Ljussättningsprogram - Mariestads kommun

Mariestad i nytt ljus 

Ljussättningsprogram för Mariestads kommun 

Upprättat av Kommunledningskontoret, Utvecklingsenheten 2009

Omslagsbild: Belyst fontän i Mariestads stadspark.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

4 Inledning 

4 Bakgrund 

5 Syfte 

5 Avgränsning 

5 Ljussättning i den urbana miljön 

7 Ljussättning som brottsförebyggande åtgärd 

7 Arbetsgruppen 

7 Nulägesbeskrivning och analys 

7 Metod 

7 Mariestads kommun 

8 Infarter 

8 Gamla stan 

8 Nya torget 

8 Nyestan 

9 Stadsparken 

9 Övriga staden 

9 Fonder 

9 Materialbeståndet 

10 Sammanfattning 

11 Motto 

11 Vision 

11 Målsättning 

12 De fem målområdena 

12 Policy 

12 Arbetsgång 

12 Miljöaspekter 

12 Enhetlighet och orienterbarhet 

12 Säkerhet och trygghet 

14 Skolmiljöer 

14 Oljus 

14 Färgåtergivning 

14 Estetik och identitet 

14 Kompentens 

14 Delaktighet och samverkan 

14 Kransorter 

15 Teknik 

15 Armaturer 

15 Stolpar och stolphöjd 

16 Typarmaturer 

17 Ljuskällor 

18 Att sätta det visuella framför det tekniska 

19 Drift och underhåll 

19 Drift 

19 Underhåll 

20 Slutord 

“Ljussättningen i Mariestad kommun ska på ett 

enkelt och estetiskt sätt skapa trygga och säkra 

utemiljöer under årets och dygnets alla timmar 

och samtidigt inspirera företagare och trädgårdsägare 

att skapa innovativa ljussättningar.” 

3

Att lysa upp delar av staden under kortare perioder har blivit populärt i Sveriges 

kommuner under 2000-talet. Här en bild från Malmö by Light 2004. 

4 

INLEDNING 

BAKGRUND 

Stadsplaneringen påverkar människors möjligheter 

att nyttja den fysiska miljön vilket i sin tur 

påverkar invånarnas fysiska och psykiska hälsa. 

Stadsplaneringen kan också påverka det sociala 

kapitalet, vilket återspeglar den tid och energi som 

fi nns tillgänglig för aktiviteter som rekreation, 

samhällsengagemang, socialt nätverksbygge eller 

andra aktiviteter, som skapar sociala band mellan 

individer och grupper. Tiden som är tillgänglig för 

denna typ av aktiviteter samt platsen eller miljön 

där detta sociala utbyte äger rum, är beroende av 

samhällets utformning i helhet. 

De senaste åren har ljussättningen i den kommunala 

planeringen uppmärksammats på ett alldeles 

särskilt sätt. Ljusfestivaler, höst- och skördefester, 

föreläsningar, workshops samt ett ökande 

av antalet ljussättningskonsulter vittnar om detta. 

När det råder hausse på en ny marknad är emellertid 

försiktighet påkallad. ”Barnsjukdomar” och 

okunskap kan ge dåliga erfarenheter. 

Fördelarna med en uttalad ljussättningspolicy har 

dock tack vare detta uppsving blivit uppmärksammade 

och ljusplaner har blivit ett etablerat arbetssätt. 

Orienterbarheten, identitetsskapandet, 

säkerheten, upplevelsen av trygghet, upplevelsen 

av staden samt PR-värdet och stärkandet 

av upplevelsen vid evenemang och fi randen är 

parametrar som aktualiserats. 

Även om man har en tekniskt fungerande ljussättning 

i dagsläget, är betydelsen av ett 

ljussättningsprogram stor. Estetik, upplevelser och 

ny teknik som är energisnålare är exempel som 

pekar på behovet av ett sådant program. 

Ljussättningsprogrammet ska sedan användas i 

detaljplanerandet runt om i kommunen i olika 

projekt. Tidigare har ett gestaltningsprogram och 

en ”Belysningsplan för Mariestads Centrum” 

utarbetats. Då tiden hunnit ikapp dessa och de 

visat sig bristfälliga i vissa sammanhang, tar detta 

ljusprogram ett avstamp här och bildar så ett nytt 

dokument med riktlinjer för ljussättningen.

SYFTE 

Syftet med detta ljussättningsprogram är att skapa 

en enhetlig, adekvat och attraktiv ljussättning i 

kommunen och samtidigt är syftet att kunna ta till 

vara på all den ”nya” kunskap som nu vuxit sig 

stor inom området. En väl ljussatt miljö kan skapa 

ett rikare offentligt liv under dygnets och årets 

mörka tid. 

Syftet är vidare att skapa ett dokument som är 

enkelt och lättillgängligt och som i förlängningen 

ska inspirera yrkesutövare, kommunala tjänstemän 

och politiker, företagare och invånare till ett 

kreativt förhållningssätt till ljussättningsfrågor. 

Allt från ljussättning av stadens miljöer till den 

egna trädgården. 

Viktiga parametrar i arbetet är att ljussättningen 

ska skapa: 

− tillgänglighet för alla medborgare 

− säkra miljöer och en upplevelse av trygghet 

− identitet och estetiskt tilltalande miljöer 

− vara en del i arbetet med att skapa en attraktiv 

och intressant kommun. 

Härvidlag är långsiktigheten viktig. En kommunal 

ljusättningsanläggning byts inte ut på en dag och 

långsiktighet i arbetet är viktigt. Personal byts 

ut, men anläggningen består. Man vill undvika 

ett godtyckligt arbetssätt till exempel vad gäller 

planeringsstrategi samt armatur- och ljuskälleval. 

Tändsticksområdet i Jönköping är en miljö som ljussatts som en helhet 

Belysningsprogrammets 

intention 

Vision 

Programskrivning 

Detaljgestaltning & 

provbelysning 

Projektering 

Anläggning 

Utvärdering 

AVGRÄNSNING 

Ljussättningsprogrammet tar upp allmänna 

beskrivningar av ljussättningsbehovet i kommunen. 

I en nulägesbeskrivning med en kort 

analys identifi eras behovet. I en vision samt en 

generell policy beskrivs så ljussättningsarbetet i 

kommunen. Inför varje ljussättningsprojekt ska 

ett program författas. Här beskrivs gestaltning 

och utformning för det aktuella projektet, i detalj. 

I Ljussättningsprogrammet görs därför inga 

detaljerade beskrivningar med hänvisningar till 

specifi ka armaturer och ljuskällor. I varje enskilt 

projekt tillkommer förutom en detaljgestaltning 

även en provbelysning. Arbetsgången blir som 

följer i schemat till vänster. 

LJUSSÄTTNING I DEN URBANA MILJÖN 

Människan är beroende av ljus för att orientera sig 

på ett lätt och säkert sätt. Belysning av gator och 

torg har därför i många år varit en naturlig uppgift 

för städer och samhällen. De grundläggande 

aspekterna på belysningen har varit att trafi kanter 

uppmärksammar varandra och att människor 

ser vart de går, vem de möter och att de känner 

sig trygga. Under senare år har belysningen i 

utemiljön blivit ett utvecklingsområde för många 

kommuner, och stadens ljussättning är lika viktig 

som stadens byggnader, gator och torg. 

En stad eller ett samhälle upplevs annorlunda i 

mörker än i dagsljus. Platser med mycket ljusreklam, 

upplysta skyltfönster och restauranger 

känns oftast pulserande och spännande medan 

mörka passager och parker kan upplevas som hotfulla 

och farliga. Det är också svårare att orientera 

sig och göra korrekta avståndsbedömningar i en 

dåligt upplyst stad. En gata i ett fridsamt villaområde 

med nyfallen snö och milda ljuskäglor från 

upplysta hem däremot, känns stämningsfull och 

trivsam. 

Ljuset kan användas medvetet för att underlätta 

orienteringen i staden nattetid. Det kan skapa rum 

och riktningar och spela mellan ljus och mörker. 

Gator med olika dignitet och karaktär kan särskiljas 

genom en identitetsstärkande ljussättning. 

Genom belysning kan man även föreslå färdriktning 

över torg och platser. Kommunens 

ljussättning kan därmed ge invånarna mer liv 

utomhus under kvällar och under vinterhalvåret. 

5

6 

Den belysta fontänen i Stadsparken har blivit ett uppskattat inslag i Mariestads stadsbild.

Faktum är att god fysisk gestaltning av miljöer 

kan vara bortkastad under mörka timmar om 

ljussättningen inte är väl planerad och utförd. På 

samma sätt som en god ljussättning kan framhäva 

och försköna ett rum, kan en dålig ljussättning 

förstöra det vackraste rum. Även säkerhet och 

möjlighet till orientering kan försämras genom 

dålig ljussättning. 

Städer och samhällen som kontinuerligt arbetar 

för att förbättra både fysiska och sociala miljöer 

samt aktivt bidrar till att invånarna utvecklas 

och stödjer varandra i olika vardagssituationer 

utnämns av Världshälsoorganisationen (WHO) 

till healthy cities. Grundtanken är att förbättra 

livskvaliteten för människorna som bor, arbetar, 

studerar eller är aktiva på annat sätt inom stadens 

gränser. Samhället är konstruerat på ett sådant sätt 

att människorna har möjligheten att välja mellan 

olika hälsosamma, tillgängliga och rimliga alternativ. 

I detta sociala arbete blir ljusplaneringen 

viktig. Möjligheterna till möten och social samvaro 

ökar och kommunens konkurrenskraft kan på 

så vis ökas. 

LJUSSÄTTNING SOM BROTTSFÖREBYG- 

GANDE ÅTGÄRD 

Dåligt upplysta platser skapar ofta otrygghetskänslor 

hos människor och undviks av många. 

Själva mörkret kan skapa både otrygghet och vara 

en grogrund för kriminalitet av olika slag. 

