Trollhättan – den gröna teknikstaden - IT Pedagogisk Forum i ...

kub.trollhattan.se

Trollhättan – den gröna teknikstaden - IT Pedagogisk Forum i ...

ITiS-projekt, ht-2000

Trollhättan den gröna teknikstaden

Ett problembaserat ITiS-projekt

Deltagare:

Pierre Andersson

Anita Frisk-Kjell

Elisabeth Olén

Lennart Olsson

Andreas Strindberg

Handledare:

Britt-Inger Berntsson


Sammanfattning

I detta arbete Trollhättan den gröna teknikstaden presenterar vi hur vi på

Nils Ericsonsgymnasiet i en klass arbetat efter ITiS-projektets intentioner. Vi

redogör för:

• arbetets förlopp

• elevernas reaktioner

• våra elevobservationer

• arbetslagets förväntningar på projektet

• reflektioner över arbetslagets utveckling

Det underliggande materialet visar på värdet av ett ämnesövergripande

arbetssätt, sett både ur ett elev- och lärarperspektiv. Det visar vidare att detta

arbetssätt i en speciell klassituation har varit ett värdefullt pedagogiskt verktyg

för att forma en ny klassgrupp, ge den en ny identitet, men också en klar övning

i social kompetens och ansvarstagande.

Det här arbetet visar tydligt på hur viktigt det är i den gymnasiala miljön med en

rätt och flexibel organisation för att ett ämnesövergripande PBL-arbete av detta

slag ska kunna genomföras helt efter de intentioner som är givna.

Materialet visar att ämnesläraren/adjunkten behövs för att kunna driva fram

arbetet. Det visar också att vi egentligen skulle ha haft bättre kompetens innan vi

började med praxis vad avser PBL. Begreppet PBL har visade det sig under

arbetets gång fyllts med ett rikare och delvis nytt innehåll. Det gör oss

frimodigare i vår undervisning i fortsättningen.

Vi i arbetslaget har upplevt en i hög grad positiv utveckling under höstterminen

2000. Det beror på att vi haft en bra handledning, som både inspirerat och fått

oss att själva reflektera kring pedagogiska modeller.

2


Innehållsförteckning

1. Introduktion..................................................................................................... 4

1.1 Förutsättningar............................................................................................. 4

1.2 Tidigare erfarenheter av ämnesövergripande arbetssätt............................. 4

1.3 Datorvana .................................................................................................. 5

1.4 Tankar kring ITiS som projekt................................................................... 5

2. Syfte .................................................................................................................. 6

2.1 Arbetslaget.................................................................................................... 6

2.2 Eleverna........................................................................................................ 6

3. Metod................................................................................................................ 7

4. Resultat............................................................................................................. 9

4.1 Ur elevperspektiv.......................................................................................... 9

4.2 Ur arbetslagets perspektiv............................................................................ 9

5. Diskussion.......................................................................................................10

Litteratur............................................................................................................11

3


1. Introduktion

Trollhättan den gröna teknikstaden

Vi i vårt arbetslag har inom ITiS-projektet tillsammans med en tvåa på det

naturvetenskapliga programmets datatekniska gren på Nils Ericsonsgymnasiet

genomfört ett problembaserat och ämnesövergripande projekt med rubriken

Trollhättan den gröna teknikstaden”.

1.1 Förutsättningar

Möjligheten till ett ämnesövergripande arbetssätt på vår skola är i viss mån

begränsad under rådande omständigheter. Schemat, för såväl elever som lärare,

innehåller fasta schemapositioner, där lektionerna som längst varar i 80 minuter.

Detta kan ses som ett problematiskt hinder för ett större arbetsprojekt, där

mycket tid krävs.

Vårt arbetslag har skapats av oss själva och detta har vi sett som den stora

styrkan, dvs. att det inte är påtvingat av någon annan. Det betyder att vi alla är

motiverade för uppgiften. Dessutom arbetar vi lätt tillsammans. Arbetslagets

medlemmar kompletterar varandra väl vad avser ämneskompetens.

