Vem klarar tolkskolan?

9 

Om urvalsförfarandet i samband med uttagningarna till Försvarets tolkskola 

RAPPORT NR 9 I PLIKTVERKETS RAPPORTSERIE 

Vem klarar tolkskolan? 

Harriet Dahlquist

Vår referens 

InfoS, Sofie Wahlman Engström 054-14 66 44 

Vem klarar tolkskolan? 

– Pliktverket följer upp uttagningarna till Försvarets 

tolkskola 

Pliktverkets rapportserie har fått ytterligare ett tillskott. I rapport nummer nio 

tittar vi närmare på urvalsförfarandet i samband med uttagningarna till 

Försvarets tolkskola. 

Under senare år har antalet elever som avbrutit sin utbildning vid tolkskolan 

ökat. Anledningen till avgångarna är i de flesta fall otillräckliga studieresultat. 

Studien som ligger till grund för rapporten har gjorts för att undersöka om och 

på vilket sätt de psykologiska djupintervjuerna kan kompletteras för att därmed 

minimera antalet avgångar. 

Rapporten är i första hand av intresse för tolkskolan. Men eftersom de metoder 

Pliktverket tillhandahåller även kan vara av intresse för en vidare krets sänds 

rapporten ut på stor bredd. 

Johan Lothigius 

Chefspsykolog

PLIKTVERKET 

Informationsstaben 

Sändlista: 

Förband (C bat, värnpliktsdetalj, PV konsulent, läkare, HSE) (5 ex/förband): 

LG Livgardet 

A9 Artilleriregementet 

Lv6 Luftvärnsregementet 

P7 Södra skånska regementet 

P4 Skaraborgs regemente 

P10 Södermanlands regemente 

P18 Gotlands regemente 

T2 Göta trängregemente 

K3 Livregementets husarer 

K4 Norrlands dragonregemente 

Ing2 Göta ingenjörregemente 

S1 Upplands regemente 

I5 Jämtlands fältjägarregemente 

I19 Norrbottens regemente 

Norrlands signalbataljon 

Hkpflj Helikopterflottiljen 

F4 Jämtlands flygflottilj 

F7 Skaraborgs flygflottilj 

F17 Blekinge flygflottilj 

F20 Underrättelse- och Säkerhetscentrum 

F21 Norrbottens flygflottilj 

Amf1 Vaxholms amfibieregemente 

Amf4 Älvsborgs amfibieregemente 

1. ubflj Första ubåtsflottiljen 

2. ysflj Andra ytstridsflottiljen 

3. ysflj Tredje ytstridsflottiljen 

4. minkriflj Fjärde minkrigsflottiljen 

MarinB S Sydkustens marinbas 

MarinB O Ostkustens marinbas 

Psykologiska institutionen, universiteten (Uppsala, Umeå, Lund, Linköping, Örebro, Göteborg) 

(2 ex/universitet) 

Försvarshögskolan, biblioteket (2 ex) 

Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och management, Karlstad (G Larsson 1 ex och B 

Carlstedt 1 ex) 

Regionkontor Norrland (10 ex) 

Regionkontor Stockholm (10 ex) 

Regionkontor Karlstad (10 ex) 

Regionkontor Göteborg (10 ex) 

Regionkontor Kristianstad (10 ex) 

Rekryteringscentrum (5 ex) 

Swedint (2 ex) 

Försvarsmakten, Högkvarteret, Kristina Pollack (10 ex)

FÖRORD 

Föreliggande rapport ingår i Pliktverkets rapportserie och är främst avsedd för Pliktverkets 

personal. Bakgrunden till rapporten är de ökade avgångar, som på senare år förevarit under 

utbildningen till tolk/förhörsledare på Försvarets tolkskola, tillhörande Underrättelse- och 

Säkerhetscentrum, F20 i Uppsala. 

Stort tack till personal och elever på tolkskolan, som bidragit till att möjliggöra denna studie. 

Tack också till leg. psykolog Börje Rosmark, som hjälpt mig med den statistiska bearbetningen. 

Täby i februari 2004 

Harriet Dahlquist, leg. psykolog, Pliktverkets regionkontor Stockholm

INNEHÅLL 

SAMMANFATTNING............................................................................................sidan 5 

BAKGRUND ............................................................................................................sidan 6 

Mönstring ...............................................................................................................sidan 6 

Specialuttagningar inom försvaret .........................................................................sidan 7 

Psykologintervjuerna ..............................................................................................sidan 7 

TOLKSKOLAN........................................................................................................sidan 8 

Utbildningen på tolkskolan....................................................................................sidan 8 

Livet på tolkskolan..................................................................................................sidan 9 

Omvärldsförändringar ............................................................................................sidan 10 

VALIDERINGSSTUDIE.........................................................................................sidan 11 

Undersökningsgrupp ..............................................................................................sidan 11 

Kriterievariabler.......................................................................................................sidan 12 

Metod och resultat..................................................................................................sidan 14 

Sammanfattande kommentar..................................................................................sidan 16 

FRÅGESTÄLLNING...............................................................................................sidan 18 

SYFTE ........................................................................................................................sidan 18 

METOD .....................................................................................................................sidan 18 

TESTET......................................................................................................................sidan 19 

De 16 primära faktorerna .......................................................................................sidan 19 

Kritik mot testet......................................................................................................sidan 22 

UNDERSÖKNINGSGRUPP .................................................................................sidan 23 

RESULTAT................................................................................................................sidan 23 

UNDERSÖKNING AV SKILLNADER MELLAN GRUPPERNA..................sidan 28 

SLUTDISKUSSION.................................................................................................sidan 29 

BILAGOR..................................................................................................................sidan 31 

REFERENSLISTA ....................................................................................................sidan 43

”Det är en kamp mellan hjärta och hjärna. 

Hjärtat vill härifrån men hjärnan vill vara kvar och klara det” 

Citat från en av tolkeleverna

SAMMANFATTNING 

Försvarets tolkskola utbildar årligen ett antal värnpliktiga till förhörsledare/tolkar. För att 

komma ifråga för nämnda utbildning skall den sökande, efter att vid ordinarie mönstring ha 

uppnått vissa minimivärden på testerna, ansöka om extraprövning till utbildning på tolkskolan. 

Skolans krav på eleverna är mycket höga, speciellt vad beträffar studieförmåga och psykisk 

stabilitet. I samband med extraprövningen bedöms därför de sökande bland annat genom 

djupintervjuer av psykologer i Pliktverket. 

5 

På grund av otillräckliga studieresultat har under senare år antalet elever som avskilts från skolan 

ökat, något som föranlett ansvariga att närmare titta på delar av urvalsförfarandet och om man här 

bättre kan stävja en sådan utveckling. 

I detta syfte gjordes först en valideringsstudie, som testade de erhållna mönstringsvärdenas 

prognosförmåga för framgång i studierna hos tre årskullar. En jämförelse gjordes mellan dem, 

som fullföljde och dem, som avbröt studierna. Vissa skillnader framkom men på det hela taget 

tycks likheterna mellan grupperna vara större än skillnaderna. Sammanfattningsvis konstaterades, 

att det enbart utifrån mönstringsvärden erhållna vid inskrivningen är svårt att predicera framgång 

under utbildningen till förhörsledare. En tidigare aktuell diskussion om att eventuellt höja 

minimikravet på begåvningsfaktorn fick inget stöd i den här undersökningen. 

Nästa steg var att vid ett senare tillfälle, som komplement till extramönstringens djupintervjuer, 

pröva samtliga sökanden, som vid ett tillfälle kallats till extraprövning, med personlighetstestet 

16PF för att se, om någon ytterligare information kunde erhållas av det. Som jämförelse testades 

även den grupp, som vid tillfället fullföljde sin andra termin. Utvärderingen av testerna gjordes 

först efter ett år, när det stod klart vilka som antagits, vilka som fullföljt och vilka som tvingats 

avbryta utbildningen. Förekom det några skillnader i de prövandes personlighetsprofiler? 

Generellt kan sägas, att resultaten på de olika faktorerna i testet för samtliga grupper 

huvudsakligen återfinns inom normalzonen. Således återfanns ingen uttalad ”tolkprofil”, som 

skulle kunna vara vägledande vid antagningen. Rapporten redovisar mer detaljerat resultaten för 

de olika grupperna. 

En intressant iakttagelse vid uppföljning av avgångarna är att psykologbedömningarna i många 

fall innehållit någon form av tveksamhet eller reservation vid antagningen. Någon utvärdering av 

de fördjupade intervjuerna har dock inte gjorts i denna studie. En framtida undersökning skulle 

kunna innefatta även detta. 

De slutsatser man kan dra av ovannämnda undersökningar är, att det i dagsläget inte är motiverat 

att ändra kraven på vare sig plikttjänstförmåga, befälslämplighet eller begåvningsprov. Ej heller 

tycks det finnas skäl till att i fortsättningen utöka extramönstringen med personlighetstestet 

16PF. Snarare kan resultaten indikera en fortsatt skärskådning av skolans pedagogik och innehåll, 

inte minst med tanke på de omvärldsförändringar som skett inom såväl skola, försvar som 

samhälle i stort.

BAKGRUND 

6 

Inom militärt försvar, såväl i Sverige som i andra länder, är det av största vikt att placera rätt man 

på rätt plats i krigsorganisationen. Få andra verksamheter utsätter människan för större psykiska 

och fysiska påfrestningar än det militära systemet. Därför har det också visat sig, att det för 

försvaret är viktigt med urval i samband med personalrekrytering. Skälen till detta är såväl 

ekonomiska som humanitära. 

Beträffande rekrytering av ungdomar till värnplikt kan sägas, att förfarandet sett ut på olika sätt 

från införandet av allmän värnplikt för män mellan 21 och 32 års ålder i slutet av 1800-talet, fram 

till idag. Från början gjordes enbart kroppsliga undersökningar av de unga männen för att så 

småningom, i samband med införandet av Centrala värnpliktsbyrån år 1942, kompletteras med 

skriftliga psykologiska tester, som skulle ge ett mått på individens generella begåvning (Tånneryd 

2001). Inspirationen till den teoretiska delen av prövningen kom under andra världskriget från 

Tyskland, som redan från 30-talet var ledande ifråga om utvecklandet av kognitiva test. Andra 

länder tog efter och den första svenska versionen tog form år 1944. Psykologintervjuer tillkom 

först senare och då främst med dem, som efter skriftligt test bedömts som lämpliga för 

befälsuttagning. 

År 1969 inrättades Värnpliktsverket och med ambitionen att placera rätt man på rätt plats, 

utvecklades de olika testmetoderna - inte minst de psykologiska. Samtliga skulle genomgå såväl 

skriftliga tester som strukturerade psykologintervjuer. 

I nuvarande inskrivningssystem berörs huvudsakligen ungdomar i åldern 17-18 år. Formellt kan 

mönstring ske senast det år individen fyller 24 år. På grund av försvarspolitiska förändringar har 

efterfrågan på antalet värnpliktiga sjunkit och det primära målet nu är att göra ett urval av de för 

utbildningen bäst lämpade. Cirka två tredjedelar av årskullarna tas överhuvudtaget inte i anspråk 

för tjänstgöring. De av dessa senare, som bedöms vara tjänstbara, placeras i den så kallade 

utbildningsreserven och kan tas i anspråk vid till exempel mobilisering eller i samband med någon 

form av miljökatastrof. 

Mönstring 

Enligt gällande pliktlag (lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt) kallas varje år merparten unga 

män till Pliktverket, en civil myndighet, som sedan år 1995 ersätter det tidigare Värnpliktsverket 

och Vapenfristyrelsen, för mönstring till värn- eller civilplikt, normalt det år de fyller 18 år. För 

kvinnor sker detta fortfarande på frivillig basis. Mönstringen är uppdelad i en medicinsk och en 

psykologisk prövning, som vardera eller tillsammans avgör, om och hur den prövande skall 

placeras. Innehållet i den medicinska prövningen kommer inte att beröras här. 

