här - Juridiska Föreningen

DISSIDENTEN 

Juridiska Föreningen i Lund 

Nummer 1, 2011 

VÅRBALENS 

DO’s and DONT’s 

“Jag fann 

kärleken i 

rätten” 

Karin Adlercreutz om 

festivalminnen, Lundalivet 

och Mr. Avtalsrätt 

Odile Fallenius 

Sveriges yngsta kvinnliga delägare 

LEGAL BUZZ - 

WHAT’S THE FUSS? 

FANTASTISKA 

DOLUSSPEXET

Bästa tänkbara start 

Som affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla möjligheter. 

Hos oss får du växa i en stark, djupt rotad företagskultur 

som bygger på byråns kärnvärden – kvalitet, affärsfokus 

och laganda. 

För oss är du som person lika viktig som dina meriter. Att 

du delar våra grundläggande värderingar är viktigt för oss, 

liksom ditt intresse och din fallenhet för affärsjuridik och 

konsultrollen. Redan från start antar du tillsammans med 

oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella 

uppdrag i näringslivets centrum. Vår marknadsledande position 

gör att vi kan satsa avsevärda resurser på såväl utbildning 

– exempelvis vad gäller affärsmannaskap, projektledning och 

för handlingsteknik – som introduktion och vidare specialisering 

inom byråns affärsjuridiska områden. 

Just nu rekryterar vi ett flertal nyexade jurister till våra Öre- 

sundskontor. Läs mer på www.mannheimerswartling.se/karriar 

eller kontakta kontakta Linda Wickman 040-698 59 23 för att 

få veta mer. 

välkommen till möjligheternas byrå! 

www.mannheimerswartling.se

edaktion 

Chefredaktör 

Charlotte Akej 

Skribenter 

Martin Andersen 

Alexandra Brundin Urisman 

Miran Crnalic 

Oscar Hillmann 

Erik Lindberg 

Lena Lundahl 

Kajsa Nilsson 

Anna Redin 

Jacob Rosell 

Joakim Winnerljung 

Fotografer 

Richard Croneberg 

Martina Vivlund 

Anna Överby 

sid 13 

sid 38 

Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen. 

All kopiering är förbjuden enligt lag. 

DISSIDENTEN är Juridiska Föreningens kårtidning och utkommer med 4 nr om året. Tidningen 

delas ut gratis till alla studenter och anställda vid Juridiska fakulteten i Lund. 

DISSIDENTEN presenterar Juridiska Föreningens åsikter. När avvikande åsikter publiceras, 

anges detta. Magasinet är partipolitiskt och religiöst obundet. 

ISBN: 14030128 

E-mail: dissidenten@jf.se 

Annonsera i Dissidenten: kontakta pr@jf.se 

Telefon: 046-188812 

Ansvarig utgivare: Vilhelm Persson 

Tryck: AM-tryck och reklam 

sid 20 

sid 28 

Medverkande i detta nummer: Emilie Dafgård (emilie@emiliedafgard.com www.emiliedafgard. 

com), Christina Söderbäck, Filip Redin, Mia Petersén, Sofia Zitouni, Karolina 

Lindén och Sami Idris 

Framsida: Dolusspexets Miran Crnalic in action Fotografi: Richard Croneberg 

05 

06 

08 

09 

10 

12 

15 

16 

18 

20 

23 

25 

26 

28 

30 

31 

32 

35 

36 

38 

Ledare 

DISSIDENTEN 

JF:s ordförande och inspector har ordet 

Lovisa Lindholm och Boel Flodgren 

Så funkar det 

Juridiska fakulteten eller Juridiska institutionen? 

Senaste nytt om din utbildning 

Juridiska Föreningen påverkar din utbildning 

Fakultetens starka kvinna 

Lärarintervju med Eva Lindell-Frantz 

APU i Sudan 

Alexandra Brundin Urisman om en annorlunda 

fördjupningskurs 

På jakt efter en dubbel-examen 

En krönika om alternativa vägar till succé 

Odile Fallenius 

Dissidenten träffar Sveriges yngsta delägare 

Do’s and dont’s - Vårbalen 

Så överlever du vårens bästa bal 

Karin Adlercreutz 

Dissidenten möter en av Studentlunds legendarer 

How hard could it be? 

Lars Göran Malmberg om vikten av att ställa upp 

även utanför arbetstid 

Novisch 

Dissidenten blickar tillbaka på nollningen 

Var fan ligger studievägledarkorridoren? 

Och alla andra frågor en juriststudent hinner ställa sig... 

Älskade Dolus 

Spexmästare emeritus om ett spex i världsklass 

Ski Week Åre 

Dissidenten om en fantastisk resa till norr 

Din generalklausul i vardagen 

En krönika om skapandet av ett Idrottsutskott 

Dissidentens vinskola 

Pub och club guidar dig i vin-djungeln 

Legal buzz - what’s the fuss? 

Dissidenten om vårens stora snackis 

Torsken inför rätta 

En paneldiskussion om sexualitet, juridik och sexköp 

Smått och gott 

Citat, Månadens arga lapp och en dom på rim 

innehåll 

3

EN BRA 

AFFÄRSJURIST 

SER LÄNGRE ÄN 

JURIDIKEN 

Vinge har specialistkompetens inom aff ärsjuridikens 

samtliga områden – en förutsättning 

för att vi ska fortsätta att vara den mest 

framgångsrika transaktionsbyrån i Sverige. 

Våra uppdrag är till stor del internationella 

och vi har ett stort kontaktnät med byråer 

över hela världen. 

STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI 

www.vinge.se

DBP - eller konsten att 

aldrig lämna ett rakt svar 

Mitt beslut att börja plugga juridik togs emot 

av en av mina bekanta med ett överlägset 

skratt. ”Juridik? Verkar ju rätt överskattat. Hur 

kan man behöva 4,5 år för att lära sig att hitta i en lagbok?”. 

Resten av min vänskapskrets var lite trevligare; de 

gjorde mig omedelbart till sitt juridiska ombud. Några 

veckor in i utbildningen fick jag ett sms från en vän. 

”Vad händer om man mördar någon ombord på en båt 

som befinner sig på internationellt vatten?”. Ett synnerligen 

minnesvärt – och något oroväckande, sms att 

motta vid tretiden en lördagsmorgon. Lyckligtvis för 

min vän hade vi just den veckan gått igenom mord- 

och dråp-paragraferna i Brottsbalkens tredje kapitel 

och även talat lite om skillnaden mellan culpa och 

dolus. Jag ringde upp min vän på morgonen för att 

förklara läget (samt för att försäkra mig om att han inte 

befann sig på en båt på internationellt vatten i färd med 

att kasta ett lik överbord). 

Mina vänner minns nostalgiskt min första termin på 

juristutbildningen. Man skulle kunna säga att jag då var 

i mitt esse när det gäller juridisk rådgivning. Med förtrolig 

stämma delade jag med mig av mina nyvunna 

kunskaper, särskilt uppskattades mitt tips om att man 

alltid har rätt till åtminstone bytesrätt när man köper 

något. Jag minns känslan av att ha klarat Grunken; jag 

var oövervinnerlig! Jag hade full koll på både konsumenträtt 

och mord. Vad fanns det egentligen kvar att 

lära sig de följande fyra åren och fem månaderna? 

Mycket, skulle jag snart bli varse om. Mina vänner, som 

inledningsvis varit så imponerade av mina ”enorma” 

juridiska kunskaper, insåg snabbt (troligtvis snabbare 

än jag själv) att det fanns vissa fundamentala luckor i 

min kunskapsbank. Deras missnöje växte allteftersom 

de insåg att jag varken kunde svara på frågor om skatterätt, 

skadeståndsrätt eller för den delen klassificera 

något brott som inte var mord eller misshandel. Emel- 

LEDARE 

lertid hade de en viss förståelse för mina bristande 

kunskaper; jag kunde ju alltid dra till med att ”ja, men 

det har vi ju inte lärt oss än!”. 

Värre är det idag. Tre år senare har jag fortfarande 

stora svårigheter med att besvara mina vänners frågor. 

Jag kan inte påstå att deras förståelse är lika stor när jag 

nu slänger ur mig ”ja, men det var ju jättelänge sedan 

jag läste det där!”. När jag väl kan svara på frågan kan 

jag ändå aldrig leverera ett rakt svar. Likt en boaorm 

slingrar jag mig och förvandlar mina vänners ja- eller 

nej-frågor till en mindre rättsutredning där slutsatsen 

varierar beroende på vilken väg de väljer att gå i mitt 

imaginära lösningsschema. Min förkärlek till DBPsvaret 

(Det Beror På) har lett till att mina vänner så 

smått slutat fråga. De använder Google istället. 

Dock finns det fortfarande en situation då mina vänner 

alltjämt vänder sig till mig i första hand. Nämligen 

när de lyckats med en juridisk bedrift. I helgen ringde 

en väninna till mig för att berätta om hur hon lyckats 

nästla sig ur ett anställningskontrakt. Min väninna 

bestämde sig hastigt för att hon ville åka till Thailand. 

Problemet var bara att hennes chef inte lät henne åka 

förrän hon avslutat sin månadslånga uppsägningstid. 

Min väninna lät sig emellertid inte nedslås av detta. 

”Eh, vadå? Jag är ju bara provanställd, enligt LAS får 

jag gå efter två veckor”. Mitt hjärta ömmar fortfarande 

av stolthet. 

Fotnot: Min bekant skriver i dagarna sin sjätte jikenomtenta. 

Kharma is such a bitch. 

Charlotte Akej, chefredaktör 

5

6 

JF:s ordförande och inspector har ordet 

Lovisa Boel 

Som studentrepresentanter är våra största svårigheter vårt korta 

tidsperspektiv och vår bristande kontinuitet i förhållande till 

fakulteten. Man säger att nationerna bygger om sina barer vart 

fjärde år, eftersom det inte då längre finns någon student kvar som 

minns den senaste renoveringen. Detsamma gäller i mångt och 

mycket för kårverksamheten och detta blir extra tydligt i utbildningsbevakningen. 

Våra argument för en bättre utbildning möts inte sällan av kommentaren 

att – förslaget redan har prövats, eller att – vi ändrade 

på det, för studenterna ville ha det så. Dessa typer av argument 

framfördes i samband med det panelsamtal med lärarna som utbildningsutskottet 

arrangerade i februari. Vi vill naturligtvis inte 

genomdriva förändringar som redan har prövats och visat sig inte 

fungera, framförallt inte om det skett i enlighet med studenternas 

önskemål. Och detta gör att vi som studentrepresentanter, allt som 

oftast befinner oss i något av ett dilemma. 

Så vad är det vi vill? Tycker vi att alla hjälpmedel ska vara tillåtna på 

samtliga skriftliga tentamen? Vill vi ha ett mer utbrett genusperspektiv? 

Vill vi få bort samtliga 30p-tentor och ha mer än en veckas 

praktik på utbildningen? Detta är några exempel på frågor som studentrepresentanter 

har drivit hårt genom åren. 

En enligt mig viktigare fråga att ställa sig är om juristutbildningen 

motsvarar våra förväntningar? 

För egen del levde Juridicum till ytan upp till min föreställning om 

en juridikens högborg, med läderfåtöljer och gröna läslampor. Men 

klimatet i övrigt motsvarade inte vad jag hade tänkt mig. 

Jag hade förväntat mig intellektuella debatter, om rätten ur ett samhällsperspektiv, 

om varför vår lagstiftning ser ut som den gör, och 

om hur vi vill förändra – och förbättra den i framtiden. Jag hade 

förväntat mig att lämna utbildningen med kritiska perspektiv och 

en större förståelse – inte bara om rätten som system, utan om 

rätten i ett sammanhang. Jag hade velat veta varför Aktiebolagslagen 

kom till, vem som skrev den, vilken funktion den fyller i verkligheten, 

och vad en aktie är för något, innan jag kastades in i lagens 

första paragraf. 

Det är klart att jag har lärt mig mycket under de här åren och mitt 

tankesätt har förändrats och utvecklats. Jag har fått en förståelse för 

de system på vilka samhället är uppbyggt och ser numera världen 

med andra ögon. 

Avsaknaden av kritiska perspektiv 

utöver genus, en politisk dimension 

och andra viktiga infallsvinklar på rätten, 

gör att jag såhär i slutet av min 

utbildning tyvärr inte kan hjälpa att 

känna mig lite besviken. 

Lovisa Lindholm, Ordförande 

”In my part of the world, law has been separated from justice”, konstaterade 

en juristkollega från ett land i Sydostasien (där han var professor) vid 

en konferens om rättens globalisering för en tid sedan. Att ha lagar men 

inte ha rättvisa är djupt tragiskt för ett samhälle och något som är mycket 

svårt att rå på, eftersom korruption och maktövergrepp i lagens namn är 

en integrerad del av ett sådant samhälles sätt att fungera. Det som nu (febr 

2011) händer i Nordafrika har historiska dimensioner också utifrån detta 

perspektiv. Kan man ”rensa” rättssystem från korruption genom revolution? 

När folket reser sig mot förtrycket och kastar ut korrupta makthavare 

(och polis och militär ansluter sig till revolutionen) rasar staten samman 

och ur ruinerna föds nya samhällsformer. Även om själva drivkraften bakom 

varje revolution säkert främst står att finna i den enskilda människans 

längtan efter frihet och möjligheter att skapa ett bättre liv för sig och de 

sina är också kollektiva krav på demokrati och mänskliga rättigheter och 

på att komma tillrätta med korruption och maktmissbruk starka motiv för 

de proteströrelser som nu omvandlar Nordafrika och Mellanöstern. 

När nya samhällsformer ska byggas blir det tydligt vilken viktig roll rätten 

och föreställningar om rätten spelar. I Tunisien och Egypten är det 

första man gör, när någorlunda lugn infunnit sig, att sätta sig ner och 

skriva en ny konstitution. Regler som medborgarna antar i demokratisk 

ordning får legitimitet och ses därmed som instrument för att skapa ordning, 

rättsäkerhet och skydd för minoriteter m.m. Idealet är The Rule 

of Law, rättsstaten, som i vår mångkulturella värld förvisso inte är något 

entydigt begrepp, men som fokuserar just på rättsordningen och i stort 

betyder att de styrande kan hållas ansvariga under lagarna, att lagarna är 

klara, publicerade, rättvisa och ger skydd åt grundläggande rättigheter, att 

lagstiftningsprocessen är demokratisk och effektiv och att den enskilda 

människan har tillgång till rättvisa rättsprocesser, som sköts av kompetenta, 

oberoende, etiskt högtstående jurister. Rätten i sig själv garanterar 

inte medborgarna skydd. Tvärtom visar historien att konstitutioner och 

regler kan brukas till förtryck och förföljelse. Men om reglerna skapas 

i demokratisk ordning och tillämpas så att ”law is not separated from 

justice” kan det bli bättre och utan tvekan har här juristerna en viktig uppgift 

som samhällsbyggare. Att medborgarna har förtroende för att rätten 

fungerar och tillämpas rättvist är något oerhört värdefullt för ett samhälle. 

Det är inte något som kommer av sig själv, det måste vinnas och förtjänas 

på nytt och på nytt. Fråga är hur man åstadkommer detta i länder där 

statsapparaten och de högsta makthavarna visserligen är kastade överbord 

men där för vanliga människor korruptionen utgör en del av vardagen. 

