Nr. 1 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening
Nr. 1 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening
Nr. 1 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
t:- -- , :;<br />
[.- . " ': -":.<br />
ru<br />
vaFvet<br />
CDch vi<br />
Fi<br />
IrX<br />
i'; r<br />
:i:irli;;
ornslaget<br />
Siösöttningen ov den siötte <strong>och</strong><br />
sisto 70.000-tonnoren,<br />
"Williom<br />
M. Allen", Pö Sörviksvorvet<br />
gynnodes ov ett sirölonde vörvöder.<br />
De hör tre monnorno ör<br />
iusi pö vög ott bevisio evenemonget.<br />
(Folo: Rune Nilsson)<br />
YaFvet <strong>och</strong> vi<br />
Uddevollovorvets personoltidning<br />
NF | . 1963 .Ångång s<br />
Ansvorig utgivore:<br />
Redoktör:<br />
Tore Segerdohl<br />
Nils-Gustov Olsson<br />
Redoktionskommitl6:<br />
Sven Andersson<br />
ur innelrållet:<br />
Thorvold Gierdrum<br />
Moriin Johnson<br />
(Skondioverken)<br />
Erik Eriksson<br />
Ture Pettersson<br />
4 Frön föreiogsnömnderno<br />
6 Nyonstöllning <strong>och</strong> ovgöng<br />
ov orbelskroft<br />
7 Nyo fortYgsbestöllningor<br />
8 Från utbildningsfronten<br />
9 Yrkesskodefrekvensen stiger<br />
10 Vilket fortygsmoskineri skoll<br />
vi ho i fromtiden?<br />
12 Försto kvortolets siösöttni<br />
ngor<br />
15 Omlöggning ov vorvsutforlerno<br />
l6 Ekonomiovdelningen<br />
17 4M-komponien<br />
18 Arbetsvördering<br />
.19<br />
"Hofnio" - vår 100:e<br />
leverons<br />
20 Frön Korpen<br />
22 Personolio<br />
Denno tidning ör ovsedd för intern informotion'<br />
Eftertryck eller referot ov tidningens innehåll ör tillålen<br />
endosl efler medgivonde från redoktionen'<br />
I en något vår1T <strong>och</strong> Blandaren-betonad personaltidningskollegas<br />
reäaktörsspalt läser vi följande tänkvärda rader:<br />
"Kära läsarel På sidorna framöver kommer ni att finna gammalt<br />
<strong>och</strong> nytt, nyttigt <strong>och</strong> onyttigt, roligt <strong>och</strong> oroligt' krokigt<br />
<strong>och</strong> rätt - <strong>och</strong> kanske även ett <strong>och</strong> annat fel' Detta ber vi er<br />
betrakta som avsiktligt. Vi strävar nämligen alltid efter att ge<br />
var <strong>och</strong> en av våra läsare något av intresse' Det finns faktiskt<br />
dom som bara tittar efter fel, <strong>och</strong> dom ska också tillfredsställas'<br />
Väl bekommel"<br />
I mångt <strong>och</strong> mycket vill vi instämma i vår ärade kollegas<br />
programårkluring, ärrett om vi själva försök-er lägga tonvikten<br />
*"n0,,<br />
oå - nyttigt - roligt - iatt"' De fel' som eventuellt<br />
irrryg.r'sig in, är ällrsä inte avsiktligt instuckna för att stimul".u"f"Uirinu.intresset<br />
hos läsekretsen' Men en viss uppgift har<br />
ändock felen att fylla, eftersom de - ofelbart! - leder till att<br />
en eller annan läsare låter höra av sig' Ännu mera skulle vi<br />
emellertid uppskatta, om den i olika sammanhang efterlysta<br />
kontakten miä läsekretsen tog sig mera påtagligt positiva utiryck<br />
i form av ett aktivt medarbetarskap eller bara idder <strong>och</strong><br />
,riprtug till nya artiklar, som man gärna vill se i tidningen'<br />
I övrigt innehåller väl tidningen inslag av både gammalt'<br />
onyttigt <strong>och</strong> oroligt. Definitivt oroande är rapporten<br />
"- -t:<br />
forirutt stegring av yrkesskadefrekvensen, vilket ger oss alla<br />
anledning till att med förnyade ansträngningar göra vad vi<br />
kan tör alt tvinga olyckslallskurvan neråt igen'<br />
Desto mera glädjande är att vi kan rapportera flera nya fartygsbeställningår,<br />
** säkrar sysselsättningen för i varje fall de<br />
två närmaste åren.<br />
I redaktionskommittön har från <strong>och</strong> med detta nummer<br />
inträtt den förändringen, att förman Erik Eriksson efterträder<br />
skyddsförman Sture Jlhansson' Samtidigt som vi hälsar Erik<br />
Eiikssor'r välkommen vill vi tacka Sture Johansson<br />
för hans<br />
värdefulla insatser i redaktionskommittön alltsedan tidningens<br />
tillkomst.<br />
Så skall vi till slut endast uttrycka en förhoppning om att<br />
den kommande långhelgen skall bjuda på vila <strong>och</strong> rekreation'<br />
sol <strong>och</strong> vår (i bästa bemärkelse) <strong>och</strong> tillönskar våra läsare en<br />
Glad Påsk.<br />
ReeI<br />
. r.,tr
i<br />
STATEN OCH ERII(SBERG<br />
öventan aktierna i <strong>Uddevalla</strong>vaFvet AB<br />
Vid ett extra sammanträde med för kontroll av successiva avräkning-<br />
företagsnämnderna vid <strong>Uddevalla</strong>ar mellarr Eriksberg <strong>och</strong> <strong>Uddevalla</strong>varv"et<br />
<strong>och</strong> Skandiaverken måndagen \rarvet taga del av Eriksbergs räken-<br />
den 14 januari delgavs nämnderna skaoer i den mån dessa berör Eriks-<br />
föliande:<br />
bergs förhållande till <strong>Uddevalla</strong>var-<br />
'tP. IVI. angående avtal mellan<br />
Svenska Staten <strong>och</strong> Eriksbergs Mekaniska<br />
Verkstads Aktiebolag om samgående<br />
beträffande <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />
Aktiebolag m. m.<br />
Staten förvärvar aktierna i <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />
Aktiebolag från Gustaf<br />
B. Thordens Stiftelse för Allmännyttigt<br />
Ändamål för nominellt belopp,<br />
dvs. för 8 milioner kronor.<br />
Aktiekapitalöt i <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />
,tikas genom nyemission till 40 miljoner<br />
kronor. Av de nya aktierna<br />
tecknar staten l2 miljoner <strong>och</strong> Eriksberg<br />
20 miljoner. Staten <strong>och</strong> Eriksberg<br />
äger därefter hälften vardera<br />
av aktierna i <strong>Uddevalla</strong>varvet. Om<br />
det i lramriden befinnes lämpligt att<br />
U DDEl'ALLAVARl7ET<br />
Företagsnämnden vid <strong>Uddevalla</strong>var\ret<br />
höll sitt första ordinarie sammanträde<br />
för året tisdagen den 26<br />
mars.<br />
Nya i fönetagsnä||tnden<br />
för år 1963 är (nedon fr. v.) Jon Sfefenson, Aslor Olousson' Aigot<br />
Åkesson <strong>och</strong> Alberl Korlsson<br />
FRÅN<br />
FöRETAGSNÄlnNDERTA<br />
välkommen <strong>och</strong> hoPPades, att kommande<br />
sammanträden skulle präglas<br />
av samma enighet <strong>och</strong> samarbetsvilja<br />
som varit rådande tidigare'<br />
P:<br />
J]<br />
behandlat. Samtliga berörda parter<br />
är väIkomna till ing. Theilander för<br />
att ta del av förslaget, meddelades<br />
det.<br />
Ture Peitersson hoPPades att förslaget<br />
inte skulle ligga för länge hos<br />
företagsledningen, innan det behandlades.<br />
Förhållandena är besvär-<br />
Iiga för dem som arbetar På ifrågavarande<br />
plats.<br />
Företagsledn i ngen rePresenterades<br />
därvicl av direktör Tore Segerdahl, Till ordföronde i förelogsnömnden<br />
ordförande, samt av Thorvald Gjerd- för år 1963 hade dir. Segerdahl förrum,<br />
Sixten l{ansson, Thorsten ordnats av styrelsen, medan företags-<br />
Hemberg, Ove Krok, Taisto Ojala' nämnden omvalde Ture Pettersson<br />
Erik Simonsson, I(urt Theliander, <strong>och</strong> liu Härdis Björklöf som vice<br />
Stigbjörn Tötterström <strong>och</strong> Sven öbo' ordförande resP. sekreterare.<br />
För tjänstemännen deltog Sven<br />
Andersson, Äke Hammar, Herbert Bedömningsnömnden<br />
Janson <strong>och</strong> Eric LYngstam' samt för får för år 1963 följande samman-<br />
arbetsledarna Gösta Bertrtsson, Assättning: från företagsledningen Taitor<br />
Olausson <strong>och</strong> Algot Åkesson' sto Ojala <strong>och</strong> Henning Westman<br />
Arbetarna representerades av I(arI samt från arbetarna KarI Alf, Einar<br />
Alf, Einar Berntsson, Stig Bill' I(aj Berntsson, Ture Petterssolt oclt<br />
Linde, Gösta Lööv, Frank Nlellqvist' Rune Ulfstad, samtliga omvalda. För<br />
Lars Nicklasson, Hjalmar Persson, arbetsledarna nyvaldes Astor Olaus-<br />
Ture Pettersson, Bengt Samuelsson, son. Till suppleant valdes Sren Arr-<br />
Rune Ulfstad <strong>och</strong> Erik Utgård' dersson, som skall inkallas då tjäns-<br />
Sekreterare var fru Härdis Björk' temannafrågor behandlas i bedöm-<br />
tot.<br />
ningsnämnden.<br />
Ventilotionen Pö rilkonloren<br />
En provanläggning har installerats<br />
på maskinritkontoret, <strong>och</strong> den<br />
anses fungera tillfredsställande,medclelades<br />
det. Meningen är att en liknande<br />
anläggning skall installeras<br />
även på de övriga ritkontoren.<br />
Sven Andersson PåPekade att anordningens<br />
förenklande diskuterats<br />
med överingenjör Gjerdrum' Han<br />
förstod att det var en kostnadsfråga<br />
mett ansåg rtt anordningerl redan<br />
nu var enkcl. Den hade dock förbättrat<br />
ventilationen, trots att den<br />
Nyo ledomöler<br />
i iöretagsnämnden för år 1963 är civilingenjör<br />
Jan Stefenson (ej närva'<br />
rande), verkmästarna Astor Olausson<br />
<strong>och</strong> Algot Äkesson samt föilnan Albert<br />
Karlsson (ej närvarande)'<br />
Med särskild adress till de nYa<br />
ledamöterna hälsade dir. Segerdahl<br />
Jusleringsmön<br />
för 1963 blev Iiarl Alf <strong>och</strong> Äke<br />
llammar.<br />
Förslog till tok<br />
över utrustningens detaljtillverkning<br />
på östra gallerPlanen har i<br />
dagarna blivit klart men är ännu e1<br />
inte är tillfyllest enligt nutida krav'<br />
Frir den delen av ritkontoren som<br />
ligger längst bort blir ventilationen<br />
inte tillfredsställande ansåg Sven<br />
Andersson. Han ansåg att man noga<br />
borde överväga kapaciteten <strong>och</strong> placeringen,<br />
så att anläggningen får<br />
bästa möjliga effekt.<br />
vARvET 4 ocu vl<br />
?<br />
Någna<br />
Irelönade<br />
lörslagsstäl lare<br />
fr. v, Albin Andersson. Ar'<br />
ne Efroimsson, Johonn Ge'<br />
ritz, Henrik Ingves, Einor<br />
Korlsson, Albert Mårtens'<br />
son, Wolfer Nicoloisen <strong>och</strong><br />
Åke Svensson.<br />
-l*q.r ts<br />
rr,!ll<br />
Ei<br />
ffi<br />
gr-liLffi<br />
tl<br />
!t:t!@Jj.rik<br />
t!9,t@<br />
oriil r<br />
. -j',F
4<br />
t-<br />
överingenjör Gjerdrum påpekade,<br />
att provanläggningen installerats i<br />
det ritkontor som är störst <strong>och</strong> svårast<br />
att ventilera, <strong>och</strong> att man givetvis<br />
