Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB

More documents

Recommendations

Info

VÄRMEFORSK De tekniska erfarenheterna av slaggrus är att detta material kan användas som förstärkningslager utan problem. Kolbottenaskan har använts till underbyggnad med goda erfarenheter. För de övriga askorna kan inte någon sådan generell slutsats dras eftersom den systematiska kunskapen är för liten om dessa. I allmänhet behövs mer kunskap om alla askorna, men i synnerhet behövs kunskap om gruppen ”övriga” askor. 64
9 Diskussion 65 VÄRMEFORSK Varför skall man överhuvudtaget anstränga sig för att försöka använda bottenaskor till väg- och anläggningsbyggnad? Det finns ett flertal skäl till detta varav de två viktigaste redan nämns i rapportens första kapitel, dvs att traditionellt material (naturgrus) är en begränsad resurs, samt att även deponiutrymme kan ses som en ”begränsad resurs”. Bara sådant material som verkligen behöver ligga på en deponi skall läggas där. 9.1 Bottenaskor och infrastruktur Förutom de två nämnda skälen så är vägar och anläggningar någonting som alltid kommer att byggas, både i form av nybyggnation och renovering, vilket gör att avsättningen blir mycket långsiktig om man kan se till att de krav som ställs på askor som byggnadsmaterial kan uppfyllas. För närvarande används bottenaskor mycket som konstruktionsmaterial för att bygga vägar på deponier och för att användas som ett material för sluttäckning av deponier. Eftersom nya EU-riktlinjer för deponier måste tillämpas från och med år 2009 (enligt det nya deponidirektivet [47]) som ställer höga tekniska, miljömässiga och ekonomiska krav, så är det just nu väldigt många deponier i Sverige som håller på att avslutas genom sluttäckning. I många fall är säkert materialen lämpade som ett sluttäckningsmaterial tillsammans med andra, och materialbehovet för att täcka alla deponierna är mycket stort. Dock så är också detta en avsättning som kommer att minska dramatiskt i och med nästan alla nu pågående deponier avslutas. Vägar och anläggningar kommer däremot att byggas kontinuerligt under lång tid framöver. Så länge som samhället har behov av värme kommer förbränning att fortgå. Förbränningsanläggningarna i huvudsak koncentrerade till de regioner där befolkningstätheten är relativt stor, dvs askorna produceras i de områden där människor bor. I dessa områden är också behovet av ballastmaterial som störst samtidigt som det med stor sannolikhet kommer att bli brist på traditionell ballast i just sådana områden i takt med att täkter för traditionellt material blir en bristvara. Ett exempel på denna typ av område är t ex Göteborgsregionen som till stor del uppfyller beskrivningen ovan. Således är infrastrukturaspekterna för bottenaskor goda – askor finns där människor finns och där kan det också vara brist på traditionellt material. Även om askor finns där människor finns enligt ovan så kan det vara en svårighet med att använda askor som byggnadsmaterial eftersom askorna uppkommer i ganska små mängder på många olika platser – i alla fall om man har perspektivet vägbyggnad. I synnerhet vägkonstruktioner kräver stor mängd väldefinierat material under en ganska kort tidsperiod. Ett alternativ är att askor från flera mindre producenter tas om hand av en entreprenör som lagrar upp askan och distribuerar den när behov uppkommer. För att i ett sådant läge få avsättning för askan är det speciellt viktigt att entreprenören vet vilka egenskaper askan och eventuellt askblandningen har för att utgöra ett attraktivt alternativ för byggherren. I detta perspektiv så förefaller alternativet att använda aska till anläggningskonstruktion som attraktivt eftersom det då oftast är mindre mängder som går åt vid varje tillfälle
Page 1:
Miljöriktig användning av askor 8
Page 5 and 6:
Förord i VÄRMEFORSK Denna rapport
Page 7 and 8:
Abstract iii VÄRMEFORSK Projektet
Page 9 and 10:
Sammanfattning v VÄRMEFORSK Denna
Page 11:
vii VÄRMEFORSK det inte samma krav
Page 14 and 15:
VÄRMEFORSK To enable the use of an
Page 16 and 17:
VÄRMEFORSK xii
Page 18 and 19:
VÄRMEFORSK 8.3 KOLBOTTENASKA......
Page 20 and 21:
VÄRMEFORSK om vad som är ”natur
Page 22 and 23:
VÄRMEFORSK (AIS) och handlar om ka
Page 24 and 25:
VÄRMEFORSK Angående dimensionerin
Page 26 and 27:
VÄRMEFORSK kommer. I undergrunden
Page 28 and 29:
VÄRMEFORSK 2.3.1 Funktionsbaserad
Page 30 and 31: VÄRMEFORSK 3 Krav i olika regelver
Page 32 and 33: VÄRMEFORSK Anledningen till detta
Page 34 and 35: VÄRMEFORSK för handläggare som s
Page 36 and 37: VÄRMEFORSK lättklinker, som tillv
Page 38 and 39: VÄRMEFORSK systematisk förbättri
Page 40 and 41: VÄRMEFORSK 4 Funktionskrav på ask
Page 42 and 43: VÄRMEFORSK 6. Packnings- Nordtestr
Page 44 and 45: VÄRMEFORSK Bärförmåg a och stab
Page 46 and 47: VÄRMEFORSK och anläggningsbyggnad
Page 48 and 49: VÄRMEFORSK Förslag till funktions
Page 50 and 51: VÄRMEFORSK I detta projekt som den
Page 52 and 53: VÄRMEFORSK • Termisk beständigh
Page 54 and 55: VÄRMEFORSK Den sistnämnda slutsat
Page 56 and 57: VÄRMEFORSK • ”För att kunna u
Page 58 and 59: VÄRMEFORSK gjordes i stor utsträc
Page 60 and 61: VÄRMEFORSK De två första metoder
Page 62 and 63: VÄRMEFORSK askorna att uppnå vatt
Page 64 and 65: VÄRMEFORSK Tabell 5-1. Tabellen vi
Page 66 and 67: VÄRMEFORSK LOI är en således en
Page 68 and 69: VÄRMEFORSK De krav som gäller fö
Page 70 and 71: VÄRMEFORSK av stor betydelse att m
Page 72 and 73: VÄRMEFORSK 6 Kontroll av funktions
Page 74 and 75: VÄRMEFORSK Då askornas förmåga
Page 76 and 77: VÄRMEFORSK 7.2 Kriterier på botte
Page 78 and 79: VÄRMEFORSK Det är av stort intres
Page 82 and 83: VÄRMEFORSK 9.2 Kunskapsläget Den
Page 84 and 85: VÄRMEFORSK 10 Slutsatser Denna rap
Page 86 and 87: VÄRMEFORSK Rapporten har tagit fra
Page 88 and 89: VÄRMEFORSK [14] www.cenorm.be elle
Page 90 and 91: VÄRMEFORSK [41] Fagerström och Wi
Page 92 and 93: VÄRMEFORSK A Detaljerad genomgång
Page 94 and 95: VÄRMEFORSK anses som frostbeständ
Page 96 and 97: VÄRMEFORSK lättviktsballast och b
Page 98 and 99: VÄRMEFORSK mer cement. 6.3 Vatteni
Page 100 and 101: Tabell B-1. Krav på värmelednings
Page 102 and 103: Materialen siktas efter avslutat pr
Page 104 and 105: C Sammanställning över askinvente
Page 107: jkj 17 VÄRMEFORSK M6-635 Nr Rubrik
show all

Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?