Dubbelummer 6-7-08 6 oktober Medlemsmöte Så här års brukar vi ...

Dubbelummer 6-7-08 

6 oktober 

Information till 

Lärarnas Riksförbunds 

medlemmar i Linköping 

LÅK söndag den 5 oktober 2008 

Medlemsmöte 

Så här års brukar vi ha ett stort medlemsmöte. I höst väljer vi att istället 

lägga detta möte någon gång nära månadsskiftet novemberdecember. 

Pensionsinformation. 

Speciellt för dig som är 55 år gammal eller äldre: Vik måndagen den 

17 november för pensionsinformation. 

Tid, plats och program meddelas senare. 

Rekommendation till LR-medlemmarna. 

Det finns så stora problem med de formulär vissa rektorer ber sina lärare 

att fylla i inför medarbetar- och lönesamtal att kommunföreningens 

styrelse nyligen har tagit beslut om att rekommendera LRmedlemmarna 

att inte fylla i dessa. Kräv också av din chef att denne 

inte fyller i något formulär angående din person. 

Även ProCompetence har tveksamma aspekter och ett antal medlemmar 

har valt att inte fylla i formuläret. Läs mera inne i detta nummer 

av Facket och Skolan. 

Ordföranden har ordet. 

Detta är ett nummer av Facket och Skolan, som fokuserar 

på hanteringen av lärartjänster och på arbetstiderna. 

Det finns ett antal bestämmelser och regleringar, som 

om de verkligen används gör lärarens arbetsbelastning 

rimlig. Lärarens problem idag är att bestämmelserna 

inte följs i tillräcklig grad och att arbetsgivarna – Kommunförbundet 

och kommunerna på den kommunala sidan och motsvarande 

aktörer på den privata sidan – i många fall mycket medvetet underlåter 

att följa givna regler. Inte sällan erkänns detta förhållande på 

ett eller annat sätt: ”Skulle vi följa den regeln skulle det och det hända” 

är återkommande temata i den kamp vi för om arbetstiderna. Oftast 

handlar det om en motsatsställning mellan budget – inte ekonomi, 

det är något annat – och följsamheten till regelsystemet. 

Ett problem när det gäller lärares arbetstider är att bestämmelser och 

regleringar finns beskrivna i ett stort antal dokument och att det därför 

kan vara svårt att hitta rätt. 

Vi har lagar – som Arbetstidslagen (ATL) och Arbetsmiljölagen 

(AML). När det gäller ATL har vi på senare år fått en ny sorts påverkan, 

från EU. Reglerna om dygnsvila är en sådan påverkan. 

Vi har avtal mellan parterna, som t ex det centrala HÖK och de lokala 

om Larssondagar och ”Sextioårsrabatten” . 

Vi har kommunala policies i vilka kommunen för egen del, utan att 

Förbundskansliets medlemsjour. 

Öppettider mån-fre, kl. 8.00-17.00 Telefonnummer: 0771-613 613. 

E-post: medlemsjour@lr.se. 

Regionala ombudsmän ger dig auktoritativa svar i fackliga frågor. 

Kommunombud: Åke Nilsson 16 32 70 akenil@linkoping.se Bitr. KO: Anders Larsson 10 18 30 anders.larsson@linkoping.se, 

Timo Järvinen 27 38 91 timjar@linkoping.se, Lars Åke Karlsson 33 01 02 karlar@linkoping.se, 

Elisabeth Israelsson 12 73 47 eliisr@linkoping.se HSO: Karin Bäckstedt 704 52 karbac@linkoping.se 

http://www.lr.se/linkoping

Facket och Skolan nr 6-7 -08 

något avtal gäller, uttalar att någon förmån 

skall utgå till en del eller alla anställda. Ett bra 

ex på detta är hälsotimmen – tidigare kallad 

friskvårdstimmen. Vad kommunen inte kan 

göra är att ”gå åt andra hållet”, dvs inskränka 

rättigheter, som finns i lag och avtal, men det 

otäcka är att man i ökande utsträckning försöker 

sig på detta. Ett sätt kan vara att gå runt 

och angripa rättigheten från en annan sida än 

vad man tidigare har gjort. 

Vi har i Facket och Skolan vid ett antal tillfällen 

under de senaste 10-12 åren presenterat 

grundfakta och också försökt instruera lärarna 

om hur man måste agera för att undgå en hela 

tiden ökande arbetsbelastning. Den modell, 

som vi för ca sju år sedan lanserade och som vi 

då kallade Tidsbudgetmetoden ser vi fortfarande 

som den enda vägen att klara arbetstidsproblemen. 

Det är ju en generell sanning, att om 

resurserna är begränsade måste man på något 

sätt budgetera för att optimera resultatet vid 

användningen av dem. I vårt fall är det tid, 

som är resursen, en resurs som måste budgeteras. 

Ett mycket stort problem är att den samlade 

arbetsgivaren ser på frågan precis tvärtom. Resursen 

tid finns i ”oändlig” mängd, det gäller 

bara för arbetsgivaren att komma åt den. Vi 

har det i explicita uttalanden, som t ex från 

personalchefen Leo Gustafson: ”Arbetsgivaren 

behöver mera arbetstid”. Kanske tänker du att 

detta inte är något problem för dig. ”Men min 

rektor är ju hygglig och låter mig …”. Ja, kanske 

det, men det du då märker är ett litet skrap 

på ytan. Rent systematiskt har din arbetsgivare 

under mera än ett decennium tagit mycket av 

din tid och han är ute efter mera. Du som har 

varit med i detta jobb länge – tänk efter hur det 

är med din arbetstid och din arbetsmängd nu 

jämfört med ”förr”? Jag vet redan svaret. Och 

hur länge har du säkert din ”snälle” rektor 

kvar? Eller hur länge till tillåts denne av sin 

överhet att vara ”snäll”? 

Förutom att vi i Linköpings kommunförening 

många gånger har presenterat fakta och tankar 

om arbetstid har ombudsmannen Hasse Björkman 

på LR:s kansli för flera år sedan samlat 

ihop det vetande han har – både när det gäller 

rena fakta och varför de olika regleringarna är 

2 

som de är, dvs hur parterna har tänkt och resonerat 

– i en lysande skrift, som heter Lärares 

arbetstid. Nu har skriften kommit i en ny upplaga, 

som är minst lika bra som den tidigare. 

Vi har beställt hem denna för distribution till 

alla medlemmar. När du får skriften Lärares 

arbetstid anbefaller jag den å det varmaste för 

läsning. Går du till 

http://www.reklamprofilen.se/webshop kan 

du redan nu läsa skriften. 

Viktiga begrepp har vi kallat en uppställning 

av just viktiga begrepp, som vi i Linköpings 

AU har framställt och som har med din anställning 

att göra, inte minst vad gäller arbetstiden. 

Vi gav ut skriften första gången år 2005. Vi 

talar i dokumentet om var ”paragraferna” står 

att läsa, vad begreppen innebär och vilken policy 

LR-Linköping intar. Vi tycker att detta 

dokument har minst lika stor aktualitet nu som 

för tre år sedan, varför vi bifogar detta och anbefaller 

det för läsning. Kanhända kan det bli 

en och annan aha-upplevelse vid genomläsningen? 

Saker och ting ändras, varför alla sådana här 

dokument måste – som det numera heter – 

uppdateras. Så har i viss mån skett, men tiden 

har varit mycket kort och vi har säkert missat 

att göra vissa förändringar. Vi tror dock inte 

att detta förtar helhetsintrycket och värdet av 

dokumentet. I den mån vi har missat, ber vi 

om tillgift för detta. 

När vi först började tala om det specialnummer 

av Facket och Skolan, som du nu läser, 

tänkte vi oss att beskriva alla aspekter, som vi 

kunde komma på. Den tanken finns fortfarande 

kvar, men eftersom Björkman har beskrivit 

så många av dem så bra, växte så småningom 

tanken fram att i vissa hänseenden hänvisa till 

hans skrift. Varför själv beskriva något som 

någon annan redan har gjort bättre? Låt oss för 

hänvisningarna till Lärares arbetstid använda 

förkortningen LA. Lägg redan nu märke till 

att det Björkman flera gånger betonar, är att 

enda chansen att få ordning på sin arbetstid är 

att planera tidsanvändningen. Det är för att 

detta skall ske, som det centrala avtalet HÖK 

för dig och chefen föreskriver att ditt årsarbete 

skall planeras – såväl innehålls- som tidsmässigt 

– i minst tre perioder. Åke

Facket och Skolan nr 6-7 -08 3 

Om lärartjänster, arbetstider och ersättningar för lärare. 

För att du skall veta vilka regler som finns för din anställning som lärare presenterar vi här ett 

antal aspekter på denna. Vi gör det för överskådlighetens skull i punktform. Beskrivningen är 

framtagen främst för dem, som är anställda enligt Bilaga M i Linköpings kommuns skolor. Inte 

allt, men en hel del, är dock så generellt att många andra lärare kan vara betjänta av att läsa framställningen. 

