22.09.2013 Views

Nr. 1 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening

Nr. 1 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening

Nr. 1 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

t:- -- , :;<br />

[.- . " ': -":.<br />

ru<br />

vaFvet<br />

CDch vi<br />

Fi<br />

IrX<br />

i'; r<br />

:i:irli;;


ornslaget<br />

Siösöttningen ov den siötte <strong>och</strong><br />

sisto 70.000-tonnoren,<br />

"Williom<br />

M. Allen", Pö Sörviksvorvet<br />

gynnodes ov ett sirölonde vörvöder.<br />

De hör tre monnorno ör<br />

iusi pö vög ott bevisio evenemonget.<br />

(Folo: Rune Nilsson)<br />

YaFvet <strong>och</strong> vi<br />

Uddevollovorvets personoltidning<br />

NF | . 1963 .Ångång s<br />

Ansvorig utgivore:<br />

Redoktör:<br />

Tore Segerdohl<br />

Nils-Gustov Olsson<br />

Redoktionskommitl6:<br />

Sven Andersson<br />

ur innelrållet:<br />

Thorvold Gierdrum<br />

Moriin Johnson<br />

(Skondioverken)<br />

Erik Eriksson<br />

Ture Pettersson<br />

4 Frön föreiogsnömnderno<br />

6 Nyonstöllning <strong>och</strong> ovgöng<br />

ov orbelskroft<br />

7 Nyo fortYgsbestöllningor<br />

8 Från utbildningsfronten<br />

9 Yrkesskodefrekvensen stiger<br />

10 Vilket fortygsmoskineri skoll<br />

vi ho i fromtiden?<br />

12 Försto kvortolets siösöttni<br />

ngor<br />

15 Omlöggning ov vorvsutforlerno<br />

l6 Ekonomiovdelningen<br />

17 4M-komponien<br />

18 Arbetsvördering<br />

.19<br />

"Hofnio" - vår 100:e<br />

leverons<br />

20 Frön Korpen<br />

22 Personolio<br />

Denno tidning ör ovsedd för intern informotion'<br />

Eftertryck eller referot ov tidningens innehåll ör tillålen<br />

endosl efler medgivonde från redoktionen'<br />

I en något vår1T <strong>och</strong> Blandaren-betonad personaltidningskollegas<br />

reäaktörsspalt läser vi följande tänkvärda rader:<br />

"Kära läsarel På sidorna framöver kommer ni att finna gammalt<br />

<strong>och</strong> nytt, nyttigt <strong>och</strong> onyttigt, roligt <strong>och</strong> oroligt' krokigt<br />

<strong>och</strong> rätt - <strong>och</strong> kanske även ett <strong>och</strong> annat fel' Detta ber vi er<br />

betrakta som avsiktligt. Vi strävar nämligen alltid efter att ge<br />

var <strong>och</strong> en av våra läsare något av intresse' Det finns faktiskt<br />

dom som bara tittar efter fel, <strong>och</strong> dom ska också tillfredsställas'<br />

Väl bekommel"<br />

I mångt <strong>och</strong> mycket vill vi instämma i vår ärade kollegas<br />

programårkluring, ärrett om vi själva försök-er lägga tonvikten<br />

*"n0,,<br />

oå - nyttigt - roligt - iatt"' De fel' som eventuellt<br />

irrryg.r'sig in, är ällrsä inte avsiktligt instuckna för att stimul".u"f"Uirinu.intresset<br />

hos läsekretsen' Men en viss uppgift har<br />

ändock felen att fylla, eftersom de - ofelbart! - leder till att<br />

en eller annan läsare låter höra av sig' Ännu mera skulle vi<br />

emellertid uppskatta, om den i olika sammanhang efterlysta<br />

kontakten miä läsekretsen tog sig mera påtagligt positiva utiryck<br />

i form av ett aktivt medarbetarskap eller bara idder <strong>och</strong><br />

,riprtug till nya artiklar, som man gärna vill se i tidningen'<br />

I övrigt innehåller väl tidningen inslag av både gammalt'<br />

onyttigt <strong>och</strong> oroligt. Definitivt oroande är rapporten<br />

"- -t:<br />

forirutt stegring av yrkesskadefrekvensen, vilket ger oss alla<br />

anledning till att med förnyade ansträngningar göra vad vi<br />

kan tör alt tvinga olyckslallskurvan neråt igen'<br />

Desto mera glädjande är att vi kan rapportera flera nya fartygsbeställningår,<br />

** säkrar sysselsättningen för i varje fall de<br />

två närmaste åren.<br />

I redaktionskommittön har från <strong>och</strong> med detta nummer<br />

inträtt den förändringen, att förman Erik Eriksson efterträder<br />

skyddsförman Sture Jlhansson' Samtidigt som vi hälsar Erik<br />

Eiikssor'r välkommen vill vi tacka Sture Johansson<br />

för hans<br />

värdefulla insatser i redaktionskommittön alltsedan tidningens<br />

tillkomst.<br />

Så skall vi till slut endast uttrycka en förhoppning om att<br />

den kommande långhelgen skall bjuda på vila <strong>och</strong> rekreation'<br />

sol <strong>och</strong> vår (i bästa bemärkelse) <strong>och</strong> tillönskar våra läsare en<br />

Glad Påsk.<br />

ReeI<br />

. r.,tr


i<br />

STATEN OCH ERII(SBERG<br />

öventan aktierna i <strong>Uddevalla</strong>vaFvet AB<br />

Vid ett extra sammanträde med för kontroll av successiva avräkning-<br />

företagsnämnderna vid <strong>Uddevalla</strong>ar mellarr Eriksberg <strong>och</strong> <strong>Uddevalla</strong>varv"et<br />

<strong>och</strong> Skandiaverken måndagen \rarvet taga del av Eriksbergs räken-<br />

den 14 januari delgavs nämnderna skaoer i den mån dessa berör Eriks-<br />

föliande:<br />

bergs förhållande till <strong>Uddevalla</strong>var-<br />

'tP. IVI. angående avtal mellan<br />

Svenska Staten <strong>och</strong> Eriksbergs Mekaniska<br />

Verkstads Aktiebolag om samgående<br />

beträffande <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />

Aktiebolag m. m.<br />

Staten förvärvar aktierna i <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />

Aktiebolag från Gustaf<br />

B. Thordens Stiftelse för Allmännyttigt<br />

Ändamål för nominellt belopp,<br />

dvs. för 8 milioner kronor.<br />

Aktiekapitalöt i <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />

,tikas genom nyemission till 40 miljoner<br />

kronor. Av de nya aktierna<br />

tecknar staten l2 miljoner <strong>och</strong> Eriksberg<br />

20 miljoner. Staten <strong>och</strong> Eriksberg<br />

äger därefter hälften vardera<br />

av aktierna i <strong>Uddevalla</strong>varvet. Om<br />

det i lramriden befinnes lämpligt att<br />


U DDEl'ALLAVARl7ET<br />

Företagsnämnden vid <strong>Uddevalla</strong>var\ret<br />

höll sitt första ordinarie sammanträde<br />

för året tisdagen den 26<br />

mars.<br />

Nya i fönetagsnä||tnden<br />

för år 1963 är (nedon fr. v.) Jon Sfefenson, Aslor Olousson' Aigot<br />

Åkesson <strong>och</strong> Alberl Korlsson<br />

FRÅN<br />

FöRETAGSNÄlnNDERTA<br />

välkommen <strong>och</strong> hoPPades, att kommande<br />

sammanträden skulle präglas<br />

av samma enighet <strong>och</strong> samarbetsvilja<br />

som varit rådande tidigare'<br />

P:<br />

J]<br />

behandlat. Samtliga berörda parter<br />

är väIkomna till ing. Theilander för<br />

att ta del av förslaget, meddelades<br />

det.<br />

Ture Peitersson hoPPades att förslaget<br />

inte skulle ligga för länge hos<br />

företagsledningen, innan det behandlades.<br />

Förhållandena är besvär-<br />

Iiga för dem som arbetar På ifrågavarande<br />

plats.<br />

Företagsledn i ngen rePresenterades<br />

därvicl av direktör Tore Segerdahl, Till ordföronde i förelogsnömnden<br />

ordförande, samt av Thorvald Gjerd- för år 1963 hade dir. Segerdahl förrum,<br />

Sixten l{ansson, Thorsten ordnats av styrelsen, medan företags-<br />

Hemberg, Ove Krok, Taisto Ojala' nämnden omvalde Ture Pettersson<br />

Erik Simonsson, I(urt Theliander, <strong>och</strong> liu Härdis Björklöf som vice<br />

Stigbjörn Tötterström <strong>och</strong> Sven öbo' ordförande resP. sekreterare.<br />

För tjänstemännen deltog Sven<br />

Andersson, Äke Hammar, Herbert Bedömningsnömnden<br />

Janson <strong>och</strong> Eric LYngstam' samt för får för år 1963 följande samman-<br />

arbetsledarna Gösta Bertrtsson, Assättning: från företagsledningen Taitor<br />

Olausson <strong>och</strong> Algot Åkesson' sto Ojala <strong>och</strong> Henning Westman<br />

Arbetarna representerades av I(arI samt från arbetarna KarI Alf, Einar<br />

Alf, Einar Berntsson, Stig Bill' I(aj Berntsson, Ture Petterssolt oclt<br />

Linde, Gösta Lööv, Frank Nlellqvist' Rune Ulfstad, samtliga omvalda. För<br />

Lars Nicklasson, Hjalmar Persson, arbetsledarna nyvaldes Astor Olaus-<br />

Ture Pettersson, Bengt Samuelsson, son. Till suppleant valdes Sren Arr-<br />

Rune Ulfstad <strong>och</strong> Erik Utgård' dersson, som skall inkallas då tjäns-<br />

