här - Juridiska Föreningen
här - Juridiska Föreningen
här - Juridiska Föreningen
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
DISSIDENTEN<br />
<strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong> i Lund<br />
Nummer 1, 2011<br />
VÅRBALENS<br />
DO’s and DONT’s<br />
“Jag fann<br />
kärleken i<br />
rätten”<br />
Karin Adlercreutz om<br />
festivalminnen, Lundalivet<br />
och Mr. Avtalsrätt<br />
Odile Fallenius<br />
Sveriges yngsta kvinnliga delägare<br />
LEGAL BUZZ -<br />
WHAT’S THE FUSS?<br />
FANTASTISKA<br />
DOLUSSPEXET
Bästa tänkbara start<br />
Som affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla möjligheter.<br />
Hos oss får du växa i en stark, djupt rotad företagskultur<br />
som bygger på byråns kärnvärden – kvalitet, affärsfokus<br />
och laganda.<br />
För oss är du som person lika viktig som dina meriter. Att<br />
du delar våra grundläggande värderingar är viktigt för oss,<br />
liksom ditt intresse och din fallenhet för affärsjuridik och<br />
konsultrollen. Redan från start antar du tillsammans med<br />
oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella<br />
uppdrag i näringslivets centrum. Vår marknadsledande position<br />
gör att vi kan satsa avsevärda resurser på såväl utbildning<br />
– exempelvis vad gäller affärsmannaskap, projektledning och<br />
för handlingsteknik – som introduktion och vidare specialisering<br />
inom byråns affärsjuridiska områden.<br />
Just nu rekryterar vi ett flertal nyexade jurister till våra Öre-<br />
sundskontor. Läs mer på www.mannheimerswartling.se/karriar<br />
eller kontakta kontakta Linda Wickman 040-698 59 23 för att<br />
få veta mer.<br />
välkommen till möjligheternas byrå!<br />
www.mannheimerswartling.se
edaktion<br />
Chefredaktör<br />
Charlotte Akej<br />
Skribenter<br />
Martin Andersen<br />
Alexandra Brundin Urisman<br />
Miran Crnalic<br />
Oscar Hillmann<br />
Erik Lindberg<br />
Lena Lundahl<br />
Kajsa Nilsson<br />
Anna Redin<br />
Jacob Rosell<br />
Joakim Winnerljung<br />
Fotografer<br />
Richard Croneberg<br />
Martina Vivlund<br />
Anna Överby<br />
sid 13<br />
sid 38<br />
Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen.<br />
All kopiering är förbjuden enligt lag.<br />
DISSIDENTEN är <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>s kårtidning och utkommer med 4 nr om året. Tidningen<br />
delas ut gratis till alla studenter och anställda vid <strong>Juridiska</strong> fakulteten i Lund.<br />
DISSIDENTEN presenterar <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>s åsikter. När avvikande åsikter publiceras,<br />
anges detta. Magasinet är partipolitiskt och religiöst obundet.<br />
ISBN: 14030128<br />
E-mail: dissidenten@jf.se<br />
Annonsera i Dissidenten: kontakta pr@jf.se<br />
Telefon: 046-188812<br />
Ansvarig utgivare: Vilhelm Persson<br />
Tryck: AM-tryck och reklam<br />
sid 20<br />
sid 28<br />
Medverkande i detta nummer: Emilie Dafgård (emilie@emiliedafgard.com www.emiliedafgard.<br />
com), Christina Söderbäck, Filip Redin, Mia Petersén, Sofia Zitouni, Karolina<br />
Lindén och Sami Idris<br />
Framsida: Dolusspexets Miran Crnalic in action Fotografi: Richard Croneberg<br />
05<br />
06<br />
08<br />
09<br />
10<br />
12<br />
15<br />
16<br />
18<br />
20<br />
23<br />
25<br />
26<br />
28<br />
30<br />
31<br />
32<br />
35<br />
36<br />
38<br />
Ledare<br />
DISSIDENTEN<br />
JF:s ordförande och inspector har ordet<br />
Lovisa Lindholm och Boel Flodgren<br />
Så funkar det<br />
<strong>Juridiska</strong> fakulteten eller <strong>Juridiska</strong> institutionen?<br />
Senaste nytt om din utbildning<br />
<strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong> påverkar din utbildning<br />
Fakultetens starka kvinna<br />
Lärarintervju med Eva Lindell-Frantz<br />
APU i Sudan<br />
Alexandra Brundin Urisman om en annorlunda<br />
fördjupningskurs<br />
På jakt efter en dubbel-examen<br />
En krönika om alternativa vägar till succé<br />
Odile Fallenius<br />
Dissidenten träffar Sveriges yngsta delägare<br />
Do’s and dont’s - Vårbalen<br />
Så överlever du vårens bästa bal<br />
Karin Adlercreutz<br />
Dissidenten möter en av Studentlunds legendarer<br />
How hard could it be?<br />
Lars Göran Malmberg om vikten av att ställa upp<br />
även utanför arbetstid<br />
Novisch<br />
Dissidenten blickar tillbaka på nollningen<br />
Var fan ligger studievägledarkorridoren?<br />
Och alla andra frågor en juriststudent hinner ställa sig...<br />
Älskade Dolus<br />
Spexmästare emeritus om ett spex i världsklass<br />
Ski Week Åre<br />
Dissidenten om en fantastisk resa till norr<br />
Din generalklausul i vardagen<br />
En krönika om skapandet av ett Idrottsutskott<br />
Dissidentens vinskola<br />
Pub och club guidar dig i vin-djungeln<br />
Legal buzz - what’s the fuss?<br />
Dissidenten om vårens stora snackis<br />
Torsken inför rätta<br />
En paneldiskussion om sexualitet, juridik och sexköp<br />
Smått och gott<br />
Citat, Månadens arga lapp och en dom på rim<br />
innehåll<br />
3
EN BRA<br />
AFFÄRSJURIST<br />
SER LÄNGRE ÄN<br />
JURIDIKEN<br />
Vinge har specialistkompetens inom aff ärsjuridikens<br />
samtliga områden – en förutsättning<br />
för att vi ska fortsätta att vara den mest<br />
framgångsrika transaktionsbyrån i Sverige.<br />
Våra uppdrag är till stor del internationella<br />
och vi har ett stort kontaktnät med byråer<br />
över hela världen.<br />
STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI<br />
www.vinge.se
DBP - eller konsten att<br />
aldrig lämna ett rakt svar<br />
Mitt beslut att börja plugga juridik togs emot<br />
av en av mina bekanta med ett överlägset<br />
skratt. ”Juridik? Verkar ju rätt överskattat. Hur<br />
kan man behöva 4,5 år för att lära sig att hitta i en lagbok?”.<br />
Resten av min vänskapskrets var lite trevligare; de<br />
gjorde mig omedelbart till sitt juridiska ombud. Några<br />
veckor in i utbildningen fick jag ett sms från en vän.<br />
”Vad händer om man mördar någon ombord på en båt<br />
som befinner sig på internationellt vatten?”. Ett synnerligen<br />
minnesvärt – och något oroväckande, sms att<br />
motta vid tretiden en lördagsmorgon. Lyckligtvis för<br />
min vän hade vi just den veckan gått igenom mord-<br />
och dråp-paragraferna i Brottsbalkens tredje kapitel<br />
och även talat lite om skillnaden mellan culpa och<br />
dolus. Jag ringde upp min vän på morgonen för att<br />
förklara läget (samt för att försäkra mig om att han inte<br />
befann sig på en båt på internationellt vatten i färd med<br />
att kasta ett lik överbord).<br />
Mina vänner minns nostalgiskt min första termin på<br />
juristutbildningen. Man skulle kunna säga att jag då var<br />
i mitt esse när det gäller juridisk rådgivning. Med förtrolig<br />
stämma delade jag med mig av mina nyvunna<br />
kunskaper, särskilt uppskattades mitt tips om att man<br />
alltid har rätt till åtminstone bytesrätt när man köper<br />
något. Jag minns känslan av att ha klarat Grunken; jag<br />
var oövervinnerlig! Jag hade full koll på både konsumenträtt<br />
och mord. Vad fanns det egentligen kvar att<br />
lära sig de följande fyra åren och fem månaderna?<br />
Mycket, skulle jag snart bli varse om. Mina vänner, som<br />
inledningsvis varit så imponerade av mina ”enorma”<br />
juridiska kunskaper, insåg snabbt (troligtvis snabbare<br />
än jag själv) att det fanns vissa fundamentala luckor i<br />
min kunskapsbank. Deras missnöje växte allteftersom<br />
de insåg att jag varken kunde svara på frågor om skatterätt,<br />
skadeståndsrätt eller för den delen klassificera<br />
något brott som inte var mord eller misshandel. Emel-<br />
LEDARE<br />
lertid hade de en viss förståelse för mina bristande<br />
kunskaper; jag kunde ju alltid dra till med att ”ja, men<br />
det har vi ju inte lärt oss än!”.<br />
Värre är det idag. Tre år senare har jag fortfarande<br />
stora svårigheter med att besvara mina vänners frågor.<br />
Jag kan inte påstå att deras förståelse är lika stor när jag<br />
nu slänger ur mig ”ja, men det var ju jättelänge sedan<br />
jag läste det där!”. När jag väl kan svara på frågan kan<br />
jag ändå aldrig leverera ett rakt svar. Likt en boaorm<br />
slingrar jag mig och förvandlar mina vänners ja- eller<br />
nej-frågor till en mindre rättsutredning där slutsatsen<br />
varierar beroende på vilken väg de väljer att gå i mitt<br />
imaginära lösningsschema. Min förkärlek till DBPsvaret<br />
(Det Beror På) har lett till att mina vänner så<br />
smått slutat fråga. De använder Google istället.<br />
Dock finns det fortfarande en situation då mina vänner<br />
alltjämt vänder sig till mig i första hand. Nämligen<br />
när de lyckats med en juridisk bedrift. I helgen ringde<br />
en väninna till mig för att berätta om hur hon lyckats<br />
nästla sig ur ett anställningskontrakt. Min väninna<br />
bestämde sig hastigt för att hon ville åka till Thailand.<br />
Problemet var bara att hennes chef inte lät henne åka<br />
förrän hon avslutat sin månadslånga uppsägningstid.<br />
Min väninna lät sig emellertid inte nedslås av detta.<br />
”Eh, vadå? Jag är ju bara provanställd, enligt LAS får<br />
jag gå efter två veckor”. Mitt hjärta ömmar fortfarande<br />
av stolthet.<br />
Fotnot: Min bekant skriver i dagarna sin sjätte jikenomtenta.<br />
Kharma is such a bitch.<br />
Charlotte Akej, chefredaktör<br />
5
6<br />
JF:s ordförande och inspector har ordet<br />
Lovisa Boel<br />
Som studentrepresentanter är våra största svårigheter vårt korta<br />
tidsperspektiv och vår bristande kontinuitet i förhållande till<br />
fakulteten. Man säger att nationerna bygger om sina barer vart<br />
fjärde år, eftersom det inte då längre finns någon student kvar som<br />
minns den senaste renoveringen. Detsamma gäller i mångt och<br />
mycket för kårverksamheten och detta blir extra tydligt i utbildningsbevakningen.<br />
Våra argument för en bättre utbildning möts inte sällan av kommentaren<br />
att – förslaget redan har prövats, eller att – vi ändrade<br />
på det, för studenterna ville ha det så. Dessa typer av argument<br />
framfördes i samband med det panelsamtal med lärarna som utbildningsutskottet<br />
arrangerade i februari. Vi vill naturligtvis inte<br />
genomdriva förändringar som redan har prövats och visat sig inte<br />
fungera, framförallt inte om det skett i enlighet med studenternas<br />
önskemål. Och detta gör att vi som studentrepresentanter, allt som<br />
oftast befinner oss i något av ett dilemma.<br />
Så vad är det vi vill? Tycker vi att alla hjälpmedel ska vara tillåtna på<br />
samtliga skriftliga tentamen? Vill vi ha ett mer utbrett genusperspektiv?<br />
Vill vi få bort samtliga 30p-tentor och ha mer än en veckas<br />
praktik på utbildningen? Detta är några exempel på frågor som studentrepresentanter<br />
har drivit hårt genom åren.<br />
En enligt mig viktigare fråga att ställa sig är om juristutbildningen<br />
motsvarar våra förväntningar?<br />
För egen del levde Juridicum till ytan upp till min föreställning om<br />
en juridikens högborg, med läderfåtöljer och gröna läslampor. Men<br />
klimatet i övrigt motsvarade inte vad jag hade tänkt mig.<br />
Jag hade förväntat mig intellektuella debatter, om rätten ur ett samhällsperspektiv,<br />
om varför vår lagstiftning ser ut som den gör, och<br />
om hur vi vill förändra – och förbättra den i framtiden. Jag hade<br />
förväntat mig att lämna utbildningen med kritiska perspektiv och<br />
en större förståelse – inte bara om rätten som system, utan om<br />
rätten i ett sammanhang. Jag hade velat veta varför Aktiebolagslagen<br />
kom till, vem som skrev den, vilken funktion den fyller i verkligheten,<br />
och vad en aktie är för något, innan jag kastades in i lagens<br />
första paragraf.<br />
Det är klart att jag har lärt mig mycket under de <strong>här</strong> åren och mitt<br />
tankesätt har förändrats och utvecklats. Jag har fått en förståelse för<br />
de system på vilka samhället är uppbyggt och ser numera världen<br />
med andra ögon.<br />
Avsaknaden av kritiska perspektiv<br />
utöver genus, en politisk dimension<br />
och andra viktiga infallsvinklar på rätten,<br />
gör att jag så<strong>här</strong> i slutet av min<br />
utbildning tyvärr inte kan hjälpa att<br />
känna mig lite besviken.<br />
Lovisa Lindholm, Ordförande<br />
”In my part of the world, law has been separated from justice”, konstaterade<br />
en juristkollega från ett land i Sydostasien (där han var professor) vid<br />
en konferens om rättens globalisering för en tid sedan. Att ha lagar men<br />
inte ha rättvisa är djupt tragiskt för ett samhälle och något som är mycket<br />
svårt att rå på, eftersom korruption och maktövergrepp i lagens namn är<br />
en integrerad del av ett sådant samhälles sätt att fungera. Det som nu (febr<br />
2011) händer i Nordafrika har historiska dimensioner också utifrån detta<br />
perspektiv. Kan man ”rensa” rättssystem från korruption genom revolution?<br />
När folket reser sig mot förtrycket och kastar ut korrupta makthavare<br />
(och polis och militär ansluter sig till revolutionen) rasar staten samman<br />
och ur ruinerna föds nya samhällsformer. Även om själva drivkraften bakom<br />
varje revolution säkert främst står att finna i den enskilda människans<br />
längtan efter frihet och möjligheter att skapa ett bättre liv för sig och de<br />
sina är också kollektiva krav på demokrati och mänskliga rättigheter och<br />
på att komma tillrätta med korruption och maktmissbruk starka motiv för<br />
de proteströrelser som nu omvandlar Nordafrika och Mellanöstern.<br />
När nya samhällsformer ska byggas blir det tydligt vilken viktig roll rätten<br />
och föreställningar om rätten spelar. I Tunisien och Egypten är det<br />
första man gör, när någorlunda lugn infunnit sig, att sätta sig ner och<br />
skriva en ny konstitution. Regler som medborgarna antar i demokratisk<br />
ordning får legitimitet och ses därmed som instrument för att skapa ordning,<br />
rättsäkerhet och skydd för minoriteter m.m. Idealet är The Rule<br />
of Law, rättsstaten, som i vår mångkulturella värld förvisso inte är något<br />
entydigt begrepp, men som fokuserar just på rättsordningen och i stort<br />
betyder att de styrande kan hållas ansvariga under lagarna, att lagarna är<br />
klara, publicerade, rättvisa och ger skydd åt grundläggande rättigheter, att<br />
lagstiftningsprocessen är demokratisk och effektiv och att den enskilda<br />
människan har tillgång till rättvisa rättsprocesser, som sköts av kompetenta,<br />
oberoende, etiskt högtstående jurister. Rätten i sig själv garanterar<br />
inte medborgarna skydd. Tvärtom visar historien att konstitutioner och<br />
regler kan brukas till förtryck och förföljelse. Men om reglerna skapas<br />
i demokratisk ordning och tillämpas så att ”law is not separated from<br />
justice” kan det bli bättre och utan tvekan har <strong>här</strong> juristerna en viktig uppgift<br />
som samhällsbyggare. Att medborgarna har förtroende för att rätten<br />
fungerar och tillämpas rättvist är något oerhört värdefullt för ett samhälle.<br />
Det är inte något som kommer av sig själv, det måste vinnas och förtjänas<br />
på nytt och på nytt. Fråga är hur man åstadkommer detta i länder där<br />
statsapparaten och de högsta makthavarna visserligen är kastade överbord<br />
men där för vanliga människor korruptionen utgör en del av vardagen.<br />
För oss i Sverige framstår inte fristående domstolar och jurister som inte<br />
låter sig mutas eller korrumperas som någonting främmande. Sverige<br />
hamnar också mycket riktigt i topp i den nyligen publicerade Rule of Law<br />
Index 2010 från The World Justice Project där man rankar olika länders<br />
rättssystem ifråga om frihet från korruption.<br />
Att arbeta med att skapa fungerande rättssystem<br />
i länder som har detta behov, se där<br />
kanske ett växande yrke för svenska jurister.<br />
Bör mer av dessa perspektiv och denna slags<br />
kunskap ingå i juristutbildningen i det tjugoförsta<br />
århundradet när nu världen ser ut<br />
som den gör? Jag tycker kanske det.<br />
Boel Flodgren, Inspector
- en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer<br />
Gernandt & Danielsson är en av de högst rankade advokatbyråerna<br />
enligt branschmätningarna Commercial Law, International Law<br />
Office, Affärsvärlden, Chambers, Merger Market och Legal 500.<br />
Genomgående lovprisas byråns skickliga jurister och deras förmåga<br />
att hantera komplexa transaktioner, tvister och utredningar.<br />
Gernandt & Danielssons vision är att vara den högst ansedda och<br />
mest eftertraktade rådgivaren respektive arbetsplatsen bland<br />
svenska affärsjuridiska advokatbyråer.<br />
Hos oss får duktiga jurister ett spännande och engagerande arbete,<br />
där många uppdrag utförs i en internationell miljö. Vi erbjuder<br />
utbildning och mycket konkurrenskraftiga anställningsvillkor.<br />
Byrån sysselsätter idag ca 100 anställda.<br />
Vill du veta mer? Besök gärna vår hemsida<br />
www.gda.se.
