Chefen i fokus Nr 06/11

U en tidning om ledarskap från fackförbundet 

reportage . 

Lär dig läsa 

kroppens 

språk sid 26 

Lönestatistik. 

Så Så har har 

lönerna lönerna ökat ökat 

på på fem fem år år 

U nr 6 december 2011 U Lösnummerpris 60 kr 

Svårt att 

driva värdig 

äldreomsorg 

"Julstress, 

vad är det?" 

prisad sociaLtjänst. 

Årets chef 

finns i Höör 

sid 16 

mediaträning. 

Så pratar du 

med journalister 

vagrar vara 

sid 22 

tyst pa natet 

Alex Hirschi bloggar och twittrar om äldreomsorgen sid 12 

sid 5 

sid 4 

sid 29 

Många flörtar på jobbet 

sid 5

Hannons e

chefen i fokus nummer 6 U december 2011 

Värdigt & ovärdigt 

V 

ad är ett värdigt avslut på livet? Ja, det är definitivt inte 

värdigt när gamla människor dör av svält på våra äldreboenden. 

Det är en fruktansvärd bild av ålderdomen vi ser 

nu. En bild som skrämmer inte bara mig, utan också mina 

än så länge friska föräldrar, från vettet. 

”Vi har en värdig äldreomsorg, men precis på gränsen 

ibland. Hade man som chef färre underställda skulle man kunna 

jobba mer tillsammans med personalen, utveckla verksamheten, jobba 

med mål och så vidare…” En av många kommentarer i Visions undersökning 

om hur enhetscheferna inom äldreomsorgen uppfattar sin arbetssituation. 

Läs mer om undersökningen i detta nummer. 

Det blir allt viktigare att jobba med etik, moral och värderingar. I Höör 

finns en chef som jobbat hårt med att införa en gemensam värdegrund 

för socialtjänsten. För det arbetet, och för sitt sätt leda en stor omorganisation, 

har Cecilia Grevfe fått stora Chefspriset. Jag 

mötte henne på hemmaplan i kommunhuset som 

tidigare var ett äldreboende. 

Till sist, det går alltså inte att sticka huvudet i 

sanden längre. Vi twittrar, bloggar och facebookar 

som aldrig förr. Alex Hirschi, även han enhetschef 

inom äldreomsorgen, vill ge en annan 

bild genom att blogga om sitt jobb. 

Nästa nummer av Chefen i fokus kommer 

i januari. Ha en stressfri jul och gilla oss 

på Facebook. 

AdrESS 

Box 7825, 103 97 Stockholm 

Besök: kungsgatan 28 a 

PrEnumErAtion 

Vision-medlem 168 kr/år, 

icke-medlem 360 kr/år. 

www.vision.se 

www.chefenifokus.se 

chEfrEdAKtör 

Susanne Blick 

08-789 64 52 

070-578 64 52 

susanne.blick 

@chefenifokus.se 

chefen i fokus nr 6 U december 2011 

AnSvArig utgivArE 

kent källqvist 

08-789 64 55 

kent.kallqvist@vision.se 

Susanne Blick 

Chefredaktör 

U hör av dig! Har du tips, idéer eller synpunkter 

så tveka inte att höra av dig. Mejla susanne.blick 

@chefenifokus.se eller ring 08-789 64 52. 

lAyout 

Michael ennab 

08-789 64 51 

michael.ennab@vision.se 

tEKniSK rEdAKtör 

erik Larsson 

08-789 65 31 

erik.larsson@vision.se 

SKribEntEr 

anni alm 

Lotta ekstedt 

ingela Hofsten 

oscar Magnusson 

Helena Munther 

Lotta Svensson 

AnnonSförSäljArE 

ad4you Media aB 

Benny eklund 

08-505 667 80 

benny@ad4you.se 

innehåll 

reportage 

8 Sluta blunda börja blogga. De sociala medierna 

har blivit något som alla chefer måste 

förhålla sig till. Det menar experterna. Det 

handlar om att öppna verksamheten och 

skapa en dialog med allmänheten, anser två 

chefer som gärna twittrar och bloggar. 

16 En envis visionär. 

Möt Cecilia Grefve, 

socialchef i Höör som 

har lyckats få med både 

medarbetare som medborgare 

i båten vid ett 

omfattande förändringsarbete. 

22 Kom inte igenom mediebruset. Polisen fick 

kom ut i press, radio och TV men sällan 

socialtjänsten. Därför har frustrerade chefer 

inom socialtjänsten i Göteborg har bildat en 

mediegrupp. 

det går att säga 

mycket med kroppsspråket. 

26 Att tala med kroppen. Vet du vilka signaler 

du sänder ut med ditt kroppsspråk? Markerar 

du hög- eller lågstatus. Det går att träna 

på att läsa sitt eget och andras kroppsspråk. 

avdeLningar 

4 chEfSEnKätEn 

Svårt att ge värdig äldreomsorg 

14 lAgAr & rEglEr 

Vad är en visslare? 

20 gör dEt Själv 

Lär dig hantera jobbiga människor. 

30 Kort från viSion 

32 böcKEr & tidSKriftEr 

33 frågA din ombudSmAn 

3 4 min KArriär 

Monica Birgersson slutar om det inte är kul. 

inSänt mAtEriAl 

Tidningen ansvarar inte för 

insänt, ej beställt material. 

allt material i Chefen i fokus 

lagras och publiceras elektroniskt. 

i princip publiceras 

inget material med förbehåll 

mot denna hantering. 

Chefen i fokus är medlem av 

omSlAg 

anna rehnberg 

trycK 

V-TaB Vimmerby aB 

medeltal 2010 är 16 900 

iSSn 1653-8773 

Chefen i fokus är en 

medlemstidning. 

Producerad av allt om 

Jobbet Media aB 

Utgiven av Vision. 

3 

freDrik PerSSon 

Sören anDerSSon

CoLoUrBox 

inkorgen 

chefsenkäten 

Tuff tid för chefer 

U En majoritet av cheferna 

inom äldreomsorgen tycker 

att de har möjlighet att påtala 

brister inom sin egen 

verksamhet. det gäller såväl 

chefer i kommunalt driven 

äldreomsorg som de som jobbar 

privat. det visar en undersökning 

som vision har gjort. 

I samband med att missförhållanden 

på äldreboenden som 

drivs av Carema Care uppdagats, 

har Vision ställt frågor till 

1 200 enhetschefer inom kommunal 

och privat äldreomsorg. 

En av frågorna var: ”Har du 

möjlighet att påtala brister inom 

den verksamhet där du själv 

arbetar?” Svaret från de som 

deltagit i undersökningen är 

entydigt: 96 procent av de kommunala 

cheferna och 94 procent 

av de privatanställda cheferna 

svarar ja på den frågan. 

På frågan om de tycker att 

kommunen uppföljning av 

äldreomsorgen är tillräckligt 

bra, svarar drygt hälften av 

båda chefsgrupperna däremot 

ett klart nej. Det är också anmärkningsvärt 

många chefer 

som svarar nej på frågan om de 

tycker att de har förutsättningar 

att driva/medverka till en värdig 

äldreomsorg. Inom den 

Lättare vara 

gay på jobbet 

De senaste tio åren har attityderna 

till HBT-personer förbättrats på 

arbetsplatserna. Det visar Lo:s rapport 

öppenhet i arbetslivet. Sex av 

tio som medverkat i undersökningen 

anser att det är lättare att vara 

öppen om sin sexuella läggning 

på arbetsplatsen i dag jämfört 

med för tio år sedan. Det finns 

dock en skillnad mellan olika 

anställningsformer. Det 

är lättare att vara öppen 

och säga ifrån om man 

har en fast anställning. 

4 

kommunala äldreomsorgen svarar 

drygt 38 procent nej på den 

frågan och inom den privata är 

motsvarande siffra 29 procent. 

– Det är allvarligt och det visar 

att det saknas förutsättningar 

för chefer att göra sitt viktiga 

arbete. I dag har de alldeles för 

många underställda och ofta 

ett bristande administrativt 

stöd. Det behövs både resurser, 

mandat och en ökad professionalisering 

av äldreomsorgen, 

säger Visions ordförande 

Annika Strandhäll. 

En annan fråga handlar om 

det är dags att certifiera äldreomsorgen: 

”Kvalitetssäkring av verksamheten 

är något som debatteras 

mycket i dagarna. Anser du 

att införandet av ett kvalitetssäkringssystem 

typ certifiering, 

skulle lösa de kvalitetsbrister 

som finns i dag?” 

Drygt 76 procent av de kommunanställda 

cheferna och de 

privatanställda svarar ja eller ja, 

men bara delvis på den frågan. 

Det har Vision tagit fasta på 

och driver nu frågan att äldreomsorgen 

måste kvalitetssäkras. 

J 

reSearCH gErry AndErSSon 

TexT SuSAnnE blicK 

Grafik michAEl EnnAb 

15 miljoner till 

jämställdhet 

Regeringen har beviljat Sveriges 

Kommuner och Landsting 15 miljoner 

kronor för att stödja jämställdhetsintegrering 

i landets kommuner 

och landsting inom 

ramen för SKL:s program 

Hållbar Jämställdhet. Pengarna 

ska gå till arbetet med att 

utveckla medborgarservicen 

så att både kvinnor och 

män, och flickor och pojkar 

får vård och annan service 

på jämställda villkor. 

kommun 

P Tycker du att du har förutsättningar 

att driva/medverka till en 

värdig äldreomsorg? 

38,3 % 

”nej” 

61,7 % 

”Ja” 

privat 

P Tycker du att du har förutsättningar 

att driva/medverka till en 

värdig äldreomsorg? 

P Har du möjlighet att påtala 

brister inom den verksamhet 

du själv arbetar? 

3,1 % 

”nej” 

96,9 % 

”Ja” 

P Har du möjlighet att påtala 

brister inom den verksamhet 

du själv arbetar? 

Så gjordes undersökningen: en enkät gick ut till 1 200 enhetschefer inom kommunal och privat äldreomsorg. 

Drygt 500 personer svarade och av dessa var 10 procent från den privata äldreomsorgen. 

Kommun med få företag lever farligt 

Många kommuner är alltför beroende 

av ett eller ett par företag 

och riskerar att drabbas hårt 

vid en konjunkturnedgång. 

Det visar en 

ny studie om 

sårbara kommuner som 

Tillväxtverket och Svenskt 

Näringsliv har gjort. 

I den rangordning som 

gjorts väger man också in 

arbetsmarknadssituationen 

på orten, möjligheterna 

till pendling och förutsättningarna 

för företagande, 

CoLoUrBox 

29,1 % 

”nej” 

70,9 % 

”Ja” 

5,7 % 

”nej” 

94,3 % 

”Ja” 

det vill säga möjligheterna att 

ersätta förlorade privata jobb med 

nya. 

De tio mest sårbara kommunerna 

är enligt rangordningen 

Hofors, Hällefors, 

Filipstad, Olofström, 

Oxelösund, Fagersta, 

Ljusnarsberg, Skinnskatteberg,Sandviken 

och Emmaboda. 

I flera 

av de kommunerna sysselsätter 

ett företag en stor del av alla anställda, 

samtidigt som kommunen 

har hög arbetslöshet. 

CoLoUrBox 

chefen i fokus nr 6 U december 2011

CoLoUrBox 

Var fjärde flörtar på arbetstid 

Vi gråter, skrattar och kramas på 

jobbet men endast två procent 

uppger att de flörtat med chefen. 

Samtidigt uppger var fjärde manlig 

chef att de någon gång flörtat med 

medarbetare. Detta framgår av den 

senaste Work Life-undersökningen 

i samarbete med kairos future där 

drygt 8 000 personer svarat på frågor 

om arbete och karriär. 

Undersökningen visar att endast 

en av tio anställda önskar att de 

hade en närmare personlig relation 

med sin chef och detsamma gäl- 

Har arbetat så många år som 

chef i omsorg så jag har lärt mig… 

att gena, deligera, blunda… sätter 

brukaren i fokus, resten får vänta.” 

Enhetschef inom äldreomsorgen om arbetssituationen. 

Solstolen får vänta. Snittåldern 

då svenskar går i pension är 63,1 

år, tre år senare än Eu-snittet. 

Realistiska 

drömmar 

Svensken drömmer om bättre hälsa, 

men det har blivit mindre viktigt i 

tider av politisk och ekonomisk oro 

i världen. Det framgår av Drömbarometern, 

en undersökning av 

Sifo på uppdrag av Lotto/Svenska 

Spel, som för tredje året i rad kartlägger 

svenska folkets drömmar. 

kvinnor drömmer mer om hälsa, 

både för sig själva och anhöriga, 

medan männen drömmer mer om 

pengar. 5 procent drömmer om en 

framgångsrik karriär och bara 1 procent 

drömmer om att starta eget. 


ler för cheferna: nio av tio vill inte 

ha en närmare relation med sina 

medarbetare. Samtidigt uppger 20 

procent av 

cheferna, 

och hela 

24 procent 

av 

de manliga, att de 

flörtar med medarbetarna. 

flörtigast är man i reklambranschen 

medan man i byggbranschen 

och inom hälso- och sjukvård 

flörtar betydligt mindre. 

