Fattigdom En rättighEtsFråga - Amnesty International

More documents

Recommendations

Info

22 Fn:s millEnniEmål UzBEKistan: sKolBarn tVingas arBEta i BomUllsindUstrin Varje höst stänger myndigheterna skolor över hela Uzbekistan under två måna- ders tid, och eleverna tvingas ut på fälten för att plocka bomull. Barnen tvingas arbeta minst åtta timmar varje dag och utsätts samtidigt för farligt damm från olika kemikalier och bekämpningsmedel. Surat Ikramov, ordförande för organisationen Uzbekistans grupp av oberoende människorättsförsvarare, säger att barnens rätt till utbildning får ge vika för att liten elit ska kunna göra goda förtjänster. Det är svårt att få fram tillförlitlig statistik över hur många barn som utnyttjas i landets bomullsindustri. Den brittiska organisationen Stiftelsen för miljömässig rättvisa, EJF, beräknar dock att upp emot 200 000 barn tvingas arbeta i landets viktigaste bomullsregion Ferghana. Till skillnad från i många andra utvecklingsländer så är det staten som ligger bakom utnyttjandet av barnarbetare i Uzbekistan. All bomullsexport från landet sköts av tre olika företag, vilka alla kontrolleras av president Islam Karimovs familj. Under Sovjettiden utvecklades Uzbekistan till en ledande region för bomullspro- duktion. Men under 90-talet minskade avkastningen på produktionen drastiskt på grund av sänkta världsmarknadspriser. Sedan 2003 har Världsbanken gått in och finansierat flera projekt och beviljat lån till bomullsindustrin, vilket har gjort att bomull återigen är Uzbekistans största exportvara. Amnestypress 2008-01-13, Se även UNICEF, Världsbanken, EJF www.ejfoundation.org År 2000 kom FN:s medlemsstater överens om åtta utvecklingsmål för världen som skulle uppfyllas innan år 2015. millEnniEmålEn är att: 1. Fattigdom och hunger ska halveras till 2015 2. Alla barn ska gå i grundskola 2015 3. Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas 4. Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015 5. Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015 6. Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015 7. En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015 8. Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna Målen har ett antal delmål och indikatorer som på ett tydligare sätt visar vad som menas med att till exempel utrota extrem fattigdom och att minska barnadödligheten. Dessa mål har hamnat i fokus för mycket av det utvecklingsarbete som bedrivs i världen och har blivit en gemensam agenda för den globala utvecklingen och fattigdomsbekämpningen. Amnesty och många andra organisationer menar att dessa mål i grunden är bra, men att det är viktigt att arbetet för att uppnå dem inte leder till att mänskliga rättigheter kränks. Millenniemålen skapades utan att ta med i beräkningen staters skyldigheter att upprätthålla de mänskliga rättigheterna. Det är därför viktigt att stater utgår från de mänskliga rättigheterna i sina ansträngningar för att uppnå dessa mål. Amnesty menar också att i kommande versioner av Millenniemålen som tillkommer efter år 2015 bör mänskliga rättigheter vara en utgångspunkt. Amnesty anser också att det långsiktigt finns ett behov av ytterligare lyfta de större frågor som omgärdar fattigdom. Experter inom mänskliga rättigheter och fattigdom bör ges möjlighet att informera och ge råd till stater kring dessa frågor. Det gäller då framför allt den situation som många kvinnor befinner sig i på många platser i den fattiga delen av världen. transnationElla FÖrEtag I den globaliserade ekonomin har de transnationella företagen fått allt större betydelse. Transnationella företag verkar ofta i låglöneländer, där arbetsförhållandena är dåliga och det finns små chanser att organisera sig eller där det är förbjudet att bilda oberoende fackföreningar. Produktionsmetoder kan leda till miljöförstöring eller tvångsvräkningar som hotar både rätten till mat och rätten till bostad. Därför ställer allt fler krav på att företagen ska kunna hållas ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter. Idag kan det vara svårt att juridiskt binda ett transnationellt företag till en enskild stat, och företaget kan dessutom flytta sin verksamhet till ett annat land om de stöter på