Det fi nns ett visst samband mellan brott och 

otrygghet. Ett ökat antal brott ökar människors 

rädsla för brott under förutsättning att de blir 

medvetna om den ökade risken. Otrygghet handlar 

dock mycket om upplevelser och känslor och inte 

enbart om faktiska risker. 

Att ha väl upplysta och gestaltade gator och 

allmänna platser är brottsförebyggande vilket har 

visat sig i fl era undersökningar. 

Ett åtgärdsprogram för att förbättra gatubelysningen 

genomfördes i slutet av 1980-talet i tre 

problemtyngda stadsdelar i London, (Grabosky P 

och James M. (1995) The promise of crime prevention). 

I dessa områden ombads polisen att ange 

gator där belysningen var dålig och risken att råka 

ut för brott stor. Den brottsförebyggande insatsen 

bestod helt enkelt i att de utpekade gatorna 

försågs med modern och effektiv belysning. 

En vetenskaplig utvärdering visade att situationen 

förbättrades väsentligt i alla tre områdena. Antalet 

rapporterade fall av biltillgrepp, stölder från bilar 

och misshandel minskade påtagligt, så även rädslan, 

både bland män och kvinnor för att bli utsatt 

för brott. Sex veckor efter det att åtgärden sattes 

in var det i genomsnitt 50 procent mer personer 

på gatorna, och ökningen innefattade såväl män 

som kvinnor. Att fl er personer rör sig i ett område 

är ett tecken på att det blivit mer attraktivt, vilket 

i sin tur innebär att den informella kontrollen 

stärks. Bilden av en positiv utveckling styrktes 

också av en specialundersökning som riktades till 

de boende i ett av försöksområdena. Det visade 

sig att problemen med oordning av olika slag hade 

minskat radikalt, och att förbättringen höll i sig 

vid studier ett år efter det att belysningen förbättrats. 

Miljöer som är vackra och välplanerade utsätts 

inte i samma utsträckning för skadegörelse. Har 

en miljö börjat förfalla, så påskyndas förfallet ofta 

genom vandalisering. Men i en positiv miljö drar 

man sig oftast för liknande handlingar. 

ARBETSGRUPPEN 

Ljussättningsprogrammet är framtaget av kommunledningskontorets 

utvecklingsenhet. En 

arbetsgrupp med personer från olika kompetenser 

och förvaltningar har arbetat med planen i projektform. 

Arbetsgruppen har bestått av: 

Annelie Alexander Folkhälsoplanerare 

Eva Berdenius Trafi kplanerare 

Gunilla Broberg Kulturchef 

Anders R Dagsberg Stadsträdgårdsmästare/ 

projektledare 

Mikael Ericksson Socialchef 

Johan Hjalmarsson Stadsarkitekt 

Marlene Bro Planarkitekt 

Ulf Vallgren Gatuchef 

I arbetet med programmet har också konsulter 

från Phosforos ljusdesign deltagit. 

NULÄGESBESKRIVNING OCH 

ANALYS 

METOD 

Att skaffa sig kunskap om kommunens planeringsstruktur 

och historia med ljussättningen i fokus är 

av yttersta vikt. Därför följer nedan en nulägesbeskrivning 

som tar upp det aktuella tillståndet ur 

detta perspektiv. Nulägesbeskrivningen ledsagas 

av analyser sedda ur samma perspektiv. Denna 

nulägesbeskrivning och analys är en generell 

beskrivning av Mariestads kommun. För vision och 

strategi används sedan dessa generella beskrivningar. 

De ska sedan följas vid varje nytt 

ljussättningsprojekt. 

MARIESTADS KOMMUN 

Mariestad beskrivs ofta som en vacker sommarstad, 

med närheten till Vänern som en av stadens 

stora tillgångar. Men stadens karaktär förändras 

när mörkret faller och dagarna blir kortare. Tätortens 

belysning är främst anpassad till bilburna 

trafi kanter, där gatljusarmaturer på höga 

stolpar står för mer merparten av belysningen. 

Cykelvägar, passager och parker har ofta en sämre 

ljussättning och upplevs ofta som hotfulla eller 

farliga av dem som går eller cyklar. 

Ljussättning är ett sätt att försköna staden nattetid 

vilket kan bidra till ett Mariestad som är vackert 

året om och som upplevs som säkert och tryggt 

av alla. En genomtänkt ljussättning hjälper till att 

rikta uppmärksamheten mot det som vi vill framhäva 

såsom broar, vattenytor, fasader, växter och 

träd och kan hjälpa till att skapa naturliga mötesplatser 

utomhus. Det är av största vikt att behålla 

den visuella länken till Vänern, så att sjön blir 

närvarande också vid skymmning och stjärnklara 

nätter. Mörkret behövs dock som kontrast till ljuset 

och bör därför fi nnas med i planeringen av en 

förnyad ljussättning av Mariestad. 

Det brottsförebyggande arbete som gjorts tidigare 

i Mariestads kommun är en inventering av dåligt 

upplysta parkeringsplatser samt skrivelser till de 

berörda fastighetsägarna. Detta för att förbättra 

belysningen och på så vis minska inbrott och 

stölder ur och av bilar. Många fastighetsägare har 

efter detta förbättrat belysningen vid parkeringsplatser. 

7

I polisens trygghetsundersökning framkom i 

senaste undersökningen 2005 att fl er människor 

känner oro för att utsättas för brott utomhus. 23% 

känner sig otrygga ute, genomsnittet i länet är 

17%. Trenden är också att andelen som känner sig 

otrygga ute ökar. Oro och otrygghet kan leda till 

att man avstår från aktiviteter, vilket är olyckligt 

ur ett socialt perspektiv samt ur folkhälsoperspektiv. 

INFARTER 

Göteborgsvägen och Stockholmsvägen är Mariestads 

huvudsakliga infarter. Dessa breda gator 

kantas av höga stolpar med gatljusarmaturer. 

Detta ger en känsla av landsväg rakt in i centrum, 

inte minst vad gäller Stockholmsvägen. 

En förändring i belysningen bör göras för att 

markera att man är närmar sig i centrum. Lämplig 

avgränsning kan vara från och med Gärdesbron i 

sydlig riktning och från Mariagatan i östlig riktning. 

Förändringen bör bestå av att såväl armaturtyp, 

ljuskälla som stolphöjd blir en annan. 

GAMLA STAN 

Mariestad är en historiskt präglad stad. Den 

gamla stadskärnan är av riksintresse. Med sin låga 

bebyggelse och sina gatstensbelagda smala gator, 

har denna en stark karaktär och identitet. 

Den kommunala ljusanläggningen i Gamla Stan 

kan förenklat sägas bestå av fyra typer av belysning: 

- Relativt nya Stockholmsarmaturer, främst i de 

södra delarna av Gamla Stan. Dessa är funktionella 

och passar väl in i miljön. 

- Äldre armaturer av lykttyp främst i kvarteren 

runt Domkyrkan. Positivt med dessa är låga armaturplaceringar 

på stilenliga stolpar samt en lagom 

ljusnivå. Armaturerna fungerar formmässigt, även 

om de inte kan sägas vara helt stilenliga. Armaturerna 

är dock bländande. 

- En sträcka längs Hamngatan samt Nya Torget är 

belysta med globarmaturer. Armaturerna är med 

sina fribrinnande ljuskällor bländande. Därtill är 

de ett typexempel på hur man slösar energi då 

minst 50% av ljuset går rakt upp i himlen. 

- Esplanaden, där gångvägen i mitten är upplyst 

8 

av bländande Mariestadsarmaturer och bilvägarna 

på båda sidor är belysta med stora gatljusarmaturer 

som inte passar in i en stadskärna. 

Gamla stan har en intim och småskalig rumslighet 

som bör tas tillvara i ljussättningen. 

Bländning! Mariestadslyktorna på Esplanaden 

kan upplevas som bländande. 

Här kan man med fördel koncentrera ljussättningen 

till gaturum, landmärken och offentliga platser 

som torg och parker. På de större gatorna kan 

man fortsätta arbeta med Stockholmsarmaturer, 

medan man bör hitta en ny stilenlig och enhetlig 

ljussättning av de mindre gatorna. 

NYA TORGET 

Esplanadens träd, Stadshuset och Stadshotellet 

skapar tillsammans med Knallehuset och Cityhuset 

inramning till Nya Torget. Som den plats 

där Esplanaden, Stockholmsvägen och Göteborgsvägen 

möts är detta torg Mariestads mittpunkt. En 

god ljusgestaltning av Nya Torget som helhet är 

därför av största vikt, och platsen har stor potential 

för en spännande och enhetlig ljussättning. 

Skulpturen Vänerskutan har sedan en tid en ny 

ljussättning och Stadshotellet och Stadshuset 

berörs nedan under rubriken Fonder. Själva torget 

belyses knapphändigt av globarmaturer. 

Med den nyvarande belysningen når Nya Torget 

inte upp till sin potential vad gäller nattlig 

gestaltning. Genom att byta ut globarmaturerna 

mot armaturer som har goda ljusegenskaper och 

passande form, ljussättning av träden och mild 

fasadbelysning av fondbyggnaderna skapas en 

helhet som ger hela staden ett nytt ansikte kvälls- 

och nattetid. 

Esplanaden, Nya Torget och stråket genom Stadsparkens 

norra del bör bindas samman genom 

armaturval och ljusgestaltning. 

NYESTAN 

Nyestan kan sägas bestå av huvudsakligen två 

delområden, dels Drottninggatan med omgivande 

bebyggelse och dels området mellan Stockholmsvägen 

och Östra Järnvägsgatan. Det förra karaktäriseras 

av en tydlig 1800-talsprägel med gatuträd 

och ståtlig 1800-talsbebyggelse. Området 

kan också sägas höra ihop med Stadsparken, 

också den typisk för 1800-talet. Området norr om 

Östra Järnvägsgatan karaktäriseras av bebyggelse 

från 1900-talets första decennium. Nyestan är mer 

intim än Drottninggatan men mer storskalig än 

Gamla Stan. 

