall äter C inte kött men idag är ett undantag. 

Efter middagen går Anton iväg till verkstaden. Sitter där länge. 

I kväll, när jag och Maria sitter i ljusgården och dricker likör, känner jag ett 

ovanligt lugn. Anton sover och C ligger i sängen på övervåningen. 

Pratar inte om Camilla. Något vi inte diskuterar men ändå finns ju tankarna 

där i bakhuvudet. 

* 

Läser om att vanliga värktabletter tar livet av 25 personer varje år. Det är 

vad jag alltid sagt, naturen har sina egna läkemedel. 

Örtterapi 

Konsten att använda örter inom läkekonsten är nog lika gammal som 

människan. Innan de konstgjort framtagna medicinerna fanns använde man 

ju naturens egna preparat. Jag har börjat odla örter i trädgården och 

använder dem till att göra små tinkturer. Att de fungerar finns det bevis för, 

bland annat den medicin mot förkylning som C fick. 

Många av idéerna kommer från en mästare som hette Edward Bach. Han 

var läkare och forskade mycket kring naturens läkemedel. 

Dr. Bach trodde att det mentala och känslomässiga tillståndet är 

grundorsaken till olika sjukdomar. Mycket handlar om motståndskraften och 

den talar jag ofta om med mina gäster. Jag, liksom Edward, tror att 

motståndskraften minskar när man mår psykiskt dåligt men också om man 

stressar mycket. Man blir sjukare under längre perioder om man varit 

stressad eller mått allmänt dåligt innan man blev sjuk. 

För att människan ska bli frisk kan man inte bara ta bort symptomen utan 

måste göra människan hel, både kroppsligt och mentalt. 

Dr Edward Bach använde sin intuition och tron på en gudomlig 

naturordning och det gjorde att han skapade 38 mediciner som han 

framställde från vilda träd, buskar och växter. 

Blommorna skall stå i solen i en glasskål med friskt källvatten i fyra timmar 

på ängen växten hittades på och ska vaktas för att undvika föroreningar men 

även se till att skuggan aldrig når blommorna. Bach trodde att disharmonier 

39

i människan framkallade sjukdomar och den synen delar jag helt och fullt 

med honom. 

Jag och Maria är ute på Internet. Visar henne den virtuella världens oändliga 

möjligheter. Frågar om hon gillar att sy, vilket hon svarar ja på. Vi pratar om 

tyger och material och gör en beställning av tyger från en webbsida, full med 

läder, lack och latex. Beställer också lim till latextyget. Går säkert att skriva 

av i bokföringen. 

Anton kommer in på kvällen och visar sin senaste korg. I morgon ska jag 

lägga frukt i den. 

Chattar med Svart Ängel. Han ger mig mer och mer inspiration. Jag berättar 

om webbplatsen med kläder och han ger tips om olika saker för att förnedra 

C. 

Vi pratar om mycket som har med S/M att göra men jag berättar inte om det 

vi gjort med Camilla. 

* 

Meditationen i ladugården går bättre. 

Vandrar bort. På en resa till ett förflutet som känns så långt bort just nu. En 

tid då jag levde i en storstad med allt vad det innebär. En värld utan vila. 

C sover. Andas. I morgon tänker jag ta med mig Maria till Gävle. 

* 

Vi låser på skoj fast C med en kedja så att slaven inte kan lämna sin plats i 

köket. Dessutom får C förklädet jag köpte och i uppdrag att diska medan jag 

och Maria åker till Gävle och shoppar. 

Besöker ett stort leksaksvaruhus: 

* 2 röda mjuka bollar i lagom storlek. 

* Babyleksaker. 

Järnaffärer och bilreservdelsvaruhus är bra. De döljer så mycket och Maria 

tror inte att det är sant när vi lämnar Clas Ohlson och Biltema med två stora 

kassar. 

* 4 karbinhakar i olika storlekar. 

* 12 meter rep i form av tunna mjuka bomullsrep och mindre tross. 

* 4 kedjor med ett vackert klingande ljud. 

* En jättesöt liten tving. 

* 4 rullar tejp. 1 rulle bred gaffatejp och två rullar silvertejp. 

* En lång mjuk gummislang och en kort som vi ska kapa till ett litet rör. 

Sedan är vi på OBS och handlar lite middagsmat men även leksaker. 

* 1 påse svarta diskhandskar och 1 påse gula. 

* 1 mattpiska. 

Dessutom är vi på ett äldreboende där de inte har någon kontroll över sina 

tillgångar. Stressen är så stor att personalen inte verkar märka att jag och 

Maria går omkring i korridorerna. 

40

* 2 paket blöjor 

* 1 paket med tunna läckra skyddshandskar. 

* 4 par blöjbyxor. 

Undrar om butiksbiträdena någonsin funderar på vad kunderna använder 

produkterna till som de lägger upp i hyllorna. 

När vi kommer hem på eftermiddagen sitter C på en stol i köket och sover. 

C tillbringar kvällen med att ligga över mina knän med händerna bundna 

bakom ryggen och får det smisk en slav så väl förtjänar. Efteråt är jag 

tvungen att tvätta ena handen som jag haft över bitchens lilla mun. Kladdig 

av saliv och tårar. Nästa gång använder jag nog diskhandskar. Svarta eller 

gula, svarta eller gula… 

* 

C grinar illa vid frukostbordet men säger ingenting. 

Anton arbetar i trädgården. Krattar löv och lägger allt på en hög för att 

bränna det. Hösten för med sig dofter av fuktig rök. Elden, den stora brasan, 

som i någon timme lyser upp gården. 

Viktigt att låta huden läkas. Smörjer in C:s rumpa med en kräm jag själv 

gjort. 

Sitter med Kisse i knät framför TV´n en stund. 

* 

När C somnar sitter jag uppe och chattar med Svart Ängel. Berättar vad jag 

köpt. Han ger mig massor med tips och några ska jag testa på C. 

Olof kommer förbi med grönsaker, ägg och färsk abborre och sik, 

förmodligen den sista fiskleveransen i år. Snart lägger sig isen på sjön och 

då är insjöfisken långt ner i djupet. 

C gör ett nytt försök att titta på ord och sätta ihop bokstäver med Anton. Än 

så länge bara små, korta men jag tror att Anton kan läsa till våren. 

* 

På förmiddagen är jag och Maria hos Sandra. Tillbringar en stund med att 

promenera runt i den bitande råkalla luften innan vi sätter oss ner i värmen i 

salongen. 

Pratar med Sandra. Lätt men ändå vill jag inte berätta om gården. Hon har 

knappt frågat vad vi gör i Axbyhamn. Mest pratar vi om naturen och att ta 

vara på de gåvor som den ger. 

Sandra pratar om det senaste modet. Känns så främmande. Som om Maria 

och jag kommer från en annan värld. Långt bort från den parfymerade, 

sminkade och påklistrade modevärld som omger Sandras dagar. 

I kväll gör Maria Anton glad. Fyller korgarna i hallen och i matsalen med 

frukt från Olofs gård. 

41

* 

Gäster till gården. Fem personer från ett företag i Stockholm. 

Att prata om stress med en grupp stressade människor ger mycket, framför 

allt att se förändringen. På några dagar kan några människor med blodet 

pulserandes i motorvägsfart sakta ner och lämna oss i promenadlunk. 

C håller föredrag för själarna. Talar om att vi bara lever en gång och att livet 

består av så mycket mer än det vi ser i vår närhet varje dag. Att allt inte är 

arbete. Dessutom diskuterar C vad semester egentligen är och vad man ska 

använda den till. Numera reser inte människor till något, utan ifrån. Flyr bort 

från det de har. Varför då inte ändra på det som är i stället för att låtsas som 

om det inte finns för att söka en tillfällig tillflyktsort från bekymren. 

Så mycket som upptar mina tankar. Framför allt döda människor. Som om 

det jag och Maria gjort inte räknas, bara en händelse i mängden. Värre saker 

händer. Kriget på Balkan. Om man ställer det i relation till vad vi gjort är 

vårt så kallade brott bara en musskit. Frälste ändå en själ från att leva i en 

ond och oren kropp. 

Frågar inte Maria något mer om Camilla. Känns fel. Allt handlar kanske om 

ett missförstånd. C säger inte heller något. 

* 

Under en kylig höstvandring i den döende parken tillsammans med de fem 

själarna från Stockholm. Talar om det öppna sinnet. 

Människor har fattiga sinnen. Lever som slavar under den ständiga påverkan 

av de synliga intryckens makt. All information de tror sig behöva kommer 

från TV och annan media. Berättar för dem om vikten att se in i sig själv. 

Använda sin egen tro i stället för att förlita sig på det man ser med ögonen 

och hör med öronen. 

Att se längre än det man lärt sig av andra är också något mycket viktigt. Vet 

inte om de inte förstår eller om de inte vill förstå. 

Att själv vara kritisk. Vet inte om människor längre är det. 

Risterapi 

Att använda björkris för att frigöra energi är en mycket beprövad och 

gammal metod. Vissa anser att det handlar om aga och misshandel. Jag ser 

metoden mer som ett underbart sätt att få smärtan att förenas med det 

vackra. C får ofta smaka på riset vid olydighet. Det ger en obeskrivlig 

njutning för både slaven och mig. 

Att använda det på patienter kan vara ett bra sätt att förlösa deras dolda 

och inlåsta energier. Smärtan gör dock att många förmodligen avstår en 

sådan behandling. Jag kan förstå varför. Vem vill komma hem till sin fru 

med en rygg och rumpa ärrad av pisksnärt! Vackert men förmodligen en 

anledning till svartsjuka och misstänksamhet. 

Smärtan frigör de spänningar som skapas genom till exempel stress och oro. 

42

Björkris har den förmågan att bli mjukt och varmt ju mer man använder det, 

vilket skapar en vacker smärtförnimmelse. Ju längre tid risterapin pågår, 

desto mjukare blir materialet. När man från början slår med kvistarna över 

huden skapas rispor och små sår men när riset sedan blir mjukare blir också 

smärtan annorlunda. På något sätt möter naturmaterialet huden på ett 

mjukare och mer skonsamt sätt. 

Efter risterapin behövs en salva som jag själv skapat, bestående av ett antal 

örter och som säljs i butiken. 

Bara fantasin sätter gränser för vad man kan göra. Bara för att man lärt sig 

att en leksaksboll ska kastas behöver man inte kasta den. Eller att en 

gummislang måste monteras på en bil. Tänker på leksakerna. Pysseldagen 

får vänta. Vi tar det till jul. 

* 

C gråter när jag våldtar bitchen med min nya strap-on. Avslutar förnedringen 

när tårarna rinner nerför ansiktet. 

Önskar nästan att våra gäster kan höra stönen. 

I dag lämnar storstadsborna vår gård. Räknar kassan. 25.000 på tre dagar. 

Några ensamma snöflingor faller från den intensivt grå himlen. En föraning 

om vad som väntar. 

Tillbringar en timme i ensamhet, långt bort från den vita marken. Ljuden av 

havet. I högtalarna. Skapar lugn som bara kan infinna sig här. På vår egen 

Axbyhamnsgården. 

* 

Chattar med Svart Ängel efter att C somnat. 

Vandrar ensam i Livsfläktens dal. 

Känns svårt att finna ro efter att ha skickat en människa till dödsskuggans 

dal. Minnen, bilder och ljud rispar mina fasader som vassa naglar mot 

solbränd hud. Svider. 

Även om ingen någonsin finner resterna av kroppen. Minnena alltid kvar 

och varken jag eller Maria glömmer det som hänt. 

Allt känns nära men ändå orealistiskt. 

På eftermiddagen kommer posten och tygerna. 

Överraskning för honom när vi ger honom kläderna. Maria berättar i bilen 

tillbaks från postkontoret att hon funderar mycket på vad man kan göra med 

materialen. 

43

* 

Svart Ängel på chatten i natt. Berättar om tygerna och Maria. Att hon ska sy. 

Han verkar nästan avundsjuk och säger att han inte tror på mig. Bara för att 

han själv inte lever mitt liv behöver han ju inte vara sur för det. Sissy. 

* 

Anton kommer utspringande från C:s mottagningsrum och jublar. Ropar 

Anton flera gånger. Tror först att något hänt. Men pojken kan skriva och läsa 

sitt eget namn. C glad, har vunnit en efterlängtad seger och får äntligen se 

resultatet av det så länge tillkämpade målet. Gläds för C: s skull. 

Firar med cider och Anton får visa sina färdigheter i språket. Skriver Anton 

på ett papper och läser. 

Hans värld är så liten och hans bekymmer så annorlunda än våra. Avståndet 

som ett universum. 

Bokföringsdag. 

* 

C ser ut nästan som ett levande konstverk, där jag och Maria har hissat upp 

kroppen i armarna mot takbjälken i det nyinköpta repet från Clas Ohlson. 

Tårna når golvet. Naken. 

Ljuset exploderar bakom slaven och skapar en mörk silhuett av kroppen. 

Mattpiskan från OBS som med jämna, fasta slag leker med stjärten och 

ryggen får C att skälva och rycka till. Får silhuetten att röra sig. Som om 

Maria, den piskande mästarinnan, styr en marionett. Iförd korta ljusbruna 

militärbyxor, en lika ljusbrun skjorta plus ett par höga svarta läderstövlar. På 

händerna de svarta läderhandskarna från Handskmakaren i Söderhamn. Min 

egen Eva Braun. 

C liknar en lägerfånge, som torteras för nöjes skull. 

Förbereder löneutbetalningarna. Maria och Anton kommer att se att deras 

arbete här på gården lönar sig. 

C och Anton jobbar med gården. Reparerar staketet inför vintern och hugger 

ved som de staplar ute i vedförrådet. Blir det en kall vinter kan det behövas. 

C är inte någon praktisk person och fungerar mer som övervakare än som 

arbetare. Anton är den fysiskt starkare av de två och klarar arbetet med yxan 

galant. 

44

Bild: Vedförrådet på Axbyhamnsgården. 

Jag och Maria syr kläder. Sitter uppe på vinden och jag upptäcker att Maria 

har känsla för former, färger och framför allt tyger. Den svarta mask hon 

limmar i latex blir bra. Hål för näsa, öron och ögon men inte för munnen. 

Likaså hinner vi med att sy en mask i läder med isydda dragkedjor för 

munnen och ögonen. 

Nästa vecka fortsätter vi. 

* 

Vandrar med Maria upp till häxtjärnen. 

Betraktar henne. Hur det mörkbruna kortklippta håret leker i vinden. Hur 

hennes mörka, bruna ögon söker vägen framför sig. Hur de glittrar i den 

bleka höstsolen och reflekteras av vattnet i tjärnen. Fy, Marianne. 

* 

I Söderhamn och handlar kläder, både Anton och C är med. Varför måste jag 

hota med smisk varje gång. 

Antons fråga om varför C måste ha munskydd är kul. 

Besöker några klädaffärer. Den inlåsta draken och mina trosor funkar bra. 

C inte vidare glad att förnedras verbalt inför Anton. 

* 

Med Maria på vinden. C och Anton fortsätter med att hugga ved, samtidigt 

som jag och Maria leker med tyger. Kisse är med och svansar runt och kelar. 

Buffar med huvudet på oss. 

Maria ser på mig på ett annat sätt än tidigare. 

45

* 

Skriver ut ett par checkar åt Maria och Anton. De ser nästan tårögda ut när 

de ser beloppen och jag lovar att skjutsa in dem till banken i morgon. 

Märkligt att de tackar nej. 

Får ha checkarna inlåsta i kassaskåpet så länge. 

* 

Maria duktig på att sy och det ska bli kul att se vad hon gör med IKEAtyget. 

De speciella vantarna med fastsydda öglor vid handlederna blir bra. Lätt att 

ha roligt när vi tänker på vad de ska användas till. Tack Sveriges alla 

porrbutiker. 

Ser fram emot morgondagen. 

Födelsedag. 30 år känns inte så mycket när själen är ung. 

Vaknar. C står iförd sin jungfrudräkt med en frukostbricka. Maria har klätt 

slaven i ett par vita nylonstrumpbyxor nedstoppade i ett par höga svarta 

lackstövlar, förklädet i svart lack, en svart lackgördel och en vit mössa på 

huvudet. Ovanför gördeln sitter en svart stoppad B-H i lack och på händerna 

vita långa handskar med öglor som man kan sätta fast i midjan. Över 

huvudet har Maria satt den söta latexhuvan som täcker munnen. Från och 

med nu ska jag kalla utstyrseln för högtidsdräkten. 

C servar mig som den drottning jag är. 

Bitchen lider men å andra sidan trivs ju C med att vara undergiven. 

Undrar vad jag känner för Maria. 

* 

Chattar med Svart Ängel. Gratulerar mig på födelsedagen. 

C fortsätter sina lektioner med Anton. Har börjat gå igenom resten av 

namnen på gården. C:s tålamod. 

Spelar Bingolotto denna mörka och regniga lördagsafton. Hösten så 

påträngande och vintern så nära. 

Tänder levande ljus och låter vedträna i den öppna spisen dansa och sjunga 

tillsammans med lågorna medan vi hör Lokets röst. 

Innan vi går ner till TV-rummet tar jag fram blöjorna. C chockad men kan 

ändå bara rycka lite i repen när jag fäster den. 