Även om det hela ser ”mastigt” ut tror vi att en genomläsning av hela materialet är mycket givande 

för de flesta medlemmar. Därefter sparas materialet lämpligen och kan med fördel senare 

användas som ett uppslagsverk om lärartjänster och arbetstider. Materialet kommer också att 

läggas ut på kommunföreningens hemsida. 

(Ibland, men långt ifrån i alla möjliga fall gör vi hänvisningar till andra dokument. Förkortningar 

inom parentes: LA = häftet Lärares arbetstid. AML = Arbetsmiljölagen. ATL = Arbetstidslagen. 

VB = bilagan Viktiga begrepp). 

Om arbetstid. 

De regleringar som finns för din arbetstid 

räknas per år. Man talar ofta om 

läsår och verksamhetsår. Med läsår bör 

man avse elevernas skoltid under ett år. 

Verksamhetsåret går från något datum i 

augusti ett år till motsvarande tidpunkt 

nästa år. 

• Årsarbetstid. Räknat i timmar är 

årsarbetstiden 1767. (Se LA sid 4-5) 

• Antal dagar, som årsarbetstiden 

skall fördelas på är 194. (LA sid 5). 

• Verksamhetsperioder eller planeringsperioder. 

Årsarbetstiden och 

arbetsinnehållet skall planeras i minst 

tre perioder. Detta är en för både chefen 

och den anställde tvingande 

skrivning i avtalet, som inte följs i 

Linköpings kommun trots att höga 

tjänstemän har givit en tydlig anvisning 

om att rektorerna skall följa den. 

Bestämmelsen är till för att skydda 

dig, varför det är enormt viktigt att du 

hävdar den. Viktigt att inse är att planeringsperioder 

inte är samma sak 

som avräkningsperioder, vilket arbetsgivaren 

vill få dig att tro. Planerar 

gör man i förväg och avräknar gör 

man efteråt. Jämför de ekonomiska 

begreppen budget-bokslut. (LA sid 5. 

Brev från personalchefen Leo Gustafson 

till rektorerna. Se inte minst 

Kommunförbundets ord i slutet av 

brevet). 

• Förskjuten arbetstid. Det kan hända 

att din chef vill tillfälligt förändra ditt 

ordinarie schema – t ex för att arrangera 

ett föräldramöte. I sådana situationer 

är det inte ovanligt att rektorerna 

använder begreppet förskjuten arbetstid. 

Om din rektor gör det mot dig 

bluffar han/hon. Det finns nämligen 

inget som heter förskjuten arbetstid 

för lärare som arbetar enligt Bilaga M 

– vilket alltså de allra flesta lärare 

gör. Om en rektor vill beordra dig till 

en aktivitet utanför ditt ordinarie arbetstidsschema 

har han/hon två möjligheter: 

− Att göra beordringen minst fjorton 

dagar i förväg och tala om


hur ditt ordinarie schema då förändras. 

− Beordra dig att arbeta övertid 

och betala avtalsenlig övertidsersättning. 

Har du tidigare bluffats med begreppet 

förskjuten arbetstid bör du nu rikta ett 

anspråk om övertidsersättning. 

• Reglerad arbetstid. För de flesta lärare 

gäller det centrala avtalets Bilaga 

M. I denna finns en bestämmelse om 

att 1360 av de 1767 timmarna definieras 

som reglerad arbetstid. Denna tid 

har arbetsgivaren beslutanderätt över. 

Inom denna fullgörs lektioner, konferenser, 

rastvakter, hantering av nationella 

prov och mycket annat. Även en 

hel del av ditt för- och efterarbete till 

lektionerna skall förläggas till denna 

del av din arbetstid. (LA sid 5). 

• Antal lektioner som skall fullgöras 

är inte reglerat i det centrala avtalet. 

De avtalsslutande parterna har alltsedan 

1996 varit överens om att undervisningsmängden 

inte skall öka och 

att möjligheterna att för- och efterarbeta 

lektionerna inte skall förändras. 

Detta står beskrivet i ett s k cirkulär 

från Kommunförbundet. Antalet timmar, 

som du undervisar skall alltså 

inte öka jämfört med vad som gällde 

när den nya avtalstypen kom 1996. 

Det skulle ju däremot kunna minska 

eftersom arbetsgivaren hela tiden lanserar 

nya arbetsuppgifter, som skall 

tryckas in i den enskildes schema och 

som därmed tränger ut annat, t ex lektioner. 

• Förtroendearbetstid. De dryga 400 

timmarna mellan 1360 och 1767 re- 

4 

gleras som förtroendearbetstid. Denna 

kan kort karakteriseras som att så 

länge du sköter ditt arbete har din arbetsgivare 

ingen rätt att ha synpunkter 

på hur du använder din förtroendearbetstid, 

än mindre försöka styra din 

användning av denna tid. Du bestämmer 

suveränt tid och plats liksom 

vad du skall använda tiden till. Avvisa 

ev rektorspropåer om att du 

skall utföra vissa av denne angivna 

arbetsuppgifter på din förtroendearbetstid. 

”Det får du göra på din förtroendearbetstid” 

är en fras som inte 

får finnas, men som vi inte så sällan 

hör talas om. Att notera är dock att 

detta naturligtvis är en arbetstid, som 

läraren förväntas fullgöra. (LA sid 7). 

• Tid för kompetensutveckling. I det 

centrala avtalet HÖK finns en skrivning 

om att det skall gälla ett riktvärde 

om 104 h kompetensutvecklingstid 

per lärare. Denna tid 

ligger inom den reglerade arbetstiden. 

Detta har i Linköping tolkats som att 

varje enskild fulltidsarbetande lärare 

skall ha just 104 h per år och deltidarna 

i proportion. Det skall naturligtvis 

vara reell kompetensutveckling på 

denna tid och inte t ex kartongbärning 

mellan lektionssalar, på grund av att 

man skall flytta sin verksamhet från 

en sal till en annan. (Det finns sorgligt 

nog en flora av ickekompetensutvecklings-aktiviteter, 

som rektor – och kanske ibland lärarna 

själva! – förlägger till de 104 h. 

Detta är helt fel och vi hoppas att du 

gör vad du kan för att få ändring på 

detta missförhållande. Kompetensutvecklingen 

är viktig för lärarna).


• Lektionsvikariat. Är man tvungen att 

vikariera? Ja, i princip, men rektor har 

ju ett antal bestämmelser över sig som 

gör att han/hon ibland inte bör tvinga 

på någon ett vikariat. Vi kan inte gå 

djupare in på detta här, bara antyda att 

AML klart visar att arbetsgivaren 

skall ta hand om och vårda sin personal. 

En arbetsgivare som följer detta 

tvingar naturligtvis inte på lärarna vikariat, 

som dessa anser att de inte har 

förutsättningar att klara av. Utgår det 

någon ersättning? Ja, det gör det. Inte 

riktigt som förr i tiden, men ändå. 

Ligger vikariatet utanför din reglerade 

tid är vikariatet direkt att se som 

övertid. Ligger vikariatet inom din 

reglerade tid måste du skjuta någonting 

av det, som du annars skulle ha 

gjort på denna tid, till en tidpunkt 

utanför din reglerade tid. Och då uppstår 

övertiden för fullgörandet av detta 

”någonting”. Det blir alltså övertid 

även i detta fall. Hur mycket tid skall 

vikariatet anses ta? Detta varierar från 

fall till fall och skall i förväg överenskommas 

mellan chef och vikarie. 

Själva lektionstiden skall du naturligtvis 

få, men du skall också ha övertidsersättning 

för tid för för- och efterarbete. 

Antingen schabloniserar man 

denna eller så överenskommer man 

med chefen om vilken faktisk tid som 

skall anses rimlig. 

• Andra extra arbetsuppgifter – inom 

och utom den reglerade arbetstiden. 

Resonemanget blir analogt med det 

om lektionsvikariaten ovan. 

• Lägerskola. Arbete på lägerskola är 

reglerat i ett alldeles speciellt avtal 

mellan de centrala parterna. Detta avtal 

kallas Bilaga L och utgör en del av 

det kommunala avtal som gäller alla 

kommunanställda och som kallas AB. 

(Allmänna bestämmelser). Rektor har 

ingen rätt att frångå detta avtal och att 

hitta på egna regler. 

I ATL (Arbetstidslagen) finns 

grundläggande bestämmelser, som vi 

väljer att presentera på ett samlat sätt. 

• Arbetstidslagen är en lag och bestämmelserna 

i en dylik skall följas. 

Bestämmelserna är alltså obligatoriska 

för både chefen och dig. 