Nyestan är en stadsdel som är yngre än Gamla 

Stan men som likväl upplevs som en äldre stads-

Bländande armaturer i Gamla Stan. 

del eftersom bebyggelsen är relativt sett gammal. 

Här är 1800-talsstaden samt det tidiga 1900talet 

märkbart och detta borde också märkas i 

ljussättningen. Drottninggatan skulle kunna få 

en mer tidstypisk belysning och/eller där allén 

ljussätts på ett effektfullt sätt. 

STADSPARKEN 

Mellan Gamla Stan och Nyestan ligger Stadsparken. 

Fontänen och ett träd är förtjänstfullt ljussatta, 

men i övrigt lämnas mycket att önska. Ett 

stråk är upplyst av bländande armaturer (Klippan), 

och några enstaka glober och lyktor står spridda i 

resten av parken. Som helhet upplevs parken som 

mörk och blir ett svart hål mitt i stadskärnan. 

Stadsparken bör få en enhetlig ljussättning som 

gör att den blir en trygg och vacker länk mellan 

Gamla Stan och Nyestan även nattetid. En attraktiv 

och spännande lösning som lämpar sig för 

Mariestads stadspark är att göra en månljusljussättning. 

Ljus från hög höjd strilar ner genom trädkronorna 

och skapar vackra skuggspel på marken samtidigt 

som det ger svag allmänbelysning. Detta ljus 

komplettras sedan med lägre placerade ljuspunkter 

som ger ett mänsklig nivå på belysningen. 

ÖVRIGA STADEN 

Den modernare staden har vuxit till i omgångar. 

Här fi nns många stilrena områden från modernismens 

olika epoker. Detta skulle också kunna 

förstärkas och synliggöras. I många fall består 

ljussättningen av ren gatubelysning från höga 

”master”, vilket skapar en storskalighet utan 

mänsklig skala och utan upplevelser, kontraster 

och estetik. Här kan man tänka sig ett motsatt 

tankesätt där istället gångbanor och GC-vägar 

ljussätts och där nya spännande ljusrum kan uppstå. 

Det indirekta ljuset räcker för biltrafi ken då 

fordon dessutom har eget ljus. 

Det är viktigt att övergångsställen är väl 

belysta även om bilarna har sitt eget ljus. En 

mörkklädd fotgängare utan refl ex som korsar ett 

övergångsställe är ofta svår för bilisten att uppfatta. 

Särskilda armaturer fi nns för belysning av 

övergångsställen. 

Andra viktiga delar av staden är små torg och 

samlingsplater, till exempel Hertig Karls Torg. 

Genom att ge dessa en egen karaktär med hjälp 

av gestaltning och belysning skapas identitet och 

tillhörighet. 

FONDER 

God ljussättning i stadsrummet handlar mycket 

om att framhäva fonder. I Mariestad fi nns få uppenbara 

fonder i staden, då gator kröker sig eller 

fortsätter ”rakt ut i sjön.” Några viktiga punkter 

fi nns dock: 

- Fontänen i Stadsparken bildar en fond från 

Kungsgatan mot öster. Fontänen är ljussatt. 

- Stadsbiblioteket avslutar Stadsparken i sydöstlig 

riktning. Denna vackra byggnad fasadbelyses. 

- Teatern är en viktig byggnad som syns tydligt 

från fl era gator. Ljusgestaltningen är därför viktig. 

- Residenset som helhet med sina byggnader och 

omgivningar ges en enhetlig ljussättning. 

- Stadshuset bildar på långt håll fond från Stockholmsvägen. 

Byggnaden är dock svår att belysa 

då östsidan mest består av fönster, men har i 

nuläget viss belysning. 

- Stadshotellet bildar fond från Esplanaden och är 

en viktig rumsavgränsare för Nya Torget. En mild 

fasadbelysning är önskvärd, liksom en förnyelse 

av julbelysningen. 

- I Esplanadens västra ände fi nns ingen naturlig 

fond utan istället en vy över Tidan med fängelset 

på andra sidan. Fisktorget, som avslutar 

Esplanaden, bör ha en trivsam och avbländad 

ljussättning som gör att ögat kan adaptera och 

uppfatta det som fi nns på andra sidan ån. 

- Domkyrkan syns från stora delar av stan och 

vida omkring. Dess ljussättning är ett viktigt landmärke. 

- Regionens hus och Trädgårdens skola är andra 

byggnader som bildar viktiga fonder. 

MATERIALBESTÅNDET 

När det gäller stolpar och armaturer kan generellt 

sägas att de i många fall har överlevt sin ekonomiska 

och funktionella livslängd. Merparten av 

armaturerna är inte avbländade. Att många armaturer 

dessutom är bestyckade med kvicksilverlampor 

gör att upplevelsen av kallt och bländande 

ljus förstärks. Detta orsakar ett fenomen som 

9

ukar kallas fototropism: Ögonen dras till det 

skarpa ljuset och adapterar till detta istället för till 

den ljusnivå som råder i marknivå, vilket i sin tur 

leder till sämre seende. 

Utvecklingen har hunnit ifatt de så kallade kvicksilverlamporna 

och de är därför föråldrade med 

lågt ljusutbyte. Dessa ljuskällor är således dåliga 

både ur miljösynpunkt och i ett ekonomiskt perspektiv. 

Dessutom är ljuset kallt och grönaktigt och 

har alltså en dålig färgåtergivning. 

SAMMANFATTNING 

Ljussättningen ska bli mer enhetlig och framgent 

planeras i samklang med arkitekturen på de olika 

platserna i kommunen. Ljussättningen ska också 

bli mer energieffektiv, på detta sätt erhålls bättre 

ekonomi och kraven på miljöhänsyn tillgodoses 

bättre. Dessutom ska bländande armaturer ej 

förekomma. 

Ljussättningen bör också bli mer estetisk och 

effektfullare med inspirerande karaktär så att alla 

rycks med i det som kan förvandla den mörka 

tiden till mötets och utelivets tid. Alla invånare 

ska känna trygghet i sin utemiljö under den mörka 

tiden. 

D ovan redovisade delarna ligger till grund för 

identifi kationen av de fem målområdena nedan. 

“Månljus” i en park i Tibro. Ljus från hög höjd 

strilar ner genom trädens kronor och kompletteras 

med lägre placerade ljuspunkter. 

Samma koncept kan tillämpas på Mariestads 

stadspark. 

10

MOTTO 

Ljussättningen i Mariestad kommun ska på ett 

enkelt och estetiskt sätt skapa trygga och säkra 

utemiljöer under årets och dygnets alla timmar 

och samtidigt inspirera företagare och trädgårdsägare 

att skapa innovativa ljussättningar. 

VISION 

I den framtida kommunen Mariestad är de offentliga 

miljöerna tillgängliga även under årets 

och dygnets mörka tid. Besökaren upplever 

miljöerna som trygga där brott och olyckor tillhör 

ovanligheterna. Genom en konstfull och adekvat 

ljussättning ökar kommunens attraktivitet och 

estetiska värden på ett sätt som marknadsför kommunen 

och dess näringsliv. Ljussättningen verkar 

vidare för att en helhet och ett samband mellan 

områden kan upplevas. Den verkar också för 

förstärkning av karaktärer, förstärkning av arkitekturen, 

lägre energianvändning, miljöanpassade 

ljusanläggningar samt sänkta driftkostnader. 

Mariestad kommun är en mötesplats där invånarna 

kan röra sig, uppleva stämningar, träffas samt 

motionera även under den mörkare delen av 

dygnet/året. Mariestad är den friska och trygga 

kommunen – med utveckling och framtidstro. En 

trygg och säker kommun, som uppmuntrar och 

lockar till utomhusvistelse. 

MÅLSÄTTNING 

Målet med Ljussättningsprogrammet är att inom 

tio år ha kommit så långt i arbetet med de nedan 

beskrivna målområdena att identitet, helhet, 

estetik, enkelhet och trygghet är klara signum för 

Mariestads kommun och dess specifi ka delar. De 

fem målområdena är mycket viktiga i ett stadsplaneriskt 

perspektiv och de ligger i de mest frekventerade 

delarna av staden. Här fi nns grunden för 

Mariestad som identitetsstark mötesplats. De har 

karaktären och potentialen till att skapa en bild av 

Mariestad som trygg, karaktärsstark, estetisk, grön 

och attraktiv småstad; också under den mörkare 

tiden på dygnet/året. 

Pommerska tomten. 

11

DE FEM MÅLOMRÅDENA 

− Kommunens parker och torg samt Tidans 

och Göta Kanals stränder i samhällena: Viktiga 

som mötesplatser och därmed i arbetet med att 

göra Mariestad till en attraktiv, livaktig och trygg 

kommun 

− Gamla Stan samt dess landmärken: Gammal 

och låg småstadsbebyggelse av historiskt riksintresse. 

I Gamla Stan fi nns de miljöer där huvudstråk 

kan identifi eras i ett ljussättningsperspektiv. 

Dessa har tex. en högre underhållsnivå. 

− GC-vägar och P-platser: GC-vägar är viktiga 

gröna och kommunikativa länkar som ökar 

tillgängligheten och orienterbarheten i kommunen 

samt upplevelsen av trygghet. P-platsernas 

ljussättning är grundläggande för ett funktionellt 

och säkert vardagsliv för såväl invånare som 

besökare i kommunen. Exempelvis för arbete och 

shopping. 

− De tre infartslederna och berörda landmärken 

samt kransorternas entréer: Viktiga 

för identiteten och mötet med kommunen samt 

för trafi ksäkerheten. De ska locka besökaren att 

stanna samt att söka sig längre in. 