För oss i Sverige framstår inte fristående domstolar och jurister som inte 

låter sig mutas eller korrumperas som någonting främmande. Sverige 

hamnar också mycket riktigt i topp i den nyligen publicerade Rule of Law 

Index 2010 från The World Justice Project där man rankar olika länders 

rättssystem ifråga om frihet från korruption. 

Att arbeta med att skapa fungerande rättssystem 

i länder som har detta behov, se där 

kanske ett växande yrke för svenska jurister. 

Bör mer av dessa perspektiv och denna slags 

kunskap ingå i juristutbildningen i det tjugoförsta 

århundradet när nu världen ser ut 

som den gör? Jag tycker kanske det. 

Boel Flodgren, Inspector

- en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer 

Gernandt & Danielsson är en av de högst rankade advokatbyråerna 

enligt branschmätningarna Commercial Law, International Law 

Office, Affärsvärlden, Chambers, Merger Market och Legal 500. 

Genomgående lovprisas byråns skickliga jurister och deras förmåga 

att hantera komplexa transaktioner, tvister och utredningar. 

Gernandt & Danielssons vision är att vara den högst ansedda och 

mest eftertraktade rådgivaren respektive arbetsplatsen bland 

svenska affärsjuridiska advokatbyråer. 

Hos oss får duktiga jurister ett spännande och engagerande arbete, 

där många uppdrag utförs i en internationell miljö. Vi erbjuder 

utbildning och mycket konkurrenskraftiga anställningsvillkor. 

Byrån sysselsätter idag ca 100 anställda. 

Vill du veta mer? Besök gärna vår hemsida 

www.gda.se.

8 

DISSIDENTEN 

Så funkar det 

JURIDISKA 

FAKULTETEN eller 

INSTITUTIONEN? 

Text: Lena Lundahl 

Juridiska fakulteten eller Juridiska institutionen? 

Vi är nog många som är lite 

smått förvirrade över vad det ena och 

det andra är. Dissidenten har pratat med 

Juridiska fakultetens kanslichef, Thomas 

Achen, för att försöka reda ut vad som 

faktiskt är skillnaden mellan en fakultet 

och en institution. 

Lunds Universitet har åtta fakulteter, vilka 

styr sin egen verksamhet vad gäller utbildning, 

forskning och ekonomi inom respektive 

område. Dekanen är ordförande 

i fakultetsstyrelsen och leder fakulteten. 

Dekanen har ett övergripande ansvar för 

fakultetens samlade verksamhet. Han eller 

hon ska alltså inte gå ner i detaljfrågor på 

institutionsnivå och reglera exempelvis hur 

många timmar någon ska undervisa. Snarare 

är dekanens arbetsuppgifter fokuserade 

på att lägga upp strategiska riktlinjer 

för utbildningen, forskning och rekrytering. 

Till sin hjälp har dekanen en prodekan 

som på Juridiska fakulteten har ett särskilt 

ansvar för forskningsfrågor. I varje enskilt 

fall kan dock dekanen i samarbete med sin 

prodekan eller prodekaner komma överens 

sinsemellan om hur de vill lägga upp arbetsfördelningen 

mellan sig. 

På Juridicum: 

Christina Möell 

Dekan 

Inom varje fakultet finns ett antal institutioner, 

som ansvarar för ett eller flera ämnen. 

Exempelvis ligger, bland andra, Statsvetenskapliga 

institutionen och Institutionen 

för psykologi under Samhällsvetenskapliga 

fakulteten. En institution kan i sin tur rymma 

flera olika utbildningsprogram, institutionen 

bestämmer själv hur strukturen ser ut. För 

varje institution finns en institutionsstyrelse 

och i denna är prefekten ordförande. Prefekten 

ansvarar för det dagliga arbetet på institutionerna 

och jobbar med frågor som rör till 

exempel personal, ekonomi och arbetsmiljö. 

Prefekten har även en biträdande prefekt, 

som på Juridiska institutionen har ett särskilt 

ansvar för utbildningsfrågor. 

När det gäller den Juridiska fakulteten finns 

det bara en institution, vilken omfattar Juristprogrammet 

samt de tre mastersprogrammen 

och nätkurserna. I och med att vi bara 

har en institution går det inte att upprätthålla 

distinktionen mellan dekan och prefekt på 

samma sätt som på fakulteter med flera institutioner. 

På den Juridiska fakulteten fungerar 

istället dekan och prefekt som ett ledningsteam 

när det gäller det dagliga arbetet. Det 

finns ingen särskild institutionsstyrelse, utan 

istället är det fakultetsstyrelsen som agerar 

Gregor Noll 

Prodekan 

Mats Tjernberg 

Prefekt 

institutionsstyrelse och begreppet institutionsstyrelse 

används inte. 

På en ”vanlig” fakultet är det prefekten 

som är lönesättande chef och sätter löner 

för de flesta anställda. Så är fallet även på 

Juridiska fakulteten, men i och med att organisationen 

ser ut som den gör, jobbar 

prefekten och dekanen som ett team även 

i dessa frågor. 

På fakulteter med flera institutioner finns 

det ett fakultetskansli, som sysslar med 

fakultetsärenden, och sedan särskilda 

kanslier ute på varje institution. Här skiljer 

vi däremot inte mellan institutions- och 

fakultetsärenden – ärendena hanteras oberoende 

av om de i formell mening gäller ett 

fakultets- eller ett institutionsärende. 

Dekaner och prefekter sitter under en mandattid 

på tre år. När dessa ska väljas måste 

först en valberedning utses, vilken sedan 

ska plocka fram förslag innan röstningsförfarandet 

kan genomföras. Det är lärarna 

som har rösträtt i valen. Nuvarande mandattid 

går ut den 31 december i år, så just 

nu ligger alla fakulteter och institutioner i 

startgroparna för att dra igång dekan- och 

prefektval. 

Annika Nilsson 

Biträdande prefekt

... om din utbildning 

Senaste nytt... 

Ny straffrättskurs på termin 5 redan i vår 

Eftersom JF:s prioriterade frågor är varierade 

examinationsformer och feedback är vi extra glada över att se det 

initiativ till en ny straffrättskurs som tagits av Helén Örnemark- 

Hansen och Christoffer Wong på T5. Den nya kursen som drar 

i gång redan i mars är uppbyggd kring en gruppredovisning, 

en hemtenta samt en salstenta. Kursen är väl genomtänkt med 

utrymme för såväl övning som feedback på momenten innan 

examinationstillfällena. Salstentan i slutet av kursen kommer att 

utgöra 50 % av betygsunderlaget och skrivas utan hjälpmedel. 

För att lösa problematiken kring vad studenterna får skriva 

i lagboken och inte, kommer inget eget material att tillåtas. I 

stället kommer studenterna att få ett kompendium med relevant 

lagtext vid tentatillfället, och frågorna kommer att anpassas 

därefter. 

Examensarbeten- separation av handledare och examinator 

Under höstterminen 2011 kommer det att råda nya regler 

kring examensarbetena. I nuläget är det handledaren för 

examensarbetena som examinerar, dvs. sätter betyg på arbetet. 

Detta är en ordning som är främmande för de flesta andra 

universitetsutbildningar i landet, varför juristutbildningarna 

nu fått instruktioner om att separera de två funktionerna. 

I samband med detta ser man även över de förberedande 

seminarierna och hur man i övrigt kan förbättra strukturen kring 

examensarbetena. Förslaget har varit ute på remiss hos berörda 

parter och fakulteten diskuterar nu hur man på bästa sätt kan 

genomföra förändringen till hösten. 

EQ11 

JF och fakulteten har under februari-mars arbetat med 

universitetets självreflektion EQ11. Syftet med reflektionen är 

identifiera vad som fungerar bra och mindre bra på utbildningen, 

från grund - till doktorandnivå. Detta för att sedan kunna lyfta 

upp exempel på central nivå och kunna lära sig av varandras 

goda exempel. Arbetet har på grund av underlagets utformning, 

visat sig vara minst sagt komplicerat men vi hoppas ändå att det 

kan komma något gott ur det –och ser fram emot resultatet i 

maj. 

Rutiner kring tentavakter och fusk 

Tentavakterna brister i både rutin och kunskap gällande alltifrån 

praktisk logistik kring tentatillfällena till vilka åtgärder som ska 

vidtas vid påstått fusk. Problematiken grundar sig till stor del i 

en bristande insikt om vad som är tillåtna hjälpmedel vid olika 

tentatillfällen. JF har adresserat problemet på fakulteten och en 

grupp har tillsats för att arbeta vidare för att till stånd en bra 

lösning. 

... på JF 

DISSIDENTEN 

Novischutskottet 

Det kan knappast ha undgått någon att JF än en gång har fått det stora 

nöjet att välkomna en ny kull novischer till Lund och Juristprogrammet. 

Med sällan skådat engagemang och stor kämparglöd tävlade de 

olika faddergrupperna om den prestigefyllda titeln ”Årets Småjur”. 

Faddergrupp 7 gick till sist segrande ur striden och under den sprakande 

Novischfesten blev Clara Vallmark krönt till Årets novisch – Grattis 

Clara! 

Utbildningsutskottet 

Jämställdhet- och likabehandlingsgruppen har arrangerat den mycket 

uppskattade debatten ”Torsken inför rätta – en diskussion om sexualitet, 

juridiken och sexköp”, och gruppen har även nominerats av Juridiska 

fakulteten och utsetts av Lunds universitet som sin kandidat till Frankestipendiet 

2011. Sjukt roligt att gruppens engagemang har gett eko ut i 

hela universitetet. Stort grattis! 

Utbildningsutskottet har också anordnat ett panelsamtal om hur vi 

studenter ska examineras och hur vi bäst får träna på det vi behöver i 

livet efter examen. Det blev ett mycket intressant samtal mellan lärare 

och studenter. 

Näringslivsutskottet 

Mannheimer och Swartling bjöd på Miljörättskväll på sitt kontor i 

Malmö där deras miljörättsgrupp fick prata om hur det är att jobba 

med miljörätten ur ett affärsjuridiskt perspektiv. De flesta studenter 

som närvarade gick därifrån med en helt ny respekt och ett kraftigt ökat 

intresse för detta rättsområde. 

Dolu§pexet 

Efter fem strålande föreställningar där applåderna aldrig ville ta slut 

och skratten aldrig sinade så är Dolusspexet nu över för denna gång. 

Tjänstemännen och de aktiva har visat ett enormt engagemang och lagt 

ner otaliga timmars arbete för att bli färdiga med allt från dekor och 

smink till sånger och manus. Kvar hos de aktiva är förhoppningsvis en 

känsla av stolthet, glädje och lite saknad. 

Festmästeriet 

Äntligen! After School är tillbaka med alla möjliga gastronomiska 

underverk. Premiären för vårterminen blev mycket välbesökt och vi ser 

fram emot många trevliga After School-kvällar framöver. 

Tack! 

JF vill tacka Advokatfirman Lindahl som gav bort ett stort antal lagböcker 

till lyckligt lottade studenter i Juridicums cafeteria. Fina presenter som 

värmde i Lundakylan! 

9

10 

LÄRARINTERVJU 

Fakultetens 

Text: Joakim Winnerljung Foto: Martina Vivlund 

Jag och fotografen Martina rör oss uppe i Juridicums 

mer outforskade kontorskorridorer, 

vi knackar och kliver – aningen nervöst 

– in genom dörren. Anslagstavlan är välfylld 

och på väggen mitt emot bokhyllan hänger 

ett inramat diplom, Lunds Universitets Pedagogiska 

pris, tilldelat Eva Lindell-Frantz. Eva 

ler glatt mot oss, och trots att det var snart 

ett år sedan jag var en av över 150 studenter 

i Evas föreläsningssal hälsar hon mig fortfarande 

vid namn. 

Eva, du är förmodligen den enda på 

fakulteten som – åtminstone på grundterminerna- 

lär sig namnen på de flitiga 

frågeställarna. Hur gör du? 

- Ja där har jag inget speciellt knep. Jag bara 

försöker att tänka ”jaha här är en typisk 

Joakim”! Lite hjälp har man genom att studenter 

precis som vi lärare har en tendens 

att alltid sätta sig på samma ställe i salen, det 

underlättar! Att jag gör det beror på att Bertil 

Bengtsson, som är en av mina mentorer och 

som jag beundrar, lär sig namn på folk. För 

mig är ni studenter individer, ni är inte en 

skock, jag tycker det är mycket roligare när 

man får lära känna er mer på det sättet – det 

blir en trevligare stämning! 

Ditt lärarlag har en mitterminspub under 

termin två, hur kom ni på idéen? 

- Det var faktiskt Patrik Lindskoug som kom 

med idén, vi märkte att studenterna på termin 

två var lite nyfikna på att prata med oss 

lite mer ”off the record” så att säga, då bjuder 

vi självklart på det! Jag tror det har varit 

uppskattat och det är rätt många som kommer 

på de här pubarna. Sen får man ju ha 

full respekt för att det inte är alla som gillar 

den typen av arrangemang. Men vi har planer 

starka kvinna 

på att fortsätta med det så länge studenterna 

tycker att det är kul! 

Hur kommer det sig att de blev den juridiska 

banan? Och varför skadeståndsrätt 

och ersättningsrätt? 

Jag kom från ett naturvetenskapligt gymnasieprogram 

och där hörde jag ju egentligen 

inte alls hemma. Jag hade en jätterolig 

gymnasieklass så jag härdade ut men insåg 

fort att det inte var något jag skulle ägna 

mig åt. Jag skulle göra någonting som hade 

med samhällsvetenskap och det blev juristprogrammet. 

Jag var så himla övertygad att 

jag endast sökte en sak: Juristprogrammet i 

Lund. Min studievägledare frågade mig om 

jag inte skulle gardera med någonting, kanske 

juristprogrammet någon annanstans? 

Nej, jag ska in där! Sa jag. När jag väl var här 

så insåg jag snabbt att detta var min grej, jag 

tyckte det var roligt och det kändes rätt. 

Jag tyckte att skadeståndsrätt och ersättningsrätt 

var de absolut roligaste ämnena när jag 

pluggade till min examen. Sen är det väl lite 

slumpen också, vi hade en professor som 

hette Carl Martin Roos som höll på med 

försäkringsrätt och när jag var i slutet på min 

utbildning hade han ett forskningsprojekt i 

försäkringsrätt som han drog in mig i. Där 

fick jag göra lite grundarbete och det var 

väldigt kul. Han tyckte sedan att jag skulle 

fortsätta skriva om ämnet och då blev det till 

en avhandling i försäkringsrätt. 

Hur påverkar ditt yrkesval dig på fritiden? 

Kan du se en istapp utan att tänka på det 

strikta fastighetsägaransvaret? 

- Haha, nej jag tror att man blir väldigt 

påverkad utav det! Särskilt märkbart var 

det när jag höll på att skriva min avhandling 

och tvingades läsa massor med avgöranden 

i Allmänna Reklamationsnämnden där folk 

hade blivit bestulna och råkat ut för så mycket 

olika tråkiga saker. Då blev jag nästan 

paranoid och trodde det stod tjuvar överallt! 

Vad anser du om genusperspektivet på 

utbildningen? 

- Jag tycker det är ett viktigt perspektiv att lyfta 

fram. Samtidigt ska man inte stoppa det i 

halsen på folk, för det är det många som reagerar 

negativt på. Man ska inte skapa några illusioner, 

förr eller senare kommer man ut i 

den bistra verkligheten; yrkeslivet. Där finns 

det faktiskt en hel del kvar att göra. Det kan 

vara svårt att arbeta sig upp som kvinna och 

småbarnsförälder, jag vet att många tjejer blir 

nedslagna när man säger det. Men man behöver 

inte acceptera det, tvärtom, det handlar 

ju om att göra någonting åt det! Det försvinner 

inte för att man blundar och sticker 

huvudet i sanden. 