Svenskar jobbar 

länge än snittet 

Svenskar jobbar i snitt drygt tre 

år längre än genomsnittet i EU. 

Det visar uppgifter från Pensionsmyndigheten, 

skriver Du&Jobbet. 

Genomsnittsåldern då människor i 

Sverige lämnar arbetslivet är 63,1 

år. Snittet för de 15 största EUländerna, 

är 59,9 år. Övriga EUmedborgare 

går alltså i pension 

tre år tidigare än svenskarna. 

I vissa länder, som Ungern, 

Polen, Österrike, Frankrike och Italien 

lämnar man arbetslivet redan 

vid 58–59 år. De så hårt kritiserade 

grekerna har en verklig pensionsålder 

på 60,1 år. Spanjorerna 

lämnar vid 60,5, portugiserna vid 

62,4 och irländarna vid 62,5 år. 

Rusning till 

etikkurser 

Efter den 

senaste 

tidens 

vårdskandaler 

inom äldreomsorgen 

har Socialstyrelsen fått mängder 

av anmälningar till sina kurser i 

värde grundsfrågor. Det är framför 

allt kommunala enhetschefer och 

chefer inom små privata bolag 

som anmäler sig till Socialstyrelsens 

utbildningar i värdegrundsfrågor 

inom äldreomsorgen. Det 

uppger tidningen Dagens Medicin. 

CoLoUrBox 

CoLoUrBox 

Lönestatistik 

en man i privat 

sektor tjänar bäst 

U Att vara chef inom vård och omsorg lönar sig bättre i privat regi 

än i kommuner och landsting. Men bäst tjänar man som chef om 

man är man och satsat på en karriär som ekonomichef i ett privat 

företag. Märkligt i statistiken är att snittlönerna för landstingsanställda 

chefer inom vård och omsorg sjunkit under de senaste 

fem åren. Men det kan ju ge cheferna där vatten på sin kvarn när 

de konstaterar att lönen räcker allt sämre med åren. Den egentliga 

förklaringen ligger säkert i att klassificeringen av en del yrken i 

kommuner och landsting ändrades 2008. J 

yrKE 

KommunAl SEKtor 

P Verksamhetschef vård/omsorg 

2005 2010 +/- % 

män 31 800 34 200 7,55 

Kvinnor 

P Ekonomi/administrativ chef 

29 200 33 000 13,01 

män 38 000 47 900 26,05 

Kvinnor 

P Personalchef 

34 900 47 200 35,24 

män 38 900 46 800 20,31 

Kvinnor 

P It-chef 

37 600 46 900 24,73 

män 34 200 43 500 27,19 

Kvinnor 33 400 49 500 48,20 

lAndStingSSEKtor 


män 47 300 44 600 -5,71 

Kvinnor 39 500 37 700 -4,56 


män 42 800 54 600 27,57 

Kvinnor 38 200 56000 46,60 


män 42 800 54 500 27,34 

Kvinnor 40 800 55 700 36,52 

P It-chef 

män 41 500 53 500 28,92 

Kvinnor 35 900 52 700 46,80 

PrivAt SEKtor 


män – 49 000 – 

Kvinnor 


33 800 39 300 16,27 

män 48 800 61 400 25,82 

Kvinnor 


39 200 46 700 19,13 

män 48 700 57 900 18,89 

Kvinnor 

P It-chef 

45 500 54 300 19,34 

män 47 900 55 800 16,49 

Kvinnor 50 000 54 500 9,00 

Källa SCB, september 2011. 

5

kenT norBerG 

inkorgen 

6 

haLLå där... 

U … mårten Enoksson, gatuchef 

i Arvidsjaurs kommun, 

som har satt upp en herr gåman-skylt 

för ekorrarna mitt 

i city, alldeles intill människornas 

övergångsställe. 

Har ni många ekorrar i 

Arvidsjaur? 

– Jo vi har några som springer 

runt här i stan. 

Har det skett många trafikolyckor 

med ekorrarna? 

– Ja, det har det säkert, men 

inte efter att skylten kom upp. 

Så ekorrarna håller sig laglydigt 

till övergångsstället? 

– De har hyfsat trafikvett, men 

precis som alla andra trafikanter 

så finns det de som struntar 

i reglerna. 

Varför har ni en Herr Gåmanskylt 

för ekorrar? 

– Det var faktiskt när Trafikverket 

hade byggt om vägen 

som de erkände att de hade 

glömt bort en trafikgrupp och 

gav oss skylten på skoj. Jag 

hade ingen aning om att det 

skulle bli ett sådant medieuppbåd 

när vi satte upp den, 

men det kanske ökar attraktionsvärdet 

för kommunen. 

Men nu kanske andra djur 

känner sig bortglömda. 

– Ja, det kan faktiskt vara så. 

Så vilken Herr Gåmanskylt 

kommer härnäst? 

– Jaa du, en myggskylt skulle 

vara bra. Vi har så mycket 

mygg här på somrarna, så då 

skulle de förhoppningsvis 

hålla sig på en plats. Och så 

skulle de klara sig också. J 

TexT lottA EKStEdt 

Tyngre arbetsbörda 

efter omorganisation 

tre av fyra chefer i göteborgs 

stad har fått mer att göra det 

senaste året. det visar en 

stor chefsundersökning som 

vision och lärarförbundet 

genomfört. 

Flera stora omorganisationer 

har genomförts i Göteborg det 

senaste året och många chefer 

har fått nya arbetsuppgifter. 

För att ta reda på vad förändringarna 

inneburit för arbetssituationen 

har Vision och 

Lärarförbundet kontaktat 

1 000 chefer i Göteborg per 

mejl. 556 av dem svarade på 

enkätundersökningen. Delar av 

resultaten är nedslående. 

Några exempel: 

P Hälften av cheferna uppger 

att deras arbetssituation försämrats 

under det senaste året. 

P Tre av fyra uppger att de fått 

mer att göra. 

P Hälften uppger att den psykiska 

pressen har ökat. 

P 57 procent känner inget stöd 

från den politiska ledningen. 

P Nära hälften uppger att de 

inte kan framföra åsikter om arbetssituationen 

till massmedia. 

– Undersökningen bekräftar 

vår bild av att cheferna i staden 

är väldigt trötta och slitna, 

säger Marcus Gustavsson, 

En majoritet av svenskarna blir 

bjudna på julbord av arbetsgivaren 

i år. Men det råder stor 

skillnad i generositet mellan 

olika branscher. Minst generösa 

är landsting och kommuner. Här 

blir färre än hälften, 45 procent 

bjudna på julbord 

i år. 

Det är 

hälften av de 556 göteborgschefer som svarat på enkätundersökningen 

har fått en sämre arbetssituation. 

Visions ordförande i Göteborg. 

Han pekar också på att 

många chefer är kritiska till 

omorganisationen, där 20 

stadsdelar slogs samman till 10. 

Förändringen har genomförts 

för fort, kommunicerats för 

dåligt och många förstår inte 

den nya chefsstrukturen, enligt 

Marcus Gustavsson. 

Men det finns även mer positiva 

synpunkter i enkätsvaren. 

Exempelvis uppger 78 procent 

av cheferna att de känner stöd 

från sina högre chefer och 90 

IT-bemanningsföretaget PEAK-IT 

som genomfört en undersökning 

kring löneförmåner hos svenska 

folket. ”Julbordsglappet” mellan 

offentliganställda och anställda 

inom det privata näringslivet 

ökar, visar undersökningen. 2010 

blev 56 procent i den offentliga 

sektorn bjudna julbord och 66 

procent i det privata näringslivet. 

I år är siffran för julbordsätandet i 

offentlig sektor exakt den samma 

som förra året medan antalet julbordsätare 

i privata näringslivet 

har ökat till 70 procent. 

procent känner stöd från personalen. 

Vision och Lärarförbundet 

ger också ett 

antal förslag till 

förbättringar. 

Facken föreslår 

bland annat att 

cheferna ska ha 

max 25 underställdamedarbetare 

och att 

det kontinuerligt genomförs 

arbetsmiljöronder för chefer. J 

TexT oScAr mAgnuSSon 

Två av tre får julbord av arbetsgivaren En av tio ljuger för 

sin framtida chef 

CoLoUrBox 

marcus 

gustavsson 

närmare 10 procent av befolkningen 

erkänner att de kryddar sina meriter 

i sin CV och även under arbetsintervjun. 

Det visar en undersökning 

om svenskarnas beteenden vid 

anställningsintervjuer, gjord på 

uppdrag av iT-bemanningsföretaget 

Peak-iT. Det är något vanligare 

bland männen (10,6 %) än hos 

kvinnorna (7,9%). Unga mellan 

18–24 år toppar listan över de mest 

oärliga arbetssökande med drygt 16 

procent. 


erik aBeL/SCanPix

Hannons e

sociala medier 

facebook, twitter, flickr, 

youtube och alla andra sociala 

medier har blivit något alla 

chefer måste förhålla sig till. 

sluta blu 

dra nytt 

8 chefen i fokus nr 6 U december 2011



nda – börja 

a aV nätet! 

det går inte längre att stoppa huvudet i sanden. de sociala 

medierna har blivit något som alla chefer måste förhålla sig 

till. Men fortfarande finns en stor rädsla – trots att de sociala 

medierna både kan vara till nytta och har stor potential. 

TexT hElEnA munthEr foTo colourbox MonTaGe michAEl EnnAb 

K 

ommunikationsstrategen 

Lena Carlsson har skrivit 

böcker om sociala medier och 

är ofta ute och föreläser på olika 

arbetsplatser. Ofta ser hon en 

stor osäkerhet bland många 

chefer både inom offentliga 

sektorn och i näringslivet. 

– De ser inte nyttan och förstår inte hur 

man använder de sociala medierna. De känner 

sig osäkra på hur man ska skilja på sin 

yrkesroll och sin privata person, säger Lena 

Carlsson. 

Visserligen har allt fler kommuner öppnat 

upp en blogg eller skapat ett Facebookkonto 

och det har börjat komma riktlinjer för hur 

anställda ska använda sociala medier. Men 

arbetet är än så länge i sin linda, enligt Lena 

Carlsson. 

Fler än fyra miljoner Facebookkonton 

finns registrerade i Sverige. Väldigt många är 

ute på Facebook. Det är en realitet. Något att 

förhålla sig till. Ingen kan egentligen säga att 

de kan undvika sociala medier i dag. Plötsligt 

är verksamheten omnämnd på Facebook, på 

forum eller i någon blogg. Någon är missnöjd 

– och talar om det för andra. Är man inte ute 

på nätet och kan bemöta, förklara och nyansera 

bilden snabbt kan missnöjet spridas med 

ljusets hastighet. 

många är rädda för just kritik. Frågan de då 

måste ställa sig är: vad är de rädda för? Är 

oron befogad? Om man vill minska risken 

för negativ kritik är bästa sättet att ta hand 

om sina kunder eller medborgare, särskilt de 

missnöjda. Stoppa huvudet i sanden är sällan 

en framgångsrik strategi, även om rädslan är 

förståerlig. 

– Att inte ha kontroll över vad folk säger 

är en läskig känsla, men man bestämmer inte 

om man vill vara med. Därför måste det finnas 

tydliga riktlinjer på arbetsplatserna hur man 

bör förhålla sig. Innan det finns är alla rädda 

att göra fel, säger Lena Carlsson. 

Riktlinjerna kan handla om den grafiska 

profilen, vem som är kontaktperson, vad man 

bör undvika att skriva, att komma ihåg lagarna 

om sekretess, förtal och hets mot folkgrupp 

även på nätet. Därför måste någon vara ansvarig 

för att ta bort olämpliga kommentarer. 

– Man kan inte bara ta sommarlov från nätet, 

man har ansvar för allt innehåll på sina 

sidor, även andras kommentarer. 

Fortfarande finns dock policys både på en 

del företag och kommunala förvaltningar att 

man ska stänga av Facebook på arbetstid. 

– Man är mer inriktad på att begränsa än 

uppmuntra. Många glömmer att informera 

om nyttan. 

Kommunala verksamheter kan upplevas som slutna. Men på nätet 

har man möjlighet att öppna och skapa en dialog med allmänheten. 

