Nr. 2 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening
Nr. 2 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening
Nr. 2 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den väldiga bockransbalken strävar nu mot skyn. På varje ben finns 24 hjul ordnade parvis i boggier. fämför storleken med människorna på bilden. I<br />
bakgrunden ses även huvudkontoret.<br />
Den gigantiska kranen<br />
reser sig över <strong>Uddevalla</strong><br />
Den mäktiga bockkransbalken börjar nu resa<br />
sig alltmer <strong>och</strong> bli synlig över <strong>Uddevalla</strong><br />
med omnejd. I mitten av juni skall balken<br />
vara uppe på sin rätta höjd. Då kommer<br />
dess överkant att befinna sig hela 1 20 meter<br />
Kranförare utsedda<br />
Att det pågår ett intensivt arbete runt omkring<br />
kranen har nog ingen kunnat undgå<br />
att märka, men även inne i kranbalken arbetar<br />
man för fullt med bl.a. elinstallatio-<br />
att sköta denna gigantiska kran är Douglas<br />
Custavsson, traversförare i Sörvikshallen<br />
<strong>och</strong> Kristian Kristiansen, längare <strong>och</strong> kranförare<br />
vid lV:ans bädd.<br />
De båda tycks inte vara nämnvärt oroade<br />
ovan mark.<br />
- Hittills har i det närmaste monteringen<br />
ner. Under monteringsarbetet är anställda<br />
vid varvet med <strong>och</strong> följer monteringen, det-<br />
för att de skall sköta en kran som kommer<br />
att kunna lyfta 900 ton.<br />
gått perfekt, säger Sten-O/of Hedlund, som ta för att de lättare sedan skall kunna sköta - För min del tror jag att det skulle vara<br />
håller i monteringen från varvets sida. Och<br />
oå de krandelar som hittills kommit hit har<br />
det inte funnits någonting att anmärka.<br />
Svetsningen <strong>och</strong> annan bearbetning på de<br />
olika kranbalksdelarna är mycket välgjord'<br />
kranens diftsunderhåll, när den kommit<br />
igång. Elektrikerna har redan börjat utbildas<br />
<strong>och</strong> i tur står nu kranförarna. Hittills har<br />
endast fuå personer utsetts, men senare<br />
kommer det att bli fler. De två som utsetts<br />
besvärligare att börja köra en av de vanliga<br />
100-tons kranarna, säger Douglas som idag<br />
alltså är traversförare. Elektroniken <strong>och</strong> automatiken<br />
är ju så högt utvecklad i bockkra<br />
nen. Forts. pä sid. 5
F<br />
FRÄN FÖRETAGSNÄMN DERNA<br />
UDDEVATLAVARVET<br />
färdig i september <strong>och</strong> dockan i oktober. för att materialbesparingen bliVit större än<br />
Företagsnämnden vid <strong>Uddevalla</strong>varvet höll<br />
sitt andra ordinarie sammanträde för året<br />
måndagen den 12 april med Ingvar Trogen<br />
so.m ordförande.<br />
De nya omklädningsrummen kan tas i bruk<br />
först under november, <strong>och</strong> fram till dess<br />
måste transporter ordnas mellan arbetsplatserna<br />
<strong>och</strong> befi ntli ga omklädni ngsrum.<br />
som då kunde beräknas, varför bedömningsnämnden<br />
föreslog en tilläggsbelöning<br />
grundad på nu gällande förutsättningar.<br />
För fem belönade förslag fick Lars<br />
Osbäck <strong>och</strong> William Arvidsson vardera en<br />
Marknadsläge<br />
Arbetstagarkonsult<br />
bok + 300 kronor.<br />
I en gemensam skrivelse till företagsnämn- Förslag inlämnade av {öljande förslags-<br />
- Tankfrakteina har gått upp en aning den<br />
den hade Verkstads-, SIF- <strong>och</strong> SALF-klubställare utredes vidare, innan bedömning<br />
senaste tiden men är fortfarande mycket låbarna<br />
hemslällt om att få utse en extern kan ske: Karl-Uno Svensson, Roger<br />
ga, sa Ingvar Trogen i sin marknadsöversikt.<br />
Johans-<br />
arbetstagarkonsult med suppleant i enlighet son, Lars Johansson, HorstZummack, Wah-<br />
Öa so mili dwt tanktonnage är upplagt, <strong>och</strong><br />
med överenskommelse om ekonomikomler Custavsson, Bertil Johansson, Christer<br />
troligen mer än 70 milj dwt är avbeställt.<br />
De nva bestämmelserna om segregeraoe mitt6 <strong>och</strong> arbetstagarkonsult. Nämnden be- Karlsson <strong>och</strong> Kai Kristiansson.<br />
ballasitankar i tankfartyg beställda efter 1 slöt utan diskussion i enlighet med förslaget.<br />
I namnfrågan skall personalorganisa-<br />
ianuari 1976 gör sådana fartyg mindre at-<br />
\,<br />
iraktiva för redarna, då de med sin relativt tionerna återkomma.<br />
sett mindre lastkapacitet under en över-<br />
SKANDIAVERKEN<br />
eånestid måste konkurrera med äldre, för- övriga frågor<br />
Företagsnämnden vid Skandiaverken höll<br />
6allåndevis mera lastdryga tankfartyg. Med o Frågan om pausrum under bädd lll ska sitt andra ordinarie sammanträde för året<br />
all säkerhet kommer det därför att dröja tas upp i skyddskommitt6ns arbetsuts- måndagen den 12 aPril.<br />
länge, innan vi kan få beställningar på störkott, varvid man siktar på att få pengar ur<br />
v<br />
re tankfartyg.<br />
miljöfonden.<br />
o Frågan om pausrum under bädd lll ska<br />
- Det är för övrigt omöjligt att i dag ta<br />
Marknadsläget<br />
tas upp i skyddskommitt6ns arbetsut-<br />
nya beställningar utan mycket stora förlus-<br />
Ingvar Trogen lämnade samma översikt<br />
skott, varvid man siktar på att få pengar<br />
ter. De japanska varven offererar fartyg till<br />
över marknadsläget som tidigare refererats<br />
priser, iom inte ens täcker våra material- ur miljöfonden.<br />
under <strong>Uddevalla</strong>varvet.<br />
kostnader. Redarnas ekonomiska situation<br />
blir allt besvärligare, <strong>och</strong> många varv tving- Bedömningsnämndens rapport<br />
as att gå med på ytterligare avbeställningar' vid <strong>Uddevalla</strong>varvet upptog flera fina för-<br />
- Nu mer än någonsin gäller det för oss slag denna gång.<br />
att hålla våra kostnader nere, betonade lng- Arborrarna Lars Osbäck <strong>och</strong> William Arvar<br />
Trogen. Vi måste även vara offensiva i widsson fick 850 kronor per man för sitt<br />
fråga om marknadsföring, diversifiering <strong>och</strong> förslag om finarbetning av trycklager i la-<br />
organisation.<br />
gerram.<br />
En fastspänningsanordning för koppar-<br />
Produktionsöversikt<br />
backar föreslog förman Leif Olsson <strong>och</strong> för<br />
- Produktionen fölier uppgjorda planer, detta fick han hela 3.500 kronor. Fastspän-<br />
meddelade Kurt Hansson i sin produktionsningsanordningen<br />
består av en tving som<br />
översikt. Fartygs- <strong>och</strong> omkostnadstimmar först skruvas fast över långskarven, därefter<br />
kommer enligt senaste prognos att rymmas skjuts kopparbackarna upp genom tvingen<br />
inom budget för första kvartalet 1976. Yo- <strong>och</strong> skruvas fast med en spännskruv på varlymen<br />
utlagda arbeten är betydligt mindre dera sidan.<br />
än budgeterat. Nyb 298 bildar en "puckel" Plåtslagare Harald Karlsson tilldelades<br />
ur beläggni ngssynPu nkt.<br />
1.400 kronor för ett förslag om överluftut-<br />
Lars-Äke Olofsson kompletterade med att släpp från hytt till korridor. Förslaget inne-<br />
ca 40.000 svetstimmar kunnat "sparas", bär att man ändrat konstruktionen på över-<br />
<strong>och</strong> att nybyggena 292 <strong>och</strong> 294 kan förvänströmni ngsdonen för överl uftutsläpp mel lan<br />
tas få färre timmar än motsvarande tidigare hytt <strong>och</strong>.korridor så att överluften från hyt-<br />
svsterfartvg.<br />
ten släpps ut över korridortaket. Överfö-<br />
'Konstrultionsavdelningen<br />
får nu en stor ringen av luften till korridoren sker genom<br />
Produktionsrapport<br />
Karl-Henry Cabrielsson nämnde i sin produktionsrapport<br />
bl a att gjuteriet under första<br />
kvartalet producerat ca 400 ton. Beläggningen<br />
fr o m 1 april beräknas utgöra<br />
ca 740 ton, vilket motsvarar en årsproduktion<br />
av ca 1.200 ton, om inte ytterligare<br />
order inkommer.<br />
Hittills under året har maskinverkstaden<br />
presterat något färre timmar än budgeterat<br />
beroende på sämre orderingång med beläggningssvårigheter<br />
<strong>och</strong> minskad skiftgång<br />
som följd. För återstoden av 1976 finns f, I<br />
17 motorer i order. MontageavdelningenV<br />
fullt belaed till årets slut.<br />
Produk-tionen på gallerplanerna består<br />
huvudsakligen av däckshussektioner för<br />
<strong>Uddevalla</strong>varvet, <strong>och</strong> den beräknas ta alla<br />
resurser i anspråk till årets slut. Plåtverksta<br />
den har 100 % beläggning fram till okto\r/<br />
månad <strong>och</strong> 50 "/" f ör återstoden av året.<br />
överbelastning, <strong>och</strong> det torde bli nödvän- seoarata ventiler i korridortaket.<br />
diet med en viss utläggning av arbeten. Plasthinkar som skydd för provisorisk be- Skandiaverken - Pemco<br />
Oisaken härtill är bland annat att vi efter<br />
seriebyggnation av fartyg nu mer <strong>och</strong>-mer<br />
tvingas över till stycketillverkning' Frågan<br />
skall vidare behandlas i arbetsutskottet'<br />
Samarbetet med ALI <strong>och</strong> Skandiaverken<br />
inom PEMCO diskuterades bland annat<br />
med hänsyn till det planerade storstoppet<br />
för översyn av Scanraffs anläggningar i höst.<br />
Det är angeläget att snarast klargöra 1r^ur<br />
många man UV ska bidra med <strong>och</strong> från<br />
vilka avdelningar de ska tas.<br />
lysning ombord föreslog elektriker Lars Johansson<br />
<strong>och</strong> tilldelades 250 kronor för detta.<br />
Förman lvan Custavsson fick 400 kronor<br />
för sitt förslag om en utsugningsanordning<br />
för bergborrmaskiner.<br />
En låsanordning för trästegar gav förman<br />
Wahler Custavsson 400 kronor. Anordningen<br />
utgöres av tving med vilken man<br />
låser fast stegen mot horisontella plåtkanter,<br />
t ex bottenplåt, uppallade sektioner etc.<br />
Cenom engagemanget i Pemco beräknar<br />
Skandiaverken sysselsätta 50-60 personer<br />
vid Scanraff veckorna 3346. Av dessa<br />
kommer ca 20 man från montageavdelningen,<br />
30 från plåtslageriavdelningen <strong>och</strong>'<br />
ca l0 från övriga avdelningar. Arbetsledarfrågan<br />
har i samråd med SALF <strong>och</strong> Metall<br />
lösts på så sätt, att man för det avgränsade<br />
arbetet lidsmässigt nominerat viss<br />
kollektivanställd personal, som därvid<br />
kommer att få utbildning vid såväl Skandi-<br />
Plåtslagare Fialar Lindholm tilldelades averken som Scanraff.<br />
Projekt 73<br />
Arbetena med Proiekt 73 fortlöper i stort<br />
sett pl a nenl i gt. Verkstadsbl ocket färdi gställes<br />
successivt <strong>och</strong> ska vara helt klart omkring<br />
1 oktober. Bockkranen beräknas bli<br />
2.600 kronor för sitt förslag om att ändra<br />
formatet på durkplåten till huvudmotorn.<br />
Den föreslagna metoden har tidigare behandlats<br />
<strong>och</strong> belönats efter dåvarande förutsättningar<br />
som senare ändrats, vilket med-<br />
Då Pemco dessutom har behov av tiänstemannapersonal<br />
utöver arbetsledning,<br />
hoppas man kunna lösgöra ytterligare personal<br />
vid Skandiaverken <strong>och</strong> därigenom<br />
sänka omkostnaderna.<br />
2<br />
i
övriga frågor<br />
o För- <strong>och</strong> nackdelar med Scanraff-eneagemanget<br />
diskuterades. En utvärdering<br />
kan göras först om ett par år.<br />
o Frågan om anställande av en skyddsingenjör<br />
togs upp till behandling, <strong>och</strong> den<br />
skall utredas vidare av K-H Cabrielsson.<br />
o Vissa miljöförbättrande åtgärder har påbörjats<br />
i gjuteriet. Kontakt har tagits med<br />
yrkesinspektionen beträffande den centrala<br />
dammsugningsanläggningen, vilken<br />
kommer att upphandlas så snart besked<br />
erhållits om rörsystemet. Urslagningen är<br />
ett mycket omfattande arbete, <strong>och</strong> detta<br />
har inplanerats under slutet av 1 976.<br />
o Nämndprotokollen skall fylligare redogöra<br />
för de frågor som tas upp av nämndledamöterna,<br />
dock med skälig hänsyn till<br />
spörsmål av konfidentiell natur.<br />
,dömningsnämnden<br />
ndiaverkens bedömningsnämnds rapport<br />
upptog denna gång inga penningbelönade<br />
förslag.<br />
Rolf Jansson fick en minnessak för sitt<br />
fqlslag.<br />
I<br />
Leif Olsson lvan Gustavsson Lars<br />
fohansson<br />
Fjalar Lindholm<br />
Wahler Custavsson Harald Karlsson Lars Osbäck William Arvidsson<br />
Provisorisk väg till Skogslyckan<br />
innan genomfartsleden är klar<br />
\l<br />
\f<br />
-e<br />
,, ./<br />
)(<br />
'z<br />
Oddevallen<br />
I samband med arbetena för nya gelyckan m m blir det alltså en längre<br />
nomfartsleden kommer Nordanvinds- väg än tidigare.<br />
vägen att avstängas för trafik från en För gående kommer att finnas en<br />
punkt A söder om Bohusbanan till en trappa vid C vid nordöstra hörnet av<br />
punkt B norr om nya motorvägen det södra landfästet för den nva bron.<br />
fr o m den 5 juli, dvs samma dag som Arbetena med att iordningstäila vägen<br />
varvets allmänna semester börjar. Tra- på Oddevallan kommer att påbörfas<br />
fiken ledes i stället via en provisorisk omkring den 1 juni. Därvid måste ett<br />
väg utefter norra <strong>och</strong> östra kanten av antal parkeringsplatser utrymmas,<br />
Oddevallen in till Nordanvindsledensmen<br />
ersättningsplatser ordnas dels<br />
trafikplats. För trafikanter till Skogs- under den nya bron, dels finns parkeringsmöjligheter<br />
på de permanenta<br />
parkeringsplatserna öster <strong>och</strong> väster<br />
om uppfarten till bron.<br />
Arbetenas utförande liksom trafikanvisningar<br />
o d sker genom gatukontorets<br />
försorg.<br />
I detta sammanhang kan nämnas att<br />
öppnande av den nya genomfartsleden<br />
planeras äga rum den 30 augusti.