8<br />
DISSIDENTEN<br />
Så funkar det<br />
JURIDISKA<br />
FAKULTETEN eller<br />
INSTITUTIONEN?<br />
Text: Lena Lundahl<br />
<strong>Juridiska</strong> fakulteten eller <strong>Juridiska</strong> institutionen?<br />
Vi är nog många som är lite<br />
smått förvirrade över vad det ena och<br />
det andra är. Dissidenten har pratat med<br />
<strong>Juridiska</strong> fakultetens kanslichef, Thomas<br />
Achen, för att försöka reda ut vad som<br />
faktiskt är skillnaden mellan en fakultet<br />
och en institution.<br />
Lunds Universitet har åtta fakulteter, vilka<br />
styr sin egen verksamhet vad gäller utbildning,<br />
forskning och ekonomi inom respektive<br />
område. Dekanen är ordförande<br />
i fakultetsstyrelsen och leder fakulteten.<br />
Dekanen har ett övergripande ansvar för<br />
fakultetens samlade verksamhet. Han eller<br />
hon ska alltså inte gå ner i detaljfrågor på<br />
institutionsnivå och reglera exempelvis hur<br />
många timmar någon ska undervisa. Snarare<br />
är dekanens arbetsuppgifter fokuserade<br />
på att lägga upp strategiska riktlinjer<br />
för utbildningen, forskning och rekrytering.<br />
Till sin hjälp har dekanen en prodekan<br />
som på <strong>Juridiska</strong> fakulteten har ett särskilt<br />
ansvar för forskningsfrågor. I varje enskilt<br />
fall kan dock dekanen i samarbete med sin<br />
prodekan eller prodekaner komma överens<br />
sinsemellan om hur de vill lägga upp arbetsfördelningen<br />
mellan sig.<br />
På Juridicum:<br />
Christina Möell<br />
Dekan<br />
Inom varje fakultet finns ett antal institutioner,<br />
som ansvarar för ett eller flera ämnen.<br />
Exempelvis ligger, bland andra, Statsvetenskapliga<br />
institutionen och Institutionen<br />
för psykologi under Samhällsvetenskapliga<br />
fakulteten. En institution kan i sin tur rymma<br />
flera olika utbildningsprogram, institutionen<br />
bestämmer själv hur strukturen ser ut. För<br />
varje institution finns en institutionsstyrelse<br />
och i denna är prefekten ordförande. Prefekten<br />
ansvarar för det dagliga arbetet på institutionerna<br />
och jobbar med frågor som rör till<br />
exempel personal, ekonomi och arbetsmiljö.<br />
Prefekten har även en biträdande prefekt,<br />
som på <strong>Juridiska</strong> institutionen har ett särskilt<br />
ansvar för utbildningsfrågor.<br />
När det gäller den <strong>Juridiska</strong> fakulteten finns<br />
det bara en institution, vilken omfattar Juristprogrammet<br />
samt de tre mastersprogrammen<br />
och nätkurserna. I och med att vi bara<br />
har en institution går det inte att upprätthålla<br />
distinktionen mellan dekan och prefekt på<br />
samma sätt som på fakulteter med flera institutioner.<br />
På den <strong>Juridiska</strong> fakulteten fungerar<br />
istället dekan och prefekt som ett ledningsteam<br />
när det gäller det dagliga arbetet. Det<br />
finns ingen särskild institutionsstyrelse, utan<br />
istället är det fakultetsstyrelsen som agerar<br />
Gregor Noll<br />
Prodekan<br />
Mats Tjernberg<br />
Prefekt<br />
institutionsstyrelse och begreppet institutionsstyrelse<br />
används inte.<br />
På en ”vanlig” fakultet är det prefekten<br />
som är lönesättande chef och sätter löner<br />
för de flesta anställda. Så är fallet även på<br />
<strong>Juridiska</strong> fakulteten, men i och med att organisationen<br />
ser ut som den gör, jobbar<br />
prefekten och dekanen som ett team även<br />
i dessa frågor.<br />
På fakulteter med flera institutioner finns<br />
det ett fakultetskansli, som sysslar med<br />
fakultetsärenden, och sedan särskilda<br />
kanslier ute på varje institution. Här skiljer<br />
vi däremot inte mellan institutions- och<br />
fakultetsärenden – ärendena hanteras oberoende<br />
av om de i formell mening gäller ett<br />
fakultets- eller ett institutionsärende.<br />
Dekaner och prefekter sitter under en mandattid<br />
på tre år. När dessa ska väljas måste<br />
först en valberedning utses, vilken sedan<br />
ska plocka fram förslag innan röstningsförfarandet<br />
kan genomföras. Det är lärarna<br />
som har rösträtt i valen. Nuvarande mandattid<br />
går ut den 31 december i år, så just<br />
nu ligger alla fakulteter och institutioner i<br />
startgroparna för att dra igång dekan- och<br />
prefektval.<br />
Annika Nilsson<br />
Biträdande prefekt
... om din utbildning<br />
Senaste nytt...<br />
Ny straffrättskurs på termin 5 redan i vår<br />
Eftersom JF:s prioriterade frågor är varierade<br />
examinationsformer och feedback är vi extra glada över att se det<br />
initiativ till en ny straffrättskurs som tagits av Helén Örnemark-<br />
Hansen och Christoffer Wong på T5. Den nya kursen som drar<br />
i gång redan i mars är uppbyggd kring en gruppredovisning,<br />
en hemtenta samt en salstenta. Kursen är väl genomtänkt med<br />
utrymme för såväl övning som feedback på momenten innan<br />
examinationstillfällena. Salstentan i slutet av kursen kommer att<br />
utgöra 50 % av betygsunderlaget och skrivas utan hjälpmedel.<br />
För att lösa problematiken kring vad studenterna får skriva<br />
i lagboken och inte, kommer inget eget material att tillåtas. I<br />
stället kommer studenterna att få ett kompendium med relevant<br />
lagtext vid tentatillfället, och frågorna kommer att anpassas<br />
därefter.<br />
Examensarbeten- separation av handledare och examinator<br />
Under höstterminen 2011 kommer det att råda nya regler<br />
kring examensarbetena. I nuläget är det handledaren för<br />
examensarbetena som examinerar, dvs. sätter betyg på arbetet.<br />
Detta är en ordning som är främmande för de flesta andra<br />
universitetsutbildningar i landet, varför juristutbildningarna<br />
nu fått instruktioner om att separera de två funktionerna.<br />
I samband med detta ser man även över de förberedande<br />
seminarierna och hur man i övrigt kan förbättra strukturen kring<br />
examensarbetena. Förslaget har varit ute på remiss hos berörda<br />
parter och fakulteten diskuterar nu hur man på bästa sätt kan<br />
genomföra förändringen till hösten.<br />
EQ11<br />
JF och fakulteten har under februari-mars arbetat med<br />
universitetets självreflektion EQ11. Syftet med reflektionen är<br />
identifiera vad som fungerar bra och mindre bra på utbildningen,<br />
från grund - till doktorandnivå. Detta för att sedan kunna lyfta<br />
upp exempel på central nivå och kunna lära sig av varandras<br />
goda exempel. Arbetet har på grund av underlagets utformning,<br />
visat sig vara minst sagt komplicerat men vi hoppas ändå att det<br />
kan komma något gott ur det –och ser fram emot resultatet i<br />
maj.<br />
Rutiner kring tentavakter och fusk<br />
Tentavakterna brister i både rutin och kunskap gällande alltifrån<br />
praktisk logistik kring tentatillfällena till vilka åtgärder som ska<br />
vidtas vid påstått fusk. Problematiken grundar sig till stor del i<br />
en bristande insikt om vad som är tillåtna hjälpmedel vid olika<br />
tentatillfällen. JF har adresserat problemet på fakulteten och en<br />
grupp har tillsats för att arbeta vidare för att till stånd en bra<br />
lösning.<br />
... på JF<br />
DISSIDENTEN<br />
Novischutskottet<br />
Det kan knappast ha undgått någon att JF än en gång har fått det stora<br />
nöjet att välkomna en ny kull novischer till Lund och Juristprogrammet.<br />
Med sällan skådat engagemang och stor kämparglöd tävlade de<br />
olika faddergrupperna om den prestigefyllda titeln ”Årets Småjur”.<br />
Faddergrupp 7 gick till sist segrande ur striden och under den sprakande<br />
Novischfesten blev Clara Vallmark krönt till Årets novisch – Grattis<br />
Clara!<br />
Utbildningsutskottet<br />
Jämställdhet- och likabehandlingsgruppen har arrangerat den mycket<br />
uppskattade debatten ”Torsken inför rätta – en diskussion om sexualitet,<br />
juridiken och sexköp”, och gruppen har även nominerats av <strong>Juridiska</strong><br />
fakulteten och utsetts av Lunds universitet som sin kandidat till Frankestipendiet<br />
2011. Sjukt roligt att gruppens engagemang har gett eko ut i<br />
hela universitetet. Stort grattis!<br />
Utbildningsutskottet har också anordnat ett panelsamtal om hur vi<br />
studenter ska examineras och hur vi bäst får träna på det vi behöver i<br />
livet efter examen. Det blev ett mycket intressant samtal mellan lärare<br />
och studenter.<br />
Näringslivsutskottet<br />
Mannheimer och Swartling bjöd på Miljörättskväll på sitt kontor i<br />
Malmö där deras miljörättsgrupp fick prata om hur det är att jobba<br />
med miljörätten ur ett affärsjuridiskt perspektiv. De flesta studenter<br />
som närvarade gick därifrån med en helt ny respekt och ett kraftigt ökat<br />
intresse för detta rättsområde.<br />
Dolu§pexet<br />
Efter fem strålande föreställningar där applåderna aldrig ville ta slut<br />
och skratten aldrig sinade så är Dolusspexet nu över för denna gång.<br />
Tjänstemännen och de aktiva har visat ett enormt engagemang och lagt<br />
ner otaliga timmars arbete för att bli färdiga med allt från dekor och<br />
smink till sånger och manus. Kvar hos de aktiva är förhoppningsvis en<br />
känsla av stolthet, glädje och lite saknad.<br />
Festmästeriet<br />
Äntligen! After School är tillbaka med alla möjliga gastronomiska<br />
underverk. Premiären för vårterminen blev mycket välbesökt och vi ser<br />
fram emot många trevliga After School-kvällar framöver.<br />
Tack!<br />
JF vill tacka Advokatfirman Lindahl som gav bort ett stort antal lagböcker<br />
till lyckligt lottade studenter i Juridicums cafeteria. Fina presenter som<br />
värmde i Lundakylan!<br />
9
10<br />
LÄRARINTERVJU<br />
Fakultetens<br />
Text: Joakim Winnerljung Foto: Martina Vivlund<br />
Jag och fotografen Martina rör oss uppe i Juridicums<br />
mer outforskade kontorskorridorer,<br />
vi knackar och kliver – aningen nervöst<br />
– in genom dörren. Anslagstavlan är välfylld<br />
och på väggen mitt emot bokhyllan hänger<br />
ett inramat diplom, Lunds Universitets Pedagogiska<br />
pris, tilldelat Eva Lindell-Frantz. Eva<br />
ler glatt mot oss, och trots att det var snart<br />
ett år sedan jag var en av över 150 studenter<br />
i Evas föreläsningssal hälsar hon mig fortfarande<br />
vid namn.<br />
Eva, du är förmodligen den enda på<br />
fakulteten som – åtminstone på grundterminerna-<br />
lär sig namnen på de flitiga<br />
frågeställarna. Hur gör du?<br />
- Ja där har jag inget speciellt knep. Jag bara<br />
försöker att tänka ”jaha <strong>här</strong> är en typisk<br />
Joakim”! Lite hjälp har man genom att studenter<br />
precis som vi lärare har en tendens<br />
att alltid sätta sig på samma ställe i salen, det<br />
underlättar! Att jag gör det beror på att Bertil<br />
Bengtsson, som är en av mina mentorer och<br />
som jag beundrar, lär sig namn på folk. För<br />
mig är ni studenter individer, ni är inte en<br />
skock, jag tycker det är mycket roligare när<br />
man får lära känna er mer på det sättet – det<br />
blir en trevligare stämning!<br />
Ditt lärarlag har en mitterminspub under<br />
termin två, hur kom ni på idéen?<br />
- Det var faktiskt Patrik Lindskoug som kom<br />
med idén, vi märkte att studenterna på termin<br />
två var lite nyfikna på att prata med oss<br />
lite mer ”off the record” så att säga, då bjuder<br />
vi självklart på det! Jag tror det har varit<br />
uppskattat och det är rätt många som kommer<br />
på de <strong>här</strong> pubarna. Sen får man ju ha<br />
full respekt för att det inte är alla som gillar<br />
den typen av arrangemang. Men vi har planer<br />
starka kvinna<br />
på att fortsätta med det så länge studenterna<br />
tycker att det är kul!<br />
Hur kommer det sig att de blev den juridiska<br />
banan? Och varför skadeståndsrätt<br />
och ersättningsrätt?<br />
Jag kom från ett naturvetenskapligt gymnasieprogram<br />
och där hörde jag ju egentligen<br />
inte alls hemma. Jag hade en jätterolig<br />
gymnasieklass så jag <strong>här</strong>dade ut men insåg<br />
fort att det inte var något jag skulle ägna<br />
mig åt. Jag skulle göra någonting som hade<br />
med samhällsvetenskap och det blev juristprogrammet.<br />
Jag var så himla övertygad att<br />
jag endast sökte en sak: Juristprogrammet i<br />
Lund. Min studievägledare frågade mig om<br />
jag inte skulle gardera med någonting, kanske<br />
juristprogrammet någon annanstans?<br />
Nej, jag ska in där! Sa jag. När jag väl var <strong>här</strong><br />
så insåg jag snabbt att detta var min grej, jag<br />
tyckte det var roligt och det kändes rätt.<br />
Jag tyckte att skadeståndsrätt och ersättningsrätt<br />
var de absolut roligaste ämnena när jag<br />
pluggade till min examen. Sen är det väl lite<br />
slumpen också, vi hade en professor som<br />
hette Carl Martin Roos som höll på med<br />
försäkringsrätt och när jag var i slutet på min<br />
utbildning hade han ett forskningsprojekt i<br />
försäkringsrätt som han drog in mig i. Där<br />
fick jag göra lite grundarbete och det var<br />
väldigt kul. Han tyckte sedan att jag skulle<br />
fortsätta skriva om ämnet och då blev det till<br />
en avhandling i försäkringsrätt.<br />
Hur påverkar ditt yrkesval dig på fritiden?<br />
Kan du se en istapp utan att tänka på det<br />
strikta fastighetsägaransvaret?<br />
- Haha, nej jag tror att man blir väldigt<br />
påverkad utav det! Särskilt märkbart var<br />
det när jag höll på att skriva min avhandling<br />
och tvingades läsa massor med avgöranden<br />
i Allmänna Reklamationsnämnden där folk<br />
hade blivit bestulna och råkat ut för så mycket<br />
olika tråkiga saker. Då blev jag nästan<br />
paranoid och trodde det stod tjuvar överallt!<br />
Vad anser du om genusperspektivet på<br />
utbildningen?<br />
- Jag tycker det är ett viktigt perspektiv att lyfta<br />
fram. Samtidigt ska man inte stoppa det i<br />
halsen på folk, för det är det många som reagerar<br />
negativt på. Man ska inte skapa några illusioner,<br />
förr eller senare kommer man ut i<br />
den bistra verkligheten; yrkeslivet. Där finns<br />
det faktiskt en hel del kvar att göra. Det kan<br />
vara svårt att arbeta sig upp som kvinna och<br />
småbarnsförälder, jag vet att många tjejer blir<br />
nedslagna när man säger det. Men man behöver<br />
inte acceptera det, tvärtom, det handlar<br />
ju om att göra någonting åt det! Det försvinner<br />
inte för att man blundar och sticker<br />
huvudet i sanden.<br />
Sen kan jag personligen tycka att det är lite<br />
tråkigt att vi har så många fler tjejer än killar<br />
på juristprogrammet, för det är ju inte heller<br />
riktigt bra. Hade situationen varit omvänd<br />
hade man nog tyckt att det varit ett bekymmer<br />
och att det behövdes rekryteras hit fler<br />
tjejer. Där är en skevhet, genusperspektivet<br />
går ju åt båda hållen. Ett genusperspektiv<br />
handlar om att ifrågasätta att vi behandlas<br />
utifrån genus, oavsett om man sedan är man<br />
eller kvinna.<br />
Du har varit med i Nätverket för kvinnligt<br />
ledarskap, vad är det?<br />
- Ja det var ett nätverk <strong>här</strong> på universitet där<br />
(forts. på s. 33)
När bilderna ska tas frågar Eva med glimten i ögat om hon kanske borde ha med en hantel på bilden<br />
LÄRARINTERVJU<br />
11
12<br />
REPORTAGE<br />
Text: Alexandra Brundin Urisman Foto: Sofia Zitouni, Karolina Lindén och Sami Idris<br />
enhet för livet – jag nappade direkt!<br />
”Men vadå, är det inte bara krig och sharialagar<br />
där?”, frågar en god vän. Han har<br />
just fått veta att jag har blivit erbjuden<br />
en praktikplats på Sveriges ambassad<br />
i Sudans huvudstad Khartoum.<br />
Efter nästan fem år i lilla Lund var det<br />
då alltså dags; jag skulle ut i världen.<br />
Sudan, (ö)känt för Darfur-konflikten<br />
och det islamistiskt präglade samhället,<br />
skulle bli mitt hem i fem månader.<br />
”Varför ger du dig in på något sådant?”, frågar<br />
min gode vän. ”Vilka möjligheter!”,<br />
svarar jag. En chans att få se ett land<br />
jag sällan skulle ha kommit till annars.<br />
Ett gyllene tillfälle att få insikt i arbetet<br />
på en ambassad, liksom att träffa diplomater<br />
från andra länder, FN-anställda<br />
och människorättsaktivister. En erfar-<br />
APU I SUDAN;<br />
MER ÄN KRIG OCH<br />
SHARIALAGAR<br />
Sandstorm i Khartoum<br />