− Rondellerna: De stora rondellerna vid Mariestads 

infarter kan verka som ”reklam- och informationsskyltar” 

Därför kan de sägas vara viktiga 

för varumärket Mariestads kommun. Befi ntlig 

ljussättning i Stockholmsrondellen bör göras om. 

Dessa fem målområden är nycklar till att skapa 

en helhet och identitet för kommunen och dess 

ljussättning. 

POLICY 

ARBETSGÅNG 

”Alltför ofta går man direkt på tekniken, man 

väljer ljuskällor och armaturer utan att ha klart för 

sig vilken roll anläggningen ska spela i miljön.” 

- Nattens ljus - Sveriges kommuner och landsting 

Med detta i åtanke, är det viktigt att ha en arbetsmodell 

där man kan undvika dylika misstag. Ett 

sätt är att arbeta efter modellen NAMVISP – 

nulägesbeskrivning, analys, mål, vision, strategi, 

plan (eller gestaltning). Utifrån detta, och efter 

genomförda provbelysningar, väljer man tekniska 

detaljer som armaturer och ljuskällor. 

12 

Drift och underhåll ska alltid beaktas i belysningssplaneringen. 

Därför är det viktigt att ha en 

etablerad kontakt med MTEAB, både löpande och 

i idéfasen. Att upprätta skötsel- och underhållsplaner 

är ett viktigt arbete för att skapa goda ekonomiska 

förutsättningar för ljussättningsarbetet. 

Allt arbete ska följaktligen föregås av en analys. 

Arbetssättet kan tex. vara intervjuer, enkäter och 

olika typer av rundvandringar. Det som är viktigt 

att ta upp i nulägesbeskrivningarna och analyserna 

är platsens själ och historia, estetiska förhållanden, 

markägoförhållanden, bebyggelsetyp, 

naturtyper, geografi skt läge, otrygga områden, 

olycksrisker, förekomst av vandalisering, ekonomiska 

förutsättningar, praktiska begränsningar i 

anläggning och underhåll, miljökrav, funktionskrav, 

samordning av ljussättningsarbeten i andra 

områden. Rätt ljus på rätt plats. Ljussättningen får 

inte ha för hög effekt i förhållande till uppgiften 

och inte vara tänd vid tider den inte behövs. 

Ljussättningsprojekten bör också föregås av platsanalyser 

och placeringsstrategier. Varje plats och 

område har sina egna förutsättningar. Dessa måste 

inventeras och analyseras och sedan vägas mot 

ljussättningsplanens (och andra sektorsplaners) 

visioner och policys. Innan varje projekt startar 

bör alla inblandade ställa sig frågan: Vad ska belysas 

och för vem? 

Vid ljusplanering av varje delområde eller stadsdel 

bör den föregås av en så kallad ”trygghetsvandring” 

eller ljussättningsvandring. Dessa 

innebär att de kommunala beslutsfattarna tillsammans 

med ljussättningsexperter och kommuninvånare 

går runt i det aktuella området och 

diskuterar brister och behov. 

MILJÖASPEKTER 

Miljöarbetet är centralt i kommunen. Arbetet med 

ljussättningen bör således syfta till lägre energiförbrukning. 

Dels sänker man kommunens energikostnader, 

dels assimilerar man Ljussättningsprogrammet 

i det medvetna miljöarbetet. Genom 

att byta ut gamla armaturer kan man minska 

energiåtgången med hälften och dessutom få en 

högre ljuskvalitet. 

ENKELHET OCH ORIENTERBARHET 

Ljussättningen ska göra det enklare och trevligare 

att orientera sig utomhus i Mariestad efter 

mörkrets inbrott samt under vinterhalvåret. 

Utformningen av belysningen i tätorten bör ta 

hänsyn till trafi ksäkerhet, trygghet och estetik. 

Genom att belysa hårt trafi kerade gator, kommersiella 

stråk eller villaområden på olika sätt, 

kan samhällets funktioner avläsas i ljussättningen. 

Uppmärksamhet kan riktas på t.ex. korsningar, 

otrygga platser, torg, byggnader, landmärken, 

stråk och gränser. Landmärkenas betydelse i 

ljussättningssammanhang är stor som identitetsskapare. 

I Mariestad kan till och med Vänerns 

vattenspegel tjäna som landmärke och ljussättas 

på ett attraktivt och spektakulärt sätt. 

SÄKERHET OCH TRYGGHET 

Ur trafi ksäkerhetssynpunkt är det ofta så att 

biltrafi ken inte behöver belysas utan att på 

ett småskaligare sätt belysa gång- och cykelstråk 

på sidorna. Detta skapar en mindre skala 

och därmed oftast en trivsammare miljö samt 

en lägre energikostnad. Övergångsställen kan 

ljussättas starkare än omgivningen och på så vis 

göra bilister uppmärksamma på de gående. Här 

fi nns specialarmaturer på marknaden. Dock bör 

övergångsställen i känsliga miljöer ljussättas på 

annat sätt. Många gånger ljussätts 30- och 50vägar 

inne i samhällen med höga stolpar och gult 

ljus i form av högtrycksnatrium. Detta bör undvikas 

eftersom detta kan ge ”motorvägssignaler” 

och hastighetsbegränsningen tenderar att överskridas 

i sådana miljöer. 

Ur säkerhetssynpunkt är det viktigt att Kinnekullebanan 

och annan rälsbunden trafi k visas vederbörlig 

hänsyn i ljussättningsplaneringen. Vid varje 

nytt ljussättningsprojekt som ligger i närheten av 

spårområden ska samråd med Banverket genomföras. 

Vidare får ljuspunkter inte monteras i hamninloppets 

riktning så att missförstånd eller otydlighet 

för sjötrafi ken uppstår. 

Genom att ljussätta områden, föremål och byggnader 

som riskerar att stickas i brand kan sådan 

skadegörelse minimeras. 

Brottsförebyggande och trygghetsskapande har ett 

visst samband och här kan samma åtgärder användas 

enligt följande fyra principer (Bo tryggt 05)

1. Ögon 

De allmänna och gemensamma markytorna 

ska kunna överblickas av människor som 

rör sig ute och/eller från fönster. Tänk därför 

på fönsterplacering, belysning, siktlinjer. 

Verka för att de allmänna ytorna används 

under stora delar av dygnet. Undvik att skapa 

”dolda fi ckor” både inomhus och utomhus. 

(Vakter och övervakningskameror är ofta 

nödlösningar.) 

2. Tydlighet 

Nödvändiga gångstråk ska vara gena och 

trygga. Adresser ska lätt kunna utläsas. Markera 

vad som är till för alla och vad som är 

enskilt. I vissa fall krävs fysiska avgränsningar, 

t ex staket och grindar, i andra fall räcker 

det med symboliska gränser t ex ändrad 

markbeläggning eller portal. (Områdeskarta 

och förbudsskyltar är ofta nödlösningar.) 

3. Inbrottsskydd 

Skyddet ska vara väl integrerat i byggnaden. 

Det krävs hållbara material och komponenter. 

Utforma detaljer i skalskyddet noga som 

omslutningsytor, brytvinklar och placering 

av dörrar och fönster. Undvik att markera 

skyddet för mycket eftersom det kan öka 

otryggheten och provocera till brott och vandalisering. 

(Galler och larm är ofta nödlösningar) 

4. Skötsel 

Byggnader och uterum bör hållas i gott skick. 

Kontrollera regelbundet och åtgärda snabbt. 

Ovårdade miljöer ökar vandalisering och 

otrygghet. Ta bort klotter, städa, rensa, ansa 

etc. (Sterila och hårda miljöer är ofta nödlösningar). 

- Bo tryggt 05 

Genom punktbelysning med ljuskällor med god 

färgåtergivning kan en miljö med mycket högtrycksnatrium 

lyftas. 

På Tändsticksområdet i Jönköping används 

mycket lågtrycksnatrium, men genom vägglampetter 

och trädbelysningar med bättre färgåtergivning 

upplevs inte miljön som trist. 

13

SKOLMILJÖER 

Skol- och dagismiljöer bör ha ljussättningar som 

skapar trygga men spännande och upplevelserika 

miljöer att vara i även efter mörkrets inbrott. 

Skolmiljöerna kan på så vis också fungera som 

offentliga lekmiljöer efter skoltid. Ljussättningen i 

kommunen ska vidare syfta till att skapa attraktiva 

gång- och cykelmiljöer så att fl er lockas till att 

låta bilen stå då man tar sig till arbete eller förfl yttar 

sig kortare sträckor. 

OLJUS 

Ett begrepp som används inom ljussättningen är 

Light pollution, som innebär att många ljuskällor 

med allt för starkt ljus eller med olämplig riktning 

fördärvar en vacker plats. Detta måste undvikas. 

Dessutom är det slöseri att låta ljuset fl öda ut i 

rymden till ingen nytta. Starkt och bländande 

ljus gör att man inte upplever natthimlen och det 

är dåligt i trygghetsperspektiv. Vi störs också av 

ljus som lyser in i bostäder från gatubelysningen. 

Onödigt ljus påverkar även miljön. Energi slösas 

och djur och växter störs i sin livscykel. 

För att förhindra dessa bieffekter kan man använda 

väl avskärmade armaturer, inte använda mer 

ljus än nödvändigt, fl era svaga lampor som är bra 

placerade kan ge bättre ljus än en stark. Man bör 

också ta ställning till hur ljuset är riktat och vid 

vilka tider det behövs. Det är således viktigt att ha 

med denna fråga om ”oljus” eller visuellt buller i 

ljussättningsplaneringen. 

FÄRGÅTERGIVNING 

Färgåtergivningen är viktig vid ljussättningen. Här 

påverkas upplevelsen av såväl staden som enstaka 

objekt. Mötet mellan människor känns naturligare 

då ansiktsuttryck och kläder framgår på ett okonstlat 

sätt. En rekommendation är till exempel att 

man ska kunna identifi era en människa på 10 meters 

avstånd och urskilja ansiktsuttryck på 4 meter. 