Den psykologiska prövningen består av ett datoriserat inskrivningsprov, som mäter generell 

begåvning, den så kallade G-faktorn, samt ett samtal hos psykolog, som gör en bedömning av den 

prövandes plikttjänstförmåga. I förekommande fall, beroende på resultatet på det teoretiska 

provet, görs även en skattning av individens förutsättningar att fungera som befäl. Samtliga 

resultat utvärderas i en skala 1-9, där 1-3 utgör låga värden, 4-6 medelvärden och 7-9 höga värden. 

För skattning av befälslämplighet gäller, att resultatet på inskrivningsprovet skall vara fem eller 

högre. Fram till år 1994 var testet manuellt och bestod av fyra delprov, som mätte logisk-induktiv 

förmåga, verbal förmåga, spatial förmåga och teknisk förståelse. Det var emellertid ett 

endimensionellt prov och differentierade inte tillfredsställande i vad det egentligen avsåg att mäta. 

År 1994 ersattes det av ett datoriserat testbatteri med flera dimensioner, där inbördes samband 

finns mellan olika test. Försvarshögskolan har utarbetat testet, som är under kontinuerlig 

utveckling. Modellen är hierarkisk, det vill säga den sägs mäta generell begåvning, G, men

7 

differentierar också de inbördes relationerna i individens spatiala (GV=visualizing) respektive 

verbala (GC=crystalizing) förmåga inom den givna G-faktorn. Numera ingår 10 delprov, som 

mäter verbal, logisk och spatial förmåga samt teknisk förståelse. Testet är normerat på 18-åriga 

mönstranden och prognostiserar färdigheter, som man av erfarenhet vet är användbara inom 

totalförsvaret. Varje militär respektive civil befattning kan beskrivas med en kravprofil mellan 1-9 

i de kapaciteter, som bedöms hos den mönstrande. 

Specialuttagningar inom försvaret 

Vissa militära befattningar kräver ytterligare utredning i form av en så kallad extramönstring, där 

bedömningarna fokuseras kring specifika egenskaper och färdigheter, som tjänsten kräver. En 

sådan befattning är tolk/förhörsledare, vars utbildning sker på försvarets tolkskola vid 

Underrättelse- och Säkerhetscentrum i Uppsala. Prövning och antagning sker en gång om året 

och av cirka hundratalet sökanden kallas ett sextiotal till extraprövning och mellan 16-20 elever 

antas. För att komma ifråga till en sådan extrauttagning krävs, att vissa minimivärden uppnåtts vid 

den första mönstringen. Beträffande den psykologiska prövningen skall den sökande ha fått minst 

värde 6 i såväl G-faktorn, plikttjänstförmågan som i befälslämpligheten. Dessutom krävs mycket 

goda prestationer i skolan, vilket skall vara dokumenterat i den prövandes skolbetyg från natur- 

eller samhällsvetenskaplig linje. Den som en gång har sökt till tolkskolan kan inte söka igen. 

Extramönstringen består av information om skolan, ett skriftligt prov på ett urval av 350 finska 

glosor, som tillsänts eleverna cirka en vecka före utsatt prövningsdag, samtal med befäl och 

språklärare samt en fördjupad intervju av psykolog. Som underlag för intervjun finns en 

levnadsbeskrivning, skriven av den sökande. Glostestet används på försök sedan år 2002 för att 

eleverna skall få en uppfattning om den mängd glosor (från ett främmande språk), som de under 

utbildningen förväntas tillgodogöra sig varje vecka. (Därtill kommer att det främmande språket 

består av ett helt nytt alfabet.) Tidigare testades deras språkkänsla med ett test i ett 

”nonsensspråk”, som konstruerats av språklärarna på tolkskolan. 

De sammantagna bedömningarna utgör därefter i en kommission underlag för, vilka sökanden, 

som skall antas. 

Psykologintervjuerna 

Upplägget av extramönstringen har genom åren haft smärre variationer men psykologintervjuerna 

har genomförts av psykologer från mönstrings- och inskrivningsverksamheten, det 

vill säga det som nu heter Pliktverket. I en strävan efter att på olika sätt söka komplettera 

psykologintervjuerna, har man periodvis prövat att testa de sökande, dels med ett 

personlighetsinventorium (Myers Briggs Type Indicator), dels med ett speciellt utformat 

problemlösningstest (Relationer C, B. Mårdberg). Inget av dessa test har dock i någon avgörande 

utsträckning kunnat tillföra information, utöver vad som framkommit under dessa längre 

psykologintervjuer. Intervjuerna varar i ungefär en timme och fokuserar kring egenskaper som 

teoretisk förmåga, social kompetens, motivation, psykisk energi, personlig mognad samt 

emotionell stabilitet. Såväl emotionell stabilitet som motivation är relaterat till upplevelser av 

sammanhang och meningsfullhet (”sense of coherence”). Begreppet härstammar från Aron 

Antonovskys bok ”Hälsans mysterium”. Den beskriver tre nivåer, som är avgörande för, hur en 

individ klarar svåra situationer:

8 

1. Förståelse för situationen praktiskt, socialt, intellektuellt m.m. 

2. Att situationen är hanterbar, det vill säga att man är kompetent att praktiskt, socialt och 

intellektuellt hantera den. 

3. Att den upplevs som meningsfull. 

För tolkskoleelever är det nödvändigt att kunna förstå, hantera och uppleva studierna och 

förhörsledarrollen som meningsfulla. Det är också av vikt att förstå de personliga drivkrafter och 

mål, som påverkar motivationen och hur mycket individen är beredd att investera (Levin 1998). 

Slutligen kartläggs individens intresse för utbildningens militära inslag och förståelse för, att 

utbildningen på skolan även innefattar utbildning i vapenhantering. 

TOLKSKOLAN 

Försvarets tolkskola har funnits sedan år 1957. Målet med utbildningen har varit att erhålla 

förhörsledare med uppgift att i krig, företrädesvis på ryska, förhöra och insamla information samt 

tolka och översätta material, som med olika förhörsmetoder lockas ur tillfångatagna ur 

fiendelägret. Under alla år har det stora hotet kommit från öst, därav koncentrationen på det 

ryska språket. Kunskaper i mer västorienterade språk är en förutsättning för att över huvudtaget 

komma i fråga. 

Att ha gått tolkskolan har setts och ses fortfarande som en stor civil merit, inte minst med tanke 

på de mycket höga krav, som ställs på eleverna under utbildningen, främst teoretiskt och 

psykiskt. Några har efter genomgången utbildning erbjudits eftertraktade tjänster på ambassader 

eller som utrikeskorrespondenter för massmedia. 

Efter järnridåns fall år 1989 är omvärlden förändrad. Hotet från öst har minskat och därmed har 

försvarspolitiken förändrats. Många militära förband har lagts ned och de militära befattningarna 

har ändrats och blivit mer specialiserade. För tolkskolans del har utbildningskraven i stort sett 

bibehållits. Däremot har målet med utbildningen utökats till att i större utsträckning innefatta 

uppgifter i internationellt fredsarbete, såsom till exempel språklig förbindelselänk mellan militär 

personal och civil ortsbefolkning. Under många år var skolan öppen enbart för unga män men 

sedan år 1995 har även kvinnor fått söka, eftersom man på senare år börjat eftersträva fler kvinnor 

i försvaret. 

Utbildningen på tolkskolan 

Förhörsledarutbildningen är sammanlagt 12 månader, varav cirka 7 veckor består av en relativt 

krävande fältmässig grundutbildning i Karlsborg. Därefter följer 10 månaders intensiva studier på 

tolkskolan i Uppsala. Ämnen, som läses, är huvudsakligen ryska (muntlig och skriftlig), militär 

taktik, etik och förhörsteknik. Kunskaperna praktiseras också i realistiska tillämpningsövningar 

ute på förband, med andra värnpliktiga. Detta betyder, att vissa av de egenskaper, som krävs, kan 

upplevas stå i motsatsförhållande till varandra. Att ha god social kompetens innebär till exempel 

ofta att man har en bredd i sitt umgänge, en levande relation till sina närstående och kanske också 

flick- eller pojkvän. Allt detta ger erfarenheter, som är värdefulla i rollen som förhörsledare men 

kan i samma utsträckning vara förödande under den intensiva studieperioden. Flera har tvingats 

sluta just på grund av att de inte klarat av att hantera sina behov av social kontakt. 

I slutet av utbildningen erhåller eleverna vitsord, dels i allmänt uppförande, lämplighet som soldat 

och kunskap i sin befattning (som alla värnpliktiga får), dels betyg i ämnena muntlig och skriftlig 

ryska, som sammanfattas i ryska totalt samt militär taktik och förhörstjänst. Betygen ges på en

10-gradig skala, där det faktiska intervallet dock ligger mellan 4 och 9. Under studietiden är 

eleverna inskrivna vid Uppsala universitet och de erhållna kunskaperna i ryska renderar 30 

akademiska poäng. Efter utbildningen krigsplaceras tolkarna i olika fältförband. 

Livet på tolkskolan 

9 

När grundutbildningen är slutförd, kommer eleverna till F 20, som är beläget i utkanten av 

Uppsala. Här blir de inkvarterade i rum, som mer liknar studentrum än en militär förläggning. 

Det är också i dessa rum, som de förväntas tillbringa större delen av sin tid, bortsett från tid, som 

utgörs av lektioner, grupp- och språkövningar. Dagarna är varandra ganska lika, med lektionstid i 

olika former mellan kl 8.00 och cirka kl 16.00 och med uppehåll för lunch. Därefter går eleverna 

till sina rum och de flesta bedriver egna studier fram till läggdags, med undantag för middag och 

kanske något nyhetsprogram på TV. Varje fredag görs en kunskapskontroll med prov på 350 nya 

glosor. Omtentor förekommer inte, så det gäller att sammantaget uppnå en viss betygsnivå för att 

få fortsätta. I annat fall blir eleven avskild från skolan. På senare år har man under höstterminen 

lagt in en repetitionsvecka för att ge eleverna en chans att bättre befästa sina kunskaper. Med 

detta arbetstempo är det lätt att förstå, att det inte finns så mycket fritid för eleverna. Glosor 

repeteras ständigt, även på raster och lunchtid och väljer man att åka hem någon helg, har man 

böckerna i bagaget. 

Under de senaste åren har de psykologer, som varit med och tagit ut eleverna till utbildningen 

varje höst gjort ett uppföljningssamtal med dem för att få en inblick i, hur de upplever och klarar 

av sin situation. Tanken med detta är också att ge feedback till psykologerna, som har stor nytta 

av den information de får, inte minst inför nästkommande uttagning. I en icke-publicerad rapport 

inom Pliktverket (Levin 1998), framkom, att viktiga framgångsfaktorer visade sig vara: 

att ha en personlig målsättning med utbildningen (målmedvetenhet, 

envishet, se en mening) 

att vara tävlingsinriktad och sporras av konkurrens 

att besitta självdisciplin och koncentrationsförmåga 

att kunna strukturera, prioritera och organisera 

att hitta sin egen studieteknik 

att ha gott minne 

att klara av att inte vara bäst 

att kunna skjuta upp behov, som inte kan tillfredsställas (närhetsbehov) 

att vara ödmjuk inför sig själv och andra 

att kunna relatera till gruppen 

Dessa framgångsfaktorer har också bekräftats i senare uppföljningssamtal. 

En bieffekt av samtalen har visat sig vara av mer terapeutisk karaktär, det vill säga eleverna har på 

ett kravlöst sätt fått prata av sig utan att samtidigt bli bedömda eller värderade.

Omvärldsförändringar 

10 

De senaste årens förändringar i samhället har i hög grad även haft inverkan på tolkskolan och dess 

förutsättningar. Nedläggning av förband och därmed minskat behov av värnpliktiga har medfört 

en förändrad attityd hos de unga. Att göra militärtjänst är inte längre något självklart och för de 

resursstarka, som har goda teoretiska förutsättningar, lockar alternativ inom högskola och 

näringsliv. Därmed har också kvaliteten på gruppen sökanden till skolan förändrats, vilket i sin 

tur påverkar urvalet. Eftersom man från tolkskolans håll inte tyckt sig kunna minska på eller 

förändra de krav, som ställs på eleverna, har detta medfört ett minskat antal sökanden och 

antagna. 