9 

e

e 

10 

Både Facebook, Twitter och Linkedin kan 

vara bra för både att skaffa information, låta 

sig inspireras och för kontaktutbyte. Dessutom 

kan man få bättre kundrelationer, stärka 

varumärket och ge en bättre bild av den egna 

verksamheten. 

– Kommunala verksamheter kan upplevas 

som slutna. Men på nätet har man möjlighet 

att öppna den och skapa en dialog med allmän 

kreafon 


lena carlsson 

heten där man kan få ställa 

frågor och lära sig av varandra, 

säger Lena Carlsson. 

Hon nämner Karlstad 

kommun som ett exempel 

på en aktiv aktör. 

– De hade dricksvattenkris 

för ett tag sedan och var 

väldigt aktiva på sin Facebooksida, de gav 

information och svarade på frågor. 

Ett annat exempel är Göteborg, där allt 

fler är aktiva på olika sociala medier, allt från 

skolor, fritidsgårdar, kulturverksamheter och 

inom äldreomsorgen. 

få kommunaltjänstemän är dock så aktiva som 

kommunchefen Mattias Jansson i Katrineholm, 

säger hon. 

– Han är på flera sätt ganska modig eftersom 

han är personlig. Alla vill kanske inte 

göra på samma sätt. Men om man är fyra till 

fem personer som delar på ansvaret blir det 

lättare att driva en blogg eller sida. 

För det kostar tid och engagemang. Många 

frågar henne hur mycket tid det tar att driva 

en blogg. Hon tycker inte att man behöver 

uppdatera så ofta, en del gör det en gång 

i veckan, så det behöver inte ta mer än en 

timme. Men ju mer tid och engagemang, ju 

fler följare, ju större kommunikation, bredare 

nätverk och kunskapsutbyte. 

Det finns dock en stor potential att visa 

sin verksamhet utifrån både nyttigare och 

roligare perspektiv. Varför inte filma sophanteringen 

på ett kul sätt? Eller göra snygga 

bildspel från vardagen inom äldreomsorgen? 

Det finns en mängd verktyg och hjälpmedel 

på nätet. Via Youtube kan man lägga upp filmer 

från verksamheten, via Flickr kan man 

lägga upp bilder, via Linkedin kan man skapa 

eller delta i professionella nätverk och förstås 

utbyta tips, inspiration och nätverka via Facebook 

och Twitter. J 

fakta U Dra nytta av sociala medier i ditt jobb 

Pblogga om vardagsbetraktelser, 

goda exempel 

och annan inspiration. intervjua 

experter och brukare. 

du kan även bygga ditt 

eget personliga varumärke 

och ge en öppnare bild av 

verksamheten gentemot 

omgivningen. 

P nätverka på Facebook, 

Twitter och Linkedin för 

kunskaps- och erfarenhets- 

5 

olika sociala 

medier 

facebook. 

flickr. 

youtube. 

twitter. 

linkedin. 

! 

gilla oss 

Kolla in 

chefen i 

fokus på 

facebook! 

utbyte och nya 

kontakter. 

P dela med 

dig av tips, 

råd, support och 

bruksanvisningar 

"tillsam 

är Vi klo 

U mattias jansson har på kort 

tid blivit den mest kända kommunchefen 

inom de sociala 

medierna. han twittrar, facebookar 

och bloggar, och han 

gör det personligt. i år har han 

nominerats till årets chef. men 

också hamnat i hetluften. 

För honom är det inget konstigt 

att blogga eller twittra. Det är 

nästan som att prata i telefon. 

Det handlar om att nätverka. 

Skillnaden är att på nätet har 

han möjlighet att komma i 

kontakt med en massa okända 

människor. 

– Det är den största kraften, 

att möta människor jag aldrig 

skulle ha mött annars, säger 

Mattias Jansson, kommunchef i 

Katrineholm sedan tre år. 

Hans utgångspunkter är tron 

på öppenhet, medskapande och 

relationsbyggande processer på 

nätet. 

– Det för människor närmare 

varandra. Relationer är alltid 

mellan personer, inte organisationer. 

Därför bör 

man också vara 

personlig. Om man via nätet får 

veta att barnen varit sjuka, då är 

det lättare att bygga vidare på 

det när man möts, säger han. 

Det handlar också om att 

lyssna på medarbetare och medborgare. 

– Ibland försöker vi prata 

om en fråga innan vi har en lösning. 

Vi tog till exempel upp 

invandringstråden utan att göra 

den politisk och i stället prata 

om fakta ur en kommunchefs 

perspektiv. 

det gör det lättare att skapa delaktighet, 

såväl från resursstarka 

som utsatta grupper. På nätet 

bryts auktoritära barriärer ner. 

Vem som helst kan ställa 

en fråga till mig på nätet, det är 

lättare än att stämma möte 

med mig på kommunen. 

CoLoUrBox 

– Vem som helst kan ställa 

en fråga till mig på nätet, det är 

lättare än att stämma möte med 

mig på kommunen. 

Och kommunen ska vara 

öppen. 

– Vi behöver knappt fundera 

på vad som är hemligt. Vi har en 

lagstiftad öppenhet. 

Att vara så öppen skapar 

ännu en positiv bieffekt menar 

han, en etisk kompass. 

P Använd sociala 

medier i verksamheten 

för att låta andra 

tipsa eller ge synpunkter 

på ett kommande 

projekt. 


mans 

kare" 

Sveriges mest kända kommunchef 

bland sociala medier. mattias 

jansson i Katrineholm. 

– Kan jag inte skriva ut det 

på nätet och inte kan stå för det 

jag gör, då kanske jag inte ska 

göra det alls. 

han berättar om ett tillfälle då 

han tvekade att lägga ut en sak 

på nätet. Han skulle åka tåg, 

men fick höra av tågledningen 

att det skulle bli en komplicerad 

resa med flera byten på grund 

av nedfallna träd. 

– Då tvekade jag att skriva ut 

att jag fick ta taxi för 3 500 kronor. 

Visserligen behövde inte 

skattebetalarna betala hela summan, 

men det skulle nog inte 

folk tycka om ändå. 

fakta U Så här skyddar du dig på nätet 

P om kapade användarkonton. 

Kontot kan kapas 

om lösenordet kommer 

ut. alla hemsidor har inte 

säker förvaring av lösenorden. 

det krävdes till 


exempel inget geni för att 

hacka bloggtoppen.se som 

offentliggjorde mängder 

med kändisars lösenord. 

P om lösenorden. Ha inte 

samma lösenord överallt 

och byt dem med jämna 

mellanrum. blanda bokstäver 

och siffror. 

P tänk på vad du skriver. 

Lagar om förtal, sekretess 

och hets mot folkgrupp gäl- 

Han skrev ut det, stod för 

det, men det fick honom att reflektera 

lite extra. 

– Många skandaler vi får läsa 

om, till exempel Caremas blöjskandal, 

det handlar om slutna 

företag som skapat sin egen 

bubbla. 

Han anser att de företagen 

ler förstås även på nätet. 

P om man söker nytt jobb 

ska man kunna stå för allt 

som man har publicerat 

på nätet, såväl privat som 

i jobbet. Tänk också på att 


har fått för lite feedback och 

därför inser inte vad som blivit 

fel förrän det är för sent och blir 

skandal. 

Andra skriverier i medierna, 

som till exempel handlar om 

någon som förlorat jobbet på 

grund av vad de skrivit på Facebook, 

det är inte Facebooks fel, 

menar han. 

– Anledningen är att de tycker 

tokiga saker. 

för att hantera nätet väl och 

känna sig tryggare i cyberspace 

ser han därför till att ge de kommunanställda 

kurser i sociala 

medier. Men det handlar inte 

om restriktioner, utan hellre be 

om att uppmuntra personalen. 

– Engagera er i nätet om ni 

vill. Bredda era nätverk, det är 

en del av er kompetens. Tillsammans 

är vi klokare, brukar 

han säga. 

– Vi kan inte tvinga någon att 

vara personlig på nätet, det blir 

inte bra, man måste vilja. Men 

vi jobbar med att inspirera dem. 

Han brukar tipsa om att 

börja försiktigt. Man behöver 

till exempel inte börja med egna 

kanaler, utan kan involvera sig i 

andras diskussioner. Han skulle 

aldrig ens drömma om att förbjuda 

användningen av sociala 

medier på arbetstid. 

– Om någon använder Facebook 

mycket privat så har det 

inte med Facebook att göra, då 

kan personen lika gärna prata 

bort tiden i telefon. Självklart ska 

alla göra sitt jobb, men man kan 

behöva integrera de sociala medierna 

mer effektivt i arbetet. 

han är ofta ute och föreläser 

om sociala medier för andra 

kommuner. Där stöter han på 

frustrerade informatörer som 

berättar om ledningsgrupper 

som inte förstår sig på sociala 

alla inte har samma humor. 

ironi kan lätt missuppfattas, 

särskilt om det är 

ett känsligt ämne eller om 

någon kan känna sig träffad. 

11 

e


Att vara öppen på sociala medier, skapar en etisk kompass. det du 

inte kan stå för där ska du kanske inte göra, menar mattias jansson. 

e mediers framtid, som är osäkra 

och rädda för kritiska troll på 

nätet som det inte går att resonera 

med. 

– Och visst, de finns. Jag 

har själv ett par förföljare. De 

är jättejobbiga att hantera, de 

skriver inlägg och det är inte 

alltid jag bemöter dem. Men 

man ska inte överdriva problemet. 

Det är jobbigt, men värt 

priset. 

Även Katrineholmskuriren 

försökte sig på en granskning 

av hans nätaktiviteter. 

– De gjorde ett skandalreportage 

där de tryckte upp ett 

av mina vardagliga inlägg på 

första sidan. De försökte visa 

att det handlar om trams, som 

ett sätt att förlöjliga mig. 

Tidningen hade också 

skickat några frågor till honom, 

som han la ut på bloggen 

för att fråga allmänheten vad 

12 

de skulle svara på någon fråga. 

– Tidningen kallade min 

öppenhet för härskarteknik. 

Det blev absurda diskussioner. 

Men oavsett om det uppstår 

negativa kommentarer 

och innebär risker för kommunens 

varumärke, så anser 

han det vara bättre att vara ute 

på nätet för att kunna bemöta 

diskussionerna. 

– Varumärket är inte vad 

någon säger att det är, det är 

summan av alla uppfattningar 

som finns. 

Han anser dock att den 

kommunala verksamheten är 

kraftigt undervärderad i medierna. 

– Vi gör bra riktigt bra saker 

som inte kommer fram i medierna. 

Vi är bättre än vårt rykte, 

därför vinner vi på öppenhet. J 

TexT hElEnA munthEr 

foTo hEnriK witt 

fakta U Så skyddar du dig på Facebook 

Pbetrakta allt på Facebook 

som offentligt och var 

försiktig i privata meddelanden. 

Facebook bedöms 

inte vara nog säkert för sekretessbelagd 

information. 

Pvar försiktig med applikationer. 

de görs av andra 

företag och kan lägga upp 

information i din logg – om 

du godkänt det. applikationer 

kan innehålla virus. 

P välj säkert Facebookkonto. 

då krypteras 

datatrafiken som skydd 

bland annat mot hackerprogrammet 

Firesheep, 

som använts för att kapa 

"vill ge 

U han brinner för äldreomsorgen 

och vill både skapa debatt 

och ge en annan bild av äldreomsorgen. 

därför driver han 

flera bloggar och är aktiv på 

både facebook och twitter. 

jim-Alex minorsson hirschi 

är enhetschef inom äldreomsorgen 

i göteborg. 

Det var i januari i år som han 

blev ansvarig för Annedals hemtjänst. 

Där ville man skapa bättre 

kommunikation med de äldre 

och med anhöriga. Så han startade 

en blogg. Alla är inte ute på 

nätet, så det är fortfarande bara 

ett komplement till andra kanaler. 

En del inom hemtjänsten 

i hans område är yngre och en 

del läser vad han skriver. Det är 

den enda bloggen han driver på 

arbetstid. Resten driver han på 

fritiden. Bloggen Släpp loss de 

äldre handlar om verksamheten, 

där han vill reflektera kring 

vad som är bra äldreomsorg, 

förmedla tips, länkar och skapa 

debatt. På sin systerblogg Äldreomsorgsledarna 

fokuserar han 

på ledarskapsfrågor. Och på Facebook 

driver han ett forum. 

– Jag tyckte det saknades ett 

forum för just äldreomsorgsfrågor, 

så jag startade Facebooksidan 

Social omsorg. 

Han tycker dock att medierna 

ger en ensidig bild av äldreomsorgen. 

Det gör att många 

upplever äldreomsorgen som 

negativ. 

– Det är bara vi som jobbar 

i branschen som kan ändra det 

och visa på en annan verklighet. 