Sekreterare var fru Härdis Björk' temannafrågor behandlas i bedöm-<br />

tot.<br />

ningsnämnden.<br />

Ventilotionen Pö rilkonloren<br />

En provanläggning har installerats<br />

på maskinritkontoret, <strong>och</strong> den<br />

anses fungera tillfredsställande,medclelades<br />

det. Meningen är att en liknande<br />

anläggning skall installeras<br />

även på de övriga ritkontoren.<br />

Sven Andersson PåPekade att anordningens<br />

förenklande diskuterats<br />

med överingenjör Gjerdrum' Han<br />

förstod att det var en kostnadsfråga<br />

mett ansåg rtt anordningerl redan<br />

nu var enkcl. Den hade dock förbättrat<br />

ventilationen, trots att den<br />

Nyo ledomöler<br />

i iöretagsnämnden för år 1963 är civilingenjör<br />

Jan Stefenson (ej närva'<br />

rande), verkmästarna Astor Olausson<br />

<strong>och</strong> Algot Äkesson samt föilnan Albert<br />

Karlsson (ej närvarande)'<br />

Med särskild adress till de nYa<br />

ledamöterna hälsade dir. Segerdahl<br />

Jusleringsmön<br />

för 1963 blev Iiarl Alf <strong>och</strong> Äke<br />

llammar.<br />

Förslog till tok<br />

över utrustningens detaljtillverkning<br />

på östra gallerPlanen har i<br />

dagarna blivit klart men är ännu e1<br />

inte är tillfyllest enligt nutida krav'<br />

Frir den delen av ritkontoren som<br />

ligger längst bort blir ventilationen<br />

inte tillfredsställande ansåg Sven<br />

Andersson. Han ansåg att man noga<br />

borde överväga kapaciteten <strong>och</strong> placeringen,<br />

så att anläggningen får<br />

bästa möjliga effekt.<br />

vARvET 4 ocu vl<br />

?<br />

Någna<br />

Irelönade<br />

lörslagsstäl lare<br />

fr. v, Albin Andersson. Ar'<br />

ne Efroimsson, Johonn Ge'<br />

ritz, Henrik Ingves, Einor<br />

Korlsson, Albert Mårtens'<br />

son, Wolfer Nicoloisen <strong>och</strong><br />

Åke Svensson.<br />

-l*q.r ts<br />

rr,!ll<br />

Ei<br />

ffi<br />

gr-liLffi<br />

tl<br />

!t:t!@Jj.rik<br />

t!9,t@<br />

oriil r<br />

. -j',F


4<br />

t-<br />

överingenjör Gjerdrum påpekade,<br />

att provanläggningen installerats i<br />

det ritkontor som är störst <strong>och</strong> svårast<br />

att ventilera, <strong>och</strong> att man givetvis<br />

skulle ta all möjlig hänsyn vid<br />

den fortsatta installationen.<br />

Målning ov mqlsolqrnq<br />

på tredje våningen har nu utförts,<br />

meddelades det.<br />

Bedödrningsnämndens ropPorl<br />

var denna gång av glädjande stor<br />

omfattning <strong>och</strong> upptog bl. a. tre {


Forts. från föreg. sida, NyanSläIlning<br />

.,"","if"ät"åJät*:il'T'å"lii <strong>och</strong> avgån g<br />

kostnadsbesparande förslag inkommit.<br />

Vi måste göra allt vi kan för<br />

att nedbringa våra omkostnader, underströk<br />

han.<br />

Bädd lll förlöngs 16 m<br />

så att den når fram till kajlinjen'<br />

meddelade överingenjör Ojala' Därigenom<br />

får vi möjlighet att bYgga<br />

åtyg på ca 60'000 tdw På denna<br />

bädd.<br />

I norra änden av maskinverkstaden<br />

bereds plats för en ny stor slipmaskin.<br />

är inköpta<br />

Sandblästringsmaskiner<br />

för leverans i september men placeringen<br />

av dessa är ännu ej defini<br />

tivt klar.<br />

Taket På transformatorstationen<br />

höjs för att bereda plats för förmans-<br />

kontor.<br />

Vidare undersöks för närvarande<br />

möjligheterna att förlänga utrustl<br />

Forts' bå sid' 14<br />

av aFltelsknalt<br />

Produktionsöversikl<br />

Ordföranden meddelade, att mycket<br />

hade hänt På orderfronten, sedan<br />

företagsnämnden senast sammanträdde.<br />

Tillsamans med Eriksberg<br />

har <strong>Uddevalla</strong>varvet fått bestäfning<br />

på sex 57.000 tdw tankfartyg.<br />

tilisämmans med Götaverken<br />

tuå t ytfnttyg På 7.800 tdw samt<br />

dessutom en bilfärja <strong>och</strong> ett skrov<br />

för Eriksberg.<br />

Några sysselsättningssvårigheter bör<br />

Som framgår äv nedanstående<br />

därför inte finnas för de närmaste<br />

två åren, vilket naturligtvis är glädjande.<br />

Annorlunda är förhållandet<br />

med prisläget. Dessa nybeställningar<br />

ar tagna till nuvarande internationella,<br />

synnerligen låga priser, vilket<br />

innebär en ekonomisk uPPoffring<br />

uppställning anställdes under 1962<br />

388 arbetare, medan avgången var<br />

606, vilket utgör en minskning av<br />

totala antalet arbetare med 248'<br />

Av de 606 arbetare som slutade,<br />

hade huvuddelen - 247 man -varit<br />

anställda ett år eller mindre, vilket<br />

får betraktas som helt naturligt' Något<br />

mer överraskande var att 176<br />

man hade en anställningstid av fyra<br />

år eller längre. Detta beror emellerticL<br />

dels på att vi börjar få en del<br />

pensionärer, dels På att många av<br />

äenna kategori slutat vid varvet för<br />

att ta anställning vid industrierna<br />

i Stenungsund. Dessa söker ju i första<br />

hand yrkesutbildad arbetskraft<br />

från företagets sida. <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />

är emellertid inte ensamt om att<br />

accePtera dessa priser, utan salnma<br />

är fårhållandet med alla varv i da'<br />

gens läge, betonade ordföranden'<br />

5<br />

1I<br />

3<br />

52<br />

'185<br />

iör att klara dessa nya beställningar<br />

måste vi emellertid göra en del utbyggnader<br />

<strong>och</strong> moderniseringar'<br />

7<br />

29<br />

VARVET 6 ocn vt<br />

Vokter<br />

Förrödsorbetore<br />

Plåtsorterore<br />

Plötslogore<br />

Brönnore<br />

Nitore<br />

Meislore<br />

No!ellongore<br />

Smörglore<br />

Sveisqre<br />

75 I<br />

1<br />

2<br />

t3 -l<br />

87<br />

61 I<br />

!örJ.ogOore<br />

Stö llningsbYggo re<br />

Timmermön<br />

I nredningssnickor I<br />

Moskinorbetore to<br />

Moskininsötlore l5<br />

Ponnbyggore<br />

Grovorbetore 55<br />

Riggore<br />

248<br />

Målore<br />

Dockorbetore<br />

Brondvokt<br />

Elektriker<br />

Repo rotörer<br />

Kränförore<br />

Troversförore<br />

Lönoore<br />

Trudkförore<br />

<strong>och</strong> kan under det kortvariga uPPbyggnadsstadict<br />

erbjuda löner, som<br />

, ' .,,<br />

ui"i""t" kan konkurrera metl'<br />

-"!<br />

Den procentuella argången itlom<br />

några av de större YrkesgruPPerna<br />

lrui fö. rörläggare 4l /o, svetsare 33<br />

fo, titare <strong>och</strong> mejslare 2^7 |o..oth ',<br />

plåtslagare 20 fo samt - något overiuskanåe<br />

- srovarbetare 72 fo' Den<br />

stora avgångån bland rörläggare <strong>och</strong><br />

svetsare förklaras av att det är<br />

lrämst inom de gruPPerna som Stenungsund<br />

anställt folk.<br />

Anledningen till arbetsstYrkans<br />

minskning är att vi varit mYcket<br />

försiktiga med nyintagningar, speciellt<br />

under sista halvåret, på grund<br />

av de ovissa konjunkturerna' Under<br />

år 1963 kan vi emellertid förutse en<br />

ökning av arbetsstyrkan, dels genom<br />

att vår yrkesutbildningsverksamhet<br />

kommer att öka kraftigt, dels genom<br />

en större intagning av utbildad arbetskraft.<br />

sr"t^tr:iI--<br />

"'- "'<br />

lo-l a. lt-z arlz-s arl14'llr-u'<br />

IJ<br />

1%<br />

112<br />

a<br />

3 .l<br />

17<br />

33 1<br />

JI<br />

5<br />

4<br />

9 52661I<br />

't1<br />

a<br />

n65,l 1<br />

4 8<br />

56<br />

45 41<br />

9<br />

t8<br />

2<br />

5 4<br />

; I<br />

f,<br />

-<br />

1<br />

25 21J<br />

4<br />

24<br />

:<br />

2<br />

11<br />

nJ<br />

2<br />

I<br />

I<br />

1<br />

2<br />

_<br />

I<br />

10<br />

:<br />

I 1<br />

:<br />

I<br />

o1<br />

zl<br />

o<br />

7<br />

'I<br />

J<br />

1<br />

1<br />

4<br />

60 4<br />

2<br />

-<br />

27<br />

37 3Z<br />

1<br />

6 5<br />

7 ?<br />

- 1244,l<br />

3<br />

+ 2l<br />

^l il<br />

10 |<br />

fl<br />

= 7l<br />

=<br />

;<br />

Ittl-<br />

I tt_<br />

1<br />

39<br />

517a<br />

I 18<br />

,|<br />

24<br />

j<br />

5 155<br />

I 7<br />

-248


Fänia inlnessanl pnolil<br />

lrland rnånga nyltestäI|ningaF<br />

Under första kvartalet 1963 har<br />

<strong>Uddevalla</strong>varvet fått mottaga ett<br />

glädjande stort antal nybeställningar.<br />

Från tidigare norska kunder har<br />

varvet sålunda fått beställning på<br />

två motortankers på vardera 57.000<br />

tdrv (nr 208 <strong>och</strong> 263), oc}l. för Eriksbergs<br />

räkning skall byggas ytterligare<br />

fyra sådana fartyg (nr 209, 211,<br />

272 <strong>och</strong> 214). Med tidigare två order<br />

(nr 197 <strong>och</strong> 207) b.ar <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />

sålunda f. n. inte mindre än<br />

åtta 57.000-tonnare i order <strong>och</strong> under<br />

byggnad.<br />

I samarbete med <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />

har Götaverken tecknat kontrakt<br />

med ryska Sudoimport på sex kyllastfartyg<br />

om vardera 7.800 tdw. De<br />

skall användas för transport av frusen<br />

fisk vid en temperatur av -30o.<br />

Två av fartygen skall byggas i <strong>Uddevalla</strong><br />

(nr 265 <strong>och</strong> 266).<br />

Från Eriksberg har <strong>Uddevalla</strong>van'et<br />

vidare erhållit beställning på<br />

dels ett fartyg av en för varvet ny<br />

trp. nämligen en kombinerad bil<strong>och</strong><br />

passagerarfärja (nr 264), dels ett<br />

skror till ett torrlastfartyg.<br />

\vbrggnad 264 skall byggas för<br />

ett srenskt rederi med leverans våren<br />

1964. Huvuddimensionerna är<br />

längd ö. a. 78.50 m, mallad bredd<br />

16.20 m, djup till promenaddäck<br />

10.10 m samt djupgående 3.70 m.<br />

Färjan b1'gges med två genomgående<br />

däck, promenaddäck <strong>och</strong> bil-<br />

däck, samt däremellan, längs fartygssidorna,<br />

wiremanövrerade plattformar.<br />

Bildäcket skall kunna ta 75<br />

personbilar eller l4 långradare, medan<br />

plattformarna får plats för l0<br />

bilar vardera. Passagerarantalet blir<br />

800. I för <strong>och</strong> akter förses fartyget<br />

med hydrauliskt manövrerade portar<br />

för inkörsel av bilar till bildäcket.<br />

Förut finns hytter för 28 lastbilschaufförer.<br />

I däckshus på promenaddäck ligger<br />

en cafeteriasalong med plats för<br />

300 passagerare, <strong>och</strong> i akterkant av<br />

Anlretsledane på veckoslutskrrrs<br />

En veckoslutskurs anordnades den<br />

9-10 mars på Bohusgården med<br />

deltagande av arbetsledare från<br />

Eriksberg, Götaverken, Lindholmen<br />

<strong>och</strong> <strong>Uddevalla</strong>varvet.<br />

Ombudsman Anders Cassel inledde<br />

med ett föredrag kallat "Arbetsledaren<br />

som skyddsombud", <strong>och</strong> därefter<br />

tog han upp aktuella utbildningsfrågor<br />

för arbetsledare. Han<br />

avlöstes av civilingenjör Bengt Sörensen,<br />

som i två föredrag gav<br />

information om arbets- <strong>och</strong> meritvärdering.<br />

Söndagens program inleddes av<br />

civilingenjör Stig Bystedt, som talade<br />

om transport av kondenserad gas<br />

(se en artikel av ing. Bystedt i V a r-<br />

samma däckshus finns ett kafd med<br />

100 sittplatser. Ett soltak av plexiglas<br />

täcker akterdelen av båtdäck,<br />

som kommer att inredas med teakmöbler.<br />

Skorstenen, vars främsta uppgift<br />

är att ge fartyget en trevligare profil,<br />

inrymmer en observationssalong<br />

med fönster runt om <strong>och</strong> moderna<br />

flygplansfåtöljer för 50 passagerare.<br />

Propellermaskineriet består av två<br />

uppladdade lZ-cyl. fyrtakts dieselmotorer<br />

vardera utvecklande 2.575<br />

ahk vid 300 r. p. m. Två ställbara<br />

KalVleWa-propellrar manövreras direkt<br />

från bryggan. De dubbla rodren<br />

blir av balans-typ. Dessutom<br />

installeras en 400 hk elmotordriven<br />

bogpropeller av KaNIeWa-fabrikat.<br />

vet <strong>och</strong> vi nr 211962).<br />

Industriläkare Adolf Yllö lämnade<br />

därefter en intressant redogörelse<br />

för det nu så aktuella ämnet bioteknologi,<br />

<strong>och</strong> efter lunch höll civilingenjör<br />

Erik Simonsson ett föredrag<br />

kallat "Skrovformens betydelse för<br />

framdrivning av fartyg", vilket<br />

illustrerades med en film om modellförsök<br />

vid Skeppsprovningsanstalten.<br />

Kursen avslutades. med ett föredrag<br />

av civilingenjör Jan Stefenson,<br />

där han tog upp frågan "Vilket fartygsmaskineri<br />

skall vi använda i<br />

framtiden?" I bearbetat <strong>och</strong> förkortat<br />

skick återges föredraget på sid.<br />

l0 <strong>och</strong> ll i detta nummer.<br />

vARvBT 7 OC}|vt<br />

F<br />

t<br />

ii<br />

I<br />

I<br />

:<br />

i<br />

'ft!


