Fattigdom En rättighEtsFråga - Amnesty International

More documents

Recommendations

Info

PErU: FallEt maria lUz 14 EsK-rättighEtErna ESK rättigheterna omfattar rätten till en skälig levnadsstandard och social trygghet. De specifika rättigheterna kan delas in i rätten till mat, hälsa, bostad, utbildning, arbete och rimliga arbetsvillkor och kultur. Det finns ingen inbördes rangordning utan alla rättigheterna är lika viktiga. Maria Luz är ung kvinna som talar Quechua och bor med sin mamma och bror sju kilometer från den närmste hälsokliniken i Huarichaca. Familjen bor i ett enrumshus och arbetar allihop i familjens små- bruk. Småbruket är deras huvudsakliga inkomstkälla. Maria Luz blev gravid och i slutat av sin graviditet kunde Maria Luz inte gå till varje graviditetskontroll för att det var långt att gå och hon var tung. Den 20 december 2004 så föddes Marias lilla dotter. Barnet kom två månader för tidigt, vilket gjorde att hon inte kunde komma iväg till hälsokliniken. När dottern blev sjuk strax efter att hon föddes, gick Maria med barnet till hälsokliniken och fick böta 50 nuevos (15 US dollar) för att hon inte kommit till kontrol- lerna och för att hon födde hemma. Läkaren meddelade att barnet var tvunget att åka till ett sjukhus i Huánuco för behandling och att familjen skulle betala 17 nuevos (5 US dollar) för att följa med henne dit. Väl framme på sjukhuset i Huánuco fick Maria bara veta att barnet hade en infektion, men inte hur allvarligt hennes tillstånd var eller hur hon skulle behandlas. Maria fick inte heller träffa dottern. Under tiden hennes dotter var på sjukhus fick Maria sova på en madrass på golvet. Sjukhuset tog betalt för olika mediciner som dottern fick och ville ha ytterligare 500 nuevos (150 US dollar) för en transfusion. När Maria insisterade på att få veta vad som hände med hennes dotter, skrek läkare: hände. – Varför skaffar du barn när du är så fattig, sluta störa oss…ni som är fattiga borde inte ha barn! Den lilla flickan dog 12 dagar gammal. Maria och hennes familj vet fortfarande inte vad som Amnestyrapport AMR 46/004/2006 ”Var och en har rätt att åtnjuta bästa möjliga uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa.” Konventionen om ekonomiska sociala och kulturella rättigheter, artikel 12 Rättigheter är inte statiska utan utvecklas efter hand, allteftersom de uttolkas (och prövas). Som tidigare sagts finns ESK-rättigheterna med i FN:s allmänna förklaring och har sedan utvecklats i konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Konventionskommittén har genom årens lopp utfärdat en rad generella rekommendationer som ingående detaljerar och fördjupar förståelsen för rättigheternas innehåll och det ansvar och de skyldigheter de för med sig för staten. Även specialmekanismerna inom FN, däribland de särskilda rapportörerna* är också viktiga när det gäller att utveckla och fördjupa förståelsen för vad rättigheterna konkret innebär i praktiken. Detsamma gäller för andra specialiserade FN-organ som utvecklat de internationella normerna inom deras respektive mandat. När man ringar in vad en specifik rättighet innebär återkommer tre parametrar, att rättigheterna ska vara tillgängliga, åtkomliga och acceptabla. rättEn till hälsa En individs hälsa påverkas av många faktorer, såsom genetisk arvsmassa, vanor och livsstil. Under lång tid rådde det oenighet kring vad rätten till hälsa egentligen innebär. Men år 2000 antog kommittén för ESK-rättigheter en gemensam tolkning av rättigheten och statens förpliktelser. Rätten till hälsa omfattar både rätten till hälso- och sjukvård, och hälsosamma levnadsförhållanden, men även friheten att ha kontroll över sin egen hälsa och kropp. Statens skyldighet att skydda sina invånares rätt till hälsa innebär bland annat staten måste införa åtgärder för att minska spädbarnsdödligheten och främja barnets sunda utveckling. Dessutom ska staten förebygga, behandla och bekämpa epidemiska och endemiska sjukdomar (bland annat genom vaccinationsprogram), yrkessjukdomar samt skapa förutsättningar för att alla kan få läkar- och sjukhusvård vid sjukdom. Staten har också ett ansvar att genom lagstiftning och andra åtgärder se till att människors hälsa inte hotas av andra aktörer. Vid privatisering av sjukvård har staten ändå det övergripande ansvaret för att sjukvården kommer alla invånare till del på bästa sätt.