Om man trivs blir man en god 

ambassadör, då behöver man 

inte arbeta med PR på samma 

användarkonton. Gå in på 

kontoinställningar, välj säkerhet 

och aktivera ”säker 

anslutning”. 

P välj vilka vänner som får 

se vad. Gå in på sekretess- 

sätt, säger JimAlex Minorsson 

Hirschi. 

Han tror att sociala medier 

är bra att använda sig av i marknadsföringssyfte. 

Själv är han 

fascinerad över att äldreomsorgen 

fungerar så pass bra trots 

att det inte alltid finns förutsättningar. 

Men han tycker det behövs 

en bättre dialog mellan beslutsfattare 

och människor som 

arbetar inom äldreomsorgen. 

– Många tror att man ska 

vara tyst bara för att man är 

inställningar, här kan du 

välja vilka som ska se vad 

du gör. det går att dela in 

vännerna i olika listor och 

välja vilka listor som ska få 

se vad du skriver. 


en annan bild" 

äldre. Där balanserar han på 

en hårfin gräns när han ger ett 

exempel från vardagen där anhöriga 

hade pratat över huvudet 

på en boende. 

– Det var lite svårt att skriva 

om, men det viktiga är att ingen 

får känna igen vilka det handlar 

om. Det är en svår gränsdragning, 

men jag ville komma åt 

fenomenet. 

Många tror att man ska vara 

tyst bara för att man är chef. 

chef och känner sig klämd mellan 

arbetsgivare och anställda, 

säger han. 

Själv tycker han tvärtom. 

– Jag måste få ifrågasätta. 

Och om det finns risk att socialtjänstlagen 

inte uppfylls är jag 

Plåt alla taggningar godkännas 

av dig själv. om 

någon taggar dig kan 

det vara bra att själv välja 

om det ska synas i ditt nyhetsflöde. 

Gå in på sekre- 


till och med skyldig att säga 

ifrån. Jag har ett ansvar att göra 

riskbedömningar. 

Andra yrkesgrupper som läkare 

och rektorer har av någon 

anledning lättare att gå samman 

och synas i debatten. 

Han tycker att det är viktigt 

tessinställningar och 

välj att alla taggningar 

alltid ska godkännas av dig 

själv. 

Pvissa webbsidor och appar 

kan göra automatiska 

inlägg i ditt nyhetsflöde, 

om du loggat in på dessa 

sidor via Facebook. det 

gäller exempelvis om du 

lyssnat på spotify, läst 

artiklar i vissa tidskrifter på 

Ständigt uppkopplad. 

jim-Alex minorsson hirschi 

bloggar om äldreomsorgen 

på arbetstid. 

att vara lojal mot fattade beslut. 

Och han skulle inte skriva negativt 

om sin arbetsgivare på 

nätet. Där går en viktig gräns. 

– Jag har undvikit att skriva 

om vissa saker, om det till exempel 

varit något problem på 

jobbet. Då har jag antingen tagit 

upp det internt, eller skrivit om 

det i min privata dagbok. 

Men vissa frågor går att ta 

upp på en principiell nivå. Som 

till exempel när han skrev om 

att folk pratar över huvudet på 

nätet, eller om du betygsatt 

någon produkt på nätet. 

om du inte är inloggad 

kommer inte Facebook åt 

det du gör. 

P logga alltid ut från Face- 


han stöter på det etiska problemet 

då och då och ville uppmärksamma 

det. 

– Även om man blivit 85 år, 

är skröplig och dement, så kan 

man uttrycka sina behov. Människor 

ska behandlas med respekt 

hela livet. Vi måste prata 

om sådant och ha det med oss 

hela tiden. 

Och visst händer det att 

någon försöker skriva negativa 

kommentarer på bloggen. Men 

han granskar allt innan han tilllåter 

publicering. 

– En del har jag valt att inte 

publicera. Jag vill inte att förtal 

ska synas på mina bloggar. 

Men han drar sig inte för att 

diskutera problem på generell 

nivå. Därför har han till exempel 

vidarebefordrat länkar till 

artiklar om vanvården, nu senast 

om Caremaskandalen. 

– Det går inte att undvika 

den debatten. Det skulle vara 

mer konstigt att inte ta upp det 

som alla pratar om. 

Största nyttan med medierna 

tycker han är att vem som helst 

kan få twittra och blogga. 

– Man blir inte censurerad. 

Alla kan få tycka vad de vill. J 

TexT hElEnA munthEr 

foTo AnnA rEhnbErg 

book, särskilt om du använder 

en offentlig dator. det 

räcker inte med att stänga 

ned rutan. nästa som öppnar 

Facebook kommer rakt 

in i din Facebooksida. 

13

lagar & regler 

Visslare, vad är det? 

UI kölvattnet av avslöjanden om missförhållanden 

inom äldreomsorgen, har ett nytt 

ord dykt upp, whistleblowers eller visslare 

på svenska. Som chef kommer du förr eller 

senare att stöta på begreppet. Kanske för 

att du själv är den som visslar. 

TexT SuSAnnE blicK iLLUSTraTion nicKAn jonASSon 

Whistlerblowers är ett engelskt 

begrepp som avser personer 

som slår larm om oegentligheter 

eller brottslighet, oftast hos sin 

arbetsgivare eller hos en myndighet. 

Begreppet förknippas ofta 

med en person som är underordnad 

i organisationen. Men 

visslaren kan också vara chef. 

Som chef har du nämligen precis 

samma rätt att använda dig 

av lagen om yttrandefrihet som 

andra, men du har högre krav 

på lojalitet mot verksamheten. 

Nu har både TCO och SKL 

(Sveriges Kommuner och 

Landsting) tagit fram varsin 

skrift som riktar sig till anställda 

och chefer för att ge stöd i hur 

man kan agera när det förekommer 

missförhållanden på 

arbetsplatsen, och vad man bör 

tänka på när man överväger att 

slå larm. 

tco passar i sin nya handbok 

om yttrandefriheten på jobbet, 

Rätten att slår larm – en handbok 

för Whistleblowers, på att 

lägga fram några egna förslag 

till hur man kan stärka den anställdes 

yttrandefrihet. De föreslår 

bland annat att en särskild 

statlig myndighet, till exempel 

14 

lagen U Yttrandefrihet 

Så säger yttrandefrihetsgrundlagen 

1:a kapitlet 

grundläggande bestämmelser: 

P alla i sverige har rätt 

att i tal, skrift, bild eller på 

Arbetsmiljöverket, 

får i 

uppdrag 

att utbilda 

anställda och chefer 

om hur lagstiftningen 

och rättigheterna 

ser ut. TCO 

kräver också att 

efterforsknings och 

repressalieförbudet 

stärks så att samma 

regler gäller för all 

verksamhet som är 

offentligt finansierad, 

alltså även i privata företag 

som kommunen anlitar. 

även SKl har låtit sina jurister 

reda ut begreppet yttrandefrihet 

i boken Yttrandefrihet och 

lojalitet där de juridiska riktlinjerna 

beskrivs för att stärka 

politiker och chefer i deras 

roller. Skriften tar upp viktiga 

frågor för arbetsgivaren, som 

lagar och arbetsrättsliga regler, 

fråge ställningar om vad 

arbetsgivaren får och kan göra 

och vilka regler som gäller för 

anställdas yttrande och meddelarfrihet. 

annat sätt uttrycka sina 

åsikter och ge upplysningar 

utan att staten ingriper eller 

bestraffar. 

P alla i sverige är försäkrade 

yttrandefrihet 

gentemot det allmänna. 

med ”det allmänna” avses 

stat, kommun och landsting. 

detta betyder att alla 

i sverige har rätt att i tal, 

skrift,bild eller på annat 

FÖR ANSTÄLLDA INOM 

OFFENTLIG SEKTOR GÄLLER: 

P du som chef eller din arbetsgivare 

får inte begränsa din 

yttrandefrihet utöver vad som 

anges i lag. 

P du som chef eller din arbetsgivare 

får inte utdela 

repressalier mot någon som 

utnyttjat sin yttrandefrihet 

på jobbet 

P du som chef eller din 

arbetsgivare får inte 

efterforska källan, det 

vill säga vem som lämnat 

informationen till 

medier (efterforskningsförbudet). 

P lagen om skydd för företagshemligheter 

gäller 

inte dig som är anställd 

i offentlig sektor. 

Pom du som 

chef eller din 

arbetsgivare bryter 

mot reglerna om yttrandefrihet 

kan det anmälas 

till JO, som kan uttala kritik. 

för anställda inom privat sektor 

gäller att du inte har någon 

grundlagsskyddad yttrandefrihet 

på jobbet. Lagen om företagshemligheter 

begränsar dina 

möjligheter att sprida information 

om företaget. 

Men du har under vissa 

förutsättningar rätt 

att kritisera din arbetsgivare. 

Nyligen 

har de privata vårdbolagen 

Capio och 

Vivida Assistans, 

som erbjuder personlig 

assistans till funktionsnedsatta 

barn och ungdomar, 

tecknat egna avtal om utökat 

meddelarskydd, vilket innebär 

att medarbetarna har samma 

rätt till meddelarfrihet som 

offentligt anställda. J 

sätt uttrycka sina åsikter 

och ge upplysningar utan 

att staten ingriper eller 

bestraffar. 

P Läs mer på www.tco.se 

och www.skl.se 


Hannons e 


15

porträttet 

prisad CHe 

fötterna i 

en dirigent som leder orkestern. Så beskriver hon sig själv 

Cecilia grefve, socialchef i Höör som fått stora chefspriset 

2011. Juryn kallar henne en engagerad visionär som drivit ett 

förändringsarbete där alla känt sig delaktiga. 

STexT SuSAnnE blicK foTo frEdriK PErSSon 

tora chefspriset, Värdegrundspris, 

och ISOcertifiering. På 

Cecilia Grefves rum i kommunhuset 

i Höör trängs diplomen på 

en byrå. 

– Det klart att det är jätteroligt 

att vi blir uppmärksammade. 

I näringslivet har man hållit på med priser 

länge och det verkar ha spridit sig till offentlig 

sektor. Det är bra. Jag är förstås otroligt 

stolt men också medveten om att vi har fått 

ögonen på oss. 

Ett uttalande, som ska det visa sig, är lite 

typiskt för henne. Cecilia Grefve låter sig inte 

fara iväg i första taget, utan förefaller att vara 

en kvinna med båda fötterna på jorden. 

höör ligger mitt i Skåne och är en ganska typisk 

välmående liten kommun med drygt 

15 000 invånare. Här finns många småföretag 

och en hög andel privata utförare av kommunala 

tjänster. Moderaterna är största parti 

och Sverigedemokraterna har 5 mandat. Med 

bil tar det en halvtimme till Hässleholm och 

ungefär lika lång tid till Lund. 

Hit kom Cecilia Grefve som socialchef i 

januari 2003. Hon fick ett omedelbart uppdrag 

att omorganisera. I juni samma år kom 

ett besparingkrav på 2,5 miljoner kronor 

över hela socialtjänsten. Hon gick till socialnämnden 

och fick grönt ljus för att arbeta 

med utveckling och förändring under tre år. 

Förändringsarbetet berörde totalt 450 anställda. 

Många av dem ville vara med aktivt 

16 

Prisad socialtjänst. vitsippepriset har gått till 

verksamheten för ensamkommande flyktingbarn 

och ungdomar. 

och skapa något nytt. Medborgarnas behov 

och socialtjänstens krympande budget skulle 

stämma överens och för det krävdes fantasi 

och kreativitet. 

– I halvtid gick vi till politiken i fullmäktige 

och berättade vad vi ville göra. Då hade vi 50 

projekt på gång. Idéerna flödade. 

Cecilia Grefve var projektledare och 15 

fakta U cecilia grefve 

Arbetsplats Höörs kommun yrke Socialchef 

ålder 50 år bor i Hjularp utanför Höör 

familj Make och två döttrar plus fyra bonusbarn 

som inte bor hemma Kopplar av med 

Stavgång, lyssnar på musik och läser. Ibland 

blir det någon kortare resa. Senast var vi i 

Krakow. 

enhetschefer tog på sig rollen som delprojektledare. 

– Tidigare hade varje enhet haft fokus på 

den egna ekonomin. Det blev en sorts tävling. 

Nu gällde det att få ihop totalen och få till ett 

koncerntänk. År 2005 var vi i gång. 

Cecilia Grefve tog åter till ett målande 

bildspråk för att åskådliggöra förändringsprocessen: 

– Jag beskrev det som att vi kastade loss 

med en båt som ska ta oss framåt mot tydliga 

mål. Men vi visste inte i vilken hamn båten 

skulle lägga till. Med båten fanns också en liten 

flotte och i den kunde man befinna sig en 

liten tid, men inte allt för länge innan man fick 

kliva på den stora båten, alternativt ta flotten 

någon annanstans. 

