22.09.2013 Views

Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo

Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo

Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Andelsverksamheten startar i landet<br />

Andelsverksamheten eller kooperationen i Finland<br />

uppkom under en tid då det rådde ekonomiska<br />

och samhälleliga missförhållanden i<br />

landet. En första antydan om kooperativ samverkan<br />

kunde man skymta på 1860-talet. På<br />

allvar slog dock kooperationen, som startade i<br />

England på 1840-talet, igenom i v<strong>år</strong>t land först<br />

vid sekelskiftet.<br />

Inom de svenskspråkiga landskapen vaknade<br />

andelsverksamheten tidigt till liv. I Helsingfors<br />

startade <strong>år</strong> 1889 Helsingfors Allmänna Konsumtionsförening,<br />

som var föregångare till Andelslaget<br />

Varuboden. I Kronoby bildades det<br />

första andelsmejeriet, Broända andelsmejeri,<br />

<strong>år</strong> 1891 och i Nyland började <strong>år</strong> 1897 Jordbrukarnas<br />

konsumtionsförening Labor, senare<br />

Centralandelslaget och därefter Centrallaget<br />

Labor, sin verksamhet. Ett faktum är dock att<br />

organiserad andelsverksamhet i v<strong>år</strong>t land uppstod<br />

först då Sällskapet <strong>Pellervo</strong> på Hannes<br />

Gebhards initiativ kom till <strong>år</strong> 1899 och då Lagen<br />

om andelsverksamhet blev antagen <strong>år</strong><br />

1901.<br />

Sällskapet <strong>Pellervo</strong>s uppkomst<br />

"Sällskapet <strong>Pellervo</strong> föddes under den stora<br />

sorgens, de stora väckelsernas och de stora<br />

förhoppningarnas v<strong>år</strong> 1899.” Så beskrev filosofiedoktor<br />

Hannes Gebhard, andelsrörelsens<br />

mest centrala pådrivare, <strong>Pellervo</strong>s tillblivelse.<br />

Det anses att Gebhards möte med folkskolinspektör<br />

Mikael Soininen på Lehijärvis strand i<br />

Hattula är legendariskt. Då uttalades kooperationens<br />

födelseord. Det sägs att de två herrarna<br />

diskuterade den aktuella frågan om "ryssarnas<br />

onda avsikter" d.v.s. att verkställa det<br />

kejserliga februarimanifestet av <strong>år</strong> 1899. Genom<br />

detta manifest ville ryssarna beröva oss<br />

de i v<strong>år</strong> grundlag garanterade nationella rättigheterna.<br />

Det ledde till att man i vida medborgarkretsar<br />

diskuterade februarimanifestet och<br />

dess följder. Folket väcktes till nationell samling,<br />

man sände bl.a. till kejsaren den "stora<br />

adressen”, som 500 000 medborgare undertecknade.<br />

Man ansåg det speciellt viktigt att<br />

folkets allmänna bildningsnivå skulle höjas.<br />

Genom andelsrörelsen trodde man sig kunna<br />

bygga upp en sådan skyddsmur kring den fin-<br />

ländska kulturen som ingen statsmakt kunde<br />

splittra.<br />

Gebhard var en sträng och kall vetenskapsman.<br />

Han såg i de kooperativa idéerna en<br />

möjlighet att framförallt höja jordbrukarnas<br />

livsvillkor. Genom studier utomlands lärde han<br />

sig känna kooperationens positiva möjligheter,<br />

liksom även orsaker till dess misslyckanden.<br />

Gebhard var ute efter att finna riktiga och ändamålsenliga<br />

former för hur andelsrörelsen<br />

skulle kunna införas i v<strong>år</strong>t land. Just före februarimanifestet<br />

utkom hans banbrytande verk<br />

"Maanviljelijäin yhteistoiminnasta ulkomailla".<br />

Ur denna bok togs idén om att bilda en ideell<br />

centralorganisation enligt irländskt mönster.<br />

Den finska organisationsmodellen blev centralstyrd<br />

uppifrån och nedåt liksom den fennomana<br />

folkbildningen. Man ville koncentrera<br />

funktioner och olika grupper under en gemensam<br />

stororganisation Resultatet syntes i stora<br />

finska andelsföretag (SOK, Valio, Hankkija,<br />

Centralkreditanstalten), som grundades i början<br />

av 1900-talet. T.o.m. internationellt sett<br />

ansågs <strong>Finlands</strong> andelsrörelse till en början<br />

vara exceptionellt enhetlig. Gebhards ideal var<br />

att rörelsens enighet skulle vara total och alla<br />

"splittrande intressen" skulle skjutas i bakgrunden.<br />

Så blev fallet även under en följd av <strong>år</strong>, tills tudelningen<br />

av handelslagsrörelsen, tills det<br />

svenskspråkiga andelsfolket gjorde sig självständigt<br />

och tills det för kreatursförsäljningsandelslagen<br />

grundades en centralaffär, <strong>Finlands</strong><br />

Kreaturscentrallag, mot <strong>Pellervo</strong>s vilja.<br />

Schismerna med lantbrukssällskapen tärde på<br />

Gebhards krafter till den grad att han <strong>år</strong> 1918<br />

beslöt lämna <strong>Pellervo</strong>, där han verkat som VD<br />

och direktionsordförande sedan starten. Av de<br />

olika "separationerna" har tudelningen av handelslagen<br />

<strong>år</strong> 1916 varit mest uppmärksammad<br />

då den kom att återspegla den politiska maktkampen<br />

i landet. SOK-rörelsen delades upp i<br />

två lä<strong>ger</strong>, en landsbygdsdominerad, konservativ<br />

kärna av handelslagsrörelsen och en arbetardominerad,<br />

s.k. framstegsvänlig utbrytargrupp,<br />

kallad OTK-rörelsen.<br />

Sällskapet <strong>Pellervo</strong> konstituerades den 2 oktober<br />

<strong>år</strong> 1899. Sällskapet var till en början två-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!