Vinbergsskolans likabehandlingsplan 0910.pdf

VINBERGSSKOLANS
LIKABEHANDLINGSPLAN
för
Skolan
Förskoleklassen
Fritidshemmet
LÄSÅRET 2009/10
Det finns många skolor i världen.
Men ingen är som vår skola.
Vår skola är stor,
så stor att den har plats åt alla.
Vår skola är liten,
så liten att den får plats även i det minsta lilla hjärta.
Vår skola tillhör inte någon,
på samma sätt som solen och luften inte tillhör någon.
Vår skola tillhör alla,
på samma sätt som världen tillhör oss alla.
(fritt citerat från Helme Heine)

Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Vision
3. Definitioner
4. Kartläggning och nulägesanalys
5. Vinbergsskolans mål för skolan, förskoleklassen och fritidshemmet
6. Främjande arbete
7. Förebyggande arbete
8. Åtgärder vid kränkning, diskriminering och mobbning
9. Uppföljning och utvärdering
10. Bilagor
2009-10-09
2

Vinbergsskolans likabehandlingsplan
1. Inledning
Bakgrund och syfte
Det demokratiska uppdraget skall utgöra grunden för all verksamhet i skolan. I skollagen,
läroplanerna och förarbetena till dessa används begreppet ”kränkande behandling” som ett
samlingsbegrepp för olika former av kränkningar.
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om
människors lika värde. Kränkning är ett maktförtryck. Kränkningar kan utföras av en eller
flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandlingar kan äga rum i alla miljöer
– när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och
återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn och ungdomar som vuxna. En
viktig utgångspunkt är att hon eller han, alltid måste tas på allvar. Individens personliga
upplevelse är en viktig utgångspunkt i definitionen kränkande behandling.
Arbetsgång för framtagande och förankring av Vinbergsskolans likabehandlingsplan
• Uppstart studiedagen 2007-01-08.
• Speciallärarna tog fram ett förslag till likabehandlingsplan.
• Förslaget presenterades för all personal på studiedagen 2007-03-02. Diskussioner och
förslag till revidering.
• Speciallärarna reviderade det första förslaget enl. framkomna synpunkter.
• Diskussioner i arbetslagen.
• Information till VFF om arbetet.
• Elevrådet arbetade med att ta fram ordningsregler. Diskussioner i och förslag från alla
klasser.
• Diskussion på apt om ordningsreglerna.
• Skolledningen och elevrådsansvariga sammanställde ordningsreglerna.
• Den färdiga likabehandlingsplanen med ordningsregler lades ut på anslagstavlan i
slutet på vt-07.
• Diskussioner på apt 2007-09-03 om hur vi kan arbeta förebyggande mot mobbing.
• Planen delades ut på VFF-möte 2007-08-28. Kort presentation
• Presentation av planen och hur den tagits fram samt gruppdiskussioner på VFF
årsmöte 2007-10-03.
• Uppföljning av förslagen till förebyggande mobbingarbete på apt 2007-10-04.
• Utbildning av RAK vid två tillfällen under vt-08.
• Inventering av skolgården enl. husmodellen under vt-08.
• Revidering av LDK-planen inför läsåret 2008/09.
• Kartläggning i augusti 2009.
• Revidering i september 2009.
3