C får leka på mattan framför tv:n i blöja, låsbara blöjbyxor, sparkdräkt och 

vantarna som C inte kan röra händerna i. Hjälplös. Dessutom stoppar den 

stora röda nappen upp klagoljuden. 

46

Undrar om C dyrkar mig efter detta. 

* 

Ung kvinna ringer och vill beställa en helg i december. Tur att hon ska ha 

sin man med sig. Minnena. 

Snön faller hela dagen utanför fönstret. Det vita lyser upp mörkret. Allt 

känns lättare. Förändringen, att något som tidigare varit mörkt blir upplyst. 

Stilla och kvävande tyst. Att öppna dörren till gården resulterar inte längre i 

fågelkvitter och viskande, skrattande lövverk. Så tyst. Som världen vilar och 

samlar sina krafter. De enda fåglar som hörs är skatorna och kråkorna. Deras 

sång gör mig rädd. 

Rönnen som tidigare stått naken och spretat med sina grenar får i dag en 

skyddande vit pläd av mjuka dun. 

* 

C och Anton har skrivlektion. Verkar gå åt en hel del papper eftersom det 

börjar bli dags att bränna lite. Högen vid öppna spisen växer. 

Ringer Olof . 

Snön har inte börjat lägga sig men kan ändras fort. 

* 

Himlen grå. Bister kyla ligger som ett kvävande täcke över gården. Vissa 

dagar kan göra själen grå när den övriga omvärlden har denna ödsliga och 

ensamma färg. 

Anton tillbringar eftermiddagen i verkstaden. Börjar bli kallt men han har 

ordnat värme och kommer att sitta där under hela vintern med sina kvistar. 

Han har samlat hela hösten och lagt mängder av kvistar i blöt för att kunna 

böja dem till korgar. Kanske kommer han någon gång att kunna sälja dem. 

Skulle passa bra med naturprodukter i butiken. Eller varför inte på nätet. 

* 

Anton kämpar på gården med snöskyffeln, trots att C tjatar på honom att ta 

snöslungan i stället. 

Ser ut som en jultomte där han går hukad över snöskyffeln med sin röda 

mössa. Alldeles vit när han kommer in igen, både på utsidan och på huden. 

Får ta en varm dusch och en bastu efteråt. 

* 

Snön fortsätter att falla och det måste vara åtminstone en meter nu. 

Midvinter. Äter sig upp på fönstren. 

Anton ger upp med skyffeln och lär sig använda snöslungan. 

47

När Anton hänger sina vantar över elementet i hallen sprider sig en varm 

doft av fuktigt ylle i huset. Minnen. Irriterar mig. 

* 

Svart Ängel berättar att han vill att jag ska plåga C mer. Räcker inte med 

blöja en gång. Känns som om Svart Ängel bestämmer över mig. 

Det slutar snöa. 

Märkliga saker i min värld. Någon här på gården har hittat ett kryphål in i 

min själ. Håller sakta men säkert på att ta den i besittning. Som kan denna 

någon leka med min själ som en billig och enkel marionett. 

Med ljusen som enda sällskap låter jag tystnaden omsvepa min kropp i 

ladugårdens övriga mörker. I rädsla för vad som håller på att ske med min 

annars så starka själ. 

* 

Tittar mycket på Maria idag när vi städar. Hon gör allt så lätt och enkelt. 

Dammsugaren är som en liten katt i hennes hand. Som om den inte väger 

någonting. Kisse kurar vid spisen nästan hela dagen. 

Sätter på C en blöja och testar att sätta på slaven vantarna. Kissar på sig. 

C pratar inte med mig på nästan hela dagen. 

* 

Olof lyckas ta sig fram till gården med lastbilen. Krävs snökedjor och allt 

går långsammare. Han klagar på att det tar tid för kommunens 

snöröjningsfolk att göra sitt arbete så att vanliga hederliga människor kan ta 

sig fram. Funderar på vad kommunikation egentligen innebär för människor. 

Så mycket handlar om det fysiska, att kunna röra, känna men aldrig det 

sinnliga. Att känna inåt. Men det säger jag inte till Olof. Han förstår nog 

ändå inte. Talar mest om sina odlingar. 

* 

Anton visar upp sin första text. Han har själv övat hela veckan på att skriva 

alla våra namn. Han lär sig fort. För han har en duktig lärare. C. 

”Häj jag heter Anton ok jilar Axbyhamn” 

* 

Unga paret kommer på besök. De stannar över helgen. Daniella och Peter. 

Äter middag tillsammans och de berättar om sin semester de har valt att 

förlägga under denna tysta och stilla årstid. Resa med buss genom Sverige. 

Något de alltid drömt om att göra och då med lokalbussar. Vår gård har de 

hört talas om genom en tidning om naturkrafter. Måste vara Källan. Resan 

har påbörjats i Malmö och målet är Kiruna innan julen. Jag tror personligen 

inte att de kommer att lyckas. 

Varför måste det kännas så här? 

48

* 

Jag, Maria och Daniella går en promenad. Kan bara gå på de små stigar 

Anton skapat med slungan. Känns som om vi vandrar i en dröm, omgivna av 

allt det där vita. Vintersinnlighet. Daniella är fin. De blickar jag och Maria 

utbyter skapar en pirrande känsla i min kropp. 

Leker med C. Tryggt bunden med blöja i sovrummet och Anton har tryggt 

somnat i sin säng. Ska snart gå ner och sätta mig med Maria i ljusrummet 

och prata medan elden sprakar i den öppna spisen. Värmen doftar så gott. 

Det pirrar och kliar. 

Underligt. 

Ingen kommer ändå att sakna dem. Ingen vet ju att de bestämt sig för att 

sova här i natt. Även om de berättat om planerna för att övernatta hos oss 

finns inga bevis. 

* 

Luciamorgon. Lussar för Daniella och Peter. Alla ljus i stora salen. 

Under hela dagen går jag och Maria omkring och ser på varandra. 

C är lagom glad. Vaknar med blöt blöja. Misslyckade försök att väcka mig i 

natt. Toalettbehov men svårt med munkavel. C tycker att lekarna går lite för 

långt. 

Tänk om fjollan blir inkontinent. 

I natt sker allt. C sover redan. 

När jag bundit C i sängen och satt gummimasken över huvudet, plus blöja 

och blöjbyxor för att inte läcka i sängen, går jag ner till Maria i köket och 

byter om. Hon är nästan färdig, iförd svart catsuit och den svarta 

latexmasken. Hon ser på mig. Antar att hon ler, för hon fnissar under 

masken. 

När jag dragit det tajta materialet över min kropp är jag kåt. Går ju inte att 

röra. Heltäckta med det svarta. 

Smyger över gårdsplanen. Minnet av Camilla. Tvekar ett ögonblick. Men 

tvekan försvinner, och minnet bleknar bort när jag tänker på vad vi har 

framför oss. 

De två älskande unga i ett av dubbelrummen. När vi öppnar dörren till 

uthusen blåser nattvinden in några snöflingor. Smälter snabbt på 

klinkergolvet. Våra steg hörs inte. Lädertofflorna landar mjukt på det hårda. 

Jag går först. Kan höra hennes andetag bakom mig. 

Låser upp dörren, stiger adrenalinet. I samma takt som min kåthet och 

längtan. Maria tätt bakom. När jag känner hennes stora handsbeklädda hand 

49

på min axel. Nästan hoppas att hon ska smeka, röra lite till men när dörren 

öppnas släpper hon. Känner mig som ett barn som saknar sin mor. Ensam. 

In i rummet. Maria tar fram en trasa och flaskan med kloroform. Jag 

förbereder handbojorna. 

Ljudlöst fram till sängen. Allt mörkt, nästan svart. Svårt att se men kan höra 

deras djupa, sovande andetag. Värmen från sovplatsen. Vilar bredvid 

varandra i dubbelsängen. Maria går fram till Daniella, jag till huvudändan av 

Peter. Peter på mage, Daniella på sidan, vänd mot Maria. Gör allt enklare. 

Peter snarkar lätt. Daniellas andning bara lätta snusningar. 

Jag och Maria tittar på varandra. Sedan trasan över Daniellas ansikte, 

samtidigt som jag vrider Peters händer bakom ryggen. Knäpper fast 

handbojorna. Daniella bara stönar svagt under trasan innan hon åter somnar. 

Peter vaknar till. Ser på mig och rör sig innan han upptäcker att han sitter 

fast. Innan han hinner säga något trycker jag handen över hans mun. Halva 

hans ansikte täcks av det svarta. Viskar åt honom att vara tyst och inte röra 

sig. Han rycker i handbojorna men kan inte ta sig loss. Börjar sparka vilt 

omkring sig. Maria går ner till fotändan, binder fast hans fötter vid 

sänggaveln med två läderremmar. 

Bara kvävda skrik. 

Maria drar fram stolen vid fönstret. Lossar banden runt hans fötter och 

binder ihop dem. Vi hjälps åt att lyfta honom och sätter honom på stolen. 

Hans händer mot ryggstödet. Tar fram en boll och stoppar in den i hans mun. 

Maria binder hans fötter mot stolsbenen. Hjälplöst orörlig. Inte ett ljud. 

Drar med handen över hans håriga bröst. Nyper i en av de styva, frusna 

bröstvårtorna. Maria kör ner sin hand i hans kalsonger. Kuken mellan sina 

fingrar. Smeker, först försiktigt sedan med mer kraft. Hans lem, håller den 

fången i handsken. Skriker och stönar våldsamt. 

Medan Maria smeker honom går jag bort och drar av Daniella täcket . Börjar 

vakna. Rör oroligt på sig, vrider sig och slår upp ögonen. Ser på oss. Spärrar 

blicken i de två svarta gestalterna i rummet. Sedan ser hon Peter och öppnar 

munnen för att skrika. Drar upp henne till sittande ställning. Vrider sig och 

vaknar mer och mer. Griper hennes armar. Håller dem bakom hennes rygg, 

håller henne tyst. Viskar att du ska också få njuta snart. 

Tvingas titta på när Maria våldtar hennes man. Ser när han stönar och 

skriker tills det vita sprutar i Marias hand och han tystnar. Ser på när Maria 

tar det vita och smetar in i hans ansikte. Daniella gråter. Känns skönt att 

hålla henne och känna tårarna som rinner nerför hennes svettiga ansikte. 

Ännu skönare när Maria stoppar in två av de kladdiga fingrarna i Peters 

näsborrar. Kväver honom. Allt tyst. Det enda som hörs är försöken att 

komma loss. Ryckningarna. Över efter två minuters meningslös kamp. När 

Maria tar ut fingrarna ur hans näsa är hans själ befriad. 

Daniella gråter. Jag och Maria hjälps åt att lägga ner den sörjande änkan på 

mage på sängen. Binder fast hennes händer bakom ryggen. Vänder på henne. 

Ansiktet rödmosigt och tårvått. Ser hjälplös ut under min handsbeklädda 

hand. 

50

Pirrar när Maria tvingar isär Daniellas ben, drar ner trosorna. Känner hur 

kvinnan skriker när Maria trycker in ett finger i hennes hål mellan benen. 

Sprattlar men tjänar ingenting till. Ett offer för Marias finger. Först ett, sedan 

ett till och efter en stunds arbetande hela handen i kvinnans fitta. 

Skriken blandas med gråten. 

Känner hur kåtheten växer sig så stor att jag är tvungen att göra något åt den. 

Drar av mig dräkten, sätter mig över hennes ansikte. Rider. Brutalt. Hårt. 

Och skönt. När orgasmen kommer är kvinnan död. Måste ha kvävts till döds. 

För första gången kysser jag Maria. En kort kyss men ändå varm. 

Kropparna drar vi ut i förrådet i uthuset, dit ingen kommer. 

I dag ingen meditation. 

* 

Sover ingenting. När jag ser Maria nere i köket på morgonen kan jag 

konstatera att hon inte heller sovit. 

Ute faller snön lätt. 

Anton uppe i sin verkstad, C sitter på mottagningen och jobbar. Som om 

ingenting hänt. 

Jag och Maria ute i uthusen och plastar in kropparna. Rädd att de inte ska 

ligga kvar där men de vita, stela skalen efter de två själarna finns där. 

Känner ingen ångest för jag ångrar ingenting. Känner bara att jag och Maria 

gjort en tjänst, genom att släppa ut deras själar från deras kroppsliga 

fängelser. 

När ingen ser oss bär vi ut kropparna. Lägger dem i bilens bagageutrymme. 

Inga problem att få plats efter att vi fällt baksätet på Chryslern. 

Hur det kändes för Daniella att tvingas se på när hennes man blev våldtagen. 

* 

För sista gången i år besöker jag och Maria Sandra. Hon klipper ur mitt hår 

men sparar flätorna. Dumpar kropparna på vägen. Än rinner vattnet i forsen 

och när vi ser de två flyta iväg i den strida, hoppande strömmen, kysses vi 

lätt och åker vidare. 

Köper hårborttagningsmedel av Sandra. 

51

Bild: Eventuell plats där kropparna dumpades. 

Anton skriver julkort och vi andra också. Några kunder att skicka till men få 

vänner. 

* 

Någon form av ångest. Är det döden. Rädslan. Jag är ju inte rädd. Räddar 

själar, inget annat. Räddar, FRÄLSER, från det onda. Då är väl inte jag ond. 

Kisse ligger på min mage och kurrar medan jag vilar på sängen. 

C sover redan. 

Skiter i att chatta i natt. 

* 

Pysseldag. Julen närmar sig. Anton och C sätter upp ljusslingor i rönnen och 

pyntar i uthusen och ladugården. Jag och Maria pysslar med annat pynt. Alla 

saker vi köpte i november har vi ännu inte haft tid att göra något med. 

Pyssel. 

Sågar till ett gummirör till lagom storlek som jag sedan fäster två remmar i 

på varsin sida av hålet. 

Tack igen alla bra affärer i Sverige som säljer sexleksaker. Vad ska man 

med porrbutiker till när allt finns i varuhuset. 

Resten av sakerna går att använda som de är. 

C får inte komma in i pysselköket. 

52

* 

Efter middagen överfaller jag och Maria C. Trycker ner bitchen i sängen och 

håller fast medan vi binder ihop benen på tre ställen, vrister, knän och lår 

och gör likadant med armar bakom ryggen, handlederna, armvecken och 

överarmarna. 

C får den stora överraskningen. En svart mask i latex som Maria drar ner 

över huvudet så att bara näsborrarna och munnen syns. Masken saknar 

öppningar för öron och ögon. Tar gummiröret och trycker in det i munnen. 

Passar perfekt och gör det möjligt att tvångsmata utan att det går att stänga 

igen munnen. 

C matas medan vi andra spelar Bingolotto. 

* 

C kammarjungfru. Min egen lilla slyna som med kedjor fastsatta runt hand- 

och fotlederna får betjäna mig medan jag gör färdigt bokföringen för den här 

månaden. Förklädet kommer till användning igen. 

Låter alla tankar på fysisk njutning och ekonomi blåsa bort under min stund i 

ladugården. 

Älskar C. 

* 

Tidigt i gryningen fyller jag upp ett varmt bad. När badvattnet runnit ut 

rinner C:s hår på kroppen ner i avloppet. 

Som en hårbetäckt apman kliver slaven ner och som en len, ren och nyfödd 

liten fjolla kliver C upp. Som ett besök i Ganges, döpt till en ny bitch. 

Efter en underbar middag bestående av lutfisk, kokt potatis och vitsås, 

klipper Maria Antons hår. Ser efter behandlingen riktigt normal ut. 

* 

I morgon julafton. Maria och jag lagar mat hela dagen. Anton som ett barn. 

Tror inte att han kommer att sova många timmar i natt. Minnen från 

barndomen medan vi griljerar skinkan och förbereder annan julmat. Doften 

sprids i hela köket. Hur mamma brukade stå och förbereda mat medan pappa 

var i vardagsrummet och klädde granen med mig och brorsan. Saknar dem 

just nu. Saknar pappa minst av alla. Det han gjorde. 

I kväll tar vi in granen. Anton är lycklig över att få hjälpa till. 

Julafton. Dämpat och tyst. 

* 

Sover dåligt. I drömmarna vandrar döda människor och jag vaknar flera 

gånger alldeles kallsvettig. C ligger bredvid mig i sängen och sover. 

Under hela dagen dukar vi fram mat och dryck i stora salen och förbereder 

på andra sätt. 

53

Anton har själv skrivit på juladresserna på paketen, visserligen med C:s 

hjälp. 

Ingen tomte. Att klä ut C till en slavtomte kanske förstör julstämningen. 

Anton har gjort små miniatyrkorgar åt oss. Han är en mästare, trots sin 

begränsade hjärna. 

Maria har gjort julgodis som hon lagt i små söta askar och slagit in i 

glänsande papper. Anton äter upp allt på en gång och får ont i magen. 

Ger Anton och Maria en uppsättning mössor och vantar. De blir glada. Tänk 

vad livet blir spännande när det är inslaget i papper. 

C får ett nytt koppel inköpt i en djuraffär i Söderhamn. 

Av C får jag en pläd. Långt bort från handelns ständiga försök att tjäna 

pengar på en högtid som en gång stals av kyrkan. Allt handlar om att köpa. 