skulle ta all möjlig hänsyn vid<br />
den fortsatta installationen.<br />
Målning ov mqlsolqrnq<br />
på tredje våningen har nu utförts,<br />
meddelades det.<br />
Bedödrningsnämndens ropPorl<br />
var denna gång av glädjande stor<br />
omfattning <strong>och</strong> upptog bl. a. tre {
Forts. från föreg. sida, NyanSläIlning<br />
.,"","if"ät"åJät*:il'T'å"lii <strong>och</strong> avgån g<br />
kostnadsbesparande förslag inkommit.<br />
Vi måste göra allt vi kan för<br />
att nedbringa våra omkostnader, underströk<br />
han.<br />
Bädd lll förlöngs 16 m<br />
så att den når fram till kajlinjen'<br />
meddelade överingenjör Ojala' Därigenom<br />
får vi möjlighet att bYgga<br />
åtyg på ca 60'000 tdw På denna<br />
bädd.<br />
I norra änden av maskinverkstaden<br />
bereds plats för en ny stor slipmaskin.<br />
är inköpta<br />
Sandblästringsmaskiner<br />
för leverans i september men placeringen<br />
av dessa är ännu ej defini<br />
tivt klar.<br />
Taket På transformatorstationen<br />
höjs för att bereda plats för förmans-<br />
kontor.<br />
Vidare undersöks för närvarande<br />
möjligheterna att förlänga utrustl<br />
Forts' bå sid' 14<br />
av aFltelsknalt<br />
Produktionsöversikl<br />
Ordföranden meddelade, att mycket<br />
hade hänt På orderfronten, sedan<br />
företagsnämnden senast sammanträdde.<br />
Tillsamans med Eriksberg<br />
har <strong>Uddevalla</strong>varvet fått bestäfning<br />
på sex 57.000 tdw tankfartyg.<br />
tilisämmans med Götaverken<br />
tuå t ytfnttyg På 7.800 tdw samt<br />
dessutom en bilfärja <strong>och</strong> ett skrov<br />
för Eriksberg.<br />
Några sysselsättningssvårigheter bör<br />
Som framgår äv nedanstående<br />
därför inte finnas för de närmaste<br />
två åren, vilket naturligtvis är glädjande.<br />
Annorlunda är förhållandet<br />
med prisläget. Dessa nybeställningar<br />
ar tagna till nuvarande internationella,<br />
synnerligen låga priser, vilket<br />
innebär en ekonomisk uPPoffring<br />
uppställning anställdes under 1962<br />
388 arbetare, medan avgången var<br />
606, vilket utgör en minskning av<br />
totala antalet arbetare med 248'<br />
Av de 606 arbetare som slutade,<br />
hade huvuddelen - 247 man -varit<br />
anställda ett år eller mindre, vilket<br />
får betraktas som helt naturligt' Något<br />
mer överraskande var att 176<br />
man hade en anställningstid av fyra<br />
år eller längre. Detta beror emellerticL<br />
dels på att vi börjar få en del<br />
pensionärer, dels På att många av<br />
äenna kategori slutat vid varvet för<br />
att ta anställning vid industrierna<br />
i Stenungsund. Dessa söker ju i första<br />
hand yrkesutbildad arbetskraft<br />
från företagets sida. <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />
är emellertid inte ensamt om att<br />
accePtera dessa priser, utan salnma<br />
är fårhållandet med alla varv i da'<br />
gens läge, betonade ordföranden'<br />
5<br />
1I<br />
3<br />
52<br />
'185<br />
iör att klara dessa nya beställningar<br />
måste vi emellertid göra en del utbyggnader<br />
<strong>och</strong> moderniseringar'<br />
7<br />
29<br />
VARVET 6 ocn vt<br />
Vokter<br />
Förrödsorbetore<br />
Plåtsorterore<br />
Plötslogore<br />
Brönnore<br />
Nitore<br />
Meislore<br />
No!ellongore<br />
Smörglore<br />
Sveisqre<br />
75 I<br />
1<br />
2<br />
t3 -l<br />
87<br />
61 I<br />
!örJ.ogOore<br />
Stö llningsbYggo re<br />
Timmermön<br />
I nredningssnickor I<br />
Moskinorbetore to<br />
Moskininsötlore l5<br />
Ponnbyggore<br />
Grovorbetore 55<br />
Riggore<br />
248<br />
Målore<br />
Dockorbetore<br />
Brondvokt<br />
Elektriker<br />
Repo rotörer<br />
Kränförore<br />
Troversförore<br />
Lönoore<br />
Trudkförore<br />
<strong>och</strong> kan under det kortvariga uPPbyggnadsstadict<br />
erbjuda löner, som<br />
, ' .,,<br />
ui"i""t" kan konkurrera metl'<br />
-"!<br />
Den procentuella argången itlom<br />
några av de större YrkesgruPPerna<br />
lrui fö. rörläggare 4l /o, svetsare 33<br />
fo, titare <strong>och</strong> mejslare 2^7 |o..oth ',<br />
plåtslagare 20 fo samt - något overiuskanåe<br />
- srovarbetare 72 fo' Den<br />
stora avgångån bland rörläggare <strong>och</strong><br />
svetsare förklaras av att det är<br />
lrämst inom de gruPPerna som Stenungsund<br />
anställt folk.<br />
Anledningen till arbetsstYrkans<br />
minskning är att vi varit mYcket<br />
försiktiga med nyintagningar, speciellt<br />
under sista halvåret, på grund<br />
av de ovissa konjunkturerna' Under<br />
år 1963 kan vi emellertid förutse en<br />
ökning av arbetsstyrkan, dels genom<br />
att vår yrkesutbildningsverksamhet<br />
kommer att öka kraftigt, dels genom<br />
en större intagning av utbildad arbetskraft.<br />
sr"t^tr:iI--<br />
"'- "'<br />
lo-l a. lt-z arlz-s arl14'llr-u'<br />
IJ<br />
1%<br />
112<br />
a<br />
3 .l<br />
17<br />
33 1<br />
JI<br />
5<br />
4<br />
9 52661I<br />
't1<br />
a<br />
n65,l 1<br />
4 8<br />
56<br />
45 41<br />
9<br />
t8<br />
2<br />
5 4<br />
; I<br />
f,<br />
-<br />
1<br />
25 21J<br />
4<br />
24<br />
:<br />
2<br />
11<br />
nJ<br />
2<br />
I<br />
I<br />
1<br />
2<br />
_<br />
I<br />
10<br />
:<br />
I 1<br />
:<br />
I<br />
o1<br />
zl<br />
o<br />
7<br />
'I<br />
J<br />
1<br />
1<br />
4<br />
60 4<br />
2<br />
-<br />
27<br />
37 3Z<br />
1<br />
6 5<br />
7 ?<br />
- 1244,l<br />
3<br />
+ 2l<br />
^l il<br />
10 |<br />
fl<br />
= 7l<br />
=<br />
;<br />
Ittl-<br />
I tt_<br />
1<br />
39<br />
517a<br />
I 18<br />
,|<br />
24<br />
j<br />
5 155<br />
I 7<br />
-248
Fänia inlnessanl pnolil<br />
lrland rnånga nyltestäI|ningaF<br />
Under första kvartalet 1963 har<br />
<strong>Uddevalla</strong>varvet fått mottaga ett<br />
glädjande stort antal nybeställningar.<br />
Från tidigare norska kunder har<br />
varvet sålunda fått beställning på<br />
två motortankers på vardera 57.000<br />
tdrv (nr 208 <strong>och</strong> 263), oc}l. för Eriksbergs<br />
räkning skall byggas ytterligare<br />
fyra sådana fartyg (nr 209, 211,<br />
272 <strong>och</strong> 214). Med tidigare två order<br />
(nr 197 <strong>och</strong> 207) b.ar <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />
sålunda f. n. inte mindre än<br />
åtta 57.000-tonnare i order <strong>och</strong> under<br />
byggnad.<br />
I samarbete med <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />
har Götaverken tecknat kontrakt<br />
med ryska Sudoimport på sex kyllastfartyg<br />
om vardera 7.800 tdw. De<br />
skall användas för transport av frusen<br />
fisk vid en temperatur av -30o.<br />
Två av fartygen skall byggas i <strong>Uddevalla</strong><br />
(nr 265 <strong>och</strong> 266).<br />
Från Eriksberg har <strong>Uddevalla</strong>van'et<br />
vidare erhållit beställning på<br />
dels ett fartyg av en för varvet ny<br />
trp. nämligen en kombinerad bil<strong>och</strong><br />
passagerarfärja (nr 264), dels ett<br />
skror till ett torrlastfartyg.<br />
\vbrggnad 264 skall byggas för<br />
ett srenskt rederi med leverans våren<br />
1964. Huvuddimensionerna är<br />
längd ö. a. 78.50 m, mallad bredd<br />
16.20 m, djup till promenaddäck<br />
10.10 m samt djupgående 3.70 m.<br />
Färjan b1'gges med två genomgående<br />
däck, promenaddäck <strong>och</strong> bil-<br />
däck, samt däremellan, längs fartygssidorna,<br />
wiremanövrerade plattformar.<br />
Bildäcket skall kunna ta 75<br />
personbilar eller l4 långradare, medan<br />
plattformarna får plats för l0<br />
bilar vardera. Passagerarantalet blir<br />
800. I för <strong>och</strong> akter förses fartyget<br />
med hydrauliskt manövrerade portar<br />
för inkörsel av bilar till bildäcket.<br />
Förut finns hytter för 28 lastbilschaufförer.<br />
I däckshus på promenaddäck ligger<br />
en cafeteriasalong med plats för<br />
300 passagerare, <strong>och</strong> i akterkant av<br />
Anlretsledane på veckoslutskrrrs<br />
En veckoslutskurs anordnades den<br />
9-10 mars på Bohusgården med<br />
deltagande av arbetsledare från<br />
Eriksberg, Götaverken, Lindholmen<br />
<strong>och</strong> <strong>Uddevalla</strong>varvet.<br />
Ombudsman Anders Cassel inledde<br />
med ett föredrag kallat "Arbetsledaren<br />
som skyddsombud", <strong>och</strong> därefter<br />
tog han upp aktuella utbildningsfrågor<br />
för arbetsledare. Han<br />
avlöstes av civilingenjör Bengt Sörensen,<br />
som i två föredrag gav<br />
information om arbets- <strong>och</strong> meritvärdering.<br />
Söndagens program inleddes av<br />
civilingenjör Stig Bystedt, som talade<br />
om transport av kondenserad gas<br />
(se en artikel av ing. Bystedt i V a r-<br />
samma däckshus finns ett kafd med<br />
100 sittplatser. Ett soltak av plexiglas<br />
täcker akterdelen av båtdäck,<br />
som kommer att inredas med teakmöbler.<br />
Skorstenen, vars främsta uppgift<br />
är att ge fartyget en trevligare profil,<br />
inrymmer en observationssalong<br />
med fönster runt om <strong>och</strong> moderna<br />
flygplansfåtöljer för 50 passagerare.<br />
Propellermaskineriet består av två<br />
uppladdade lZ-cyl. fyrtakts dieselmotorer<br />
vardera utvecklande 2.575<br />
ahk vid 300 r. p. m. Två ställbara<br />
KalVleWa-propellrar manövreras direkt<br />
från bryggan. De dubbla rodren<br />
blir av balans-typ. Dessutom<br />
installeras en 400 hk elmotordriven<br />
bogpropeller av KaNIeWa-fabrikat.<br />
vet <strong>och</strong> vi nr 211962).<br />
Industriläkare Adolf Yllö lämnade<br />
därefter en intressant redogörelse<br />
för det nu så aktuella ämnet bioteknologi,<br />
<strong>och</strong> efter lunch höll civilingenjör<br />
Erik Simonsson ett föredrag<br />
kallat "Skrovformens betydelse för<br />
framdrivning av fartyg", vilket<br />
illustrerades med en film om modellförsök<br />
vid Skeppsprovningsanstalten.<br />
Kursen avslutades. med ett föredrag<br />
av civilingenjör Jan Stefenson,<br />
där han tog upp frågan "Vilket fartygsmaskineri<br />
skall vi använda i<br />
framtiden?" I bearbetat <strong>och</strong> förkortat<br />
skick återges föredraget på sid.<br />
l0 <strong>och</strong> ll i detta nummer.<br />
vARvBT 7 OC}|vt<br />
F<br />
t<br />
ii<br />
I<br />
I<br />
:<br />
i<br />
'ft!