Driftsäkerhet och hög livslängd är avgörande 

i ljussättningsplaneringen. Den detaljerade 

planeringen och utformningen av ljuskällor och 

armaturer är därför ett mycket viktigt arbete. 

Krav på färgåtergivning är olika i bilmiljöer jämfört 

med andra miljöer. I bilmiljöer duger det utmärkt 

med högtrycksnatrium (gult ljus med sämre 

färgåtergivning), i rum för männsikor ställer man 

helt andra krav. Dock är färgåtergivningen inte 

14 

helt avgörande, det handlar också mycket om 

ljusmängd och hur ljuset faller. 

ESTETIK OCH IDENTITET 

För att skapa en identitetsstark och estetiskt 

tilltalade ljussättning med god orienterbarhet, är 

ljussättning av kommunens mest uttalade och kända 

landmärken viktig. (Exempelvis Domkyrkan, 

Stadshotellet, Esplanaden, tidanbroarna, sjötorpsvarvet) 

Här kan ett nät av viktiga punkter förstärka 

skönheten i mörker samtidigt som en tydlig 

överblick erhålls. Att välja armaturer och stolpar 

så att en helhet uppstår och så att ett estetiskt uttryck 

är avläsbart bör vara en utgångspunkt. 

Ekonomi och estetik kan i vissa fall stå mot varandra. 

Ekonomiska orsaker talar för höga stolphöjder 

eftersom det blir färre ljuspunkter. Mått, 

skalor och upplevelsevärden talar i stället för 

lägre stolphöjder vilket i sig skapar behov av fl er 

ljussättningspunkter. Detta kan lösas på så sätt att 

det förra fallet används i perifera och okänsligare 

miljöer medan den senare modellen används där 

kraven är större på trygghet, estetik och urbana 

sammanhang. 

Stolparmaturer är inte alltid nödvändiga. Istället 

bör alternativ värderas i projekteringsfasen. Inte 

sällan kan träd, fasader och andra föremål ljussättas 

så att en indirekt och behagligare ljussättning 

skapas. Dessutom stärker ljussatta fasader rumsintrycket 

där fasaderna bildar rummets väggar även 

under den mörka tiden. Ljuskällor i miljöer som 

primärt trafi keras av bilar bör vara av typen högtrycksnatrium. 

I andra miljöer där invånarna rör 

sig till fots och på cykel samt i känsliga delar av 

kommunen bör ljuskällor av typen kompaktlysrör, 

metallhalogen och White-SON användas. Armaturer 

bör alltid väljas och placeras så att risken för 

skadegörelse är så liten som möjligt. 

Pollararmaturer kan vara ett alternativ i vissa 

miljöer. Bra pollare är oslagbara vad gäller 

avbländning då ljuskällan sitter lågt. Val av natriumljuskällor 

i trafi kmiljöer och alternativa ljuskällor 

längs andra stråk skapar också identitet. 

KOMPETENS 

Gestaltning, teknikval och provbelysningar bör 

utföras av kunnigt fackfolk efter noga genomarbetade 

och förankrade förslag från kommunens 

tjänstemän. Exakta belysningshöjder och armaturval 

kan emellertid inte anges före provbelysning. 

DELAKTIGHET OCH SAMVERKAN 

Eftersom kunskapsspridandet om ljussättning och 

kommuninvånarnas delaktighet i ljussättningen 

av kommunen anses viktiga, bör trygghetsvandringar 

och happenings genomföras för att skapa 

medvetenhet inför ljussättningens problem och 

möjligheter. Vidare bör nyanlagda ljussättningsprojekt 

presenteras för kommuninvånare med t.ex. 

en Ljusets natt. 

Slutligen kan vikten av samverkan inte nog 

påtalas. Olika aktörer såsom kommunala förvaltningar, 

kommunala och privata bolag, driftbolag 

samt kommuninvånare bör samverka kring 

ljussättningsfrågorna. Genom dialog ökar möjligheterna 

till ett gott och enhetligt resultat. 

Näringsidkare ska till exempel uppmuntras att 

tänka på hur deras skyltbelysningar påverkar det 

offentliga rummet. Alltför ofta är skyltbelysningar 

ogenomtänkta och skräpar ner stadsmiljön 

med bländning och för höga ljusnivåer. Många 

skyltbelysningar använder också betydligt högre 

effekter än nödvändigt genom att man använder 

halogenstavsarmaturer med felaktiga refl ektorer 

som sprider ljuset långt utanför den skylt de ska 

belysa. 

Genom att göra butiks- och fastighetsägare medvetna 

om att de kan verka i positiv riktning för en 

god stadsmiljö och samtidigt påtagligt minska sin 

energiförbrukning kan engagemanget ökas. 

KRANSORTER 

Innehållet i detta ljussättningsprogram är koncentrerat 

kring staden Mariestad. Mariestads kommun 

består dock inte bara av huvudorten utan även av 

kransorter. 

Även i kransorternas utveckling ska samma 

tankesätt om ljus och belysning gälla. De olika 

samhällena kan ges egen karaktär med specifi ka 

gatljusarmaturer, färger på stolpar och typ av 

ljussättning. 

På sikt bör enskilda ljussättningsprogram utarbetas 

för de olika kransorterna.

TEKNIK 

Armaturer och ljuskällor är de verktyg man får arbeta 

med när man skapar en god visuell ljusmiljö. 

Ett medvetet val av armatur och ljuskälla är därför 

viktigt vid ljussättning av olika miljöer. 

Det är stor skillnad mellan en hårt trafi kerad vägmiljö 

och en park, och de armaturer och ljuskällor 

man använder i de olika miljöerna är därför av 

olika slag. Ändå kan man ställa upp vissa generella 

krav på armaturer och ljuskällor man använder. 

Dessa krav gäller ljusteknik, byggkvalitet, driftsekonomi 

och underhåll. 

Det är viktigt att hänga med i den tekniska utvecklingen 

av armaturer och ljuskällor. 

ARMATURER 

Alla armaturer ska vara så bra avbländade som 

möjligt och ge ljus där man vill ha det. Primärt är 

att man ska se det man belyser, vare sig det rör sig 

om en vägbana eller ett ljussatt träd i Stadsparken. 

Ser man ljuskällan, eller en luminant yta, dras 

ögonen per automatik till armaturen istället för till 

det belysta. 

Detta innebär i praktiken att ljuskällan ska sitta 

så väl dold i armaturen som möjligt och att luminanta 

ytor bör undvikas. Vinkeln där man direkt 

kan se ljuskällan eller en luminant yta ska vara 

så liten som möjligt, vare sig det handlar om en 

gatljusarmatur eller en strålkastare. Vad gäller den 

tidigare innebär detta att man måste väga armaturens 

ljusspridning mot visuella kvaliteter som 

bländning och ljuskomfort. 

I en gatljusarmatur med kupat glas sitter ljuskällan 

längre ner, sprider ljuset effektivare och kan 

därmed placeras med längre stolpavstånd. Såväl 

ljuskällan som glaset (som förr eller senare kommer 

bli diffuserat på grund av nedsmutsning 

och ålder) hamnar därför lätt i blickfånget. I en 

gatljusarmatur med planglas är ljuskällan placerad 

högre upp i armaturen, och bländvinkeln blir 

mindre. Samtidigt blir dock också armaturens 

förmåga att sprida ljuset något sämre, vilket kan 

kräva en något tätare placering. 

Tekniken som används för avbländning är 

naturligtvis viktig. Armaturen ska vara avbländad, 

men detta innebär inte att avbländningen inte 

ska stänga inne ljuset så som vissa armaturer på 

marknaden gör. 

Vilken ljusbild en armatur ger är också viktigt. 

Visuellt är det en klar fördel om ljusbilden inte har 

en distinkt övergång mellan ljus och mörker utan 

istället tonar ut. Detta för att ögonen ska ges möjlighet 

att adaptera från ljus till mörker eller tvärt 

om när man förfl yttar blicken. Ljuset ska också 

distribueras dit det behövs, av såväl visuella som 

energimässiga skäl. Att ha en armatur som skickar 

50% av ljuset uppåt mot en svart himmel är som 

att elda för kråkorna. 

På marknaden fi nns mängder av armaturer av 

olika fabrikat, och det går inte att på ett enkelt sätt 

göra upp en lista på bra och dåliga armaturer, inte 

minst då många armaturer kan fungera utmärkt i 

en miljö och uselt i en annan. 

Stolpar fi nns i standard för höjderna 3-15 meter - 

parkstolpar 3-5 meter, stolpar med arm 6-15 meter. De 

största stolparna är knappast aktuella inom bebyggda 

områden. Tyvärr knappast de minsta heller beroende 

på vandaliseringen. 

Tyvärr råkar man lätt ut för något av en intressekonfl 

ikt när stolpar ska väljas. Ekonomiska skäl talar för 

stor höjd eftersom det innebär färre ljuspunkter. Ett 

sådant utförande gör det också lättare att uppfylla de 

säkerhetsmässiga belysningskraven. 

Vill man å andra sidan lägga tonvikten på miljön så 

blir andra faktorer dimensionerande: människan mått 

och rörelse och rummets form och skala. Det här talar 

istället för låga stolphöjder - som fotgängare vill man 

kanske vara närmare ljuset, märka hur man kommer in 

i det, och lämnar det. 

Ur Belysningshandboken av Lars Starby 

STOLPAR OCH STOLPHÖJD 

När det gäller armaturer på stolpe är stolpen en 

nästan lika viktig del som själva armaturen. Hur 

högt armaturen placeras är en fråga om ekonomi 

och miljö. Höga armaturhöjder ger färre ljuspunkter 

och därmed lägre investeringskostnader. 

Vill man däremot dimensionera belysningen efter 

människan är lägre stolphöjder att eftersträva. 