Sen kan jag personligen tycka att det är lite 

tråkigt att vi har så många fler tjejer än killar 

på juristprogrammet, för det är ju inte heller 

riktigt bra. Hade situationen varit omvänd 

hade man nog tyckt att det varit ett bekymmer 

och att det behövdes rekryteras hit fler 

tjejer. Där är en skevhet, genusperspektivet 

går ju åt båda hållen. Ett genusperspektiv 

handlar om att ifrågasätta att vi behandlas 

utifrån genus, oavsett om man sedan är man 

eller kvinna. 

Du har varit med i Nätverket för kvinnligt 

ledarskap, vad är det? 

- Ja det var ett nätverk här på universitet där 

(forts. på s. 33)

När bilderna ska tas frågar Eva med glimten i ögat om hon kanske borde ha med en hantel på bilden 

LÄRARINTERVJU 

11

12 

REPORTAGE 

Text: Alexandra Brundin Urisman Foto: Sofia Zitouni, Karolina Lindén och Sami Idris 

enhet för livet – jag nappade direkt! 

”Men vadå, är det inte bara krig och sharialagar 

där?”, frågar en god vän. Han har 

just fått veta att jag har blivit erbjuden 

en praktikplats på Sveriges ambassad 

i Sudans huvudstad Khartoum. 

Efter nästan fem år i lilla Lund var det 

då alltså dags; jag skulle ut i världen. 

Sudan, (ö)känt för Darfur-konflikten 

och det islamistiskt präglade samhället, 

skulle bli mitt hem i fem månader. 

”Varför ger du dig in på något sådant?”, frågar 

min gode vän. ”Vilka möjligheter!”, 

svarar jag. En chans att få se ett land 

jag sällan skulle ha kommit till annars. 

Ett gyllene tillfälle att få insikt i arbetet 

på en ambassad, liksom att träffa diplomater 

från andra länder, FN-anställda 

och människorättsaktivister. En erfar- 

APU I SUDAN; 

MER ÄN KRIG OCH 

SHARIALAGAR 

Sandstorm i Khartoum 

Efter avslutade gymnasiestudier i 

Stockholm, flyttade jag 2005 till Lund 

för att läsa juridik; ett val jag aldrig 

kommer ångra. Studierna kom snabbt 

i andra hand, när jag blev engagerad 

i Juridiska Föreningen. Jag gick från 

fadder och kursombud, via pub- och 

clubmästare till styrelsen. Sedan satt 

jag som heltidsarvoderad ordförande 

och representerade alla Lunds juriststudenter. 

Efter ordförande-året gick jag 

tillbaka till mina studier och när jag i 

somras skrev mitt examensarbete, hade 

jag femton ynka 

högskolepoäng 

kvar till min examen. 

Kursen Arbetsplatsanknutet 

utredningsarbete på 

Juridiska fakulteten 

blev räddningen! 

Kursen ger studenten 

möjlighet 

att skaffa en egen 

praktikplats och 

mot en uppsatsexamination 

sedan 

kunna tillgodoräkna 

sig praktiken 

i sin examen. Jag 

ville gärna utomlands 

och sökte därför 

ambassader hejvilt. Det blev Sudan. 

Kompisen ringer på skype. ”Vad får du 

göra då?”, undrar han. ”Läsa, skriva och 

prata”, blev det korta svaret. Arbetet 

på den politiska sidan av en svensk ambassad 

handlar framför allt om rapportering. 

Min största arbetsuppgift var 

alltså just detta – att skriva rapporter 

som skickades till Utrikesdepartementet 

och andra som kunde finna intresse 

i ämnet. Ofta hade rapporten sin 

grund i ett eller flera möten, inte sällan 

i kombination med refererade medierapporter 

eller information från myndigheter 

och organisationer. Att närvara 

på diverse möten, i Sudan ofta på något 

FN-organ eller på EU-delegationen, ingick 

förstås. Vid något tillfälle fann jag 

mig faktiskt med att representera Sverige 

alldeles själv. Plötsligt hade Lunds 

juriststudenter blivit svenska folket! 

Ambassaden i Khartoum är relativt 

liten sett till antalet utsända, jag fick 

därför som praktikant möjlighet att 

prova på i princip alla delar av ambassadens 

arbete: jag fick inblick i det mycket 

småskaliga konsulära arbetet, jag 

fick sitta med på möten med biståndsrelaterade 

frågor och jag var med 

och planerade det stora Lucia-firandet 

som hölls på ambassadörens residens. 

Dessutom var jag, under folkomröstningen 

om Södra Sudans framtida 

självständighet, ackrediterad valobservatör 

för ambassadens räkning. 

Min till en början skeptiske vän hör 

av sig igen, på facebook-chatten denna 

gång. Han funderar på att söka 

”min” praktikplats till våren. ”Har du

haft nytta av juridiken?“ Och har JF-engagemanget 

gett dig några fördelar?”, 

undrar han. Redan under telefonintervjun 

inför tillsättningen, gavs jag 

tydliga indikationer på att mitt engagemang 

utanför studierna sågs som 

viktigt vid tillsättningen. När jag väl 

fått platsen, fick jag klart för mig att 

min handledare själv hade varit mycket 

aktiv i studentlivet (förvisso i fel 

studentstad) och att han tydligt såg 

mervärdet med ett sådant engagemang. 

Det gör jag också. Jag har i arbetet på 

ambassaden haft enormt stor glädje av 

mina lärdomar från de förtroendeuppdrag 

jag haft. Förutom mötesvanan 

och protokollföringen har vanan att arrangera 

större och mindre tillställningar 

kommit väl till pass, liksom representationsträningen 

jag fick under året 

som ordförande. Allra viktigast är dock 

Alexandra agerar internationell observatör under folkomröstningen 

om södra Sudans självständighet 

det driv studentengagemanget 

har gett 

mig; förmågan att ta 

initiativ och själv ro 

ett projekt i hamn. 

I det dagliga arbetet 

har jag förstås också 

haft stor nytta av det 

juridiska tankesättet 

som naglat sig fast 

under utbildningen. 

Då och då dök det 

dessutom upp rena 

juridiska problem 

att lösa och min 

största uppgift under praktikperioden 

var att författa ambassadens 

årliga rapport om de mänskliga 

rättigheterna i landet; där kom 

förstås utbildningen till stor nytta. 

Jag avslutar mitt facebook-chattande 

och går ut i Khartoum-hettan. 

På gatan 

hälsar alla med 

ett varmt leende. 

Tempot i Sudan 

är ett annat än i 

Sverige. Man strosar 

fram, gör sina 

arbetsuppgifter så 

fort värmen tillåter 

och man har alltid 

tid för att stanna 

upp och samtala 

med den man 

möter. Det finns en 

genuin medmänsklighet 

här, som 

Kamelrace i öknen 

REPORTAGE 

jag tror ibland försvinner i den svenska 

stressen. Vi har mycket att lära av 

den sudanesiska vänligheten. Jag känner 

att jag måste tillbaka till datorn för 

att förklara det viktigaste för min vän, 

som fortfarande är osäker på om han 

ska söka sig hit. Jag måste förklara att 

det är en chans han inte får missa. Väl 

här har jag nämligen insett att den allra 

viktigaste erfarenheten härifrån inte 

kommer att vara hur jag på snitsigast 

sätt ska formulera en rapport, eller hur 

jag bäst minglar på en mottagning. Det 

mest vitala jag tar med mig från Sudan 

är vetskapen om att det finns så många 

olika sätt att leva för, och förhålla sig 

till, varandra. Min största utveckling 

har kommit av att hamna mitt i en 

kultur som så fundamentalt skiljer sig 

från den jag sedan tidigare är van vid 

– och inse att jag trivs minst lika bra 

här. Det är något alla borde få uppleva. 

Detta är APU 

APU står för Arbetsplatsanknutet utredningarbete och är en fördjupningskurs som kan sökas efter att man avslutat grundterminerna samt 

15hp fördjupning.Ansökan ska vara Studievägledningen tillhanda senast fyra veckor före praktikens början. Det är studenten själv som 

ansvarar för att hitta en praktikplats. 

Då kursen är studiemedelberättigad ska praktiken vara oavlönad. Allt annat än symbolisk ersättning är förbjuden. Grundprincipen för 

praktikplatsen är att det måste finnas tillräckligt mycket juridisk personal så att praktiken genomförs i en juridiskt präglad miljö. Det är ej 

studenten som ska tillföra den juridiska kompetensen på praktikplatsen. 

Kursen ska som utgångspunkt genomföras på heltid och omfatta minst 8 veckor för kursen APU 15hp och minst 18 veckor för kursen 

APU 30hp. För examination krävs en kursuppgift, beståendes av en cirka 15 sidor lång uppsats, ett intyg från praktikplatsen att praktiken 

är fullgjord samt att man lämnar in en utvärdering. 

13

Lindahls 

studentpool 

– en genväg 

till karriären 

Nu kan du ta ett steg på vägen till en karriär som affärsjurist. Som en del av 

Lindahls studentpool har du chansen att jobba på en av Sveriges största och 

ledande affärsjuridiska advokatbyråer, redan under studietiden. 

Till vårt kontor i Malmö söker vi fl era drivna juriststudenter som vill jobba 

extra, bland annat som assistent till våra jurister, i receptionen, i biblioteket 

eller med Due Diligence-arbete. Du kommer att kallas in vid arbetstoppar, 

semestrar och sjukdom. 

Är du den vi söker? I sådana fall är du välkommen att skicka in din ansökan 

till reception.malmo@lindahl.se. Läs mer på www.lindahl.se/rekrytering 

Svensk och internationell affärsjuridik 

STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG UPPSALA ÖREBRO www.lindahl.se

På spaning efter en 

Text: Kajsa Nilsson 

dubbelexamen 

När jag var liten ville jag bli 

spanare. 

Hur tragiskt det är att jag redan 

som mycket ung lyssnade på Spanarna i P1 

kan vi ta en annan gång, men jag har fortfarande 

inte helt lyckats överge tanken. 

Kollar upp Spanarna på Wikipedia. Programidén 

är enkel; ”En panel med tre personer 

(spanare) försöker avläsa tendenserna 

i nutiden, för att sedan presentera 

sina framtidsvisioner för 

lyssnarna”. 

En tendens i nutiden som jag 

har lagt märke till är att det är 

väldigt inne att plugga dubbelt. 

Jag har otaliga vänner som läser 

extra på fritiden (vilken fritid?). 

Det läses ekonomi, retorik, språk, litteraturvetenskap, 

psykologi och gud vet allt. Själv 

har jag för länge sedan övergivit alla planer 

på att läsa något av dessa ämnen vid sidan 

av varandra. Jag är på den nivån att jag tycker 

att det är skitjobbigt att tentaplugga arbetsrätt 

och familjerätt samtidigt. 

Istället för att plugga dubbelt (läs: istället för 

att plugga över huvud taget) har jag de senaste 

dagarna i läsesalen fifflat ihop en liten 

lista på lämpliga dubbelexamina för alla oss 

som inte fattade ett dyft på T4 och således 

inte har någon chans att ta ut en ekonomexamen. 

Här är mina favoriter: 

1. Jurist-präst. 

Starta egen ”full-service-byrå”; dop med 

löfte om konsultation vid framtida vårdnadstvist; 

bröllop med löfte om hjälp vid framtida 

skilsmässa; hjälp att skriva testamente 

med löfte om att hålla i begravningen. Fir- 

Tro, hopp och en 

himla massa avtal 

“ 

“ 

mans slogan kan vara något i stil med “tro, 

hopp och en himla massa avtal”. 

2. Jurist-hårfrisörska. 

Klipp kundernas hår, lyssna på allt skvaller 

och erbjud dem hjälp med allt ifrån att sätta 

dit otrogna makar till avtalsskrivning om alla 

grejer de funderar på att sälja på blocket samt 

med att vinna alla arvstvister mot släkten. 

Salongens slogan blir självklart ”nu är det 

klippt!” 

3. Jurist-arkitekt. 

Man kan ge bygglov till sig 

själv. Man kan anpassa sina 

ritningar efter kryphålen i 

PBL. En given succé! 

4. Jurist-bonde. 

Man kan bli den första 

bonden någonsin som 

förstår EU:s jordbruksregler. Man kan ge 

konsultation om miljöfarlig verksamhet till 

alla sina bondegrannar mot ersättning. Man 

blir mycket mer populär än jordbruksverket 

eftersom man talar med bönder på bönders 

språk. 

5. Jurist-lärare (dvs lektor) 

Våga vägra Power Point. Vinn, som följd av 

din Power Point-vägran, det pedagogiska 

priset och få en fet löneförhöjning. Ha sommarlov 

istället för semester. Skriv en uppföljare 

till den klassiska tentafrågan om den pensionerade 

infanterimajoren Herman Götzes 

liv och äventyr. 

Mitt enda problem efter att ha färdigställt 

denna lista är att jag omöjligt kan välja. Måste 

ta med den till studievägledningen och be om 

råd. 

Framtiden är ljus! 

KRÖNIKA 

15

16 

INTERVJU 

Odile Fallenius: 

“Tid tar det!” 

Text: Charlotte Akej 

För fem år sedan tog hon examen. 2010 

utsågs hon till ’Årets supertalang’ av 

Veckans Affärer. I januari 2012 tillträder 

hon fullt ut som delägare på en av 

Sveriges största affärsjuridiska byråer. 

Häremellan har hon även hunnit med 

att bli mamma. Dissidenten fick en 

pratstund med Sveriges yngsta kvinnliga 

delägare; Odile Fallenius. 

Odile Fallenius kommer ursprungligen 

från Kopparberg. När det var dags att 

studera föll valet på juridik. 

– Handels var min backup–plan. När jag 

sedan började plugga juridik så insåg jag 

emellertid att juristutbildningen gav en bra 

bas att stå på och att det fanns en möjlighet 

att jobba inom många olika sektorer. 

– Idag sysslar jag ju lite med både och, 

både business och kommersiellt tänk. För 

att vara en bra skatterättsjurist krävs att 

man förstår företagens verksamhet. 

Att det blev studier i Uppsala berodde 

främst på avståndet; Uppsala universitet 

låg betydligt närmre hem än den lundensiska 

motsvarigheten. 

– Jag ville dessutom studera i en riktig studentstad, 

därav att det blev Uppsala. Där 

hade man även fördelen av att det var nära 

till Stockholm. 

Det gamla ryktet om att det, sett till framtida 

karriärmöjligheter, enbart är Lund eller 

Uppsala som räknas när man läser juridik 

var något som även Odile hörde under utbildningen. 

Emellertid säger hon sig inte 

ha upplevt att detta skulle stämma, vare sig 

på sin gamla arbetsplats Linklaters eller på 

sitt nya jobb på Vinge. 

– Det är nog en överdrift. Kanske är det en 

fördom som ligger kvar sedan förr då det 

var mer traditionsbundet, man studerade 

juridik i antingen Lund eller Uppsala. Idag 

tror jag inte att det har någon stor betydelse 

alls faktiskt. 

Odile gick direkt från gymnasiet till juridikstudierna 

och fick även hon höra rykten 

om nackdelarna med att börja studera 

direkt. 

– Det var något som jag tänkte på väldigt 

mycket. Att börja läsa direkt blev emellertid 

ett naturligt steg då jag samtidigt flyttade 

hemifrån. Första tiden på utbildningen 

tänkte jag inte så mycket på mina studier. 