Färio 2Sl ör ett gott exempel på det förnömligo<br />
orbete som presteros ov eleverno<br />
vid Uddevollovorvels inbyggdq verkstodsskolo.<br />
Förion hor plofs för 48 bilor <strong>och</strong><br />
irofikeror lnslö ränno. Hör ses den i Uddevollo<br />
homn under leveronsptovfuren.<br />
=tli<br />
":,<br />
; ." j"<br />
' ,';<br />
; {.:;';-;-:-<br />
-#;<br />
Rapport Inån utbildningsveFl(sanrheten<br />
9äi(<br />
X,airä<br />
1fui<br />
Det ökade behovet av yrkesutbildad<br />
arbetskraft vid <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />
medför att verksamheten vid den<br />
inbyggda verkstadsskolan inom kort<br />
olika slag. Även för nästa år plane- kan börja från grunden, om man<br />
ras deltidskurser i ungefär samma känner behov av det. Har man er-<br />
omfattning som hittills, <strong>och</strong> dessa forderliga förkunskaPer, kan man i<br />
kommer liksom tidigare att annon- stället "hoppa in" i ett senare skede<br />
kommer att utvidgas. Den 16 april<br />
startar nämligen två Zl-veckorskurser<br />
för sammanlagt 44 svetsare <strong>och</strong><br />
plåtslagare. De får närmast karaktären<br />
av omskolning <strong>och</strong> är avsedda<br />
för arbetare huvudsakligen i åldern<br />
18-35 år. Intresset för kurserna har<br />
varit mycket stort, <strong>och</strong> de fulltecknades<br />
snabbt. Anmälningar har inkommit<br />
inte bara från Bohuslän,<br />
Dalsland, Västergötland <strong>och</strong> Värmland<br />
utan även från nordligaste<br />
Norrland.<br />
Elevantalet vid verkstadsskolan<br />
stiger med de två nya kurserna upp<br />
emot hundratalet, ty för närvarande<br />
har skolan 50 elever {ördelade på<br />
tre årskullar plåtslagare, två årskullar<br />
svetsare <strong>och</strong> en årskull rörläggare.<br />
Plåtslagare <strong>och</strong> rörläggare får en<br />
treårig utbildning <strong>och</strong> svetsarna en<br />
tvåårig.. De första kullarna plåtslagare<br />
<strong>och</strong> svetsare avslutar sina kurser<br />
i år, medan de första rörläggarna<br />
"kläcks" först 1965<br />
Deltidskurser<br />
Intresset för deltidskurser i olika<br />
ämnen har också varit stort, <strong>och</strong> under<br />
läsåret 1962-1963 har ca 200<br />
varvsanställda ägnat en del av sin<br />
fritid till studier <strong>och</strong> utbildning av<br />
seras ut genom affischer på de inter- av utbildningsgången.<br />
na anslagstavlorna.<br />
En komplett kurs omlattar fYra<br />
Yrkesteoretiska kurser<br />
terminer (två läsår) om totalt ca 450<br />
Inom varvets utbildningssektion timmar. Kurserna pågår två kvällar<br />
hoppas man att till hiisten kunna per vecka med tre eller fYra 45 min.<br />
starta yrkesteoretiska kurser för iektioner per kväl1. Minsta deltagar-<br />
verkstadsanställda. Syftet med dessa antalet är åtta, <strong>och</strong> utbildningen är<br />
är att ge arbetare <strong>och</strong> arbetsledare, helt avgiftsfri. Närmare upplysrring-<br />
som ej haft tillfälle att gå igenom ar lämnas av rektor Folke Hurtig,<br />
vanlig lärlingsutbildning, en möjlig- tel. 152 l2 eller av ingenjör Olof<br />
het att skaffa sig en teoretisk grund- Kandell, tel. 186 81.<br />
val. som i stort sett svarar mot den Avslulning <strong>och</strong> uPProP<br />
sedvanliga lärlingsutbildningens teo- Avslutning för deltidskurserna<br />
riavsnitt. Kurserna har förekommit sker i yrkesskolans samlingssal fre-<br />
ett par år på andra orter, <strong>och</strong> erfadagen den 17 maj kl. 19.00 <strong>och</strong> för<br />
renheterna däri[rån har varit myc- verkstadsskolorna samma dug kI'<br />
ket stimulerande'<br />
15.00. Tekniska aftonskolan har av-<br />
De yrkesteoretiska hurserna är slutning lördagen den 8 juni kl'<br />
uppbyggda så att första kursen ger I3.00. Skolledningen ber eleverna in-<br />
elementära kunskaPer i mätning, finna sig så mangrant som möjligt<br />
ritningsläsning, verktygs- <strong>och</strong> ma- <strong>och</strong> riktar samtidigt en maning till<br />
skinvård etc. De fortsatta kurserna de f. d. elever, som har betYg kvar-<br />
ger successiv PåbYggnad<br />
inom de liggande, att snarast avhämta dessa'<br />
nämnda ämtresområdena samt intro- Upprop för nästa läsår äger rum<br />
ducerar nya avsnitt. De kan utgöra för verkstadsskolan måndagen den 5<br />
grunden till en ev. framtida arbets- augusti kl. 7.00, för deltidskurserna<br />
ledareutbildning inom verkstadsin- freäagen den 6 septemtrer kl' 18'30<br />
dustrien.<br />
<strong>och</strong> för tekniska aftonskolan månda-<br />
Varje kurs är ett avslutat helt gen den 26 augusti kl. 18.00'<br />
men samtidigt en byggdel i en kom-<br />
ao<br />
plett yrkesteoretisk utbildning. Man<br />
vARvET I<br />
OCX Vt<br />
;:; i
tskyddsingeniöF Alwa|. EkstFand:<br />
Ynkesskadef nekverr!sen<br />
visan fontsall slegning!<br />
I<br />
I9 55 1956 r957 r958 r959 r960 1962<br />
Totala antalet ersättningsberätti- Skadornas fördelning på olika y'- Liksom år 196l inträffade de flesgade<br />
'y'rkesskador under är 1962 kesgrupper framgår av nedanståen- ta yrkesskadorna i november månad,<br />
sjönk visserligen jämfört med år de tabell.<br />
eller 13.4 lo, ndrmast följd av ja-<br />
1961, men samtidigt var antalet utnuari<br />
<strong>och</strong> februari.<br />
förda arbetstimmar färre, varför 1'r-<br />
Både under vinter- <strong>och</strong> sommat-<br />
lrv<br />
kesskadefrekvensen, dvs. antal yrkeshalvåret<br />
uppstod de flesta yrkesska-<br />
Centrol- & Plåiförröd<br />
skador per I miljon arbetstimmar, Plåtsloqqre, hqllen<br />
dorna på tisdagarna.<br />
- Låll^faktiskt<br />
steg från 29 till 30.<br />
De larligaste tidPunkterna under<br />
,, sqmlrng<br />
I tabellform kan de ersättnings- Utrustn. -plåtsl ogo re<br />
dagen tycks alltid vara närmast före<br />
,, tunnplålslogore<br />
berättigade yrkesskadorna redovisas<br />
frukost, lunch <strong>och</strong> middag<br />
N itqre<br />
på följande sätt:<br />
Elsvetsore, hollen<br />
,, bö dd.o r<br />
1961 1962 ,, somllllg<br />
Ny ropportblonkett<br />
,, urrusrnlng<br />
Yrkesskador, arbetare 175 165 Rörqrbetore, verksiod<br />
För att i den mån det går försöka<br />
,, tjm. & arb.led. 4 2<br />
,, ombord<br />
få en bättre överblick över olika an-<br />
Riqqore<br />
Färdolycksfall, arbetare 19 16 Stdil,n ing sb,ygo_ore<br />
ledningar till yrkesskador har vi<br />
bnrcKore, booo<br />
,, tim. & arb.led. 4 2 ,, möbelverkslod<br />
från nyåret ersatt vår tidigare inter-<br />
I .. trömonlörer<br />
Yrkessjukdomar<br />
na olycksfallsrapport med den av<br />
Moskinverk., mosl
-<br />
Civitingeniön .lan Sletenson :<br />
Diesel - ånglunlrin - gastunlrin -<br />
I'ILI(ET FARTYGSMASKT NERT<br />
S](ALL r'I HA<br />
I FRAInTIDEN?<br />
Vilket fartygsmaskineri skall vi ha<br />
i framtiden? På denna frågeställning<br />
kan det givetvis inte lämnas något<br />
entydigt svar, men genom att skärskåda<br />
fördelar, nackdelar <strong>och</strong> utvecklingsmöjligheter<br />
för de olika typer<br />
maskinerier som finns, kan man<br />
kanske våga göra en analyserad gissning.<br />
Oväntade uPPfinningar kan<br />
emellertid medföra, att en maskintyp,<br />
som ter sig mindre attraktiv<br />
i nuvarande utvecklingsform, kan<br />
komma i ett mera fördelaktigt läge.<br />
Den direktkopplade stora fartygsdieselmotorn<br />
har under en föIjd av<br />
år förbättrats <strong>och</strong> utvecklats, så att<br />
den i dag är den mest ekonomiska<br />
framdrivningsmaskinen för europei<br />
ska rederier. Genom turbouppladdning<br />
<strong>och</strong> stora cylinderdimensioner<br />
har tillverkarna kunnat tillgodose<br />
alla effektbehov för handelsfartyg'<br />
<strong>och</strong> genom tungoljedriften är maskinen<br />
den mest bränsleekonomiska av<br />
alla typer. Grundkonstruktionenhar<br />
anor från de allra första kraftmaskinerna,<br />
<strong>och</strong> byggnadsmaterialen är<br />
gjutjärn, stålplåt <strong>och</strong> vanliga konstruktionsstål<br />
i de allra flesta detaljerna.<br />
För ett skeppsvarvs maskinverkstad<br />
passar det förträffligt med<br />
en sådan maskin, <strong>och</strong> fördelarna sYnes<br />
vara helt dominerande, när man<br />
tillägger att maskinen skötes i drift<br />
av två man - med enkla medel kan<br />
till <strong>och</strong> med enmansdrift arrangeras'<br />
Vi måste väl ändå tillstå, att det<br />
finns ett par nackdelar med den<br />
vARvET lo<br />
ocs vt<br />
långsamtgående dieselmotorn. Den<br />
har många lager <strong>och</strong> rörliga delar<br />
<strong>och</strong> uppnår därför bara en viss nivå<br />
av driftsäkerhet, som en enklare<br />
konstruktion kan överskrida' Man<br />
måste underhålla <strong>och</strong> noga vårda<br />
motorn för att den under längre tid<br />
skall uppfylla kraven på driftsäkerhet.<br />
Dessutom är dieselmotorn tung<br />
<strong>och</strong> utrymmeskrävande.<br />
Dieselns ulvecklingsmöiligheter<br />
Utvecklingsmöjligheter saknas inte<br />
för dieseldrift av även mycket stora<br />
handelsfartyg. Högre uppladdning<br />
minskar vikten <strong>och</strong> storleken vid ett<br />
givet effektbehov, men vevaxeln sätter<br />
en gräns för storleksminskningen,<br />
så länge som maskinen skall vara<br />
direkt kopplad till propelleraxeln.<br />
Växlat arrangemang med högre varv<br />
på motorn blir då enda utvägen.<br />
Växeltekniken gör emellertid även<br />
den framsteg, <strong>och</strong> växlade maskinerier<br />
förekommer allt oftare. Växeln<br />
utgör givetvis en komplikation, men<br />
man kan samtidigt hoPPas På en<br />
förenkling av motorn själv genom<br />
användning av s. k. trunktYP, dvs.<br />
vevstaken lagrad direkt i kolven som<br />
på en bilmotor. Rening av brännoljan<br />
ombord, så att cylinderslitage<br />
<strong>och</strong> läckning av sura Produkter ner<br />