– Så här i efterhand har jag förstått att en 

del blev provocerade av den här ”båtbilden” 

för att de tyckte det var jobbigt att inte veta 

exakt vart vi var på väg. Och för att det blev 

så tydligt att man som medarbetare hade ett 

eget val om man ville vara med eller inte, säger 

hon. 

Ett förändringsarbete måste innehålla ett antal 

framgångsfaktorer. Cecilia Grefve formulerade 

några mål: 

– Vi skulle vara en attraktiv arbetsgivare, 

ha ett medborgarperspektiv och en gemensam 

värdegrund att stå på, berättar hon. 

På frågan hur värdegrunden lyder kommer 

svaret automatiskt: 

– Bemötande, ansvar, tillit och respekt. Ja, 


e

f Med 

myllan 


porträttet 

17

porträttet 

det ska sägas med en gång: det hör inte till vanligheterna att cecilia grefve fikar med sin personal. 

där finns en förbättringspotential enligt henne själv. det blir alldeles för ofta en springfika. 

e jag skulle kunna rabbla den mitt natten, säger 

hon och ser för första gången lite generad ut. 

Kommunen har fått pris även för värdegrunden 

visar det sig. 

– Det är tidningen Äldreomsorg som delar 

ut ett pris på Äldreomsorgsdagarna. Det 

här var 2010 och bara jag visste att vi skulle 

få priset. Jag hade fullt sjå att få med mig 

folk dit. Vi hade 20 platser reserverade 

längst fram och när Björn Ranelid från 

scenen ropade ut Höörs kommun som vinnare 

skrek alla till av glädje, minns hon. 

Arbetet med värdegrunden skedde i sex 

värdegrundsgrupper där representanter för 

alla personalgrupper ingick. Delprojektledarna 

var samtalsledare under dessa första 

sex samtal. 

– Värdegrundsorden är alltså ingenting 

som vi i ledningen hittat på. De har samtliga 

medarbetare varit med om att "processa" 

fram. Värdegrunden finns med i vardagen. 

En familjerättssekreterare till exempel använder 

värdegrunden i samtal med familjer. 

18 

Men det har tagit många år för den att sätta 

sig så naturligt. 

Hon avslöjar några knep som de använt 

sig av. Hon visar bland annat en kortlek som 

används vid värdegrundssamtal. De har också 

haft gästföreläsare som satt tankar och funderingar 

i rullning. Bland andra Egon Rommerdal, 

känd teolog och psykoterapeut. 

Men de har också använt andra, lite mer 

okonventionella metoder. 

– Varje fredag i 40 veckor, alltid vid samma 

tid skrev vi chefer ned några tänkvärda ord 

Varje fredag i 40 veckor, alltid vid samma 

tid skrev vi chefer ned några tänkvärda ord 

som vi smugglade upp på personaltoaletterna. 

fakta U Socialtjänsten i Höör 

P Socialtjänsten i höör består 

av individ- och familjeomsorg, 

äldreomsorg och verksamhet 

för personer med funktionsnedsättningar. 

Här ingår 

också kommunal hälso- och 

sjukvård samt måltidsservicen 

för äldreomsorg och skola. 

P under cecilia grefves ledning 

har socialtjänsten i Höör, 

som första kommun i landet, 

blivit iso-certifierat (iso 9001 

är en metod för att bygga ett 

ledningssystem för kvalitet). 

som vi smugglade upp på personaltoaletterna. 

Och en sommar skickade vi ut en överraskningsbok 

om Antonowskis lära om känslan av 

ett sammanhang, precis lagom till semestern. 

Tidpunkten uppskattades kanske inte av riktigt 

alla. 

cecilia grefve är bördig från Tollarp, en by 

utanför Kristianstad. Hennes karriär började 

för 30 år sedan då hon, efter att ha läst 

på vårdlinjen på gymnasiet, fick jobb på 

P för det arbetet fick hon 

stora chefspriset som delas ut 

av svensk chefsförening. Prissumman 

är 20 000 kronor. 

den har hon skänkt till barncancerfonden 

och till forskning 

kring Lwey body demens. 

lugnet före stormen. datorerna fungerar inte denna 

Agneta bjurman, arkivredogörare, margareta rask, 

ett kommunalt äldreboende i Kristianstad. 

– Där träffade jag helt fantastisk personal 

och en föreståndare som var långt framme i 

sitt tänk. Jag bestämde mig där och då för att 

jag ville jobba inom äldreomsorgen. 

hon fortsatte så småningom skolan på sociala 

omsorgslinjen i Norrköping och därmed 

breddades ämnesområdet till att omfatta 

socialtjänst. Därefter har hon även läst till 

lärare i socialt arbete. Under flera år bodde 

och jobbade hon i Dalsland och Värmland. 

Hon började i Bengtsfors kommun, fortsatte 

till Säffle och jobbet som öppenvårdschef 

och sedan vidare till Årjäng där hon blev 

ställföreträdande socialchef. 


– Efter några år började jag längta hemåt 

till syskon och föräldrar. En semester tog jag 

med en massa tidningar som inte blivit lästa 

och i den dåvarande Kommunaktuellt hittade 

jag en otroligt tilltalande platsannons om socialchef 

i Höör. Men tidningen var som sagt 


gammal och ansökningstiden hade gått ut. 

Men jag ringde och fick skicka in min ansökan 

i efterskott. På den vägen är det, berättar hon. 

Hon skryter ogärna om sig själv men gärna 

om Höörs kommun, dess socialtjänst och 

medarbetare. 

porträttet 

novemberfredag, dagen före ovädret drog in över Skåne. det är lugnt på Socialkontoret i höör och det finns tid för lite social samvaro. från vänster: 

debiteringsassistent, Eva näslund, socialt ansvarig socionom och henrik von Post, socialsekreterare. 

U Cecilia Grefve om... 

P ... att ta pauser: 

”när det gäller mina luncher 

och fikapauser, så är det ett 

stort förbättringsområde. Jag 

måste verkligen påminna mig 

själv om att jag är en förebild. 

det blir alldeles för mycket 

språngfika och för många 

överhoppade luncher. sen är 

jag urhungrig på kvällen.” 

P ... karriärdrömmar: 

”Jag skulle gärna vilja avsluta 

min karriär med någon form 

av biståndsarbete, efter pensioneringen 

kanske”. 

P ... utmärkelser: 

”Visst är priser viktiga men 

förgängliga. det är viktigt att 

komma ihåg” 

– Personalomsättningen är låg och det är 

också sjukfrånvaron. Innan vi började förändringsarbetet 

låg sjukfrånvaron i vår sektor på 

14 procent, nu är den nere i fyra procent. 

– Jag trivs så fantastiskt bra. Det är lätt att 

arbeta här. Korta beslutsvägar. 

Nu bor familjen, som består av make och 

två döttrar, på en liten hästgård på landet utanför 

Höör. Men snart går nog flyttlasset igen, 

denna gång till en lägenhet för att få mer fritid. 

– Jag tycker fortfarande att det är en otroligt 

viktig uppgift att jobba inom socialtjänsten 

och välfärden. Min stora svaghet är nog 

att jag är lite väl engagerad. Jag har svårt att 

stänga av när jag kommer hem. Ibland säger 

barnen; hallå, mamma var är du nu? J 

19

gör det själv 

Så hanterar du jo 

UMedarbetare som ständigt kommer försent, 

bara pratar och aldrig lyssnar eller 

som sticker kniven i ryggen på kollegan. 

Psykologen Mattias Lundberg vet hur du 

tacklar besvärliga människor. 

TexT Anni Alm iLLUSTraTion nicKAn jonASSon 

Det finns vissa människor som 

har förmågan att reta upp sina 

kollegor eller chefer med sitt 

beteende. Det kan vara den 

som alltid måste iväg på något 

viktigt eller till och med sjukanmäler 

sig när någon jobbig 

arbetsuppgift ska 

göras. Eller den 

som alltid ser till 

att få det roligaste 

jobbet, den största 

bullen och bästa 

skrivbordet. Eller 

den som river upp 

himmel och jord 

så fort någon gör 

minsta lilla fel. Jobbiga 

människor, helt 

enkelt. Psykologen 

Mattias Lundberg 

har skrivit boken Jäkla människa! 

tillsammans med Anders 

Wahlberg. 

– De här människorna har 

alltid funnits men de har blivit 

synligare. Förut kunde man 

skicka iväg någon som var besvärlig 

till ett obetydligt jobb 

långt bort. Men när vi slimmar 

organisationerna och alla får 

tydligare ansvarsområden blir 

de ett problem, säger Mattias 

Lundberg. 

20 

Han betonar att det egentligen 

inte handlar om jobbiga 

personer utan om beteenden. 

Och bara för att du har en konflikt 

eller upplever att en person 

beter sig illa behöver det inte 

vara en jobbig människa. Men 

om beteendet är 

systematiskt och 

återkommande, 

om fler än bara du 

uppmärksammat 

det och mår dåligt 

över det är det 

sannolikt en jobbig 

människa. 

– Det är viktigt 

att komma ihåg 

att personen själv 

kan vara helt 

omedveten om att 

hans eller hennes beteende stör. 

I vissa fall kan arbetskamrater 

till och med understödja och bidra 

till beteendet, säger Mattias 

Lundberg. 

han tar exemplet tidsoptimisten, 

som inte medvetet ställer klockan 

en halvtimme efter utan bara 

är dålig på att passa tiden. När 

personen kommer med den 

mer dråpliga historien efter den 

andra om varför han eller hon 

Vi är bara ’’ människor. det är 

inte kul att ta tag i 

något som kan bli 

jobbigt och otrevligt. Mattias Lundberg 

är försenad skrattar kollegorna. 

Då kan tidsoptimisten tro att 

det inte är så farligt att komma 

försent. 

Men att ha folk som sitter 

och väntar en halvtimme på 

en person kostar pengar. 

Likaså att ha en medarbetare 

som är otrevlig och 

skrämmer bort kunder. 

Som chef kan det vara 

svårt att ta tag i människor 

som på olika vis 

skapar dålig stämning på 

arbetsplatsen. 

– Vi är bara 

människor. 

Det är inte 

kul att ta tag 

i något som 

kan bli jobbigt 

och otrevligt. Som 

chef kan man 

också känna 

att man borde 

kunna få en person 

att sluta vara besvärlig 

och om det 

inte går känns det 

som att det beror 

på brister i sitt 

eget ledarskap. 

Att ta tag i en jobbig 

människa är tidskrävande. 

Som 

chef måste 

du visa att 

du ser det oönskade 

beteendet. 

– Om någon kommer försent 

för tredje gången den veckan 

kan du markera att du ser genom 

att påpeka det. 

Det är också viktigt att fundera 

på vad beteendet beror på. 

Det finns till exempel flera olika 

sorters smitare, som försvinner 

när besvärliga uppgifter ska 

göras. Det finns personer som 

är helt ointresserade av sitt jobb 

och därför inte gör vissa arbetsuppgifter 

men det finns också 

1 

personer som smiter för att de 

är rädda för att misslyckas. 

– De här personerna måste 

hanteras på helt olika sätt. Den 

rädda smitaren behöver kanske 

hjälp med självförtroendet och 

att komma igång med uppgifter, 

säger Mattias Lundberg. 

Som chef har du också befogenheter 

att dela ut varningar 

eller i värsta fall säga upp en 

jobbig människa. Då är det viktigt 

att du dokumenterar alla 

händelser ordentligt. J 


iga människor 

fakta U Fem exempel på jobbiga människor 

1 

EGOISTEN 

PKännetecken: ser alltid till 

att få de lättaste och roligaste 

uppgifterna. Personen får äran för 

något du gjort. inget är hans eller 

hennes fel. 

Pgör så här: dokumentera det 

som egoisten gör som du tycker 

är fel. Ha fakta när du argumenterar. 

Personen kommer 

att försöka ljuga. Klia honom 

eller henne på ryggen. Förstärk 

beteenden som gynnar andra 

än bara egoisten. 

Pgör inte: Fjäska inte. akta dig 

för att bli medskyldig i personens 

beteende. 

2 

DEN AGGRESSIVA 

PKännetecken: skrämmer 

sin omgivning genom att 

höja rösten och skrika. minsta lilla 

fel eller misstag behandlas som en 

världskatastrof. 

Pgör så här: Håll dig lugn. Tala 

om vad du tycker men sakligt och 

välformulerat. Utöva ditt chefskap 

och tala om för personen att beteendet 

inte är okej. om situationen 

leder till fysiskt våld – polisanmäl. 

Pgör inte: reagera inte känslomässigt 

och skäll tillbaka. 

backa aldrig om den 

aggressiva anklagar 

dig. 

