Mustafa Muhamed Mustafa Muhamed - Svenska Skolidrottsförbundet

skolidrott.se

Mustafa Muhamed Mustafa Muhamed - Svenska Skolidrottsförbundet

Svensk Skolidrott | # 4 | 2009 | www.skolidrott.se

Mustafa

Muhamed

steget före

Skoljoggen 2009

Nyhet Hälsoresan

Inspirationsforum

SM-inbjudningar

www.skolidrott.se | 1


Innehåll # # 4 | 2009

Nya sporter!

LÄS MER PÅ SID 6–7

Innehåll # 4 | 2009

Förord 3

Bilda skolidrottsförening 4

Skol-IF Smedstorp 5

Nya roliga sporter 6–7

Årets vuxenstöd 8

Porträttet – Mustafa Muhamed 9–11

Min skol-IF – Celsiusskolan i Uppsala 12–13

Utbildning 14

Fair Play Trophy 15

Idrottslyftet 16

Skoljoggen 2009 17–26

Förmånstagare 2009 – Barncancerfonden 20–21

ansvarig utgivare

Svenska Skolidrottsförbundet

Agneta Sjöqvist, generalsekreterare

Idrottens Hus

114 73 Stockholm

Tel: 08-699 65 01, 070-611 65 01

agneta.sjoqvist@skolidrott.se

2 | www.skolidrott.se

redaktör

Johan Sandler

Tel: 08-699 65 09, 073-510 25 10

johan.sandler@skolidrott.se

produkTION

Lagrell Information AB

Hälsoresan 28–29

Sök LOK-stöd 30–31

Skol-DM 32–33

Rapport från Almedalen 34–35

Skol-SM 2009/2010 36–39

Skol-VM 40–41

Tjäna pengar till skol-IF 42

Idrottsskölden 43

Ungdomsinflytande på RIM 44

Profilen – Jennifer van der Gronden 45

Inspirationsforum 46

Kontakt 47

Bilaga: Idrott i skolan

tryck Växjö Offset AB, 2009

issn 1652-7744

foton Åsa Blom och Bildbyrån, Hässleholm.

Övriga foton Svenska Skolidrottsförbundets arkiv

samt av artikelförfattare och intervjuade personer

insänt material.


Skolidrotten är de ungas röst!

Förord

■ ■ ■ Svenska Skolidrottsförbundet företräder de ungas röst inom Riksidrottsförbundet.

Vi är det enda förbund som har riktigt unga människor i våra styrelser – från skolföreningsnivå

till förbundsnivå.

Svenska Skolidrottsförbundet är det enda förbund som på riktigt har kontakt med barn och

unga i grundskolan och ungdomar i gymnasieskolan. Där ges de tillfälle till direkt inflytande

och delaktighet i en verksamhet som är så populär för hela skolan.

Svenska Skolidrottsförbundet är det enda förbund som på riktigt ger elever möjlighet att

genom föreningskunskap driva en förening inom skolan, tillhörande idrottsrörelsen, och

därmed på sitt sätt bli företrädare för den frivilliga idrottens ideella ledarskap i framtiden.

Skolidrottsföreningen är lika viktig som elevrådet på skolan, då eleverna får chansen att

engagera sig i verksamheter som har betydelse för dem.

Svenska Skolidrottsförbundet utbildar elever i att bli aktivitets- och organisationsledare

för att berika skolans möjligheter att leva upp till målet att eleverna ska få röra sig mer under

sin skoltid i organiserade former.

Det här numret av Svensk skolidrott ger många exempel på hur elevinflytande kan ha

positiva effekter på såväl ungdomars utveckling som skolans möjlighet att profilera sig på

idrottens goda mervärde.

Lycka till med Skolidrottsföreningen!

LEIF LARSSON, REKTOR OCH

FÖRBUNDSORDFÖRANDE

www.skolidrott.se | 3


Bilda

skolidrottsförening

Bilda skolidrottsförening

■ ■ ■ En skolidrottsförening är precis som

vilken annan idrottsförening som helst. Föreningen

har stadgar, en styrelse och medlemmar.

En skol-IF vänder sig främst till skolans egna

elever och det är ungdomarna själva som får ta ansvar

och bestämma vad man vill göra i föreningen.

En skolidrottsförening behöver ha ett bra samarbete

med skolan där föreningen håller till. Det är också nödvändigt

att det finns en vuxen som stöttar och hjälper till

att genomföra idéerna – ett vuxenstöd.

MÅNGA FÖRDELAR

Att ha en skol-IF på skolan leder till att fler elever lär sig

ta ansvar, sammanhållningen på skolan stärks och de

pengar föreningen kan dra in kan till exempel användas

till nya idrottsredskap eller kanske en resa med föreningen.

Dessutom kan man delta i tävlingar som anordnas av

Skolidrottsförbundet och dess distrikt. Det är förstås också

väldigt kul att delta i skol-SM eller skol-DM med sin

skola.

Som medlem i en skol-IF finns möjlighet att delta i utbildningar

i ledarskap och föreningskunskap. Många elever

lär sig på det här sättet hur en förening fungerar och

blir säkra i styrelsearbetet. Vilken förälder önskar inte i

dagens läge att skolan aktivt jobbar med hälsa och elevinflytande?

4 | www.skolidrott.se

Lätt att komma i gång med en skol-IF

ENKELT ATT BILDA EN FÖRENING

Att bilda en skolidrottsförening är roligt och ganska enkelt.

Det som krävs är att ett antal personer som vill vara

med i föreningen, träffas och beslutar om de mest nödvändiga

sakerna. Därefter är det upp till föreningens styrelse

att tillsammans med medlemmarna komma fram till

vilken verksamhet man ska ha. För att antas som skolidrottsförening

måste ni fylla i en inträdesansökan som

skickas till Skolidrottsförbundet. Ni får all hjälp ni behöver

från Skolidrottsförbundet för att kunna starta er förening.

Ta kontakt med Skolidrottsförbundet eller gå in på

www.skolidrott.se om ni vill veta mer om hur man startar

en skolidrottsförening på er skola.

En smart förening:

◗ Söker LOK-stöd

◗ Utbildar medlemmarna

◗ Ordnar aktiviteter

◗ Söker pengar från Idrottslyftet

◗ Har en ansvarsfull styrelse

◗ Tar ut medlemsavgift


Från 0 till 100 i rekordfart i Smedstorp

■ ■ ■ Smedstorps skolas IF har gått från att vara en

helt ny förening till att sjuda av liv. På kort tid har man

satt igång aktiviteter, sökt LOK-stöd och Idrottslyftspengar

till föreningen – och massor av idéer väntar på

att förverkligas.

– Jag följde med en annan

lärare på en annan skola till

Skolidrottsförbundets inspirationsforum

i Östersund.

När jag kom tillbaka var jag

sugen på att dra igång, berättar

Helen Wågström som är

lärare på Smedstorps skola i

Tomelilla.

Helen Wågström.

Det första hon gjorde var

att skicka ut en lapp till alla

föräldrar där hon berättade vad som var på gång och bad

om deras hjälp. Ensam ville hon inte vara utan hoppades

kunna bilda en grupp med vuxna som tog ansvar för föreningen.

Och så blev det. Sex föräldrar kom på första mötet

och tillsammans jobbade de igenom punkt för punkt

vad som krävs för att starta en förening (finns att läsa på

www.skolidrott.se).

– Alla tyckte som jag att det vore bra om vi fick barnen

att börja röra mer på sig. Det finns inte så mycket att

göra här på landsbygden annars och efter skoltid passar

det ju perfekt att prova på lite olika saker.

KOM I GÅNG SNABBT

Helen var tidigt tydlig med att inte ta allt ansvar. Hon

jobbar med skol-IF på sin fritid och har egna barn i andra

föreningar som kräver hennes engagemang. Men flera

föräldrar nappade alltså och snabbt kom man i gång med

pingis på tisdagar och aktiviteter i idrottshallen varje lördag.

Bland F-6-skolans 92 barn är det ett 20-tal som är

aktiva i föreningen, men många fler har betalat de 50 kronorna

i medlemsavgift så skol-IF fick ett bra startkapital.

Smedstorps skolas IF

HELENS RÅD TILL DIG SOM VILL

DRA I GÅNG SKOL-IF:

◗ Dela ansvaret med flera andra vuxna. Be föräldrar

att ställa upp. Det är ju deras barn.

◗ Var inte rädd att fråga. Ring Skolidrottsförbundet

och fråga, fråga!

◗ Skriv ut och använd dokumenten på

www.skolidrott.se.

◗ Kör snabbt någon enkel aktivitet så att

det känns att föreningen är i gång.

– Vi behövde köpa in pingisrack, lite bollar och andra

grejer. För en liten fattig skola som vår betyder det mycket

med en förening.

Till hösten väntar en stor utveckling av föreningens

verksamhet. Med hjälp av pengar från Idrottslyftet vill

Helen bjuda in föreningar i närområdet som kan visa upp

sina idrotter. Många tjejer i skolan har efterlyst basketträning

och även handboll är populärt. Dessutom planeras

en frisbee- och fotbollsgolfbana och kurser i streetdance.

– Vi försöker prioritera aktiviteter för tjejer, för hos

oss är det framför allt de som inte rör på sig och som behöver

uppmuntras.

LOK-STÖDET GÖR ATT MAN KAN SATSA MER

Många av eleverna på skolan åker buss hem så i väntan

på bussen passar det perfekt med en skol-IF-aktivitet.

Och ju fler som deltar, desto mer pengar får föreningen i

form av LOK-stöd och då kan de satsa ännu mer på roliga

saker i skol-IF:s regi.

– Alla på skolan tycker att det här är jättebra, men det

är ingen som har tid att engagera sig. Därför har det ju

blivit jättebra med föräldrar som stöttar och som gör den

här satsningen möjlig, säger Helen Wågström.

■ Johan Sandler

www.skolidrott.se | 5


Nya roliga sporter

Nya sporter

att prova i din förening

■ ■ ■ En skolidrottsförening är perfekt för att

ta till sig nya sporter. Tack vare dem kan barn och ungdomar

som tidigare inte gillat idrott plötsligt fastna. Och andra

som i övrigt bara spelar fotboll kan få chansen till lite ny spännande

variation. Här presenterar vi fyra sporter som är på

frammarsch och som sprider sig över Sverige – och passar perfekt

för en skol-IF. En del föreningar är redan i gång och några

har fått pengar från Idrottslyftet för att komma i gång med de

nya sporterna som öppnar dörrarna för fler.

6 | www.skolidrott.se

Speedminton

Lusten att leka och tävla tar aldrig slut.

Och lusten att hitta på nya sporter att

tävla i upphör heller aldrig. Alla de

idrotter vi nu tycker är självklara har en

gång varit helt nya och oprövade.

Speedminton

Det här är racketsporten utan begränsningar. Det går bra

att köra utan plan och utan regler.Ta fram de squashliknande

racketarna och de badmintonlika bollarna och bara kör.

Bollarna är inte så vindkänsliga så det är fritt fram att spela

på tennisbanor, gator, stränder och skolgårdar förstås.

Speedminton växer snabbt och många skolor har fått

besök av entusiaster inom sporten som vill visa upp det

senaste inom racketsporten som kombinerar tennis, badminton

och squash. Vill man ha regler så ritar man upp var

sin ruta med några meters mellanrum. Sedan handlar det

om att pricka motståndarens ruta med så luriga slag som

möjligt. En match slutar när en spelare når 16 poäng. Om

det står 15 lika fortsätter man tills en spelare fått två poängs

övertag.

www.speedminton.se


Samboll

Samboll

Fotbollstennis har väl alla spelat någon gång. Samboll är

det nya namnet där reglerna är fastställda för att kunna

spridas och göra sporten mer enhetlig. Samboll spelas med

två spelare i varje lag på en yta stor som en badmintonplan.

Men man kan vara fler spelare också och då finns det gott

om plats i en vanlig idrottshall för ett stort gäng att spela

samtidigt. Och så kan man ju vara utomhus också om vädret

är bra.

Antalet tillslag och studsar i marken kan variera efter

skicklighet men är vid tävling ett tillslag, en studs och tre

tillslag inom laget. Näthöjden kan variera mellan 85–115

cm. Vid tävling rekommenderas 100 cm näthöjd.

På Celsiusskolan i Uppsala är samboll en stor sport.

Idrottsföreningen arrangerar varje år skolmästerskap i

samboll och intresset är jättestort.