i oljetråget minskas, skulle vara ett<br />
gott bidrag till denna utveckling'<br />
Eftersom de stora fartygsdieselmotorerna<br />
saknar intresse i andra kraftsammanhang,<br />
drivs emellertid den-<br />
na utveckling endast av några företag<br />
i Europa <strong>och</strong> Japan <strong>och</strong> kommer<br />
säkert att ta lång tid ännu. I<br />
Vqrför inle frikolvmqskiner?<br />
Frikolvmotorer, som gasgeneratorer<br />
till en gasturbin, var på modet<br />
för några år sedan. Frikolvsmaski<br />
nen som sådan är en enkel <strong>och</strong> attraktiv<br />
konstruktion, <strong>och</strong> gasturbi<br />
nen med sin växel till ProPelleraxeln<br />
är likaledes den en rationell<br />
maskin. Bränsleförbrukningen blir<br />
något högre än för en dieselmotor<br />
men dock inte avskräckande hög.<br />
En temperatur av 450"C På gasen<br />
är mycket angenäm för gasturbinkonstruktionen,<br />
<strong>och</strong> maskineriet är<br />
helt fritt från vibrationer, trots att<br />
man har kolvmaskiner på grund av<br />
deras absoluta symmetri i de fria<br />
kolvarna.<br />
Vad var det då för lel På det hela,<br />
när intlesset svalnade så fort? Svaret<br />
blir: det finns inga utvecklingsmöjligheter.<br />
ökar man nämligen fri<br />
kolvmaskinens storlek, ökar inte effekten<br />
i samma grad, ty de fria kolvarna<br />
blir tyngre <strong>och</strong> trögare <strong>och</strong><br />
kan inte hålla slagtalet. Det blev<br />
sålunda hopplöst att komma stort<br />
över 10.000 hk. lVlaskinerna lämpar<br />
sig heller inte särskilt väl för tillverkning<br />
på varv. Denna maskintYP<br />
förebådar emellertid gasturbinen<br />
<strong>och</strong> utnyttjar samma fördel som gasturbinen<br />
i turbouppladdningsaggregatet<br />
på en diesel - nämligen den<br />
låga gastemperaturen efter en motorprocess.<br />
Änglurbinen långt ulvecklod<br />
Ångmaskintekniken har genomgått<br />
alla faser från långsamtgående koh'<br />
maskin via kolvmaskin med tillsatsturbin<br />
till den rena ångturbinen.<br />
Turbinen har sedan utvecklats till<br />
en fulländning <strong>och</strong> variationsrikedom<br />
som placerat den i en särställning<br />
bland stora värmekraftmaskiner.<br />
lVlan kan säga, att alla stora<br />
bränslekraftverk drivs av ångturbiner,<br />
För marint bruk är ångturbinen<br />
sedan länge lika väl anPassad som<br />
- i-.._<br />
"'
på land, <strong>och</strong> nästan alla större fartygsrnaskiner,<br />
dvs. anläggningar i<br />
krigs- <strong>och</strong> passagerarfartyg med effekter<br />
mellan 25.000 hk <strong>och</strong> 400.000<br />
hk, är ångturbiner. Det var sålunda<br />
helt naturligt att välja ångturbiner<br />
för de större tankfartygen, speciellt<br />
som lastpumpning <strong>och</strong> oljevärmning<br />
fordrade stor ångkapacitet vid sidan<br />
om. Dieselmotorerna var inte heller<br />
tillräckligt stora, när de första supertaikfartygen<br />
byggdes. Trots den<br />
högre bränsleförbrukningen hos ångmaskineriet<br />
blev inte totalkostnaderna<br />
för framdrivningen högre för<br />
turbinfartyget, tack vare att underhållskostnaderna<br />
var lägre <strong>och</strong> antalet<br />
driftsdagar per år större. Så länge<br />
dieselmotorerna var hänvisade till<br />
destillerad olja, blev dessutom bränslekostnaderna<br />
till ångmaskineriets<br />
fördel. Ännu i dag är bunkeroljan<br />
för turbinfartyg billigare än för dieselfartyg.<br />
Den omsvängning från turbin- till<br />
dieseldrift av supertankers, som under<br />
senare år skett framförallt i<br />
Skandinavien, har ingen motsvarighet<br />
i USA, <strong>och</strong> turbintillverkarna<br />
möter attacken med nya konstruktioner<br />
för lägre bränsleförbrukning,<br />
mindre maskinrum, bättre tillförlitlighet<br />
<strong>och</strong> ökad automation. Man<br />
bör därför räkna med, att de ledande<br />
oljebolagen även i fortsättningen<br />
kommer att vara intresserade av turbinfartyg.<br />
Maskinerna blir emellertid<br />
alltmer avancerade i fråga om<br />
tillverkningsprecision <strong>och</strong> konstruktionsinsats,<br />
så att varven knappast<br />
kan tänkas klara en sådan maskinleverans.<br />
Turbinen blir i stället specialfabrikernas<br />
maskin.<br />
Pqnno med turboupplcddning<br />
Vill man installera en extremt liten<br />
<strong>och</strong> lätt maskin med effekt uppåt<br />
20.000 hk <strong>och</strong> mer, kan man bygga<br />
pannan med turbouppladdning.<br />
Man arbetar då med högt bliistertryck<br />
genom att fläkten drivs av en<br />
kraftig gasturbin som får sin energi<br />
ur pannans avgaser. Pannstommen<br />
måste vara utförd som ett tryckkärl<br />
med tuberna placerade innanför<br />
manteln. Äterigen träffar vi på gasturbinen<br />
i avgasändan av förbränningsprocessen.<br />
Gqslurbinen - för <strong>och</strong> emot<br />
Gasturbinen ar tyäUgen d.en slutliga<br />
förbränningsmaskinen. Den förenar<br />
dieselmotorns direkta förbränning<br />
i maskinen med ångturbinens<br />
enkelhet. Dess utveckling är emellertid<br />
bara påbörjad. Vi får därför<br />
närmare undersöka dess fördelar,<br />
nackdelar <strong>och</strong> utvecklingsmöjligheter<br />
för att kunna uppskatta dess<br />
tekniska förutsättningar som framtida<br />
fartygsmaskineri.<br />
Förutom enkelheten <strong>och</strong> den låga<br />
vikten är gasturbinen lätt att automatisera<br />
<strong>och</strong> den tar liten plats.<br />
Den täcker förekommande effektbehov<br />
<strong>och</strong> är fri från störande vibrationer.<br />
Flera nackdelar måste emellertid<br />
beahtas. Bränsleförbrukningen är<br />
hög, om inte gastemperaturen före<br />
turbinen hålles mycket hög - dvs.<br />
över 800o C - <strong>och</strong> bränsleförbrukningen<br />
varierar med'yttertemperaturen<br />
på ett ofördelaktigt sätt. Backningsproblemet<br />
måste lösas i växeln<br />
eller propellern, <strong>och</strong> för att ernå<br />
lång livslängd är kraven på renhet<br />
hos tjockoljan stora.<br />
För några år sedan försökte man<br />
få bukt med bränsleförbrukningen<br />
genom att införa värmeväxlare <strong>och</strong><br />
delad förbränning, kompression etc.<br />
<strong>och</strong> på så sätt slippa ifrån de höga<br />
temperaturerna i turbinen, men anläggningarna<br />
blev alltför skrymmande,<br />
tunga <strong>och</strong> dyrbara. Den enkla<br />
gasturbinprincipen förfuskades <strong>och</strong><br />
blev inte attraktiv. På senare år har<br />
man koncentrerat sig på den enkla<br />
maskinen <strong>och</strong> lagt ned mycken<br />
möda på att lösa de höga temperaturernas<br />
problem. I dag har man<br />
aggregat med ca 800" C temperatur,<br />
några få steg i turbinen <strong>och</strong> i allt<br />
två eller fyra huvudlager för hela<br />
rotorsystemet med brännarna placerade<br />
mitt på maskinen. Genom att<br />
ca tvä tredjedelar av turbinens effekt<br />
utnyttjas internt i maskinen av<br />
kompressorn <strong>och</strong> endast en tredjedel<br />
går till propellern, blir aggregatets<br />
bränsleekonomi beroende av flera<br />
faktorer. Det blir svårt att få god<br />
dellastekonomi. det blir svårt att<br />
konstruera en maskin för ett stort<br />
effektområde etc.<br />
Gasturbinens byggnad <strong>och</strong> material<br />
är avancerade. Skovlarna är utförda<br />
av höglegerat stål eller specialmaterial.<br />
Deras form är svårframställd<br />
men skall ändå utföras<br />
med hög precision <strong>och</strong> finish. Rotorn<br />
är uppbyggd av många dyrbara<br />
delar, skivor, bultar <strong>och</strong> trummor.<br />
Trots den avancerade tekniken är<br />
inte livslängden ännu jämförbar<br />
med ångturbinens. Westinghouse<br />
har byggt en gasturbin som gått<br />
65.000 timmar, men man har då<br />
bytt skovlar en gång. För en fartygsmaskin<br />
fordrar man över 100.000<br />
timmar. Det finns vissa anläggningar,<br />
som antyder att gasturbinen håller<br />
på att erövra mark från ångturbinen.<br />
I brittiska marinen finns<br />
nämligen några alldeles nybyggda<br />
jagare <strong>och</strong> fregatter, som har utrustats<br />
med ångturbin för marschfart<br />
<strong>och</strong> gasturbin för hög fart. Detta är<br />
ett "intrång" på en klar ångturbindomän.<br />
På motortorpedbåtar har<br />
gasturbinen redan i flera år kommit<br />
till användning.<br />
Ar gaslurbinen fromtidsmoskinen?<br />
Att nu dra en slutsats av det här<br />
sagda har sina vanskligheter. Låt oss<br />
emellertid konstatera, att varven,<br />
åtminstone de i Europa, har stort<br />
intresse av att bygga sina egna maskiner<br />
<strong>och</strong> att dieselmotorer då är<br />
det enda riktigt l?impliga. Den högt<br />
uppladdade dieselmotorn, sedermera<br />
i växlat <strong>och</strong> eventuellt förenklat utförande,<br />
blir därför den första framtidsmaskinen<br />
vi väljer ut. Men konkurrensen,<br />
spänningen skall bestå,<br />
<strong>och</strong> de stora turbintillverkarna med<br />
sina enorma möjligheter i fråga om<br />
produktion <strong>och</strong> utveckling kommer<br />
att så småningom lösa gasturbinproblem<br />
<strong>och</strong> därigenom kunna erbjuda<br />
förbränningsturbiner som sltt konkurrenskraftiga<br />
alternativ.<br />
v^RvET ll OCn vr<br />
":'l<br />
.{l<br />
'i
S/S BEAU GESTE<br />
Fönsta kvantalets siösätlningqF:,;<br />
Årels förslo siösältning ögde rum den l0 icnuori, då. lurbinfortygel<br />
"Beou Geste" gick ov stopeln' Med sino co 48.500 lons dödvikl är hon<br />
del hiltills slörsio fortyg som siösotls på Uddevollovorvef, <strong>och</strong> dessutom<br />
det förslo som försetii med bulbstöv. Beställore ör Biörn Biörnstod &<br />
Co, Moss. Propellermoskineriet kommer otl utgöros av en STAL-Lovol<br />
åniturbinonlöggning med en moximol oxeleffekf ov 22'400 hk' Kontroklerqd<br />
