22.09.2013 Views

här - Juridiska Föreningen

här - Juridiska Föreningen

här - Juridiska Föreningen

SHOW MORE
SHOW LESS

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.

DISSIDENTEN<br />

<strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong> i Lund<br />

Nummer 1, 2011<br />

VÅRBALENS<br />

DO’s and DONT’s<br />

“Jag fann<br />

kärleken i<br />

rätten”<br />

Karin Adlercreutz om<br />

festivalminnen, Lundalivet<br />

och Mr. Avtalsrätt<br />

Odile Fallenius<br />

Sveriges yngsta kvinnliga delägare<br />

LEGAL BUZZ -<br />

WHAT’S THE FUSS?<br />

FANTASTISKA<br />

DOLUSSPEXET


Bästa tänkbara start<br />

Som affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla möjligheter.<br />

Hos oss får du växa i en stark, djupt rotad företagskultur<br />

som bygger på byråns kärnvärden – kvalitet, affärsfokus<br />

och laganda.<br />

För oss är du som person lika viktig som dina meriter. Att<br />

du delar våra grundläggande värderingar är viktigt för oss,<br />

liksom ditt intresse och din fallenhet för affärsjuridik och<br />

konsultrollen. Redan från start antar du tillsammans med<br />

oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella<br />

uppdrag i näringslivets centrum. Vår marknadsledande position<br />

gör att vi kan satsa avsevärda resurser på såväl utbildning<br />

– exempelvis vad gäller affärsmannaskap, projektledning och<br />

för handlingsteknik – som introduktion och vidare specialisering<br />

inom byråns affärsjuridiska områden.<br />

Just nu rekryterar vi ett flertal nyexade jurister till våra Öre-<br />

sundskontor. Läs mer på www.mannheimerswartling.se/karriar<br />

eller kontakta kontakta Linda Wickman 040-698 59 23 för att<br />

få veta mer.<br />

välkommen till möjligheternas byrå!<br />

www.mannheimerswartling.se


edaktion<br />

Chefredaktör<br />

Charlotte Akej<br />

Skribenter<br />

Martin Andersen<br />

Alexandra Brundin Urisman<br />

Miran Crnalic<br />

Oscar Hillmann<br />

Erik Lindberg<br />

Lena Lundahl<br />

Kajsa Nilsson<br />

Anna Redin<br />

Jacob Rosell<br />

Joakim Winnerljung<br />

Fotografer<br />

Richard Croneberg<br />

Martina Vivlund<br />

Anna Överby<br />

sid 13<br />

sid 38<br />

Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen.<br />

All kopiering är förbjuden enligt lag.<br />

DISSIDENTEN är <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>s kårtidning och utkommer med 4 nr om året. Tidningen<br />

delas ut gratis till alla studenter och anställda vid <strong>Juridiska</strong> fakulteten i Lund.<br />

DISSIDENTEN presenterar <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>s åsikter. När avvikande åsikter publiceras,<br />

anges detta. Magasinet är partipolitiskt och religiöst obundet.<br />

ISBN: 14030128<br />

E-mail: dissidenten@jf.se<br />

Annonsera i Dissidenten: kontakta pr@jf.se<br />

Telefon: 046-188812<br />

Ansvarig utgivare: Vilhelm Persson<br />

Tryck: AM-tryck och reklam<br />

sid 20<br />

sid 28<br />

Medverkande i detta nummer: Emilie Dafgård (emilie@emiliedafgard.com www.emiliedafgard.<br />

com), Christina Söderbäck, Filip Redin, Mia Petersén, Sofia Zitouni, Karolina<br />

Lindén och Sami Idris<br />

Framsida: Dolusspexets Miran Crnalic in action Fotografi: Richard Croneberg<br />

05<br />

06<br />

08<br />

09<br />

10<br />

12<br />

15<br />

16<br />

18<br />

20<br />

23<br />

25<br />

26<br />

28<br />

30<br />

31<br />

32<br />

35<br />

36<br />

38<br />

Ledare<br />

DISSIDENTEN<br />

JF:s ordförande och inspector har ordet<br />

Lovisa Lindholm och Boel Flodgren<br />

Så funkar det<br />

<strong>Juridiska</strong> fakulteten eller <strong>Juridiska</strong> institutionen?<br />

Senaste nytt om din utbildning<br />

<strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong> påverkar din utbildning<br />

Fakultetens starka kvinna<br />

Lärarintervju med Eva Lindell-Frantz<br />

APU i Sudan<br />

Alexandra Brundin Urisman om en annorlunda<br />

fördjupningskurs<br />

På jakt efter en dubbel-examen<br />

En krönika om alternativa vägar till succé<br />

Odile Fallenius<br />

Dissidenten träffar Sveriges yngsta delägare<br />

Do’s and dont’s - Vårbalen<br />

Så överlever du vårens bästa bal<br />

Karin Adlercreutz<br />

Dissidenten möter en av Studentlunds legendarer<br />

How hard could it be?<br />

Lars Göran Malmberg om vikten av att ställa upp<br />

även utanför arbetstid<br />

Novisch<br />

Dissidenten blickar tillbaka på nollningen<br />

Var fan ligger studievägledarkorridoren?<br />

Och alla andra frågor en juriststudent hinner ställa sig...<br />

Älskade Dolus<br />

Spexmästare emeritus om ett spex i världsklass<br />

Ski Week Åre<br />

Dissidenten om en fantastisk resa till norr<br />

Din generalklausul i vardagen<br />

En krönika om skapandet av ett Idrottsutskott<br />

Dissidentens vinskola<br />

Pub och club guidar dig i vin-djungeln<br />

Legal buzz - what’s the fuss?<br />

Dissidenten om vårens stora snackis<br />

Torsken inför rätta<br />

En paneldiskussion om sexualitet, juridik och sexköp<br />

Smått och gott<br />

Citat, Månadens arga lapp och en dom på rim<br />

innehåll<br />

3


EN BRA<br />

AFFÄRSJURIST<br />

SER LÄNGRE ÄN<br />

JURIDIKEN<br />

Vinge har specialistkompetens inom aff ärsjuridikens<br />

samtliga områden – en förutsättning<br />

för att vi ska fortsätta att vara den mest<br />

framgångsrika transaktionsbyrån i Sverige.<br />

Våra uppdrag är till stor del internationella<br />

och vi har ett stort kontaktnät med byråer<br />

över hela världen.<br />

STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI<br />

www.vinge.se


DBP - eller konsten att<br />

aldrig lämna ett rakt svar<br />

Mitt beslut att börja plugga juridik togs emot<br />

av en av mina bekanta med ett överlägset<br />

skratt. ”Juridik? Verkar ju rätt överskattat. Hur<br />

kan man behöva 4,5 år för att lära sig att hitta i en lagbok?”.<br />

Resten av min vänskapskrets var lite trevligare; de<br />

gjorde mig omedelbart till sitt juridiska ombud. Några<br />

veckor in i utbildningen fick jag ett sms från en vän.<br />

”Vad händer om man mördar någon ombord på en båt<br />

som befinner sig på internationellt vatten?”. Ett synnerligen<br />

minnesvärt – och något oroväckande, sms att<br />

motta vid tretiden en lördagsmorgon. Lyckligtvis för<br />

min vän hade vi just den veckan gått igenom mord-<br />

och dråp-paragraferna i Brottsbalkens tredje kapitel<br />

och även talat lite om skillnaden mellan culpa och<br />

dolus. Jag ringde upp min vän på morgonen för att<br />

förklara läget (samt för att försäkra mig om att han inte<br />

befann sig på en båt på internationellt vatten i färd med<br />

att kasta ett lik överbord).<br />

Mina vänner minns nostalgiskt min första termin på<br />

juristutbildningen. Man skulle kunna säga att jag då var<br />

i mitt esse när det gäller juridisk rådgivning. Med förtrolig<br />

stämma delade jag med mig av mina nyvunna<br />

kunskaper, särskilt uppskattades mitt tips om att man<br />

alltid har rätt till åtminstone bytesrätt när man köper<br />

något. Jag minns känslan av att ha klarat Grunken; jag<br />

var oövervinnerlig! Jag hade full koll på både konsumenträtt<br />

och mord. Vad fanns det egentligen kvar att<br />

lära sig de följande fyra åren och fem månaderna?<br />

Mycket, skulle jag snart bli varse om. Mina vänner, som<br />

inledningsvis varit så imponerade av mina ”enorma”<br />

juridiska kunskaper, insåg snabbt (troligtvis snabbare<br />

än jag själv) att det fanns vissa fundamentala luckor i<br />

min kunskapsbank. Deras missnöje växte allteftersom<br />

de insåg att jag varken kunde svara på frågor om skatterätt,<br />

skadeståndsrätt eller för den delen klassificera<br />

något brott som inte var mord eller misshandel. Emel-<br />

LEDARE<br />

lertid hade de en viss förståelse för mina bristande<br />

kunskaper; jag kunde ju alltid dra till med att ”ja, men<br />

det har vi ju inte lärt oss än!”.<br />

Värre är det idag. Tre år senare har jag fortfarande<br />

stora svårigheter med att besvara mina vänners frågor.<br />

Jag kan inte påstå att deras förståelse är lika stor när jag<br />

nu slänger ur mig ”ja, men det var ju jättelänge sedan<br />

jag läste det där!”. När jag väl kan svara på frågan kan<br />

jag ändå aldrig leverera ett rakt svar. Likt en boaorm<br />

slingrar jag mig och förvandlar mina vänners ja- eller<br />

nej-frågor till en mindre rättsutredning där slutsatsen<br />

varierar beroende på vilken väg de väljer att gå i mitt<br />

imaginära lösningsschema. Min förkärlek till DBPsvaret<br />

(Det Beror På) har lett till att mina vänner så<br />

smått slutat fråga. De använder Google istället.<br />

Dock finns det fortfarande en situation då mina vänner<br />

alltjämt vänder sig till mig i första hand. Nämligen<br />

när de lyckats med en juridisk bedrift. I helgen ringde<br />

en väninna till mig för att berätta om hur hon lyckats<br />

nästla sig ur ett anställningskontrakt. Min väninna<br />

bestämde sig hastigt för att hon ville åka till Thailand.<br />

Problemet var bara att hennes chef inte lät henne åka<br />

förrän hon avslutat sin månadslånga uppsägningstid.<br />

Min väninna lät sig emellertid inte nedslås av detta.<br />

”Eh, vadå? Jag är ju bara provanställd, enligt LAS får<br />

jag gå efter två veckor”. Mitt hjärta ömmar fortfarande<br />

av stolthet.<br />

Fotnot: Min bekant skriver i dagarna sin sjätte jikenomtenta.<br />

Kharma is such a bitch.<br />

Charlotte Akej, chefredaktör<br />

5


6<br />

JF:s ordförande och inspector har ordet<br />

Lovisa Boel<br />

Som studentrepresentanter är våra största svårigheter vårt korta<br />

tidsperspektiv och vår bristande kontinuitet i förhållande till<br />

fakulteten. Man säger att nationerna bygger om sina barer vart<br />

fjärde år, eftersom det inte då längre finns någon student kvar som<br />

minns den senaste renoveringen. Detsamma gäller i mångt och<br />

mycket för kårverksamheten och detta blir extra tydligt i utbildningsbevakningen.<br />

Våra argument för en bättre utbildning möts inte sällan av kommentaren<br />

att – förslaget redan har prövats, eller att – vi ändrade<br />

på det, för studenterna ville ha det så. Dessa typer av argument<br />

framfördes i samband med det panelsamtal med lärarna som utbildningsutskottet<br />

arrangerade i februari. Vi vill naturligtvis inte<br />

genomdriva förändringar som redan har prövats och visat sig inte<br />

fungera, framförallt inte om det skett i enlighet med studenternas<br />

önskemål. Och detta gör att vi som studentrepresentanter, allt som<br />

oftast befinner oss i något av ett dilemma.<br />

Så vad är det vi vill? Tycker vi att alla hjälpmedel ska vara tillåtna på<br />

samtliga skriftliga tentamen? Vill vi ha ett mer utbrett genusperspektiv?<br />

Vill vi få bort samtliga 30p-tentor och ha mer än en veckas<br />

praktik på utbildningen? Detta är några exempel på frågor som studentrepresentanter<br />

har drivit hårt genom åren.<br />

En enligt mig viktigare fråga att ställa sig är om juristutbildningen<br />

motsvarar våra förväntningar?<br />

För egen del levde Juridicum till ytan upp till min föreställning om<br />

en juridikens högborg, med läderfåtöljer och gröna läslampor. Men<br />

klimatet i övrigt motsvarade inte vad jag hade tänkt mig.<br />

Jag hade förväntat mig intellektuella debatter, om rätten ur ett samhällsperspektiv,<br />

om varför vår lagstiftning ser ut som den gör, och<br />

om hur vi vill förändra – och förbättra den i framtiden. Jag hade<br />

förväntat mig att lämna utbildningen med kritiska perspektiv och<br />

en större förståelse – inte bara om rätten som system, utan om<br />

rätten i ett sammanhang. Jag hade velat veta varför Aktiebolagslagen<br />

kom till, vem som skrev den, vilken funktion den fyller i verkligheten,<br />

och vad en aktie är för något, innan jag kastades in i lagens<br />

första paragraf.<br />

Det är klart att jag har lärt mig mycket under de <strong>här</strong> åren och mitt<br />

tankesätt har förändrats och utvecklats. Jag har fått en förståelse för<br />

de system på vilka samhället är uppbyggt och ser numera världen<br />

med andra ögon.<br />

Avsaknaden av kritiska perspektiv<br />

utöver genus, en politisk dimension<br />

och andra viktiga infallsvinklar på rätten,<br />

gör att jag så<strong>här</strong> i slutet av min<br />

utbildning tyvärr inte kan hjälpa att<br />

känna mig lite besviken.<br />

Lovisa Lindholm, Ordförande<br />

”In my part of the world, law has been separated from justice”, konstaterade<br />

en juristkollega från ett land i Sydostasien (där han var professor) vid<br />

en konferens om rättens globalisering för en tid sedan. Att ha lagar men<br />

inte ha rättvisa är djupt tragiskt för ett samhälle och något som är mycket<br />

svårt att rå på, eftersom korruption och maktövergrepp i lagens namn är<br />

en integrerad del av ett sådant samhälles sätt att fungera. Det som nu (febr<br />

2011) händer i Nordafrika har historiska dimensioner också utifrån detta<br />

perspektiv. Kan man ”rensa” rättssystem från korruption genom revolution?<br />

När folket reser sig mot förtrycket och kastar ut korrupta makthavare<br />

(och polis och militär ansluter sig till revolutionen) rasar staten samman<br />

och ur ruinerna föds nya samhällsformer. Även om själva drivkraften bakom<br />

varje revolution säkert främst står att finna i den enskilda människans<br />

längtan efter frihet och möjligheter att skapa ett bättre liv för sig och de<br />

sina är också kollektiva krav på demokrati och mänskliga rättigheter och<br />

på att komma tillrätta med korruption och maktmissbruk starka motiv för<br />

de proteströrelser som nu omvandlar Nordafrika och Mellanöstern.<br />

När nya samhällsformer ska byggas blir det tydligt vilken viktig roll rätten<br />

och föreställningar om rätten spelar. I Tunisien och Egypten är det<br />

första man gör, när någorlunda lugn infunnit sig, att sätta sig ner och<br />

skriva en ny konstitution. Regler som medborgarna antar i demokratisk<br />

ordning får legitimitet och ses därmed som instrument för att skapa ordning,<br />

rättsäkerhet och skydd för minoriteter m.m. Idealet är The Rule<br />

of Law, rättsstaten, som i vår mångkulturella värld förvisso inte är något<br />

entydigt begrepp, men som fokuserar just på rättsordningen och i stort<br />

betyder att de styrande kan hållas ansvariga under lagarna, att lagarna är<br />

klara, publicerade, rättvisa och ger skydd åt grundläggande rättigheter, att<br />

lagstiftningsprocessen är demokratisk och effektiv och att den enskilda<br />

människan har tillgång till rättvisa rättsprocesser, som sköts av kompetenta,<br />

oberoende, etiskt högtstående jurister. Rätten i sig själv garanterar<br />

inte medborgarna skydd. Tvärtom visar historien att konstitutioner och<br />

regler kan brukas till förtryck och förföljelse. Men om reglerna skapas<br />

i demokratisk ordning och tillämpas så att ”law is not separated from<br />

justice” kan det bli bättre och utan tvekan har <strong>här</strong> juristerna en viktig uppgift<br />

som samhällsbyggare. Att medborgarna har förtroende för att rätten<br />

fungerar och tillämpas rättvist är något oerhört värdefullt för ett samhälle.<br />

Det är inte något som kommer av sig själv, det måste vinnas och förtjänas<br />

på nytt och på nytt. Fråga är hur man åstadkommer detta i länder där<br />

statsapparaten och de högsta makthavarna visserligen är kastade överbord<br />

men där för vanliga människor korruptionen utgör en del av vardagen.<br />

För oss i Sverige framstår inte fristående domstolar och jurister som inte<br />

låter sig mutas eller korrumperas som någonting främmande. Sverige<br />

hamnar också mycket riktigt i topp i den nyligen publicerade Rule of Law<br />

Index 2010 från The World Justice Project där man rankar olika länders<br />

rättssystem ifråga om frihet från korruption.<br />

Att arbeta med att skapa fungerande rättssystem<br />

i länder som har detta behov, se där<br />

kanske ett växande yrke för svenska jurister.<br />

Bör mer av dessa perspektiv och denna slags<br />

kunskap ingå i juristutbildningen i det tjugoförsta<br />

århundradet när nu världen ser ut<br />

som den gör? Jag tycker kanske det.<br />

Boel Flodgren, Inspector


- en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer<br />

Gernandt & Danielsson är en av de högst rankade advokatbyråerna<br />

enligt branschmätningarna Commercial Law, International Law<br />

Office, Affärsvärlden, Chambers, Merger Market och Legal 500.<br />

Genomgående lovprisas byråns skickliga jurister och deras förmåga<br />

att hantera komplexa transaktioner, tvister och utredningar.<br />

Gernandt & Danielssons vision är att vara den högst ansedda och<br />

mest eftertraktade rådgivaren respektive arbetsplatsen bland<br />

svenska affärsjuridiska advokatbyråer.<br />

Hos oss får duktiga jurister ett spännande och engagerande arbete,<br />

där många uppdrag utförs i en internationell miljö. Vi erbjuder<br />

utbildning och mycket konkurrenskraftiga anställningsvillkor.<br />

Byrån sysselsätter idag ca 100 anställda.<br />

Vill du veta mer? Besök gärna vår hemsida<br />

www.gda.se.