Färio 2Sl ör ett gott exempel på det förnömligo<br />

orbete som presteros ov eleverno<br />

vid Uddevollovorvels inbyggdq verkstodsskolo.<br />

Förion hor plofs för 48 bilor <strong>och</strong><br />

irofikeror lnslö ränno. Hör ses den i Uddevollo<br />

homn under leveronsptovfuren.<br />

=tli<br />

":,<br />

; ." j"<br />

' ,';<br />

; {.:;';-;-:-<br />

-#;<br />

Rapport Inån utbildningsveFl(sanrheten<br />

9äi(<br />

X,airä<br />

1fui<br />

Det ökade behovet av yrkesutbildad<br />

arbetskraft vid <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />

medför att verksamheten vid den<br />

inbyggda verkstadsskolan inom kort<br />

olika slag. Även för nästa år plane- kan börja från grunden, om man<br />

ras deltidskurser i ungefär samma känner behov av det. Har man er-<br />

omfattning som hittills, <strong>och</strong> dessa forderliga förkunskaPer, kan man i<br />

kommer liksom tidigare att annon- stället "hoppa in" i ett senare skede<br />

kommer att utvidgas. Den 16 april<br />

startar nämligen två Zl-veckorskurser<br />

för sammanlagt 44 svetsare <strong>och</strong><br />

plåtslagare. De får närmast karaktären<br />

av omskolning <strong>och</strong> är avsedda<br />

för arbetare huvudsakligen i åldern<br />

18-35 år. Intresset för kurserna har<br />

varit mycket stort, <strong>och</strong> de fulltecknades<br />

snabbt. Anmälningar har inkommit<br />

inte bara från Bohuslän,<br />

Dalsland, Västergötland <strong>och</strong> Värmland<br />

utan även från nordligaste<br />

Norrland.<br />

Elevantalet vid verkstadsskolan<br />

stiger med de två nya kurserna upp<br />

emot hundratalet, ty för närvarande<br />

har skolan 50 elever {ördelade på<br />

tre årskullar plåtslagare, två årskullar<br />

svetsare <strong>och</strong> en årskull rörläggare.<br />

Plåtslagare <strong>och</strong> rörläggare får en<br />

treårig utbildning <strong>och</strong> svetsarna en<br />

tvåårig.. De första kullarna plåtslagare<br />

<strong>och</strong> svetsare avslutar sina kurser<br />

i år, medan de första rörläggarna<br />

"kläcks" först 1965<br />

Deltidskurser<br />

Intresset för deltidskurser i olika<br />

ämnen har också varit stort, <strong>och</strong> under<br />

läsåret 1962-1963 har ca 200<br />

varvsanställda ägnat en del av sin<br />

fritid till studier <strong>och</strong> utbildning av<br />

seras ut genom affischer på de inter- av utbildningsgången.<br />

na anslagstavlorna.<br />

En komplett kurs omlattar fYra<br />

Yrkesteoretiska kurser<br />

terminer (två läsår) om totalt ca 450<br />

Inom varvets utbildningssektion timmar. Kurserna pågår två kvällar<br />

hoppas man att till hiisten kunna per vecka med tre eller fYra 45 min.<br />

starta yrkesteoretiska kurser för iektioner per kväl1. Minsta deltagar-<br />

verkstadsanställda. Syftet med dessa antalet är åtta, <strong>och</strong> utbildningen är<br />

är att ge arbetare <strong>och</strong> arbetsledare, helt avgiftsfri. Närmare upplysrring-<br />

som ej haft tillfälle att gå igenom ar lämnas av rektor Folke Hurtig,<br />

vanlig lärlingsutbildning, en möjlig- tel. 152 l2 eller av ingenjör Olof<br />

het att skaffa sig en teoretisk grund- Kandell, tel. 186 81.<br />

val. som i stort sett svarar mot den Avslulning <strong>och</strong> uPProP<br />

sedvanliga lärlingsutbildningens teo- Avslutning för deltidskurserna<br />

riavsnitt. Kurserna har förekommit sker i yrkesskolans samlingssal fre-<br />

ett par år på andra orter, <strong>och</strong> erfadagen den 17 maj kl. 19.00 <strong>och</strong> för<br />

renheterna däri[rån har varit myc- verkstadsskolorna samma dug kI'<br />

ket stimulerande'<br />

15.00. Tekniska aftonskolan har av-<br />

De yrkesteoretiska hurserna är slutning lördagen den 8 juni kl'<br />

uppbyggda så att första kursen ger I3.00. Skolledningen ber eleverna in-<br />

elementära kunskaPer i mätning, finna sig så mangrant som möjligt<br />

ritningsläsning, verktygs- <strong>och</strong> ma- <strong>och</strong> riktar samtidigt en maning till<br />

skinvård etc. De fortsatta kurserna de f. d. elever, som har betYg kvar-<br />

ger successiv PåbYggnad<br />

inom de liggande, att snarast avhämta dessa'<br />

nämnda ämtresområdena samt intro- Upprop för nästa läsår äger rum<br />

ducerar nya avsnitt. De kan utgöra för verkstadsskolan måndagen den 5<br />

grunden till en ev. framtida arbets- augusti kl. 7.00, för deltidskurserna<br />

ledareutbildning inom verkstadsin- freäagen den 6 septemtrer kl' 18'30<br />

dustrien.<br />

<strong>och</strong> för tekniska aftonskolan månda-<br />

Varje kurs är ett avslutat helt gen den 26 augusti kl. 18.00'<br />

men samtidigt en byggdel i en kom-<br />

ao<br />

plett yrkesteoretisk utbildning. Man<br />

vARvET I<br />

OCX Vt<br />

;:; i


tskyddsingeniöF Alwa|. EkstFand:<br />

Ynkesskadef nekverr!sen<br />

visan fontsall slegning!<br />

I<br />

I9 55 1956 r957 r958 r959 r960 1962<br />

Totala antalet ersättningsberätti- Skadornas fördelning på olika y'- Liksom år 196l inträffade de flesgade<br />

'y'rkesskador under är 1962 kesgrupper framgår av nedanståen- ta yrkesskadorna i november månad,<br />