2. Vision
Tångatråden - Lärande för livet
Med Tångatråden vill vi utveckla:
Engagemanget - genom allas delaktighet och inflytande
Bemötandet – genom ett demokratiskt förhållningssätt, där alla respekterar varandra
Mångfalden – genom att tillvarata varandras olikheter
Lärandet – genom variation och flexibilitet, möta allas behov och förutsättningar
Tryggheten – genom att alla blir sedda och bekräftade
3. Definitioner
Lagens innehåll
Enligt Diskrimineringslagen och Skollagen råder förbud mot diskriminering och kränkande
behandling av barn och elever. Lagens syfte är att förtydliga ansvaret när det gäller att
garantera alla barns och elevers trygghet. Det innebär att diskriminering på grund av kön,
etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder förbjuds i
förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och gymnasieskola samt
vuxenutbildningen.
Diskriminering är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det är
fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Lagen innebär också att barn och elever får ett
lagligt skydd mot kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte förskolan/skolan
kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag.
Centrala begrepp
Med Diskriminering menas när förskolan/skolan på osakliga grunder behandlar ett barn/en
elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med Direkt diskriminering menas att ett barn/en elev missgynnas på ett sätt som direkt kan
kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna.
Med Indirekt diskriminering menas att alla behandlas lika men att detta i praktiken innebär
att ett barn/en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller
sexuell läggning missgynnas.
Med Trakasserier menas en aktiv, medveten handling som kränker ett barns/en elevs
värdighet och som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
Med Kränkande behandling menas en kränkning av ett barns/en elevs värdighet som saknar
koppling till en diskrimineringsgrund.
Diskrimineringsgrunderna
Kön: Diskriminering kopplat till kön kan vara trakasserier som har samband med kön samt
sexuella trakasserier. Även transsexuella elevers rättigheter skyddas utifrån
4

diskrimineringsgrunden kön. Transsexuell är en person som upplever sig vara av ”motsatt”
kön jämfört med sitt biologiska kön. Förskolan/skolan ska även arbeta med frågor som rör
jämställdhet.
Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med
samma nationalitet eller etniska ursprung eller hudfärg.
Religion och annan trosuppfattning: Religionsfriheten är skyddad internationella
konventioner och i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska vara ickekonfessionell.
Med annan trosuppfattning menas uppfattningar som har sin grund i eller har
samband med en religiös åskådning, t ex buddism, ateism eller agnosticism.
Funktionshinder: Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Som
funktionshinder räknas sådana som syns, t ex att man använder rullstol, och sådana som inte
märks lika lätt, t ex allergi, ADHD och dyslexi.
Sexuell läggning: Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och
heterosexualitet.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: Med könsöverskridande identitet eller uttryck
menas bl.a. transsexualitet.
Ålder
4. Kartläggning och nulägesanalys
Förra årets åtgärder
Raster: Vi uppmärksammade elever med särskilt behov på rasterna genom att en person hade
tillsynsansvar för dessa elever varje rast.
Kompetensutveckling: Berörd personal gick på utbildning ang. barn med särskilda behov och
har läst boken Explosiva barn samt annan litteratur. Speciallärarna har gått
kompetensutveckling i specialpedagogik genom Lärarlyftet och har spridit denna kompetens
till sina kollegor.
Samarbetet mellan husen har utvecklats, även på fritids.
Regelbundna samtal om elevhälsa i arbetslagen.
Kartläggning
Vi har under läsåret gjort fortlöpande kartläggningar för att på bästa sett kunna
uppmärksamma trivsel, trygghet och stämning. Genom att göra olika slags kartläggningar och
även fördela dessa under läsåret kan vi uppmärksamma förändringar och i tidigt skede gå in
med åtgärder. Kartläggningarna omfattar både kvantitativa och kvalitativa metoder.
Eventuella åtgärder sker på olika nivåer: för enskilda elever, för klassen, för laget eller för
hela skolan.
I likabehandlingsplanen kommer endast åtgärder för hela skolan att redovisas.
I början av detta läsår diskuterade arbetslagen och fritidshemmet utifrån nedanstående
frågeställningar:
1. Språkbruk: Vilken jargong finns bland elever och vuxna? Kan den upplevas
kränkande av någon?
2. Närvaro och frånvaro: Vet vi alltid orsaken till elevers frånvaro?
5

