22.09.2013 Views

här - Juridiska Föreningen

här - Juridiska Föreningen

här - Juridiska Föreningen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

6<br />

JF:s ordförande och inspector har ordet<br />

Lovisa Boel<br />

Som studentrepresentanter är våra största svårigheter vårt korta<br />

tidsperspektiv och vår bristande kontinuitet i förhållande till<br />

fakulteten. Man säger att nationerna bygger om sina barer vart<br />

fjärde år, eftersom det inte då längre finns någon student kvar som<br />

minns den senaste renoveringen. Detsamma gäller i mångt och<br />

mycket för kårverksamheten och detta blir extra tydligt i utbildningsbevakningen.<br />

Våra argument för en bättre utbildning möts inte sällan av kommentaren<br />

att – förslaget redan har prövats, eller att – vi ändrade<br />

på det, för studenterna ville ha det så. Dessa typer av argument<br />

framfördes i samband med det panelsamtal med lärarna som utbildningsutskottet<br />

arrangerade i februari. Vi vill naturligtvis inte<br />

genomdriva förändringar som redan har prövats och visat sig inte<br />

fungera, framförallt inte om det skett i enlighet med studenternas<br />

önskemål. Och detta gör att vi som studentrepresentanter, allt som<br />

oftast befinner oss i något av ett dilemma.<br />

Så vad är det vi vill? Tycker vi att alla hjälpmedel ska vara tillåtna på<br />

samtliga skriftliga tentamen? Vill vi ha ett mer utbrett genusperspektiv?<br />

Vill vi få bort samtliga 30p-tentor och ha mer än en veckas<br />

praktik på utbildningen? Detta är några exempel på frågor som studentrepresentanter<br />

har drivit hårt genom åren.<br />

En enligt mig viktigare fråga att ställa sig är om juristutbildningen<br />

motsvarar våra förväntningar?<br />

För egen del levde Juridicum till ytan upp till min föreställning om<br />

en juridikens högborg, med läderfåtöljer och gröna läslampor. Men<br />

klimatet i övrigt motsvarade inte vad jag hade tänkt mig.<br />

Jag hade förväntat mig intellektuella debatter, om rätten ur ett samhällsperspektiv,<br />

om varför vår lagstiftning ser ut som den gör, och<br />

om hur vi vill förändra – och förbättra den i framtiden. Jag hade<br />

förväntat mig att lämna utbildningen med kritiska perspektiv och<br />

en större förståelse – inte bara om rätten som system, utan om<br />

rätten i ett sammanhang. Jag hade velat veta varför Aktiebolagslagen<br />

kom till, vem som skrev den, vilken funktion den fyller i verkligheten,<br />

och vad en aktie är för något, innan jag kastades in i lagens<br />

första paragraf.<br />

Det är klart att jag har lärt mig mycket under de <strong>här</strong> åren och mitt<br />

tankesätt har förändrats och utvecklats. Jag har fått en förståelse för<br />

de system på vilka samhället är uppbyggt och ser numera världen<br />

med andra ögon.<br />

Avsaknaden av kritiska perspektiv<br />

utöver genus, en politisk dimension<br />

och andra viktiga infallsvinklar på rätten,<br />

gör att jag så<strong>här</strong> i slutet av min<br />

utbildning tyvärr inte kan hjälpa att<br />

känna mig lite besviken.<br />

Lovisa Lindholm, Ordförande<br />

”In my part of the world, law has been separated from justice”, konstaterade<br />

en juristkollega från ett land i Sydostasien (där han var professor) vid<br />

en konferens om rättens globalisering för en tid sedan. Att ha lagar men<br />

inte ha rättvisa är djupt tragiskt för ett samhälle och något som är mycket<br />

svårt att rå på, eftersom korruption och maktövergrepp i lagens namn är<br />

en integrerad del av ett sådant samhälles sätt att fungera. Det som nu (febr<br />

2011) händer i Nordafrika har historiska dimensioner också utifrån detta<br />

perspektiv. Kan man ”rensa” rättssystem från korruption genom revolution?<br />

När folket reser sig mot förtrycket och kastar ut korrupta makthavare<br />

(och polis och militär ansluter sig till revolutionen) rasar staten samman<br />

och ur ruinerna föds nya samhällsformer. Även om själva drivkraften bakom<br />

varje revolution säkert främst står att finna i den enskilda människans<br />

längtan efter frihet och möjligheter att skapa ett bättre liv för sig och de<br />

sina är också kollektiva krav på demokrati och mänskliga rättigheter och<br />

på att komma tillrätta med korruption och maktmissbruk starka motiv för<br />

de proteströrelser som nu omvandlar Nordafrika och Mellanöstern.<br />

När nya samhällsformer ska byggas blir det tydligt vilken viktig roll rätten<br />

och föreställningar om rätten spelar. I Tunisien och Egypten är det<br />

första man gör, när någorlunda lugn infunnit sig, att sätta sig ner och<br />

skriva en ny konstitution. Regler som medborgarna antar i demokratisk<br />

ordning får legitimitet och ses därmed som instrument för att skapa ordning,<br />

rättsäkerhet och skydd för minoriteter m.m. Idealet är The Rule<br />

of Law, rättsstaten, som i vår mångkulturella värld förvisso inte är något<br />

entydigt begrepp, men som fokuserar just på rättsordningen och i stort<br />

betyder att de styrande kan hållas ansvariga under lagarna, att lagarna är<br />

klara, publicerade, rättvisa och ger skydd åt grundläggande rättigheter, att<br />

lagstiftningsprocessen är demokratisk och effektiv och att den enskilda<br />

människan har tillgång till rättvisa rättsprocesser, som sköts av kompetenta,<br />

oberoende, etiskt högtstående jurister. Rätten i sig själv garanterar<br />

inte medborgarna skydd. Tvärtom visar historien att konstitutioner och<br />

regler kan brukas till förtryck och förföljelse. Men om reglerna skapas<br />

i demokratisk ordning och tillämpas så att ”law is not separated from<br />

justice” kan det bli bättre och utan tvekan har <strong>här</strong> juristerna en viktig uppgift<br />

som samhällsbyggare. Att medborgarna har förtroende för att rätten<br />

fungerar och tillämpas rättvist är något oerhört värdefullt för ett samhälle.<br />

Det är inte något som kommer av sig själv, det måste vinnas och förtjänas<br />

på nytt och på nytt. Fråga är hur man åstadkommer detta i länder där<br />

statsapparaten och de högsta makthavarna visserligen är kastade överbord<br />

men där för vanliga människor korruptionen utgör en del av vardagen.<br />

För oss i Sverige framstår inte fristående domstolar och jurister som inte<br />

låter sig mutas eller korrumperas som någonting främmande. Sverige<br />

hamnar också mycket riktigt i topp i den nyligen publicerade Rule of Law<br />

Index 2010 från The World Justice Project där man rankar olika länders<br />

rättssystem ifråga om frihet från korruption.<br />

Att arbeta med att skapa fungerande rättssystem<br />

i länder som har detta behov, se där<br />

kanske ett växande yrke för svenska jurister.<br />

Bör mer av dessa perspektiv och denna slags<br />

kunskap ingå i juristutbildningen i det tjugoförsta<br />

århundradet när nu världen ser ut<br />

som den gör? Jag tycker kanske det.<br />

Boel Flodgren, Inspector

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!