• Ordinarie arbetstid. Det är enl ATL 

obligatoriskt för dig att ha en ordinarie 

arbetstid fastlagd. Denna skall omfatta 

hela ditt reglerade arbete, inte 

bara lektionerna, och beskriva den 

verkliga situationen. Det finns ett antal 

skäl till att denna bestämmelse 

finns – inte minst utgör den ett skydd 

för dig - och du kan bara förlora på att 

bryta mot lagen. Övertider, försäkringsskydd 

och en del annat blir odefinierat 

om den ordinarie arbetstiden 

inte är fastlagd. Dessutom är det tveklöst 

så, att en arbetstid utan denna reglering 

drivs uppåt. (VB första sidan) 

Alltså: Reglerad arbetstid utlagd i arbetstidsschema 

= ordinarie arbetstid. 

(LA sid 5-6). 

• I ATL finns det tydliga skrivningar 

om pauser – det du förmodligen kallar 

raster – och raster av typ lunchrast. 

Dessa bestämmelser skall följas. 

(VB första sidan, LA sid 6 ). 

• Regler om vila. Kommer från EU. 

Finns nu i ATL och är dessutom avtalat. 

Dygnsvilan kan man bara få genom 

att verkligen vara ledig. Åker du


t ex buss från Stockholm till Linköping 

med elever är du inte ledig. Den 

ska enligt ATL vara minst 11 timmar 

i obruten följd. I AB konstaterar parterna 

i en protokollsanteckning att lagens 

regel ska följas så långt detta låter 

sig göra. I undantagsfall kan man 

gå ner till 9 timmar dygnsvila vid planeringen 

av verksamheten, men då 

måste man se till att desto längre vila 

medges vid annat tillfälle. (LA sid 6). 

AB-regler. (AB = Allmänna bestämmelser. 

Detta är det avtal som gäller för 

alla kommunanställda). 

• Övertid och övertidsersättning. (AB 

§ 20). Övertid är tid, som du arbetar 

utöver avtalad reglerad arbetstid. 

Skall vara som det brukar heta beordrad. 

Gör alltid upp i förväg med din 

chef om att det verkligen handlar om 

övertid. Har chefen givit klartecknet 

Speciella Linköpings-avtal. 

• Larsson-dagarna är avtalade mellan 

Linköpings kommun och LR 

och uppkallade efter den som ordnade 

till dem, LR:s bitr kommunombud 

Anders Larsson. Varje tillsvidareförordnad 

lärare har rätt att under läsåret 

ta ledigt två ”vanliga skoldagar” utan 

att ha något speciellt skäl och utan att 

behöva betala något för detta. 

• ”Sextioårsrabatten” – vårt smeknamn 

- är avtalad mellan Linköpings 

kommun och LR. Enkelt uttryckt 

handlar det om, att den som har 

fyllt sextio år har rätt att avstå upp till 

sextio timmar av sina 104 kompetensutvecklingstimmar 

per verksamhetsår 

utan att behöva betala för detta. Du 

skall alltså om du väljer bort kompe- 

6 

följer själva beräkningen givna regler 

i AB. 

• Förskjuten arbetstid (AB § 23) 

finns inte för lärare. Istället gäller att 

en ev förändring av en lärares arbetstidsschema 

måste meddelas denne senast 

14 dagar före den tidpunkt då 

schemaändringen träder i funktion. 

Om detta inte uppfylls skall övertidsersättning 

utgå. (VB sid 2) 

• Obekväm arbetstid. (AB § 21). Under 

”vanliga” arbetsdagar får man en 

ersättning för arbetstid efter kl 19. Är 

detta arbete klassat som övertidsarbete 

utgår ”bara” övertidsersättning, inte 

ersättning för obekväm arbetstid. 

• Färdtid och färdtidsersättning. (AB 

§ 24). Gäller vid resor i tjänsten utanför 

ordinarie arbetstid. 

tensutvecklingsdagen inte utföra något 

annat arbete istället. Idéen är att 

de äldsta lärarna - och dessas elever! - 

har större nytta av att ”batterierna laddas” 

än, att de blir påtvingade en 

kompetensutveckling, som inte är 

värd namnet – tyvärr många lärares 

trista erfarenhet. I den mån det erbjuds 

god och stimulerande fortbildning 

har läraren full rätt att delta i 

denna. Kanske kan vi på sikt bidra till 

en bättre fortbildning via 

”sextioårsrabatten”? 

• Flextid. För vissa kommunanställda i 

Linköping finns ett speciellt flextidsavtal, 

som vi inte går in på här eftersom 

det är väldigt få lärare, som omfattas. 

Lägg märke till Björkmans varning 

för ”flex”. (LA sid 7).


Linköpings kommuns hälsopolicy 

• Hälsotimmen är införd ensidigt av kommunen. Regleras alltså inte i avtal. Har 

kommunens högsta ledning infört den kan dock ingen lokal chef desavuera detta 

beslut. Hälsotimmen gäller för alla anställda och utgör för heltidsanställd en timme 

per vecka. En del chefer försöker göra användningen så svår, att den enskilde 

skall avstå. Vad vi vet medges inga sådana möjligheter. Å andra sidan brukar 

inte överheten bry sig om när lokala chefer tar ifrån de anställda rättigheter 

”Finns-inten” 

Ibland sägs det att en god lärare inte 

skall skriva det som inte finns, som inte 

gäller, men vi gör ändå på det viset här. 

Det känns nämligen viktigt att betona 

vad som inte finns i avtal när det gäller 

lärares arbete och arbetstid. Indirekt kan 

man se detta i sammanställningen ovan. 

• Trettiofemtimmarsveckan finns 

inte. Via denna myt, som många arbetsgivare 

har odlat, har man kunnat 

driva upp mängden utfört arbete en 

hel del. ”Men blir det inte ungefär 

35 h i snitt?”. Jodå, det blir det, men 

redan ordet ungefär ovan visar att 

man skall vara försiktig med att tala 

om ”35 h-veckan”. Ännu viktigare är 

det på det viset att planeringsperioderna 

är införda för att man skall få 

tillräckligt med reglerad arbetstid allokerad 

till veckor med en hårdare 

arbetsbelastning. Gör man detta på ett 

korrekt sätt blir det inga 35 h kvar till 

veckorna med mindre/lättare arbetsuppgifter. 

Dessa veckor skall du alltså 

inte jobba 35 h, utan ett lägre antal 

timmar. Tyvärr har begreppet ”De 

trettiofem timmarna” lett till att man 

tvingas jobba flera timmar under 

veckor med hård belastning, men 

man får aldrig igen dessa timmar under 

lättare perioder. Begreppet ”35hveckan” 

driver upp din arbetstid och 

arbetsbelastning utöver vad avtalet 

stipulerar. Acceptera därför inte detta 

prat. Denna vecka finns inte i avtalet. 

Detta får naturligtvis till konsekvens 

att du när du får uppmaning av din 

chef att fylla i ett trettiofemtimmarsschema 

inte skall göra detta. 

(LA sid 5). 

• Arbetsplatsförlagd tid finns det inget 

som heter. Reglerad tid är det begrepp, 

som man bör använda. Visserligen 

kan den oskicklige rektorn beordra 

dig att befinna dig på skolan 

under hela din reglerade arbetstid, 

men det är vår bestämda uppfattning 

att det oegentliga begreppet AP-tid 

förvärrar situationen. Eftersom begreppet 

inte finns är det ju onödigt att 

använda det. Se över huvud taget upp 

med pseudo- och nyspråk. Språket 

leder ofta tanken och leds denna in på 

fel vägar är det till nackdel för dina 

arbetsvillkor. 

• Förskjuten arbetstid finns inte. 

(Se ovan). 

• Kvittning, finns inte i avtalet. Björkman 

tar klart avstånd från detta i 

skriften Lärares arbetstid. (LA sid 7) 

• En 195:e arbetsdag inom verksamhetsåret 

finns inte. Du kan alltså inte 

beordras att delta i någon 

”nypåhittad” aktivitet om de 194 dagarna 

redan är planerade och schemautlagda. 

Skall du delta måste rektor


bli överens med dig om ditt ev deltagande. Villkoren är oreglerade. Ni måste 

komma överens om dessa. 

• Kanske inte ens den 194:e eller den 193:e arbetsdagen finns inom din ordinarie 

arbetstid? Det gör de nämligen inte om du dessförinnan har genomfört dina 1 360 

h. Man kan säga att det av dessa tidsmått som du uppfyller först sätter gränsen 

för ditt arbete för det året. Rektor har dock rätt att disponera dig dagarna 193 och 

194 även om du har fullgjort dina 1 360 reglerade timmar – om han/hon betalar 

övertidsersättning för detta. 

Om arbetsorganisation och arbetsinnehåll. 

• AML lär oss att arbetsinnehållet 

skall anpassas efter den enskildes 

förutsättningar. 

