Ladda ned som PDF - Osqledaren
Ladda ned som PDF - Osqledaren
Ladda ned som PDF - Osqledaren
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
girl power<br />
OSQLEDAREN # 5<br />
2011/2012<br />
200 procent under en annan himmel den ultimata spexguiden<br />
levengood levererar ol gör: wrapp utbildningen vi aldrig fick
KTH Alumni Community<br />
Join today to network with more<br />
than 15 000 alumni across the globe.<br />
www.kth.se/alumni<br />
Students today – Alumni tomorrow<br />
Ta dig an framtidens infrastrukturutmaningar.<br />
Sök Svevias traineeprogram.<br />
T1<br />
UPPDRAG: OMÖJLIG TRANSPORT.<br />
Ett av Sveriges största energibolag bygger en vindkraftspark.<br />
Din utmaning: transportera 20 stycken 150 m höga vindkraftverk genom Sverige.<br />
Först utmed allmän väg, utan att störa trafiken, sedan 15 km in i väglöst land.<br />
Svevia bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur.<br />
Med vårt traineeprogram, T1, får du <strong>som</strong> är civilingenjör möjlighet<br />
att påverka hur samhällets viktigaste funktioner kommer att se ut<br />
i framtiden.<br />
Ansök på svevia.se/trainee<br />
BBDO EHRENSTRÅHLE
Kommer din idé att<br />
revolutionera världen?<br />
F<br />
ör några veckor sedan var jag och lyssnade på när Sveriges mäktigaste<br />
kvinnor blev korade på Cirkus i Stockholm. I samband med<br />
prisutdelningen lanserade tidningen Veckans Affärer 30-procentsklubben<br />
- en klubb där börs-vd:ar <strong>som</strong> har minst 30% kvinnor i sin<br />
ledningsgrupp får vara med. På THS har vi inte 30% tjejer i ledningsgruppen,<br />
vi har mer, mycket mer. Mer än hälften, 54%, av THS ledningsgrupp<br />
är idag tjejer och med tanke på att könsfördelningen på KTH är ungefär<br />
30/70 tycker jag att det är häftigt! I det här numret kan du läsa mer om<br />
de fyra senaste tjejernas intåg i THS ledningsgrupp.<br />
varför då detta ständiga tjat om jämställdhet och mångfald? Jo,<br />
forskning har visat att heterogena grupper ger en bättre verksamhet<br />
både kulturellt och rent resultatmässigt. Dynamiken i dessa grupper ökar<br />
det innovativa tänkandet. På tal om innovation har OL den här gången<br />
besökt ett framgångsrikt IT-start-up. Hos IT-företagen hittar man sällan<br />
30% tjejer i ledningsgruppen, vad <strong>som</strong> dock verkar finnas är minst 30%<br />
hipsters. <strong>Osqledaren</strong> dök in i de coola nördarnas vardag och fann en attityd<br />
<strong>som</strong> vi tror bäddar för mer mångfald även inom en traditionellt sett<br />
stereotyp bransch.<br />
Vi har också träffat fyra företag <strong>som</strong> drivs direkt från campus, dessa studenter<br />
visar att det är möjligt att göra verklighet av sina idéer<br />
och att det bara är du själv <strong>som</strong> sätter begränsningarna.<br />
medverkande i detta nummer<br />
Har du själv en idé <strong>som</strong> kommer revolutionera världen?<br />
Vad väntar du på? Sätt fart!<br />
sara gaBrielsson<br />
chefredaktör 11/12<br />
chefredaktör<br />
och ansvarig utgivare<br />
Sara gabrielsson<br />
grafisk form och layout<br />
Sara gabrielsson<br />
tryck<br />
edita<br />
papper<br />
inlaga, amber graphic 90g<br />
omslag, multiart gloss 200g<br />
annons<br />
kontakta chefredaktör på <strong>ned</strong>anstående<br />
uppgifter<br />
kontakt<br />
08/070 790 98 70<br />
osqledaren@ths.kth.se<br />
postadress<br />
osqledaren<br />
tekniska högskolans Studentkår<br />
100 44 Stockholm<br />
om osqledaren<br />
osqledaren är sedan 1959 tekniska<br />
högskolans Studentkårs tidning. tidningen ges<br />
ut 6 gånger per år med en upplaga på ca. 17<br />
000 exemplar och är helt annonsfinansierad.<br />
osqledarens uppgift är att informera om,<br />
bevaka och kritiskt granska verksamheten<br />
inom thS och kth.<br />
i tidningen gjorda uttalanden är endast, om så<br />
anges, att betrakta <strong>som</strong> thS eller osqledarens<br />
åsikt.<br />
Bidrag<br />
vill du vara med i osqledarens redaktion?<br />
maila osqledaren@ths.kth.se. redaktionen<br />
förbehåller sig rätten att korta i eller refusera<br />
insänt material.<br />
manusstopp för ol #6 är den 11e april<br />
omslag<br />
axel hammarbäck<br />
girl power<br />
OSQLEDAREN # 5<br />
2011/2012<br />
200 procent under en annan himmel den ultimata spexguiden<br />
levengood levererar ol gör: wrapp utbildningen vi aldrig fick<br />
från vänster<br />
anna klöfver, axel hammarbäck, christian<br />
rydberg Åkesson, elisabeth ingvar, henning<br />
alesund, katja rantala, martin barksten<br />
dessutom<br />
elina gobena, gustav von heijne, göran<br />
manneberg, hanna lundén, hanna thenor<br />
Årström, isak nyberg, Johan alvfors, Johan<br />
kvastad, Johan Persson, kalle eriksson, linn<br />
emilsson, robin norström, Sara edin<br />
10<br />
08<br />
10<br />
12<br />
18<br />
21<br />
INNEHÅLL OL # 5<br />
37<br />
studentbostäder på g<br />
vad händer egentligen? ol har kollat läget<br />
imponerande idéer<br />
hur bygger man ett internationellt imperium?<br />
ol gör: wrapp<br />
På besök hos de coola nördarna<br />
200 procent<br />
om livet <strong>som</strong> student och entreprenör<br />
nya ansikten i lg<br />
ol presenterar de nyvalda tjejerna i thS<br />
ledningsgrupp<br />
21<br />
18<br />
24<br />
28<br />
34<br />
37<br />
40<br />
12<br />
28<br />
i maktens korridorer<br />
thS utbildning förklarar varför din utbildning<br />
inte duger...<br />
under en annan himmel<br />
dags för miljöombyte och en riktig utmaning?<br />
kolla då upp minor field Studies och börja här!<br />
det våras för spexen<br />
den kompletta guiden till vårens spex<br />
levengood levererar<br />
ol träffade levengood i nymble<br />
vetenskap och konst<br />
ol kikar närmare på kths motto<br />
trevlig läsning!
Krönika:<br />
SL <strong>som</strong> studiemotivation<br />
efter noggrann observation har jag kommit fram till att rulltrappan<br />
vid tunnelbaneuppgången till kth är psykiskt sjuk.<br />
Symptom: <strong>ned</strong>stämdhet och viljelöshet. detta har pågått under en<br />
längre tid vilket får mig att dra slutsatsen att den inte är tillfälligt<br />
<strong>ned</strong>stämd utan lider av depression. Sl, <strong>som</strong> torde vara den instans<br />
ansvarig för stackars rulltrappan, har inte tagit tag i problemet på<br />
allvar utan bara sänt dit några reparatörer <strong>som</strong> lindrat problemet<br />
tillfälligt tills den än en gång blivit helt apatisk.<br />
fast om det är någon del av sin organisation <strong>som</strong> Sl borde lägga<br />
resurser på är det kanske snarare skyltarna med ankomstti-<br />
Vad gör du nu förtiden?<br />
Studerar på KTH<br />
SL:s<br />
rulltrappor!<br />
Vad ck dig att<br />
börja studera?<br />
der - <strong>som</strong> verkar lida av rejäl beslutsångest: är det fem minuter till<br />
bussen går eller femton? inte heller kan de bestämma sig för hur<br />
fort en minut går. fast värst är nog att skyltarna påstår att bussen<br />
avgår från hållplatsen ”nu” fast ingen buss går att skåda.<br />
enligt Wikipedia är rulltrappan en över 100 år gammal<br />
konstruktion och den kom till Sverige redan på 1930-talet.<br />
efter mer än ett sekel har ingenjörer alltså inte lyckats förbättra<br />
konstruktionen tillräckligt för att den ska fungera i mer än några<br />
dagar innan den behöver repareras. vid första anblick en sorglig<br />
sanning, men om man studerar det noggrannare – även positivt.<br />
om det tog ett sekel att nå den nivå på rulltrappor vi har nu, hur<br />
många sekel, och generationer av ingenjörer, kommer det då inte<br />
krävas för att göra rulltrappan perfekt?<br />
alla kanske inte vill jobba med att förbättra rulltrappor, men<br />
analogin är sann i ett större perspektiv. det finns överallt<br />
omkring oss uppfinningar i stort behov av förbättring. allt från<br />
min brödrost, <strong>som</strong> först inte rostar brödet alls för att sedan bränna<br />
sönder det, till programmet jag skriver denna krönika i. likt<br />
analogin med rulltrappan är flera av uppfinningarna gamla men<br />
trots detta långt ifrån tillräckligt bra konstruerade. att ingenjörer<br />
behövs nu och kommer behövas i flera sekel framåt är tydligt.<br />
visst hatar jag Sl för att de inte ger rulltrappan vid kth en<br />
ordentlig uppgradering så att jag slipper stå i 10 minuters<br />
kö på morgonen, men samtidigt gör det mig alltid lite glad att se<br />
att vi ingenjörer behövs. Så när du nästa gång står där i kön till<br />
rulltrapporna, uttråkad och trött på skolan kan du alltid tänka på<br />
att när du avslutar din utbildning och blir en ingenjör kommer du<br />
få chansen att göra det bättre. för de flesta av oss blir nog inte<br />
just rulltrappor vi förbättrar men förhoppningsvis är det någonting<br />
<strong>som</strong> förbättrar livet för många människor.<br />
Av: Martin Barksten<br />
6 oSQledaren nr 5 11/12 WWW.oSQledaren.Se<br />
fråga universum anses av många ha<br />
en gräns, vilket motsvarar det avstånd <strong>som</strong><br />
universum hunnit expandera sedan big bang.<br />
men vad är det för något <strong>som</strong> universum<br />
expanderar i, dvs är det ett tomt rum <strong>som</strong><br />
universum utvidgar sig i <strong>som</strong> sträcker sig<br />
oändligt utåt?<br />
/lukas magnusson<br />
svar det är svårt att ge ett svar på<br />
denna fråga <strong>som</strong> frågeställaren blir nöjd med.<br />
utanför universum finns ingenting, inte tomrum,<br />
inte mörker och ingenting annat heller.<br />
filosofiskt skulle man kunna säga att det inte<br />
finns något vi någonsin skulle kunna få information<br />
om, och därför finns ingenting. en<br />
liknelse <strong>som</strong> ofta figurerar är att man tänker<br />
sig ett tvådimensionellt universum i form av<br />
ytan på en sfär. Så länge man är bunden till<br />
två dimensioner finns det ingenting utanför<br />
eller runt sfären, men den är ändå begränsad<br />
i storlek. för att gå utanför måste man bryta<br />
sin dimensionsbegränsning. Samma sak kan<br />
Vinn en<br />
resa till<br />
Dubai!<br />
Gå in på facebook.com/pay2n för att läsa mer om hur du<br />
deltar i tävlingen. Läs mer om den smarta tjänsten <strong>som</strong><br />
förenklar din privatekonomi på pay2n.com.<br />
Torsdagen den 12/4 kan du träffa oss på Kårhuset.<br />
gälla för oss i tre dimensioner. för att yttra<br />
oss om vad <strong>som</strong> finns utanför eller runt det<br />
universum vi känner måsta vi bryta någon<br />
dimensionsbegränsning <strong>som</strong> vi kanske inte<br />
har grepp om.<br />
/göran<br />
fråga om man har vatten i ett sugrör<br />
och håller för toppen med ett finger så stannar<br />
vätskan kvar i röret även om botten är fri.<br />
hur blir det då om man ökar dimensionerna<br />
till säg en 20 meter hög cylinder med kanske<br />
5 mm-1 cm i diameter, tillsluten i toppen, helt<br />
fylld med »gasfritt« vatten och sedan låter<br />
botten vara öppen? får gravitationen en viss<br />
mängd vatten att åka ut och ger ett vakuum<br />
i toppen, stannar allt vatten kvar i behållaren,<br />
eller vad kan tänkas hända?<br />
/mikael andersson<br />
svar det <strong>som</strong> avgör om vattnet rinner<br />
ut ur röret är rörets diameter i förhållande till<br />
vattnets ytspänning. när vatten rinner ut ur<br />
ett tillräckligt tjockt rör är det inte pga stor<br />
Göran Manneberg är universitetslektor i fysik<br />
på KTH. Två gånger har han blivit utsedd<br />
till årets lärare. I OL svarar Göran på dina<br />
frågor om stor och smått. Har du en fråga till<br />
Göran? Mejla den till osqledaren@ths.kth.se!<br />
vattenmängd utan därför att luft kan passera<br />
vattnet i form av en bubbla och på det sättet<br />
fylla på luftmängden överst i röret. i gammaldags<br />
pipetter kunde man ju fylla avsevärda<br />
mängder vatten, <strong>som</strong> alltså påverkades av en<br />
stor ”dragningskraft” neråt, bara avtappningsröret<br />
var tillräcklig smalt.<br />
/göran<br />
Have you realized all your<br />
business dreams yet? Join us.<br />
Our role is to enable and inspire our customers<br />
in the 20 plus markets where we are present. To succeed<br />
we need talent – people who are business-minded,<br />
who know the art of listening to customers, who are<br />
innovative and have a strong drive.<br />
If that’s you – join us.<br />
teliasonera.com/careers<br />
foto marcuS blom
aktuELLt<br />
Idag finns det 80 000 studenter<br />
i Stockholm men endast 12 000<br />
studentbostäder. Differensen<br />
mellan antalet bostäder och antalet<br />
studenter är alltså ganska<br />
stor och man räknar med att<br />
det behövs 8000 bostäder till.<br />
Och visst ska det byggas nya<br />
bostäder? Det kan man läsa om<br />
i dagstidningar lite då och då,<br />
men var är de? Och hur går det<br />
för det omtalade containerhuset<br />
<strong>som</strong> man planerade att bygga på<br />
campus?<br />
Planer <strong>som</strong> länge varit på gång<br />
är de om det så kallade Containerhuset<br />
<strong>som</strong> är tänkt att byggas mellan<br />
Försvarshögskolan och Ytkemiska<br />
institutet. Huset skall byggas av gamla<br />
containrar <strong>som</strong> placeras bredvid varandra<br />
och staplas på varandra. Poängen<br />
med containrarna är att de är billiga<br />
och miljövänliga, förutsatt att man<br />
använder begagnade containrar. När<br />
huset står klart ska det erbjuda ungefär<br />
40 stycken nya studentbostäder om ungefär<br />
25 kvadratmeter. Dessa planer har<br />
pågått sedan 2009 då ett första förslag<br />
i Akademiska Hus utvecklingsplan för<br />
boende på KTH campus presenterades.<br />
I DN kunde man i slutet av 2010 läsa<br />
om att containerhuset beräknades vara<br />
klart på hösten 2011. Idag kan det konstateras<br />
att något hus ännu inte synts<br />
till. En av anledningarna till detta kan<br />
vara att planerna skjutits upp efter<strong>som</strong><br />
huset varit omstritt. Sent förra året<br />
togs ändå beslutet att containerhuset<br />
ska byggas och tanken är att det ska stå<br />
klart redan i år. Det kanske låter <strong>som</strong><br />
8 oSQledaren nr 5 11/12<br />
Studentbostad<br />
någon?<br />
lite tid, men det är just vad det handlar<br />
om med containerhus. De är prefabricerade<br />
och ska därmed vara snabba och<br />
betydligt billigare att bygga än vanliga<br />