fort ör 18 knoP.<br />
På bitden ovon ies gudmor, fru Mosse Biörnstod, fillsommons med<br />
direktör Tore Segerdohl, <strong>och</strong> bilden tilt höger visor den möktigo stöven<br />
på fortyget under slopelovlöpningen.<br />
vARvET 12 ocH vl<br />
ir<br />
]}|/S LONOON STATESn,IAN <strong>och</strong> m/S LOf<br />
{<br />
$il@<br />
w ffi-' e ;llL<br />
-lr<br />
äiå,ä$$ää+i$<br />
:a6ii r@<br />
;r;i i;<br />
il=,i<br />
ä-rLiott.e.<br />
6i iel,ie,r1 iq=
lyna lantyg |SO.OOO tons dw<br />
S/S u'ILLIA|U| |Y|. ALLEN<br />
Med de nyo, inlerno-tio-nello fribordsreglerno får de superlonkers,<br />
som byggts pö Sörviksvdrvet de ienosie åren, en dödvikl<br />
ov cq 70.000 tons. S/S "Williom M. Allen", som oick qv stqpeln<br />
den 28 februori, ör det siäile <strong>och</strong> sislo fortvqetl den serie<br />
om sex turbintdnkers ov denno storlek, som U-ddevollovorvel<br />
byggt för omerikonskq beställore. Det ör det hundrode fortvoet<br />
som siösofts vid Uddevollovorvet sedon stqrten 1947, <strong>och</strong>'äet<br />
sommonlogdo siösotto tonnogel uppgick därmed till cä 1.923.000<br />
lons d.w.<br />
På bilden nedon ses gudmor, Mrs Williqm M. Allen, tillsommons<br />
med sin moke, som ör chef för de slorq Boeino-fobrikerno<br />
i Seottle <strong>och</strong> iilliko ledomot ov sfyrelsen för Sfondor-d Oil Compony<br />
of Colifornio som beställt fortvoet.<br />
Bildän f. h. visor den storo kolosseå-ögonblicken före sfqpelovlöpningen,<br />
som gynnodes ov ett strålqnde vockeri vintervöäer.<br />
DON GRAFTS|U|AN inleder ny seFie fön London & CDver.seas FFeighteFs, Lld<br />
Till london & Overseos Freighters, [td, <strong>och</strong> närsfående bolog hor<br />
Uddevollovorvet redon levererol tre 34.000 lons lonkmolorforlyg, nömligen<br />
"London Independence", "Overseos Ambqssodor,' <strong>och</strong> ,,6verseos<br />
Discoverer". Rederiet hor yllerligore fortyg i beslöllning hos Uddevollovorvel,<br />
nömligen fyro 15.000 tons sheherdäckore ov en för vorvet ny<br />
typ med sfor lrdnsportkopociiet <strong>och</strong> riklig utrustning för losthonfering.<br />
De kommer ofl fromdrivos cv 8-cyl. upploddode dieselmotorer ov<br />
Uddevollovorvels tillverkning <strong>och</strong> Götoverkens typ, utvecklonde 10.000<br />
ohk, Konlrokterod fort är 17,25 knop,<br />
Två ov dessc fyro forlyg hor redon gåti ov stopeln, nömligen "London<br />
Slolesmon" den 30 ionuori <strong>och</strong> "London Crqflsmon" den 9 mors. på<br />
bilden längst fill vönster ses direktör Tore Segerdohl, gudmor Mrs.<br />
Kenneth Keilh med moke soml rederiels huvudmon Mr. B. M. Movroleon<br />
,strox<br />
före dopet ov "London Slolesmon',, vors skorpo förskepp<br />
:I!s<br />
på bilden i miften. fill höger dörom krossor iust Mrs. G.-E.<br />
Kulukundis chompognefloskon mot släven på,,London Croftsmon".<br />
virRvET 13 OCH vr<br />
.<br />
-r<br />
I<br />
: .il<br />
I
f öretagsnä|'r ndetr<br />
mer vi inte att rita. Götaverken står '1963 års qllmönno semesler<br />
Forts. fr. sid.. 6<br />
där för konstruktionsarbetet. Ett {astställdes till tiden l-20 juli. :<br />
ningspiren ca ll0 m. Oberoende mindre antal ritare kommer vi emel-<br />
därav kommer ktanarna på piren lertid att skicka till Götavegken för Nyonställning <strong>och</strong> ovgång<br />
att höjas.<br />
att hjälpa till. 211:an skall byggas av arbetskraft under är 1962 redovi-<br />
på Sörvik efte\207:an. Ritningarna sades av Sixten Hansson i en tablå<br />
Den sloro orderingången<br />
kommer från Eriksberg vad gäller med kommentarer. som återfinnes<br />
noterades med tillfredsställelse av skrov <strong>och</strong> maskininsättningar. I öv- på annan plats i tidningen.<br />
Ture Pettersson, som dock undrade rigt är det meningen att Eriksberg<br />
hur det produktionsmässigt kommer <strong>och</strong> vi skall samarbeta. Vi skall rita Semeslerresq<br />
att se ut i framtiden. Kan man åstad- alla båtar vi bygger här, i den mån för ett antal anställda kommer föreko**u<br />
jämn sysselsättning, eller de ej är rena systerfartyg till på taget att bekosta i år i likhet med<br />
blir det ett hopp i produktionen? Eriksberg tidigare byggda. Om vi får tidigare, bekräftade dir. Segerdahl<br />
Just nu verkar det vara litet dåligt<br />
med arbetstillgången på plåtsidan.<br />
någon kapacitet över på ritkontoren<br />
skall den användas till utvecklings-<br />
på en fråga av Ture Pettersson.<br />
överingenjör Ojala meddelade, att arbete, där vi torde ligga efter i för- Nöslq sqmmonlräde<br />
Sörvik med nuvarande orderstock hållande till vissa andra varv. Ingen fastställdes äga rum i juni månad.<br />
kommer att ha jämn sysselsättning risk för att vi skall bli sysslolösa fö- Om något av vikt dessförinnan in-<br />
fram till slutet av 1964. På Udreligger alltså, <strong>och</strong> det är heller träffar, kommer företagsnämnden<br />
devallavarvet kommer bäddförläng- ingen risk för att vi inte skall klara att inkallas tidigare.<br />
ningen att inverka något hindrande. upp det arbete vi åtagit oss, förkla- Sammanträdet avslutades med vis-<br />
Nya båt-typer, som t. ex. flirjan, <strong>och</strong> rade överingenjör Gjerdrum. ning av en film om reparationsar-<br />
tidigareläggningen av nybyggnad På en fråga om 57.000-tonnarna betena vid ett engelskt varv på ud-<br />
197 kan medföra några mindre svå- skall utrustas med dieselmotorer eldevallabyggda tankern Fernmount<br />
righeter i juni-augusti. För att tåcler turbiner svarade överingenjör efter en explosionsartad brand i Geka<br />
uppkomna brister i arbetsgången öbo, att några av fartygen skall ha nua (se Varuet <strong>och</strong> ai nt 41196l).<br />
tar vi legoarbeten från bl. a, Eriks- Burmeister & Wain-motorer <strong>och</strong> ett<br />
berg.<br />
par Götaverkens motorer. Om de<br />
Maskinverkstaden har full syssel- stora motorerna ej kan byggas här, SI(ANDIAI'ERKEII|<br />
sättning till årets slut. Vissa svårig- får vi ersättningsarbeten från Eriks- ' Företagsnämnden vid.Skandiaverheter<br />
kan dock uppstå under augusti berg. Sysselsättningen skall bli denken höll sitt första ordinarie sam-<br />
-oktober, men i så fall skall vi försarlma.manträde för året torsdagen den 28<br />
söka överf{ytta folk till maskininsätt- Ture Pettersson undrade, vad det mars med direktör Tore Segerdahl<br />
ningen.<br />
kunde bli för ersättningsarbeten. som ordförande.<br />
Om det blir omställningsproblem Företagsledningen representerades<br />
Hur skqll sqmqrbefel<br />
med arbetarna, måste det i god tid i övrigt av överingenjör Birger Sö-<br />
mellan Eriksberg <strong>och</strong> <strong>Uddevalla</strong>var- kunna överblickas.<br />
derberg samt av Thorsten Andersvet<br />
ordnas på konstruktionsplanet? Ordföranden påpekade, att detta son, Yngve Gustafsson, Heikki Hel-<br />
undrade Sven Andersson.<br />
överingenjör Gjerdrum upplyste<br />
ännu icke är fastslaget. Förhandlingar<br />
pågår fortfarande. Meningen<br />
lemaa, Martin Johnson, Georg Olsson<br />
<strong>och</strong> Karl-Arne Olsson,<br />
att kylfaftygen för Ryssland kom- är dock. att båda varven skall bibe- För tjänstemännen deltog Rolf<br />
hålla sin karaktär som skeppsvarv Ahlinder, Georg Holmqvist, Sten<br />
Staflans Slollar<br />
trxi l*<br />
\n \\\ lv<br />
ll/t<br />
ll tl<br />
-:<strong>och</strong>'motorbyggare.<br />
Skoll bädd I läggos ned?<br />
undrade Frank Mellqvist, som hör't<br />
detta ryktas.<br />
överingenjör öbo svarade, att så<br />
ej kommer att bli fallet. Den bädd<br />
som med nuvarande orderstock först<br />
blir tom är bädd II, sedan första<br />
kylbåten sjösatts i mars 1964. Den<br />
Hultön, P. O. Johansson <strong>och</strong> Algot<br />
Karlsson samt för arbetsledarna Edgar<br />
Johansson, Bertil Nilsson <strong>och</strong><br />
Gunnar Simonsson.<br />
Arbetarna representerades av hrr<br />
Gunnar Adolfsson, Folke Adriansson,<br />
Uno Elfström, Karl Engström,<br />
Folke Johansson, John Johansson,<br />
Sune Johansson, Hugo Karlsson,<br />
Kurt Lind, Lars Ljungdahl, Gunnar<br />
tufl0 0Q\J lno mN tfiTT JRl\Jn\<br />
bädden kommer då att eventuellt<br />
tillsvidare användas som upplagsplats<br />
för fartygssektioner.<br />
Nilsson, Sven Olofsson <strong>och</strong> A]lan<br />
Pettersson.<br />
Forts. På sid. 22<br />
otH<br />
DtI grtr( BQR DST 0cKsn.<br />
vÄ,RvET<br />
14 ocu vl<br />
d:<br />
,I<br />
l
skall delta lösa våna tnafikpnolrlern?<br />
"Alla som med hjärtat i halsgropen<br />
<strong>och</strong> något glasartat i blicken<br />
dagligen har att ta sig över eller ut<br />
på rikstvåan vid någon av varvsutfarterna<br />
i rusningstid känner till<br />
situationen... bilar, bilar, bilar,<br />
stillastående, backande, svängande<br />
<strong>och</strong> framåtkrypande bilar. Alla större<br />
tomrum mellan bilarna fyllda<br />
med motorcyklar, mopeder <strong>och</strong> cyk-<br />
Iar i full fart. Och alla smärre mellanrum<br />
igenproppade med dödsföraktande<br />
forgängare..."<br />
Ja, så skrev vi 1960 i denna tidning<br />
om trafikproblemen, som vi<br />
hoppades skulle lätra något genom<br />
de då nyinstallerade trafikliusån vid<br />
Sön iksutfarten, medan en bätrring<br />
för UV-utfarten syntes mera avlägsen.<br />
Alla ver art någon förändrirlg<br />
till det bättre inte skett under ,lesså<br />
år - tvärtom - även om gamla ,,hederliga"<br />
riksrvåan upphöjis till rang<br />
<strong>och</strong> värdighet av Europaväg 6. Tra_<br />
fikstockningarna renderar till att bli<br />
allt värre.<br />
Den planerade omläggningen av<br />
E6 ligger flera år framåt i tiden,<br />
varför det ansetts nödvänd.igt med<br />
en temporär lösning av proviso_<br />
risk karakt:ir. Vattenbyggnadsbyrån<br />
i Malmö har därför lagt fram ett<br />
förslag, som efter remiss till berörda<br />
instanser nu ligger hos Vägförvaltningen<br />