8<br />

DISSIDENTEN<br />

Så funkar det<br />

JURIDISKA<br />

FAKULTETEN eller<br />

INSTITUTIONEN?<br />

Text: Lena Lundahl<br />

<strong>Juridiska</strong> fakulteten eller <strong>Juridiska</strong> institutionen?<br />

Vi är nog många som är lite<br />

smått förvirrade över vad det ena och<br />

det andra är. Dissidenten har pratat med<br />

<strong>Juridiska</strong> fakultetens kanslichef, Thomas<br />

Achen, för att försöka reda ut vad som<br />

faktiskt är skillnaden mellan en fakultet<br />

och en institution.<br />

Lunds Universitet har åtta fakulteter, vilka<br />

styr sin egen verksamhet vad gäller utbildning,<br />

forskning och ekonomi inom respektive<br />

område. Dekanen är ordförande<br />

i fakultetsstyrelsen och leder fakulteten.<br />

Dekanen har ett övergripande ansvar för<br />

fakultetens samlade verksamhet. Han eller<br />

hon ska alltså inte gå ner i detaljfrågor på<br />

institutionsnivå och reglera exempelvis hur<br />

många timmar någon ska undervisa. Snarare<br />

är dekanens arbetsuppgifter fokuserade<br />

på att lägga upp strategiska riktlinjer<br />

för utbildningen, forskning och rekrytering.<br />

Till sin hjälp har dekanen en prodekan<br />

som på <strong>Juridiska</strong> fakulteten har ett särskilt<br />

ansvar för forskningsfrågor. I varje enskilt<br />

fall kan dock dekanen i samarbete med sin<br />

prodekan eller prodekaner komma överens<br />

sinsemellan om hur de vill lägga upp arbetsfördelningen<br />

mellan sig.<br />

På Juridicum:<br />

Christina Möell<br />

Dekan<br />

Inom varje fakultet finns ett antal institutioner,<br />

som ansvarar för ett eller flera ämnen.<br />

Exempelvis ligger, bland andra, Statsvetenskapliga<br />

institutionen och Institutionen<br />

för psykologi under Samhällsvetenskapliga<br />

fakulteten. En institution kan i sin tur rymma<br />

flera olika utbildningsprogram, institutionen<br />

bestämmer själv hur strukturen ser ut. För<br />

varje institution finns en institutionsstyrelse<br />

och i denna är prefekten ordförande. Prefekten<br />

ansvarar för det dagliga arbetet på institutionerna<br />

och jobbar med frågor som rör till<br />

exempel personal, ekonomi och arbetsmiljö.<br />

Prefekten har även en biträdande prefekt,<br />

som på <strong>Juridiska</strong> institutionen har ett särskilt<br />

ansvar för utbildningsfrågor.<br />

När det gäller den <strong>Juridiska</strong> fakulteten finns<br />

det bara en institution, vilken omfattar Juristprogrammet<br />

samt de tre mastersprogrammen<br />

och nätkurserna. I och med att vi bara<br />

har en institution går det inte att upprätthålla<br />

distinktionen mellan dekan och prefekt på<br />

samma sätt som på fakulteter med flera institutioner.<br />

På den <strong>Juridiska</strong> fakulteten fungerar<br />

istället dekan och prefekt som ett ledningsteam<br />

när det gäller det dagliga arbetet. Det<br />

finns ingen särskild institutionsstyrelse, utan<br />

istället är det fakultetsstyrelsen som agerar<br />

Gregor Noll<br />

Prodekan<br />

Mats Tjernberg<br />

Prefekt<br />

institutionsstyrelse och begreppet institutionsstyrelse<br />

används inte.<br />

På en ”vanlig” fakultet är det prefekten<br />

som är lönesättande chef och sätter löner<br />

för de flesta anställda. Så är fallet även på<br />

<strong>Juridiska</strong> fakulteten, men i och med att organisationen<br />

ser ut som den gör, jobbar<br />

prefekten och dekanen som ett team även<br />

i dessa frågor.<br />

På fakulteter med flera institutioner finns<br />

det ett fakultetskansli, som sysslar med<br />

fakultetsärenden, och sedan särskilda<br />

kanslier ute på varje institution. Här skiljer<br />

vi däremot inte mellan institutions- och<br />

fakultetsärenden – ärendena hanteras oberoende<br />

av om de i formell mening gäller ett<br />

fakultets- eller ett institutionsärende.<br />

Dekaner och prefekter sitter under en mandattid<br />

på tre år. När dessa ska väljas måste<br />

först en valberedning utses, vilken sedan<br />

ska plocka fram förslag innan röstningsförfarandet<br />

kan genomföras. Det är lärarna<br />

som har rösträtt i valen. Nuvarande mandattid<br />

går ut den 31 december i år, så just<br />

nu ligger alla fakulteter och institutioner i<br />

startgroparna för att dra igång dekan- och<br />

prefektval.<br />

Annika Nilsson<br />

Biträdande prefekt


... om din utbildning<br />

Senaste nytt...<br />

Ny straffrättskurs på termin 5 redan i vår<br />

Eftersom JF:s prioriterade frågor är varierade<br />

examinationsformer och feedback är vi extra glada över att se det<br />

initiativ till en ny straffrättskurs som tagits av Helén Örnemark-<br />

Hansen och Christoffer Wong på T5. Den nya kursen som drar<br />

i gång redan i mars är uppbyggd kring en gruppredovisning,<br />

en hemtenta samt en salstenta. Kursen är väl genomtänkt med<br />

utrymme för såväl övning som feedback på momenten innan<br />

examinationstillfällena. Salstentan i slutet av kursen kommer att<br />

utgöra 50 % av betygsunderlaget och skrivas utan hjälpmedel.<br />

För att lösa problematiken kring vad studenterna får skriva<br />

i lagboken och inte, kommer inget eget material att tillåtas. I<br />

stället kommer studenterna att få ett kompendium med relevant<br />

lagtext vid tentatillfället, och frågorna kommer att anpassas<br />

därefter.<br />

Examensarbeten- separation av handledare och examinator<br />

Under höstterminen 2011 kommer det att råda nya regler<br />

kring examensarbetena. I nuläget är det handledaren för<br />

examensarbetena som examinerar, dvs. sätter betyg på arbetet.<br />

Detta är en ordning som är främmande för de flesta andra<br />

universitetsutbildningar i landet, varför juristutbildningarna<br />

nu fått instruktioner om att separera de två funktionerna.<br />

I samband med detta ser man även över de förberedande<br />

seminarierna och hur man i övrigt kan förbättra strukturen kring<br />

examensarbetena. Förslaget har varit ute på remiss hos berörda<br />

parter och fakulteten diskuterar nu hur man på bästa sätt kan<br />

genomföra förändringen till hösten.<br />

EQ11<br />

JF och fakulteten har under februari-mars arbetat med<br />

universitetets självreflektion EQ11. Syftet med reflektionen är<br />

identifiera vad som fungerar bra och mindre bra på utbildningen,<br />

från grund - till doktorandnivå. Detta för att sedan kunna lyfta<br />

upp exempel på central nivå och kunna lära sig av varandras<br />

goda exempel. Arbetet har på grund av underlagets utformning,<br />

visat sig vara minst sagt komplicerat men vi hoppas ändå att det<br />

kan komma något gott ur det –och ser fram emot resultatet i<br />

maj.<br />

Rutiner kring tentavakter och fusk<br />

Tentavakterna brister i både rutin och kunskap gällande alltifrån<br />

praktisk logistik kring tentatillfällena till vilka åtgärder som ska<br />

vidtas vid påstått fusk. Problematiken grundar sig till stor del i<br />

en bristande insikt om vad som är tillåtna hjälpmedel vid olika<br />

tentatillfällen. JF har adresserat problemet på fakulteten och en<br />

grupp har tillsats för att arbeta vidare för att till stånd en bra<br />

lösning.<br />

... på JF<br />

DISSIDENTEN<br />

Novischutskottet<br />

Det kan knappast ha undgått någon att JF än en gång har fått det stora<br />

nöjet att välkomna en ny kull novischer till Lund och Juristprogrammet.<br />

Med sällan skådat engagemang och stor kämparglöd tävlade de<br />

olika faddergrupperna om den prestigefyllda titeln ”Årets Småjur”.<br />

Faddergrupp 7 gick till sist segrande ur striden och under den sprakande<br />

Novischfesten blev Clara Vallmark krönt till Årets novisch – Grattis<br />

Clara!<br />

Utbildningsutskottet<br />

Jämställdhet- och likabehandlingsgruppen har arrangerat den mycket<br />

uppskattade debatten ”Torsken inför rätta – en diskussion om sexualitet,<br />

juridiken och sexköp”, och gruppen har även nominerats av <strong>Juridiska</strong><br />

fakulteten och utsetts av Lunds universitet som sin kandidat till Frankestipendiet<br />

2011. Sjukt roligt att gruppens engagemang har gett eko ut i<br />

hela universitetet. Stort grattis!<br />

Utbildningsutskottet har också anordnat ett panelsamtal om hur vi<br />

studenter ska examineras och hur vi bäst får träna på det vi behöver i<br />

livet efter examen. Det blev ett mycket intressant samtal mellan lärare<br />

och studenter.<br />

Näringslivsutskottet<br />

Mannheimer och Swartling bjöd på Miljörättskväll på sitt kontor i<br />

Malmö där deras miljörättsgrupp fick prata om hur det är att jobba<br />

med miljörätten ur ett affärsjuridiskt perspektiv. De flesta studenter<br />

som närvarade gick därifrån med en helt ny respekt och ett kraftigt ökat<br />

intresse för detta rättsområde.<br />

Dolu§pexet<br />

Efter fem strålande föreställningar där applåderna aldrig ville ta slut<br />

och skratten aldrig sinade så är Dolusspexet nu över för denna gång.<br />

Tjänstemännen och de aktiva har visat ett enormt engagemang och lagt<br />

ner otaliga timmars arbete för att bli färdiga med allt från dekor och<br />

smink till sånger och manus. Kvar hos de aktiva är förhoppningsvis en<br />

känsla av stolthet, glädje och lite saknad.<br />

Festmästeriet<br />

Äntligen! After School är tillbaka med alla möjliga gastronomiska<br />

underverk. Premiären för vårterminen blev mycket välbesökt och vi ser<br />

fram emot många trevliga After School-kvällar framöver.<br />

Tack!<br />

JF vill tacka Advokatfirman Lindahl som gav bort ett stort antal lagböcker<br />

till lyckligt lottade studenter i Juridicums cafeteria. Fina presenter som<br />

värmde i Lundakylan!<br />

9


10<br />

LÄRARINTERVJU<br />

Fakultetens<br />

Text: Joakim Winnerljung Foto: Martina Vivlund<br />

Jag och fotografen Martina rör oss uppe i Juridicums<br />

mer outforskade kontorskorridorer,<br />

vi knackar och kliver – aningen nervöst<br />

– in genom dörren. Anslagstavlan är välfylld<br />

och på väggen mitt emot bokhyllan hänger<br />

ett inramat diplom, Lunds Universitets Pedagogiska<br />

pris, tilldelat Eva Lindell-Frantz. Eva<br />

ler glatt mot oss, och trots att det var snart<br />

ett år sedan jag var en av över 150 studenter<br />

i Evas föreläsningssal hälsar hon mig fortfarande<br />

vid namn.<br />

Eva, du är förmodligen den enda på<br />

fakulteten som – åtminstone på grundterminerna-<br />

lär sig namnen på de flitiga<br />

frågeställarna. Hur gör du?<br />

- Ja där har jag inget speciellt knep. Jag bara<br />

försöker att tänka ”jaha <strong>här</strong> är en typisk<br />

Joakim”! Lite hjälp har man genom att studenter<br />

precis som vi lärare har en tendens<br />

att alltid sätta sig på samma ställe i salen, det<br />

underlättar! Att jag gör det beror på att Bertil<br />

Bengtsson, som är en av mina mentorer och<br />

som jag beundrar, lär sig namn på folk. För<br />

mig är ni studenter individer, ni är inte en<br />

skock, jag tycker det är mycket roligare när<br />

man får lära känna er mer på det sättet – det<br />

blir en trevligare stämning!<br />

Ditt lärarlag har en mitterminspub under<br />

termin två, hur kom ni på idéen?<br />

- Det var faktiskt Patrik Lindskoug som kom<br />

med idén, vi märkte att studenterna på termin<br />

två var lite nyfikna på att prata med oss<br />

lite mer ”off the record” så att säga, då bjuder<br />

vi självklart på det! Jag tror det har varit<br />

uppskattat och det är rätt många som kommer<br />

på de <strong>här</strong> pubarna. Sen får man ju ha<br />

full respekt för att det inte är alla som gillar<br />

den typen av arrangemang. Men vi har planer<br />

starka kvinna<br />

på att fortsätta med det så länge studenterna<br />

tycker att det är kul!<br />

Hur kommer det sig att de blev den juridiska<br />

banan? Och varför skadeståndsrätt<br />

och ersättningsrätt?<br />

Jag kom från ett naturvetenskapligt gymnasieprogram<br />

och där hörde jag ju egentligen<br />

inte alls hemma. Jag hade en jätterolig<br />

gymnasieklass så jag <strong>här</strong>dade ut men insåg<br />

fort att det inte var något jag skulle ägna<br />

mig åt. Jag skulle göra någonting som hade<br />

med samhällsvetenskap och det blev juristprogrammet.<br />

Jag var så himla övertygad att<br />

jag endast sökte en sak: Juristprogrammet i<br />

Lund. Min studievägledare frågade mig om<br />

jag inte skulle gardera med någonting, kanske<br />

juristprogrammet någon annanstans?<br />

Nej, jag ska in där! Sa jag. När jag väl var <strong>här</strong><br />

så insåg jag snabbt att detta var min grej, jag<br />

tyckte det var roligt och det kändes rätt.<br />

Jag tyckte att skadeståndsrätt och ersättningsrätt<br />

var de absolut roligaste ämnena när jag<br />

pluggade till min examen. Sen är det väl lite<br />

slumpen också, vi hade en professor som<br />

hette Carl Martin Roos som höll på med<br />

försäkringsrätt och när jag var i slutet på min<br />

utbildning hade han ett forskningsprojekt i<br />

försäkringsrätt som han drog in mig i. Där<br />

fick jag göra lite grundarbete och det var<br />

väldigt kul. Han tyckte sedan att jag skulle<br />

fortsätta skriva om ämnet och då blev det till<br />

en avhandling i försäkringsrätt.<br />

Hur påverkar ditt yrkesval dig på fritiden?<br />

Kan du se en istapp utan att tänka på det<br />

strikta fastighetsägaransvaret?<br />

- Haha, nej jag tror att man blir väldigt<br />

påverkad utav det! Särskilt märkbart var<br />

det när jag höll på att skriva min avhandling<br />

och tvingades läsa massor med avgöranden<br />

i Allmänna Reklamationsnämnden där folk<br />

hade blivit bestulna och råkat ut för så mycket<br />

olika tråkiga saker. Då blev jag nästan<br />

paranoid och trodde det stod tjuvar överallt!<br />

Vad anser du om genusperspektivet på<br />

utbildningen?<br />

- Jag tycker det är ett viktigt perspektiv att lyfta<br />

fram. Samtidigt ska man inte stoppa det i<br />

halsen på folk, för det är det många som reagerar<br />

negativt på. Man ska inte skapa några illusioner,<br />

förr eller senare kommer man ut i<br />

den bistra verkligheten; yrkeslivet. Där finns<br />

det faktiskt en hel del kvar att göra. Det kan<br />

vara svårt att arbeta sig upp som kvinna och<br />

småbarnsförälder, jag vet att många tjejer blir<br />

nedslagna när man säger det. Men man behöver<br />

inte acceptera det, tvärtom, det handlar<br />

ju om att göra någonting åt det! Det försvinner<br />

inte för att man blundar och sticker<br />

huvudet i sanden.<br />

Sen kan jag personligen tycka att det är lite<br />

tråkigt att vi har så många fler tjejer än killar<br />

på juristprogrammet, för det är ju inte heller<br />

riktigt bra. Hade situationen varit omvänd<br />

hade man nog tyckt att det varit ett bekymmer<br />

och att det behövdes rekryteras hit fler<br />

tjejer. Där är en skevhet, genusperspektivet<br />

går ju åt båda hållen. Ett genusperspektiv<br />

handlar om att ifrågasätta att vi behandlas<br />

utifrån genus, oavsett om man sedan är man<br />

eller kvinna.<br />

Du har varit med i Nätverket för kvinnligt<br />

ledarskap, vad är det?<br />

- Ja det var ett nätverk <strong>här</strong> på universitet där<br />

(forts. på s. 33)