Istället koncentrerade jag mig på känslan 

av att plugga på ett universitet, hur det var 

att bo i en studentstad. Därför fungerade 

det bra för mig att börja plugga direkt. 

– Jag valde att istället ta ett studieuppehåll 

lite senare och var bland annat några vändor 

i Asien. Jag tror det är viktigt att man 

gör något förutom att bara studera, för 

mig passade det dock bättre att göra detta 

när jag kommit in en bit i utbildningen 

Vårt samtal glider in på hur pass viktigt det 

är att vara aktiv och ha intressen vid sidan 

av studierna. Odile var själv ej aktiv i varken 

kår eller nation under studenttiden utan 

prioriterade andra intressen. Fördelen med 

att vara engagerad tror hon är att det visar 

att man klarar av någonting förutom att 

studera, att man är socialt engagerad och 

att man tar sig fram. 

– Emellertid tror jag inte att ett kårengagemang 

är avgörande vid en arbetsintervju, 

där tittar man istället på personen i sin 

helhet, hur bra denne passar in i gruppen 

samt vad personen har för driv. 

– Ett ideellt engagemang är i sig bevis på 

att man har ett driv men jag tror inte att det 

ensamt är avgörande. 

Att det var skatterätt som skulle bli det stora 

intresset stod klart redan under grundutbildningen. 

Odile pekar även på betydelsen 

av att under fördjupningskurserna ha 

tillgång till duktiga och inspirerande lärare, 

vilket gjorde ämnet ännu roligare. På tal 

om vikten av val av fördjupningskurser 

menar Odile att det absolut viktigaste är 

att man väljer det man tycker är kul och 

har ett intresse av. 

– Fast det är klart att valet av fördjupningskurser 

är en indikation på att det finns ett 

intresse för ämnet vilket kan vara fördelaktigt 

vid en arbetsintervju. Kan man emellertid 

visa på annat sätt att det intresset 

finns är det emellertid klart att inga dörrar 

är stängda. 

Efter examen fick Odile erbjudande om en 

sex månader lång trainee–tjänst på Linklaters. 

– När jag tog examen så var det ganska 

svårt att få jobb och jag skickade iväg en 

massa ansökningar. Linklaters erbjudande 

kom därför väldigt lämpligt. Jag hade egentligen 

tänkt sitta ting efter min trainee– 

tjänst men då det var oväntat bra på Linklaters 

så valde jag att stanna kvar. 

Hur meriterande det faktiskt är att ha tingsmeritering 

i sitt cv är Odile kluven inför. 

– Vikten av tingsmeritering beror lite på 

vilket område inom juridiken man jobbar 

inom. Inom det område som jag arbetar är 

fördelen lika stor som för en person som 

arbetar med processrätt på en affärsjuridisk 

byrå.

Skillnaderna mellan universitetsvärlden 

och arbetslivet var stor. Hon minns främst 

det nödvändiga i att lära sig att se sitt råd 

i ett större sammanhang än bara skattejuridiken. 

– I början kunde man komma med ett 

förslag som visserligen fungerade bra 

skattemässigt men som sagt så finns det 

många andra aspekter som måste vägas in 

tillsammans med skatterådet innan man 

kan ge råd som är användbara för klienten. 

– En annan stor skillnad var även det teamarbete 

som det faktiskt innebar att arbeta 

på en stor affärsjuridisk byrå. Det hade 

jag inte förväntat mig! Man satt inte själv 

med sina uppgifter utan tar fram gemensamma 

idéer och bollar dem mellan sig. 

Ryktet att det inom affärsjuridiken skulle 

vara svårt att som ung kvinna ta sig fram 

är inget som Odile upplevt. 

– Personligen har jag inte blivit förfördelad 

för att jag är kvinna. Jag har fått möjlighet 

att delta i ärenden på samma sätt och 

i samma utsträckning som mina manliga 

kollegor. Det har givit mig förutsättningar 

att växa i min yrkesroll och därmed även 

anförtros större arbetsuppgifter. 

– Trots allt så upplever jag att det finns 

en modernitet såväl inom juristsfären som 

hos klienterna. Kanske har det skett en 

förändring gentemot hur det var tidigare. 

I slutändan är det så att om man kan sitt 

område och kan beskriva det på ett bra 

sätt så får man respekt – oavsett om man 

är ung eller kvinna. 

Efter några år på Linklaters valde Odile 

i vintras att lämna byrån till förmån för 

en roll som delägare på Vinge. Steget från 

biträdande jurist på Linklaters till delägare 

på Vinge var dock långt ifrån självklart. 

– Jag tvekade väldigt mycket och var 

inte alls säker. Efter dialog och positivt 

bemötande samt stöd från min nya arbetsgivare 

så kände jag till slut att det dock 

blev helt rätt. 

Då Odile varit mammaledig fram tills 

början av februari har hon ännu inte helt 

hunnit acklimatisera sig, emellertid tycker 

hon att det ska bli spännande att få chans 

att ingå i ett större team. 

– Vinge är en större byrå nationellt, Linklaters 

är större internationellt. Det ska 

därför bli kul att komma in i en organisation 

som styrs från det kontor man jobbar 

på. 

Historierna om den enorma arbetsbörda 

som det innebär att arbeta på en byrå är till 

viss del sanna, menar Odile. 

– Tid tar det. Det går inte att sticka under 

stol med att vi arbetar för våra klienter och 

försöker uppfylla deras önskemål och behov 

vid en transaktion. När det är en stor 

transaktion på gång så måste man vara beredd 

på att lägga ner mycket tid. Därför är 

det så viktigt att tycka att det man jobbar 

med är kul. Väljer man strategiskt när man 

bestämmer sina karriärmål blir det nog 

väldigt jobbigt, det måste kännas roligt att 

lägga ner tiden; man måste trivas med sina 

kollegor och omgivningen i övrigt. Det 

krävs en del men man har samtidigt väldigt 

trevligt på jobbet. 

– Sedan finns det såklart perioder som inte 

är lika transaktionsintensiva. Då får man se 

INTERVJU 

till att gå hem i tid och göra något annat. 

På frågan om Odile någonsin upplevt att 

hon fått offra något till förmån för sin 

karriär svarar hon nekande. Hon menar att 

det istället handlar om omprioriteringar. 

– Självklart gör man vissa val men jag ser 

det inte som att jag offrar något. Det är 

val jag gör utifrån vad jag vill göra. Allt 

handlar om att prioritera. 

Avslutningsvis ber Dissidenten Odile om 

några avslutande tips till studenter som i 

framtiden vill arbeta med affärsjuridik. 

1. Tro på dig själv – våga prova på nya 

saker 

2. Ge det en chans - Det går mycket funderingar 

kring det hårda arbetet och kanske 

skrämmer det bort vissa. Du kommer 

att bli förvånad över hur kul det är och 

vilken gemenskap det innebär att jobba i 

större projekt där alla strävar mot gemensamma 

mål. 

3. Ha kul – Gör inga strategiska val av område. 

Välj ett område som du tycker om 

och som engagerar dig. 

17

18 

GUIDE 

Med Juridiska Föreningens Vårbal bara några veckor bort passar Dissidenten på att 

ge er de ultimata tipsen för hur man klarar av denna kväll på bästa sätt. Följ våra 

tips och vi kan nästintill garantera dig en fantastisk kväll. 

Vårbalens DO’s 

and DONT’s 

Veckan innan balen 

DO: I senaste laget visserligen, men har du ännu inte kontrollerat att frack och 

klänning passar så är det nu dags. Kanske sitter spåren efter mammas julmat fortfarande 

kvar. Då är det hög tid att agera. 

DO: Kontrollera längden på din klänning. Dissidenten vill påminna förvirrade 

läsare om att hellång = HELT LÅNG. En klänning som slutar under rumpan är 

ej hellång. Inte heller klassas en ankellång klänning som hellång. 

DON’T: Få panik om klänningen eller fracken inte passar. Än finns det tid kvar 

att göra något. Dissidenten rekommenderar en veckas diet. En googlesökning på 

”fast diets” resulterar i över nio miljoner träffar – det finns alltså något för alla. 

DON’T: Drick rödvin när du provar din frackskjorta eller för all del klänning. 

På fördrinken innan Vårbalen 

DO: Skåla och mingla 

DO: Se till att ta en massa fina bilder i början 

av kvällen. Här är förhoppningsvis såväl hår, 

smink och outfit fortfarande intakt. 

DO: Se till att komma iväg från fördrinken 

i tid. Risken finns att du annars missar såväl 

fördrinken på AF-borgen som Culpakörens 

underbara sång. 

DON’T: Spela vattenfall eller andra dryckesspel 

på förfesten. Kan resultera i punkt 5 

på don’t-listan under middagen 

DON’T: Förfesta som om du ska till Malmö 

Nations torsdagsklubb. Kvällen är lång. 

DON’T: Ignorera dina fötters signaler om 

skoskav. Åtgärda – genast! Annars kommer 

det bli en mycket, mycket plågsam kväll 

Dagen innan Vårbalen 

DO: Börja ladda mentalt för en helt galen 

morgondag! 

DO: Ta en tur förbi Systembolaget och inhandla 

en flaska champagne till morgondagens 

fördrink. 

DON’T: Sitt uppe och spela CS hela natten. 

Du behöver din nattsömn, tro oss! 

DON’T: En spraytanning kan visserligen 

framstå som en bra sista minuten uppiffning, 

men risken är att det slutar i en spräcklig 

katastrof. 

DON’T: Färga håret i en ny färg/klipp dig i 

en ny spännande frisyr. 

Under middagen 

DO: Lös in de snapsbiljetter som du köpt innan middagen 

DO: Konversera artigt med dina bordsgrannar. Bjud på dig själv! 

DO: Lägg ner besticken när någon talar. 

DON’T: Köp bordsdamspresent 

DON’T: Skryt om dina betyg/din pappa som är delägare för att imponera 

på din bordsgranne. 

DON’T: Ljug ihop en historia för att imponera på dina bordsgrannar. 

Att du är en dansk utbytesstudent kan visserligen vara kul för stunden, 

men betänk att du sedan måste hålla fast vid den här historian (och det 

förfärliga språket) hela kvällen. Ovärt. 

DON’T: Håll ett spontantal. Kanske verkar det som en bra idé just då, 

men det är det inte. 

DON’T: Kräk på din bordsdams klänning när hon håller tal. Kräk inte 

överhuvudtaget för den delen. 

DON’T: Ta spontanpauser. Vänta tills det faktiskt är paus. Risken finns 

att du missar talet som alla i efterhand kommer att tala om. Bummer.

Efter middagen 

DO: Dansa vals! 

DO: Om du är av manligt kön; för! 

DO: Bli bjuden på drinkar 

DO: Gå på sexan - dansa på borden 

DON’T: Jämlikhet i all ära, i vals är det faktiskt 

mannen som för. Som kvinna; låt dig föras (förföras?) 

DON’T: Häng efter den där läraren som 

vägrade rätta upp din tenta. Det hjälper inte. 

På efterfesten 

DO: Drick obscena mängder vatten. I förebyggande 

syfte. 

DO: Ta med dig resterna från middagen och erbjud 

dem som frukost i utbyte mot övernattning 

DON’T: Ta den sista shotten 

DON’T: Skicka det där flirtiga sms:et. Kanske 

framstår som en bra idé just då, men… nej. 

DON’T: Cykla hem från efterfesten. Åtminstone 

inte om du har balklänning. 

Dagen efter 

DO: Terrorisera alla dina töntiga vänner som inte var på 

balen genom att publicera Facebook-statusar och lägga upp 

bilder som visar hur fantastiskt kul du hade det 

DO: Undersök frack/klänning efter eventuella hål samt 

fläckar. Kanske inte det roligaste men tro oss; att spara detta 

nöje till nästa gång du ska på bal kan lätt slå tillbaka på dig 

själv och din framtida ekonomi. 

DON’T: Lägg upp bilder tagna efter klockan 02.00. En 

gång ska du också söka jobb, tänk på det! 

DON’T: Gå igenom din sms-inkorg. Kan orsaka panikångest 

och kraftig hjärtklappning. 

8 frågor till... 

Jimmy Persson, balprins. 

1. Hur många baler har du varit 

på? 

Tolv med denna terminens baler. 

Samt minst lika många balsläpp. 

GUIDE 

2. Bästa balminne? 

Det finns många, här kommer ett par stycken: 

Filmen om dolusspexets återkomst under JF:s vårbal 2009. 

Installationen av Per Hellsvik som hedersledamot på vårbalen 

2010. 

Uppträdande av Kristoffer ”Kringlan” Svensson (P3) på 

Wermlands installationsbal 2010. 

3. Sämsta balminne? 

De roliga baler man missat. Ett dåligt balminne är ett där 

man sitter hemma istället för att gå på bal. 

4. Hur många snapsar är det ultimata antalet? 

Två till dig och en att ge till din bordsdam. Om du är dam 

så behöver du inte köpa en till din bordsherre, men jag 

lovar att det är uppskattat om du gör det ändå. (bäsk tack!) 

5. Vad bör man tänka på om man ska klara av en hel 

bal, från början till slut 

Ät ordentligt innan, man får aldrig tillräckligt med mat. 

Om du inte vill eller kan dansa i finskorna så ta med ett 

par som är mer dansvänliga. 

6. Vilka tre saker går du inte utan till en bal? 

1. Fickpluntan! Skippa starkspriten och fyll den med något 

annat gott att bjuda bordsdamen på istället (eller ta med 

två!). 

2. Ett icke fungerande fickur. På bal spelar tid ändå ingen 

roll. 

3. Överrock, hög hatt och paraply. Skall man beställa fyllemat 

på väg hem från balen, skall man göra det med stil. 

7. Vilken är den ultimata ballåten? 

Come away with me – Nora Jones, lugn och långsam vals 

som är lätt att dansa till! 

Something stupid – Nancy och Frank Sinatra, kasedans! 

8. Har du några tips på vad man som herre ska tänka 

på när det kommer till att dansa vals? 

Öva! Att lära sig grundstegen i Vals tar ca en timme, har 

du ingen kompis som kan visa dig så fråga dina föräldrar. 

Öva en timme innan balen, så kommer du absolut att 

dansa bättre vals än merparten av baldeltagarna. Tilläggas 

kan att tipsen ovan även gäller damerna. Att inse att 

bordsdamen man plikttroget viger första valsen åt bara 

kan dansa ”disco-dans” till Skakarumpamusik, gör ingen 

glad bordsherre. 

19

20 

INTERVJU 

Karin Adlercreutz: 

“Som inspector är man 

mer som ett bollplank” 

Text: Kajsa Nilsson Foto: Anna Överby 

Sedan början av 1950-talet är 

hon en aktiv del av studentlivet 

i Lund, och hon är fortfarande 

lika engagerad och engagerande. 

Dissidenten träffar Karin 

Adlercreutz för att äta bullar, 

prata utbildningsbevakning 

och få reda på vilken årgång av 

alla de Lundakarnevaler hon 

besökt som varit roligast. 

Karin, jag och vår fotograf Anna 

installerar oss i ett hörn i gallerian 

på Juridicums fjärde våning. 

Här kan vi prata lite mer ostört än 

på JF (och sofforna är skönare). 

Medan Anna sätter på kaffe börjar 

Karin berätta delar av sin otroligt 

spännande livshistoria för mig. 