Skamligt. 

När alla gått och lagt sig inviger vi kopplet. Fäster det runt C:s hals och 

sedan mot sängen. Sedan får slaven julsmisk. 

Nu ska vi sova. Skickare ett elektroniskt julkort till Svart Ängel men han har 

nog annat att göra än att läsa mail. 

* 

När jag mötte C i början, fick C berätta sina innersta fantasier för mig och 

jag förverkligade dem. 

Nu styr jag bitchens liv helt, från hånglet med Camilla. 

C har förvandlats till min undergivne och lydande slav. Då fick C kalla mig 

Mistress. 

I dag har C ingen tillåtelse att tilltala mig alls. Då fanns en gräns, en dörr 

som gick att öppna för att stoppa lekarna, lämna tortyrrummet. Förvarar nu 

nyckeln till låset djupt in i min hemliga grotta. Ett mörkt rum som ingen har 

tillträde till. 

* 

Kvällen tillbringar vi tillsammans vid TV:n. Följer Loket som drar fram 

miljoner åt förvirrade människor i telefon. C bunden med sitt nya koppel 

runt halsen, mellan mina ben. 

* 

Äter rester av julbordet. Allt som stått uppdukat men väl inslaget ute i 

matkällaren. Den är bra och håller kylan. 

54

Bild: Matkällaren i en del av uthusen. 

Virar min pläd om mig när jag sitter i ladugården. Lyssnar till tystnaden och 

njuter över att få vara här. 

* 

Jag och Maria i Gävle, handlar mat inför nyår. Köper en flaska dyr 

champagne. Dessutom fyrverkerier. 

Känner lust till henne. Venus i päls, där hon går med sina höga svarta 

läderstövlar, ett par tajts och en vit pälsjacka och svarta skinnhandskar. 

Chattar med Svart Ängel. Hans jul inte lika bra som min. Åtminstone vad 

han säger. Många julklappar men lite smisk. Svårt att veta med människorna 

på nätet. Talar de sanning. 

* 

Snön faller utanför fönstren. Ligger länge och leker med C i sängen innan 

frukost. Sedan städdag. Anton utomhus med snöskoveln och sedan i 

verkstaden. 

Jag och Maria städar uthusen och huset. 

En dag nästan helt utan händelser. 

Anton ute och skottar lite. 

C i sitt kontor. 

Maria och jag i köket och förbereder inför morgondagen. 

* 

55

Kisse svansar runt benen och får lite extra gott. 

* 

Nästan en decimeter nysnö på gården. Anton får order om att gå ut och 

skotta så att vi kan ta oss fram. 

Värmen i huset skön och vi eldar i den stora öppna spisen i stora salen och i 

vedspisen i köket. Långt från de elektriska elementen i den dammiga 

lägenheten i Bergsjön. 

Nyårsafton en tillställning med raketer och god middag. 

Ligger och skriver medan jag hör C:s tunga andning under nappen jag bundit 

fast i munnen. 

* 

C kissar ner sig i natt. Kanske går gränsen för vad C accepterar här. Men å 

andra sidan har C skrivit ett kontrakt som ska följas. 

* 

56

Kontrakt ad infinitum mellan Marianne 

Månstrimma och C 

Jag, C, avsäger mig härmed, i och med 

undertecknandet av denna handling, 

ansvaret för mitt eget liv, min egen vilja 

och mina ord och rörelser och överlämnar 

mig helt och fullt till Marianne 

Månstrimma för att tillfredsställa alla 

hennes önskemål och uppfylla de order hon 

ger mig utan att vägra. 

Vägrar jag har Marianne, som jag i 

fortsättningen, undantagslöst skall kalla 

M, all rätt att bestraffa mig på det sätt 

som M behagar. 

Jag avsäger mig rätten att ta egna 

initiativ eller på något sätt röra mig 

utan M:s medgivande eller order. 

Jag skall sova på en för mig avsedd plats 

utan att klaga och äta den mat jag blir 

tilldelad. 

Jag skall klä mig i de plagg som ges mig 

utan att på något sätt ha några 

invändningar mot detta. 

Jag skall kalla M för M i alla situationer 

och får inte tilltala eller föra ett 

samtal med någon utan M:s medgivande eller 

order. 

När M befaller skall jag vara tillgänglig 

sexuellt och skall heller aldrig vägra. 

Ett dygn i veckan skall jag lyda under M:s 

hushållerska som under detta dygn har 

samma befogenheter som M i form av 

bestraffning, orderlydnad och så vidare. 

Mitt eget namn får under inga 

omständigheter användas då jag inte längre 

är en människa med mänskliga rättigheter, 

utan slav. 

Bryts något av dessa löften skall jag 

bestraffas av M på det sätt som denna 

behagar. 

57

Flyr jag har M all rätt att söka upp mig 

och ta mig tillbaka eller välja att ta 

mitt liv. 

Detta kontrakt börjar gälla när M medger 

detta. 

Undertecknas, 

Marianne Månstrimma C 

58

Läser hur en 16-årig flicka huggit sin lillebror i ryggen med en kniv och hur 

en kvinna i min egen ålder skjutit en taxichaufför. Påminns om döden på 

första dagen detta år. Camillas ansikte lämnar aldrig min näthinna. 

Människor gör så mycket dumt när de får i sig alkohol och hamnar i 

feststämning. 

Hoppas att jag det här nya året till viss del ska glömma det som hänt. I år vill 

jag få ännu fler gäster till gården och hoppas att det ska bli ännu bättre 

mellan mig och C. 

Ringer till Olof och önskar honom god fortsättning. Han har haft en skön jul 

med hela sin släkt på sin gård. Mail från Svart Ängel. C vet fortfarande 

ingenting om honom. 

* 

Älgspår på gårdsplanen. Måste ha vandrat över gården i natt eller tidigt på 

morgonen. Händer ofta men jag ser nästan aldrig djuren. Vid några tillfällen 

har jag sett hur rådjuren betar i skogsbrynet och haren rör sig ofta i 

omgivningen. En gång smyger räven nere vid landsvägen. Ser någon i 

skogen. Kanske en jägare. Har han vapen. Kan inte se. Försvinner lika fort 

som uppstånden. 

* 

C och Anton vid köksbordet läser tillsammans. Känns som om Anton tillhör 

familjen och är C:s son, trots åldern. 

Meditationen låter mig fyllas av kraft. Oro inom mig som jag hela tiden 

försöker att tvinga bort. Djupandningen hjälper, liksom en sinnesresa. 

* 

Olof med det första lasset efter nyår. Ser pigg ut och lika glad som alltid. 

Köper potatis, ägg och grönsaker till gruppen i eftermiddag. 

Första gruppen för året, 5 personer från reklamföretag i Uppsala. Försöker 

på ett lätt sätt prata om vikten av att se in i sig själv. Tror att de tar till sig 

informationen utifrån sina egna arbeten. I stället för att se på sig själva som 

de individer de egentligen är. Relatera mina ord till den fruktansvärda 

medievärlden gör mig illamående. 

* 

Diskuterar med min grupp om mördarbakterier. 30 personer bara i Sverige 

har dött av den och kanske en miljon bär på smittan. 

Säker på att vi alla kan skydda oss mot denna ondskans sjukdom genom att 

använda naturens egna metoder. 

Finns många inom naturmedicinen som menar på att vi kan bota oss själva, 

även från cancer, bara vi hittar oss själva och vår roll i naturens stora spel. 

Människor så avståndstagande mot naturen. Som om den bara står i vägen 

för våra betongdrömmar. 

59

Vandrar och känner hur vintersolen gör gott innan lunch i ljusgården. Tror 

att många hittar nya sidor av sig själva i dag. Upptäcker hur mycket naturen 

kan ge, bara vi öppnar våra sinnen. 

Andemassage 

är en blandning mellan rosenterapi, aromterapi och taktilmassage. 

Andemassagen är en mjuk och kärleksfull massage som löser upp 

spänningar och smärta i kroppen orsakade av trauman, negativa tankar och 

känslor. Genom att lösa den hemska chocken i kroppen får vi kontakt med 

det som ligger undermedvetet och bromsar oss och på så sätt får vi 

förmågan att bearbeta det som kommer upp till ytan. Massagen utförs som 

en dans med fasta, rytmiska rörelser. De eteriska oljorna har lika stor 

betydelse för massagen som själva beröringen. Oljorna påverkar oss via det 

centrala nervsystemet, de områden i hjärnan som har med känslor och 

minne att göra, tas upp genom huden till närliggande muskler och vävnader 

och via blodomloppet ut till kroppens organ. En mycket kraftfull massage 

där andarna ständigt är närvarande! 

* 

Anton kommer inspringande med Kisse när vi äter lunch. Verkar vara sjuk 

för den hänger och pälsen har inte samma lyster. 

Veterinären konstaterar att Kisse har en infektion och jag och Anton åker 

tillbaks med en flaska droppar och en trött katt. 

Hoppas att den blir bättre. I natt sover den nere vid mina fötter i sängen och 

ser inte vidare pigg ut. 

* 

Läser om att en 17-årig flicka häktats i Helsingfors för att ha styckat en 

kamrat och ätit delar av sitt offer. 

Kräks länge efteråt. 

Med blöjan behöver inte C något kyskhetsbälte. Draken kan vara fri men kan 

inte bli nådd. Den tjocka stoppningen hindrar C från att röra sig själv. 

Vantarna Maria sytt saknar fingrar. Händerna som bollar inuti. C kan inte 

röra händerna i dem. 

Kisse verkar må bättre i dag. Han har ätit lite men sover mycket. 

* 

Första fredagsmötet efter helgerna. Maria har bakat blåbärspaj av bären från 

i höstas och vi dricker te och tuggar paj medan vi diskuterar ändringar och 

förbättringar. Sägs inte mycket. 

* 

Chattar med Svart Ängel efter att min bebis somnat. 

Kisse mår mycket bättre. Nu ligger han och kurrar på min mage. Ska bli 

skönt att somna med honom här. 

* 

60

1000 människor dör varje år av felbehandlingar på sjukhus. Jag tror att man 

genom självläkning kan undvika många onödiga sjukhusbesök och finna 

läkningen i naturen. 

Döden upptar mina sinnen i ladugården. Döden som skrämmer. Får mördade 

själar att återuppstå. I drömmarna kommer de ständigt tillbaka och hur 

mycket jag än kämpar finns de där. Spöken. Ondska. 

* 

Varje dag läser jag om människor som dödar varandra och fler och fler är 

kvinnor. Varje gång jag hittar en artikel ser jag Camilla, Peter och Daniella 

framför mig. Ljuden. 

C och Anton läser mycket. Går fort framåt och Anton är ivrig att lära sig 

mer. 

* 

Snö doftar ingenting men skapar ändå en känsla av friskhet och renhet. 

C fyller på torsdag. Är i Bergby och letar efter en present. 

* 

Framför brasan och dricker te med Maria. C bunden i sängen efter lite smisk. 

Kan lämna C bunden en längre stund utan tillsyn. Hur långt kan man 

egentligen gå med att förnedra någon. C gnäller men jag vet inte om det 

ingår i leken eller om det är allvarlig mening. 

Bakom Marias ögon döljer sig så många hemligheter och många av dem 

delar hon med mig. 

* 

C:s dag. Tänk att min lille slav redan hunnit bli ett år äldre. 

Firar C med tårta, täckt av svartglänsande marsipan som påminner om lack. 

Maria duktig på att skapa kreationer. C får sin mask med dragkedjorna i 

present av Maria. Av mig får C kärlek och en ny after shave. 

* 

Läser om att män kan bli våldtagna. Tänker på straffet jag gett C. Behöver 

inte vara män som bestämmer i förhållanden. En dag kanske amazonerna 

kommer tillbaks, dessa krigarkvinnor som en gång regerade. De hade sin 

egen ö. Med sina egna slavar. 

* 

39 människor ihjälskjutna i Kosovo. Och jag har dödat tre personer. Smärtan 

är nog densamma. 

* 

Död och krig bidrar till min rädsla. Försöker desperat slå bort tankarna 

genom att djupmeditera i två timmar. Till viss del lyckas jag skrämma bort 

några av de spöken som bebor min själ. Tankarna på dem jag bragt om livet 

lämnar mig inte. 

* 

Kattbett är fyra gånger farligare än hundbett. När jag läser artikeln sitter jag i 

fåtöljen med Kisse i knät kurrar hemtamt och tryggt. 

61

Anton får läsa högt ur en barnbok som C beställt på Internet. Sagan om det 

blå loket. Anton tuffar fram orden mellan sina tjocka läppar. 

* 

Chattar i natt igen. Svart Ängel vill träffas men det vill inte jag. 

* 

C får ha blöja i dag och leka lite på filten på golvet medan jag går igenom 

ekonomin. För över en liten andel till mitt eget konto. En härskarinna måste 

ju också kunna leva lite om något skulle gå fel. Bara 100.000. C vet 

ingenting. Dräkten Maria sytt åt C sitter bra. 

* 

Fredagsmötet kort. Ingenting att rapportera. 

Kanske är jag en sluten person. 

* 

Möter Svart Ängel på Internet. En själ inneboende i en kropp jag aldrig sett 

och förmodligen aldrig heller kommer att få skåda. Men han vill träffas. Det 

vill inte jag. 

* 

Svart Ängel finns i meditationen. Längtan efter nästa gång jag ska möta hans 

ord i cyberrymden blir på något sätt allt starkare. Som om jag är beroende av 

honom. Kan till viss del förstå de människor som låter sig uppslukas av 

denna värld. Samtidigt ser jag hur stressen tar Internet-fantasternas själar i 

besittning. Plågar deras trötta samveten och kroppar. 

Blundar och känner hur livet består av mer. Känslor som inte går att finna i 

en digital värld. Ser människor som desperat kämpar mot sin verklighet och 

finner sin trygghet och frihet i de digitala ettorna och nollorna. Den värld de 

själva skapat för att undgå kaos men som förmodligen kommer att skapa 

nya. 

När jag kommer tillbaks till min verklighet inser jag att det människorna 

skapar med Internet är en tillflyktsort, en bekymmersfri värld utan krav och 

stress. Ett sätt att blunda för den egna världen och fly från ångesten. Skapar i 

stället ny ångest och en värld full av ondska. 

* 

Verkar bli en lugn vecka. Vore bra om det kan komma några nya gäster 

snart. C ligger och sover bredvid mig. Allt tyst. 

* 

Lång promenad i skogarna. Blåst en del och några träd har fallit för vinden. 

Rotvältorna förrädiska. Kisse kvar och sover vid spisen. Frusen men piggare 

katt. 

* 

Slutat knulla C. Passerat den gräns där vi är likvärdiga. Funderar på att 

skaffa en älskare men elakt mot C. Även om Svart Ängel tycker att vi kan 

träffas och tvinga C titta på medan vi knullar. 

* 

62

Sagan om det blå loket slutläst. Anton framgångsrik i sina studier. Min 

kontakt med honom är ganska liten. 

Fredagsmöte. Jag och C måste bli bättre på att dela upp gästerna så att det 

inte blir några onaturliga avbrott när de ska besöka doktorn. 

* 

Månadsfinal i Bingolotto. För första gången får Maria vara med på lekarna 

med C ordentligt. Hon får välja vad vi ska göra med C och låter honom ha 

analplugg hela kvällen. Sitter på knä framför Maria och hennes hand håller 

hårt i kopplet. 

Maria vinner 1000. 

Bild: Analplugg upphittad i ett av uthusen. 

* 

Ser under meditationen fram emot ett nytt möte med Svart Ängel. Kämpar 

mot min egen dubbelmoral i förhållandet till Internet. Har jag en värld värd 

att fly ifrån. 

Möter honom på chatten. En mörk skugga på min datorskärm. Svävande 

över de sovande skogarna och landar hos mig. Ibland känns det som om 

hans närvaro gör mig trygg, som orden ger mig någon form av styrka. Aldrig 

har skrivna ord haft en sådan magisk effekt. Skickar en kopia på 

slavkontraktet. 

* 

Vill göra något för Anton. Åker till Bergby och köper en bok. Lättläst bok 

om mystik och andlighet. Inte från min egen bokhandel. Känns viktigt att 

köpa något. Vet inte varför. 

* 

C beordras av Anton att laga en toalett. Ser hur C lider när Anton leder ut 

bitchen över gården bort till uthusen. Gud vet vad som händer sedan. Antons 

händer större än C:s. 

63

Jag och Svart Ängel samtalar länge medan C ligger bunden under 

skrivbordet med mina otvättade fotsulor över ansiktet. Tror att ljudet från 

den dämpade munnen gör mig kåt. 

* 

Börjar känna en större dragning till Maria än vad jag tidigare känt. Kanske 

handlar det om förnekelse. Rädslan borde ju ändå inte finnas där, eftersom 

jag på klubben, när jag var med där, mötte många bisexuella tjejer och killar. 

* 

När jag dricker te med Maria kan jag inte hålla mig. Sitter bredvid varandra i 

soffan och ser på TV när Maria lägger sin hand på mitt lår. Lutar sig lite 

framåt, ler och öppnar sedan sin mun lite. Fylliga läppar. Svårt att låta bli att 

möta henne. Halva vägen. 