Nigeria, med Afrikas kanske mest expansiva<br />
marknad, besöktes 13-20<br />
mars av en stor svensk industridelegation<br />
under ledning av handelsminister<br />
Carl lidbom. Yngve Björquist deltog<br />
som representant för <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />
<strong>och</strong> Skandiaverken. Han rapporterar<br />
här något om sina intryck av Nigeria.<br />
Klimatet<br />
Federationen Nigeria ligger i Västafrika vid<br />
inre Cuineabukten <strong>och</strong> vid nedre loppet av<br />
floden Niger med bifloden Benue. Till ytan<br />
är Nigeria nära dubbelt så stort som Sveriee.<br />
Klimatet är vid kusten tropiskt. Längre in<br />
i landet övergår det ti I I subtropi skt' Kustbältet<br />
i söder, som karakteriseras av floddelta<br />
<strong>och</strong> laguner, sträcker sig 'l 5 mil in i landet<br />
med tropisk regnskog. Längre mot norr<br />
finns savannlandskap med låga bergskedjor<br />
<strong>och</strong> en högplatå.<br />
Två typer av årstider finns. En varm, fuktig<br />
<strong>och</strong> regnfri, som i de sydliga delarna<br />
räknas från november till april. Under en<br />
svalare del av året koncentreras nederbörden<br />
till mai-iuli <strong>och</strong> september-oktober'<br />
Vid kusten varierar temperaturen mellan 25<br />
<strong>och</strong> 35" <strong>och</strong> luftfuktigheten är genomgående<br />
mycket hög, 80-95 %.<br />
Den svenska industridelegationen landade<br />
lördagen den 13 mars på Lagos internationella<br />
flygplats med förmodligen det<br />
sista planet som landade på lkeja. På söndag<br />
morgon kunde vi läsa i Sunday Ti mes<br />
att flygplatsen fått namnet Muhammed Air-<br />
port, omdöpt till minnet av Nigerias den 13<br />
februari mördade statschef Murtala Ramat<br />
Muhammed. Tidningarna genljöd fortfarande<br />
av denna händelse. Några dagar innan<br />
vi kom till Nigeria hadefebruarikuppen<br />
lett till att 32 av kuppmakarna arkebuserats<br />
inför folkets ögon På Lagos beach.<br />
Historisk bakgrund<br />
För att förstå Nigeria <strong>och</strong> de problem som<br />
existerar bör man enligt min mening ha<br />
klart för sig några historiska fakta. Då världens<br />
kolonialherrar möttes i Berlin 1BB4 för<br />
att diskutera <strong>och</strong> fördela områdena i Afrika<br />
var en av huvudfrågorna att fixera gränser.<br />
Man utgick då från kusterna som delades i<br />
hyggligt logiska bitar. Inlandet var däremot<br />
mera ointressant <strong>och</strong> man skar till bitarna<br />
på måfå efter vars <strong>och</strong> ens personliga tycke.<br />
Detta ledde till att homogena folkgrupper<br />
<strong>och</strong> stammar hänsynslöst delades <strong>och</strong> att<br />
4<br />
Den svenska industridelegationen blev väl mottagen i Nigeria. Yngve Björquist ses här i samspråk<br />
med några nigerianska tiänstemän på handelsministeriet. Bilden togs på handelsminister Shuwas<br />
mottagning.<br />
IGE<br />
andra med liten samhörighet slogs tillsammans.<br />
Inom Nigerias gränser lever trehund-<br />
en rimlig ökning anses att kända oljekällor<br />
räcker detta århundrade ut. Landet har gera<br />
stammar. Här finns islam, kristendom nom Nigerian National Oil Corporation<br />
<strong>och</strong> gamla afrikanska religioner. Språken är huvudandelar i de utländska oljebolagen.<br />
olika <strong>och</strong> man förstår inte varandra över Oljan representerar drygt 90 7o av expor-<br />
stamgränserna. Stamtillhörigheten är ännu<br />
en viktig faktor på ont <strong>och</strong> gott - i varje fall<br />
på ont för byggandet av en nigeriansk nation.<br />
Detta är en tung del av bakgrunden till<br />
Biafra-kriget, då Östregionen, huvudsakligen<br />
befolkat av lbos, utropade sig som<br />
självständig nation <strong>och</strong> republiken Biafra.<br />
Defyra stora stammarna i Nigeria, som svarar<br />
för åtminstone 60 7o av landets befolkning,<br />
är hausa <strong>och</strong> fulani i norr, yoruba i<br />
väster <strong>och</strong> ibo i öster.<br />
Stor analfabetism<br />
Om man ser på Nigerias utveckling under<br />
de senaste åren, så kan man konstatera, att<br />
tintäkterna som i övrigt bl.a. kommer från<br />
jordbruksprodukter såsom jordnötter,<br />
gummi, bomull <strong>och</strong> kakao. Exportinkomsterna<br />
<strong>och</strong> då främst inkomsterna från oljan<br />
skall användas för att bygga upp landets<br />
struktur <strong>och</strong> näri ngsliv. Detta har konkretiserats<br />
i en femårsplan 1975-1980 som får<br />
anses vara mycket ambitiös <strong>och</strong> dessutom<br />
i ntressant ur svensk exportsynpunkt. Planen<br />
omfattar investeringar motsvarande drygt<br />
200 miljarder svenska kronor. Planen, som<br />
utarbetades under Cowons sista regeringstid,<br />
ges fortfarande hög priorilet av den q ,<br />
varanoe regenngen.<br />
V<br />
Nigeria nu varit en självständig stat under<br />
Kuppförsök slogs ned<br />
ca 15 år. När man betänker, att den typ av<br />
Då den svenska industridelegationen under<br />
stater som vi tillhör har formats under sekler,<br />
kan det inte förvåna att åtskilliga pro-<br />
lednine av handelsministern Carl Lidbom<br />
kom näd illl Nigeria den 13 mars hade<br />
blem återstår att lösa. Särskilt när man tar i<br />
beaktande den splittrade struktur som landets<br />
sannolikt ca B0 millioner innevånare<br />
bildar.<br />
Nigeria är i många avseenden ett utpräglat<br />
u-land som styrs av en militärregering<br />
där högsta beslutande organet är högsta militärrådet.<br />
De federala departementscheferna<br />
bildar regering, det federala exekutivrådet<br />
som ansvarar för landets löpande stvrelse.<br />
En stor del av befolkningen är analfabeter,<br />
men stora ansträngningar görs för att<br />
förbättra denna situation genom utbildning.<br />
Arbetslösheten är betydande <strong>och</strong> okvalificerad<br />
arbetskraft finns att tillgå, men det är<br />
brist på yrkeskunnigl folk.<br />
'<br />
stort sett ordningän återställts efter kuppf[/'<br />
söket den 13 feruari då statschefen Murtala<br />
Muhammed dödades. Den tidigare försvarsstabschefen<br />
Obasanio hade omedelbart<br />
tillträtt som statschef. Landets tidigare<br />
uppdelning i 12 delstater hade under Muhammeds<br />
sista statschefsmånad förändrats<br />
till en indelning i 19 delstater. Det har beslutats<br />
att en ny huvudstad skall byggas i<br />
stället för Lagos. Den nya huvudstaden<br />
kommer nära nog att ligga i Nigerias geografiska<br />
tyngdpunkt. En likhet i detta proiekt<br />
kan tyckas föreligga med Brasiliens nya<br />
Oljan - Nigerias styrka!<br />
Men Nigeria är idag ett rikt land <strong>och</strong> blev<br />
1974 världens sjunde oljeproducerande<br />
land med en produktion av drygt 110 miljoner<br />
årston. Efrer 1974 har av kända ska.<br />
oljeproduktionen minskat något, men med<br />
huvudstad Brasilia.<br />
Nigeria är inget turistland. Klimatet är<br />
varmi, klibbigt <strong>och</strong> ibland nästa outhärdligt'<br />
Vaccination mot gula lebern, smittkoppor<br />
<strong>och</strong> kolera är obligatorisk <strong>och</strong> det rekommenderas<br />
dessutom mol tyfus, paratyfus<br />
<strong>och</strong> stelkramp. Före resan, under vistelsen<br />
<strong>och</strong> minst sex veckor efter vistelsen i Nigeria<br />
bör man äta malariatabletter. Malarian
är kanske ett av Afrikas svåraste gissel <strong>och</strong> världsdel med problem, som skapats av ponerade mycke'. att detta program med<br />
man ser på många människors "trötta" framsteg <strong>och</strong> rikedom <strong>och</strong> möte med väster- mycket små tidsmarginaler kunde genom-<br />
ögon att många haft denna sjukdom. Nigelandet. En miljö där allt som sker, sker fort föias uta n nämnvärdä störni ngdr.ivi-@sökria<br />
är också dyrt för oss europeer. Vi kan men inte tyst <strong>och</strong> får följder som ingen plate en mängd ministerier, vi besökte banker<br />
inte leva som de infödda <strong>och</strong> hotellrum, nerat eller förutsett. Utanför Apapa, Lagos <strong>och</strong> institutioner <strong>och</strong> vi kunde konstatera att<br />
måltider, taxi - allt som vi behöver - hål- hamnstad, ligger fortfarande en armada här finns mycket att göra för svensk industri.<br />
ler enormt höga priser. Taxi till exempel<br />
använder inte taxametrar <strong>och</strong> fasta priser.<br />
med handelsfartyg uppankrade utan möjlighet<br />
att få kajpTats inom rimlig tid. Den<br />
Problemen är dock många <strong>och</strong> mycket arbete<br />
måste läggas ned för att geiiomföra<br />
Man skall inte åka förrän man ackorderat beryktade cementflottan i Lagos kommer att affärer i detta land.<br />
om priset. Chauffören öppnar budgivning- gå till shippinghistorien som ett skrämman- För <strong>Uddevalla</strong>varvets <strong>och</strong> Skandiaveren<br />
med ett skyhögt pris <strong>och</strong> efter kanske en de exempel på hur saker kan spåra ur när kens del kan här finnas en möjlig marknad<br />
kvarts förhandlande har man accepterat en förutseende <strong>och</strong> koordination saknas. Lasos både för fartyg <strong>och</strong> för dieselkraftstationer.<br />
kostnad som i förhållande till ursprungsbu- sägs vara en av Cowons fallgropar som re- Landsbygdselektrifieringen är ett av Nigeridet<br />
förefaller rimligt men som säkert innebär<br />
att man betalar flera gånger det pris en<br />
sulterade i hans avgång i juli i fjol. Korruptionen<br />
sägs vara en bland många andra anas<br />
centrala utvecklingsprojekt <strong>och</strong> Nigeria<br />
uttalar idag också som mål att successivt i<br />
nigerian skulle ha fått betala.<br />
ledningar till hans fall. De nya militärledar- framtiden kunna transportera 50 7o av den<br />
na bekämpar nu dessa problem. Flottan i utvunna oljan på egna kölar.<br />
Lagos - en häxkittel<br />
Detta är mitt andra besök i Lagos, denna<br />
enorma häxkittel där befolkningen nu sägs<br />
-uppgå till minst två millioner. Befolkningen<br />
\-xi varje år enligt beräkningar med<br />
V00.000 <strong>och</strong> detta skapar problem. Trafiken<br />
är obeskrivbar. Man måste vara rustad<br />
med tålamod <strong>och</strong> helst en speciell humor<br />
<strong>och</strong> okänslighet för väsen <strong>och</strong> dofter för att<br />
stå ut med detta. Denna gång slog det mig<br />
Apapa har minskat <strong>och</strong> tidningarna fylls<br />
fortfarande av ommöblerinsar i de olika ledarski<br />
kten.<br />
En marknad för UV <strong>och</strong> SkV?<br />
Den svenska industridelegationen som representerades<br />
av företrädare för ett trettiotal<br />
mera betydande exportföretag genomförde<br />
under en vecka ett mycket omfattande program.<br />
Detta var väl förberett av Exportrådet<br />