Ville inte bli lärare 

Född och uppvuxen i Lund var 

det inte konstigt att hon valde att 

studera här, 

– Att jag skulle studera juridik 

Simon Berg 

Qurator, Östgöta 

Nation 

“Karin är jordnära och har en 

nära relation till nationen och 

dess aktiva. Karin som person är 

mycket glad och alltid på språng. 

Hon är mycket plikttrogen och 

säger vad hon tycker, men på ett 

konstruktivt sätt Hon kommer 

med jämna mellanrum in på expeditionen 

och talas vid vilket alltid 

uppskattas av oss i Quratelet. 

Karin Adlercreutz är nationens 

adopterade mormor.” 

var dock ingen självklarhet, berättar 

Karin. 

Det var hennes bror som först 

började prata om att studera juridik. 

– Egentligen var jag mest intresserad 

av litteraturvetenskap 

men jag tänkte att juridiken var ett 

säkert kort om man inte ville sluta 

som lärare, och det var det enda 

jag var alldeles säker på att jag inte 

ville bli, skrattar Karin. 

Det år som Karin tog studenten 

var det ca 100 personer som 

tog studenten i hela Lund. 

Höstterminen 1950 började 

hon plugga juridik på Juridicum. 

De var runt 100 novischer varav 

10 tjejer. På den tiden fanns det 

inte en enda kvinnlig lärare på hela 

fakulteten. Karin berättar att många 

tjejer hoppade av ganska kort 

tid efter att de börjat. 

– Mischa Markendal , som tog 

emot oss nya, var inte helt lätt att 

ha att göra med. Ofta var frågorna 

han ställde till oss flickor svårare 

än de som pojkarna fick svara på, 

och om man svarade fel kunde det 

hända att han frågade om man 

verkligen var säker på att man platsade 

på utbildningen, berättar Karin. 

Själv blev hon mest sporrad 

att plugga ännu mer för att kunna 

svara även på de svåra frågorna. 

Gemensam bal på AF 

Då Karin började studera fanns 

det ingen novischperiod på utbildningen. 

Den biten var det nationerna 

som skötte om. Man kunde 

inte välja vilken nation man ville 

vara med i, utan alla gick med i sin 

hemnation. 

– Eftersom jag kom från Lund 

fick jag gå med i Lunds nation, 

berättar Karin. 

Malmö nation och Helsingcrona 

är de nationer hon kommer 

ihåg som riktigt häftiga. 

TRE RÖSTER OM KARIN: 

Alexandra Brundin 

Urisman 

JF:s ordf. 2008/09 

“När jag blir stor ska jag bli som 

Karin! En varmare och mer 

glädjespridande person än allas vår 

Karin Adlercreutz är svår att finna. 

Under många år har Karin varit 

Lunds juriststudenters allra mest 

förtrogna och alltid – alltid! – har 

hon studenternas bästa för ögonen. 

Med en aldrig sviktande entusiasm 

och ett ack så skarpt intellekt är 

Karin helt klart en av de coolaste 

människorna jag vet!” 

Eva Lindell Frantz 

Jr.dr. och universitetslektor 

– Då fick man se till att skaffa 

sig kompisar som var med där så 

man kunde gå på deras fester! 

Varje vår hade alla nationer 

en gemensam vårbal på AF. Det 

var en riktig pangfest, minns Karin, 

men tror att det skulle vara 

omöjligt att ordna något liknande 

idag 

– Nej, idag är nationerna alldeles 

för stora, ni skulle aldrig få 

plats! 

På den tiden hade nationerna 

inga egna hus, utan fick varsitt nationsrum 

i AF-borgen, varifrån de 

bedrev sin verksamhet. Qurator, 

pro qurator och notarie fanns, liksom 

novischförmän, annars fanns 

det inte speciellt många tjänstemän 

eller aktiva. 

Kassör i JF 

Juridiska Föreningen var sig inte 

särskilt lik under Karins studenttid; 

ordförande var en professor 

“Under ett antal år har jag haft det stora 

privilegiet att få arbeta tillsammans med 

Karin. Hon har härigenom kommit att 

fungera som en förebild och en mentor 

för mig. Det heter ju att om man vill nå 

skogsbrynet ska man sikta på stjärnorna. 

För mig är Karin en sådan där stjärna. 

Det lär vara näst intill omöjligt att nå 

hennes passionerat pedagogiska höjder, 

men det skadar naturligtvis inte att 

försöka. Att man sedan får nöja sig med 

att emellanåt nudda trädtopparna är väl 

bara något man får leva med, det kan 

ju trots allt bara finnas en enda Karin!”

som hette Per Stjernqvist, 

vice ordförande var en docent 

vid fakulteten. Posterna 

som sekreterare och 

kassör var däremot vikta 

för studenter, och kassören 

var ingen mindre än Karin. 

– Det var roligt att vara 

med i Juridiska Föreningen. 

Vi hade inte möten 

särskilt ofta, kanske två till 

tre gånger per termin men 

vi brukade bjuda in olika 

föreläsare att prata, till exempel 

justitieråd och efteråt 

hade vi alltid eftersits 

på AF, minns Karin. 

- Några gånger åkte vi 

också iväg till studentgårdarna 

i Skanör och Lillsjödal, 

men det blev ingen fest eller 

så, för det var ju professorer 

med! Juridiska Föreningen 

styrdes helt från 

lärarhåll. 

Muntliga tentor 

Även juristutbildningen har 

förändrats en hel del. 

– Det var Mischa Markendal 

som ansvarade för Proppen, 

som sedan blev Grunken 

(som nu är helt borta från termin 

ett), fast på min tid varade 

Proppen en hel termin och 

var en snabbgenomgång av 

precis allt på hela utbildningen, 

beskriver Karin. 

Undervisningen bedrevs 

enbart i storföreläsningsform, 

seminarier och grupparbeten 

kom först på 1970-talet. Runt 

1965 tror Karin att lärarna 

började använda sig av praktiska 

exempel i sin undervisning. 

– Vi hade muntliga tentamen, 

i grupper om fyra, men 

det var inte lätt, Mischa var 

inte så snäll vid examinationen 

så jag såg alltid till att hamna i 

en grupp med tre killar för att 

förbättra mina chanser, berät- 

tar Karin. 

Karins favoritämne var straffrätt, 

som hon läste för professor 

Thornstedt. Civilrätt var inte lika 

kul, för där fanns inga roliga lärare. 

Träffade kärleken i rätten 

– På min tid kunde man vara sommarnotarie 

i det som då hette 

häradsrätt och rådhusrätt. Jag hade 

studerat juridik i cirka två år när jag 

tog kontakt med häradshövdingen 

och frågade om jag inte kunde 

få vara sommarnotarie och det 

gick bra. Jag var sommarnotarie i 

Torna Bara häradsrätt och där satt 

Axel ting, berättar Karin. Det var 

så de träffades. 

Efter avslutad utbildning satt 

Karin ting i Malmö, sedan var hon 

mammaledig i några år. I mitten 

av 60-talet ökade anströmningen 

av studenter till juristutbildningen 

markant. 

Detta ledde till att Mischa Markendal 

tog kontakt med sin kollega 

Axel, som då blivit professor, och 

frågade Axel om inte Karin kunde 

tänka sig att hjälpa honom att undervisa 

på Proppen. Karin tyckte 

att det lät som ett bra förslag eftersom 

hon kände att hon behövde fräscha 

upp sina juridiska kunskaper lite efter 

mammaledigheten. Hon bad Axel att 

hälsa Mischa att hon var intresserad av 

tjänsten och väntade sedan på att Mischa 

skulle ta kontakt med henne. 

– Det gjorde han aldrig, säger Karin 

med ett skratt, Mischa tyckte att allt 

var bestämt och klart i och med att han 

pratat med Axel! 

Utsedd till studierektor 

Karin har, förutom att undervisa på 

Proppen, även hunnit undervisa i Jiken 

på socialhögskolan under flera år, 

parallellt med den undervisning hon 

bedrev på Juridicum. 

Höstterminen 1974 blev hon kontaktad 

av prefekt Ulf Cervin som undrade 

om hon inte var intresserad av 

att bli studierektor på Juridicum. 

– Han hade väl märkt att jag levde 

rövare i olika sammanhang, säger Karin 

med ett skratt och berättar att hon 

inte var rädd att säga ifrån när det var 

något hon tyckte fungerade dåligt. 

Hennes krav för att bli studierektor var 

att hon skulle få jobba heltid på Juridicum, 

vilket hon fick. Hon var studiere- 

INTERVJU 

ktor vid sidan av sin undervisning, 

och var en av de första som 

började bedriva utbildningsbevakning 

på fakulteten, något som 

hon beskriver som mycket svårt. 

Samma problem då som nu 

Problemen hon beskriver att 

man jobbade med då är mycket 

lika de som kursombuden jobbar 

med än idag. 

– Ja, här är det inte mycket 

nytt under solen, frågorna är 

eviga men svaren varierar, säger 

Karin. 

Karin har kvar ett kontor på 

Juridicum, som hon delar med 

Hans Heinrich Vogel och Reinhold 

Fahlbeck. Hon tycker om 

att följa vad som händer på utbildningen 

och brukar komma 

till Juridicum någon gång varje 

vecka. 

– Jag är utsedd till evig ledamot 

av lärarlaget inom allmän 

förmögenhetsrätt, berättar Karin 

stolt. Ofta kommer de undervisande 

lärarna på terminen till 

Karin och ber om råd. 

– Det är så trevliga allihopa! 

Eva och Patrik och Ulf och allas 

vår avtalsrättare Ola. 

Jag skrattar och påpekar det aningen 

lustiga i att Karin omnämner 

Ola Svensson, och inte sin 

make Axel Adlercreutz som ”allas 

vår avtalsrättare”. Karin håller inte 

med. 

– Lilla vän, Ola är rörande, han 

kan Axels böcker utan och innan! 

Utbrister Karin. 

Omtyckt inspector 

1979-2001 var Karin inspector på 

Östgöta Nation. När jag frågar 

vad hon har för anknytning till 

Östergötland får jag ett glatt ”ingenting” 

till svar. 

– När jag blev vald till inspector 

var det ont om Östgötar vid 

universitetet och gott om jurists- 

(Forts. nästa sida) 

21

INTERVJU 

tudenter på nationen. 

På JF är Karin hedersledamot sedan 

1984. 2003-2006 var Karin inspector i 

föreningen. Som inspector är man ordförande 

i det beslutande organet men 

framförallt skall inspectorn fungera 

som ett bollplank. 

– Jag har tycker att man som inspector 

skall ha rollen som den folk alltid 

kan ringa till, menar Karin. 

Inspectorn ansvarar också för att 

försöka styra upp verksamheten, vilket 

hon upplever har behövts mer vid nationen 

än vid kåren. 

– Ja, nationerna kan ju lätt flippa ur 

lite ibland, skrattar Karin. 

Rutinerad festbesökare. 

Idag har Karin titeln inspector emerita 

vid såväl JF som Östgöta nation. Som 

inspector emerita blir hon bjuden på 

alla större tillställningar, och hon tar 

ofta på sig sin folkdräkt och går med 

studenterna på bal. 

Den bästa festen hon varit på har 

Karin svårt att komma på, hon har en 

del att välja mellan. Till slut kommer 

hon fram till att båda gångerna hon 

blivit installerad som inspector varit 

extra speciella. 

- Då kände man sig riktigt favoriserad, 

alla applåderade och det var väldigt 

positiv stämning, berättar Karin. 

Bästa karnevalen 

Diskussionen om fester glider så smått 

över till diskussion om Karnevaler. 

Karin gick på sin första karneval 

samma år som hon tog studenten, och 

sedan dess har hon besökt i stort sett 

varje karneval. 

– Jag har i princip festat sedan slutet 

av 1950-talet, utbrister hon glatt. 

Den bästa karnevalen var 1954. 

Det var då succé-spexet Djingis Khan 

sattes upp för första gången och nästan 

ingen kunde karnevalsmelodin för alla 

gick runt och sjöng Härjarevisan dagarna 

i ända. 

– Har ni hört den? Undrar Karin 

TÄNK OM 

DU VAR KUND I EN BANK 

SOM INTE BARA BRYDDE SIG 

OM PENGAR 

Värdepaket Student kostar ingenting och innehåller Internetbanken, 

Mobilbanken, Telefonbanken, BankID, Bankkort VISA, Betal- & Kreditkort 

MasterCard och Näthandelsdepå. Allt du behöver för att förenkla din 

vardagsekonomi. Men allt handlar ju inte bara om pengar. 

Sparbanken Öresund är inte som andra banker. Att ge tillbaka till 

samhället ligger i vår grundidé. Det innebär att en del av vår vinst 

går till projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning, 

kultur, idrott samt företagsamhet i västra Skåne. 

Skaffa ditt Värdepaket redan idag så bjuder vi dig dessutom på bio. 

www.sparbankenoresund.se 

0 kr 

och börjar sjunga för Anna och mig. 

”Nu skall vi ut och härja, supa och slåss 

och svärja, bränna röda stugor, slå små barn 

och säga fula ord!” 

Karin har bra sångröst och Anna 

och jag kan inte låta bli att sjunga med. 

Så sitter vi där i lärarrummet på Juridicums 

fjärde våning och sjunger vad 

som idag används som snapsvisa. Professorer 

och datalärare som går förbi 

tittar lite undrande på oss, men det bekommer 

oss inte. Vi trallar vidare.

Frågan ställs ofta i BBC:s kassako 

”Top Gear” av programledarna, 

Clarkson, May och 

Hammond och inte sällan får 

de äta upp uttalandet. Det finns vissa 

risker med att vara kaxig. Samtidigt kan 

det finnas skäl att vara kaxig ibland, att 

helt enkelt våga sticka ut hakan även 

om man kan anta att man får igen. 

Ungefär samma sak sa jag när jag antog 

erbjudandet att bli ordförande i 

fakultetens Alumniförening Sällskapet 

Lundajurister; How hard could it 

be? När jag blev tillfrågad så blev jag 

lite överrumplad, inte helt beredd på 

frågan, men att svara ja krävde ett par 

överväganden. Men tanken som ledde 

fram till att acceptera var enkel; Alla 

kan ju inte säga nej! Men det är ju tyvärr 

det som är det vanliga - att säga 

nej - och att helst vårda sin egen tid, 

att sätta sina egna intressen först istället 

för att ibland tänka på kollektivet, 

vilket i det här fallet är fakulteten, 

studenterna och de som tidigare varit 

studenter. Detta synsätt är mycket vanligt 

på fakulteten när det gäller aktiviteter 

som går utanför ett 9-5 schema. 

Krönikans centrala fråga är; Behöver 

vi en alumniförening på fakulteten? 

Frågan är berättigad. När jag tillträdde 

som ordförande fanns ingen av universitetet 

styrd verksamhet när det 

gällde våra alumner. Personligen hade 

jag känslan av att detta var ett Amerikanskt 

fenomen man ville kopiera. Det 

går inte att komma ifrån att kopplingen 

mellan tidigare studenter och deras 

Alma Mater är tätare och hårdare i 

SÄLLSKAPET LUNDAJURISTER 

How hard 

could it be? 

Text: Lars-Göran Malmberg 

USA än i Sverige. Där betalar man för 

sin utbildning och här är den gratis, jaja 

jag känner till studielånen. Men viljan 

att betala tillbaka genom donationer 

till lärosätet genom det alumninät som 

finns vid universitet, ett nätverk som 

kanske betytt mycket för karriären, är 

typiskt sett amerikanskt. Lunds universitet 

följde dock upp den amerikanska 

trenden genom att inrätta ett Aluminnet 

för ett par år sedan, ett centralt 

nätverk för att komma i kontakt med 

tidigare studenter, via ”nätet”. Jag känner 

personligen en tveksamhet till den 

centrala ansatsen i Alumninet särskilt i 

förhållandet till Sällskapets verksamhet. 