* 

Anton får boken i present av mig. Glad över gåvan. Känner att jag gjort 

något bra. 

Lång tid sedan jag träffade Maria första gången. Så mycket upplevt. Hennes 

varma mjuka läppar och tunga. Kan vara så dominant, så kraftfull, att jag 

nästan kan känna mig undergiven i hennes närhet. 

* 

Jag och Maria promenerar i skogen. Tätt intill. Går länge och pratar om förra 

året. Är den enda jag kan prata med om det. 

Längtan till det mörka cyberspace får mig framför datorn. Tidigare 

framtidsfientlig, sett de surrande maskinerna som något ont och 

obarmhärtigt själslöst. Nu har jag ändrat synen på dessa apparaters förmåga 

att tillfredsställa mina intressen. Och lustar. 

Vill inte att C ska veta. 

Innan jag sätter mig vid datorn sätter jag på C vantar och sedan den stora 

nappen. Sedan får slaven sitta på golvet och leka medan jag chattar. 

Kisse i knät spinner tryggt under tiden. 

* 

Börjar längta till våren. Sätta mig vid häxtjärnen och naturens vänliga armar 

i stället för ladans väggar. På något sätt känner jag mig instängd här. 

Svart Ängel. Sitter länge och skickar orden. Träffas ju inte, bara i den 

virtuella världen. Även om han tjatar om att han vill se mig i verkligheten. 

Som att tala med döda. Känner ingen ångest över att tala med någon om 

mina erfarenheter. Sadomasochismen en värld som aldrig till fullo går att 

utforska. 

* 

Ringer Olof. Låter stressad men jag säger åt honom att ta det lugnt och njuta 

av livet. Så många människor har jag mött nu som bara ser negativa saker. 

64

De negativa energierna leder till stress. Är ju inte svårt att vända något 

negativt till positivt. 

* 

Känslor för Maria. I smyg kramas vi och kysser varandra. Låter tungorna 

arbeta i varandras munnar. Medan männen arbetar på gården. 

* 

Olof på förmiddagen. Grönsaker, ägg och fisk. Den lille mannen stannar och 

dricker te och delar på nybakt bröd och ost. 

* 

C sitter på sitt kontor. Under en stund lektion med Anton. Flyter på bra. 

Jag och Maria i köket. 

I kväll älskar jag och Maria på mattan i ljusrummet. Skönt att somna med 

smaken av Maria på mina läppar. 

* 

Ny grupp besökare från ett av alla statliga verk som ligger i Stockholm. 

Stressade och livströtta själar i behov av nya impulser och längtan efter 

harmoni. 

Mariannes anteckningar: 

Jag brukar prata om heliga rum med mina gäster. För att orka med den 

mödosamma klättringen behövs vila både innan och under vägen. Då kan ett 

bra sätt att finna denna vila på vara att besöka ett eget heligt rum. Det 

handlar om att finna styrka och kraft inom sig själv och ett bra sätt att göra 

detta på är ju att meditera. 

Det bästa sättet att meditera på är att skapa ett heligt rum i hemmet. 

* Stanna hemma en dag i sängen 

* Stäng av både mobiltelefonen och den vanliga telefonen och stäng av 

datorn. 

* Läs en roman 

* Lyssna på avslappnande musik eller den musik du älskar allra bäst och 

som inte är relaterade till arbetet. 

* Ta ett varmt bad med avslappnande oljor. Detta är en del av 

aromaterapin. 

Du kan också hitta ditt heliga rum genom att vandra i naturen. Det är också 

ett sätt att använda alla dina sinnen och det bästa är ju att finna en plats där 

du kan sitta eller ligga ner och blunda. 

* En ensam strand eller klippa 

* En skogsdunge 

* En solig varm plats där det är tyst 

Bara du och naturen. Långt bort från den tekniska värld många av oss 

människor lever i, omgärdade av magnetiska fält och strålning från 

mobiltelefoner och deras master. 

65

Eftermiddagen delar vi upp på ett smidigt sätt så att C kan ta emot gästerna 

för hälsoundersökning och konsultation, utan att mina föreläsningar och 

övningar blir lidande. 

* 

Tillbringar förmiddagen med att vandra i de snötäckta landskapen. Många av 

stadsborna säger att de såg snön försvinna för länge sedan och att bara 

modden finns kvar längs vägrenarna i staden. De förvånas över hur vit snö 

kan vara och hur frisk luften är. Undrar hur Göteborg ser ut just nu. Staden 

förmodligen snöfri. Saltet och bilar och människor har raderat alla spår av 

det vita. 

Jag och Maria tätt intill varandra. Så nära får ingen gå. Bara Maria. 

Vintern som vackrast nu. Tar tid att vänja sig vid vinterns tystnad. Snön i 

små drivor vid sidan av vägen upp till gården. Anton har öppnat upp stigen 

till uthuset och förråden. Ritat små vägar runt hela gården. 

Rönnen ser ut att må bra. Känns som om den tacksamt står där med sin vita 

vinterkappa. Sover en vintersömn. 

Isen nere på sjön kyler ner sina minnen från sommarens våldsamma och 

skrikande badgäster. Långt där nere på botten av viken, där vattnet aldrig 

fryser, lever fiskarna. 

Eftermiddagen i ladugården. En meditativ resa som får de stressade 

kontorsarbetarna att öppna sina sinnen. Finna nya lösningar på olösliga 

problem. De berättar länge om sin värld. Hur de är så söndertrasade att varje 

räkning riskerar att ge dem magsår. Trycker ner dem i en underjordisk 

ångest. 

Funderar på varför de måste låna pengar för att leva. Varför de tvingas lägga 

sina liv i finansbolagens vitbehandskade giriga nävar. 

* 

Intressant samtal med Svart Ängel. Frågan om det är tillåtet att träffa andra 

för att leka är en samvetsfråga. Jag och C lekte med andra på klubben men 

älskade aldrig med andra än varandra. Var går gränserna för vad sex är. 

Svart Ängel vill övertyga mig om att samlaget är gränsen. Camilla. 

C och Anton tränar skrivande medan Anton under övrig tid läser boken om 

andlighet. 

Gästerna far. Att se deras hy tillfriskna från den sotiga stadsluften och veta 

att deras lungkapacitet ökat sedan de kom hit. Gör mig glad. 

Vandrar upp till häxtjärnen. Snön täckt över isen. Långt kvar tills solen 

glittrar i vattnet och träden viskar. Fortfarande kråkorna och skatorna. Deras 

elaka, hårda ljud tränger in under mina varma kläder. Får hela min kropp att 

isas. Ändå tillhör de också naturen och är en del av min värld. Varför hatar 

jag dessa fåglar så mycket. Vad skapar de hos mig som får mig att må dåligt. 

Kanske ödsligheten. Som om dessa flygande varelser är de sista överlevande 

i ett samhälle som för länge sedan gått under. 

66

* 

Pratar med Maria om att låta henne sköta lite mer av bestraffningen och 

uppfostran av C. Vi kysser varandra i köket. Tänk att hon kommer så nära 

min kropp. Kan med sin blick betrakta mig likt en giftspindel. Händer nerför 

min kropp, över ryggen och ner över min stjärt. Hon stark och jag svag i 

hennes grepp. Hon är en spindelkvinna. 

* 

Handflatan mot hans bleka sköra hud. Smärtan som frammanar kvidanden, 

små ljud av ömkan och ynklighet. Tårarna. Ibland slickar jag hans ansikte 

från de salta dropparna. Ibland ser jag på när de söker sin väg i de små 

fårorna. 

* 

När jag och Maria dricker en kopp te på kvällen framför brasan frågar hon 

om på vilket sätt hon ska bestraffa C. Hon vill och jag tänker låta henne göra 

det. 

Min lilla bebis får smisk i dag. Får ligga naken över Marias knän medan jag 

gör färdigt bokföringen. 

Att tvingas utstå smärta som ges av någon annans händer, och dessutom av 

en person som fungerar som hushållerska. Funderar på vad C:s förmögna 

föräldrar hade sagt om deras barn legat naken över en husjungfrus nakna 

knän och känt hennes handflata över skinkorna. 

Ber om nåd några gånger. Maria tystar effektivt klagovisorna. 

* 

C kommenterar inte Marias bestraffning. 

Låter C ligga under skrivbordet medan jag chattar med Svart Ängel. C är 

bunden och jag har för säkerhets skull bundit ihop både vrister, knän och lår, 

plus att armarna är hopbundna på tre ställen. 

* 

Efter mitt virtuella möte med den svarta ängeln släpper jag loss C:s drake 

och rider kroppen som en vilde på en tjur. 

Snart kommer våren. Hoppas på det för i dag hör jag småfåglarna. De finns 

hos oss hela vintern men talar så lite. Kråkorna och skatorna överröstar dem 

med sina klagorop. Vill ta in några sparvar och domherrar för att få höra 

deras sång när jag mediterar. 

* 

C skrivlektion med Anton. På fritiden får Anton läsa själv. Han frågar 

mycket och det är viktigt så här i början av lärandet. Ord är inte enkla och 

det är inte sällan som Anton får små raseriutbrott men hittills lyckas han 

behålla boken i något sånär bra skick. 

* 

Beställning på en 6-dagars avslappningskurs. Skickar bekräftelse via e-post. 

Rör sig om mycket pengar och frågan är om jag måste lägga upp ett helt nytt 

program. 

67

* 

Ägnar hela dagen åt att fundera ut ett program. Vad gör man i sex långa 

dagar. 

Planerar maten tillsammans med Marias kropp. 

* 

Beställer mängder av mat. Hoppas att det räcker. Olof glad och meddelar att 

han börjat försöka se saker positivt. Men det är tydligen inte så enkelt när 

han oroar sig för sina grödor. Det är ju ändå dem han lever av. Hur vänder 

man en misslyckad skörd till något positivt. 

Bingolotto. Månadsfinal. 

* 

Skrattar åt Anton som undrar över Loket. 

Varför en rund liten farbror med stora ögonbryn och nästan inget hår heter 

Loket. Lok är ju stora men han är ju en sån liten farbror som bara ger bort 

pengar. 

C kan inte skratta. Befinner sig i en isolerad värld. 

Mötet med den svarta ängeln kortvarigt. Känner mig febrig och tror att jag 

håller på att bli förkyld. 

* 

Ber under meditationen naturens gudar om hjälp att skynda på våren, trots 

att det inte går att påverka. 

När dagen täcker sin kropp med nattens täcke, bäddar jag ner C. Att låsa 

kopplet runt halsen mot sänggaveln och sitta bredvid en stund, för att se 

sömnen. Ibland vilar huvudet mellan mina ben. Känner det varma ansiktet 

pressat mellan mina lår, hårt, tätt mot mitt sköte. Under tiden smeker jag 

håret och berättar hur vacker C är. Naturligtvis kan C inte höra mig med 

mina lårs hud över öronen. 

68

* 

Lyssnar på Anton som läser ur sin bok. Går sakta och stavelserna inte alltid 

rätt. Han kan i alla fall och det är ändå det som är viktigast. 

Ny grupp gäster. 

* 

C och jag tar emot och delar gruppen i två. Ena delen får följa med C och 

lära sig lite om hälsa, mat och stressjukdomar medan den andra får göra en 

andlig resa i ladugården. 

Tänka positivt 

Det positiva tänkandet är något jag arbetar med under hela tiden gästerna 

finns hos oss. Det handlar ju om att kunna vända det negativa tänkandet till 

något positivt, och då framför allt när det handlar om motgångar i arbetet 

och hemma. Ofta leder det ena till det andra. Människor som har det jobbigt 

på arbetet ger ofta utlopp för sina motgångar i hemmet och det leder så 

småningom till en ond cirkel. Många lyckliga par finner olycka efter 

arbetslöshet eller tunga och långa arbetspass på jobbet. 

Att finna de positiva tankarna är nog något av det viktigaste som finns i vår 

stressade IT-värld. 

Jag tror till och med att det går att tänka bort sjukdomar men det berättar 

jag bara om som anekdoter för mina gäster. Annars skulle de nog tappa tron 

på det jag berättar om. 

Att finna sin inre styrka är en del av målet med den totala harmonin. Att lära 

sig att styra sina tankar i positiva banor är mycket svårt då det alltid är 

lättare att se motgångar och detta kan leda till större problem, inte bara för 

69

den tillfälliga motgången utan bli ett sätt att tänka och leva för många. För 

mig handlar det om att öppna upp sinnena och se bortom problemen. 

Kommer du till ett högt berg ska du försöka att kanalisera dina tankar på 

vad som finns bakom berget och inte på den mödosamma klättringen över. 

Detta är en bild som tydligen många IT-människor kan förstå. Fråga mig 

inte varför men bergen handlar till mångt och mycket om projekt. Ibland kan 

det vara en hel bergskedja de ska passera innan målet är nått och då går det 

att dela upp det positiva tänkandet i flera steg. Att kanalisera det positiva 

tänkandet på vad som finns bakom varje bergstopp och försöka njuta av att 

ha lyckats klättra över ett berg, i stället för att se alla de andra 

bergstopparna längre bort. Till slut, när alla bergstoppar passerats, når de 

havet och vilan. Detta är också intimt förknippat med ordet och fenomenet 

stress, något som tydligen de flesta i dag råkar ut för. Konstigt. Det är snart 

millenniumskifte men ändå har människan inte funnit lyckan och harmonin. 

På eftermiddagen byte av grupper. I kväll får alla sin själ att öppnas på glänt. 

Mitt i allt ringer en ny grupp på 10 personer. Kanske händer det mycket på 

IT-marknaden just nu som kräver avkoppling och vardagsflykt. 

* 

C tar emot på mottagningen hela dagen. Alla får göra en hälsoundersökning 

och får sina kroppar genomgångna. Önskar att jag får vara med och njuta av 

de halvnakna kropparna och att dessutom få röra dem. 

Delar upp besökarna i par och låter dem göra grupparbeten om hur man bäst 

kan förebygga stress. 

Svaren går vi igenom i morgon. 

Ringer Olof. Behöver mat till nästa helg också. 

När gästerna lämnar huset och beger sig till uthuset får C lära sig att det är 

jag och Maria som styr hans liv. Camilla. 

* 

Ägnar hela förmiddagen åt att gå igenom föregående dags grupparbeten. 

Stress är något alla tycker om att prata om men kan vara känsligt. Vi 

kommer fram till några punkter som jag kan ha användning av framöver. 

Framför allt att man har ett bra förhållande mellan hem, skola, och jobb. Att 

vara stressfri där hjälper långt. 

C svårigheter att gå och sitta i dag. Inte så konstigt. En dildo kan tränga ut 

ringmuskeln ganska mycket. 

Eftermiddagen utnyttjar vi till att vandra ner till sjön. De njuter av den friska 

luften och tystnaden. 

70

* 

Pratar om hur man motarbetar stress, utan att bli stressad av just den 

anledningen. De flesta i gruppen har familjer och det finns så mycket som 

påverkar inte bara en enskild människa utan även dennes omgivning, om han 

eller hon blir stressad och till slut utbränd. Kul inneord. Utbränd. Som om 

hela kroppen töms på innehåll. 

Många och långa diskussioner. Fortsätter hela dagen med att diskutera hur 

man bäst förhindrar att nå en stressklimax. 

Direkt efter lunch, samtidigt som gruppen är här har jag, Maria, C och Anton 

ett kort möte där vi går igenom eventuella problem med gästerna. Ser inga 

problem. 

* 

Efter att ha ägnat gårdagen åt att prata om hur man bäst motarbetar stress 

pratar om hur man känner igen symptomen. Många oroliga för sin hälsa och 

får därför möjlighet att möta C. 

Middag tillsammans. Anton också med men säger inte mycket. Kanske svårt 

att komma in i samtal med gästerna. Talar ett språk han inte riktigt förstår. 

* 

Ångest. Hoppar över meditationen och promenerar upp till häxtjärnen. Sakta 

men säkert kommer snön att försvinna och den börjar redan lämna isen. 

Droppar lätt från trädens nakna grenar och vinterskruden på väg att förintas. 

Fåglarnas sång förändras och deras klara vackra sång hörs nu oftare än 

tidigare. 

Efter att gruppen lämnar oss tillbringar jag eftermiddagen framför datorn. 

För första gången vill Svart Ängel ha cybersex. Avböjer vänligt men 

71

estämt. Gränser. Rädd att överskrida dem. Skulle kännas som ett svek mot 

min usla slav. 

* 

C nederlag i bokstavskampen. På förmiddagen ska Anton skriva ett brev 

men det blir något fel och Anton tar brevet och river sönder det i småbitar 

över hela C:s mottagning. Ändå lyckades C i någon mån behålla lugnet. 

Frågar Maria om hon vill bestraffa C för nederlaget men säger att hon sparar 

det till senare. 

* 

Tyst. Börjar få ångest men förhoppningsvis övergående. Känns som om det 

inte händer så mycket. Ändå kommer folk på torsdag. 

* 

Olof lämnar grönsaker, fisk och ägg. 

* 

Jag och Maria nära varandra hela dagen. Förbereder morgondagens 

händelser. 

Känns som om min själ och kropp inte hinner med i tiden när gästerna 

kommer och går så frekvent. Hinner inte samla mina tankar förrän nästa 

grupp själar besöker oss. Gör mig lite orolig. Maria håller om mig. Säger att 

jag måste ta det lite lugnt. 