När bilderna ska tas frågar Eva med glimten i ögat om hon kanske borde ha med en hantel på bilden<br />

LÄRARINTERVJU<br />

11


12<br />

REPORTAGE<br />

Text: Alexandra Brundin Urisman Foto: Sofia Zitouni, Karolina Lindén och Sami Idris<br />

enhet för livet – jag nappade direkt!<br />

”Men vadå, är det inte bara krig och sharialagar<br />

där?”, frågar en god vän. Han har<br />

just fått veta att jag har blivit erbjuden<br />

en praktikplats på Sveriges ambassad<br />

i Sudans huvudstad Khartoum.<br />

Efter nästan fem år i lilla Lund var det<br />

då alltså dags; jag skulle ut i världen.<br />

Sudan, (ö)känt för Darfur-konflikten<br />

och det islamistiskt präglade samhället,<br />

skulle bli mitt hem i fem månader.<br />

”Varför ger du dig in på något sådant?”, frågar<br />

min gode vän. ”Vilka möjligheter!”,<br />

svarar jag. En chans att få se ett land<br />

jag sällan skulle ha kommit till annars.<br />

Ett gyllene tillfälle att få insikt i arbetet<br />

på en ambassad, liksom att träffa diplomater<br />

från andra länder, FN-anställda<br />

och människorättsaktivister. En erfar-<br />

APU I SUDAN;<br />

MER ÄN KRIG OCH<br />

SHARIALAGAR<br />

Sandstorm i Khartoum<br />

Efter avslutade gymnasiestudier i<br />

Stockholm, flyttade jag 2005 till Lund<br />

för att läsa juridik; ett val jag aldrig<br />

kommer ångra. Studierna kom snabbt<br />

i andra hand, när jag blev engagerad<br />

i <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>. Jag gick från<br />

fadder och kursombud, via pub- och<br />

clubmästare till styrelsen. Sedan satt<br />

jag som heltidsarvoderad ordförande<br />

och representerade alla Lunds juriststudenter.<br />

Efter ordförande-året gick jag<br />

tillbaka till mina studier och när jag i<br />

somras skrev mitt examensarbete, hade<br />

jag femton ynka<br />

högskolepoäng<br />

kvar till min examen.<br />

Kursen Arbetsplatsanknutet<br />

utredningsarbete på<br />

<strong>Juridiska</strong> fakulteten<br />

blev räddningen!<br />

Kursen ger studenten<br />

möjlighet<br />

att skaffa en egen<br />

praktikplats och<br />

mot en uppsatsexamination<br />

sedan<br />

kunna tillgodoräkna<br />

sig praktiken<br />

i sin examen. Jag<br />

ville gärna utomlands<br />

och sökte därför<br />

ambassader hejvilt. Det blev Sudan.<br />

Kompisen ringer på skype. ”Vad får du<br />

göra då?”, undrar han. ”Läsa, skriva och<br />

prata”, blev det korta svaret. Arbetet<br />

på den politiska sidan av en svensk ambassad<br />

handlar framför allt om rapportering.<br />

Min största arbetsuppgift var<br />

alltså just detta – att skriva rapporter<br />

som skickades till Utrikesdepartementet<br />

och andra som kunde finna intresse<br />

i ämnet. Ofta hade rapporten sin<br />

grund i ett eller flera möten, inte sällan<br />

i kombination med refererade medierapporter<br />

eller information från myndigheter<br />

och organisationer. Att närvara<br />

på diverse möten, i Sudan ofta på något<br />

FN-organ eller på EU-delegationen, ingick<br />

förstås. Vid något tillfälle fann jag<br />

mig faktiskt med att representera Sverige<br />

alldeles själv. Plötsligt hade Lunds<br />

juriststudenter blivit svenska folket!<br />

Ambassaden i Khartoum är relativt<br />

liten sett till antalet utsända, jag fick<br />

därför som praktikant möjlighet att<br />

prova på i princip alla delar av ambassadens<br />

arbete: jag fick inblick i det mycket<br />

småskaliga konsulära arbetet, jag<br />

fick sitta med på möten med biståndsrelaterade<br />

frågor och jag var med<br />

och planerade det stora Lucia-firandet<br />

som hölls på ambassadörens residens.<br />

Dessutom var jag, under folkomröstningen<br />

om Södra Sudans framtida<br />

självständighet, ackrediterad valobservatör<br />

för ambassadens räkning.<br />

Min till en början skeptiske vän hör<br />

av sig igen, på facebook-chatten denna<br />

gång. Han funderar på att söka<br />

”min” praktikplats till våren. ”Har du


haft nytta av juridiken?“ Och har JF-engagemanget<br />

gett dig några fördelar?”,<br />

undrar han. Redan under telefonintervjun<br />

inför tillsättningen, gavs jag<br />

tydliga indikationer på att mitt engagemang<br />

utanför studierna sågs som<br />

viktigt vid tillsättningen. När jag väl<br />

fått platsen, fick jag klart för mig att<br />

min handledare själv hade varit mycket<br />

aktiv i studentlivet (förvisso i fel<br />

studentstad) och att han tydligt såg<br />

mervärdet med ett sådant engagemang.<br />

Det gör jag också. Jag har i arbetet på<br />

ambassaden haft enormt stor glädje av<br />

mina lärdomar från de förtroendeuppdrag<br />

jag haft. Förutom mötesvanan<br />

och protokollföringen har vanan att arrangera<br />

större och mindre tillställningar<br />

kommit väl till pass, liksom representationsträningen<br />

jag fick under året<br />

som ordförande. Allra viktigast är dock<br />

Alexandra agerar internationell observatör under folkomröstningen<br />

om södra Sudans självständighet<br />

det driv studentengagemanget<br />

har gett<br />

mig; förmågan att ta<br />

initiativ och själv ro<br />

ett projekt i hamn.<br />

I det dagliga arbetet<br />

har jag förstås också<br />

haft stor nytta av det<br />

juridiska tankesättet<br />

som naglat sig fast<br />

under utbildningen.<br />

Då och då dök det<br />

dessutom upp rena<br />

juridiska problem<br />

att lösa och min<br />

största uppgift under praktikperioden<br />

var att författa ambassadens<br />

årliga rapport om de mänskliga<br />

rättigheterna i landet; där kom<br />

förstås utbildningen till stor nytta.<br />

Jag avslutar mitt facebook-chattande<br />

och går ut i Khartoum-hettan.<br />

På gatan<br />

hälsar alla med<br />

ett varmt leende.<br />

Tempot i Sudan<br />

är ett annat än i<br />

Sverige. Man strosar<br />

fram, gör sina<br />

arbetsuppgifter så<br />

fort värmen tillåter<br />

och man har alltid<br />

tid för att stanna<br />

upp och samtala<br />

med den man<br />

möter. Det finns en<br />

genuin medmänsklighet<br />

<strong>här</strong>, som<br />

Kamelrace i öknen<br />

REPORTAGE<br />

jag tror ibland försvinner i den svenska<br />

stressen. Vi har mycket att lära av<br />

den sudanesiska vänligheten. Jag känner<br />

att jag måste tillbaka till datorn för<br />

att förklara det viktigaste för min vän,<br />

som fortfarande är osäker på om han<br />

ska söka sig hit. Jag måste förklara att<br />

det är en chans han inte får missa. Väl<br />

<strong>här</strong> har jag nämligen insett att den allra<br />

viktigaste erfarenheten <strong>här</strong>ifrån inte<br />

kommer att vara hur jag på snitsigast<br />

sätt ska formulera en rapport, eller hur<br />

jag bäst minglar på en mottagning. Det<br />

mest vitala jag tar med mig från Sudan<br />

är vetskapen om att det finns så många<br />

olika sätt att leva för, och förhålla sig<br />

till, varandra. Min största utveckling<br />

har kommit av att hamna mitt i en<br />

kultur som så fundamentalt skiljer sig<br />

från den jag sedan tidigare är van vid<br />

– och inse att jag trivs minst lika bra<br />

<strong>här</strong>. Det är något alla borde få uppleva.<br />

Detta är APU<br />

APU står för Arbetsplatsanknutet utredningarbete och är en fördjupningskurs som kan sökas efter att man avslutat grundterminerna samt<br />

15hp fördjupning.Ansökan ska vara Studievägledningen tillhanda senast fyra veckor före praktikens början. Det är studenten själv som<br />

ansvarar för att hitta en praktikplats.<br />

Då kursen är studiemedelberättigad ska praktiken vara oavlönad. Allt annat än symbolisk ersättning är förbjuden. Grundprincipen för<br />

praktikplatsen är att det måste finnas tillräckligt mycket juridisk personal så att praktiken genomförs i en juridiskt präglad miljö. Det är ej<br />

studenten som ska tillföra den juridiska kompetensen på praktikplatsen.<br />

Kursen ska som utgångspunkt genomföras på heltid och omfatta minst 8 veckor för kursen APU 15hp och minst 18 veckor för kursen<br />

APU 30hp. För examination krävs en kursuppgift, beståendes av en cirka 15 sidor lång uppsats, ett intyg från praktikplatsen att praktiken<br />

är fullgjord samt att man lämnar in en utvärdering.<br />

13


Lindahls<br />

studentpool<br />

– en genväg<br />

till karriären<br />

Nu kan du ta ett steg på vägen till en karriär som affärsjurist. Som en del av<br />

Lindahls studentpool har du chansen att jobba på en av Sveriges största och<br />

ledande affärsjuridiska advokatbyråer, redan under studietiden.<br />

Till vårt kontor i Malmö söker vi fl era drivna juriststudenter som vill jobba<br />

extra, bland annat som assistent till våra jurister, i receptionen, i biblioteket<br />

eller med Due Diligence-arbete. Du kommer att kallas in vid arbetstoppar,<br />

semestrar och sjukdom.<br />

Är du den vi söker? I sådana fall är du välkommen att skicka in din ansökan<br />

till reception.malmo@lindahl.se. Läs mer på www.lindahl.se/rekrytering<br />

Svensk och internationell affärsjuridik<br />

STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG UPPSALA ÖREBRO www.lindahl.se