Den klass vi har arbetat med är en datateknisk klass på naturvetenskapsprogrammet.

Den är ombildad från årskurs 1 och det innebär att vi har sett

eleverna i andra klassgrupperingar tidigare. På grund av att klassen är ombildad,

har vi också velat använda vårt projekt i ett elevsocialt sammanhang. Med

utgångspunkt från elevernas resultat i årskurs 1, visste vi att det fanns en stor

resultatmässig spännvidd i elevgruppen.

Skolans bibliotekarie har deltagit i projektet. En naturlig resurs under arbetets

gång har varit skolbiblioteket.

Skolan erbjöd en god tillgång på lokaler för projektet, alltifrån vanliga klassrum

till datorsalar.

1.2 Tidigare erfarenheter av ämnesövergripande arbetssätt

Två av arbetslagets lärare iscensatte under vårterminen 2000 ett

ämnesövergripande arbete i ämnena svenska och historia. Uppgiften gick ut på

att eleverna en trea på naturvetenskapsprogrammets tekniska gren dels skulle

4


arbeta med en historisk fråga i grupp, dels läsa var sin roman med anknytning

till det valda ämnesområdet och den valda tidsepoken. Redovisningen gjordes i

skriftlig form (den historiska delen) och i muntlig form (den litterära delen). All

tid som fanns på elevernas scheman i ämnena svenska och historia avsattes till

detta arbete under en tidsperiod omfattande fyra veckor.

I den klass vi arbetat med vårt ITiS-projekt i, NV2cDA, inleddes höstterminen

2000 med en ny metodisk vinkling av historieämnet. Istället för att som

brukligt är läsa historia kronologiskt och med mycket föreläsningsbetonad

undervisning, började vi att studera ämnet från nuet för att sedan gå tillbaka i

tiden. Terminens första tema var ”Det stora kriget”, omfattande första och andra

världskrigen, mellankrigstiden samt den europeiska imperialismen under 1800talet.

Genom detta arbetssätt fick eleverna en annan bild av ämnet, och de var

tvungna för att förstå de två krigens förlopp vilka faktorer i nuet som blivit

följden av dem samt vilka faktorer i den tidigare historiska utvecklingen som lett

fram till dem. Detta arbetssätt var ett försök från oss lärare att introducera en

undervisning som inte enbart baserade sig på traditionella mönster.

1.3 Datorvana

I arbetslaget ingår en datalärare. Matematikläraren kompetensutbildas för

närvarande för att framgent undervisa i datakurser. Övriga lärare, vilka

undervisar i historia, samhällskunskap, svenska, filosofi, religionskunskap och

psykologi, samt skolbibliotekarien, har i stort sett relevanta datakunskaper för

sina behov.

Elevernas datorvana är högst varierad. En del får anses vara spjutspetsar, medan

andra har svårare för sig.

1.4 Tankar kring ITiS som projekt

Något som vi anser vara mycket positivt, kanske helt avgörande för att vi kunnat

hålla samman så väl i en grupp som vi gjort, är att arbetslaget så som det nu är

konstruerat inte på något sätt är påtvingat. Under arbetets gång har vi upptäckt,

att vi redan spontant tidigare arbetat i linje med ITiS pedagogiska metodik,

nämligen det problembaserade arbetssättet. Handledningarna har upplevts som

positiva eftersom vi fått tillfälle att upptäcka och reflektera kring vår egen

pedagogik. Detta förhindrar oss dock inte från en kritisk reflektion; hur kommer

det sig att vi alla i arbetslaget är förvånade över vad kursen faktiskt innehöll och

vad vi förväntande oss att den skulle innehålla? Med tanke på att halva

5


arbetslaget inte är så datorvant förväntade vi oss att vi skulle ha utbildats mer i

datorfärdighet än vad som nu har visat sig vara fallet.