En annan effekt av förändringar i samhället, som fått konsekvenser för tolkskolan, är upprepade 

förändringar av det ordinarie skolsystemet. Tolkskolans undervisningsmetodik ligger närmast den 

pedagogik, som rådde i skolan under 60-talet. Sedan dess har mycket hänt inom skolans ram. 

Dagens elever är fostrade till att arbeta i grupper med projekt, istället för att, som på tolkskolan 

via råplugg inhämta stora mängder faktakunskap. Detta innebär både för- och nackdelar men en 

negativ följd har visat sig vara, att vissa språkliga baskunskaper och grammatiska grunder saknas. 

Dessutom är de vana vid att i stor utsträckning själva välja, vilka ämnen de skall läsa, bortsett från 

de obligatoriska kärnämnena. Det innebär, att de har möjlighet att välja bort ämnen, som bereder 

dem svårigheter av olika slag. Således har de inte så stor erfarenhet av att uthärda och framhärda, 

när det går dem emot. Slutligen har förändringar i betygssystemet medfört, att det idag är svårare 

att få grepp om en elevs kunskaper. Intervallet MVG mäter troligen något delvis annorlunda och 

är betydligt större och grövre, än såväl betyget A, som sifferbetyget 5. Generellt kan sägas, att 

betyg kan ha ett bra prognosvärde för framgång i fortsatta studier, samtidigt som det är svårt att 

säga, vad de egentligen mäter - är det allmän begåvning, motivation, stöd och uppmuntran eller en 

kombination av detta? (Mabon 2002). 

Ovannämnda förhållanden har bidragit till, att allt fler av de elever, som antas till utbildningen, 

blir avgångar, då de inte klarar skolans krav. Eftersom tiden inte ger utrymme för några omtentor, 

blir elev, som inte uppnår tillräckliga resultat, avskild från skolan. Varje elev, som blir avskild, får 

ett avgångssamtal med en av psykologerna, i vilket man försöker utröna orsaken till, att det inte 

fungerat. En intressant iakttagelse är, att psykologen i de flesta fall uttryckt någon form av 

tveksamhet i samband med antagningen. 

Avgångar har alltid förekommit men har under de senaste åren ökat alltmer, vilket är en oroande 

utveckling för skolan. Vissa insatser har gjorts för att stävja detta, som till exempel att införa 

repetitionsvecka, som nämnts tidigare samt att pröva ett nytt språktest under antagningen. 

Effekterna av detta är ännu för tidigt att utvärdera. Man kan dock konstatera, att några, efter att 

ha fått de finska glosorna hemskickade till sig, tagit tillbaka sin ansökan, vilket skulle kunna tyda 

på att det på vissa, kanske tveksamma, kan ha en avskräckande effekt att se den mängd glosor, 

som skall läsas in varje vecka.

VALIDERINGSSTUDIE 

11 

I avsikt att undersöka andra faktorers inverkan på utfall av påbörjad utbildning har först en 

valideringsstudie gjorts, där samband mellan prövandes mönstringsvärden, erhållna i den 

psykologiska prövningen vid mönstringstillfället, förmåga att fullfölja påbörjad utbildning samt 

erhållna vitsord efter avslutad militärtjänst, kartlagts. Frågeställningen var, om det var någon 

skillnad mellan dem, som fullföljer och dem, som tvingas avbryta utbildningen samt om det fanns 

några nämnvärda skillnader inom respektive grupp. Kan man utifrån givna mönstringsvärden göra 

någon form av prediktion beträffande framgång/misslyckande alternativt vitsord efter genomförd 

utbildning? 

Undersökningsgrupp 

Populationen utgjordes av värnpliktiga, som blivit antagna till försvarets tolkskola. Ur denna 

gjordes ett riktat urval, som bestod av de tre senast avslutade årskullarna i denna population. 

Antalet inryckta var sammanlagt 65, uppdelade enligt följande: 

läsåret 97/98 läsåret 98/99 läsåret 99/00 

28 16 21 

Av dessa hade totalt 22 tvingats avbryta utbildningen på grund av, att de inte orkat med kraven. 

Fördelningen på dessa var: 

läsåret 97/98 läsåret 98/99 läsåret 99/00 

10 4 8 

Fyra av de 65 var så kallade externelever, som inte genomgått ovannämnda extramönstring, som 

övriga gjort. De har redan gjort värnplikten på något jägarförband, som sedan uppmuntrat dem 

att för förbandets räkning frivilligt även utbilda sig till förhörsledare. De deltar inte heller i 

grundutbildningen eller i de militära delarna av den teoretiska undervisningen, då de redan fått 

denna utbildning på sitt förband. Dessa fyra är inte medräknade i undersökningen, dels av ovan 

nämnda skäl, dels på grund av, att deras mönstringsvärden i vissa fall inte varit tillgängliga. 

Återstår 61 elever fördelade på 39 (64%), som fullföljt utbildningen och 22 (36%), som tvingats 

avbryta. 

De undersökningsvariabler, som här använts är befälslämplighet, plikttjänstförmåga och generell 

begåvning, erhållna vid mönstringen. 

Nedan presenteras, hur samtliga 61 antagna fördelar sig på de olika värdena (tabell 1-3): 

Befälsskattning (tabell 1) 

värde antal procent 

6 10 16,4 

7 20 32,8 

8 22 36,1 

9 9 14,8 

Total 61 100,0

12 

Plikttjänstförmåga (tabell 2) 


6 8 13,1 

7 15 24,6 

8 26 42,6 

9 12 19,7 

Total 61 100,0 

Som framgår av tabellerna ovan utgör de, som fått värde 8 den största gruppen i såväl 

befälsskattning som i plikttjänstförmåga (36,1% resp 42,6%). 

Begåvningsfaktor (tabell 3) 


6 2 3,3 

7 9 14,8 

8 15 24,6 

9 35 57,4 

Total 61 100,0 

För variabeln begåvning gäller, att merparten elever erhållit värde 9 vid inskrivningen (57,4%). 

Medelvärde och standardavvikelse för respektive variabel fördelar sig enligt följande: 

befälsskattning plikttjänstförmåga begåvningsfaktor 

Medelvärde 7,49 7,69 8,36 

Standardavvikelse 0,94 0,94 0,86 

Högst värde med lägsta spridning återfinns således i variabeln begåvningsfaktor. 

Kriterievariabler 

Variabler, som använts som kriterium för framgång i utbildningen är dels militära vitsord, såsom 

allmän lämplighet och kunskaper/färdigheter i befattningen, dels betyg i de ämnen, som 

tolkskolan erbjuder, nämligen skriftlig och muntlig ryska, som tillsammans utgör betyg i ryska 

totalt samt taktik och förhörstjänst. Vitsordet allmänt uppförande har inte tagits med, då samtliga 

fått högsta värdet.

Så här ser fördelningen ut på respektive kriterievariabel (intervall 1-10) (tabell 4-8): 

13 

Lämplighet (tabell 4) 


5 4 10,3 

6 5 12,8 

7 21 53,8 

8 9 23,1 

Total 39 100,0 

Kunskaper/färdigheter (tabell 5) 


6 8 20,5 

7 16 41,0 

8 13 33,3 

9 2 5,1 

Total 39 100,0 

I såväl lämplighet som i kunskaper/färdigheter är värde 7 den vanligaste bedömningen, med störst 

frekvens i variabeln lämplighet (53,8%). Här finns också ett antal elever med bedömningen 5 

(10,3%), ett värde, som inte återfinns i variabeln kunskaper/färdigheter. 

Ryska totalt (tabell 6) 


4 1 2,6 

5 7 17,9 

6 6 15,4 

7 7 17,9 

8 13 33,3 

9 5 12,8 

Total 39 100,0 

Taktik (tabell 7) 


6 2 5,1 

7 7 17,9 

8 17 43,6 

9 13 33,3 

Total 39 100,0 

Värde 8 visade sig vara det vanligaste värdet för såväl ämnet ryska totalt som taktik (33,3% resp 

43,6%). Ämnet ryska har den största spridningen, med 4 som lägsta värde.

14 

Förhörstjänst (tabell 8) 


5 1 2,6 

6 16 41,0 

7 15 38,5 

8 7 17,9 

Total 39 100,0 

I ämnet förhörstjänst är fördelningen ganska jämn mellan värde 6 och 7, dock med aningen 

betoning på värde 6 (41%). Även här förekommer värde 5 i ett fall. 

För kriterievariablerna gäller följande medelvärden och standardavvikelser: 

MedelvärdeStandardavvikelse 

lämplig- kunskap/ ryska taktik förhörshet 

färdighet totalt tjänst 

6,90 7,23 7,00 8,05 6,72 

0,88 0,84 1,42 0,86 0,79 

Värt att notera är spridningen i resultat vad gäller ämnet ryska, jämfört med resultat i övriga 

ämnen. Som konstaterats ovan, utgör värde 4 det lägsta resultatet bland eleverna, jämfört med 5 

och 6 i de övriga kriterievariablerna. 

Metod och resultat 

För att ta reda på, om eventuella skillnader i gruppmedelvärden mellan dem, som fullföljt 

respektive ej fullföljt utbildningen, avseende inskrivningsvärden, är signifikanta kan man använda 

sig av en statistisk beräkningsmetod, som benämns oberoende T-test. En av förutsättningarna 

för att metoden skall kunna användas är dock, att normalfördelning föreligger. Detta testas 

genom ett ”test of normality”, kallat Shapiro-Wilks. Om Shapiro-Wilks ger signifikans, innebär 

det, att normalfördelning inte föreligger. I den här studien erhölls signifikans vid beräkning enligt 

Shapiro-Wilks. Följaktligen tillämpades en annan beräkningsmetod relevant i sammanhanget, 

nämligen Mann-Whitney U test. Skillnaderna mellan grupperna visade ingen signifikans (tabell 

9). 

Redovisning av medelvärden och standardavvikelser i resp undersökningsvariabel för dem, som 

fullföljt resp ej fullföljt utbildningen (tabell 9). 

Undersöknings- 

variabler 

Fullföljt 

tjänst 

Befälsskattning Ja 

Nej 

Plikttjänstförmåga Ja 

Nej 

Begåvningsfaktor Ja 

Nej 

n Medelvärde SD Mann-Whitney 

U test 

p 

39 7,54 0,97 

22 7,41 0,91 0,648 

39 7,72 0,94 

22 7,64 0,95 0,727 

39 

22 

8,28 

8,50 

0,86 

0,86 

0,241

15 

En jämförelse mellan grupperna ger dock vid handen, att medelvärdet i variablerna befälsskattning 

och plikttjänstförmåga är något högre i gruppen, som fullföljt utbildningen, medan medelvärdet i 

variabeln begåvningsfaktor (G-faktorn), ligger något högre i gruppen, som avbrutit. Kanske är de 

med högre begåvning mer vana att lyckas utan att behöva anstränga sig lika mycket, som de 

övriga, som får arbeta mer för sina framgångar. 

Vid en uppdelning av undersökningsvariablerna i respektive inskrivningsvärden framkommer 

följande fördelning avseende avgångsprocenten (tabell 10-12): 

Befälsskattning (tabell 10) 

värde avgångsprocent 

6 40,0 % 

7 35,0 % 

8 40,9 % 

9 22,2 % 

Plikttjänstförmåga (tabell 11) 


6 37,5 % 

7 40,0 % 

8 34,6 % 

9 33,3 % 

Begåvningsfaktor (tabell 12) 


6 50,0 % 

7 22,2 % 

8 26,7 % 

9 42,9 % 

Med tanke på det lilla antalet inom varje grupp bör försiktighet iakttagas vad gäller generella 

slutsatser. Exempelvis är antalet med G-faktor 6, som avbrutit utbildningen en av två möjliga, 

därav den höga procentsatsen. 