3. Tillgänglighet: Krävs det särskilda åtgärder för att göra studiemiljön tillgänglig för
alla elever? Tar vi tillräcklig hänsyn till elever med funktionshinder som hörsel- och
synskador, astma, diabetes och ADHD? Vilka behov finns på vår skola?
4. Trygghet: Har vi tillräcklig koll på skolgården? Kan eleverna känna sig säkra på att
de får vara ifred på toaletten? Förekommer utfrysning bland eleverna?
5. Ordningsregler: Se över Normer och regler samt Skolans ordningsregler: Finns det
något som i praktiken är diskriminerande eller kränkande? Hur tydliggörs
ordningsreglerna för eleverna?
6. Skolresor, raster, fritids: Kan alla elever delta i skolresor, rastaktiviteter,
friluftsdagar och fritidsverksamhet oavsett t ex religion eller funktionshinder?
Elevenkäter om skoltrivsel genomförs och följs upp en gång per läsår.
Vi har också gjort följande:
• Skolkarta. Alla elever fick på en karta över skolgården markera var de känner sig
otrygga. Detta gjordes under ett enskilt samtal med klassläraren.
• Elevenkät.
• Föräldraenkät (svarsfrekvens 40%).
• Kamratstödjarna har träffats regelbundet tillsammans med representanter från
Elevhälsoteamet.
• Rastvärdarna har gjort observationer.
• Pedagogernas utvecklingssamtal har gett en fördjupad bild av varje elevs
studiesituation samtidigt som tendenser kring förekomst av kränkande behandling,
diskriminering och mobbing kunnat fångas upp.
• Elevhälsa är en stående punkt på arbetslagsträffarna.
Resultat av kartläggningsarbetet
1. Språkbruk: I skolan och på fritids förekommer det en hel del kränkande tillmälen,
svordomar och könsord.
2. Närvaro och frånvaro: Vi vet inte alltid orsaken till elevernas frånvaro.
3. Tillgänglighet: Vi har stora klassrum men få grupprum vilket begränsar möjligheterna
till grupperingar. Hygienutrymmena är bristfälliga. Vi har hörselslinga i ett klassrum.
Det finns handikappanpassade toaletter och ramper vid entréerna i båda husen. De
elever som har behov av bildschema, har fått det. Barn med diabetes uppmärksammas
särskilt när det gäller mattider och fysisk aktivitet.
4. Trygghet: Vi har ett fungerande rastvärdsschema där vi markerat vilka ur personalen
som har extra tillsynsansvar för några elever. Vi arbetar kontinuerligt med att ta bort
otrygga platser på skolgården, t ex vrån bakom Skeppet. En del barn är oroliga över att
gå på toaletten eftersom de känner sig osäkra med låsta toalettdörrar. Det förekommer
utfrysning bland eleverna i olika konstellationer. De hittar vägar att slippa vara
tillsammans med dem de inte vill vara med.
5. Ordningsregler (bilaga): Vinbergsskolans ordningsregler är kända av alla. De kommer
att revideras under läsåret.
6. Skolresor, raster och fritids: Vi försöker alltid anpassa våra aktiviteter så att alla elever
oavsett religion och funktionshinder med mera kan vara med. De barn som behöver
särskild kost, får det.
6

5. Vinbergsskolans mål för skolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Mål: Att alla omfattas av insikten ”Alla lika – alla olika”.
Vinbergsskolan ska vara en skola där alla har en plats.
Vi behöver utveckla:
o Elevernas språkbruk mot varandra.
o Anpassning av lärandet efter varje elevs behov och förutsättningar.
o Elevernas omvärldsperspektiv.
o Normkritisk undervisning.
6. Främjande arbete
Enheten har en utarbetad värdegrund som ska genomsyra verksamheten i skolan.
Värdegrunden är utformade i samarbete med elever och föräldrar och beskrivs med:
Hänsyn - Gemenskap - Trygghet - Nyfikenhet - Glädje
Detta uppnår vi genom följande arbete:
Jämställdhets- och demokratifrågor ska löpa som en röd tråd i undervisningen. Lärare arbetar
aktivt med eleverna för att skapa ett bra klassklimat. Man använder sig bl. a. av värderings-
och samarbetsövningar och anordnar gemensamma aktiviteter för att lära känna varandra och
respektera varandra. Regelbundna samtal sker med elever, enskilt och i grupp, på lektioner,
raster och vid utvecklingssamtal. Lärarna arbetar fortlöpande med olika pedagogiska åtgärder
för att öka tryggheten i klassrummet. Klassråd, gruppindelningar och placering i klassrummet
är exempel på sådana åtgärder. Eleverna utvärderar kontinuerligt och har då möjlighet att
påverka sin skolsituation.
Vi stimulerar eleverna att utveckla egenskaper och färdigheter oavsett kön och försöker
motverka traditionella könsmönster genom att låta både pojkar och flickor få prova på olika
alternativ.
Alla
• Styrda gruppindelningar. Vi strävar efter att elever inte utsätts för att välja/väljas bort
vid bildande av lag o.d.
• Gemensamma teman, projekt, idrottsdagar och trivselfrämjande aktiviteter för hela
skolan bidrar till att skapa Hänsyn, Gemenskap, Trygghet, Nyfikenhet och Glädje.
• Klassens egna ordningsregler.
• Klassvis samarbete mellan gula och röda huset.
• Pedagogerna i de båda husen samplanerar regelbundet.
• Kompetensutveckling.
• Samarbete med föräldrarna och VFF.
7