2. Syfte

2.1 Arbetslaget

Det primära syftet för arbetslagets medlemmar att gå in i detta projekt var att vi

var intresserade av att dels lära oss mer om data, dels om den nya metodik som

PBL innebär. Vi ville helt enkelt få pedagogiska modeller för att utveckla våra

metoder i samarbete med eleverna. Vi ville också under processens gång studera

elevernas förmåga att utifrån förhållandevis på förhand löst givna ramar nå fram

till ett resultat, samt i arbetslaget gemensamt handleda eleverna och få dem att se

att ”allt hänger ihop” och att de inte nödvändigtvis måste se sig styrda av ett

visst ämne vid ett visst givet tillfälle.

2.2 Eleverna

Syftet med att arbeta med den elevgrupp vi gjort har varit att vi har velat försöka

skapa ett motiverande och lärande studiesätt, där elevens egen aktivitet skulle stå

i centrum och där egna beslut och ställningstaganden samt ett eget ansvar för

uppgiften varit a och o. Vi har också velat väcka elevernas nyfikenhet och

kunskap om den egna staden, dess historia, kultur, teknik och miljö. En viktig

del var att eleverna skulle få förutsättningar att på egen hand formulera problem

och söka lösningar på dem. Dessutom ville vi få dem att få en känsla av hur

”high touch” och ”high tech” samspelar i Trollhättan den gröna teknikstaden.

6


3. Metod

Vårt projektarbete tillsammans med eleverna tog sin utgångspunkt i den

projektbeskrivning vi skrev i samband med vår ansökan. Såsom handledande

lärare inriktade vi vår roll på bl.a. följande:

• att vara sakkunniga inom våra respektive ämnesområden

• att agera som handledare/föreläsare för eleverna

• att vara inspiratörer för såväl eleverna som för varandra

För att lyckas med detta organiserade vi oss såsom nämnts ovan i ett

arbetslag, i vilket vi haft vissa möjligheter att parallellt hjälpa klassen med

projektet. Arbetslaget har haft kontinuerliga möten, då det diskuterat dels

projektets framskridande, dels diskuterat pedagogiska och metodiska frågor

(ofta tillsammans med handledare).

Under senare delen av höstterminen 2000 introducerade vi projektet för

eleverna. Denna introduktion gick ut på att vi lärare förde en i viss mån

provocerande diskussion kring Trollhättan, IT etc.

Vårt arbete med eleverna har utgått från ett problembaserat lärande. I samband

med introduktionen av ämnet fick eleverna fritt associera kring vad de kom att

tänka på, då de på whiteboard-tavlan såg projektets huvudrubrik Trollhättan

den gröna teknikstaden. Åtskilliga förslag fördes fram, och alla elever

uppmuntrades att ge förslag även om deras associationer ibland var aningen

långsökta.

Från den mindmap som utkristalliserade sig på tavlan blev nästa steg att låta

eleverna i grupp ordna och avgränsa de olika associationerna. Genom detta blev

strukturen tydlig och redan nu började en del elever att diskutera vad de ville

arbeta med. Att projektet inte inledningsvis blev negativt mottaget kan kanske

delvis ha berott på att vi var tydliga med att poängtera, att det inte var något krav

att varje basgrupp som bildades skulle arbeta med olika frågor; alla basgrupper

hade om de hade velat kunnat fördjupa sig inom samma ämnesområde.

Alla elever har uppmanats att skriva reflektioner i en loggbok under projektets

gång. Detta har varit viktigt för att samtliga medlemmar i arbetslaget ska kunna

få en bild av vilka framsteg eleverna gjort under veckan, vilka hinder de stött på

7


etc. Eftersom eleverna går i gymnasiet, och de ska ha betyg i de olika ämnena

som ingått i projektet, har det varit viktigt att eleverna lämnat in sina loggböcker

så att vi kunnat följa deras arbetsprocess.