• Avtalets grundregel: Alla dina arbetsuppgifter 

skall rymmas inom din 

avtalade arbetstid. Detta kan också 

uttryckas som att hur ”obligatorisk” 

eller hur vällovlig en arbetsuppgift än 

är, finns den inte för dig om det inte 

har avsatts en adekvat tidsresurs för 

genomförandet av uppgiften. Håller 

du benhårt på denna grundregel får du 

i varje fall arbetstidsmässigt en rimlig 

arbetssituation. Vi har tidigare givit 

dig instrumentet för detta, dvs tidsbudgetmetoden. 

Materialet finns på 

kommunföreningens hemsida. 

(Adress på första sidan av alla FoSnummer). 

(LA sid 9-17). 

• ”Allt nytt”. Den viktigaste anledningen 

till att vi skriver detta nummer 

av Facket och Skolan är att arbetsuppgifterna 

tenderar att hela tiden växa. I 

vilket annat arbete, som helst skulle 

man antingen ta bort ”gamla” arbetsuppgifter 

eller anställa flera när nya 

arbetsuppgifter tillkommer. För lärare 

fungerar det inte så. Arbetsgivaren – 

och ibland föräldrar och t o m kolleger 

– förväntar sig att såväl det 

8 

”gamla” som det ”nya” arbetsinnehållet 

skall finnas med. Lärarnas skydd 

mot detta finns. Det handlar bara om 

att tillämpa de regler som gäller. Gör 

man inte det märker man att ”ojdå, nu 

skall jag visst förfärdiga skriftliga 

omdömen också”. Ställ dig själv, dina 

kolleger och chefen hela tiden frågan 

”på vilken arbetstid då? Vad skall jag 

ta bort” när du får nya arbetsuppgifter. 

Godta aldrig svaret: ”Du får väl 

prioritera”. Är det du som i framtiden, 

när vi har fått lärarlegitimation, skall 

sätta din outbildade kollegas betyg 

och skriva dennes omdömen? Vet du 

vad vi frågar dig då? ”På vilken arbetstid 

då?” 

• Uppdragsdialog. I det centrala avtalet 

föreskrivs att du och din chef inför 

varje läsår, gärna oftare, skall ha ett 

samtal om ditt uppdrag. Utgångspunkten 

skall vara att begränsa ditt 

uppdrag till det som stipuleras i lag 

och avtal. I detta har du chansen att 

påvisa vad du kan hinna/orka med i 

ditt uppdrag och vad som måste hamna 

utanför. Enda chansen att på allvar 

försvara arbetstiden är att använda någon 

form av tidsbudgetering. Läs vad 

Björkman skriver och lev efter det. 

(LA sid 9-17). 

• Riskanalysering av tjänstefördelningen. 

Enligt AML och enligt en


överenskommelse med kommunen 

gäller att alla tjänstefördelningar 

skall riskanalyseras. Trots att påbud 

– som du nu får som bilaga – har utgått 

är det ytterst få, om ens någon, 

rektor som genomför riskanalysering. 

Detta är ytterst anmärkningsvärt och 

innebär att ett skydd i din anställning 

av din egen rektor har tagits bort. 

Riskanalyseringen skall ske gemensamt 

mellan chef och berörda skyddsombud. 

(Brev från personalchefen 

Leo Gustafson till rektorerna. Se Bilaga). 

• MBL-förhandling av tjänstefördelningen. 

Tjänstefördelningarna skall 

MBL-förhandlas. Detta för att ditt lokalombud 

skall ha chansen att kolla 

att riskanalysen får ett reellt genomslag 

och för att denne skall kunna bedöma 

att en bra balans finns mellan 

olika sektorer och lärare. 

• Förtroendearbetstidens innehåll. 

Observera att Kommunförbundets 

idéer om vad förtroendearbetstiden 

skall användas till är: för- och efterarbete 

av lektioner, spontan och helt 

egenvald kompetensutveckling – t ex 

att läraren i svenska läser ungdomslitteratur 

före insomnandet – och spontana 

elev- och föräldrakontakter – 

som att ta emot ett kortare samtal om 

att Kalle inte kan följa med på utflykten 

i morgon. Den organiserade kompetensutvecklingen 

och de organiserade 

föräldrakontakterna ligger inom 

den reglerade arbetstiden. 

• Den reglerade arbetstidens innehåll. 

Förtroendearbetstiden räcker inte 

till för allt det lektionsplaneringsarbete, 

som läraren har. Det behövs tid 

även från den reglerade tiden för detta. 

Om inte detta medges av arbetsgivaren 

bryter han mot skrivningarna i 

det omnämnda cirkuläret från Kommunförbundet. 

Lägg märke till, att allt 

sådant planeringsarbete, som kräver 

tillgång till de lokaler och den materiel 

som finns på skolan med självklarhet 

ligger inom den reglerade tiden. 

(Kopiering, preparationsarbete i kemi, 

samarbete med kolleger och en hel del 

annat kan nämnas). Hanteringen av de 

nationella proven hör hemma inom 

den reglerade tiden, liksom t ex skrivande 

av omdömen om eleverna och 

förberedelser för samtal med chefen. 

• Schemat. ATL föreskriver att du skall 

ha ett arbetstidsschema för varje dag, 

ett schema som innehåller de allra 

flesta av dina potentiella arbetsuppgifter. 

Inte bara lektioner, utan konferenser, 

rastvakter, planeringstid, hälsotimme, 

tid för samtal med chefen, pauser, 

förflyttningstid, lunchraster, tid 

för egen reflektion och mycket annat 

lägger du in inom de start- och sluttider 

du har för alla dagarna i veckan. 

Räcker inte tiden till, ja då skippar du 

ett antal av dina potentiella arbetsuppgifter, 

så att pusslet går ihop. Schackra 

inte med detta, ”förhandla” inte 

med rektor om tidsåtgången. En arbetsuppgift 

tar så lång tid den tar. Se 

till att utifrån din välfyllda schemablankett 

bli överens med rektor om 

vilka arbetsuppgifter du skall ha. 

• Fullgjord arbetstid. Om du av någon 

anledning har varit tjänstledig från 

ditt arbete en kortare eller längre tid, 

t ex genom att du har varit sjukskriven, 

har haft tjänstledigt för att vårda 

barn, har haft Larsson-dag, har utnytt-


Om ”sneda” tjänster. 

Lärares arbetsbelastning är inte alltid 

lika från tid till annan. Undervisningsmängden 

kan variera – på gymnasiet är 

variationerna ibland stora – man kan ha 

perioder med betygsättning och omdömesskrivande, 

det kan finnas perioder 

med nationella prov som är mera omfattande 

och man kan ha lättare perioder. 

Forskning har visat och AML föreskriver, 

att man skall göra vad man kan för 

att jämna ut skillnaderna för att få en 

jämn belastning, men trots ansträngningar 

kan det ibland återstå skevheter i 

belastningen. Det är bl a för att kunna 

hantera dessa, som lärare har årsarbetstid 

indelad i perioder. Har du en period 

med en svårare belastning skall du na- 

10 

jat ”sextioårsrabatten” eller något liknande räknas den arbetstid, som finns på 

ditt ordinarie arbetstidsschema för de aktuella dagarna som av dig fullgjord. 

Enkelt uttryckt: Du har när du kommer tillbaka i arbete inget arbetstidspensum att 

”ta igen”. Du skall inte utföra något arbete, som har genererats under din lediga 

tid – med mindre du får övertidsersättning för detta. Gör upp detta med din rektor. 

Hittar du t ex på ditt skrivbord en skrivningshög, som din vikarie har lämnat 

efter sig, skall du inte befatta dig med den förrän ersättningsfrågan är löst, ja du 

kanske inte alls skall befatta dig med den även om ersättningsfrågan lätt löser sig! 

Det kan ju vara så, att du inte har någon ork för extra arbete utöver det ordinarie 

om du t ex har varit sjukskriven. En kollega kanske då kan ta över skrivningspacken 

– mot avtalsenlig övertidsersättning! 

• Lektionsvikariat. Se ovan under Om arbetstid. 

• Pedagogisk lunch sker på arbetstid. 

Annan arbetstidsreglering 

• Semestertjänst. Det finns en annan reglering av arbetstiden – den som de flesta 

på arbetsmarknaden i övrigt har – nämligen semestertjänst. Det finns stora skillnader 

mellan ferietjänst och semestertjänst. De tydligaste är väl att förtroendearbetstiden 

inte finns i semestertjänstesystemet och att antalet årsarbetsdagar inte är 

194 utan i storleksordningen 220 st. Detta innebär att i semestertjänstesystemet 

har arbetsgivaren dispositionsrätten över det som annars är förtroendearbetstid 

och över ett trettiotal arbetsdagar ytterligare. 

turligtvis avsätta mera reglerad tid per 

vecka än vad någon sorts snittberäkning 

ger. Det kanske behövs 38 h eller 40 h 

per vecka under en tid. Kom då bara 

ihåg att det inte finns någon trettiofemtimmarsvecka, 

som träder in när högbelastningen 

är över. Då skall du ha en 

klart lägre reglerad tid för en tid. Ren 

matematik kanske nu leder till att du 

skall arbeta t ex 31h i veckan en tid. 