För att hitta eventuella samband såväl mellan som inom undersöknings- och kriterievariablerna, 

det vill säga mellan och inom inskrivningsvärden och betyg, används Pearson´s 

korrelationsmetod, som förutsätter parametriska variabler på intervallskalenivå. Eftersom en viss 

osäkerhet råder beträffande skalnivån på befälens betyg, prövades sambanden även med hjälp av 

korrelationsberäkningar enligt Spearman, en metod, som används vid data på ordinalskalenivå. 

Vid en jämförelse mellan metoderna framkom inga skillnader av betydelse för resultaten. 

Korrelationsberäkningarna enligt Pearson redovisas i tabellform i bilaga 1. Med en signifikansnivå 

på 0,05 framkommer följande: 

Mellan undersöknings- och kriterievariabler föreligger signifikant samband i endast ett fall. Det 

handlar om förhållandet mellan värdet på G-faktorn, det vill säga begåvningsnivån, och betyget i

16 

ämnet förhörstjänst. Här visar sig sambandet vara måttligt och negativt korrelerat (r = -0,42), det 

vill säga de med högre värde i G-faktorn tycks erhålla sämre betyg i ämnet. 

I förhållandet mellan G-faktorn och bedömningen av kunskaper och färdigheter finns en tendens 

till samband. Laddningen är negativ men ganska svag (r = -0,31). Generellt kan sägas, att Gfaktorn 

har negativ laddning i förhållande till samtliga betygsämnen, även om sambanden är 

mycket svaga. 

Övriga signifikanta korrelationer infinner sig inom undersöknings- respektive kriterievariablerna. 

För befälsskattning gäller en relativt stark positiv korrelation till variabeln plikttjänstförmåga 

(r = 0,75). 

De, som erhåller ett högt betyg i fråga om kunskaper och färdigheter, bedöms även högt vad 

gäller lämplighet för tjänsten (r = 0,74), vilket är ganska naturligt. Likaså råder ett positivt 

samband mellan betyg i ämnet förhörstjänst och bedömning av lämplighet för tjänsten (r = 0,67). 

Relationen mellan framgång i ämnena förhörstjänst och taktik är däremot betydligt svagare, om 

än positiv (r = 0,33). Mellan ämnet taktik och bedömning av kunskaper och färdigheter är 

sambandet dock starkare (r = 0,64). Med lämplighetsbedömningen korrelerar taktikämnet 

svagare (r =0,36), medan de, som är duktiga i förhörstjänst i större utsträckning får bra 

utvärderingar i fråga om sina kunskaper och färdigheter (r =0,65). Samtliga ämnen i ryska (ryska 

muntligt, ryska skriftligt och ryska totalt) korrelerar positivt till ämnena taktik och förhörstjänst 

samt till befälens bedömningar vad gäller kunskaper och färdigheter tillika lämplighet. Dessutom 

råder inbördes samband inom de olika undervisningsformerna i ryska, vilket inte är oväntat. I 

bilaga 1 redovisas endast ryska totalt, i vilket såväl muntlig som skriftlig ryska ingår. 

Sammanfattande kommentar 

Av resultatet framgår, att det inte föreligger någon signifikant skillnad avseende 

inskrivningsresultaten för dem, som fullföljt utbildningen, jämfört med dem, som tvingats 

avbryta. Medelvärdet i variablerna befälsskattning och plikttjänstförmåga ligger dock något högre 

i gruppen, som fullföljt utbildningen. Å andra sidan ligger medelvärdet i begåvningsfaktorn något 

högre bland dem, som avbrutit. Här kan man spekulera i, om de med det högsta värdet tidigare 

har haft för lätt för sig och fortare ger upp, när de (kanske för första gången) stöter på motstånd. 

Vanligast i urvalssammanhang är, att ett positivt samband råder mellan begåvningsfaktor och 

framgång. Oftast är dock populationen mer normalfördelad än vid uttagningen till tolkskolan, där 

vissa minimivärden krävs för att få söka, vilket medför, att gruppen blir relativt homogen. Antalet 

undersökta kan dessutom tyckas litet. Dock utgör de samtliga aktuella under en treårsperiod, 

eftersom det bara finns en klass per år och en enda utbildningsort. 

Under åren som gått har diskussioner förekommit kring intagningskravet på just G-faktorn och 

om detta borde höjas för att minska risken för avgångar. Det är tankeväckande att se, att det 

snarare finns tendenser åt andra hållet, det vill säga gruppen med genomsnittligt högre värden i 

G-faktorn vid inskrivningen tvingas i högre utsträckning avbryta utbildningen under resans gång. 

Dock verkar såväl de med värde 6 som de med värde 9 på inskrivningsprovet befinna sig i 

riskzonen. 

Beträffande de vitsord, som ges till dem, som fullföljer utbildningen kan sägas, att det inte heller 

här råder några signifikanta samband mellan dessa och bedömning vid inskrivningen. Positiva 

samband föreligger mellan resultaten i olika ämnen, vilket på intet sätt är överraskande. Dock 

finns variationer i bedömningen av respektive elevers prestationer, något som visar, att gott betyg 

i ett ämne inte med automatik medför samma bedömning i ett annat.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att det enbart utifrån mönstringsvärden erhållna vid 

inskrivningen är svårt att predicera framgång under utbildningen till förhörsledare. Vad gäller 

diskussionen om att eventuellt höja minimikravet på begåvningsfaktorn, ger den här 

undersökningen inget stöd för en sådan åtgärd. 

17

FRÅGESTÄLLNING 

18 

Vad kan man göra för att i samband med den kompletterande psykologiska prövningen ytterligare 

förfina urvalsmetoden, så att de personer som antas, i högre grad förmår fullfölja utbildningen? 

Kan en annan typ av personlighetsinventorium än MBTI, nämligen 16PF, bidra med information 

om, hur individen kommer att lyckas med uppgiften? Någon hypotes om förväntad 

personlighetsprofil i 16PF för kategorin sökande, som antas och sedermera klarar att fullfölja 

utbildningen på tolkskolan föreligger inte. Undersökningen kan snarare beskrivas som explorativ, 

det vill säga den försöker att förutsättningslöst beskriva och utvärdera eventuella trender och 

tendenser hos olika gruppers profiler. 

Tidigare metastudier beträffande urvalsinstruments validitet, det vill säga prognostiska förmåga, 

visar att bedömning av arbetsprov har ett prognosvärde på 0,54. På delad andra plats följer 

begåvningstest och strukturerad intervju med värdet 0,51. Bedömning via personlighetstest per se 

uppnår ett värde av 0,41 (Schmidt & Hunter 1998). Enligt Mabon (2002) utgör begåvnings- och 

personlighetstest den kombination, som kanske har flest användningsområden. Tilläggas bör att 

validitet över 0,40 är ett bra resultat. 

SYFTE 

Syftet med föreliggande studie är att pröva, om personlighetsinventoriet 16PF, (Cattell´s Sixteen 

Personality Factor Questionnaire) kan utgöra ett sådant komplement till befintliga psykologiska 

djupintervjuer för att därmed minimera antalet avgångar från tolkskolan. Dessutom görs även i 

denna studie jämförelser mellan gruppers psykologiska mönstringsvärden för att se om resultaten 

från ovannämnda validitetsstudie bekräftas eller ej. 

METOD 

Metoden, som använts är således att i samband med extramönstringen applicera 16PF på samtliga 

sökanden till tolkskolan år 2002. I denna första omgång har testresultaten dock inte utnyttjats vid 

urvalsförfarandet, utan studerats först efteråt och jämförts med den information, som erhölls 

under intervjuerna. En målsättning har varit att kunna jämföra profilerna hos dem, som via 

psykologintervjuerna antagits med dem, som ej antagits för att se, om det föreligger någon 

väsentlig skillnad dem emellan och om testet ger någon viktig tilläggsinformation. Ett annat mål 

är att i gruppen antagna jämföra dem, som fullföljer utbildningen med dem, som tvingas avbryta. 

För att också kunna göra jämförelser med tidigare antagna, gjordes testet även på de då 

inneliggande eleverna, som vid tidpunkten fullföljde sin andra termin. Testet genomfördes med 

papper och penna men protokollen överfördes därefter till den datoriserade versionen, som 

gjorde beräkningarna och de grafiska profilerna.

TESTET 

19 

16PF är ett av världens mest använda test vad gäller urval och rekrytering. Det sägs vara ett av de 

mest utforskade personlighetstesten och utgör riktmärke för många andra test. Det kan användas 

på personer från 16 års ålder och uppåt och består av 185 frågor angående individers känslor, sätt 

att förhålla sig till och bete sig i olika situationer. Varje fråga har tre svarsalternativ, varav ett 

innebär, att man inte tar ställning, något man uppmanas undvika som svarsalternativ. Testet har 

utkommit i sin femte version och har manual för svensk standardisering, administrering och 

utvärdering, tolkning av personlighetsprofiler, reliabilitet (precision) och validitet. 

Svarsstilsskalor strävar efter att bedöma det enskilda testets tillförlitlighet. År 2002 granskades 

och godkändes testet av STP, Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, bildat av Sveriges 

Psykologförbund. 

Upprinnelsen till testets utveckling var, att två amerikanare, Allport och Odbert, år 1936 försökte 

kartlägga hur många dimensioner som krävs för att kunna beskriva människans personlighet. De 

samlade samtliga adjektiv, som beskriver egenskaper hos människan i engelska ordböcker och i 

psykologisk litteratur (”lexical tradition”). Efter att ha tagit bort synonymer och långsökta 

uttryck samt gjort olika grupperingar av ord, fick de fram ett trettiotal egenskaper (traits), som 

tillsammans skulle beskriva personligheten och utgöra underlag för testets utformning. Testet 

grundar sig således inte på någon traditionell psykologisk teori men modellen antyder, att en 

individs beteende styrs av drag, som ligger latent stabila i personligheten. Kan man tillförlitligt 

beskriva en person utifrån sådana drag, kan man också enligt detta göra förutsägelser om, hur 

vederbörande kommer att reagera i nya situationer. Detta kallas den psykometriska ansatsen. 

Antagandet är en förutsättning för att en prediktion skall fungera. Motsatsen är den sociala 

ansatsen, som betonar människans föränderlighet (Bolander 2002). 

Efter andra världskriget (1946), fortsatte en psykometriker vid namn Raymond Cattell att 

utveckla Allports och Odberts påbörjade arbete. Observatörer fick klassificera personer de kände 

utifrån ovannämnda traits och man gjorde faktoranalys, en av de mest användbara metoderna för 

bearbetning av den typen av data, på resultaten. Den innebär, att man minskar antalet nödvändiga 

dimensioner som skall ingå i testet genom att variabler, som mäter eller beskriver samma 

egenskap, reduceras. Således analyseras interkorrelationen, det vill säga variablernas inbördes 

samband, och kvar blir enbart mer eller mindre okorrelerade variabler. Metoden är nära knuten 

till den traitpsykologiska personlighetsmodellen och målet är bl a att minska testets omfång. 

På det sättet ville Cattell identifiera det antal faktorer, som enligt honom kan förklara en större 

domän av personlighetsbeskrivningar. Dessa personlighetsfaktorer benämnde han ”primära”. De 

kom att bli 16 till antalet och därför fick testet namnet 16PF. 

De 16 primära faktorerna 

De olika faktorerna beskrivs längs ett kontinuum enligt en standardiserad poängskala med värden 

mellan 1-10. Alla individer har drag av alla faktorer i olika utsträckning och kan alltså erhålla såväl 

höga som låga värden i de olika faktorerna. Skalorna är alltså bipolära och samtliga värden är av 

betydelse. Värden mellan 4-7 bedöms utgöra genomsnittliga resultat. Nedan listas de olika 

faktorerna och deras extremer: 

A Värme Reserverad, opersonlig Varm, utåtriktad, 

avvisande, sluten uppmärksam mot 

andra

20 

De med låga värden i faktor A är mer försiktiga i fråga om relationer och tenderar att föredra 

enskilt eller individuellt arbete, medan de med högre värden har större människointresse och trivs 

i arbete tillsammans med andra. 