för ev. godkännande för<br />
statsbidrag. Om detta godkännand.e<br />
kommer snart, räknar man med att<br />
helt i anspråk för bilar, <strong>och</strong> i stället<br />
får de lättare fordonen samsas med<br />
bilarna om utrymmet på stora p-<br />
platsen öster om Skogslyckevägen.<br />
kunna särta i gång byggnadsarbete_ f samband med dessa ombygg-<br />
na redan till hösten. Då byggnadsti_ nadsarbeten kommer man även att<br />
den beräknats till ett halvår, skulle asfaltera vägrenarna mellan Udde-<br />
detta innebära att omläggningen vallavarvet <strong>och</strong> Sörvik. Kostnad.erna<br />
blir klar i lagom tid, innan den beräknas dll I milj. kr, nämligen<br />
strida turisttrafikströmmen sätter in 600.000 kr för UV-utfarten, 300.000<br />
våren 1964.<br />
kr för SV-urfarren <strong>och</strong> 100.000 kr<br />
Utfarterna vid <strong>Uddevalla</strong>varvet för asfalteringen.<br />
<strong>och</strong> Sörviksvarvet får enligt försla_ Hastighetsgränsen 50 km/tim kom-<br />
get en i stort sett likartad utformmer inte att flyttas längre västerut,<br />
ning med flerfilssystem - inklusive har vägdirektören beslutat. Han<br />
särskild cykelfil - trafikdelare <strong>och</strong> hoppas i stället, att de anordningar<br />
trafikljus samr flera övergångsställen för trafikens ordnande, som nu vid.-<br />
för gångare.<br />
tages, skall bli så iögonenfallande,<br />
Vid UV-utfarten - se skissen ovan att en flyttning av hastighetsgränsen<br />
- tillkommer dessutom en tunnel blir överflödig. Skulle det visa sig<br />
under vägbanan för gående till par- nödvändigt, är emellertid vägdirekkeringsplatserna<br />
<strong>och</strong> S{
EI(ONOIUITAr'DELNINGEN<br />
I qrlikelserien om vqrvels orgonisolionsplon påböricdes i förro numrel en redogörelse för<br />
ekonomiqvdelningen. Den ovslulqs här med avlöningskonlorel <strong>och</strong> hålkorlssektionen.<br />
Under ekonomiavdelningen sorterar<br />
även avlöningskontoret. För den<br />
anställde kan det säkerligen vara av<br />
intresse att i någon mån känna till<br />
hur en avlöning beräknas - själva<br />
förarbetet innan pengarna kan läggas<br />
i avlöningskuvertet - liksom ett<br />
avlöningskontors övriga göromåI.<br />
Vad som här beröres gäller dock endast<br />
arbetaravlöningarna.<br />
Som bekant skriver varje anställd<br />
vid arbetsdagens slut en tidlapp<br />
upptagande timantal, beställnings<strong>och</strong><br />
ackordsnummer. Denna tidlapp<br />
är en viktig detalj för uträkning av<br />
avlöningen. Är tidlappen felaktig,<br />
blir inte heller avlöningen rätt. Det<br />
är således av största vikt, att siffrorna<br />
på tidlappen äro riktiga <strong>och</strong> tydligt<br />
skrivna. En enda felaktig siffra kan<br />
ha till följd, att inte enbart utskrivaren<br />
av tidlappen erhåller fel i sin<br />
avlöning utan även hans ev. arbetskamrater,<br />
som arbetar på samma<br />
ackord. Alltså, rätt skriven tidlapp<br />
- rätt i kuvertet på avlöningsdagen!<br />
Tidlapparna införes dag för dag<br />
på ett samlingsblad. Granskning göres<br />
av stämplingskortet, så att den<br />
tid som upptages på tidlapparna<br />
överensstämmer med in- <strong>och</strong> utstämpling.<br />
Samlingsblad finnes för<br />
varje anstälId. Efter summering -<br />
sker vid arbetsveckans slut - av det<br />
totala antalet arbetstimmar jämte<br />
fördelning på skilda ackordsnummer<br />
har man en god överblick över<br />
resp. arbetares utförda arbetstimmar,<br />
dock ej av arbetets art. Om så<br />
önskas, måste texten på ackordskortet<br />
avläsas. Diirmed är själva grun-<br />
vARvET f6<br />
OCn VI<br />
den för avlöningens uträknande<br />
slutförd.<br />
Samlingsbladet överlämnas därefter<br />
till hålkortsanläggningen för<br />
stansning. Hålkortsmaskinerna utför<br />
själva räkneoperationerna - även<br />
den s. k. "vinstningen" av ackorden<br />
- liksom skilda slag av avdragsposter,<br />
såsom källskatt <strong>och</strong> sparmedel.<br />
Sedan lönebeskeden "tryckts" på<br />
hålkortsanläggningen överföres av<br />
avlöningskontoret stöne delen av<br />
lönebeskedets siffror till resp. arbetares<br />
lönestatistikkort. Av detta kort<br />
kan man med lätthet följa arbetarens<br />
prestation i form av utförda arbetstimmar,<br />
arbetsförtjänst <strong>och</strong> frånvaro<br />
vecka för vecka.<br />
Utöver själva löneuträkningen<br />
åvilar avlöningskontoret ett flertal<br />
andra arbetsuppgiftea såsom att föra<br />
övertidsjournal <strong>och</strong> upprätta statistiska<br />
uppgifter för organisationer<br />
<strong>och</strong> myndigheter. Vidare innehålles<br />
resterande skatter <strong>och</strong> skilda slag av<br />
underhållsbidrag. Vid årets slut avlämnas<br />
till taxeringsmyndigheterna<br />
inkomstuppgifter över samtliga anställda<br />
under året.<br />
Hålkortssektionen<br />
Hålkortssektionen kan sägas vara<br />
ett serviceorgan för de övriga sektionerna<br />
inom ekonomiavdelningen.<br />
Där sammanställes en mängd olika<br />
datauppgifter från andra håll för att<br />
de skall kunna bokföras på rätt kostnadsställe.<br />
Avlöningsuträkning för arbetare<br />
utföres här i samarbete med avlö-<br />
4<br />
ningskontoret. Tillvägagångssättet<br />
har mera ingående beskrivits i ett<br />
tidigare nummer av Varuet <strong>och</strong> ai<br />
(nr. 1/1962). I samarbete med kassan<br />
utföres också avlöningsuträkning<br />
för de månadsanställda.<br />
Efter det att lönebesked framställts,<br />
användes de hålkort som ligger<br />
till grund för avlöningsuträkningarna<br />
till att bokföra lönekostnaderna<br />
på rätt avdelning, beställningsnummer<br />
etc.<br />
Materialrekvisitioner, som lämnats<br />
på förråden vid avhämtande av<br />
material, når hålkortssektionen via<br />
materialbokföringen. De stansas <strong>och</strong><br />
sorteras i ordningsföljd, <strong>och</strong> listor<br />
över materialkostnaderna framställes.<br />
Vidare får hålkortssektionen uppgifter<br />
om alla bil- <strong>och</strong> trucktransporter,<br />
kranlyft o. dyl. samt fakturakostnader<br />
gällande annat än lagermaterial.<br />
Alla uppgifter stansas i<br />
hålkort <strong>och</strong> bearbetas i likhet med<br />
föregående.<br />
På grundval av alla dessa uppgifter<br />
framställs förteckningar över<br />
kostnadsfördelningen, vilka lämnas<br />
vidare till driftsbokföringen.<br />
Då en båt har levererats, uppgörs<br />
mera detaljerade listor över olika<br />
kostnader på just den båten. Dessa<br />
listor används av driftsbokföringen<br />
som underlag för den slutgiltiga efterkalkylen.<br />
Bland andra arbetsuppgifter på<br />
hålkortssektionen kan nämnas skatteredovisning,<br />
utskrift av inkomstuppgifter<br />
vid årets slut <strong>och</strong> diverse<br />
statistik. O a<br />
I
I<br />
l'*<br />
t<br />
'.$*<br />
d"\<br />
.Eq<br />
l[ännlskan<br />
Maskinen<br />
Uiljön<br />
ffi<br />
# I'Iotionen<br />
Nlåndagen den lB mars anordnade<br />
<strong>Uddevalla</strong>varvet en filmafton i<br />
Folkets Hus för att bl. a. introducera<br />
"4M-kampanjen". Det intressanta<br />
programmet hade dock lockat<br />
S/ts AI. ED. Ii'ARREN<br />
leverenad<br />
Den 8 opril levererodes S/S "J. Ed. Wcrren"<br />
på 70.030 tons d,w. till Grond Bqgso Tonkers,<br />
Inc., Monrovio. liberio, ett dofierbolog<br />
till Ciiies Service Compony, New York. På<br />
bilden ses fartyget på vög åter till Uddevollo<br />
efler slulförd provlur.<br />
Beföl <strong>och</strong> besätfning är ollligenom Formosokinegisk.<br />
Befölhovoren. kopten H. Y. H. Moo,<br />
hor tidigore fört ett uddevollofortyg, nömligen<br />
S/S "Hormony", ex "Cities Service<br />
Troveller, ex "Josefino Thord6n", på 32.230<br />
lons d.w.<br />
ffiffix.ci1!ö*'qå*Q:l<br />
SO-ånig,a SKÄNDlA-rrrotoner<br />
tnotiänane i Rio de rlaneino<br />
Från Skondioverkens brosilionsko ogenter. Tvedberg, Kleppe S. A.<br />
i Rio de Joneiro kom nyligen ett brev, vors inneiåll vi inie vill<br />
und-erlåto delge läsorno. | översältning från engelsko lyder det:<br />
l.|,,fl_S_.1<br />
ho vi nöiet översändo någro fotogrofier ov -en 4-cyl.<br />
SKÄND|A-molor typ 441-S, som tillverkodes i Lysekil omkring<br />
1912. Denno molor ufvecklor 320 ohk vid 3fi! r.p.m. <strong>och</strong> tiönstgö-r<br />
som reservoggregof vid Goleoo-flygplotsen i Rio de Joneiro.<br />
Denm molor. som ov flygvopnefs folk döpts till Simson på grund<br />
ov_-sin_o gigonliskc dimensioner, moderniserodes ov våri företog<br />
1954. Motorn belrcklos som ell monumeni över superb <strong>och</strong> förstä<br />
klossens europeisk verkstodsteknik. Operan i Rio äe Joneiro hor<br />
ett liknonde nödhiölpsoggregof."<br />
beklagligt få deltagare.<br />
Personalchef Sixten Hansson hälsade<br />
välkommen <strong>och</strong> berörde inledningsvis<br />
arbetarskyddets utveckling<br />
under de senaste tio åren. Från att<br />
tidigare mest ha sysslat med tekniska<br />
maskinen - miljön - morionen",<br />
<strong>och</strong> därefter visades kampanjens<br />
film "Maximum", som iddmässigt<br />
illustrerar hela den problematik,<br />
som hälso- <strong>och</strong> trivselaktionen vill<br />
aktualisera.<br />
skydd <strong>och</strong> skadeavhjälpande åtgär- Henry Andersson redogjorde därder<br />
ägnar man i dag s(ort intresse efter för korporationsidrottens sto-<br />
åt frågor, som rör förhållandet melra uppgifter <strong>och</strong> påpekade bl. a. att<br />
lan människan <strong>och</strong> hennes arbete. det inte är nödvändigr att delraga i<br />
Genom 4M-kampanjen söker man organiserad idrottsverksamhet. Man<br />
vidga intresset för bioteknologi, dvs kan i stället gå eller cykla till arbe-<br />
arbetets anpassning till människan, tet eller några gånger i veckan ta en<br />