På spaning efter en<br />

Text: Kajsa Nilsson<br />

dubbelexamen<br />

När jag var liten ville jag bli<br />

spanare.<br />

Hur tragiskt det är att jag redan<br />

som mycket ung lyssnade på Spanarna i P1<br />

kan vi ta en annan gång, men jag har fortfarande<br />

inte helt lyckats överge tanken.<br />

Kollar upp Spanarna på Wikipedia. Programidén<br />

är enkel; ”En panel med tre personer<br />

(spanare) försöker avläsa tendenserna<br />

i nutiden, för att sedan presentera<br />

sina framtidsvisioner för<br />

lyssnarna”.<br />

En tendens i nutiden som jag<br />

har lagt märke till är att det är<br />

väldigt inne att plugga dubbelt.<br />

Jag har otaliga vänner som läser<br />

extra på fritiden (vilken fritid?).<br />

Det läses ekonomi, retorik, språk, litteraturvetenskap,<br />

psykologi och gud vet allt. Själv<br />

har jag för länge sedan övergivit alla planer<br />

på att läsa något av dessa ämnen vid sidan<br />

av varandra. Jag är på den nivån att jag tycker<br />

att det är skitjobbigt att tentaplugga arbetsrätt<br />

och familjerätt samtidigt.<br />

Istället för att plugga dubbelt (läs: istället för<br />

att plugga över huvud taget) har jag de senaste<br />

dagarna i läsesalen fifflat ihop en liten<br />

lista på lämpliga dubbelexamina för alla oss<br />

som inte fattade ett dyft på T4 och således<br />

inte har någon chans att ta ut en ekonomexamen.<br />

Här är mina favoriter:<br />

1. Jurist-präst.<br />

Starta egen ”full-service-byrå”; dop med<br />

löfte om konsultation vid framtida vårdnadstvist;<br />

bröllop med löfte om hjälp vid framtida<br />

skilsmässa; hjälp att skriva testamente<br />

med löfte om att hålla i begravningen. Fir-<br />

Tro, hopp och en<br />

himla massa avtal<br />

“<br />

“<br />

mans slogan kan vara något i stil med “tro,<br />

hopp och en himla massa avtal”.<br />

2. Jurist-hårfrisörska.<br />

Klipp kundernas hår, lyssna på allt skvaller<br />

och erbjud dem hjälp med allt ifrån att sätta<br />

dit otrogna makar till avtalsskrivning om alla<br />

grejer de funderar på att sälja på blocket samt<br />

med att vinna alla arvstvister mot släkten.<br />

Salongens slogan blir självklart ”nu är det<br />

klippt!”<br />

3. Jurist-arkitekt.<br />

Man kan ge bygglov till sig<br />

själv. Man kan anpassa sina<br />

ritningar efter kryphålen i<br />

PBL. En given succé!<br />

4. Jurist-bonde.<br />

Man kan bli den första<br />

bonden någonsin som<br />

förstår EU:s jordbruksregler. Man kan ge<br />

konsultation om miljöfarlig verksamhet till<br />

alla sina bondegrannar mot ersättning. Man<br />

blir mycket mer populär än jordbruksverket<br />

eftersom man talar med bönder på bönders<br />

språk.<br />

5. Jurist-lärare (dvs lektor)<br />

Våga vägra Power Point. Vinn, som följd av<br />

din Power Point-vägran, det pedagogiska<br />

priset och få en fet löneförhöjning. Ha sommarlov<br />

istället för semester. Skriv en uppföljare<br />

till den klassiska tentafrågan om den pensionerade<br />

infanterimajoren Herman Götzes<br />

liv och äventyr.<br />

Mitt enda problem efter att ha färdigställt<br />

denna lista är att jag omöjligt kan välja. Måste<br />

ta med den till studievägledningen och be om<br />

råd.<br />

Framtiden är ljus!<br />

KRÖNIKA<br />

15


16<br />

INTERVJU<br />

Odile Fallenius:<br />

“Tid tar det!”<br />

Text: Charlotte Akej<br />

För fem år sedan tog hon examen. 2010<br />

utsågs hon till ’Årets supertalang’ av<br />

Veckans Affärer. I januari 2012 tillträder<br />

hon fullt ut som delägare på en av<br />

Sveriges största affärsjuridiska byråer.<br />

Häremellan har hon även hunnit med<br />

att bli mamma. Dissidenten fick en<br />

pratstund med Sveriges yngsta kvinnliga<br />

delägare; Odile Fallenius.<br />

Odile Fallenius kommer ursprungligen<br />

från Kopparberg. När det var dags att<br />

studera föll valet på juridik.<br />

– Handels var min backup–plan. När jag<br />

sedan började plugga juridik så insåg jag<br />

emellertid att juristutbildningen gav en bra<br />

bas att stå på och att det fanns en möjlighet<br />

att jobba inom många olika sektorer.<br />

– Idag sysslar jag ju lite med både och,<br />

både business och kommersiellt tänk. För<br />

att vara en bra skatterättsjurist krävs att<br />

man förstår företagens verksamhet.<br />

Att det blev studier i Uppsala berodde<br />

främst på avståndet; Uppsala universitet<br />

låg betydligt närmre hem än den lundensiska<br />

motsvarigheten.<br />

– Jag ville dessutom studera i en riktig studentstad,<br />

därav att det blev Uppsala. Där<br />

hade man även fördelen av att det var nära<br />

till Stockholm.<br />

Det gamla ryktet om att det, sett till framtida<br />

karriärmöjligheter, enbart är Lund eller<br />

Uppsala som räknas när man läser juridik<br />

var något som även Odile hörde under utbildningen.<br />

Emellertid säger hon sig inte<br />

ha upplevt att detta skulle stämma, vare sig<br />

på sin gamla arbetsplats Linklaters eller på<br />

sitt nya jobb på Vinge.<br />

– Det är nog en överdrift. Kanske är det en<br />

fördom som ligger kvar sedan förr då det<br />

var mer traditionsbundet, man studerade<br />

juridik i antingen Lund eller Uppsala. Idag<br />

tror jag inte att det har någon stor betydelse<br />

alls faktiskt.<br />

Odile gick direkt från gymnasiet till juridikstudierna<br />

och fick även hon höra rykten<br />

om nackdelarna med att börja studera<br />

direkt.<br />

– Det var något som jag tänkte på väldigt<br />

mycket. Att börja läsa direkt blev emellertid<br />

ett naturligt steg då jag samtidigt flyttade<br />

hemifrån. Första tiden på utbildningen<br />

tänkte jag inte så mycket på mina studier.<br />

Istället koncentrerade jag mig på känslan<br />

av att plugga på ett universitet, hur det var<br />

att bo i en studentstad. Därför fungerade<br />

det bra för mig att börja plugga direkt.<br />

– Jag valde att istället ta ett studieuppehåll<br />

lite senare och var bland annat några vändor<br />

i Asien. Jag tror det är viktigt att man<br />

gör något förutom att bara studera, för<br />

mig passade det dock bättre att göra detta<br />

när jag kommit in en bit i utbildningen<br />

Vårt samtal glider in på hur pass viktigt det<br />

är att vara aktiv och ha intressen vid sidan<br />

av studierna. Odile var själv ej aktiv i varken<br />

kår eller nation under studenttiden utan<br />

prioriterade andra intressen. Fördelen med<br />

att vara engagerad tror hon är att det visar<br />

att man klarar av någonting förutom att<br />

studera, att man är socialt engagerad och<br />

att man tar sig fram.<br />

– Emellertid tror jag inte att ett kårengagemang<br />

är avgörande vid en arbetsintervju,<br />

där tittar man istället på personen i sin<br />

helhet, hur bra denne passar in i gruppen<br />

samt vad personen har för driv.<br />

– Ett ideellt engagemang är i sig bevis på<br />

att man har ett driv men jag tror inte att det<br />

ensamt är avgörande.<br />

Att det var skatterätt som skulle bli det stora<br />

intresset stod klart redan under grundutbildningen.<br />

Odile pekar även på betydelsen<br />

av att under fördjupningskurserna ha<br />

tillgång till duktiga och inspirerande lärare,<br />

vilket gjorde ämnet ännu roligare. På tal<br />

om vikten av val av fördjupningskurser<br />

menar Odile att det absolut viktigaste är<br />

att man väljer det man tycker är kul och<br />

har ett intresse av.<br />

– Fast det är klart att valet av fördjupningskurser<br />

är en indikation på att det finns ett<br />

intresse för ämnet vilket kan vara fördelaktigt<br />

vid en arbetsintervju. Kan man emellertid<br />

visa på annat sätt att det intresset<br />

finns är det emellertid klart att inga dörrar<br />

är stängda.<br />

Efter examen fick Odile erbjudande om en<br />

sex månader lång trainee–tjänst på Linklaters.<br />

– När jag tog examen så var det ganska<br />

svårt att få jobb och jag skickade iväg en<br />

massa ansökningar. Linklaters erbjudande<br />

kom därför väldigt lämpligt. Jag hade egentligen<br />

tänkt sitta ting efter min trainee–<br />

tjänst men då det var oväntat bra på Linklaters<br />

så valde jag att stanna kvar.<br />

Hur meriterande det faktiskt är att ha tingsmeritering<br />

i sitt cv är Odile kluven inför.<br />

– Vikten av tingsmeritering beror lite på<br />

vilket område inom juridiken man jobbar<br />

inom. Inom det område som jag arbetar är<br />

fördelen lika stor som för en person som<br />

arbetar med processrätt på en affärsjuridisk<br />

byrå.


Skillnaderna mellan universitetsvärlden<br />

och arbetslivet var stor. Hon minns främst<br />

det nödvändiga i att lära sig att se sitt råd<br />

i ett större sammanhang än bara skattejuridiken.<br />

– I början kunde man komma med ett<br />

förslag som visserligen fungerade bra<br />

skattemässigt men som sagt så finns det<br />

många andra aspekter som måste vägas in<br />

tillsammans med skatterådet innan man<br />

kan ge råd som är användbara för klienten.<br />

– En annan stor skillnad var även det teamarbete<br />

som det faktiskt innebar att arbeta<br />

på en stor affärsjuridisk byrå. Det hade<br />

jag inte förväntat mig! Man satt inte själv<br />

med sina uppgifter utan tar fram gemensamma<br />

idéer och bollar dem mellan sig.<br />

Ryktet att det inom affärsjuridiken skulle<br />

vara svårt att som ung kvinna ta sig fram<br />

är inget som Odile upplevt.<br />

– Personligen har jag inte blivit förfördelad<br />

för att jag är kvinna. Jag har fått möjlighet<br />

att delta i ärenden på samma sätt och<br />

i samma utsträckning som mina manliga<br />

kollegor. Det har givit mig förutsättningar<br />

att växa i min yrkesroll och därmed även<br />

anförtros större arbetsuppgifter.<br />

– Trots allt så upplever jag att det finns<br />

en modernitet såväl inom juristsfären som<br />

hos klienterna. Kanske har det skett en<br />

förändring gentemot hur det var tidigare.<br />

I slutändan är det så att om man kan sitt<br />

område och kan beskriva det på ett bra<br />

sätt så får man respekt – oavsett om man<br />

är ung eller kvinna.<br />

Efter några år på Linklaters valde Odile<br />

i vintras att lämna byrån till förmån för<br />

en roll som delägare på Vinge. Steget från<br />

biträdande jurist på Linklaters till delägare<br />

på Vinge var dock långt ifrån självklart.<br />

– Jag tvekade väldigt mycket och var<br />

inte alls säker. Efter dialog och positivt<br />

bemötande samt stöd från min nya arbetsgivare<br />

så kände jag till slut att det dock<br />

blev helt rätt.<br />

Då Odile varit mammaledig fram tills<br />

början av februari har hon ännu inte helt<br />

hunnit acklimatisera sig, emellertid tycker<br />

hon att det ska bli spännande att få chans<br />

att ingå i ett större team.<br />

– Vinge är en större byrå nationellt, Linklaters<br />

är större internationellt. Det ska<br />

därför bli kul att komma in i en organisation<br />

som styrs från det kontor man jobbar<br />

på.<br />

Historierna om den enorma arbetsbörda<br />

som det innebär att arbeta på en byrå är till<br />

viss del sanna, menar Odile.<br />

– Tid tar det. Det går inte att sticka under<br />

stol med att vi arbetar för våra klienter och<br />

försöker uppfylla deras önskemål och behov<br />

vid en transaktion. När det är en stor<br />

transaktion på gång så måste man vara beredd<br />

på att lägga ner mycket tid. Därför är<br />

det så viktigt att tycka att det man jobbar<br />

med är kul. Väljer man strategiskt när man<br />

bestämmer sina karriärmål blir det nog<br />

väldigt jobbigt, det måste kännas roligt att<br />

lägga ner tiden; man måste trivas med sina<br />

kollegor och omgivningen i övrigt. Det<br />

krävs en del men man har samtidigt väldigt<br />

trevligt på jobbet.<br />

– Sedan finns det såklart perioder som inte<br />

är lika transaktionsintensiva. Då får man se<br />

INTERVJU<br />

till att gå hem i tid och göra något annat.<br />

På frågan om Odile någonsin upplevt att<br />

hon fått offra något till förmån för sin<br />

karriär svarar hon nekande. Hon menar att<br />

det istället handlar om omprioriteringar.<br />

– Självklart gör man vissa val men jag ser<br />

det inte som att jag offrar något. Det är<br />

val jag gör utifrån vad jag vill göra. Allt<br />

handlar om att prioritera.<br />

Avslutningsvis ber Dissidenten Odile om<br />

några avslutande tips till studenter som i<br />

framtiden vill arbeta med affärsjuridik.<br />

1. Tro på dig själv – våga prova på nya<br />

saker<br />

2. Ge det en chans - Det går mycket funderingar<br />

kring det hårda arbetet och kanske<br />

skrämmer det bort vissa. Du kommer<br />

att bli förvånad över hur kul det är och<br />

vilken gemenskap det innebär att jobba i<br />

större projekt där alla strävar mot gemensamma<br />

mål.<br />

3. Ha kul – Gör inga strategiska val av område.<br />

Välj ett område som du tycker om<br />

och som engagerar dig.<br />

17


18<br />

GUIDE<br />

Med <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>s Vårbal bara några veckor bort passar Dissidenten på att<br />

ge er de ultimata tipsen för hur man klarar av denna kväll på bästa sätt. Följ våra<br />

tips och vi kan nästintill garantera dig en fantastisk kväll.<br />

Vårbalens DO’s<br />

and DONT’s<br />

Veckan innan balen<br />

DO: I senaste laget visserligen, men har du ännu inte kontrollerat att frack och<br />

klänning passar så är det nu dags. Kanske sitter spåren efter mammas julmat fortfarande<br />

kvar. Då är det hög tid att agera.<br />

DO: Kontrollera längden på din klänning. Dissidenten vill påminna förvirrade<br />

läsare om att hellång = HELT LÅNG. En klänning som slutar under rumpan är<br />

ej hellång. Inte heller klassas en ankellång klänning som hellång.<br />

DON’T: Få panik om klänningen eller fracken inte passar. Än finns det tid kvar<br />

att göra något. Dissidenten rekommenderar en veckas diet. En googlesökning på<br />

”fast diets” resulterar i över nio miljoner träffar – det finns alltså något för alla.<br />

DON’T: Drick rödvin när du provar din frackskjorta eller för all del klänning.<br />

På fördrinken innan Vårbalen<br />

DO: Skåla och mingla<br />

DO: Se till att ta en massa fina bilder i början<br />

av kvällen. Här är förhoppningsvis såväl hår,<br />

smink och outfit fortfarande intakt.<br />

DO: Se till att komma iväg från fördrinken<br />

i tid. Risken finns att du annars missar såväl<br />

fördrinken på AF-borgen som Culpakörens<br />

underbara sång.<br />

DON’T: Spela vattenfall eller andra dryckesspel<br />

på förfesten. Kan resultera i punkt 5<br />

på don’t-listan under middagen<br />

DON’T: Förfesta som om du ska till Malmö<br />

Nations torsdagsklubb. Kvällen är lång.<br />

DON’T: Ignorera dina fötters signaler om<br />

skoskav. Åtgärda – genast! Annars kommer<br />

det bli en mycket, mycket plågsam kväll<br />

Dagen innan Vårbalen<br />

DO: Börja ladda mentalt för en helt galen<br />

morgondag!<br />

DO: Ta en tur förbi Systembolaget och inhandla<br />

en flaska champagne till morgondagens<br />

fördrink.<br />

DON’T: Sitt uppe och spela CS hela natten.<br />

Du behöver din nattsömn, tro oss!<br />

DON’T: En spraytanning kan visserligen<br />

framstå som en bra sista minuten uppiffning,<br />

men risken är att det slutar i en spräcklig<br />

katastrof.<br />

DON’T: Färga håret i en ny färg/klipp dig i<br />

en ny spännande frisyr.<br />

Under middagen<br />

DO: Lös in de snapsbiljetter som du köpt innan middagen<br />

DO: Konversera artigt med dina bordsgrannar. Bjud på dig själv!<br />

DO: Lägg ner besticken när någon talar.<br />

DON’T: Köp bordsdamspresent<br />

DON’T: Skryt om dina betyg/din pappa som är delägare för att imponera<br />

på din bordsgranne.<br />

DON’T: Ljug ihop en historia för att imponera på dina bordsgrannar.<br />

Att du är en dansk utbytesstudent kan visserligen vara kul för stunden,<br />

men betänk att du sedan måste hålla fast vid den <strong>här</strong> historian (och det<br />

förfärliga språket) hela kvällen. Ovärt.<br />

DON’T: Håll ett spontantal. Kanske verkar det som en bra idé just då,<br />

men det är det inte.<br />

DON’T: Kräk på din bordsdams klänning när hon håller tal. Kräk inte<br />

överhuvudtaget för den delen.<br />

DON’T: Ta spontanpauser. Vänta tills det faktiskt är paus. Risken finns<br />

att du missar talet som alla i efterhand kommer att tala om. Bummer.