hus.<br />
I den nämnda utvecklingsplanen från<br />
Akademiska Hus presenteras också<br />
förslag på andra möjliga bostadshus<br />
<strong>som</strong> skulle kunna byggas på campus.<br />
Det rör sig om så kallade punkt- och<br />
lamellhus <strong>som</strong> skulle kunna erbjuda<br />
mellan 20-50 bostäder vardera. Dock är<br />
det inga specifika planer <strong>som</strong> presenteras<br />
utan möjliga förslag till studentbostäder.<br />
Akademiska Hus behöver<br />
också någon annan <strong>som</strong> kan uppföra<br />
och sedan förvalta bostäderna efter<strong>som</strong><br />
de idag inte får göra just detta. Någon<br />
annan behöver alltså satsa, men <strong>som</strong> i<br />
andra fall med studentbostäder runt om<br />
i Stockholm, finns det få <strong>som</strong> vill satsa<br />
efter<strong>som</strong> det är omdiskuterat huruvida<br />
det är en lönsam affär.<br />
Runt om i Stockholm och även i övriga<br />
landet har studentbostadsbyggandet<br />
stått i princip stilla under 2011. En<br />
av anledningarna till detta sägs i ett<br />
pressmeddelande från SSSB vara att<br />
det är just för att det inte är tillräckligt<br />
lönsamt att bygga och att sköta om studentbostäder.<br />
Dock ska nya studentbostäder<br />
börja byggas av just SSSB. I slutet<br />
av februari meddelade de att deras<br />
befintliga hus Idun vid Norrtull ska byggas<br />
ut med 84 nya bostäder. Dessa ska<br />
vara klara hösten 2013.<br />
Rör man sig närmare campus igen<br />
och stannar till precis innan bron<br />
bakom Q-huset finns där idag ett litet<br />
parkområde på vilket det planeras att<br />
bygga studentbostäder. Åtminstone två<br />
byggföretag har ansökt om så kalllad<br />
markanvisning på den platsen från<br />
Stockholms Stad. Ett företag presenterade<br />
förslaget <strong>som</strong> kallas Studenttornet,<br />
vilket är ett runt torn på 25<br />
våningar <strong>som</strong> ska erbjuda ungefär 150<br />
etagelägenheter på 26 kvadrat. Det<br />
andra förslaget är ett hus med omkring<br />
80 bostäder. Hur stora dessa lägenheter<br />
blir är oklart. I början av året beslutade<br />
exploateringsnämnden i Stockholms<br />
stad att anvisa marken till förslaget<br />
med 80 bostäder. Bostäderna är tänkta<br />
att stå klara om ungefär två och ett<br />
halvt år.<br />
Andra planer <strong>som</strong> finns <strong>som</strong> har<br />
likheter med ombyggnaden av Skatteskrapan<br />
till studentskrapan är att bygga<br />
om S:t Görans gymnasiums gamla<br />
lokaler till studentbostäder. Huset har<br />
ståt tomt i över tre år men Svenska<br />
Bostäder har alltså presenterat planer<br />
på att bygga om det till 250 – 300 studentbostäder.<br />
Som det ser ut idag finns det alltså<br />
en del planer på nya studentbostäder<br />
runt om i Stockholm. En del är helt nya<br />
och en del är ombyggnader av gamla<br />
hus, vilket visat sig fungera tidigare.<br />
Totalt rör planerna runt 500 tilltänkta<br />
bostäder, vilket motsvarar 1/16-del av<br />
behovet. Det kan tyckas lite men bara i<br />
år kommer man ju att minska behovet<br />
från 8000 till ca 7960, alltid något...<br />
Av: Katja rantala [katja.rantala@osqledaren.se]<br />
WWW.oSQledaren.Se<br />
fråga varför byggs det inte fler lägenheter<br />
till oss studenter? kommer det bli<br />
bättre?<br />
/martin<br />
svar ett flertal svar på frågan eller<br />
frågorna blev det faktiskt. i Sverige har vi<br />
en marknadsekonomi – ja ibland undrar<br />
man hur det ligger till dock – och generellt<br />
anses då marknaden producera något om<br />
detta efterfrågas. om nu varan inte produceras<br />
trots stor efterfrågan beror detta på<br />
att marknaden ser affären <strong>som</strong> olönsam.<br />
man tycker helt enkelt inte att intäkterna<br />
är tillräckligt stora i förhållande till riskerna.<br />
vidare måste man ha mark om man<br />
ska bygga bostäder. två stora och intressanta<br />
markägare för Stockholms studenter<br />
är dels Stockholms Stad med stora markinnehav<br />
inom hela kommunen samt akademiska<br />
hus <strong>som</strong> äger mycket mark i och<br />
omkring stadens olika campus. att vi inte<br />
får någon mark av Stockholm Stad beror<br />
endast på att man ser större intäkter i att<br />
upplåta marken till kontor eller bostadsrätter.<br />
de betalar bättre helt enkelt. och här<br />
finns inget rätt eller fel. kommunen skall<br />
vad hände sen?<br />
Sen dessa texter skrevs har Stockholms<br />
stad presenterat planer på att bygga cirka<br />
150 000 kvm universitets- och högskolelokaler<br />
i albano, ett område mellan kth och<br />
Stockholms universitet. där kommer cirka<br />
50 000 kvm vara avsedda för student- och<br />
forskarbostäder vilket skulle ge cirka 800<br />
lägenheter. Projektet ingår i utvecklingen<br />
av vad man kallar vetenskapsstaden -<br />
Stockholm Science city och ol tycker detta<br />
låter mycket positivt. under det 3:e kvartalet<br />
i år kommer ett eventuellt antagande av<br />
planerna att ske - vi håller tummarna!<br />
bOstads rätt<br />
ta tillvara samtliga invånares intressen, och<br />
tycker majoriteten att kommunen skall ha<br />
en stor skattkista, låg skatt och bestå av ett<br />
gäng 60-talister eller äldre bör detta respekteras.<br />
nästa aktör, akademiska hus, är väldigt<br />
intressant med sitt stora innehav av<br />
mark inom själva campu<strong>som</strong>rådena, <strong>som</strong> är<br />
högaktuella gällande främst mark för studentbostäder.<br />
dessutom äger och förvaltar<br />
företaget utbildnings- samt forskningslokaler<br />
inom hela Sverige. På allt detta är företaet<br />
dessutom till 100 procent ägt av staten.<br />
här kanske man undrar vad det är frågan<br />
om. det vore väl självklart att akademiska<br />
hus skulle bygga studentbostäder. vi är i<br />
förlängningen deras kunder och fler studerande<br />
borde ses <strong>som</strong> positivt för dem. men<br />
helt så enkelt är det inte, för akademiska<br />
hus har ägardirektiv från staten om hur<br />
verksamheten skall bedrivas, och där nämns<br />
ingenting om några studentbostäder.<br />
med det ”låsta” läget kanske politikerna<br />
och tjänstemännen kunde inrikta sig<br />
på att se till att nuvarande bestånd av lä-<br />
SSco beskriver albano <strong>som</strong> »Stockholms<br />
nya gröna, urbana campu<strong>som</strong>råde«!<br />
för studenter<br />
foto StadSbyggnadSkontoret StockholmS Stad<br />
aktuELLt<br />
genheter kunde utnyttjas mer effektivt istället<br />
och därigenom ge yngre personer i allmänhet<br />
och studenter i synnerhet tak över<br />
huvudet. en lösning <strong>som</strong> jag tittar närmare<br />
på och fattat tycke för är möjligheterna<br />
man i andra länder har att tillsammans hyra<br />
en större lägenhet och dela på hyran. alla<br />
med ett individuellt kontrakt och där den<br />
sammanlagda inkomsten för samtliga hyresgäster<br />
räknas in. alternativet är även att<br />
bygga större lägenheter <strong>som</strong> brukas på det<br />
sätt en korridor gör för tillfället. detta ställer<br />
dock krav på att fastighetsägaren kan ta ut<br />
en skälig hyra, och en helt ny boendeform<br />
kanske måste skapas då problem finns med<br />
att införa detta i vårt nuvarande bestånd av<br />
lägenheter.<br />
en ljuspunkt är att diskussionen om<br />
bostadsbristen för yngre personer i Stockholm<br />
fortfarande är väldigt aktuell. den<br />
brukar normalt sett ebba ut under våren<br />
för att sedan eskalera vid terminsstarten.<br />
det skall därmed bli väldigt intressant att se<br />
om något konkret förslag kryper fram innan<br />
årets slut.<br />
robin Norström studerar 4:e året på Samhällsbyggnad<br />
& har ett stort intresse för fastighetsfrågor.<br />
Vid sidan av studierna arbetar han <strong>som</strong> fastighetsanalytiker<br />
på NAI Svefa, är adept hos Newsec,<br />
sitter <strong>som</strong> ledamot i THS styrelse & SSCO:s<br />
bostadsdelegation samt suppleant<br />
i SSSB:s styrelse. För OL svarar<br />
han på bostadsrelaterade frågor.<br />
Har du en fråga till Robin? Mejla<br />
dem till osqledaren@ths.kth.se!<br />
oSQledaren nr 5 11/12<br />
9
fOkus<br />
OL:s topp tre:<br />
brANsoNs<br />
Affärsidéer<br />
Människor har under århundraden<br />
haft briljanta idéer <strong>som</strong> de försökt<br />
genomföra. Många <strong>som</strong> varit först<br />
har blivit kallade för galningar<br />
eller drömmare. Andra har lyckats<br />
genomföra sina idéer, funnit en<br />
marknad, lyckats och därefter blivit<br />
i det närmaste geniförklarade. Just<br />
nu kallar vi dessa människor för<br />
entreprenörer. En av de mest kända<br />
entreprenörerna är Sir Richard<br />
Branson <strong>som</strong> ligger bakom företaget<br />
Virgin, ett företag <strong>som</strong> ägnar<br />
sig åt allt mellan rymdturism och<br />
läskförsäljning. Här följer en topp<br />
tre på hur en man med rätt tajming<br />
lyckas bygga upp ett imperium.<br />
3<br />
Allting började 1970 när<br />
rock’n’rollen var <strong>som</strong> mest<br />
briljant. Rockstjärnor var <strong>som</strong><br />
superhjältar i den växande ungdomsskarans<br />
ögon och skiva efter skiva<br />
kom ut från artister så<strong>som</strong> Bob Dylan,<br />
Sir richard branson är både multientreprenör<br />
och multimiljardär.<br />
Rolling Stones, The Who, Led Zeppelin,<br />
Beatles, Cream, The Kinks och otroligt<br />
många fler. Richard Branson startar då<br />
ett postorderföretag där han säljer vinylskivor.<br />
Strax därpå öppnar han även<br />
sin första skivaffär på Oxford Street i<br />
London. Skivaffärerna blir fler och fler<br />
och kommer att kallas Virgin megastores.<br />
Dit vallfärdar den köpsugna kunden<br />
för att välja och vraka bland skivorna.<br />
Därefter går Virgin på riktigt in i skivindustrin<br />
och startar ett skivbolag. De<br />
signerar band så<strong>som</strong> Sex Pistols vilka<br />
andra skivbolag höll sig ifrån, då de<br />
ansågs alltför vulgära. Listan på artister<br />
<strong>som</strong> givit ut skivor från Virgin kan gö-<br />
»En av de<br />
mest kända<br />
entreprenörerna är<br />
Sir Richard Branson<br />
<strong>som</strong> ligger bakom<br />
företaget Virgin<br />
(<strong>som</strong> ägnar sig åt allt<br />
mellan rymdturism<br />
och läskförsäljning)<br />
och <strong>som</strong> med rätt<br />
tajming lyckas<br />
bygga upp ett<br />
imperium«<br />
vem vad leonardo planerade när han byggde sin flygmaskin.<br />
nu ligger den i alla fall till grund för bransons rymdturism.<br />
ras lång men <strong>som</strong> exempel kan nämnas<br />
Rolling Stones, Janet Jackson och Roy<br />
Orbison. Musiken var det <strong>som</strong> helt la<br />
grunden till Virgin och dess framgång.<br />
2När Leonardo Da Vinci på slutet<br />
av 1400 talet gjorde ritningar<br />
på flygande maskiner var det<br />
troligen få <strong>som</strong> trodde att man 500 år<br />
senare skulle tjäna stora summor inom<br />
flygbranschen. Sedan bröderna Wright<br />
gjorde den första flygningen år 1903<br />
har flygplanen utvecklats enormt, och<br />
efter andra världskriget började man på<br />
allvar att resa med flyg. Under sextiotalet<br />
uppstod en ny form av resande,<br />
nämligen chartern, vilket gjorde att allt<br />
fler människor använde flyget. Under<br />
70- talet avreglerades flygbranschen<br />
i USA och detsamma skedde i Europa<br />
under 90- talet. Detta öppnade upp för<br />
entreprenörer att starta flygbolag och<br />
bröderna Wright genomförde den första<br />
flygningen 1903.<br />
SpaceShipone är en av rymdfärdkosterna <strong>som</strong> ska ta turister upp i rymden.<br />
» Sedan 2005<br />
har det funnits<br />
möjlighet att<br />
reservera en<br />
rymdresa för<br />
den inte så<br />
blygsamma<br />
summan på<br />
$200 000 «<br />
nya affärsmodeller. Det var också vad<br />
Richard Branson gjorde under mitten<br />
av åttiotalet då han köpte upp delar av<br />
flygmarknaden världen över.<br />
1Vad kommer härnäst? År<br />
1961 var människan för första<br />
gången ute i rymden och år<br />
1969 på månen. Länge har en rymdresa<br />
setts <strong>som</strong> något <strong>som</strong> få förunnade<br />
astronauter får uppleva. Men med ny<br />
teknologi och Bransons nya stora satsning<br />
i form av rymdturism och bolaget<br />
Virgin Galactic kan rymdresor bli något<br />
för gemene man inom en snar framtid.<br />
Sedan mitten av 90- talet har Virgin<br />
letat efter en teknik <strong>som</strong> möjliggör<br />
säkra rymdfärder. Nu ser det ut <strong>som</strong><br />
att den tekniska biten är nära att lösa<br />
sig. Med hjälp av ett stort flygplan<br />
bogseras en mindre rymdfärja upp till<br />
ca 15 000 meter, där den lossas och<br />
med hjälp av en raketmotor tar sig ut ur<br />
atmosfären. Där ges möjligheten att se<br />
himlen förvandlas från blå till svart för<br />
att sedan uppleva den ovana känslan<br />
av att det man växt upp med och alltid<br />
tagit för givet, nämligen gravitationen,<br />
försvinner. Sedan 2005 har det funnits<br />
möjlighet att reservera en rymdresa<br />
för den inte så blygsamma summan på<br />
$200 000.<br />
Entreprenörskap handlar mycket<br />
om att vara rätt i tiden och passionerad<br />
- för det är ibland långt mellan idé<br />
till framgång. Många entreprenörer<br />
har aldrig varit några stjärnor i skolan,<br />
men de har haft en otrolig förmåga att<br />
fånga uppmärksamhet och knyta an till<br />
människor. Som ett mått på framgång<br />
kan jag nämna att Richard Branson äger<br />
en karibisk ö med ett flertal bostäder<br />
på. Huvudbostaden på öns topp har en<br />
toalett på taket med utsikt mot havet i<br />
alla riktningar. Och om inte det är ett<br />
tecken på framgång, då vet jag inte vad<br />
<strong>som</strong> är det.<br />
Av: Kalle Eriksson<br />
10 oSQledaren nr 5 11/12 WWW.oSQledaren.Se oSQledaren nr 5 11/12 11
När vi kommer in i den stora<br />
vindsvåningen på Kungsgatan<br />
märker vi direkt att här händer<br />
det mycket saker. In och ut och fram och<br />
tillbaka går människor <strong>som</strong> runt och ser<br />
upptagna ut. De flesta ser ut att vara på<br />
gränsen mellan unga-vuxna och vuxnapå-riktigt.<br />
Längre in i lokalen visar det<br />
sig att aktiviteten kring entrén inte bara<br />
är ett spel för gallerierna för även vid<br />