Vilka olika roller i alumnipjäsen spelar 

vi egentligen? Det går heller inte att 

komma ifrån att de som ansluter sig till 

det centrala nätverket uppfattar detta 

som Sällskapet Lundajurister, vilket det 

inte är och i slutändan kommer att fråga 

sig varför ska vi vara med på två ställen? 

Räcker det inte med Alumninet? 

Svaret på den sista frågan är nej. Det 

räcker inte med Alumninet. Det är på 

fakultetens plan som det försiggår aktiviteter 

till förmån för medlemmarna 

i Sällskapet. Eller åtminstone skall försiggå 

aktiviteter för medlemmarna. Dilemmat 

är dels det som jag lyfte fram i 

de första raderna den egna fakultetens 

engagemang, dels att skapa och hinna 

med att utföra aktiviteter riktade till 

Sällskapets medlemmar. Inom juristsfären 

finns redan idag ett stort antal 

aktiviteter för att kompetensutveckla 

dagens jurister, domarakademin bland 

annat, så här finns ingen anledning att 

öka på utbudet. För ett par år sedan 

försökte Sällskapet starta en årligen 

återkommande ”Homecoming day”, 

förlagd till den lördag då JF håller vårbal. 

Detta för att ytterligare förstärka 

feststämningen. De fyra år som gått 

har attraherat en hel del av våra tidigare 

studenter. Det har kommit mellan 

70-90 personer varje år. Majoriteten 

av dessa är naturligtvis våra tidigare 

studenter. Däremot saknas fakulteten 

nästan helt! När man kommer till en 

”homecoming day” vill man träffa 

sina gamla studiekompisar, förståss, 

men kanske också de lärare som man 

så högt uppskattade. Men de är inte 

där. De är hemma och vårdar sin tid. 

Vi, som fakultet, behöver kontakten 

med våra studenter som lämnat oss. 

Vi behöver tillgång till det kontaktnät 

som de äldre har för att hjälpa 

våra nuvarande studenter in i dessa 

nätverk för deras egen framtid. Vi 

behöver visa våra studenter både 

de som läser nu och de som har läst 

hos oss att vi bryr oss om dem. Det 

krävs med andra ord aktivitet och det 

främst från oss som är på fakulteten, 

det behövs idéer och visioner om framtiden 

och engagemang. Sällskapets 

styrelse har aktiva och mycket engagerade 

medlemmar från yrkeslivet men 

knappast någon från fakulteten. Det 

är dags att det blir ändring på det nu. 

How hard could it be? 

23

Stiftelsen Juristförlaget i Lund 

- Höga ambitioner och låga priser för goda resultat -

En novischs 

Text: Anna Redin. Foto: Mia Petersén 

Pufendorfsalen snurrade runt mig, 

rummet krympte. Studierektorns 

röst ekade inuti mitt huvud likt ett 

gammalt kassettband som spelas 

upp i slowmotion; NIII-HAAR-BLIVIT- 

ANTAAAAGNA-TIIILL-SVEEEER- 

IGES-MEEEEST-EFTERTRAKTA- 

DE-JUUUUURIIIST-UTBILDNIIIING- 

GRAAAAAATTTTTIS! I samma stund 

som studierektorn betonade meningens sista 

ord, steg temperaturen kraftigt inom mig och 

Uppdragslekar i ett snöigt Lund 

jag kände ett behov av att svälja en kväljning 

á la maximerad prestationsångest. Kanske 

hade jag tagit mig vatten 

över huvudet då jag flyttade 

hit i tron om att jag 

skulle bli en sådan där 

jurist? När allt kom omkring 

visste jag ju förhållandevis 

lite om Sveriges 

rikes lag. Vad jag däremot 

visste var att min lagbok 

skulle bli stulen redan innan 

jag hade köpt den, 

samt att alla böcker jag 

någonsin skulle efterfråga 

i Juridicums bibliotek 

DISSIDENTEN 

betraktelser 

skulle lysa med sin frånvaro. Jag hade 

förberett mig på det värsta! Juridicum- en 

laglös tillvaro på en annars så lagcentrerad 

plats, likt Thomas Hobbes teori om 

naturtillståndet, där ”allas krig mot alla” 

råder. Jag svalde tungt, slöt mina ögon och 

försökte lugnt intala mig själv; det här ska 

nog bli bra ändå. 

Så här i efterhand kan jag inte annat än 

att konstatera hur fort tiden har gått och 

hur roligt jag har haft 

sedan den dagen då jag 

förfärat satt och hyperventilerade 

i Pufendorfsalens 

bakre rad. 

Novischperioden – en 

galet händelserik tid 

som i återblickandets 

stund värmer skönt i 

bröstet, ungefär lika innerligt 

som en ärtsoppeavrundande 

punsch. 

Faktum är att jag, innan 

jag ens hade hunnit 

smaka på begreppet jur-stud (eller i mitt 

fall; små-[d]jur), hade försatts i något slags 

Uppträdande under Temasittning 2 

hypnotiserat tillstånd; ett slags novisch-trans. 

Det var följaktligen i dennaa trans som jag, 

till min uppriktiga förvåning, lyckades engagera 

mig i de allra mest förundransvärda 

aktiviteter. Jag vill bestämt hävda att höger 

och vänster hjärnhalva aldrig tidigare har samarbetat 

så intensivt som under de inledande 

veckorna på juristutbildningens första termin. 

Kreativiteten flödade. Sånger komponerades, 

utstyrslar kokades samman och det ena spexet 

avlöste det andra. Uppriktigt sagt; det skulle 

inte förvåna mig nämnvärt om en eller en annan 

fadder-hyllande-melodi dyker upp i nästa 

års upplaga av Melodifestivalen, eller ännu 

bättre, i Talang 2011. Många mästerlika verk 

har åstadkommits under novischperiodens 

blomstrande dagar och jag är mäkta imponerad 

över mina medstuderandes oanade färdigheter. 

Kanske var det någon gång under dansen till 

andra refrängen i låten Vamos a la playa som 

jag insåg att det här med juridik nog inte är så 

tokigt ändå. Inte så tokigt alls faktiskt. Kopplingen 

är kanske, för den utomstående, inte 

är helt självklar. Dock vore det alldeles för 

tidskrävande att i ord försöka vidareutveckla 

resonemanget. Som novisch kan man nämligen 

inte alltid förklara hur saker sker, när de 

skedde eller varför de ens ägde rum… i alla 

fall inte uppställt i logiskt hållbara argument 

vars premisser är sunda i materiell mening. 

Vart vill jag nu komma med hela den här utläggningen, 

vad är summan av kardemumman, 

undrar ni? Slutsatsen är givetvis att jag 

även i fortsättningen kommer att passera 

genom Juridicums svängdörrar. Förmodligen 

ett oräkneligt antal gånger. Min tidigare obefogade 

rädsla har ersatts av en övertygelse om 

att jag har hamnat rätt och det är en tillfredställande 

känsla. 

25

26 

DISSIDENTEN 

Var fan ligger studie- 

vägledarkorridoren 1 ? 

Och alla andra frågor en juriststudent hinner 

ställa sig på fyra och ett halvt år 

Text: Kajsa Nilsson 

Har du också tröttnat på att stirra dig 

blind på ett CV, som hur mycket tid du än 

lägger på att ändra typsnitt och sidhuvud 

ändå inte ser riktigt så flashigt ut som du 

önskar att det gjorde? Känner du att du 

gärna skulle vilja glänsa lite mer när det 

är din tur att redovisa på seminarierna? 

Undrar du också över hur det gick till när 

alla kursare helt plötsligt fick ett jobb vid 

sidan av studierna? Då är karriärservice 

stället för dig! 

Karriärservice är en del av studievägledningen 

och fakultetens service till studenterna 

när det kommer till svar på frågor 

om praktikplatser, examensarbete och 

hur man ska göra för att få ett extrajobb. 

Likaså erbjuds föreläsningar som sät- 

ter ljuset på juristyrkets alla sidor – just 

nu planeras en serie föredrag/workshops 

där studenterna erbjuds kunskaper och 

praktiska övningar i retorik, akademiskt 

skrivande, etik, konflikt- och krishantering 

samt samtalsmetodik. Det finns även möjlighet 

för oss studenter att påverka kommande 

föreläsningsämnen. 

Om man vill få reda på vilka praktikplatser 

som är lediga eller förslag på ämnen 

till sitt examensarbete kan man registrera 

sig på www.cv.lu.se. På denna databas, som 

är gemensam för hela universitetet, lägger 

många arbetsgivare ut annonser när de 

ska nyanställa studenter och nyutexaminerade. 

Här kommer också karriärservice 

att lägga ut de annonser om lediga praktikplatser 

som kommer in till fakulteten. 

Vem som är vem av studievägledarna är inte lätt att veta – Dissidenten 

kan åtminstone lära dig vad de olika vägledarna kan tänkas 

heta… 

Karin Berter – Ansvarar för exjobb och karriär, det är Karin som räddar oss från en 

framtid i misär. 

Louise Hultquist – är koordinator för allt internationellt, vill du åka på utbyte är det 

Louise du ska fjäska för tills hennes hjärta har smält. 

Michael Mattisson – jobbar som studievägledningens informatör, svarar på frågor 

om fördjupningskurserna är det Michael som gör. 

Lena Swärd – ansvarar för utbildningens grundläggande nivå, och har du särskilda 

behov är det Lenas dörr du ska knacka på. 

Amanuenser – kallas studenterna som hjälper till med en massa olika grejer. Alexandra 

Brundin Urisman, Christina Englén, Mirjam Katzin och Madelene Nilsson heter 

dessa hjälpredor till tjejer. 

Sidan är kort sagt den bästa platsen att 

finna annonser som riktar sig specifikt till 

studenter! 

Karriärservice ansvarar också för hemsidan 

AlumniNet, portalen för den som 

vill behålla kontakten med sitt Alma Mater 

(sitt gamla lärosäte) efter sin examen. 

Om du vill veta mer om Karriärservice och 

vilka studentaktiviteter de har på gång kan 

du gå in och ”likea” Karriärservice på Facebook! 

Sök på Karriärservice|Juridiska 

fakulteten i Lund, så får du fortlöpande 

tips om användbara länkar och inbjudningar 

till vårens arrangemang. 

I framtiden blir det du som slår dina kursare 

med häpnad! 

Så kontaktar du studievägledningen: 

Mottagningstider: 

Måndag 13-15, 

tisdag 10-12, 

torsdag 13-15 

Telefontider (046 – 222 11 00) 

Måndag 10-12, 

tisdag 13-15, 

torsdag 10-12 

1 Tag vänster innanför svängdörrarna, gå 

genom cafeterian, ut genom glasdörrarna till 

andra entréhallen, genom nästa par glasdörrar 

tills du kommer till Sessionsrummet. Studievägledarkorridoren 

börjar med dörren på din vänstra 

sida.

• Vill du läsa juridik i sommar? 

• Vill du vara student på Suffolk University Law School utan att behöva lämna 

Lund? 

• Vill du knyta viktiga kontakter inför framtiden? 

Under 12 års tid har Suffolk Law Summer Program givit amerikanska och svenska 

juridikstudenter möjligheten att studera tillsammans. Den 21 juni är det 

återigen dags att välkomna professorer och studenter från Boston till Lund. 

Under Suffolk Law Summer Program räknas alla medverkande som studenter 

vid Suffolk University Law School och förutom en oförglömlig sommar får du: 

• 4 amerikanska credits 

• Intyg från Suffolk University Law School 

• 15 svenska högskolepoäng 

• CSN 

• 2 intressanta föreläsningar per dag 

• Studiebesök, gästföreläsningar samt sociala aktiviteter 

• Möjlighet att knyta kontakt med studenter och professorer från USA 

Ansökan sker senast den 29 april 2011. För mer information vänligen besök receptionen 

på Juridicum eller www.jur.lu.se/SuffolkLawSummerProgram 

Vi ses i sommar!

28 

DISSIDENTEN 

Älskade Dolus 

Text: Erik Lindberg stolt Spexmästare Emiritus Foto: Richard Croneberg 

Klockan 23.03 och jag är precis hemkommen 

från premiären av Dolu§pexet 

Alexander Graham Bell eller Skotten i Sarjevo. 

Mina handflator hade inte kunnat 

ömma mer om jag så hade spenderat 

en förmiddag med J.D, Turk och Mr 

Barney Stinson i ett ändlöst inferno av 

high fives. 

Ändlöst likt ett hamsterhjul kan också 

vår juristutbildning kännas. Nio terminer 

lång är den. Därför slår blodpumpen 

ett extra slag när man får se en 

uppsjö juriststudenter dedicera en hel 

termin för att förbereda ett fyrverkeri 

som bränns av fem gånger på tre dagar. 

Studietiden är till 95% minnen, mina 

bästa kommer från Dolu§pexet och jag 

tror att jag blir allt mindre ensam om 

det. 

I historien kastas vi direkt in i en 

högländsk bar med en så fantastisk dekor 

att den ser ut att dofta whiskey (för 

nog är det väl äpplejuice som serveras 

i de gigantiska skålarna?). In kliver tre 

flickor från terrororganisationen Svarta 

handen. De har precis stulit Bells opatenterade 

telefon och ämnar avlyssna 

Prins Franz Ferdinand av Österrike- 

Ungern. Bell stormar sedan in på 

baren, beställer en quarterdouble whiskey, 

samtalar med William Wallace om 

Glen McEnroe (vars nakenbad i Loch 

Ness tydligen gav upphov till myten 

om Nessi) samt stöter på en österrikisk 

konststuderande vid namn Adolf. Adolf 

och Bell gör följe till Sarajevo för 

att återta Bells telefon. 

Ordvitsarna om (tele)fåntrattar, 

nutidsskämten om patent värda 400 

000 € och sångtexter om Adolf ”som 

är vild som ett djur” överskuggas endast 

av skådespelarnas sångprestationer. 

Årets skådespelargarde har tillsammans 

med Hampus Wikerståls manusgrupp 

tagit spexet till en helt ny nivå. 

De spexare som lider brist på sångröst 

kompenserar detta med en rolig roll- 

tolkning. Vissa sånger får en att skratta 

hejdlöst och andras sångröster 

får ögonen att vattnas. Spexet lämnar 

ingen oberörd. 

Som medlem av Juridiska Föreningen 

är spexet, liksom många av JF:s övriga 

utskott, en fröjd att skåda. Utskottet 

sväljer oerhörda mängder aktiva och 

Ordförande Nenne Gavin har sett till 

att allehanda juristtalanger fått utlopp 

för sina intressen i någon av spexets 

sektioner. Sminket och kostymeriet 

förvandlade Lovisa Lundgren till den 

skäggige Alexander Graham Bell, dekoren 

totalrenoverade scenen till Franz 

Ferdinands palats och jag kan bara 

föreställa mig hur bra Sexmästeriets 

premiärsittning var. Husbandet lyfte taket 

på AF-borgen och det tåls att fundera 

på om det inte är dags att adoptera 

Dolus husband till hela JF! 

Det är också viktigt att poängtera att 

spexet inte hade kunnat bli av utan 

Gustav Thorslunds arbete med sponsring-och 

marknadsföringsgruppen. 

Det var i grevens tid att jag hann få tag 

på premiärbiljett till mig och de mina, 

vilket tyder på ett bra jobb. 