sjönk visserligen jämfört med år de tabell.<br />

eller 13.4 lo, ndrmast följd av ja-<br />

1961, men samtidigt var antalet utnuari<br />

<strong>och</strong> februari.<br />

förda arbetstimmar färre, varför 1'r-<br />

Både under vinter- <strong>och</strong> sommat-<br />

lrv<br />

kesskadefrekvensen, dvs. antal yrkeshalvåret<br />

uppstod de flesta yrkesska-<br />

Centrol- & Plåiförröd<br />

skador per I miljon arbetstimmar, Plåtsloqqre, hqllen<br />

dorna på tisdagarna.<br />

- Låll^faktiskt<br />

steg från 29 till 30.<br />

De larligaste tidPunkterna under<br />

,, sqmlrng<br />

I tabellform kan de ersättnings- Utrustn. -plåtsl ogo re<br />

dagen tycks alltid vara närmast före<br />

,, tunnplålslogore<br />

berättigade yrkesskadorna redovisas<br />

frukost, lunch <strong>och</strong> middag<br />

N itqre<br />

på följande sätt:<br />

Elsvetsore, hollen<br />

,, bö dd.o r<br />

1961 1962 ,, somllllg<br />

Ny ropportblonkett<br />

,, urrusrnlng<br />

Yrkesskador, arbetare 175 165 Rörqrbetore, verksiod<br />

För att i den mån det går försöka<br />

,, tjm. & arb.led. 4 2<br />

,, ombord<br />

få en bättre överblick över olika an-<br />

Riqqore<br />

Färdolycksfall, arbetare 19 16 Stdil,n ing sb,ygo_ore<br />

ledningar till yrkesskador har vi<br />

bnrcKore, booo<br />

,, tim. & arb.led. 4 2 ,, möbelverkslod<br />

från nyåret ersatt vår tidigare inter-<br />

I .. trömonlörer<br />

Yrkessjukdomar<br />

na olycksfallsrapport med den av<br />

Moskinverk., mosl


-<br />

Civitingeniön .lan Sletenson :<br />

Diesel - ånglunlrin - gastunlrin -<br />

I'ILI(ET FARTYGSMASKT NERT<br />

S](ALL r'I HA<br />

I FRAInTIDEN?<br />

Vilket fartygsmaskineri skall vi ha<br />

i framtiden? På denna frågeställning<br />

kan det givetvis inte lämnas något<br />

entydigt svar, men genom att skärskåda<br />

fördelar, nackdelar <strong>och</strong> utvecklingsmöjligheter<br />

för de olika typer<br />

maskinerier som finns, kan man<br />

kanske våga göra en analyserad gissning.<br />

Oväntade uPPfinningar kan<br />

emellertid medföra, att en maskintyp,<br />

som ter sig mindre attraktiv<br />

i nuvarande utvecklingsform, kan<br />

komma i ett mera fördelaktigt läge.<br />

Den direktkopplade stora fartygsdieselmotorn<br />

har under en föIjd av<br />

år förbättrats <strong>och</strong> utvecklats, så att<br />

den i dag är den mest ekonomiska<br />

framdrivningsmaskinen för europei<br />

ska rederier. Genom turbouppladdning<br />

<strong>och</strong> stora cylinderdimensioner<br />

har tillverkarna kunnat tillgodose<br />

alla effektbehov för handelsfartyg'<br />

<strong>och</strong> genom tungoljedriften är maskinen<br />

den mest bränsleekonomiska av<br />

alla typer. Grundkonstruktionenhar<br />

anor från de allra första kraftmaskinerna,<br />

<strong>och</strong> byggnadsmaterialen är<br />

gjutjärn, stålplåt <strong>och</strong> vanliga konstruktionsstål<br />

i de allra flesta detaljerna.<br />

För ett skeppsvarvs maskinverkstad<br />

passar det förträffligt med<br />

en sådan maskin, <strong>och</strong> fördelarna sYnes<br />

vara helt dominerande, när man<br />

tillägger att maskinen skötes i drift<br />

av två man - med enkla medel kan<br />

till <strong>och</strong> med enmansdrift arrangeras'<br />

Vi måste väl ändå tillstå, att det<br />

finns ett par nackdelar med den<br />

vARvET lo<br />

ocs vt<br />

långsamtgående dieselmotorn. Den<br />

har många lager <strong>och</strong> rörliga delar<br />

<strong>och</strong> uppnår därför bara en viss nivå<br />

av driftsäkerhet, som en enklare<br />

konstruktion kan överskrida' Man<br />

måste underhålla <strong>och</strong> noga vårda<br />

motorn för att den under längre tid<br />

skall uppfylla kraven på driftsäkerhet.<br />

Dessutom är dieselmotorn tung<br />

<strong>och</strong> utrymmeskrävande.<br />

Dieselns ulvecklingsmöiligheter<br />

Utvecklingsmöjligheter saknas inte<br />

för dieseldrift av även mycket stora<br />

handelsfartyg. Högre uppladdning<br />

minskar vikten <strong>och</strong> storleken vid ett<br />

givet effektbehov, men vevaxeln sätter<br />

en gräns för storleksminskningen,<br />

så länge som maskinen skall vara<br />

direkt kopplad till propelleraxeln.<br />

Växlat arrangemang med högre varv<br />

på motorn blir då enda utvägen.<br />

Växeltekniken gör emellertid även<br />

den framsteg, <strong>och</strong> växlade maskinerier<br />

förekommer allt oftare. Växeln<br />

utgör givetvis en komplikation, men<br />

man kan samtidigt hoPPas På en<br />

förenkling av motorn själv genom<br />

användning av s. k. trunktYP, dvs.<br />

vevstaken lagrad direkt i kolven som<br />

på en bilmotor. Rening av brännoljan<br />

ombord, så att cylinderslitage<br />

<strong>och</strong> läckning av sura Produkter ner<br />

i oljetråget minskas, skulle vara ett<br />

gott bidrag till denna utveckling'<br />

Eftersom de stora fartygsdieselmotorerna<br />

saknar intresse i andra kraftsammanhang,<br />

drivs emellertid den-<br />

na utveckling endast av några företag<br />

i Europa <strong>och</strong> Japan <strong>och</strong> kommer<br />

säkert att ta lång tid ännu. I<br />

Vqrför inle frikolvmqskiner?<br />

Frikolvmotorer, som gasgeneratorer<br />

till en gasturbin, var på modet<br />

för några år sedan. Frikolvsmaski<br />

nen som sådan är en enkel <strong>och</strong> attraktiv<br />

konstruktion, <strong>och</strong> gasturbi<br />

nen med sin växel till ProPelleraxeln<br />

är likaledes den en rationell<br />

maskin. Bränsleförbrukningen blir<br />

något högre än för en dieselmotor<br />

men dock inte avskräckande hög.<br />

En temperatur av 450"C På gasen<br />

är mycket angenäm för gasturbinkonstruktionen,<br />

<strong>och</strong> maskineriet är<br />

helt fritt från vibrationer, trots att<br />

man har kolvmaskiner på grund av<br />

deras absoluta symmetri i de fria<br />

kolvarna.<br />

Vad var det då för lel På det hela,<br />

när intlesset svalnade så fort? Svaret<br />

blir: det finns inga utvecklingsmöjligheter.<br />

ökar man nämligen fri<br />

kolvmaskinens storlek, ökar inte effekten<br />

i samma grad, ty de fria kolvarna<br />

blir tyngre <strong>och</strong> trögare <strong>och</strong><br />

kan inte hålla slagtalet. Det blev<br />

sålunda hopplöst att komma stort<br />

över 10.000 hk. lVlaskinerna lämpar<br />

sig heller inte särskilt väl för tillverkning<br />

på varv. Denna maskintYP<br />

förebådar emellertid gasturbinen<br />

<strong>och</strong> utnyttjar samma fördel som gasturbinen<br />

i turbouppladdningsaggregatet<br />

på en diesel - nämligen den<br />

låga gastemperaturen efter en motorprocess.<br />

Änglurbinen långt ulvecklod<br />

Ångmaskintekniken har genomgått<br />

alla faser från långsamtgående koh'<br />

maskin via kolvmaskin med tillsatsturbin<br />

till den rena ångturbinen.<br />

Turbinen har sedan utvecklats till<br />

en fulländning <strong>och</strong> variationsrikedom<br />

som placerat den i en särställning<br />

bland stora värmekraftmaskiner.<br />

lVlan kan säga, att alla stora<br />

bränslekraftverk drivs av ångturbiner,<br />

För marint bruk är ångturbinen<br />

sedan länge lika väl anPassad som<br />

- i-.._<br />

"'


på land, <strong>och</strong> nästan alla större fartygsrnaskiner,<br />

dvs. anläggningar i<br />

krigs- <strong>och</strong> passagerarfartyg med effekter<br />

mellan 25.000 hk <strong>och</strong> 400.000<br />

hk, är ångturbiner. Det var sålunda<br />

helt naturligt att välja ångturbiner<br />

för de större tankfartygen, speciellt<br />

som lastpumpning <strong>och</strong> oljevärmning<br />

fordrade stor ångkapacitet vid sidan<br />

om. Dieselmotorerna var inte heller<br />

tillräckligt stora, när de första supertaikfartygen<br />

byggdes. Trots den<br />

högre bränsleförbrukningen hos ångmaskineriet<br />

blev inte totalkostnaderna<br />

för framdrivningen högre för<br />

turbinfartyget, tack vare att underhållskostnaderna<br />

var lägre <strong>och</strong> antalet<br />

driftsdagar per år större. Så länge<br />

dieselmotorerna var hänvisade till<br />

destillerad olja, blev dessutom bränslekostnaderna<br />

till ångmaskineriets<br />

fördel. Ännu i dag är bunkeroljan<br />

för turbinfartyg billigare än för dieselfartyg.<br />

Den omsvängning från turbin- till<br />

dieseldrift av supertankers, som under<br />

senare år skett framförallt i<br />

Skandinavien, har ingen motsvarighet<br />

i USA, <strong>och</strong> turbintillverkarna<br />

möter attacken med nya konstruktioner<br />

för lägre bränsleförbrukning,<br />

mindre maskinrum, bättre tillförlitlighet<br />

<strong>och</strong> ökad automation. Man<br />

bör därför räkna med, att de ledande<br />

oljebolagen även i fortsättningen<br />

kommer att vara intresserade av turbinfartyg.<br />

Maskinerna blir emellertid<br />

alltmer avancerade i fråga om<br />

tillverkningsprecision <strong>och</strong> konstruktionsinsats,<br />

så att varven knappast<br />

kan tänkas klara en sådan maskinleverans.<br />

Turbinen blir i stället specialfabrikernas<br />

maskin.<br />

Pqnno med turboupplcddning<br />

Vill man installera en extremt liten<br />

<strong>och</strong> lätt maskin med effekt uppåt<br />

20.000 hk <strong>och</strong> mer, kan man bygga<br />

pannan med turbouppladdning.<br />

Man arbetar då med högt bliistertryck<br />

genom att fläkten drivs av en<br />

kraftig gasturbin som får sin energi<br />

ur pannans avgaser. Pannstommen<br />

måste vara utförd som ett tryckkärl<br />

med tuberna placerade innanför<br />

manteln. Äterigen träffar vi på gasturbinen<br />

i avgasändan av förbränningsprocessen.<br />

Gqslurbinen - för <strong>och</strong> emot<br />

Gasturbinen ar tyäUgen d.en slutliga<br />

förbränningsmaskinen. Den förenar<br />

dieselmotorns direkta förbränning<br />

i maskinen med ångturbinens<br />

enkelhet. Dess utveckling är emellertid<br />

bara påbörjad. Vi får därför<br />

närmare undersöka dess fördelar,<br />

nackdelar <strong>och</strong> utvecklingsmöjligheter<br />

för att kunna uppskatta dess<br />

tekniska förutsättningar som framtida<br />

fartygsmaskineri.<br />

Förutom enkelheten <strong>och</strong> den låga<br />

vikten är gasturbinen lätt att automatisera<br />

<strong>och</strong> den tar liten plats.<br />

Den täcker förekommande effektbehov<br />

<strong>och</strong> är fri från störande vibrationer.<br />

Flera nackdelar måste emellertid<br />

beahtas. Bränsleförbrukningen är<br />

hög, om inte gastemperaturen före<br />

turbinen hålles mycket hög - dvs.<br />

över 800o C - <strong>och</strong> bränsleförbrukningen<br />

varierar med'yttertemperaturen<br />

på ett ofördelaktigt sätt. Backningsproblemet<br />

måste lösas i växeln<br />

eller propellern, <strong>och</strong> för att ernå<br />

lång livslängd är kraven på renhet<br />

hos tjockoljan stora.<br />

För några år sedan försökte man<br />

få bukt med bränsleförbrukningen<br />

genom att införa värmeväxlare <strong>och</strong><br />

delad förbränning, kompression etc.<br />

<strong>och</strong> på så sätt slippa ifrån de höga<br />

temperaturerna i turbinen, men anläggningarna<br />

blev alltför skrymmande,<br />

tunga <strong>och</strong> dyrbara. Den enkla<br />

gasturbinprincipen förfuskades <strong>och</strong><br />

blev inte attraktiv. På senare år har<br />

man koncentrerat sig på den enkla<br />

maskinen <strong>och</strong> lagt ned mycken<br />

möda på att lösa de höga temperaturernas<br />

problem. I dag har man<br />

aggregat med ca 800" C temperatur,<br />

några få steg i turbinen <strong>och</strong> i allt<br />

två eller fyra huvudlager för hela<br />

rotorsystemet med brännarna placerade<br />

mitt på maskinen. Genom att<br />

ca tvä tredjedelar av turbinens effekt<br />

utnyttjas internt i maskinen av<br />

kompressorn <strong>och</strong> endast en tredjedel<br />

går till propellern, blir aggregatets<br />

bränsleekonomi beroende av flera<br />

faktorer. Det blir svårt att få god<br />

dellastekonomi. det blir svårt att<br />

konstruera en maskin för ett stort<br />

effektområde etc.<br />

Gasturbinens byggnad <strong>och</strong> material<br />

är avancerade. Skovlarna är utförda<br />

av höglegerat stål eller specialmaterial.<br />

Deras form är svårframställd<br />

men skall ändå utföras<br />

med hög precision <strong>och</strong> finish. Rotorn<br />

är uppbyggd av många dyrbara<br />

delar, skivor, bultar <strong>och</strong> trummor.<br />

Trots den avancerade tekniken är<br />

inte livslängden ännu jämförbar<br />

med ångturbinens. Westinghouse<br />

har byggt en gasturbin som gått<br />

65.000 timmar, men man har då<br />

bytt skovlar en gång. För en fartygsmaskin<br />

fordrar man över 100.000<br />

timmar. Det finns vissa anläggningar,<br />

som antyder att gasturbinen håller<br />

på att erövra mark från ångturbinen.<br />

I brittiska marinen finns<br />

nämligen några alldeles nybyggda<br />

jagare <strong>och</strong> fregatter, som har utrustats<br />

med ångturbin för marschfart<br />

<strong>och</strong> gasturbin för hög fart. Detta är<br />

ett "intrång" på en klar ångturbindomän.<br />

På motortorpedbåtar har<br />

gasturbinen redan i flera år kommit<br />

till användning.<br />

Ar gaslurbinen fromtidsmoskinen?<br />

Att nu dra en slutsats av det här<br />

sagda har sina vanskligheter. Låt oss<br />

emellertid konstatera, att varven,<br />

åtminstone de i Europa, har stort<br />

intresse av att bygga sina egna maskiner<br />

<strong>och</strong> att dieselmotorer då är<br />

det enda riktigt l?impliga. Den högt<br />

uppladdade dieselmotorn, sedermera<br />

i växlat <strong>och</strong> eventuellt förenklat utförande,<br />

blir därför den första framtidsmaskinen<br />

vi väljer ut. Men konkurrensen,<br />

spänningen skall bestå,<br />

<strong>och</strong> de stora turbintillverkarna med<br />

sina enorma möjligheter i fråga om<br />

produktion <strong>och</strong> utveckling kommer<br />

att så småningom lösa gasturbinproblem<br />

<strong>och</strong> därigenom kunna erbjuda<br />

förbränningsturbiner som sltt konkurrenskraftiga<br />

alternativ.<br />

v^RvET ll OCn vr<br />

":'l<br />

.{l<br />

'i


S/S BEAU GESTE<br />

Fönsta kvantalets siösätlningqF:,;<br />

Årels förslo siösältning ögde rum den l0 icnuori, då. lurbinfortygel<br />

"Beou Geste" gick ov stopeln' Med sino co 48.500 lons dödvikl är hon<br />

del hiltills slörsio fortyg som siösotls på Uddevollovorvef, <strong>och</strong> dessutom<br />

det förslo som försetii med bulbstöv. Beställore ör Biörn Biörnstod &<br />

Co, Moss. Propellermoskineriet kommer otl utgöros av en STAL-Lovol<br />

åniturbinonlöggning med en moximol oxeleffekf ov 22'400 hk' Kontroklerqd<br />

fort ör 18 knoP.<br />

På bitden ovon ies gudmor, fru Mosse Biörnstod, fillsommons med<br />

direktör Tore Segerdohl, <strong>och</strong> bilden tilt höger visor den möktigo stöven<br />

på fortyget under slopelovlöpningen.<br />

vARvET 12 ocH vl<br />

ir<br />

]}|/S LONOON STATESn,IAN <strong>och</strong> m/S LOf<br />

{<br />

$il@<br />

w ffi-' e ;llL<br />

-lr<br />

äiå,ä$$ää+i$<br />

:a6ii r@<br />

;r;i i;<br />

il=,i<br />

ä-rLiott.e.<br />

6i iel,ie,r1 iq=


lyna lantyg |SO.OOO tons dw<br />

S/S u'ILLIA|U| |Y|. ALLEN<br />

Med de nyo, inlerno-tio-nello fribordsreglerno får de superlonkers,<br />

som byggts pö Sörviksvdrvet de ienosie åren, en dödvikl<br />

ov cq 70.000 tons. S/S "Williom M. Allen", som oick qv stqpeln<br />

den 28 februori, ör det siäile <strong>och</strong> sislo fortvqetl den serie<br />

om sex turbintdnkers ov denno storlek, som U-ddevollovorvel<br />

byggt för omerikonskq beställore. Det ör det hundrode fortvoet<br />

som siösofts vid Uddevollovorvet sedon stqrten 1947, <strong>och</strong>'äet<br />

sommonlogdo siösotto tonnogel uppgick därmed till cä 1.923.000<br />

lons d.w.<br />

På bilden nedon ses gudmor, Mrs Williqm M. Allen, tillsommons<br />

med sin moke, som ör chef för de slorq Boeino-fobrikerno<br />

i Seottle <strong>och</strong> iilliko ledomot ov sfyrelsen för Sfondor-d Oil Compony<br />

of Colifornio som beställt fortvoet.<br />

Bildän f. h. visor den storo kolosseå-ögonblicken före sfqpelovlöpningen,<br />

som gynnodes ov ett strålqnde vockeri vintervöäer.<br />

DON GRAFTS|U|AN inleder ny seFie fön London & CDver.seas FFeighteFs, Lld<br />

Till london & Overseos Freighters, [td, <strong>och</strong> närsfående bolog hor<br />