– Vi har varit tvungna att stoppa antalet anmälningar

för vi klarar inte fler än 32 lag, säger föreningens vuxenstöd

Göran Andersson.

Årets finalspel avgjordes i början av juni. Dit tog sig

fyra lag som i bäst av fem set gjorde upp om titeln Celsiusmästare

i samboll. Det blev en riktig fest med nästan hela

skolan på plats för att följa de bollskickliga lirarnas konster.

www.samboll.se

Freebandy

Freebandy är ett spel och en sport som handlar om att

uttrycka sin personlighet, mäta sin skicklighet med andra

och helt enkelt bara ha roligt, med klubba och boll. Den här

svenska uppfinningen har vuxit snabbt på kort tid. Tack

vare en skolturné förra året och fortsatt besök på mellanoch

högstadieskolor verkar det som att ”alla” nu vill spela

freebandy.

Freebandy spelas med en innebandyklubba med ett

stort hål längst ut på bladet med plats för bollen.

Egentligen finns det inga regler utan spelet handlar om att

vara så fri och öppen som möjligt och bara ha skoj. Men det

tävlas också och då bedöms sportslighet och snyggt spel

lika mycket som resultatet.

Freebandy

– Den här idrotten passar perfekt i skolsammanhang.

Den har ingen detaljerad regelbok utan bara en gyllene

regel: Behandla andra så som du själv vill bli behandlad,

berättar initiativtagaren Claes Forsberg.

www.freebandy.com

Street

surfing

Streetsurfing

Tänk skatebord men lägg till surfkänsla så

förstår du vad det här handlar om. Brädan kan användas

till precis allt som fantasin tillåter.

I Vislanda skol-IF i Småland spelar ungdomarna innebandy

på brädorna inne i idrottshallen, men man kan också

på egen hand trixa och stila på skolgården. Brädan är tvådelad

och de båda delarna är rörliga vilket gör att surfkänslan

kommer när man lärt sig behärska brädan. Till skillnad

från en skateboard har streetboarden bara två hjul så det

ställs lite annorlunda krav på balansen.

– Streetsurfingen har fått både tjejer och killar att verkligen

komma i gång. Många var inte så aktiva förut men nu

är det full fart, berättar vuxenstödet Jan Stemberger i

Vislanda skol-IF.

www.streetsurfing.com

■ Johan Sandler

www.skolidrott.se | 7


Årets vuxenstöd

Årets vuxenstöd får

en riktig nytändning

Vahid Pejmanovic och Leif Palmqvist.

■ ■ ■ Leif Palmqvist och Vahid Pejmanovic är vuxenstöd

i Bergsjöskolans idrottsförening och får i år dela

Skolidrottsförbundets utmärkelse Årets vuxenstöd.

– Det här känns görskoj, vi får en riktig nytändning, säger

göteborgaren Leif Palmqvist när han just tagit emot beskedet

om att han och hans kollega prisats för sina insatser

som idrottsledare.

Årets vuxenstöd tilldelas den vuxna som finns som

stöd i skolidrottsföreningen och som gör en så bra insats

att han eller hon nomineras av föreningen och därefter

väljs ut av Skolidrottsförbundet som vinnare.

STARTADE MED UTBILDNING

Skol-IF startade för ungefär åtta år sedan. Till en början

hade man problem med att rekrytera nya styrelsemedlemmar

när gamla slutade. Då började man utbilda barn

i femte klass i föreningskunskap och nu fylls styrelsen

hela tiden på med kompetenta och engagerade ungdomar.

– Vi lärde barnen vad en ordförande är och annat

kring hur en förening fungerar. Sedan dess har vi alltid

folk till en bra styrelse, säger Leif.

I år har styrelsen fungerat särskilt bra. Det är en grupp

ungdomar som Leif känner sedan de gick i ettan och som

verkligen är engagerade. Fyra timmar i veckan ordnar de

aktiviteter i sporthallen för låg- och mellanstadiet. Det

blir fotboll och handboll och ibland bara olika lekar.

8 | www.skolidrott.se

UR MOTIVERINGEN

Vahid och Leif är två engagerade vuxenstöd

som arbetar för ungdomar i ett område

med tufft klimat. Kunskap om idrott, ledarskap

och föreningsverksamhet är bara en

del av allt det ungdomarna får med sig från

sin tid i skol-IF.

Styrelsen i skol-IF i Bergsjöskolan skriver i

sin nominering att de båda vuxenstöden är

”… väldigt hjälpsamma och ställer upp på

sin fritid. De är bra förebilder för alla elever

på skolan och stöttar och hjälper oss med

allt mellan himmel och jord.”

– Utan vår förening hade vi inte haft timmarna i sporthallen.

Här i stadsdelen är det svårt att få föräldrarna att

engagera sig.

Stadsdelen Bergsjön i nordöstra Göteborg har fått ett

rykte om sig att vara stökig och bråkig med många ungdomar

som hamnar snett. Men Leif, som har bott i området

i 38 år och arbetat som idrottsledare i 30 år, menar att

det är en orättvis bild som målats upp och att det finns ett

fantastiskt föreningsliv här och att uppbackningen från

kommunen är bra.

VERKSAMHET FÖR TJEJERNA VIKTIG

– Vår skol-IF har visat sig vara väldigt viktig speciellt för

många tjejer. Killarna har ofta fritiden ordnad för sig i

andra föreningar, men tjejerna har inget annat och då är

skol-IF deras fritidssyssla och ger dem något att göra på

eftermiddagarna efter skolan.

Målsättningen med föreningen nu efter nytändningen

är att göra föreningens utbud bredare. Förutom basket,

handboll och fotboll som är populärt i området ska skol-

IF erbjuda badminton och pingis och möjligheten att

prova på lite andra saker också.

– Nu arbetar vi vidare och det känns så kul att ungdomarna

uppskattar det vi gör. När vi träffar dem ute hejar

de alltid och är glada. Det är det bästa betyget man kan

få tycker jag, avslutar Leif Palmqvist.

■ Johan Sandler


MUSTAFA

■ ■ ■ För många år sedan lekte Mustafa Muhamed

idrott iklädd nätbrynja och lustigt pannband i skol-SM i

friidrott. Han minns tävlingen som en av de roligaste

han gjort. Nu tävlar en av världens bästa hinderlöpare

på en helt annan nivå. Årets stora mål är VM i Berlin.

Mustafa Muhamed kom till Sverige från Somalia när han

var elva år. I Lysekil började han spela fotboll som han

gjort sedan länge hemma i Mogadishu. Idrotten har alltid

varit jätteviktig för honom och efter år av träning har han

nu löpningen som sitt yrke. Mustafa är svensk rekordhållare

på 3 000 meter hinder men är i absolut Sverigelit

också på övriga längre sträckor.

Varför började du älska idrott?

– Jag har alltid tyckt om att röra på mig. Först handlade det

mest om fotboll och sedan när jag var 16 år började löpningen

ta över.

Hur ska man få unga att älska idrott?

– Jag tycker att det betyder mycket att man håller till i fina

miljöer. Löpning blir till exempel mycket skönare om man

gör det till en naturupplevelse. Sedan tror jag det är bra

om man får in en rutin och att man tar det lugnt i början

och blir sugen på idrott i stället för att tröttna.

Porträttet

Skol-SM är idrott när den är som allra bäst

Hur kom det sig att det blev löpning för dig till slut?

– Brorsan hade börjat och så höll vi på en del i skolan med

lopp och så. Jag tävlade i Mjölkkannan och i skolans eget

lopp, Gullmarsloppet, och fastnade för det.

Beskriv vad du känner i kroppen när du springer?

– Först och främst är löpning inte krångligt utan man kan

bara sticka ut var som helst, det gillar jag. Efter ett pass när

man blivit lite småtrött känns det bara skönt. När man är

fullständigt slut och kanske spytt är det självklart ingen

njutning, men man känner sig så nöjd efteråt. Skönast är

egentligen att bara jogga i skogen.

MYCKET IDROTT UNDER SKOLÅREN

Någon skolidrottsförening kan Mustafa inte komma ihåg

att han var aktiv i, men han minns att det var mycket idrott

under skolåren. Han gillade bollsporter, men det är skol-

SM i friidrott som han minns allra bäst från den tiden.

– Ja, det minns jag som den absolut roligaste tävlingen.

Det var så kul att alla klädde ut sig. Skol-SM är precis så

som idrott ska vara, lite mer lättsamt och lekfullt. Normalt

springer jag alltid i linne och shorts, men på skol-SM hade

jag en nätbrynja och ett konstigt pannband. Jag sprang alla

längre distanser som fanns och det gick bra. Det kan vara

lättare att prestera när det inte är så allvarligt.

www.skolidrott.se | 9


Porträttet

Hur ska man göra i en skolidrottsförening

om man vill dra i gång med löpträning?

Hur gör man det kul?

– Det handlar om att vara en grupp

personer som kan springa tillsammans.

Det kan bli skoj om man tränar

fartlek som innebär att man byter

tempo då och då. Intervall är också bra

för då kan alla köra efter sina förutsättningar.

MUSTAFAS TIPS FÖR ATT

LOCKA UNGDOMAR

Svenska Skolidrottsförbundet jobbar mycket med ungdomsinflytande

och med att utbilda ungdomar i föreningskunskap

för att ge dem den grund de behöver för att kunna

vara med och bestämma om sitt idrottande. Mustafa

Muhamed var aldrig själv som ung så kunnig eller engagerad

i sin förening Hälle IF men tycker att frågan är viktig.

Varför ska unga ta plats?

– Jag tror att om unga känner att de får vara med och bestämma

och komma till tals så tycker de att det är roligare.

Man kan tröttna om andra bestämmer hela tiden.

10 | www.skolidrott.se

”Musse”i VM

Söndag 16/8

Försök 3 000 m hinder kl. 11.00

Tisdag 18/8

Final 3 000 m hinder kl. 19.50

Hur får man då unga att ta ansvar

tidigt?

– Det är en process. Från början är

det ju svårt att ta ansvar. Då behöver

man hjälp från äldre ledare

som sedan kan lägga över mer och

mer ansvar allteftersom. I slutändan

handlar det om att ledaren blir ett

bollplank. Det är viktigt att lära sig att

man måste våga tro på sig själv.

Är du en föreningsmänniska?

– När jag var ung var det viktigt med gemenskapen och det

sociala i en förening. Vi åkte på tävlingar tillsammans och

det var väldigt skoj. Nu träffar jag så många andra och tränar

med andra än de i min förening. Nu är det viktigare att

få bra sparring på de tuffa passen. En grupp kan vara väldigt

stark, men jag trivs bra ensam också. Särskilt på de

lugna passen är det skönt att vara själv.

FULL FART MOT VM

Med målmedvetenhet och träning, träning, träning har

Mustafa nått världseliten. Han har vid flera tillfällen åkt

till Kenya för att träna med de absolut bästa för att på det


Kort om Mustafa Muhamed

Ålder: 30 år

Längd: 171 cm

Vikt: 53 kg

Personliga rekord:

3 000 m hinder: 8.05,75 (svenskt rekord)

10 000 m: 28.49,14

Halvmara: 1.03,35

sättet ta ännu ett steg i sin

utveckling. Det är utvecklingen

som hela tiden driver

honom framåt, viljan att

förbättras.

VM i Berlin är säsongens

stora mål. Hur tänker du?

– Det blir en stor utmaning

och är väldigt spännande.

Det är en häftig grej att världens

bästa löpare samlas för

att göra upp. Jag måste ha en

bra dag och mycket måste stämma

när jag står där, men mitt

mål är att prestera som allra bäst

just den dagen.

Den 20 juni i år började Mustafa

Muhamed köra riktigt hårt för att

nå toppform i VM. På hög höjd i

Schweiz har han laddat i två månader

och reser dagen före tävlingen

till Berlin. Då hoppas han ha den rätta

känslan i kroppen. Joggingen ska kännas

lätt och snabbare löpning ska vara

som att sväva.

– Mästerskap är det allra största målet

och är förstås viktigt. Men jag ska springa

bra på många andra tävlingar också. VM är

grädden på moset men får förstås inte

betyda allt.

■ Johan Sandler

www.skolidrott.se | 11


Celsiusskolans IF i Uppsala

Som ordförande är

Anna med överallt

■ ■ ■ Anna Larsson går i tvåan på Celsiusskolan i

Uppsala. Hon är ordförande för en mycket aktiv och

viktig idrottsförening på skolan och inblandad i det

mesta. Men egentligen var det inte tänkt att det skulle

bli så här.