• Skolan har utarbetade ordningsregler. Dessa regler utvärderas och uppdateras löpande
tillsammans med eleverna.
Förskoleklassen genomför inskolningssamtal
Fritidshemmet :
- Anpassning av verksamheten till varje barns behov.
- Bestämda platser vid samlingar och måltider.
- Personalen cirkulerar på skolgården vid uteaktiviteter.
- Tydliggöra och återkommande påminna om skolans ordningsregler.
7. Förebyggande arbete
Förebyggande arbete som ska genomföras läsåret 2009/10:
• Hälsosamtal i skolår 1 och 4.
• En kamratstödjargrupp finns och består av två representanter från varje klass.
Kamratstödjarna träffas år F-2 jämn vecka och 3-5 udda vecka.
Kamratstödjarnas roll är att hjälpa de vuxna att upptäcka och förebygga mobbning
Personalrepresentanterna träffar Elevhälsoteamet regelbundet.
Personalrepresentanterna besöker klasserna regelbundet.
• Teamet mot kränkande behandling består av personalrepresentanterna från
Kamratstödjarna och Workshop. De har till uppdrag att utreda kränkningar och
genomföra samtal och uppföljning med berörda elever. Teamet har regelbundna träffar
för att initiera det förebyggande antimobbningsarbetet på skolan.
• Alla speciallärare/specialpedagoger i Tångaområdet träffas regelbundet för att få en
likvärdighet i kartläggning mm och för att underlätta övergångarna mellan stadierna.
• Elevhälsoteamet träffas varje vecka. Elevhälsoteamet består av elevvårdsansvarig
rektor, speciallärare, skolsköterska och vid behov kurator.
• Arbetslagsmöte varannan vecka med elevhälsa.
• Vuxna cirkulerar på skolans område under alla raster samt har tillsyn över elever med
särskilda behov.
• Organiserad fadderverksamhet.
• Arbetet med att främja mångfald synliggörs i de lokala kursplanerna.
• Kompetensutveckling för all personal.
8. Åtgärder vid kränkning, diskriminering, mm
Vid kränkning eller diskriminering av elev
Skolan ska förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling.
Kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till
någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet.
• Elevhälsoplanen skall följas
• En eller två personer i Teamet mot kränkande behandling har samtal med den kränkte
så snart som möjligt.
• Alla händelser och samtal skall dokumenteras.
• Elevhälsoteamet informeras vid behov.
• Utifrån samtal med den kränkte tas kontakt med samtliga berörda och
överenskommelser görs för att kränkningen inte skall komma att upprepas.
• Vid behov kontaktas vårdnadshavare. Kontakten tas av ansvarspedagogen.
8