Efter avslutade gymnasiestudier i<br />
Stockholm, flyttade jag 2005 till Lund<br />
för att läsa juridik; ett val jag aldrig<br />
kommer ångra. Studierna kom snabbt<br />
i andra hand, när jag blev engagerad<br />
i <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>. Jag gick från<br />
fadder och kursombud, via pub- och<br />
clubmästare till styrelsen. Sedan satt<br />
jag som heltidsarvoderad ordförande<br />
och representerade alla Lunds juriststudenter.<br />
Efter ordförande-året gick jag<br />
tillbaka till mina studier och när jag i<br />
somras skrev mitt examensarbete, hade<br />
jag femton ynka<br />
högskolepoäng<br />
kvar till min examen.<br />
Kursen Arbetsplatsanknutet<br />
utredningsarbete på<br />
<strong>Juridiska</strong> fakulteten<br />
blev räddningen!<br />
Kursen ger studenten<br />
möjlighet<br />
att skaffa en egen<br />
praktikplats och<br />
mot en uppsatsexamination<br />
sedan<br />
kunna tillgodoräkna<br />
sig praktiken<br />
i sin examen. Jag<br />
ville gärna utomlands<br />
och sökte därför<br />
ambassader hejvilt. Det blev Sudan.<br />
Kompisen ringer på skype. ”Vad får du<br />
göra då?”, undrar han. ”Läsa, skriva och<br />
prata”, blev det korta svaret. Arbetet<br />
på den politiska sidan av en svensk ambassad<br />
handlar framför allt om rapportering.<br />
Min största arbetsuppgift var<br />
alltså just detta – att skriva rapporter<br />
som skickades till Utrikesdepartementet<br />
och andra som kunde finna intresse<br />
i ämnet. Ofta hade rapporten sin<br />
grund i ett eller flera möten, inte sällan<br />
i kombination med refererade medierapporter<br />
eller information från myndigheter<br />
och organisationer. Att närvara<br />
på diverse möten, i Sudan ofta på något<br />
FN-organ eller på EU-delegationen, ingick<br />
förstås. Vid något tillfälle fann jag<br />
mig faktiskt med att representera Sverige<br />
alldeles själv. Plötsligt hade Lunds<br />
juriststudenter blivit svenska folket!<br />
Ambassaden i Khartoum är relativt<br />
liten sett till antalet utsända, jag fick<br />
därför som praktikant möjlighet att<br />
prova på i princip alla delar av ambassadens<br />
arbete: jag fick inblick i det mycket<br />
småskaliga konsulära arbetet, jag<br />
fick sitta med på möten med biståndsrelaterade<br />
frågor och jag var med<br />
och planerade det stora Lucia-firandet<br />
som hölls på ambassadörens residens.<br />
Dessutom var jag, under folkomröstningen<br />
om Södra Sudans framtida<br />
självständighet, ackrediterad valobservatör<br />
för ambassadens räkning.<br />
Min till en början skeptiske vän hör<br />
av sig igen, på facebook-chatten denna<br />
gång. Han funderar på att söka<br />
”min” praktikplats till våren. ”Har du
haft nytta av juridiken?“ Och har JF-engagemanget<br />
gett dig några fördelar?”,<br />
undrar han. Redan under telefonintervjun<br />
inför tillsättningen, gavs jag<br />
tydliga indikationer på att mitt engagemang<br />
utanför studierna sågs som<br />
viktigt vid tillsättningen. När jag väl<br />
fått platsen, fick jag klart för mig att<br />
min handledare själv hade varit mycket<br />
aktiv i studentlivet (förvisso i fel<br />
studentstad) och att han tydligt såg<br />
mervärdet med ett sådant engagemang.<br />
Det gör jag också. Jag har i arbetet på<br />
ambassaden haft enormt stor glädje av<br />
mina lärdomar från de förtroendeuppdrag<br />
jag haft. Förutom mötesvanan<br />
och protokollföringen har vanan att arrangera<br />
större och mindre tillställningar<br />
kommit väl till pass, liksom representationsträningen<br />
jag fick under året<br />
som ordförande. Allra viktigast är dock<br />
Alexandra agerar internationell observatör under folkomröstningen<br />
om södra Sudans självständighet<br />
det driv studentengagemanget<br />
har gett<br />
mig; förmågan att ta<br />
initiativ och själv ro<br />
ett projekt i hamn.<br />
I det dagliga arbetet<br />
har jag förstås också<br />
haft stor nytta av det<br />
juridiska tankesättet<br />
som naglat sig fast<br />
under utbildningen.<br />
Då och då dök det<br />
dessutom upp rena<br />
juridiska problem<br />
att lösa och min<br />
största uppgift under praktikperioden<br />
var att författa ambassadens<br />
årliga rapport om de mänskliga<br />
rättigheterna i landet; där kom<br />
förstås utbildningen till stor nytta.<br />
Jag avslutar mitt facebook-chattande<br />
och går ut i Khartoum-hettan.<br />
På gatan<br />
hälsar alla med<br />
ett varmt leende.<br />
Tempot i Sudan<br />
är ett annat än i<br />
Sverige. Man strosar<br />
fram, gör sina<br />
arbetsuppgifter så<br />
fort värmen tillåter<br />
och man har alltid<br />
tid för att stanna<br />
upp och samtala<br />
med den man<br />
möter. Det finns en<br />
genuin medmänsklighet<br />
<strong>här</strong>, som<br />
Kamelrace i öknen<br />
REPORTAGE<br />
jag tror ibland försvinner i den svenska<br />
stressen. Vi har mycket att lära av<br />
den sudanesiska vänligheten. Jag känner<br />
att jag måste tillbaka till datorn för<br />
att förklara det viktigaste för min vän,<br />
som fortfarande är osäker på om han<br />
ska söka sig hit. Jag måste förklara att<br />
det är en chans han inte får missa. Väl<br />
<strong>här</strong> har jag nämligen insett att den allra<br />
viktigaste erfarenheten <strong>här</strong>ifrån inte<br />
kommer att vara hur jag på snitsigast<br />
sätt ska formulera en rapport, eller hur<br />
jag bäst minglar på en mottagning. Det<br />
mest vitala jag tar med mig från Sudan<br />
är vetskapen om att det finns så många<br />
olika sätt att leva för, och förhålla sig<br />
till, varandra. Min största utveckling<br />
har kommit av att hamna mitt i en<br />
kultur som så fundamentalt skiljer sig<br />
från den jag sedan tidigare är van vid<br />
– och inse att jag trivs minst lika bra<br />
<strong>här</strong>. Det är något alla borde få uppleva.<br />
Detta är APU<br />
APU står för Arbetsplatsanknutet utredningarbete och är en fördjupningskurs som kan sökas efter att man avslutat grundterminerna samt<br />
15hp fördjupning.Ansökan ska vara Studievägledningen tillhanda senast fyra veckor före praktikens början. Det är studenten själv som<br />
ansvarar för att hitta en praktikplats.<br />
Då kursen är studiemedelberättigad ska praktiken vara oavlönad. Allt annat än symbolisk ersättning är förbjuden. Grundprincipen för<br />
praktikplatsen är att det måste finnas tillräckligt mycket juridisk personal så att praktiken genomförs i en juridiskt präglad miljö. Det är ej<br />
studenten som ska tillföra den juridiska kompetensen på praktikplatsen.<br />
Kursen ska som utgångspunkt genomföras på heltid och omfatta minst 8 veckor för kursen APU 15hp och minst 18 veckor för kursen<br />
APU 30hp. För examination krävs en kursuppgift, beståendes av en cirka 15 sidor lång uppsats, ett intyg från praktikplatsen att praktiken<br />
är fullgjord samt att man lämnar in en utvärdering.<br />
13
Lindahls<br />
studentpool<br />
– en genväg<br />
till karriären<br />
Nu kan du ta ett steg på vägen till en karriär som affärsjurist. Som en del av<br />
Lindahls studentpool har du chansen att jobba på en av Sveriges största och<br />
ledande affärsjuridiska advokatbyråer, redan under studietiden.<br />
Till vårt kontor i Malmö söker vi fl era drivna juriststudenter som vill jobba<br />
extra, bland annat som assistent till våra jurister, i receptionen, i biblioteket<br />
eller med Due Diligence-arbete. Du kommer att kallas in vid arbetstoppar,<br />
semestrar och sjukdom.<br />
Är du den vi söker? I sådana fall är du välkommen att skicka in din ansökan<br />
till reception.malmo@lindahl.se. Läs mer på www.lindahl.se/rekrytering<br />
Svensk och internationell affärsjuridik<br />
STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG UPPSALA ÖREBRO www.lindahl.se
På spaning efter en<br />
Text: Kajsa Nilsson<br />
dubbelexamen<br />
När jag var liten ville jag bli<br />
spanare.<br />
Hur tragiskt det är att jag redan<br />
som mycket ung lyssnade på Spanarna i P1<br />
kan vi ta en annan gång, men jag har fortfarande<br />
inte helt lyckats överge tanken.<br />
Kollar upp Spanarna på Wikipedia. Programidén<br />
är enkel; ”En panel med tre personer<br />
(spanare) försöker avläsa tendenserna<br />
i nutiden, för att sedan presentera<br />
sina framtidsvisioner för<br />
lyssnarna”.<br />
En tendens i nutiden som jag<br />
har lagt märke till är att det är<br />
väldigt inne att plugga dubbelt.<br />
Jag har otaliga vänner som läser<br />
extra på fritiden (vilken fritid?).<br />
Det läses ekonomi, retorik, språk, litteraturvetenskap,<br />
psykologi och gud vet allt. Själv<br />
har jag för länge sedan övergivit alla planer<br />
på att läsa något av dessa ämnen vid sidan<br />
av varandra. Jag är på den nivån att jag tycker<br />
att det är skitjobbigt att tentaplugga arbetsrätt<br />
och familjerätt samtidigt.<br />
Istället för att plugga dubbelt (läs: istället för<br />
att plugga över huvud taget) har jag de senaste<br />
dagarna i läsesalen fifflat ihop en liten<br />
lista på lämpliga dubbelexamina för alla oss<br />
som inte fattade ett dyft på T4 och således<br />
inte har någon chans att ta ut en ekonomexamen.<br />
Här är mina favoriter:<br />
1. Jurist-präst.<br />
Starta egen ”full-service-byrå”; dop med<br />
löfte om konsultation vid framtida vårdnadstvist;<br />
bröllop med löfte om hjälp vid framtida<br />
skilsmässa; hjälp att skriva testamente<br />
med löfte om att hålla i begravningen. Fir-<br />
Tro, hopp och en<br />
himla massa avtal<br />
“<br />
“<br />
mans slogan kan vara något i stil med “tro,<br />
hopp och en himla massa avtal”.<br />
2. Jurist-hårfrisörska.<br />
Klipp kundernas hår, lyssna på allt skvaller<br />
och erbjud dem hjälp med allt ifrån att sätta<br />
dit otrogna makar till avtalsskrivning om alla<br />
grejer de funderar på att sälja på blocket samt<br />
med att vinna alla arvstvister mot släkten.<br />
Salongens slogan blir självklart ”nu är det<br />
klippt!”<br />
3. Jurist-arkitekt.<br />
Man kan ge bygglov till sig<br />
själv. Man kan anpassa sina<br />
ritningar efter kryphålen i<br />
PBL. En given succé!<br />
4. Jurist-bonde.<br />
Man kan bli den första<br />
bonden någonsin som<br />
förstår EU:s jordbruksregler. Man kan ge<br />
konsultation om miljöfarlig verksamhet till<br />
alla sina bondegrannar mot ersättning. Man<br />
blir mycket mer populär än jordbruksverket<br />
eftersom man talar med bönder på bönders<br />
språk.<br />
5. Jurist-lärare (dvs lektor)<br />
Våga vägra Power Point. Vinn, som följd av<br />
din Power Point-vägran, det pedagogiska<br />
priset och få en fet löneförhöjning. Ha sommarlov<br />
istället för semester. Skriv en uppföljare<br />
till den klassiska tentafrågan om den pensionerade<br />
infanterimajoren Herman Götzes<br />
liv och äventyr.<br />
Mitt enda problem efter att ha färdigställt<br />
denna lista är att jag omöjligt kan välja. Måste<br />
ta med den till studievägledningen och be om<br />
råd.<br />
Framtiden är ljus!<br />
KRÖNIKA<br />
15
16<br />
INTERVJU<br />
Odile Fallenius:<br />
“Tid tar det!”<br />
Text: Charlotte Akej<br />
För fem år sedan tog hon examen. 2010<br />
utsågs hon till ’Årets supertalang’ av<br />
Veckans Affärer. I januari 2012 tillträder<br />
hon fullt ut som delägare på en av<br />
Sveriges största affärsjuridiska byråer.<br />
Häremellan har hon även hunnit med<br />
att bli mamma. Dissidenten fick en<br />
pratstund med Sveriges yngsta kvinnliga<br />
delägare; Odile Fallenius.<br />
Odile Fallenius kommer ursprungligen<br />
från Kopparberg. När det var dags att<br />
studera föll valet på juridik.<br />
– Handels var min backup–plan. När jag<br />
sedan började plugga juridik så insåg jag<br />
emellertid att juristutbildningen gav en bra<br />
bas att stå på och att det fanns en möjlighet<br />
att jobba inom många olika sektorer.<br />
– Idag sysslar jag ju lite med både och,<br />
både business och kommersiellt tänk. För<br />
att vara en bra skatterättsjurist krävs att<br />
man förstår företagens verksamhet.<br />
Att det blev studier i Uppsala berodde<br />
främst på avståndet; Uppsala universitet<br />
låg betydligt närmre hem än den lundensiska<br />
motsvarigheten.<br />
– Jag ville dessutom studera i en riktig studentstad,<br />
därav att det blev Uppsala. Där<br />
hade man även fördelen av att det var nära<br />
till Stockholm.<br />
Det gamla ryktet om att det, sett till framtida<br />
karriärmöjligheter, enbart är Lund eller<br />
Uppsala som räknas när man läser juridik<br />
var något som även Odile hörde under utbildningen.<br />
Emellertid säger hon sig inte<br />
ha upplevt att detta skulle stämma, vare sig<br />
på sin gamla arbetsplats Linklaters eller på<br />
sitt nya jobb på Vinge.<br />
– Det är nog en överdrift. Kanske är det en<br />
fördom som ligger kvar sedan förr då det<br />
var mer traditionsbundet, man studerade<br />
juridik i antingen Lund eller Uppsala. Idag<br />
tror jag inte att det har någon stor betydelse<br />
alls faktiskt.<br />
Odile gick direkt från gymnasiet till juridikstudierna<br />
och fick även hon höra rykten<br />
om nackdelarna med att börja studera<br />
direkt.<br />
– Det var något som jag tänkte på väldigt<br />
mycket. Att börja läsa direkt blev emellertid<br />
ett naturligt steg då jag samtidigt flyttade<br />
hemifrån. Första tiden på utbildningen<br />
tänkte jag inte så mycket på mina studier.<br />
Istället koncentrerade jag mig på känslan<br />
av att plugga på ett universitet, hur det var<br />
att bo i en studentstad. Därför fungerade<br />
det bra för mig att börja plugga direkt.<br />
– Jag valde att istället ta ett studieuppehåll<br />
lite senare och var bland annat några vändor<br />
i Asien. Jag tror det är viktigt att man<br />
gör något förutom att bara studera, för<br />
mig passade det dock bättre att göra detta<br />
när jag kommit in en bit i utbildningen<br />
Vårt samtal glider in på hur pass viktigt det<br />
är att vara aktiv och ha intressen vid sidan<br />
av studierna. Odile var själv ej aktiv i varken<br />
kår eller nation under studenttiden utan<br />
prioriterade andra intressen. Fördelen med<br />
att vara engagerad tror hon är att det visar<br />
att man klarar av någonting förutom att<br />
studera, att man är socialt engagerad och<br />
att man tar sig fram.<br />
– Emellertid tror jag inte att ett kårengagemang<br />
är avgörande vid en arbetsintervju,<br />
där tittar man istället på personen i sin<br />
helhet, hur bra denne passar in i gruppen<br />
samt vad personen har för driv.<br />
– Ett ideellt engagemang är i sig bevis på<br />
att man har ett driv men jag tror inte att det<br />
ensamt är avgörande.<br />
Att det var skatterätt som skulle bli det stora<br />
intresset stod klart redan under grundutbildningen.<br />
Odile pekar även på betydelsen<br />
av att under fördjupningskurserna ha<br />
tillgång till duktiga och inspirerande lärare,<br />
vilket gjorde ämnet ännu roligare. På tal<br />
om vikten av val av fördjupningskurser<br />
menar Odile att det absolut viktigaste är<br />
att man väljer det man tycker är kul och<br />
har ett intresse av.<br />
– Fast det är klart att valet av fördjupningskurser<br />
är en indikation på att det finns ett<br />
intresse för ämnet vilket kan vara fördelaktigt<br />
vid en arbetsintervju. Kan man emellertid<br />
visa på annat sätt att det intresset<br />
finns är det emellertid klart att inga dörrar<br />
är stängda.<br />
Efter examen fick Odile erbjudande om en<br />
sex månader lång trainee–tjänst på Linklaters.<br />
– När jag tog examen så var det ganska<br />
svårt att få jobb och jag skickade iväg en<br />
massa ansökningar. Linklaters erbjudande<br />
kom därför väldigt lämpligt. Jag hade egentligen<br />
tänkt sitta ting efter min trainee–<br />
tjänst men då det var oväntat bra på Linklaters<br />
så valde jag att stanna kvar.<br />
Hur meriterande det faktiskt är att ha tingsmeritering<br />
i sitt cv är Odile kluven inför.<br />
– Vikten av tingsmeritering beror lite på<br />
vilket område inom juridiken man jobbar<br />
inom. Inom det område som jag arbetar är<br />
fördelen lika stor som för en person som<br />
arbetar med processrätt på en affärsjuridisk<br />
byrå.