4 

3DEN FuLLKOMLIGA 

PKännetecken: Kan allt 

och vet allt även om du kan 

bevisa motsatsen. Tar över alla 

möten och berättar om sin expertkunskap. 

Får dig att känna dig 

inkompetent. 

Pgör så här: se till att den fullkomliga 

får uppmärksamhet och 

bekräftelse. se till att han eller hon 

kan behålla kontrollen. Konfrontera 

enskilt och inte i grupp. 

Pgör inte: Låt inte personen tappa 

ansiktet – framför allt inte i grupp. 

Hamna inte i ett känslomässigt underläge. 

det stärker den fullkomligas 

överlägsenhet. 

4 

NEGATIVISTEN 

PKännetecken: Får alltid 

mötena att bli omöjliga. 

ingenting är bra och inget kommer 

att fungera. dessutom har 

man provat tidigare och då gick 

det inte bra. 

Pgör så här: Tvinga negativisten 

att motivera sina ställningstaganden. 

Visa att du och andra 

ser personens beteende. Utnyttja 

chefskapet – du kan ställa ultimatum 

och använda dig av 

formella medel, 

till exempel 

varningar. 

Pgör inte: 

Ge inte 

personenfrihet 

att 

spekulera 

och 

antyda. 

Låt inte 

honom 

eller 

henne 

lämna 

sakfrågan. 

5 FALSK 

SpELAREN 

PKännetecken: 

Kan vara din bästa kollega 

så länge du håller 

med. när du sätter gränser eller 

har en annan åsikt 

slår personen till 

och det hårt. Han 

eller hon sänker 

ditt självförtroende 

och 

ifrågasätter 

allt du säger. 

Utvecklingen i organisationen 

blir stoppad – i huvudsak av en 

person. 

Pgör så här: Tänk på att det är 

ett spel och att det är du som utgör 

hotet och därför egentligen är i 

överläge. Fokusera på sak och inte 

person. avslöja genom att ställa 

frågor om hur personen agerar. 

Låt inte hans eller hennes spel stå 

oemotsagt. 

Pgör inte: Lägg dig inte i om andra 

bli utsatt av falskspelaren om 

du inte är säker på att den utsatta 

vill ha hjälp. Påstå inte saker om 

falskspelaren. använd frågor. 

brukar personen 1 reagera på det 

sätt som han eller 

hon gjorde i den här 

situationen? 

är du överdrivet 2 känslig just nu 

som gör att du själv 

reagerar starkt? 

är reaktionen 3 hos den andra 

begriplig? skulle 

andra du känner 

reagera på samma 

sätt? 

Skulle det fung- 4 era att sätta 

sig med den jobbiga 

5 

4 

sätt att ta reda på om det är en jobbig person 

personen och enkelt 

prata ut om situationen? 

! svarar du nej på 

första frågan eller 

ja på någon av de andra 

har du antagligen 

inte med en jobbig 

person att göra. 

21

mediakontakter 

de öppnar d 

socialtjänst 

i göteborg har socialtjänsten bildat en mediegrupp av fyra 

chefer. gruppens förhållningssätt till journalister är tydligt: 

”Se media som ett verktyg till att göra bra saker i framtiden”. 

TTexT lottA SvEnSSon foTo juliA SjöbErg 

anken om att bilda en mediegrupp 

föddes utifrån en frustration 

över att socialtjänstens 

bild av vissa situationer aldrig syntes 

utåt. Organisationer, som till exempel 

polisen, fick lättare utrymme i 

tidningar, radio och tv. 2007 gjordes 

en studie av organisationen Tryggare och 

Mänskligare Göteborg där man gick igenom 

det utrymme som socialtjänsten fick i göteborgska 

tidningar. Resultatet bekräftade 

den frustrerade känslan. Socialtjänsten var 

en doldis i sammanhanget och andra aktörer 

var helt klart bättre på att synas. 

i dag är gunnel Pettersson och Juan Navas två 

av sammanlagt fyra medlemmar i Göteborgs 

socialtjänsts mediegrupp, en sammansättning 

som tog form 2008. Genom 

de fyra gruppmedlemmarna, 

alla från olika stadsdelar, 

kan journalister lätt få information 

och framförallt 

lotsas vidare till rätt person i 

juan navas 

aktuella ärenden. Göteborgs 

stad är stort och genom med 

iegruppen vill man undvika att information, 

som borde komma ut till allmänheten, faller 

mellan stolar. 

Senaste insatsen från mediegruppen handlade 

om att ge allmänheten en mer nyanserad 

bild av familjehem, tidigare kallat fosterhem. 

Ett ämne som varit aktuellt senaste tiden, inte 

minst på grund av debatten kring de barn som 

utsattes för vanvård i familjehem och barnhem 

mellan åren 1920–80. 

Mediegruppen valde att skriva en de 

battartikel som publicerades i två tidningar. 

Man ville föra fram det goda i familjehemmen 

och belysa de positiva erfarenheter 

som många familjehemsplacerade barn bär 

på. Det främsta syftet var att inte kommande 

fosterhemsföräldrar skulle skrämmas bort 

av en alltför negativ mediebild. 

Ett ytterligare syfte för gruppen, utöver att 

öppna socialtjänstens dörr, är att gruppen ska 

vara proaktiv. 

Gruppen möts tre gånger per termin och då 

behov uppstår. Ibland är det snabba ryck som 

gäller och vid de tillfällena kan det vara skönt 

att föra en dialog med någon utomstående. 

– Mediegruppen har tät kontakt med kommunikatörerna 

i stadskansliet och vi samråder 

kring när det kan vara läge att agera. De fungerar 

som ett bra bollplank helt enkelt, säger 

Pvar uppmärksam på vilket 

tonläge du har, ditt kroppsspråk 

och din blick. Framstå 

som det du vill sända ut. 

PSäg aldrig att du inte har 

några kommentarer. motivera 

i stället varför du inte 

kan svara. 

Phitta inte på, utan hänvisa 

vidare till någon som kan 

tänkas veta. 

Pbe alltid att få läsa direktcitat 

av dig själv. 

Pbli inte arg eller upprörd. 

Ptänk på att allt som sägs 

ingår i en intervju. 

Gunnel Pettersson, sektorschef för individ 

och familjeomsorg samt funktionshinder i 

Angered. 

det kanske viktigaste för mediegruppen är att 

ta fram det positiva som socialtjänsten gör. 

– Syftet ska vara gott. Gruppens uppgift 

ska inte vara att gå i försvar ute i mediebruset, 

utan vi vill göra bra saker för de vi är till 

för – alltså klienterna. I dagsläget är social 

Gruppens uppgift ska inte vara att gå i 

försvar i mediebruset, utan vi vill göra bra 

saker för de vi är till för – alltså klienterna. 

tips U Så pratar du med journalister 

arbetarnas röst, i det stora hela, väldigt liten, 

säger Gunnel Pettersson. 

Göteborg Stad består i dag av tio stadsdelar. 

Sammanlagt arbetar 7 000 under socialtjänstens 

tak. Juan Navas är sektorschef 

för individ och familjeomsorgen samt funktionshinder, 

i stadsdelen Centrum som har 

430 anställda. Gunnel Pettersson i Angered, i 

Pvar aktiv och för fram information 

som borde komma 

ut – använd din hemsida! 

Pär du missnöjd över hur du 

eller din organisation blivit 

behandlad i media – ring upp 

vederbörande chef för en 

dialog. 

22 chefen i fokus nr 6 U december 2011 

e


örren till 

en 


frustrerade över hur svårt det var att bryta 

igenom mediebruset, startade socialtjänsten 

i göteborg en mediegrupp. gunnel 

Pettersson och juan navas ingår i den. 

23


e norra Göteborg ansvarar för en grupp på 625 

personer. 

De båda cheferna beskriver socialtjänsten 

som en mycket komplex organisation. Sällan 

är det svart eller vitt. De menar att många 

socialsekreterare bär på skuldkänslor och en 

känsla av otillräcklighet. Därför är det extra 

viktigt att stå upp för sina medarbetare både 

utåt och inåt i organisationen. Genom sina 

chefsroller vill de förmedla en känsla av stolthet 

till sina anställda. Gunnel 

Pettersson och Juan Navas, 

som själva har bakgrund som 

socialsekreterare, är övertygade 

om att medarbetarnas 

förhållningssätt återspeglas 

gunnel Pettersson i förhållandet till de klienter 

som är aktuella inom socialtjänsten. 

när beslut fattas inom socialtjänsten är det 

flera parametrar som spelar in. Lagstiftning 

och rättssäkerhet är två av dem och det gäller 

att ta ett steg i taget. 

– Ibland kan det kanske vara frestande att ta 

en genväg som chef, men det är alltid bäst att 

hålla sig till sanningen. Som jag brukar säga, 

”no monkey business”, säger Juan Navas. 

Gunnel Pettersson funderar vidare kring 

förhållandet mellan kommunanställda och 

journalister. Hon menar att det är viktigt att 

granskningen går till på ett sakligt sätt. 

– Det är ju faktiskt medias roll att bevaka 

oss, då vi hanterar skattebetalarnas pengar. 

Och jag tycker att det skett en märkbar för 

ändring i kontakterna mellan socialtjänsten 

och media, nu möter vår organisation upp 

mer. Men det ska vara schyssta granskningar 

som görs av oss. 

Det blir en del leenden under intervjuns 

gång och cheferna verkar bekväma med att 

prata kring ämnet media. De är noga med att 

ge exempel på saker de tar upp och kanske 

är det något de lärt sig genom mediaträning. 

För just exempel är något journalister älskar 

att ta del av. 

genom medieträning har chefer på flera 

nivåer lärt sig möta journalister. 

Genom just mediaträning har cheferna i 

gruppen, och enhetschefer under dem, lärt sig 

att möta journalister och att bli medveten om 

egenheter som inte alltid är självklara. 

i höst väntar en ny träningsomgång kring 

media för de anställda cheferna hos Gunnel 

Pettersson i Angered. Tidigare arbetade 

hon som socialchef i Kungsbacka, några mil 

det är ju faktiskt medias roll att bevaka 

oss, då vi hanterar skattebetalarnas pengar. 

söder om Göteborg. Där blev hon och andra 

kommunanställda vana med täta besök från 

lokalpressen. 

– De ringde om praktiskt taget allt. Efter 

ett tag började vi lägga ut information på vår 

hemsida som vi ville nå ut med, och vi såg 

faktiskt en märkbar skillnad i artiklarna som 

blev mer nyanserade. Tidspressade journalister 

gillar att klippa och klistra och några är 

lite lata, konstaterar hon leende med ett citattecken 

i luften. J 

24 chefen i fokus nr 6 U december 2011

Hannons e

kroppsspråk 

nå fram Me 

Hegentligen är vi experter på det. Men det handlar om omedveten 

att läsa andra människors kroppsspråk och veta vilka signaler vi 

åller du armarna i kors 

eller utbredda över stolens 

ryggstöd? Står föreläsaren 

still, med armarna hängande 

och stelt ansikte, eller 

rör hon sig runt, gestikulerar, 

använder mimik? 

Tittar din medarbetare dig i ögonen eller 

flackar han med blicken och har händerna 

i ansiktet? 

26 

Vi har hört det förut: vårt kroppsspråk 

har minst lika stor betydelse för hur vi uppfattar 

varandra som orden vi säger. Ändå 

tänker vi sällan på det. Men det finns skäl 

att lära sig att både läsa andras kroppsspråk 

och att ha koll på sitt eget, inte minst för den 

som är chef. 

– Den chef som kan tolka andras kroppsspråk 

och använda sitt eget får nya nycklar 

till sin medarbetarstab, säger Martin Geijer, 

regissör och teaterpedagog, som bland annat 

håller kurser i kroppsspråk för chefer och 

ledare. 

– Fast egentligen är det inget språk, utan 

ett signalsystem, som beskriver vårt känslomässiga 

och sociala tillstånd, eller status som 

vi säger inom teatern. Och det sker här och nu. 

i grunden handlar det hela om att inordna sig i 

gruppen, finna sin position, något som oftast 


sker omedvetet och utifrån den bild vi har av 

oss själva. 

– Precis som andra flockdjur inordnar vi 

oss i hierarkier, för att slippa göra upp om det 

varje gång. Men det är inte statiskt. Positionerna 

kan ändras. 

Det är också vår förmåga att avläsa kroppsspråk 

som gör att vi märker när en människa 

säger en sak men menar något annat. 

Kroppsspråket handlar inte bara om hur 

vi gestikulerar, utan också om hur vi förhåller 

oss till rummet, vår kroppshållning, vår blick 

och vår röst och andning. 