Slutligen måste det lyftas fram att trots 

att ledningsgruppens kämpande med 

att höja nivån på spexet, hålla ihop organisationen 

och genomföra föreställningarna 

så hade de ändå tid att få f.d. 

justitierådet Torgny Håstad att skriva 

ett tillägg till förordet i programbladet. 

Ikväll borde jag ha nött jävsparagrafer 

i Rättegångsbalken, istället får jag 

praktisera min egen jävsproblematik 

genom att plita ner den här hyllningskrönikan. 

Årets Dolu§pex var episkt 

punkt. . Jag satt länge och väntade på 

det sista spexattributet i form av ett 

acapella nummer och det avfyrades 

i ett magiskt inrop. Likt en Pokémon 

har spexet utvecklats och är nu ett fullfjädrat 

spex i klass med de största. Det 

ska bli mycket spännande att se vem 

som tar över den här underbara skutan 

som vi kallar för Dolus. 

(Jag hade tänkt avsluta med något prettocitat 

på latin.)

DISSIDENTEN 

SKI WEEK ÅRE 

30 

Text: Oscar Hillmann Foto: Joakim Winnerljung, Christina Söderbäck 

Efter en lång bussfärd 

vaknade ett 

gäng trötta och 

något stela jurister 

en liten bit utanför Åre. Vi 

förutsatte att bussen skulle ta 

oss hela vägen till våra stugor 

men så var dock inte fallet. 

Bussen hade kört fast i snön 

men med hjälp av samtliga resenärer 

lyckades vi gunga loss 

bussen à la ”Snow-roller”style. 

Väl framme vid stugorna 

möttes de förväntansfulla juristerna 

av duggregn och +2, 

att det skulle vara varmare i 

Åre än i Lund var inte enligt 

förväntningarna. Detta var 

inget som stoppade oss utan 

vi spände på oss skidor och 

snowboards och begav oss ut i backarna. 

T2:orna tog sig med hybris upp 

i första bästa svarta backe och samtliga 

kunde konstatera att det verkligen 

kändes som väggen. T5:orna tyckte 

däremot att backen bredvid kändes 

som stupet. 

Viss problematik uppstod under veckan 

i och med att T2:orna hade svårt nog 

att hålla koll på sig själva, att hålla koll 

på sina vänner var det inte tal om. Detta 

resulterade i att en av våra kära tjejer 

i T2 glömdes kvar på en av Åres många 

klubbar och fick i avsaknaden av bekanta 

hänga med upp på en efterfest på 

ett närliggande hotell med tre okända 

grabbar. Att det var omöjligt att både 

prata i telefon och följa med i taxin till 

Bygget fick Mathias några dagar senare 

uppleva då han trettio sekunder efter 

att bilarna avgått upptäckte att han var 

ensam kvar vid våra stugor. 

Dagen D kom och en skicrosstävling 

hade arrangerats mellan Jurister och 

Ekonomer. Juristernas representanter 

bestod bland annat av Sverigerankade 

alpin skidåkare, gamla säsongare i Alperna 

och vår eminenta vice ordförande 

i JIPPO. Segern var ett faktum och 

Ekonomerna fick träna sig i den ädla 

konsten att vara goda förlorare. 

Kabinbanan upp till Åreskutan var tyvärr 

många dagar avstängd på grund 

av hård vind, konstigt tyckte vi eftersom 

att det kändes som om det blåste 

som en helt vanlig dag i Lund. Den 

dagen skutan ändå var möjlig att åka 

upp på hände det otänkbara. Vår kära 

Ordförande för JF och vår älskade 

Ordförande för Dolu§pexarna gav 

sig ut på upptäcktsfärd i det vinterklädda 

landskapets avstängda backar. 

En nära-döden-upplevelse senare tog 

de det mogna beslutet att plocka av 

sig skidorna och invänta hjälp från två 

snöskotrar som Vice ordförande för JF 

kallat in, för hur skulle det sett ut om vi 

kom hem med ett halvt presidium och 

utan en Ordförande för JF:s spex? 

Vadslagningen om vem som skulle 

bryta första benet intresserade de flesta 

men vi kunde som tur var konstatera 

att när veckan nådde sitt slut hade inte 

ett enda ben gått av, så förutom en misshandlad 

gitarr, många bakfyllor och en 

rumpa som stämt träff med ett glödhett 

bastuaggregat, klarade sig Lundajuristerna 

helskinnade och vi kunde, 

tittandes på en av de coolaste filmer 

som någonsin gjorts, återvända hem till 

kära Lund där avundsjuka kursare väntade 

på att få höra om våra många bravader 

i landet norr om Skånes gränser.

Vardagens 

Text: Miran Crnalic 

Jag hade lagt idrotten på hyllan, lagboken 

på skrivbordet och med en 

lättare sommarbränna och en desto 

hårdare struken skjorta så hade jag 

påbörjat mitt Lundaliv med att fråga om 

hur jag hittar till Pufendorf och undra över 

vem Carl-Erik Rosén egentligen är. När 

berättelsen nedan utspelar sig så var jag just 

i färd med att mischamingla mig igenom ett 

helt student-Sverige under min första kväll 

uppe på JF. Någon från Tjörn, en annan 

från Köping och jag, troligtvis den enda 

norrlänningen på dansgolvet den kvällen. 

Och där någonstans stod han – Jocke 

(förvisso från Skåne, men vad gör väl det). 

Jag tog mod till mig och ett, två och tre 

steg senare var jag framme bredvid honom. 

Han tittade på mig och granskade mig i en 

millisekund. Sen tog han ett steg bakåt. 

Kanske var det en reflex, kanske var jag för 

offensiv. 

Jag är från Umeå förklarade jag och ja jo, 

det är långt, hyr en liten lya i Lund nu och 

klart att du får slagga på min soffa ikväll 

och mm, herregud vad svårt det är med 

bostäder här i stan, böcker? Tyvärr inte 

köpt några än, förutom ett par då, såklart. 

Nej, ingen aning vad jag vill bli, men typ 

rädda världen. Eller något liknande? 

Vi skakade hand, utbytte de vanliga standardfraserna 

till en början och efter ett tag 

KRÖNIKA 

generalklausul 

hade jag – aningen novischberusad – insett 

att här, här var kanske någonting att bygga 

på. Jag pratade fort, mycket och lite nervöst 

så som det brukar vara när det är någonting 

för första gången. I efterhand tror jag att 

även Jocke insåg att här, här var någonting 

att bygga på. Så jag öppnade munnen 

igen och fortsatte slå knockout på myten 

om den tysta norrlänningen. 

Ungefär i just precis denna stund så skulle 

vår berättelse kunnat ha tagit slut men 

någonstans här så valde den istället att 

börja. Novischstämningen hade slagit sin 

hand om mig och jag lade min på Jockes 

axel (han backade bakåt ännu ett steg 

därefter). Jag berättade om mitt förflutna 

i Björklöven-klacken och undrade om Zlatan 

ofta hänger i Lund, liksom det vore ju 

bra att veta, tänkte jag. 

Jocke backade aldrig bakåt efter det. Inte 

ett steg till. I efterhand är jag väldigt tacksam 

för det, även om jag för den sakens 

skull inte skulle ha klandrat honom. Jocke 

förklarade att han var från Ängelholm, 

undrade om Björklöven möter Malmö FF 

snart (”i så fall kan vi ju titta på matchen”…) 

och förklarade artigt att Zlatan troligtvis 

inte hänger i Lund så ofta. 

Om historia inte kan skriva sig själv så fick 

den minsann hjälp av oss den där kvällen. 

Jag insåg snabbt att Skåne var mer än Zlatan 

och Jocke förstod 

snart den sanna innebörden 

av Norrlands 

Guld. När jag 

i sällskap med Jocke 

under en nationskväll 

långt efter vår 

novischtid ramlade 

ut på en lördagslevande 

Tornaväg så 

slog det oss: Bland våra föreläsningsgrannar 

finns alltifrån SM-mästarinnor till entusiaster 

i lördagskorpen (vi tillhörde den 

senare av de två) – och det saknades minsann 

en knutpunkt för dessa två kategorier. 

Om den stunden som följde därefter vore 

en amerikansk film så skulle ömsinta fioler 

spelas och sakta, sakta skulle vi titta på 

varandra, undra om båda tänkte på samma 

sak och sedan skulle tiden stanna och båda 

skulle inse vad den andra tänkte på utan 

att egentligen behöva säga det. Fast verkligheten 

är inte en amerikansk film och tiden 

kan ju inte stanna. Så den fortsatte att gå 

med oss nerför Tornavägen, förbi Mårtenstorget 

och upp till JF. Tillsammans bildade 

vi Idrottsutskottet. 

Det där mischaminglandet med alltifrån 

Björklöven till Zlatans favoritställen i Lund 

var kanske det som vävde oss samman och 

precis just där så hittar vi nog en röd tråd 

i hur idrotten kan sy ihop studenter från 

olika delar av Sverige. 

Precis där hittar vi också syftet med Idrottsutskottetet 

och när jag i skrivandes stund 

väljer mellan att stanna kvar och fortsätta 

sippa på mitt bryggda kaffe i cafeterian eller 

att läsa ut en av alla böcker som skulle 

ha varit utlästa så inser jag att man inte behöver 

krångla till valet alltför mycket. En 

paus behövs ibland och idrotten är vår tillflykt 

då stämningen i tysta läsesalen kryper 

alltför tätt inpå, då tentahetsen flåsar en i 

nacken och när man verkligen inte fattar 

någonting på ett rättsfallsseminarium. 

Hörni, det jag vill säga är att Idrottsutskottet 

är vår generalklausul när vardagen 

blivit alltför oskälig. 

Låt den bli din med. 

31

32 

KULTUR 

DISSIDENTENS 

VINSKOLA 

Text: Martin Andersen och Jacob Rosell 

I takt med den connoisseurvurm som 

medelklassen i Sverige utvecklat de senaste 

åren har det blivit allt viktigare för 

den som vill verka ”inne” att ha koll på 

begrepp som bouquet samt känna till 

olika vindistrikt i Frankrike. Men för 

dem som varken har lust att läsa DN 

Söndag eller lyssna på B. Frithiofsson 

kåsera kring Alsace i halvt berusat tillstånd 

tänkte vi i PUB och CLUB bidra 

med lite hjälp vid valet av vin. 

Det första man bör tänka på är vid 

vilket tillfälle som vinet skall drickas, 

gäller det en trevlig fredagsmiddag i 

sällskap med en bit kött, förfest eller 

slentriandrickande i goda vänners lag 

(en inte allt för ovanlig situation för 

Lundastudenten)? 

Som de flesta vet är huvudregeln 

att till kött gör 

sig rött vin bäst. Kraftiga 

kötträtter såsom oxfilé och 

entrecote bör matchas med 

tyngre röda viner. Som 

exempel kan här nämnas 

druvsorterna Cabernet Sauvignon 

och Shiraz, dessa 

druvor ger vinet mycket 

smak och strävhet vilket 

passar bra med kötträttens 

aromer. För den som vill 

glänsa runt matbordet kan 

här påpekas att strävheten 

kommer sig av vinets rika 

halt av tanniner. Det är 

också tanninerna som gör 

att vinet passar sig väl för 

lagring. 

Tyvärr faller det sig dock så att inte alla 

studenter har råd med dessa kraftiga 

kötträtter, något vanligare och mer intressant 

blir kanske därför viner som 

passar bra till diverse pastarätter. Pasta 

med kyckling eller annat kött passar 

utmärkt till röda viner. Vinet bör vara 

lättare i smaken och inte lika strävt som 

de ovan nämnda druvsorterna. Ett bra 

tips är druvsorten Merlot som liknar 

Cabernet Sauvignon utan att vara varken 

lika strävt eller tungt. Ytterligare 

ett bra förslag är Chianti, ett distrikt i 

Toscana Italien och druvan Sangiovese. 

Vinerna härifrån är lätta men med en 

härlig syra som plockar upp smakerna i 

den milda pastarätten. 

Som sanna mat- och 

vinentusiaster vill 

vi även lyfta fram 

det vita vinet. Det 

viktigaste att hålla 

i minnet när man 

väljer ett vitt vin är 

distinktionen mellan 

torrt, halvtorrt och 

söta viner. Eftersom 

torra viner knappt är 

drickbara så fokuserar 

vi på halvtorra 

och söta. Till fisk 

och skaldjur gör sig 

druvorna Chardonnay 

och Sauvignon 

Blanc bra. De är 

halvtorra viner som 

ofta har kraftig fruktsyra och citrussmak. 

De passar även i sällskap med en 

trevlig sallad eller en lättare pastarätt. 

Som sällskapsvin passar det utmärkt 

med både vitt och rött vin, särskilt lite 

lättare vita viner, varför inte druvan 

Riesling. Av Riesling, som odlas i Tyskland 

och Frankrike, görs främst 

halvtorra och söta viner. De avnjutes 

väl kylda på förfesten, balkongen eller 

i stadsparken på Valborg. En Riesling 

av finare sort gör sig dessutom utmärkt 

för ett par års lagring. En joker i leken 

bland de vita sällskapsvinerna är 

Grüner Veltliner som odlas i Österrike, 

smaken präglas främst av äpple och 

grapefrukt och förtjänar helt klart en 

plats bland trevliga sällskapsviner. 

Viktigt att tänka på när man ska servera 

vinet är temperaturen. De röda vinerna 

ska helst serveras strax under rumstemperatur, 

runt 18 grader. Ställ alltså 

in vinet i kylskåpet någon halvtimma 

innan servering. De lite tyngre röda 

vinerna, som Cabernet Sauvignon bör 

dekanteras, eller luftas som det kallas, 

innan servering, dvs. hällas upp på kar-

aff eftersom smakerna då frigörs på ett 

elegant sätt. Vita viner bör serveras kylda, 

runt 10 grader. 

Med dessa kunskaper hoppas vi att ni 

känner er manade att upptäcka och 

förkovra er i alla fantastiska upplevelser 

som vinmakarna och systembolaget 

har att erbjuda. Skål! 

(Forts. från sidan 11) 

man ville pusha och ge tjejer lite råg i 

ryggen, få dem att vilja träda fram och 

ta ledarroller. Jag kan väl inte direkt 

påstå att jag har några ambitioner på att 

bli en ledare av större kaliber men det 

kändes intressant och inspirerande att 

få träffa kvinnliga förebilder. Det är ju 

trots allt så, och det kan man inte bortse 

från -apropå genusperspektivet- att 

det fortfarande är männen som sitter 

på de flesta professurer, och sitter på 

de flesta lektoraten. Går man utanför 

universitetets väggar är det likadant, 

men advokatkontoren börjar komma 

på rätt väg nu, tittar på man Mannheimer 

Swartling är det väl snart fler tjejer 

än killar, dock inte på delägarsidan. 

Du är ordförande i Svenska Basset 

Hound Sällskapet, berätta lite mer 

om det, vad innebär det? 

- Det är en hobby jag har! Jag har under 

hela mitt liv varit väldigt intresserad 

av hundar och har även ställt ut 

mina Bassethundar! Är man då Jurist 

så ligger det nära till hands att väljas till 

CLUB & PUBS FAVORITER: 

KULTUR 

Rött vin till kött: 

Santa Helena, cabernet Sauvignon, Chile, flaska 75:- 

Härligt fruktig doft med inslag av hallon, jordgubbar och kryddor som 

kanel, muskot och vanilj. 