Hur man fördelar tiden på perioder och 

över året planeras i förväg. Kom ihåg: 

”De 35 timmarna” är ett prat, som inte 

skall få finnas. Ovan stod angivet några 

exempel på när de sneda tjänster uppstår 

angivna. En situation som man i det 

sammanhanget lätt glömmer är praon på 

högstadiet. Praon leder till att flera lektionstimmar 

än någon sorts veckosnitt


skall fullgöras under de flesta av läsårets 

veckor. Detta leder till att en reglerad 

tidsresurs av något litet mera än 

snittet allokeras till alla dessa veckor 

och att – detta är poängen i resonemanget 

– allt detta merarbete under huvuddelen 

av läsårets veckor skall kompenseras 

under praoveckorna. Enkelt 

uttryckt: För att få tillbaka den mertid 

man jobbar under huvuddelen av veck- 

Hur hanterar arbetsgivaren arbetstiden 

och vad kan han tänkas 

ha för strävanden? 

Arbetsgivarens utgångspunkt har under 

åtminstone de senaste tjugu åren varit 

att komma över mera arbetstid och är 

så fortfarande. Kommer du ihåg de ord 

från personalchefen Gustafson, som citerades 

under Ordföranden har ordet? 

”Arbetsgivaren behöver mera arbetstid” 

sade han. Där har du i en kort mening 

vad det hela handlar om. Var skall 

arbetsgivaren ta den tid, som han 

”behöver”? Svaret är enkelt. Från dig, 

varifrån annars? Han har redan nu via 

de senaste tolv årens avtal tagit en hel 

del tid ifrån dig. Eftersom han redan 

idag har ålagt dig så många uppgifter att 

han helt har fyllt din avtalade arbetstid, 

vill han nu ha mera tid av dig. Den tydligaste 

tid, som han ser är din förtroendearbetstid. 

Kan han ta hela den, är han 

sedan ute efter det som idag utgör fritid. 

Ja, det är ju faktiskt redan idag så, att 

han har lyckats ta en del av det som 

rimligen borde vara din fritid. Att arbetsgivaren 

vill komma över hela eller 

delar av din förtroendearbetstid är inget 

du behöver tvivla om. I avtalet 1996 tog 

han hälften av förtroendearbetstiden och 

orna måste man få massor av ledig tid 

under praoveckorna. Man skall alltså 

inte gå in och göra annat arbete på de 

schemapositioner som ser ut att bli fria 

under praotiden. (Ser ut ja, planerar du 

din tid ordentligt i förväg finns för dessa 

två veckor inte de lektioner vi nu tänker 

på alls inlagda. Alltså blir inga lektionspass 

fria, de finns helt enkelt inte.) 

han har därefter övertydligt visat, att 

han vill ha resten också – och gärna litet 

av din fritid, men detta senare skyltar 

han inte med. Frågorna för dig och oss 

som jobbar med att försöka skydda dina 

villkor är snarast när?, hur stor del av?, 

hur?. Ser man några konkreta tecken på 

arbetsgivarens avsikter? Jo, man ser ett 

flertal konkreta tecken. 

• Det rimligaste att anta om lärarna förlorar 

sin förtroendearbetstid är att 

det samtidigt införs semester- istället 

för ferietjänster. Arbetsgivaren visar 

nu att han vill ha semestertjänster. 

• Arbetsgivaren attackerar på olika sätt 

förtroendearbetstiden. Det händer t ex 

att rektor har synpunkter på vad du 

skall utföra för arbete på din förtroendearbetstid. 

Detta har han ingen rätt 

till. Avvisa vänligt men bestämt alla 

försök att på detta sätt komma åt din 

förtroendearbetstid. 

• Arbetsgivaren i Linköping vet att LR 

som den enda organisationen ser så 

stora nackdelar med att förlora förtroendearbetstiden 

att han försöker att 

bryta motståndet genom att via rektorerna 

gå direkt på våra medlemmar. 

”Vad skulle du säga om fyrtiotimmarsvecka? 

Det vore väl bra att ha all


tid reglerad? Då kan du gå hem utan 

att ha arbetet med dig” och liknande 

formuleringar pumpas ut av vissa av 

kommunens rektorer – naturligtvis på 

uppdrag uppifrån. Detta sker i samtal 

i personalrummet, på konferenser, i 

veckoblad och på andra sätt. Inte så 

sällan blandar man in halvsanningar 

och rena lögner – ungefär som i brevet 

nyligen om lönerevision 2008. 

Metoden är mycket otäck. I avtalsfrågor 

går den ena parten förbi dem som 

har mandatet till de enskilda medlemmar, 

som är i beroendeställning av 

rektor och försöker få dessa att bilda 

opinion för ”40 h-veckan”. Vi har anledning 

att tro, att huvuddelen av 

medlemskåren inser fördelarna med 

förtroendearbetstid och ferietjänst och 

att de därför är kallsinniga till arbetsgivarens 

locktoner. De flesta medlemmar 

i LR inser också att fackföreningarnas 

bas är den representativa demokratin 

och att styrkan i fackföreningsrörelsen 

består i att se till att motparten 

när han vill ha förändringar måste 

agera gentemot valda företrädare för 

fackföreningen. Vi vill alltså varna för 

de försåtliga attacker mot feriearbetstid 

och förtroendearbetstid, som arbetsgivaren 

nu alltmera intensivt sysslar 

med. Avvisa dessa ohemula försök 

att komma över din tid. Det räcker, att 

du hänvisar till att avtalsparterna på 

riksnivå nu jobbar med denna fråga. 

• Ett annat tecken är det vi brukar kalla 

peranderssoneriet, något som vi har 

beskrivit ett antal gånger i Facket och 

Skolan. I en ensidigt reglerad löneförhandlingsprocess 

med av arbetsgivaren 

ensam påhittade kriterier 

”belönas” de lärare, som visar, att de 

12 

är beredda att jobba utöver avtalad 

arbetstid. Man tar av din hittillsvarande 

fritid och antyder att du för detta 

kanske (!) kan få högre lön – naturligtvis 

sker detta på kollegernas bekostnad, 

mera pengar tillföres inte för 

att de peranderssonska idéerna blir 

verklighet. Peranderssoneriet driver 

alltså upp kollektivets arbetstid och 

arbetsbelastning. 

• För att driva på utökningen av arbetstid 

och –belastning har kommunen 

alltså via löneinstrumentet kopplat ett 

starkare grepp över arbetstiden. För 

att få en stenhård koll har han infört 

ett system med samtal chef – anställd. 

(För att du skall känna dig riktigt 

välkommen kallas du i dessa sammanhang 

medarbetare). Meningen 

med dessa samtal är inte den som är 

tänkt för de enligt avtalet obligatoriska 

samtal chef-anställd, som vi brukar 

kalla uppdragsdialogen och som 

knappast alls förekommer i Linköping. 

Nej, meningen med Linköpings 

kommuns samtal chef-anställd är att 

driva upp din arbetstid och -mängd. 

Du skall med vaga löften om framtida 

löneökningar fås att jobba mera än 

avtalad tid och för varje år skall du åta 

dig flera ”ansvarsuppgifter” - eller 

vilket fikonspråksordet kan tänkas 

vara för dagen. Du skall ingå i grupper, 

vara med i projekt och syssla med 

allsköns mer eller mindre viktiga 

sysslor. För att det skall framgå tydligt 

vad du binder dig för skall du i 

förväg fylla i förnedrande formulär. 

Sådana finns nu litet här och var i 

kommunen, främst verkar de finnas 

på grundskolan. Dessa formulär är i 

de flesta fall framställda av mot sin


överhet mycket följsamma rektorer. 

Vissa rektorer är mera självständiga 

och har kanske en annan människosyn. 

Dessa rektorer har – ännu i varje 

fall! – inte kommit med några formulär. 

Notera att det inte finns några 

tecken på, att den sortens formulär 

som finns inom skolan i Linköping 

också finns inom andra kommunala 

verksamheter eller i andra kommuner 

av Linköpings storlek. Vi har visat 

upp formulären för vår förbundsledning, 

som bleknade betänkligt vid läsandet. 

Frågan om formulären har behandlats 

i Linköpings kommunförenings 

styrelse varvid det togs ett enhälligt 

beslut om att rekommendera 

LR:s medlemmar i Linköping att 

inte fylla i några dylika. Till det som 

redan har nämnts kan läggas att alla 

formulär som du och/eller chefen fyller 

i utgör s k allmän handling. Detta 

betyder att vem som helst – t ex en 

förälder till en elev i din klass – kan 

få ut ditt formulär för läsning. Arbetsgivaren 

försöker, därför att formulären 

är så viktiga i hans strävanden att 

komma över mera av din tid, att låtsas 

något annat. Han låtsas ibland att han 

kan lägga sekretess på formulären, 

men detta är en ren bluff. Glöm sekretessen! 