Efter det att basgrupperna, sex till antalet, hade bildats fortsatte eleverna med att

fundera över vilket ämne de skulle välja utifrån den givna ramen. Härefter satte

de sig för att formulera frågor för sitt lärande. Dessa frågor skulle skrivas ned

tydligt och lämnas in till arbetslaget för att vi skulle kunna se om de var

realistiska och möjliga att söka svar på.

I den instruktion eleverna fick redan vid introduktionen, ingick att de skulle

redovisa sina projekt på tre olika sätt:

• en multimedial presentation i form av t.ex. en hemsida eller genom ett

presentationsprogram som PowerPoint, Flash eller Multimedialabb.

• en skriftlig redovisning på papper i form av t.ex. en affisch, en tidning eller en

rapport för att kunna sättas upp till allmän beskådan i skolans bibliotek

• en muntlig presentation av resultatet

För att kunna nå svar på sina frågor och genomföra de olika presentationerna

satte eleverna efter att de formulerat en frågeställning igång med självständiga

studier. Dessa har bestått i inläsning av litteratur, intervjuer med företrädare för

bl.a. företag i Trollhättan, Film i Väst, Högskolan Trollhättan-Uddevalla, lärare

på högstadieskolor osv. Även enkäter har delats ut till ett urval personer för

sammanställningar. Ett hjälpmedel för alla grupper har varit datorn med dess

hjälp har de lagrat och bearbetat information, skapat presentationer

multimedialt, skickat e-post och sökt information på Internet.

Parallellt med elevernas arbete har arbetslaget haft sina pedagogiska

diskussioner. Dessa har handlat såväl om allmänna pedagogiska frågor som

frågor med anknytning till elevernas projekt.

8


4. Resultat

4.1 Ur elevperspektiv

Redan från början förvånades vi över hur snabbt eleverna dels valde

ämnesområde, dels grupperade sig samt kom igång med sitt arbete. I de

utvärderingar vi fått från eleverna kan vi skönja ömsom ros, ömsom ris. Överlag

är bilden av projektarbetet positiv. Här följer några belysande citat från

utvärderingen:

”Det var bra att införa ett sådant här projekt, man har lärt sig mycket om att få tag på info och

att man måste ta initiativ för att få det att fungera.”

” Vi har fått lite kontakter som kan vara bra att ha när man går ur sedan.”

”Det har varit roligt att arbeta på detta sätt med många ämnen inblandade, det är också

roligare än vanlig katederundervisning."

”Jag skulle gärna jobba med ett liknande projekt igen, speciellt bra är att man blir engagerad i

sin stad.”

”Jag har lärt mig att jobba i grupp, vilket inte varit det lättaste alla gånger.”

”Det dåliga var att uppgiften var lite oklar i början.”

”Arbetet har varit för splittrat.”

”Har missat mycket i de ämnen som ingår i projektet och inte lärt oss så mycket.”

”Att alla skall vara delaktiga i allt är lite svårt.”

”Tiden har varit lite kompakt.”

”Loggboken skulle ha mailats in. Det är faktiskt mest IT vi jobbat med!”

4.2 Ur arbetslagets perspektiv

Ett positivt resultat är att arbetslagsdeltagarna lärt känna varandra. Syftet med

arbetet var delvis att få eleverna att arbeta i grupp, söka information och

sammanställa denna för presentation. Vårt intryck är att eleverna nått en ökad

social kompetens och uppträtt förvånansvärt vuxet. De har över lag tagit ett stort

ansvar. Olika ämnesområden har fått ett bredare perspektiv genom att andra

ämnen integrerats. Helhetsperspektiv har uppnåtts i större utsträckning, vilket

verkar ha lett till en ökad motivationsgrad. Vi har tydligt kunnat se hur vissa

elever visat gott ledaransvar och god organisationsförmåga. För en del har

projektet närmast suddat ut gränsen mellan skola och fritid. Det känns som om

arbetsglädjen funnits där.

Ett resultat av genomförandet av PBL-metodiken har varit att vi lärt oss och

förhoppningsvis utvecklat densamma. Vi har även stött på praktiska och

9


organisatoriska fallgropar som bör kunna undvikas fortsättningsvis. Till dessa

hör till exempel att uppdelningen av basgrupper till varje handledare inte har

fungerat p.g.a. organisatoriska problem.