Det sades att nya fartyg skall anskaffas<br />
<strong>och</strong> att man inte primärt är intresserad av<br />
andrahandstonnage. Fartygen skall sannolikt<br />
skräddarsys, dels kommer man förmodligen<br />
att driva fartygen med stora besättningar<br />
50-70 man <strong>och</strong> all lastning kommer<br />
att ske från boiar utanför kusten, s.k. single<br />
point mooring. Det uppges att man härigenom<br />
inte har några djupgående begränsningar,<br />
men ännu kan man inte uttala sig<br />
,.git<br />
detta Lagos kanske är det nya Afrika. En <strong>och</strong> Svenska Ambassaden i Laeos. Det im- om fartygens storlek. aa<br />
Proiekt<br />
73<br />
Plåtlossni ngskajen <strong>och</strong> plåtgården<br />
Arbetena med plåtlossningskajen har försenats<br />
något. Överbyggnaden på kajen pågår<br />
<strong>och</strong> traversmonteringen är i det närmaste<br />
klar. Arbetena med kransoåren är också<br />
slutförda. På plåtgården är traversmontaget<br />
nästan avklarat <strong>och</strong> en viss plåthantering<br />
har redan påbörjats.<br />
llerkstäderna<br />
Maskininstalltionerna är ifull gång. På vissa<br />
ställen är de redan avslutade - fo profil -<br />
medan man på andra fortfarande håller på<br />
med betongfundamenten för maskinmonteringen.<br />
Installationsarbeten för el <strong>och</strong> rör<br />
,sjgår för fullt. Stommen för vebbpåsätt-<br />
\ingen är man just i färd med att montera.<br />
Detta beräknas vara färdigt före semestern,<br />
då traversmontage <strong>och</strong> takläggning vidtar.<br />
Vid månadsskiftet maj-juni börjar stomarbetena<br />
för personalhus Väst, <strong>och</strong> hela<br />
byggnaden skall vara klar under senhösten.<br />
Järnvägen <strong>och</strong> mediakulverten är båda<br />
färdigställda, <strong>och</strong> asfalteringsarbeten har<br />
påbörjats på Blåsoppe. Det pågår dessutom<br />
omfattande schaktningsarbeten för kommande<br />
uppläggningsytor samt grävningsarbeten<br />
för utvändiga ledningar för el <strong>och</strong><br />
avlopo.<br />
Sociala huset<br />
Schaktningsarbeten för det sociala huset<br />
norr om E6:an kommer att oåbörias efter<br />
semestern.<br />
Dockan<br />
Sektioner till dockporten levereras under<br />
ju ni månad. Betongarbetena räknar man<br />
skall vara avslutade vid månadsskiftet augusti-september.<br />
I kulverterna <strong>och</strong> tranformatorstationerna<br />
är man i full färd med att<br />
utföra installationer av olika slae - el <strong>och</strong><br />
rör.<br />
Dengigantiska...<br />
Forts.<br />
frän sid I<br />
Att arbeta 90 meter över marken<br />
Kristian berättar att Douglas <strong>och</strong> han varit i<br />
Västtyskland <strong>och</strong> provsuttit den hytt, som<br />
skall bli deras arbetsplats ungefär 90 meter<br />
över marken. Hytten är försedd med alla<br />
tänkbara finesser <strong>och</strong> är noggrant utprovad<br />
ur arbetsmiljö- <strong>och</strong> ergonomisynpunkt.<br />
Sten-Olof Hedlund tillägger att man<br />
hoppas kunna lägga in ett studiebesök på<br />
någon annan stor bockkran, t ex på Kockums<br />
eller Eriksberg, som ju båda två har en<br />
kran av samma fabrikat, dvs PHB.<br />
Bockkransförarna tycks komma väl för-<br />
beredda för sin viktiea <strong>och</strong> ansvarsfulla<br />
*-<br />
i:di<br />
syssla. Men, som Douglas påpekar, lyften<br />
utförs inte bara av kranföraren.<br />
-Alla stora lyft är ett intimt samarbete<br />
mellan längarna på marken <strong>och</strong> kranföraren.<br />
Längaren betyder väl så mycket som<br />
kranföraren. Så man skall inte överdriva<br />
kranförarens roll, slutar Douglas <strong>och</strong> Kristian<br />
nickar instämmande.<br />
Även längarna kommer att få sin beskärda<br />
del av träning <strong>och</strong> utbildning i samband<br />
med de provlyft som kommer att utföras<br />
under augusti av PHB, intygar Sten-Olof.<br />
VoVi rättar<br />
I förra numret av VoVi insmög sig ett<br />
olyckligt fel i artikeln om punktutsugning.<br />
Även om dammsugaren är<br />
lätt, är den dock inte fullt så lätt som<br />
vi påstod. I stället för 5 kg, som uppgavs<br />
i artikeln, är givetvis den riktiga<br />
siffran 25 kg. Vi hoppas ni har överseende<br />
med vårt misstag.<br />
Två av bockkransförarna är nu utsedda. Ungefär 90 meter över marken kommer Douglas Gustavsson,<br />
t.v., <strong>och</strong> Kristian Kristiansen att ha sin arbetsplats. De ses här till höger på bilden. Till vänster<br />
samtalar UV:s Sten-Olof Hedlund med PHB:s montagechef losef Wendel.
?<br />
- Vill du presentera dig?<br />
Jag heter Morgan Ottosson, är 42 är.<br />
1948 flyttade jag tillsammans med mina<br />
föräldrar från Cöteborg upp hit till Uddeval-<br />
Mitt första jobb här var som springpojke<br />
på ackordskontoret, sedan blev det plåtslagare<br />
på bäddarna. Mellan 1952 <strong>och</strong>.l 960<br />
sysslade jag med mallar på mallvinden. Efter<br />
mallvinden ritade jag fyra år på optiska<br />
ritkontoret, innan jag kom hit, där jag är<br />
idag; fartygsplaneri ngen.<br />
- Vad innebär jobbet som planerare?<br />
Jag är planerare för den del av produktionsplaneringen<br />
som har hand om tillarbetningen<br />
för maskiner <strong>och</strong> i verkstäder.<br />
Direkt när vi får en ny order lägger vi in ett<br />
"grovI" planeringsprogram. När sedan de<br />
första ritningarna börjar komma från ritkontoren,<br />
ungefär fyra veckor innan det första<br />
materialet anländer, kan vi börja detaljplanera.<br />
En huvudregel för all planering är<br />
att sysselsättningen skall vara så jämn som<br />
för alla under hela tillverkningsti-<br />
;:?]'*<br />
n<br />
Morgan Ottosson visar här hur planeringstavlorna fungerar. Tavlorna är praktiska <strong>och</strong> lätta att arbeta med, berättar han.<br />
Morgan Ottosson, planerare:<br />
"Det är en stor<br />
fördel att ha iobbat<br />
ute i produktionen."<br />
Före min planeringsdel lägger man in ett Vädrets makter är också givetvis en faktor<br />
bäddprogram med tider för kölsträckning som kan förskjuta programmet.<br />
<strong>och</strong> sjösättning, därefter ett hängningspro- En av de svåraste störningarna vi har haft<br />
gram - lltning av sektioner - <strong>och</strong> ett de senaste åren har varit materialförsenino-<br />
samlingsprogram - en tidplan för när de ar på profilerna. När del var som,besvä!<br />
olika sektionerna skall tillverkas. Efter sam- gast gjorde vi så att vi själva tillverkacle<br />
lingsprogrammet kommer jag in i bilden profilerna, om det bara saknades någon el-<br />
<strong>och</strong> fastställer tider för bränning, valsning, ler några profiler på en för övrigt klar sek-<br />
bockning m.m.<br />
tion. Dessa störningar medförde stora kastningar<br />
i jobben. Det gjorde att det blev<br />
- Finns det inte många faktorer som<br />
kan störa det ursprungliga programmet?<br />
slitsamt för alla inblandade, både för oss<br />
som gjorde programmet <strong>och</strong> för dem som<br />
skötte ti I lverkni ngen i verkstäderna.<br />
lovissl kan olika stopp förekomma, typ<br />
sjukdom, brist på folk eile,it<br />
s'kin eår söndei. Vi får då kasta "je.;'-l äm oroeram;let<br />
<strong>och</strong> leta efter olika lösnineai för<br />
ätt de nästkommande i produktionllinjen<br />
inte skall bli alltför mycket lidande. lföista<br />
-.Kan man "köra in" förlorad tid?<br />
lvissa fall kan vi göra det, men i <strong>och</strong> med<br />
att vi har tvåskift är det svårt. En viss förse-<br />
ning räknar vi alltid med -20 procent räk-<br />
narvi nämligen in i programmet.<br />
hand försöker vi dirigera om materialet i<br />
våra maskiner, lagra iiss del av materialet - Är det en hård centralstyrning av<br />
eller omfotografera <strong>och</strong> bränna andra detal- produktionen?<br />
jer. Cår inte detta kan vi ibland tvingas Den är hårdare än på 5O-talet. Då fanns<br />
lägga ut jobbet på någon annan firma, men det nästan ingen sådan här planering. Man<br />
det gör vi alltså efter att ha undersökt alla planerade mer själv ute i verkstäderna <strong>och</strong><br />
möjligheter att själva lösa stoppet. materialet låg hemma kanske ett år eller<br />
I
-:<br />
mer. Nu är det mycket mer styrt, både vad<br />
gäller material <strong>och</strong> ritningar.<br />
- Har människan kommit bort?<br />
Nei, det tycker iag inte. Fortfarande finns<br />
möjlighet för personliga initiativ. För alt få<br />
en god kontakt med produktionen har vi ett<br />
verkstadsmöte en gång i veckan, där vi går<br />
igenom allt. Har någonting blivit snett i<br />
planeringen, så kan vi då ta upp det till<br />
diskussion för att finna någon bättre lösni<br />
ng.<br />
- nai du haft någon nytta av att du<br />
sysslat med så skilda arbetsuppgifter<br />
under dina år här?<br />
Ja, det har både varit nyttigt <strong>och</strong> intres-<br />
sant. Jag har fått en inblick i hur andra<br />
arbetar, vilket har hjälpt mig en hel del i det<br />
arbetejag har nu. Det är utan tvekan en stor<br />
-fördel att ha jobbat ute i produktionen när<br />
är planerare.<br />
lltnan<br />
Morgan Ottosson diskuterar här ett problem<br />
med sin che{, Ingemar Fenander.<br />
Vi har ju gjort annat än båtar förr; jag tänker<br />
bl a på Älvsborgsbron.<br />
Jag tror nog att varvet klarar sig ur de här<br />
svårigheterna. <strong>Uddevalla</strong>varvet har ett gott<br />
rykte bland sina kunder.<br />
- Trivs du med ditt fobb?<br />
Ja, det gör jag. På planeringen arbetar vi<br />
ju mycket i lag, diskussioner <strong>och</strong> samtal om<br />
.-lösningar på problemen förekommer stän-<br />
- Du sitter kvar i sidobyggnaden. Vad<br />
tycker 'Det du om det?<br />
är en vanesak. Visst är det bättre<br />
Samtidigt som det är ett teamwork<br />
,$igt.<br />
-finns det även utrymme för självständigt<br />
hand lande.<br />
- Fungerar planeringen På varvet?<br />
Det är väl inte jag den rätte att svara på,<br />
men i stort tror jag den fungerar bra. Egentligen<br />
skall väl frågan ställas till dem som<br />
jobbar i verkstäderna.<br />
Stor namntävling!<br />
Västra flaket . . . Är det egentligen ett speciellt bra namn på de nya verkstäderna ute<br />
på Blåsoppe. Redaktionskommitt6n för VoVi ställde sig den frågan <strong>och</strong> tyckte, att<br />
nog borde vi väl kunna hitta ett bättre namn. Kanske har vi fel, men det skadar ju<br />
inte attfråga alla er läsaretill råds. Därförvillvi utlysa en namntävling i all enkelhet.<br />
- Hur tror du att det nya verkstadsblocket<br />
kommer att fungera?<br />
Det är klart att det alltid blir en viss inkörningstid.<br />
Att säga hur det praktiskt<br />
kommer att fungera är väldigt svårt men<br />
arbetsmiljön blir ju betydligt bättre än den<br />
vi har i verkstäderna idag. Vi får nya maskiner<br />