B Slutlednings- Färre uppgifter korrekta Fler uppgifter korrekta 

förmåga 

Faktor B består av ett antal problemlösningsuppgifter och mäter verbal och numerisk 

slutledningsförmåga samt logisk förmåga. Är mer kopplad till kognitiv stil än till personligheten 

men har stort inflytande på den och säger hur personligheten används. Faktorn kan uteslutas om 

begåvningstest används och resultatet bör tolkas med försiktighet. 

C Emotionell Reaktionsbenägen, Emotionellt stabil, 

stabilitet emotionellt ombytlig anpassningsbar, mogen 

Personer med låga poäng tenderar vara mer reaktionsbenägna, medan höga poäng antyder större 

kontroll över livet, ett större välbefinnande och mer aktiva och ändamålsenliga val. 

E Dominans Undfallande, samarbetsvillig, Dominant, kraftfull, 

undviker konflikter bestämd 

Med dominans menas här, att individen hellre framhäver sina egna önskningar än lyssnar till 

andras. Det har således mer med påverkan och inflytande att göra än att vara bestämd. Låga 

värden antyder på motsvarande sätt ett undfallande och mer självutplånande beteende. 

F Livlighet Allvarlig, hämmad, försiktig Livlig, upplivande, spontan 

Med höga poäng tenderar man vara spontan och entusiastisk, med risk för ytlighet och lättsinne i 

sin yttersta extrem. Motsatsen är tystlåten, allvarlig och mogen, nästan på gränsen till tungsint. 

G Regelmed- Opportunistisk, anpassar Regelmedveten, 

vetenhet sig inte plikttrogen 

Regelmedvetenhet kan spegla samvetsgrannhet och noggrannhet men också dogmatism och 

bristande flexibilitet. Låga värden kan betyda dåligt utvecklad känsla för vad som är rätt och fel 

eller okonventionella värderingar. 

H Social dristig- Blyg, känslig för Socialt dristig, våghalsig. 

het hot, skygg hårdhudad 

Socialt dristiga är orädda för att visa upp sig och ta kontakt i sociala sammanhang. Blyga, 

försiktiga och tillbakadragna får låga värden i denna faktor. 

I Känslighet Krass, objektiv, Känslig, estetisk, 

osentimental sentimental 

Känsliga personer rättar sig mer efter intuition, estetiska och personliga värderingar. Mer ”krassa” 

individer ser hellre till användbarhet, funktion, praktisk nytta och objektivitet. 

L Vaksamhet Tillitsfull, godtrogen, Vaksam, misstänksam, 

accepterande skeptisk, på sin vakt 

Med höga poäng i faktor L kan man lätt tro sig bli missförstådd eller utnyttjad av andra 

människor. Har man låga poäng är man mer tillitsfull och förväntar sig bli lojalt och rättvist 

behandlad av sin omgivning. 

M Förströddhet Förankrad, praktisk, Förströdd, fantasifull, 

inriktad på lösningar idéinriktad

21 

Här handlar det om, huruvida personen i fråga har sitt fokus på föreställningar, fantasier och egna 

tankar eller på omgivningen med dess krav. 

N Tillbaka- Rättfram, äkta, okonstlad Tillbakadragen, diskret, 

dragenhet sluten 

Personer med höga poäng är förbehållsamma och ovilliga att lämna ut sig själva till andra, medan 

de med låga poäng kan vara rättframma och avslöjande, på gott och ont. 

O Oro Självsäker, obekymrad, Ängslig, tvivlar på sig 

tillfreds med sig själv själv 

Höga värden innebär oro och ängslan inför saker och ting, medan låga värden antyder en tilltro 

till sig själv, som ytterst kan innefatta brister i självkritiskt tänkande. 

Q1 Öppenhet för Traditionell, bunden Öppen för förändringar, 

förändringar till det välbekanta experimenterande 

Höga poäng medför en preferens för utmaningar och testande, medan låga värden innebär ett mer 

traditionellt tänkande, med en önskan om kännedom och förutsägbarhet. 

Q2 Självtillit Grupporienterad, Självsäker, ensam, 

söker närhet individualistisk 

Här handlar det huvudsakligen om, huruvida man föredrar att arbeta självständigt och individuellt 

eller i grupp tillsammans med andra. 

Q3 Perfektionism Tolererar oordning, Perfektionistisk, organi- 

anspråkslös, flexibel serad, självdisciplinerad 

Att vara åt det perfektionistiska hållet innebär en önskan om ordning och reda, planering och 

struktur. Att göra rätt är viktigt och helst skall situationer och händelser vara förutsägbara, vilket 

i sin tur kan medföra en viss inflexibilitet. Låg poäng på skalan kan å andra sidan betyda bristande 

organisation, nonchalans och rörighet samt en benägenhet att lämna saker och ting åt slumpen. 

Q4 Anspändhet Avspänd, lugn Anspänd, full av energi, 

tålmodig otålig, pressad 

Personer med höga poäng kan lätt bli rastlösa och irriterade, medan personer med låga poäng 

känner sig avspända och lugna, vilket i sin extrem kan innebära svårighet att mobilisera energi och 

motivation till att sätta press på sig själva. 

Genom ytterligare faktoranalys sammanfördes dessa 16 primärfaktorer till fem övergripande, så 

kallade globala faktorer, som utgörs av kombinationer av besläktade primärfaktorer. De fem är: 

extraversion (extravert kontra introvert; hur man förhåller sig till andra), ångest (oberörd kontra 

lättoroad), hårdförhet (mottaglighet kontra hårdför; benägenhet att ägna resurser åt alternativt 

undvika att skaffa ny information; en aspekt på sättet att tänka), oberoende (tillmötesgående 

kontra självständig) och självkontroll (ohämmad kontra självbehärskad). 

Poäng erhålls genom ekvationer baserade på, hur de ingående primärskalorna förhåller sig till det 

globala begreppet. Värdena på de primärskalor, som ingår, kan således variera i styrka, även om 

det inte framgår av globalfaktorns slutliga värde. 

Eftersom den testade själv väljer svarsalternativ på frågorna, finns risk för, att svaren påverkas av, 

vad man tror är ”socialt önskvärt” att svara, vilket kan ske på bekostnad av ärligheten. Brister i 

självinsikt kan också färga valet av svarsalternativ. Därför finns så kallade svarsstilsskalor, som 

korrigerar för detta. Skalorna består av tre delar, nämligen IM-skalan, som mäter social

önskvärdhet i svaren, INF-skalan, som mäter andelen ovanliga svar och ACQ-skalan, där 

individens benägenhet att svara instämmande värderas. Testet har reviderats ett antal gånger, 

senast år 1994, då även den svenska normeringen påbörjades. 

22 

Grupper, som använts vid den svenska normeringen, är psykologistuderanden vid Stockholms 

universitet, ekonomistuderanden i Stockholm samt ett slumpmässigt urval ur det svenska 

befolkningsregistret. Den sistnämnda är större än de två andra tillsammans. I föreliggande 

undersökning utgörs normgruppen av samtliga grupper sammantagna. Såväl testets validitet 

(förmåga att mäta det det avser mäta) som dess reliabilitet (precision och tillförlitlighet), uppges 

vara tillfredsställande (Russell & Karol 1997). 

Kritik mot testet 

Problemet för forskningen i utarbetandet av denna modell har varit att kunna isolera de 

grundläggande drag, som ger en täckande personlighetsbeskrivning och att hitta instrument, som 

tillfredsställande mäter dessa personlighetsdrag samt metoder för insamlingen av data. 

Det som talar för testet är dess strävan efter objektivitet och lättförståelighet. Utifrån verbala 

beskrivningar kan man jämföra beteendet hos olika individer och bedöma, vilka egenskaper, som 

passar i vilka situationer. Modellen, som testet bygger på, lämpar sig bäst för urval och 

rekrytering inom arbetslivets psykologi. 

Kritik som framförts är, att kunskap saknas om, hur personligheten utvecklats och om och i så 

fall på vilket sätt den kan förändras. 

Testet mäter huvudsakligen emotionell förmåga. Övriga förmågor, som kan inverka, samt 

faktorer som intresse och motivation innefattas inte och det prognostiska värdet bör ses som 

kortsiktigt (Kline 2000). 

Intellektuella och kognitiva variabler ses som mer stabila över tid än socialt beteende och ickekognitiva 

personlighetsvariabler. 

Beträffande emotionell förmåga och socialt beteende anses ett samspel ske mellan individen och 

den aktuella situationen. Antagandet att personlighetsdrag skulle vara stabila över tid och därmed 

förutsägbara har prövats i olika studier och resultaten visar, att så inte är fallet. Indvidens 

beteende är inte enbart en funktion av egenskaper inom individen, utan också en följd av 

egenskaper hos de situationer, som omger individen. 

Det är också av vikt, hur situationen uppfattas och vilken mening individen ger situationen 

(Johannesson 1976). 

Detta synsätt kallas interaktionism och företräds av bl.a. den amerikanske teoretikern Kantor 

samt Lewin i Tyskland. Följande punkter sammanfattar interaktionismen: 

Beteendet bestäms i ett kontinuerligt samspel mellan individen och de 

situationer, i vilka han rör sig. 

Individen är det medvetna, aktiva subjektet i denna interaktionsprocess; han 

tolkar situationerna och ger dem mening. Han väljer i viss utsträckning vilka 

situationer han kommer att vistas i och han påverkar både medvetet och 

omedvetet dessa situationer samtidigt som han själv påverkas i sitt beteende 

av dem. 

På individsidan spelar kognitiva faktorer en viktig roll för utformningen av 

beteendet i denna interaktionsprocess.

23 

På situationssidan understryks den psykologiska betydelsen av situationen för 

individens beteende. (Johannesson 1976) 

Slutligen hävdas att sambandet mellan de 16 faktorerna fortfarande är för stort, det vill säga de är 

inte inbördes oberoende.Vissa forskare (Digman 1990, Goldberg 1993) menar, att testet består av 

endast 4-7 helt rena faktorer (Anastasi 1997). 

UNDERSÖKNINGSGRUPP 

Populationen i föreliggande undersökning utgörs av samtliga sökanden till utbildningen på 

försvarets tolkskola, vilka kallats till tidigare nämnda extramönstring. Ur denna grupp gjordes ett 

riktat urval. En del bestod av dem, som antagits år 2001 och som vid undersökningstillfället våren 

2002 fortfarande var kvar och kom att fullfölja utbildningen (13 st). Dessa kommer 

fortsättningsvis att benämnas ”term-2”. Därutöver testades samtliga sökanden, som intervjuades 

i samband med extraprövningen år 2002 (43 st). Av dessa kom 18 att antas till kommande 

utbildningsår 2002-2003. En individ som antogs år 2002 fick dispens att vänta ett år men ingick i 

testningen, tillika en externelev, som tagits ut på annat sätt. Denne räknades dock bort i 

undersökningen. Antagningen skedde, som tidigare nämnts, på grundval av ordinarie 

urvalsmetoder, det vill säga i en kommission med underlag från intervjuer med befäl, språklärare 

samt psykologer. Ingen utvärdering gjordes av genomförda personlighetstestning. 

RESULTAT 

I resultatredovisningen kommer medelvärden inom respektive grupp vad gäller resultat 

begåvningsprov, befälsskattning, plikttjänstförmåga, glosprov i förekommande fall, värden på 

respektive primärskalor, globala skalor samt svarsstilsskalor att redovisas. Dessutom görs 

jämförelser mellan olika grupper. Enskilda profiler kommer inte att analyseras, eftersom det 

snarare är eventuella trender och tendenser i de olika grupperna, som efterfrågas. Variablerna 

”ålder” och ”kön” kommer inte att behandlas, eftersom samtliga individer befinner sig i åldrarna 

18-20 år och enbart 6 av 56 testade utgörs av kvinnor. De grupper som förekommer är dels ”term 

2”, dels samtliga sökanden, som intervjuades i samband med nästkommande års uttagning. Dessa 

har även delats in i två undergrupper, nämligen de som antogs respektive ej antogs. De senast 

antagna har i sin tur indelats i de som fullföljde respektive avbröt utbildningen. En jämförelse 

mellan gruppernas medelvärden illustreras i tabell 13.