Uddevollovorvet redon levererol tre 34.000 lons lonkmolorforlyg, nömligen<br />

"London Independence", "Overseos Ambqssodor,' <strong>och</strong> ,,6verseos<br />

Discoverer". Rederiet hor yllerligore fortyg i beslöllning hos Uddevollovorvel,<br />

nömligen fyro 15.000 tons sheherdäckore ov en för vorvet ny<br />

typ med sfor lrdnsportkopociiet <strong>och</strong> riklig utrustning för losthonfering.<br />

De kommer ofl fromdrivos cv 8-cyl. upploddode dieselmotorer ov<br />

Uddevollovorvels tillverkning <strong>och</strong> Götoverkens typ, utvecklonde 10.000<br />

ohk, Konlrokterod fort är 17,25 knop,<br />

Två ov dessc fyro forlyg hor redon gåti ov stopeln, nömligen "London<br />

Slolesmon" den 30 ionuori <strong>och</strong> "London Crqflsmon" den 9 mors. på<br />

bilden längst fill vönster ses direktör Tore Segerdohl, gudmor Mrs.<br />

Kenneth Keilh med moke soml rederiels huvudmon Mr. B. M. Movroleon<br />

,strox<br />

före dopet ov "London Slolesmon',, vors skorpo förskepp<br />

:I!s<br />

på bilden i miften. fill höger dörom krossor iust Mrs. G.-E.<br />

Kulukundis chompognefloskon mot släven på,,London Croftsmon".<br />

virRvET 13 OCH vr<br />

.<br />

-r<br />

I<br />

: .il<br />

I


f öretagsnä|'r ndetr<br />

mer vi inte att rita. Götaverken står '1963 års qllmönno semesler<br />

Forts. fr. sid.. 6<br />

där för konstruktionsarbetet. Ett {astställdes till tiden l-20 juli. :<br />

ningspiren ca ll0 m. Oberoende mindre antal ritare kommer vi emel-<br />

därav kommer ktanarna på piren lertid att skicka till Götavegken för Nyonställning <strong>och</strong> ovgång<br />

att höjas.<br />

att hjälpa till. 211:an skall byggas av arbetskraft under är 1962 redovi-<br />

på Sörvik efte\207:an. Ritningarna sades av Sixten Hansson i en tablå<br />

Den sloro orderingången<br />

kommer från Eriksberg vad gäller med kommentarer. som återfinnes<br />

noterades med tillfredsställelse av skrov <strong>och</strong> maskininsättningar. I öv- på annan plats i tidningen.<br />

Ture Pettersson, som dock undrade rigt är det meningen att Eriksberg<br />

hur det produktionsmässigt kommer <strong>och</strong> vi skall samarbeta. Vi skall rita Semeslerresq<br />

att se ut i framtiden. Kan man åstad- alla båtar vi bygger här, i den mån för ett antal anställda kommer föreko**u<br />

jämn sysselsättning, eller de ej är rena systerfartyg till på taget att bekosta i år i likhet med<br />

blir det ett hopp i produktionen? Eriksberg tidigare byggda. Om vi får tidigare, bekräftade dir. Segerdahl<br />

Just nu verkar det vara litet dåligt<br />

med arbetstillgången på plåtsidan.<br />

någon kapacitet över på ritkontoren<br />

skall den användas till utvecklings-<br />

på en fråga av Ture Pettersson.<br />

överingenjör Ojala meddelade, att arbete, där vi torde ligga efter i för- Nöslq sqmmonlräde<br />

Sörvik med nuvarande orderstock hållande till vissa andra varv. Ingen fastställdes äga rum i juni månad.<br />

kommer att ha jämn sysselsättning risk för att vi skall bli sysslolösa fö- Om något av vikt dessförinnan in-<br />

fram till slutet av 1964. På Udreligger alltså, <strong>och</strong> det är heller träffar, kommer företagsnämnden<br />

devallavarvet kommer bäddförläng- ingen risk för att vi inte skall klara att inkallas tidigare.<br />

ningen att inverka något hindrande. upp det arbete vi åtagit oss, förkla- Sammanträdet avslutades med vis-<br />

Nya båt-typer, som t. ex. flirjan, <strong>och</strong> rade överingenjör Gjerdrum. ning av en film om reparationsar-<br />

tidigareläggningen av nybyggnad På en fråga om 57.000-tonnarna betena vid ett engelskt varv på ud-<br />

197 kan medföra några mindre svå- skall utrustas med dieselmotorer eldevallabyggda tankern Fernmount<br />

righeter i juni-augusti. För att tåcler turbiner svarade överingenjör efter en explosionsartad brand i Geka<br />

uppkomna brister i arbetsgången öbo, att några av fartygen skall ha nua (se Varuet <strong>och</strong> ai nt 41196l).<br />

tar vi legoarbeten från bl. a, Eriks- Burmeister & Wain-motorer <strong>och</strong> ett<br />

berg.<br />

par Götaverkens motorer. Om de<br />

Maskinverkstaden har full syssel- stora motorerna ej kan byggas här, SI(ANDIAI'ERKEII|<br />

sättning till årets slut. Vissa svårig- får vi ersättningsarbeten från Eriks- ' Företagsnämnden vid.Skandiaverheter<br />

kan dock uppstå under augusti berg. Sysselsättningen skall bli denken höll sitt första ordinarie sam-<br />

-oktober, men i så fall skall vi försarlma.manträde för året torsdagen den 28<br />

söka överf{ytta folk till maskininsätt- Ture Pettersson undrade, vad det mars med direktör Tore Segerdahl<br />

ningen.<br />

kunde bli för ersättningsarbeten. som ordförande.<br />

Om det blir omställningsproblem Företagsledningen representerades<br />

Hur skqll sqmqrbefel<br />

med arbetarna, måste det i god tid i övrigt av överingenjör Birger Sö-<br />

mellan Eriksberg <strong>och</strong> <strong>Uddevalla</strong>var- kunna överblickas.<br />

derberg samt av Thorsten Andersvet<br />

ordnas på konstruktionsplanet? Ordföranden påpekade, att detta son, Yngve Gustafsson, Heikki Hel-<br />

undrade Sven Andersson.<br />

överingenjör Gjerdrum upplyste<br />

ännu icke är fastslaget. Förhandlingar<br />

pågår fortfarande. Meningen<br />

lemaa, Martin Johnson, Georg Olsson<br />

<strong>och</strong> Karl-Arne Olsson,<br />

att kylfaftygen för Ryssland kom- är dock. att båda varven skall bibe- För tjänstemännen deltog Rolf<br />

hålla sin karaktär som skeppsvarv Ahlinder, Georg Holmqvist, Sten<br />

Staflans Slollar<br />

trxi l*<br />

\n \\\ lv<br />

ll/t<br />

ll tl<br />

-:<strong>och</strong>'motorbyggare.<br />

Skoll bädd I läggos ned?<br />

undrade Frank Mellqvist, som hör't<br />

detta ryktas.<br />

överingenjör öbo svarade, att så<br />

ej kommer att bli fallet. Den bädd<br />

som med nuvarande orderstock först<br />

blir tom är bädd II, sedan första<br />

kylbåten sjösatts i mars 1964. Den<br />

Hultön, P. O. Johansson <strong>och</strong> Algot<br />

Karlsson samt för arbetsledarna Edgar<br />

Johansson, Bertil Nilsson <strong>och</strong><br />

Gunnar Simonsson.<br />

Arbetarna representerades av hrr<br />

Gunnar Adolfsson, Folke Adriansson,<br />

Uno Elfström, Karl Engström,<br />

Folke Johansson, John Johansson,<br />

Sune Johansson, Hugo Karlsson,<br />

Kurt Lind, Lars Ljungdahl, Gunnar<br />

tufl0 0Q\J lno mN tfiTT JRl\Jn\<br />

bädden kommer då att eventuellt<br />

tillsvidare användas som upplagsplats<br />

för fartygssektioner.<br />

Nilsson, Sven Olofsson <strong>och</strong> A]lan<br />

Pettersson.<br />

Forts. På sid. 22<br />

otH<br />

DtI grtr( BQR DST 0cKsn.<br />

vÄ,RvET<br />

14 ocu vl<br />

d:<br />

,I<br />

l


skall delta lösa våna tnafikpnolrlern?<br />

"Alla som med hjärtat i halsgropen<br />

<strong>och</strong> något glasartat i blicken<br />

dagligen har att ta sig över eller ut<br />

på rikstvåan vid någon av varvsutfarterna<br />

i rusningstid känner till<br />

situationen... bilar, bilar, bilar,<br />

stillastående, backande, svängande<br />

<strong>och</strong> framåtkrypande bilar. Alla större<br />

tomrum mellan bilarna fyllda<br />

med motorcyklar, mopeder <strong>och</strong> cyk-<br />

Iar i full fart. Och alla smärre mellanrum<br />

igenproppade med dödsföraktande<br />

forgängare..."<br />

Ja, så skrev vi 1960 i denna tidning<br />

om trafikproblemen, som vi<br />

hoppades skulle lätra något genom<br />

de då nyinstallerade trafikliusån vid<br />

Sön iksutfarten, medan en bätrring<br />

för UV-utfarten syntes mera avlägsen.<br />

Alla ver art någon förändrirlg<br />

till det bättre inte skett under ,lesså<br />

år - tvärtom - även om gamla ,,hederliga"<br />

riksrvåan upphöjis till rang<br />

<strong>och</strong> värdighet av Europaväg 6. Tra_<br />

fikstockningarna renderar till att bli<br />

allt värre.<br />

Den planerade omläggningen av<br />

E6 ligger flera år framåt i tiden,<br />

varför det ansetts nödvänd.igt med<br />

en temporär lösning av proviso_<br />

risk karakt:ir. Vattenbyggnadsbyrån<br />

i Malmö har därför lagt fram ett<br />

förslag, som efter remiss till berörda<br />

instanser nu ligger hos Vägförvaltningen<br />

för ev. godkännande för<br />

statsbidrag. Om detta godkännand.e<br />

kommer snart, räknar man med att<br />

helt i anspråk för bilar, <strong>och</strong> i stället<br />

får de lättare fordonen samsas med<br />

bilarna om utrymmet på stora p-<br />

platsen öster om Skogslyckevägen.<br />

kunna särta i gång byggnadsarbete_ f samband med dessa ombygg-<br />

na redan till hösten. Då byggnadsti_ nadsarbeten kommer man även att<br />

den beräknats till ett halvår, skulle asfaltera vägrenarna mellan Udde-<br />

detta innebära att omläggningen vallavarvet <strong>och</strong> Sörvik. Kostnad.erna<br />

blir klar i lagom tid, innan den beräknas dll I milj. kr, nämligen<br />

strida turisttrafikströmmen sätter in 600.000 kr för UV-utfarten, 300.000<br />

våren 1964.<br />

kr för SV-urfarren <strong>och</strong> 100.000 kr<br />

Utfarterna vid <strong>Uddevalla</strong>varvet för asfalteringen.<br />

<strong>och</strong> Sörviksvarvet får enligt försla_ Hastighetsgränsen 50 km/tim kom-<br />

get en i stort sett likartad utformmer inte att flyttas längre västerut,<br />

ning med flerfilssystem - inklusive har vägdirektören beslutat. Han<br />

särskild cykelfil - trafikdelare <strong>och</strong> hoppas i stället, att de anordningar<br />

trafikljus samr flera övergångsställen för trafikens ordnande, som nu vid.-<br />

för gångare.<br />

tages, skall bli så iögonenfallande,<br />

Vid UV-utfarten - se skissen ovan att en flyttning av hastighetsgränsen<br />

- tillkommer dessutom en tunnel blir överflödig. Skulle det visa sig<br />

under vägbanan för gående till par- nödvändigt, är emellertid vägdirekkeringsplatserna<br />