Den finns inte. Dokumentet är 

allmän handling. Det har ingen som 

helst betydelse om rektor kallar det 

arbetsmaterial eller något annat. Likaså 

är det totalt egalt om det finns några 

namnteckningar på eller ej. Är den 

s k handlingen upprättad så är den och 

då är den allmän handling. Fråga från 

dig: ”Kan arbetsgivaren tvinga 

mig?”. Vårt svar är nej. Vi har detta 

bekräftat från den kommuncentrale 

arbetsgivaren, som har sagt sådant 

som vi kan ju inte tvinga någon. Vi 

vill dock inte pressa dig i onödan. Det 

kan ju t ex vara så, att din rektor har 

fått andra körorder av någon annan 

inom den centrala skolförvaltningen 

och därför skall visa sig duktig genom 

att försöka tvinga dig. Därför säger vi 

som så: Om han försöker tvinga dig 

skall du begära att få en skriftlig 

order om detta. Får du en sådan, går 

du direkt till lokalombudet, som i sin 

tur tar kontakt med oss som jobbar på 

den kommunala arenan. Sedan tar vi 

över frågan. Alltså: Fyll inte i några 

formulär. Har du olyckligtvis redan 

gjort så bör du begära att få tillbaka 

detta och att AG destruerar sin 

egen kopia. Vi måste tillsammans utrota 

detta förnedrande ogräs. 

• Det verkar som om vissa av rektorerna 

i Linköping i allt högre grad ifrågasätter 

lärarens uppfattning om vilken 

tid en arbetsuppgift tar. Som 

Björkman skriver i Lärares arbetstid 

så tar en arbetsuppgift den tid den tar. 

Vissa rektorer vill dock hyvla på tiden. 

”Det kan väl inte ta så lång tid att 

…”. Meningen är att pruta ner lärarens 

tid till något lägre. Kanske läraren 

i uppdragsdialogen faller undan. 

Då är risken stor att han med sin fritid 

ersätter den tid som rektor inte erkände. 

Man vill ju göra ett gott jobb – 

och man måste ju tänka på peranderssoneriet! 

Genom denna ”förhandling” 

tog rektor av din egen fritid. Det var 

din fritid som rök. Vi måste samfällt 

stå emot detta.


Arbetstid för deltidare. 

Du som är deltidsarbetande undrar kanske 

vad som gäller för dig. Alla grundläggande 

regler och resonemang gäller 

naturligtvis dig också. Men vilka följder 

får själva deltidsarbetandet? Låt oss för 

enkelhets skull föra resonemanget för 

en ”halvtidare”. Det är lätt att analogisera 

till andra tjänstgöringsgrader. 

Först kan konstateras, att det finns stora 

risker att ”halvtidare” anses skola vara 

med på mycket av det som heltidare gör 

på skolan. Det kan lätt bli så att 

”halvtidaren” är med på alla konferenser, 

gör lika mycket rastvaktande som 

kollegerna, går på alla studiedagar, osv. 

Kanske har halvtidaren i praktiken 

mycket mera än halvtid att utföra. Så får 

det naturligtvis inte vara och för att 

strikta upp arbetstiden måste den enskilde 

läraren vara noga med att överenskomma 

med rektor. Välj sedan inte 

själv till en massa arbetsuppgifter! Ja, 

men det är ju så roligt att gå på konferensen 

i ”AB-laget”. Det kanske det är, 

men låt i alla fall bli. Genomför din ordinarie 

arbetstid, varken mer eller mindre. 

Vi tror att nedanstående tänkande kan 

vara bra att hålla sig till. 

Din viktigaste syssla är att genomföra 

lektioner. För antalet av dessa har alltid 

gällt det vi brukar kalla proportionalitetsprincipen, 

som i fallet halvtidstjänst 

helt enkelt utsäger att man skall ha hälften 

så många lektioner som en heltidare. 

Vad vi förstår tillämpar nog de flesta 

rektorer proportionalitetsprincipen även 

på kompetensutvecklingens 104 h och 

vi kan tycka att detta är rimligt, även 

om det inte står något om detta i avtalet. 

14 

Det är lätt att utifrån ovanstående fakta 

komma in i tankarna att ”då skall väl 

alla arbetsmoment ske i proportion” – 

hälften av antalet studiedagar, hälften 

av alla konferenser, hälften av … Men 

så vill vi inte se det. Det viktiga är inte 

en halvering av varje arbetsmoment, det 

viktiga är att volymen av den reglerade 

arbetstiden blir halverad. I den plan 

som skall göras för varje lärare kommer 

rektor och läraren överens om vilka arbetsuppgifter, 

som skall utföras och i 

vilken mängd. En sådan uppgörelse kan 

– förutom vad som gäller för lektionernas 

antal – se ut ”hur som helst”, bara 

den går ut på att den totala reglerade tiden 

blir hälften av vad som gäller för 

heltidsanställd. Det finns sedan ingen 

som helst anledning för kollegerna att 

ha synpunkter på att Putte Pettersson 

”slipper” att gå på konferenserna i arbetslaget 

”Si och så” eller att PP skall 

vara med bara på tre av studiedagarna. 

PP gör andra arbetsuppgifter, som anses 

så viktiga att PP ”slipper” en del konferenser 

och huvuddelen av studiedagarna. 

Och PP gör hälften av reglerad arbetstid, 

som gäller för heltidsanställd. 

Avslutning. Vårt samlade råd till dig 

är att 

• Alltid tänka i termer av ”finns det en 

adekvat tidsresurs avsatt för denna arbetsuppgift?” 

Om inte, skall du inte 

utföra arbetsuppgiften, 

• följa alla de regler och begränsningar 

som finns. Dessa är till för ditt skydd. 

• försvara din förtroendearbetstid 

• dela in läsåret i minst tre planeringsperioder. 

• planera din tidsanvändning inom des-


sa perioder tillsammans med din chef i en uppdragsdialog på så sätt att lag och 

avtal följs. 

• hålla mycket noga reda på din arbetstid 

• ”inte lova bort dig” i samtal med chefen. 

• inte fylla i några formulär om vad du skall åta dig. Dina åtaganden regleras i ditt 

anställningskontrakt. 

Löneförhandlingarna 2008. 

Vi har nu fått arbetsgivarens samlade bud, bestämt förhandlingstidpunkter för en del skolor och 

startat de första förhandlingarna. Vad vi redan nu märker är, att arbetsgivaren inte tänker följa det 

centrala avtalet, vilket han är tvungen att göra när han inte har kommit överens med oss om något 

annat. Detta kommer att komplicera förhandlingarna. Vi följer naturligtvis det centrala avtalet. 

Vi avgav i mitten av juni, för att få igång löneförhandlingarna, ett bud till den centrale arbetsgivaren. 

Detta har han valt att inte vidarebefordra till rektorerna, något som också komplicerar förhandlingarna 

Vi nöjer oss med detta för denna gång, eftersom vi gick igenom lönefrågan på ett grundläggande 

sätt i förra numret av FoS. Åke 

Medarbetar- och lönesamtal. 

(Se även stycket om arbetsgivarens hantering av lärartjänster och arbetstid). 

Medarbetar- och lönesamtalen är ett mycket sorgesamt kapitel. En del anställda har bibringats 

uppfattningen att det är för dem, som dessa samtal har ”uppfunnits”. Tro mig, vore de bra för dig 

skulle de inte alls finnas. Dessa samtal är ett effektivt arbetsgivarinstrument. Via dem kan han få 

veta en massa om dig och kanske också få dig att lova att jobba mera – enligt konsultens idéer om 

att det är arbetet utöver avtalad tid som ger resultat i ”lönekuvertet”. Det är bra för honom om han 

kan få dig till att fylla i något formulär – helst med namnteckning! – som han kan ha som ”kvitto” 

på dina utlovade arbetsinsatser. Lägg märke till, att chefen inte ger några löften. Kan han få fyrtio 

procent av lärarna att jobba mera är det ju ändå bara tjugu procent som skall få en ordentlig utdelning. 

Är chefen riktigt fräck pumpar han dig på din syn på dina kolleger. (Förekommer inte? 

Jodå, jag har flera rapporter om detta). Snälla, om du nu ändå av någon anledning skall ha ett 

medarbetar- eller lönesamtal, lova mig två saker: 

• Ställ inte frågan ”Vad skall jag göra för att få högre lön?”. Gör du det inleder du spiralen uppåt 

i arbetsmängd utan att en enda krona tillförs. Så snart du ställer denna fråga är både du och kollegerna 

förlorare. 