Efter middagen<br />

DO: Dansa vals!<br />

DO: Om du är av manligt kön; för!<br />

DO: Bli bjuden på drinkar<br />

DO: Gå på sexan - dansa på borden<br />

DON’T: Jämlikhet i all ära, i vals är det faktiskt<br />

mannen som för. Som kvinna; låt dig föras (förföras?)<br />

DON’T: Häng efter den där läraren som<br />

vägrade rätta upp din tenta. Det hjälper inte.<br />

På efterfesten<br />

DO: Drick obscena mängder vatten. I förebyggande<br />

syfte.<br />

DO: Ta med dig resterna från middagen och erbjud<br />

dem som frukost i utbyte mot övernattning<br />

DON’T: Ta den sista shotten<br />

DON’T: Skicka det där flirtiga sms:et. Kanske<br />

framstår som en bra idé just då, men… nej.<br />

DON’T: Cykla hem från efterfesten. Åtminstone<br />

inte om du har balklänning.<br />

Dagen efter<br />

DO: Terrorisera alla dina töntiga vänner som inte var på<br />

balen genom att publicera Facebook-statusar och lägga upp<br />

bilder som visar hur fantastiskt kul du hade det<br />

DO: Undersök frack/klänning efter eventuella hål samt<br />

fläckar. Kanske inte det roligaste men tro oss; att spara detta<br />

nöje till nästa gång du ska på bal kan lätt slå tillbaka på dig<br />

själv och din framtida ekonomi.<br />

DON’T: Lägg upp bilder tagna efter klockan 02.00. En<br />

gång ska du också söka jobb, tänk på det!<br />

DON’T: Gå igenom din sms-inkorg. Kan orsaka panikångest<br />

och kraftig hjärtklappning.<br />

8 frågor till...<br />

Jimmy Persson, balprins.<br />

1. Hur många baler har du varit<br />

på?<br />

Tolv med denna terminens baler.<br />

Samt minst lika många balsläpp.<br />

GUIDE<br />

2. Bästa balminne?<br />

Det finns många, <strong>här</strong> kommer ett par stycken:<br />

Filmen om dolusspexets återkomst under JF:s vårbal 2009.<br />

Installationen av Per Hellsvik som hedersledamot på vårbalen<br />

2010.<br />

Uppträdande av Kristoffer ”Kringlan” Svensson (P3) på<br />

Wermlands installationsbal 2010.<br />

3. Sämsta balminne?<br />

De roliga baler man missat. Ett dåligt balminne är ett där<br />

man sitter hemma istället för att gå på bal.<br />

4. Hur många snapsar är det ultimata antalet?<br />

Två till dig och en att ge till din bordsdam. Om du är dam<br />

så behöver du inte köpa en till din bordsherre, men jag<br />

lovar att det är uppskattat om du gör det ändå. (bäsk tack!)<br />

5. Vad bör man tänka på om man ska klara av en hel<br />

bal, från början till slut<br />

Ät ordentligt innan, man får aldrig tillräckligt med mat.<br />

Om du inte vill eller kan dansa i finskorna så ta med ett<br />

par som är mer dansvänliga.<br />

6. Vilka tre saker går du inte utan till en bal?<br />

1. Fickpluntan! Skippa starkspriten och fyll den med något<br />

annat gott att bjuda bordsdamen på istället (eller ta med<br />

två!).<br />

2. Ett icke fungerande fickur. På bal spelar tid ändå ingen<br />

roll.<br />

3. Överrock, hög hatt och paraply. Skall man beställa fyllemat<br />

på väg hem från balen, skall man göra det med stil.<br />

7. Vilken är den ultimata ballåten?<br />

Come away with me – Nora Jones, lugn och långsam vals<br />

som är lätt att dansa till!<br />

Something stupid – Nancy och Frank Sinatra, kasedans!<br />

8. Har du några tips på vad man som herre ska tänka<br />

på när det kommer till att dansa vals?<br />

Öva! Att lära sig grundstegen i Vals tar ca en timme, har<br />

du ingen kompis som kan visa dig så fråga dina föräldrar.<br />

Öva en timme innan balen, så kommer du absolut att<br />

dansa bättre vals än merparten av baldeltagarna. Tilläggas<br />

kan att tipsen ovan även gäller damerna. Att inse att<br />

bordsdamen man plikttroget viger första valsen åt bara<br />

kan dansa ”disco-dans” till Skakarumpamusik, gör ingen<br />

glad bordsherre.<br />

19


20<br />

INTERVJU<br />

Karin Adlercreutz:<br />

“Som inspector är man<br />

mer som ett bollplank”<br />

Text: Kajsa Nilsson Foto: Anna Överby<br />

Sedan början av 1950-talet är<br />

hon en aktiv del av studentlivet<br />

i Lund, och hon är fortfarande<br />

lika engagerad och engagerande.<br />

Dissidenten träffar Karin<br />

Adlercreutz för att äta bullar,<br />

prata utbildningsbevakning<br />

och få reda på vilken årgång av<br />

alla de Lundakarnevaler hon<br />

besökt som varit roligast.<br />

Karin, jag och vår fotograf Anna<br />

installerar oss i ett hörn i gallerian<br />

på Juridicums fjärde våning.<br />

Här kan vi prata lite mer ostört än<br />

på JF (och sofforna är skönare).<br />

Medan Anna sätter på kaffe börjar<br />

Karin berätta delar av sin otroligt<br />

spännande livshistoria för mig.<br />

Ville inte bli lärare<br />

Född och uppvuxen i Lund var<br />

det inte konstigt att hon valde att<br />

studera <strong>här</strong>,<br />

– Att jag skulle studera juridik<br />

Simon Berg<br />

Qurator, Östgöta<br />

Nation<br />

“Karin är jordnära och har en<br />

nära relation till nationen och<br />

dess aktiva. Karin som person är<br />

mycket glad och alltid på språng.<br />

Hon är mycket plikttrogen och<br />

säger vad hon tycker, men på ett<br />

konstruktivt sätt Hon kommer<br />

med jämna mellanrum in på expeditionen<br />

och talas vid vilket alltid<br />

uppskattas av oss i Quratelet.<br />

Karin Adlercreutz är nationens<br />

adopterade mormor.”<br />

var dock ingen självklarhet, berättar<br />

Karin.<br />

Det var hennes bror som först<br />

började prata om att studera juridik.<br />

– Egentligen var jag mest intresserad<br />

av litteraturvetenskap<br />

men jag tänkte att juridiken var ett<br />

säkert kort om man inte ville sluta<br />

som lärare, och det var det enda<br />

jag var alldeles säker på att jag inte<br />

ville bli, skrattar Karin.<br />

Det år som Karin tog studenten<br />

var det ca 100 personer som<br />

tog studenten i hela Lund.<br />

Höstterminen 1950 började<br />

hon plugga juridik på Juridicum.<br />

De var runt 100 novischer varav<br />

10 tjejer. På den tiden fanns det<br />

inte en enda kvinnlig lärare på hela<br />

fakulteten. Karin berättar att många<br />

tjejer hoppade av ganska kort<br />

tid efter att de börjat.<br />

– Mischa Markendal , som tog<br />

emot oss nya, var inte helt lätt att<br />

ha att göra med. Ofta var frågorna<br />

han ställde till oss flickor svårare<br />

än de som pojkarna fick svara på,<br />

och om man svarade fel kunde det<br />

hända att han frågade om man<br />

verkligen var säker på att man platsade<br />

på utbildningen, berättar Karin.<br />

Själv blev hon mest sporrad<br />

att plugga ännu mer för att kunna<br />

svara även på de svåra frågorna.<br />

Gemensam bal på AF<br />

Då Karin började studera fanns<br />

det ingen novischperiod på utbildningen.<br />

Den biten var det nationerna<br />

som skötte om. Man kunde<br />

inte välja vilken nation man ville<br />

vara med i, utan alla gick med i sin<br />

hemnation.<br />

– Eftersom jag kom från Lund<br />

fick jag gå med i Lunds nation,<br />

berättar Karin.<br />

Malmö nation och Helsingcrona<br />

är de nationer hon kommer<br />

ihåg som riktigt häftiga.<br />

TRE RÖSTER OM KARIN:<br />

Alexandra Brundin<br />

Urisman<br />

JF:s ordf. 2008/09<br />

“När jag blir stor ska jag bli som<br />

Karin! En varmare och mer<br />

glädjespridande person än allas vår<br />

Karin Adlercreutz är svår att finna.<br />

Under många år har Karin varit<br />

Lunds juriststudenters allra mest<br />

förtrogna och alltid – alltid! – har<br />

hon studenternas bästa för ögonen.<br />

Med en aldrig sviktande entusiasm<br />

och ett ack så skarpt intellekt är<br />

Karin helt klart en av de coolaste<br />

människorna jag vet!”<br />

Eva Lindell Frantz<br />

Jr.dr. och universitetslektor<br />

– Då fick man se till att skaffa<br />

sig kompisar som var med där så<br />

man kunde gå på deras fester!<br />

Varje vår hade alla nationer<br />

en gemensam vårbal på AF. Det<br />

var en riktig pangfest, minns Karin,<br />

men tror att det skulle vara<br />

omöjligt att ordna något liknande<br />

idag<br />

– Nej, idag är nationerna alldeles<br />

för stora, ni skulle aldrig få<br />

plats!<br />

På den tiden hade nationerna<br />

inga egna hus, utan fick varsitt nationsrum<br />

i AF-borgen, varifrån de<br />

bedrev sin verksamhet. Qurator,<br />

pro qurator och notarie fanns, liksom<br />

novischförmän, annars fanns<br />

det inte speciellt många tjänstemän<br />

eller aktiva.<br />

Kassör i JF<br />

<strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong> var sig inte<br />

särskilt lik under Karins studenttid;<br />

ordförande var en professor<br />

“Under ett antal år har jag haft det stora<br />

privilegiet att få arbeta tillsammans med<br />

Karin. Hon har <strong>här</strong>igenom kommit att<br />

fungera som en förebild och en mentor<br />

för mig. Det heter ju att om man vill nå<br />

skogsbrynet ska man sikta på stjärnorna.<br />

För mig är Karin en sådan där stjärna.<br />

Det lär vara näst intill omöjligt att nå<br />

hennes passionerat pedagogiska höjder,<br />

men det skadar naturligtvis inte att<br />

försöka. Att man sedan får nöja sig med<br />

att emellanåt nudda trädtopparna är väl<br />

bara något man får leva med, det kan<br />

ju trots allt bara finnas en enda Karin!”


som hette Per Stjernqvist,<br />

vice ordförande var en docent<br />

vid fakulteten. Posterna<br />

som sekreterare och<br />

kassör var däremot vikta<br />

för studenter, och kassören<br />

var ingen mindre än Karin.<br />

– Det var roligt att vara<br />

med i <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>.<br />

Vi hade inte möten<br />

särskilt ofta, kanske två till<br />

tre gånger per termin men<br />

vi brukade bjuda in olika<br />

föreläsare att prata, till exempel<br />

justitieråd och efteråt<br />

hade vi alltid eftersits<br />

på AF, minns Karin.<br />

- Några gånger åkte vi<br />

också iväg till studentgårdarna<br />

i Skanör och Lillsjödal,<br />

men det blev ingen fest eller<br />

så, för det var ju professorer<br />

med! <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong><br />

styrdes helt från<br />

lärarhåll.<br />

Muntliga tentor<br />

Även juristutbildningen har<br />

förändrats en hel del.<br />

– Det var Mischa Markendal<br />

som ansvarade för Proppen,<br />

som sedan blev Grunken<br />

(som nu är helt borta från termin<br />

ett), fast på min tid varade<br />

Proppen en hel termin och<br />

var en snabbgenomgång av<br />

precis allt på hela utbildningen,<br />

beskriver Karin.<br />

Undervisningen bedrevs<br />

enbart i storföreläsningsform,<br />

seminarier och grupparbeten<br />

kom först på 1970-talet. Runt<br />

1965 tror Karin att lärarna<br />

började använda sig av praktiska<br />

exempel i sin undervisning.<br />

– Vi hade muntliga tentamen,<br />

i grupper om fyra, men<br />

det var inte lätt, Mischa var<br />

inte så snäll vid examinationen<br />

så jag såg alltid till att hamna i<br />

en grupp med tre killar för att<br />

förbättra mina chanser, berät-<br />

tar Karin.<br />

Karins favoritämne var straffrätt,<br />

som hon läste för professor<br />

Thornstedt. Civilrätt var inte lika<br />

kul, för där fanns inga roliga lärare.<br />

Träffade kärleken i rätten<br />

– På min tid kunde man vara sommarnotarie<br />

i det som då hette<br />

<strong>här</strong>adsrätt och rådhusrätt. Jag hade<br />

studerat juridik i cirka två år när jag<br />

tog kontakt med <strong>här</strong>adshövdingen<br />

och frågade om jag inte kunde<br />

få vara sommarnotarie och det<br />

gick bra. Jag var sommarnotarie i<br />

Torna Bara <strong>här</strong>adsrätt och där satt<br />

Axel ting, berättar Karin. Det var<br />

så de träffades.<br />

Efter avslutad utbildning satt<br />

Karin ting i Malmö, sedan var hon<br />

mammaledig i några år. I mitten<br />

av 60-talet ökade anströmningen<br />

av studenter till juristutbildningen<br />

markant.<br />

Detta ledde till att Mischa Markendal<br />

tog kontakt med sin kollega<br />

Axel, som då blivit professor, och<br />

frågade Axel om inte Karin kunde<br />

tänka sig att hjälpa honom att undervisa<br />

på Proppen. Karin tyckte<br />

att det lät som ett bra förslag eftersom<br />

hon kände att hon behövde fräscha<br />

upp sina juridiska kunskaper lite efter<br />

mammaledigheten. Hon bad Axel att<br />

hälsa Mischa att hon var intresserad av<br />

tjänsten och väntade sedan på att Mischa<br />

skulle ta kontakt med henne.<br />

– Det gjorde han aldrig, säger Karin<br />

med ett skratt, Mischa tyckte att allt<br />

var bestämt och klart i och med att han<br />

pratat med Axel!<br />

Utsedd till studierektor<br />

Karin har, förutom att undervisa på<br />

Proppen, även hunnit undervisa i Jiken<br />

på socialhögskolan under flera år,<br />

parallellt med den undervisning hon<br />

bedrev på Juridicum.<br />

Höstterminen 1974 blev hon kontaktad<br />

av prefekt Ulf Cervin som undrade<br />

om hon inte var intresserad av<br />

att bli studierektor på Juridicum.<br />

– Han hade väl märkt att jag levde<br />

rövare i olika sammanhang, säger Karin<br />

med ett skratt och berättar att hon<br />

inte var rädd att säga ifrån när det var<br />

något hon tyckte fungerade dåligt.<br />

Hennes krav för att bli studierektor var<br />

att hon skulle få jobba heltid på Juridicum,<br />

vilket hon fick. Hon var studiere-<br />

INTERVJU<br />

ktor vid sidan av sin undervisning,<br />

och var en av de första som<br />

började bedriva utbildningsbevakning<br />

på fakulteten, något som<br />

hon beskriver som mycket svårt.<br />

Samma problem då som nu<br />

Problemen hon beskriver att<br />

man jobbade med då är mycket<br />

lika de som kursombuden jobbar<br />

med än idag.<br />

– Ja, <strong>här</strong> är det inte mycket<br />

nytt under solen, frågorna är<br />

eviga men svaren varierar, säger<br />

Karin.<br />

Karin har kvar ett kontor på<br />

Juridicum, som hon delar med<br />

Hans Heinrich Vogel och Reinhold<br />

Fahlbeck. Hon tycker om<br />

att följa vad som händer på utbildningen<br />

och brukar komma<br />

till Juridicum någon gång varje<br />

vecka.<br />

– Jag är utsedd till evig ledamot<br />

av lärarlaget inom allmän<br />

förmögenhetsrätt, berättar Karin<br />

stolt. Ofta kommer de undervisande<br />

lärarna på terminen till<br />

Karin och ber om råd.<br />

– Det är så trevliga allihopa!<br />

Eva och Patrik och Ulf och allas<br />

vår avtalsrättare Ola.<br />

Jag skrattar och påpekar det aningen<br />

lustiga i att Karin omnämner<br />

Ola Svensson, och inte sin<br />

make Axel Adlercreutz som ”allas<br />

vår avtalsrättare”. Karin håller inte<br />

med.<br />

– Lilla vän, Ola är rörande, han<br />

kan Axels böcker utan och innan!<br />

Utbrister Karin.<br />

Omtyckt inspector<br />

1979-2001 var Karin inspector på<br />

Östgöta Nation. När jag frågar<br />

vad hon har för anknytning till<br />

Östergötland får jag ett glatt ”ingenting”<br />

till svar.<br />

– När jag blev vald till inspector<br />

var det ont om Östgötar vid<br />

universitetet och gott om jurists-<br />

(Forts. nästa sida)<br />

21


INTERVJU<br />

tudenter på nationen.<br />

På JF är Karin hedersledamot sedan<br />

1984. 2003-2006 var Karin inspector i<br />

föreningen. Som inspector är man ordförande<br />

i det beslutande organet men<br />

framförallt skall inspectorn fungera<br />

som ett bollplank.<br />

– Jag har tycker att man som inspector<br />

skall ha rollen som den folk alltid<br />

kan ringa till, menar Karin.<br />

Inspectorn ansvarar också för att<br />

försöka styra upp verksamheten, vilket<br />

hon upplever har behövts mer vid nationen<br />

än vid kåren.<br />

– Ja, nationerna kan ju lätt flippa ur<br />

lite ibland, skrattar Karin.<br />

Rutinerad festbesökare.<br />

Idag har Karin titeln inspector emerita<br />

vid såväl JF som Östgöta nation. Som<br />

inspector emerita blir hon bjuden på<br />

alla större tillställningar, och hon tar<br />

ofta på sig sin folkdräkt och går med<br />

studenterna på bal.<br />

Den bästa festen hon varit på har<br />

Karin svårt att komma på, hon har en<br />

del att välja mellan. Till slut kommer<br />

hon fram till att båda gångerna hon<br />

blivit installerad som inspector varit<br />

extra speciella.<br />

- Då kände man sig riktigt favoriserad,<br />

alla applåderade och det var väldigt<br />

positiv stämning, berättar Karin.<br />

Bästa karnevalen<br />

Diskussionen om fester glider så smått<br />

över till diskussion om Karnevaler.<br />

Karin gick på sin första karneval<br />

samma år som hon tog studenten, och<br />

sedan dess har hon besökt i stort sett<br />

varje karneval.<br />

– Jag har i princip festat sedan slutet<br />

av 1950-talet, utbrister hon glatt.<br />

Den bästa karnevalen var 1954.<br />

Det var då succé-spexet Djingis Khan<br />

sattes upp för första gången och nästan<br />

ingen kunde karnevalsmelodin för alla<br />

gick runt och sjöng Härjarevisan dagarna<br />

i ända.<br />

– Har ni hört den? Undrar Karin<br />

TÄNK OM<br />

DU VAR KUND I EN BANK<br />

SOM INTE BARA BRYDDE SIG<br />

OM PENGAR<br />

Värdepaket Student kostar ingenting och innehåller Internetbanken,<br />

Mobilbanken, Telefonbanken, BankID, Bankkort VISA, Betal- & Kreditkort<br />

MasterCard och Näthandelsdepå. Allt du behöver för att förenkla din<br />

vardagsekonomi. Men allt handlar ju inte bara om pengar.<br />

Sparbanken Öresund är inte som andra banker. Att ge tillbaka till<br />

samhället ligger i vår grundidé. Det innebär att en del av vår vinst<br />

går till projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning,<br />

kultur, idrott samt företagsamhet i västra Skåne.<br />

Skaffa ditt Värdepaket redan idag så bjuder vi dig dessutom på bio.<br />

www.sparbankenoresund.se<br />

0 kr<br />

och börjar sjunga för Anna och mig.<br />

”Nu skall vi ut och <strong>här</strong>ja, supa och slåss<br />

och svärja, bränna röda stugor, slå små barn<br />

och säga fula ord!”<br />

Karin har bra sångröst och Anna<br />

och jag kan inte låta bli att sjunga med.<br />

Så sitter vi där i lärarrummet på Juridicums<br />

fjärde våning och sjunger vad<br />

som idag används som snapsvisa. Professorer<br />

och datalärare som går förbi<br />

tittar lite undrande på oss, men det bekommer<br />

oss inte. Vi trallar vidare.