datorerna är det full action. Vill du facebooka<br />
bort halva din arbetstid är detta<br />
inte rätt ställe. På en arbetsplats sitter<br />
en mjukisdjurshaj med solglasögon och<br />
hörlurar, han ser ut att ha det rätt soft<br />
men runt omkring glöder tangentborden.<br />
Vi är nu hos Wrapp, företaget <strong>som</strong><br />
vill förändra världen - helst redan idag.<br />
ol gör<br />
wrapp<br />
är du en fighter <strong>som</strong> varken räds nya utmaningar eller diffekvationer? slår du<br />
tillbaka dubbel så hårt när CsNs senaste påhitt kommer <strong>som</strong> ett slag i magen?<br />
och kan du finta bort vilken omtenta <strong>som</strong> helst? då måste du vara KTH-student.<br />
Vill du dessutom ha ett inspirerande och utvecklande jobb efter examen där<br />
du får spendera dagarna med människor <strong>som</strong> är lika awe<strong>som</strong>e <strong>som</strong> du? läs då<br />
vidare för under året är ol ute på turné och spanar in de coolaste potentiella<br />
arbetsgivarna på marknaden. ol gör - because you’re worth it!<br />
Vi träffar joakim Ekberg och Per<br />
Almquist <strong>som</strong> båda läst datateknik på<br />
KTH samt Liva Lager <strong>som</strong> gått industriell<br />
ekonomi, även hon på KTH. Dessa är<br />
tre personer <strong>som</strong> nästan känns <strong>som</strong> om<br />
de blivit frälsta av Wrapp. Eller åtminstone<br />
oerhört inspirerade av fenomet<br />
<strong>som</strong> Wrapp och motsvarande liknande<br />
unga, drivna IT-företag blivit idag.<br />
» Vi är nu hos<br />
Wrapp, företaget<br />
<strong>som</strong> vill förändra<br />
världen - helst<br />
redan idag «<br />
Jocke <strong>som</strong> är en utav grundarna<br />
säger att han har varit här i 10 månader.<br />
Det säger en del om företaget <strong>som</strong><br />
fortfarande räknar sig <strong>som</strong> ett start-up<br />
trots att de nu har cirka 50 anställda<br />
runt om i världen. De expanderar<br />
snabbt och alla tre är väldigt nöjda. För<br />
det går bra nu, väldigt bra.<br />
Vad är då Wrapp egentligen? Själva<br />
företaget heter Bohemian Wrappsody<br />
AB. Anledningen till detta till synes<br />
fyndiga namn är en händelsekedja<br />
innehållandes en förslagslista, ett roligt<br />
sista-minutenskämt och antagligen en<br />
Göteborgare på Bolagsverket <strong>som</strong> på<br />
en lista full av seriösa förslag lyckades<br />
hitta det ordvitsiga förslaget <strong>som</strong><br />
12 oSQledaren nr 5 11/12 WWW.oSQledaren.Se<br />
» Vi kommer berätta<br />
för våra barn om<br />
direktreklamen, där<br />
företag betalade för<br />
annonser <strong>som</strong> folk<br />
slängde «<br />
slunkit med av misstag. Själva produkten<br />
Wrapp är en app med vilken man<br />
kan skicka presentkort till varandra via<br />
mobilen eller via internet. Presentkorten<br />
kan man sedan använda i riktiga<br />
butiker. De säger själva att de är en del<br />
av ”SoMoLo”. Detta buzzword är en<br />
akronym <strong>som</strong> står för Social, Mobile,<br />
Local och beskriver en trend bland<br />
konsumenter där man är mer medveten<br />
och använder mobilen <strong>som</strong> hjälpmedel<br />
för att hitta information, bland annat<br />
vid konsumentköp.<br />
Det finns dessutom stort värde i<br />
detta för återförsäljarna. Mycket handlar<br />
om datainsamling. ”Vi gillar den<br />
vetenskapliga processen”, säger Wrapparna.<br />
Det är ett bra sätt för en butik<br />
att få veta hur en viss grupp tänker<br />
eller hur en viss butik uppfattas. Detta<br />
ständiga mätande av data gör också att<br />
utvecklarna på Wrapp kan testa nya<br />
saker och få väldigt konkreta svar på<br />
hur de faktiskt emottas. Enligt gänget<br />
vi pratar med handlar om en revolution<br />
inom marknadsföring för butikerna.<br />
”Vi kommer berätta för våra barn om<br />
direktreklamen, där företag betalade<br />
för annonser <strong>som</strong> folk slängde”, säger<br />
Pelle och fortsätter med att säga att de<br />
vill skapa miljoner brand-ambassadors<br />
för företag och en marknad mellan<br />
konsumenter och deras favoritbutiker.<br />
”Vi måste rusa för att hinna ut i världen<br />
nu och sprida konceptet Wrapp.” Det<br />
är alltså inte ens en produkt. Det är ett<br />
koncept.<br />
Wrapp är verkligen i expansionsfasen<br />
och har så varit ett bra tag. Pelle<br />
berättar: ”När jag signade i december<br />
hade vi 15 000 användare, nu har vi<br />
150 000”. De får även mycket positiv<br />
respons bland investerare över hela<br />
världen och har precis lanserat i Norge<br />
och England samtidigt <strong>som</strong> de planerar<br />
sitt intåg i USA. Det verkar vara ett<br />
lyckat koncept och det märks bland<br />
annat på att det börjar ploppa upp konkurrenter<br />
<strong>som</strong> vill rida på vågen. Detta<br />
wrapp<br />
OL gör<br />
är dock inget <strong>som</strong> skrämmer, tvärtom<br />
verkar det trigga Wrapp än mer. ”Man<br />
behöver flåset i nacken”, säger de, vilket<br />
känns utmärkande för de anställda på<br />
Wrapp. Det här är inga lirare <strong>som</strong> gör<br />
något halvdant bara för att tjäna ihop<br />
till hyran. Det här är hardcore entrepenörer<br />
<strong>som</strong> har sin fritid <strong>som</strong> sitt jobb.<br />
”Man måste älska det man håller på<br />
med, hade jag inte gjort det ska jag inte<br />
varit här”, säger Liva eftertänksamt.
OL gör<br />
wrapp<br />
Liva kom till Wrapp för att skriva<br />
ex-jobb. Hon verkar dock ha lagt det på<br />
hyllan: ”Vad var det vi skulle göra från<br />
början? Det fanns så många andra roliga<br />
grejer man kunde göra här. Ex-jobbet<br />
får vänta, vi ska ta över världen!”. Det<br />
verkar vara den sortens människor de<br />
söker: folk med enormt engagemang<br />
<strong>som</strong> verkligen kan konsten att brinna<br />
för något. Vi frågar hur det kommer<br />
sig att de är så frälsta. De blir först lite<br />
överraskade över frågan, funderar ett<br />
tag och svarar sen att det nog inte hade<br />
spelat någon roll vilket företag de hade<br />
jobbat på. Så länge det var ett kreativt<br />
arbete med rätt människor. Då hade<br />
de fortfarande varit lika frälsta. De ser<br />
sig själva <strong>som</strong> entrepenörer och den<br />
inställningen tycks vara en del av kulturen<br />
på företaget. Att alla ska känna sig<br />
<strong>som</strong> entrepenörer fast de faktiskt är så<br />
många <strong>som</strong> 50 anställda.<br />
Rivaliteten mellan denna sorts<br />
unga IT-företag i Stockholm är minimal.<br />
Situationen är snarare helt tvärtom.<br />
Det talas mycket om kreativa forum,<br />
där likasinnade människor från liknande<br />
företag samlas, hjälper varandra<br />
och sprider sin kunskap vidare. Wrapp<br />
engagerar sig i den växande tech-communityn,<br />
där denna typ av nördar från<br />
såväl Stockholm <strong>som</strong> resten av världen<br />
samlas och ja, tar över världen helt<br />
enkelt. Det är känslan jag får när vi pratar,<br />
att de med sina idéer, mac-datorer,<br />
helskägg & hippa frisyrer kan nå hur<br />
långt <strong>som</strong> helst.<br />
» Nörd är för mig<br />
passion, något<br />
väldigt fint «<br />
I en och en halv timme pratar de<br />
nästan indoktrinerat om hur mycket de<br />
brinner för detta och gränsen mellan<br />
företag och IT-entreprenörssekt känns<br />
stundtals hårfin. Här dyrkas alltså<br />
mångfald, nytänkande och möjligheter.<br />
Inte undra på att de har blivit så frälsta!<br />
Kanske handlar det om att rätt personer<br />
på rätt plats skapar en stimulerande<br />
arbetsmiljö.<br />
Hur kommer det sig då att de lyckats<br />
fånga de rätta fiskarna i samma nät?<br />
Vi pratar mycket om nätverk under<br />
intervjun. Om att man ska engagera<br />
sig i plugget och söka sig till den typ<br />
av nätverk där man trivs. 13-åringen<br />
<strong>som</strong> fixade prao på Wrapp genom att<br />
maila och säga ”Jag gillar att bygga på<br />
min robot och att spela fotboll” var<br />
nog undantaget <strong>som</strong> bekräftar regeln,<br />
för i övrigt verkar de flesta kommit in<br />
genom kontakter av olika slag. Liva<br />
hittade t.ex. hit via en asse hon hade i<br />
Python-kursen i tvåan på KTH.<br />
» Vad var det vi<br />
skulle göra från<br />
början? Det fanns<br />
så många andra<br />
roliga grejer man<br />
kunde göra här.<br />
Ex-jobbet får vänta,<br />
vi ska ta över<br />
världen! «<br />
”Nörd är för mig passion, något<br />
väldigt fint” säger Pelle med ett tonläge<br />
<strong>som</strong> gör att man nästan får tårar i<br />
ögonen. Och kanske är hela Wrapp<br />
en variant av nördarnas revansch för<br />
engagemanget sägs ha hängt med i allt<br />
redan från att de var kids. ”Jag gillade<br />
lego”, säger Jocke, Liva fyller i med ”Jag<br />
höll på med teater” och det hela myn-<br />
nar ut i att de snabbt konstaterar ”det<br />
handlar inte om vad man gjorde, utan<br />
att man gjorde”. Att man gör saker är<br />
fortfarande viktigt, menar Pelle: ”Vi har<br />
en kultur <strong>som</strong> uppmuntrar till att bara<br />
göra saker, har du en idé så får du fritt<br />
spelrum”.<br />
Är du engagerad, entreprenöriell<br />
och byggde stora komplex i lego när du<br />
var liten knodd? Då ska du söka dig till<br />
Wrapp. Du behövs verkligen. De säger<br />
nämligen att ”talangpoolen börjar bli<br />
lite urvattnad i Stockholm”. Det är helt<br />
enkelt upp till dig att motbevisa dem.<br />
Och får du inte jobb på just Wrapp<br />
blir du nog vidarebefordrad till något<br />
liknande företag där du troligtvis passar<br />
bättre. För i Wrapps värld finns det inga<br />
konkurrenter, där är man kollegor oavsett<br />
vilket företag <strong>som</strong> står på visitkortet<br />
eller snarare <strong>som</strong> current employer<br />
på LinkedIn. Ingen behöver längre<br />
hävda sig eller trycka ner någon annan<br />
med mellanstadieknep. För det är så det<br />
är. Hos de coola nördarna.<br />
Text: Henning Alesund<br />
[henning.alesund@osqledaren.se]<br />
foto: Axel Hammarbäck<br />
[axel.hammarback@osqledaren.se]<br />
wrApp i siffror<br />
Startades 2011 och har 50 anställda.<br />
Appen finns i 3 länder, har 150 000<br />
användare och dessa har skickat 1 000<br />
000 presentkort från 50 varumärken.<br />
oSQledaren nr 5 11/12<br />
15
OL pÅ campus OL pÅ campus<br />
val-kårstyrelsemöte<br />
10/4 & 12/4, nymble<br />
Mötena där nästa<br />
- Studiesocialt ansvarig<br />
- Chefer för utbildningsinflytande<br />
- Näringslivschef<br />
- Evenemangschef<br />
- Kommunikationschef<br />
kommer väljas<br />
www.ths.kth.se/om-ths/<br />
7<br />
nattkluBB nymBle<br />
25/4, nymble<br />
THS:s nattklubb för danssugna studenter<br />
www.ths.kth.se/programbladet/<br />
25<br />
china week<br />
23/4 - 27/4, kthb<br />
Project Chinas temavecka & mässa (26e) för<br />
dig <strong>som</strong> intresserad av en framtid i Kina!<br />
http://projectchina.se/2012/<br />
23 27<br />
valBorgspuBrundan<br />
28/4, Stockholm<br />
Stockholms kårernas<br />
traditionsenliga pubrunda!<br />
www.ssco.se/<br />
28<br />
OL på campuS:<br />
what’S up?<br />
123456789101112131415161718192021222324252627282930 12345678910111213141516171819202122 232425262728293031 123456789101112131415161718192021222324252627282930 123456789101112131415161718192021<br />
ExtRA HEtt<br />
thS prsenterar stolt:<br />
iron maidens orginalsångare Paul di’anno!<br />
DAtuM: 23/5 2012<br />
plAtS: nymble<br />
MER InfO kOMMER på<br />
http://www.ths.kth.se/programbladet/<br />
12<br />
squvalp<br />
12/5, 06.08 - 14.08 rålambshovsparken<br />
Squvalp är <strong>som</strong> Quarnevalen fast på vatten<br />
och helt klart årets blötaste händelse<br />
www.squvalp.se/<br />
eurovision song contest 2012<br />
26/5, nymble<br />
Finalen direktsänd på bioduk<br />
2<br />
www.ths.kth.se/programbladet/<br />
26<br />
april maj maj<br />
juni<br />
2 9 12<br />
ppp - post-påsk-puB på sidetrack<br />
påsklov<br />
12 april, Sidetrack (t-mariatorget)<br />
2/4 - 9/4<br />
Kom och fira med Gaytek att att du inte<br />
Frossa i ägg och chokladharar, passa<br />
behöver äta fler påskägg på ett helt år!<br />
http://gaytekths.wordpress.com<br />
på att plugga sånt du inte hunnit<br />
eller vila upp dig inför kommande<br />
29<br />
kraftansträngningar<br />
http://osqledaren.se/pask<br />
filmkväll!<br />
25 april, campus valhallavägen<br />
Se film, ät popcorn och drick<br />
rymddricka med Gaytek<br />
http://gaytekths.wordpress.com<br />
10<br />
kf 6<br />
10/5, 18.00, k1<br />
Kårfullmäktiges (THS högst beslutande<br />
organ) sjätte och för året sista möte.<br />
www.ths.kth.se/om-ths/<br />
23<br />
konsert: paul di’anno<br />
23/5, nymble<br />
Iron Maidens orginalsångare<br />
Paul Di’Anno spelar i Nymble!<br />
www.ths.kth.se/programbladet/<br />
SEktIOnSpuBAR<br />
i veckan går ol på pub på<br />
[ tisdag ] konsulatet, f konsum, cl+em<br />
[ onsdag ] meta, data hardox, bergs<br />
[ torsdag ] idyllien, i kistan, in<br />
meta, media oasen, S<br />
mequa, ist nymble, thS centralt<br />
[ fredag ] Smörjis, m<br />
draget, k björns, ish<br />
t-centralen, flyg<br />
tentapuB 4<br />
2/6, 20.00-03.00 nymble + de flesta<br />
sektionspubar<br />
Den fjärde och sistatentapuben detta läsår<br />
www.ths.kth.se/programbladet/<br />
VåREnS SpEx<br />
terminsslut och <strong>som</strong>marlovsstart!<br />
13/6, kth<br />
Sista dagen på omtentaveckan och på VT2012<br />
och första dagen på <strong>som</strong>marlovet 2012!<br />
Anordnar ni ett event<br />
<strong>som</strong> man bara INTE får<br />
missa? Då borde det<br />
så klart stå med i OL:s<br />
kalender!<br />
Maila:<br />
osqledaren [at] ths.kth.se<br />
16 oSQledaren nr 5 11/12 WWW.oSQledaren.Se<br />
oSQledaren nr 5 11/12 17<br />
13<br />
juli<br />
26-27, 29-31 Mars ispexet »nippon eller en risig historia«<br />
2-4 April kårspexet »freud eller problemlösning på horisontell nivå«<br />
16-18 20, 21 April juBelspexet »2012 eller ett fruktat slut«<br />
20 April, 4-6 Maj krexet »kreXet iv - livscoachen«<br />
11, 18-19 Maj metaspexet »På löpsedeln eller vart tog alla sedlar vägen?«<br />
9-12 Maj fysikalen »nobel eller en dynamitgubbe värd sitt pris«<br />
4, 7-8 Juni körspexet »röken eller oden och äventyr i valhall«<br />
fler spex och inspirerande läsning hittar du på sidan 34!