För att koppla bort tankarna på arbete tar jag hand om C på kvällen. Känns 

skönt. Som får jag ge utlopp för mina oroliga tankar och mycket av 

spänningarna släpper. 

10 sökande individer. Stora gäster från den kungliga huvudstaden. 

Chakraflödesmassage 

är en uråldrig massageteknik som jag lärde mig av Mäster Jonulf under mitt 

arbete i bokhandeln i Göteborg. Han var mycket kompetent och levde 

förmodligen i en total harmoni med omvärlden. 

Massagen påverkar både kroppen och själen och går ut på att de 

chakraflöden som finns i vår kropp får stimulans för att lösa spänningar och 

ger oss styrka att orka. 

Dessutom är den bra för avföringen eftersom en hel del av de produkter som 

inte borde finnas i vår kropp effektivt rensas ut. Jag brukar utöva 

chakraflödesmassage på mindre grupper, högst fem personer under en 

session för att alla ska få ta del av katrinplommonsmoothien samtidigt. Det 

har hänt att det blivit kö till toaletterna men det tyder ju bara på att 

massagen och smoothien fungerar. 

Väntar på värmen. Att våren skrämmer vintern på flykt och att jag ska öppna 

dörren till gården och känna de varma vindarna och höra alla ljud. 

* 

C får sitta på golvet under hela kvällen, iförd blöja och nappmunkavel med 

vantarna hopsatta. Ser på när jag sitter med mina fötter i Marias knä och får 

72

dem masserade. Då och då kysser hon mig men det ser inte C. Svartsjuka. 

Undrar om någon av gästerna ser… 

* 

Adjö till de 10 harmoniserade själarna när de lämnar oss. 

Lite snö faller men samtidigt tvingar den kommande värmen dessa vita 

flingor att genast dunsta på marken. I bäcken börjar vattnet vakna. 

Djupandas under meditationen. Hoppas att den frigör det som ännu inte 

vaknat till liv ordentligt. 

Mötet med Svart Ängel långt. Pratar i nästan tre timmar om vad som 

egentligen driver en sadomasochist. Tror att det beror på en vilja att utforska 

mer av sex och av de inbyggda och ibland dolda lustar som lever i våra 

sinnen. Är ju inte bara den fysiska sexuella världen som utforskas. För mig 

handlar det om den psykiska dominansen. Den innersta känslan skapar 

kåthet och lust. Svart Ängel håller med om det men säger också att den 

fysiska tillfredsställelsen måste bejakas. För mig är det lika upphetsande att 

se C ligga bunden med blöja som att rida den nakna vilda draken. Går och 

lägger mig. Framåt halv tre. C sover tryggt. Svart Ängel tjatar fortfarande 

om att träffas. Känner mig splittrad. Vill inte. 

Han vet att jag heter Marianne Månstrimma. Skickade kontraktet till honom. 

Klantigt. 

Går bättre med skrivandet i dag. Anton lyckas få ihop ett kort brev till 

Maria. 

” Hej Maria! 

Du är min bästa syster! 

Jag jillar dig men också Marianne och C. På olika sett. 

Hälsnigar Anton” 

Felstavningen får vi ha överseende med. Han är ju ingen författare ännu. 

* 

Hela dagen går åt till att städa och laga sådant som behövs göras i ordning 

efter att gästerna åkte i söndags. Lagar sängen i rum 5 och städar uthusen. 

C tillbringar dagen på mottagningen. Arbetet kräver en hel del tid. Ser ibland 

inte C förrän framåt kvällen, till middagen, då slaven brukar inta sin måltid 

under tystnad. Brukar försöka få fart genom lite lekar. Ibland fungerar det. 

Ibland inte. 

* 

Anton jobbar i trädgården hela dagen och jag och Maria tittar på recept och 

bröst. Får ett par beställningar på böcker och packar dem och åker till 

posten. 

Smidigt med Internet på många sätt. 

73

Maria bakar ett nytt bröd. Focaccia med fyllning av oliver och soltorkade 

tomater. Anton skeptisk när han äter det för han är inte van. 

Hittat i receptsamlingen: 

1 paket jäst 

5 dl vatten 

1 dl olivolja 

1 ½ tsk salt 

12 dl vetemjöl 

2 dl grahamsmjöl 

hela gröna oliver 

hela soltorkade tomater 

Jästen smulas. Fingervarmt vatten. Blanda. Sedan i med olivoljan, saltet. 

Rör. Blanda ner mjöl tills det blir en klibbig lös deg. Blanda ner oliverna och 

tomaterna. 

Häll i långpanna. Jäs övertäckt 30 minuter. 

Ringla över olivolja och grovt salt. Eventuellt gröna kryddor. 

Ugnen i mitten i ungefär 10-15 minuter. 

* 

Känns i luften som om världen vaknar. Fåglarna sjunger annorlunda. Kanske 

är det bara inbillning men den ger mig hopp om att våren är på väg. När jag 

ser Anton använda sopborsten över gångarna i stället för snöskoveln 

kommer jag på mig själv med att le. 

För mig är alla årstider viktiga men min kropp behöver värme och sol. 

* 

Under fredagsmötet äter vi en röd vinbärspaj. Ser på Maria. Läpparna får 

djupare färg och glans av saften från bären. 

* 

Pengarna kommer in ganska regelbundet. Går runt och blir en hel del pengar 

över. Undersöker en ny metod att tillfredsställa mig själv, samtidigt som jag 

gör bokföringen. 

Binder fast C sittande med ryggen mot framsidan av min stol och surrar fast 

handlederna mot armstödet. Sedan sätter jag mig och trycker ner C:s huvud 

mot stolsdynan så att ansiktet hamnar precis under mitt nakna kön. Hinner 

njuta tre gånger innan jag får ordning på bokföringen. 

Mannens ansikte är anpassat för kvinnans sköte. Näsan i anus och läpparna 

mot blygden. 

* 

Snön smälter med kraft nu. Tar en promenad upp till häxtjärnen. Konstaterar 

att jag förhoppningsvis nästa vecka kan sitta här uppe på klippan och känna 

hur våren nalkas. Kvällen tillbringar jag i ladugården med ljudet av 

springande vatten. Vill göra det tillsammans med Maria också. Känna 

värmen från hennes kropp svepa om min kyliga, ogästvänliga. 

74

Svart Ängel vill träffa mig. Tjatar och tjatar och bönar och ber. Ska jag möta 

honom utan C eller med min slav i sällskap. Han vill ta med sin slavinna och 

tycker att vi kan leka tillsammans. Samtidigt rädd att något ska gå fel, att det 

ska sluta med döden för någon av oss. 

Återigen kommer jag att tänka på Camilla. Återigen. Smärtan efteråt. 

Ångesten och det grävande samvetet. Säger nej till min svarta ängel. Men 

tanken på våra två andra offer, Daniella och Peter, får mig åter på gott 

humör. Måste uppleva det igen… 

* 

Vandrar en stund i parken och drar in den tidiga vårens dofter. En lukt av 

avföring och gödsel. Ändå styr det fräscha och friska denna tidiga årstid. 

Sitter uppe och ser på Oscarsgalan tillsammans med Maria. Älskar med 

henne. Bara jag och Maria som vet om det och den hemligheten delar vi 

tillsammans med Camillas, Daniellas och Peters död. 

Må hon aldrig berätta om det men eftersom hon är inblandad själv kommer 

minnena att stanna mellan henne och mig. 

* 

Anton skriver ett brev. Läser det själv först och visar det sedan för Maria. 

Ikväll får C också titta på det. 

” Hej Marianne! 

Jag mår bra. Hur mår du? 

Jag jobbar på gården. Det är kul. 

Jag gör korjar. De blir fina. 

Hälsnigar Anton ” 

Trots stavfelen verkar han förstå innebörden av språket. Åtminstone på en 

grundläggande nivå. 

* 

Ligger länge i sängen idag, innan jag går igenom mailen. 

Ett par beställningar på böcker. 

* 

Ytterligare en bokbeställning. Åker till posten i Bergby och skickar allt. 

Känns spännande att se hur Internet fungerar men samtidigt tråkigt att inte se 

sina kunder. Stor skillnad från jobbet i butiken i Göteborg, där människor 

varje dag sökte litteratur eller musik. Blädder i böcker, fotsteg på golvet. 

Harklingar. Röster. Nu tyst. Bara datorns ständiga susande. 

Något märkligt. Flera gånger ringer någon ringt utan att presentera sig. 

Känns olustigt. 

* 

Jag och Maria i Bergby och köper bingolotter. Trivs med henne. Har intagit 

en plats i min själ som jag inte trodde var möjlig. Som en fånge, hjälplös i ett 

75

spindelnät som vävs av Maria. Hon en spindel. Min spindel och jag hennes 

byte. En dag kommer hon att äta mig. 

* 

Blek senvintersol låter sina strålar lysa över Axbyhamn. Maria gör i ordning 

smörgåsar och en termos med grönt te och lägger allt i en picknickkorg. 

Sedan upp i skogen. Går långt. Pulsar genom de sista snödrivorna och hittar 

en glänta där vi sätter oss och fikar. C får dagen till ära ett koppel runt halsen 

som styrs av Anton. C verkar inte njuta av att bli dragen av Antons starka 

nävar men vad göra. Både jag och Maria förnedrar verbalt under hela turen. 

Anton kallar C för sin lilla hund och klappar då och då på huvudet. Men 

Anton förstår inte. Bara en rolig lek. 

Hinner skymma innan vi kommer hem och vi badar bastu. Anton står inte ut 

så länge. När han gått ut beordrar jag C att gå ner på knä framför mina 

särade ben och slicka mig mätt. Det går så långt att jag når mitt nirvana. 

Maria smeker sig själv under tiden. 

Kväll framför tv:n och följer månadsfinalen i Bingolotto. Till Lokets röst 

och den 70-talsinspirerade bingomusiken kryssar jag, Maria och Anton 

medan C får fungera som uppasserska. Passar upp oss under Antons skratt. 

Ingen vinner något. 

* 

Tar på mig dunjackan och vandrar upp till häxtjärnen. Låter under en timmes 

tid den tidiga vårens röster omsvepa min kropp och mina sinnen. Som jag 

har längtat efter att få sitta här och möta naturen där den finns. Vinden 

fortfarande kall men om någon eller några veckor kommer de varma 

vårvindarna att skrämma vintern på flykt och ta emot min hud mellan sina 

kärleksfulla händer. Kommer att leka i mitt hår och dofta lätt på det för att se 

om det är jag som sitter där. Ingen annan får ta min plats på denna heliga 

klippa. 

Svart Ängel alltmer tystlåten. Kanske ett personligt nederlag när jag inte vill 

träffa honom. Vill ändå fortsätta att prata men han verkar ha tappat lusten. 

* 

Anton kommer längre i sitt skrivande och läsande. Läser högt ur boken och 

börjar närma sig slutet. 

Någon ringer igen men säger inget. 

* 

Lurar inte C. Äter frukost under tystnad. En mörderska och en svekfull slav. 

Har dödat tre andra människor, men inte helt utan orsaker och avsikter. 

Deras själar mår bättre i frihet än som fångar i de kroppar de tvingades att 

tillbringa sina år. 

* 

Om våren är björkarnas fingrar som mjukast, nästan som nyfödda, nykläckta 

ungar, nyfikna på världen. 

76

Doften från de tunna kvistarna sprids som varma puffar när viskan viner 

genom rummets täta luft. 

Möter sitt mål skär ljudet som vassa egg tillsammans med smärtan. 

Om ett ögonblick, när de våta saltade björkkvistarna fått leka en stund, 

kommer de röda strecken på huden att förvandlas till rinnande blödande sår. 

Njuter. För C är allt ett lidelsens dilemma. Ett njutningens skärsår. 

Vet inte vad som händer. Stämningen här på gården är annorlunda på något 

sätt. Går inte att ta på. 

Ibland tror jag att C har mer kontakt med Anton än med oss övriga. Känns 

platoniskt. Mötena vi har på fredagseftermiddagarna är inte vad de var i 

början, då vi fikade tillsammans, drömde och hade trevligt. 

Nu går mötena fort. Känns som om ingen egentligen är intresserad av att 

prata om matlistor och behandlingsmetoder. 

* 

Inte mycket händer. Anton pysslar lite med dörrar. Oljar dörren till uthuset 

och ladugården och kittar om ett fönster i ett av gästrummen. 

* 

Hittar inte Svart Ängel på chatten, trots att vi kommit överens om att mötas. 

Tråkigt. Som hämnd får C smaka på piskan. 

Upp till tjärnen. Längtan efter att få se isen brytas på den lilla 

vattensamlingen gör spänningen större. Isen ligger kvar men kommer 

spricka och blotta det mörka därunder, det som gömts under vintern. En svag 

värmande vind smyger runt min kropp, mest för att nosa. 

1. Fotavtryck som kan tillhöra Marianne Månstrimma 

2. Blodspår så gammalt och intorkat att inga DNA-spår gått att få. 

3. Blodspår. 

77

* 

En man dyker upp vid gården. Lagom till förmiddagskaffet. Står bara där, en 

karl i 30-årsåldern, kortvuxen och klent byggd. Kommer på cykel och har 

två cykelväskor och en ryggsäck som bagage. Anton ser honom först och 

kommer inspringande. Maria i köket och jag i bokhandeln. Ser förskräckt ut 

och säger att det står en gubbe på gården. Maria skrattar först men vi går ut 

allihop och ser den lille mannen vid sin cykel. Presenterar sig som Torbjörn 

och säger att han är på cykelsemester men vill ta en paus. 

Erbjuder honom örtte. En människa som söker frid och vila ska inte behöva 

betala för en kopp te och en bit toscakaka. Berättar hur han startat tidigt på 

morgonen, när solens öga knappt hunnit hitta den lilla skylten nere vid 

vägen. 

Resan har börjat långt tidigare och är inte på långa vägar till ända. 

Jag och Maria erbjuder honom att stanna över dagen och sova över för en 

mindre summa pengar. Hela hans reskassa verkar han ha nedstoppad i en 

påse i en av de två stora cykelväskorna. Den vänstra. Andra fickan uppifrån. 

C på sitt mottagningsrum och verkar måttligt intresserad. 

Intar middagen tillsammans. Torbjörn berättar att han cyklat långt och har 

långt kvar. Försöker få honom att berätta om han har kontakt med någon 

anhörig men svarar sorgset att han inte pratat med någon på länge och därför 

uppskattar det sällskap han får. 

Snart dags att besöka äldreboendet i Gävle igen. 

* 

Jag och Maria träffas i köket och byter om. C bunden och säkrad. Maria bär 

en heltäckande latexdräkt med dragkedja mellan benen och ett par 

bilhandskar i svart läder med öppna fingrar och knogar. Jag ett par svarta 

läderbyxor med öppning mellan benen. På överkroppen den svarta 

latextopen. Väljer att inte ha några handskar. Vill känna hans hud direkt 

under min handflata. Inga masker. Vårt offer ska få se oss hela tiden. Vi går 

ut i ladugården. Blåser men kläderna skyddar från vinden. Ute i ladugården 

förbereder vi det som ska komma. Jag monterar två kedjor i taket med bojor 

i och Maria fäster bojor i fästena i golvet. Vi tar fram en ballgag, en 

munkavel med inåtvänd dildo. Sedan en paddel i hårt läder, en niosvansad 

katt och en vanlig ridpiska. Maria väljer en dubbeldildo som går att spänna 

fast runt kroppen som hon säger att hon vill använda själv. Skrattar och 

längtar efter att se henne fullända njutningen. Jag plockar bland klämmorna 

och hittar en kedja att fästa mellan dem. Dessutom några andra 

tortyrleksaker som garanterat kommer till användning. Maria sätter fast ett 

par polishandbojor i byxorna. 

När vi gjort förberedelserna smyger vi iväg över gården bort till uthuset. 

Dörren öppnas ljudlöst. Allt tyst. Torbjörn i rummet närmast ytterdörren och 

jag glad att Anton oljat dörren igen. Maria lirkar upp dörren till det släckta 

78

och mörka rummet. Hör Torbjörns andetag från sängen. Sover djupt, 

någonstans under det tjocka duntäcket. Den lille mannen. 

Maria tar fram handbojorna ur fickan. Klirr av metall men han vaknar inte. 

Smyger fram. Tittar på varandra, kysser varandra. Snabb, enkel kyss, som ett 

flyktigt möte mellan två människors läppar. 

Nu. Allt går så fort. Jag drar av honom täcket. Ser hans nakna kropp. Inte 

ens kalsonger. Han ligger på mage. Vrider lite på sig. Så ögonen. Vi är 

blixtsnabba. Jag tar tag i hans armar och håller fast. Maria knäpper fast 

handbojorna och drar upp honom ur sängen. 

Innan Torbjörn, den nakne mannen, hinner säga ett ljud, lägger jag min arm 

runt hans nacke och min högra handflata över hans mun och drar med 

honom mot dörren. Skriker men ingen hör honom. Når upp till min haka. 

Hjälps åt att släpa den vilt protesterande mannen ut till ladugården. 