Skillnaderna mellan universitetsvärlden<br />
och arbetslivet var stor. Hon minns främst<br />
det nödvändiga i att lära sig att se sitt råd<br />
i ett större sammanhang än bara skattejuridiken.<br />
– I början kunde man komma med ett<br />
förslag som visserligen fungerade bra<br />
skattemässigt men som sagt så finns det<br />
många andra aspekter som måste vägas in<br />
tillsammans med skatterådet innan man<br />
kan ge råd som är användbara för klienten.<br />
– En annan stor skillnad var även det teamarbete<br />
som det faktiskt innebar att arbeta<br />
på en stor affärsjuridisk byrå. Det hade<br />
jag inte förväntat mig! Man satt inte själv<br />
med sina uppgifter utan tar fram gemensamma<br />
idéer och bollar dem mellan sig.<br />
Ryktet att det inom affärsjuridiken skulle<br />
vara svårt att som ung kvinna ta sig fram<br />
är inget som Odile upplevt.<br />
– Personligen har jag inte blivit förfördelad<br />
för att jag är kvinna. Jag har fått möjlighet<br />
att delta i ärenden på samma sätt och<br />
i samma utsträckning som mina manliga<br />
kollegor. Det har givit mig förutsättningar<br />
att växa i min yrkesroll och därmed även<br />
anförtros större arbetsuppgifter.<br />
– Trots allt så upplever jag att det finns<br />
en modernitet såväl inom juristsfären som<br />
hos klienterna. Kanske har det skett en<br />
förändring gentemot hur det var tidigare.<br />
I slutändan är det så att om man kan sitt<br />
område och kan beskriva det på ett bra<br />
sätt så får man respekt – oavsett om man<br />
är ung eller kvinna.<br />
Efter några år på Linklaters valde Odile<br />
i vintras att lämna byrån till förmån för<br />
en roll som delägare på Vinge. Steget från<br />
biträdande jurist på Linklaters till delägare<br />
på Vinge var dock långt ifrån självklart.<br />
– Jag tvekade väldigt mycket och var<br />
inte alls säker. Efter dialog och positivt<br />
bemötande samt stöd från min nya arbetsgivare<br />
så kände jag till slut att det dock<br />
blev helt rätt.<br />
Då Odile varit mammaledig fram tills<br />
början av februari har hon ännu inte helt<br />
hunnit acklimatisera sig, emellertid tycker<br />
hon att det ska bli spännande att få chans<br />
att ingå i ett större team.<br />
– Vinge är en större byrå nationellt, Linklaters<br />
är större internationellt. Det ska<br />
därför bli kul att komma in i en organisation<br />
som styrs från det kontor man jobbar<br />
på.<br />
Historierna om den enorma arbetsbörda<br />
som det innebär att arbeta på en byrå är till<br />
viss del sanna, menar Odile.<br />
– Tid tar det. Det går inte att sticka under<br />
stol med att vi arbetar för våra klienter och<br />
försöker uppfylla deras önskemål och behov<br />
vid en transaktion. När det är en stor<br />
transaktion på gång så måste man vara beredd<br />
på att lägga ner mycket tid. Därför är<br />
det så viktigt att tycka att det man jobbar<br />
med är kul. Väljer man strategiskt när man<br />
bestämmer sina karriärmål blir det nog<br />
väldigt jobbigt, det måste kännas roligt att<br />
lägga ner tiden; man måste trivas med sina<br />
kollegor och omgivningen i övrigt. Det<br />
krävs en del men man har samtidigt väldigt<br />
trevligt på jobbet.<br />
– Sedan finns det såklart perioder som inte<br />
är lika transaktionsintensiva. Då får man se<br />
INTERVJU<br />
till att gå hem i tid och göra något annat.<br />
På frågan om Odile någonsin upplevt att<br />
hon fått offra något till förmån för sin<br />
karriär svarar hon nekande. Hon menar att<br />
det istället handlar om omprioriteringar.<br />
– Självklart gör man vissa val men jag ser<br />
det inte som att jag offrar något. Det är<br />
val jag gör utifrån vad jag vill göra. Allt<br />
handlar om att prioritera.<br />
Avslutningsvis ber Dissidenten Odile om<br />
några avslutande tips till studenter som i<br />
framtiden vill arbeta med affärsjuridik.<br />
1. Tro på dig själv – våga prova på nya<br />
saker<br />
2. Ge det en chans - Det går mycket funderingar<br />
kring det hårda arbetet och kanske<br />
skrämmer det bort vissa. Du kommer<br />
att bli förvånad över hur kul det är och<br />
vilken gemenskap det innebär att jobba i<br />
större projekt där alla strävar mot gemensamma<br />
mål.<br />
3. Ha kul – Gör inga strategiska val av område.<br />
Välj ett område som du tycker om<br />
och som engagerar dig.<br />
17
18<br />
GUIDE<br />
Med <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>s Vårbal bara några veckor bort passar Dissidenten på att<br />
ge er de ultimata tipsen för hur man klarar av denna kväll på bästa sätt. Följ våra<br />
tips och vi kan nästintill garantera dig en fantastisk kväll.<br />
Vårbalens DO’s<br />
and DONT’s<br />
Veckan innan balen<br />
DO: I senaste laget visserligen, men har du ännu inte kontrollerat att frack och<br />
klänning passar så är det nu dags. Kanske sitter spåren efter mammas julmat fortfarande<br />
kvar. Då är det hög tid att agera.<br />
DO: Kontrollera längden på din klänning. Dissidenten vill påminna förvirrade<br />
läsare om att hellång = HELT LÅNG. En klänning som slutar under rumpan är<br />
ej hellång. Inte heller klassas en ankellång klänning som hellång.<br />
DON’T: Få panik om klänningen eller fracken inte passar. Än finns det tid kvar<br />
att göra något. Dissidenten rekommenderar en veckas diet. En googlesökning på<br />
”fast diets” resulterar i över nio miljoner träffar – det finns alltså något för alla.<br />
DON’T: Drick rödvin när du provar din frackskjorta eller för all del klänning.<br />
På fördrinken innan Vårbalen<br />
DO: Skåla och mingla<br />
DO: Se till att ta en massa fina bilder i början<br />
av kvällen. Här är förhoppningsvis såväl hår,<br />
smink och outfit fortfarande intakt.<br />
DO: Se till att komma iväg från fördrinken<br />
i tid. Risken finns att du annars missar såväl<br />
fördrinken på AF-borgen som Culpakörens<br />
underbara sång.<br />
DON’T: Spela vattenfall eller andra dryckesspel<br />
på förfesten. Kan resultera i punkt 5<br />
på don’t-listan under middagen<br />
DON’T: Förfesta som om du ska till Malmö<br />
Nations torsdagsklubb. Kvällen är lång.<br />
DON’T: Ignorera dina fötters signaler om<br />
skoskav. Åtgärda – genast! Annars kommer<br />
det bli en mycket, mycket plågsam kväll<br />
Dagen innan Vårbalen<br />
DO: Börja ladda mentalt för en helt galen<br />
morgondag!<br />
DO: Ta en tur förbi Systembolaget och inhandla<br />
en flaska champagne till morgondagens<br />
fördrink.<br />
DON’T: Sitt uppe och spela CS hela natten.<br />
Du behöver din nattsömn, tro oss!<br />
DON’T: En spraytanning kan visserligen<br />
framstå som en bra sista minuten uppiffning,<br />
men risken är att det slutar i en spräcklig<br />
katastrof.<br />
DON’T: Färga håret i en ny färg/klipp dig i<br />
en ny spännande frisyr.<br />
Under middagen<br />
DO: Lös in de snapsbiljetter som du köpt innan middagen<br />
DO: Konversera artigt med dina bordsgrannar. Bjud på dig själv!<br />
DO: Lägg ner besticken när någon talar.<br />
DON’T: Köp bordsdamspresent<br />
DON’T: Skryt om dina betyg/din pappa som är delägare för att imponera<br />
på din bordsgranne.<br />
DON’T: Ljug ihop en historia för att imponera på dina bordsgrannar.<br />
Att du är en dansk utbytesstudent kan visserligen vara kul för stunden,<br />
men betänk att du sedan måste hålla fast vid den <strong>här</strong> historian (och det<br />
förfärliga språket) hela kvällen. Ovärt.<br />
DON’T: Håll ett spontantal. Kanske verkar det som en bra idé just då,<br />
men det är det inte.<br />
DON’T: Kräk på din bordsdams klänning när hon håller tal. Kräk inte<br />
överhuvudtaget för den delen.<br />
DON’T: Ta spontanpauser. Vänta tills det faktiskt är paus. Risken finns<br />
att du missar talet som alla i efterhand kommer att tala om. Bummer.
Efter middagen<br />
DO: Dansa vals!<br />
DO: Om du är av manligt kön; för!<br />
DO: Bli bjuden på drinkar<br />
DO: Gå på sexan - dansa på borden<br />
DON’T: Jämlikhet i all ära, i vals är det faktiskt<br />
mannen som för. Som kvinna; låt dig föras (förföras?)<br />
DON’T: Häng efter den där läraren som<br />
vägrade rätta upp din tenta. Det hjälper inte.<br />
På efterfesten<br />
DO: Drick obscena mängder vatten. I förebyggande<br />
syfte.<br />
DO: Ta med dig resterna från middagen och erbjud<br />
dem som frukost i utbyte mot övernattning<br />
DON’T: Ta den sista shotten<br />
DON’T: Skicka det där flirtiga sms:et. Kanske<br />
framstår som en bra idé just då, men… nej.<br />
DON’T: Cykla hem från efterfesten. Åtminstone<br />
inte om du har balklänning.<br />
Dagen efter<br />
DO: Terrorisera alla dina töntiga vänner som inte var på<br />
balen genom att publicera Facebook-statusar och lägga upp<br />
bilder som visar hur fantastiskt kul du hade det<br />
DO: Undersök frack/klänning efter eventuella hål samt<br />
fläckar. Kanske inte det roligaste men tro oss; att spara detta<br />
nöje till nästa gång du ska på bal kan lätt slå tillbaka på dig<br />
själv och din framtida ekonomi.<br />
DON’T: Lägg upp bilder tagna efter klockan 02.00. En<br />
gång ska du också söka jobb, tänk på det!<br />
DON’T: Gå igenom din sms-inkorg. Kan orsaka panikångest<br />
och kraftig hjärtklappning.<br />
8 frågor till...<br />
Jimmy Persson, balprins.<br />
1. Hur många baler har du varit<br />
på?<br />
Tolv med denna terminens baler.<br />
Samt minst lika många balsläpp.<br />
GUIDE<br />
2. Bästa balminne?<br />
Det finns många, <strong>här</strong> kommer ett par stycken:<br />
Filmen om dolusspexets återkomst under JF:s vårbal 2009.<br />
Installationen av Per Hellsvik som hedersledamot på vårbalen<br />
2010.<br />
Uppträdande av Kristoffer ”Kringlan” Svensson (P3) på<br />
Wermlands installationsbal 2010.<br />
3. Sämsta balminne?<br />
De roliga baler man missat. Ett dåligt balminne är ett där<br />
man sitter hemma istället för att gå på bal.<br />
4. Hur många snapsar är det ultimata antalet?<br />
Två till dig och en att ge till din bordsdam. Om du är dam<br />
så behöver du inte köpa en till din bordsherre, men jag<br />
lovar att det är uppskattat om du gör det ändå. (bäsk tack!)<br />
5. Vad bör man tänka på om man ska klara av en hel<br />
bal, från början till slut<br />
Ät ordentligt innan, man får aldrig tillräckligt med mat.<br />
Om du inte vill eller kan dansa i finskorna så ta med ett<br />
par som är mer dansvänliga.<br />
6. Vilka tre saker går du inte utan till en bal?<br />
1. Fickpluntan! Skippa starkspriten och fyll den med något<br />
annat gott att bjuda bordsdamen på istället (eller ta med<br />
två!).<br />
2. Ett icke fungerande fickur. På bal spelar tid ändå ingen<br />
roll.<br />
3. Överrock, hög hatt och paraply. Skall man beställa fyllemat<br />
på väg hem från balen, skall man göra det med stil.<br />
7. Vilken är den ultimata ballåten?<br />
Come away with me – Nora Jones, lugn och långsam vals<br />
som är lätt att dansa till!<br />
Something stupid – Nancy och Frank Sinatra, kasedans!<br />
8. Har du några tips på vad man som herre ska tänka<br />
på när det kommer till att dansa vals?<br />
Öva! Att lära sig grundstegen i Vals tar ca en timme, har<br />
du ingen kompis som kan visa dig så fråga dina föräldrar.<br />
Öva en timme innan balen, så kommer du absolut att<br />
dansa bättre vals än merparten av baldeltagarna. Tilläggas<br />
kan att tipsen ovan även gäller damerna. Att inse att<br />
bordsdamen man plikttroget viger första valsen åt bara<br />
kan dansa ”disco-dans” till Skakarumpamusik, gör ingen<br />
glad bordsherre.<br />
19
20<br />
INTERVJU<br />
Karin Adlercreutz:<br />
“Som inspector är man<br />
mer som ett bollplank”<br />
Text: Kajsa Nilsson Foto: Anna Överby<br />
Sedan början av 1950-talet är<br />
hon en aktiv del av studentlivet<br />
i Lund, och hon är fortfarande<br />
lika engagerad och engagerande.<br />
Dissidenten träffar Karin<br />
Adlercreutz för att äta bullar,<br />
prata utbildningsbevakning<br />
och få reda på vilken årgång av<br />
alla de Lundakarnevaler hon<br />
besökt som varit roligast.<br />
Karin, jag och vår fotograf Anna<br />
installerar oss i ett hörn i gallerian<br />
på Juridicums fjärde våning.<br />
Här kan vi prata lite mer ostört än<br />
på JF (och sofforna är skönare).<br />
Medan Anna sätter på kaffe börjar<br />
Karin berätta delar av sin otroligt<br />
spännande livshistoria för mig.<br />
Ville inte bli lärare<br />
Född och uppvuxen i Lund var<br />
det inte konstigt att hon valde att<br />
studera <strong>här</strong>,<br />
– Att jag skulle studera juridik<br />
Simon Berg<br />
Qurator, Östgöta<br />
Nation<br />
“Karin är jordnära och har en<br />
nära relation till nationen och<br />
dess aktiva. Karin som person är<br />
mycket glad och alltid på språng.<br />
Hon är mycket plikttrogen och<br />
säger vad hon tycker, men på ett<br />
konstruktivt sätt Hon kommer<br />
med jämna mellanrum in på expeditionen<br />
och talas vid vilket alltid<br />
uppskattas av oss i Quratelet.<br />
Karin Adlercreutz är nationens<br />
adopterade mormor.”<br />
var dock ingen självklarhet, berättar<br />
Karin.<br />
Det var hennes bror som först<br />
började prata om att studera juridik.<br />
– Egentligen var jag mest intresserad<br />
av litteraturvetenskap<br />
men jag tänkte att juridiken var ett<br />
säkert kort om man inte ville sluta<br />
som lärare, och det var det enda<br />
jag var alldeles säker på att jag inte<br />
ville bli, skrattar Karin.<br />
Det år som Karin tog studenten<br />
var det ca 100 personer som<br />
tog studenten i hela Lund.<br />
Höstterminen 1950 började<br />
hon plugga juridik på Juridicum.<br />
De var runt 100 novischer varav<br />
10 tjejer. På den tiden fanns det<br />
inte en enda kvinnlig lärare på hela<br />
fakulteten. Karin berättar att många<br />
tjejer hoppade av ganska kort<br />
tid efter att de börjat.<br />
– Mischa Markendal , som tog<br />
emot oss nya, var inte helt lätt att<br />
ha att göra med. Ofta var frågorna<br />
han ställde till oss flickor svårare<br />
än de som pojkarna fick svara på,<br />
och om man svarade fel kunde det<br />
hända att han frågade om man<br />
verkligen var säker på att man platsade<br />
på utbildningen, berättar Karin.<br />
Själv blev hon mest sporrad<br />
att plugga ännu mer för att kunna<br />
svara även på de svåra frågorna.<br />
Gemensam bal på AF<br />
Då Karin började studera fanns<br />
det ingen novischperiod på utbildningen.<br />
Den biten var det nationerna<br />
som skötte om. Man kunde<br />
inte välja vilken nation man ville<br />
vara med i, utan alla gick med i sin<br />
hemnation.<br />
– Eftersom jag kom från Lund<br />
fick jag gå med i Lunds nation,<br />
berättar Karin.<br />
Malmö nation och Helsingcrona<br />
är de nationer hon kommer<br />
ihåg som riktigt häftiga.<br />
TRE RÖSTER OM KARIN:<br />
Alexandra Brundin<br />
Urisman<br />
JF:s ordf. 2008/09<br />
“När jag blir stor ska jag bli som<br />
Karin! En varmare och mer<br />
glädjespridande person än allas vår<br />
Karin Adlercreutz är svår att finna.<br />
Under många år har Karin varit<br />
Lunds juriststudenters allra mest<br />
förtrogna och alltid – alltid! – har<br />
hon studenternas bästa för ögonen.<br />
Med en aldrig sviktande entusiasm<br />
och ett ack så skarpt intellekt är<br />
Karin helt klart en av de coolaste<br />
människorna jag vet!”<br />
Eva Lindell Frantz<br />
Jr.dr. och universitetslektor<br />
– Då fick man se till att skaffa<br />
sig kompisar som var med där så<br />
man kunde gå på deras fester!<br />
Varje vår hade alla nationer<br />
en gemensam vårbal på AF. Det<br />
var en riktig pangfest, minns Karin,<br />
men tror att det skulle vara<br />
omöjligt att ordna något liknande<br />
idag<br />
– Nej, idag är nationerna alldeles<br />
för stora, ni skulle aldrig få<br />
plats!<br />
På den tiden hade nationerna<br />
inga egna hus, utan fick varsitt nationsrum<br />
i AF-borgen, varifrån de<br />
bedrev sin verksamhet. Qurator,<br />
pro qurator och notarie fanns, liksom<br />
novischförmän, annars fanns<br />
det inte speciellt många tjänstemän<br />
eller aktiva.<br />
Kassör i JF<br />
<strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong> var sig inte<br />
särskilt lik under Karins studenttid;<br />
ordförande var en professor<br />
“Under ett antal år har jag haft det stora<br />
privilegiet att få arbeta tillsammans med<br />
Karin. Hon har <strong>här</strong>igenom kommit att<br />
fungera som en förebild och en mentor<br />
för mig. Det heter ju att om man vill nå<br />
skogsbrynet ska man sikta på stjärnorna.<br />
För mig är Karin en sådan där stjärna.<br />
Det lär vara näst intill omöjligt att nå<br />
hennes passionerat pedagogiska höjder,<br />
men det skadar naturligtvis inte att<br />
försöka. Att man sedan får nöja sig med<br />
att emellanåt nudda trädtopparna är väl<br />
bara något man får leva med, det kan<br />
ju trots allt bara finnas en enda Karin!”