–grovt förenklat kan man säga att det handlar 

om hög och lågstatus. Den som vill signalera 

högstatus håller kvar ögonkontakten, tar stor 

plats i rummet, öppnar upp kroppen, talar 

avspänt. Och tvärtom: den som väjer undan 

med blicken, håller armarna nära kroppen 

kroppsspråk 

d signaler 

kunskap, som vi sällan reflekterar över: 

själva sänder ut. TexT ingElA hofStEn foTo SörEn AndErSSon 


eller i ansiktet, placerar sig själv lågt i hierarkin. 

Samtidigt som vi använder kroppsspråket 

för att positionera oss, dras vi ofta till människor 

som liknar oss, bland annat i fråga om 

kroppsspråk. 

– Vilka vill vi bli vänner med? Vilka anställer 

vi? Jo, de som liknar oss själva. 

Det här handlar om vårt nedärvda beteende 

att spegla och härma varandra, något som 

nästan alla djur, gör. 

Genom att efterlikna andra visar vi att vi 

gillar dem. Alltså anpassar vi inte bara vårt 

sätt att prata, men också kroppsspråket i mötet 

med andra människor. Oftast sker detta 

27 

e

e 

"vi använder kroppsspråket för att positionera oss. den som markerar hög status håller kvar 

blicken, tar plats och öppnar upp kroppen. låg status väjer undan med blicken och 

håller armarna nära kroppen", säger martin geijer. 

den chef som kan 

tolka andras kropps 

språk och använda 

sitt eget får nya 

nycklar till sin 

medarbetarstab. 

Positionerna kan ändras under ett samtal. 

genom att avläsa kroppsspråk… 

e omedvetet, men det går också att göra det till 

en strategi. 

– Konsulter och säljare använder det där 

hela tiden. 

Som chef har man användning av att kunna 

läsa av andra människors kroppsspråk i 

många olika situationer. I samtal med en enskild 

medarbetare är det värdefullt att kunna 

sänka eller höja sig själv till sin samtalspartners 

nivå. När man iakttar medarbetarna i 

interaktion med varandra har man stor nytta 

av att inte bara lyssna på ord och tonfall utan 

också läsa av deras kroppsspråk. När man står 

inför sin arbetsgrupp eller kolleger och ska 

hålla ett anförande har ens sätt att röra sig och 

gestikulera stor betydelse för om budskapet 

ska nå fram. Och så vidare. 

Kroppsspråk skiljer sig åt mellan olika kul 

28 

turer, men vissa saker tycks var universella, 

både vad gäller gester och mimik. Den amerikanske 

forskaren Paul Ekman har en teori om 

att det finns sju ansiktsuttryck som betyder 

samma sak i hela världen. Också en del gester 

läses likadant var än på jorden man befinner 

sig. Men det finns också skillnader, mellan 

olika länder liksom mellan unga och gamla, 

män och kvinnor. 

– Jag tror att det handlar om kulturella traditioner, 

inlärda mönster, snarare än nedärvt 

beteende, säger Martin Geijer och konstaterar 

att den som ska vistas utomlands har nytta av 

att vara uppmärksam på hur kroppsspråket 

ser ut i det nya landet. 

Många av de kroppsspråkliga signalerna 

är ganska uppenbara om man börjar fundera 

över dem. Utbredda armar över en soffrygg, 

liksom rak hållning och stadig blick ger ett 

självsäkert intryck, medan en person som 

flackar med blicken, kryper ihop med kroppen 

och sitter längst ut på stolen sänder ut 

signaler om osäkerhet. . 

– Egentligen är vi alla experter på det här, 

säger Martin Geijer. Vi har lärt oss att koda av 

det sedan vi var små. 

när man gått en kurs eller läst en sådan här 

artikel blir man ännu mer medveten. Ett tag. 

Sedan är det lätt att falla in i gamla vanor igen 

– man ser det man alltid sett hos människor i 

sin omgivning och använder själv sitt gamla 

vanliga kroppsspråk. 

– Det är likadant för mig, fast det är 

mitt jobb. Inte sitter jag och analyserar mina 

kompisar eller arbetskamraters kroppsspråk. 

…märker vi när en människa säger en sak men 

menar något annat. 

Men jag kan slå på den blicken om jag vill. 

Det svåra är alltså att hålla kunskapen aktiv, 

använda sig av den, kanske rentav till att 

bredda sitt kroppsliga språk. För precis som 

man kan utöka sitt ordförråd och lära sig främmande 

tungomål går det att tillägna sig fler 

kroppsliga uttryck. 

– Om jag ska stå inför en ny grupp övar 

jag mig före, laddar genom att bre ut mig lite, 

provar kanske någon ny gest. Så tror jag att 

man måste hålla på och så kan alla göra inför 

olika situationer. 

På så sätt kan man både ge ett säkrare 

intryck och kanske förändra sin position 

i gruppen, dels bli smidigare i sitt umgänge 

med andra. 

– Men man måste träna, ge sig sjutton 

på det! J 


hälsa 

Ta kontroll över den 

stundande julstressen 

U Med planering kan du stänga julstressen 

ute. Det handlar om att sätta ribban på 

en nivå man mår bra av. Och glöm inte att 

tala vänligt till varandra. 

TexT SuSAnnE blicK foTo colourbox 

– Tanken är ju att man ska 

njuta. Det är också bättre att 

man planerar julen tillsammans 

i stället för att en person gör allting, 

säger Dan Hasson, forskare 

på Stressforskningsinstitutet, 

Stockholms universitet till TT. 

Lösningen heter planering. 

Om man i god tid sätter sig ner 

och drar upp riktlinjerna för julfirandet 

är mycket vunnet. När 

känslan av kontroll ökar minskar 

stressen. En strategi som 

borde gynna chefer som är vana 

att sätta upp mål och planera 

verksamhet. 

Mest utsatta för julstressens 

konsekvenser är kvinnor runt 

37, ofta småbarnsmammor, karriärister, 

högpresterare, urtypen 

av en 

person i 70talistgenerationen. 

– Det är ofta kvinnor som har 

utbildning, karriär, barn, som 

lägger stor vikt vid utseende 

och hälsa, är ständigt uppkopplade 

och nåbara som drabbas 

värst. Stress och aggressivitet 

präglar deras beteende, säger 

Tomas Danielsson, också han 

stressforskare. 

Hans bästa tips för att bättre 

klara av julens utmaningar är 

därför att ha en logistisk plan, 

våga säga ifrån till mor och farföräldrar, 

och framför allt – laga 

bara mat ni orkar äta upp. 

Vi har frågat några chefer 

om deras bästa 

knep för 

att inte 

stressa 

upp sig 

till jul. J 

Stressforskarens 

bästa tips är att våga 

säga ifrån till moroch 

farföräldrar. CoLoUrBox 


enkät U Hur hanterar du julstressen? 

KRISTIAN ARENANDER, 

it-chef micasa fastigheter, 

Stockholm. 

– Julstress, vad 

är det? Jag har 

redan avverkat 

alla julklappar. 

Ungarna får ju 

lite mer klappar 

och där är 

det bara att bocka av listan utifrån 

vad budgeten tillåter. 

Vi vuxna i släkten har ett 

system där vi bara köper en 

julklapp till en person som vi 

lottar fram. det är bättre än 

att skicka runt saker som 

ingen ändå vill ha. 

– släkten roterar 

också var vi firar jul och 

just nu slåss frugans två 

systrar, som båda nyss köpt 

hus, om var vi ska vara. Vi har 

knytis. då hinner man umgås 

för det är ju det som är hela vitsen 

med jul –inte att äta massor 

med mat. TexT Anni Alm 

LENA KARLSSON, 

chef Stockholm Parkering. 

– Julen är 

kraftigt överreklamerad. 

Jag 

har lagt ned 

julprojektet 

mer och mer, 

så jag blir inte 

särskilt stressad. Jag ställer 

helt enkelt inte upp på julstressen 

längre. För 3–4 år sedan 

kastade jag en oerhörd massa 

julmat och det kändes inte 

rimligt. 

– då bestämde jag mig för att 

skruva ner förväntningarna och 

ambitionerna. Jag sprider ut det 

hela, träffar släkt en dag och 

vänner en annan så att det 

inte blir så hysteriskt. Jag har 

också minskat på julklappar 

till barn och barnbarn. det kan 

bli någon resa som vi kan göra 

tillsammans någon annan tid på 

året. TexT niKlAS lindStEdt 

MaGnUS PeHrSSon 

MaLin HoeLSTaD 

TOMMY SVENSSON, huschef 

på n3, mötesplats för ung kultur 

i trollhättan. 

– Jag har precis 

varit ledig tre 

dagar så här på 

jobbet ligger 

jag efter. men 

när det gäller 

julfirandet 

så försöker vi helt enkelt göra 

saker i tid och inte vänta tills 

sista stund. det gäller allting: 

att bestämma var man ska fira 

julen, presenter och 

annat som hör 

julen till. 

– Vi firar 

hos moroch 

farföräldrar och 

samarbetar om 

julmaten med dem så att 

det ska bli bra för alla. alla bidrar. 

Jag ser faktiskt fram emot 

julen. det ska bli trevligt. 

TexT mårtEn KiErKEgAArd 

KIM BERGSTRÖM, enhetschef 

i äldreomsorgen i falköpings 

kommun. 

– Jag är ganska 

stressad för 

det är extra 

mycket av allt 

just nu. det är 

mycket som 

ska vara klart 

på jobbet innan jul, det är ändringar 

i scheman och ändringar 

när det gäller personal. 

– Jag har inga direkta knep för 

att bota stressen, det är bara 

att köra på. dessutom tycker 

jag att det är kul när det händer 

mycket. som tur var slipper 

jag anordna julfirande. 

Jag drar hem 

till mina föräldrar och 

de fixar julmiddagen. 

det är lite lyxigt! 

TexT KArin 

wArnE 

DraGan MiTroViC 

PriVaT 

29

öcker & tidskrifter 

en konst att leda möten 

Mötesbok för ledare 

Eva C Johansson & Gunilla 

Orrebrink 

Förändringsarbetarna 

U recension 

Möten och åter möten. Hur 

många håller du i under en 

månad och hur många deltar 

du i? Svaret på de frågorna är 

förmodligen alltför många. Jag 

har flera kollegor som avskyr 

möten. De sitter på nålar och är 

på språng hela tiden. De tycker 

att de flesta möten är slöseri 

med tid och att de alltid är för 

många. Själv är jag inte heller 

någon älskare av möten. Om jag 

inte håller i dem själv har jag en 

tendens att slumra till. Men jag 

vet samtidigt att de är nödvändiga 

för att verksamheten ska gå 

framåt. 

Eva C Johansson och Gunilla 

Orrebrink har skrivit en 

alldeles utmärkt hjälpreda 

för den som vill förändra eller 

förbättra sin möteskultur. 

Målet är att så många möten 

som möjligt ska bli goda möten. 

Möten som präglas av att allt är 

väl förberett, att de ger energi, 

är lärande, att alla deltar aktivt 

Ditt professionella rykte 

Per Frykman&Karin sandin 

roos&Tegnér 

Vad vore IKEA utan 

Ingvar Kamprad, eller 

Apple utan Steve 

Jobs? Att leva och 

utveckla sitt eget 

personliga varumärke 

kommer att 

bli oerhört viktigt i framtiden. 

Det menar i alla fall författarna 

till den här boken. De hävdar 

till och med att det personliga 

varumärket spelar större roll 

än hur många och vilka utbild 

30 

med sina synpunkter 

och att det råder öppenhet. 

Alla ska gå från 

mötet och känna sig 

engagerade och ha fått 

nya perspektiv. Höga 

ambitioner visst, men 

inte helt orealistiskt om 

man låter sig inspireras 

av denna bok. 

En förutsättning 

för att leda bra möten 

är att du känner din 

arbetsgrupp och kan 

anpassa mötesformerna 

efter var gruppen 

befinner sig i utvecklingen. 

Därför inleds 

boken med en genomgång 

av olika teorier 

om gruppers utveckling. 

Därefter går 

författarna igenom 

olika typer av möten 

och hur du som är 

ansvarig för mötet 

kan sätta tonen. Som ordförande 

kan du inta olika roller. 

Antingen en ren ordföranderoll 

eller så kan du ta facilitatorsrollen, 

vilket innebär att du som 

mötesledare är öppen och ger 

ramarna men lämnar innehållet 

utgivet eTT axPLoCk aV nyUTkoMMen LeDarSkaPSLiTTeraTUr 

ningar man har. Ett sätt för Per 

Frykman och Karin Sandin att 

utveckla sitt eget personliga varumärke 

har varit att skriva en 

bok om ämnet. Kul läsning om 

du vill få tips om hur du marknadsför 

dig själv. 