<strong>och</strong> fler tillverkningsprocesser under<br />
tak. För plåt- <strong>och</strong> profilgårdarna blir väl<br />
förändringarna inte så stora, så när som på<br />
Inga lyxkryssningar eller färg-TV står att vinna. Men någonting för besväret skall ni<br />
allt få <strong>och</strong> framförallt, sivetvis äran.<br />
Ärade läsekrets, börla där"för genast att gnugga geniknölarna! Såväl humoristiska<br />
som mer allvarliga förslag tas emot med lika stor glädje.<br />
NärDutänktfärdigt,skriverDu Ditt(ellerDina) förslagpåenlapp, läggerdeniett<br />
cirkulationskuvert <strong>och</strong> sänder den till informationsavdelningen. Men vi måste ha<br />
Dinaförslagföreden 10 juni. Och sedanärdetredaktionskommitt6nsturattslåsina<br />
kloka huvuden ihop <strong>och</strong> vaska fram det allra bästa namnförslaget alla kategorier,<br />
som därefter skall gälla i evinnerlig tid framöver. Lycka till!<br />
,ltt plåtgården blir datastyrd, men det hela<br />
"-blir iu utomhus som nu.<br />
Ailmänt sett kan det tyckas att hela satsningen<br />
är lite äventyrlig, men vi behöver Insändaren<br />
utan Wekan de nya anläggningarna. Tiden<br />
är inte riktigt med oss, men satsningen be-<br />
Under denna vinlett har alla möjlighet<br />
J"'"<br />
att komma med frågor <strong>och</strong> egna inlägg.<br />
Som alla tidningar vore vi väldigt<br />
- Du sitter med i två inkörningsgrup-<br />
glada om läsekretsen hörde av sig -<br />
per. Hur har arbetet hittills gått?<br />
debatter <strong>och</strong> diskussioner brukar<br />
Jag är med i plåt- <strong>och</strong> profilbearbetnings-<br />
iu<br />
grupperna. Arbetet tycks flyta fint. Vi har nu alltid pigga upp. Så vässa pennan <strong>och</strong><br />
fått funktionsbeskrivningen för hela produk- börja skriva!<br />
På sitt sätt har iu redan matrådet följt insändarens<br />
uppmaning. En tid efter kökschefen<br />
lämnat sitt svar till VoVi, beslöt nämligen<br />
matrådet att på prov en torsdag byta ut ärtorna<br />
mot en annan soppa. Medlemmarna i<br />
matrådet undersöker nu hur försöket utföll.<br />
Så vill ni påverka det hela i någon riktning,<br />
tala då med nåqon av medlemmarna i matrådetl<br />
Red. anm.<br />
Svetsare!<br />
tionsked jan, så det är många problem som<br />
dyker upp <strong>och</strong> behöver ventileras. Jag var<br />
också med i motsvarande referensgrupper,<br />
men jag tror nog att jag får större nytta av<br />
inkörningsarbetet. Det verkar lättare att<br />
komma med förslag. Kanske beror det på att<br />
det är varvets egna SruPPer.<br />
Fråga till kökschefen!<br />
Måste det vara ärtor med fläsk varje torsdag?<br />
Det finns ju andra alternativ enligt<br />
kokboken, som jag bläddrat i.<br />
"En som gillar soppa"<br />
När Du lägger ifrån Dig elsvetstången<br />
<strong>och</strong> lämnar Din<br />
arbetsplats, kom ihåg att ta<br />
ur elektroden! Sitter elektroden<br />
kvar i tången, kan den -<br />
elektroden - bli glödande <strong>och</strong><br />
Svar:<br />
- Varvets framtid?<br />
Kan Du inte låna kokboken till matrådet?<br />
Det är väldigt svårt att säga. BulkbåtarnaSiälv<br />
har jag föreslagit matrådet andra sop-<br />
är väl de båtar som blir populärast i framtipor på torsdagarna, men det vill man inte<br />
den, om nu inga större omkastningar sker gå med på.<br />
framöver. Nu arbetar iu också en avdelning<br />
på att hitta kompletterande sysselsättning.<br />
Börie Swensson, kökschef<br />
lokaler där uppe på HK, men trivs man bara<br />
med jobbet, spelar det ingen roll v.ar man<br />
sitter. ', 'l:o<br />
- Anser du att företagsdemokratin<br />
fungerar på din arbetsplats?<br />
Vi har alltid öppet diskuterat allting på<br />
vår avdelning, så för min del är fag nöjd<br />
med demokratin på jobbet. Jag vill också<br />
nämna att vi på Planeringen har ett avdelningsmöte<br />
två gånger i månaden, där vi tar<br />
upp olika problem för diskussion.<br />
- Har din fackförening företrätt dina<br />
intressen på ett bra sätt?<br />
Nu är inte jag specielltfackligt aktiv, men<br />
jag har inte haft några direkta problem..l<br />
höstas kanske jag tyckte att löneförhandlingarna<br />
drog ut bra länge.<br />
- Cör du någonting speciellt På din<br />
fritid?<br />
En kompis <strong>och</strong> jag har en båt i Bovallstrand,<br />
som vi är ute i <strong>och</strong> fiskar en hel del.<br />
Förr var jag lite aktiv inom korpen, men det<br />
har jag slutat med nu. oo<br />
förorsaka brand eller brandskada.<br />
Glöm heller inte att stänga av<br />
svetsomformaren, innan Du går<br />
hem för dagen!<br />
Skyddsgrupp 5
Hur är det att vara<br />
invandrare i Sverige?<br />
Från att ha varit ett "utvandrarland" blev<br />
Sverige efter det andra världskriget ett<br />
"invandrarland". Soeciellt stor var invandringen<br />
direkt efter kriget <strong>och</strong><br />
under högkonjunkturens sextiotal. Huvuddelen<br />
av invandrarna slog sig givetvis<br />
ned i våra storstäder men även i<br />
vissa expansiva industrisamhällen. Hos oss<br />
oå <strong>Uddevalla</strong>varvet har hela tiden antalet<br />
invandrare varit jämförelsevis lågt, men<br />
även här ökade med åren antalet. Den finländska<br />
arbetskraften har utgjoft merparten<br />
av våra invandrare ända från varvets grundande<br />
<strong>och</strong> en stor del av dessa kom hit direkt<br />
efter kriget <strong>och</strong> var med om att bygga upp<br />
<strong>Uddevalla</strong>varvet. Efterhand har även andra<br />
länder kommit in i bilden, men fortfarande<br />
är givetvis den nordiska arbetskraften i stor<br />
majoritet <strong>och</strong> i synnerhet då den finländska.<br />
ldag arbetar totalt bortåt .l Svenskarna kan vara mer tillmötesgående<br />
Sulo Lahtinen, plåtslagare på Sörvik, kom<br />
till Sverige redan<br />
40 invandrare vid<br />
Uddeval lavarvet <strong>och</strong> Skandiaverkan; u ngefår<br />
75 "/" eller 1 1 0 personer av dessa är från<br />
Finland, Norge <strong>och</strong> Danmark i nämnd ordning.<br />
VoVi frågade några av invandrarna<br />
hur de upplevde den första tiden i Sverige<br />
<strong>och</strong> hur de klarat av att anpassa sig till den<br />
nya miljön <strong>och</strong> arbetet på varvet <strong>och</strong> Skandiaverken.<br />
.l 957, <strong>och</strong> samma år började<br />
han på varvet.<br />
- Jag vi lle pröva på något nytt <strong>och</strong> f å mi n<br />
äventyrslystnad mättad, säger Sulo. Mitt<br />
största problem när jag kom till Sverige var<br />
att jag inte kunde ett ord svenska. I två år<br />
jobbade jag tillsammans med ett femtiotal<br />
landsmän, <strong>och</strong> det underlättade sivetvis<br />
mycket [ör oss att vi talade sammå språk<br />
allihop. En stor fördel var också att vår förman<br />
var en finländare som kunde svenska.<br />
Behövde vi någon hjälp med tolkning, klarade<br />
han av det.<br />
Trots de första språksvårigheterna gick<br />
det ändå ganska bara för Sulo. På sin fritid<br />
ägnade han sig nämligen åt ungdomsverksamhet<br />
<strong>och</strong> idrott, vilket gjorde att han läf<br />
tare Iärde känna fler människor <strong>och</strong> övade<br />
upp sin svenska. Sulo påpekar också att<br />
Finska <strong>Förening</strong>en i <strong>Uddevalla</strong> betydde en<br />
hel del under den första tiden.<br />
Sulo säger att han har trivts bra här på<br />
varvet de nitton år han han varit i Uddeval-<br />
- fag har iu nära hem till släkt <strong>och</strong> vänner i<br />
Norge, säger John fohansen.<br />
ta.<br />
-Jag har inte någon tanke på att flytta<br />
ö<br />
Sulo Lahtinen trivs bra på varvet <strong>och</strong> har ingen<br />
tanke på att flytta tillbaka till Finland.<br />
, .:i'<br />
tillbaka till Finland efter alla deså år i Sverige,<br />
framhåller han. Men samtidigt vill jag<br />
säga att nog kunde man i många fall vara<br />
mer tillmötesgående mot invandrare. Man<br />
skulle kunna gå halva vägen veir. Själv tycker<br />
jag det är lättare att ha att göra med<br />
ungdomen än den äldre generationen.<br />
Ungdomen säger inte: "Hörrudu finnen,<br />
kan du komma hit ett tag". Utan man<br />
kommer fram till mig <strong>och</strong> frågar vad jag<br />
heter <strong>och</strong> använder sedan namnet nästa<br />
gång man vill mig något. Detta är att vara<br />
tillmötesgående <strong>och</strong> visa att man är värdig<br />
sin existens, säger avslutningsvis Sulo Lah-<br />
Ir nen.<br />
Fackintresset drog mig till Sverige<br />
Samma år som Sulo Lahtinen kom till varvet<br />
!:t.?'fi j:;t:,ff?å::"ll' 'n'o<br />
är in1,<br />
- Det som främst fick mig att flytta till<br />
Sverige var mitt fackintrese som fartygskonstruktör.<br />
Den svenska varvsindustrin<br />
är ju mycket framstående <strong>och</strong> just då - i<br />
slutet av femtiotalet var den på<br />
stark frammarsch. U<br />
Läs vad några tycker på UV <strong>och</strong> SkV<br />
Då Unto kom till <strong>Uddevalla</strong>varvet fanns<br />
det ännu ingen officiell introduktion som<br />
det gör idag. Unto berättar att han fick en<br />
Att vara invandrare kan för många vara ett stort problem den första tiden. Man oratstund tillsammans med arbetskamrater<br />
skall anpassa sig till ett annat lands förhållanden, en ny miljö <strong>och</strong> en annorlunda <strong>och</strong> chefer, det var allt. Det stora problemet<br />
för Unto som för många andra invandrare<br />
kultur.<br />
var givetvis språket. Trots att några talade<br />
Vi svenskar uppfattar många gånger denna anpassning som enkelriktad, men<br />
finska på arbetsplatsen <strong>och</strong> hjälpte till att<br />
så får det naturligtvis inte vara. Anpassningen skall vara en ömsesidig process, tolka, så fungerade språksvårigheterna un-<br />
där invandrarna skall lära sig förstå svenska förhållanden, <strong>och</strong> svenskarna måste der den första tiden som ett hinder för att få<br />
lära sig förstå invandrarnas situation. På senare år har det också gjorts en hel del kontakt med de svenska arbetskamraterna.<br />
för att förbättra det ömsesidiga förhållande| bl a obligatorisk svenskundervis- - Ofta hände det att man drog sig för att<br />
ning på betald arbetstid, invandrarbarn får om möjligt undervisning i sitt hem- ta kontakt med andra människor, om man<br />
lands språk för att inte förlora kontakten med sitt ursprung, <strong>och</strong> från den 1 inte hade klart för sig vad man skulle säga.<br />
januari i år får alla invandrare, som vistats i Sverige mer än tre år, kommunal Jag var rädd för att uttrycka mig fel <strong>och</strong> säga<br />
något som kunde missförstås av någon.<br />
rösträtt. Invandrarna skall alltså ges möjlighet att dels inlemmas i det svenska<br />
samhället på ett så smidigt sätt som möjligt, dels kunna bevara sin egen kultur<br />
<strong>och</strong> särart.