I slutänden handlar det mycket om huruvida 

man belyser för människor eller för bilar, vilket 

naturligtvis beror mycket på vilka miljöer det rör 

sig om. På bilvägar är det naturligtvis fullt acceptabelt 

med höga stolphöjder, men i de fl esta centrummiljöer, 

på gc-vägar och liknande är stolphöjder 

på 3,5-5 meter, eller i vissa fall pollare, helt 

klart att föredra. 

Stolparna påverkar också upplevelsen av armaturen. 

Alltför ofta ser man tyvärr hur man lagt 

pengar på en fi n armatur och sedan satt den på en 

galvad stolpe, vilket bara ger ett billigt intryck. 

Å andra sidan kan man många förhöja en mindre 

exklusiv armatur genom att sätta den på t.ex. en 

konisk eller en lackerad stolpe. 

På samma sätt som för armaturer bör kommunen 

ha en policy för vilka stolptyper som ska användas 

i olika miljöer. Detta för att t.ex. få enhetlighet 

vad gäller vinklar och längder på armar. 

15

16 

TYPARMATURER 

Nedan listas ett antal bra armaturer som kan ses 

som typarmaturer, alltså armaturer som har de 

egenskaper som bör eftersträvas i planeringen. 

STOLPARMATURER 

Kipp (Louis Poulsen) – En mycket bra rundstrålande 

stolparmatur, faktiskt en av de få på 

marknaden i den här prisklassen som är väl 

avbländad och samtidigt ger ifrån sig ordentligt 

med ljus. 

Berzeli (ZERO) – Snygg form och väl avbländad 

tack vare en fi lm från 3M som reducerar bländningsvinkeln. 

Stockholm/Solo (Ateljé Lyktan) – Bra ljusteknik 

kombinerat med god form. Har egenskapen att 

den belyser och därmed gestaltar sig själv. Finns 

såväl som park- som gatljusarmatur. 

Rondo PT (Elenco) – Stolparmatur för låga stolphöjder. 

Enkel form med mycket bra avbländning. 

POLLARE 

Stickan (Eli Gnosjö AB) – Mycket stryktålig och 

robust med enkel form. Därtill helt avbländad 

samtidigt som den sprider ljuset mycket bra. 

stockholm stolpe 

design olle anderson 

BEGA 8546 (BEGA) – Mycket väl avbländad 

rundstrålande pollare med indirekt ljus och enkelt 

formspråk. 

VÄGGLAMPETTER 

Beskrivning: Ljussläpp mellan skärmarna som framhäver 

armaturens form vid mörker. 

Material: Stomme och skärmar i aluminium. Plant härdat 

skyddsglas. Lackerad som standard i två färger (svart/grå). 

Standardfärger: -224 Svart NCS9000N G85, -235 

Aluminiumgrå, matt RAL9006 G50. 

Montering: På stolparm för Ø60 mm stolptopp eller 

alternativa infästningar. 

Anslutning: Armatur med stolptopp har 

snabbkopplingskontakt 3x2,5 mm². Nippelfäste levereras med 

10 m anslutningskabel 3x1 mm². 

Reflektor: 530: Rotationssymmetrisk optik 590: 

Gatubelysningsoptik med 5 ställbara lamplägen. 800: 

Gatubelysningsoptik med 6 ställbara lamplägen. 

Refl ex med klarglas (Defa) - Enkel, billig och 

goda ljusegenskaper. 

Stickan vägg (Eli Gnosjö AB) – Robust och 

mycket väl avbländad armatur 

STRÅLKASTARE & MARKSTRÅLKASTARE 

Superlight Compact, Superlight Compact S, 

Superlight Compact Mini (Fergin) - Liten, diskret 

och överraskande billig. Ett stort utbud av tillbehör 

såsom färgfi lter och bländskydd. 

Tesis (ERCO) – Mycket bra markstrålkastare. 

Stickan mark (Eli Gnosjö AB) – Utanpåliggande 

markstrålkastare i stål. Vandalsäker. 

Weblink 

Design 

Koncept 

Färg/yta 

Material 

Montering 

Vikt 

Klass 

STOLPARMATURER 

Produkt Mått (mm) Ljuskällor och övrigt Art. Nr. 

Kipp 

adress SE-296 81 Åhus, Sweden 

tel +46 (0)44-28 98 00, fax +46 (0)44-28 98 38 

info@atelje-lyktan.se, www.atelje-lyktan.se 

Berzeli 

| Produktkod | Ljuskälla | Färg/yta | Klass | Avskärmning | Skärm | Montering 

| | | | | | | 

| | | | MT | ( Cosmowhite | ) 

| 

| | | | Baffel, | Enkel | | 

| | | | | | | 

| | | | | | | 

Stockholm 

Rondo PT 

W kg mm Färg 

Bes 

FSM-E ( TC-TEL ) 

Dubbel 

2x26-4 12,0 800 Svart 300 

2x26-4 12,0 

Enkel 

800 Antracitgrå 300 

1x26-4 6,0 400 Svart 300 

1x26-4 6,0 400 Antracitgrå 300 

ME, SE/E ( HIE-CE/S, HSE-E ) 

Dubbel, CCG 

2x70 13,0 800 Svart 300 

ME, SE-E ( HIE-CE/S, HSE-E ) 

Dubbel, CCG 

2x70 13,0 800 Antracitgrå 300 

Enkel, CCG 

1x70 7,0 400 Svart 300 



Utskriven från www.fagerhult.se 2008-0 

Stickan

165 

K 

áêÉÅíÉÇ 

70 

100 

çÑ 

I=é~íÜï~óë 

TMMM äã 

TMMM äã 

r==fm=SR URQS 

= 

ríáäáë~íáçå 

_~äáëÉ=éçìê=ìå=¨Åä~áê~ÖÉ=áåÇáêÉÅíK 

o¨é~êíáíáçå=äìãáåÉìëÉ==êçí~íáçå=ëóã¨íêáèìÉK= 

i~=äìãá≠êÉ=ÇáÑÑìë¨É=é~ê=ìå=ëóëí≠ãÉ= 

çéíáèìÉ=ÇÉ=éêçàÉÅíÉìê=Éëí=ê¨Ñä¨ÅÜáÉ=Éí= 

Ç¨îá¨É=é~ê=äÉ=íçáí=ê¨ÑäÉÅíÉìêK 

bÅä~áê~ÖÉ=åçåJ¨Ääçìáëë~åí=Éí=ìåáÑçêãÉ 

ÇÉ=ëìêÑ~ÅÉëI=îçáÉë=ÇD~ÅÅ≠ëI=éä~ÅÉëI=ÅÜÉãáåë= 

Éí=Éåíê¨ÉëK 

= 

Superlight Compact S 35 W, rotationally symmetrical narrow beam 

i~ãéÉ 

Part number* Colour Lamp Lampholder Weight Beam angle 

i~ãéÉ=~ìñ=Ü~äçÖ¨åìêÉë=ã¨í~ääáèìÉë 

8 875 041 000 black HITTCCE 35 W G8,5 2.5 kg 7° 

efqJ`b=TM t=ˇ=d=NO 

8 875 061 000 white 

8 875 051 000 silver grey 

lëê~ãW=e`fJq=TM tLKKK TMMM äã 

mÜáäáéëW=`ajJq=TM tLKKK * Can also be supplied TMMM äãfor 

HITTCCE 20 W lamp with electronic ballast. 

ëD=çéÉê~íáåÖ= sÉìáääÉò=êÉëéÉÅíÉê=äÉë=áåëíêìÅíáçåë=ÇÉë=Ñ~ÄêáÅ~åíë 

ÇÉ=ä~ãéÉK 

I= 

äìãáåáìã 

ÅêÉï=çåíç= 

=ìåáí 

ëW 

ìåíáåÖ=éä~íÉ= 

Äçñ=SPO 

=íç=R=ñ=S@= 

~íÉê=àÉíë 

çê=ãçìåíáåÖ= 

Éë 

= 

Superlight Compact S 

Floodlights 

BEGA 8546 

STICKAN-NUMMER 

STICKAN-VÄGG 

Refl ex 001 

LJUSKÄLLOR 

Av de ljuskällor som fi nns på marknaden är det 

endast ett fåtal som är lämpliga att använda i 

offentliga utomhusmiljöer sett till viktiga aspekter 

som livslängd och energieffektivitet: högtrycksnatrium, 

metallhalogen och kompaktlysrör. I 

framtiden kommer också LED att bli en intressant 

ljuskälla. 


Rotationally symmetrical 

narrow beam/medium wide beam 

For ceramic metal halide lamps (HITTCCE) 

protection class I, IP65 

die cast aluminium housing, polyester powder 

coated, rotationally symmetrical aluminium reflector, 

all exterior steel parts stainless steel, tempered safety 

glass, silicon gasket, closure: 2 stainless steel 

screws, powder coated aluminium mounting bracket 

with tilt scale, 2 drilled holes Ø 8.5 mm, spacing 

70 mm, 1 centre hole Ø 17 mm, tilt range 120°, 

M16 cable gland, integral LPF ballast and ignitor, 

HPF available on request, supplied without lamp 

HITCRI 35W 

3300 lm 

8875041 

Ur ett krasst ekonomiskt perspektiv är högtrycksnatrium 

den bästa ljuskällan utomhus. Lång livslängd 

och högt ljusfl öde kombinerat med ett 

förhållandevis lågt inköpspris gör den mycket 

attraktiv. Dålig färgåtergivning och ett väldigt 

varmt, orange ljus gör dock att högtrycksnatrium 

inte är lämplig att använda i miljöer som ställer 

krav på färgåtergivning och naturlig känsla. I 

trafi kmiljöer fungerar dock ljuskällan utmärkt. 

Även i estetiska ljussättningar kan det varma 

ljuset med fördel användas, exempelvis för att 

framhäva en röd tegelfasad eller skapa kontrast 

mot ett kallare ljus. 