Vissa grupper har enbart beskrivit nutid men missat vissa relevanta historiska

samband. De har i många fall enbart sökt det konkreta och inte det abstrakta,

vilket lett till att analysen inte alltid drivits så långt.

5. Diskussion

Vi har fått såväl positiva som negativa erfarenheter av arbetet med ITiS. Målet

att höja elevernas sociala kompetens har arbetet bidragit till att infria. Till detta

räknar vi förmågan att ta omvärldskontakter, att fördela arbetet inom den givna

gruppen och samarbetsförmåga. Den lärdom vi tror att eleverna dragit, är det

problemställande förhållningssättet. Däremot har det varit svårare att infria alla

innehållsmässiga mål, som vi ställt upp. Detta framkommer i de utvärderingar

eleverna gjort och ur vilka några citat presenterats tidigare.

Något vi kan känna i efterhand är att vi inte har varit tillräckligt aktiva som

handledare. Vi borde mera aktivt ha diskuterat med eleverna hur man förankrade

målen i relation till kursplanerna, vilket borde ha lett till djupare

kunskapsinnehåll. En trolig förklaring till att så inte blivit fallet är att detta var

”första försöket” vilket gjorde att organisatoriska och praktiska moment därför

tog mer tid än vad man kan önska.

En annan erfarenhet är att den matematik eleverna läser i årskurs två inte har den

grad av vardagsmatematik som gör att den används i någon större utsträckning i

projektet. För att integrera detta ämne bör man exempelvis ha en mer

naturvetenskaplig inriktning på projektformuleringen.

Projektet har gett oss alla både erfarenhet och insikt i vad PBL innebär. Det

innebär att vi upplever att vi har lärt oss mest av de frågor som arbetet givit

upphov till. Detta kommer vi givetvis att utnyttja i framtida projekt.

När vi gick in i projektet hade vi en intention att var och en skulle handleda en

basgrupp. Det blev inte så. Orsaker till detta är bland annat organisatoriska samt

att vi var ”rädda för att lägga oss i”.

I nästa projekt kommer vi att fundera mer över hur loggboken ska föras. Nu har

vi alltså använt ett skrivhäfte, men eleverna har givit signal om att de hellre vill

använda First Class för att meddela sig.

10


Ett positivt resultat gällande kursen i multimedia är att den blivit mindre

teknikorienterad, eftersom den fyllts med ett verklighetsbaserat innehåll istället

för fiktiva övningsuppgifter.

Arbetslagets utveckling har upplevts som positiv. Att lära känna andra

medarbetare lite djupare är generellt utvecklande. Erfarenhetsutbyte över

ämnesgränserna är nyttigt ur flera synvinklar; det kan gälla metodik/didaktik,

betygskriterier, elevrelationer och sociala aspekter.

Litteratur

Andersson, Angela: PBL på Fria Gymnasieskolan i Haninge (1999).

Delegationen för IT i Skolan.

Cedergren, Johan: PBL och lärstilar. En vinnande kombination (2000). Håkan

Jönsson Konsult AB, Östersund.

Dahlgren, L O: Problembaserat lärande/Idé, praktik och effekter (1998).

Delegationen för IT i Skolan.

Hedin, Christer: Etik i IT-samhället (1999). Delegationen för IT i Skolan.

Johansson, Ann Catrin: Det finns inte någon IT-pedagogik (1999). Delegationen

för IT i Skolan.

Lindö, Rigmor & Anette Eliasson: Det öppna lärorummet som grogrund för

kunskapande (1999). Delegationen för IT i Skolan.

Rask, Stig-Roland: Med eller utan filter (1999). KK-stiftelsens skriftserie nr. 5.

Säljö, Roger: Lärande då och nu (1999). Delegationen för IT i Skolan.

11

More magazines by this user
Similar magazines