Allt startade när hon just hade börjat ettan och hade siktet

inställt på att bli med i elevrådet. Men när det var

val dit var hon sjuk och missade chansen. Tillbaka i

skolan återstod valet till skol-IF och Anna såg till att

komma med där i stället.

– Egentligen visste jag inte så mycket vad det

handlade om, men jag har alltid velat engagera

mig, säger hon.

LÄRDE SIG SNABBT HUR ALLT FUNKADE

Nu går Anna i tvåan och blev efter ett år som

sekreterare i styrelsen vald till föreningens ordförande.

Under det första året skrev hon anteckningar

vid möten och satte upp lappar om olika

saker som hände i föreningen. Hon fick bra koll

på hur allt fungerade, och när den avgående ordföranden

föreslog Anna som efterträdare blev det

ett enhälligt ja.

12 | www.skolidrott.se

Anna Larsson.


– Jag kände att det var en kul grej eftersom Celsiusskolan

är en idrottsskola och idrott är något som engagerar

många och då blir det mer lättjobbat, berättar Anna.

Som ordförande är hon spindeln i nätet. Hon är kontaktpersonen

som alla vänder sig till och det är hon som

i slutändan måste se till att saker blir gjorda. Uppdraget

innebär mycket jobb och mycket ansvar men är kul och

väldigt lärorikt, säger Anna.

ERFARENHET GER ÖKAT SJÄLVFÖRTROENDE

– Det som jag märkt mest är att jag vågar prata inför folk

utan att tappa bort mig och stamma eller så. Jag har också

lättare att ta kontakt med folk, och så tror jag mer på mig

själv och står fast vid mina beslut om jag känner att jag

har rätt.

MÅNGA AKTIVITETER PÅ GÅNG

Celsiusskolans IF:s största åtagande är Skolkampen. Där

tävlar fyra av Uppsalas gymnasieskolor mot varandra i

olika grenar. Det blir en hel dag med idrott på arenan

Fyrishov. Celsiusskolans elever måste antingen delta eller

vara publik under dagen. Invigningen är pampig med

dansare och andra uppträdanden och avslutningen högtidlig

med någon känd Uppsalaprofil som prisutdelare.

Förutom jobbet med Skolkampen arrangerar föreningen

interna turneringar i olika idrotter och har gjort

en lyckad satsning på en föreläsningsserie.

– Vi har haft Paolo Roberto och Heidi Andersson här,

till exempel, och nästa läsår siktar vi på att få hit Erika

Johansson, berättar Anna.

VILL DELA MED SIG TILL ANDRA SKOLOR

En tredjedel av skolans 900 elever är med i skolidrottsföreningen.Tack

vare aktiviteterna som ordnas söker föreningen

LOK-stöd och den nya hemsidan är klar så nu är

man redo att söka pengarna digitalt. Det mesta rullar alltså

på bra i skol-IF. Nästa termin kommer Anna och övriga

i styrelsen att åka runt i andra skolor och berätta om

hur man kommer i gång och hur man driver en skolidrottsförening.

– Mer sammanhållning på skolan är en av våra grundtankar

och det känns bra att kunna sprida våra idéer och

få andra att också lyckas, säger ordförande Anna Larsson.

■ Johan Sandler

Läs om fler skolidrottsföreningar i serien

”Min skol-IF” på vår nya hemsida www.skolidrott.se

www.skolidrott.se | 13


Utbildning

14 | www.skolidrott.se

■ ■ ■ Fler än förväntat ville delta i Skolidrottsförbundets

utbildningar Ung

Ledare och Idrottsledaren när Gotland

och Stockholm tillsammans arrangerade

ett försommarläger i Haninge.

– Det var överraskande att så många ville gå kurserna.

Det blev mer än fullt där och lite glesare på övrig lägerverksamhet,

berättar Göran Aspgren på Stockholms skolidrottsförbund.

Utbildning lockade

många lägerdeltagare

HÄMTA STYRKA AV VARANDRA

Svenska Skolidrottsförbundet jobbar just nu med att stimulera

organisationen genom att få distriktsförbund att

samarbeta med varandra. Tanken är att man tillsammans

ska bli starkare och att svaga distrikt kan få hjälp att lyfta

genom att jobba ihop med ett distrikt som fungerar bra.

Gemensamma regionläger är en del i den här satsningen

och lägret som Gotland och Stockholm arrangerade tillsammans

var först ut i landet.

– Det var jättelyckat och blev som vi hade tänkt. Samarbetet

har kommit i gång och vi nådde många ungdomar

från olika skolidrottsföreningar som inte tidigare var aktiva

på annat sätt i idrottsrörelsen, säger Göran Aspgren.

BÅDE TEORI OCH PRAKTIK

Totalt deltog 60 ungdomar på lägret varav 20 var från

Gotland. Tanken är nu att stafettpinnen ska vidare till

Gotland och att ett läger arrangeras där med en liknande

inriktning kanske redan nästa vår. Deltagarna fick under

utbildningen bland annat goda råd om hur man sköter sin

kost för att kroppen ska må bra och hur man organiserar

och fungerar som ledare i en förening. Förutom föreläsningar

ordnades det praktiska övningar och ungdomarna

fick också prova på bland annat orientering och fäktning.

■ Johan Sandler

”Det har verkligen varit givande”

Gabriel Demir från St Botvids gymnasium i Hallunda utanför Stockholm var

en av deltagarna på Regionlägret i Haninge. Hans förening Botvidsgymnasiets IF är riktigt

på gång efter att fyra av styrelsens ledamöter utbildats i Ung Ledare.

– Vi håller på att styra upp föreningen. Bland annat gör vi just nu en hemsida, berättar

Gabriel.

Han kom med på lägret efter att en lärare informerat om möjligheten och sporrat styrelsen

att ge sig iväg. Föreningen har än så länge bara 17 medlemmar, men nu har man ambitionen

att växa rejält.

– Jag var lite osäker på vad det här lägret innebar, men det har verkligen varit givande

med många tips och råd om hur man ska göra för att få fart på föreningen.


■ ■ ■ När Ångelstaskolans sjätteklass fick komma och

se en träning med fotbollslandslaget var det bara en

person som gällde – Zlatan! Trots snålblåst och regn

gick kamerorna varma.

Uppsalagänget blev svenska mästare i Fair Play genom

att svara rätt på frågor och ge de bästa förslagen på vad

som är Fair Play och hur man lyckas med det. Priset var

en resa till Stockholm där de fick komma och se Zlatan,

Henke Larsson och de andra ladda inför den så viktiga

matchen mot Danmark i VM-kvalet.

– Zlatan är bäst! Det var kul att komma hit, fast kallt,

tyckte klassens lagkapten Robin Karlsson.

Robin fick ta emot ett diplom som bevis på klassens

utmärkelse och sedan rusade alla ut på läktaren och såg

med stora ögon på när landslaget genomförde den näst

sista träningen inför matchen. Zlatan kom sist ut på planen

och då gick det ett sus bland de yngre fotbollslirarna

och kamerorna fick jobba för högtryck.

VÄRDEGRUNDSARBETE

Ångelstaskolan jobbar under hela året med värdegrundsarbete.

Två dagar varje läsår viks särskilt åt detta. Då diskuteras

ämnet sportslighet och medmänsklighet, skolans

elever blandas över årskurserna och jobbar med lagarbete

och skriver positiva hejaramsor.

Fair Play Trophy

Zlatan viktigast för landets schystaste lirare

–Våra Fair Play-dagar betyder mycket. Vi spelar fotboll

då också och har speciella domare som särskilt premierar

ett gott uppförande och sportslighet, berättar läraren

Matts Tillman.

LÄR FÖR FRAMTIDEN

Robin Karlsson och hans klasskamrater var bäst i sitt

distrikt på att spela fotboll och dessutom bäst i Sverige på

schyst spel. Det lönar sig i längden menar Robin.

– Om man tacklar ner någon, så säger man förlåt. Vi

lär oss för framtiden, säger han.

Med följande motivering prisades klass 6A på Ångelstaskolan

i Uppsala:

Klassen har med stort engagemang påvisat

vikten av att man på skolor arbetar med frågor

om hur man ska vara mot varandra i alla sammanhang

såväl i skolan som inom idrotten.

Vill du vara med

i turneringen nu till hösten och ha chansen att få

vara med om något lika spännande som Ångelstaskolans

elever? Håll då utkik på www.skolidrott.se

under vecka 39 för mer information.

www.skolidrott.se | 15


Idrottslyftet

Idrottslyftet – kan lyfta föreningen

■ ■ ■ Idrottslyftet är en satsning från regeringen för

att få fler barn och ungdomar aktiva med hjälp av den

svenska idrottsrörelsen – och därmed även av skol-IF.

Det är öronmärkta pengar som bara kan betalas

ut till idrottsföreningar och till det

girokonto som finns registrerat på idrottsföreningen

i RF:s föreningsregister. Eftersom

skolidrottsföreningen är en förening

på samma villkor som andra idrottsföreningar,

kan skol-IF söka och få pengar

från Idrottslyftet, vilket däremot inte skolan

kan. En förening som inte har pluseller

bankgiro får sin ansökan avslagen och får

göra om den när detta är ordnat.

Skol-IF kan söka pengar hos Svenska Skolidrottsförbundet,

men också hos det distriktsförbund (DF) man

tillhör. Finns man i Borlänge är det exempelvis Dalarnas

Idrottsförbund som gäller.

En skolidrottsförening kan söka medel dels från respektive

distriktsförbund, dels från Svenska Skolidrottsförbundet.

En bra start innan ni skickar in ansökan kan

vara att ta kontakt med ert distriktsförbund och SSIF för

att se om dessa tillsammans kan stötta ert projekt.

16 | www.skolidrott.se

Furulunds skol-IF i Partille använde Idrottslyftspengar till att köpa in skidutrustning

till föreningen och åkte sedan Kortvasan tillsammans.

Maxbeloppet

en förening

kan söka är

100 000:-

NÄR ÄR DET IDÉ ATT SÖKA HOS SSIF?

Skolidrottsförbundets avsikt med Idrottslyftet är, förutom

att få fler aktiva, att också lyfta själva skolidrottsföreningen

på skolan och i omvärldens ögon. Det

finns därför ett antal kriterier som förbundets

Idrottslyftsgrupp tittar på då man granskar

ansökningarna.

HUR ANSÖKER MAN DÅ?

Svenska Skolidrottsförbundets hemsida

finns en digital ansökan som är enkel

att fylla i. Skulle något vara oklart

kontaktas ni av Idrottslyftsgruppen för en

dialog kring ansökan. Även en tänkt fortsättning

efter projekttidens slut är bra att få med.

OBS! Läs mer om kriterierna för Idrottslyftet på vår

hemsida.

För att Idrottslyftsgruppen ska se att den sökande föreningen

är i gång, ska dessutom senaste verksamhetsberättelse

skickas in om detta efterfrågas.

■ Thomas Sundenhammar


Skoljoggen 2009

Inbjudan … till Sveriges

största

motionslopp!

>> ARRANGERAS FÖR 27:E ÅRET


Skoljoggen 2009

INBJUDAN TILL

Den 9 september kl. 09.09 arrangerar Svenska

Skolidrottsförbundet för 27:e året i följd Skoljoggen

– Sveriges största motionslopp alla

kategorier. Arrangemanget vänder sig till

alla elever – från förskolan till och med

gymnasiet.

VARFÖR SKOLJOGGEN?

Genom att erbjuda Skoljoggen bidrar

Skolidrottsförbundet till att

drygt en halv miljon barn och ungdomar

är fysiskt aktiva under minst en

dag under hösten. Tillsammans med

vår förmånstagare Barncancerfonden

värnar vi om att fler barn och ungdomar

ska må fysiskt och psykiskt bra.

MÅLGRUPP

Barn och ungdomar från 6 till 19 år, det vill säga grundskolan

till och med gymnasiet.

NÄR KAN SKOLJOGGEN GENOMFÖRAS?