24 

Jämförelser mellan samtliga gruppers medelvärden (tabell 13) 

Hela gruppen 

Extramönstr. 

2002 

Befälsskattning 6,89 7,02 6,81 6,46 7,06 7,00 6,75 7,00 

Plikttjänstförmåga 6,98 7,02 6,90 6,85 6,94 7,08 7,00 6,80 

Intellektuell förmåga 7,70 7,58 7,97 8,08 7,89 7,36 8,10 7,70 

Resultat glosprov 52,70 52,70 57,65 - 57,65 49,04 59,00 56,60 

Primär faktor värme 4,54 4,63 4,45 4,23 4,61 4,64 4,30 4,50 

Primär faktor slutledningsförmåga 8,27 7,95 8,74 9,31 8,33 7,68 8,80 8,60 

Primär faktor emotionell stabilitet 6,63 6,81 6,58 6,00 7,00 6,68 6,25 7,30 

Primär faktor dominans 6,16 6,37 5,90 5,46 6,22 6,48 5,70 6,30 

Primär faktor livlighet 5,29 5,23 5,52 5,46 5,56 5,00 5,80 5,00 

Primär faktor regelmedvetenhet 5,91 6,33 6,16 4,54 7,33 5,60 5,30 7,80 

Primär faktor social dristighet 6,32 6,44 6,42 5,92 6,78 6,20 6,60 6,20 

Primär faktor känslighet 4,05 3,98 4,13 4,31 4,00 3,96 4,25 3,40 

Primär faktor vaksamhet 5,14 5,09 5,00 5,31 4,78 5,32 5,00 5,10 

Primär faktor förströddhet 5,41 5,21 5,61 6,08 5,28 5,16 5,90 5,10 

Primär faktor tillbakadragenhet 5,64 5,63 5,45 5,69 5,28 5,88 5,50 5,80 

Primär faktor oro 4,50 4,30 4,64 5,15 4,33 4,28 4,90 4,20 

Primär faktor öppenhet för förändringar 5,61 5,67 5,55 5,38 5,67 5,68 5,50 5,90 

Primär faktor självtillit 4,80 4,86 4,81 4,62 4,94 4,80 4,80 5,10 

Primär faktor perfektionism 6,00 6,30 6,10 5,00 6,89 5,88 5,75 6,80 

Primär faktor anspändhet 4,18 3,70 4,39 5,77 3,39 3,92 5,00 3,10 

Global faktor extraversion 5,54 5,58 5,68 5,38 5,89 5,36 5,70 5,40 

Global faktor ångest 4,00 3,65 4,10 5,15 3,33 3,88 4,60 3,10 

Global faktor hårdförhet 6,39 6,42 6,42 6,31 6,50 6,36 6,35 6,70 

Global faktor oberoende 6,16 6,33 6,03 5,62 6,33 6,32 5,95 6,30 

Global faktor självkontroll 5,79 6,14 5,77 4,62 6,61 5,80 5,15 7,00 

Svarsstil social önskvärdhet 6,34 6,53 6,52 5,69 7,11 6,12 5,95 7,70 

Svarsstil ovanliga svar 1,95 1,93 1,45 2,00 1,06 2,56 1,65 1,10 

Svarsstil instämmande 5,39 5,19 5,68 6,08 5,39 5,04 5,85 5,40 

Antal i varje grupp (n) 56 43 31 13 18 25 20 10 

Tabeller med medelvärden och standardavvikelser för respektive grupp återfinns som särskilda 

bilagor. Grupperna skiljer sig åt i storlek, beroende på att alla som var tillgängliga aktuella period 

tagits i anspråk och därefter delats upp i olika grupper. Eftersom det bara finns en utbildningsort 

med ett begränsat antal prövande vid ett enda tillfälle per år, kunde gruppernas storlek inte 

påverkas. 

Därutöver är det av intresse att se, om det föreligger något inbördes samband mellan resultat på 

begåvningsprov, glosprov och faktor B i 16PF, det vill säga den faktor, som sägs mäta individens 

slutledningsförmåga. 

Alla antagna 

Termin 2 

Antagna 2002 

Ej antagna 2002 

Alla som fullföljt 

Avgångar 2002

Hela gruppen 

25 

För hela gruppen prövande (56 st) gäller ett medelvärde på begåvningsprovet vid mönstringen av 

7,70, medan såväl befälsskattning som plikttjänstförmåga uppnår ett något lägre värde, nämligen 

6,89 respektive 6,98 (se bilaga 2). 

Medelvärdet för dem, som gjort glosprovet (40 st) ligger på 52,70 poäng (av 60 möjliga). 

Beträffande de olika skalorna i 16PF hamnar samtliga medelvärden inom normalzonen, det vill 

säga mellan värdena 4-7, förutom faktor B (slutledningsförmåga), med värde 8,27, vilket 

bekräftar, att gruppen inte är normalfördelad vad gäller teoretisk förmåga. För närmare 

jämförelser hänvisas till tabellerna. 

Kallade till extramönstring inför år 2002-2003 

I gruppen sökanden till utbildningsår 2002-2003, som kallats till extramönstring (43 st) uppnås 

7,58 som medelvärde för begåvningsprovet, medan befälsskattning och plikttjänstförmåga ligger 

inbördes lika, nämligen på 7,02 (se bilaga 3). Glosprovet har inte gjorts av dem, som tillhör 

gruppen ”term 2”; följaktligen är värdet här identiskt med hela gruppens värde, dvs 52,70. 

Generellt kan för resultaten på de olika faktorerna i 16PF sägas, att flertalet medelvärden ligger 

inom normalzonen. Dock kan några resultat vara värda att kommentera: faktor A, ”värme” ligger 

förhållandevis lågt (4,63), vilket inte ligger i linje med vad som förväntas av en blivande 

förhörsledare. Det kan stämma så tillvida, att de sökande är intellektuellt inriktade och i sina 

aktiviteter föredrar att arbeta individuellt. Det kan också tolkas som att situationer med 

omfattande interaktion med andra människor uppfattas som obekväma eller att intresse saknas 

för att bry sig om, hur andra mår. En sådan tolkning emotsägs emellertid av gruppens medelvärde 

på befälsskattningen. (Generellt sett brukar kvinnor ligga något högre i poäng, än män i faktor 

A.) 

Övriga faktorer med förhållandevis låga värden är i denna grupp: faktor I, ”känslighet (3,98), 

faktor O,”oro” (4,30), faktor Q4, ”anspändhet” (3,70) samt den globala faktorn Q2, ”ångest” 

(3,65). Här kan nämnas, att till de primärfaktorer, som bidrar till poängvärdet på den globala 

faktorn ”ångest” hör just ”oro” och ”anspändhet”. Resultatet torde utgöra en fördel för gruppen 

vad gäller framtida påfrestningar under utbildningen. Faktor Q2, ”självtillit”, med värde 4,86, 

tarvar en kommentar, speciellt i kombination med ett lågt värde i faktor A, värme. Enligt 16PF:s 

tolkningsguide skulle en sådan kombination kunna indikera, att man i en gruppaktivitet lägger 

tonvikten mer på uppgiften än på att lära känna dem man arbetar med. Även i denna grupp ligger 

värdet i faktor B (slutledningsförmåga) över medel, 7,95. 

Alla antagna till tolkskolan 

Antalet ”antagna” till tolkskolan uppgår till 31 och innefattar såväl ”term 2” (13 st) som de 18 

antagna till kommande utbildningsår. Medelvärdet för gruppen avseende begåvningsprovet ligger 

på 7,97, medan medelvärdet för befälsskattningen och plikttjänstförmågan uppgår till 6,81, 

respektive 6, 90. Glosprovet har gjorts av endast 17 individer och medelvärdet här ligger på 57,65. 

Faktor A, ”värme”, uppnår ett medelvärde av 4,45, vilket kan tyckas vara lite lågt i sammanhanget, 

eftersom faktorn bl. a. innehåller en social komponent. I sin framtida roll som förhörsledare 

förväntas denna grupp i högre grad vara inriktad på relationer till andra. Övriga faktorer med 

medelvärden i nedre normalzonen är I, ”känslighet” (4,13), O, ”oro” (4,68) och Q4, 

”anspändhet” (4,39). Lågt medelvärde erhålls även i den globala faktorn ”ångest” (4,10). Dessa 

resultat är mindre förvånande, eftersom gruppen förväntas besitta god psykisk stabilitet.

26 

Medelvärdet i den primära faktorn Q2, ”självtillit” (4,81), indikerar grupporientering och sökande 

efter samarbete med andra mer än självständighet och individualism. Primärfaktorn B, 

”slutledningsförmåga”, har medelvärdet 8,74, vilket ligger i paritet med medelvärdet på 

inskrivningsprovet. Svarsstilsskalornas medelvärden återfinns, liksom i grupperna ovan, under 

eller inom normalzonen (se bilaga 4). 

Inneliggande, termin 2 

Gruppen ”term 2” fördelar sig inbördes enligt följande: intellektuell förmåga 8,08, befälsskattning 

6,46 och plikttjänstförmåga 6,85. Som ovan erhålls lägre värden i faktor A ”värme” (4,23), faktor 

I, ”känslighet” (4,31) samt faktor Q2 ”självtillit” (4,62). Dessutom tillkommer för denna grupp 

ytterligare två faktorer med värden i nedre delen av normalzonen, nämligen faktor G, 

”regelmedvetenhet” (4,54) och den globala faktorn ”självkontroll” (4,62), vars värde påverkas av 

bland annat värdet i faktor G. I den här gruppen uppnås det jämförelsevis högsta värdet i 

slutledningsförmåga, nämligen 9,31 (se bilaga 5). 

Antagna år 2002 

Motsvarande värden på gruppen antagna år 2002 ser ut som följer: 

Intellektuell förmåga 7,89, befälsskattning 7,06 och plikttjänstförmåga 6,94. Medelvärdet för 

glosprovet ligger på 57,65. Faktorer med lägre värden i 16PF är: faktor A, ”värme” (4,61), faktor 

I, ”känslighet” (4,00), faktor L, ”vaksamhet” (4,78), faktor O, ”oro” (4,33), faktor Q2, ”självtillit” 

(4,94), faktor Q4, ”anspändhet” (3,39) samt den globala faktorn ”ångest” (3,33). Högre värden, 

men fortfarande inom eller nära normalzonen, erhålls i faktor C, ”emotionell stabilitet” (7,00) 

och faktor G, ”regelmedvetenhet” (7,33). Faktor B, ”slutledningsförmåga”, uppnår ett värde av 

8,33. Svarsstilsskalan ”social önskvärdhet” ligger också relativt högt (7,11) (se bilaga 6). 

Intressant att notera är, att det trots indikationer om att denna grupp skall vara förhållandevis 

avspänd och psykiskt stabil, endast är 7 av de 17 som påbörjade utbildningen, som också lyckades 

fullfölja den. 

Ej antagna år 2002 

Gruppen ”ej antagna” utgörs av 25 individer. Här återfinner vi högre medelvärden i såväl 

befälsskattning (7,00) som plikttjänstförmåga (7,08). Däremot är medelvärdet på 

begåvningsprovet något lägre (7,36). Glosprovet har gjorts av 23 personer. Även här är 

medelvärdet lägre (49,04), liksom i faktor B, ”slutledningsförmåga” (7,68). 

Låga medelvärden återfinns i samma faktorer, som för gruppen ”antagna”: primärfaktor A, 

”värme” (4,64), faktor I, ”känslighet” (3,96), faktor O, ”oro” (4,28), faktor Q2, ”självtillit” (4,80) 

samt primärfaktor Q4, ”anspändhet” (3,92). Även här har globalfaktorn ”ångest” ett lågt 

medelvärde, nämligen 3,88. Anmärkningsvärt här är, att flera av faktorerna hamnar utanför 

normalzonen, det vill säga under värde 4. Svarsstilsskalornas medelvärden ligger även här under 

eller inom normalzonen (se bilaga 7).