<strong>och</strong> samtidigt vill man framhålla promenad på ca 5 km i rask takt.<br />
motionens stora betydelse för kondi<br />
tionen.<br />
Tänk på hälsan <strong>och</strong> konditionen -<br />
gå med i "Korpen"! uppmanade<br />
Efter arbetarskyddsnämndens film han.<br />
"Ingen fara för handen" höll l:e De som är intresserade av att del-<br />
distriktsingenjör Harald Widerberg taga i studiecirklarna "4M-Biotek-<br />
från Yrkesinspektionen i Göteborg nologi" torde anmäla sig på perso-<br />
ett föredrag kallat "Människan - nalkontoret.<br />
vARvET l7<br />
oCtt vr<br />
1<br />
I<br />
1<br />
I<br />
,, ',,:<br />
I<br />
i
F<br />
caFI-GeoFg GFahl:<br />
lU|en ortr arltetsvändering<br />
I förra numret av Varvet <strong>och</strong><br />
v i berättades om den arbetsvärderingskommittö,<br />
som skall träda i<br />
verksamhet vid <strong>Uddevalla</strong>varvet under<br />
1963. I samband därmed omtalades,<br />
att en mera ingående information<br />
härom skulle delges omkring<br />
475 arbetarc. arbetsledare <strong>och</strong> tjänstemän.<br />
Denna information avslutades<br />
den 26 mars.<br />
Under informationens gång har<br />
det uppstått en del spekulationer<br />
om hur arbetsvärderingen kommer<br />
att tillämpas, <strong>och</strong> hur det hela kommer<br />
att verka. På alla de frågor,<br />
som ställts i detta sammanhang, går<br />
det inte att ge något entydigt svar.<br />
Det mest väsentliga skall dock här<br />
ytterligare beröras något.<br />
Värderingen tillgår på följande<br />
sätt: Genom intervjuer med arbetare<br />
<strong>och</strong> arbetsledare gör arbetsvärderingsmannen<br />
upp beskrivningar på<br />
de olika arbetsuppgifterna vid före-<br />
''HAFNTA''<br />
i tne olika upplagoF<br />
Den I4 mors i år levererode Uddevollovorvel sill<br />
100:e fortyg. Del vdr bulkcorriern "Hofnio" på<br />
I8.330 tons d.w. som då överlämnodes till beställorno,<br />
Skibs A/S Williom<br />
(se bild på sid. l9).<br />
Hcnsens Rederi ll i Bergen<br />
Det ör rederiefs tredie fortyg med detto nomn, men<br />
det ligger 67 år, 17.000 tdw <strong>och</strong> en stororlod leknisk<br />
ufveckling mellon den förslo "Hofnio"<br />
SenoSTe nomne.<br />
<strong>och</strong> hennes<br />
'Hofnio" nr I (övre bilden) byggdes vid Bergens<br />
Mek. Verksled år 1896 <strong>och</strong> vor en single-däckore på<br />
co 1.fl10 tons d.w. Hon vor i rederiels ägo lill de:s<br />
hon iorpederodes den 30 september 1916.<br />
"Hofnio" nr 2 (undre bilden) vor också en singledöckore,<br />
2.050 tdw <strong>och</strong> byggd i Amsterdom 1920.<br />
Den 24 februori 1944 grundslötte forlygel vid Pofer<br />
Nosler på reso mellon Bollongen i Norge <strong>och</strong> Em'<br />
den i Tysklond. Efter reporolion byfte forlyget ägore<br />
flero gånger. innon del såldes för upphuggning i<br />
moi 1960.<br />
vARvET 18 ocu vl<br />
taget. Beskrivningarna skall ange,<br />
vilka krav arbetet ställer på arbetaren.<br />
Med ledning av beskrivningarna<br />
skall värderingskommitt€n värdera<br />
<strong>och</strong> poängsätta de olika arbetsuppgifterna.<br />
Genom denna värdering<br />
kommer arbetsuppgifterna att<br />
få olika poängsummor, beroende på<br />
vilka krav arbetsuppgiften ställer på<br />
arbetarna.<br />
När arbetsvärderingen är avslutad,<br />
ställes arbetena upp i poängföljd<br />
<strong>och</strong> indelas därefter i poänggrupper.<br />
Varje poänggrupp ges en<br />
penningfaktor.<br />
Vid ackordsättning kommer detta<br />
att verka på följande sätt: Ett arbete<br />
som tillhör en kigre poiinggrupp<br />
kommer vid ackordsättning att beräknas<br />
med en liigre penningfahtor<br />
än ett arbete som tillhör en högre<br />
poänggrupp. Resultatet blir ailtså,<br />
att förtjänstmöjligheten blir större<br />
vid ett arbete som ställer höere krav<br />
-j<br />
-_l tr<br />
ApFopå aFltetsvärdeFi ng<br />
- Kon ni inoenlino onnol än otl imilero<br />
en flygmoskin?-<br />
<strong>och</strong> tillhör en högre grupp än vid<br />
ett arbete med lägre krav placerat i<br />
en lägre grupp.<br />
fill sist bör det kanske påpekas,<br />
att arbetsvärderade penningfaktorer<br />
ej kommer att tillämpas förrän de<br />
blivit vederbörligen godkända för-<br />
handlingsr'ägen. oo<br />
ffi$ffi ,H'*gi"'\'%q<br />
r
I<br />
S/S BEAU GESTE<br />
- vånt fönsla fantyg rned bullrsläv<br />
S/S Beau Geste, en 50.000 tons<br />
d. w. turbintanker för Biörn Biörnstad<br />
& Co i Moss, är det första av<br />
<strong>Uddevalla</strong>varvets fartyg som förses<br />
med bulbstäv. Efter omfattande modellförsök<br />
vid Statens Skeppsprovningsanstalt<br />
med anledning av rederiets<br />
önskemål om bulbstäv har det<br />
visat sig, att den päronliknande bulben<br />
vid högre farter skulle vara till<br />
avsevärd fördel för effektbehovet vid<br />
full last. Vid ett normalt ballastdjupgående<br />
blir vinsten knappast märkbar,<br />
<strong>och</strong> huruvida en bulbstäv i serviceförhållanden<br />
är lika vinstgivande<br />
som modellförsöksresultaten pekar<br />
på har för närvarande ej fullt<br />
utretts. Modellförsök i vågor har utförts,<br />
men man har ännu inte kommit<br />
till ett generellt svar på frågan<br />
om lämpligheten. Det är känt att<br />
fartyg med bulbstäv har fått bottenskador<br />
i förskeppet i större utsträck-<br />
ning än normala fartyg, varför vi<br />
vid linjeutformningen av förskeppet<br />
har tillsett att borten inte blir för<br />
plan utan mjukt rundad. Fartyg med<br />
ringa djupgående i ballast bör man<br />
av denna anledning ej förse med<br />
bulbstäv.<br />
Tidigare har endast vissa snabba,<br />
skarpa fartyg försetts med bulbstäv,<br />
där effekten av den visar sig vid ett<br />
visst fartregister. Som exempel härpå<br />
kan nämnas passagerarefartyg<br />
<strong>och</strong> kryssare, men däremot är jagare<br />
med deras mycket höga fart inte<br />
lämpliga för bulbstäv.<br />
När <strong>Uddevalla</strong>varvets snabba kyllastfartyg<br />
på sin tid konstruerades,<br />
gjordes modellförsök med bulbstäv,<br />
men någon fartförbätuing uppnåddes<br />
inte. Däremot erhölls något olika<br />
rörelser <strong>och</strong> fartförluster vid vågförsök,<br />
vars resultar det dock skulle<br />
föra för långt att närmare gå in på.<br />
,',:i<br />
I :ä<br />
1 e;:<br />
sl<br />
^;<br />
le<br />
; , ni<br />
;#<br />
r.!l 6 6.i !<br />
:<br />
b*."i<br />
+asi"tåiq 9e'<br />
;t;;,-F<br />
s,##il.hÅsa$d6 @ 46<br />
s @<br />
lä:år*
t<br />
fr6m KorFPBa?<br />
Bordlennis<br />
- UVIK:s nationella bordtennistävlingar<br />
arrangerades den 13 januari<br />
i Idrottshallen för åttonde året i rad<br />
med deltagare från 19 korporationer<br />
i Västsverige.<br />
Bland våra egna spelare placerade<br />
sig Egert Larsson på andra plats i<br />
klass A, en mycket slrongprestation.<br />
Av övriga placeringar kan vi nämna:<br />
Bo Olsson trea i klass B, Ragne<br />
östh etta i klass C, E. Larsson/R.<br />
östh tvåa i klass D <strong>och</strong> slutligen i<br />
oldboysklassen John Olsson på tredje<br />
plats.<br />
I <strong>Uddevalla</strong>mästerskapet belade<br />
Ragne östh en 2:a plats i klass B<br />
<strong>och</strong> i dubbelklassen blev det en ren<br />
varvsuppgörelse med paren E. Larsson/R.<br />
östh <strong>och</strong> G. Thornqvist/R.<br />
Dahlqvist som agerande. Det förstnämnda<br />
paret segrade efter en mycket<br />
jämn match. I den ena semifinalen<br />
kom en smärre sensation då<br />
paret Thornqvist/Dahlqvist slog ut<br />
de mycket rutinerade N. Pettersson/<br />
B. Johansson från SJ med 2-0. Det<br />
senare paret har förekommit i finalsamrnanhang<br />
i UNI under de senare<br />
åren.<br />
En cup med 2l deltagande lag<br />
arrangerades av <strong>Uddevalla</strong>korpen<br />
oå Brandstationen den 28 februari.<br />
Efter 5r/, timmars spel stod SJ:s<br />
förstalag som segrare efter finalseger<br />
mot vårt förstalag. Finalsiffrorna<br />
skrevs 3-1.<br />
I de av <strong>Uddevalla</strong>korpen genomförda<br />
serierna, 4 klasser, hemfördes<br />
segern i de tre första av UVIK:s lag<br />
nr l, 2 <strong>och</strong> 3. Sammanlagt deltog 37<br />
lag varav sex från UVII(.<br />
Hockey-Bockey<br />
I korpserierna för hockey-bockey<br />
vARvET 2|o<br />
OCU Vr<br />
deltog vi med sju lag. Sammanlagt Serierr r 5 0 0 15-510<br />
deltog 25 lag fördelade på fyra Slutspel 3 2 0 I 14-11 4<br />
grupPer.<br />
Den enda seriesegern för UVIIi:s<br />
Ctp 4 4 0 0 2B-7 B<br />
del hemfördes ev Tjärrstemärrnerrs<br />
lag, som spelade i grupp l.<br />
I slutspelet agerade de fyra seriesegrarna,<br />
Tiger, Posten, Gustafsbergs<br />
Skolhem samt UVIK:s Tjänstemän.<br />
Vårt lag belade här tredje<br />
plats med samma poäng som segraren<br />
<strong>och</strong> tvåan men med sämre målskillnad.<br />
Som avslut.ning på säsouger) spelades<br />
en cup med 25 lag. I denna<br />
iremfördes segern av -I'jänstemannal<br />
laget efter segrar mot Varvets Snickare,<br />
Varvets NIaskin, Byggkonsulter<br />
<strong>och</strong> slutligen firralmatchen mot<br />
Tiger. På fjärde plats kom Varvets<br />
Utrustning. Vi deltog här med åtta<br />
lug.<br />
I ett sammandrag ser Tjänstemännens<br />
siffror ut enl. följande:<br />
I samarbete med Udde'r,allakorpen<br />
arrangerade UVIK en skidtärling<br />
den 3 februari 'r,id Fasserödsstugan.<br />
Sammanlagt deltog 56 skiclentusiaster.<br />
Följrndc plecerirrgar erhöll<br />
de våra:<br />
Seniorer: Rune Larsson på andra<br />
plats i UNI <strong>och</strong> som etta i Vl,I, I(auko<br />
Winni på tredje plats i UNI <strong>och</strong><br />
andra i VXI.<br />
Den här kvorlellen från UVIK plocerode sig i toppen i dubbelklqssen vid UM i bordtennis.<br />
Fr. v. Rognor Dohlqvist, Göron Thornqvisf, Rogne ösl <strong>och</strong> Egert Lorsson.<br />
".)