Tillgång till sjukvård är en del av rätten till hälsa, men inte den enda delen. Rätten till hälsosamma levnadsförhållanden som inverkar på individens hälsa ingår också. Dit hör tillgång till rent vatten och avlopp, tillräckligt med mat av god kvalitet, hälsosamma bostäder och arbetsmiljöer. Alla är berättigade till information och utbildning gällande hälsorelaterade frågor, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa. särsKilt Utsatta grUPPEr och sitUationEr Hiv/aids är ett av de största hoten mot människors hälsa och kan idag kopplas till en lång rad mänskliga rättigheter, som rätten till hälsa, yttrandefrihet, föreningsfrihet, arbete och utbildning. När rättigheter kränks förvärras spridningen som är störst bland utsatta grupper i fattiga områden. Kvinnor drabbas särskilt hårt. Enligt UNAIDS är en tilltagande ”feminisering” det mest utmärkande för hur aids-epidemin nu utvecklas. I Sydafrika löper kvinnor under 25 år tre till fyra gånger så stor risk att bli smittade som män i samma ålder. Antalet nya fall av hiv-smitta bland kvinnor ökar, samtidigt som den generella spridningen planar ut. Förutom tillgång till hälsovård, har staten också en skyldighet att vara öppen och medveten i sin informationsförmedling. Staten ska enligt kommittén inte heller begränsa tillgången på preventivmedel, vilket idag görs på många ställen i världen. Trots att 450 miljoner vuxna och barn beräknas lida av mental ohälsa i världen, så har frågan om mental hälsa låg prioritet världen över. Mer än 90% av konventionsländerna saknar en policy för psykisk ohälsa bland barn och mer än 40% av länderna har ingen policy gällande mental ohälsa överhuvudtaget. Paul Hunt, FN:s särskilde rapportör om rätten till hälsa, har utvidgat begreppet så att rätt till hälsa även inkluderar sexuell, reproduktiv och mental hälsa. Människor som lider av psykisk ohälsa diskrimineras ofta och nekas samma rätt till utbildning, hälsa, arbete, privatliv, bostad och frihet. hälso- och sJUKVård sKa Vara Tillgänglig: Det ska finnas tillgång till hälso- och sjukvård som är medicinskt lämplig och som håller vetenskapligt god kvalitet. Det vill säga utbildad personal, sjukhusutrustning, rent dricksvatten, goda sanitära förhållanden, vetenskapligt godkända läkemedel och att mediciner med utgångna bäst-före datum inte används. Åtkomlig: Hälso- och sjukvården måste vara ekonomiskt och fysiskt åtkomlig för alla. Människor måste ha råd att transportera sig till kliniker och sjukhus och ha råd med nödvändiga mediciner. Dessutom ska alla ha rätt att delta i beslutsprocesser rörande hälsofrågor på lokal, nationell och internationell nivå. Acceptabel: Vård, service, varor och information om hälsa ska respektera läkaretik, vara kulturellt lämpliga och ta hänsyn till kön och varierande behov under människans hela livscykel. rättEn till mat och VattEn Över 800 miljoner människor lider av kronisk hunger och 160 miljoner barn under 5 år lider av undernäring. Trots att det idag produceras tillräckligt med mat för att mätta världens befolkning, är miljontals människor drabbade av svält. Det är alltså inte tillgången till, utan fördelningen av den mat som finns som är problemet. Undernäring och bristsjukdomar förekommer i såväl rika som fattiga länder. Bristen på rent och säkert dricksvatten är en orsak till många allvarliga sjukdomar och dödar över två miljoner människor varje år, de flesta av dem barn i utvecklingsländer. Om svält och undernäring orsakas av situationer där staten på olika sätt brustit i sina ”Var åttonde timme dör en kvinna i Peru som ett resultat av havandeskap eller problem vid förlossningen. 45% av alla som dör i landet är barn under fem år.” hacia una reforma sanitaria por el derecho a la salud, ii national health conference, 2005. amnestyrapport amr 46/004/2006 15
Page 1 and 2: Fattigdom En rättighEtsFråga EN I
Page 3 and 4: FÖrord rättEn att lEVa Ett Värdi
Page 5 and 6: ”dEmoKrati BÖrJar Vid FrUKostBor
Page 7 and 8: Fattigdom Fattigdom är både en or
Page 9 and 10: Först på senare år har ESK-rätt
Page 11 and 12: agera för att skydda människor fr
Page 13: nationElla initiatiV Konventionssta
Page 17 and 18: ättEn till Bostad Boende är en ou
Page 19 and 20: imlig lön och andra arbetsvillkor,
Page 21 and 22: ViKtiga disKUssionEr gloBalisEringE
Page 23 and 24: oönskad kritik. Eftersom de männi
Page 25 and 26: UPPslagsdEl GRUNDLÄGGANDE bEGREpp
Page 27 and 28: VärldsBanKEn och intErnationElla V
Page 29 and 30: Women’s human rights network www.

Fattigdom En rättighEtsFråga - Amnesty International

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?