Alla som fullföljt utbildningen 

27 

Som tidigare nämnts består gruppen som fullföljt utbildningen både av de 13, som vid testtillfället 

gjorde sin andra termin och de 7, som sedan visade sig klara kommande utbildning. Dessa 

redovisas nedan tillsammans. 

Här är motsvarande medelvärden på befälsskattning och plikttjänstförmåga 6,75 respektive 7,00, 

dvs i båda fallen lägre än för gruppen ”ej antagna”. De variabler, som indikerar teoretisk förmåga, 

nämligen begåvningsprovet, glosprovet samt faktor B i 16PF, ligger däremot samtliga högre här, 

med respektive värden 8,10, 59,00 samt 8,80. 

Medelvärdena för personlighetsfaktorerna uppvisar samma tendens i denna grupp; faktor A, 

”värme” (4,30), faktor I, ”känslighet” (4,25), faktor O, ”oro” (4,90) samt faktor Q2, ”självtillit” 

(4,80). Dock ligger medelvärdet för faktor Q4, ”anspändhet” lite högre här, nämligen på 5,00. 

Den globala faktorn ”ångest” renderar ett medelvärde av 4,60 i denna grupp. Svarsstilsskalorna 

ligger som tidigare under eller inom normalzonen (se bilaga 8). 

Avgångar år 2002 

Hur ser då fördelningen ut i den grupp, som sedermera tvingades avbryta utbildningen (10 st)? 

På begåvningsprovet ligger medelvärdet på 7,70, vilket är något högre än för gruppen ”ej antagna” 

(7,36) men lägre än för dem, som fullföljt utbildningen (8,10). Detta strider mot resultatet från 

tidigare validitetsstudie, där de som tvingades avbryta tenderade ha ett högre värde (se ovan). 

Motsvarande siffror för befälsskattning och plikttjänstförmåga är i denna grupp 7,00 och 6,80. 

Resultatet på glosprovet uppnår ett medelvärde av 56,56, vilket är lägre än motsvarande som 

fullföljt. På primärfaktor B, ”slutledningsförmåga”, får gruppen 8,60, vilket ligger högre än för 

dem, som ej antagits. 

Den här gruppen utgör ju en del av gruppen ”antagna” och uppvisar likheter med den men också 

en del skillnader. Medelvärdet för faktor A, ”värme”, är fortfarande relativt lågt (4,50), liksom 

faktor I, ”känslighet” (3,40), faktor O, ”oro” (4,20) samt faktor Q4, ”anspändhet”, med värde 

3,10. Såväl ”känslighet” som ”anspändhet” ligger här, tillsammans med den globala faktorn 

”ångest” (3,10) på värden under normalzonen. Kan deras mer avspända och obekymrade 

inställning ha bidragit till, att de sedermera blev avgångar? Är de inte tillräckligt tävlingsinriktade? 

Denna grupp uppvisar dessutom ett jämförelsevis högre medelvärde i faktor C, ”emotionell 

stabilitet”, (7,30). Andra faktorer, där gruppen uppnår högre medelvärden relativt sett är faktor 

G, ”regelmedvetenhet” (7,80) samt den globala faktorn ”självkontroll” (7,00). Samtidigt ligger 

svarsstilsskalan ”social önskvärdhet” något högre jämfört med övriga gruppers (7,70) (se bilaga 

9).

UNDERSÖKNING AV SKILLNADER MELLAN GRUPPERNA 

28 

I likhet med tidigare undersökning är det av intresse, att även här ta reda på, om de skillnader 

mellan grupperna, som framkommit, i något avseende är signifikanta. Eftersom normalfördelning 

inte föreligger i de grupper som testats, används här, liksom tidigare, Mann-Whitney U test som 

beräkningsmetod. 

Vid jämförelser mellan gruppen antagna - ej antagna framkommer följande: Signifikanta 

skillnader i resultaten mellan grupperna återfinns endast i variablerna ”begåvningsprov” 

(p=0,023), ”resultat glosprov” (p=0,022) samt i primärfaktor B, ”slutledningsförmåga” 

(p=0,001). Det betyder, att gruppen, som antagits till tolkskolan presterat bättre på de test, som 

mäter teoretisk förmåga. Traditionell nivå för statistisk signifikans (0,05) har använts. En viss 

tendens kan skönjas i svarsstilsskalan ”ovanliga svar”, där antagna ligger något högre än dem, som 

ej antagits (p=0,057). Övriga skillnader uppvisar ej signifikans (se bilaga 10). 

Mellan gruppen som fullföljt utbildningen och gruppen, som tvingats avbryta, framkommer en 

signifikant skillnad i faktor G, som behandlar regelmedvetenhet, noggrannhet och 

samvetsgrannhet men som också kan vara tecken på dogmatism och bristande flexibilitet 

(p= 0,008). Här är det avgångarna, som erhållit det högsta värdet. Kan det vara så, att sämre 

förmåga till anpassning, omställbarhet och nyanserat tänkande har legat dem i fatet? 

Vidare uppvisas signifikans i primärfaktor Q4, ”anspändhet” (p=0,040). Gruppen avgångar ligger 

under normalzonen. Har de haft svårare att mobilisera energi och motivation? 

I två faktorer återfinns tendenser till skillnader mellan de två grupperna, nämligen i faktor 

”emotionell stabilitet” (p=0,065) och ”känslighet” (p=0,094). De, som klarat utbildningen är 

enligt resultatet mer känslomässigt reaktionsbenägna än avgångarna, det vill säga något mer 

känsliga och mindre emotionellt stabila, vilket kan tyckas anmärkningsvärt. Å andra sidan är de 

också mer intuitiva, vilket kan vara en fördel i sammanhanget. 

En global faktor uppvisar signifikans, nämligen ”självkontroll” (p=0,011), vilken bl. a. avser i 

vilken utsträckning känslor uttrycks. Avgångarna får här ett högre medelvärde, det vill säga de är 

mer benägna till självbehärskning och till att undertrycka och hålla tillbaka känslor. Faktorn har 

visat sig korrelera positivt med såväl regelmedvetenhet, som med social önskvärdhet i 

svarsstilsskalorna. Detta bekräftas även här med en signifikant skillnad mellan grupperna också i 

social önskvärdhet på p=0,010. 

Tendens till skillnad föreligger i den globala faktorn ”ångest” (p=0,072), där gruppen som 

fullföljt uppvisar ett något högre medelvärde (se bilaga 11). 

En slutsats man kan dra av ovannämnda resultat är, att det på det hela taget föreligger större 

likheter än skillnader mellan de olika grupperna, vilket tyder på, att gruppen sökanden till 

tolkskolan är relativt homogen, de olika utfallen till trots. 

För att undersöka om något inbördes samband finns mellan mönstringens inskrivningsprov, 

extramönstringens glosprov och primärfaktorn ”slutledningsförmåga” (faktor B), används 

Pearson´s korrelationsmetod, eftersom de olika variablerna förutsätts vara parametriska och 

befinna sig på intervallskalenivå. Med en signifikansnivå på 0,05 föreligger statistiskt säkerställt 

samband endast mellan inskrivningsprovet och faktor B i testet (r= 0,499) (se bilaga 12).

SLUTDISKUSSION 

Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste resultaten i undersökningen samt reflektioner 

kring dessa. 

29 

De test som i något avseende mäter intellektuell förmåga visar, att gruppen antagna presterade 

bättre än de, som ej blev antagna, trots att det inte var dessa värden som var avgörande i den 

uppföljande uttagningen. De som fullföljde utbildningen å sin sida hade högre värden än de, som 

tvingades avbryta. Detta strider mot resultatet från tidigare validitetsstudie, där de som avbröt 

tenderade ha ett högre värde, åtminstone på inskrivningsprovet, som då var det enda tillgängliga. 

Överlag gäller att lägre medelvärden erhålls i 16PF:s faktor ”värme”, vars grundbetydelse sägs 

vara en individs nivå för intresse och omsorg om andra. Lägre poäng indikerar försiktighet när det 

gäller socialt engagemang, mer av ensamaktiviteter, mindre benägenhet att visa andra värme och 

känslor samt en benägenhet att rikta sitt intresse mot idéer och föremål mer än mot individer. 

(En sådan tolkning emotsägs emellertid av medelvärdena på befälsskattningen.) Fördelen med det 

kan vara ett oberoende av känslomässiga relationer, vilket leder till större fokus på uppgifter och 

mer utrymme för att utveckla intellektuella och kreativa förutsättningar. Detta kan vara ett plus 

under utbildningens första termin, då fokus ligger på teoretiska egenstudier. Här har det också 

visat sig, att personer med mycket hög social kompetens och stort behov av sociala kontakter i 

vissa fall blivit avgångar, då de inte förmått avskärma sig i tillräcklig utsträckning. 

Å andra sidan är den sociala förmågan en nödvändig ingrediens, framför allt under andra 

terminen, när de förvärvade kunskaperna skall tillämpas. Till syvende och sist är det slutliga målet 

rollen som förhörsledare, i vilken samtliga ämnen utgör verktyg och medel för att nå målet. 

Betonas bör dock att samtliga medelvärden i faktorn fortfarande ligger inom normalzonen. 

Grundbetydelsen i faktor ”känslighet” är den utsträckning i vilken individen gör objektiva eller 

subjektiva bedömningar. Med lite lägre poäng är man mer objektiv, praktisk och logisk i sina 

bedömningar och mindre emotionellt styrd, vilket kan vara en fördel i detta sammanhang. 

Lägre poäng i faktor ”oro” indikerar ett mer självsäkert, obekymrat och avspänt förhållningssätt, 

där man klarar att se kritiskt på sig själv. Likaså tolkas ett lägre värde i faktor ”anspändhet” som 

att personerna ifråga snarare är lugna och avspända än rastlösa och nervösa. 

I ovannämnda faktorer ligger samtliga gruppers medelvärden precis inom eller strax under 

normalzonen i testet, vilket kan tolkas som, att de prövande som helhet utgör en grupp med god 

psykisk stabilitet. Samtidigt kan konstateras, att det är gruppen avgångar, som har de lägsta 

värdena. Innebär det att deras mer avspända och obekymrade inställning så småningom leder till 

att de blir avgångar? Är de inte tillräckligt tävlingsinriktade? För lite anspändhet kanske betyder 

mindre energi och lägre motivation. 

Vid jämförelse mellan dem som fullföljt och dem som avbrutit utbildningen framkom också, som 

tidigare nämnts, en skillnad i faktorn, som behandlar ”regelmedvetenhet”. Denna faktor mäter 

enkelt uttryckt individers villighet att följa regler och normer. Här är det avgångarna, som tycks 

vara mer plikttrogna och samvetsgranna. Beroende på hur svaren på frågorna ser ut, skulle 

resultatet också kunna tolkas som att avgångarna har ett mer onyanserat sätt att tänka och 

därmed svårare att ställa om och anpassa sig, vilket således legat dem i fatet. 

Beträffande svarsstilsskalorna kan noteras, att medelvärdet för skalan, som mäter andelen 

”ovanliga svar” i samtliga grupper ligger väldigt lågt, vilket torde minimera risken för medvetna 

förvanskningar i svaren.

30 

De resultat som framkommit i denna undersökning uppvisar inga otvetydiga profiler, som skulle 

kunna utgöra kompletterande hjälpmedel i samband med de extrauttagningar, som görs till 

tolkskolan. Huvuddelen av erhållna gruppmedelvärden i personlighetstestet ligger inom 

normalzonen även i denna speciella, relativt homogena undersökningsgrupp. Genomsnittliga 

värden betyder inte, att variationer i svaren saknas. Dock är variationerna inte större, än att de 

sammantagna profilerna i huvudsak placerar sig inom de gränser, som betraktas som normalt för 

befolkningen i stort. 

Uppkomna skillnader mellan undergrupperna ger möjligheter till olika tolkningar. Som tidigare 

nämnts är underlaget för undersökningen begränsat, eftersom man endast har tillgång till ett visst 

antal individer under året. Vid uppdelning i undergrupper blir antalet i varje grupp ojämnt och 

jämförelser blir svåra att göra. Styrkan i föreliggande undersökning är emellertid, som tidigare 

nämnts, att samtliga individer som fanns att tillgå är representerade. 