1<br />
Men Unto framhåller samtidigt att andan<br />
på arbetsplatsen var väldigt god, <strong>och</strong> han<br />
kom därför snart över dessa problem.<br />
nog mest förtjänsten som lockade mig hit.<br />
<strong>Varvs</strong>industrin i Sverige var inne i en högkonjunktur<br />
<strong>och</strong> det fanns gott om arbetstill-<br />
Maten ett problem<br />
På <strong>Uddevalla</strong>varvet är, som vi nä'mÄdetidi-<br />
På vår fråga om han aldrig tänkt att flytta fäl I en.<br />
gare, det allra största antalet invandrar6från<br />
tillbaka till Finland, svarar han:<br />
Även om tiderna blivit sämre har inte de nordiska länderna. <strong>Varvs</strong>anställda som<br />
- Nej, jag har aldrig haft några planer på<br />
att återvända. Någon direkt hemlängtan<br />
kan jag inte säga att jag har känt, sådant<br />
lohn länkl sig att flytta hemöver igen.<br />
- Jag trivs med mitt jobb som svetsare på<br />
varvet. Och till lrtorge har jag ju ändå så<br />
stammar från Europas sydligare hörn kan<br />
räknas på ena handens fingrar. För att överhuvudtaget<br />
få tag på en invandrare"från Ju-<br />
växer man ifrån, tror Unto. Jag trivs också nära, avslutar John.<br />
goslavien som var fast anställd inom företa-<br />
mycket bra på västkusten, i <strong>Uddevalla</strong> <strong>och</strong><br />
get, måste vi bege oss till Skandiaverken,<br />
oå <strong>Uddevalla</strong>varvet.<br />
Språket besvärligt<br />
där det idag jobbar åtta jugoslaver.<br />
I början av sextiotalet hade dock Unto ett<br />
litet me.llanspel på varvet i Cävle, men där<br />
Till de nykomna invandrarnas skara hör<br />
Annikki Heina, svetsare i Sörvikshallen se-<br />
Vi träffade Josef Zgrablic i full sysselsättning<br />
vid sitt arborrverk. Han kom till Sveri-<br />
stannade lran bara ett år.<br />
- I Cävlt trivdes jag aldrig riktigt utan<br />
dan mars förra året. Annikki berättar att hon<br />
alltid längtat efter att få komma till Sverige<br />
ge <strong>och</strong> Skandiaverken 1968 <strong>och</strong> har uppenbarligen<br />
funnit sig väl tillrätta i Lysekil.<br />
återvände tili <strong>Uddevalla</strong>varvet efter ett år. dels för att svetsarna i Sverige har mer betalt - När jag kom hit kunde jag givetvis in-<br />
Det är något speciellt med västkusten <strong>och</strong> än hemma i Finland, dels för att hon har gen svenska, men mina svenskstudier har<br />
atmosf ären här, menar U nto avslutningsvis.<br />
<strong>Uddevalla</strong> ligger centralt till<br />
sina syskon boende här.<br />
- Min första tid var jag i Södertälje, men<br />
där fanns inget jobb som passade mig, <strong>och</strong><br />
gått bra, säger Josef.<br />
Och om detta håller vi gärna med om;<br />
några större problem med svenska språket<br />
Ett sätt att bli fast anställd på varvet är att<br />
in.via någon av de entreprenadfir-<br />
\lhor,<br />
,fomma<br />
som jobbar inom varvets portar. Så är<br />
fallet med svetsare John Johansen från Nor-<br />
då fick jag veta att varvet i <strong>Uddevalla</strong> sökte<br />
svetsare, säger Annikki. Jag tvekade inte en<br />
sekund att söka, så nu har jag varit här på<br />
varvet i nio månader. Och jag trivs mycket<br />
tycks inte Josef ha.<br />
- Nej, mitt största problem var inte språket,<br />
fortsätter Josef, utan den svenska maten.<br />
Vi äter inte alls samma mat i Jugoslage.<br />
Redan 1962 flyttade han till Sverige <strong>och</strong> bra, med både arbetet <strong>och</strong> arbetskompisarvien som här i Sverige. Så det tog lite tid att<br />
flackade omkring på en massa olika jobb na,<br />
vänja sig.<br />
som svetsare, <strong>och</strong> då bl a på varvet.<br />
Annikki är visserlieen från den del av<br />
Finland, där svenska tälas som andra språk,<br />
J;.'ff:iiälii*?? I"ä:;: ffi lå',"i1i- men trots detta tycker hon att det ibland<br />
treprenadarbetare lärde jag ju tidigt att kän- känns lite svårt. Många ord i svenskan be-<br />
Josef gick arbetslös i hemlandet <strong>och</strong> sökte<br />
sig där"för norrut. Så när som på den "hederliga"<br />
svenska husmanskosten har Josef tydligen<br />
inte haft några som helst bekymmer<br />
na en hel del personer på varvet. Så när jag tyder inte samma sak i Sverige som i Fin- att acklimatisera sig.<br />
sedan kom hit som fast anställd var det inga<br />
problem för mig att snabbt känna mig<br />
hemma. Jag upplevde första tiden<br />
mycket positivt. Trivs förresten lika bra fortland,<br />
förklarar Annikki.<br />
- lbland sitter jag därför hellre tyst <strong>och</strong><br />
Iåter andra prata. Men jag tror, fortsätter<br />
hon, att det är sådant som går över med<br />
- Jag trivdes bra från allra första början,<br />
både med arbetsplatsen <strong>och</strong> med jobbarkompisarna.<br />
Och jag måste säga att jag har<br />
aldrig känt att vi invandrare inte bedöms<br />
farande; en bra start <strong>och</strong> en bra introduk- tiden.<br />
som övriga svenskar eller på något sätt känt<br />
tion av företaget, framhåller John.<br />
Att John valde just <strong>Uddevalla</strong>varvet beror<br />
på att han tyckte <strong>Uddevalla</strong> låg bra till - ett<br />
stort företag som ligger centralt till.<br />
- Man har nära hem till släkt <strong>och</strong> vänner<br />
i Norge, förklarar John. Dessutom är det<br />
inte så långt att åka till Cöteborg om du vill<br />
till en större stad.<br />
- Men, erkänner John, egentligen var det<br />
Under semestern kommer hon att hälsa<br />
på sina föräldrar som bor kvar i Finland,<br />
men någon tanke på att flytta tillbaka har<br />
ännu inte dykt upp.<br />
- Jag har ju inte varit i Sverige mer än ett<br />
år, men jag trivs hittills bra. Dessutom har<br />
jag ju min man <strong>och</strong> våra barn att tänka på,<br />
avslutade Annikki vår lilla pratstund för att<br />
fortsätta att svetsa.<br />
mig utanför, snarare Wärtom, säger Josef<br />
kanske något överraskande. Nu umgås jag<br />
också väldigt mycket med svenskar, mycket<br />
beroende på att jag är gift med en lysekilsf<br />
licka.<br />
Berättigade klagomål?<br />
En del klagomål på Sverige <strong>och</strong> svenskarna<br />
har hörts oå senare tid från invandrarhåll.<br />
Vad anser du om det?<br />
- Jag tror att många av dem som klagar<br />
på Sverige har glömt bort hur de hade det<br />
där hemma. Själv besökte jag Jugoslavien<br />
härom året <strong>och</strong> upptäckte då verkligen hur<br />
bra jag har det i Sverige. Så jag har inga som<br />
helst planer på att återvända till Jugoslavien,<br />
tillägger Josef.<br />
losef har inte endast försökt att leva som<br />
en svensk utan även i viss mån blivit en<br />
typisk svensk. Att människan påverkas av<br />
miljön har vi ju Iärt oss.<br />
- Jag har märkt att jag har blivit lugnare i<br />
mitt temperament. Mitt jugoslaviska lite<br />
"hetsigare" humör har tydligen försvunnit<br />
under de här åren i Sverige.<br />
Nu är inte Josef speciellt ledsen för detta,<br />
utan tycker det i många stycken är bättre ått<br />
vara "svenskt lugn", säger han avslutnings-<br />
Finländskan Annikki Heina har inte varit på varvet<br />
så länge. Hon kom hit förra året <strong>och</strong> hittills<br />
tycks hon trivas bra.<br />
Josef Zgrablic <strong>och</strong> de invandrare vi frågade<br />
har uppenbarligen anpassat sig väl i<br />
sitt nya hemland. Nu råder detta idealtillstånd<br />
givetvis inte för samtliga invandrare,<br />
utan många möter alltid olika problem när<br />
de skall "inlemmas i det svenska samhället".<br />
Detta är något som vi alla bör vara<br />
medvetna om, när vi kommer i kontakt med<br />
Unto Hietanen kom till Sverige <strong>och</strong> <strong>Uddevalla</strong><br />
redan 1957. Han jobbar på Klassen (övre bil-<br />
invandrare på vår arbetsplats. Hur skulle<br />
den). Josef Zgrablic är en av våra få jugoslaver, det vara, att själv lämna sitt land, sin kultur<br />
men det sydländska håller enligt honom själv <strong>och</strong> börja arbeta i ett land med ett annat<br />
alltmer på att försvinna (undre bilden). språk, andra seder <strong>och</strong> normer?<br />
oa<br />
o
Aven<br />
oo<br />
varvet<br />
har ett eget giuteri<br />
ovanligt. Deras arbetsuppgifter är inte så<br />
strikt uppdelade, så om någon av dem behöver<br />
hjälp vid större arbeFnhplps de bå-<br />
'r '<br />
dd natu;liRtvis åt.<br />
Under kraftig rökutveckling från vev-<br />
Iagret penslar Karl-Custav på en förtenninssvätska.<br />
De stora fläktarna i taket suger<br />
effektivt upp den obehaglig* röken, men<br />
På varvet finns många mindre avdel- Tegelhuset vid Sörvi kporten<br />
Karl-Custav arbetar för säkerhets skull ändå<br />
ningar <strong>och</strong> arbetsplatser, som en del Härdverkstaden & lagergjuteriet är som vi<br />
med skyddsmask.<br />
av oss knappt ens vet om eller i varje nämnde en liten arbetsplats; på härderiet<br />
- Förtenningsvätskan är till för att bab-<br />
jobbar<br />
fall inte närmare känner till. VoVi har<br />
en man - Lars Hagberg - <strong>och</strong> på<br />
bittsen skall fastna i lagret, förklarar han.<br />
gjuteriet likaså bara en man - Karl-Custav<br />
besökt en av dessa små arbetsplatser,<br />
Vevlagret placeras nu i slunggjutmaski-<br />
Sahlbring. ldag huserar de båda i ACA:s<br />
som därtill egentligen består av två<br />
nen <strong>och</strong> den flytande babbittsen, som håller<br />
gamla syrgasfabrik - tegelhuset nordöst om<br />
enheter; härdverkstaden & lagerglute-<br />
en temperatur på omkring 450", hälls i<br />
Sörviksporten. Dit flyttade man i samband<br />
slunggjutmaskinen, där vevlagret nu börjat<br />
riet.<br />
med att ACA fick nya lokaler uppe på berg-<br />
rotera för fullt. Babbittsen pressas så ut till<br />
eI 1967.<br />
Vi levererar till Kockums<br />
eII 6-7 mm skikt i lagret, <strong>och</strong> därefter kyls<br />
- Rent allmänt är ju arbetsmiljön mycket<br />
Visste ni att <strong>Uddevalla</strong>varvet har ett eget<br />
hela vevlagret ned till normal temperatur.<br />
bättre här än inne i hallen på UV. där vi var<br />
härderi <strong>och</strong> gjuteri. Jodå, ända sedan 1953<br />
Hela detta moment Iar 15-20 minuter.<br />
förut, säger Karl-Custav. På senare år har<br />
då maskinverkstaden togs i bruk har vi här-<br />
- Nu använder vi oss inte bara av slung-<br />
också miljön i denna nya lokal ytterligare<br />
dat <strong>och</strong> gyutit på varvet. Nu är det inte fråga<br />
gjutmetoden, fortsätter Karl-Custav, ut4<br />
förbättrats. Över ugnen har vi fått kraftiga<br />
om någon större verkstad, men däremot<br />
Sven bl a av kokillgjutning, dvs en giutml -<br />
fläktar, som suger bort det mesta av röken.<br />
nog så betydelsefull.<br />
tod, där man gjuter i formar för hand. Jäm-<br />
I samband med att Karl-Custav visar oss<br />
När vi kom på besök, så slunggöt man<br />
för med vanlig tennsoldatsgjutning, tilläg-<br />
omkring berättar han kortfattat hur själva<br />
bl a ett vevlager för en av våra stora dieselger<br />
han skämtsamt.<br />
gjutprocessen går till <strong>och</strong> tar ett vevlager<br />
motorer. Den gjutning det är fråga om är som exempel.<br />
alltså lagergjutning, dvs själva lagret kom- -Allra först blästras vevlagret i en bläsmer<br />
färdiggjutet hit, men slitytan på lagret termaskin som vi har här, börjar han. Blä- Noggranna tester<br />
W<br />
gjuts här. Vi gjuter bl a ram- <strong>och</strong> vevlager stringen gör lagret helt rent <strong>och</strong> tar bort<br />
I andra änden av verkstaden har Lars Hag-<br />
till de dieselmotorer, som varvet tillverkar,<br />
olika skavanker. Därefter skjuts lagret in i berg börjat med att härda "stansare", som<br />
olika lager till kompressorer, som Skandia- ugnen för attvärmas upp till 300'. Att lagret skall användas vid stansning i olika plåtar.<br />
verken gör samt, vilket kanske speciellt bör håller 300' är mycket viktigt för att gjut- Ut ur den BSOaiga ugnen plockar Lars de<br />
påpekas, växellådslager <strong>och</strong> ångturbinslaningen skall bli perfekt. Och när värmning-<br />
glödgade "stansarna" <strong>och</strong> doppar dem i<br />
ger för Kockums räkning. För att få ett been sedan är klar tas lagret ut ur ugnen <strong>och</strong><br />
härdolia.<br />
grepp om hur mycket vi totalt gjuter kan vi<br />
den egentliga gjutningen kan börja, fortsät-<br />
- Till största delen härdar vi just verktyg<br />
nämna att under 1 974 förbrukades ungefär ter Karl-Custav.<br />
av olika slag, både för maskin- <strong>och</strong> fartygs-<br />
15 ton vitmetall, även kallad babbitts, med<br />
