Den mänskliga andliga evolutionen - Akademin för SER-terapi

6. DISKUSSION
HÅLLEN ENERGI/AVTRYCK/BLOCKERINGAR
Som en början knyter jag an till den första delen av RESULTATET, som beskriver den så kallade slöjan
från olika synvinklar. Denna avskärmning kan uppfattas som en vägg som separerar vårt medvetande.
Det kan också ses som en skugga som står i vägen för vårt sanna jag. Benämningen varierar inom olika
inriktningar. Mina egna tankar och funderingar kring den osynliga slöjan är att när det nyfödda barnets
själ intar sin fysiska kropp är slöjan obefintlig. Barnet är rent och opåverkat, dess högsta önskan är
att bli bekräftat för sin existens och få sina grundläggande behov tillgodosedda.
Här börjar slöjan ta form. Eftersom vårt medvetande är energi sker all utväxling i energiform.
I sin flortunna existens börjar slöjan fånga och hålla energipartiklar i form av negativa känslomässiga
laddningar (rädslor, ilska, sorg, frustration, oro och liknande). De positiva känslomässiga laddningarna
(lycka, glädje, tillfredsställelse, lugn, förnöjsamhet, ro och så vidare) existerar i en flödande
energiform och passerat genom slöjan och används som en energigivande livskraft i människans liv.
Jag ser negativa känslor som snöflingor, när de fastnar i slöjans nät kräver de energi för att hållas
kvar. Den energin tas från människans livsenergi. Tillräckligt många snöflingaor bildar till slut istappar
och skapar blockeringar. Snöflingorna är känslor, erfarenheter och upplevelser som, på vägen i livet,
skapar vår referensram eller måttstock för kommande upplevelser. De bestämmer hur vi uppfattar vår
verklighet genom ett förvrängt filter eller som ett par färgade glasögon.
Vi upplever detta som motstånd i livet. Att det känns trögt och att vi känner oss låsta. När det bygger
på kommer kraftlösheten, orkeslösheten och tröttheten. Ångest, oro, nedstämdhet och depression.
Det ena bygger på det andra. Tills lut blir det tvärnit och vi blir utbrända och drabbas av
utmattningssyndrom. Hela vår flortunna slöja är full av snöflingor och istappar som tar all vår
livsenergi för att hålla kylan. Vi är vid det laget helt avstängda från vår essens eller djupaste kärna.
Kontakten är bruten. De positiva känslomässiga laddningar som bidrar med flödet i våra liv är så få vid
det här laget att de inte har en chans att tina upp allt det frusna och nedkylda. Egot har blivit så stort
att det överskuggar vårt sanna jag eller slöjan är så förtätad att vi inte kan se igenom.
DAGS FÖR RENSNING
Vi befinner oss på en plats i livet där vi behöver rensa upp i det gamla. Det gamla tjänar oss
uppenbarligen inte längre. Dags att neutralisera gamla hållna mönster och förändra vår referensram.
Börja tina upp istappar till en försiktigt porlande vinterbäck som kan övergå i en vårflod och skapa ett
flöde i våra liv. Processen är lika individuell som varje människa är unik.
Vi har alla olika innehåll i slöjan, bagage i ryggsäcken eller hur vi nu vill uttrycka det.
BEHANDLINGSALTERNTIV
Det är nu de olika behandlingsmodellerna kommer in – på väg mot läkning. Alla metoder har sina olika
verktyg. Att hitta det som möter vårt behov under läkningsprocessen, kan i sig vara en krokig väg att
vandra. Jag har valt ut några av de som bland annat utgjort grunden i min egen väg mot läkning och
helande. Den pågår fortfarande och kommer så göra tills det är dags att byta medvetandeform.
De har alla gemensamt bidragit till att frigöra mig från gamla mönster och lett mig i rätt riktning mot
det nya i livet. Från starten var syftet med min utbildning på Akademin för SERterapi att arbeta med
och utveckla mig själv. Med tiden ha en längtan väckts, att använda mina egna erfarenheter för att
utvecklas till terapeut och finnas vid sidan av andra i deras transformationsprocesser.
Att närvara, följa och vägleda en människa i sin egen unika process mot att finna sitt ursprung är min
önskan.
Under min utbildning var regressionsterapi det som utgjorde starten. Att uppleva de symboliska liven
var en ny uttrycksform för mig. En obegränsad inre värld med information som kan användas för att
bättre förstå sig själv. Om vi är i ett annat livsspann eller inte har mindre betydelse, allt pågår
19