fOkus<br />
200 prOcent<br />
Livet <strong>som</strong> entreprenör och studerande<br />
OL träffade sex entreprenörer<br />
och fick sig en lektion i hur<br />
man konkretiserar sina idéer,<br />
bedriver ett eget företag och når sina<br />
mål. Och allt detta medan man studerar -<br />
på Kungliga Tekniska Högskolan förstås.<br />
Samtliga entreprenörer OL träffade<br />
bedriver sina företag vid sidan om<br />
sina studier. Två av totalt fyra företag<br />
startades helt eller delvis genom ett<br />
examensarbete.<br />
De första två entreprenörerna OL<br />
träffade var Johanna Lundin och Peter<br />
Grundström från företaget Tekniska<br />
Högskolans Studentkonsulter (THSK)<br />
<strong>som</strong> också studerar på Industriell<br />
Ekonomi. Företaget är väldigt nystartat<br />
och har varit aktivt i cirka två månader.<br />
Idén om företaget - ett konsultbolag<br />
<strong>som</strong> förmedlar tjänster i projektform<br />
utförda av studerande på KTH - kom<br />
under hösten. Både Johanna och Peter<br />
har ett förflutet <strong>som</strong> interns på konsultbolaget<br />
Accenture och när det var<br />
dags att skriva examensarbete kändes<br />
det helt rätt att kombinera sina tidigare<br />
erfarenheter och skapa något mer konkret<br />
än bara en bunt papper. Planen är<br />
att under <strong>som</strong>maren lämna över styret<br />
av bolaget och kliva ut i näringslivet.<br />
Eller ja, en styrelse skall fyllas så helt<br />
frånkopplade kanske de inte blir.<br />
Hur är egentligen en entreprenör?<br />
Är jag en entreprenör? Frågorna var<br />
många och under intervjuernas gång<br />
skapades en bild vad <strong>som</strong> kan göra den<br />
lilla skillnaden och vad <strong>som</strong> får en ta<br />
steget från idé till ett eget företag. En<br />
gemensam nämnare för företagen är att<br />
de inte startades av en enskild individ.<br />
Idén om vilken verksamhet företaget<br />
skall ägna sig åt må ha varit en enskild<br />
persons men när det var dags att rulla<br />
igång tog man hjälp, ofta från personer<br />
man träffat i tidigare engagemang.<br />
Samtliga intervjuade belyste vikten av<br />
att vara flera. Det är omöjligt att kunna<br />
allt och man bör söka personer <strong>som</strong><br />
kompletterar dig med andra styrkor<br />
eller kunskap<strong>som</strong>råden. ”Det är alltid<br />
bra att ha en extra person att bolla idéer<br />
med eller stämma av något med” berättar<br />
Peter från THSK.<br />
Nästa företag <strong>som</strong> intervjuades var<br />
IKTP <strong>som</strong> representerades av Andreas<br />
Pålsson <strong>som</strong> pluggar Datateknik och<br />
Christoffer Paulsson <strong>som</strong> pluggar Matematisk<br />
Statistik. Företaget har tagit<br />
fram en webbaserad värderingstjänst<br />
för bostadsrätter på Södermalm. Tanken<br />
är att utveckla tjänsten ytterligare<br />
och erbjuda fler än södermalmsbor<br />
möjlighet att värdera sin bostadsrätt<br />
gratis à la KTH. Idén om att skapa<br />
tjänster kom då Christoffers mamma<br />
undrade vad hennes lägenhet var värd.<br />
Christoffer behövde skriva ett kandidatexamensarbete<br />
och sålde in sin idé för<br />
sin handledare och sedan rullade det på.<br />
Arbetet med värderingstjänsten intensifierades<br />
efter kandidatexamensarbetet<br />
då Christoffer tagit kontakt med Andre-<br />
iktp<br />
http://iktp.se/<br />
grundat 2011 av christoffer Paulsson,<br />
andreas Pålsson & mikael falgard.<br />
tekniska högskolans<br />
studentkonsulter<br />
www.thskonsulter.se/<br />
grundat 2011 av Johanna lundin &<br />
Peter grundström.<br />
as <strong>som</strong> han träffat via Armada, in kom<br />
även Mikael Falgard och tillsammans<br />
utvecklade de vad <strong>som</strong> nu kan beskådas<br />
på Södermäklarnas hemsida.<br />
Det tredje företaget OL träffade<br />
blev snabbt två företag. Joachim<br />
Westerlund från Studentbrickor AB<br />
och hemmahörandes på Industriell<br />
ekonomi började nästan genast pitcha<br />
sitt senaste projekt: GreenCup. Det<br />
blev ganska tydligt att det egentliga<br />
företaget var Joachim själv, ett litet<br />
entreprenörföretag <strong>som</strong> arbetar med<br />
produkt- och tjänstutveckling. Studentbrickor<br />
AB bildades då phös behövde<br />
namnbrickor. Priset för namnbrickorna<br />
var lite väl dyra tyckte Joachim och<br />
av en slump råkade han springa på en<br />
gravyrmaskin, lite säljsnack och köpet<br />
samt första kunden var klar.<br />
Företaget GreenCup <strong>som</strong> är Joachims<br />
senaste alster har <strong>som</strong> affärsidé<br />
att sälja en miljövänlig kaffemugg. Eller<br />
ja, det är inte muggen man egentligen<br />
vill sälja utan exponeringen på den.<br />
Muggen skall sedan säljas av caféer eller<br />
liknande till slutkunden <strong>som</strong> förutom<br />
en trevlig mugg får rabatt på kaffet. För<br />
närvarande går den endast att köpas<br />
på Linköping Universitets campus men<br />
förhoppningsvis får vi snart även se den<br />
på KTH.<br />
Joachim berättar mycket om<br />
vikten av att kunna sälja. För att få<br />
verksamheten att avkasta något måste<br />
man kunna sälja sin produkt och det är<br />
inte alltid så enkelt. Men ett intressant<br />
tips delade Joachim med sig av. Det är<br />
faktiskt inte alltid nödvändigt att ta på<br />
sig risker. Då säljbiten ofta är svår kan<br />
man jobba helt och hållet med den och<br />
när man lyckas knyta en kund kan man<br />
sedan göra sin beställning från leverantören<br />
och utnyttja olika kredittider för<br />
att finansiera köpet genom försäljningen.<br />
Mycket smart tyckte OL!<br />
Det sista företaget det pratades<br />
entreprenörskap med var Accensi <strong>som</strong><br />
representerades av dess grundare Norah<br />
Sakal, studerandes på Bioteknik och<br />
med en bakgrund inom Armada och<br />
Malvina på KTH. Accensis affärsidé<br />
är att fungera <strong>som</strong> en länk mellan<br />
studenter på KTH och näringslivet när<br />
det är dags för examensarbete. Accensi<br />
matchar rätt student med rätt examensarbete<br />
på företaget och när projektet är<br />
slut övergår det till en provanställning<br />
i form av ett konsultuppdrag. Bra idé<br />
18 oSQledaren nr 5 11/12 WWW.oSQledaren.Se oSQledaren nr 5 11/12 19<br />
fOkus<br />
tycker OL och ännu glädjande var att<br />
höra att företaget nyligen knutit till sig<br />
en väldigt stor kund, företaget SAAB. Ja<br />
alltså inte biltillverkaren SAAB utan det<br />
andra <strong>som</strong> tillverkar högteknologiska<br />
exportprodukter åt Sverige.<br />
Accensi startades för cirka ett år<br />
sedan kring <strong>som</strong>maren 2011, idén var<br />
dock äldre men inväntade rätt tillfälle.<br />
Den första tiden bestod - förutom själva<br />
registreringen av bolaget - främst av<br />
säljmöten och att ta fram en intjäningsmodel.<br />
Man fick känslan av att det där<br />
med intjäningsmodell nog är väldigt<br />
viktigt. Att det kanske räcker med en ny<br />
idé om hur man skall ta betalt för något<br />
<strong>som</strong> redan finns. OL frågade efter ett<br />
råd om hur man lyckas, Norah log och<br />
gav istället ett råd om hur man defini-<br />
accensi<br />
www.accensi.se/<br />
grundat 2011 av norah Sakal.
studentbrickor aB<br />
http://www.studentbrickor.se/<br />
grundat 2010 av Joachim Westerlund,<br />
erik bjurfors, björn eriksson, marcus<br />
Svannäs & mikael haag vedebäck.<br />
greencup<br />
http://greencup.se/<br />
grundat 2011 av Joachim Westerlund,<br />
gustav nisser, Jesper lindmarker &<br />
Julia arhammar.<br />
tivt misslyckas - ”Gör<br />
alla andra nöjda”.<br />
Nu är det dags att<br />
runda av artikeln och<br />
det gör vi med en sammanställning<br />
av alla råd<br />
och tips entreprenörerna<br />
kom med.<br />
• Det bästa med KTH<br />
är inte studierna utan<br />
möjligheterna till att<br />
träffa andra riktigt<br />
duktiga studenter,<br />
utnyttja detta och<br />
nätverka mycket. Eller<br />
<strong>som</strong> Christoffer från<br />
IKTP utryckte sig - ”För<br />
alla andra är det bara<br />
att haffa sig en datalog<br />
och köra”.<br />
• Gör en ordentlig<br />
analys innan du kör på.<br />
Vilka är mina kunders<br />
behov, vilka problem<br />
kan de ha och vad finns<br />
på markanden för<br />
tillfället.<br />
• Outsourca om det<br />
är möjligt. Främst saker<br />
<strong>som</strong> du inte kan <strong>som</strong> annars tar för lång tid. Exempelvis<br />
bokföring, finns säkert flertal taggade handelsstudenter <strong>som</strong><br />
behöver fickpengar.<br />
• Bortse från inbillade rädslor, allt är möjligt och hindrena<br />
på vägen går att forcera.<br />
Okej helt slut var det inte, OL undrade lite över var<br />
vi kommer se våra entreprenörer om fem år. Svaret blev<br />
konsulter inom management alternativt IT, kör lite småföretag<br />
vid sidan av och ett flertal tänkte sig en roll <strong>som</strong> Private<br />
Equity förvaltare*. Och vad skulle man göra om ett projekt<br />
föll ut riktigt väl? Investera i ett nytt projekt eller varför inte<br />
i andras projekt, vara med från början och dela med sig av<br />
sina erfarenheter!<br />
Av: robin Norström<br />
*På röd svenska: riskkapitalist<br />
Two more<br />
years and the<br />
world is yours<br />
Power up with master studies at the School of Business,<br />
Economics and Law in Gothenburg.<br />
We offer a wide range of two year MSc programmes and a study<br />
environment open for multiple perspectives and approaches.<br />
The result is an internationally recognized master degree,<br />
compatible with an increasingly complex and demanding world.<br />
• MSc in Accounting<br />
• MSc in Economics<br />
• MSc in Finance<br />
• MSc in Innovation and Industrial Management<br />
• MSc in International Business and Trade<br />
• MSc in Knowledgebased Entrepreneurship<br />
• MSc in Logistics and Transport Management<br />
• MSc in Management<br />
• MSc in Marketing and Consumption<br />
Application deadline for Swedish students: 15 April.<br />
Students are selected based on GMAT/GRE results.<br />
www.handels.gu.se/gs<br />
Säg hej till<br />
den nya 4:an i<br />
THS ledningsgrupp!<br />
OL pÅ campus<br />
Två gånger per läsår väljer kårfullmäktige & kårstyrelsen de personer <strong>som</strong> arbetar i THs<br />
ledningsgrupp. Under det följande året ska dessa bossa över just sin post och förvalta förtroendet<br />
de fått enligt bästa förmåga. i år delades decembervalet upp i två omgångar, en före jul och en<br />
efter, vilket ledde till att det dröjde så långt <strong>som</strong> till februari innan alla de nya tillträtt. Men nu<br />
är de på plats - såväl på sina poster <strong>som</strong> i detta nummer av ol för att presentera sig!<br />
20 oSQledaren nr 5 11/12 WWW.oSQledaren.Se oSQledaren nr 5 11/12 21
Marianne Fjelberg, IN 10<br />
projektledare Nobel NightCap<br />
med sin norska bakgrund och tekniska framtid har beta<br />
och den svenska ordboken varit mariannes ständiga<br />
följeslagare under hennes två år på kth. i vinter ska hon<br />
leda årets häftigaste fest, nobel nightcap! det kommer<br />
ske på höga klackar men tror inte att det blir vingligt för<br />
det - marianne har koll och alltid en plan b.<br />
Olivia Lindgren, M 08<br />
projektledare Armada<br />
Som bossen bakom thS centralts största projekt gäller det att ha<br />
tungan rätt i munnen och olivia är alltid redo att gå direkt från<br />
sammankomster i studentlivet till seriösa möten med näringslivet.<br />
inspiration till sitt arbete får hon både från tidigare projektår och<br />
hon hoppas ni alla kommer gilla detta års upplaga av armada lika<br />
mycket <strong>som</strong> hon!<br />
Sara Karlsson, CL 08<br />
Mottagningssamordnare<br />
tack vare en garderob med allt från ovve till balklänning<br />
är detta mottagningsproffs alltid redo för social<br />
samverkan. Även om det ibland är skönt med en<br />
välförtjänt kaffepaus så Sara är bruden med stenkoll<br />
och pusslandet med kth, sektioner, lokaler, labbar<br />
och tentor (mottagningssamordnaren pluggar faktiskt<br />
50%!) går för henne <strong>som</strong> en dans!<br />
Izla Unesi, IST 09<br />
Head of THs international<br />
Som utlandsstudenternas nummer ett gäller det att höras och synas<br />
på hela kth. izla är <strong>som</strong> klippt och skuren och hennes signaturuttryck<br />
»oh jäävlar« ekar i nymble var dag. att vara boss för thS international<br />
kräver samarbetsförmåga, oavsett om det gäller att överbrygga kulturella<br />
skillnader pga etnicitet eller skilda arbetskulturer inom organisationer<br />
- tur att izla bonita seglar stabilt fram på internationellt vatten!<br />
OL pÅ campus<br />
oSQledaren nr 5 11/12<br />
23
OL pÅ campus<br />
Har du mycket föreläsningar? då är din<br />
utbildning förlegad. Varför? Undervisningen<br />
är helt enkelt inte effektiv!<br />
KTH slösar bort värdefulla år av ditt<br />
liv och sviker sitt uppdrag. redan vid<br />
mitten av nittiotalet visste man att<br />
passivt lärande – vanliga föreläsningar<br />
– är dåligt för att skapa förståelse,<br />
något <strong>som</strong> är nödvändigt för blivande<br />
ingenjörer <strong>som</strong> vill klara studierna.<br />
redan då var lösningen känd: interaktiv<br />
undervisning, <strong>som</strong> mer än<br />
dubblerar förståelsen! det är nu 2012,<br />
forskningen har åter bekräftat den<br />
interaktiva undervisningens effektivitet<br />
i en studie med 4000 amerikanska<br />
studenter och man kan bara undra:<br />
varför sitter vi fortfarande tysta och<br />
antecknar på KTH?<br />
alternativen till våra vanliga passiva<br />
föreläsningar, alternativen <strong>som</strong> gett så<br />
fantastiska resultat, är enkla men ändå<br />
radikala: man har bett studenter att prata<br />
med varandra. det kan göras i alla typer<br />
av undervisning, även på föreläsningar!<br />
Studenter kan exempelvis uppmanas att<br />
läsa på inför ett moment och sedan lösa<br />
problem och diskutera med varandra<br />
<strong>som</strong> en del av undervisningen. det hela<br />
låter inte särskilt komplicerat, men ändå<br />
förekommer det nästan inte alls på kth.<br />
här har vi istället undervisning <strong>som</strong> ger så<br />
THS UTbildning i makTenS korridorer<br />
undervisningen<br />
vi aldrig fick<br />
dålig förståelse att det anses normalt att<br />
var fjärde student kuggar en kurs.<br />
kth och all annan högre utbildning i<br />
Sverige har fått en fantastisk uppgift från<br />
staten: att bedriva utbildning <strong>som</strong> vilar på<br />
vetenskaplig grund. det innebär inte bara<br />
att det du får lära dig är vetenskapligt<br />
grundat, utan också att sättet du lär dig<br />
på ska vara det. med andra ord ska kth,<br />
utifrån tillgängliga resurser, undervisa<br />
dig på det sätt <strong>som</strong> du lär dig bäst på. i<br />
VissTe dU ATT…<br />
… kth:s etiska policy<br />
säger att ”all undervisning<br />
ska vara pedagogiskt<br />
framstående och ständigt<br />
inriktad på förnyelse och<br />
förbättringar”? annars är<br />
den alltså inte etisk.<br />
verkligheten har vi i stor utsträckning ineffektiv<br />
passiv undervisning. vi studenter kan<br />
aldrig acceptera detta – inte när det finns<br />
bevisat bättre alternativ! vi har helt enkelt<br />