Frågan ställs ofta i BBC:s kassako<br />

”Top Gear” av programledarna,<br />

Clarkson, May och<br />

Hammond och inte sällan får<br />

de äta upp uttalandet. Det finns vissa<br />

risker med att vara kaxig. Samtidigt kan<br />

det finnas skäl att vara kaxig ibland, att<br />

helt enkelt våga sticka ut hakan även<br />

om man kan anta att man får igen.<br />

Ungefär samma sak sa jag när jag antog<br />

erbjudandet att bli ordförande i<br />

fakultetens Alumniförening Sällskapet<br />

Lundajurister; How hard could it<br />

be? När jag blev tillfrågad så blev jag<br />

lite överrumplad, inte helt beredd på<br />

frågan, men att svara ja krävde ett par<br />

överväganden. Men tanken som ledde<br />

fram till att acceptera var enkel; Alla<br />

kan ju inte säga nej! Men det är ju tyvärr<br />

det som är det vanliga - att säga<br />

nej - och att helst vårda sin egen tid,<br />

att sätta sina egna intressen först istället<br />

för att ibland tänka på kollektivet,<br />

vilket i det <strong>här</strong> fallet är fakulteten,<br />

studenterna och de som tidigare varit<br />

studenter. Detta synsätt är mycket vanligt<br />

på fakulteten när det gäller aktiviteter<br />

som går utanför ett 9-5 schema.<br />

Krönikans centrala fråga är; Behöver<br />

vi en alumniförening på fakulteten?<br />

Frågan är berättigad. När jag tillträdde<br />

som ordförande fanns ingen av universitetet<br />

styrd verksamhet när det<br />

gällde våra alumner. Personligen hade<br />

jag känslan av att detta var ett Amerikanskt<br />

fenomen man ville kopiera. Det<br />

går inte att komma ifrån att kopplingen<br />

mellan tidigare studenter och deras<br />

Alma Mater är tätare och hårdare i<br />

SÄLLSKAPET LUNDAJURISTER<br />

How hard<br />

could it be?<br />

Text: Lars-Göran Malmberg<br />

USA än i Sverige. Där betalar man för<br />

sin utbildning och <strong>här</strong> är den gratis, jaja<br />

jag känner till studielånen. Men viljan<br />

att betala tillbaka genom donationer<br />

till lärosätet genom det alumninät som<br />

finns vid universitet, ett nätverk som<br />

kanske betytt mycket för karriären, är<br />

typiskt sett amerikanskt. Lunds universitet<br />

följde dock upp den amerikanska<br />

trenden genom att inrätta ett Aluminnet<br />

för ett par år sedan, ett centralt<br />

nätverk för att komma i kontakt med<br />

tidigare studenter, via ”nätet”. Jag känner<br />

personligen en tveksamhet till den<br />

centrala ansatsen i Alumninet särskilt i<br />

förhållandet till Sällskapets verksamhet.<br />

Vilka olika roller i alumnipjäsen spelar<br />

vi egentligen? Det går heller inte att<br />

komma ifrån att de som ansluter sig till<br />

det centrala nätverket uppfattar detta<br />

som Sällskapet Lundajurister, vilket det<br />

inte är och i slutändan kommer att fråga<br />

sig varför ska vi vara med på två ställen?<br />

Räcker det inte med Alumninet?<br />

Svaret på den sista frågan är nej. Det<br />

räcker inte med Alumninet. Det är på<br />

fakultetens plan som det försiggår aktiviteter<br />

till förmån för medlemmarna<br />

i Sällskapet. Eller åtminstone skall försiggå<br />

aktiviteter för medlemmarna. Dilemmat<br />

är dels det som jag lyfte fram i<br />

de första raderna den egna fakultetens<br />

engagemang, dels att skapa och hinna<br />

med att utföra aktiviteter riktade till<br />

Sällskapets medlemmar. Inom juristsfären<br />

finns redan idag ett stort antal<br />

aktiviteter för att kompetensutveckla<br />

dagens jurister, domarakademin bland<br />

annat, så <strong>här</strong> finns ingen anledning att<br />

öka på utbudet. För ett par år sedan<br />

försökte Sällskapet starta en årligen<br />

återkommande ”Homecoming day”,<br />

förlagd till den lördag då JF håller vårbal.<br />

Detta för att ytterligare förstärka<br />

feststämningen. De fyra år som gått<br />

har attraherat en hel del av våra tidigare<br />

studenter. Det har kommit mellan<br />

70-90 personer varje år. Majoriteten<br />

av dessa är naturligtvis våra tidigare<br />

studenter. Däremot saknas fakulteten<br />

nästan helt! När man kommer till en<br />

”homecoming day” vill man träffa<br />

sina gamla studiekompisar, förståss,<br />

men kanske också de lärare som man<br />

så högt uppskattade. Men de är inte<br />

där. De är hemma och vårdar sin tid.<br />

Vi, som fakultet, behöver kontakten<br />

med våra studenter som lämnat oss.<br />

Vi behöver tillgång till det kontaktnät<br />

som de äldre har för att hjälpa<br />

våra nuvarande studenter in i dessa<br />

nätverk för deras egen framtid. Vi<br />

behöver visa våra studenter både<br />

de som läser nu och de som har läst<br />

hos oss att vi bryr oss om dem. Det<br />

krävs med andra ord aktivitet och det<br />

främst från oss som är på fakulteten,<br />

det behövs idéer och visioner om framtiden<br />

och engagemang. Sällskapets<br />

styrelse har aktiva och mycket engagerade<br />

medlemmar från yrkeslivet men<br />

knappast någon från fakulteten. Det<br />

är dags att det blir ändring på det nu.<br />

How hard could it be?<br />

23


Stiftelsen Juristförlaget i Lund<br />

- Höga ambitioner och låga priser för goda resultat -


En novischs<br />

Text: Anna Redin. Foto: Mia Petersén<br />

Pufendorfsalen snurrade runt mig,<br />

rummet krympte. Studierektorns<br />

röst ekade inuti mitt huvud likt ett<br />

gammalt kassettband som spelas<br />

upp i slowmotion; NIII-HAAR-BLIVIT-<br />

ANTAAAAGNA-TIIILL-SVEEEER-<br />

IGES-MEEEEST-EFTERTRAKTA-<br />

DE-JUUUUURIIIST-UTBILDNIIIING-<br />

GRAAAAAATTTTTIS! I samma stund<br />

som studierektorn betonade meningens sista<br />

ord, steg temperaturen kraftigt inom mig och<br />

Uppdragslekar i ett snöigt Lund<br />

jag kände ett behov av att svälja en kväljning<br />

á la maximerad prestationsångest. Kanske<br />

hade jag tagit mig vatten<br />

över huvudet då jag flyttade<br />

hit i tron om att jag<br />

skulle bli en sådan där<br />

jurist? När allt kom omkring<br />

visste jag ju förhållandevis<br />

lite om Sveriges<br />

rikes lag. Vad jag däremot<br />

visste var att min lagbok<br />

skulle bli stulen redan innan<br />

jag hade köpt den,<br />

samt att alla böcker jag<br />

någonsin skulle efterfråga<br />

i Juridicums bibliotek<br />

DISSIDENTEN<br />

betraktelser<br />

skulle lysa med sin frånvaro. Jag hade<br />

förberett mig på det värsta! Juridicum- en<br />

laglös tillvaro på en annars så lagcentrerad<br />

plats, likt Thomas Hobbes teori om<br />

naturtillståndet, där ”allas krig mot alla”<br />

råder. Jag svalde tungt, slöt mina ögon och<br />

försökte lugnt intala mig själv; det <strong>här</strong> ska<br />

nog bli bra ändå.<br />

Så <strong>här</strong> i efterhand kan jag inte annat än<br />

att konstatera hur fort tiden har gått och<br />

hur roligt jag har haft<br />

sedan den dagen då jag<br />

förfärat satt och hyperventilerade<br />

i Pufendorfsalens<br />

bakre rad.<br />

Novischperioden – en<br />

galet händelserik tid<br />

som i återblickandets<br />

stund värmer skönt i<br />

bröstet, ungefär lika innerligt<br />

som en ärtsoppeavrundande<br />

punsch.<br />

Faktum är att jag, innan<br />

jag ens hade hunnit<br />

smaka på begreppet jur-stud (eller i mitt<br />

fall; små-[d]jur), hade försatts i något slags<br />

Uppträdande under Temasittning 2<br />

hypnotiserat tillstånd; ett slags novisch-trans.<br />

Det var följaktligen i dennaa trans som jag,<br />

till min uppriktiga förvåning, lyckades engagera<br />

mig i de allra mest förundransvärda<br />

aktiviteter. Jag vill bestämt hävda att höger<br />

och vänster hjärnhalva aldrig tidigare har samarbetat<br />

så intensivt som under de inledande<br />

veckorna på juristutbildningens första termin.<br />

Kreativiteten flödade. Sånger komponerades,<br />

utstyrslar kokades samman och det ena spexet<br />

avlöste det andra. Uppriktigt sagt; det skulle<br />

inte förvåna mig nämnvärt om en eller en annan<br />

fadder-hyllande-melodi dyker upp i nästa<br />

års upplaga av Melodifestivalen, eller ännu<br />

bättre, i Talang 2011. Många mästerlika verk<br />

har åstadkommits under novischperiodens<br />

blomstrande dagar och jag är mäkta imponerad<br />

över mina medstuderandes oanade färdigheter.<br />

Kanske var det någon gång under dansen till<br />

andra refrängen i låten Vamos a la playa som<br />

jag insåg att det <strong>här</strong> med juridik nog inte är så<br />

tokigt ändå. Inte så tokigt alls faktiskt. Kopplingen<br />

är kanske, för den utomstående, inte<br />

är helt självklar. Dock vore det alldeles för<br />

tidskrävande att i ord försöka vidareutveckla<br />

resonemanget. Som novisch kan man nämligen<br />

inte alltid förklara hur saker sker, när de<br />

skedde eller varför de ens ägde rum… i alla<br />

fall inte uppställt i logiskt hållbara argument<br />

vars premisser är sunda i materiell mening.<br />

Vart vill jag nu komma med hela den <strong>här</strong> utläggningen,<br />

vad är summan av kardemumman,<br />

undrar ni? Slutsatsen är givetvis att jag<br />

även i fortsättningen kommer att passera<br />

genom Juridicums svängdörrar. Förmodligen<br />

ett oräkneligt antal gånger. Min tidigare obefogade<br />

rädsla har ersatts av en övertygelse om<br />

att jag har hamnat rätt och det är en tillfredställande<br />

känsla.<br />

25


26<br />

DISSIDENTEN<br />

Var fan ligger studie-<br />

vägledarkorridoren 1 ?<br />

Och alla andra frågor en juriststudent hinner<br />

ställa sig på fyra och ett halvt år<br />

Text: Kajsa Nilsson<br />

Har du också tröttnat på att stirra dig<br />

blind på ett CV, som hur mycket tid du än<br />

lägger på att ändra typsnitt och sidhuvud<br />

ändå inte ser riktigt så flashigt ut som du<br />

önskar att det gjorde? Känner du att du<br />

gärna skulle vilja glänsa lite mer när det<br />

är din tur att redovisa på seminarierna?<br />

Undrar du också över hur det gick till när<br />

alla kursare helt plötsligt fick ett jobb vid<br />

sidan av studierna? Då är karriärservice<br />

stället för dig!<br />

Karriärservice är en del av studievägledningen<br />

och fakultetens service till studenterna<br />

när det kommer till svar på frågor<br />

om praktikplatser, examensarbete och<br />

hur man ska göra för att få ett extrajobb.<br />

Likaså erbjuds föreläsningar som sät-<br />

ter ljuset på juristyrkets alla sidor – just<br />

nu planeras en serie föredrag/workshops<br />

där studenterna erbjuds kunskaper och<br />

praktiska övningar i retorik, akademiskt<br />

skrivande, etik, konflikt- och krishantering<br />

samt samtalsmetodik. Det finns även möjlighet<br />

för oss studenter att påverka kommande<br />

föreläsningsämnen.<br />

Om man vill få reda på vilka praktikplatser<br />

som är lediga eller förslag på ämnen<br />

till sitt examensarbete kan man registrera<br />

sig på www.cv.lu.se. På denna databas, som<br />

är gemensam för hela universitetet, lägger<br />

många arbetsgivare ut annonser när de<br />

ska nyanställa studenter och nyutexaminerade.<br />

Här kommer också karriärservice<br />

att lägga ut de annonser om lediga praktikplatser<br />

som kommer in till fakulteten.<br />

Vem som är vem av studievägledarna är inte lätt att veta – Dissidenten<br />

kan åtminstone lära dig vad de olika vägledarna kan tänkas<br />

heta…<br />

Karin Berter – Ansvarar för exjobb och karriär, det är Karin som räddar oss från en<br />

framtid i misär.<br />

Louise Hultquist – är koordinator för allt internationellt, vill du åka på utbyte är det<br />

Louise du ska fjäska för tills hennes hjärta har smält.<br />

Michael Mattisson – jobbar som studievägledningens informatör, svarar på frågor<br />

om fördjupningskurserna är det Michael som gör.<br />

Lena Swärd – ansvarar för utbildningens grundläggande nivå, och har du särskilda<br />

behov är det Lenas dörr du ska knacka på.<br />

Amanuenser – kallas studenterna som hjälper till med en massa olika grejer. Alexandra<br />

Brundin Urisman, Christina Englén, Mirjam Katzin och Madelene Nilsson heter<br />

dessa hjälpredor till tjejer.<br />

Sidan är kort sagt den bästa platsen att<br />

finna annonser som riktar sig specifikt till<br />

studenter!<br />

Karriärservice ansvarar också för hemsidan<br />

AlumniNet, portalen för den som<br />

vill behålla kontakten med sitt Alma Mater<br />

(sitt gamla lärosäte) efter sin examen.<br />

Om du vill veta mer om Karriärservice och<br />

vilka studentaktiviteter de har på gång kan<br />

du gå in och ”likea” Karriärservice på Facebook!<br />

Sök på Karriärservice|<strong>Juridiska</strong><br />

fakulteten i Lund, så får du fortlöpande<br />

tips om användbara länkar och inbjudningar<br />

till vårens arrangemang.<br />

I framtiden blir det du som slår dina kursare<br />

med häpnad!<br />

Så kontaktar du studievägledningen:<br />

Mottagningstider:<br />

Måndag 13-15,<br />

tisdag 10-12,<br />

torsdag 13-15<br />

Telefontider (046 – 222 11 00)<br />

Måndag 10-12,<br />

tisdag 13-15,<br />

torsdag 10-12<br />

1 Tag vänster innanför svängdörrarna, gå<br />

genom cafeterian, ut genom glasdörrarna till<br />

andra entréhallen, genom nästa par glasdörrar<br />

tills du kommer till Sessionsrummet. Studievägledarkorridoren<br />

börjar med dörren på din vänstra<br />

sida.


• Vill du läsa juridik i sommar?<br />

• Vill du vara student på Suffolk University Law School utan att behöva lämna<br />

Lund?<br />

• Vill du knyta viktiga kontakter inför framtiden?<br />

Under 12 års tid har Suffolk Law Summer Program givit amerikanska och svenska<br />

juridikstudenter möjligheten att studera tillsammans. Den 21 juni är det<br />

återigen dags att välkomna professorer och studenter från Boston till Lund.<br />

Under Suffolk Law Summer Program räknas alla medverkande som studenter<br />

vid Suffolk University Law School och förutom en oförglömlig sommar får du:<br />

• 4 amerikanska credits<br />

• Intyg från Suffolk University Law School<br />

• 15 svenska högskolepoäng<br />

• CSN<br />

• 2 intressanta föreläsningar per dag<br />

• Studiebesök, gästföreläsningar samt sociala aktiviteter<br />

• Möjlighet att knyta kontakt med studenter och professorer från USA<br />

Ansökan sker senast den 29 april 2011. För mer information vänligen besök receptionen<br />

på Juridicum eller www.jur.lu.se/SuffolkLawSummerProgram<br />

Vi ses i sommar!


28<br />

DISSIDENTEN<br />

Älskade Dolus<br />

Text: Erik Lindberg stolt Spexmästare Emiritus Foto: Richard Croneberg<br />

Klockan 23.03 och jag är precis hemkommen<br />

från premiären av Dolu§pexet<br />

Alexander Graham Bell eller Skotten i Sarjevo.<br />

Mina handflator hade inte kunnat<br />

ömma mer om jag så hade spenderat<br />

en förmiddag med J.D, Turk och Mr<br />

Barney Stinson i ett ändlöst inferno av<br />

high fives.<br />

Ändlöst likt ett hamsterhjul kan också<br />

vår juristutbildning kännas. Nio terminer<br />

lång är den. Därför slår blodpumpen<br />

ett extra slag när man får se en<br />

uppsjö juriststudenter dedicera en hel<br />

termin för att förbereda ett fyrverkeri<br />

som bränns av fem gånger på tre dagar.<br />

Studietiden är till 95% minnen, mina<br />

bästa kommer från Dolu§pexet och jag<br />

tror att jag blir allt mindre ensam om<br />

det.<br />

I historien kastas vi direkt in i en<br />

högländsk bar med en så fantastisk dekor<br />

att den ser ut att dofta whiskey (för<br />

nog är det väl äpplejuice som serveras<br />

i de gigantiska skålarna?). In kliver tre<br />

flickor från terrororganisationen Svarta<br />

handen. De har precis stulit Bells opatenterade<br />

telefon och ämnar avlyssna<br />

Prins Franz Ferdinand av Österrike-<br />

Ungern. Bell stormar sedan in på<br />

baren, beställer en quarterdouble whiskey,<br />

samtalar med William Wallace om<br />

Glen McEnroe (vars nakenbad i Loch<br />

Ness tydligen gav upphov till myten<br />

om Nessi) samt stöter på en österrikisk<br />

konststuderande vid namn Adolf. Adolf<br />

och Bell gör följe till Sarajevo för<br />

att återta Bells telefon.<br />

Ordvitsarna om (tele)fåntrattar,<br />

nutidsskämten om patent värda 400<br />

000 € och sångtexter om Adolf ”som<br />

är vild som ett djur” överskuggas endast<br />

av skådespelarnas sångprestationer.<br />

Årets skådespelargarde har tillsammans<br />

med Hampus Wikerståls manusgrupp<br />

tagit spexet till en helt ny nivå.<br />

De spexare som lider brist på sångröst<br />

kompenserar detta med en rolig roll-<br />

tolkning. Vissa sånger får en att skratta<br />

hejdlöst och andras sångröster<br />

får ögonen att vattnas. Spexet lämnar<br />

ingen oberörd.<br />

Som medlem av <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong><br />

är spexet, liksom många av JF:s övriga<br />

utskott, en fröjd att skåda. Utskottet<br />

sväljer oerhörda mängder aktiva och<br />

Ordförande Nenne Gavin har sett till<br />

att allehanda juristtalanger fått utlopp<br />

för sina intressen i någon av spexets<br />

sektioner. Sminket och kostymeriet<br />

förvandlade Lovisa Lundgren till den<br />

skäggige Alexander Graham Bell, dekoren<br />

totalrenoverade scenen till Franz<br />

Ferdinands palats och jag kan bara<br />

föreställa mig hur bra Sexmästeriets<br />

premiärsittning var. Husbandet lyfte taket<br />

på AF-borgen och det tåls att fundera<br />

på om det inte är dags att adoptera<br />

Dolus husband till hela JF!<br />

Det är också viktigt att poängtera att<br />

spexet inte hade kunnat bli av utan<br />

Gustav Thorslunds arbete med sponsring-och<br />

marknadsföringsgruppen.<br />

Det var i grevens tid att jag hann få tag<br />

på premiärbiljett till mig och de mina,<br />

vilket tyder på ett bra jobb.<br />

Slutligen måste det lyftas fram att trots<br />

att ledningsgruppens kämpande med<br />

att höja nivån på spexet, hålla ihop organisationen<br />

och genomföra föreställningarna<br />

så hade de ändå tid att få f.d.<br />

justitierådet Torgny Håstad att skriva<br />

ett tillägg till förordet i programbladet.<br />

Ikväll borde jag ha nött jävsparagrafer<br />

i Rättegångsbalken, istället får jag<br />

praktisera min egen jävsproblematik<br />

genom att plita ner den <strong>här</strong> hyllningskrönikan.<br />

Årets Dolu§pex var episkt<br />

punkt. . Jag satt länge och väntade på<br />

det sista spexattributet i form av ett<br />

acapella nummer och det avfyrades<br />

i ett magiskt inrop. Likt en Pokémon<br />

har spexet utvecklats och är nu ett fullfjädrat<br />

spex i klass med de största. Det<br />

ska bli mycket spännande att se vem<br />

som tar över den <strong>här</strong> underbara skutan<br />

som vi kallar för Dolus.<br />

(Jag hade tänkt avsluta med något prettocitat<br />

på latin.)