Han är alldeles röd i ansiktet när han får min hand ersatt av en boll som 

Maria pressar in i hans mun och spänner fast bakom hans huvud med ett 

läderband. Sedan fäster vi hans fötter i varsin boja i golvet och lossar 

handbojorna och fäster hans handleder över huvudet i bojorna som hänger 

ner från taket. 

När vi är klara beundrar vi vårt arbete. Torbjörn skriker och stönar. Drar 

desperat i bojorna. Medveten om att hans kön syns och att han inte kan göra 

något åt det. Får oss att skratta. En tår rinner ner från hans ögon men inget 

kan torka bort den. Den nakne mannen monterad i ett kors. Hans armar 

sträckta över hans huvud, och bildar en rät linje som ett X mot benen. 

Maria och jag hjälps åt att piska. Gör det länge, tills blodet rinner i strömmar 

nerför hans rygg, skinkor och lår. Gråter, men ljuden dämpas av bollen. 

Dreglar, snörvlar. 

Jag fäster två klämmor i hans bröstvårtor och en kedja mellan dem. Sedan 

drar jag i dem, samtidigt som Maria piskar hans kuk så att den blir alldeles 

blå. Någon gång tror jag att han svimmar. 

Kanske femton minuter. Maria kåt. Syns i hennes ögon. Jag njuter när hon 

fäster dubbeldildon på sin kropp, med den ena delen inne i henne och den 

andra pekandes rakt ut från hennes gummiklädda kropp. 

Kan inte låta bli att smeka mig själv när jag ser hur hon brutalt kör in den 

stora svarta dildon in i Torbjörns anus. Hur hon knullar honom så han 

skriker och gråter om vartannat. Jag lossar bollen och tittar honom i ögonen 

medan han blir knullad. Håller min hand tätt över hans mun och låter honom 

andas genom näsan medan jag kysser handen. Så förnedrande för den 

stackars mannen. Ersätter min salivvåta handflata med munkaveln med den 

inåtvända dildon. Ser jag på när Maria knullar honom tills hon får orgasm. 

När mannen svimmat får Maria göra det sista arbetet. Hon ställer sig mitt 

emot honom. Ser honom i ögonen och kör upp två fingrar i hans näsborrar. 

Under tre minuter ser vi på när han desperat kämpar efter luft och sedan 

långsamt sjunker och blir hängande i sina bojor. Vi har räddat ännu en själ 

och frigjort den från sin kropp. Han verkade inte trivas med den i alla fall. 

Så tar vi av oss kläderna och Maria lägger sig ovanpå mig. Slickar varandra 

tills vi båda kommer medan den döda kroppen hänger i bojorna framför oss. 

79

Som en smärta som försvinner. Ingen kommer ändå att sakna denne lille 

man som så plötsligt dök upp och lika plötsligt försvann igen. 

När jag kommer tillbaks efter duschen ligger C och sover. Stoppar ner en 

hand i blöjan och känner att slaven kissat ner sig. Den ultimata förnedringen. 

Ska väl inte kissa i blöjan. Som straff låter jag C ligga kvar bunden i sängen 

med den våta blöjan kvar. 

* 

Anton får i uppdrag att montera isär Torbjörns cykel till smådelar. Kan alltid 

vara bra att ha i reserv om det skulle dyka upp behov. Han förstår inte vart 

Torbjörn tagit vägen. Maria förklarar för honom att Torbjörn rest tidigt på 

morgonen i dag men att hon skjutsat honom till järnvägsstationen i stället. 

Den dumme mannen godtar förklaringen. Nickar bara till svar. 

Kroppen efter Torbjörn plastar vi in. 

I kväll hjälps jag och Maria åt att lägga honom i bagaget på Chryslern. Åker 

till Svarteskogen och lämnar hans kropp att sakta förmultna i ett betongrör 

från den tiden då rallarna arbetade med järnvägen. 

Bild: Betongrör där liket ska ha legat. 

Vattnet har runnit ett tag tack vare snösmältningen. Ska mycket till för att 

den vilda forsen ska tämjas av isen. 

I kväll får C smisk. 

Tänker på Svart Ängel. Ska försöka hitta honom på söndag igen. 

* 

80

Olof kommer. Hans fru är sjuk men det verkar bara vara en av vårens 

förkylningar. Erbjuder örttinktur och han tar tacksamt emot den. 

C har lektion med Anton. 

På fredag kommer en ny grupp gäster och då finns ingen tid för rekreation. 

Anton brukar jobba på bra och hjälper gärna till om någon av gästerna har 

problem. 

Någon ringer igen, utan att säga något. Det är ett tag sedan sist nu men känns 

ändå otäckt. Som om någon vet något som inte jag vet. 

* 

Med Maria i Söderhamn hos Sandra. 

Sandra har tidigare berättat om sina kvällar framför TV:n och jag tror att hon 

lider av ett beroende. TV:n har på något sätt förvandlats från en 

informationskälla till en egen underhållningsvärld och styr människors liv. 

Ett såpaparadis som för många människor verkar vara den enda kontakten 

med världen. 

I framtiden kommer verkligheten att bli en såpa. Tar aldrig slut. På något sätt 

flyter verklighet och fiktion ihop och blir en plats där ingen vet vad som är 

sant och vad som är påhitt. Vill inte vara en del av den världen, där media 

blir ett ideal, där tv-kameror leker kurragömma med människors liv och där 

strävan efter att synas och uppmärksammas blir livets ultimata mål. 

Vem vet om de händelser som visas på TV är sanna. Vem vet om nyheterna 

redovisas utan att annonsörer i kanalens reklamuppehåll får göra sina röster 

hörda först. 

Den värld som håller på att vakna ger mig ingen harmoni, ingen trygghet. 

Ingen värld att bygga en framtid på. Bara en verklighetens tv-studio. 

Människan är rädd för att bli osynlig, att inte uppmärksammas av 

omvärlden. 

Att under ett ögonblick få säga något i en TV-ruta skapar ett ögonblick av 

evighet och bekräftelse. Men stunden efter är den individen ett bleknande 

minne och nästa människa, full av drömmar och ensamhet, får efteråt sin 

illusion krossad av verklighetens valkiga knytnäve. 

* 

10 på besök och stannar över helgen. En grupp människor vars själar liknar 

dem som besökt oss tidigare. Så lika, skapade ur en och samma klump lera 

för att åstadkomma samma saker och leva på samma sätt. Av jord är du 

kommen. 

Och visst gör de det. Pratar om det liv vi är födda till i relation till de liv vi 

lever. Hur deras tillvaro ser ut och varför de valt att tillbringa sin tid på det 

slösaktiga sätt de gör. 

Människor lever inte. De är. Existerar som om de väntar på något annat. Och 

alla kämpar efter mer. Som om det de äger i dag inte duger. Som lönen är för 

81

låg eller längtan efter en bättre livspartner eller annan familj. Livet så fullt 

av emotsägelser. När en människa nått ett mål skapas ett annat. När en 

människa äntligen funnit en dröm vaknar nästa till liv och uppnås aldrig 

drömmen dör den. Människan lever vidare men i en större saknad efter något 

ouppnåeligt. Till slut faller allt och människan sitter ensam i sitt hörn av 

världen och undrar vad som ska hända. 

* 

Upplever tystnaden tillsammans med 10 människor vars liv är så oändligt 

långt bort från den värld de under ett par dagar finner här i Axbyhamn. De 

ser den som en tillfällig oas, en merit på sin ständiga jakt efter nya 

upplevelser. De kommer aldrig att stanna upp och bara leva. Bita sig fast och 

finnas på den yttersta spetsen av livet. Vandrar i en ständig trötthet med en 

omgivande dimma som kallas karriär. 

Äter middag tillsammans. Diskuterar och bara finns. Vill inte stressa dem. 

Bara låta dem vila ut. På något sätt får jag dem att öppna ögonen. 

Åtminstone för ett ögonblick. Kanske ger det dem något. 

* 

De 10 utvilade och harmoniserade själarna lämnar oss på eftermiddagen 

efter eftermiddagste och bärpaj. 

Upptäcker att det tunna istäcket som hållit häxtjärnen fången är borta. Bara 

små bitar som av glas ligger och flyter för att invänta den slutliga 

upplösningen. Av jord skall du åter varda. Snart blir isen en del av det mörka 

vattnet. Blundar och tackar världen för att våra gäster är nöjda och ger mig 

sedan ut på en sinnlig resa i mina inre världar. 

* 

Kanske har Svart Ängel gett upp och övergett mig efter att jag skrev att jag 

inte är intresserad av ett möte utan helst vill prata på det virtuella sättet, i en 

värld som inte syns. Men Kisse finns hos mig. Som ett substitut. 

Ute en kort stund på Internet innan jag lägger mig. Söker honom men finner 

honom inte där vi alltid brukar träffas. Detta blir sista gången jag söker 

honom. Finns ingen annan själ som går att diskutera med på chatten. Att 

vara kvinna och dominant har sina nackdelar, då många av de män som 

försöker att tala med mig mest skämtar om sex och vill träffas för att knulla. 

Många gånger har jag frågat mig själv hur många av dessa män som 

verkligen skulle våga träffa mig i verkligheten. Kanske skulle jag få för mig 

att i ren ilska och lust tortera dem till döds. 

Jag och Maria i köket. Svårt att vara ifrån varandra. Våra kroppar vill 

ständigt förenas men det går bara under vissa kvällar. Ändå har vi inte uttalat 

några löften eller ord om kärlek. 

* 

Ibland undrar jag om inte C förstår att jag stundtals älskar med Maria, trots 

att C aldrig säger något. 

82

* 

Skrivlektionen leder till en mindre text. 

”Jag gillar gården. Den är fin. Solen lyser. C är snäll.” 

Tänk att även Anton kallar C för C och ingenting annat. Lätt att skriva är det 

ju i alla fall. Om han över huvud taget vet vad C heter. 

* 

En dag utan händelser. Kan det verkligen ske. Händer ju alltid något. Inuti 

känns det tomt. Vet inte om det beror på att våren är på väg eller om jag 

håller på att förtvina. Varför skulle jag göra det. Jag har ju allt. 

* 

Mår bättre idag. Isen nere på sjön har nästan försvunnit och öppnar åter sina 

hemligheter medan knopparna på buskarna och träden arbetar på att skapa 

nya. 

Rönnen börjar få nya löv och mår bra. 

* 

Jag och Maria besöker Gävle. Blir mer och mer spännande att vara med 

henne. Ändå förbjudet. Att kyssas offentligt fungerar inte, trots att vår 

fysiska längtan till varandra är så obeskrivligt omfattande. 

Besöker äldreboendet igen. Samma stress som sist. Stackars sköterskor. 

Ändå håller vi varandra i handen när vi vandrar utefter gatorna och över 

torgen. Det kan väninnor också göra. Inget konstigt att hålla en annan kvinna 

i handen. Blir upphetsad av att känna hennes svarta läderhandskar på min 

hud. 

* 

Njuter men saknar min svarta ängel när jag mediterar uppe vid tjärnen. 

Han ger mig mycket men kanske är de osynliga själarna på nätet något som 

man ska vara rädd om under den tid de finns men inte sakna när de är borta. 

Lära sig något, fylla på förrådet av visdom och erfarenheter. Säger adjö till 

den svarta ängeln. 

* 

En vanlig arbetsdag men ännu inga gäster. 

Anton jobbar på gården. Börjar spritta av liv i varje buske och under varje 

lövhög. Där finns något som växer och blir större. 

Ser när han i sin blå overall och sin Lantmännen-keps går runt med krattan 

och samlar ihop de löv som fallit under hösten men som fått ligga kvar som 

ett skyddande täcke under vintern. Nu samlar han ihop allt tillsammans med 

kvistar och annat som naturen lämnat efter sig att dö. 

83

C i sin mottagning. Verkar vara nere i någon depression. Lekarna som jag 

försöker pigga upp med verkar inte locka lika mycket. Ibland drar sig slaven 

undan. 

Jag och Maria kysser varandra i smyg i köket. Smeker varandra. 

Någon skickar ett konstigt mail till mig. Märkligt. Ingen skriver under. Bara, 

”jag vet vem du är”. Och epostadressen verkar inte finnas för jag får bara 

tillbaks det när jag skickar ett svar. 

* 

Lektion igen men nu börjar Anton långsamt vilja ägna egen tid åt att skriva. 

Våren gör mig vild. När kvällen kommer och gör tillfälligt uppehåll i 

vårsolen, låter jag C sitta på knä framför mig medan jag går igenom 

månadens räkenskaper. Givetvis bunden med sina slavhänder tryggt bakom 

ryggen och med en gummislang runt halsen som tvingar ansiktet tätt mellan 

mina ben för optimal tillfredsställelse. Tungan kittlar min klitoris och skapar 

två orgasmer innan jag är färdig. Men ändå verkar C vara frånvarande. Och 

jag tänker på Marias tunga. 

* 

Nya grönsaker idag. Olof berättar om sin frus snara tillfrisknande efter att 

hon druckit av min tinktur. Bevis för att naturens egna mediciner hjälper. 

Olof är en vänlig man som är lätt att prata med och som inte ställer onödiga 

frågor. Stannar på en kopp förmiddagskaffe och berättar om svårigheten i att 

sälja ekologiskt odlade grönsaker till de stora butikskedjorna. 

* 

Jag och Maria ägnar eftermiddagen åt att besöka Bergby. Går runt i byn, 

passerar den rosa kyrkan i solskenet och köper glass och bingolotter till 

lördagens månadsfinal. Inte någon onödig uppmärksamhet genom att kyssa 

och smeka varandra på allmänna platser. Bättre att vi njuter tillsammans 

hemma på gården. 

Pratar länge om det vi upplevt. Minnet av fyra själar i våra sinnen. Fyra 

själar befriade från sina fängelser. 

* 

Nya. 10 IT-ingenjörer. Ser på dem och fantiserar. Går inte att undvika. Ändå 

känns det avlägset, att göra något mot någon i gruppen. 

Går igenom vanliga programmet om stress. Mental resa och pratar om 

stressens påverkan på själen. Någon kanske förstår. Vad vet jag. 

* 

Går i dalen och upptäcker våren med knoppar och dofter. Axbyhamnsgården 

har från att tidigare varit en tyst värld exploderat av ljud, dofter och rörelser. 

Ser skiftningarna i naturen. Gästerna ser bara en glimt av dem och kan 

enbart njuta av den stund som är för dem under några dagar. 

84

Bild: Förmodligen arkivbild tagen av Marianne i Livsfläktens Dal. 

C tar emot några gäster på mottagningen. Undersöker deras hälsa. Vissa 

verkar väldigt trötta och visar tydliga tecken på långt gången stress och 

överarbetning. Vet inte vad det är som försiggår i denna värld men det känns 

som om något är fel. 

Bingolottokväll. C ser mig och Maria kyssas för första gången. C kan inte 

göra något åt det och allt händer så plötsligt. Maria har bundit fast offret på 

en stol vänd mot oss. Hon har tejpat munnen och målat ett par läppar på 

tejpen med karmosinrött läppstift. Anton tycker att C ser ut som en flicka. 

* 

Gästerna lämnar gården, förhoppningsvis fulla av ny visdom och andra 

insikter om sin egen existens. 

Tillbringar en timme vid häxtjärnen. Känner hur nära jag kommer den och 

dess hemligheter. 

Börjar oroa mig mer för C. Något fel men kan inte förstå vad. Har bitchen 

fått reda på något. Har bitchen sett något men inte sagt det. 

* 

Får möjlighet att andas ut efter att gästerna lämnar oss. Funderar jag på om 

jag börjar bli folkskygg. Ser inte längre fram emot de där samlingarna av 

förvirrade och sönderstressade IT-människor som tror att de gör karriär. Det 

enda de gör är att arbeta ihjäl sig för någon annans skull. 

Trivs och vill stanna i Axbyhamn. Lugnet ger min själ frid. Sedan vi flyttade 

hit vaknar jag mer utvilad och somnar bättre om kvällarna. Kanske tystnaden 

som hjälper mig, eller helt enkelt att luften och vindarna skapar frid. 

Vem är det som ringer och terroriserar oss. 

85

* 

Vårfåglarna börjar sjunga sina hymner och hyllningar och knoppar bildas på 

träden. Än är det för tidigt, jag vet, men hoppas. Älskar våren. Ger löfte om 

att livet fortsätter. Medan hösten vittnar om att allt ska dö. 

Ser under en kort stund någon som smyger runt i kamouflagekläder och 

kikare uppe i skogen. 

* 

Vårvädret tillåter Anton att ägna en förmiddag åt att skriva uppe vid 

häxtjärnen. C följer med och sitter med Anton och går igenom några texter. 

Jag och Maria passar på att vara med varandra. För första gången älskar vi 

uppe i mitt och C:s sovrum. 

* 

C ser lika dyster ut som under de senaste dagarna. Eller är det veckorna. 

Fattar inte vad som är fel och slaven säger ingenting heller. 

C borta hela dagen. Anton jobbar och jag jobbar i bokhörnan. Maria 

förbereder måltider. Allt går sin gilla gång i Axbyhamn. 

Ingen jägare idag. Måste vara någon tillfällig vandrare eller bara inbillning. 

* 

Fredagsmötet funderar vi först på att ställa in helt. Ingen har något att säga. 