rätt till undervisning <strong>som</strong> ger oss så bra<br />
förståelse <strong>som</strong> möjligt, och det är något vi<br />
måste kräva.<br />
i kth:s vision för sitt 200-årsjubileum<br />
år 2027 görs stora åtaganden om utbildning.<br />
bland annat ska kth vara ”känt<br />
<strong>som</strong> innovativt inom teknikvetenskapligt<br />
ths<br />
utbildning - med ratt att paverka<br />
pAssiVA Vs. iNTerAKTiVA resUlTAT<br />
genom att mäta studenternas kunskap<br />
före och efter kursen kan man ta reda<br />
på hur stor kunskapsökningen är – dvs<br />
hur effektiv kursen varit. en stor andel<br />
av de passiva kurserna (vita staplar)<br />
gav en låg kunskapsökning, medan<br />
de interaktiva kurserna (svarta staplar)<br />
gjorde att genomsnittet av kursens studenter<br />
tillgodogjorde sig upp till 70%<br />
av kursinnehållet.<br />
thS utbildning presenterar:<br />
din lärare!<br />
har du funderat på vem din lärare är,<br />
egentligen? det första man gör <strong>som</strong> lärare<br />
på kth är, för de allra flesta, att doktorera.<br />
den gemensamma bakgrunden består av att<br />
man tagit civilingenjörsexamen, doktorerat,<br />
gärna gjort en post-doc och sedan tagit<br />
sin plats i akademien. där ska man forska,<br />
marknadsföra sin forskning, undervisa, leda<br />
kollegiet, sköta ekonomi, utvärdera och<br />
utveckla – allt med hög kvalitet dessutom!<br />
av dessa 11 år med förberedelser för en<br />
forskarkarriär används sällan mer än två<br />
månader till att lära sig högskolepedagogik.<br />
den egentliga utbildningen för läraruppdraget<br />
sker genom att man lär sig av kollegorna<br />
där man börjar sin karriär. det man lär<br />
sig är alltså med hög sannolikhet passiva<br />
föreläsningar.<br />
övrig vidareutBildning våra lärare kan<br />
behöva, t.ex. ledarskap, ekonomi, marknadsföring<br />
och processutveckling ingår inte<br />
heller – det är upp till forskarnas eget engagemang<br />
att skaffa sig nödvändig kunskap.<br />
förändring och utveckling tyngs <strong>ned</strong> av<br />
de många och krävande roller <strong>som</strong> ska fyllas<br />
och <strong>som</strong> tävlar om tiden och engagemanget.<br />
i medarbetarenkäten anger hälften av<br />
de anställda att de har för mycket att göra<br />
och 37% anger att de upplever ett outtalat<br />
krav på att arbeta på fritiden. med en sådan<br />
vardag för våra lärare är det förståeligt att<br />
kvaliteten i utbildningarna blir lidande.<br />
lärarna har trots allt detta ett starkt<br />
engagemang för sitt arbete, 91% menar<br />
tappert att de är villiga att göra en extra<br />
insats om så behövs.<br />
THS UTbildning i makTenS korridorer<br />
lärande”, ”sätta den studerande i centrum<br />
för utbildningen” och ha skapat ”möjligheter<br />
till individualiserad utbildning”. kth<br />
vill alltså också att vi ska få den undervisning<br />
vi har rätt till – även om målet ligger<br />
mycket långt borta.<br />
om vi nu har rätt till effektiv undervisning,<br />
och kth ser det <strong>som</strong> sin uppgift<br />
att ge oss den, varför ser verkligheten<br />
ut <strong>som</strong> den gör? haken med det hela är<br />
att interaktiv undervisning är någonting<br />
nytt, och att det måste till en förändring.<br />
för förändring krävs kunskap, resurser,<br />
vilja och tid. i praktiken behöver förändringen<br />
inte vara mer komplicerad än att<br />
be studenterna vända sig till sin granne på<br />
en föreläsning och diskutera ett problem.<br />
vill man gå i bräschen kan institutionen<br />
investera i teknologi. oftast handlar det då<br />
om ”klickers” och för en universitetslärares<br />
månadslön får du i runda slängar 400<br />
stycken. det behöver inte heller ta mer tid<br />
eller resurser från läraren: de vanliga förberedelserna<br />
av vad läraren ska göra byter<br />
karaktär till förberedelser av vad studenterna<br />
ska göra, men det kostar inte mer!<br />
det är alltså fullt rimligt att ha interaktiva<br />
kurser. Ändå händer det inte!<br />
kunskapsökning<br />
OL pÅ campus<br />
under året har vi pratat med lärare<br />
om varför det inte sker någon förändring.<br />
Svaret ligger i universitetsvärldens kultur.<br />
låt oss därför ta en titt på universitetsläraren:<br />
i den akademiska världen finns en<br />
idé om att alla <strong>som</strong> forskar ska undervisa<br />
och vice versa. en universitetslärare ska<br />
göra båda uppgifterna, och därmed basta.<br />
denna samling av akademiker kallas för<br />
fakulteten, och utgör huvuddelen av ett<br />
universitets lärare. tittar man närmare<br />
finns det ett nästan orimligt antal roller<br />
<strong>som</strong> varje fakultetsmedlem måste klara av.<br />
först och främst ska man forska, dels för<br />
att kunna ge aktuell utbildning, dels av<br />
ekonomiska skäl. hälften av kth:s intäkter<br />
kommer nämligen från forskningsanslag,<br />
så en given uppgift för lärare är att<br />
söka pengar till forskning efter<strong>som</strong> dessa<br />
pengar är nödvändiga för att finansiera<br />
den egna lönen. administrationen ska<br />
skötas, vilket medför ekonomisk planering<br />
och utvärderingar. någon måste också axla<br />
rollen <strong>som</strong> chef, och då det inte går för sig<br />
att någon utanför fakulteten tar den rollen<br />
rekryterar man internt bland lärare. Sen<br />
ska man undervisa också – men mycket tid<br />
kvar till att fundera kring hur man gör det<br />
verkar tyvärr inte ges.<br />
24 oSQledaren nr 5 11/12 WWW.oSQledaren.Se oSQledaren nr 5 11/12 25<br />
andel kurser
OL pÅ campus THS UTbildning i makTenS korridorer THS UTbildning i makTenS korridorer<br />
föreläsningarna idag ser ungefär ut <strong>som</strong>..<br />
.. föreläsningarna gjorde för 100 år sen.<br />
hake’s, nasas och wiemans studier<br />
i usa har man testat konceptuell förståelse<br />
på över 10 000 studenter genom att ge<br />
särskilda prov, så kallade konceptinventarier,<br />
före och efter en kurs.<br />
man räknar på hur mycket av den möjliga<br />
ökningen <strong>som</strong> realiserades, den så kallade<br />
normerade ökningen. det man finner är<br />
att kurser <strong>som</strong> är passiva, t.ex. där studenterna<br />
främst lyssnar på föreläsningar, ökar<br />
förståelsen med ungefär 20-25% men aldrig<br />
mer än 30%.<br />
man har i samma studier jämfört detta resultat<br />
med interaktiva kurser där studenterna<br />
åtminstone delvis diskuterar med läraren<br />
och varandra. dessa kurser har istället en<br />
normerad ökning på 30-50%, och ibland så<br />
högt <strong>som</strong> 70%!<br />
man har också visat att för 2000 studenter<br />
<strong>som</strong> läste astronomi i uSa var interaktivitet<br />
lika gynnsamt för studenterna oavsett kön,<br />
etnicitet, modersmål, akademiska förkunskaper,<br />
matematiska förkunskaper eller<br />
förkunskaper i fysik.<br />
noBelpristagare carl Wieman har också<br />
undersökt de positiva effekterna av interaktivitet<br />
och funnit liknande resultat, vilket<br />
senast gick att läsa i dns artikel ”nobelpristagare<br />
river katedern”.<br />
i princip har alla dina lärare (förutom<br />
de <strong>som</strong> kallas för adjunkter) samma<br />
bakgrund. egentligen är de forskare till<br />
yrket, <strong>som</strong> ägnat åtminstone elva år åt att<br />
studera sitt ämne. deras bakgrund <strong>som</strong><br />
lärare är mycket knapp, det är ovanligt<br />
att någon har läst mer än två månader<br />
pedagogik. Ändå förväntas alla dessa<br />
forskare klara av att sköta kth och dela på<br />
forskning, pengasökande, administration<br />
och ledarskap – samt utbildning.<br />
den <strong>som</strong> bestämmer hur dessa<br />
aktiviteter ska prioriteras är läraren själv.<br />
efter<strong>som</strong> alla fakultetens ledare på kth<br />
är del av fakulteten, <strong>som</strong> i sin tur är starkt<br />
för principen om frihet i det egna arbetet,<br />
kommer en centralstyrning av den egna<br />
pedagogiken inte på tal. man vill att lärarna<br />
själva gör det valet. tyvärr finns ingen<br />
bra incitamentsstruktur <strong>som</strong> får lärare att<br />
prioritera utbildning - i forskningen finns<br />
statusen och pengarna, och i ledarskapsrollerna<br />
kan man klättra till rektor eller<br />
fakultetens dekanus, men utbildningen<br />
verkar ligga bortglömd i en vrå.<br />
om undervisningen ska förändras,<br />
måste läraren alltså vilja det. först då<br />
kommer hen skaffa sig den kunskap <strong>som</strong><br />
behövs och avsätta tid att utveckla sina<br />
kurser. idag finns det eldsjälar <strong>som</strong> lyckas<br />
med det, men det är svårt i en kultur där<br />
forskningsmeriter är det häftiga. men<br />
kulturen byggs upp av vad de lärare <strong>som</strong> är<br />
verksamma på kth gör och tänker. genom<br />
att anställa lärare <strong>som</strong> sätter utbildningen<br />
och studenterna främst, förändras kulturen<br />
i fakulteten. genom att diskutera utbildningen<br />
med lärare på ett konstruktivt sätt<br />
förändras kulturen. Just det här kan du<br />
<strong>som</strong> student hjälpa till med! vi har mycket<br />
att säga till om när våra lärare anställs. vi<br />
tillbringar också mycket tid med de lärare<br />
vi redan har, och kan få dem att tänka om<br />
och sätta studenten i centrum genom att<br />
undervisa interaktivt! här är två saker alla<br />
studenter kan göra för att hjälpa till:<br />
1 – prata om utbildning!<br />
kth lyssnar på oss studenter, och om<br />
ni bryr er så gör kth det också! diskutera<br />
utbildning med din lärare, referera<br />
till interaktiva alternativ i utvärderingar,<br />
diskutera med studenter på thS hemsida<br />
eller på thS utbildnings facebooksida,<br />
prata med din studienämnd om saker du<br />
vill förändra, dela med er av era åsikter och<br />
tyck till om hur det borde vara!<br />
2 – Var med och anställ lärare!<br />
vid anställningen av lärare har<br />
studenterna en stark röst med sina tre<br />
mandat i de s.k. tjänsteförslagsnämnderna<br />
<strong>som</strong> föreslår för kth vem <strong>som</strong> ska anställas.<br />
där kan vi systematiskt välja in lärare<br />
<strong>som</strong> vill vara lärare och <strong>som</strong> vill prioritera<br />
undervisning. om du är intresserad finns<br />
det mer att läsa om tjänsteförslagsnämnderna<br />
på thS utbildnings hemsida. vill du<br />
veta mer, eller testa att sitta i en tjänsteförslagsnämnd<br />
med erfarna representanter,<br />
kontakta thS chefer för utbildningsinflytande<br />
på utbildning@kth.se!<br />
Av: Johan Alvfors & Johan Kvastad<br />
THS Chefer för utbildningsinflytande<br />
vad är grejen?<br />
vår utbildning borde vara bättre än den är<br />
idag! om lärarnarnas situation förändrades<br />
skulle det finnas utrymme även för<br />
bättre utbildning.<br />
vad är ths utBildning?<br />
ett samlingsnamn för alla <strong>som</strong> engagerar<br />
sig i kåren för bättre utbildningskvalitet.<br />
hur påverkar jag?<br />
finns två sätt:<br />
- Prata om utbildning; antingen direkt<br />
med dina lärare, med din sektions studienämnd<br />
eller diskutera och tyck till på ths.<br />
kth.se.<br />
- engagera dig i frågan genom att vara<br />
med och anställa lärare. detta kan ni läsa<br />
mer om på hemsidan: ths.kth.se<br />
Nedan följer åtta metoder för ett interaktivare<br />
klassrum, att användas enskilt eller i<br />
kombination. prata med din lärare och dina<br />
kursare, hur interaktiva kan ni bli?<br />
1dela ut föreläsningsanteckningar<br />
– föreläsaren delger studenterna sina<br />
vanliga föreläsningsanteckningar. med färdiga<br />
gemensamma anteckningar distraheras<br />
inte studenterna av att behöva skriva egna<br />
omfattande anteckningar.<br />
2läs före föreläsningen – läs på i<br />
förväg om vad <strong>som</strong> ska täckas på föreläsningen,<br />
före föreläsningen. med mindre<br />
nytt att gå igenom finns det mer tid att<br />
fråga och tänka.<br />
3lyft fram förkunskaperna – föreläsaren<br />
ber studenterna att på två<br />
till tre minuter skriva <strong>ned</strong> sina existerande<br />
kunskaper och uppfattningar om ett nytt<br />
område eller koncept direkt innan det påbörjas<br />
under en föreläsning. På så sätt lyfts<br />
de aktuella förkunskaperna fram.<br />
4vänd dig till Bordsgrannen – föreläsaren<br />
ber studenterna att bilda grupper<br />
på två eller tre och ger studenterna mellan<br />
30 sekunder och 3 minuter att sinsemellan<br />
förklara, diskutera, besvara en fråga<br />
eller ge varandra feedback om något under<br />
5föreläsningen.<br />
lös ett fall - föreläsaren ber studenterna<br />
att bilda grupper på två till fyra<br />
den genomsnittlige<br />
läraren på kth är lektor.<br />
hens akademiska karriär<br />
motsvaras på bilden<br />
av limpan och då<br />
skulle mängden<br />
pedagogikstudier<br />
representeras av det<br />
tunna strecket på mitten<br />
eller av brödskalken!<br />
PimP my lecture<br />
Den händiges guide till interaktivare föreläsningar!<br />
och ger ett fall att lösa. S.k. ”case-lösning”<br />
den nödvändiga tiden bestäms av utformningen<br />
av fallet. avsluta med lärarens<br />
expertis.<br />
6håll en deBatt – föreläsaren ber studenterna<br />
att bilda grupper på tre eller<br />
fyra och ger två motstridiga påståenden. två<br />
olika studenter i varje grupp tar på sig att ar-<br />
OL pÅ campus<br />
gumentera för vardera påstående och övertala<br />
varandra. grupperna får 3 till 5 minuter<br />
att argumentera för eller emot. avsluta med<br />
lärarens förklaring av resonemang.<br />
7omvänt klassrum – Studenterna<br />
föreläser för varandra och läraren. görs<br />
med fördel i klasser på under 50 studenter,<br />
<strong>som</strong> t.ex. övningar (de mindre föreläsningarna).<br />
Studenterna får sedan ett batteri av<br />
frågor, problem och koncept att förklara på<br />
föreläsningarna under kursens gång. förberedelser<br />
görs i grupper utanför lektionstiden.<br />
Presentationen görs individuellt, där<br />
studenten svarar på frågor från lärare och<br />
studenter. konceptet är på kth känt <strong>som</strong><br />
”kryssfrågor”, då varje student kryssar av<br />
vilka uppgifter man är redo att presentera.<br />
tänk, diskutera och dela – föreläsa-<br />
8 ren ställer en flervalsfråga till studenterna.<br />
först ges en minut att tänka ut ett<br />
svar enskilt. Svaret medges föreläsaren,<br />
exempelvis med teknik eller handgester.<br />
Sedan diskuterar studenterna vad<br />
<strong>som</strong> är rätt svar och delar med sig<br />
av sina svar i grupper på två till fyra.<br />
Slutligen ges alla studenter möjlighet<br />
att revidera sitt ursprungliga<br />
svar. föreläsaren avslutera genom<br />
att dela med sig av förändringen i<br />
svarsstatistiken, svara på frågor<br />
och förklara. metoden är också<br />
känd <strong>som</strong> Peer instruction.<br />
26 oSQledaren nr 5 11/12 WWW.oSQledaren.Se oSQledaren nr 5 11/12 27<br />
0,5 år<br />
civilingenjör,<br />
5 år<br />
doktor,<br />
4 år<br />
utbildning i<br />
pedagogik,<br />
15hp = 0,25 år<br />
post-<br />
doktor,<br />
2 år<br />
Biträdande<br />
lektor,<br />
4 år<br />
5 år 9 år 11 år 15 år<br />
lektor<br />
en smakfull representation av den genomsnittliga lektorns akademiska karriär<br />
bör våra lärare<br />
kunna mer<br />
pedagogik än<br />
så här?