tillverkningen, säger Lars. Som du ser harvi<br />
andra ord den flytande metall, som används<br />
också en större ugn, där vi kan härda stora<br />
vid själva gjutningen. Vi har vissa år varit 16 år i f obbet ger rutin<br />
detaljer som t ex lagerbackar.<br />
uppe i närmare 30 ton, men numera, efter- Detta får vi så se med egna ögon. Karl-Cus- Som alla förstår är det naturligtvis mycket<br />
som vi ju tillverkar färre dieselmotorer, har tav <strong>och</strong> Lars arbetar med en säker ru- viktigt att det härdade materialet verkligen<br />
siffran sjunkit <strong>och</strong> ligger omkring de.l 5 tin - 1 6 år i jobbet ger förvisso en del vana. håller för de krafter det kommer att utsättas<br />
tonnen.<br />
Att Lars hjälper Karl-Custav är ingenting för. Därför testas <strong>och</strong> provas det härdade<br />
Karl-Gustav Sahlbring <strong>och</strong> Lars Hagberg har jobbat tillsammans i många år, <strong>och</strong> vissa arbetsuppgifter<br />
hiälper de varandra med, bl a som här när den flytande babbittsen tappas.<br />
t0<br />
Karl-Custav<br />
Sahlbring har jobbat hela 16 år på<br />
varvet,
godset y4terst noggrant. Bland annat använder<br />
man sig av en s k brinellprovare för<br />
att testa hållbarheten i materialet.<br />
Ett självständigt arbete<br />
Varför valde de fackliga<br />
extern arbetstagarkonsu lt?<br />
' :--;<br />
Såväl Lars som Karl-Custav är gamla trotjänare<br />
på varvet.<br />
- )a, vi har varit här ända sedan det för- I höstas träffåäe SFO (Statsföretagens Förhandlingsorganisation), LO oän pfX (i<br />
sta härderiet & Iagergjuteriet startade i bör- vilken bl a SlF, SALF <strong>och</strong> CF ingår) en central överönskämmelse om de anställdas<br />
ian av 50{alet,.säger d"<br />
9-Xdl^Ti1i1,T:: rätt till ekonomisk informatioi. Avtalet kan nu tillämpas på lokalplinet <strong>och</strong> ger<br />
samma svsslor harvi också haftlre',1Jloii;<br />
dirmed de anställda rätt att utse en ekonomikommitt6 eller en intern arbetsta-<br />
Känner ni er inte lite isolerade trän del<br />
övriga.varvet? Dets är åär"ä,ä;;i; ii;: Ba,rkonsult eller en extern arbetsta_garkonsult. vid <strong>Uddevalla</strong>varvet valde man<br />
"r<br />
!"," åi urUutrplats lite ,urtltl.'*<br />
att utse en extern arbetstagarkonsult.<br />
- Det finns alltid både fördelar <strong>och</strong><br />
nackdelar med allting, menar Karl-Custav.<br />
lbland känner man sig kanske lite långt<br />
borta från händelsernas centrum; händer<br />
Avtalet gäller endast för företag som har . sult var bättre för våra behov än en ekonoföretagsnämnd,<br />
<strong>och</strong> det är arbetstagarle- mikommitt6.<br />
det någonting snabbt, som meddelas via damöterna i nämnden som begär att något - Dessutom finns det ingenting som sä-<br />
anslag, får vi reda på det senare <strong>och</strong> ofta då av de tre alternativen inrättas: eer att vi inte kan inrätta en ekonomikom-<br />
genom någon som kommer hit i ett annat o ekonomikommitt6. mitt6 framöver, när vi från fackligt håll skaf-<br />
r,-ilrende <strong>och</strong> berättar det för oss. Men å and-<br />
:ra<br />
sidan får vi sköta vårt arbete väldigt självständigt,<br />
det är värt mycket det, framhåller<br />
Karl-Custav. Vi gör egentligen så gott som<br />
allt själva - t o m städningen.<br />
- Men en sak får vi inte vara samtidigt -<br />
o intern arbetstagarkonsult (utsedd bland<br />
de anställda).<br />
o extern arbetstagarkonsult (utsedd bland<br />
personer utanf ör f öretaget).<br />
De flesta företag har valt att utse en ekonomikommitt6.<br />
Avtalet rekommenderar<br />
fat oss tillfredsställande utbildning, tillägger<br />
Per Malm.<br />
Omfattande ekonomisk i nf ormation<br />
De fackliga representanterna är nöjda<br />
, iiuka, skluter Lars in. Nu har det visserligen<br />
Vatt un yngre kille här tör att lära sig öch<br />
som skall kunna rycka in om någon av oss<br />
också att dess syfte i första hand förverkligas<br />
med h jälp av företagets egna anställda.<br />
Men på varvet föredrog alltså de fackliga<br />
med den omfattande ekonomiska information,<br />
som de redan idag får i företagsnämnden.<br />
Man hyser stark tilltro <strong>och</strong> förtroende<br />
skulle sluta. Jag tror ändå det vore bra om representanterna i företagsnämnden att gå för företagsledningens sätt att handlägga de<br />
några fler kunde få lära sig grunderna, un- vägen via en extern arbetstagarkonsult. Var- ekonomiska frågorna. Så tillsättandet av<br />
derstryker han.<br />
TOr(<br />
konsult skall inte uppfattas som någon miss-<br />
Som avslutning vill Lars <strong>och</strong> Karl-Custav<br />
tro mot företagsledningen, framhåller man<br />
framhålla att det mest positiva som hänt på<br />
varvet under de år de varit här är- månadslönen.<br />
-Ja, utan tvekan. Nu hade inte vi ackord<br />
förut utan fast procent, vilket betydde<br />
att vår lön låg förhållandevis lågt. Men i<br />
samband med månadslönereformen kom vi<br />
upp på en nivå, där härderi- <strong>och</strong> gjuteriarbete<br />
hör hemma, slutar Karl-Custav Sahlbring<br />
sekonderad av Lars Hagberg. . .<br />
H uvudskälet - utbildni ng<br />
Huvudskälet som de tre fackordförandena-Einar<br />
Berndtsson, Sture Johansson <strong>och</strong><br />
Per Malm - anger för inrättandet av en<br />
extern arbetstagarkonsult är - utbildningskravet.<br />
Verkstadsklubben <strong>och</strong> SALF menar<br />
att man inom sina led saknar medlemmar<br />
med den utbildning <strong>och</strong> kunskap, som<br />
krävs för att man skall kunna tränga igenom<br />
den många gånger svårförståeliga ekonomiska<br />
informationen.<br />
SlF-ordföranden Per Malm vet att man<br />
bland SIF:s medlemmar oå varvet har<br />
från fackligt håll.<br />
- Den ekonomiska informationen vi får i<br />
företagsnämnden idag är mycket omfattande,<br />
betonar Sture Johansson. Vi saknar<br />
helt enkelt medlemmar med tillräcklie ekonomisk<br />
utbildning för att vi skall ha etiverkligt<br />
utbyte av en ekonomikommitt6.<br />
Sture Johansson anger också ytterligare<br />
ett skäl för SALF:s ställningstagande.<br />
- Det fanns en uppenbar risk att vi inom<br />
SALF skulle ha blivit utan någon representant<br />
i en eventuell ekonomikommitt6, säger<br />
han.<br />
mycket kunniga ekonomer.<br />
Även Einar Berndtsson anger utbild-<br />
- Men, tillägger han, våra medlemmar nineskravet som det främsta skälet för en<br />
skulle - i varje fall teoretiskt sett - kunna<br />
hamna i otrevliga konfliktsituationer.<br />
Så även Per Malm menar att man måste<br />
extörn konsult, <strong>och</strong> han tillfogar.<br />
- Att vi får en extern konsult på varvet,<br />
betyder ju inte att vi inom de fackliga orga-<br />
vända sig utanför företaget för att hitta en nisationerna på något sätt kommer att släp-<br />
passanoe person.<br />
pa intresset för de ekonomiska frågorna.<br />
När företagsnämnden - utan diskussion TvärtomlVi kommer att öka vår utbi ldning<br />
för övrigt - beslöt att godkänna en hemstäl- på det ekonomiska området. De fackliga<br />
lan om en extern arbetstagarkonsult, sked- organisationerna kan tex bilda en egen<br />
de detta efter en gemensam skrivelse från ekonomikommitt6 för att hjälpa konsulten.<br />
de tre fackliga organisationerna. Men förra Det är iu vi som har ansvaret för ha ns arbete<br />
året föreslog ju SIF i företagsnämnden att en<br />
ekonomikommitt6 borde bildas oå varvet?<br />
Nämnden bordlade frågan då. Varför änd-<br />
<strong>och</strong> skall föreslå åtgärder med utgångspunkt<br />
från de uppgifter konsulten lämnar.<br />
- Konsulten är bara ett komplement,<br />
rade ni uppfattning?<br />
som facket skall styra, <strong>och</strong> som kan stärka<br />
- Vi gick nog lite hastigt f ram när vi före- vårt inf lytande, menar Einar.<br />
slog en ekonomikommitt6, säger Per Malm. -Vi har idag heller inte möjlighet att<br />
Efter ytterligare diskussioner fann vi att en bearbeta <strong>och</strong> analysera den information vi<br />
extern konsult var att föredra. Vi fick också får i företaesnämnden. Med en konsult får<br />
kompromissa något <strong>och</strong> ompröva vårt be- vi en god insyn i samtliga av företagets anslut<br />
beroende oå att både verkstadsklubben gelägenheter, <strong>och</strong> man får svårare att<br />
<strong>och</strong> SALF så starkt förordade extern konsult. "nobl:a" en konsult. Vi har ju tidigare blivit<br />
I avtalet förutsätts nämligen att arbetstagar- "brända" i en del samarbetsfrågor, menar<br />
representanterna i nämnden för fram ett Ei nar Berndtsson avslutni ngsvis.<br />
Det är viktigt att "stansarna" doppas noggrant i<br />
härdoljan, säger Lars Hagberg,<br />
gemensamt förslag. Nu var det inga större<br />
problem att ompröva vårt tidigare ställningstagande,<br />
eftersom vi själva, som jag<br />
sa, kom underfund med att en extern kon-<br />
Vem som kommer att bli den externe<br />
konsulten vid <strong>Uddevalla</strong>varvet kan ännu<br />
ingen svara på. Frågan kommer att lösas i<br />
samråd med respektive förbund. o .<br />
t1
Förbättrad skyddsi nf ormati on<br />
gav bra resultat i Sörvikshal len<br />
Som vi kan se av årets yrkesskadestatistik har vi fått en markant ökning av många tycks tro - handskärmen gör.<br />
korttidsolycksfallen, i synnerhet ögonskador. Mångd av dessa skador kan karak- Handskärmen klarar bara av<br />
täriseras som "onödiga" <strong>och</strong> borde inte ha inträffat, t ex svetsblänk <strong>och</strong> svetsslagg<br />
beroende på att man inte använt den personliga skyddsutrustningen på ett<br />
tillfredsställande sätt. Här kan en utökad <strong>och</strong> förbättrad skyddsinformation<br />
vända en uppgående olyckstrend. Detta visar det positiva resultatet av de försök<br />
med utökad information som man gjort i Sörvikshallen för att komma till rätta<br />
med olycksproblemen, främst då svetsblänk.<br />
| 1975 ärs yrkesskadestatistik kan man som<br />
förr om åren konstatera, att det är de yngre<br />
av våra anställda som mest drabbas av<br />
olyckor. flertalet av de yngre svetsarna från<br />
vår egen skola har sin första arbetsplats på<br />
varvet iSörvikshallen. Här visar också<br />
olyckssiffrorna speciellt höga toppar bland<br />
de yngre. Det stora problemet är de många<br />
öeonskadorna - svetsblänk <strong>och</strong> svetsslagg.<br />
För att minska olyckorna i allmänhet - <strong>och</strong><br />
i synnerhet bland de nya - började man<br />
efter semestern 1975 i sörvikshallen ett försök<br />
med att utöka <strong>och</strong> förbättra den inledande<br />
skyddsinformationen till alla nya.<br />
Den tvp av skador som man framföralltville<br />
åt genom dessa åtgärder var just de många<br />
öeönskadorna. Vi kan nu summera förra<br />
årets olyckssiffror <strong>och</strong> finner då, att den<br />
branta kurvan uppåt för de nya det första<br />
halvåret 1975 blev en kraftig sluttande kurva<br />
det andra halvåret. Den förbättrade informationen<br />
har uppenbarligen haft avsedd<br />
effekt.<br />
den personliga skyddsutrustningen på ett<br />
riktigt sätt, säger han. Men de problem vi<br />
har med att få alla att använda skyddsutrustning<br />
av olika slag borde egentligen inte<br />
förekornma. För i "Arbetarskyddslagen"<br />
står det ju inte endast, att arbetsgivaren är<br />
skyl di g att ti I I se att skyddsa nord ni ngar fi n ns<br />
att tillgå, utan även att "arbetstagare är pliktig<br />
att använda förefintliga skyddsanordningar"<br />
(ASL 1 kap $ 7).<br />
Både Bertil Olsson <strong>och</strong> Birger Österblad<br />
har naturligtvis lång erfarenhet av olycksri<br />
skerna vi d svets n i ng.<br />
- Även om det vai ett tag sedan jag siälv<br />
dagligen svetsade, så minns jag hur fruktansvärt<br />
det var, när man drabbades av<br />
svetsblänk. På den tiden var det svårare att<br />
skydda sig, men idag är det betydligt lättare<br />
att skydda sina ögon på ett effektivt sätt,<br />
fastslår Birger Österblad. Nu har vi svetshjälmar<br />
<strong>och</strong> svetsglasögon, som skyddar<br />
mot det mesta.<br />
lnte samma sak att svetsa i hallen som<br />
Använd svetshjälm!<br />
Den utan tvekan bästa <strong>och</strong> mest praktiska<br />
i skolan<br />
skyddsanordningen av dessa två är svets-<br />
Svetsadörman Bertil Olsson är en av dem hlälmen - en uppfällbar kåpa som är fast-<br />
som är ansvariga för introduktionen av nysatt i själva skyddshjälmen <strong>och</strong> som effekanstäl<br />
lda i Sörvikshal len.<br />
tivt skyddar hela ansiktet, mot svetsblänk,<br />