Många gånger kan en miljö som är grundbelyst 

I (cd/klm) 

med högtrycksnatrium (till exempel en gc-väg) 

Ø 1,84 m 

90 

Ø 1,53 m livas upp genom att några objekt/punkter 60 belyses 

Ø 1,22 m 

30 

Ø 0,92 m 

8000 

med en annan ljuskälla med bättre färgåtergiv- 

12000 

ning, företrädesvis metallhalogen. 

Abstand/Distance 5 m 7,5 m 10 m 12,5 m 15 m 

Design Jonas Werning & Tor Olsson När högre krav ställs på färgåtergivning och 

ljuskvalitet är metallhalogen i många fall oslagbar. 

Ljuskällans naturliga ljusfärg kombinerat med ett 

högt ljusfl öde per watt, att den fi nns från 20W och 

uppåt samt i olika färger gör att den går att använ- 

I (cd/klm) 

HITCRI 35Wda 

för såväl 10,9 mestetisk 

ljusgestaltning som i stolp- 

90 

90 

3300 lm 

9,1 m 

8875041030 och pollararmaturer. 7,2 m 

60 Jämfört med 60 högtrycks- 

5,4 m 

30 

3,6 natrium m har den dock 2000 också vissa ekonomiska 

1,8 m 

792 lx nackdelar 198 lx 88 lx 50 lx – 32 lxnästan 

22 lx 

3000 dubbla ljuskällepriset, kortare 

Abstand/Distance 3 m 6 m 9 m 12 m 15 m 18 m 

livslängd och något lägre ljusfl öde/watt. Det lägre 

ljusfl ödet kompenseras dock av färgtemperaturen 

– ett kallare ljus upplevs av ögat som starkare än 

ett varmare med samma ljusfl öde. 

aÉëÅêáéíáçå=Çì=éêçÇìáí 

iìãáå~áêÉ=Ñ~Äêáèì¨=Éå=ÑçåíÉ=ÇD~äìI 

~äìãáåáìã=Éí=~ÅáÉê=áåçñóÇ~ÄäÉ Superlight Compact S 35 W, rotationally symmetrical narrow beam 

sÉêêÉ=Åä~áê 

Part number Direction 

o¨ÑäÉÅíÉìê=Éå=~äìãáåáìã=éìê=~åçÇáë¨ 

iìãáå~áêÉ=~îÉÅ=ÅçåíêÉJéä~èìÉ=éçìê=Ñáñ~íáçå= 

. . . . . . . 020 vertical 

ëìê=ìå=ã~ëëáÑ=ÇÉ=ÑçåÇ~íáçå=çì=ëìê=ìåÉ 

. . . . . . . 030 horizontal 

éá≠ÅÉ==ÉåíÉêêÉê 

`çåíêÉJéä~èìÉ=~îÉÅ=ÇÉìñ=ÅÉêÅäÉëW= 

Description Beam angle 

Utförande 

C 0 – 180 C 90 – 270 

Floodlight 

Vägglampett 

with ribbed 

i varmgalvaniserad 

glass 

eller 34° pulverlackerat 10° stål (grafitgrå RAL7016 struktur). I lack- 

for linear 

erat 

beam 

utförande 

control 

även gulkromaterad 

10° 

under lacken 

34° 

för extra rostskydd. Snabbkopplingsplint på 

väggplatta. 

Siffror/bokstäver i borstad rostfri plåt. 

›===TM=ããI=P=íêçìë=çÄäçåÖë=ä~êÖÉìê=T=ãã 

›=NMM=ããI=P=íêçìë=çÄäçåÖë=ä~êÖÉìê=V=ãã 

iìãáå~áêÉ=çêáÉåí~ÄäÉ=ÇÉ=PSM⁄= 

ëìê=ä~=ÅçåíêÉJéä~èìÉ 

bíêáÉê=ÇÉ=ãçåí~ÖÉ=~îÉÅ=Äç≤íÉ=ÇÉ=ÅçååÉñáçå 

SPO==éçìê=Äê~åÅÜÉãÉåí=Éå=Ç¨êáî~íáçå 

Artikelnummer 

1764 Stickan-Nummer 90 13W, varmgalvaniserad 

1765 Stickan-Nummer 90 13W, grafitgrå 

1766 Stickan-Nummer 130 18W, varmgalvaniserad 

1767 Stickan-Nummer 130 18W, grafitgrå 

éçìê=O=ÅßÄäÉë=ã~ñK=R=ñ=S@=Éí==éçìê= 

ìå=ÑìëáÄäÉ=kÉçòÉÇ=a=MN=ˇ=S=^ 

1770 Stickan-Vägg 90 13W, varmgalvaniserad 

Superlight Compact S 35 W, rotationally 

açìáääÉ=d=NO 

1771 

symmetrical 

Stickan-Vägg 

medium 

90 13W, 

wide 

grafitgrå 

beam 

Part number* Colour Lamp 

_~ää~ëí=OPMLOQMLORM=s=y=RM eò 

1772 Stickan-Vägg 

Lampholder 

130 

Weight 

18W, 

Beam 

varmgalvaniserad 

angle 

8 875 042 000 black HITTCCE 35 W G8,5 2.5 kg 26° 

éÉêãìí~ÄäÉ=ˇ=_ê~åÅÜÉãÉåí=ÇÛìëáåÉ=OPM s 

1773 Stickan- Vägg 130 18W, grafitgrå 

8 875 062 000 white 

^ãçêÅÉìê=íÉãéçêáë¨= 

8 875 052 000 silver grey 

cáñ~íáçå=éê¨îìÉ=éçìê=ÅçåÇÉåë~íÉìê=ÇÉ= 

Ljuskälla 

Stickan mark 

ÅçãéÉåë~íáçå 

* Can also be supplied for HITTCCE 20 Kompaktlysrör W lamp with electronic TC-D 13W, ballast. sockel G24d1 

HITCRI 35W 

3300 lm 

8875042 

Ø 0,93 m 

1081 lx 

2 m 

`ä~ëëÉ=ÇÉ=éêçíÉÅíáçå=f 

aÉÖê¨=ÇÉ=éêçíÉÅíáçå=fm=SR Stickan vägg 

bí~åÅÜÉ==ä~=éçìëëá≠êÉ=Éí=éêçí¨Ö¨=ÅçåíêÉ=äÉë 

Kompaktlysrör TC-D 18W, sockel G23d2 

Kapslingsklass 

àÉíë=ÇDÉ~ì 

h páÖäÉ Ó=iìãáå~áêÉ=~ééêçéêá¨==äDáåëí~ää~íáçå= 

IP44 

ëìê=ÇÉë=ëìêÑ~ÅÉë=ÇÉ=Ñáñ~íáçå=åçêã~äÉãÉåí= 

Spänning 

áåÑä~ãã~ÄäÉë 

r Ó=páÖäÉ=ÇÉ=ë¨Åìêáí¨ 

230V 

c Ó=páÖäÉ=ÇÉ=ÅçåÑçêãáí¨ 

Vikt ca. 

mçáÇëW==NOIQ âÖ 

5kg./8kg. 

KAN-MARK 

lren och robust markstrålkastare 

s= 

araktäristiska drag. 

çê 

turen finns i två storlekar. 


Ø 0,61 m 

1710 lx 760 lx 427 lx 274 lx 190 lx 

0,5 m 

1,0 m 

1,5 m 

2,0 m 

2,5 m 

3,0 m 

16000 

I vissa miljöer där man arbetar med lägre stolp- 

I (cd/klm) 

höjder eller Ø 4,65 pollare m kan 90 även 90 kompaktlysrör vara 

Ø 3,72 m 

60 

60 

ett intressant Ø 2,79 m alternativ. Tre olika färgtemperatur- 

30 30 

Ø 1,86 m 

800 

er, helt godtagbar färgåtergivning och låga ljuskälle- 

1200 

270 lx 120 lx 68 lx 43 lx 

priser gör att man kan uppnå goda resultat till 

4 m 6 m 8 m 

exempel i parker. 

Abstand/Distance 10 m 

LED (Light Emitting Diods, lysdioder) är en 

ljuskälla som lanserats hårt under de senaste åren. 

Ännu är dock LED-tekniken ganska outvecklad, 

vad än tillverkarna säger. Färgåtergivningen är 

17

dålig, kvaliteten växlar från ljuskälla till ljuskälla 

och man kan inte vara säker på hur dioderna 

förändras när de åldras. Den snabba utvecklingen 

gör också att det som är senaste nytt idag är 

omodernt om ett år, vilket kan innebära problem 

när man behöver reparera eller komplettera en 

anläggning. 

Utvecklingen av LED bör följas noggrant och 

eventuella LED-projekt bör utvärderas noggrant. 

Vid val av ljuskälla för en specifi k miljö bör man 

väga gestaltningsmässiga för- och nackdelar mot 

ekonomiska aspekter. I en renodlad trafi kmiljö är 

den ekonomiska högtrycksnatriumljuskällan ett 

naturligt val, då estetisk gestaltning och färgåtergivning 

inte är det högst prioriterade. I andra 

miljöer, som parker och stadsrum, som ställer 

högre krav på belysningen ur gestaltningssynpunkt 

blir metallhalogen och kompaktlysrör 

aktuella. I dessa miljöer är det försvarbart med 

lägre stolphöjder och tätare armaturplaceringar 

för att skapa ett mänskligare rum. 

ATT SÄTTA DET VISUELLA FRAMFÖR DET 

TEKNISKA 

När det gäller ljus och belysning är det lätt att 

diskussionen reduceras till mätbara aspekter som 

lux, rymdvinklar, kronor, timmar och watt. Men 

det är viktigt att minnas att en belyst miljö är 

belyst för att upplevas av människor. Det viktigaste 

verktyget för att planera ljus i våra rum är 

därför det mänskliga ögat! 

I trafi kmiljöer är det naturligt att använda verktyg 

som kulram och tabeller för att leva upp till det 

regelverk som gäller. Men i andra rum måste den 

mänskliga upplevelsen vara norm. En miljö är bra 

ljussatt när vi upplever rummet på ett positivt sätt, 

inte när luxmätaren och diverse rekommendationer 

påstår att det är så. 