• Fyll aldrig någonsin i några arbetsgivarformulär om din lön eller om ditt arbete. 

Lägg märke till att de samtal, som kommunen vill att du skall delta i inte är obligatoriska enligt 

avtal, men att det samtal, som enligt avtalet verkligen är obligatoriskt – uppdragsdialogen, som 

är tänkt att begränsa ditt uppdrag - inte finns i Linköping. Varför inte ta chansen och förvandla 

ditt s k medarbetarsamtal till en uppdragsdialog, i vilken du begär reella förbättringar när det gäller 

arbetstiden? Tänk om massor av lärare kom och begärde det som de mest av allt nu behöver – 

ett minskat antal lektioner! Det skulle vara en stark kraft för en bättre arbetsmiljö. Åke

Utbildningskontoret 

Leo Gustafson/Jan Lindström 

2007-05-21 

Samtliga rektorer 

Frågor i samband med tjänstefördelning 

Här kommer en påminnelse om att följande samverkan enligt MBL ska tillämpas vid 

tjänstefördelning inför varje läsår vid samtliga skolor. 

1. Information enligt MBL § 19 och förhandling enligt MBL § 11 angående 

principer för schemaläggning 

2. Riskbedömning enligt AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete § 8 

3. Fortlöpande dialog mellan arbetsgivare/arbetstagare 

4. Vid viktigare förändring för enskild arbetstagare påkallar arbetsgivaren 

förhandling enligt MBL § 11 

5. Facken kan för enskilt fall påkalla förhandling enligt MBL § 12. 

Riskbedömning 

1 (2) 

När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna 

medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas (8 §, andra stycket, 

AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete). Om arbetsgivaren bedömer att 

ändringarna medför risker skall detta dokumenteras skriftligt. 

De ändringar som föreskrifterna avser är exempelvis personalförändringar, nya 

arbetstider och arbetsmetoder, andra organisatoriska förändringar, om- och 

nybyggnation. Det handlar om ändringar som inte utgör del av den dagliga, 

löpande verksamheten. 

Planeringsperioder 

Bilaga 1 FoS 6-7 08 

Vi vill betona vikten av att skapa förutsättningar för en jämn utläggning av 

arbetstiden under verksamhetsåret. Strävan skall vara att varje lärare har en så jämn 

arbetsbelastning som möjligt under varje planeringsperiod, men förläggningen av 

den reglerade arbetstiden kan variera mellan olika planeringsperioder. En lärares 

verksamhetsår skall delas in i minst tre planeringsperioder. Hur många 

planeringsperioder det blir i praktiken beror på de individuella förutsättningar som 

varje lärare har, vilket förutsätter dialog mellan chef och medarbetare. Ytterst är det 

varje rektors ansvar att tillse att planeringsperioder fastställs. Detta kan ske för en 

grupp lärare eller per individ beroende på verksamhetens art. Troligen finns behov av 

fler planeringsperioder på en gymnasieskola jämfört med en grundskola. 

På nästa sida finns ett utdrag från Sveriges Kommuner och Landstings skrift Lärares 

arbetstid.

Förläggning av de huvudsakliga arbetsuppgifterna 

För att få en god överblick av arbetsuppgifterna under verksamhetsåret och därmed 

också motverka en för hög arbetsbelastning för enskild lärare ska de huvudsakliga 

arbetsuppgifterna planeras i minst tre perioder under verksamhetsåret. 

Det torde vara möjligt att redan vid läsårets start planera in återkommande 

aktiviteter som t.ex. föräldramöten, utvecklingssamtal så att den reglerade tiden 

förläggs där dessa aktiviteter genomförs. Även återkommande och tidskrävande 

arbetsuppgifter som t.ex. genomförande av nationella prov bör i samarbete mellan 

skolledning och lärare planeras så att tillräcklig del av den reglerade tiden läggs ut 

vid dessa tillfällen. 

FÖR UTBILDNINGSKONTORET 

2

LR Linköping. Fastställd av kommunföreningens styrelse 05-08-29. Bilaga 2 Facket och Skolan nr 6-7ht 08 (med smärre förändringar) 

VIKTIGA BEGREPP OCH ARGUMENTSAMLING VID BESTÄMMANDE AV DITT LÄRARUPPDRAG 

BEGREPP VAR KAN 

JAG LÄSA? 

Uppdragsdialog 

/dialog 

Ordinarie 

arbetstid 

Starttid varje 

enskild arbetsdag 

AML 2 kap 1§, 

AML 3 kap 1a§ 

HÖK 05 Bilaga 3 

LPP 

LRNytt 8/05, 

Skolvärlden 7/05 

DEFINITION VAD BETYDER DET? 

KOMMENTARER 

I denna dialog 

definierar du och din 

chef ditt uppdrag 

ATL §5 Den i förväg bestämda 

arbetstiden en viss dag 

ATL §5 Den tidpunkt vid vilken 

arbetsdagen börjar 

EXEMPEL 

Kolla genom utlägg i schemat hur 

mycket dina 1 360 h reglerad arbetstid 

”räcker” till 

Du måste enl ATL ha en tydligt def 

ordinarie arbetstid, vilket innebär att en 

tydlig start- resp sluttid för den reglerade 

arbetstiden för varje arbetsdag finns 

angiven för varje enskild arbetstagare. 

Ligger en viss tid före första lektionens 

början. Skall anges. För in i schemat. 

Ex: Första lekt kl 8.10, starttid t ex kl 7.50 

Sluttid - dito ATL §5 Analogt med starttiden Analogt. Skall anges. För in i schemat. 

Rast ATL §15 En längre rast för att 

möjliggöra t ex 

lunchintag. Räknas inte 

in i arbetstiden 

Paus ATL §17 Ett kort uppehåll för att 

möjliggöra 

toalettbesök, intag av 

fika, mm. Inräknas i 

den regl arbetstiden 

ATL:s text: ”Avbrott i den dagliga 

arbetstiden under vilka arbetstagarna inte 

är skyldiga att stanna kvar på 

arbetsstället” 

Skall finnas. Praxis på svensk arbetsmarknad: 

5-6 min per arbetad timme. Kan 

läggas samman till 15-20 min för en för- 

eller eftermiddag. Inget schema får läggas 

utan möjlighet till pauser. 

Förflyttningstid mellan två verksamheter 

är inte paus. 

LR-POLICY - 

KOMMUNFÖRENINGEN 

Du skall tillförsäkras en dialog 

som verkligen definierar och 

begränsar ditt uppdrag 

Ca 30 min om inte AG och AT 

är överens om annat. Så var 

definitionen i tidigare avtal 

mellan kommunen och LR 

Pausen är oerhört viktig för att 

du skall orka med ditt arbete. 

Fuska inte med denna. Bidra 

inte själv till att komprimera 

ditt schema utöver laglighetens 

gräns. Kräv omläggning av 

schemat om pausmöjlighet 

saknas. 

1


JAG LÄSA? 

Förändring av 

ordinarie arbetstid 

Antal arbetsdagar 

för lärare 

Antal arbetstimmar 

för lärare 

Reglerad 

arbetstid 

Förtroende- 

arbetstid 


KOMMENTARER 

EXEMPEL 

Om AG meddelar ”för sent”: 

ATL §12 Skall meddelas senast 

14 dagar före 

HÖK 05, 194 dagar per 

BILAGA M verksamhetsår 

HÖK 05, 

BILAGA M 

HÖK 05, 

BILAGA M 

HÖK 05, 

BILAGA M 

Antal lektioner Kommunförbundets 

cirkulär 

99:152, som är en 

del av 

HÖK 05 

1 767 h per verksamhetsår, 

dvs 

årsarbetstid gäller 

Den arbetstid som AG 

bestämmer över. 

1360 h/verksamhetsår 

Den arbetstid som 

läraren själv bestämmer 

över. AG har inte med 

denna tid att göra! 

Antalet lektioner skall 

inte öka. (Jämfört med 

Bilaga M i dess 

skrivning 1996). 

övertidsersättning utgår 

Någon 195:e arbetsdag finns inte. 

Indelas i Reglerad arbetstid och 

Förtroendearbetstid – se nedan 

• Används till arbetsuppgifter som 

AG ålägger dig. 

• Sådant för- och efterarb, som 

måste göras på skolan. 

Ex: Lektioner, hantering av nationella 

prov, kopiering, research på bibl, 

datorarbete, ”preprums”arbete, mm 

• Viss del av för- och efterarbetet 

även i övrigt 

Arbetsuppgifter som läraren ”ålägger” sig 

själv. Viss del av planering och efterarb. 

Hantering av ”vanliga” prov. Vanlig 

”bokförberedelse” 

Även om avtalet inte talar om 

undervisningsskyldighet och även om 

Linköpings ”usk-avtal” är uppsagda skall 

ditt lektionsantal inte öka. Innebär att de 

gamla ”uskarna” är normerande även för 

fortsättningen. (504, 576, 624 m fl) 

LR-POLICY - 


Acceptera inte besked senare än 

14 dagar före förändringen 

Om 194 dagar är utlagda finns 

inget utrymme för t ex Öppet 

Hus en lördag. 