- Första halvåret 1975 hade vi här i hal- både från sidorna <strong>och</strong> rakt framifrån. Blänlen<br />
en kraftig ökning av svetsblänksskadorket från svelsande kamrater vid sidorna är<br />
na, berättar han. Vi från arbetsledningen oita det svåra problemet. Även om du inte<br />
talade då med skyddsombudet <strong>och</strong> verk- siälv är medveten om det <strong>och</strong> märker det,<br />
stadsklubben om de här problemen. Skyd- kan du utsättas för bländning från sidorna.<br />
det var också inblandat. Och vi kom till- Mot detta skyddar effektivt den breda svetssammans<br />
överens om att något måste göras hjälmskåpan, vilket däremot inte - som<br />
iör att få bort dessa "onödiga" skador' För<br />
många gånger är denna typ av skador just<br />
onödiea. Ofta beror det helt enkelt på ren<br />
okunnighet <strong>och</strong> orutin. Vi skall komma<br />
ihåg, afl det inle är samma :ak att svetsa i<br />
halien som att svetsa i skolan. I skolan kan<br />
du sitta relativt ostört <strong>och</strong> svetsa. I hallen<br />
däremot är det ofta trångt <strong>och</strong> du har många<br />
som svetsar omkri ng dig.<br />
'ivetsblänket<br />
från din egen pinne. Därtill skyddar ju<br />
svetsh jälmen mot den andra stora faran för<br />
ögonen - slaggen.<br />
Bertil Olsson berättar också att man i informationsträffarna<br />
efter semestern poängterade<br />
just fördelarna med svetshjälmen.<br />
- Det är ju ingenting annat än en vanesak.<br />
Vänjer du dig vid att använda svetshjälmen<br />
från början, blir det aldrig något<br />
problem, säger han.<br />
Varför vi ll då somliga inte använda<br />
svetshjälmen? En anledning som nämnts i<br />
sammanhanget är att man känner sig instängd<br />
i svetsh jälmen. "Som en häst mecl .<br />
skyg"glappar", som någon uttryckle sakenl?<br />
Men de två unga svetsare som vi talade<br />
med förstod inte alls detta argument.<br />
Svetshfälm används av alltfler<br />
- När jag svetsar inne i hallen på någon<br />
sektion, använder jag alltid svetshjälm, sä9,,<br />
ger Mikael Mellqvist, som är svetsare i<br />
SV-hallen <strong>och</strong> 16 år. Handskärm kan däremot<br />
Mikael endast tänka sig att använda<br />
när det är fråga om plankörning i skeppen.<br />
lngvar Svensson, 20 är, har använt svetshiälm<br />
'-<br />
från allra första början.<br />
Redan i skolan begärde jag att få använda<br />
svetshiälm, säger Ingvar. För jag fick<br />
nämligen ont iryggen av att använda<br />
handskärm. Med svetshiälmen kan man<br />
använda båda händerna <strong>och</strong> kan på så sätt<br />
få en bättre arbetsställning.<br />
Ingvar nämner alltså här ytterligare ett<br />
skäl varför svetshiälm är att föredra framför<br />
handskärm. Någon som helst motvilja mot<br />
svetshjälmen kunde vi således inte spåra<br />
hos vare sig Mikael eller lngvar, snarare<br />
tvärtom. De båda säger som Bertil Olsson.<br />
- Det är ju en vanesak, bara du lär dig<br />
det [rån allra försla början. Se di3 omkrin'<br />
här i hallen idag! Du hiitar inte mlnga ynfi'<br />
re som inte använder svetshiälm numera'<br />
Den förbättrade skyddsinformationen har<br />
säkert betytt en hel del tror de båda. I<br />
I nf ormationssatsning<br />
- Efter semensamma diskussioner, fortsätter<br />
Bertil Olsson, beslöt vi att alla parter -<br />
arbetsledningen, skyddsombudet <strong>och</strong> verkstadsklubbens<br />
representant - skulle informera<br />
de nya på en gemensam träff den allra<br />
första arbetsdagen, där vi upplyser <strong>och</strong> varnar<br />
dem för olycksriskerna i hallen. Och vi<br />
lägger speciellt stor vikt vid att poängtera<br />
faran för ögonskador vid svetsning'<br />
Birger Österblad, verkmästare i Sörvikshallen,<br />
är glad över att informationssatsningen<br />
har givit ett så bra resultat.<br />
Allan Gustavsson, Bertil Olsson, Mikael Mellqvist (sittande), Eirger Österblad <strong>och</strong> Ingvar Svensson<br />
- De allra flesta har nu böriat använda är alla överens om att svetshjälmen är det bästa sättet att skydda sig mot svetsblänk.<br />
1)<br />
, .:-:
Skyddsingenför Kurt Theliander:<br />
Yrkesskadorna under år 1975<br />
ÖCA<br />
9,8 (7,0)<br />
Yrkesskadestatistiken tör 1975 visar en glädjande nedgång i det totala antalet<br />
olyckor vid <strong>Uddevalla</strong>varvet. 1974-ärs siff ra - 315 -31önk till 274. Likaså har HANDLED,<br />
den sk "yrkesskadefrekvensen" (antal olyckor per 1 milj arbetstimmar) gått ner HAND OCH<br />
FINCRAR<br />
från 83 st till 73 st. Vi kan alltså med tillfredsställelse konstatera att "yrkesska- 32,8 (27 ,6)<br />
defrekvensen" från uppgången 1972 sedan dess stadigt gått nedåt. Men årets BÅL<br />
statistik påvisar också en mindre positiv tendens; antalet förlorade arbetstimmar 4 ,O (6,O)<br />
per yikesskada har ökat från 72 tall86. Trots denna uppgång ligger <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />
mycket väl framme i jämförelse med de övriga storvarven, som i de flesta<br />
fall visar betydligt högre siffror, både vad gäller "yrkesskadefrekvensen" <strong>och</strong><br />
förlorade antalet timmar per yrkesskada.<br />
De delar av kroppen som utsätts för flest<br />
olyckor är givetvis de delar vi använder<br />
)rnest i det dagliga arbetet, såsom händer<br />
,\r)ch fötter jämförelse med föregående år<br />
-har .l<br />
fotskadorna minskat, medan däremol<br />
hand- <strong>och</strong> fineerskadorna ökat oroväckande.<br />
En annan dyster siffra gäller ögonskadorna,<br />
som har ökat kraftigt, <strong>och</strong> det absolut<br />
överväeande antalet av dem som drab-<br />
i 'tas av sveisblänk eller ögonkatarr är under<br />
'Y:<br />
ar. Här behövs alltså en större vaksamhet<br />
framöver, så att vi får bort dessa "onödiga"<br />
skador. En speciell uppmaning riktas<br />
givetvis till alla er i de lägre åldrarna!<br />
olycksfall steg ytterligare med 5 olyckor<br />
under förra året.<br />
FOTLED, FOT,<br />
19,0 (23 ,s)<br />
1 9-åringarna olycksdrabbade<br />
Som vi berört visar årets statistik samma<br />
dystra olycktoppar i de lägre åldrarna som<br />
tidigare år. 19-åringarna är de allra värst<br />
'_:-<br />
i"lr<br />
"1,<br />
I<br />
HUVl:,-p<br />
OCH HALS<br />
5,5 (7,0)<br />
HOFTLED, KNA<br />
BEN<br />
12,8 (12,7)<br />
KROPPEN<br />
IÖVRICT<br />
0,4 (1 ,9)<br />
utsatta. Trots att den mycket höga olyckstoppen<br />
för denna ålderskategori har sjunkit<br />
ftän 1974 är den fortfarande alltför höe.<br />
Årets statistik säger också, i likhet med andra<br />
år, att de som varit oå varvet två år har<br />
Olyckornas fördelning på de olika avdelningarna<br />
är ungefär likartad med föregående<br />
år. Vissa yrkeskategorier är av naturliga<br />
skäl särskilt utsatta för skiftande olycksrisker<br />
- plåtslagare <strong>och</strong> svetsare. Samtidigt kan vi<br />
emellertid notera att det totala antalet<br />
olyckor för plåtslagarna har sjunkit från 1 15<br />
till 95, vilket är ett utmärkt resultat <strong>och</strong> vi<br />
den största ol ycksfal lsf rekvensen. Ol ycksi ntensiteten<br />
är hög på fartyg under utrustning<br />
<strong>och</strong> på stapelbäddarna under byggnadstiden.<br />
Att det förekommer f ler olyckor på lust<br />
dessa arbetsplatser är kanske inte så svårförståeligt<br />
- många olika yrkeskategorier<br />
arbetar tillsammans i många gånger trånga<br />
<strong>och</strong> besvärliga utrymmen.<br />
De båda svetshallarna visar också höea<br />
olyckssiffror, speciellt då Sörvikshall"n, uil-<br />
hoppas att trenden skall fortsätta. Ställningsbyggarna<br />
<strong>och</strong> snickarna kan visa upp<br />
en stadig trend nedåt under de senaste åren<br />
- en positiv tendens som vi också hoppas<br />
håller i sig. En annan avdelning som det<br />
däremot går åt andra hållet för är maskinverkstaden.<br />
Det redan 1974 höea antalet<br />
ket kan bero på det stora antalet yngre svetsare<br />
där. Korttidsolycksfallen har ökat med<br />
hela .l Teckningen ovan visar huvudsakligast skadad<br />
kroppsdel per 1o0 yrkesskador under 1 975. Siffrorna<br />
inom parentes avser 1974.<br />
skadorna har glädjande nog minskat från<br />
11 till 10.<br />
Hösten värst<br />
Olyckornas fördelning på årets månader visar<br />
en likartad kurva som förr om åren.<br />
Studerar vi medelkurvan åren 1971-75 ser<br />
vi att höstmånaderna oktober, november är<br />
de mest utsatta under hela året. Därefter<br />
följer september <strong>och</strong> mars. En detalj i förra<br />
årets statistik är att augusti var den svåraste<br />
månaden 1975. Kan värmebölian den första<br />
hälften denna månad ha betytt något i<br />
-lag fick en bra introduktion, när jag<br />
började här, framhåller Mikael <strong>och</strong> hoppas<br />
samtidigt att han blir lika väl introducerad<br />
45 i antal under året, <strong>och</strong> även här<br />
står svetsarna under 23 år för den huvudsakliga<br />
ökningen. Typen av skador som<br />
ökat mest bland korttidsolycksfallen är<br />
ögonskador, främst då svetskatarr. Tandpopulä*,<br />
men det ger resultat. Får man dem<br />
bara att börja använda skyddsutrustningen,<br />
går det sedan mycket lättare. Vi människor<br />
detta sammanhang?<br />
Måndagar <strong>och</strong> torsdagar skall vi vara särskilt<br />
vaksamma, för då inträffar de flesta<br />
olyckorna. Om vi ser på klockslaget finns<br />
två toppar under dagen, dels kl 10.0O, dels<br />
kl. 14.00. Man kan här se att energikurvan<br />
- den totala energiförbrukningen på varvet<br />
timme för timme under hela dygnet - fölier<br />
olycksfallskurvan rätt vä|, vilket bör vara<br />
ganska naturligt. De klockslag som mest<br />
energi förbrukas pågår även det intensivaste<br />
arbetet på dagen.<br />
på övriga ställen på varvet, om han flyttar<br />
':ån hallen.<br />
v<br />
Bra samarbete: Skvddet - facket -<br />
arbetsledningen<br />
Skyddsombudel AIlan Custavsson ser givetvis<br />
positivt på aft man kunnat vända<br />
olycksku rvan.<br />
- Det finns en bra förståelse från alla<br />
parter här i hallen för skyddsfrågor, säger<br />
har alltid en viss inneboende konservatism<br />
mot allt nytt. Vi har haft samma problem<br />
med skvddshiälmen <strong>och</strong> nu senast "dammsuqarna".<br />
Elon påpekar fördelen av att gemensamt<br />
lösa problemen genom samråd.<br />
- Sörvikshallen är ett bra exempel, där<br />
samrådsförfarandet i de allra flesta frågor<br />
fungerar, f ramhål Ier han.<br />
"Sörviksfallet" visar att man genom ut-<br />
Större förståelse för skyddsf rågor<br />
En bidragande orsak till att vi har kunnat<br />
hålla olycksantalet nere kan vara att förståelsen<br />
för skyddsfrågorna blivit större, både<br />
hos arbetare <strong>och</strong> förmän' Kurserna i "Bättre<br />
Arbetsmiljö" har säkert betytt en del i detta<br />
avseende. Men givetvis får inte 1975-års<br />
siffror eöra att vi slår oss till ro i tron att vi<br />
har gjort tillräckligt för att förbättra vår ar-<br />
han. Både arbetsledningen <strong>och</strong> verkstadsklubben<br />
är mycket aktiva inom mitt<br />
skyddsområde. Vi löser frågorna i samråd.<br />
Vem som sedan påtalar bristerna har ju ingen<br />
betydelse. Det väsentliga är att problemen<br />
löses så fort som möjligt.<br />
- En upprepad information på gränsen<br />
till tjat är ibland det enda som h jälper, säger<br />
Elon Jonsson, ordförande i plåthallsgruppen<br />
SV. Förutom den gemensamma informationen<br />
för de nyanställda har jag gått runt i<br />
hallen <strong>och</strong> talat med dem som inte använder<br />
svetshiälm. Påmint dem om de risker de<br />
ökad <strong>och</strong> förbättrad information kan nå resultat.<br />
Att vi alla får en riktig <strong>och</strong> effektiv<br />
skyddsinformation är viktigt, det gäller ju<br />
din <strong>och</strong> min säkerhet på arbetsplatsen. Men<br />
det krävs att alla drar sitt strå till stacken.<br />
Svetshjälmen är bara ett exempel. Det finns<br />
flera skvddsproblem som skulle - om inte<br />
lösas så i varje fall avsevärt förbättras om<br />
man prövade liknande åtgärder på andra<br />
avdelningar. En icke oväsentlig punkt i<br />
"Sörviksfallet" är det samförstånd <strong>och</strong> samråd,<br />
som förekommit mellan samtliga inblandade<br />
parler. Ett exempel värt atl la efbetsmiljö.<br />
En förhandstitt i 1:a kvartalets<br />
olycksstatistik för detta år visar en oroväckande<br />
uppgång i iämförelse med motsvarande<br />
oeriod 1975. Lät. oss därför alla <strong>och</strong> envar<br />
ytterligare öka våra ansträngningar för<br />