Den 9 september genomförs Skoljoggen på skolor runt

om i landet, men ni har även möjlighet att genomföra

Skoljoggen den dag som passar er bäst. Det är med andra

ord inget som hindrar att ni arrangerar Skoljoggen på

annan tidpunkt under läsåret. Det viktigaste är att våra

18 | www.skolidrott.se

Våra värdeord för

Skoljoggen är: Vi vill att

Skoljoggen görs till en rolig

aktivitet där alla som deltar

känner glädje och vilja att vara

i rörelse, vilket i längden bidrar

till bättre hälsa och fysiskt

aktiva barn.

barn och ungdomar är aktiva och rör på sig, helst dagligen.

Låt därför gärna Skoljoggen bli start eller mål på

Hälsoresan, som du kan läsa mer om på sidan

28–29.

SPRINGSLANTEN

Elever och skolpersonal samlar i

samband med Skoljoggen in en frivillig

Springslant. En del av slanten

går till Barncancerfonden för

att göra sjuka barn friska genom

att stödja forskning kring barncancer

och för att stötta drabbade barn

och deras familjer. En del går till

Svenska Skolidrottsförbundet för att

stötta och genomföra projekt och aktiviteter

som förebygger ohälsa hos friska barn.

● Skoljoggen är till för alla,

från förskolan till gymnasiet.

● Skoljoggen är enkel att arrangera.

● Det ska vara roligt att delta i

Skoljoggen.


Information

Till dig som är

kontaktperson

för Skoljoggen

KLART ATT NI SKA VARA MED I SKOLJOGGEN!

Svenska Skolidrottsförbundet arrangerar Skoljoggen och

äger varumärket. Det innebär att ni inte kan arrangera

Skoljoggen för att samla in pengar till andra organisationer

eller annan verksamhet än våra förmånstagare.

MER ÄN BARA LÖPNING

Skolorna arrangerar oftast sin egen Skoljoggen med valfri

sträcka. Vi rekommenderar dock att sträckan är mellan

1 och 2,5 km.Tänk på att det är roligare att springa en kort

sträcka många gånger än att springa en lång sträcka en

gång. Man kan gå, jogga, springa – alla sätt är

bra!

Arrangera en temadag/aktivitetsdag eller

varför inte en hel vecka. Bjud gärna in era

lokala föreningar och låt eleverna pröva

på olika aktiviteter. Skoljoggen ska bidra

till att fler barn och ungdomar blir

fysiskt aktiva och får kunskap om hur

de ska leva för att må bra. Glöm inte att

göra Skoljoggenaktiviteterna tillgängliga

även för barn och ungdomar med funktionshinder.

Tänk också på att det är viktigare att alla rör

på sig än att springa på bäst tid eller tävla för att komma

först i mål. Vi vill att alla ska röra på sig efter sina egna

förutsättningar.

FÖRMÅNSTAGARE 2009

Tips!

◗ Bestäm datum för Skoljoggen tillsammans med dina kollegor

– gärna den 9 september kl. 09.09.

◗ Anmäl er skola på www.skolidrott.se.

◗ Diskutera på ett möte med kollegor och elever vad ni

skulle vilja göra under Skoljoggen.

◗ Ta kontakt med skol-IF på er skola. Ta även kontakt med

lokala föreningar för kringaktiviteter.

◗ Bestäm hur ni samlar in Springslanten.

◗ Kanske kan eleverna gå till en lokal handlare för att be om

priser för utlottning.

Kort om Skoljoggen

• År 2008 hade Skoljoggen cirka 500 000 deltagare, det

vill säga 40 procent av Sveriges alla skolelever.

• I samband med Skoljoggen samlas det in en frivillig

Springslant till Barncancerfonden. År 2008 erhöll

Barncancerfonden 1,5 miljoner.

• Skoljoggen är Sveriges i särklass största

motionslopp och startade för 27 år

sedan.

• Skoljoggen 2009 ska bli en löparfest

för hela Sverige, alla på samma

gång.

• Startskottet går den

9 september kl. 09.09.

KONTAKTUPPGIFTER

■ Anders Svärdh, tel. 08-699 65 11

E-post: anders.svardh@skolidrott.se

Plusgiro 90 11 26-3 | Bankgiro 901-1263

Frågor? Kontakta er lokala Skoljoggenansvariga,

se vår hemsida!

■ Anders Svärdh, idrottskonsulent,

Svenska Skolidrottsförbundet

ANMÄL ER SKOLA PÅ HEMSIDAN

WWW.SKOLIDROTT.SE

www.skolidrott.se | 19


Barncancerfonden

FÖRMÅNSTAGARE 2009

Träning för både kropp och knopp

■ ■ ■ Snart sätter Skoljoggen spring i benen på hundratusentals

barn och ungdomar över hela landet. Samtidigt

samlas det under parollen ”Barn hjälper barn” in

stora pengar till Barncancerfondens livsviktiga arbete.

Men det finns mycket mer att göra för den som vill …

Barncancer berör och engagerar, det vet vi av erfarenhet.

Det finns många, många frågor just från barn och ungdomar

kring dessa sjukdomar. Och det finns mycket mer

som man kan lära sig.

20 | www.skolidrott.se

TEMADAG ELLER TEMAVECKA

Varför inte planera och arrangera en temadag,

eller en hel temavecka kring barncancer i din

skola i samband med Skoljoggen, som tar upp

barncancerns följder i olika sammanhang.

Det kan säkert leda till intressanta och engagerande studier

inom flera av skolans färdighetsämnen. Det finns

naturligtvis många olika sätt att genomföra en temadag

om barncancer på. Ett tips till dig som är lärare – för att

komma i gång och få inspiration – är att gå in på Barncancerfondens

egen hemsida och titta. Här finns mycket

intressant och inspirerande att läsa om du funderar på att

göra något.

■ Johan Björkman

Välkommen in på

www.barncancerfonden.se

och lycka till med Skoljoggen i september.


TRE AV FYRA BARN

ÖVERLEVER CANCER

Nästan varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer. Forskning har gjort att många er klarar sig

än för bara några decennier sedan. Tre av fyra barn överlever. Men i var fjärde familj inträffar fortfarande

det ofattbara.

Barncancerfonden nansierar cirka 90% av all forskning i Sverige som har med barncancer att göra.

Med din hjälp kan forskningen skapa effektivare behandlingsformer, rädda ännu er liv och ge drabbade

barn och familjer en bättre tillvaro.

Var med och kämpa för livet. Stöd Barncancerfonden.

www.barncancerfonden.se

www.skolidrott.se | 21


för deltagande i Skoljoggen 2009


Bl 2021.04 S (mar 05) 01879 08.06 Växjö Offset

Bl 2021.04 S (mar 05) 01879 08.06 Växjö Offset

Skola

Kommun

Antal deltagare

Skola

Kommun

Antal deltagare

Svenska Skolidrottsförbundet äger varumärket Skoljoggen

Plusgiro 90 11 26-3 • Bankgiro 901-1263

90 11 26-3

Skoljoggen

90 11 26-3

Skoljoggen

Förord

9011263 06

9011263 06


BG 130 spec 30901 jun 08

BG 130 spec 30901 jun 08

Skola

Kommun

Antal deltagare

Skola

Kommun

Antal deltagare

Använd inbetalningskorten

för att betala Springslanten avgiftsfritt på alla kontor hos

Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.

Betalningsavsändare Betalningsmottagare

Belopp kronor öre

Till bankgironr (ifylls alltid)

Betalningsavsändare Betalningsmottagare

INBETALNING/GIRERING AVI Nr

Skoljoggen

9 0 1 1 2 6 3

INBETALNING/GIRERING AVI Nr

Skoljoggen

Belopp kronor öre

Till bankgironr (ifylls alltid)

9 0 1 1 2 6 3

Inbetalningsavgift

(Ifylls av banken)

# #

9011263 #45#

Inbetalningsavgift

(Ifylls av banken)

# #

9011263 #45#


Ta en titt på tåget innan ni bokar

nästa skol- eller idrottsresa!

Tar ni tåget får ni en prisvärd, snabb och trafiksäker resa som är skonsam mot miljön. Ombord

finns bistro med matservering, trådlöst nätverk, mobiltäckning och toaletter *. Om ni

inte ska jobba ombord så kan ni ju använda tiden till att umgås, ha roligt och ladda inför

kommande aktiviteter. Oavsett syftet med resan så får ni en bra start när ni väljer tåget.

Bokningar och förfrågningar

Om ni är tio betalande eller fler så kan ni få ett bra prisförslag. Kontakta SJ Gruppbokning på

0771-75 75 75 tonval 2, eller gör en förfrågan via www.sj.se › Köp Resa › Rabatter › Grupprabatt.

Vår gruppbokning kan även ta beställningar av mat och dryck till grupper.

Hyr ett helt tåg

Ibland kan det vara lönsamt att hyra ett helt eget tåg. Det är egentligen bara fantasin och

rälsen som sätter gränserna. Mer information om tåghyra hittar du på SJ Events hemsida;

www.sjevent.se

* Service och utrustning ombord varierar med tågtyp. Ta reda på vilken service som finns på just ditt tåg.

SJs ELTÅG LEVER UPP TILL VÄRLDENS TUFFASTE MILJÖMÄRKNING.


Hälsosresan

NYHET

Hösten

2009

28 | www.skolidrott.se

Hälsoresan

• ENKELT • ROLIGT • ANSVARSTAGANDE DELTAGARE

Varför en hälsoresa?

Svenska Skolidrottsförbundets nya hälsoaktivitet

Tycker du att barn och ungdomar har blivit allt mer stillasittande, och vill

bryta det mönstret? Då hoppas vi att din skola eller klass vill vara med oss

på Hälsoresan.

Varför en hälsoresa?

Syftet med Hälsoresan är att öka barns fysiska aktivitet, men framför allt

att få inaktiva barn fysiskt aktiva. Vi vill också genom Hälsoresan öka

medvetandegraden mellan hälsa, fysisk aktivitet och kostens betydelse.

Våra värdeord för Hälsoresan är:

Enkelt – det ska vara enkelt att delta, röra sig och laga nyttig mat.

Roligt – för att vi ska nå vårt syfte måste barnen tycka att det är roligt.

Ansvarstagande deltagare – var och en tar ansvar för sina aktiviteter och

sitt lärande för att få förståelse för vad som är hälsosamt.


Alla kan

vara med!

Aktivt delta på

idrott och hälsalektion

Aktivt delta

på skol-IF:s

aktiviteter

Gå eller cykla

till och från

skolan

Hur kan min skola/klass göra detta?

Hälsoresan går ut på att varje elev ensam eller i grupp ska vara fysiskt aktiv, däremot

finns ingen tidsperiod angiven för aktiviteterna. Målet är att samla 6 kryss per dag måndag–fredag.

Med kryssen som ”insats” förflyttar man sig med hjälp av en karta mellan

olika platser som man själv bestämmer. Vem går exempelvis snabbast mellan Göteborg

och Arboga? Ett roligt sätt att samtidigt lära sig Sveriges eller Nordens geografi …

Målgrupp

Barn mellan 6 och 13 år, det vill säga årskurs F-6.

När genomförs Hälsoresan?

Äta både en

näringsriktig frukost

och lunch Vara fysiskt

aktiv på raster

Fysisk aktivitet

i en idrottsförening

Annan fysisk

aktivitet på

fritiden

2009 Hälsoresan 1 29 september–26 oktober, vecka 40, 41, 42 och 43

2010 Hälsoresan 2 15 februari–14 mars, vecka 7, 8, 9 och 10

Hälsoresan 3 26 april–23 maj, vecka 17, 18, 19 och 20

Låt Skoljoggen 2009-09-09 kl. 09.09 bli starten på Hälsoresan!

Mer information kommer till din skola vecka 34. Läs om Hälsoresan på www.skolidrott.se.

www.skolidrott.se | 29


Sök LOK-stöd

Sök

LOKstöd

■ ■ ■ Skolidrottsföreningar har precis samma möjligheter

att söka lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) som

andra idrottsföreningar med barn- och ungdomsverksamhet.

LOK-stödet är avsett att stödja verksamheten

för de mellan 7 och 20 år i föreningarna.

Fördelarna för skolidrottsföreningar att söka LOK-stöd

är självklart att de får en egen ekonomi och därmed inte

behöver blandas ihop med skolans obligatoriska verksamhet

och ekonomi. För att kunna ta del av LOK-stödet

krävs att Skolidrottsföreningen har ett eget plus- eller

bankgirokonto. Läs mer på www.skolidrott.se.

– LOK-stödet är till för idrottsrörelsen och dit hör skolidrottsföreningar,

men inte skolan, säger Tor-Erik Henriksson,

verksamhetsledare på Riksidrottsförbundets LOKstödsgrupp.