som hette Per Stjernqvist,<br />
vice ordförande var en docent<br />
vid fakulteten. Posterna<br />
som sekreterare och<br />
kassör var däremot vikta<br />
för studenter, och kassören<br />
var ingen mindre än Karin.<br />
– Det var roligt att vara<br />
med i <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>.<br />
Vi hade inte möten<br />
särskilt ofta, kanske två till<br />
tre gånger per termin men<br />
vi brukade bjuda in olika<br />
föreläsare att prata, till exempel<br />
justitieråd och efteråt<br />
hade vi alltid eftersits<br />
på AF, minns Karin.<br />
- Några gånger åkte vi<br />
också iväg till studentgårdarna<br />
i Skanör och Lillsjödal,<br />
men det blev ingen fest eller<br />
så, för det var ju professorer<br />
med! <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong><br />
styrdes helt från<br />
lärarhåll.<br />
Muntliga tentor<br />
Även juristutbildningen har<br />
förändrats en hel del.<br />
– Det var Mischa Markendal<br />
som ansvarade för Proppen,<br />
som sedan blev Grunken<br />
(som nu är helt borta från termin<br />
ett), fast på min tid varade<br />
Proppen en hel termin och<br />
var en snabbgenomgång av<br />
precis allt på hela utbildningen,<br />
beskriver Karin.<br />
Undervisningen bedrevs<br />
enbart i storföreläsningsform,<br />
seminarier och grupparbeten<br />
kom först på 1970-talet. Runt<br />
1965 tror Karin att lärarna<br />
började använda sig av praktiska<br />
exempel i sin undervisning.<br />
– Vi hade muntliga tentamen,<br />
i grupper om fyra, men<br />
det var inte lätt, Mischa var<br />
inte så snäll vid examinationen<br />
så jag såg alltid till att hamna i<br />
en grupp med tre killar för att<br />
förbättra mina chanser, berät-<br />
tar Karin.<br />
Karins favoritämne var straffrätt,<br />
som hon läste för professor<br />
Thornstedt. Civilrätt var inte lika<br />
kul, för där fanns inga roliga lärare.<br />
Träffade kärleken i rätten<br />
– På min tid kunde man vara sommarnotarie<br />
i det som då hette<br />
<strong>här</strong>adsrätt och rådhusrätt. Jag hade<br />
studerat juridik i cirka två år när jag<br />
tog kontakt med <strong>här</strong>adshövdingen<br />
och frågade om jag inte kunde<br />
få vara sommarnotarie och det<br />
gick bra. Jag var sommarnotarie i<br />
Torna Bara <strong>här</strong>adsrätt och där satt<br />
Axel ting, berättar Karin. Det var<br />
så de träffades.<br />
Efter avslutad utbildning satt<br />
Karin ting i Malmö, sedan var hon<br />
mammaledig i några år. I mitten<br />
av 60-talet ökade anströmningen<br />
av studenter till juristutbildningen<br />
markant.<br />
Detta ledde till att Mischa Markendal<br />
tog kontakt med sin kollega<br />
Axel, som då blivit professor, och<br />
frågade Axel om inte Karin kunde<br />
tänka sig att hjälpa honom att undervisa<br />
på Proppen. Karin tyckte<br />
att det lät som ett bra förslag eftersom<br />
hon kände att hon behövde fräscha<br />
upp sina juridiska kunskaper lite efter<br />
mammaledigheten. Hon bad Axel att<br />
hälsa Mischa att hon var intresserad av<br />
tjänsten och väntade sedan på att Mischa<br />
skulle ta kontakt med henne.<br />
– Det gjorde han aldrig, säger Karin<br />
med ett skratt, Mischa tyckte att allt<br />
var bestämt och klart i och med att han<br />
pratat med Axel!<br />
Utsedd till studierektor<br />
Karin har, förutom att undervisa på<br />
Proppen, även hunnit undervisa i Jiken<br />
på socialhögskolan under flera år,<br />
parallellt med den undervisning hon<br />
bedrev på Juridicum.<br />
Höstterminen 1974 blev hon kontaktad<br />
av prefekt Ulf Cervin som undrade<br />
om hon inte var intresserad av<br />
att bli studierektor på Juridicum.<br />
– Han hade väl märkt att jag levde<br />
rövare i olika sammanhang, säger Karin<br />
med ett skratt och berättar att hon<br />
inte var rädd att säga ifrån när det var<br />
något hon tyckte fungerade dåligt.<br />
Hennes krav för att bli studierektor var<br />
att hon skulle få jobba heltid på Juridicum,<br />
vilket hon fick. Hon var studiere-<br />
INTERVJU<br />
ktor vid sidan av sin undervisning,<br />
och var en av de första som<br />
började bedriva utbildningsbevakning<br />
på fakulteten, något som<br />
hon beskriver som mycket svårt.<br />
Samma problem då som nu<br />
Problemen hon beskriver att<br />
man jobbade med då är mycket<br />
lika de som kursombuden jobbar<br />
med än idag.<br />
– Ja, <strong>här</strong> är det inte mycket<br />
nytt under solen, frågorna är<br />
eviga men svaren varierar, säger<br />
Karin.<br />
Karin har kvar ett kontor på<br />
Juridicum, som hon delar med<br />
Hans Heinrich Vogel och Reinhold<br />
Fahlbeck. Hon tycker om<br />
att följa vad som händer på utbildningen<br />
och brukar komma<br />
till Juridicum någon gång varje<br />
vecka.<br />
– Jag är utsedd till evig ledamot<br />
av lärarlaget inom allmän<br />
förmögenhetsrätt, berättar Karin<br />
stolt. Ofta kommer de undervisande<br />
lärarna på terminen till<br />
Karin och ber om råd.<br />
– Det är så trevliga allihopa!<br />
Eva och Patrik och Ulf och allas<br />
vår avtalsrättare Ola.<br />
Jag skrattar och påpekar det aningen<br />
lustiga i att Karin omnämner<br />
Ola Svensson, och inte sin<br />
make Axel Adlercreutz som ”allas<br />
vår avtalsrättare”. Karin håller inte<br />
med.<br />
– Lilla vän, Ola är rörande, han<br />
kan Axels böcker utan och innan!<br />
Utbrister Karin.<br />
Omtyckt inspector<br />
1979-2001 var Karin inspector på<br />
Östgöta Nation. När jag frågar<br />
vad hon har för anknytning till<br />
Östergötland får jag ett glatt ”ingenting”<br />
till svar.<br />
– När jag blev vald till inspector<br />
var det ont om Östgötar vid<br />
universitetet och gott om jurists-<br />
(Forts. nästa sida)<br />
21
INTERVJU<br />
tudenter på nationen.<br />
På JF är Karin hedersledamot sedan<br />
1984. 2003-2006 var Karin inspector i<br />
föreningen. Som inspector är man ordförande<br />
i det beslutande organet men<br />
framförallt skall inspectorn fungera<br />
som ett bollplank.<br />
– Jag har tycker att man som inspector<br />
skall ha rollen som den folk alltid<br />
kan ringa till, menar Karin.<br />
Inspectorn ansvarar också för att<br />
försöka styra upp verksamheten, vilket<br />
hon upplever har behövts mer vid nationen<br />
än vid kåren.<br />
– Ja, nationerna kan ju lätt flippa ur<br />
lite ibland, skrattar Karin.<br />
Rutinerad festbesökare.<br />
Idag har Karin titeln inspector emerita<br />
vid såväl JF som Östgöta nation. Som<br />
inspector emerita blir hon bjuden på<br />
alla större tillställningar, och hon tar<br />
ofta på sig sin folkdräkt och går med<br />
studenterna på bal.<br />
Den bästa festen hon varit på har<br />
Karin svårt att komma på, hon har en<br />
del att välja mellan. Till slut kommer<br />
hon fram till att båda gångerna hon<br />
blivit installerad som inspector varit<br />
extra speciella.<br />
- Då kände man sig riktigt favoriserad,<br />
alla applåderade och det var väldigt<br />
positiv stämning, berättar Karin.<br />
Bästa karnevalen<br />
Diskussionen om fester glider så smått<br />
över till diskussion om Karnevaler.<br />
Karin gick på sin första karneval<br />
samma år som hon tog studenten, och<br />
sedan dess har hon besökt i stort sett<br />
varje karneval.<br />
– Jag har i princip festat sedan slutet<br />
av 1950-talet, utbrister hon glatt.<br />
Den bästa karnevalen var 1954.<br />
Det var då succé-spexet Djingis Khan<br />
sattes upp för första gången och nästan<br />
ingen kunde karnevalsmelodin för alla<br />
gick runt och sjöng Härjarevisan dagarna<br />
i ända.<br />
– Har ni hört den? Undrar Karin<br />
TÄNK OM<br />
DU VAR KUND I EN BANK<br />
SOM INTE BARA BRYDDE SIG<br />
OM PENGAR<br />
Värdepaket Student kostar ingenting och innehåller Internetbanken,<br />
Mobilbanken, Telefonbanken, BankID, Bankkort VISA, Betal- & Kreditkort<br />
MasterCard och Näthandelsdepå. Allt du behöver för att förenkla din<br />
vardagsekonomi. Men allt handlar ju inte bara om pengar.<br />
Sparbanken Öresund är inte som andra banker. Att ge tillbaka till<br />
samhället ligger i vår grundidé. Det innebär att en del av vår vinst<br />
går till projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning,<br />
kultur, idrott samt företagsamhet i västra Skåne.<br />
Skaffa ditt Värdepaket redan idag så bjuder vi dig dessutom på bio.<br />
www.sparbankenoresund.se<br />
0 kr<br />
och börjar sjunga för Anna och mig.<br />
”Nu skall vi ut och <strong>här</strong>ja, supa och slåss<br />
och svärja, bränna röda stugor, slå små barn<br />
och säga fula ord!”<br />
Karin har bra sångröst och Anna<br />
och jag kan inte låta bli att sjunga med.<br />
Så sitter vi där i lärarrummet på Juridicums<br />
fjärde våning och sjunger vad<br />
som idag används som snapsvisa. Professorer<br />
och datalärare som går förbi<br />
tittar lite undrande på oss, men det bekommer<br />
oss inte. Vi trallar vidare.
