Miljödepartementet. Remiss avseende ... - Svensk Energi
Miljödepartementet. Remiss avseende ... - Svensk Energi
Miljödepartementet. Remiss avseende ... - Svensk Energi
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SVENSK ENERGI<br />
Produktion<br />
Inge Pierre<br />
+46 8 677 28 05, +46 70 539 54 26<br />
inge.pierre@svenskenergi.se<br />
2011-10-11<br />
<strong>Miljödepartementet</strong><br />
103 33 Stockholm<br />
Kopia Ansi Gerhardsson<br />
<strong>Remiss</strong> <strong>avseende</strong> slutbetänkande av Utredningen<br />
om en samordnad reglering på kärnteknik- och<br />
strålskyddsområdet, Dnr M2011/1095/Ke<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Energi</strong> har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerat förslag.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Energi</strong> kan inte tillstyrka utredningens förslag att införliva<br />
strålskyddslagen och kärntekniklagen i miljöbalken eftersom förslaget<br />
innehåller alltför många oklarheter om ansvarsförhållandena mellan<br />
Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen. <strong>Svensk</strong> <strong>Energi</strong><br />
ifrågasätter om den oklara rollen för Strålsäkerhetsmyndigheten står i<br />
överensstämmelse med kraven på en självständig myndighet med rättsliga<br />
befogenheter som återfinns i konventionen om kärnsäkerhet samt EU:s<br />
direktiv om kärnsäkerhet (EU-direktiv 2009/71/Euratom av den 25 juni 2009<br />
om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska<br />
anläggningar). Utredaren föreslår nu en sammanblandning av ansvaret för<br />
prövningen mellan Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten<br />
som lämnar stora oklarheter om rollfördelningen mellan dessa två instanser.<br />
Strålsäkerhetsmyndigheten föreslås även delvis ta över länsstyrelsens roll<br />
under samrådet. Detta innebär alltför stora oklarheter om vilken roll som<br />
Strålsäkerhetsmyndigheten ska ha i den framtida prövningen.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Energi</strong> anser att ambitionen att minska problematiken mellan den<br />
dubbla prövningen enligt kärntekniklagen och miljöbalken är lovvärd. Den<br />
dubbla prövningen kvarstår dock med det nya förslaget eftersom både Markoch<br />
miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten får föreskriva om villkor<br />
för verksamheten. <strong>Svensk</strong> <strong>Energi</strong> anser det vara av yttersta vikt att<br />
strålsäkerhetsfrågorna även framöver hanteras av en specialmyndighet med<br />
betydande kompetens och resurser inom detta område.<br />
Strålsäkerhetsmyndigheten är mycket kompetent inom sitt<br />
verksamhetsområde. Denna specialistkompetens kan inte förutsättas finnas<br />
hos miljödomstolarna, utan måste i så fall byggas upp. <strong>Svensk</strong> <strong>Energi</strong> ställer<br />
sig tveksam till att denna kompetens ska finnas inom flera organisationer. Att<br />
sprida ansvar och kompetens mellan SSM och Mark- och miljödomstolarna<br />
S V ENSK«<br />
L^ energi<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Energi</strong><br />
101 53 Stockholm<br />
Besöksadress<br />
Olof Palmes gata 31<br />
08-677 25 00<br />
08-677 25 06<br />
Org.nr 802000-7590<br />
1(3)<br />
Säte Stockholm<br />
kontaktaoss®<br />
svenskenergi.se<br />
www.svenskenergi.se
SVENSK ENERGI<br />
bedömer <strong>Svensk</strong> <strong>Energi</strong> vara en kraftig suboptimering av tillstånds- och<br />
tillsynsprocesserna, och kan leda till onödiga oklarheter och fördröjningar.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Energi</strong> anser att svårigheterna med att införliva strålskyddslagen och<br />
kärntekniklagen i miljöbalken inte belysts tillräckligt, t.ex. vad gäller<br />
osäkerheterna kring ett tillstånds rättskraft. Miljöbalken, kärntekniklagen och<br />
strålskyddslagen har helt olika syften, vilket gör en sammanslagning<br />
komplicerad. Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som<br />
innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam<br />
och god miljö. Kärntekniklagen är en ren säkerhetslag vars huvudsyfte är att<br />
upprätthålla säkerheten i kärnteknisk verksamhet samt att uppfylla Sveriges<br />
internationella åtagande vad gäller icke-spridning av kärnvapen.<br />