I<br />
Oss kvinnoF elr|ellan<br />
- Procenluellf sett, så ör tiugo procenf<br />
boro hölften så mycket som förr<br />
i världen.<br />
- Jo visst. Sörskilt om mon röknor<br />
för helo årel.<br />
Tiderna för dessa båda skidess på<br />
den l0 km långa banan blev 37.20<br />
resp. 38.41 min.<br />
I oldboysklassen segrade "varvsgubben"<br />
Matti Muhonen med tiden<br />
37.35 min.. <strong>och</strong> slutligen i juniorklassen<br />
placerade sig Erling Olsson<br />
på tredje plats med tiden 52.30 min.<br />
Lördagen därpå arrangerades skidstafett,<br />
<strong>och</strong> i denna segrade Varvets<br />
lag I bestående av Rune Larsson,<br />
Olle Olsson <strong>och</strong> Matti Muhonen,<br />
tid 52.17 nin. 22 lag deltog i tävlingen.<br />
Bögskytle<br />
En bågskyttekamp mellan SAAB,<br />
Trollhättan <strong>och</strong> UVIK har utkämpats<br />
på Nlallvinden. Båda matcherna<br />
hemfördes av SAAB, men i den<br />
första matchen hade laget förstärkts<br />
med svenska mästarinnan Irma Danielsson,<br />
så det var inte mycket att<br />
göra åt saken. I den andra matchen<br />
däremot blev det betydligt jämnare,<br />
förlusten blev så liten som 15 poäng,<br />
vilket inom bågskyttekretsar inte är<br />
mycket. En viss rutin börjar våra<br />
skyttar nu få, <strong>och</strong> de tävlingar <strong>och</strong><br />
matcher som går att ordna hälsas<br />
med tillfredsställelse av sekrionsmedlemmarna.<br />
Fotboll<br />
Den interna serien för tjänstemän<br />
i fotboll kommer att arrangeras<br />
även i år om intresse finnes. Lagen<br />
sammansättes inom de olika avdelningarna,<br />
<strong>och</strong> urder det sista<br />
året deltog åtta lag. Intresserade<br />
kan härrvända sig till Göran Thornqvist,<br />
Bäckabo.<br />
Tiden är snart inne för korofotbollen<br />
i <strong>Uddevalla</strong>. Vi hoppas därftir,<br />
att de olika lag som deltagit<br />
under tidigare år <strong>och</strong> som har lust<br />
att medverka även i år, böriar att<br />
träna så smått så att konditionen<br />
blir litet bättre än under det senaste<br />
året. Kontakta olika korporationer<br />
för matchutbyre. innan seiierna särter<br />
i gång!<br />
Hqndboll<br />
I handbollsserierna inom <strong>Uddevalla</strong>korpen<br />
deltar vi med fyra lag,<br />
fördelade på två grupper. I grupp 2<br />
har seriesegern redan bärgats av<br />
UVIK:s andralag, <strong>och</strong> i grupp I kan<br />
segern hemföras, om förstalaget i sin<br />
sista match spelar minst oavgjort<br />
mot Tiger. Slutspel sker sedan mellan<br />
de båda gruppsegrarna.<br />
Wolley-boll<br />
Optiska ritkontoret kunde t1värr<br />
inte upprepa sin serieseger i årets<br />
wolley-boll. Man fick nöja sig med<br />
andraplarsen efter DVR lag l. Denna<br />
idrottssren har fått allt fler an-<br />
UVIIGS kontaklrnän t96g<br />
Sektion Nomn<br />
Bodminton<br />
Bordtennis<br />
Bögskytte<br />
Fotboll<br />
Friidrotl<br />
Hondboll<br />
Hockey-Bockey<br />
Schock-<br />
Skytte<br />
Ten nis<br />
Vorpo<br />
Ordföronde VU<br />
Sekreterore VU<br />
Kossör VU<br />
Äke Somuelsson<br />
Aston Akerbero<br />
Sven Ask<br />
Rognor Dohlqvist<br />
Rune Ulfstod<br />
Rognor Eliosson<br />
Olle Svensson<br />
Åke Andersson<br />
Gustof Gustofsson<br />
Bengt Nilsson<br />
Arne Cloesson<br />
Henry Andersson<br />
Göron Thornqvisi<br />
Thure Molmros<br />
{<br />
hängare i <strong>Uddevalla</strong>, <strong>och</strong> vår förhoppning<br />
inom UVII( är att inrresset<br />
bland de varvsanställda ökas till<br />
hösten, när säsongen för sittande<br />
wolley-boll startar.<br />
Den 20-21 april går Västsvenska<br />
<strong>Varvs</strong>mästerskapen av stapeln i Hälsingborg.<br />
Vi kommer att deltaga i<br />
handboll <strong>och</strong> bordtennis. För handbollslaget<br />
gäller det ju att försvara<br />
mästerskapet som hemfördes för tr'å<br />
år sedan. Förberedelserna är i full<br />
gång med träningsmatcher för handbollslaget<br />
<strong>och</strong> träning för bordtennrssPerarna.<br />
Ärsmöle<br />
Den 22 mars avhöll UVIK sitt<br />
årsmöte i klubblokalen. Till ordftirande<br />
för två år omvaldes Henry<br />
Andersson. Ett år kvar i styrelsen<br />
har sekr. Göran Thornqvist <strong>och</strong> kassören<br />
Thure Nlalmros.<br />
En ny sektion bildades <strong>och</strong> upptogs<br />
i UVIK, nämligen BADMIN-<br />
TON. Vi inom styrelsen hoppas att<br />
intresset för denna nya sport kommet<br />
- i VSVM är ju denna gren<br />
med <strong>och</strong> därför vore det trevligt om<br />
klubben till 1965 års tävlingar kunde<br />
deltaga med några mannar.<br />
Nledlemsavgiften för år 1964 fastställdes<br />
till oförändrar två kronor.<br />
Av verksamhetsberättelsen framgår<br />
bl. a. att klubben under är 7962<br />
från företaget erhållit kr 17.500: -<br />
för sin idrottsliea verksamhet.<br />
Affö rsbokförinoen<br />
Moskinverkstod'en<br />
vARvET 2f<br />
Ocn vr<br />
I<br />
: -;l<br />
.dl<br />
''<br />
II:<br />
I
lfi gFalulenar'<br />
zo ÅR<br />
Shandiauerken<br />
Förman John Forsberg<br />
Uddeuallaaantet<br />
Städare Karl Vingård<br />
60 ÅR<br />
Skandiaaerken<br />
Borrare Erik Hyllstam<br />
Udd,euallaaaruet<br />
Ställningsbygg. Johan Karlsson<br />
Förman Axel Olsson<br />
Omkl.vakt Fridolf Andersson<br />
Snickare Jarl Almqvist<br />
Snickare Hugo Lindqvist<br />
Mallsnickare Oskar Johansson<br />
Kontorist Gösta llermansson<br />
Mejslare Gösta Hygrell<br />
Städare Folke Johansson<br />
50 ÅR<br />
Skandiaaerken<br />
Maskinformare Knut<br />
Förrådsarbetare Erik<br />
Anläggningsarb. Erik<br />
Uddeuallaaaraet<br />
Kranförare Einar Schröder 18.4<br />
Snickare Sigvard Falk 24.4<br />
Reparatör Tyko Alm 29.4<br />
Förman Karl-Göran Sandgren 1.5<br />
Traversförare Henry Claesson 4.5<br />
vARvET 22<br />
OCrt vt<br />
föFetagsnäntnden<br />
Forts. från sid. 14<br />
Bedömningsnömnden<br />
kommer under 1963 att b€stå av<br />
Nils Ström, Yngve Gustafsson, Edgar<br />
Johansson, *Iugo Karlsson <strong>och</strong><br />
John Johansson med Thorsten Andersson<br />
som sekreterare, samtliga<br />
omvalda.<br />
Sysselsöllningen<br />
i maskinverkstaden har varit tämligen<br />
god under första kvartalet, meddelade<br />
överingenjör Söderberg inledningsvis<br />
i sin produktionsöver-<br />
älj,nlilåiJ **li,i:::"rsättning<br />
Några nya order på hjälpnotorer<br />
har inte inkommit under det gångna<br />
kvartalet, <strong>och</strong> de som nu finns i<br />
order skall vara levererade i novem-<br />
1 E ber 1963. Vi förutsätter dock att, set't<br />
dan varvet nu fått flera nya fartygsbeställningar,<br />
vi skall få snara be-<br />
7.6 sked om de generatoraggregat som<br />
skall tillverkas vid Skandiaverken,<br />
sade överingenjör Söderberg.<br />
Till fiskefartyg skall under 1963<br />
26.6<br />
16.4<br />
18.4<br />
,\4<br />
3.5<br />
t+.5<br />
zr.6<br />
23.6<br />
AN<br />
a. t<br />
12.7<br />
Mellin 11.5<br />
Karlsson 7.6<br />
Clausen 8.7<br />
levereras fyra F35-motorer, varav två<br />
utrustas med reduktionsväxlar av<br />
Skandiaverkens egen tillverkning.<br />
Tillverkningen av elastiska kopplingar<br />
har nu kommit i gång, <strong>och</strong><br />
mycket talar för att detta kan bli en<br />
värdefull produkt för oss. Likaså<br />
har tillverkningen av kuggväxelmo-<br />
torer, etapp I, börjat, <strong>och</strong> leveran-<br />
ser kan ske från slutet av april eller<br />
början av maj.<br />
Beläggningen i gjuteriet har något<br />
förbättrats, men för att vi skall<br />
kunna vara konkurrenskraftiga i<br />
fortsättningen krävs en del investe-<br />
Förman Bertil österholm 4.5<br />
Längare Viktor Reimer 19.5<br />
Filare Erik Simonsson 19.5<br />
Ackordsättare Svante Bengtsson 4.6<br />
Snickare Göran Thordn 10.6<br />
Klammare Oskar Andersson 12.6<br />
Dockarbetare Fritz Isaksson 12.6<br />
Ställningsbygg. EvertAndersson 30.6<br />
Avd.-chef Helge Karlsson 72.7<br />
t<br />
-,<br />
ringar för att nedbringa kostnads-<br />
1äget.<br />
De kontakter vi haft med Eriks-'<br />
berg har resulterat i en del legoarbeten<br />
för maskinverkstaden, <strong>och</strong> i<br />
dagarna har vi fått ytterligare förfrågningar<br />
på gjutgods <strong>och</strong> maskinbearbetningar.<br />
Utgångsläget för 1963 synes för<br />
Skandiaverken vara ganska gynnsamt.<br />
För det lörsta har vi nu en<br />
maskinpark, med vilken vårt folk<br />
kan utföra produkter efter nutida<br />
krav, för det andra har varvet fått<br />
nya fartygsorder, <strong>och</strong> vi har anledning<br />
att förmoda att vårt kommande<br />
samarbete med Eriksberg skall<br />
utvecklas på ett för alla parter gagnerikt<br />
sätt, avslutade överingenjör<br />
Söderberg sin översikt.<br />
Två förslog belönqde<br />
Ett av Folke Johansson inlämnat<br />
förslag om varnings- <strong>och</strong> påminnelseskyltar<br />
över luckorna för verktygsutlämning<br />
belönades medkr. 100: -,<br />
<strong>och</strong> vidare tillerkändes C. E. Niel'<br />
sen kr. 75: - för vridbart fräsfilter<br />
för vissa cylinderlock.<br />
Semeslern<br />
kommer liksom vid <strong>Uddevalla</strong>varvet<br />
att förläggas till tiden l-20 juli.<br />
Orgonisolionen<br />
vid Skandiaverken <strong>och</strong> därmed sammanhängande<br />
frågor blev föremål<br />
för en långvarig <strong>och</strong> livlig diskussion,<br />
varvid bl. a. berördes förhållandet<br />
mellan s. k. imProduktiva<br />
<strong>och</strong> produktiva grupper, översikts<strong>och</strong><br />
närplanering, forcerande av enstaka<br />
detaljer i produktionen <strong>och</strong><br />
utrangering av äldre verktYg.<br />
Dir. Segerdahl meddelade, att den<br />
organisationsplan som nu föreligger<br />
som förslag skall ses över <strong>och</strong> kompletteras,<br />
så att den överensstämmer<br />
med Skandiaverkens position i koncernen.<br />
Beträffande uppgifter om Skandiaverkens<br />
dåliga lönsamhet kunde<br />
dir. Segerdahl lämna det lugnande<br />
beskedet, att de nämnda siffrorna<br />
var helt felaktiga. oa
-<br />
a-<br />
I SÄKERHET I röRSTA HAND<br />
SKYDDSOMBUDEN hiölper Dig tillrötto i orbetet, så otl Du inte i onödon blir uisott för risker. Vid behov<br />
förelröder de Dig i frågor som rör sökerhelen inom orbelsomrödet.<br />
Skvddsombuden för år '1963'<br />
:<br />
Huvudskyddsombud<br />
UDDEVALIAVARVET:<br />
Sto pelböddorno<br />
Kronbono A<br />
,,8<br />
,,L<br />
Gollerplonerno<br />
Svetshq I len<br />
Plåhl.holl sk l, ll<br />
,, ,, lll, lv<br />
Mosl
q:.i<br />
', '.. : ia.<br />
*::, *<br />
f*<br />
jffi::-L<br />
#w#ws*##ffiffiffi å<br />
-*<br />
*.*-*<br />
*<br />
----<br />
L:',t ;-" ,<br />
Elt unikt fortygsdop! På begöron ov bestöllorno. Cities Service<br />
Compony, gick nybyggnod 205 ov stopeln på Sörviksvorvel den 26<br />
opril 1962 utqn oft döpos. Anledningen vor off Mr. W. Alton Jones<br />
nyligen omkommil vid en flygolycko. Fortyget fick istöliet sitt nomn<br />
vid en cere.oni den 2 opril 1963, då det låg vid Uddevollovorvets<br />
utruslningskoi efler dockning i Sondefiord <strong>och</strong> slutförd provlur. Så<br />
hör såg det uf i fågelperspektiv slrox innon de hundrotolet inbiudno<br />
gäslerno somlols på den flytonde ploltformen vid stäven.<br />
(Foto: John Olsson)<br />
. ,',tl<br />
r' tt