Frågan ställs ofta i BBC:s kassako<br />
”Top Gear” av programledarna,<br />
Clarkson, May och<br />
Hammond och inte sällan får<br />
de äta upp uttalandet. Det finns vissa<br />
risker med att vara kaxig. Samtidigt kan<br />
det finnas skäl att vara kaxig ibland, att<br />
helt enkelt våga sticka ut hakan även<br />
om man kan anta att man får igen.<br />
Ungefär samma sak sa jag när jag antog<br />
erbjudandet att bli ordförande i<br />
fakultetens Alumniförening Sällskapet<br />
Lundajurister; How hard could it<br />
be? När jag blev tillfrågad så blev jag<br />
lite överrumplad, inte helt beredd på<br />
frågan, men att svara ja krävde ett par<br />
överväganden. Men tanken som ledde<br />
fram till att acceptera var enkel; Alla<br />
kan ju inte säga nej! Men det är ju tyvärr<br />
det som är det vanliga - att säga<br />
nej - och att helst vårda sin egen tid,<br />
att sätta sina egna intressen först istället<br />
för att ibland tänka på kollektivet,<br />
vilket i det <strong>här</strong> fallet är fakulteten,<br />
studenterna och de som tidigare varit<br />
studenter. Detta synsätt är mycket vanligt<br />
på fakulteten när det gäller aktiviteter<br />
som går utanför ett 9-5 schema.<br />
Krönikans centrala fråga är; Behöver<br />
vi en alumniförening på fakulteten?<br />
Frågan är berättigad. När jag tillträdde<br />
som ordförande fanns ingen av universitetet<br />
styrd verksamhet när det<br />
gällde våra alumner. Personligen hade<br />
jag känslan av att detta var ett Amerikanskt<br />
fenomen man ville kopiera. Det<br />
går inte att komma ifrån att kopplingen<br />
mellan tidigare studenter och deras<br />
Alma Mater är tätare och hårdare i<br />
SÄLLSKAPET LUNDAJURISTER<br />
How hard<br />
could it be?<br />
Text: Lars-Göran Malmberg<br />
USA än i Sverige. Där betalar man för<br />
sin utbildning och <strong>här</strong> är den gratis, jaja<br />
jag känner till studielånen. Men viljan<br />
att betala tillbaka genom donationer<br />
till lärosätet genom det alumninät som<br />
finns vid universitet, ett nätverk som<br />
kanske betytt mycket för karriären, är<br />
typiskt sett amerikanskt. Lunds universitet<br />
följde dock upp den amerikanska<br />
trenden genom att inrätta ett Aluminnet<br />
för ett par år sedan, ett centralt<br />
nätverk för att komma i kontakt med<br />
tidigare studenter, via ”nätet”. Jag känner<br />
personligen en tveksamhet till den<br />
centrala ansatsen i Alumninet särskilt i<br />
förhållandet till Sällskapets verksamhet.<br />
Vilka olika roller i alumnipjäsen spelar<br />
vi egentligen? Det går heller inte att<br />
komma ifrån att de som ansluter sig till<br />
det centrala nätverket uppfattar detta<br />
som Sällskapet Lundajurister, vilket det<br />
inte är och i slutändan kommer att fråga<br />
sig varför ska vi vara med på två ställen?<br />
Räcker det inte med Alumninet?<br />
Svaret på den sista frågan är nej. Det<br />
räcker inte med Alumninet. Det är på<br />
fakultetens plan som det försiggår aktiviteter<br />
till förmån för medlemmarna<br />
i Sällskapet. Eller åtminstone skall försiggå<br />
aktiviteter för medlemmarna. Dilemmat<br />
är dels det som jag lyfte fram i<br />
de första raderna den egna fakultetens<br />
engagemang, dels att skapa och hinna<br />
med att utföra aktiviteter riktade till<br />
Sällskapets medlemmar. Inom juristsfären<br />
finns redan idag ett stort antal<br />
aktiviteter för att kompetensutveckla<br />
dagens jurister, domarakademin bland<br />
annat, så <strong>här</strong> finns ingen anledning att<br />
öka på utbudet. För ett par år sedan<br />
försökte Sällskapet starta en årligen<br />
återkommande ”Homecoming day”,<br />
förlagd till den lördag då JF håller vårbal.<br />
Detta för att ytterligare förstärka<br />
feststämningen. De fyra år som gått<br />
har attraherat en hel del av våra tidigare<br />
studenter. Det har kommit mellan<br />
70-90 personer varje år. Majoriteten<br />
av dessa är naturligtvis våra tidigare<br />
studenter. Däremot saknas fakulteten<br />
nästan helt! När man kommer till en<br />
”homecoming day” vill man träffa<br />
sina gamla studiekompisar, förståss,<br />
men kanske också de lärare som man<br />
så högt uppskattade. Men de är inte<br />
där. De är hemma och vårdar sin tid.<br />
Vi, som fakultet, behöver kontakten<br />
med våra studenter som lämnat oss.<br />
Vi behöver tillgång till det kontaktnät<br />
som de äldre har för att hjälpa<br />
våra nuvarande studenter in i dessa<br />
nätverk för deras egen framtid. Vi<br />
behöver visa våra studenter både<br />
de som läser nu och de som har läst<br />
hos oss att vi bryr oss om dem. Det<br />
krävs med andra ord aktivitet och det<br />
främst från oss som är på fakulteten,<br />
det behövs idéer och visioner om framtiden<br />
och engagemang. Sällskapets<br />
styrelse har aktiva och mycket engagerade<br />
medlemmar från yrkeslivet men<br />
knappast någon från fakulteten. Det<br />
är dags att det blir ändring på det nu.<br />
How hard could it be?<br />
23
Stiftelsen Juristförlaget i Lund<br />
- Höga ambitioner och låga priser för goda resultat -
En novischs<br />
Text: Anna Redin. Foto: Mia Petersén<br />
Pufendorfsalen snurrade runt mig,<br />
rummet krympte. Studierektorns<br />
röst ekade inuti mitt huvud likt ett<br />
gammalt kassettband som spelas<br />
upp i slowmotion; NIII-HAAR-BLIVIT-<br />
ANTAAAAGNA-TIIILL-SVEEEER-<br />
IGES-MEEEEST-EFTERTRAKTA-<br />
DE-JUUUUURIIIST-UTBILDNIIIING-<br />
GRAAAAAATTTTTIS! I samma stund<br />
som studierektorn betonade meningens sista<br />
ord, steg temperaturen kraftigt inom mig och<br />
Uppdragslekar i ett snöigt Lund<br />
jag kände ett behov av att svälja en kväljning<br />
á la maximerad prestationsångest. Kanske<br />
hade jag tagit mig vatten<br />
över huvudet då jag flyttade<br />
hit i tron om att jag<br />
skulle bli en sådan där<br />
jurist? När allt kom omkring<br />
visste jag ju förhållandevis<br />
lite om Sveriges<br />
rikes lag. Vad jag däremot<br />
visste var att min lagbok<br />
skulle bli stulen redan innan<br />
jag hade köpt den,<br />
samt att alla böcker jag<br />
någonsin skulle efterfråga<br />
i Juridicums bibliotek<br />
DISSIDENTEN<br />
betraktelser<br />
skulle lysa med sin frånvaro. Jag hade<br />
förberett mig på det värsta! Juridicum- en<br />
laglös tillvaro på en annars så lagcentrerad<br />
plats, likt Thomas Hobbes teori om<br />
naturtillståndet, där ”allas krig mot alla”<br />
råder. Jag svalde tungt, slöt mina ögon och<br />
försökte lugnt intala mig själv; det <strong>här</strong> ska<br />
nog bli bra ändå.<br />
Så <strong>här</strong> i efterhand kan jag inte annat än<br />
att konstatera hur fort tiden har gått och<br />
hur roligt jag har haft<br />
sedan den dagen då jag<br />
förfärat satt och hyperventilerade<br />
i Pufendorfsalens<br />
bakre rad.<br />
Novischperioden – en<br />
galet händelserik tid<br />
som i återblickandets<br />
stund värmer skönt i<br />
bröstet, ungefär lika innerligt<br />
som en ärtsoppeavrundande<br />
punsch.<br />
Faktum är att jag, innan<br />
jag ens hade hunnit<br />
smaka på begreppet jur-stud (eller i mitt<br />
fall; små-[d]jur), hade försatts i något slags<br />
Uppträdande under Temasittning 2<br />
hypnotiserat tillstånd; ett slags novisch-trans.<br />
Det var följaktligen i dennaa trans som jag,<br />
till min uppriktiga förvåning, lyckades engagera<br />
mig i de allra mest förundransvärda<br />
aktiviteter. Jag vill bestämt hävda att höger<br />
och vänster hjärnhalva aldrig tidigare har samarbetat<br />
så intensivt som under de inledande<br />
veckorna på juristutbildningens första termin.<br />
Kreativiteten flödade. Sånger komponerades,<br />
utstyrslar kokades samman och det ena spexet<br />
avlöste det andra. Uppriktigt sagt; det skulle<br />
inte förvåna mig nämnvärt om en eller en annan<br />
fadder-hyllande-melodi dyker upp i nästa<br />
års upplaga av Melodifestivalen, eller ännu<br />
bättre, i Talang 2011. Många mästerlika verk<br />
har åstadkommits under novischperiodens<br />
blomstrande dagar och jag är mäkta imponerad<br />
över mina medstuderandes oanade färdigheter.<br />
Kanske var det någon gång under dansen till<br />
andra refrängen i låten Vamos a la playa som<br />
jag insåg att det <strong>här</strong> med juridik nog inte är så<br />
tokigt ändå. Inte så tokigt alls faktiskt. Kopplingen<br />
är kanske, för den utomstående, inte<br />
är helt självklar. Dock vore det alldeles för<br />
tidskrävande att i ord försöka vidareutveckla<br />
resonemanget. Som novisch kan man nämligen<br />
inte alltid förklara hur saker sker, när de<br />
skedde eller varför de ens ägde rum… i alla<br />
fall inte uppställt i logiskt hållbara argument<br />
vars premisser är sunda i materiell mening.<br />
Vart vill jag nu komma med hela den <strong>här</strong> utläggningen,<br />
vad är summan av kardemumman,<br />
undrar ni? Slutsatsen är givetvis att jag<br />
även i fortsättningen kommer att passera<br />
genom Juridicums svängdörrar. Förmodligen<br />
ett oräkneligt antal gånger. Min tidigare obefogade<br />
rädsla har ersatts av en övertygelse om<br />
att jag har hamnat rätt och det är en tillfredställande<br />
känsla.<br />
25
26<br />
DISSIDENTEN<br />
Var fan ligger studie-<br />
vägledarkorridoren 1 ?<br />
Och alla andra frågor en juriststudent hinner<br />
ställa sig på fyra och ett halvt år<br />
Text: Kajsa Nilsson<br />
Har du också tröttnat på att stirra dig<br />
blind på ett CV, som hur mycket tid du än<br />
lägger på att ändra typsnitt och sidhuvud<br />
ändå inte ser riktigt så flashigt ut som du<br />
önskar att det gjorde? Känner du att du<br />
gärna skulle vilja glänsa lite mer när det<br />
är din tur att redovisa på seminarierna?<br />
Undrar du också över hur det gick till när<br />
alla kursare helt plötsligt fick ett jobb vid<br />
sidan av studierna? Då är karriärservice<br />
stället för dig!<br />
Karriärservice är en del av studievägledningen<br />
och fakultetens service till studenterna<br />
när det kommer till svar på frågor<br />
om praktikplatser, examensarbete och<br />
hur man ska göra för att få ett extrajobb.<br />
Likaså erbjuds föreläsningar som sät-<br />
ter ljuset på juristyrkets alla sidor – just<br />
nu planeras en serie föredrag/workshops<br />
där studenterna erbjuds kunskaper och<br />
praktiska övningar i retorik, akademiskt<br />
skrivande, etik, konflikt- och krishantering<br />
samt samtalsmetodik. Det finns även möjlighet<br />
för oss studenter att påverka kommande<br />
föreläsningsämnen.<br />
Om man vill få reda på vilka praktikplatser<br />
som är lediga eller förslag på ämnen<br />
till sitt examensarbete kan man registrera<br />
sig på www.cv.lu.se. På denna databas, som<br />
är gemensam för hela universitetet, lägger<br />
många arbetsgivare ut annonser när de<br />
ska nyanställa studenter och nyutexaminerade.<br />
Här kommer också karriärservice<br />
att lägga ut de annonser om lediga praktikplatser<br />
som kommer in till fakulteten.<br />
Vem som är vem av studievägledarna är inte lätt att veta – Dissidenten<br />
kan åtminstone lära dig vad de olika vägledarna kan tänkas<br />
heta…<br />
Karin Berter – Ansvarar för exjobb och karriär, det är Karin som räddar oss från en<br />
framtid i misär.<br />
Louise Hultquist – är koordinator för allt internationellt, vill du åka på utbyte är det<br />
Louise du ska fjäska för tills hennes hjärta har smält.<br />
Michael Mattisson – jobbar som studievägledningens informatör, svarar på frågor<br />
om fördjupningskurserna är det Michael som gör.<br />
Lena Swärd – ansvarar för utbildningens grundläggande nivå, och har du särskilda<br />
behov är det Lenas dörr du ska knacka på.<br />
Amanuenser – kallas studenterna som hjälper till med en massa olika grejer. Alexandra<br />
Brundin Urisman, Christina Englén, Mirjam Katzin och Madelene Nilsson heter<br />
dessa hjälpredor till tjejer.<br />
Sidan är kort sagt den bästa platsen att<br />
finna annonser som riktar sig specifikt till<br />
studenter!<br />
Karriärservice ansvarar också för hemsidan<br />
AlumniNet, portalen för den som<br />
vill behålla kontakten med sitt Alma Mater<br />
(sitt gamla lärosäte) efter sin examen.<br />
Om du vill veta mer om Karriärservice och<br />
vilka studentaktiviteter de har på gång kan<br />
du gå in och ”likea” Karriärservice på Facebook!<br />
Sök på Karriärservice|<strong>Juridiska</strong><br />
fakulteten i Lund, så får du fortlöpande<br />
tips om användbara länkar och inbjudningar<br />
till vårens arrangemang.<br />
I framtiden blir det du som slår dina kursare<br />
med häpnad!<br />
Så kontaktar du studievägledningen:<br />
Mottagningstider:<br />
Måndag 13-15,<br />
tisdag 10-12,<br />
torsdag 13-15<br />
Telefontider (046 – 222 11 00)<br />
Måndag 10-12,<br />
tisdag 13-15,<br />
torsdag 10-12<br />
1 Tag vänster innanför svängdörrarna, gå<br />
genom cafeterian, ut genom glasdörrarna till<br />
andra entréhallen, genom nästa par glasdörrar<br />
tills du kommer till Sessionsrummet. Studievägledarkorridoren<br />
börjar med dörren på din vänstra<br />
sida.
• Vill du läsa juridik i sommar?<br />
• Vill du vara student på Suffolk University Law School utan att behöva lämna<br />
Lund?<br />
• Vill du knyta viktiga kontakter inför framtiden?<br />
Under 12 års tid har Suffolk Law Summer Program givit amerikanska och svenska<br />
juridikstudenter möjligheten att studera tillsammans. Den 21 juni är det<br />
återigen dags att välkomna professorer och studenter från Boston till Lund.<br />
Under Suffolk Law Summer Program räknas alla medverkande som studenter<br />
vid Suffolk University Law School och förutom en oförglömlig sommar får du:<br />
• 4 amerikanska credits<br />
• Intyg från Suffolk University Law School<br />
• 15 svenska högskolepoäng<br />
• CSN<br />
• 2 intressanta föreläsningar per dag<br />
• Studiebesök, gästföreläsningar samt sociala aktiviteter<br />
• Möjlighet att knyta kontakt med studenter och professorer från USA<br />
Ansökan sker senast den 29 april 2011. För mer information vänligen besök receptionen<br />
på Juridicum eller www.jur.lu.se/SuffolkLawSummerProgram<br />
Vi ses i sommar!
28<br />
DISSIDENTEN<br />
Älskade Dolus<br />
Text: Erik Lindberg stolt Spexmästare Emiritus Foto: Richard Croneberg<br />
Klockan 23.03 och jag är precis hemkommen<br />
från premiären av Dolu§pexet<br />
Alexander Graham Bell eller Skotten i Sarjevo.<br />
Mina handflator hade inte kunnat<br />
ömma mer om jag så hade spenderat<br />
en förmiddag med J.D, Turk och Mr<br />
Barney Stinson i ett ändlöst inferno av<br />
high fives.<br />
Ändlöst likt ett hamsterhjul kan också<br />
vår juristutbildning kännas. Nio terminer<br />
lång är den. Därför slår blodpumpen<br />
ett extra slag när man får se en<br />
uppsjö juriststudenter dedicera en hel<br />
termin för att förbereda ett fyrverkeri<br />
som bränns av fem gånger på tre dagar.<br />
Studietiden är till 95% minnen, mina<br />
bästa kommer från Dolu§pexet och jag<br />
tror att jag blir allt mindre ensam om<br />
det.<br />
I historien kastas vi direkt in i en<br />
högländsk bar med en så fantastisk dekor<br />
att den ser ut att dofta whiskey (för<br />
nog är det väl äpplejuice som serveras<br />
i de gigantiska skålarna?). In kliver tre<br />
flickor från terrororganisationen Svarta<br />
handen. De har precis stulit Bells opatenterade<br />
telefon och ämnar avlyssna<br />
Prins Franz Ferdinand av Österrike-<br />
Ungern. Bell stormar sedan in på<br />
baren, beställer en quarterdouble whiskey,<br />
samtalar med William Wallace om<br />
Glen McEnroe (vars nakenbad i Loch<br />
Ness tydligen gav upphov till myten<br />
om Nessi) samt stöter på en österrikisk<br />
konststuderande vid namn Adolf. Adolf<br />
och Bell gör följe till Sarajevo för<br />
att återta Bells telefon.<br />
Ordvitsarna om (tele)fåntrattar,<br />
nutidsskämten om patent värda 400<br />
000 € och sångtexter om Adolf ”som<br />
är vild som ett djur” överskuggas endast<br />
av skådespelarnas sångprestationer.<br />
Årets skådespelargarde har tillsammans<br />
med Hampus Wikerståls manusgrupp<br />
tagit spexet till en helt ny nivå.<br />
De spexare som lider brist på sångröst<br />
kompenserar detta med en rolig roll-<br />
tolkning. Vissa sånger får en att skratta<br />
hejdlöst och andras sångröster<br />
får ögonen att vattnas. Spexet lämnar<br />
ingen oberörd.<br />
Som medlem av <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong><br />
är spexet, liksom många av JF:s övriga<br />
utskott, en fröjd att skåda. Utskottet<br />
sväljer oerhörda mängder aktiva och<br />
Ordförande Nenne Gavin har sett till<br />
att allehanda juristtalanger fått utlopp<br />
för sina intressen i någon av spexets<br />
sektioner. Sminket och kostymeriet<br />
förvandlade Lovisa Lundgren till den<br />
skäggige Alexander Graham Bell, dekoren<br />
totalrenoverade scenen till Franz<br />
Ferdinands palats och jag kan bara<br />
föreställa mig hur bra Sexmästeriets<br />
premiärsittning var. Husbandet lyfte taket<br />
på AF-borgen och det tåls att fundera<br />
på om det inte är dags att adoptera<br />
Dolus husband till hela JF!<br />
Det är också viktigt att poängtera att<br />
spexet inte hade kunnat bli av utan<br />
Gustav Thorslunds arbete med sponsring-och<br />
marknadsföringsgruppen.<br />
Det var i grevens tid att jag hann få tag<br />
på premiärbiljett till mig och de mina,<br />
vilket tyder på ett bra jobb.<br />
Slutligen måste det lyftas fram att trots<br />
att ledningsgruppens kämpande med<br />
att höja nivån på spexet, hålla ihop organisationen<br />
och genomföra föreställningarna<br />
så hade de ändå tid att få f.d.<br />
justitierådet Torgny Håstad att skriva<br />
ett tillägg till förordet i programbladet.<br />
Ikväll borde jag ha nött jävsparagrafer<br />
i Rättegångsbalken, istället får jag<br />
praktisera min egen jävsproblematik<br />
genom att plita ner den <strong>här</strong> hyllningskrönikan.<br />
Årets Dolu§pex var episkt<br />
punkt. . Jag satt länge och väntade på<br />
det sista spexattributet i form av ett<br />
acapella nummer och det avfyrades<br />
i ett magiskt inrop. Likt en Pokémon<br />
har spexet utvecklats och är nu ett fullfjädrat<br />
spex i klass med de största. Det<br />
ska bli mycket spännande att se vem<br />
som tar över den <strong>här</strong> underbara skutan<br />
som vi kallar för Dolus.<br />
(Jag hade tänkt avsluta med något prettocitat<br />
på latin.)