Skolidrottsförbundet och LOK-stödsgruppen vill

hjälpa alla skolidrottsföreningar att få en struktur i sin

förening, vilket på sikt gör det lättare med allt arbete som

krävs i en förening. Ett första steg blir att gå igenom alla

de föreningar som söker LOK-stöd. Tanken är inte att

hitta syndabockar, utan målet är att hjälpa dem där admi-

30 | www.skolidrott.se

Ett handslag för LOK-stöd

till skolidrottsföreningar

Skolidrottsförbundets generalsekreterare är överens med LOKstödsgruppens

Tor-Erik Henriksson om att stötta förbundets

föreningar med ansökningarna om LOK-stöd.

nistrationen inte riktigt fungerar. Tor-Erik har devisen

”Det vi lär oss i administration kommer att ge fler timmar

till idrott”.

LOK-stödsgruppen och Skolidrottsförbundet har

kommit överens om att hälften av de skolidrottsföreningar

som söker LOK-stöd ska tas ut för kontroll verksamhetsperioden

hösten 2009 och resterande för perioden

våren 2010. Orsaken till detta är att LOK-stödsgruppen i

tidigare kontroller av skolidrottsföreningar har funnit

brister i det som handlar om vad en förening är och vilka

skyldigheter den har. Det handlar till exempel om att

upprätta verksamhetsberättelse, föra medlemsregister, ha

antagna stadgar och föra årsmötesprotokoll.

LOK-stödsgruppen har vid flera tillfällen haft kontakt

med Skolidrottsförbundet i frågan.

– Det som görs nu är otroligt viktigt för oss i Skolidrottsförbundet.

Alla våra föreningar som söker LOKstöd

får en genomlysning och förbundet kan planera in

utbildnings- och utvecklingsinsatser där det verkligen behövs,

säger Agneta Sjöqvist, generalsekreterare på Skolidrottsförbundet.

■ Johan Sandler


LOK-stödsansökan

– nu bara på

webben

■ ■ ■ För att kunna söka statligt LOK-stöd måste skolidrottsföreningen

ha en egen administrationssida på

webben. Ansökningarna hanteras numera bara digitalt

i systemet IdrottOnline.

Även i det nya systemet måste föreningen samla sina uppgifter

på närvarokort, men därefter matas siffrorna in i ett

webbformulär i IdrottOnline. Där får man också snabbt

en prognos på vad det sökta LOK-stödet blir om ansökan

godkänns.

FÖRENINGEN VÄLJER SJÄLV

Det är helt och hållet upp till föreningen själv om Idrott-

Online-sidan även ska användas som en publik webbplats.

Vill man inte jobba med en sådan, eller redan har

en, kan man låta IdrottOnline-sidan bara vara ett verktyg

för att söka LOK-stöd. Att införa digital redovisning för

att söka bidrag är tänkt att underlätta och göra det säkrare.

Flera kommuner har sedan länge infört detta för kommunalt

LOK-stöd och fler är på väg att göra det.

På www.idrottonline.se finns all tänkbar information

som behövs för att komma igång. Där finns också kontaktuppgifter

till utbildare i distrikten om någon eller några i

din förening vill lära sig mer på djupet. På webben kan du

också se utbildningsfilmer och läsa manualer för att du

enkelt på egen hand ska kunna sätta fart.

IdrottOnline är verktyget där föreningen kostnadsfritt

får en egen hemsida för nyheter, medlemsregister, anslagstavla,

aktivitetskalender, årsrapport och LOK-stödsredovisning.

Det är lätt att komma igång – inga förkunskaper

behövs.

Viktor Rydbergs GIF i Danderyd

skaffade sig en IdrottOnline-sida i november och har arbetat hårt

med att göra den både snygg och informativ.

Så här gör du för

att få en sida:

Skicka ett mejl till klubb@idrottonline.se

med följande information:

I ämnesraden skriver du:

Aktivera Föreningsnamnet

Exempel på meddelande:

Ditt för- och efternamn,

önskar aktivera IdrottOnline Klubb

för föreningsnamn, idrott

Mina personuppgifter:

För- och efternamn

Hemadress

Postadress

Tel (alla)

E-postadress

Personnummer (10 siffror)

All information hittar du på www.idrottonline.se.

www.skolidrott.se | 31


Skol-DM

Skol-DM är ingen vanlig tävling

■ ■ ■ Ett skol-DM är rivalitet, gemenskap, starka känslor och idrottsglädje. Ett skol-DM ger för många möjligheten

att prova något nytt, att tävla i en ny sport. Under ett år arrangeras det hundratals DM-tävlingar runt om

i Sverige. Svensk Skolidrott har besökt två av dem för att komma de populära idrottstävlingarna riktigt nära.

Samarbete och rutin är nyckeln i Örebro

Kalle Buskqvist.

■ ■ ■ Kalle Buskqvist är

navet i futsal-DM i Mellringeskolans

idrottshall

i Örebro. Han är vuxenstöd

i skolans idrottsförening

och har stor vana

att arrangera och vet vad

som gäller.

– Man måste vara beredd på att allt

kan hända. Ibland blir det lite stökigt och då är det skönt

att vara flera vuxna på plats, säger Kalle.

18 av 22 högstadieskolor i Örebro läns

skolidrottsförbund deltar med sina idrottsföreningar

i skol-DM i futsal. Det stora

intresset har gjort det till en utmaning att

få till ett lyckat arrangemang.

– Det är jättekul att så många vill vara

med, även de sämre lagen. Jag vet att de

längtar efter den här turneringen lång tid

i förväg och att alla tycker att det är ett

skönt avbrott i skolvardagen, berättar Kalle

Buskqvist.

Han framhåller vikten av ett gott samarbete med

distriktsförbundet för att få till bra tävlingar. Att en enskild

skolidrottsförening står som ensam arrangör är inte

bra, menar han. Då blir det lätt diskussioner om att den

föreningens deltagare gynnas och att domarna är ”fixade”.

32 | www.skolidrott.se

Zinjar Hamasad.

Kalles DM-tips

● Att ordna bra hall/-ar kräver tid

och engagemang.

● Låt distriktet spela en viktig roll.

● Var beredd på att lag/deltagare drar sig ur.

● Låt någon annan coacha ”ditt” lag.

LÄR SIG FUNGERA IHOP MED ANDRA

Zinjar Hamasad går på Mikaelskolan och står

nervöst och väntar på att springa in på plan

för lagets sista och avgörande match i turneringen.

– Det är roligt att lag från alla skolor

samlas så här. Det blir så bra samarbete

inom skollaget och man lär sig fungera

ihop med andra än klubbkompisarna, säger

han.

Laget har tränat tre, fyra gånger inför turneringen

men skulle ha behövt mer enligt Zinjar.

Och det visar sig också i matchen som blir en tung förlust

för Mikaelskolan IF. Laget är utslaget men kommer tillbaka

lovar Zinjar.

– Mikaelskolan är alltid bäst! säger han och skrattar.

■ Johan Sandler


Victor, Jennifer och Patrik från Svärdsjöskolans IF:s

styrelse var tidigt igång med arbetet.

■ ■ ■ När anmälningarna strömmade in i rasande fart

började arrangörerna av skol-DM i hästhoppning i Dalarna

att bli lite nervösa. Men med bra organisation och

många hårt jobbande funktionärer blev premiärtävlingen

en succé.

Redan klockan kvart i sju på morgonen

fanns Svärdsjöskolans IF:s styrelse på

plats för att ställa i ordning hindren

till framhoppningen.

– Är man med i styrelsen, då gäller

det att vara med när saker händer.

Först detta, sedan ska vi vara

parkeringsvakter och sist men inte

minst ska vi köra bort all hästskit

till dyngstacken, berättar Victor,

Jennifer och Patrik glatt.

HÄSTVANA INTE VIKTIGAST

Ingen av de tre har hästvana men det viktigaste som funktionär

är ju att man har viljan menar en av initiativtagarna,

vuxenstödet på Svärdsjöskolan, Monika Tilander. Hon

och två andra vuxenstöd bestämde sig för att prova på ett

skol-DM efter att ha arrangerat KM i flera år.

Monikas DM-tips

● Driftiga elever är ett måste och en positiv

skolledning och personal nödvändigt.

● Bra samarbete med en lokal förening är

också ett måste.

● Jobba ihop med flera skol-IF, vi har haft ett

enormt stöd i varandra.

● Våga satsa! Njuter man av utmaningar så

är det bara att köra på.

Arbetsvilliga funktionärer fixade premiärsuccé

Johanna Ekmark från Morkarlbyhöjdens skolas IF i Mora på

Fighting Spirit.

Marion Polojärvi från Lorensbergaskolan

i Ludvika på dagens sötaste häst Sickan

blev som första startande historisk.

– Jag är van att tävla så jag var inte så

nervös. Jag blev trea också så det var helt

okej, säger historiska Marion.

– Det kan väl inte vara så stor skillnad,

tänkte vi. Men det blev plötsligt en massa nya regler

och ”måsten” att följa. Propositioner och ryttarmeddelande,

en eller två faser, överdomare och banchef, säkerhetsväst

och vaccinationsintyg, grönt kort och licenser.

Det gällde att ha koll på allt, berättar Monika.

FÖRDJUPNINGSTID TILL PLANERING

Till sin hjälp fick hon ett gäng duktiga elever som brinner

för hästsport. Sedan sportlovet bytte de ut sin fördjupningstid

för att kunna planera och genomföra tävlingen.

Samarbetet med den lokala ridklubben var nödvändigt

och utan de glada funktionärerna från skolidrottsföreningen

som tog hand om allt från parkering och kafeteria

till tidtagning och banbygge hade det aldrig gått.

– Det var också guld värt att få med föräldrar som är

vana med hästar och liknande tävlingar, säger Monika

Tilander.

■ Johan Sandler

www.skolidrott.se | 33


Rapport från Almedalen

Grön Ungdoms Jakop

Dalunde fastnade för

nya sporten Streetsurfing

och fick snabbt

fart på brädan.

Skolidrottsförbundet tog

plats på Almedalsveckan

■ ■ ■ För första gången var Skolidrottsförbundet

representerat under

årets största mötes-, diskussions-, och informationstillfälle

– Almedalsveckan i Visby.

Under Idrottens dag gavs utrymme för att profilera

förbundets arbete med ungas inflytande

samt öppenhet mot nya sporter som attraherar

en ung målgrupp på skolor och i skolidrottsföreningar.

FRAMTIDENS MAKTHAVARE TESTADE

FRAMTIDENS SPORTER

Almedalsparkens nordvästra hörn var redan

tidigt på morgonen en plats för idrottsglädje

och prova-på-anda. Där hade sex idrotter gjort

allt för att visa sig från sin bästa sida och ge

besökare chansen att uppleva tjusningen

med just den idrotten. Skolidrottsförbundet representerades

av framtidens sporter; sporter som inte har något eget

förbund, men som fått fäste hos unga människor och som

erbjuder någonting nytt, outforskat och spännande.

Först ut att testa freebandy, speedminton och streetsurfing

var företrädare för de politiska ungdomsförbun-

34 | www.skolidrott.se

den. Unga representanter för Vänster-, Miljö-, Center-,

Folkpartiet och Moderaterna var på plats trots det ihärdiga

regnandet. Med stor entusiasm tog de sig an utmaningen

att bemästra de för dem helt nya sporterna. Framför

allt streetsurfing föll de flesta i smaken och trots regnhala

brädor hade många svårt att slita sig.

Kampen på freebandyplanen blev intensiv och stundtals

lite småtuff trots sportens budskap med sportslighet

och kamratskap. Men leendena och skratten var många

trots missade straffar, fall på brädan och slag med speedmintonracket

som ibland blev alldeles för långa. Slutligen

stod Jakob Pehrson som segrare. Elvaårige Jakob råkade

vara på plats och när Folkpartiets representant uteblev

erbjöd han sig att vara med eftersom hans pappa, Johan

Pehrson, sitter i riksdagen för Folkpartiet. Och det blev ju

väldigt lyckat!

ALLMÄNHETENS TUR

När politikerna tackat för sig och väckt intresset hos förbipasserande

var det öppet för alla att prova sporterna.