OL Off campus OL Off campus<br />
Under en<br />
annan himmel<br />
Någon gång i augusti förra året<br />
kände jag att det var dags att<br />
börja fundera på kandidatuppsatsen<br />
och om det skulle gå att skriva<br />
den <strong>som</strong> Minor Field Studies, MFS.<br />
När tanken väl hade satt sig kändes det<br />
inte längre <strong>som</strong> ett alternativ att stanna<br />
i Sverige, så jag bokade möte med min<br />
tilltänkta handledare, Anders Hansson<br />
på ITM-skolan, för att höra mer<br />
om möjligheterna. Min kompis Hanna<br />
följde med och ungefär fem månader<br />
senare skålade vi in nyår på Arlanda<br />
för att 24 timmar senare lägga ankar i<br />
hamnen i Stone Town på Zanzibar.<br />
Efter det där mötet med vår handledare<br />
började vi fundera på olika potentiella<br />
projekt. Vi visste inte riktigt vad vi<br />
ville skriva om, men vi hade åtminstone<br />
lite löst specificerat kontinet. Vi skulle<br />
till Afrika. Vår handledare hade nämnt<br />
en tidigare student <strong>som</strong> hade arbetat<br />
med tvålar och tvålförpackning någon-<br />
stans i Afrika, så Hanna ringde studenten<br />
för att få tips på hur han hade gått<br />
tillväga och hittat sitt projekt. Hon fick<br />
reda på att studenten idag drev företag<br />
i Tanzania och att vi var välkomna dit<br />
för att skriva uppsats för honom och<br />
hans kollega. Det är väl det man kallar<br />
flyt! Kort därefter träffade vi Fredrik<br />
Alfredsson och Erik Gulbrandsen <strong>som</strong><br />
driver två verksamheter på Zanzibar<br />
i Tanzania. Det ena är Zanrec Plastics<br />
vars mål är att starta en fungerande<br />
avfallshantering och återvinningsan-<br />
» ..fem månader<br />
senare skålade vi<br />
in nyår på Arlanda<br />
för att 24 timmar<br />
senare lägga<br />
ankar i hamnen<br />
i Stone Town på<br />
Zanzibar «<br />
läggning på Zanzibar. Det andra är<br />
Seaweed Center <strong>som</strong> tillverkar produkter<br />
av sjögräs med hjälp av 36 anställda,<br />
alla kvinnor från den lokala byn Paje på<br />
östra Zanzibar. Hanna och jag fastnade<br />
för Zanrec Plastics och efter en rad<br />
turer kom vi fram till att vårt projekt<br />
skulle gå ut på att utveckla papperskorgar<br />
och sorteringskärl för hotell.<br />
MFS är ett stipendieprogram <strong>som</strong><br />
handlar om att koppla ditt utbildning<strong>som</strong>råde<br />
till utvecklingsfrågor. Enligt<br />
Margareta Wennlund på Sida, organisationen<br />
<strong>som</strong> finansierar programmet,<br />
är det en väldigt givande form av<br />
uppsatsskrivande och arbetsövning<br />
för en blivande ingenjör efter<strong>som</strong> det<br />
finns stora möjligheter att arbeta med<br />
globala utvecklingsfrågor <strong>som</strong> hållbar<br />
utveckling, infrastrukturutveckling och<br />
klimat. Alltså, om man är intresserad av<br />
att arbeta inom utvecklingsbranschen<br />
kan MFS vara en början. Att samarbeta<br />
Sjögrässamlande kvinnor på stranden i Paje.<br />
globalt för att hitta tekniska, innovativa<br />
lösningar på klimat- och miljöutmaningar<br />
ser Margareta Wennlund <strong>som</strong><br />
en framtidsbransch. Vårt projekt kunde<br />
vi koppla till denna sorts utveckling<br />
genom att ett system för turismens<br />
avfall även gynnar lokalbefolkningen så<br />
väl miljömässigt, <strong>som</strong> ekonomiskt och<br />
socialt. Zanzibar är ju en ö med stränder<br />
<strong>som</strong> i en Vingkatalog och med en<br />
växande turism. Tar man en tur bortom<br />
» Zanzibar är ju en<br />
ö med stränder <strong>som</strong><br />
i en Vingkatalog<br />
och med en<br />
växande turism.<br />
Tar man en tur<br />
bortom skyddade<br />
turistanläggningar<br />
hittar man ganska<br />
snart turismens<br />
baksida, bildligt<br />
talat «<br />
skyddade turistanläggningar hittar<br />
man ganska snart turismens baksida,<br />
bildligt talat. Enligt Zanrec Plastics<br />
produceras 110 000 ton skräp årligen på<br />
Zanzibar och 80 % kommer från turism.<br />
Lokalbefolkningen har alltid enbart<br />
vårt hus under den två månader långa<br />
vistelsen i tanzania.<br />
slängt organsikt skräp <strong>som</strong> förmultnar.<br />
Idag när skräpmixen har utökats med<br />
plast och annat oorganiskt avfall bryts<br />
sopbergen inte längre ner naturligt och<br />
istället förgiftas jorden av kemikalier<br />
från det nya avfallet. Min motivation i<br />
det här projektet har varit att jag tror<br />
att långsiktig utveckling av hållbarhet i<br />
samhället skapas genom att man i små<br />
etapper introducerar återvinning, och<br />
då blir vinnarna till sist lokalbefolkningen.<br />
En stor del av MFS är att lära känna<br />
kulturen man besöker och, lite klyschigt,<br />
sig själv. Både jag och Hanna har<br />
genom ständiga stömavbrott, krälande<br />
insekter, mer och mindre bra fältundersökningar,<br />
sjukdom, lycka och ilska lärt<br />
oss mer om oss själva under tiden på<br />
Zanzibar än på tre gånger så lång tid i<br />
Sverige. De relativt små och framförallt<br />
övergående påfrestningar det innebär<br />
att göra MFS vägs definitivt upp av allt<br />
det man lär sig om andra människor<br />
och andra sätt att leva. Vi var fem tjejer<br />
<strong>som</strong> bodde ihop i Paje och jobbade med<br />
tre olika projekt inom företaget. Jag<br />
och Hanna med vår produktutveckling<br />
av återvinningskärl, Jonna och Kajsa<br />
<strong>som</strong> undersökte och utredde möjligheterna<br />
med avfallshanteringen på ön och<br />
Ulrika <strong>som</strong> praktiserade på företaget.<br />
Personligen tycker jag att man vid<br />
hanna i arbetsaction.<br />
längs promenadvägen ner till stranden syns<br />
inget skräp till..<br />
.. men i skogen syns avfallshantering på Zanzibars<br />
brister, här är skräpet dumpat i skogen.<br />
MFS ska åka minst två personer och<br />
om man har möjligheten att skriva för<br />
företag med flera uppsatsskrivare eller<br />
praktikanter är det en bonus efter<strong>som</strong><br />
i alla fall jag hellre pratar om annat än<br />
uppsats på fritiden. MFS-arbetet kan bli<br />
ensamt och hamnar man på en isolerad<br />
plats är två månader en lång tid. Ett tag<br />
när jag låg sjuk och trodde att jag hade<br />
» ..genom ständiga<br />
stömavbrott,<br />
krälande insekter,<br />
mer och mindre bra<br />
fältundersökningar,<br />
sjukdom, lycka och<br />
ilska lärt oss mer<br />
om oss själva under<br />
tiden på Zanzibar<br />
än på tre gånger så<br />
lång tid i Sverige «<br />
28 oSQledaren nr 5 11/12 WWW.oSQledaren.Se oSQledaren nr 5 11/12 29
OL Off campus<br />
malaria hade jag mellan febertopparna<br />
en stark hemlängtan. När magsjuka och<br />
misstänkta magamöbor vandrade genom<br />
vårt hus tror jag att den generella<br />
hemlängtan peakade. Alla längtar hem<br />
ibland och då underlättar det att vara<br />
flera. Jag vet inte hur det hade varit<br />
om Hanna och jag bott ensamma eller<br />
på en mer isolerad plats, men jag vet<br />
att jag har haft det väldigt kul tillsammans<br />
med de andra tjejerna och att jag<br />
klarade fältstudierna bättre tack vare<br />
dem. Helt enkelt för att jag visste att jag<br />
inte var ensam om upplevelsen.<br />
Om denna artikel inte redan<br />
övertygat dig om att MFS är hur intressant<br />
och roligt <strong>som</strong> helst (och att du<br />
egentligen borde ta reda på när nästa<br />
ansökningsperiod är på en gång) vill<br />
jag avslutningsvis åter citera Margareta<br />
Wennlund: ”Professionellt och personligt<br />
tycker jag att så många studenter<br />
<strong>som</strong> möjligt ska ta chansen att söka ett<br />
MFS-stipendium eller annan utbytesmöjlighet<br />
<strong>som</strong> ger tid att lära och<br />
skriva om globala utvecklingsfrågor.<br />
Vi har bara en jord och ju mer fler och<br />
fler lär sig om olika länder, kulturer<br />
och förutsättningar för utveckling,<br />
desto troligare är det att utveckling och<br />
nytänkande kan ske. Ökad kunskap om<br />
olikheter – och likheter – skapar också<br />
» Vi har bara en<br />
jord och ju mer<br />
fler och fler lär<br />
sig om olika länder,<br />
kulturer och<br />
förutsättningar<br />
för utveckling,<br />
desto troligare är<br />
det att utveckling<br />
och nytänkande<br />
kan ske. [..] Så vad<br />
väntar du på? «<br />
förutsättningar för fred och samförstånd.<br />
Och, det behövs ju – eller hur?”<br />
Så vad väntar du på?<br />
När du läser det här har jag efter<br />
två månader på Zanzibar åter landat på<br />
Arlanda. Just nu, iklädd klänning under<br />
en fläkt på en veranda klockan elva<br />
på kvällen, kan jag inte föreställa mig<br />
hur kallt Stockholm är. Imorgon när<br />
jag åker på safari, svettandes kopiösa<br />
mängder, kommer jag fortfarande<br />
inte ha en tanke på hur mörkt det är<br />
hemma. Men när jag kommer hem om<br />
en vecka kommer MFS vara bland det<br />
bästa jag hittills gjort både på KTH och i<br />
livet i allmänhet. Jag kommer sova gott<br />
mfS:arna i Paje, praktikanter, anställda och chefer, umgås tillsammans efter en arbetsdag.<br />
ända till <strong>som</strong>maren för att jag fick möjligheten<br />
att under två månader få stirra<br />
på en annan stjärnhimmel, tillämpa<br />
produktutveckling, inte förstå vad folk<br />
säger, känna mig lurad halva tiden och<br />
le inombords hela tiden.<br />
Text: Elina Gobena<br />
foto: Elina Gobena & Hanna Lundén<br />
Minor Field Studies (MFS) är<br />
ett Sida-finansierat och -initierat<br />
stipendieprogram <strong>som</strong> riktar sig<br />
till studenter vid universitet och<br />
högskola. MFS innebär kort att<br />
man i ett utvecklingsland gör<br />
fältstudier och samlar material<br />
till en uppsats eller till ett exjobb.<br />
2011 beviljades 750 studenter på<br />
olika lärosäten i Sverige MFSstipendiet<br />
<strong>som</strong> ligger på 25 000 kr<br />
per student. 40 av dem gick eller<br />
går på KTH.<br />
Om man är intresserad av att<br />
arbeta i utvecklingsländer eller till<br />
exempel med teknik riktad mot<br />
att förbättra levnadsstandard är<br />
MFS en jättechans att redan under<br />
tiden på KTH under en längre<br />
period få tillämpa sina kunskaper<br />
och uppleva andra kulturer. KTH<br />
tar emot ansökningar två till tre<br />
gånger om året.<br />
Efter<strong>som</strong> det är upp till<br />
studenterna att hitta MFS-projekt<br />
tipsar Lennart Johansson,<br />
projektledare på Internationella<br />
Relationer på KTH, om att i god<br />
tid börja förbereda sig genom att<br />
kontakta anställda på sin institution<br />
<strong>som</strong> kan hjälpa till med att<br />
hitta projekt och kontaktpersoner<br />
i värdlandet. Kontakta gärna Lennart<br />
Johansson på 08-790 96 16<br />
eller lennartj@kth.se, om du har<br />
frågor om MFS!<br />
30 oSQledaren nr 5 11/12 WWW.oSQledaren.Se<br />
Hej! Löser du detta vill<br />
vi veta mer om dig!<br />
klientsidespråk<br />
för<br />
webben<br />
här kan man<br />
placera sig<br />
högt mha<br />
SEO<br />
linuxdistro <strong>som</strong><br />
leds av Canonical<br />
med denna tangent<br />
indenterar man kod<br />
bildformat utvecklat<br />
av CompuServe 1987<br />
populär svensk<br />
databas döpt<br />
efter skapares doer<br />
lsystem <strong>som</strong><br />
är standard<br />
i Windows<br />
Python-webbramverk<br />
uppkallat efter<br />
jazzmusiker<br />
35 år gammal texteditor<br />
<strong>som</strong> nns förinstallerad<br />
på de esta unixsystem<br />
intelligenskvot<br />
. .<br />
ger HTMLelement<br />
stil<br />
klassisk webbserver<br />
med indianklingande<br />
namn
OL pÅ campus<br />
OL minglar på<br />
Nattklubb Nymble<br />
andra upplagan av nattklubb<br />
nymble gick av stapeln en<br />
onsdagkväll i februari och visst<br />
följdes succén från premiärkvällen<br />
upp med råge! fastnade du<br />
på bild?<br />
foto: studio08.se<br />
OL minglar på<br />
Tentapuben<br />
tentapuben lockade <strong>som</strong> vanligt<br />
mängder av danssugna studenter!<br />
ol vet att det <strong>som</strong> händer på tentapuben<br />
stannar på tentapuben men<br />
åt er <strong>som</strong> inte var där ger våra fotografer<br />
en glimt av vad <strong>som</strong> hände!<br />
foto: elisabeth ingvar & Sara edin, ol<br />
OL pÅ campus<br />
32 oSQledaren nr 5 11/12 WWW.oSQledaren.Se<br />
oSQledaren nr 5 11/12 33
kuLtur<br />
Som bäddat för succé<br />
Ordet spex är en förkortning<br />
av spektakel och har betydelserna<br />
»kaos«, »föreställning«<br />
och »gyckel«. Kanske orsakar ordet<br />
spektakel mest inre bilder av roliga<br />
människor i roliga tights <strong>som</strong> hänger<br />
och svänger i en gardin. Det är inte helt<br />
enkelt att begripa vad ett spex egentligen<br />
är, så jag bestämde mig för att ta<br />
reda på det. Till min hjälp hade jag tre<br />
spexprofeter.<br />
Personen jag ställer den ultimata<br />
och yttersta spexfrågan till först är<br />
Johan. Som A-skådespelare i kårspexet<br />
borde han sitta på ganska hjälpsamma<br />
spexkunskaper.<br />
Det han för tillfället också sitter på är<br />
en ganska ranglig matsalsstol i Nymble.<br />
När jag ställer frågan »Vad är ett spex?«<br />
knakar den lite då han lutar sig över<br />
take away-muggen han har i handen.<br />
- Den traditionella definitionen av spex<br />
är att det är en humorbaserad föreställning<br />
med publikinteraktion, förklarar<br />
han kunnigt och tar en klunk av kaffet<br />
innan han fortsätter.<br />
» Då jag frågar om<br />
det är något särskilt<br />
<strong>som</strong> utmärker<br />
körspexet ler hon<br />
stort, rycker på<br />
axlarna och svarar:<br />
- Alla kan sjunga. «<br />
- Man brukar säga att spexföreställningen<br />
bryter den fjärde väggen, den mellan<br />
föreställning och publik.<br />
Något Kårspexet emellertid håller<br />
på att gå ifrån. De cirka 80 personerna<br />
bakom kårspexet vill skapa en högkvalitativ<br />
produktion och föreställningen<br />
påminner alltmer om en professionell<br />
teateruppsättning. Att sätta ribban<br />
högt tar dock väldigt mycket tid och är<br />
något Johan fått erfara i form av reducerat<br />
socialt liv.<br />
- Men det är värt varenda minut efter<strong>som</strong><br />
det är så fantastiskt jävla äckelroligt!<br />
säger han och gör konstpauser<br />
mellan de tre sista orden.<br />
Kårspexet är KTH’s största spex och<br />
kommer att delta i SPEX-SM i slutet<br />
av maj. Det är en tävling <strong>som</strong> går av<br />
stapeln vart femte år i Örebro. Där möts<br />