DISSIDENTEN<br />

SKI WEEK ÅRE<br />

30<br />

Text: Oscar Hillmann Foto: Joakim Winnerljung, Christina Söderbäck<br />

Efter en lång bussfärd<br />

vaknade ett<br />

gäng trötta och<br />

något stela jurister<br />

en liten bit utanför Åre. Vi<br />

förutsatte att bussen skulle ta<br />

oss hela vägen till våra stugor<br />

men så var dock inte fallet.<br />

Bussen hade kört fast i snön<br />

men med hjälp av samtliga resenärer<br />

lyckades vi gunga loss<br />

bussen à la ”Snow-roller”style.<br />

Väl framme vid stugorna<br />

möttes de förväntansfulla juristerna<br />

av duggregn och +2,<br />

att det skulle vara varmare i<br />

Åre än i Lund var inte enligt<br />

förväntningarna. Detta var<br />

inget som stoppade oss utan<br />

vi spände på oss skidor och<br />

snowboards och begav oss ut i backarna.<br />

T2:orna tog sig med hybris upp<br />

i första bästa svarta backe och samtliga<br />

kunde konstatera att det verkligen<br />

kändes som väggen. T5:orna tyckte<br />

däremot att backen bredvid kändes<br />

som stupet.<br />

Viss problematik uppstod under veckan<br />

i och med att T2:orna hade svårt nog<br />

att hålla koll på sig själva, att hålla koll<br />

på sina vänner var det inte tal om. Detta<br />

resulterade i att en av våra kära tjejer<br />

i T2 glömdes kvar på en av Åres många<br />

klubbar och fick i avsaknaden av bekanta<br />

hänga med upp på en efterfest på<br />

ett närliggande hotell med tre okända<br />

grabbar. Att det var omöjligt att både<br />

prata i telefon och följa med i taxin till<br />

Bygget fick Mathias några dagar senare<br />

uppleva då han trettio sekunder efter<br />

att bilarna avgått upptäckte att han var<br />

ensam kvar vid våra stugor.<br />

Dagen D kom och en skicrosstävling<br />

hade arrangerats mellan Jurister och<br />

Ekonomer. Juristernas representanter<br />

bestod bland annat av Sverigerankade<br />

alpin skidåkare, gamla säsongare i Alperna<br />

och vår eminenta vice ordförande<br />

i JIPPO. Segern var ett faktum och<br />

Ekonomerna fick träna sig i den ädla<br />

konsten att vara goda förlorare.<br />

Kabinbanan upp till Åreskutan var tyvärr<br />

många dagar avstängd på grund<br />

av hård vind, konstigt tyckte vi eftersom<br />

att det kändes som om det blåste<br />

som en helt vanlig dag i Lund. Den<br />

dagen skutan ändå var möjlig att åka<br />

upp på hände det otänkbara. Vår kära<br />

Ordförande för JF och vår älskade<br />

Ordförande för Dolu§pexarna gav<br />

sig ut på upptäcktsfärd i det vinterklädda<br />

landskapets avstängda backar.<br />

En nära-döden-upplevelse senare tog<br />

de det mogna beslutet att plocka av<br />

sig skidorna och invänta hjälp från två<br />

snöskotrar som Vice ordförande för JF<br />

kallat in, för hur skulle det sett ut om vi<br />

kom hem med ett halvt presidium och<br />

utan en Ordförande för JF:s spex?<br />

Vadslagningen om vem som skulle<br />

bryta första benet intresserade de flesta<br />

men vi kunde som tur var konstatera<br />

att när veckan nådde sitt slut hade inte<br />

ett enda ben gått av, så förutom en misshandlad<br />

gitarr, många bakfyllor och en<br />

rumpa som stämt träff med ett glödhett<br />

bastuaggregat, klarade sig Lundajuristerna<br />

helskinnade och vi kunde,<br />

tittandes på en av de coolaste filmer<br />

som någonsin gjorts, återvända hem till<br />

kära Lund där avundsjuka kursare väntade<br />

på att få höra om våra många bravader<br />

i landet norr om Skånes gränser.


Vardagens<br />

Text: Miran Crnalic<br />

Jag hade lagt idrotten på hyllan, lagboken<br />

på skrivbordet och med en<br />

lättare sommarbränna och en desto<br />

hårdare struken skjorta så hade jag<br />

påbörjat mitt Lundaliv med att fråga om<br />

hur jag hittar till Pufendorf och undra över<br />

vem Carl-Erik Rosén egentligen är. När<br />

berättelsen nedan utspelar sig så var jag just<br />

i färd med att mischamingla mig igenom ett<br />

helt student-Sverige under min första kväll<br />

uppe på JF. Någon från Tjörn, en annan<br />

från Köping och jag, troligtvis den enda<br />

norrlänningen på dansgolvet den kvällen.<br />

Och där någonstans stod han – Jocke<br />

(förvisso från Skåne, men vad gör väl det).<br />

Jag tog mod till mig och ett, två och tre<br />

steg senare var jag framme bredvid honom.<br />

Han tittade på mig och granskade mig i en<br />

millisekund. Sen tog han ett steg bakåt.<br />

Kanske var det en reflex, kanske var jag för<br />

offensiv.<br />

Jag är från Umeå förklarade jag och ja jo,<br />

det är långt, hyr en liten lya i Lund nu och<br />

klart att du får slagga på min soffa ikväll<br />

och mm, herregud vad svårt det är med<br />

bostäder <strong>här</strong> i stan, böcker? Tyvärr inte<br />

köpt några än, förutom ett par då, såklart.<br />

Nej, ingen aning vad jag vill bli, men typ<br />

rädda världen. Eller något liknande?<br />

Vi skakade hand, utbytte de vanliga standardfraserna<br />

till en början och efter ett tag<br />

KRÖNIKA<br />

generalklausul<br />

hade jag – aningen novischberusad – insett<br />

att <strong>här</strong>, <strong>här</strong> var kanske någonting att bygga<br />

på. Jag pratade fort, mycket och lite nervöst<br />

så som det brukar vara när det är någonting<br />

för första gången. I efterhand tror jag att<br />

även Jocke insåg att <strong>här</strong>, <strong>här</strong> var någonting<br />

att bygga på. Så jag öppnade munnen<br />

igen och fortsatte slå knockout på myten<br />

om den tysta norrlänningen.<br />

Ungefär i just precis denna stund så skulle<br />

vår berättelse kunnat ha tagit slut men<br />

någonstans <strong>här</strong> så valde den istället att<br />

börja. Novischstämningen hade slagit sin<br />

hand om mig och jag lade min på Jockes<br />

axel (han backade bakåt ännu ett steg<br />

därefter). Jag berättade om mitt förflutna<br />

i Björklöven-klacken och undrade om Zlatan<br />

ofta hänger i Lund, liksom det vore ju<br />

bra att veta, tänkte jag.<br />

Jocke backade aldrig bakåt efter det. Inte<br />

ett steg till. I efterhand är jag väldigt tacksam<br />

för det, även om jag för den sakens<br />

skull inte skulle ha klandrat honom. Jocke<br />

förklarade att han var från Ängelholm,<br />

undrade om Björklöven möter Malmö FF<br />

snart (”i så fall kan vi ju titta på matchen”…)<br />

och förklarade artigt att Zlatan troligtvis<br />

inte hänger i Lund så ofta.<br />

Om historia inte kan skriva sig själv så fick<br />

den minsann hjälp av oss den där kvällen.<br />

Jag insåg snabbt att Skåne var mer än Zlatan<br />

och Jocke förstod<br />

snart den sanna innebörden<br />

av Norrlands<br />

Guld. När jag<br />

i sällskap med Jocke<br />

under en nationskväll<br />

långt efter vår<br />

novischtid ramlade<br />

ut på en lördagslevande<br />

Tornaväg så<br />

slog det oss: Bland våra föreläsningsgrannar<br />

finns alltifrån SM-mästarinnor till entusiaster<br />

i lördagskorpen (vi tillhörde den<br />

senare av de två) – och det saknades minsann<br />

en knutpunkt för dessa två kategorier.<br />

Om den stunden som följde därefter vore<br />

en amerikansk film så skulle ömsinta fioler<br />

spelas och sakta, sakta skulle vi titta på<br />

varandra, undra om båda tänkte på samma<br />

sak och sedan skulle tiden stanna och båda<br />

skulle inse vad den andra tänkte på utan<br />

att egentligen behöva säga det. Fast verkligheten<br />

är inte en amerikansk film och tiden<br />

kan ju inte stanna. Så den fortsatte att gå<br />

med oss nerför Tornavägen, förbi Mårtenstorget<br />

och upp till JF. Tillsammans bildade<br />

vi Idrottsutskottet.<br />

Det där mischaminglandet med alltifrån<br />

Björklöven till Zlatans favoritställen i Lund<br />

var kanske det som vävde oss samman och<br />

precis just där så hittar vi nog en röd tråd<br />

i hur idrotten kan sy ihop studenter från<br />

olika delar av Sverige.<br />

Precis där hittar vi också syftet med Idrottsutskottetet<br />

och när jag i skrivandes stund<br />

väljer mellan att stanna kvar och fortsätta<br />

sippa på mitt bryggda kaffe i cafeterian eller<br />

att läsa ut en av alla böcker som skulle<br />

ha varit utlästa så inser jag att man inte behöver<br />

krångla till valet alltför mycket. En<br />

paus behövs ibland och idrotten är vår tillflykt<br />

då stämningen i tysta läsesalen kryper<br />

alltför tätt inpå, då tentahetsen flåsar en i<br />

nacken och när man verkligen inte fattar<br />

någonting på ett rättsfallsseminarium.<br />

Hörni, det jag vill säga är att Idrottsutskottet<br />

är vår generalklausul när vardagen<br />

blivit alltför oskälig.<br />

Låt den bli din med.<br />

31


32<br />

KULTUR<br />

DISSIDENTENS<br />

VINSKOLA<br />

Text: Martin Andersen och Jacob Rosell<br />

I takt med den connoisseurvurm som<br />

medelklassen i Sverige utvecklat de senaste<br />

åren har det blivit allt viktigare för<br />

den som vill verka ”inne” att ha koll på<br />

begrepp som bouquet samt känna till<br />

olika vindistrikt i Frankrike. Men för<br />

dem som varken har lust att läsa DN<br />

Söndag eller lyssna på B. Frithiofsson<br />

kåsera kring Alsace i halvt berusat tillstånd<br />

tänkte vi i PUB och CLUB bidra<br />

med lite hjälp vid valet av vin.<br />

Det första man bör tänka på är vid<br />

vilket tillfälle som vinet skall drickas,<br />

gäller det en trevlig fredagsmiddag i<br />

sällskap med en bit kött, förfest eller<br />

slentriandrickande i goda vänners lag<br />

(en inte allt för ovanlig situation för<br />

Lundastudenten)?<br />

Som de flesta vet är huvudregeln<br />

att till kött gör<br />

sig rött vin bäst. Kraftiga<br />

kötträtter såsom oxfilé och<br />

entrecote bör matchas med<br />

tyngre röda viner. Som<br />

exempel kan <strong>här</strong> nämnas<br />

druvsorterna Cabernet Sauvignon<br />

och Shiraz, dessa<br />

druvor ger vinet mycket<br />

smak och strävhet vilket<br />

passar bra med kötträttens<br />

aromer. För den som vill<br />

glänsa runt matbordet kan<br />

<strong>här</strong> påpekas att strävheten<br />

kommer sig av vinets rika<br />

halt av tanniner. Det är<br />

också tanninerna som gör<br />

att vinet passar sig väl för<br />

lagring.<br />

Tyvärr faller det sig dock så att inte alla<br />

studenter har råd med dessa kraftiga<br />

kötträtter, något vanligare och mer intressant<br />

blir kanske därför viner som<br />

passar bra till diverse pastarätter. Pasta<br />

med kyckling eller annat kött passar<br />

utmärkt till röda viner. Vinet bör vara<br />

lättare i smaken och inte lika strävt som<br />

de ovan nämnda druvsorterna. Ett bra<br />

tips är druvsorten Merlot som liknar<br />

Cabernet Sauvignon utan att vara varken<br />

lika strävt eller tungt. Ytterligare<br />

ett bra förslag är Chianti, ett distrikt i<br />

Toscana Italien och druvan Sangiovese.<br />

Vinerna <strong>här</strong>ifrån är lätta men med en<br />

<strong>här</strong>lig syra som plockar upp smakerna i<br />

den milda pastarätten.<br />

Som sanna mat- och<br />

vinentusiaster vill<br />

vi även lyfta fram<br />

det vita vinet. Det<br />

viktigaste att hålla<br />

i minnet när man<br />

väljer ett vitt vin är<br />

distinktionen mellan<br />

torrt, halvtorrt och<br />

söta viner. Eftersom<br />

torra viner knappt är<br />

drickbara så fokuserar<br />

vi på halvtorra<br />

och söta. Till fisk<br />

och skaldjur gör sig<br />

druvorna Chardonnay<br />

och Sauvignon<br />

Blanc bra. De är<br />

halvtorra viner som<br />

ofta har kraftig fruktsyra och citrussmak.<br />

De passar även i sällskap med en<br />

trevlig sallad eller en lättare pastarätt.<br />

Som sällskapsvin passar det utmärkt<br />

med både vitt och rött vin, särskilt lite<br />

lättare vita viner, varför inte druvan<br />

Riesling. Av Riesling, som odlas i Tyskland<br />

och Frankrike, görs främst<br />

halvtorra och söta viner. De avnjutes<br />

väl kylda på förfesten, balkongen eller<br />

i stadsparken på Valborg. En Riesling<br />

av finare sort gör sig dessutom utmärkt<br />

för ett par års lagring. En joker i leken<br />

bland de vita sällskapsvinerna är<br />

Grüner Veltliner som odlas i Österrike,<br />

smaken präglas främst av äpple och<br />

grapefrukt och förtjänar helt klart en<br />

plats bland trevliga sällskapsviner.<br />

Viktigt att tänka på när man ska servera<br />

vinet är temperaturen. De röda vinerna<br />

ska helst serveras strax under rumstemperatur,<br />

runt 18 grader. Ställ alltså<br />

in vinet i kylskåpet någon halvtimma<br />

innan servering. De lite tyngre röda<br />

vinerna, som Cabernet Sauvignon bör<br />

dekanteras, eller luftas som det kallas,<br />

innan servering, dvs. hällas upp på kar-


aff eftersom smakerna då frigörs på ett<br />

elegant sätt. Vita viner bör serveras kylda,<br />

runt 10 grader.<br />

Med dessa kunskaper hoppas vi att ni<br />

känner er manade att upptäcka och<br />

förkovra er i alla fantastiska upplevelser<br />

som vinmakarna och systembolaget<br />

har att erbjuda. Skål!<br />

(Forts. från sidan 11)<br />

man ville pusha och ge tjejer lite råg i<br />

ryggen, få dem att vilja träda fram och<br />

ta ledarroller. Jag kan väl inte direkt<br />

påstå att jag har några ambitioner på att<br />

bli en ledare av större kaliber men det<br />

kändes intressant och inspirerande att<br />

få träffa kvinnliga förebilder. Det är ju<br />

trots allt så, och det kan man inte bortse<br />

från -apropå genusperspektivet- att<br />

det fortfarande är männen som sitter<br />

på de flesta professurer, och sitter på<br />

de flesta lektoraten. Går man utanför<br />

universitetets väggar är det likadant,<br />

men advokatkontoren börjar komma<br />

på rätt väg nu, tittar på man Mannheimer<br />

Swartling är det väl snart fler tjejer<br />

än killar, dock inte på delägarsidan.<br />

Du är ordförande i Svenska Basset<br />

Hound Sällskapet, berätta lite mer<br />

om det, vad innebär det?<br />

- Det är en hobby jag har! Jag har under<br />

hela mitt liv varit väldigt intresserad<br />

av hundar och har även ställt ut<br />

mina Bassethundar! Är man då Jurist<br />

så ligger det nära till hands att väljas till<br />

CLUB & PUBS FAVORITER:<br />

KULTUR<br />

Rött vin till kött:<br />

Santa Helena, cabernet Sauvignon, Chile, flaska 75:-<br />

Härligt fruktig doft med inslag av hallon, jordgubbar och kryddor som<br />

kanel, muskot och vanilj.<br />

Medelfylligt och mjukt vin med fin balans och fruktkoncentration. Visst<br />

örtigt inslag som är i balans med den söta kryddigheten av vanilj. Vinet har<br />