DISSIDENTEN<br />
SKI WEEK ÅRE<br />
30<br />
Text: Oscar Hillmann Foto: Joakim Winnerljung, Christina Söderbäck<br />
Efter en lång bussfärd<br />
vaknade ett<br />
gäng trötta och<br />
något stela jurister<br />
en liten bit utanför Åre. Vi<br />
förutsatte att bussen skulle ta<br />
oss hela vägen till våra stugor<br />
men så var dock inte fallet.<br />
Bussen hade kört fast i snön<br />
men med hjälp av samtliga resenärer<br />
lyckades vi gunga loss<br />
bussen à la ”Snow-roller”style.<br />
Väl framme vid stugorna<br />
möttes de förväntansfulla juristerna<br />
av duggregn och +2,<br />
att det skulle vara varmare i<br />
Åre än i Lund var inte enligt<br />
förväntningarna. Detta var<br />
inget som stoppade oss utan<br />
vi spände på oss skidor och<br />
snowboards och begav oss ut i backarna.<br />
T2:orna tog sig med hybris upp<br />
i första bästa svarta backe och samtliga<br />
kunde konstatera att det verkligen<br />
kändes som väggen. T5:orna tyckte<br />
däremot att backen bredvid kändes<br />
som stupet.<br />
Viss problematik uppstod under veckan<br />
i och med att T2:orna hade svårt nog<br />
att hålla koll på sig själva, att hålla koll<br />
på sina vänner var det inte tal om. Detta<br />
resulterade i att en av våra kära tjejer<br />
i T2 glömdes kvar på en av Åres många<br />
klubbar och fick i avsaknaden av bekanta<br />
hänga med upp på en efterfest på<br />
ett närliggande hotell med tre okända<br />
grabbar. Att det var omöjligt att både<br />
prata i telefon och följa med i taxin till<br />
Bygget fick Mathias några dagar senare<br />
uppleva då han trettio sekunder efter<br />
att bilarna avgått upptäckte att han var<br />
ensam kvar vid våra stugor.<br />
Dagen D kom och en skicrosstävling<br />
hade arrangerats mellan Jurister och<br />
Ekonomer. Juristernas representanter<br />
bestod bland annat av Sverigerankade<br />
alpin skidåkare, gamla säsongare i Alperna<br />
och vår eminenta vice ordförande<br />
i JIPPO. Segern var ett faktum och<br />
Ekonomerna fick träna sig i den ädla<br />
konsten att vara goda förlorare.<br />
Kabinbanan upp till Åreskutan var tyvärr<br />
många dagar avstängd på grund<br />
av hård vind, konstigt tyckte vi eftersom<br />
att det kändes som om det blåste<br />
som en helt vanlig dag i Lund. Den<br />
dagen skutan ändå var möjlig att åka<br />
upp på hände det otänkbara. Vår kära<br />
Ordförande för JF och vår älskade<br />
Ordförande för Dolu§pexarna gav<br />
sig ut på upptäcktsfärd i det vinterklädda<br />
landskapets avstängda backar.<br />
En nära-döden-upplevelse senare tog<br />
de det mogna beslutet att plocka av<br />
sig skidorna och invänta hjälp från två<br />
snöskotrar som Vice ordförande för JF<br />
kallat in, för hur skulle det sett ut om vi<br />
kom hem med ett halvt presidium och<br />
utan en Ordförande för JF:s spex?<br />
Vadslagningen om vem som skulle<br />
bryta första benet intresserade de flesta<br />
men vi kunde som tur var konstatera<br />
att när veckan nådde sitt slut hade inte<br />
ett enda ben gått av, så förutom en misshandlad<br />
gitarr, många bakfyllor och en<br />
rumpa som stämt träff med ett glödhett<br />
bastuaggregat, klarade sig Lundajuristerna<br />
helskinnade och vi kunde,<br />
tittandes på en av de coolaste filmer<br />
som någonsin gjorts, återvända hem till<br />
kära Lund där avundsjuka kursare väntade<br />
på att få höra om våra många bravader<br />
i landet norr om Skånes gränser.
Vardagens<br />
Text: Miran Crnalic<br />
Jag hade lagt idrotten på hyllan, lagboken<br />
på skrivbordet och med en<br />
lättare sommarbränna och en desto<br />
hårdare struken skjorta så hade jag<br />
påbörjat mitt Lundaliv med att fråga om<br />
hur jag hittar till Pufendorf och undra över<br />
vem Carl-Erik Rosén egentligen är. När<br />
berättelsen nedan utspelar sig så var jag just<br />
i färd med att mischamingla mig igenom ett<br />
helt student-Sverige under min första kväll<br />
uppe på JF. Någon från Tjörn, en annan<br />
från Köping och jag, troligtvis den enda<br />
norrlänningen på dansgolvet den kvällen.<br />
Och där någonstans stod han – Jocke<br />
(förvisso från Skåne, men vad gör väl det).<br />
Jag tog mod till mig och ett, två och tre<br />
steg senare var jag framme bredvid honom.<br />
Han tittade på mig och granskade mig i en<br />
millisekund. Sen tog han ett steg bakåt.<br />
Kanske var det en reflex, kanske var jag för<br />
offensiv.<br />
Jag är från Umeå förklarade jag och ja jo,<br />
det är långt, hyr en liten lya i Lund nu och<br />
klart att du får slagga på min soffa ikväll<br />
och mm, herregud vad svårt det är med<br />
bostäder <strong>här</strong> i stan, böcker? Tyvärr inte<br />
köpt några än, förutom ett par då, såklart.<br />
Nej, ingen aning vad jag vill bli, men typ<br />
rädda världen. Eller något liknande?<br />
Vi skakade hand, utbytte de vanliga standardfraserna<br />
till en början och efter ett tag<br />
KRÖNIKA<br />
generalklausul<br />
hade jag – aningen novischberusad – insett<br />
att <strong>här</strong>, <strong>här</strong> var kanske någonting att bygga<br />
på. Jag pratade fort, mycket och lite nervöst<br />
så som det brukar vara när det är någonting<br />
för första gången. I efterhand tror jag att<br />
även Jocke insåg att <strong>här</strong>, <strong>här</strong> var någonting<br />
att bygga på. Så jag öppnade munnen<br />
igen och fortsatte slå knockout på myten<br />
om den tysta norrlänningen.<br />
Ungefär i just precis denna stund så skulle<br />
vår berättelse kunnat ha tagit slut men<br />
någonstans <strong>här</strong> så valde den istället att<br />
börja. Novischstämningen hade slagit sin<br />
hand om mig och jag lade min på Jockes<br />
axel (han backade bakåt ännu ett steg<br />
därefter). Jag berättade om mitt förflutna<br />
i Björklöven-klacken och undrade om Zlatan<br />
ofta hänger i Lund, liksom det vore ju<br />
bra att veta, tänkte jag.<br />
Jocke backade aldrig bakåt efter det. Inte<br />
ett steg till. I efterhand är jag väldigt tacksam<br />
för det, även om jag för den sakens<br />
skull inte skulle ha klandrat honom. Jocke<br />
förklarade att han var från Ängelholm,<br />
undrade om Björklöven möter Malmö FF<br />
snart (”i så fall kan vi ju titta på matchen”…)<br />
och förklarade artigt att Zlatan troligtvis<br />
inte hänger i Lund så ofta.<br />
Om historia inte kan skriva sig själv så fick<br />
den minsann hjälp av oss den där kvällen.<br />
Jag insåg snabbt att Skåne var mer än Zlatan<br />
och Jocke förstod<br />
snart den sanna innebörden<br />
av Norrlands<br />
Guld. När jag<br />
i sällskap med Jocke<br />
under en nationskväll<br />
långt efter vår<br />
novischtid ramlade<br />
ut på en lördagslevande<br />
Tornaväg så<br />
slog det oss: Bland våra föreläsningsgrannar<br />
finns alltifrån SM-mästarinnor till entusiaster<br />
i lördagskorpen (vi tillhörde den<br />
senare av de två) – och det saknades minsann<br />
en knutpunkt för dessa två kategorier.<br />
Om den stunden som följde därefter vore<br />
en amerikansk film så skulle ömsinta fioler<br />
spelas och sakta, sakta skulle vi titta på<br />
varandra, undra om båda tänkte på samma<br />
sak och sedan skulle tiden stanna och båda<br />
skulle inse vad den andra tänkte på utan<br />
att egentligen behöva säga det. Fast verkligheten<br />
är inte en amerikansk film och tiden<br />
kan ju inte stanna. Så den fortsatte att gå<br />
med oss nerför Tornavägen, förbi Mårtenstorget<br />
och upp till JF. Tillsammans bildade<br />
vi Idrottsutskottet.<br />
Det där mischaminglandet med alltifrån<br />
Björklöven till Zlatans favoritställen i Lund<br />
var kanske det som vävde oss samman och<br />
precis just där så hittar vi nog en röd tråd<br />
i hur idrotten kan sy ihop studenter från<br />
olika delar av Sverige.<br />
Precis där hittar vi också syftet med Idrottsutskottetet<br />
och när jag i skrivandes stund<br />
väljer mellan att stanna kvar och fortsätta<br />
sippa på mitt bryggda kaffe i cafeterian eller<br />
att läsa ut en av alla böcker som skulle<br />
ha varit utlästa så inser jag att man inte behöver<br />
krångla till valet alltför mycket. En<br />
paus behövs ibland och idrotten är vår tillflykt<br />
då stämningen i tysta läsesalen kryper<br />
alltför tätt inpå, då tentahetsen flåsar en i<br />
nacken och när man verkligen inte fattar<br />
någonting på ett rättsfallsseminarium.<br />
Hörni, det jag vill säga är att Idrottsutskottet<br />
är vår generalklausul när vardagen<br />
blivit alltför oskälig.<br />
Låt den bli din med.<br />
31
32<br />
KULTUR<br />
DISSIDENTENS<br />
VINSKOLA<br />
Text: Martin Andersen och Jacob Rosell<br />
I takt med den connoisseurvurm som<br />
medelklassen i Sverige utvecklat de senaste<br />
åren har det blivit allt viktigare för<br />
den som vill verka ”inne” att ha koll på<br />
begrepp som bouquet samt känna till<br />
olika vindistrikt i Frankrike. Men för<br />
dem som varken har lust att läsa DN<br />
Söndag eller lyssna på B. Frithiofsson<br />
kåsera kring Alsace i halvt berusat tillstånd<br />
tänkte vi i PUB och CLUB bidra<br />
med lite hjälp vid valet av vin.<br />
Det första man bör tänka på är vid<br />
vilket tillfälle som vinet skall drickas,<br />
gäller det en trevlig fredagsmiddag i<br />
sällskap med en bit kött, förfest eller<br />
slentriandrickande i goda vänners lag<br />
(en inte allt för ovanlig situation för<br />
Lundastudenten)?<br />
Som de flesta vet är huvudregeln<br />
att till kött gör<br />
sig rött vin bäst. Kraftiga<br />
kötträtter såsom oxfilé och<br />
entrecote bör matchas med<br />
tyngre röda viner. Som<br />
exempel kan <strong>här</strong> nämnas<br />
druvsorterna Cabernet Sauvignon<br />
och Shiraz, dessa<br />
druvor ger vinet mycket<br />
smak och strävhet vilket<br />
passar bra med kötträttens<br />
aromer. För den som vill<br />
glänsa runt matbordet kan<br />
<strong>här</strong> påpekas att strävheten<br />
kommer sig av vinets rika<br />
halt av tanniner. Det är<br />
också tanninerna som gör<br />
att vinet passar sig väl för<br />
lagring.<br />
Tyvärr faller det sig dock så att inte alla<br />
studenter har råd med dessa kraftiga<br />
kötträtter, något vanligare och mer intressant<br />
blir kanske därför viner som<br />
passar bra till diverse pastarätter. Pasta<br />
med kyckling eller annat kött passar<br />
utmärkt till röda viner. Vinet bör vara<br />
lättare i smaken och inte lika strävt som<br />
de ovan nämnda druvsorterna. Ett bra<br />
tips är druvsorten Merlot som liknar<br />
Cabernet Sauvignon utan att vara varken<br />
lika strävt eller tungt. Ytterligare<br />
ett bra förslag är Chianti, ett distrikt i<br />
Toscana Italien och druvan Sangiovese.<br />
Vinerna <strong>här</strong>ifrån är lätta men med en<br />
<strong>här</strong>lig syra som plockar upp smakerna i<br />
den milda pastarätten.<br />
Som sanna mat- och<br />
vinentusiaster vill<br />
vi även lyfta fram<br />
det vita vinet. Det<br />
viktigaste att hålla<br />
i minnet när man<br />
väljer ett vitt vin är<br />
distinktionen mellan<br />
torrt, halvtorrt och<br />
söta viner. Eftersom<br />
torra viner knappt är<br />
drickbara så fokuserar<br />
vi på halvtorra<br />
och söta. Till fisk<br />
och skaldjur gör sig<br />
druvorna Chardonnay<br />
och Sauvignon<br />
Blanc bra. De är<br />
halvtorra viner som<br />
ofta har kraftig fruktsyra och citrussmak.<br />
De passar även i sällskap med en<br />
trevlig sallad eller en lättare pastarätt.<br />
Som sällskapsvin passar det utmärkt<br />
med både vitt och rött vin, särskilt lite<br />
lättare vita viner, varför inte druvan<br />
Riesling. Av Riesling, som odlas i Tyskland<br />
och Frankrike, görs främst<br />
halvtorra och söta viner. De avnjutes<br />
väl kylda på förfesten, balkongen eller<br />
i stadsparken på Valborg. En Riesling<br />
av finare sort gör sig dessutom utmärkt<br />
för ett par års lagring. En joker i leken<br />
bland de vita sällskapsvinerna är<br />
Grüner Veltliner som odlas i Österrike,<br />
smaken präglas främst av äpple och<br />
grapefrukt och förtjänar helt klart en<br />
plats bland trevliga sällskapsviner.<br />
Viktigt att tänka på när man ska servera<br />
vinet är temperaturen. De röda vinerna<br />
ska helst serveras strax under rumstemperatur,<br />
runt 18 grader. Ställ alltså<br />
in vinet i kylskåpet någon halvtimma<br />
innan servering. De lite tyngre röda<br />
vinerna, som Cabernet Sauvignon bör<br />
dekanteras, eller luftas som det kallas,<br />
innan servering, dvs. hällas upp på kar-
aff eftersom smakerna då frigörs på ett<br />
elegant sätt. Vita viner bör serveras kylda,<br />
runt 10 grader.<br />
Med dessa kunskaper hoppas vi att ni<br />
känner er manade att upptäcka och<br />
förkovra er i alla fantastiska upplevelser<br />
som vinmakarna och systembolaget<br />
har att erbjuda. Skål!<br />
(Forts. från sidan 11)<br />
man ville pusha och ge tjejer lite råg i<br />
ryggen, få dem att vilja träda fram och<br />
ta ledarroller. Jag kan väl inte direkt<br />
påstå att jag har några ambitioner på att<br />
bli en ledare av större kaliber men det<br />
kändes intressant och inspirerande att<br />
få träffa kvinnliga förebilder. Det är ju<br />
trots allt så, och det kan man inte bortse<br />
från -apropå genusperspektivet- att<br />
det fortfarande är männen som sitter<br />
på de flesta professurer, och sitter på<br />
de flesta lektoraten. Går man utanför<br />
universitetets väggar är det likadant,<br />
men advokatkontoren börjar komma<br />
på rätt väg nu, tittar på man Mannheimer<br />
Swartling är det väl snart fler tjejer<br />
än killar, dock inte på delägarsidan.<br />
Du är ordförande i Svenska Basset<br />
Hound Sällskapet, berätta lite mer<br />
om det, vad innebär det?<br />
- Det är en hobby jag har! Jag har under<br />
hela mitt liv varit väldigt intresserad<br />
av hundar och har även ställt ut<br />
mina Bassethundar! Är man då Jurist<br />
så ligger det nära till hands att väljas till<br />
CLUB & PUBS FAVORITER:<br />
KULTUR<br />
Rött vin till kött:<br />
Santa Helena, cabernet Sauvignon, Chile, flaska 75:-<br />
Härligt fruktig doft med inslag av hallon, jordgubbar och kryddor som<br />
kanel, muskot och vanilj.<br />
Medelfylligt och mjukt vin med fin balans och fruktkoncentration. Visst<br />
örtigt inslag som är i balans med den söta kryddigheten av vanilj. Vinet har<br />
en lång behaglig eftersmak.<br />
Rött vin till pasta:<br />
Baron Ricasoli Formulae 2009, Toscana Box 229:-.<br />
Kryddig doft med mörka bär, vanilj och ekfat. Fyllig, kryddig<br />
smak med inslag av fat, körsbär och örter i en ursprungstypisk<br />
toskansk stil med frisk syra och angenäm strävhet. Balanserad<br />
eftersmak.<br />
Vitt till fisk:<br />
Gray Fox, Chardonnay, flaska USA, 59:- (98394)<br />
En fruktig doft som för tankarna till äpple, päron och mogen melon. Smaken<br />
är medelfyllig och fruktig med lätt fetma och inslag av rostade fat.v<br />
ordförande, genom ”basseriet” -som<br />
vi kallar det- har jag även fått väldigt<br />
många goda vänner, bland annat min<br />
allra bästa väninna!<br />
Vad gör du när du har semester?<br />
Då är jag med mina två hundar, min<br />
man och mina vänner, jag tycker också<br />
om att resa. Vi har ett gammalt hus<br />
i Råå som vi håller på att renovera,<br />
vi tycker det är kul att göra lite handfasta<br />
saker. Huset är från 1890-talet, vi<br />
har renoverat det ganska mycket men<br />
försöker samtidigt hålla kvar den gamla<br />
fina stilen. Sen så sjunger jag i kör, en<br />
gospelkör där jag är alt-stämma. Gospel<br />
svänger lite så det är jättekul, lite<br />
fart och fläkt!<br />
Jag har hört ett rykte om att du i<br />
yngre dagar sysslade med bodybuilding,<br />
stämmer detta?<br />
Haha, ja jag vet inte var det ryktet har<br />
kommit ifrån! Nej det stämmer inte,<br />
det har jag aldrig gjort! Bra biceps har<br />
jag visserligen men det kommer inte<br />
utav träning, det är nog snarare hundarna<br />
som drar. Jag har fått det berättat<br />
för mig förr, ibland undrar man var<br />
ni studenter får allt ifrån och hur alla<br />
rykten uppstår, men man vill kanske<br />
inte veta,. Vilket fall som helst så har<br />
jag inte gjort det, nej! Det vill jag ha<br />
dementerat, så kan vi en gång för alla<br />
ta död på det <strong>här</strong> ryktet!<br />
Tack för att du ställde upp på en<br />
intervju, hoppas du blir nöjd med<br />
artikeln.<br />
- Ja, haha, annars stämmer jag er! Hej<br />
då!<br />
Jag är i skrivande stund fortfarande<br />
osäker på graden av allvar i Evas sista<br />
kommentar.<br />
33
It takes two to<br />
TANDEM<br />
Håll utkik efter<br />
biljettsläpp!