Sveriges största studentspex för att<br />
tävla i ett antal kategorier.<br />
- Vi hoppas absolut på att kamma hem<br />
allt utom »bästa spex« efter<strong>som</strong> vi inte<br />
identifierar oss <strong>som</strong> ett riktigt spex,<br />
förklarar Johan.<br />
Innan jag hinner tacka för frågestunden<br />
sneglar han på mina anteckningar.<br />
- Vilket språk har du skrivit på? Kan du<br />
själv läsa det där sen? frågar han och<br />
syftar på min tafatta handstil.<br />
- Självklart! svarar jag och råkar fastna<br />
» Man brukar<br />
säga att<br />
spexföreställningen<br />
bryter den fjärde<br />
väggen, den mellan<br />
föreställning och<br />
publik «<br />
under armstödet på nymblematstolen<br />
då jag försöker resa mig upp.<br />
- En teateruppsättning med interaktivitet!<br />
svarar Vendela, direqtrice för<br />
den nya uppsättningen av Körspexet<br />
(inte att förväxla med kårspexet), då<br />
jag frågar om hennes definition av spex.<br />
Hon har en grön sjal runt halsen, en<br />
löst knuten lilla My-tofs på huvudet och<br />
mycket spexerfarenhet.<br />
- Det kan, precis <strong>som</strong> på teater, röra sig<br />
om både tragik eller komik. I de flesta<br />
fall bygger det dock på komik då det är<br />
svårt att beröra folks innersta när publiken<br />
hela tiden kan avbryta storyn.<br />
Då jag frågar om det är något särskilt<br />
<strong>som</strong> utmärker körspexet ler hon stort,<br />
rycker på axlarna och svarar:<br />
- Alla kan sjunga.<br />
Detta utnyttjas också. Alla <strong>som</strong> är<br />
delaktiga i spexet är med och sjunger.<br />
Det betyder att samtliga har en roll,<br />
vilket innebär att det ibland är 40 personer<br />
på scen.<br />
- Men det går bra då storyn utspelar<br />
sig i Valhall där det är mycket liv och<br />
rörelse, förklarar Vendela.<br />
En annan sak <strong>som</strong> gör körspexet speciellt<br />
är att det är en ny uppsättning av<br />
ett gammalt spex från 1980, och när jag<br />
frågar vad en direqtrice för körspexet<br />
gör svarar hon med ett stort leende:<br />
- Först allt och sen inte så mycket!<br />
Man fungerar <strong>som</strong> spindeln i nätet och<br />
mycket handlar om att peppa och fungera<br />
<strong>som</strong> inspirationskälla.<br />
Mitt tredje och sista frågeoffer är<br />
Elisabeth, direqtrice för historiens<br />
första uppsättning av META-spexet.<br />
Jag börjar med att fråga hur direqtrice<br />
stavas och vad q:et har där att göra.<br />
- Det är studentikost! förklarar Elisabeth<br />
med ett snett leende.<br />
När jag är på det klara med stavning<br />
återgår jag till den egentliga första frågan<br />
och ber om hennes syn på spex.<br />
- En teater där publiken till viss mån får<br />
bestämma händelseförloppet genom<br />
att till exempel ropa »omstart« för<br />
att se något igen. De kan också agera<br />
regissörer genom att till exempel ropa<br />
»känslosammare«, om de tycker att<br />
stämningen mellan skådespelarna är<br />
lite för stel, säger hon och kastar undan<br />
luggen <strong>som</strong> envisas med att falla ner<br />
framför ögonen på henne.<br />
METAspexet är unikt i det faktum att<br />
det är ett sektionskorsat spex. Spexet<br />
är möjligt tack vare ett samarbete mellan<br />
media- och datasektionen. När jag<br />
frågar hur spexet uppkom ler hon stort<br />
vårens spex<br />
och får något drömskt i blicken. Hon<br />
träffade spexets »direqteur« Alexander<br />
på Valborg förra året, en tid då varken<br />
data eller media hade något aktuellt<br />
spex.<br />
- Vi började prata om att skapa ett spex<br />
tillsammans första gången vi träffades.<br />
Därefter möttes vi igen och insåg att<br />
båda hade varit seriösa med förslaget,<br />
berättar hon och nickar långsamt.<br />
Jag tar en paus för att skriva lite i<br />
anteckningsblocket och ser att hon ler<br />
lite försiktigt.<br />
- Vi insåg att det var något vi måste<br />
göra, vi har verkligen kämpat för att<br />
skapat något fint och... Snart är vi i mål,<br />
det är helt sjukt.<br />
Så slutligen fann jag ett svar på den<br />
ultimata spexfrågan, vad är ett spex?<br />
elisabeth ingvar, metaspexet<br />
» Vi insåg att<br />
det var något vi<br />
måste göra, vi har<br />
verkligen kämpat<br />
för att skapat något<br />
fint och... Snart är<br />
vi i mål, det är helt<br />
sjukt «<br />
Det tror jag. Trots de skilda ursprungen,<br />
sammansättningarna och handlingarna<br />
har samtliga en sak gemensamt: en föreställning<br />
där man <strong>som</strong> åskådare inte<br />
behöver sitta tyst.<br />
Det verkar <strong>som</strong> om det är några<br />
riktiga spektakel helt enkelt!<br />
Av: sara edin<br />
[sara.edin@osqledaren.se]<br />
34 oSQledaren nr 5 11/12 WWW.oSQledaren.Se oSQledaren nr 5 11/12 35<br />
kuLtur<br />
kth<br />
26-27, 29-31 Mars ispexet »nippon eller en risig historia«<br />
2-4 April kårspexet »freud eller problemlösning på horisontell nivå«<br />
16-18 20, 21 April juBelspexet »2012 eller ett fruktat slut«<br />
20 April, 4-6 Maj krexet »kreXet iv - livscoachen«<br />
11, 18-19 Maj metaspexet »På löpsedeln eller vart tog alla sedlar vägen?«<br />
9-12 Maj fysikalen »nobel eller en dynamitgubbe värd sitt pris«<br />
4, 7-8 Juni körspexet »röken eller oden och äventyr i valhall«<br />
utanför kth (men ändå i närheten)<br />
8-9, 10, 12 Maj söderspexet »mordet på flemingsbergexpressen eller<br />
en expressorientering i mord«<br />
(Södertörn)<br />
13-18 April corpus karrolina »yoko ono eller due; en tvillingstudie<br />
i brott«<br />
(medicinska föreningens herrspex)<br />
27-29 April ett teknat spex »montezuma eller ett texmex spex«<br />
(uppsalas största studentspex)<br />
johan lundh heinstedt, kårspexet<br />
vendela Bergfeldt, körspexet
En av Sveriges kanske mest<br />
folkkära och meriterade<br />
medieprofiler, <strong>som</strong> bl.a. genom<br />
sina fantastiska <strong>som</strong>marprat och tänkvärda<br />
tweets fångat mångas hjärtan,<br />
gästade KTH under humorveckan 2012.<br />
<strong>Osqledaren</strong> hade den stora äran att<br />
möta Mark Levengood inför förhandsvisningen<br />
av hans kommande show<br />
”Sound of Mark” <strong>som</strong> utspelade sig på<br />
Nymbles stora scen lördag 11 februari.<br />
» Bland annat<br />
kommer det<br />
fram att han på<br />
80-talet agerat<br />
tuff modell för ett<br />
lädermärke, detta<br />
under sina, <strong>som</strong><br />
han själv uttrycker<br />
det, ”premumindagar”<br />
«<br />
evande<br />
evengood<br />
evererar<br />
Den skicklige jazzmusikern<br />
Per ”Texas” Johansson, <strong>som</strong> ingår i<br />
föreställningen, soundcheckar några<br />
av sina många instrument när kvällens<br />
huvudperson anländer. Toner <strong>som</strong> för<br />
tankarna till arabiska ormtjusare strömmar<br />
ur Johanssons klarinett då Mark<br />
sträcker fram handen och hälsar med<br />
sin karaktäristiska finlandssvenska.<br />
Mark inleder intervjun med att<br />
försäkra oss om att han är en snäll<br />
person men tillägger snabbt att han<br />
även kan vara vass ibland. Lyckligtvis<br />
visar han inte mycket av denna ”vassa”<br />
sida den här gången, istället utstrålar<br />
han massor av positiv energi och bjuder<br />
glatt på många underhållande historier.<br />
Bland annat kommer det fram att han<br />
på 80-talet agerat tuff modell för ett<br />
lädermärke, detta under sina, <strong>som</strong> han<br />
själv uttrycker det, ”pre-mumindagar”.<br />
Under showen gestaltas ytterligare en<br />
sida hos denne ständigt överraskande<br />
person, nämligen en äventyrlig och<br />
orädd Mark <strong>som</strong> spontant slänger sig<br />
kuLtur<br />
VåRA tOpp tRE MARk-MåStEn<br />
• Lyssna på Marks <strong>som</strong>marprat<br />
• Se “Sound of Mark”<br />
• Följ Marks twitter<br />
huvudstupa in i oförutsägbara situationer.<br />
”Sound of Mark” är en show <strong>som</strong><br />
tydligt anspelar på den kända musikalen<br />
”Sound of Music”, en musikal <strong>som</strong><br />
varit en central del av Marks uppväxt.<br />
Mark såg filmen för första gången <strong>som</strong><br />
åttaåring och i samband med detta<br />
föddes en dröm om att ta sig ifrån det<br />
oSQledaren nr 5 11/12<br />
37
kuLtur kuLtur<br />
grå Gäddviken hemma i Finland ut till<br />
drömmarnas värld, där han kände att<br />
han hörde hemma. ”Sound of Mark”<br />
tar publiken tillbaka till ett tillfälle där<br />
Mark <strong>som</strong> fjortonåring rymmer hemifrån<br />
till ett kloster i Österrike i strävan<br />
efter att finna denna drömvärld. Allt går<br />
inte riktigt <strong>som</strong> han har tänkt sig och<br />
han lämnar Österrike med lärdomen<br />
att verkligheten inte alltid stämmer<br />
överens med ens drömmar. Tillsammans<br />
med många mindre, parallella<br />
berättelser och anekdoter förespråkar<br />
Mark vikten av att prova sina drömmar<br />
men också att lära sig anpassa livet efter<br />
dem. Trots titeln innehåller showen<br />
inte så mycket sång från Marks sida.<br />
Mark berättar att han insett att man<br />
ska hålla sig till det man är bra på och<br />
tillägger att ”Publiken skulle nog hellre<br />
VåRkänSlOR & fJäRIlAR I MAgEn<br />
vilja höra mig dricka en flaska rödvin på<br />
scenen än att höra mig sjunga”.<br />
Vid frågan om Marks favorituppfinning<br />
är svaret Penicillinet. Dessutom<br />
vill han att framtidens ingenjörer ska<br />
producera bra produktbeskrivningar,<br />
<strong>som</strong> är enkla att förstå sig på. Generellt<br />
tycker han att det finns flera enkla<br />
och icke-tekniska uppfinningar kvar<br />
att klura ut. ”Det måste inte vara så<br />
komplicerat för att det ska vara en bra<br />
uppfinning. Ta till exempel den så kalllade<br />
”känguru-metoden” <strong>som</strong> visat sig<br />
mycket effektiv vid behandling av barn<br />
<strong>som</strong> fötts för tidigt. Metoden innebär<br />
att barnet under lång tid bärs nära<br />
kroppen, en mycket enklare behandling<br />
än att ha barnet liggandes i en kuvös”.<br />
nu näR VåREn ligger i luften passar <strong>Osqledaren</strong> på att prata lite kärlek med<br />
Mark. Att blommor och choklad är förlegade håller han inte med om. Det visar<br />
sig till och med att just blommor är något <strong>som</strong> han är väldigt förtjust i och han<br />
berättar med inlevelse om ett tillfälle då han blivit stoppad innan en flygning<br />
för att man tydligen inte fick ha med sig buketter ombord. Efter att bestört ha<br />
undrat vad han möjligtvis skulle kunna göra för skada med en bukett blommor<br />
hade han tillslut blivit tillåten att ta med den. Vad det gäller presenter är dock<br />
en upplevelse alltid uppskattat enligt Mark. »En picknick i parken med en av<br />
bästa vännerna <strong>som</strong> kypare kan mycket väl vara det bästa alternativet, både för<br />
ekonomin och kärleken. Det behöver inte vara något större utan det är tanken<br />
<strong>som</strong> är viktig.«<br />
MED glIMtEn I ögat föreslår Mark att man kortsiktigt kan spetsa champagnen<br />
med vodka och skrattar lite finurligt. För det långvariga förhållandet har Mark<br />
tre grundtips <strong>som</strong> han själv upplever viktiga för en lyckad relation:<br />
• Olikhet: Du måste »hitta en person <strong>som</strong> är så olik dig själv <strong>som</strong> möjligt«.<br />
Blir man tillsammans med någon <strong>som</strong> är för lik sig själv »kan man lika<br />
gärna sitta och stirra in i spegeln«. För att finna sann kärlek måste man<br />
hitta någon <strong>som</strong> kan hjälpa dig med det du inte kan.<br />
• tid: Man behöver spendera tid med varandra för att det ska hålla. »Skit i<br />
quality-time, det är tid <strong>som</strong> behövs«.<br />
• utveckling: »Man måste låta varandra utvecklas och inte hindra varken<br />
sig själv eller sin partner från att hitta sin egen väg«.<br />
» Dessutom vill<br />
han att framtidens<br />
ingenjörer<br />
ska producera<br />
bra produktbeskrivningar,<br />
<strong>som</strong> är enkla att<br />
förstå sig på «<br />
Mark berättar om de förvånansvärt<br />
många yrkes-idéer och drömmar han<br />
haft genom livet. Först ville han bli<br />
steward men när han ansökte vid 16 års<br />
ålder var han för ung. Omkring 20 år<br />
senare gjorde han ett nytt försök men<br />
denna gång var det inte åldern <strong>som</strong><br />
satte käppar i hjulet för honom. Visst<br />
vore det trevligt att ombord på ett plan<br />
bli bemött av Marks bländande leende<br />
men gångarna hade nog blivit för trånga<br />
och betjäningen ohanterbar när folk<br />
insåg vem <strong>som</strong> kom när man tryckte på<br />
betjäningsknappen! Det var lite därför<br />
modelljobb från »pre-mumin«-tiden.<br />
det inte var aktuellt för Mark att ens få<br />
praoa, flygbolagen oroade sig för att det<br />
skulle bli för stor uppståndelse med en<br />
kändis jobbandes på planet. Däremot<br />
» KTH eller<br />
Chalmers?<br />
”KTH. Jag är en<br />
Stockholmskille.<br />
En gång då jag<br />
var i Göteborg<br />
fick jag frågan<br />
om jag var från<br />
Stockholm och<br />
när jag svarade<br />
”ja” sa personen<br />
”Ja, det hörs!”.” «<br />
bokrecension<br />
great House<br />
av Nicole Krauss<br />
förlag: Albert bonniers förlag<br />
The act of love is always a confession,<br />
Camus wrote. But so is the quiet closing of<br />
a door. A cry in the night. A fall down the<br />
stairs. A cough in the hall.<br />
en ung chilensk poet ordnar husrum<br />
åt sitt skrivbord och sätter spår i annans<br />
inre, dagarna innan han lämnar new york<br />
för strid mot Pinochets våldsregim. en äld- re<br />
man i londonförort grubblar över vad hans<br />
åldrande hustru lyckats dölja under hela deras liv tillsammans. i<br />
oxfords korridorer, i huset vid fashionabla belsize Park i london,<br />
i belgisk slottssalong eller gömda i våningen på ha’oren Street i<br />
Jerusalem – syskonen Weisz släpper bit för bit fram en skuggad<br />
familjehistoria. de bygger en mystik på judiskt arv, kosmopolitisk<br />
världssyn, eterisk bourgeois och börjar lite smått påminna om<br />
har han praoat <strong>som</strong> arkeolog, ett yrke<br />
<strong>som</strong> han efter en dag insåg definitivt<br />
inte var något för honom. Enligt honom<br />
själv, platsar han bättre dansandes på<br />
en äng med en gitarr än grävandes i<br />
jorden med en liten borste. Om han<br />
skulle jobba med något annat än det<br />
han gör idag skulle han kunna tänka sig<br />
jobba inom vården. ”Efter en dag på ett<br />
sådant jobb skulle man känna att man<br />