<strong>och</strong> S{


EI(ONOIUITAr'DELNINGEN<br />

I qrlikelserien om vqrvels orgonisolionsplon påböricdes i förro numrel en redogörelse för<br />

ekonomiqvdelningen. Den ovslulqs här med avlöningskonlorel <strong>och</strong> hålkorlssektionen.<br />

Under ekonomiavdelningen sorterar<br />

även avlöningskontoret. För den<br />

anställde kan det säkerligen vara av<br />

intresse att i någon mån känna till<br />

hur en avlöning beräknas - själva<br />

förarbetet innan pengarna kan läggas<br />

i avlöningskuvertet - liksom ett<br />

avlöningskontors övriga göromåI.<br />

Vad som här beröres gäller dock endast<br />

arbetaravlöningarna.<br />

Som bekant skriver varje anställd<br />

vid arbetsdagens slut en tidlapp<br />

upptagande timantal, beställnings<strong>och</strong><br />

ackordsnummer. Denna tidlapp<br />

är en viktig detalj för uträkning av<br />

avlöningen. Är tidlappen felaktig,<br />

blir inte heller avlöningen rätt. Det<br />

är således av största vikt, att siffrorna<br />

på tidlappen äro riktiga <strong>och</strong> tydligt<br />

skrivna. En enda felaktig siffra kan<br />

ha till följd, att inte enbart utskrivaren<br />

av tidlappen erhåller fel i sin<br />

avlöning utan även hans ev. arbetskamrater,<br />

som arbetar på samma<br />

ackord. Alltså, rätt skriven tidlapp<br />

- rätt i kuvertet på avlöningsdagen!<br />

Tidlapparna införes dag för dag<br />

på ett samlingsblad. Granskning göres<br />

av stämplingskortet, så att den<br />

tid som upptages på tidlapparna<br />

överensstämmer med in- <strong>och</strong> utstämpling.<br />

Samlingsblad finnes för<br />

varje anstälId. Efter summering -<br />

sker vid arbetsveckans slut - av det<br />

totala antalet arbetstimmar jämte<br />

fördelning på skilda ackordsnummer<br />

har man en god överblick över<br />

resp. arbetares utförda arbetstimmar,<br />

dock ej av arbetets art. Om så<br />

önskas, måste texten på ackordskortet<br />

avläsas. Diirmed är själva grun-<br />

vARvET f6<br />

OCn VI<br />

den för avlöningens uträknande<br />

slutförd.<br />

Samlingsbladet överlämnas därefter<br />

till hålkortsanläggningen för<br />

stansning. Hålkortsmaskinerna utför<br />

själva räkneoperationerna - även<br />

den s. k. "vinstningen" av ackorden<br />

- liksom skilda slag av avdragsposter,<br />

såsom källskatt <strong>och</strong> sparmedel.<br />

Sedan lönebeskeden "tryckts" på<br />

hålkortsanläggningen överföres av<br />

avlöningskontoret stöne delen av<br />

lönebeskedets siffror till resp. arbetares<br />

lönestatistikkort. Av detta kort<br />

kan man med lätthet följa arbetarens<br />

prestation i form av utförda arbetstimmar,<br />

arbetsförtjänst <strong>och</strong> frånvaro<br />

vecka för vecka.<br />

Utöver själva löneuträkningen<br />

åvilar avlöningskontoret ett flertal<br />

andra arbetsuppgiftea såsom att föra<br />

övertidsjournal <strong>och</strong> upprätta statistiska<br />

uppgifter för organisationer<br />

<strong>och</strong> myndigheter. Vidare innehålles<br />

resterande skatter <strong>och</strong> skilda slag av<br />

underhållsbidrag. Vid årets slut avlämnas<br />

till taxeringsmyndigheterna<br />

inkomstuppgifter över samtliga anställda<br />

under året.<br />

Hålkortssektionen<br />

Hålkortssektionen kan sägas vara<br />

ett serviceorgan för de övriga sektionerna<br />

inom ekonomiavdelningen.<br />

Där sammanställes en mängd olika<br />

datauppgifter från andra håll för att<br />

de skall kunna bokföras på rätt kostnadsställe.<br />

Avlöningsuträkning för arbetare<br />

utföres här i samarbete med avlö-<br />

4<br />

ningskontoret. Tillvägagångssättet<br />

har mera ingående beskrivits i ett<br />

tidigare nummer av Varuet <strong>och</strong> ai<br />

(nr. 1/1962). I samarbete med kassan<br />

utföres också avlöningsuträkning<br />

för de månadsanställda.<br />

Efter det att lönebesked framställts,<br />

användes de hålkort som ligger<br />

till grund för avlöningsuträkningarna<br />

till att bokföra lönekostnaderna<br />

på rätt avdelning, beställningsnummer<br />

etc.<br />

Materialrekvisitioner, som lämnats<br />

på förråden vid avhämtande av<br />

material, når hålkortssektionen via<br />

materialbokföringen. De stansas <strong>och</strong><br />

sorteras i ordningsföljd, <strong>och</strong> listor<br />

över materialkostnaderna framställes.<br />

Vidare får hålkortssektionen uppgifter<br />

om alla bil- <strong>och</strong> trucktransporter,<br />

kranlyft o. dyl. samt fakturakostnader<br />

gällande annat än lagermaterial.<br />

Alla uppgifter stansas i<br />

hålkort <strong>och</strong> bearbetas i likhet med<br />

föregående.<br />

På grundval av alla dessa uppgifter<br />

framställs förteckningar över<br />

kostnadsfördelningen, vilka lämnas<br />

vidare till driftsbokföringen.<br />

Då en båt har levererats, uppgörs<br />

mera detaljerade listor över olika<br />

kostnader på just den båten. Dessa<br />

listor används av driftsbokföringen<br />

som underlag för den slutgiltiga efterkalkylen.<br />

Bland andra arbetsuppgifter på<br />

hålkortssektionen kan nämnas skatteredovisning,<br />

utskrift av inkomstuppgifter<br />

vid årets slut <strong>och</strong> diverse<br />

statistik. O a<br />

I


I<br />

l'*<br />

t<br />

'.$*<br />

d"\<br />

.Eq<br />

l[ännlskan<br />

Maskinen<br />

Uiljön<br />

ffi<br />

# I'Iotionen<br />

Nlåndagen den lB mars anordnade<br />

<strong>Uddevalla</strong>varvet en filmafton i<br />

Folkets Hus för att bl. a. introducera<br />

"4M-kampanjen". Det intressanta<br />

programmet hade dock lockat<br />

S/ts AI. ED. Ii'ARREN<br />

leverenad<br />

Den 8 opril levererodes S/S "J. Ed. Wcrren"<br />

på 70.030 tons d,w. till Grond Bqgso Tonkers,<br />

Inc., Monrovio. liberio, ett dofierbolog<br />

till Ciiies Service Compony, New York. På<br />

bilden ses fartyget på vög åter till Uddevollo<br />

efler slulförd provlur.<br />

Beföl <strong>och</strong> besätfning är ollligenom Formosokinegisk.<br />

Befölhovoren. kopten H. Y. H. Moo,<br />

hor tidigore fört ett uddevollofortyg, nömligen<br />

S/S "Hormony", ex "Cities Service<br />

Troveller, ex "Josefino Thord6n", på 32.230<br />

lons d.w.<br />

ffiffix.ci1!ö*'qå*Q:l<br />

SO-ånig,a SKÄNDlA-rrrotoner<br />

tnotiänane i Rio de rlaneino<br />

Från Skondioverkens brosilionsko ogenter. Tvedberg, Kleppe S. A.<br />

i Rio de Joneiro kom nyligen ett brev, vors inneiåll vi inie vill<br />

und-erlåto delge läsorno. | översältning från engelsko lyder det:<br />

l.|,,fl_S_.1<br />

ho vi nöiet översändo någro fotogrofier ov -en 4-cyl.<br />

SKÄND|A-molor typ 441-S, som tillverkodes i Lysekil omkring<br />

1912. Denno molor ufvecklor 320 ohk vid 3fi! r.p.m. <strong>och</strong> tiönstgö-r<br />

som reservoggregof vid Goleoo-flygplotsen i Rio de Joneiro.<br />

Denm molor. som ov flygvopnefs folk döpts till Simson på grund<br />

ov_-sin_o gigonliskc dimensioner, moderniserodes ov våri företog<br />

1954. Motorn belrcklos som ell monumeni över superb <strong>och</strong> förstä<br />

klossens europeisk verkstodsteknik. Operan i Rio äe Joneiro hor<br />

ett liknonde nödhiölpsoggregof."<br />

beklagligt få deltagare.<br />

Personalchef Sixten Hansson hälsade<br />

välkommen <strong>och</strong> berörde inledningsvis<br />

arbetarskyddets utveckling<br />

under de senaste tio åren. Från att<br />

tidigare mest ha sysslat med tekniska<br />

maskinen - miljön - morionen",<br />

<strong>och</strong> därefter visades kampanjens<br />

film "Maximum", som iddmässigt<br />

illustrerar hela den problematik,<br />

som hälso- <strong>och</strong> trivselaktionen vill<br />

aktualisera.<br />

skydd <strong>och</strong> skadeavhjälpande åtgär- Henry Andersson redogjorde därder<br />

ägnar man i dag s(ort intresse efter för korporationsidrottens sto-<br />

åt frågor, som rör förhållandet melra uppgifter <strong>och</strong> påpekade bl. a. att<br />

lan människan <strong>och</strong> hennes arbete. det inte är nödvändigr att delraga i<br />

Genom 4M-kampanjen söker man organiserad idrottsverksamhet. Man<br />

vidga intresset för bioteknologi, dvs kan i stället gå eller cykla till arbe-<br />

arbetets anpassning till människan, tet eller några gånger i veckan ta en<br />

<strong>och</strong> samtidigt vill man framhålla promenad på ca 5 km i rask takt.<br />