Text: Charlotte Akej<br />
Legalbuzz lanserades i december 2010<br />
och blev snabbt en snackis inom den<br />
juridiska världen. Dissidenten fick en<br />
pratstund med en av de tre grundarna,<br />
juriststudenten Filip Solsjö.<br />
Inspirationen till Legalbuzz har<br />
grundarna hämtat från den engelska<br />
hemsidan Roll on Friday samt den<br />
amerikanska varianten About the law.<br />
Dessa hemsidor publicerar och offentliggör<br />
lönesättning och lönestrukturer<br />
på juridiska byråer i sina respektive<br />
länder.<br />
– Vi upplevde att det saknades en sådan<br />
sida i Sverige och ville därför<br />
skapa något liknande. Tidigare<br />
har vi uppgett att vi gjorde det<br />
för att höja lönenivån, detta<br />
var emellertid sekundärt. I<br />
första hand handlade det om<br />
att göra informationen tillgänglig<br />
för både studenter och<br />
praktiserande studenter, så att<br />
de kan göra bättre informerade<br />
val av karriär samt arbetsplats.<br />
Filip berättar att den stora<br />
överraskningen vid lanseringen<br />
av Legalbuzz varken var<br />
de svenska lönenivåerna eller byråernas<br />
bonussystem, utan istället det stora<br />
gensvaret – från såväl studenter och<br />
praktiserande jurister som de affärsjuridiska<br />
byråerna själva.<br />
– Vi hade verkligen inte räknat med det<br />
positiva gensvar vi fick från byråerna<br />
utan trodde att det skulle vara mer sura<br />
- what’s the fuss?<br />
miner. De har dock verkligen hjälpt till<br />
med att förbättra sidan, vilket gör den<br />
mycket bättre!<br />
Legalbuzz är i dagsläget ett ideellt<br />
projekt. Planen är att så småningom<br />
utveckla det till mer av en affärsverksamhet,<br />
detta kommer dock att ske<br />
varsamt. Det redaktionella innehållet<br />
ansvarar främst Filip för, tillsammans<br />
med två andra personer. En av dessa<br />
arbetar själv på en affärsjuridisk byrå<br />
och vill därför ej vara offentlig. I övrigt<br />
består redaktionen av juriststudenter.<br />
I framtiden funderar Legalbuzz<br />
på att utöka sin<br />
granskande verksamhet.<br />
– Vi vill såklart främst<br />
fokusera på juristtäta<br />
branscher, därför ligger<br />
domstolar och myndigheter<br />
närmast till hands.<br />
Det finns en viss begränsning<br />
i att börja närma<br />
sig mindre byråer, <strong>här</strong><br />
kan informationen vara<br />
mer känslig. Därför har<br />
vi valt att inledningsvis<br />
inrikta oss på granskning<br />
av de stora affärsjuridiska byråerna<br />
varpå följer större myndigheter.<br />
– Att granska kvaliteten på de svenska<br />
juristutbildningarna är också en idé vi<br />
har. Frågan är dock hur mycket material<br />
man kan få fram. Ett sätt är såklart<br />
att ta kontakt med byråer och att titta<br />
på deras anställningsstatistik. Frågan är<br />
Har man inget<br />
driv för affärsjuridik<br />
så ska<br />
man inte ägna<br />
sig åt det - oavsett<br />
vad man<br />
tjänar<br />
DISSIDENTEN<br />
ju också om vi på Legalbuzz är de bästa<br />
att göra just dessa utvärderingar.<br />
Någon risk för att informationen skulle<br />
stagnera tror han inte finns.<br />
– Informationen och därmed hemsidan<br />
kan bli hur omfattande som helst!<br />
Bland andra juristtäta branscher märks<br />
bland annat revisionsbyråerna, därefter<br />
har vi alla de stora bolagen som anlitar<br />
affärsjurister.<br />
På den avslutande frågan om varför<br />
det tidigare varit så tabubelagt att tala<br />
om vad man tjänar som affärsjurist har<br />
Filip två förklaringar.<br />
– Spekulerar man på ett större plan så<br />
är det nog den svenska mentaliteten<br />
som spelar in – man talar ej om vad<br />
man tjänar utan detta är någonting som<br />
man håller för sig själv.<br />
– Emellertid tror jag att ett av de största<br />
skälen till att många byråer väljer att<br />
ej tala öppet om sina löner är för att de<br />
ej vill att lönen ska vara ett motiv till<br />
varför man väljer att arbeta på en byrå.<br />
Jag kan sympatisera med detta. Trots<br />
allt så är det ju så att om man inte har<br />
något driv för affärsjuridik så ska man<br />
inte ägna sig åt det – oavsett hur mycket<br />
man tjänar.<br />
Fotnot: Legalbuzz söker ständigt efter<br />
nya medlemmar till redaktionen. Intresserade<br />
uppmanas att höra av sig till<br />
info@legalbuzz.se.<br />
35
36<br />
DISSIDENTEN<br />
TORSKEN<br />
INFÖR RÄTTA<br />
Text: Charlotte Akej Foto: Filip Redin<br />
Det är främst män som köper sex.<br />
Men vem är egentligen köparen? Vad<br />
fyller kriminaliseringen av sexköparen<br />
för funktion – ska den skydda<br />
den enskilda kvinnan, kvinnor i<br />
allmänhet eller är det en ordningslag?<br />
Med utgångspunkt i dessa frågor<br />
bjöd <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>s jämställdhets-<br />
och likabehandlingsutskott i<br />
början av februari in till en diskussionskväll<br />
om sexualitet, juridik och<br />
sexköp.<br />
Att ämnet berör och lockar folk råder<br />
det ingen tvekan om, Pufendorfsalen<br />
är fylld till sista platsen när kvällens<br />
moderator, <strong>Juridiska</strong> fakultetens doktorand<br />
Niklas Selberg, drar igång diskussionen<br />
genom att be paneldeltagarna berätta<br />
om hur de själva ser på sexköpslagen.<br />
Kajsa Ekis Ekman, journalist och<br />
författare till bland annat boken<br />
”Varat och varan. Prostitution, surrogatmödraskap<br />
och den delade<br />
människan” menar att sexköpslagen<br />
är en otroligt framsynt och genial<br />
lag – samt att den verkligen fungerar.<br />
Även f.d. överåklagaren, numera<br />
samhällsdebattören, Sven-Erik Alhem,<br />
instämmer i att sexköpslagen<br />
är en bra lag. Alhem menar att det<br />
är bra att lagstiftaren tydliggör att<br />
det inte är fritt fram att köpa en<br />
del av en kvinna. Inte desto mindre<br />
menar Alhem att sexköpslagen<br />
är en klasslag och att en rik person<br />
som vill köpa sex fortfarande kan göra detta<br />
utan minsta risk för inblandning från polis<br />
eller åklagarsida.<br />
Panelens tredje deltagare, forskaren och<br />
Panelen, från vänster: Kajsa Ekis Ekman, moderator Niklas Selberg,<br />
Jenny Westerstrand samt Sven-Erik Alhem<br />
debattören Jenny Westerstrand inflikar att<br />
sexköpslagen innebär ett stort historiskt<br />
trendbrott, en vridning av fokus från kvinnan<br />
i prostitutionen till köparen. Westerstrand<br />
pekar även på det motsägelsefulla i<br />
att grupperingar som aldrig annars talar om<br />
Varje lektors dröm; ett fullsatt Pufendorf<br />
kvinnors rättigheter gör detta just när det<br />
kommer till rätten att sälja sex. Varför är det<br />
så viktigt att kvinnor får just denna rätt?<br />
På frågan om vad lagstiftningens skyddsin-<br />
tressen är och vilka som ska dra nytta<br />
av lagen tycker Westerstrand att<br />
sexköpslagen gagnar alla på längre<br />
sikt och därför samhället i stort. Alhem<br />
håller med om att lagstiftningen<br />
gagnar hela samhället, med reservation<br />
för att lagen aldrig når de<br />
sofistikerade männen – även i detta<br />
perspektiv är lagen en klasslag.<br />
Att rikta ett straff även mot den<br />
prostituerade är enligt samtliga deltagare<br />
fel väg att gå. Westerstrand<br />
anser att det är socialt missriktat<br />
och helt fel att straffa kvinnorna.<br />
Ekis Ekman drar parallellen till ett<br />
rån – ska detta leda till fängelse för<br />
både rånaren och den rånade? Ekis Ekman<br />
berättar vidare om synen på prostitution i<br />
Spanien, där prostitution ses mer som ett<br />
ordningsbrott och den prostituerade bötfälls<br />
– något som enligt Ekis Ekman är<br />
både grymt och cyniskt då det leder<br />
till att den prostituerade för att betala<br />
sina skulder måste gå på gatan ännu<br />
mer.<br />
Till den avslutande delen av diskussionen<br />
inbjuds publiken att delta.<br />
Man diskuterar bland annat det<br />
felaktiga i att likställa ett köp av sexuella<br />
tjänster med ett köp av en bil<br />
och samtalar även en stund om huruvida<br />
sexualköplagen befäster synen<br />
att kvinnor är underordnade. Att<br />
sexualköplagen är ett positivt påhitt<br />
verkar samtliga i publiken vara överens<br />
om, möjligtvis med undantag för en<br />
äldre och mycket upprörd herre som ansåg<br />
det vara både orimligt och orättvist med en<br />
lag där köparen och inte säljaren straffas. En<br />
åsikt som emellertid snabbt lämnas därhän.
38<br />
Smått&Gott DISSIDENTEN<br />
CITERAT<br />
”<br />
MÅNADENS ARGA LAPP<br />
Om det skulle vara så att du som läser <strong>här</strong> befinner dig i<br />
Åretrakten: Besök Tegetornsrestaurangen och hälsa från<br />
mig - jag lovar att du blir bjuden på mat!<br />
Sture Bergwall (f.d Tomas Quick) ger restaurangtips i sin blogg,<br />
http://sturebergwall.wordpress.com. Publicerad 5/2 2011<br />
“Om jag köper 100 kopior nu, tror du<br />
att de hinner ta slut innan jag tar min<br />
examen?”<br />
Orolig novisch funderar på om det verkligen är värt att<br />
spendera 75 kronor för 100 datorutskrifter på Juridicum<br />
Inte bara pensionerade justitierådet<br />
Torgny Håstad kan<br />
konsten att sticka ut när det<br />
kommer till att skriva domskäl.<br />
Följande domskäl <strong>här</strong>stammar<br />
från en dom i Eskilstuna TR i<br />
mitten av 1980-talet. Författare<br />
är dåvarande tingsrättsfiskal<br />
Per-Erik Andersson:<br />
Hellman har bestritt ansvar<br />
Eftersom det inte var<br />
Meningen att sparka glas<br />
Så att rutan gick i kras.<br />
DOM PÅ RIM<br />
Bröllop hade han ju haft<br />
Firat med en starker sagt.<br />
Hemåt gick de unga tu<br />
Osams blev han med sin fru.<br />
Arg han blev — ja som ett bi<br />
Slå sin maka var ju tji.<br />
Något måste ändå få<br />
Smaka på hans arga tå.<br />
Hastigt vände han sig om<br />
Sparkade mot något som<br />
Trodde han var husets mur<br />
Med en glasruta — sån otur.<br />
“Jurister (...) ser ner på ekonomer<br />
för att de inte kom in på<br />
juridik, de ser ner på civ. ing/<br />
natur (inte för att en jurist kan<br />
skillnaden) för att de är nördar.<br />
”<br />
De ser upp till läkare som de<br />
gärna vill umgås med då de inser<br />
att det är ett yrke med mer status<br />
än jurist, något som läkare ofta<br />
tycker kan vara lite lätt irriterande<br />
då juristerna gärna vill<br />
försöka jämställa de två programen.”<br />
Ur en diskussion om ‘fördomar om studenter som<br />
pluggar’ på internetforumet Flashback. Publicerad<br />
13/2 2011.<br />
Månadens argaste lapp avlämnades anonymt till<br />
en tjej med pälsmössa i Tysta Läsesalen.<br />
Dissidenten kan dock meddela den arga djurvännen<br />
att mössan i själva verket var gjord av fuskpäls.<br />
Aldrig skulle han gjort så<br />
Om han anat hur det skulle gå.<br />
Nej han skulle inte kickat<br />
Kanske mot sin duva nickat.<br />
Hiskeligt var han humör.<br />
Inte nog att dömas för.<br />
Olyckor kan drabba alla.<br />
Åtalet skall därmed falla.<br />
Slutligen kan sägas så<br />
Hellman har gått med uppå<br />
Att för skadeståndet stå.
Globally minded.<br />
Vill du göra karriär på den ledande globala advokatbyrån i Norden? Såväl globalt<br />
som på den nordiska marknaden är vi regelbundet involverade i de största och<br />
mest komplexa juridiska uppdragen. En förutsättning för detta är vårt sätt att arbeta<br />
integrerat i gränsöverskridande team.<br />
Linklaters Stockholmskontor rekryterar just nu biträdande jurister inom ramen för<br />
vårt Junior Associate Program. Vi söker dig med mycket goda akademiska meriter.<br />
Notarietjänstgöring eller annan relevant arbetslivserfarenhet är meriterande men<br />
inte ett krav. Du har även ett genuint intresse för affärsjuridik tillsammans med ett<br />
utpräglat kommersiellt tänkande och klientfokus.<br />
Vi kan erbjuda dig mycket goda utvecklingsmöjligheter i en internationell och<br />
utmanande arbetsmiljö där du får arbeta tillsammans med skickliga och<br />
engagerade kollegor. Sista ansökningsdag är den 31 mars, läs mer om<br />
tjänsterna på vår hemsida www.linklaters.com/joinus<br />
Linklaters lämnar juridiska råd till världens ledande företag, finansiella institutioner och organisationer<br />
i deras mest komplexa transaktioner och affärer. Med 26 kontor i alla stora affärs- och finanscentra<br />
levererar Linklaters en unik service till klienter i Norden och över hela världen.<br />
linklaters.com/joinus
Room for individuality, space for success<br />
The business law market is dynamic and ever-changing, which calls for fl exibility and diversity.<br />
That is why we are looking for individuals with different backgrounds and personalities to be part<br />
of our team. If you possess fl exibility, imagination and ambition, we can offer you opportunities<br />
within Swedish and international business law. Our unique cross-border approach has taken us<br />
out into the world, with offi ces in more than 40 countries, and it could also be your path to an<br />
exciting and successful career in international business law.<br />
Take your rst step by visiting us at:<br />
www.dlanordic.se