Möjligen kan en mer longitudinell uppföljning över flera årskurser ge ett fylligare underlag. Ju 

större antal som testas, desto större möjlighet till att signifikanta skillnader erhålls i de olika 

variablerna. Till dess att en sådan utvärdering gjorts bedöms personlighetstestet 16PF i dagsläget 

inte tillföra nuvarande urvalsförfarande någon avgörande information. Det har inte framkommit, 

att elever på tolkskolan skulle ha någon speciell personlighetsprofil, som skiljer dem från andra 

kategorier. 

Det har visat sig, att elever som avskilts i de flesta fall vid antagningen erhållit en 

psykologbedömning med någon form av tveksamhet eller reservation. Djupintervjuerna i sig har 

dock inte varit föremål för någon utvärdering i denna studie. En framtida undersökning skulle 

kunna innefatta även detta. 

De slutsatser man således kan dra av ovanstående undersökningar är, att det i dagsläget inte är 

motiverat att ändra kraven på vare sig plikttjänstförmåga, befälslämplighet eller begåvningsprov. 

Ej heller tycks det finnas skäl till, att i fortsättningen utöka extramönstringen med 

personlighetstestet 16PF. Snarare kan resultaten indikera en fortsatt skärskådning av skolans 

pedagogik och innehåll, inte minst med tanke på de omvärldsförändringar som skett inom såväl 

skola, försvar som samhälle i stort. Vi får inte glömma, att de elever, som antas till tolkskolan 

trots allt är en selegerad grupp med resurser över genomsnittet.

Bilaga 1. Korrelationsberäkningar enligt Pearson’s produktmomentkorrelationsmetod n = 39 

ryska totalt taktik 

lämplighet kunskaper & 

färdigheter 

begåvningsfaktor 

plikttjänstförmåga 

befälsskattning 

0,745 

Pearson´s 

korrelation 

plikttjänstförmåga 

0,166 

0,000 

0,129 

-0,274 

0,313 

0,091 

0,433 

0,097 

0,741 

0,091 

-0,312 

0,583 

0,084 

0,557 

-0,060 

0,000 

0,780 

0,054 

-0,174 

0,611 

0,059 

0,719 

-0,038 

31 

0,862 

0,456 

0,000 

0,640 

0,000 

0,355 

0,290 

-0,235 

0,721 

0,148 

0,816 

-0,098 

0,332 

0,004 

0,469 

0,000 

0,652 

0,026 

0,672 

0,149 

-0,422 

0,367 

0,067 

0,555 

0,169 

0,039 

0,003 

0,000 

0,000 

0,007 

0,687 

0,305 

Sig.(2-tailed) 

begåvnings- Pearson´s 

faktor korrelation 

Sig. (2-tailed) 

lämplighet Pearson´s 

korrelation 


kunskaper & Pearson´s 

färdigheter korrelation 


ryska totalt Pearson´s 

korrelation 


taktik Pearson´s 

korrelation 


förhörstjänst Pearson´s 

korrelation 

Sig. (2-tailed)

32 

Bilaga 2. Alla, som sökt och kallats till extramönstring samt 

inneliggande från föregående år n = 56 

Medelvärde Stdavvikelse 

Befälsskattning 6,89 0,93 

Plikttjänstförmåga 6,98 0,88 

Intellektuell förmåga 7,70 0,99 

Resultat glosprov 52,70 10,86 

Primär faktor värme 4,54 1,79 

Primär faktor slutledningsförmåga 8,27 1,27 

Primär faktor emotionell stabilitet 6,63 1,65 

Primär faktor dominans 6,16 1,63 

Primär faktor livlighet 5,29 1,57 

Primär faktor regelmedvetenhet 5,91 2,13 

Primär faktor social dristighet 6,32 1,62 

Primär faktor känslighet 4,05 1,60 

Primär faktor vaksamhet 5,14 1,57 

Primär faktor förströddhet 5,41 2,18 

Primär faktor tillbakadragenhet 5,64 1,73 

Primär faktor oro 4,50 2,08 

Primär faktor öppenhet för förändringar 5,61 1,56 

Primär faktor självtillit 4,80 1,65 

Primär faktor perfektionism 6,00 1,64 

Primär faktor anspändhet 4,18 2,08 

Global faktor extraversion 5,54 1,44 

Global faktor ångest 4,00 2,14 

Global faktor hårdförhet 6,39 1,50 

Global faktor oberoende 6,16 1,52 

Global faktor självkontroll 5,79 1,50 

Svarsstil social önskvärdhet 6,34 1,70 

Svarsstil ovanliga svar 1,95 1,93 

Svarsstil instämmande 5,39 1,57

33 

Bilaga 3. Alla kallade till extraprövning år 2002 n = 43 






























Bilaga 4. Alla antagna n = 31 

34 






























35 

Bilaga 5. Inneliggande, termin 2 n = 13 





Resultat glosprov Glosprov ej gjort Glosprov ej gjort 

























Bilaga 6. Alla antagna år 2002 n = 18 

36 






























Bilaga 7. Alla icke antagna n = 25 

37 






























38 

Bilaga 8. Alla som fullföljt utbildningen n = 20 






























Bilaga 9. Alla avgångar år 2002 n = 10 

39 






























40 

Bilaga 10. Signifikansvärden avseende grupperna 

antagna - ej antagna n = 56 

Mann-Whitney U test 

Asymp. Sig. 

(2-tailed) 

Befälsskattning 0,569 

Plikttjänstförmåga 0,417 

Intellektuell förmåga 0,023 

Resultat glosprov 0,022 

Primär faktor värme 0,615 

Primär faktor slutledningsförmåga 0,001 

Primär faktor emotionell stabilitet 0,740 

Primär faktor dominans 0,208 

Primär faktor livlighet 0,399 

Primär faktor regelmedvetenhet 0,361 

Primär faktor social dristighet 0,492 

Primär faktor känslighet 0,676 

Primär faktor vaksamhet 0,487 

Primär faktor förströddhet 0,570 

Primär faktor tillbakadragenhet 0,367 

Primär faktor oro 0,505 

Primär faktor öppenhet för förändringar 0,980 

Primär faktor självtillit 0,458 

Primär faktor perfektionism 0,669 

Primär faktor anspändhet 0,418 

Global faktor extraversion 0,497 

Global faktor ångest 0,829 

Global faktor hårdförhet 0,623 

Global faktor oberoende 0,624 

Global faktor självkontroll 0,566 

Svarsstil social önskvärdhet 0,426 

Svarsstil ovanliga svar 0,057 

Svarsstil instämmande 0,100

Bilaga 11. Signifikansvärden för grupperna som 

fullföljt respektive avskilts från utbildningen n = 30 

41 

Mann-Whitney U test 

Asymp. Sig. 

(2-tailed) 

Befälsskattning 0,509 

Plikttjänstförmåga 0,448 

Intellektuell förmåga 0,307 

Resultat glosprov 0,113 

Primär faktor värme 0,803 

Primär faktor slutledningsförmåga 0,582 

Primär faktor emotionell stabilitet 0,065 

Primär faktor dominans 0,407 

Primär faktor livlighet 0,130 

Primär faktor regelmedvetenhet 0,008 

Primär faktor social dristighet 0,479 

Primär faktor känslighet 0,094 

Primär faktor vaksamhet 0,928 

Primär faktor förströddhet 0,432 

Primär faktor tillbakadragenhet 0,856 

Primär faktor oro 0,372 

Primär faktor öppenhet för förändringar 0,804 

Primär faktor självtillit 0,658 

Primär faktor perfektionism 0,173 

Primär faktor anspändhet 0,040 

Global faktor extraversion 0,566 

Global faktor ångest 0,072 

Global faktor hårdförhet 0,365 

Global faktor oberoende 0,649 

Global faktor självkontroll 0,011 

Svarsstil social önskvärdhet 0,010 

Svarsstil ovanliga svar 0,298 

Svarsstil instämmande 0,483

Bilaga 12. Undersökning av samband mellan test med inriktning på teoretisk förmåga 

Korrelationsberäkningar enligt 

Pearson´s produktkorrelationsmetod 

Intellektuell förmåga: 

Korrelationskoefficient 


Resultat glosprov: 



Primär faktor slutledningsförmåga: 



42 

Intellektuell 

förmåga 

- 

- 

0,181 

0,263 

0,499 

0,000 

Resultat glos- 

prov 

- 

- 

- 

- 

0,078 

0,634 

Primär faktor 

slutlednings- 

förmåga 

- 

- 

- 

- 

- 

-

REFERENSLISTA 

Anastasi, A. & Urbina. S.: Psychological Testing. Prentice Hall, Inc. 1997. 

Bolander, P.: Anställningsbilder och rekryteringsbeslut. Elanders Gotab 

Stockholm 2002. 

Johannesson, I.: Psykologisk uppslagsbok. Bokförlaget Natur och Kultur 

Stockholm 1976. 

Kline, P.: Handbook of Psychological testing. Second edition. Routledge 2000. 

Kline, P.: The new Psychometrics; Science, Psychology and Measurement 

Routledge 1998. 

Levin, A-L.: Verba Arma Nostra; Rekrytering och utbildning vid Försvarets 

Tolkskola. Ett icke publicerat projektarbete av psykologerna vid 

Pliktverket 1998. 

Lord, W.: 16 PF Tolkningsguide. 5:e versionen. Psykologiförlaget AB. 

Svensk version. Stockholm 2000. 

Mabon, H.: Arbetspsykologisk testning; om urvalsmetoder i arbetslivet. 

Psykologiförlaget 2002. 

Magnusson, D.: Testteori. Stockholm. Almqvist & Wicksell, 1969. 

Russell, M.T., Karol, D.L.: Manual 16 PF. Svensk version. 5:e versionen. 

Psykologiförlaget AB 1997. 

Tånneryd, J.: Inskrivning och uttagning under 100 år. Inskrivningsväsende 

och uttagningsprinciper 1901-2001. Pliktverket 2001. 

43

Tidigare publicerade rapporter i Pliktverkets rapportserie: 

Rapport nr 1, oktober 2002, Pliktverkets polisuppföljningsprojekt: Att bli polis, de två första åren 

– En uppföljning av elevernas i kursomgång 00 A studietid vid Polishögskolan i Solna 

Rapport nr 2, januari 2003, Pliktverkets polisuppföljningsprojekt: Att bli polis, aspiranttiden – En 

uppföljning av aspirantutbildningen för eleverna från kursomgång 00 A vid Polishögskolan i Solna 

Rapport nr 3, februari 2003, Pliktverkets polisuppföljningsprojekt: Att inte bli polis! – En 

undersökning av orsaker till att elever väljer att lämna polisutbildningen 

Rapport nr 4, juni 2003, Pliktverkets polisuppföljningsprojekt: Att hitta rätt polis! – En 

beskrivning i siffror av Pliktverkets medverkan i urvalet av sökanden till polisutbildningen 1997- 

2001 

Rapport nr 5, juni 2003: Utvärdering av urval för kriminalvården – En kvalitetssäkring av 

urvalskriterier 

Rapport nr 6, november 2003, Pliktverkets polisuppföljningsprojekt: Att vara polis!, den första 

tiden – En uppföljning av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna 

Rapport nr 7, november 2003: Förbandspsykologi 1972-2002, Litteraturöversikt 

Rapport nr 8, januari 2004, Pliktverkets polisuppföljningsprojekt: Att bli polis!, det första året i 

yrket – En uppföljning av elevernas från kursomgång 00 A vid Polishögskolan i Solna första år som 

poliser 

Rapporterna finns att hämta på www.pliktverket.se.

Pliktverket, Karolinen, 651 80 Karlstad 

Telefon 0771-24 40 00. www.pliktverket.se 

Mars 2004

Vem klarar tolkskolan? - Rekryteringsmyndigheten

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Vem klarar tolkskolan? - Rekryteringsmyndigheten

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?