Medelfylligt och mjukt vin med fin balans och fruktkoncentration. Visst 

örtigt inslag som är i balans med den söta kryddigheten av vanilj. Vinet har 

en lång behaglig eftersmak. 

Rött vin till pasta: 

Baron Ricasoli Formulae 2009, Toscana Box 229:-. 

Kryddig doft med mörka bär, vanilj och ekfat. Fyllig, kryddig 

smak med inslag av fat, körsbär och örter i en ursprungstypisk 

toskansk stil med frisk syra och angenäm strävhet. Balanserad 

eftersmak. 

Vitt till fisk: 

Gray Fox, Chardonnay, flaska USA, 59:- (98394) 

En fruktig doft som för tankarna till äpple, päron och mogen melon. Smaken 

är medelfyllig och fruktig med lätt fetma och inslag av rostade fat.v 

ordförande, genom ”basseriet” -som 

vi kallar det- har jag även fått väldigt 

många goda vänner, bland annat min 

allra bästa väninna! 

Vad gör du när du har semester? 

Då är jag med mina två hundar, min 

man och mina vänner, jag tycker också 

om att resa. Vi har ett gammalt hus 

i Råå som vi håller på att renovera, 

vi tycker det är kul att göra lite handfasta 

saker. Huset är från 1890-talet, vi 

har renoverat det ganska mycket men 

försöker samtidigt hålla kvar den gamla 

fina stilen. Sen så sjunger jag i kör, en 

gospelkör där jag är alt-stämma. Gospel 

svänger lite så det är jättekul, lite 

fart och fläkt! 

Jag har hört ett rykte om att du i 

yngre dagar sysslade med bodybuilding, 

stämmer detta? 

Haha, ja jag vet inte var det ryktet har 

kommit ifrån! Nej det stämmer inte, 

det har jag aldrig gjort! Bra biceps har 

jag visserligen men det kommer inte 

utav träning, det är nog snarare hundarna 

som drar. Jag har fått det berättat 

för mig förr, ibland undrar man var 

ni studenter får allt ifrån och hur alla 

rykten uppstår, men man vill kanske 

inte veta,. Vilket fall som helst så har 

jag inte gjort det, nej! Det vill jag ha 

dementerat, så kan vi en gång för alla 

ta död på det här ryktet! 

Tack för att du ställde upp på en 

intervju, hoppas du blir nöjd med 

artikeln. 

- Ja, haha, annars stämmer jag er! Hej 

då! 

Jag är i skrivande stund fortfarande 

osäker på graden av allvar i Evas sista 

kommentar. 

33

It takes two to 

TANDEM 

Håll utkik efter 

biljettsläpp!

Text: Charlotte Akej 

Legalbuzz lanserades i december 2010 

och blev snabbt en snackis inom den 

juridiska världen. Dissidenten fick en 

pratstund med en av de tre grundarna, 

juriststudenten Filip Solsjö. 

Inspirationen till Legalbuzz har 

grundarna hämtat från den engelska 

hemsidan Roll on Friday samt den 

amerikanska varianten About the law. 

Dessa hemsidor publicerar och offentliggör 

lönesättning och lönestrukturer 

på juridiska byråer i sina respektive 

länder. 

– Vi upplevde att det saknades en sådan 

sida i Sverige och ville därför 

skapa något liknande. Tidigare 

har vi uppgett att vi gjorde det 

för att höja lönenivån, detta 

var emellertid sekundärt. I 

första hand handlade det om 

att göra informationen tillgänglig 

för både studenter och 

praktiserande studenter, så att 

de kan göra bättre informerade 

val av karriär samt arbetsplats. 

Filip berättar att den stora 

överraskningen vid lanseringen 

av Legalbuzz varken var 

de svenska lönenivåerna eller byråernas 

bonussystem, utan istället det stora 

gensvaret – från såväl studenter och 

praktiserande jurister som de affärsjuridiska 

byråerna själva. 

– Vi hade verkligen inte räknat med det 

positiva gensvar vi fick från byråerna 

utan trodde att det skulle vara mer sura 

- what’s the fuss? 

miner. De har dock verkligen hjälpt till 

med att förbättra sidan, vilket gör den 

mycket bättre! 

Legalbuzz är i dagsläget ett ideellt 

projekt. Planen är att så småningom 

utveckla det till mer av en affärsverksamhet, 

detta kommer dock att ske 

varsamt. Det redaktionella innehållet 

ansvarar främst Filip för, tillsammans 

med två andra personer. En av dessa 

arbetar själv på en affärsjuridisk byrå 

och vill därför ej vara offentlig. I övrigt 

består redaktionen av juriststudenter. 

I framtiden funderar Legalbuzz 

på att utöka sin 

granskande verksamhet. 

– Vi vill såklart främst 

fokusera på juristtäta 

branscher, därför ligger 

domstolar och myndigheter 

närmast till hands. 

Det finns en viss begränsning 

i att börja närma 

sig mindre byråer, här 

kan informationen vara 

mer känslig. Därför har 

vi valt att inledningsvis 

inrikta oss på granskning 

av de stora affärsjuridiska byråerna 

varpå följer större myndigheter. 

– Att granska kvaliteten på de svenska 

juristutbildningarna är också en idé vi 

har. Frågan är dock hur mycket material 

man kan få fram. Ett sätt är såklart 

att ta kontakt med byråer och att titta 

på deras anställningsstatistik. Frågan är 

Har man inget 

driv för affärsjuridik 

så ska 

man inte ägna 

sig åt det - oavsett 

vad man 

tjänar 

DISSIDENTEN 

ju också om vi på Legalbuzz är de bästa 

att göra just dessa utvärderingar. 

Någon risk för att informationen skulle 

stagnera tror han inte finns. 

– Informationen och därmed hemsidan 

kan bli hur omfattande som helst! 

Bland andra juristtäta branscher märks 

bland annat revisionsbyråerna, därefter 

har vi alla de stora bolagen som anlitar 

affärsjurister. 

På den avslutande frågan om varför 

det tidigare varit så tabubelagt att tala 

om vad man tjänar som affärsjurist har 

Filip två förklaringar. 

– Spekulerar man på ett större plan så 

är det nog den svenska mentaliteten 

som spelar in – man talar ej om vad 

man tjänar utan detta är någonting som 

man håller för sig själv. 

– Emellertid tror jag att ett av de största 

skälen till att många byråer väljer att 

ej tala öppet om sina löner är för att de 

ej vill att lönen ska vara ett motiv till 

varför man väljer att arbeta på en byrå. 

Jag kan sympatisera med detta. Trots 

allt så är det ju så att om man inte har 

något driv för affärsjuridik så ska man 

inte ägna sig åt det – oavsett hur mycket 

man tjänar. 

Fotnot: Legalbuzz söker ständigt efter 

nya medlemmar till redaktionen. Intresserade 

uppmanas att höra av sig till 

info@legalbuzz.se. 

35

36 

DISSIDENTEN 

TORSKEN 

INFÖR RÄTTA 

Text: Charlotte Akej Foto: Filip Redin 

Det är främst män som köper sex. 

Men vem är egentligen köparen? Vad 

fyller kriminaliseringen av sexköparen 

för funktion – ska den skydda 

den enskilda kvinnan, kvinnor i 

allmänhet eller är det en ordningslag? 

Med utgångspunkt i dessa frågor 

bjöd Juridiska Föreningens jämställdhets- 

och likabehandlingsutskott i 

början av februari in till en diskussionskväll 

om sexualitet, juridik och 

sexköp. 

Att ämnet berör och lockar folk råder 

det ingen tvekan om, Pufendorfsalen 

är fylld till sista platsen när kvällens 

moderator, Juridiska fakultetens doktorand 

Niklas Selberg, drar igång diskussionen 

genom att be paneldeltagarna berätta 

om hur de själva ser på sexköpslagen. 

Kajsa Ekis Ekman, journalist och 

författare till bland annat boken 

”Varat och varan. Prostitution, surrogatmödraskap 

och den delade 

människan” menar att sexköpslagen 

är en otroligt framsynt och genial 

lag – samt att den verkligen fungerar. 

Även f.d. överåklagaren, numera 

samhällsdebattören, Sven-Erik Alhem, 

instämmer i att sexköpslagen 

är en bra lag. Alhem menar att det 

är bra att lagstiftaren tydliggör att 

det inte är fritt fram att köpa en 

del av en kvinna. Inte desto mindre 

menar Alhem att sexköpslagen 

är en klasslag och att en rik person 

som vill köpa sex fortfarande kan göra detta 

utan minsta risk för inblandning från polis 

eller åklagarsida. 

Panelens tredje deltagare, forskaren och 

Panelen, från vänster: Kajsa Ekis Ekman, moderator Niklas Selberg, 

Jenny Westerstrand samt Sven-Erik Alhem 

debattören Jenny Westerstrand inflikar att 

sexköpslagen innebär ett stort historiskt 

trendbrott, en vridning av fokus från kvinnan 

i prostitutionen till köparen. Westerstrand 

pekar även på det motsägelsefulla i 

att grupperingar som aldrig annars talar om 

Varje lektors dröm; ett fullsatt Pufendorf 

kvinnors rättigheter gör detta just när det 

kommer till rätten att sälja sex. Varför är det 

så viktigt att kvinnor får just denna rätt? 

På frågan om vad lagstiftningens skyddsin- 

tressen är och vilka som ska dra nytta 

av lagen tycker Westerstrand att 

sexköpslagen gagnar alla på längre 

sikt och därför samhället i stort. Alhem 

håller med om att lagstiftningen 

gagnar hela samhället, med reservation 

för att lagen aldrig når de 

sofistikerade männen – även i detta 

perspektiv är lagen en klasslag. 

Att rikta ett straff även mot den 

prostituerade är enligt samtliga deltagare 

fel väg att gå. Westerstrand 

anser att det är socialt missriktat 

och helt fel att straffa kvinnorna. 

Ekis Ekman drar parallellen till ett 

rån – ska detta leda till fängelse för 

både rånaren och den rånade? Ekis Ekman 

berättar vidare om synen på prostitution i 

Spanien, där prostitution ses mer som ett 

ordningsbrott och den prostituerade bötfälls 

– något som enligt Ekis Ekman är 

både grymt och cyniskt då det leder 

till att den prostituerade för att betala 

sina skulder måste gå på gatan ännu 

mer. 

Till den avslutande delen av diskussionen 

inbjuds publiken att delta. 

Man diskuterar bland annat det 

felaktiga i att likställa ett köp av sexuella 

tjänster med ett köp av en bil 

och samtalar även en stund om huruvida 

sexualköplagen befäster synen 

att kvinnor är underordnade. Att 

sexualköplagen är ett positivt påhitt 

verkar samtliga i publiken vara överens 

om, möjligtvis med undantag för en 

äldre och mycket upprörd herre som ansåg 

det vara både orimligt och orättvist med en 

lag där köparen och inte säljaren straffas. En 

åsikt som emellertid snabbt lämnas därhän.

38 

Smått&Gott DISSIDENTEN 

CITERAT 

” 

MÅNADENS ARGA LAPP 

Om det skulle vara så att du som läser här befinner dig i 

Åretrakten: Besök Tegetornsrestaurangen och hälsa från 

mig - jag lovar att du blir bjuden på mat! 

Sture Bergwall (f.d Tomas Quick) ger restaurangtips i sin blogg, 

http://sturebergwall.wordpress.com. Publicerad 5/2 2011 

“Om jag köper 100 kopior nu, tror du 

att de hinner ta slut innan jag tar min 

examen?” 

Orolig novisch funderar på om det verkligen är värt att 

spendera 75 kronor för 100 datorutskrifter på Juridicum 

Inte bara pensionerade justitierådet 

Torgny Håstad kan 

konsten att sticka ut när det 

kommer till att skriva domskäl. 

Följande domskäl härstammar 

från en dom i Eskilstuna TR i 

mitten av 1980-talet. Författare 

är dåvarande tingsrättsfiskal 

Per-Erik Andersson: 

Hellman har bestritt ansvar 

Eftersom det inte var 

Meningen att sparka glas 

Så att rutan gick i kras. 

DOM PÅ RIM 

Bröllop hade han ju haft 

Firat med en starker sagt. 

Hemåt gick de unga tu 

Osams blev han med sin fru. 

Arg han blev — ja som ett bi 

Slå sin maka var ju tji. 

Något måste ändå få 

Smaka på hans arga tå. 

Hastigt vände han sig om 

Sparkade mot något som 

Trodde han var husets mur 

Med en glasruta — sån otur. 

“Jurister (...) ser ner på ekonomer 

för att de inte kom in på 

juridik, de ser ner på civ. ing/ 

natur (inte för att en jurist kan 

skillnaden) för att de är nördar. 

” 

De ser upp till läkare som de 

gärna vill umgås med då de inser 

att det är ett yrke med mer status 

än jurist, något som läkare ofta 

tycker kan vara lite lätt irriterande 

då juristerna gärna vill 

försöka jämställa de två programen.” 

Ur en diskussion om ‘fördomar om studenter som 

pluggar’ på internetforumet Flashback. Publicerad 

13/2 2011. 

Månadens argaste lapp avlämnades anonymt till 

en tjej med pälsmössa i Tysta Läsesalen. 

Dissidenten kan dock meddela den arga djurvännen 

att mössan i själva verket var gjord av fuskpäls. 

Aldrig skulle han gjort så 

Om han anat hur det skulle gå. 

Nej han skulle inte kickat 

Kanske mot sin duva nickat. 

Hiskeligt var han humör. 

Inte nog att dömas för. 

Olyckor kan drabba alla. 

Åtalet skall därmed falla. 

Slutligen kan sägas så 

Hellman har gått med uppå 

Att för skadeståndet stå.

Globally minded. 

Vill du göra karriär på den ledande globala advokatbyrån i Norden? Såväl globalt 

som på den nordiska marknaden är vi regelbundet involverade i de största och 

mest komplexa juridiska uppdragen. En förutsättning för detta är vårt sätt att arbeta 

integrerat i gränsöverskridande team. 

Linklaters Stockholmskontor rekryterar just nu biträdande jurister inom ramen för 

vårt Junior Associate Program. Vi söker dig med mycket goda akademiska meriter. 

Notarietjänstgöring eller annan relevant arbetslivserfarenhet är meriterande men 

inte ett krav. Du har även ett genuint intresse för affärsjuridik tillsammans med ett 

utpräglat kommersiellt tänkande och klientfokus. 

Vi kan erbjuda dig mycket goda utvecklingsmöjligheter i en internationell och 

utmanande arbetsmiljö där du får arbeta tillsammans med skickliga och 

engagerade kollegor. Sista ansökningsdag är den 31 mars, läs mer om 

tjänsterna på vår hemsida www.linklaters.com/joinus 

Linklaters lämnar juridiska råd till världens ledande företag, finansiella institutioner och organisationer 

i deras mest komplexa transaktioner och affärer. Med 26 kontor i alla stora affärs- och finanscentra 

levererar Linklaters en unik service till klienter i Norden och över hela världen. 

linklaters.com/joinus

Room for individuality, space for success 

The business law market is dynamic and ever-changing, which calls for fl exibility and diversity. 

That is why we are looking for individuals with different backgrounds and personalities to be part 

of our team. If you possess fl exibility, imagination and ambition, we can offer you opportunities 

within Swedish and international business law. Our unique cross-border approach has taken us 

out into the world, with offi ces in more than 40 countries, and it could also be your path to an 

exciting and successful career in international business law. 

Take your rst step by visiting us at: 

www.dlanordic.se

här - Juridiska Föreningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?