Anton visar en flätad korg som vi ska ha ute i ladugården. För äpplen eller 

andra frukter. 

Fredagsmiddagen i ljusrummet framför TV:n. Ser Berättelsen om O på 

video. Smakar Marias frukter. 

* 

Söderhamn. Lyckas med lite hot om smisk få med C också, givetvis utrustad 

med sitt drakskydd. Anton gillar inte att åka bil. 

Går runt hela förmiddagen och köper kläder. C har aldrig varit intresserad. 

Upphetsande att se C stå naken i provrummet med sitt kyskhetsbälte vackert 

placerat som en skyddande extrahud. 

C får ett par nya jeans, arbetsskjorta liksom Anton, nya strumpor och 

kalsonger men även ett par läckra tröjor och finbyxor. 

När vi kommer tillbaks tycker jag mig se någon som springer över 

gårdsplanen framför uthusen, men kan ha sett fel. Kamouflagemannen. 

Verkar inte som om någon tagit sig in någonstans. 

* 

Njuter av att sitta uppe vid tjärnen, trots att ett stilla och lätt regn faller runt 

mig. Klippan jag sitter på värmer. Blundar och hör hur regndropparna dyka i 

häxtjärnen. Leker sina lekar. Vårfåglarna och jag njuter av vinden, trots 

uppblandad med regn. 

I morgon blir det nog mer regn. Himlen ser mörk ut och är täckt av stora 

mörkblå molngubbar. 

86

* 

Regnet faller utanför fönstren hela dagen och piskar glasrutorna. 

Anton och C i arbetsrummet. 

Vi lär oss aldrig. Kommer att bli vårt slutgiltiga öde. De själar som jag och 

Maria hjälpt att befrias från sina kroppsliga fängelser är bara ett fåtal. Finns 

så många fler själar inspärrade i kroppar de inte alls borde leva i. Kommer 

aldrig att hittas. 

Ingen bitterhet över de så kallade brott vi gjort. Bara oro för dem som ännu 

inte befriats. Händelserna njutningsfulla, minnesvärda stunder, nästan 

glädjefulla. Såhär efteråt. 

Ringer Olof. 

* 

Maria fyller år, min älskarinna som jag längtar efter när hon inte finns i 

närheten. Trodde aldrig att jag skulle kunna få känslor för en annan kvinna. 

Den verkligheten har aldrig existerat i mig. 

Firar henne med tårta och Anton ger henne ett gratulationskort som han 

skrivit själv. 

Middag bestående av nyrökt böckling och en bönsallad som Maria tillagat. 

Ger henne presenten när C somnat. Älskar med henne länge. För första 

gången får Maria knulla mig med samma dubbeldildo som hon använt mot 

Torbjörn. Hon skjuter den in och ut i mig bakifrån när jag sitter på knä och 

jag stönar så högt att hon håller för min mun och låter mig slicka den, suga 

på hennes fingrar. Känner mig så hjälplös och utelämnad när hon spetsar 

mig samtidigt som hon blir tillfredsställd själv. 

* 

Olof på eftermiddagen med grönsakerna, äggen och fisken. Berättar att han 

fått punktering utefter vägen men att ingen stannat och hjälpt honom. En 

gång i tiden brukade bilister hjälpa varandra menar han på. Nu för tiden är 

de väl så rädda för rån och misshandel att de inte stannar eller väjer för något 

som finns i deras väg. Bilarna och lastbilarna passerade honom med bara 

några decimeters marginal från döden. 

Tröstar honom och bjuder på en kopp kaffe. Alla runt bordet och fikar och 

äter rabarberpaj som Maria gjort i ordning. 

Anton tittar på Olofs däckbyte. Hjälper honom att dra åt några hjulmuttrar så 

att reservdäcket inte lossnar på vägen hem. Anton har starka händer. 

* 

C har lektion med Anton. Går samtidigt igenom sina planer inför helgen. Får 

en lite större roll den här gången och har lovat att göra ordentliga 

hälsoundersökningar på alla besökare. Men verkar inte lyckligare för det. 

När vi ligger i sängen och C är tryggt bunden frågar jag vart vi ska åka på 

semester. Börjar bli dags att planera men C svarar inte. 

87

* 

En grupp vårttrötta i två taxibilar. 6 IT-typer ska ha konferens med 

avslappning och rekreation. Tycker tydligen att vår gård är perfekt eftersom 

de fått tillåtelse av mig att hålla till ute i ladugården i den stora salen. Där 

kan de härja fritt. Sedan kan jag tala om vad stress och avslappning innebär. 

Under hela eftermiddagen är de själva. Ägnar sig åt grupparbete i 

ladugården. Från köket ser jag hur en och en med jämna mellanrum lämnar 

sin lilla värld och besöker C. Kanske tar det en halvtimme för varje person. 

Under middagen låter det som om de uppskattar vad C gör. Min slav 

upptagen under hela middagen och även en stund efter med att diskutera 

hälsa och stress med gästerna. 

Tillåter C att sova utan blöja och bojor. Kan ju inte ta all värdighet ifrån 

denna människa. Kanske piggnar stjärtnissen till lite då. 

* 

Solen lyser och en varm vind sveper över landskapet. Passar på att gå en 

långpromenad med gästerna för att låta dem uppleva fridfullheten. 

Uppskattas. Tror att de kommer att sova gott inatt. 

Våren har kommit för att stanna. Ser fram emot sommaren. Nästan som om 

jag inte längre minns kylan och snön som Anton kämpade med. Minnen kan 

så lätt suddas ut men vissa stannar kvar. Minnena av döda människor. 

* 

IT-typerna lämnar oss sedan de avnjutit eftermiddagskaffet och 

rabarberpajen, vars tillkomst de själva medverkat till genom att vandra i 

trädgården och plocka rabarber. 

* 

I stället för att se på TV och fly borde vi se på oss själva. De kroppar vi lever 

i är bara redskap för njutning och denna njutning blir aldrig fullkomlig om vi 

alltid jämför oss med modeskaparnas fantasikroppar eller rollkaraktärerna i 

filmerna och serierna. Kanske lever vi alla i en Truman Show. 

Att ägna ett så värdefullt liv åt att tvinga kroppen till svält och vandringar på 

maskiner med gummimattor gör ingen lycklig. Lyckan kommer genom ett 

naturligt liv, bortom de stora betongmyrstackarnas avenyer. 

Lever vi på ett naturligt sätt, på det sätt våra kroppar är skapade till, behövs 

inga gym, inga snabbmatskedjor, inga frysdiskar fulla med kartonger med 

maskinskapad mat för ensamma människor. Och inga dietister eller 

bantningsboksförfattare. 

Ingen behöver då se sin kropp långsamt förtvina på ett kontor med ett 

skrivbord och en stol som enda sällskap, långt bort från fågelsången, vinden 

och solljuset. 

Vad är det för liv. 

* 

88

C går en promenad. Är borta i fyra timmar. 

C säger inte mycket under resten av dagen. Undrar vad det är som tynger 

slaven. Märkligt. Som om bitchen blivit förändrad. Att C slapp blöjan i 

förrgår verkar inte ha hjälpt. 

* 

Anton och C har lektion. Glad att det finns något som gläder C. Verkar så 

nere men när jag frågar om det är något fel svarar C bara att arbetet kräver 

mycket och kanske slaven uppfattas som disträ. Nog är C disträ. Nätt och 

jämnt kontaktbar. 

Händer något märkligt. Efter att jag inte hört något från Svart Ängel kommer 

ett hotbrev via email. Är det från honom. Skriver att han vet var jag finns. 

Att han tänker spåra upp mig. Vem är han. Var det han som skrev det där 

mailet jag fick för ett tag sedan också. 

* 

Fredagsmöte. Ingen har något att säga. 

C nedstämd och tyst och säger ingenting på hela dagen. Tillbringar all sin tid 

på mottagningen. 

Blir bara värre. Fattar ingenting. 

* 

Läser i tidningen att en björnfamilj blivit mördad. Camilla, Daniella, Peter 

och Torbjörn. Varje gång jag läser om någon som mördats dyker bilderna av 

de döda kropparna upp. 

Vaknar jag av att jag ser Camillas vita nakna kropp stå framför mig i 

sovrummet och skratta. Några gånger ser jag hennes fingrar smeka mellan 

sina ben, som en ren provokation. 

* 

En brand i Sundsvall ödelade den Lindgrenska arbetsinrättningen. Den var 

en institution inom fattigvården i Sundsvall på 1800-talet. Där erbjöds fattiga 

bostad och arbete. Tänker på vår egen gård. Hoppas att den är tillräckligt 

försäkrad. 

Ser från köksfönstret hur C vandrar bort mot sjön. Klockan är sex på kvällen 

och solen trött. C går ofta ensam numera, mediterande och funderande. Vi 

talar inte mycket med varandra. 

Vill att vi ska ha det som förut. 

Har ryggsäcken på ryggen och den ser tyngre ut än vanligt. Kanske har C 

med sig något material att läsa i lugn och ro. 

I kväll kommer inte C tillbaks. Jag är vid mottagningen och knackar på 

dörren men ingen öppnar. 

89

Väntar tills i morgon bitti med att gå ut och leta. Vill säkert vara ensam. 

C borta. 

* 

Går till mottagningen för att se om C kommit tillbaks. Knackar många 

gånger innan jag ger upp och i stället tillbaks till köket, gör i ordning en 

matsäck och ger mig iväg. 

Är ute hela dagen medan Anton tar hand om gården tillsammans med Maria. 

Ner mot sjön och sedan upp mot häxtjärnen där han kanske sitter och 

filosoferar. 

C borta. Å andra sidan förväntar jag mig inte att hitta min slav. Promenaden 

gör jag nog mest för att få en stund för mig själv. Bara jag och naturen som 

ger mig den kraft jag behöver för att överleva. Solen gör mig gott och när 

jag kommer tillbaks känner jag mig lite bättre till mods men är orolig. Anton 

frågar om jag hittat C och jag svarar ärligt. Inuti känner jag mig besviken, 

som om jag misslyckats som härskarinna. 

Senare under eftermiddagen upptäcker jag att C:s mottagningsrum och 

kontor är länsat på papper. Datorn är också tömd på sitt innehåll och jag 

förstår att C lämnat mig. 

Gråter. Går inte att hålla tillbaks saknaden. 

Innan jag går och lägger mig ägnar jag Norge en tanke. Undrar när Sverige 

ska få sin nationaldag klassad som helgdag. Norge, detta vackra land med 

sina dramatiska världar. 

Kan inte sova. Tankarna snurrar. Tänker på C. Hoppas att C mår bra, var 

bitchen nu är någonstans. Ska jag ringa polisen. 

Vet inte hur länge jag klarar av att driva stället. Kostar att driva gården, även 

om det bara blir jag och Anton och Maria. Finns pengar undanlagda. Undrar 

vad C ska leva på när jag tagit över ekonomin. Slaven har inte ens någon 

legitimation med sig. 

* 

Maria förstår ingenting. Inte Anton heller, men för Maria går det att förklara. 

För Maria kan man gråta och hon håller om mig. Frågar om jag inte borde 

ringa polisen. Vill lämna dem utanför. Kanske börjar misstänka saker om jag 

berättar att en man iförd kyskhetsbälte plötsligt vandrat upp i skogen med 

ryggsäcken full av material försvunnit och inte kommit tillbaks. 

Ligger med huvudet i Marias knä. Smeker lätt över ansiktet. Känns tryggt 

och tar under ett ögonblick till viss del bort den oro jag känner. Hon smeker 

mig och kysser min panna och mina kinder. Låter läpparna vara. 

* 

C borta sedan i söndags. Tvungen att ringa och avboka gruppen på fredag. 

Går inte. Inte utan C. 

90

* 

Ett till email. Vad ska jag göra. Vill inte berätta för någon. Han hotar att leta 

upp mig och döda mig. Är det vad som händer om man möter någon på 

nätet. Vill inte möta honom. Önskar att C vore här nu. 

* 

Läser att fler dött av någon mördarbakterie. Övertygad om att det handlar 

om lyxleverne. Människor äter för mycket och rör för lite på sig. Sedan 

spelar det nog ingen roll om man sänker fetthalten på yoghurt när man 

tillbringar en hel dag vid ett skrivbord. 

* 

Tänk vad livet snabbt kan upphöra att existera. Så fort det kan gå. Trots allt 

stort vi människor har upptäckt kan något så litet som en bakterie få oss på 

fall. Ingen människa är viktigare än att en liten bakterie kan ta död på den. 

Känns rättvist på något sätt. 

Gör bokföringen själv. Ingen slav ingen bestraffning. 

Bara Kisse som tröstar och spinner och värmer. 

* 

I dag egentligen 5 från Umeå. Tvungen att säga nej. Skyller på sjukdom och 

att vår läkare blivit sjuk. Gården inte något utan C. Vill inte ringa och 

anmäla C försvunnen. Slaven har gått av egen vilja och tagit sina papper 

med sig. Säkert vid liv. 

* 

I Gävle idag. Kanske mest för att förtränga, glömma och förneka. Vill inte 

tänka på C men det vackra slavansiktet dyker ständigt upp. Vart jag än 

vänder mig ser jag min slav. 

* 

Söker efter Svart Ängel på nätet men hittar honom inte. Alla verkar överge 

mig. 

Promenaden upp till häxtjärnen ger nytt hopp. När jag sitter och lyssnar till 

tystnaden hör jag steg i skogen. En gren knäcks och träden viskar och 

skvallrar. Vänder mig om, bara för att se ett rådjur vända om och fly. 

* 

Under frukosten i morse funderar jag över hur Anton ska klara sitt läsande 

och skrivande utan C. Kanske kan han sitta med mig men jag är inte samma 

pedagog. Inte samma människa. 

Efter lunchen ringer jag Göteborg. För första gången på länge en dialekt jag 

känner mig hemma med. Men inget besked. C tjänstledig. 

Gråter igen. Fattar inte vart bitchen tagit vägen. 

* 

Anton ledsen. Försöker sitta med honom en stund och läsa. 

91

Anton mest för sig själv, klipper gräset, reparerar något och jobbar i 

trädgården. Säger inte mycket. Tror att han sörjer C. 

* 

Funderar på semester. Får bli med Maria och Anton. Måste komma bort 

härifrån. 

Svart Ängel hör av sig idag. Misstänker att det är han i alla fall. Någon 

ringer flera gånger på telefonen men säger inte något. Någon som andas och 

skrattar. 

Fattar inte vad det är som håller på att hända. Som om jag bryts sönder 

inifrån. 

* 

Marias kropp värmer mig under dagarna. Jag sitter mest i fåtöljen eller 

soffan i ljusrummet och mediterar. 

* 

Älskar med Maria. Kanske som en tröst, en ersättning för C. I natt sover hon 

hos mig. Anton ska sova själv men det har han ingenting emot, säger han. 

* 

Tryggt att somna med Marias kropp intill. Pratar länge, om mitt förhållande 

till C, vad vi gjort och varför men ingenting ont, inga anklagande ord eller 

blickar. 

Under dagen går jag och Maria en lång promenad i skogen och pratar. När vi 

kommer utom synhåll för Anton, tar Maria min hand och håller den i sin tills 

vi kommer tillbaks. Släpper inte. Aldrig. 

Bingolottospelet inte lika underhållande utan C. Min lilla bebis finns inte 

hos oss. Inte ens anden. Leksakerna packar jag ner i väskor. Blöjorna. 

Bränna dem kanske. 

Anton vinner 500 men det tar inte C tillbaka. Gråter medan Maria masserar 

mina fötter. Det är hon som hindrar mig från att bryta ihop. 

* 

Maria sover hos mig i natt igen. Vill ha henne hos mig. 

Hur vet vi att det som sägs på nyheterna verkligen är sant. Hur många orkar 

följa upp det som det kosmetikatäckta ansiktet hävdar är dagens nyheter. 

Vad är det som denna person inte säger. Vad är det vi aldrig får reda på efter 

att en modern mammon suttit med pennan och strukit i nyhetsflödet. 

Vilka kritiska nyheter har kvävts av annonsörernas svettiga handflator, innan 

de når våra öron och ögon idag. 

* 

Vanlig vardag utan något vanligt att fylla den med. Tidigare har måndagar 

varit dagar då jag förberett för gästbesök eller jobbat i min bokhandel. Allt 

92

går trögt. Ingenting känns roligt. Finns en rädsla hos mig. Krypande som inte 

vill släppa taget. 

* 

Ber Maria att sova hos mig. Känner mig inte trygg. Inte som när C fanns hos 

mig. 

Tycker att jag hör ljud utanför huset men det är nog bara inbillning. Saknar 

C. 

* 

De besöker mig om nätterna. Kan inte sova och vet inte vad jag ska göra. 

Behöver nog hjälp med att sova men försöker att få en blund under dagarna i 

stället. Då ljuset skyddar mig mot spökena. 

Ibland kommer de ensamma. Ibland alla på en gång. 

Ofta ser jag C och Camilla tillsammans. Står framför mig vid sängen och 

kysser varandra. Ser på mig med sina uppspärrade likbleka ögon. Nakna. 

Inget kyskhetsbälte. Fri som vinden. 