Och under hela dagen var det en strid ström av framför

allt barn och ungdomar som ville testa något nytt och bekanta

sig med Skolidrottsförbundet. Aktiviteterna i


Almedalsparken rönte stor uppskattning bland övriga förbund

på plats och Riksidrottsförbundets ordförande Karin

Mattsson Weijber tackade speciellt för att förbundet gett

så många möjligheten och glädjen att uppleva idrotter

de inte ens visste fanns.

Gustav Fridolin

FRIDOLIN GAV SIN

SYN PÅ UNGDOMARS

MÖJLIGHETER TILL

INFLYTANDE

Under årets Almedalsvecka

handlade många av partiledarnas

tal om ungdomar. I krisens spår

får ungdomar det allt svårare att

slå sig in i arbetslivet och tas på

allvar i samhället. Skolidrottsförbundet

fokuserade sitt seminarium

i Visby på ungdomars möjligheter

till inflytande inom idrottsrörelsen. Gustav Fridolin som

blev riksdagsledamot redan som 18-åring och som vet vad

som krävs för att ta plats och ges utrymme som ung inledde

samtalet.

– Idrottsrörelsen är unik som organisation genom att

den stora massan utövare är barn och ungdomar, men att

det i gruppen som bestämmer knappt finns ungdomar

alls, påpekade Fridolin.

I diskussionen som följde menade Riksidrottsförbundets

(RF) chefsjurist, Christer Pallin, att ungdomar själva

måste se till att ta ansvar för sitt inflytande

och inte luta sig tillbaka och låta

andra bestämma. Att lära sig det som

behövs för att få inflytande inom idrotten

är inte svårt. Men det krävs att

man har ett driv att vilja påverka.

Kunskap

ger makt

Jakob Pehrson representerade Folkpartiet i Skolidrottsförbundets

politikerutmaning och det blev han som till

sist vann mångkampen.

Från RF:s ungdomsråd deltog Helena Carlsson. Hon

tyckte att man inte kan lägga skulden enbart på ungdomarna

utan att det krävs att de som styr nu verkligen öppnar

dörrar och vill få in ungdomar i de beslutande

församlingarna. Om man vill det så kan man se till

att det blir så. Självklart måste ungdomar ta för

sig, men de måste också få chansen att lära sig

det som behövs, menade hon.

Riksidrottsstyrelsens Helén Wiklund Wårell

pekade på att det kan vara skrämmande att få frågan

att ingå i en styrelse eller en arbetsgrupp. Ungdomar

kan vara osäkra på om de duger eller om de kan binda

upp sig en längre tid.

– Unga människor har genom sin ungdom, sitt engagemang

och sin entusiasm kvaliteter som i många fall kan

slå den erfarenheten som många äldre styrelseledamöter

skaffat sig. Det måste idrottsföreningar och förbund förstå

och det ska en ung människa fås att känna.

DEBATTEN KOMMER ATT FORTSÄTTA

Under Almedalsveckan arrangeras över 1 000 seminarium.

Skolidrottsförbundets lilla prick på seminariekartan

blev trots det en viktig fortsättning på diskussionerna kring

ungdomsinflytande som inleddes under Riksidrottsmötet

i maj i år. Och diskussionerna och påtryckningarna kommer

att fortsätta.

■ Johan Sandler

www.skolidrott.se | 35


Skol-SM

ANMÄL DIN SKOL-IF TILL

skol-SM 2009 | 2010

Mer information och anmälan på www.skolidrott.se

36 | www.skolidrott.se

Skol-SM är tävlingen för Sveriges skolidrottsföreningar

Bengt basar för skol-SM

■ ■ ■ Bengt Forsgren är mångårig

ordförande i Skolidrottsförbundets

tävlingsgrupp. Det är den

gruppen som ansvarar för

skol-SM och försöker se till

att tävlingen präglas av

idrottsglädje och gemenskap.

Tävlingsgruppen

organiserar tävlingarna

och ser kontinuerligt över

regelverket och fungerar

som disciplinkommitté då

tvister uppstår. Här ger

Bengt sin syn på skol-SM:

VARFÖR SKA FÖRENINGEN VARA MED I SKOL-SM?

För en aktiv skol-IF kan det vara en extra utmaning att

möta andra föreningar från andra delar av Sverige. Ett

skollag består ju dessutom av ungdomar som kanske normalt

representerar olika föreningar och därför kan det

vara kul att göra något tillsammans där man får resa ihop

och svetsas samman över klubb- och klassgränser.

VAD STÅR SKOL-SM FÖR?

Tävlingen ska vara enkel men ändå proffsig.Vi vill att alla

ska kunna delta och inte känna något stort motstånd. Det

kostar en del med resor, men vi gör vårt bästa för att hålla

nere kostnaderna och ser till att alla delar på utgifterna.

Skol-SM är Skolidrottsförbundets egen tävling där våra

regler gäller och i vissa fall skiljer de sig från specialidrottens

då vi försöker anpassa våra tävlingar efter våra föreningars

förutsättningar.

Lycka till nu allihop!


På följande sidor hittar

du inbjudningar till: Anmäl senast:

39 Bandy, gymnasiet 30/10

39 Basket 6/10

39 Futsal 6/10

39 Fotboll, gymnasiet OBS! Tidig anmälan 1/9

39 Fotboll, grundskolan OBS! Tidig anmälan 1/9

39 Friidrott OBS! Tidig anmälan 1/9

39 Golf 11/9

40 Handboll 6/10

40 Ishockey 6/10

40 Innebandy 6/10

40 Orientering 20/9

41 Trippelboll 6/10

41 Volleyboll 6/10

För funktionshindrade

41 Innebandy 13/11

41 Futsal 13/11

41 Friidrott 13/11

➼ Bandy

I samarbete med Svenska Bandyförbundet inbjuds till

skol-SM, pojkar, för gymnasieskolor. SSIF:s allmänna

tävlingsbestämmelser och SBF:s spelregler gäller.

Tid: December–mars.

Anmälan: Senast den 30 oktober.

➼ Basket

Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder till skol-SM i basket

för grundskolan och gymnasiet, pojkar och flickor.

Tid: December–april.

Anmälan: Senast den 6 oktober.

Fullständig inbjudan: Se www.skolidrott.se.

➼ Futsal

Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder till skol-SM i futsal

för grundskolan och gymnasiet, pojkar och flickor.

Tid: December–april.

Anmälan: Senast den 6 oktober.

Fullständig inbjudan: Se www.skolidrott.se.

➼ Fotboll GYMNASIET

Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder till tävling om

Prinsens Pokal (pojkar) och SCIF-Pokalen (flickor).

Tid: September–november 2008 samt mars–maj 2009.

Anmälan: Senast den 1 september.

➼ Fotboll GRUNDSKOLAN

Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder till skol-SM

i fotboll, pojkar och flickor.

Tid: September–oktober 2008 samt april–maj 2009.

Anmälan: Senast den 1 september.

➼ Friidrott

På uppdrag av Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder

Västerås FK till skol-SM i friidrott för grundskolan och

gymnasiet, pojkar och flickor.

Tid: 11–13 september på Arosvallen, Västerås.

Anmälan: Senast den 1 september.

➼ Golf

Lagtävling (mixade lag) i samarbete mellan Skandia,

Svenska Golfförbundet och Svenska Skolidrottsförbundet

för grundskolan och gymnasiet.

Tid: 29–30 september på Kungsängen GK, Upplands-Bro

(grundskolan) och Skinnarebo GK, Jönköping (gymnasiet).

Anmälan: Senast den 11 september.

Skol-SM är tävlingen för Sveriges skolidrottsföreningar

– mer information och anmälan på www.skolidrott.se

www.skolidrott.se | 37


➼ Handboll

Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder till skol-SM i

handboll för grundskolan och gymnasiet, pojkar och

flickor.

Tid: December–april.

Anmälan: Senast den 6 oktober.

➼ Ishockey

Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder till skol-SM i

ishockey för grundskolan och gymnasiet, pojkar och

flickor.

Tid: December–mars.

Anmälan: Senast den 6 oktober.

➼ Innebandy

Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder till skol-SM innebandy,

grundskolan och gymnasiet, pojkar och flickor.

Tid: December–april/maj.

Anmälan: Senast den 6 oktober.

38 | www.skolidrott.se

Mer information

och anmälan på

www.skolidrott.se

➼ Orientering

På uppdrag av Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder

Holavedsgymnasiets IF, SOL Tranås och OK64-Torpa

till skol-SM i orientering för grundskolan och gymnasiet,

pojkar och flickor.

Tid: 3–4 oktober.

Anmälan: Senast den 20 september.

➼ Trippelboll

Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder till skol-SM

i trippelboll för grundskolan och gymnasiet, mixade

lag.

Tid: Tävlingen spelas från januari fram till påsk.

Anmälan: Senast den 6 oktober.

➼ Volleyboll

Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder till skol-SM i

volleyboll för grundskolan och gymnasiet, pojkar och

flickor.

Tid: Januari–mars.

Anmälan: Senast den 6 oktober.

➼ Funktionshindrade

Svenska Skolidrottsförbundet och Idrottsgymnasiet

i Bollnäs inbjuder till skol-SM för funktionshindrade i

innebandy, futsal och friidrott för grundskolan och

gymnasiet, pojkar och flickor.

Tid: Futsal 3/12, innebandy 4/12 och friidrott 5/12.

Plats: Höghammarhallen i Bollnäs.

Anmälan: Senast den 13 november.


Skol-SM

1. Tävlingarna är öppna för elever vid gymnasieskolor och

grundskolor samt med dessa jämställda skolor, under

förutsättning att skolans idrottsförening är ansluten till

Svenska Skolidrottsförbundet.

2. Tävlingarna är öppna endast för elever som är fulltidsstuderande

under minst en termin och ej gått ut gymnasiet.

3. Skol-IF som inte erlagt föreskriven årsavgift eller fullgjort

sina skyldigheter till Svenska Skolidrottsförbundet

meddelas startförbud.

4. Tävlande måste ovillkorligen anmälas i den åldersklass

hon eller han tillhör. Dispens medges ej. Överträdelse

beivras enligt RF:s stadgar. Tävlande i lag får delta i en

högre åldersklass om ej start sker i egen klass.

5. Deltagare i lag ska vara elever i samma skola. Om elev

under skolåret byter skola, representeras sedan den

skol-IF på vilken skola hon/han går. Vidare ska deltagare

i lag vara av samma kön, undantaget mixlag.

6. Tävlingsregler: I första hand gäller Svenska Skolidrottsförbundets

tävlingsregler, kompletterade med respektive

specialidrottförbunds.

TÄVLINGSBESTÄMMELSER

7. Skol-SM ska ovillkorligen spelas i en anda av fair play och

kamratlighet. Om så ej sker eller om annat felaktigt inträffar,

ska protest inlämnas till tävlingsledningen senast

påföljande vardag via fax med kvitto på inbetald protestavgift

(200 kr). Avgiften återfås vid protestens godkännande.

8. Skolidrottsföreningens namn (ej skolans) måste anges

vid anmälan.

9. Som priser utdelas skol-SM-medaljer.

10. Skol-IF ska till de olika tävlingarna sända med ansvarig

ledare för ungdomarna.

11. Deltagande i skol-SM, lagspel, kan innebära att man

ålägges arrangörskap i poolspel. Efteranmälan kan ske i

mån av plats till 50 procent förhöjd avgift, fram till första

speldag.

12. Alla som anmäler sig till skol-SM:s lagspel deltar automatiskt

i kostnadsfördelningen från start.

Kontakta respektive distrikt för uppgift om skol-DM och

skol-KM.

Skol-SM i orientering gick förra året i Sundsvall. Trots dåligt

väder var det många glada miner bland deltagarna.

Skol-SM är tävlingen för Sveriges skolidrottsföreningar

– mer information och anmälan på www.skolidrott.se

www.skolidrott.se | 39


Skol-VM

Hellyckade skol-VM trots motgång

■ ■ ■ Varje år representeras Sverige i ett antal skol-VM. Tävlingarna ger deltagarna minnen för livet och

de får chansen att genom sin idrott träffa nya vänner från hela världen, allt från Kina och Puerto Rico till

Danmark och Tjeckien. Ett gäng från Kramfors åkte till Belgien för att spela tennis och ett annat från

Halmstad åkte till Turkiet för VM i fotboll. Här är berättelserna om deras äventyr.

■ ■ ■ Vi träffades på Arlanda klockan

fem, den sista lördagsmorgonen i april,

fem tjejer och fem killar från Kramfors

tennisgymnasium samt två tränare,

för att ta flyget till Belgien och

under en vecka delta i skol-VM i tennis.