att eöra 1976 Iill ännu bättre skyddsår än<br />
1975. Arbetarskydd kräver en helhjärtad insats<br />
i intimt samarbete mellan alla parter.<br />
Skyddsarbete är något som angår.alla, var<br />
<strong>och</strong> en. Det kommer vi helt enkelt inte<br />
ifrån. Olyckan skall inte behöva drabba nåqon<br />
av oss för att vi skall komma underfund<br />
med att arbetarskydd verkligen angår oss<br />
utsätter sig själva för. Det är inte alltid så ter! . o alla. . o<br />
13
14<br />
lFnr
@ffi @@llh Gililnriln@ilf<br />
Facklig<br />
"kvinnokurs"<br />
Har ni förut sett så många av varyets kvinnor samlade på en bild?<br />
Cruppen i diskussionstagen med sin handledare losef Sonnius vid<br />
"svarta" tavlan.<br />
Företagshälsovård på SkV<br />
Äntligen, sade säkerl många i<br />
Lysekil den l februari. Då invigdes<br />
nämligen den nya efterlängtadeföretagshälsovårdscentralen<br />
på Kungsgatan. Bland<br />
de fem företag <strong>och</strong> wå myndigheter<br />
- sammanlagt 2000 anställda<br />
- som är anslutna till<br />
centralen finns Skandiaverken.<br />
Speciellt glad denna dag var<br />
Ceorg Holmqvist på SkV, som<br />
varit. en av de ivrigaste förkämparna<br />
för all (å landsting är huvudman för företagshälsovårdscentralen,<br />
vars<br />
främsta uppgift är att ingå i den<br />
förebyggande verksamheten på<br />
arbetsmiljöområdet. Av läkararbetstiden<br />
skall i princip hälften<br />
ägnas åt sjukvårdande verksamhet,<br />
inklusive rehabi litering.<br />
En fiärdedel ägnas åt arbetsmiljöproblem<br />
<strong>och</strong> en fjärdedel åt<br />
förebyggande hälsovård.<br />
en företagshäl-<br />
En samrådsgrupp har inf lytande<br />
över verksamhetens onrsovård<br />
i Lysekil.<br />
fattning <strong>och</strong> inriktning. Sam-<br />
Vid cenlralen finns företagsrådsgruppen beslår av arbetsgiläkare,<br />
företagssköterska, unvare- <strong>och</strong> arbetstagarrepresendersköterska<br />
<strong>och</strong> läkarsekretetanter för de företag som deltar i<br />
rare. Avsikten är att personalen verksamheten <strong>och</strong> för lands-<br />
skall förstärkas med den skyddstinget. I denna grupp represeningenjör<br />
under 1976.<br />
teras Skandiaverken av lennart<br />
Cöteborgs <strong>och</strong> Bohus läns Wellrath <strong>och</strong> Frank Olsson.<br />
Tre skandiaverkare tillsammans med syster Grethe vid invigningen<br />
av företagshälsovårdscentralen, från vänster Karl-Henry Cabrielsson,<br />
Georg Holmqvist <strong>och</strong> Lennart Wellrath.<br />
Skandiaverken har fått slutmonteringen<br />
på Bofors-No<br />
hab-motorer.<br />
Nohab-motor<br />
En Bofors-Nohab motor på<br />
Skandiaverken? Ja, faktiskt! SkV<br />
har nämligen i order från Bofors<br />
Nohab slutmonteringen på åtta<br />
4-cylindriga Nohab Polar motorer,<br />
vilka ingår i en leverans av<br />
22 enheter som ASEA sålt till<br />
"Förenade Arab Emiraten".<br />
Den nya "Studiestödslagen",<br />
som lrädde i kraft den 1 januari<br />
i år, i kombination med "Lagen<br />
om rätt till ledighet för utbildning"<br />
har gjort det möjligt för<br />
de fackliga organisationerna att<br />
bedriva fackliga kurser under<br />
arbetstid. Kursdeltagarna får<br />
ekonomisk ersättning från Vuxenutbildningsnämnden<br />
för de<br />
timmar som de är närvarande<br />
på kursen. Först på varvet med<br />
denna typ av kurs var SlF, som<br />
just nu håller på med en facklig<br />
grundkurs på 2l timmar speciellt<br />
avsedd för kvinnor.<br />
- För att man skall få medel<br />
till kurserna krävs att deltagarna<br />
tillhör en kategori, som har svårt<br />
att bevista kurser på vanlig<br />
kvällstid, förklarar Josef Sonnius,<br />
SIF:studieledare, som är<br />
handledare för kursen. Vi sökte<br />
därför för den grupp som i våra<br />
led är den som har svårast att<br />
komma ifrån på kvällarna -<br />
I<br />
kvinnorna. Dels har de oftast ett<br />
hem att sköta, dels kanskeb{'n,<br />
som de har besvärligt ait läiiFra<br />
på kvällen.<br />
12 kvinnor <strong>och</strong> en man (ett<br />
dispensfall) deltar i kursen, vars<br />
målsättning är att öka intresset<br />
för fackliga frågor <strong>och</strong> stärltg det<br />
fackliga medvetandet. Förutom<br />
grundläggande fackliga kunskaper<br />
berör man också lönepolitiken,<br />
lagar <strong>och</strong> avtal.<br />
Intresset verkar stort bland<br />
deltagarna <strong>och</strong> alla är frågvrsa<br />
<strong>och</strong> vetgiriga, intygar Josef, som<br />
hoppas på en fortsättning av<br />
denna kurstyp i höst.<br />
- Men då skall det inte gälla<br />
bara kvinnor. Vi har.ju flera<br />
grupper här på företaget, som<br />
skulle kunna komma ifråga, t ex<br />
alla som bor utanför <strong>Uddevalla</strong><br />
<strong>och</strong> som har svårt att komma in<br />
till staden på kvällarna, säger<br />
.losef avslutningsvis.<br />
VPK-ledaren på varvsbesök<br />
Vänsterpartiet Kommu nisternas<br />
ordförande Lars Werner gjorde i<br />
början av april en rundresa i<br />
Bohuslän <strong>och</strong> besökte då bl a<br />
<strong>Uddevalla</strong>varvet. Efter en pratstund<br />
med VD väffade han<br />
fackordförandena <strong>och</strong> diskuterade<br />
olika fackliga frågor med<br />
dem. Besöket avslutades med<br />
ru ndvandring på varvet. Lars Werner träffade bl a Gunnar<br />
Albinsson under sitt besök i<br />
maskinverkstaden.<br />
Leipzigermässan<br />
En vecka varje vår <strong>och</strong> höst på- lansera Skandiaverken som<br />
går den stora industrimässan i<br />
Ieipzig i Östtyskland, där Comecon-länderna<br />
visar uPP det<br />
ASUC:s generalagent På den<br />
skandinaviska marknaden. Men<br />
givetvis gavs det tillfälle att pre-<br />
mesLa dv vad man har att erbjusentera<strong>Uddevalla</strong>varvet/Skanda i industriväg. Mässan är givewis<br />
framförallt en uppvisning<br />
diaverken <strong>och</strong> våra Produkter.<br />
Och jag måste säga att östtys-<br />
för hugade industrimän världen karna visade ett nästan överras-<br />
över men också ett tillfälle för kande stort intresse för oss.<br />
DDR <strong>och</strong> det övriga ÖsteuroPa Edgar Melgaard är nöjd med<br />
att för den egna allmänheten vi- resultatet av vistelsen nere r<br />
sa hur industrin utvecklats i cle- Leipzig <strong>och</strong> tror att Skandiaverras<br />
hemländer. Leipzigermäskens generalagentur fick en fin<br />
san fungerar alltså som något av start.<br />
Östs ansikte utåt <strong>och</strong> är ett - Vi knöt kontakter som kan<br />
lämpli gt ti I lfäl le för affärsuppgö- vara positiva f ramöver, både<br />
rel ser.<br />
med östtySkar <strong>och</strong> inte minst<br />
Mässhallarna <strong>och</strong> montrarna med skandiRaver, som brukar<br />
fvlls inte bara av företag från göra affärer med DDR <strong>och</strong> Öst-<br />
Öst, utan det ges även tillfälle europa, säger han <strong>och</strong> tillägger<br />
för t ex svenska företag att Pre- avslutningsvis. Av mottagandet<br />
sentera sig <strong>och</strong> sina Produkter. i DDR an döma tycks det vara<br />
Skandiaverken, som genom sln en klar fördel att tillhöra den<br />
generalagentur för de östtYska<br />
ASUC-växlarna, fått en hel del<br />
statliga företagsgruppen i Sveriatt<br />
göra med DDR På sistone,<br />
var bland de svenska företag På Skandiaverken är man nu<br />
som fanns med i Leipzig denna fullt sysselsatt med att på olika<br />
vår. Ldgar Melgaard, ansvarig sätt presentera ASUC:s växlar<br />
för SkV:s marknadsföring av på den skandinaviska markna-<br />
bl a ASUC-växlarna, var den den, bl a genom en brett upp-<br />
som representerade Skandialagd annonskampan.l. Och inverken<br />
under mässveckan. tresserade köpare börjar redan<br />
- I egentlig mening kan man höra av sig. En order på 30<br />
inte säga att Skandiaverken var snäckväxlar har hittills inkom-<br />
med på mässen, säger ha_n. Vi mit <strong>och</strong> en storoder lär vara på<br />
använde däremot mässan tör att gång.<br />
t5
Pensionärer<br />
Den siste mars lämnade ytterligare fyra anställda<br />
varvet för att gå i pension. Den som<br />
varit längst av de fyra på företaget var reparatör<br />
Arnold Sjöberg, som kom hit redan<br />
1947. De övriga var längare Cunnar Carlsson<br />
(1952\, profilsorterare Nils Johansson<br />
(1955) <strong>och</strong> ställningsbyggare Erik Kailsson<br />
(1957).5ixten Hansson framförde på företagets<br />
vägnar ett varmt tack för alla de år, Gösta Eriksson i förgrunden, omgiven av från<br />
som de fyra lagt ned på varvet. För verk- vänster Lennart Karlsson, Stig Broman <strong>och</strong> Nils<br />
stadsklubben tackade Rune Ulfstad <strong>och</strong> ut- Kindstrand.<br />
tryckte en förhoppning om att de fyra skulle<br />
få en lugn <strong>och</strong> skön pension.<br />
Vid samma tillfälle skulle även maskininsättare<br />
Malte Strodel ha avtackats. men tvvärr<br />
kunde han på grund av sjukdom inte<br />
närvara. 1960 kom Malte Strodel hit <strong>och</strong><br />
har sedan dess varit företaget trogen. VoVi<br />
vill så här i efterhand önska en anqenäm<br />
pensioneri ng.<br />
Svetsare Hilding Skarstedt, Skandiaverken,<br />
pensionerades den 3 april. Han har<br />
varit anställd vid SkV sedan 1966 <strong>och</strong> avtackades<br />
på rim av arbetskamraten Frank<br />
Olsson. För arbetsledningen tackade förman<br />
Lars-Erik Olsson, medan Lennart Well-<br />
Den siste mars gick ytterligare fyra av varvets rath framförde företagets tack.<br />
anställda i pension. Från vänster ses Erik Karlsson,<br />
Nils fohansson, Arnold Sjöberg <strong>och</strong> Gunnar<br />
Carlsson.<br />
På Valborgsmässoafton var det återigen<br />
dags för pensionsavgång vid <strong>Uddevalla</strong>varvet.<br />
Ritare Cösta Eriksson lämnade då företaget<br />
efter nära 29 år, en av de verkliga<br />
trotjänarna med andra ord. Lennart Karlsson<br />
uttryckte såväl UV:s som sitt personliga<br />
stora tack. Nils Kindstrand från SIF framförde.fackets<br />
tack <strong>och</strong> lycka till i fortsättning-<br />
Ronacastle lastade i Nigeria<br />
Hilding Skarstedt mottar blommor från Frank<br />
Olsson.<br />
Den 2 april levererade <strong>Uddevalla</strong>varvet motortankfartyget "Ronacastle" (nyb.nr. 290) titl Einar<br />
Saanum Skipsrederi, Mandal, Norge. Fartygetär pä 127.OO0 dwt <strong>och</strong> det femte i en serie av nio<br />
fartyg av denna typ som varvet bygger.<br />
Vi gratulerar<br />
60 år<br />
UDDEVALLAVARVET<br />
Städare Äke lohansson ,-<br />
Chaufför Äke Andersson<br />
Snickare Vendel Emanuelsson<br />
Längare Custav Hansson<br />
Plåtslagare Jorma Lehti nen<br />
Provtryckare Fol ke Olsson<br />
Förrådsarb. Gustav Johansson<br />
Ritare Jean Levin<br />
Crovarbetare Al lan johansson<br />
50 år<br />
U DDEVALLAVARVET<br />
Tecknare Cösta Johansson<br />
Reparatör Östen johansson<br />
Rörläggare Ru ne Ljungkvist<br />
Hängare Stig Nilsson<br />
Blästrare Fol ke Andersson<br />
Snickare Bo Högberg<br />
Växeltelefonist I ngrid Qui llberg<br />
Traversförare Ru ne Ol of sson<br />
Traversförare Lars Dahlberg<br />
Reparatör Kurt Svensson<br />
Svetsare Bengt Skoog<br />
Snickare Sune Månsson<br />
Hängare Henry Larsson<br />
Förman Olof Johansson<br />
SKANDIAVERKEN<br />
Driftschef Cunnar Adolfsson<br />
Tack<br />
21.5<br />
23.5<br />
31.5<br />
6.6<br />
15.6<br />
20.6<br />
21.6<br />
24.6<br />
29.6<br />
7t c<br />
26.5<br />
1,<br />
3l/<br />
5.6<br />
5.6<br />
7.6<br />
8.6<br />
11 '<br />
13\r<br />
19.6<br />
24.6<br />
26.6<br />
26.6<br />
18.6<br />
Ett varmt tack till arbetskamrater, arbetsledning,<br />
verkstadsklubb <strong>och</strong> företag för all<br />
uppvaktning med blommor <strong>och</strong> presenter<br />
vid min pensionering.<br />
Tage lohansson,<br />
,<br />
Ett hjärtligt tack till arbetskamrater, arbetsledare,<br />
verkstadsklubben <strong>och</strong> företaget för<br />
den vänliga uppvaktningen i samband med<br />
min pensionering.<br />
Cunnar Carlsson r<br />
Ett varmt tack till alla som deltog i den<br />
vänliga uppvaktningen i samband med att<br />
jag pensionerades; arbetskamrater, arbetsbefä1,<br />
verkstadsklubben <strong>och</strong> företaget.<br />
Arnold S jöberg<br />
VARYET OGH YI<br />
Uddeval lavarvets personaltidning<br />
Ansvarig utgivare: lngvar Trogen<br />
I redaktionen: Nils-Custav Olsson, Olle<br />
Schmidt<br />
Redaktionskommitt6: Sven Andersson.<br />
Äke Hammar, Custav Henningsson, Lars-<br />
Ake Olofsson, Ingvar Ingelshed (Skandiaverken)<br />
rssN-0346-4067