Undrar om C lever. Kan ha tagit sig tillbaks till Göteborg men då borde 

flyktingen hört av sig. Åtminstone för att kräva tillbaks sina pengar. 

Kanske gick lekarna för långt. Kanske skulle jag lämnat Maria och Anton 

utanför. Kanske. Kanske. Kanske… Det som är gjort går aldrig att förändra, 

bara älta till tidernas ände. Kanske. 

De andra spökena hemsöker mig om nätterna när jag somnat. Drömmer och 

vaknar av skriken och lukten av skräck, svett och blod. 

Finner mig het av svett, ensam i sängen som en gång delades med C. 

Måste sälja gården. Försvinna härifrån och aldrig se det här stället igen. 

Kanske tar jag Maria och Anton med mig på resan. Eller så söker jag mitt 

eget liv. Mitt eget helvete någonstans där spökena aldrig hittar mig. Vill 

aldrig lämna Maria. 

* 

Ljud utanför huset i natt igen. Är det bara inbillning eller verkligen någon. 

Tänk om Svart Ängel hittat mig. 

Sommarvärmen har inte riktigt lyckats tränga sig på. Tror att även 

sommaren väntar på att C ska komma tillbaks till Axbyhamnsgården. Är ju 

ändå här slavslynan har sitt hem och sin trygghet. Fattar inte vart C ska ta 

vägen någonstans. 

Ibland tänker jag att det hänt min sissyboy något ont. Kanske fallit och 

skadat sig illa någonstans i skogarna. Visst letar jag. Tar många och långa 

promenader runt i skogarna för att leta men ser inga spår. 

Så kommer konspirationsteorierna. Tänk om C vetat om vad som hänt här på 

gården. Om själarna jag och Maria släppt fria, om mitt och Marias 

förhållande. Tänk om C hela tiden haft någon som väntat där ute någonstans 

och som kommit för att hämta utan att säga något. Vet inte vilka C haft 

kontakt med. 

93

Andra stunder skrattar jag. Tänker att C kanske gett sig ut i världen på jakt 

efter någon okänd söderhavsö som styrs av kvinnor. Men varför lämnade 

slaven mig utan att säga något? 

Förstår inte. 

* 

Verkar som om ljuden där ute försvunnit. Skönt. Ingen ringer heller. 

Dagarna går långsamt, trots närheten till sommaren och det som ska komma. 

Semestern hägrar men ser inte fram emot den. Måste ändå komma härifrån 

och skapa distans till händelserna. 

Måste börja packa. 

* 

Ringer Sandra och beställer tid. Vill fräscha upp mig. Kanske inför Maria. 

* 

Går igenom mina mail på datorn. Nya beställningar på böcker. Inte ens det 

känns uppiggande eller inspirerande. Inget hotbrev från Svart Ängel. 

Ovanligt okoncentrerad när jag och Maria åker in till Bergby. Gråter på 

vägen hem. Stannar bilen och låter Maria hålla mig. Min enda trygghet. 

Blottar min strupe, min svaghet, genom att be henne att aldrig lämna mig. 

* 

Hos Sandra. Vill förändra mig själv, sudda ut det gamla. Ber henne att ta 

bort mina flätor. Först skrattar hon. Men förstår sedan att jag menar allvar. 

Maria chockad men gillar det. 

* 

Mulnar på eftermiddagen. Anton svär när de första regndropparna faller 

framåt kvällen. Efter att ha ägnat en hel dag åt att vattna. 

* 

Rönnen på Axbyhamnsgården dör. Ett stilla regn faller under morgonen. På 

eftermiddagen kommer åskan. Som ett krig. Utsätts för konstant beskjutning. 

Ett av fiendens skott träffar rönnen och klyver den på en kort sekund i två 

delar. Blixten går rakt ned och möter sitt mål djupt ner i jorden. 

Sörjer den, för trädet har skänkt mig så mycket styrka och trygghet. 

Kanske kommer detta gamla kloka träd att bli nya skott, kanske något frö 

blivit kvar och gror på samma ställe som sin far en gång så stolt levde på. 

* 

Allt dör. Ser inte ens fram emot semester men packar ändå ett par väskor. 

Den enda som egentligen ser fram emot resan är Anton. Har haft sina väskor 

packade i snart en vecka och studsar av förtjusning varje gång ordet nämns. 

Resa. I morgon åker vi. Tidigt. Jag, Maria och Anton hjälps åt att packa 

bilen. 

94

Bilden är förmodligen tagen i Tylösand på Västkusten. Tylön syns i 

bakgrunden. 

Vem personen på bilden är, är oklart men det kan vara Marianne. 

Fotografen torde då vara Maria eller Anton. 

95

Två personer syns vandra utefter vattenbrynet. Det kan vara Marianne 

och en person till men frågan är då vem fotografen är. En teori är att 

det är Maria eller Anton. 

* 

Någon har varit här. Någon har gjort inbrott och förstört. Huvudentrén 

uppbruten och någon har rotat igenom huset. Misstänker vem det är. 

Både Anton och Maria förskräckta. Vill inte ringa polisen. De kommer att 

hitta så mycket annat här. 

Ingenting verkar vara borta. Bara förstört. 

Semestern inte vad vi tänkt oss. Ändå bra. Långa dagar i bil gjorde inte att 

någon av oss trivdes och det kändes som om Anton ständigt vakade över mig 

och Maria så att vi inte fick någon tid att ägna oss åt varandra. 

Ändå skönt att se nya vyer. Åkte en sväng via Göteborg på vägen hem och 

jag visade var jag hade bott och lyssnade på larmet som staden skapar. 

Längtade tillbaks till Axbyhamn, trots ensamheten efter C. 

* 

C borta länge nu och verkar inte komma tillbaks. 

Städar upp och Anton reparerar ytterdörren. 

Anton mår dåligt. Verkar inte förstå vad som händer. Kanske svårt för 

honom att leva ensam med två kvinnor på gården, utan någon man att dela 

livets vedermödor med. Tidigare hade han ju en manlig förebild i C. Nu 

ingen. 

Bestämmer mig för att sälja gården. Finns ju ingenting kvar när C är borta. 

96

Har under de senaste månaderna ensam skött allt. Anton vill hjälpa till men 

det är inte så lätt för honom och jag orkar inte. Funderar på att ta livet av 

honom och slänga honom i brunnen men tanken är avlägsen. Tycker för 

mycket om honom för det och han har gett mig många glada stunder. 

Funderar på att ta med mig Anton och Maria. Frågan är vart jag ska ta 

vägen. Går inte att bo kvar här, inte med alla minnen. 

* 

Läste om styckmordet. De misstänker en pensionär. 

Tänk om C berättar för någon om det som hänt. Kvarlevorna finns ju inte 

längre men det kanske går att hitta andra bevis. 

Pratar med Maria och Anton. 

Tycker jag ser någon uppe i skogsbrynet. 

Anton tar det ganska bra och det verkar som om hans hjärna fungerar riktigt 

hyfsat för att vara skadad. När han förstår att jag inte tänker överge honom 

ser han på mig och ler. 

Ringer en mäklare i Gävle. 

Skriver en annons på nätet. Säljer de böcker och cd-skivor som fortfarande 

är osålda. 

Saknar C men förstår samtidigt att bitchen inte vill se mig mer. Blev för 

mycket. Gud, jag saknar slaven så. Kanske kommer C tillbaks en dag och 

upptäcker att gården inte längre finns kvar. 

Kväll och jag och Maria till Söderhamn och handlar middagsmat. Pratar 

länge i bilen. 

I kväll sover hon hos mig igen. Mardrömmarna värre. 

* 

Livet måste gå vidare, trots att allt känns tomt och innehållslöst. Ändå 

händer saker, små, till synes obetydliga händelser som ändå kan förändra en 

människa. 

Maria binder mig. Blir så kåt av det hon gör. Så obarmhärtigt kåt. När hon 

släpper ber jag att få slicka henne, vilket hon tillåter. 

* 

För första gången på länge somnar jag tryggt. 

Söndagen flyter med blickar på Maria. När vi pratar om det hon gör med 

mig skrattar hon. Berättar att hon vill göra mig på gott humör och samtidigt 

se vad som händer med mig om hon dominerar. Tycker om det. Kanske gör 

hon det igen. 

97

* 

Ringer Sandra och beställer ny klipptid. Jag och Maria i Bergby och köper 

ett par skivor åt Anton, en med E-type och en samlingskiva. Hoppas han 

gillar dem. 

På kvällen älskar jag och Maria. Inte någon dominans. Bara närhet och 

värme. Ibland är det som hon vet vad min kropp och själ behöver. 

* 

I natt hör jag ljuden igen. Hela jag ryser. Måste försöka behålla lugnet så 

inte Maria och Anton får panik. 

Slår in paket till Anton. Maria förbereder tårtan. Livet måste gå vidare, även 

om livet här på Axbyhamnsgården långsamt falnar. 

* 

Anton fyller. Får tårta som vi delar på i solen på altanen. Försöker att 

undvika samtalsämnen som sårar eller skapar tårar. 

Gråter öppet i Marias knä. Tröstar mig. Känner mig ynklig. 

* 

Mardrömmarna jagar mig. Smärtor, långa knivar som vill skära i mig, skada 

mig och döda mig. Vaknar svettig i sängen. Maria bredvid och smeker min 

kind och försöker få mig att lämna det som gör ont. 

Går som en zombie. Funderar på att köpa någon stark dryck men vill i det 

längsta avstå från det. Alkoholen har aldrig gjort någon människa lycklig 

under längre perioder. Dämpar bara ångesten men tar inte bort den. Kommer 

tillbaks etter värre. 

* 

Vaknar av att jag hör steg ute på gården igen. Vet att det inte kan vara C. 

Efter så lång tid. 

Inga mardrömmar men berättar inte något för Anton och Maria om ljuden. 

Måste vara Svart Ängel. Vet ju inte ens vad han heter. 

Söker runt men hittar inga fotspår eller annat. Men någon HAR varit här. 

* 

Ber Maria att binda mig och älska mig. Hon gör det. Binder mina händer 

mot sängstolparna och mina fötter, så att jag ligger i samma krysställning 

som C brukade göra. Sedan rider hon mig och låter mig slicka henne. Tills 

vätskorna flödar, rinner nerför min kropp. 

Tycker att jag hör ljud i natt igen. Ingen mardröm som väcker mig utan är 

vaken när jag hör prasslandet runt huset. Kan inte vara inbillning men frågan 

är bara vem eller vad det är. 

Går runt huset för att söka efter spår efter ljuden men hittar ingenting. Är vi 

inte ensamma på Axbyhamnsgården. 

98

* 

Anton kämpar på med gräsklipparen. Jag och Maria sitter och läser böcker 

hela dagen. De enda pauser vi tar är för fika och mat. Tycker mig se den där 

figuren uppe i skogen. 

* 

Hos Sandra. Ber henne att snagga mig. Hon ser på mig att något är fel men 

jag säger ingenting utan försvarar mig. Påstår att sommaren kräver det, att 

min hårbotten mår bra av att få solljus. Hon kan inte annat än hålla med. Till 

en början känner jag mig som en straffånge när hon tar fram rakapparaten 

och lämnar 3 millimeter. 

En bil följer efter mig hela tiden. Vet inte om jag bara inbillar mig. Stor 

minibuss med mörka rutor. En Chrysler. Nästan likadan som vår. 

Anton känner inte igen mig när jag kommer tillbaks. Maria gillar det. 

Får svar på annonsen om böckerna och skivorna. En människa i Skåne vill 

köpa allt för 100.000. Tackar ja direkt och meddelar att böckerna och 

skivorna skickas per postförskott. 

* 

Får hjälp av Maria att packa ner alla böcker och cd-skivor i en stor kartong. 

Åker till Söderhamn och skickar iväg det. Nu står bokhandeln tom och öde. 

Ser minibussen igen. Håller något på att hända. 

* 

Hör rörelser om nätterna. Fötter som smyger runt gården. Ljud jag inte kan 

förklara. I tystnaden blir alla ljud så mycket starkare. Mardrömmarna vävs 

ihop med verkligheten. Någon vill något. Någon som vill se mitt blod flyta 

över golven i uthuset, i ladugården och i köket på mangårdsbyggnaden. I 

natt låter det som om någon slåss. Ett dämpat slag. Som ett tyst slagsmål. 

Nu på morgonen när jag tar en promenad i skogen hittar jag mannen i 

kamouflagekläder. Död. Är det Svart Ängel. Fattar inte. Ihjälslagen med 

något mot huvudet. Stort köttsår och stirrande svarta ögon. Vill skrika av 

rädsla men är tyst. Tyst som muren. Vem har dödat honom. 

Får hjälp av Maria att få undan kroppen. Plastar in den utan att Anton ser det 

och gräver ner den uppe i skogen. 

Måste härifrån. Tänker mycket på mamma. Undrar varför. Kanske för att 

hon fick stryk och mådde dåligt men höll tyst om det. På samma sätt som jag 

gör. Tyst om det som gör ont. 

* 

Maria sover hos mig. Klarar mig inte utan hennes varma rygg mot min. 

Går runt gården för att leta efter spår efter en mördare. Kanske håller jag på 

att tappa förståndet. Kan inte låta bli att fundera på att de ljud jag hör är 

verkliga. Vet att de finns där. Kan inte längre meditera och få min kropp att 

99

slappna av tillräckligt för att finna ett inre lugn. Finns något där som jagar 

mig. Något ont. Något eller någon som vill mig illa. Och inte är det mannen 

i kamouflagekläder. 

Får inga fler hotbrev eller telefonsamtal. Något kryper inuti mig. Något är 

allvarligt fel. Någon rör sig i omgivningarna här. Någon som inte borde vara 

här. 

* 

Berättar för Maria om rörelserna ute på gården. Fotstegen. Hon skrattar inte. 

Frågar henne men hon skakar på huvudet. 

Trots det förstår hon min oro och lovar att tillbringa nätterna hos mig. 

Packar ner det hon behöver i en koffert och tar med den över till 

mangårdsbyggnaden. Anton vill inte längre sova själv därute. Gör i ordning 

en sovplats åt honom också. 

Säger att han ska hålla vakt i natt. Att han ska lyssna efter onda ljud. Han 

lovar. 

* 

Anton försvunnen. Känner mig yr när jag vaknar. En ruta i gästrummet är 

krossad men jag hör aldrig när den går sönder. Måste ha hänt i natt. Har det 

hänt Anton något. Maria gråter och springer runt på gården för att leta efter 

honom men han är borta. 

Letar hela dagen. Nedanför fönstret spår efter fötter. Vad har hänt. Har det 

hänt Anton något. Har han bara sprungit till skogs utan anledning. Alla saker 

och kläder kvar i rummet. 

Fattar ingenting längre. 

* 

Måste härifrån nu. Klarar inte av de där ljuden. Vet inte vad jag ska göra 

med Maria. Hon är hysterisk men det är väl inte så märkligt. I natt kan det 

hända mig eller Maria. En människa kan inte bara försvinna. Kommer vi att 

hitta Anton död, ihjälslagen, också. 

* 

Sover ingenting i natt. Varken jag eller Maria. Det går inte. Vi lyssnar hela 

tiden. Letar efter Anton. 

I dag kommer en köpare. Kan knappt prata med honom och måste se hemsk 

ut men han tackar ja omedelbart och betalar handpenningen kontant. Inget 

prut, inga diskussioner. Känns som om jag känner honom. Att jag mött 

honom förut. 

Plötsligt sitter jag med nästan en halv miljon kronor i kontanter. 

Måste lämna gården. 

100

Packar. Gårdens möbler går på auktion men vissa saker vill jag ha med mig. 

De mest personliga. Möbler och inredning köper jag nytt dit jag flyttar. 

Maria packar de saker hon vill ha med sig. Måste härifrån så fort som 

möjligt. Gärna i morgon bitti om det är möjligt. Ta bilen. Bara försvinna. 

Hör ljuden i kväll igen. Det är någon därute. Klarar inte detta längre. Någon 

som smyger. 

Kan inte fatta vem. Är C tillbaks. Jag ropar men ingen svarar. 

Fan vad otäckt det här är. Precis nu när jag sitter och skriver. 

Ljuden hörs tydligt. Det är någon som går. Som smyger runt huset 

101

- Nätets bästa leksaker! 

VAD HÄNDE I AXBYHAMN 

© ULF DIKTONIUS 2009 

WWW.DIKTONIUS.SE 

ISBN 978-91-977874-1-3 

102

{Många brott förblir olösta. 

Låt oss dock aldrig glömma dem.} 

Någon gång under slutet av 1990talet 

bedrevs en besynnerlig 

verksamhet på en gård i 

Gästrikland. Två personer hade 

en gemensam dröm, en oas för 

sönderstressade och trasiga 

kroppar och själar. 

Mycket vilar i ett evigt dunkel 

men med hjälp av efterlämnade 

dagboksanteckningar, texter och 

enstaka fotografier kan ändå en 

bild av människorna och 

händelserna härigenom 

offentliggöras. 

Boken tecknar bilden av sökande 

människor och ett samhälle i ett 

långsamt förfall, där moralen för 

länge sedan upphört att råda 

ISBN 978-91-977874-1-3 

Diktonius Text | 

103

VAD HÄNDE I - Diktonius Text

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template ?