Från Bryssel åkte vi med buss till Bütgenbach,

där själva anläggningen med boende

och tennisbanor låg. På bussresan stiftade jag

bekantskap med en lagledare från Puerto Rico (varje

gång vi sågs på tävlingen senare hälsade vi med kindpussar),

och på andra sidan fönstret låg det alldeles gröna

belgiska landskapet.

FRALLOR, FRALLOR, FRALLOR ...

Den belgiska maten var en ny upplevelse. Inte för att den

var så exotisk, utan kanske mest med tanke på ensidigheten.

Frallor med ost, frallor med skinka, frallor med

salami, vita frallor eller lite mörkare – det var bara att

välja och vraka, varje dag till lunch.

TUFF LOTTNING FÖR DE SVENSKA LAGEN

De följande dagarna spelades matcher för fullt, på några

olika anläggningar runt omkring, med flera grusbanor.

Fjorton olika nationaliteter från fyra kontinenter var

representerade i årets skol-VM. Både vårt svenska flickoch

pojklag lyckades vinna två av fem lagmatcher och

slutade på tionde respektive tolfte plats, vilket var helt

okej om man ser till den tuffa lottningen som båda lagen

40 | www.skolidrott.se

Erfarenheten att

få möta ungdomar

från andra länder är

väldigt nyttig.

Vi åt frallor och

spelade tennis en

hel vecka

fick. Vi tjejer åkte på förlust mot de

tyska slutsegrarinnorna i första

matchen i gruppspelet.

Totalt fick vi spela nästan tio

matcher per person, vilket jag

och de andra uppskattade jättemycket,

då själva erfarenheten att

få möta ungdomar från andra länder

är väldigt nyttig men också kul att

ha med sig. Även om det var en tennistävling,

så fokuserades arrangemanget minst

lika mycket på tiden utanför banan. En stor del av veckans

syfte var nämligen att sammanföra ungdomar med

olika kulturer och bakgrunder kring ett stort gemensamt

intresse: tennis.

MER ÄN TENNIS

Förutom tennisen fick vi till exempel besöka kolgruvan i

Blegny, och gick en guidad tur i staden Liège. På onsdagskvällen

var det också dags för något som vi alla oroade

oss lite för – varje land skulle framföra ett uppträdande

på scen inför de andra. Sverige var först ut och vi

valde att sätta ribban högt genom att (halvt om halvt

improviserande) sjunga och dansa ”Små grodorna” kring

Quentin, det svenska lagets något specielle inhemske

guide, som fick agera midsommarstång. Uppträdandet

slutade dock mer succéartat än vad jag hade trott, och vi

fick en hel del komplimanger efteråt.

■ Camilla Bergman


Vill du också delta i skol-VM?

Under 2010 arrangeras skol-VM enligt följande:

VAD? VAR? NÄR?

Badminton Bulgarien Maj

Terränglöpning Slovakien April

Futsal Spanien ej klart

Handboll Portugal Mars

Judo Brasilien April

Skidor Italien Mars

Bordtennis Tjeckien Mars

Volleyboll Kina Juni

Läs på www.skolidrott.se eller kontakta

monia.svensson@skolidrott.se för mer information.

Arbnora Robeli, Helena Nguyen och Monika Vencel.

Nollade Brasilien

och fick störst jubel

■ ■ ■ Den 5 april åkte Sannarpsgymnasiets tjejer till

Antalya, Turkiet, för att representera Sverige i skol-VM. Vi

var förväntansfulla och en av tjejerna slog rekord för vikt

på sitt bagage med hela 25kg!

Väl framme uppenbarade sig himmelriket. Hotellet var ett

paradis! Vi kunde inte hålla våra nerver i styr, utan sprang

runt som galna turister och tog bilder överallt.

MOTSTÅNDARNA INTE ATT LEKA MED

Vår grupp innehöll många tuffa motståndare, bland annat

finallagen Tyskland och Kina. Första matchdagen skulle vi

möta stornationen Brasilien och var riktigt taggade.

Vi visade ingen respekt och kämpade in i det sista.

Matchen slutade 0-0 och poängen firades i bussen hem. När

turneringen var över hade vi hamnat på elfte plats och var

inte riktigt nöjda. Men prestationsmässigt är vi nöjda med

lagets insatser, alla gjorde sitt bästa och många presterade

över sin förmåga. Vi är stolta över att ha fått representera

Sverige och vi är stolta över vårt lag.

VM I PRUTNING OCH MYCKET MER

Kvällarna var fyllda med olika aktiviteter, vilket förde oss

deltagare närmare varandra. Första kvällen var det invigning

och alla länder fick presentera sig. Det var ingen tvekan

om vilka som fick mest jubel – Sveriges tjejer!

En kväll ägnades åt att varje lag fick uppträda på scen.Vi

sjöng ett medley av svenska låtar och avslutade med klassikern

– ”Små grodorna”.

Under kulturdagen tog vi del av Turkiets historia. Vi

besökte en antik amfiteater och två av våra spelare blev där

lite väl bekanta med en dromedar. Sen tog de oss till ett

shoppingparadis. Hade det varit VM i prutning hade vi utan

tvekan vunnit.

På kvällen skulle man sedan presentera sitt land. Vi bjöd

på sill, kaviar, köttbullar, knäckebröd, nypon- och blåbärssoppa

och sist men inte minst Kvibilleost! Sverige och

Halmstad kan vara stolta över oss!

Resan har gett oss minnen för livet, erfarenheter och

goda skratt. Fantastiskt! Ta chansen om ni får den!

■ Jonna Hedbys Holmberg och Helena Nguyen

www.skolidrott.se | 41


Tjäna pengar till föreningen

■ ■ ■ Ett avtal mellan Skolidrottsförbundet och företaget

Newbody gör att skol-IF och skolklasser får klirr

i kassan genom att sälja strumpor och underkläder.

– Vi är mycket glada över det här avtalet eftersom våra

föreningar på det här sättet kan tjäna en slant samtidigt

som produkterna är från ett företag som månar etiska

regler och värderingar, säger Skolidrottsförbundets generalsekreterare

Agneta Sjöqvist.

Skolklasser och ideella föreningar har ensamrätt på

försäljningen av varorna som säljs i paket à 150 kronor.

42 | www.skolidrott.se

Sälj strumpor

och dra in pengar

till föreningen

Ett paket kan innehålla allt ifrån 10 par strumpor till en

sport-bh. För varje sålt paket är vinsten 37 kronor.

– Newbodys produkter var den överlägset största inkomstkällan

när vi jobbade ihop pengar till vår resa, berättar

idrottsläraren Danne Nilsson.

Under vårterminen i nian åkte 26 elever och fyra vuxna

till Kittelfjäll för att gå en veckas utbildning i vinterfriluftsliv.

I Lapplandsfjällen bjöds det bland annat på turskidor,

bandvagn, utförsåkning och många oförglömliga

minnen.

– Det var lätt att sälja paketen och kunderna har varit

nöjda. Vi kommer definitiv att göra om det nästa år igen,

säger Danne.

Björkebyskolan idrottsklass 9

Antal sålda paket: 1 177

Total vinst: 43 549 kr

Tjäna pengar till

skolresan

Sälj Newbodys strumpor och underkläder

och tjäna rejält med pengar på ett lärorikt

och effektivt sätt.

Tillsammans kan nu alla skolklasser hjälpa

till att stödja BRIS. Newbody skänker

55 öre/pkt till BRIS under 2009.

031-709 56 50 newbody.se


Utse skolans idrottsprofil

1906 var idrotten ny i Sverige och inte en folkrörelse som

i dag. Men redan då hade idrottspionjärerna höga tankar

om idrottens inneboende styrka. Att idrotta ansågs stärkande

och utvecklande för kropp och själ. För att uppmuntra

ungdomar till idrott och uppmärksamma goda

prestationer, föreslog idrottsledaren Axel Låftman (1849–

1921), i samband med att SCIF firade sitt 25-årsjubileum:

”Det är i skolorna grunden skall läggas till färdighet och

duglighet i allmänhet. Varför inte instifta ett idrottspris

för skolans bäste idrottare?”

År 2006 firade Idrottsskölden 100 år och är Sveriges

finaste idrottsutmärkelse för skolungdomar. Skölden är

av silver och elevens namn och skola graveras in. Mängder

av kända idrottare har fått priset genom åren. Bland

dagens stjärnor märks Peter Forsberg, Malin Baryard,

Anna Lindberg, Jenny och Susanna Kallur och Henrik

Zetterberg.

För att en skola ska kunna dela ut skölden krävs det

att skolan har en skolidrottsförening. Läs mer på

www.idrottsskolden.se.

För info och beställning:

Idrottsskölden

◗ Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande (SCIF)

belönar sedan 1905/1906 idrottsföreträdare för Sveriges

gymnasieskolor med den klassiska Idrottsskölden.

◗ Läsåret 2007/2008 delades 165 Idrottssköldar ut.

◗ Över 10 500 sköldar har delats ut sedan starten.

LOUICE FICK SKÖLDEN OCH

BLEV PROFFS I RYSSLAND

I december 2007 träffade Svensk Skolidrott basketspelaren

Louice Halvarsson. Efter en strålande säsong med skollaget

från Igelstavikens skol-IF och med sitt klubblag Telge

Basket från Södertälje tilldelades hon Idrottsskölden på

våren.

– Jag siktar på att försörja mig på min idrott. I framtiden

hoppas jag spela i en liga i södra Europa eller kanske

i Ryssland, sade Louice då.

I maj i år blev den drömmen verklighet. Den 189 cm

långa centern skrev på ett miljonkontrakt på fyra år med

Spartak Moskva. Säkert fortsätter Louice att imponera

när ligan startar i augusti och säkert finns Idrottsskölden

med i flyttlasset till Ryssland.

Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande • Klocktornet, Olympiastadion • 114 33 Stockholm

Tel: 08-10 45 49, fax: 08-10 69 67 • E-post: klocktornet@scif.se • www.idrottsskolden.se

www.skolidrott.se | 43


Ungdomsinflytande på RIM

Ungt inflytande skapade debatt

på riksidrottsmötet

■ ■ ■ Svenska Skolidrottsförbundet skapade

debatt kring frågan om ungdomsinflytande

på idrottsrörelsens ”riksdag”. Att kvotera

in ungdomar i styrelser föll inte mötet i

smaken, men motionen skapade heta diskussioner.

Riksidrottsmötet hölls i Visby i början av maj.

Karin Mattsson Weijber, Riksidrottsförbundets

ordförande, inledde och gav redan där tyngd åt

ungdomsfrågan genom att tala om vikten att engagera

unga personer på alla nivåer i idrotten och ge dem plats

att göra sig hörda.

När motionen från Skolidrottsförbundet sedan skulle

diskuteras ville många säga sin mening. Ingen annan gång

under de tre dagarna sågs så många unga ombud i talarstolen.

I debatten talades bland annat om vikten av ”stödjande

miljöer” för att öka ungdomars inflytande. Sett till

hur många ungdomar som är aktiva i förhållande till deras

inflytande i beslutande församlingar menar Skolidrottsförbundet

att ungdomar är diskriminerade inom idrottsrörelsen.

– Vi är övertygade om att ungdomar är intresserade av

och vill vara med och ta fram nya strategier, tänka i nya

banor och fatta beslut som för idrottsrörelsen framåt i

tiden, sa Erik Söderberg som sitter i förbundsstyrelsen.

För att ungdomar ska få möjlighet till ett reellt inflytande

inom idrottsrörelsen föreslogs därför kvotering för

ungdomsrepresentation i styrelsearbetet på samtliga nivåer

inom svensk idrott. På så vis skulle kunskapen inom

idrottsrörelsen och för de ideella värdena föras vidare till

den yngre generationen.

44 | www.skolidrott.se

Karin Mattsson Weijber.

MOTIONEN AVSLOGS

Stämman valde att följa Riksidrottsstyrelsens

(RS) förslag att justera Riksidrottsförbundets

stadgar så att det ungdomsråd som

finns vid sidan av RS har förslagsrätt dit

och ges möjlighet att ha en adjungerad ledamot

i styrelsen.

Motionen avslogs eftersom många ansåg

att det inte var rätt att kvotera in ungdomar

i styrelser. Men genom motionen lyckades

Skolidrottsförbundet få många förbund att tänka till i

denna viktiga fråga för framtidens ledarförsörjning.