gjort nytta, något man sällan känner<br />
efter en dag på tv”.<br />
Engagemanget för att göra nytta<br />
är något <strong>som</strong> är typiskt för Mark <strong>som</strong><br />
har ett brinnande intresse för att hjälpa<br />
andra. Sedan 2008 är han ambassadör<br />
för hjälporganisationen Unicef <strong>som</strong><br />
hjälper fattiga barn runt om i världen.<br />
Marks entusiasm för Unicef startade<br />
redan <strong>som</strong> ung då han såg upp till olika<br />
kända UNICEF-ambassadörer <strong>som</strong> till<br />
exempel Roger Moore.<br />
Innan Mark måste gå för att förbereda<br />
inför kvällens show slinker frågan<br />
in: KTH eller Chalmers? ”KTH. Jag är<br />
en Stockholmskille. En gång då jag var i<br />
Göteborg fick jag frågan om jag var från<br />
Stockholm och när jag svarade ”ja” sa<br />
personen ”Ja, det hörs!”.”<br />
Text: Linn Emilsson, Gustav von Heijne & Isak Nyberg<br />
foto: Sanna Dahlén & Stellan Herner<br />
ExtRAfÖREStällnIng -<br />
SOunD Of MARk<br />
Var: på Rival i Stockholm<br />
Datum: den 29e april!<br />
tid: 19.00<br />
Biljetter köpes via ticnet.se.<br />
sällskapet i donna tartts<br />
dionysiska new englandklassiker<br />
the Secret history.<br />
det bäddas onekligen för<br />
en saga av klassiska mått,<br />
men njutningen kommer av<br />
sig. gång på gång. Så här i<br />
efterhand förstår jag krauss<br />
tanke med kapitelindelningen,<br />
de abrupta sluten och scenbytena – ny kontinent och nya<br />
stadgar. långsamt låta förståelsen växa fram. men intensiteten<br />
blir för komprimerad, spänningen haltande. förutsättningarna<br />
för nicole krauss tredje roman måste ses <strong>som</strong> goda. backad av<br />
två storverk – kärlekens historia och man utan minne – och med<br />
tydligt grepp om det rätta formatet. vi rör oss kring förlust och<br />
minnen inbyggda i släktklenoder, bjälklag och drömmar. Språket,<br />
stämningsbyggandet – så mycket potential inbakad i förberedelserna<br />
för en allt för sen peripeti. Så tyvärr. när allt väl väller in blir<br />
jag överspänt energisk och får svårt att knyta samman alla trådarna.<br />
kanske är det en tjusning i sig? läsarens rekonstruerande<br />
epilog. Jag får i alla fall känslan av att krauss med great house vill<br />
mer, men når inte upp till de två föregångarna.<br />
» Det bäddas<br />
onekligen för<br />
en saga av<br />
klassiska mått,<br />
men njutningen<br />
kommer av sig «<br />
Av: Christian rydberg-Åkesson [christian.rydberg@osqledaren.se]<br />
38 oSQledaren nr 5 11/12 WWW.oSQledaren.Se oSQledaren nr 5 11/12 39
I backspEgELN<br />
Vetenskap, konst & ingenjörer<br />
på KTH:s emblem står det ”vetenskap och konst”, vad betyder<br />
det egentligen? Hur hänger dessa ord och fenomen<br />
ihop? och varifrån kommer ingenjören?<br />
Två sidor av samma människa?<br />
en ingenjör betraktas många gånger vara väl orienterad inom naturvetenskapliga<br />
områden, ha egenskaper <strong>som</strong> att vara logisk och<br />
rationell, vara någon <strong>som</strong> bygger sina slutsatser på fakta.. ja, helt<br />
enkelt en lite fyrkantig typ av person.<br />
en konstnär betraktas å andra sidan ofta <strong>som</strong> någon med mycket<br />
kreativitet, egensinniga idéer, med en intuitiv känsla för färg och<br />
form, och <strong>som</strong> ofta drar sina slutsatser utifrån magkänslan.. ja,<br />
med andra ord en lite mer frigjord typ av person.<br />
hur många människor har förutsättningar att utveckla båda dessa<br />
sidor till dess fulla potential? leonardo da vinci <strong>som</strong> anses vara en<br />
av världshistoriens mest lysande vetenskapsmän och konstnärer –<br />
ett geni i ordets fulla bemärkelse – var han en särdeles unik genetisk<br />
fullträff? hur har betydelsen av och perspektivet på vetenskap<br />
och konst förändrats under människans historia?<br />
även stenåldersmänniskan<br />
dessa två fenomen och begrepp, ”vetenskap” och ”konst”, <strong>som</strong><br />
till synes kan verka stå i ett motsatsförhållande till varandra, har<br />
följts åt sedan urminnes tider. Stenåldersmänniskan tillverkade<br />
verktyg för att skaffa sig föda. Även om det inte råder någon tvekan<br />
om att majoriteten av dessa redskap hade ett specifikt funktionellt<br />
ändamål så visar gravfynd att många verktyg utsmyckades<br />
med välarbetade detaljer. Även verktygets grundform förändrades<br />
och förfinades. var detta ett resultat av tidsfördriv? var det för att<br />
imponera på andra? eller innebar det bättre jaktframgångar?<br />
praktisk konst och teoretisk vetenskap<br />
ordet ”konst” var till en början starkt sammanlänkat med begrepp<br />
<strong>som</strong> kunskap, förmåga och teknik. teknik i sin tur associerades<br />
med praktisk färdighet och hantverk. ta bara ett ord <strong>som</strong> till exempel<br />
”konstruktion”. det associerar många idag till vetenskap och<br />
ingenjörsyrket. tittar man närmare på ordet ser man däremot att<br />
det innehåller ordet ”konst”…<br />
» Ordet<br />
”ingenjörskonst”<br />
får en mäktig<br />
innebörd efter en<br />
stunds närmare<br />
eftertanke […] Den<br />
inneboende kraften<br />
i denna förening är<br />
enorm. Vetenskap<br />
och konst är ett<br />
oslagbart radarpar «<br />
hur är det då med<br />
ordet ”vetenskap”?<br />
vad har det för<br />
historia? långt<br />
tillbaka i tiden<br />
verkar även detta<br />
ord beskriva en<br />
företeelse av praktisk<br />
natur. under<br />
antiken verkar det<br />
emellertid <strong>som</strong> att<br />
begreppets innebörd började ta en annan riktning. i takt med att filosofin<br />
utvecklades, genom filosofer så <strong>som</strong> aristoteles och Platon, kom<br />
vetenskap att betraktas <strong>som</strong> en alltmer teoretisk aktivitet. dessa filosofer<br />
skiljde på ”naturliga” och ”onaturliga” rörelser. ett exempel på<br />
onaturlig rörelse var att arbeta med händerna och att konstruera olika<br />
verktyg för att på så sätt styra naturens krafter. Sådan icke-intellektuell<br />
verksamhet var inget en filosof skulle ägna sig åt.<br />
förenande ingenjör<br />
människor har under många tidsperioder haft olika förhållningssätt<br />
till vetenskap och konst. Sedan antiken utgjorde länge teoretiska<br />
vetenskapsmän och praktiska hantverkare olika sociala grupper.<br />
under 1800-talet öppnades dock en dörr <strong>som</strong> förbättrade<br />
förutsättningarna för dessa att mötas; högskolor började nämligen<br />
40 oSQledaren nr 5 11/12 WWW.oSQledaren.Se<br />
att utbilda ingenjörer. ingenjören fick en gedigen teoretisk och vetenskaplig<br />
utbildning <strong>som</strong> sedan omsattes praktiskt i form av olika<br />
tekniska konstruktioner.<br />
Militär och civil<br />
ordet ”ingenjör” har en äldre historia än den högskoleutbildning<br />
för ingenjörer <strong>som</strong> utvecklades under 1800-talet. ingenjör har sitt<br />
ursprung i ord <strong>som</strong> latinets ”ingenium”, i betydelsen maskin eller<br />
sinnrikt verktyg, och i engelskans ”engine”, i betydelsen krigsmaskin.<br />
ordet började användas i Sverige under senmedeltiden <strong>som</strong><br />
benämning för dem <strong>som</strong> konstruerade och byggde krigsmaterial.<br />
vid högre artilleriläroverket på marieberg utbildades militära byggmästare<br />
och krigsmaskiner tillverkades för att tillgodose arméns<br />
behov. när artilleriläroverket startade undervisning i väg- och vattenbyggnadskonst<br />
infördes titeln civilingenjör för att kunna skilja<br />
dessa nya ingenjörer från dem <strong>som</strong> jobbade inom det militära.<br />
frågan om ett reglerat system för användningen av titeln civilingenjör<br />
debatterades flitigt inom tekniska läroverk, studentkårer och Svenska<br />
teknologföreningen under början av 1900-talet. idag är titeln en<br />
skyddad benämning för en yrkesexamen <strong>som</strong> erhålls inom ett antal<br />
olika tekniska utbildningar motsvarande fem års heltidsstudier.<br />
en del av KTH sedan 1827<br />
kth = vetenskap + konst? i vilket fall <strong>som</strong> helst är detta en ständigt<br />
aktuell ekvation, både för kth och för samhället i stort. vetenskap<br />
och konst lade en grund för vår mänskliga utveckling och fortsätter<br />
att driva oss framåt mot framtida innovationer. ordet ”ingenjörskonst”<br />
får en mäktig innebörd efter en stunds närmare eftertanke.<br />
Överallt runt omkring oss finns otaliga mängder produkter av vetenskap<br />
och konst i samverkan. den inneboende kraften i denna<br />
förening är enorm. vetenskap och konst är ett oslagbart radarpar.<br />
och tillsammans utgör de en outsinlig källa för nya oprövade kombinationsmöjligheter.<br />
för kth:s del har devisen ”vetenskap och konst” varit en del av<br />
skolans emblem sedan 1827. det nybildade teknologiska institutet,<br />
<strong>som</strong> senare blev kungliga tekniska högskolan, behövde ett<br />
kännetecken. framförallt behövde institutets bibliotek ett ”ex libris”,<br />
en stämpel, för att kunna märka det stora antalet böcker<br />
<strong>som</strong> det hade tagit över från en rad andra samtida institutioner.<br />
teknologiska institutets organisationskommitté fastställde både<br />
emblem och devis. emblemet med krona, eklövskrans och devis<br />
har varit sig tämligen lik genom åren. devisen har betraktats <strong>som</strong><br />
ledord och programförklaring sedan institutets start.<br />
Av: Anna Klöfver<br />
En tidigare version av denna text publicerades ursprungligen i<br />
boken ”Kungliga Maskinsektionen 100 år” (2010).<br />
Tänk om<br />
Tänk om du kan ta dig<br />
dit du vill. Det kan du.<br />
Möjligheterna blir fler<br />
om du läser en master.<br />
www.uu.se/masterprogram<br />
TAR DIG DIT DU VILL<br />
.
ordförandekolumnen<br />
en dag ska jag stå<br />
staty på borggården<br />
Jag vill börja min krönika denna<br />
gång med att berömma alla ni<br />
studenter <strong>som</strong> bryr er om en utbildning<br />
i världsklass med studenten<br />
i centrum och hjälper oss att påverka<br />
KTH i frågor där vi faktiskt tycker annorlunda.<br />
I förra numret av <strong>Osqledaren</strong><br />
(#4) skrev cheferna för utbildningsinflytande<br />
om hur möjligheten till att läsa<br />
kurser utöver sitt utbildningsprogram i<br />
framtiden kan komma att begränsas. En<br />
artikel <strong>som</strong> fick många – både lärare och<br />
studenter – att reagera, och tack vare<br />
alla kommentarer vi hört på campus och<br />
på internet har rektor valt att tänka om.<br />
Självklart kommer vi att fortsatt bevaka<br />
frågan och <strong>som</strong> alltid lyssna på era åsikter!<br />
Tack återigen!<br />
» Från att jag i<br />
höstas såg en lapp<br />
på en anslagstavla<br />
i Nymble om att<br />
starta upp ett<br />
hockeylag till att<br />
för några veckor se<br />
KTH Hockey vinna<br />
över Chalmers med<br />
10-0 är en bragd i<br />
sig och ytterligare<br />
ett bevis på hur<br />
driftiga KTH:s<br />
studenter är «<br />
Nu till det jag ursprungligen tänkt<br />
skriva om…<br />
Innovation och entreprenörskap har<br />
präglat detta nummer av <strong>Osqledaren</strong>.<br />
Ett spännande tema <strong>som</strong> verkligen varit<br />
på tapeten den senaste tiden. Denna<br />
gång har kunnat läsa om allt från<br />
studentkonsultbolag till termosmuggar<br />
och gravyr av namnbrickor och på<br />
KTH:s hemsida har man på sistone<br />
också uppmärksammat studenter med<br />
innovativa idéer <strong>som</strong> digitala jukeboxar<br />
och mobilappar för ökad museiupplevelse.<br />
Det är otroligt kul att läsa om alla<br />
driftiga och idérika studenter <strong>som</strong> finns<br />
runtom på våra campi och tar man en<br />
titt i historieböckerna syns det tydligt<br />
att innovation och entreprenörskap<br />
tidigt präglade vårt lärosäte. 1926<br />
revolutionerade de två studenterna<br />
Baltzar von Platen och Carl Munter<br />
människans vardag genom sitt kylskåp<br />
<strong>som</strong> sedan lade grunden för Electrolux<br />
storhet. Allt detta är ett tydligt tecken<br />
på att KTH länge haft en tradition av<br />
framgångsrika och drivna studenter.<br />
Något att vara stolt över!<br />
Själv går jag ofta runt och drömmer<br />
om att någon gång komma på en egen<br />
briljant idé <strong>som</strong> ska göra mig ruskigt<br />
förmögen och framgångsrik. Dock brukar<br />
det ofta sluta med att jag antingen<br />
inte kommer på några idéer, alternativt<br />
att jag inte vet hur jag ska få mina idéer<br />
från ritbordet till verklighet. Förhopp-<br />
ningsvis lossnar det någon dag så att<br />
jag till sist kan inkassera en egen staty*<br />
på KTH:s borggård.<br />
Ett kanske lite mer annorlunda<br />
exempel på entreprenörskap och<br />
innovation(?) <strong>som</strong> jag tycker förtjänar<br />
lite rampljus är grabbarna i KTH:s egna<br />
hockeylag, KTH hockey. Från att jag i<br />
höstas såg en lapp på en anslagstavla i<br />
Nymble om att starta upp ett hockeylag<br />
till att för några veckor se KTH Hockey<br />
vinna över Chalmers med 10-0 är en<br />
bragd i sig och ytterligare ett bevis på<br />
hur driftiga KTH:s studenter är. Bra<br />
jobbat killar!<br />
johan persson<br />
ordförande thS<br />
*baltzar von Platen har en egen<br />
staty på kth:s borggård idag.<br />
42 oSQledaren nr 5 11/12 WWW.oSQledaren.Se<br />
NEXT STEP<br />
För dE FlESTa<br />
är dET ETT<br />
glaS MJölK.<br />
För dig<br />
är dET<br />
högTEKNologi.<br />
TETra PaK<br />
Mjölk är ett av världens mest ursprungliga, och viktigaste, livsmedel.<br />
Men det är inte alla förunnat att få färsk mjölk. Det gäller särskilt i länder<br />
där det är svårt att producera och, framför allt, distribuera mjölk utan<br />
att den påverkas negativt av det varma klimatet.<br />
På Tetra Pak jobbar vi med produkter och systemlösningar <strong>som</strong> bland<br />
annat ser till att människor har tillgång till mjölk i skyddande förpackningar.<br />
Det låter enkelt, men kräver smarta idéer och högteknologiska<br />
lösningar <strong>som</strong> hela tiden måste förfinas och utvecklas.<br />
Titta gärna in på vår hemsida och läs mer om vad vi och våra ingenjörer gör för att<br />
skapa en bättre framtid för både människor och miljö, eller <strong>som</strong> vi också uttrycker det:<br />
PROTECTS WHAT´S GOOD.<br />
Tetra Pak, och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken<br />
<strong>som</strong> tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com<br />
BYSTED
osqledaren, thS, 100 44 Stockholm
Change language