motionens stora betydelse för kondi<br />

tionen.<br />

Tänk på hälsan <strong>och</strong> konditionen -<br />

gå med i "Korpen"! uppmanade<br />

Efter arbetarskyddsnämndens film han.<br />

"Ingen fara för handen" höll l:e De som är intresserade av att del-<br />

distriktsingenjör Harald Widerberg taga i studiecirklarna "4M-Biotek-<br />

från Yrkesinspektionen i Göteborg nologi" torde anmäla sig på perso-<br />

ett föredrag kallat "Människan - nalkontoret.<br />

vARvET l7<br />

oCtt vr<br />

1<br />

I<br />

1<br />

I<br />

,, ',,:<br />

I<br />

i


F<br />

caFI-GeoFg GFahl:<br />

lU|en ortr arltetsvändering<br />

I förra numret av Varvet <strong>och</strong><br />

v i berättades om den arbetsvärderingskommittö,<br />

som skall träda i<br />

verksamhet vid <strong>Uddevalla</strong>varvet under<br />

1963. I samband därmed omtalades,<br />

att en mera ingående information<br />

härom skulle delges omkring<br />

475 arbetarc. arbetsledare <strong>och</strong> tjänstemän.<br />

Denna information avslutades<br />

den 26 mars.<br />

Under informationens gång har<br />

det uppstått en del spekulationer<br />

om hur arbetsvärderingen kommer<br />

att tillämpas, <strong>och</strong> hur det hela kommer<br />

att verka. På alla de frågor,<br />

som ställts i detta sammanhang, går<br />

det inte att ge något entydigt svar.<br />

Det mest väsentliga skall dock här<br />

ytterligare beröras något.<br />

Värderingen tillgår på följande<br />

sätt: Genom intervjuer med arbetare<br />

<strong>och</strong> arbetsledare gör arbetsvärderingsmannen<br />

upp beskrivningar på<br />

de olika arbetsuppgifterna vid före-<br />

''HAFNTA''<br />

i tne olika upplagoF<br />

Den I4 mors i år levererode Uddevollovorvel sill<br />

100:e fortyg. Del vdr bulkcorriern "Hofnio" på<br />

I8.330 tons d.w. som då överlämnodes till beställorno,<br />

Skibs A/S Williom<br />

(se bild på sid. l9).<br />

Hcnsens Rederi ll i Bergen<br />

Det ör rederiefs tredie fortyg med detto nomn, men<br />

det ligger 67 år, 17.000 tdw <strong>och</strong> en stororlod leknisk<br />

ufveckling mellon den förslo "Hofnio"<br />

SenoSTe nomne.<br />

<strong>och</strong> hennes<br />

'Hofnio" nr I (övre bilden) byggdes vid Bergens<br />

Mek. Verksled år 1896 <strong>och</strong> vor en single-däckore på<br />

co 1.fl10 tons d.w. Hon vor i rederiels ägo lill de:s<br />

hon iorpederodes den 30 september 1916.<br />

"Hofnio" nr 2 (undre bilden) vor också en singledöckore,<br />

2.050 tdw <strong>och</strong> byggd i Amsterdom 1920.<br />

Den 24 februori 1944 grundslötte forlygel vid Pofer<br />

Nosler på reso mellon Bollongen i Norge <strong>och</strong> Em'<br />

den i Tysklond. Efter reporolion byfte forlyget ägore<br />

flero gånger. innon del såldes för upphuggning i<br />

moi 1960.<br />

vARvET 18 ocu vl<br />

taget. Beskrivningarna skall ange,<br />

vilka krav arbetet ställer på arbetaren.<br />

Med ledning av beskrivningarna<br />

skall värderingskommitt€n värdera<br />

<strong>och</strong> poängsätta de olika arbetsuppgifterna.<br />

Genom denna värdering<br />

kommer arbetsuppgifterna att<br />

få olika poängsummor, beroende på<br />

vilka krav arbetsuppgiften ställer på<br />

arbetarna.<br />

När arbetsvärderingen är avslutad,<br />

ställes arbetena upp i poängföljd<br />

<strong>och</strong> indelas därefter i poänggrupper.<br />

Varje poänggrupp ges en<br />

penningfaktor.<br />

Vid ackordsättning kommer detta<br />

att verka på följande sätt: Ett arbete<br />

som tillhör en kigre poiinggrupp<br />

kommer vid ackordsättning att beräknas<br />

med en liigre penningfahtor<br />

än ett arbete som tillhör en högre<br />

poänggrupp. Resultatet blir ailtså,<br />

att förtjänstmöjligheten blir större<br />

vid ett arbete som ställer höere krav<br />

-j<br />

-_l tr<br />

ApFopå aFltetsvärdeFi ng<br />

- Kon ni inoenlino onnol än otl imilero<br />

en flygmoskin?-<br />

<strong>och</strong> tillhör en högre grupp än vid<br />

ett arbete med lägre krav placerat i<br />

en lägre grupp.<br />

fill sist bör det kanske påpekas,<br />

att arbetsvärderade penningfaktorer<br />

ej kommer att tillämpas förrän de<br />

blivit vederbörligen godkända för-<br />

handlingsr'ägen. oo<br />

ffi$ffi ,H'*gi"'\'%q<br />

r


I<br />

S/S BEAU GESTE<br />

- vånt fönsla fantyg rned bullrsläv<br />

S/S Beau Geste, en 50.000 tons<br />

d. w. turbintanker för Biörn Biörnstad<br />

& Co i Moss, är det första av<br />

<strong>Uddevalla</strong>varvets fartyg som förses<br />

med bulbstäv. Efter omfattande modellförsök<br />

vid Statens Skeppsprovningsanstalt<br />

med anledning av rederiets<br />

önskemål om bulbstäv har det<br />

visat sig, att den päronliknande bulben<br />

vid högre farter skulle vara till<br />

avsevärd fördel för effektbehovet vid<br />

full last. Vid ett normalt ballastdjupgående<br />

blir vinsten knappast märkbar,<br />

<strong>och</strong> huruvida en bulbstäv i serviceförhållanden<br />

är lika vinstgivande<br />

som modellförsöksresultaten pekar<br />

på har för närvarande ej fullt<br />

utretts. Modellförsök i vågor har utförts,<br />

men man har ännu inte kommit<br />

till ett generellt svar på frågan<br />

om lämpligheten. Det är känt att<br />

fartyg med bulbstäv har fått bottenskador<br />

i förskeppet i större utsträck-<br />

ning än normala fartyg, varför vi<br />

vid linjeutformningen av förskeppet<br />

har tillsett att borten inte blir för<br />

plan utan mjukt rundad. Fartyg med<br />

ringa djupgående i ballast bör man<br />

av denna anledning ej förse med<br />

bulbstäv.<br />

Tidigare har endast vissa snabba,<br />

skarpa fartyg försetts med bulbstäv,<br />

där effekten av den visar sig vid ett<br />

visst fartregister. Som exempel härpå<br />

kan nämnas passagerarefartyg<br />

<strong>och</strong> kryssare, men däremot är jagare<br />

med deras mycket höga fart inte<br />

lämpliga för bulbstäv.<br />

När <strong>Uddevalla</strong>varvets snabba kyllastfartyg<br />

på sin tid konstruerades,<br />

gjordes modellförsök med bulbstäv,<br />

men någon fartförbätuing uppnåddes<br />

inte. Däremot erhölls något olika<br />

rörelser <strong>och</strong> fartförluster vid vågförsök,<br />

vars resultar det dock skulle<br />

föra för långt att närmare gå in på.<br />

,',:i<br />

I :ä<br />

1 e;:<br />

sl<br />

^;<br />

le<br />

; , ni<br />

;#<br />

r.!l 6 6.i !<br />

:<br />

b*."i<br />

+asi"tåiq 9e'<br />

;t;;,-F<br />

s,##il.hÅsa$d6 @ 46<br />

s @<br />

lä:år*


t<br />

fr6m KorFPBa?<br />

Bordlennis<br />

- UVIK:s nationella bordtennistävlingar<br />

arrangerades den 13 januari<br />

i Idrottshallen för åttonde året i rad<br />

med deltagare från 19 korporationer<br />

i Västsverige.<br />

Bland våra egna spelare placerade<br />

sig Egert Larsson på andra plats i<br />

klass A, en mycket slrongprestation.<br />

Av övriga placeringar kan vi nämna:<br />

Bo Olsson trea i klass B, Ragne<br />

östh etta i klass C, E. Larsson/R.<br />

östh tvåa i klass D <strong>och</strong> slutligen i<br />

oldboysklassen John Olsson på tredje<br />

plats.<br />

I <strong>Uddevalla</strong>mästerskapet belade<br />

Ragne östh en 2:a plats i klass B<br />

<strong>och</strong> i dubbelklassen blev det en ren<br />

varvsuppgörelse med paren E. Larsson/R.<br />

östh <strong>och</strong> G. Thornqvist/R.<br />

Dahlqvist som agerande. Det förstnämnda<br />

paret segrade efter en mycket<br />

jämn match. I den ena semifinalen<br />

kom en smärre sensation då<br />

paret Thornqvist/Dahlqvist slog ut<br />

de mycket rutinerade N. Pettersson/<br />

B. Johansson från SJ med 2-0. Det<br />

senare paret har förekommit i finalsamrnanhang<br />

i UNI under de senare<br />

åren.<br />

En cup med 2l deltagande lag<br />

arrangerades av <strong>Uddevalla</strong>korpen<br />

oå Brandstationen den 28 februari.<br />

Efter 5r/, timmars spel stod SJ:s<br />

förstalag som segrare efter finalseger<br />

mot vårt förstalag. Finalsiffrorna<br />

skrevs 3-1.<br />

I de av <strong>Uddevalla</strong>korpen genomförda<br />

serierna, 4 klasser, hemfördes<br />

segern i de tre första av UVIK:s lag<br />

nr l, 2 <strong>och</strong> 3. Sammanlagt deltog 37<br />

lag varav sex från UVII(.<br />

Hockey-Bockey<br />

I korpserierna för hockey-bockey<br />

vARvET 2|o<br />

OCU Vr<br />

deltog vi med sju lag. Sammanlagt Serierr r 5 0 0 15-510<br />

deltog 25 lag fördelade på fyra Slutspel 3 2 0 I 14-11 4<br />

grupPer.<br />

Den enda seriesegern för UVIIi:s<br />

Ctp 4 4 0 0 2B-7 B<br />

del hemfördes ev Tjärrstemärrnerrs<br />

lag, som spelade i grupp l.<br />

I slutspelet agerade de fyra seriesegrarna,<br />

Tiger, Posten, Gustafsbergs<br />

Skolhem samt UVIK:s Tjänstemän.<br />

Vårt lag belade här tredje<br />

plats med samma poäng som segraren<br />

<strong>och</strong> tvåan men med sämre målskillnad.<br />

Som avslut.ning på säsouger) spelades<br />

en cup med 25 lag. I denna<br />

iremfördes segern av -I'jänstemannal<br />

laget efter segrar mot Varvets Snickare,<br />

Varvets NIaskin, Byggkonsulter<br />

<strong>och</strong> slutligen firralmatchen mot<br />

Tiger. På fjärde plats kom Varvets<br />

Utrustning. Vi deltog här med åtta<br />

lug.<br />

I ett sammandrag ser Tjänstemännens<br />

siffror ut enl. följande:<br />

I samarbete med Udde'r,allakorpen<br />

arrangerade UVIK en skidtärling<br />

den 3 februari 'r,id Fasserödsstugan.<br />

Sammanlagt deltog 56 skiclentusiaster.<br />

Följrndc plecerirrgar erhöll<br />

de våra:<br />

Seniorer: Rune Larsson på andra<br />

plats i UNI <strong>och</strong> som etta i Vl,I, I(auko<br />

Winni på tredje plats i UNI <strong>och</strong><br />

andra i VXI.<br />

Den här kvorlellen från UVIK plocerode sig i toppen i dubbelklqssen vid UM i bordtennis.<br />

Fr. v. Rognor Dohlqvist, Göron Thornqvisf, Rogne ösl <strong>och</strong> Egert Lorsson.<br />

".)