I Uppsala 2011 hålls nästa riksidrottsmöte och då är

förhoppningen att det blir än fler ungdomar som är ombud

och som tar plats i talarstolen.

SSIF SATSAR PÅ UNGDOMAR

– Vi själva satsar nu mer än någonsin på ungdomsinflytandet.

I höst anställer vi en person som har särskilt

fokus på ungdomsfrågor och dessutom satsar styrelsen

mycket på projektet ”Ung ledare”, säger generalsekreterare

Agneta Sjöqvist.

Skolidrottsförbundet har antagit en verksamhetsinriktning

med tydligt mål att se och engagera ungdomar och

ge dem möjlighet att påverka utvecklingen på alla nivåer.

Till våren 2010 planerar förbundet också en ungdomskonferens

där fokus ska ligga på ungas möjligheter till påverkan.

■ Johan Sandler


■ ■ ■ Det är upp till de äldre att skapa en

bra miljö för unga att trivas i, menar

Jennifer van der Gronden som sitter

i Riksidrottsförbundets ungdomsråd.

Hon vill se fler ungdomar på

beslutande positioner i idrottsrörelsen

och hon tycker att ungdomar

måste få känna att de behövs.

– Just nu pratar vi mycket om stödjande

miljöer i rådet. En ung person

måste känna sig välkommen. Rutiner

kring möten, formalia och arbetsuppgifter

måste anpassas efter de unga

och oerfarna.

Jennifer fick tidigt mer ansvar än

andra unga då hon ingick i styrelsen

i Bohuslän-Dals Skolidrottsförbund

och så småningom också blev ordförande.

Snabbt hamnade hon också i

styrelsen för Svenska Skolidrottsförbundet

och där sitter hon fortfarande.

Sedan 1,5 år tillbaka är hon också med i RF:s

ungdomsråd som arbetar för att få in ungdomsperspektivet

i rörelsen.

– Jag har alltid velat ha ansvar även om det inte krävts

av mig. Jag gillar ansvar och har väl alltid känt så och jag

tycker att fler ungdomar borde få känna så.

Hur får man en ung person att bli delaktig?

– För min egen del har det varit viktigt med tydliga arbetsuppgifter

som man kan slutföra. Som ung vill man heller

inte bli särbehandlad, men man vill att det ska finnas någon

som man hela tiden kan fråga om råd.

En ung person måste

känna sig välkommen.

Rutiner måste anpassas

efter de unga och

oerfarna.

Jennifer van der Gronden

Profilen – Jennifer van der Gronden

Ungdomsrådets uppdrag

Jennifer vill ha bra stödjande miljöer

◗ Ge ett ungdomsperspektiv på idrottens alla områden/utvecklingsarbete,

skapa möjligheter för föreningsutveckling.

◗ Arbeta för att alla SF och DF har fungerande ungdomsdelaktighet

och en plan för hur det ska fungera

och efterlevas.

◗ Stimulera fler ungdomar att ta på sig ledande roller

inom idrottens beslutande organ.

◗ Uppmuntra ungdomars engagemang för idrottens

frågor och skapa större delaktighet.

◗ Bilda nätverk med syfte att stärka dessa ungdomar

Läs mer om rådet och Riksidrottsmötet på www.rf.se.

Varför är det viktigt att unga involveras på styrande

nivåer?

– Någon gång ska de yngre ta över och

då kan vi ju inte bara stå där och inte

veta något. Unga måste få fasas in

och lära sig för att det ska bli en bra

övergång.

I en skolidrottsförening kan det ibland

bli så att vuxenstödet styr mest. Vad

är nyttan med att involvera ungdomarna

mer?

– Det blir mindre arbetsbörda för den

vuxna och kanske kan han eller hon lära

sig lite nytt också av de unga. Låt en

ung försöka och finns där som stöd

om det går åt skogen. Då växer den

personen och kan axla fler och större

uppgifter.

På Riksidrottsmötet blev frågan om ungdomsinflytande

mycket uppmärksammad.

Hur viktig är den här frågan?

– Det rimmar illa om vi unga inte får vara

med och forma framtiden. Unga i dag vill ha mesta

möjliga nytta och vill de vara med och bestämma och

inte får det, söker de sig någon annanstans där deras

engagemang tas om hand. Det här handlar om en överlevnadsfråga

för idrotten.

Vad händer nu?

Efter Riksidrottsmötet har fler förbund sett vad unga kan

göra om de får bra stöttning. Förhoppningsvis kommer fler

att ta efter.

■ Johan Sandler

www.skolidrott.se | 45


Inbjudan

FÖR VUXENSTÖD

9–11/10 2009 i MALMÖ

Vi vill ge dig inspiration att få fart på skolans idrottsförening och

samtidigt tips på och idéer om hur ni kan få en bra ekonomi och

verksamhet – allt blandat med en massa kul aktiviteter och nya

kontakter. Vi erbjuder dig en inspirerande helg med intressanta

diskussioner och upplevelser till låg kostnad.

RÖSTER FRÅN INSPIRATIONSFORUM 2008

• Man får många nya tips att ta med sig hem

• Spännande att träffa andra vuxenstödjare

som brinner för skol-IF

• Härlig stämning bland deltagarna

• Tillfälle att utbyta konkreta idéer och förslag

Vuxenstöd =

”en vuxen som finns

på plats dagligen”

KOSTNAD

Skol-IF betalar mellan 950 och 2 350 kr beroende på rumskategori.

Priset inkluderar resa, logi och måltider enligt program.

Kostnaden faktureras skol-IF och föreningens plus- eller bankgiro

måste därför anges vid anmälan som görs på vår hemsida

www.skolidrott.se.

Sista anmälningsdag är den 1 september, anmälan är bindande.

FRÅGOR

Svenska Skolidrottsförbundet, Anders Svärdh, tel. 08-699 65 11.

46 | www.skolidrott.se

till årets

Inspirationsforum

Preliminärt program

FREDAG DEN 9 OKTOBER

12.00–13.00 Registrering

12.15–13.15 Lunch

13.15–13.30 Välkomna/information

13.30–14.30 Hur driver man en organisation?

Lars-Åke Lagrell, ordförande

Svenska Fotbollförbundet

14.45–16.15 Erfarenhetsutbyte med workshops

16.30–19.00 DJEEO Danmark, GPS-orientering

19.30 Middag på restaurang Rådhuskällaren

LÖRDAG DEN 10 OKTOBER

08.30–10.30 Erfarenhetsutbyte med workshops

10.30–11.00 • Att vara vuxenstöd i föreningen

• Föreningskunskap

11.15–11.45 Träff med regionkonsulenter

11.45–13.00 Lunch

13.00–14.00 • Föreningskunskap

• Träff med regionkonsulenter

• Söka LOK-stöd

14.30–17.15 Prova på hopprep och handboll

18.30 Middag på hotellet

20.00 Danmark-Sverige på storbilds-TV

SÖNDAG 11 OKTOBER

Vårt mål är

att du ska åka från

konferensen stärkt

i din roll som

vuxenstöd!

09.00–10.30 Några skolidrottsföreningar berättar

om vad de gör och hur de jobbar i dag

10.30–11.00 Kaffe

11.00–11.30 Information om Idrottslyftet

11.30–12.15 Hur går ett årsmöte till i skol-IF?

12.15–13.15 Lunch

13.15–13.45 Sammanfattning och avslutning


Distriktsförbund

Svenska Skolidrottsförbundet

svenska skolidrottsförbundet

Idrottens Hus, 114 73 Stockholm

Tel: 08-699 60 00, fax: 08-699 65 10

www.skolidrott.se

generalsekreterare

Agneta Sjöqvist

Tel: 08-699 65 01, 070-611 65 01

agneta.sjoqvist@skolidrott.se

idrottskonsulent

Anders Svärdh

Tel: 08-699 65 11, 070-879 61 31

E-post: anders.svardh@skolidrott.se

informationskonsulent

Johan Sandler

Tel: 08-699 65 09, 073-510 25 10

E-post: johan.sandler@skolidrott.se

tävlingskonsulent, idrottslyftet

Monia Svensson

Tel: 08-699 65 06

monia.svensson@skolidrott.se

UTVECKLINGSKONSULENT

Thomas Sundenhammar

Tel: 08-699 65 04, 070-699 65 14

thomas.sundenhammar@skolidrott.se

Kontakt

Blekinge Skolidrottsförbund 0455-36 11 29 h_c_andersson@yahoo.com

Bohuslän-Dals Skolidrottsförbund 0532-148 49 gunnar.amal@telia.com

Dalarnas Skolidrottsförbund 0243-170 08 ba_norlin@hotmail.com

Gotlands Skolidrottsförbund 070-447 69 46 jwahlen@tjelvar.org

Gästriklands Skolidrottsförbund 026-12 22 32 rolf.wessling@fcedu.alvkarleby.se

Göteborgs Skolidrottsförbund 031-726 61 51 goteborg@skolidrott.se

Hallands Skolidrottsförbund 035-17 83 75 skolidrott.halland@telia.com

Hälsinglands Skolidrottsförbund 0271-222 17 par.ekbom@edu.ovanaker.se

Jämtland-Härjedalens Skolidrottsförbund 073-807 58 87 ake.frelin@zonline.se

Jönköpings läns Skolidrottsförbund 070-515 19 92 la.svrd@telia.com

Kronobergs Skolidrottsförbund 0476-142 61 lars.persson@utb.almhult.se

Medelpads Skolidrottsförbund 070-589 35 69 tomas.berglund@skola.sundsvall.se

Norra Kalmar läns Skolidrottsförbund 070-588 31 66 josephine.conradsson@vimmerby.se

Norrbottens Skolidrottsförbund 070-515 51 76 nsif@telia.com

Skånes Skolidrottsförbund 040-600 59 75 skolidrott@skaneidrott.se

Stockholms Skolidrottsförbund 08-627 40 32 skolidrott@stockholmsidrotten.se

Södermanlands Skolidrottsförbund 0156-522 77 annelie_emmy@hoymail.com

Södra Kalmar läns Skolidrottsförbund 070-512 00 70 johan.johnson@edu.kalmar.se

Upplands Skolidrottsförbund 08-699 65 04 thomas.sundenhammar@skolidrott.se

Värmlands Skolidrottsförbund 054-29 85 25 kira@telia.com

Västerbottens Skolidrottsförbund 090-77 45 75 bengt.forsgren@umea.se

Västergötlands Skolidrottsförbund 0504-141 11 vastergotland@skolidrott.se

Västmanlands Skolidrottsförbund 021-39 90 45 carl-ake.malberg@edu.vasteras.se

Ångermanlands Skolidrottsförbund 070-670 87 77 pelle_bellander@hotmail.com

Örebro läns Skolidrottsförbund 070-875 36 04 skolidrott@orebro.rf.se

Östergötlands Skolidrottsförbund 013-16 06 16 eva-lindgren@comhem.se

KANSLISEKRETERARE

Else-Marie Thörnqvist

Tel: 08-699 65 02

else-marie.thornqvist@skolidrott.se

ekonomiadministratör

Doru Boeriu

Tel: 08-699 65 05

doru.boeriu@skolidrott.se

Svenska Skolidrottsförbundet är riksorganisationen för landets samtliga skolidrottsföreningar och alla deras medlemmar. I dag

finns cirka 1 700 skolidrottsföreningar fördelade på förbundets 26 distrikt. Totalt har dessa föreningar drygt 300 000 medlemmar.

Svenska Skolidrottsförbundets idé är att få barn och ungdomar, såväl förenings- som icke föreningsanslutna, att motionera

och vara fysiskt aktiva. Genom intressanta och spännande aktiviteter lägger de grunden till god hälsa och goda vanor. Våra

utbildningar skapar förutsättningar för att fostra framtidens ideella ledare.

www.skolidrott.se | 47


Posttidning

Svenska Skolidrottsförbundet

Idrottens Hus

114 73 Stockholm

GLÖM INTE ANMÄLA ER TILL …

SKOL-SM

2009/2010

– mer info på sid 17–26

– mer info på sid 36–39

– mer info

på sid 15

Sätt in

Springslanten

på plusgiro:

90 11 26-3

eller bankgiro:

901-1263

PREMIÄR! Besök vår nya hemsida >>

Läs allt om utbildningar, arrangemang

och tävlingar! Anmäl till skol-SM och

Skoljoggen! Hur bildar man en förening?

Svaret finns på www.skolidrott.se

www.skolidrott.se

More magazines by this user
Similar magazines