Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Andelsverksamheten startar i landet<br />
Andelsverksamheten eller kooperationen i Finland<br />
uppkom under en tid då det rådde ekonomiska<br />
och samhälleliga missförhållanden i<br />
landet. En första antydan om kooperativ samverkan<br />
kunde man skymta på 1860-talet. På<br />
allvar slog dock kooperationen, som startade i<br />
England på 1840-talet, igenom i v<strong>år</strong>t land först<br />
vid sekelskiftet.<br />
Inom de svenskspråkiga landskapen vaknade<br />
andelsverksamheten tidigt till liv. I Helsingfors<br />
startade <strong>år</strong> 1889 Helsingfors Allmänna Konsumtionsförening,<br />
som var föregångare till Andelslaget<br />
Varuboden. I Kronoby bildades det<br />
första andelsmejeriet, Broända andelsmejeri,<br />
<strong>år</strong> 1891 och i Nyland började <strong>år</strong> 1897 Jordbrukarnas<br />
konsumtionsförening Labor, senare<br />
Centralandelslaget och därefter Centrallaget<br />
Labor, sin verksamhet. Ett faktum är dock att<br />
organiserad andelsverksamhet i v<strong>år</strong>t land uppstod<br />
först då Sällskapet <strong>Pellervo</strong> på Hannes<br />
Gebhards initiativ kom till <strong>år</strong> 1899 och då Lagen<br />
om andelsverksamhet blev antagen <strong>år</strong><br />
1901.<br />
Sällskapet <strong>Pellervo</strong>s uppkomst<br />
"Sällskapet <strong>Pellervo</strong> föddes under den stora<br />
sorgens, de stora väckelsernas och de stora<br />
förhoppningarnas v<strong>år</strong> 1899.” Så beskrev filosofiedoktor<br />
Hannes Gebhard, andelsrörelsens<br />
mest centrala pådrivare, <strong>Pellervo</strong>s tillblivelse.<br />
Det anses att Gebhards möte med folkskolinspektör<br />
Mikael Soininen på Lehijärvis strand i<br />
Hattula är legendariskt. Då uttalades kooperationens<br />
födelseord. Det sägs att de två herrarna<br />
diskuterade den aktuella frågan om "ryssarnas<br />
onda avsikter" d.v.s. att verkställa det<br />
kejserliga februarimanifestet av <strong>år</strong> 1899. Genom<br />
detta manifest ville ryssarna beröva oss<br />
de i v<strong>år</strong> grundlag garanterade nationella rättigheterna.<br />
Det ledde till att man i vida medborgarkretsar<br />
diskuterade februarimanifestet och<br />
dess följder. Folket väcktes till nationell samling,<br />
man sände bl.a. till kejsaren den "stora<br />
adressen”, som 500 000 medborgare undertecknade.<br />
Man ansåg det speciellt viktigt att<br />
folkets allmänna bildningsnivå skulle höjas.<br />
Genom andelsrörelsen trodde man sig kunna<br />
bygga upp en sådan skyddsmur kring den fin-<br />
ländska kulturen som ingen statsmakt kunde<br />
splittra.<br />
Gebhard var en sträng och kall vetenskapsman.<br />
Han såg i de kooperativa idéerna en<br />
möjlighet att framförallt höja jordbrukarnas<br />
livsvillkor. Genom studier utomlands lärde han<br />
sig känna kooperationens positiva möjligheter,<br />
liksom även orsaker till dess misslyckanden.<br />
Gebhard var ute efter att finna riktiga och ändamålsenliga<br />
former för hur andelsrörelsen<br />
skulle kunna införas i v<strong>år</strong>t land. Just före februarimanifestet<br />
utkom hans banbrytande verk<br />
"Maanviljelijäin yhteistoiminnasta ulkomailla".<br />
Ur denna bok togs idén om att bilda en ideell<br />
centralorganisation enligt irländskt mönster.<br />
Den finska organisationsmodellen blev centralstyrd<br />
uppifrån och nedåt liksom den fennomana<br />
folkbildningen. Man ville koncentrera<br />
funktioner och olika grupper under en gemensam<br />
stororganisation Resultatet syntes i stora<br />
finska andelsföretag (SOK, Valio, Hankkija,<br />
Centralkreditanstalten), som grundades i början<br />
av 1900-talet. T.o.m. internationellt sett<br />
ansågs <strong>Finlands</strong> andelsrörelse till en början<br />
vara exceptionellt enhetlig. Gebhards ideal var<br />
att rörelsens enighet skulle vara total och alla<br />
"splittrande intressen" skulle skjutas i bakgrunden.<br />
Så blev fallet även under en följd av <strong>år</strong>, tills tudelningen<br />
av handelslagsrörelsen, tills det<br />
svenskspråkiga andelsfolket gjorde sig självständigt<br />
och tills det för kreatursförsäljningsandelslagen<br />
grundades en centralaffär, <strong>Finlands</strong><br />
Kreaturscentrallag, mot <strong>Pellervo</strong>s vilja.<br />
Schismerna med lantbrukssällskapen tärde på<br />
Gebhards krafter till den grad att han <strong>år</strong> 1918<br />
beslöt lämna <strong>Pellervo</strong>, där han verkat som VD<br />
och direktionsordförande sedan starten. Av de<br />
olika "separationerna" har tudelningen av handelslagen<br />
<strong>år</strong> 1916 varit mest uppmärksammad<br />
då den kom att återspegla den politiska maktkampen<br />
i landet. SOK-rörelsen delades upp i<br />
två lä<strong>ger</strong>, en landsbygdsdominerad, konservativ<br />
kärna av handelslagsrörelsen och en arbetardominerad,<br />
s.k. framstegsvänlig utbrytargrupp,<br />
kallad OTK-rörelsen.<br />
Sällskapet <strong>Pellervo</strong> konstituerades den 2 oktober<br />
<strong>år</strong> 1899. Sällskapet var till en början två-