För att skapa goda rum i staden är det viktigt att 

låta gestaltningskraven styra valet av teknik och 

inte tvärt om. Alla viktiga rum bör provbelysas, en 

armatur är inte bra i ett rum därför att tillverkaren 

säger så eller den fungerar bra i ett rum i en annan 

stad. 

Genom att arbeta med provbelysning och medveten 

placering av armaturer undviker man 

många problem som kan uppstå. Schablonmässig 

planering gör bland annat att man ofta får mörka 

18 

vrår på grund av att verklighet och planritning inte 

alltid stämmer överens. 

När gäller val och placering av armaturer måste 

man tyvärr också allt som oftast ta hänsyn till 

negativa aspekter som risken att anläggningen 

utsätts för vandalism. I rum där risken att armaturerna 

utsätts för skadegörelse är det många gånger 

så att man får välja bort vissa produkter, t.ex. 

markstrålkastare. Risken för skadegörelse minskas 

dock väsentligt i en väl projekterad, vacker och 

avbländad anläggning. 

Det går dock i de fl esta fall att hitta nya infallsvinklar 

på ljussättningen - kan man inte använda 

en markstrålkastare och belysa ett objekt underifrån 

får man bara tänka om och fråga sig om man 

inte kan belysa på något annat sätt – t.ex. ovanifrån. 

Eller så får man placera armaturen på ett 

sådant sätt att den inte blir lika lättåtkommlig. 

För att undvika att en anläggning utsätts för vandalism 

är det viktigt att den underhålls väl. Har 

väl något börjat förfalla ser vissa individer detta 

som ett klartecken till att fortsätta att förstöra. Det 

verkar däremot som om det är lite längre till att 

slå sönder något om man är den som kastar första 

stenen. 

Det absolut bästa sättet att undvika skadegörelse 

på armaturer är att se till att armaturerna inte ger 

upphov till bländning. 

Detalj, trädbelysning i Stadsparken.

Det är viktigt att en belysningsanläggning är 

enkel att underhålla. 

DRIFT OCH UNDERHÅLL 

I Mariestads kommun ägs gatubelysningen av 

det kommunalägda bolaget Mariestad Töreboda 

Energi AB (MTEAB). 

Kostnader för drift och underhåll står kommunen 

för. Avtal mellan parterna reglerar storleken av 

ersättningen. Avtalet beskriver även vilka arbeten 

som skall utföras t.ex. perioditet av översyn, byte 

av armaturer, ljuskällor m.m. 

DRIFT 

Reglering av den kommunala belysningen sker i 

tätorten från en styrcentral. Via signalkablar styrs 

ett antal lokala utmatningsenheter. I de mindre tätorterna 

regleras belysningen, genom en eller fl era 

utmaningsenheter, som var för sig styrs av ljusrelä 

och kopplingsur. 

Genom politiska beslut utföres fasbortkoppling 

för att spara pengar. Detta innebär att vissa lampor 

släcks under vissa tider. Undantaget från fasbortkoppling 

är den centrala delen av Mariestad samt 

de fl esta GC-vägar. 

För att minimera antalet trasiga ljuskällor görs en 

översyn (Skylift) av samtliga belysningsområden 

varannan månad, under höst, vinter och vår. Mellan 

ordinarie översyner sker endast lampbyten av 

strategiskt viktiga ljuskällor samt om fl era ljuskällor 

i rad är trasiga. Andra fel såsom kabelfel, 

åskfel m.m. lagas i regel omedelbart. 

UNDERHÅLL 

För att minimera antalet trasiga ljuskällor utförs 

helbyte efter ett rullande schema. Helbyte innebär 

att samtliga ljuskällor utbytes efter att ha varit i 

drift under 4 år, ljuskällan har då varit i drift 

c:a 16 000 timmar. Det sker även ett kontinuerligt 

utbyte eller ombyggnad av armaturer med 

kvicksilverlampor till energisnålare högtrycksnatriumlampor. 

I centrala delar av Mariestad kan 

även andra typer av ljuskällor komma i fråga, då 

man vill undvika den orange färgen som de fl esta 

natriumlampor ger. Här används i större utsträckning 

metallhalogenlampor och PL-lampor, dessa 

ljuskällor har också en bättre färgåtergivning. 

Det är av stor ekonomisk vikt att antalet typer av 

ljuskällor begränsas. Dels av att inköpspriset varierar 

mycket, dels kan lagerhållningen bli ett problem 

om man har för många typer. Vid planering 

av belysningen skall placeringen väljas på sådant 

sätt, att det framtida underhållet underlättas. Det 

måste vara enkelt att komma fram till armaturen, 

och armaturen skall vara enkel att öppna och 

stänga. 

Ett mindre antal belysningsstolpar utbytes årligen 

främst p.g.a. rostangrepp. Frekvensen på utbyte av 

belysningsstolpar kommer att behöva ökas betydligt 

i framtiden, då en stor del av stolparna har en 

ålder på 30-40 år. 

I skötsel ingår att både befi ntlig och ny belysning 

underhålls både vad gäller teknik och åtgärder 

runt belysningen som tex. att buskage och träd 

ansas och beskärs så att inte belysningen försvinner 

i grönskan. Dock ska inte vegetation röjas i 

missriktat säkerhetstänkande, då vegetation i sig 

kan ljussättas och fungera som ”armatur”. Istället 

för att ljussätta till exempel en gång där den fl ankerande 

vegetationen blir mörk och hotfull kan 

istället den fl ankerande vegetationen ljussättas så 

att den upplevs vacker och överskådlig. 

19

SLUTORD 

I en stad bor det människor. Det är viktigt att 

skapa trivsel för de människor som lever i staden. 

Människor som trivs i sin stad skapar en bra stad. 

Bra belysning är en viktig trivselhöjare. Belysningen 

ska i första hand planeras för människorna 

som lever i staden, inte för att imponera på de som 

passerar. 

För att skapa trivsamma ljusmiljöer behövs god 

grundbelysning. Man ska inte börja ljussätta träd, 

broar, fontäner och annat innan det fi nns en god 

grundbelysning. Det är lockande att börja med 

utsmyckningarna, men detta leder inte till en bra 

ljusmiljö. 

Att ljussätta ett träd i en park som har bländande 

grundbelysning, till exempel globarmaturer, kan 

liknas med att kasta pärlor åt svin. De luminanta 

globerna bländar och drar ofrånkomligt blickarna 

till sig. Vilket leder till att ögonen inte får möjlighet 

att uppleva trädbelysningen på rätt sätt. 

Ljussättningen drunknar i oljus. 

För att en ljussättning ska komma till sin fulla rätt 

är det av största vikt att grunden är bra. En enkel 

lösning är att byta ut alla bländande armaturer till 

koffertarmaturer med planglas. Koffertarmaturer 

är inte vackra i sig men med rätt val av ljuskälla 

och planglas ger de ett fi nt och funktionellt ljus. 

Istället för en massa bländande ljuspunkter så får 

man ett bländfritt, nedåtriktat ljus som i sig inte 

pockar på uppmärksammhet utan belyser marken. 

Det ljussatta objektet kan nu träda fram i sin fulla 

prakt. 

God belysningsplanering skapar harmoni, trivsel 

och välbefi nnande. Välplanerade, trevliga och 

bländfria miljöer utsätts inte för skadegörelse i 

samma utsträckning som dess motsvarighet. 

Bländning skapar undermedveten irritation, vilket 

leder till vantrivsel som i sin tur kan leda till 

skadegörelse. Att vräka på med höga ljusnivåer 

på ”utsatta” platser är sällan någon bra lösning. 

Man ska då göra en analys: vad är fel med den här 

platsen? Varför är den här platsen utsatt kvälls- 

och nattetid? Antagligen för att den är en visuell 

oangelägenhet. 

Gör en visuell utvärdering av platsen. Det kan 

vara så att platsen är dunkel, med dålig färgåtergivning 

eller har bländande ljuspunkter. Ofta är den 

bästa lösningen att börja om från början istället 

20 

för att bygga vidare på en dålig grund. Skapa en 

välplanerad grundbelysning och tillför accenter. 

Det kan tyckas vara en dyr lösning, men lönar sig 

längden. Minskad skadegörelse, ökad trivsel, 

energibesparing, trygghet och säkerhet. 

Att använda sig av modern ljusteknik är helt rätt, 

men bara för att en armatur är modern betyder 

det inte att den är rätt för den tänkta miljön. Det 

fi nns tyvärr också många ”moderna” armaturer på 

marknaden som inte har goda ljusegenskaper. För 

att avgöra om en armatur är bra eller rätt för den 

aktuella miljön görs en provmontering på plats, 

följt av en visuell utvärdering. Är den bländfri? 

Fördelas ljuset på önskvärt sätt? Är ljuskällans 

färgtemperatur och färgåtergivning rätt för det 

specifi ka rummet? 

När en plats har fått bra ljus är det viktigt att 

anläggningen underhålls väl. Det är alltför vanligt 

med storslagna belysningsprojekt, där man 

inte tänker längre än till genomförandet. Däremot 

fi nns inte en plan för underhåll, vilket gör att 

anläggningen alltför snabbt förfaller. En förfallen 

belysningsanläggning är ingen tillgång för miljöns 

gestaltning, samtidigt som den löper större risk för 

skadegörelse. 

God ljussättning är en viktig ingrediens i skapandet 

av en trivsam stad. 

Gröna planteringar framhävs med hjälp av stolparmaturer.

Ljussatta ekar på Ekudden. 

21

Fotografi er: 

Tomas Rydin: s. 1, 5, 6,10, 11, 13, 18, 20, 21 

Tor Olsson: s. 4, 8, 9, 15, 19

Ljussättningsprogram - Mariestads kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?