• Uppföljning sker. Kontakterna dokumenteras.
Vid mobbning
• Den som misstänker mobbning kontaktar Elevhälsoteamet.
• Teamet mot kränkande behandling öppnar en utredning.
• Alla händelser och samtal skall dokumenteras.
• Enskilt samtal med den utsatte.
• Samtal genomförs med den/dem som utfört mobbningen.
• Den utsattes och de som utfört mobbningens vårdnadshavare informeras av ansvars-
pedagog.
• Uppföljningsmöte hålls efter en vecka för att kontrollera att mobbningen upphört.
Samtal sker först med den utsatte och sedan med mobbaren/mobbarna. Samtliga
vårdnadshavare informeras.
• Även om mobbning upphört efter denna vecka genomförs efter en tid ytterligare minst
ett uppföljningssamtal med den utsatte. Härmed avslutas ärendet.
Om mobbningen ej har upphört
• Teamet genomför ett möte med mobbaren/mobbarna och dess vårdnadshavare.
• Åtgärdsprogram upprättas med beslut om insatser som är lämpliga för det aktuella
fallet.
• Uppföljningssamtal hålls regelbundet.
• Rektor avgör om polisanmälan ska göras.
Om en vuxen kränker ett barn
Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar gäller inte tillrättavisning som är
befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva
tillrättavisningen som kränkande.
Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev
känner sig kränkt. Skolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra
fortsatta kränkningar.
Vid kränkning bör den personal som uppmärksammar kränkningen föra ett enskilt samtal med
personen i fråga. Rektor ska alltid informeras.
Vid glåpord mot personal
Den vuxne som bevittnat eller alternativt blivit utsatt för händelsen tillrättavisar omedelbart
eleven. Elevens ansvarspedagog kontaktas. Pedagogen tar kontakt med vårdnadshavare.
Vid hot eller våld mot personal
• Rektor kontaktas och vidtar omedelbart nödvändiga åtgärder.
• Vid grövre fall kallar rektor vårdnadshavarna till skolan för samtal. Rektor avgör
också om händelsen skall polisanmälas.
• Dokumentation görs på tillbudsblankett.
• Händelsen anmäls till skyddsombudet på skolan.
Rutiner för dokumentation.
För dokumentation av kränkning ska blanketten för Minnesanteckningar kring kränkande
behandling och/eller diskriminering och blanketten för Dokumentation i ärende gällande
kränkande behandling och/eller diskriminering alltid användas.
9

9. Uppföljning, utvärdering och revidering
Arbetet enligt likabehandlingsplanen följs fortlöpande upp under läsåret.
Uppföljning görs vid läsårets slut med elevenkät, föräldraenkät och muntlig utvärdering i
arbetslagen och i klasserna.
Planen revideras i slutet av detta läsår.
Ansvar
Rektor
Rektor har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas, efterlevs samt årligen
utvärderas och revideras. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt utbildas i
frågor som rör likabehandling. Vidare ansvarar rektor för att all personal som rör sig på
skolan, men som tillhör andra enheter (såsom måltid, bibliotek, städ m fl) får ta del av
likabehandlingsplanen.
Personal
Personal har skyldighet att aktivt arbeta främjande och förebyggande mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Personalen har också ansvar för att reagera och arbeta
enligt handlingsplanen om något händer. Det är upp till all personal att hålla sig uppdaterad
om innehållet i likabehandlingsplanen.
Elever
Elever har utifrån sina förutsättningar ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda
relationer med personal och andra elever. Eleven ska ta del av skolans värdegrund och handla
utifrån den. Som elev på skolan förutsätts man respektera andra och visa hänsyn och gott
omdöme. Det är viktigt att man funderar över hur man uppträder och hur andra kan tänkas
uppfatta detta.
Föräldrar
Föräldrar är viktiga i arbetet enligt likabehandlingsplanen. Om skola och hem tar klart avstånd
från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om
mobbning (Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst?). Ta kontakt med skolan
om ditt barn berättar om mobbning. Vi kan hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har
det bra.
10. Bilagor
1. Blankett: Minnesanteckningar kring kränkande behandling och/eller diskriminering.
2. Blankett: Dokumentation i ärende gällande kränkande behandling och/eller
diskriminering.
3. Ordningsreglerna.
Elisabet Dressler, rektor
10