Strålskyddslagens huvudsakliga syfte är att skydda människor och^miljö från<br />
skadliga verkningar av såväl joniserande som icke-joniserande strålning.<br />
Kärntekniklagen, och i ännu större utsträckning strålskyddslagen, får sitt<br />
konkreta innehåll i detaljföreskrifter som meddelas av<br />
Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålskyddslagen tar inte bara sikte på mänskliga<br />
aktiviteter utan på allt som kan alstra strålning (jorden, so I en^ etc).<br />
Kärnteknisk säkerhet och strålskydd eller "strålsäkerhet" är så komplicerat<br />
och speciellt att de omfattande och i stora stycken detaljerade krav som<br />
måste ställas av samhället väl motiverar en egen speciallagstiftning även<br />
framgent. På grund av bestämmelserna om rättskraft är det svårt att införliva<br />
den kärntekniska prövningen i miljöbalken eftersom det finns en etablerad<br />
praxis att prövningen av kärnteknisk verksamhet ska ske i flera steg där nya<br />
krav kan tillkomma för varje prövningssteg. Vi ställer oss dock positiva till en<br />
fortsatt stegvis prövning av kärnteknisk verksamhet.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Energi</strong> förordar att säkerhetsfrågorna prövas stegvis av<br />
Strålsäkerhetsmyndigheten och menar att säkerhetsredovisningen därför bör<br />
lämnas utanför miljöprövningen. Däremot kan miljökonsekvensbeskrivningen<br />
innehålla en beskrivning av strålsäkerhetsaspekter som har direkt relevans för<br />
yttre miljö. Det bör observeras att de delar av säkerhetsredovisningen som<br />
direkt rör fysiskt skydd inte kan vara offentliga och kan därmed inte utgöra<br />
underlag för samråd eller diskuteras under en huvudförhandling. Likaså är de<br />
detaljerade tekniska konstruktionsbeskrivningarna till betydande delar<br />
känsliga ur fysiskt skyddssynpunkt och kan inte heller göras offentliga. Detta<br />
är ett skäl till att säkerhetsredovisningen i ansökan bör hållas översiktlig.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Energi</strong> anser att det saknas tydliga övergångsbestämmelser för redan<br />
inledda ärenden. <strong>Svensk</strong> <strong>Energi</strong> förordar att redan inledda processer ska<br />
drivas vidare enligt de bestämmelser som gällde vid ansökningstillfället.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Energi</strong> ställer sig positiv till en ökad insyn i kärnteknisk verksamhet,<br />
men anser att de föreslagna reglerna bör utvecklas innan de införlivas. Det<br />
bör exempelvis preciseras vad som avses med "driftdata" och förtydligas vilka<br />
driftdata som tillsynsmyndigheten ska ha tillgång till. Ett sådant förtydligande<br />
kan ske på förordnings- eller föreskriftsnivå. Det får inte råda oklarheter om<br />
vilken information som myndigheten behöver i en sådan situation. Ett<br />
2 (3)
SVENSK ENERGI 3 (3)<br />
kriterium bör vara att det rör sig om data av särskild betydelse för<br />
myndighetens agerande i ett beredskapsläge. Det är även viktigt att avgränsa<br />
informationen eftersom denna blir allmän handling hos myndigheten - en<br />
alltför omfattande dataredovisning skulle kunna utgöra en säkerhetsrisk.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Energi</strong> ställer sig positiv till att kärntekniklagen och strålskyddslagen<br />
ses över och att vissa bestämmelser lyfts från föreskrift till lag eller förordning<br />
samt att renodling av vissa begrepp görs. Övergripande principer bör regleras<br />
i lag medan ramarna för myndigheternas arbete bör anges i förordning och<br />
alla detaljregleringar hänvisas till föreskrifter.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Energi</strong> ställer sig positiv till en fortsatt utredning av möjligheterna att<br />
slå samman kärntekniklagen och strålskyddslagen till en gemensam<br />
lagstiftning. De bägge lagstiftningarna har många beröringspunkter vad avser<br />
kärntekniska anläggningar och sedan Strålsäkerhetsmyndigheten bildades<br />
hanteras frågorna av en myndighet och det kan tyckas naturligt att<br />
lagstiftningarna slås samman. Det är dock viktigt att notera att de bägge<br />
lagstiftningarna har olika syften, vilket måste beaktas vid en<br />
sammanslagning.<br />
Stockholm som ovan<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Energi</strong><br />
Kjell Jansson Inge Pierre<br />
Verkställande direktör
Change language