I<br />

Oss kvinnoF elr|ellan<br />

- Procenluellf sett, så ör tiugo procenf<br />

boro hölften så mycket som förr<br />

i världen.<br />

- Jo visst. Sörskilt om mon röknor<br />

för helo årel.<br />

Tiderna för dessa båda skidess på<br />

den l0 km långa banan blev 37.20<br />

resp. 38.41 min.<br />

I oldboysklassen segrade "varvsgubben"<br />

Matti Muhonen med tiden<br />

37.35 min.. <strong>och</strong> slutligen i juniorklassen<br />

placerade sig Erling Olsson<br />

på tredje plats med tiden 52.30 min.<br />

Lördagen därpå arrangerades skidstafett,<br />

<strong>och</strong> i denna segrade Varvets<br />

lag I bestående av Rune Larsson,<br />

Olle Olsson <strong>och</strong> Matti Muhonen,<br />

tid 52.17 nin. 22 lag deltog i tävlingen.<br />

Bögskytle<br />

En bågskyttekamp mellan SAAB,<br />

Trollhättan <strong>och</strong> UVIK har utkämpats<br />

på Nlallvinden. Båda matcherna<br />

hemfördes av SAAB, men i den<br />

första matchen hade laget förstärkts<br />

med svenska mästarinnan Irma Danielsson,<br />

så det var inte mycket att<br />

göra åt saken. I den andra matchen<br />

däremot blev det betydligt jämnare,<br />

förlusten blev så liten som 15 poäng,<br />

vilket inom bågskyttekretsar inte är<br />

mycket. En viss rutin börjar våra<br />

skyttar nu få, <strong>och</strong> de tävlingar <strong>och</strong><br />

matcher som går att ordna hälsas<br />

med tillfredsställelse av sekrionsmedlemmarna.<br />

Fotboll<br />

Den interna serien för tjänstemän<br />

i fotboll kommer att arrangeras<br />

även i år om intresse finnes. Lagen<br />

sammansättes inom de olika avdelningarna,<br />

<strong>och</strong> urder det sista<br />

året deltog åtta lag. Intresserade<br />

kan härrvända sig till Göran Thornqvist,<br />

Bäckabo.<br />

Tiden är snart inne för korofotbollen<br />

i <strong>Uddevalla</strong>. Vi hoppas därftir,<br />

att de olika lag som deltagit<br />

under tidigare år <strong>och</strong> som har lust<br />

att medverka även i år, böriar att<br />

träna så smått så att konditionen<br />

blir litet bättre än under det senaste<br />

året. Kontakta olika korporationer<br />

för matchutbyre. innan seiierna särter<br />

i gång!<br />

Hqndboll<br />

I handbollsserierna inom <strong>Uddevalla</strong>korpen<br />

deltar vi med fyra lag,<br />

fördelade på två grupper. I grupp 2<br />

har seriesegern redan bärgats av<br />

UVIK:s andralag, <strong>och</strong> i grupp I kan<br />

segern hemföras, om förstalaget i sin<br />

sista match spelar minst oavgjort<br />

mot Tiger. Slutspel sker sedan mellan<br />

de båda gruppsegrarna.<br />

Wolley-boll<br />

Optiska ritkontoret kunde t1värr<br />

inte upprepa sin serieseger i årets<br />

wolley-boll. Man fick nöja sig med<br />

andraplarsen efter DVR lag l. Denna<br />

idrottssren har fått allt fler an-<br />

UVIIGS kontaklrnän t96g<br />

Sektion Nomn<br />

Bodminton<br />

Bordtennis<br />

Bögskytte<br />

Fotboll<br />

Friidrotl<br />

Hondboll<br />

Hockey-Bockey<br />

Schock-<br />

Skytte<br />

Ten nis<br />

Vorpo<br />

Ordföronde VU<br />

Sekreterore VU<br />

Kossör VU<br />

Äke Somuelsson<br />

Aston Akerbero<br />

Sven Ask<br />

Rognor Dohlqvist<br />

Rune Ulfstod<br />

Rognor Eliosson<br />

Olle Svensson<br />

Åke Andersson<br />

Gustof Gustofsson<br />

Bengt Nilsson<br />

Arne Cloesson<br />

Henry Andersson<br />

Göron Thornqvisi<br />

Thure Molmros<br />

{<br />

hängare i <strong>Uddevalla</strong>, <strong>och</strong> vår förhoppning<br />

inom UVII( är att inrresset<br />

bland de varvsanställda ökas till<br />

hösten, när säsongen för sittande<br />

wolley-boll startar.<br />

Den 20-21 april går Västsvenska<br />

<strong>Varvs</strong>mästerskapen av stapeln i Hälsingborg.<br />

Vi kommer att deltaga i<br />

handboll <strong>och</strong> bordtennis. För handbollslaget<br />

gäller det ju att försvara<br />

mästerskapet som hemfördes för tr'å<br />

år sedan. Förberedelserna är i full<br />

gång med träningsmatcher för handbollslaget<br />

<strong>och</strong> träning för bordtennrssPerarna.<br />

Ärsmöle<br />

Den 22 mars avhöll UVIK sitt<br />

årsmöte i klubblokalen. Till ordftirande<br />

för två år omvaldes Henry<br />

Andersson. Ett år kvar i styrelsen<br />

har sekr. Göran Thornqvist <strong>och</strong> kassören<br />

Thure Nlalmros.<br />

En ny sektion bildades <strong>och</strong> upptogs<br />

i UVIK, nämligen BADMIN-<br />

TON. Vi inom styrelsen hoppas att<br />

intresset för denna nya sport kommet<br />

- i VSVM är ju denna gren<br />

med <strong>och</strong> därför vore det trevligt om<br />

klubben till 1965 års tävlingar kunde<br />

deltaga med några mannar.<br />

Nledlemsavgiften för år 1964 fastställdes<br />

till oförändrar två kronor.<br />

Av verksamhetsberättelsen framgår<br />

bl. a. att klubben under är 7962<br />

från företaget erhållit kr 17.500: -<br />

för sin idrottsliea verksamhet.<br />

Affö rsbokförinoen<br />

Moskinverkstod'en<br />

vARvET 2f<br />

Ocn vr<br />

I<br />

: -;l<br />

.dl<br />

''<br />

II:<br />

I


lfi gFalulenar'<br />

zo ÅR<br />

Shandiauerken<br />

Förman John Forsberg<br />

Uddeuallaaantet<br />

Städare Karl Vingård<br />

60 ÅR<br />

Skandiaaerken<br />

Borrare Erik Hyllstam<br />

Udd,euallaaaruet<br />

Ställningsbygg. Johan Karlsson<br />

Förman Axel Olsson<br />

Omkl.vakt Fridolf Andersson<br />

Snickare Jarl Almqvist<br />

Snickare Hugo Lindqvist<br />

Mallsnickare Oskar Johansson<br />

Kontorist Gösta llermansson<br />

Mejslare Gösta Hygrell<br />

Städare Folke Johansson<br />

50 ÅR<br />

Skandiaaerken<br />

Maskinformare Knut<br />

Förrådsarbetare Erik<br />

Anläggningsarb. Erik<br />

Uddeuallaaaraet<br />

Kranförare Einar Schröder 18.4<br />

Snickare Sigvard Falk 24.4<br />

Reparatör Tyko Alm 29.4<br />

Förman Karl-Göran Sandgren 1.5<br />

Traversförare Henry Claesson 4.5<br />

vARvET 22<br />

OCrt vt<br />

föFetagsnäntnden<br />

Forts. från sid. 14<br />

Bedömningsnömnden<br />

kommer under 1963 att b€stå av<br />

Nils Ström, Yngve Gustafsson, Edgar<br />

Johansson, *Iugo Karlsson <strong>och</strong><br />

John Johansson med Thorsten Andersson<br />

som sekreterare, samtliga<br />

omvalda.<br />

Sysselsöllningen<br />

i maskinverkstaden har varit tämligen<br />

god under första kvartalet, meddelade<br />

överingenjör Söderberg inledningsvis<br />

i sin produktionsöver-<br />

älj,nlilåiJ **li,i:::"rsättning<br />

Några nya order på hjälpnotorer<br />

har inte inkommit under det gångna<br />

kvartalet, <strong>och</strong> de som nu finns i<br />

order skall vara levererade i novem-<br />

1 E ber 1963. Vi förutsätter dock att, set't<br />

dan varvet nu fått flera nya fartygsbeställningar,<br />

vi skall få snara be-<br />

7.6 sked om de generatoraggregat som<br />

skall tillverkas vid Skandiaverken,<br />

sade överingenjör Söderberg.<br />

Till fiskefartyg skall under 1963<br />

26.6<br />

16.4<br />

18.4<br />

,\4<br />

3.5<br />

t+.5<br />

zr.6<br />

23.6<br />

AN<br />

a. t<br />

12.7<br />

Mellin 11.5<br />

Karlsson 7.6<br />

Clausen 8.7<br />

levereras fyra F35-motorer, varav två<br />

utrustas med reduktionsväxlar av<br />

Skandiaverkens egen tillverkning.<br />

Tillverkningen av elastiska kopplingar<br />

har nu kommit i gång, <strong>och</strong><br />

mycket talar för att detta kan bli en<br />

värdefull produkt för oss. Likaså<br />

har tillverkningen av kuggväxelmo-<br />

torer, etapp I, börjat, <strong>och</strong> leveran-<br />

ser kan ske från slutet av april eller<br />

början av maj.<br />

Beläggningen i gjuteriet har något<br />

förbättrats, men för att vi skall<br />

kunna vara konkurrenskraftiga i<br />

fortsättningen krävs en del investe-<br />

Förman Bertil österholm 4.5<br />

Längare Viktor Reimer 19.5<br />

Filare Erik Simonsson 19.5<br />

Ackordsättare Svante Bengtsson 4.6<br />

Snickare Göran Thordn 10.6<br />

Klammare Oskar Andersson 12.6<br />

Dockarbetare Fritz Isaksson 12.6<br />

Ställningsbygg. EvertAndersson 30.6<br />

Avd.-chef Helge Karlsson 72.7<br />

t<br />

-,<br />

ringar för att nedbringa kostnads-<br />

1äget.<br />

De kontakter vi haft med Eriks-'<br />

berg har resulterat i en del legoarbeten<br />

för maskinverkstaden, <strong>och</strong> i<br />

dagarna har vi fått ytterligare förfrågningar<br />

på gjutgods <strong>och</strong> maskinbearbetningar.<br />

Utgångsläget för 1963 synes för<br />

Skandiaverken vara ganska gynnsamt.<br />

För det lörsta har vi nu en<br />

maskinpark, med vilken vårt folk<br />

kan utföra produkter efter nutida<br />

krav, för det andra har varvet fått<br />

nya fartygsorder, <strong>och</strong> vi har anledning<br />

att förmoda att vårt kommande<br />

samarbete med Eriksberg skall<br />

utvecklas på ett för alla parter gagnerikt<br />

sätt, avslutade överingenjör<br />

Söderberg sin översikt.<br />

Två förslog belönqde<br />

Ett av Folke Johansson inlämnat<br />

förslag om varnings- <strong>och</strong> påminnelseskyltar<br />

över luckorna för verktygsutlämning<br />

belönades medkr. 100: -,<br />

<strong>och</strong> vidare tillerkändes C. E. Niel'<br />

sen kr. 75: - för vridbart fräsfilter<br />

för vissa cylinderlock.<br />

Semeslern<br />

kommer liksom vid <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />

att förläggas till tiden l-20 juli.<br />

Orgonisolionen<br />

vid Skandiaverken <strong>och</strong> därmed sammanhängande<br />

frågor blev föremål<br />

för en långvarig <strong>och</strong> livlig diskussion,<br />

varvid bl. a. berördes förhållandet<br />

mellan s. k. imProduktiva<br />

<strong>och</strong> produktiva grupper, översikts<strong>och</strong><br />

närplanering, forcerande av enstaka<br />

detaljer i produktionen <strong>och</strong><br />

utrangering av äldre verktYg.<br />

Dir. Segerdahl meddelade, att den<br />

organisationsplan som nu föreligger<br />

som förslag skall ses över <strong>och</strong> kompletteras,<br />

så att den överensstämmer<br />

med Skandiaverkens position i koncernen.<br />

Beträffande uppgifter om Skandiaverkens<br />

dåliga lönsamhet kunde<br />

dir. Segerdahl lämna det lugnande<br />

beskedet, att de nämnda siffrorna<br />

var helt felaktiga. oa


-<br />

a-<br />

I SÄKERHET I röRSTA HAND<br />

SKYDDSOMBUDEN hiölper Dig tillrötto i orbetet, så otl Du inte i onödon blir uisott för risker. Vid behov<br />

förelröder de Dig i frågor som rör sökerhelen inom orbelsomrödet.<br />

Skvddsombuden för år '1963'<br />

:<br />

Huvudskyddsombud<br />

UDDEVALIAVARVET:<br />

Sto pelböddorno<br />

Kronbono A<br />

,,8<br />

,,L<br />

Gollerplonerno<br />

Svetshq I len<br />

Plåhl.holl sk l, ll<br />

,, ,, lll, lv<br />

Mosl


q:.i<br />

', '.. : ia.<br />

*::, *<br />

f*<br />

jffi::-L<br />

#w#ws*##ffiffiffi å<br />

-*<br />

*.*-*<br />

*<br />

----<br />

L:',t ;-" ,<br />

Elt unikt fortygsdop! På begöron ov bestöllorno. Cities Service<br />

Compony, gick nybyggnod 205 ov stopeln på Sörviksvorvel den 26<br />

opril 1962 utqn oft döpos. Anledningen vor off Mr. W. Alton Jones<br />

nyligen omkommil vid en flygolycko. Fortyget fick istöliet sitt nomn<br />

vid en cere.oni den 2 opril 1963, då det låg vid Uddevollovorvets<br />

utruslningskoi efler dockning i Sondefiord <strong>och</strong> slutförd provlur. Så<br />

hör såg det uf i fågelperspektiv slrox innon de hundrotolet inbiudno<br />

gäslerno somlols på den flytonde ploltformen vid stäven.<br />

(Foto: John Olsson)<br />

. ,',tl<br />

r' tt

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!