Ett hållbart arbetsliv – 

om organisation och ledarskap 

anders nilsson 

Fas, Forskningsrådet för arbetsliv 

och socialvetenskap 

Ett hållbart arbetsliv ställer 

höga krav på arbetsorganisationens 

utformning och ett 

till deltagarna. 

Mötesledaren kan också 

växla mellan dessa roller. Återigen 

är det viktigt att anpassa 

ledarskapet efter gruppens 

mognad och förstås efter syftet 

med mötet. 

modernt ledarskap 

där medarbetarna 

finns med som en 

aktiv part. Boken 

tar bland annat 

upp vad som kännetecknar 

en bra och effektiv 

arbetsplats, nya arbetsformer 

och betydelsen av nätverk. 

Medarbetare eller motarbetare 

my schüld, Ylva & Lennart Lindén 

Komlitt 

Har din arbetsplats fastnat i ett 

tillstånd där man lägger mer 

kraft på att klaga på sakernas 

Vad händer när ett 

möte blir riktigt dåligt 

och varför blir det så 

ibland? Ibland beror 

det på olika typer av 

mötessabotage, både 

medvetna och omedvetna. 

De resonerar 

kring vad som kan ligga 

bakom det och ger tips 

om hur du kan hantera 

situationer som när någon 

till exempel pratar 

för mycket eller för lite, 

eller spolierar andras 

inlägg. Vad gör du när 

någon irriterande nog 

medvetet sitter och pillar 

med mobilen i stället för 

att delta? När det händer 

under pågående möte 

måste du ha beredskap för 

att hantera det. Och det 

får du här. 

Det här är verkligen en 

klassisk handbok. Hela 

sista delen ägnas åt olika 

metoder och tekniker för att 

hålla möten. Här finns bikupa, 

akvarium, brainstorming, swot 

och en mängd andra metoder. 

Några kan säkert vara värda att 

pröva. TexT SuSAnnE blicK 

tillstånd än att 

försöka komma 

tillrätta med problemen? 

Den här 

boken försöker 

belysa fenomenet 

”missnöjesklimat” i grupper och 

på arbetsplatser. Författarna 

visar var det kan förekomma, 

hur det kan uppstå, hur det kan 

yttra sig samt vad man kan göra 

för att förebygga och hantera 

missnöjet. Den vänder sig till 

chefer, medarbetare eller förtroendevalda 

som på något sätt 

jobbar med människor. 


fråga ombudsmannen 

U har du frågor till din personliga ombudsman? 

Skicka ett mejl till ombudsman@chefenifokus.se. 

Skriv ”Fråga ombudsmannen” i ämnesrutan. 

Din ansökan är alltid 

en officiell handling 

? 

Jag vill gå vidare i min 

karriär och tänker 

därför söka en förvaltningschefstjänst. 

Kan jag begära 

att min ansökan ska behandlas 

konfidentiellt och är de 

som rekryterar skyldiga att 

uppfylla denna begäran? 

! 

I dag är det vanligt att 

arbetsgivare använder sig 

av rekryteringsföretag när de 

avser tillsätta en högre chefsbefattning. 

Detta innebär oftast 

att du ställer din ansökan till 

kommunen eller till landstinget 

men att du skickar din ansökan 

till rekryteringsföretaget. Det 

är viktigt att du känner till att 

oavsett om du skickar din ansökan 

till ett rekryteringsföretag 

eller direkt till landstinget eller 

kommunen så är detta en 

offentlig handling. Media kan 

således alltid begära att få se 

ansökningshandlingar som 

kommit in till de som rekryterar. 

Om ett rekryteringsföretag 

anlitas så kommer de ofta fram 

till kanske 3–4 kandidater 

som man bedömer motsvarar 

uppdragsgivarens kravprofil. 

I det skedet lämnas information 

och handlingar över till 

uppdragsgivaren och denne 

väljer att antingen själv eller 

också tillsammans med rekryteringsföretaget 

att fortsätta 

urvalsprocessen för att försöka 

komma fram till vem av de 

slutkandidater som tagits fram 

som man vill anställa. Berörda 

fackliga organisationer bör vara 

med så tidigt som möjligt i processen. 

Även om en sökande har 

begärt konfidentiell behandling 

av sin ansökan riskerar den sökande 

således ändå att uppgift 

om att vederbörande sökt en 

förvaltningschefstjänst blir offentlig. 

Arbetsgivaren brukar 

informera lokala media om 

vilka sökande som begärt konfidentiell 

behandling av sin ansökan 

men det är inte alltid detta 

respekteras av media. Försök 

har gjorts att sekretessbelägga 

ansökningshandlingar till högre 

chefstjänster inom kommuner 

och landsting men sådan sekretessbeläggning 

har inte visat sig 

hålla vid en juridisk prövning. 

Inom Vision organiserar vi 

även högre chefer hos exempelvis 

privata vårdgivare. Där 

är situationen en helt annan eftersom 

full sekretess tillämpas 

under rekryteringsförfarandet. 

Inom Svenska kyrkan har 

arbetsgivaren påtagit sig en 

handlingsoffentlighet motsvarande 

den som gäller i kommuner 

och landsting. Detta medför 

att ansökningshandlingar till 

chefsbefattningar inom Svenska 

kyrkan också är offentliga. 

Avslutningsvis så föreligger 

en förhandlingsskyldighet för 

arbetsgivaren med de fackliga 

organisationerna inför tillsättandet 

av en högre chef. 

Mats Sjöberg 

Personlig ombudsman för chefer 

U mats Sjöberg är en av Visions sju personliga ombudsmän. 

Som chefmedlem i Vision kan du genom din 

personliga ombudsman få bland annat en rådgivare 

och ett bollplank, hjälp med avtalstolkning, en diskussionspartner 

i arbets miljöfrågor med mera, samt stöd av 

Vision vid förhandlingar som gäller dina villkor. Läs mer 

på www.vision.se/chef 


TRE AV 

FYRA BARN 

ÖVERLEVER 

CANCER 

Nästan varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer. Forskning 

har gjort att många fler klarar sig idag än för bara några 

decennier sedan. Tre av fyra barn överlever. Men i var fjärde 

familj inträffar fortfarande det ofattbara. 

Barncancerfonden finansierar cirka 90 % av all forskning i 

Sverige som har med barncancer att göra. Med din hjälp kan 

forskningen skapa effektivare behandlingsformer, rädda ännu 

fler liv och ge drabbade barn och familjer en bättre tillvaro. 

Var med och kämpa för livet. 

Stöd Barncancerfonden 

PG 90 20 90-0 Tel 020-902090 

31

min karriär 

enhetschefen monica Birgersson har utsetts till årets ledare 

i göteborgs stad. Priset delades ut på Kvalitetsmässan av Marcus 

gustavsson, Visions avdelningsordförande i göteborg. 

inTerVJU & foTo SuSAnnE blicK 

UHennes korrekta titel 

är enhetschef med områdesansvar. 

Monica 

Birgersson leder 20 medarbetare 

varav 15 biståndsbedömare på 

biståndsenheten i Göteborgs centrum. 

När hon började för fyra år 

sedan mötte hon en ganska stukad 

personalgrupp som förlorat arbetsglädjen. 

Ett skäl till att hennes 

personal nominerat henne till 

Årets ledare, var just att hon gett 

dem arbetsglädjen tillbaka. Monica 

Birgersson är oerhört stolt över 

utmärkelsen. 

– Det känns helt fantastiskt. Jag 

fick nypa mig i armen. 

Vi har slitit hårt tillsammans med 

att få ihop en bra organisation. 

Innan jag började hade det varit 

turbulent här och vi har gjort en 

fantastisk resa tillsammans. 

På vilket sätt var det turbulent? 

– Det handlade om att det hade 

varit chefsbyten och jag fick jobbet 

som ett uppdrag när jag under 

en kort tid hade eget företag. Meningen 

var att jag skulle jobba i 

tre månader för att få ordning på 

organisationen. Men sen fick jag 

erbjudandet om att stanna kvar 

och tog det. 

Monica Birgersson är 53 år och 

har jobbat som ledare i olika kommuner 

sedan hon var 27 år. 

– Jag började som 16åring på 

ett vårdhem för utvecklingsstörda och sedan utbildade jag mig 

inom det gebitet. När verksamheten kommunaliserades och de utvecklingsstörda 

flyttades ut i samhället fick jag en föreståndartjänst 

och sedan dess har det rullat på. 

Vad tycker du själv är dina starkaste egenskaper som ledare? 

– Min utgångspunkt är att alla medarbetare vill göra ett bra jobb. 

Jag är också bra på att skapa relationer och visa resultat. 

– Det är min uppgift att skapa en trygghet i gruppen så att alla 

vågar säga vad de tycker och komma med de galna idéerna. Jag 

tror att de bästa idéerna kommer från dem som jobbar nära verksamheten. 

32 

fakta U monica birgersson 

titel: Enhetschef med områdesansvar ålder: 53 lön: 43 200 kronor 

familj: Man, tre barn, fyra barnbarn plus två bonusbarnbarn fritid: 

Ja, faktiskt. Jag gillar att röra på mig och att gå på bio och teater och 

umgås med familj och kompisar. övrigt: Är en njutare. Brukar belöna 

mig själv ofta. Ibland med massage eller en ansiktsbehandling eller 

med ett varmt bad och en dry Martini på en onsdag. 

Hur gör du för att skapa den 

tryggheten? 

– Jag brukar alltid ha lära 

kännasamtal med mina medarbetare 

och då försöker jag verkligen 

gå på djupet. Sen har jag en ganska 

avvaktande inställning. Jag iakttar 

och lär mig organisationen och 

verksamheten först, innan jag går 

in och styr. Sedan jobbar jag nog 

ganska metodiskt med resultatåterkoppling, 

struktur och medbestämmande. 

– Om det händer något som inte 

är så bra så försöker jag titta på 

strukturerna för att se varför det 

hände snarare än att söka fel på 

personer. Jag gillar inte att söka 

syndabockar. Det är också viktigt 

att människor har det bra på jobbet. 

Det ska vara roligt att gå dit. 

Tycker du alltid att det är kul att 

gå till jobbet? 

– Ja, det gör jag faktiskt nästan 

alltid när jag går upp på morgonen. 

Det har hänt att jag jobbat med en 

organisation som inte följer min 

värdegrund. Då är det inte kul. Då 

slutar jag. 

Beskriv din värdegrund? 

– Att bedriva omsorg om äldre och 

handikappade ska vara en idéburen 

verksamhet, inte bara vinstdrivande. 

Jag tycker det är bra att vi har 

fått en debatt om äldreomsorgen. 

Antalet äldre ökar och pengarna minskar. Det behöver vi prata om. 

Man kan bara effektivisera till en viss gräns och jag tror att vi nått 

den gränsen nu. Det vi behöver jobba med nu är kvalitetsuppföljning 

och det gäller även offentlig verksamhet, inte bara privat. 

Det har varit en stor organisationsförändring i Göteborg som 

påverkat framför allt cheferna. Hur har ditt jobb påverkats? 

– En sådan stor förändring påverkar nog alla, själv ingår jag i en ledningsgrupp 

som har förändrats med två nya kollegor som tillkommit 

under året. I grunden tycker jag förändringen är bra, det tar tid 

att hitta sina nya roller och vi är en väldigt stor organisation. Men 

visst, jag tycker själv att jag fått betydligt mer att göra. J 

U chefen i fokus nr 1 utkommer den 1 februari 2012 


Tidningar som ger dig 

verktyg i arbetslivet. 

Allt om jobbet är en 

tidning för dig som 

arbetar eller studerar 

och är medlem i Vision. 

Här går vi på djupet i 

ett ämne. Vi tar fram de 

goda exemplen och ger 

massor med tips. Allt 

om jobbet kommer 

ut fyra gånger per år. 

SocialQrage är tidningen 

för dig som arbetar inom 

det sociala området. 

Förklarar, analyserar och 

skapar debatt sex gånger 

om året 

Chefen i fokus är en 

tidning om ledarskap 

för dig som är chef och 

medlem i Vision. Den utkommer 

med sex nummer 

per år. 

Vision är ett partipolitiskt obundet fackförbund för tjänstemän i kommuner, landsting, kyrka 

och hos privata arbetsgivare inom bland annat vård och omsorg. 

tidningenvision.se 

– rykande färska 

fackliga nyheter som 

uppdateras dagligen. 

Tidningen Vision är en 

facklig nyhetstidning 

som bevakar, granskar 

och kommenterar 

händelser inom 

arbetsmarknad, politik 

och samhälle. 

Intresserad av att prenumerera på någon av våra tidningar, 

eller vill du ha gratis provexemplar? Kontakta redaktionen på 

telefon 077144 00 00 eller mejla till redaktionen@tidningenvision.se

Chefen i fokus Nr 06/11

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?