Lägg in all din reglerade 

arbetstid på ditt schema. Start- 

och sluttid och innehåll i varje 

arbetspass. 

Håll noga reda på dina 1 360 h. 

Bokför. Gör ”bokslut”. 

Acceptera inte att arbetsgivaren 

försöker styra över denna 

arbetstid, men håll gärna för dig 

själv reda på vad du använder 

den till. 

Acceptera ingen som helst 

ökning av antalet lektioner. 

Sjuk- och andra vikariat skall 

ersättas i särskild ordning, dvs 

vikariera inte ”gratis”. 

2


JAG LÄSA? 

Proportionalitetsprincipen 

- för deltidare 

- för ”nedsättning” 

i tjänst 


KOMMENTARER 

Både antal lektioner 

och övrig reglerad tid 

sänks i samma 

proportion 

Periodindelning HÖK 05 Verksamhetsåret 

planeras i minst tre 

perioder 

EXEMPEL 

Denna princip har alltid tidigare gällt. Det 

finns ingen anledning att rucka på denna 

nu. 

Ex: Du är 10 % partiell tjänstledig för 

vård av barn. Då skall din 

undervisningsbörda med automatik 

minska med 10 %. 

Dina arbetsuppgifter skall planeras i 

förväg. Varje period måste inte ha samma 

mängd arbetstimmar 

LR-POLICY - 


Var på din vakt. Det finns alltid 

risk för att din arbetsgivare vill 

göra ”besparingar” på dig – och 

det är lektionerna som kostar. 

Övertid ATL, AB 05 Skall vara ”spontan”, dvs får inte ”med Se till att övertiden är av 

berått mod” planeras från början chefen beordrad 

Ersättning vid ATL, AB 05 I pengar: 1,8 x Månadslönen/165 per h ”Hemmagjorda” 

Enkel övertid 

I komptid: 1,5 x aktuell övertid 

Pengar gäller om inte både den anställde 

och chefen är ense om att tid skall gälla 

ersättningsregler gäller ej 

Ersättning vid 

Kvalificerad 

övertid 

ATL, AB 05 Motsvarande faktorer är 2,4 resp 2,0 Dito 

Fyllnadstid AB 05 Deltidares övertid upp Motsvarande faktorer är 1,2 resp 1,0 upp Dito 

till 100 % tjänstgöring till 100 % tjänstgöring. Därutöver enl 

ovan 

Reglering av 

Övertid uppstår i förhållande till den För bok över din av AG 

övertid 

enskildes ordinarie arbetstid, inte i förh 

till årsarbetstiden. 

För all övertid gäller att påbörjad 

halvtimme är fullgjord halvtimme. 

godkända/beordrade övertid 

3


JAG LÄSA? 

För- 

flyttning 

Kvalitet/måluppf. Se ett speciellt av 

LR Linköping 

utgivet dokument: 

Kvalitet i skolan 

För- och 

efterarbete 

Konferens – av 

rektor beordrad 

eller sanktionerad 

Konferens - 

Se ett speciellt av 

LR Linköping 

utgivet dokument: 

Kvalitet i skolan 


KOMMENTARER 

Kort tidsperiod mellan 

t ex två lektioner, som 

bara kan användas till 

att låsa sal, förflytta 

sig, låsa upp, mm dyl 

Ingår i den reglerade 

arbetstiden 

”Frivillig” konf. 

Ingår i 

förtroendearbetstiden 

Hälsotimma PU: Hälsopolicy En timma reglerad tid 

för heltids-arbetande. 

För övriga i proportion 

till tjänstg. 

EXEMPEL 

Denna miniperiod under dagen kan inte 

användas till annat än förflyttning o dyl. 

I någon mening är denna tid en sorts 

spilltid 

Statsmakterna accepterar inte den 

kvalitetsförsämring som har skett och än 

mindre den som skulle kunna ske. 

Möjligheterna till för- och efterarbete är 

garanterade i div dok 

Ex: Personalkonferens, av rektor ålagda 

arbetslagskonferenser 

LR-POLICY - 


Acceptera inte att chefen anser 

att det skall kunna utföras något 

egentligt arbete på denna tid 

Den kvalitetsförsämring som 

Linköpings kommun påbjuder 

är inte acceptabel. Lärarna har 

av statsmakterna fått ett direkt 

uppdrag - förbi kommunpolitikerna 

– som måste 

genomföras 

Ge aldrig upp kravet på att få 

använda tillräckligt med tid för 

för- och efterarbete för att 

möjliggöra en god kvalitet 

Öka medvetenheten om att 

konferenser tar tid och att din 

arbetstid är begränsad 

Hitta inte på konferenser som 

”kostar mera än de smakar” 

Skall enligt policyns skrivningar tas ut Lägg in tidigt i schemat 

4


JAG LÄSA? 

Kompetensutveckl. 

- avsättning av 

reglerad arbetstid 

Kompetensutveckl 

- vikten av 

HÖK 05, 

Bilaga M 

Se ett speciellt av LR 

Linköping utgivet 

dokument: 

Kompetensutveckling 

Reflektionstid Se ett speciellt av LR 

Linköping utgivet 

dokument: 

Reflektion 

Rättning och övrig 

hantering av 

nationella prov 

Finns inget specifikt 

skrivet 


KOMMENTARER 

104 h per verksamhetsår 

”i snitt”. 

Ingår i de 1 360 h. 

EXEMPEL 

Det framstår som helt klart att 

människor blir utbrända av att inte få 

chans att reflektera över sitt arbete. Ett 

flertal forskare pekar på att möjligheten 

att stanna upp i sitt arbete och att 

reflektera är avgörande för hur den 

anställde mår och vilket arbete som blir 

utfört. Egen reflektion är nutidens 

kanske största ”bristvara” i svenskt 

arbetsliv. 

LR-POLICY - 


De 104 h skall verkligen 

användas till kompetensutveckling 

Man kan inte reflektera över sitt 

arbete om man inte har 

arbetstid avsatt för detta 

Det har funnits schablonregleringar 

på skolorna, men 

dessa är nu uppsagda av 

kommunen. Detta innebär att 

den faktiska tid för rättning 

och övrig hantering, som åtgår 

för dig skall finnas avsatt inom 

de reglerade arbetstiden. 

5


JAG LÄSA? 


KOMMENTARER 

EXEMPEL 

Lägerskola AB 05, Bilaga L Ersättningsreglerna är entydigt 

utformade 

Specifikt för Linköping 

Larssondagarna Förhandlingsprotokoll 

på kommun- 

föreningens hemsida 

”Sextioårsrabatten” Förhandlingsprotokoll 

på hemsidan 

Två vanliga skoldagars 

ledighet för tv-anställda 

lärare per läsår 

Lärare över 60 år kan 

byta fortbildningstimmar 

mot 

ledighet. Högst 60 av 

de 104 h per läsår. 

Du som är tv-anställd och i tjänst har 

rätt att utan att ange något skäl ta ledigt 

från vanliga undervisningsdagar. 

Gäller fr o m den dag då du fyller 60. 

Inga löneavdrag får göras. 

Den enskilde avgör om han/hon vill 

utnyttja rättigheten. 

LR-POLICY - 


”Hemmagjorda” 

ersättningsregler gäller ej. 

Fundera över om din skola 

tidsmässigt har råd att arrangera 

lägerskola 

Acceptera inga av chefen 

hemmagjorda regler, som 

inskränker din rättighet. 

En möjlighet till återhämtning 

för dem som är äldre. Du är 

ledig istället för att ha 

fortbildning. 60 h gäller även 

för deltidare, men detta 

bestrids av kommunen. 

Förklaringar 

ATL = Arbetstidslagen, AML = Arbetsmiljölagen, AB = Allmänna bestämmelser , dvs ”det kommunala avtalet” 

HÖK = Huvudöverenskommelse, dvs avtalet för den kommunala skolan 

LPP = Linköpings personalpolitiska program, Skolplanen = Linköpings kommuns plan för skolan 

PU = Kommunstyrelsens personalutskott 

LR Nytt = Brev som LR-kansliet kontinuerligt sänder till LR:s ombud. 

Skolverkets brev. Ett brev, som generaldirektören sände ut på luciadagen år 2004. Brevet behandlar med utgångspunkt i de internationella 

studierna den bristande kvaliteten i svensk skola. 

Plan för personalhälsa = Produktionens plan för personalhälsa, som fortfarande gäller 

AG = arbetsgivaren, AT = arbetstagaren, dvs du 

6

Dubbelummer 6-7-08 6 oktober Medlemsmöte Så här års brukar vi ...

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?