en lång behaglig eftersmak.<br />

Rött vin till pasta:<br />

Baron Ricasoli Formulae 2009, Toscana Box 229:-.<br />

Kryddig doft med mörka bär, vanilj och ekfat. Fyllig, kryddig<br />

smak med inslag av fat, körsbär och örter i en ursprungstypisk<br />

toskansk stil med frisk syra och angenäm strävhet. Balanserad<br />

eftersmak.<br />

Vitt till fisk:<br />

Gray Fox, Chardonnay, flaska USA, 59:- (98394)<br />

En fruktig doft som för tankarna till äpple, päron och mogen melon. Smaken<br />

är medelfyllig och fruktig med lätt fetma och inslag av rostade fat.v<br />

ordförande, genom ”basseriet” -som<br />

vi kallar det- har jag även fått väldigt<br />

många goda vänner, bland annat min<br />

allra bästa väninna!<br />

Vad gör du när du har semester?<br />

Då är jag med mina två hundar, min<br />

man och mina vänner, jag tycker också<br />

om att resa. Vi har ett gammalt hus<br />

i Råå som vi håller på att renovera,<br />

vi tycker det är kul att göra lite handfasta<br />

saker. Huset är från 1890-talet, vi<br />

har renoverat det ganska mycket men<br />

försöker samtidigt hålla kvar den gamla<br />

fina stilen. Sen så sjunger jag i kör, en<br />

gospelkör där jag är alt-stämma. Gospel<br />

svänger lite så det är jättekul, lite<br />

fart och fläkt!<br />

Jag har hört ett rykte om att du i<br />

yngre dagar sysslade med bodybuilding,<br />

stämmer detta?<br />

Haha, ja jag vet inte var det ryktet har<br />

kommit ifrån! Nej det stämmer inte,<br />

det har jag aldrig gjort! Bra biceps har<br />

jag visserligen men det kommer inte<br />

utav träning, det är nog snarare hundarna<br />

som drar. Jag har fått det berättat<br />

för mig förr, ibland undrar man var<br />

ni studenter får allt ifrån och hur alla<br />

rykten uppstår, men man vill kanske<br />

inte veta,. Vilket fall som helst så har<br />

jag inte gjort det, nej! Det vill jag ha<br />

dementerat, så kan vi en gång för alla<br />

ta död på det <strong>här</strong> ryktet!<br />

Tack för att du ställde upp på en<br />

intervju, hoppas du blir nöjd med<br />

artikeln.<br />

- Ja, haha, annars stämmer jag er! Hej<br />

då!<br />

Jag är i skrivande stund fortfarande<br />

osäker på graden av allvar i Evas sista<br />

kommentar.<br />

33


It takes two to<br />

TANDEM<br />

Håll utkik efter<br />

biljettsläpp!


Text: Charlotte Akej<br />

Legalbuzz lanserades i december 2010<br />

och blev snabbt en snackis inom den<br />

juridiska världen. Dissidenten fick en<br />

pratstund med en av de tre grundarna,<br />

juriststudenten Filip Solsjö.<br />

Inspirationen till Legalbuzz har<br />

grundarna hämtat från den engelska<br />

hemsidan Roll on Friday samt den<br />

amerikanska varianten About the law.<br />

Dessa hemsidor publicerar och offentliggör<br />

lönesättning och lönestrukturer<br />

på juridiska byråer i sina respektive<br />

länder.<br />

– Vi upplevde att det saknades en sådan<br />

sida i Sverige och ville därför<br />

skapa något liknande. Tidigare<br />

har vi uppgett att vi gjorde det<br />

för att höja lönenivån, detta<br />

var emellertid sekundärt. I<br />

första hand handlade det om<br />

att göra informationen tillgänglig<br />

för både studenter och<br />

praktiserande studenter, så att<br />

de kan göra bättre informerade<br />

val av karriär samt arbetsplats.<br />

Filip berättar att den stora<br />

överraskningen vid lanseringen<br />

av Legalbuzz varken var<br />

de svenska lönenivåerna eller byråernas<br />

bonussystem, utan istället det stora<br />

gensvaret – från såväl studenter och<br />

praktiserande jurister som de affärsjuridiska<br />

byråerna själva.<br />

– Vi hade verkligen inte räknat med det<br />

positiva gensvar vi fick från byråerna<br />

utan trodde att det skulle vara mer sura<br />

- what’s the fuss?<br />

miner. De har dock verkligen hjälpt till<br />

med att förbättra sidan, vilket gör den<br />

mycket bättre!<br />

Legalbuzz är i dagsläget ett ideellt<br />

projekt. Planen är att så småningom<br />

utveckla det till mer av en affärsverksamhet,<br />

detta kommer dock att ske<br />

varsamt. Det redaktionella innehållet<br />

ansvarar främst Filip för, tillsammans<br />

med två andra personer. En av dessa<br />

arbetar själv på en affärsjuridisk byrå<br />

och vill därför ej vara offentlig. I övrigt<br />

består redaktionen av juriststudenter.<br />

I framtiden funderar Legalbuzz<br />

på att utöka sin<br />

granskande verksamhet.<br />

– Vi vill såklart främst<br />

fokusera på juristtäta<br />

branscher, därför ligger<br />

domstolar och myndigheter<br />

närmast till hands.<br />

Det finns en viss begränsning<br />

i att börja närma<br />

sig mindre byråer, <strong>här</strong><br />

kan informationen vara<br />

mer känslig. Därför har<br />

vi valt att inledningsvis<br />

inrikta oss på granskning<br />

av de stora affärsjuridiska byråerna<br />

varpå följer större myndigheter.<br />

– Att granska kvaliteten på de svenska<br />

juristutbildningarna är också en idé vi<br />

har. Frågan är dock hur mycket material<br />

man kan få fram. Ett sätt är såklart<br />

att ta kontakt med byråer och att titta<br />

på deras anställningsstatistik. Frågan är<br />

Har man inget<br />

driv för affärsjuridik<br />

så ska<br />

man inte ägna<br />

sig åt det - oavsett<br />

vad man<br />

tjänar<br />

DISSIDENTEN<br />

ju också om vi på Legalbuzz är de bästa<br />

att göra just dessa utvärderingar.<br />

Någon risk för att informationen skulle<br />

stagnera tror han inte finns.<br />

– Informationen och därmed hemsidan<br />

kan bli hur omfattande som helst!<br />

Bland andra juristtäta branscher märks<br />

bland annat revisionsbyråerna, därefter<br />

har vi alla de stora bolagen som anlitar<br />

affärsjurister.<br />

På den avslutande frågan om varför<br />

det tidigare varit så tabubelagt att tala<br />

om vad man tjänar som affärsjurist har<br />

Filip två förklaringar.<br />

– Spekulerar man på ett större plan så<br />

är det nog den svenska mentaliteten<br />

som spelar in – man talar ej om vad<br />

man tjänar utan detta är någonting som<br />

man håller för sig själv.<br />

– Emellertid tror jag att ett av de största<br />

skälen till att många byråer väljer att<br />

ej tala öppet om sina löner är för att de<br />

ej vill att lönen ska vara ett motiv till<br />

varför man väljer att arbeta på en byrå.<br />

Jag kan sympatisera med detta. Trots<br />

allt så är det ju så att om man inte har<br />

något driv för affärsjuridik så ska man<br />

inte ägna sig åt det – oavsett hur mycket<br />

man tjänar.<br />

Fotnot: Legalbuzz söker ständigt efter<br />

nya medlemmar till redaktionen. Intresserade<br />

uppmanas att höra av sig till<br />

info@legalbuzz.se.<br />

35


36<br />

DISSIDENTEN<br />

TORSKEN<br />

INFÖR RÄTTA<br />

Text: Charlotte Akej Foto: Filip Redin<br />

Det är främst män som köper sex.<br />

Men vem är egentligen köparen? Vad<br />

fyller kriminaliseringen av sexköparen<br />

för funktion – ska den skydda<br />

den enskilda kvinnan, kvinnor i<br />

allmänhet eller är det en ordningslag?<br />

Med utgångspunkt i dessa frågor<br />

bjöd <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>s jämställdhets-<br />

och likabehandlingsutskott i<br />

början av februari in till en diskussionskväll<br />

om sexualitet, juridik och<br />

sexköp.<br />

Att ämnet berör och lockar folk råder<br />

det ingen tvekan om, Pufendorfsalen<br />

är fylld till sista platsen när kvällens<br />

moderator, <strong>Juridiska</strong> fakultetens doktorand<br />

Niklas Selberg, drar igång diskussionen<br />

genom att be paneldeltagarna berätta<br />

om hur de själva ser på sexköpslagen.<br />

Kajsa Ekis Ekman, journalist och<br />

författare till bland annat boken<br />

”Varat och varan. Prostitution, surrogatmödraskap<br />

och den delade<br />

människan” menar att sexköpslagen<br />

är en otroligt framsynt och genial<br />

lag – samt att den verkligen fungerar.<br />

Även f.d. överåklagaren, numera<br />

samhällsdebattören, Sven-Erik Alhem,<br />

instämmer i att sexköpslagen<br />

är en bra lag. Alhem menar att det<br />

är bra att lagstiftaren tydliggör att<br />

det inte är fritt fram att köpa en<br />

del av en kvinna. Inte desto mindre<br />

menar Alhem att sexköpslagen<br />

är en klasslag och att en rik person<br />

som vill köpa sex fortfarande kan göra detta<br />

utan minsta risk för inblandning från polis<br />

eller åklagarsida.<br />

Panelens tredje deltagare, forskaren och<br />

Panelen, från vänster: Kajsa Ekis Ekman, moderator Niklas Selberg,<br />

Jenny Westerstrand samt Sven-Erik Alhem<br />

debattören Jenny Westerstrand inflikar att<br />

sexköpslagen innebär ett stort historiskt<br />

trendbrott, en vridning av fokus från kvinnan<br />

i prostitutionen till köparen. Westerstrand<br />

pekar även på det motsägelsefulla i<br />

att grupperingar som aldrig annars talar om<br />

Varje lektors dröm; ett fullsatt Pufendorf<br />

kvinnors rättigheter gör detta just när det<br />

kommer till rätten att sälja sex. Varför är det<br />

så viktigt att kvinnor får just denna rätt?<br />

På frågan om vad lagstiftningens skyddsin-<br />

tressen är och vilka som ska dra nytta<br />

av lagen tycker Westerstrand att<br />

sexköpslagen gagnar alla på längre<br />

sikt och därför samhället i stort. Alhem<br />

håller med om att lagstiftningen<br />

gagnar hela samhället, med reservation<br />

för att lagen aldrig når de<br />

sofistikerade männen – även i detta<br />

perspektiv är lagen en klasslag.<br />

Att rikta ett straff även mot den<br />

prostituerade är enligt samtliga deltagare<br />

fel väg att gå. Westerstrand<br />

anser att det är socialt missriktat<br />

och helt fel att straffa kvinnorna.<br />

Ekis Ekman drar parallellen till ett<br />

rån – ska detta leda till fängelse för<br />

både rånaren och den rånade? Ekis Ekman<br />

berättar vidare om synen på prostitution i<br />

Spanien, där prostitution ses mer som ett<br />

ordningsbrott och den prostituerade bötfälls<br />

– något som enligt Ekis Ekman är<br />

både grymt och cyniskt då det leder<br />

till att den prostituerade för att betala<br />

sina skulder måste gå på gatan ännu<br />

mer.<br />

Till den avslutande delen av diskussionen<br />

inbjuds publiken att delta.<br />

Man diskuterar bland annat det<br />

felaktiga i att likställa ett köp av sexuella<br />

tjänster med ett köp av en bil<br />

och samtalar även en stund om huruvida<br />

sexualköplagen befäster synen<br />

att kvinnor är underordnade. Att<br />

sexualköplagen är ett positivt påhitt<br />

verkar samtliga i publiken vara överens<br />

om, möjligtvis med undantag för en<br />

äldre och mycket upprörd herre som ansåg<br />

det vara både orimligt och orättvist med en<br />

lag där köparen och inte säljaren straffas. En<br />

åsikt som emellertid snabbt lämnas därhän.


38<br />

Smått&Gott DISSIDENTEN<br />

CITERAT<br />

”<br />

MÅNADENS ARGA LAPP<br />

Om det skulle vara så att du som läser <strong>här</strong> befinner dig i<br />

Åretrakten: Besök Tegetornsrestaurangen och hälsa från<br />

mig - jag lovar att du blir bjuden på mat!<br />

Sture Bergwall (f.d Tomas Quick) ger restaurangtips i sin blogg,<br />

http://sturebergwall.wordpress.com. Publicerad 5/2 2011<br />

“Om jag köper 100 kopior nu, tror du<br />

att de hinner ta slut innan jag tar min<br />

examen?”<br />

Orolig novisch funderar på om det verkligen är värt att<br />

spendera 75 kronor för 100 datorutskrifter på Juridicum<br />

Inte bara pensionerade justitierådet<br />

Torgny Håstad kan<br />

konsten att sticka ut när det<br />

kommer till att skriva domskäl.<br />

Följande domskäl <strong>här</strong>stammar<br />

från en dom i Eskilstuna TR i<br />

mitten av 1980-talet. Författare<br />

är dåvarande tingsrättsfiskal<br />

Per-Erik Andersson:<br />

Hellman har bestritt ansvar<br />

Eftersom det inte var<br />

Meningen att sparka glas<br />

Så att rutan gick i kras.<br />

DOM PÅ RIM<br />

Bröllop hade han ju haft<br />

Firat med en starker sagt.<br />

Hemåt gick de unga tu<br />

Osams blev han med sin fru.<br />

Arg han blev — ja som ett bi<br />

Slå sin maka var ju tji.<br />

Något måste ändå få<br />

Smaka på hans arga tå.<br />

Hastigt vände han sig om<br />

Sparkade mot något som<br />

Trodde han var husets mur<br />

Med en glasruta — sån otur.<br />

“Jurister (...) ser ner på ekonomer<br />

för att de inte kom in på<br />

juridik, de ser ner på civ. ing/<br />

natur (inte för att en jurist kan<br />

skillnaden) för att de är nördar.<br />

”<br />

De ser upp till läkare som de<br />

gärna vill umgås med då de inser<br />

att det är ett yrke med mer status<br />

än jurist, något som läkare ofta<br />

tycker kan vara lite lätt irriterande<br />

då juristerna gärna vill<br />

försöka jämställa de två programen.”<br />

Ur en diskussion om ‘fördomar om studenter som<br />

pluggar’ på internetforumet Flashback. Publicerad<br />

13/2 2011.<br />

Månadens argaste lapp avlämnades anonymt till<br />

en tjej med pälsmössa i Tysta Läsesalen.<br />

Dissidenten kan dock meddela den arga djurvännen<br />

att mössan i själva verket var gjord av fuskpäls.<br />

Aldrig skulle han gjort så<br />

Om han anat hur det skulle gå.<br />

Nej han skulle inte kickat<br />

Kanske mot sin duva nickat.<br />

Hiskeligt var han humör.<br />

Inte nog att dömas för.<br />

Olyckor kan drabba alla.<br />

Åtalet skall därmed falla.<br />

Slutligen kan sägas så<br />

Hellman har gått med uppå<br />

Att för skadeståndet stå.


Globally minded.<br />

Vill du göra karriär på den ledande globala advokatbyrån i Norden? Såväl globalt<br />

som på den nordiska marknaden är vi regelbundet involverade i de största och<br />

mest komplexa juridiska uppdragen. En förutsättning för detta är vårt sätt att arbeta<br />

integrerat i gränsöverskridande team.<br />

Linklaters Stockholmskontor rekryterar just nu biträdande jurister inom ramen för<br />

vårt Junior Associate Program. Vi söker dig med mycket goda akademiska meriter.<br />

Notarietjänstgöring eller annan relevant arbetslivserfarenhet är meriterande men<br />

inte ett krav. Du har även ett genuint intresse för affärsjuridik tillsammans med ett<br />

utpräglat kommersiellt tänkande och klientfokus.<br />

Vi kan erbjuda dig mycket goda utvecklingsmöjligheter i en internationell och<br />

utmanande arbetsmiljö där du får arbeta tillsammans med skickliga och<br />

engagerade kollegor. Sista ansökningsdag är den 31 mars, läs mer om<br />

tjänsterna på vår hemsida www.linklaters.com/joinus<br />

Linklaters lämnar juridiska råd till världens ledande företag, finansiella institutioner och organisationer<br />

i deras mest komplexa transaktioner och affärer. Med 26 kontor i alla stora affärs- och finanscentra<br />

levererar Linklaters en unik service till klienter i Norden och över hela världen.<br />

linklaters.com/joinus


Room for individuality, space for success<br />

The business law market is dynamic and ever-changing, which calls for fl exibility and diversity.<br />

That is why we are looking for individuals with different backgrounds and personalities to be part<br />

of our team. If you possess fl exibility, imagination and ambition, we can offer you opportunities<br />

within Swedish and international business law. Our unique cross-border approach has taken us<br />

out into the world, with offi ces in more than 40 countries, and it could also be your path to an<br />

exciting and successful career in international business law.<br />

Take your rst step by visiting us at:<br />

www.dlanordic.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!