oönskad kritik. Eftersom de människorättskonventioner som finns i första hand är knutna till stater betyder det att företaget rent juridiskt kan komma undan med det mesta. Skyddet av företags verksamhet har stärkts på nationell och internationell nivå, men regelverket för att skydda människors rättigheter gentemot ekonomiska intressen har inte alls utvecklats i samma utsträckning. De transnationella företagen har varit utsatta för stora påtryckningar av både konsumenter och intresseorganisationer för att de trots allt ska ta ett ansvar. Eftersom företagen har mycket att förlora på negativ publicitet kring varor och produktionsförhållanden, finns det ändå företag som tar ett vissta ansvar. Men på internationell nivå finns det inga mekanismer för att juridiskt ställa företag till svars. nigEria: BaKsidan aV dEt sVarta gUldEt I statens tredelade ansvar - respektera, ”Om ni fick se min hemby skulle ni förstå. Det är läckande oljeledningar överallt. Dricksvattnet är skydda och uppfylla - innebär just förgiftat men folk dricker av det ändå. De har inget alternativ, ingenstans att ta vägen.” skydda att försvara sina medborgares Anyakwee Nsirimovu, nigeriansk MR-aktivist på Sverigebesök 2003. rättigheter mot utomstående aktörer, I mitten av 90-talet var Shell och oljeutvinningen i Nigeria i fokus. När Ken Saro-Wiwa och åtta kränkningar av tredje part. Staten kan andra aktivister från Ogoni-folket avrättades chockades många. Nigeria är Afrikas ledande oljepro- inte frånsäga sig ansvar om transnationella företag kränker rättigheter i landet, eftersom det är staten som från början ducent, men trots det så lever mer än hälften av befolkningen under den extrema fattigdomsgränsen (1US dollar om dagen). Myndigheterna har inte fördelat inkomsterna som de stora oljefyndigheterna har genererat, istället har statens och de stora oljebolagens agerande lett till en ond cirkel av våld i Nigerdeltat. har givit företagen tillåtelse att verka De olika folkgrupper som lever i området har i århundraden levt på fiske och jordbruk, men i i landet. Att skydda kan innebära att många fall har jorden nu blivit obrukbar och fisken dött på grund av den miljöförstöring som följt i staten sätter upp regelsystem med ramar spåren av oljeutvinningen. Nya arbetstillfällen skulle kunna vara ett positivt resultat, men merpar- för icke-statliga aktörers verksamhet och ten av arbetskraften rekryteras från andra delar av landet. De pengar som staten får in från oljan, att man genom kontroll och åtgärder fastnar ofta hos korrumperade politiker istället för att man bygger skolor och sjukhus. Oljebolagen ser till att dessa regler följs. För fattigare har investerat i viss infrastruktur, men den kommer inte hela befolkningen till del. Den ojämna länder vars statsbudget är mindre än fördelningen har lett till fredliga protester, men också våldsamheter. många stora företag, kan detta emellertid Shell har anklagats för att ha betalat mutor till regeringens styrkor för att de ska hålla den miss- vara lättare sagt än gjort. nöjda befolkningen i schack. Militärinsatser som ofta leder till övervåld. Den nigerianska regeringen har det yttersta ansvaret för att garantera befolkningens grundläg- Vissa stater har en nationell lagstiftning eller konstitution som kan användas om företagens verksamhet hotar människors rättigheter i det egna landet eller utomlands. Ett exempel är den syafrikanska konstitutionen som slår fast att även juridiska personer kan hållas ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter. intErnationElla FinansiElla institUtionEr De internationella finansiella institutionerna, som Världsbanken och Internationella Valutafonden (IMF), har historiskt sett tagit lite hänsyn till mänskliga rättigheter i sina verksamheter. Länge hävdade båda dessa institutioner att det låg utanför deras mandat att engagera sig i mänskliga rättigheter. Förklaringen löd att det skulle innebära en politisering av deras verksamheter. Men både Världsbanken och IMF har i sina roller som långivare, garanter och genom de ekonomiska reformpaket de föreskriver, stort inflytande över hur stater definierar sin ekonomiska och sociala politik. I förlängningen har de därför en stor inverkan på hur mänskliga rättigheter efterlevs. gande rättigheter, men företagen har också ett ansvar att se till att deras verksamheter inte leder till kränkningar. Bägge parter måste ta sitt ansvar att se till att oljeutvinningen inte leder till kränkningar av mänskliga rättigheter. Amnestyrapport AFR 44/022/2005, Nigeria: Ten years on: injustice and violence haunt the oil Delta 23
Page 1 and 2: Fattigdom En rättighEtsFråga EN I
Page 3 and 4: FÖrord rättEn att lEVa Ett Värdi
Page 5 and 6: ”dEmoKrati BÖrJar Vid FrUKostBor
Page 7 and 8: Fattigdom Fattigdom är både en or
Page 9 and 10: Först på senare år har ESK-rätt
Page 11 and 12: agera för att skydda människor fr
Page 13 and 14: nationElla initiatiV Konventionssta
Page 15 and 16: Tillgång till sjukvård är en del
Page 17 and 18: ättEn till Bostad Boende är en ou
Page 19 and 20: imlig lön och andra arbetsvillkor,
Page 21: ViKtiga disKUssionEr gloBalisEringE
Page 25 and 26: UPPslagsdEl GRUNDLÄGGANDE bEGREpp
Page 27 and 28: VärldsBanKEn och intErnationElla V
Page 29 and 30: Women’s human rights network www.

Fattigdom En rättighEtsFråga - Amnesty International

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?